doc03 02 Bokslut och verksamhetsberättelse Kultur o fritid
download 
Report Transcription
03 02 Bokslut och verksamhetsberättelse Kultur o fritid
Verksamhetsberättelse och bokslut 2014 Kultur- och fritidsnämnden Kdn 2015/51 2015-02-16 2015-02-16 1 (39) Innehåll SAMMANFATTNING ................................................................................................ 4 Viktiga händelser under perioden ............................................................................. 4 Analys 4 Framtiden.................................................................................................................. 5 NÄMNDEN TOTALT ................................................................................................. 6 Verksamhetsområde ................................................................................................. 6 Årets resultat ............................................................................................................. 6 Bokslut per verksamhet ........................................................................................ 6 Jämförelser mellan bokslut och årsprognos per augusti ....................................... 7 Kvalitetsredovisning ................................................................................................. 7 Synpunkter och klagomål ..................................................................................... 7 Kvalitetsredovisning/måluppföljning ................................................................... 7 Miljö 8 POLITISK LEDNING ................................................................................................. 8 Verksamhetsområde ................................................................................................. 8 Ekonomiskt utfall ..................................................................................................... 9 NÄMNDKANSLI ........................................................................................................ 9 Verksamhetsområde ................................................................................................. 9 Deltagande i centrala grupper............................................................................... 9 Regionalt utvecklingsarbete ............................................................................... 11 EKONOMISKT UTFALL ......................................................................................... 11 Väsentliga personalförhållanden ............................................................................ 11 Viktiga händelser .................................................................................................... 11 Framtiden................................................................................................................ 11 Jämställdhet ............................................................................................................ 12 BIBLIOTEK ............................................................................................................... 13 Verksamhetsområde ............................................................................................... 13 Ekonomiskt utfall ................................................................................................... 13 Måluppföljning och –uppfyllelse ........................................................................... 13 Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ................................. 13 Fritids- och kulturvaneundersökning.................................................................. 14 Brukarmätning – mätning bland besökarna........................................................ 14 Kvalitetsuppföljning ........................................................................................... 14 Viktiga händelser .................................................................................................... 15 Kallhälls bibliotek .............................................................................................. 15 Herrestadskolan/integrerat folk och skolbibliotek ............................................. 15 Våga visa 15 Biblioteksplan ..................................................................................................... 16 E-bokskostnader ................................................................................................. 16 Framtiden................................................................................................................ 16 Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal ................................................................ 17 FRITID ....................................................................................................................... 18 Verksamhetsområde ............................................................................................... 18 2015-02-16 2 (39) Ekonomiskt utfall ................................................................................................... 18 Måluppföljning och –uppfyllelse ........................................................................... 18 Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ................................. 18 Föreningsenkät ................................................................................................... 19 Fritids- och kulturvaneundersökning.................................................................. 19 Brukarmätning – mätning bland besökarna........................................................ 20 SCB:s medborgarundersökning.......................................................................... 20 Kvalitetsuppföljning ........................................................................................... 20 Viktiga händelser .................................................................................................... 21 Veddesta motionsspår......................................................................................... 21 Tallbohovs Idrottsplats ....................................................................................... 21 Säby ridstall ........................................................................................................ 21 Ny simhall .......................................................................................................... 21 Övrigt 21 Framtiden................................................................................................................ 22 FRITIDSGÅRDAR ...................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal ................................................................ 23 Aktivitetsstödet................................................................................................... 24 Volymer 24 FRITIDSGÅRDAR .................................................................................................... 25 Verksamhetsområde ............................................................................................... 25 Ekonomiskt utfall ................................................................................................... 25 Måluppföljning och –uppfyllelse ........................................................................... 25 Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ................................. 25 Fritids- och kulturvaneundersökning.................................................................. 26 Enkätundersökning fritidsgårdar ........................................................................ 26 Kvalitetsuppföljning ........................................................................................... 27 Viktiga händelser .................................................................................................... 27 Station 7, fritidsgård i Kallhäll ........................................................................... 27 Ungdomscafé ”Valvet” i Jakobsberg ................................................................. 27 Framtiden................................................................................................................ 28 Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal ................................................................ 28 Besöksstatistik .................................................................................................... 28 KULTUR .................................................................................................................... 30 Verksamhetsområde ............................................................................................... 30 Ekonomiskt utfall ................................................................................................... 30 Måluppföljning och –uppfyllelse ........................................................................... 30 Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ................................. 30 Fritids- och kulturvaneundersökning.................................................................. 31 SCB:s medborgarundersökning.......................................................................... 31 Brukarmätning – mätning bland besökarna........................................................ 31 Kvalitetsuppföljning ........................................................................................... 31 Kvalitetsmätning av kulturinsatser i för- och grundskola .................................. 32 Viktiga händelser .................................................................................................... 32 Framtiden................................................................................................................ 32 Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal ................................................................ 33 KULTURSKOLA ...................................................................................................... 34 2015-02-16 3 (39) Verksamhetsområde ............................................................................................... 34 Ekonomiskt utfall ................................................................................................... 34 Måluppföljning och –uppfyllelse ........................................................................... 34 Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ................................. 34 Fritids- och kulturvaneundersökning.................................................................. 35 Våga Visa – brukarundersökning ....................................................................... 35 Kvalitetsuppföljning ........................................................................................... 35 Viktiga händelser .................................................................................................... 36 Framtiden................................................................................................................ 36 Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal ................................................................ 37 OFÖRUTSEDDA UTGIFTER .................................................................................. 38 Verksamhetsområde ............................................................................................... 38 Ekonomiskt utfall ................................................................................................... 38 2015-02-16 4 (39) SAMMANFATTNING Denna verksamhetsberättelse omfattar kultur- och fritidsnämndens uppdrag som beställare, samhällsuppdraget. Viktiga händelser under perioden Beställningen Görvälns årstider, en evenemangscykel som görs tillsammans med föreningarna i området, rullar nu på i sitt tredje år och är en satsning som lyfter området. Förvaltningen tror att det sättet att arbeta kan appliceras framgångsrikt på fler ställen i kommunen. För andra året i rad firades Sveriges Nationaldag i kombination med Görvälndagen vid en samlad festdag vid Görvälns Slott den 6 juni. Evenemanget var mycket välbesökt och bjöd på ett strålande väder. Görvälndagens huvudarrangör är Järfälla Hembygdsförening. Arbetet med anläggnings- och underhållsplan och med energibesparande åtgärder inom idrott & fritid har framgångsrikt fortsatt under år 2014. Spår och leder har fortsatt att förbättras och har nu en hög standard med energisnål LED-belysning. Under år 2014 slutfördes upphandlingen i konkurrenspräglad dialog för en ny simhall i Jakobsberg. På platsen för den nya simhallen pågår nu borttagandet av kontaminerad jord och byggstart för den nya simhallen beräknas vara nu under våren 2015. I början av året invigdes en ny lokal för fritidsgården i Kallhäll. Den nya gården fick namnet Station 7. Arbetet med ny översiktsplan är nu slutfört och från förvaltningens sida är vi nöjda med arbetssättet och det inflytande vi har haft i utformningen av planen. Förvaltningen fick under år 2013 i uppdrag att ta fram en ny biblioteksplan för Järfälla kommun. Den nya planen har färdigställts under 2014 och beslutats av kommunfullmäktige. Planen ska aktualiseras på nytt igen senast om tre år, det vill säga år 2017. Analys Att mäta effekterna av kultur- idrott och fritid i samhället är svårt. Vissa av områdena är särskilt svåra att mäta, till exempel kulturverksamhet. En enkel nöjdhetsenkät för ett verksamhetsområde har väldigt svårt att täcka in alla aspekter av kvalitet som borde mätas. Under hösten 2014 har förvaltningen därför inom ramen för länssamarbetet och i samråd med kvalitetsdirektören arbetat med frågan om hur kvalitet kan mätas. Förvaltningens tolkning av expertis inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord. Förvaltningen har därför till denna verksamhetsberättelse kompletterat mätverktygen med mer formella kvalitetssamtal. Läs vidare under kvalitetsredovisning/måluppföljning nedan. 2015-02-16 5 (39) År 2014 har varit ett år då Järfällas expansion på allvar börjat märkas. Beslutet om en förlängning av tunnelbanelinjen från Akalla med två nya stationer i kommunen fattades under våren 2014 och detta påverkar i hög grad expansionstakten. Verksamheterna upplever nu en ökad efterfrågan och det märks att det finns fler invånare i kommunen. Det är därför angeläget att budgetmedel nu tillförs så att nämndens verksamheter kan hantera expansion och den ökade efterfrågan på kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter. Verksamheten inom nämndens ansvarsområde har fortsatt en god ekonomisk balans och visar sammantaget ett överskott för år 2014. Framtiden År 2014 har varit ett år då Järfällas expansion på allvar börjat märkas. Beslutet om en förlängning av tunnelbanelinjen från Akalla med två nya stationer i kommunen fattades under våren 2014 och detta påverkar i hög grad expansionstakten. Verksamheterna upplever nu en ökad efterfrågan och det märks att det finns fler invånare i kommunen. Det är därför angeläget att budgetmedel nu tillförs så att nämndens verksamheter kan hantera expansion och den ökade efterfrågan på kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter. Förvaltningen fortsätter att arbeta med långsiktig planering med sikte på Järfällas framtid och fortsätter att verka för den regionala utvecklingen inom verksamhetsområdet i hela Stockholms län. Järfälla kommun är en av de ledande och mest pådrivande kommunerna när det gäller regional samverkan inom kultur-, idrotts- och fritidsområdet. Det finns stor potential till starkt ökad regional samverkan med "vinna vinna-syfte" på ett antal områden; idrottsanläggningar, kulturskoleverksamhet, biblioteksverksamhet, satsningar riktade till personer med funktionsnedsättningar samt givetvis inom kompetensutveckling och kunskapsförsörjning av olika slag. Med den spännande och utmanande stora expansion som står för dörren finns utmärkta möjligheter att kunna göra Järfälla till ett viktigt nav inom kultur- och fritidsområdet. Detta förutsätter att resurser tillförs till verksamheterna i takt med att befolkningen växer. Förvaltningen arbetar fortsatt för att etablera ett system som innebär volymkompensation. När befolkningen växer ska resurserna till kultur, idrott och fritid också öka. Torbjörn Neiman Kultur- och fritidsdirektör 2015-02-16 6 (39) NÄMNDEN TOTALT Ordförande: Lennart Nilsson Förvaltningschef: Torbjörn Neiman Antal anställda: 4 (4,25 årsarbetare) Verksamhetsområde Nämnden har ansvar för bibliotek, idrott/fritid, fritidsgårdar, kultur samt kulturskola. Årets resultat Driftbudget totalt Belopp i mkr Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad Nettokostnad Kommunbidrag Resultat Nettoinvestering Eget kapital 2014-01-01 Budget 2014 0,0 Bokslut 2014 0,1 Bokslut 2013 0,1 Bokslut 2012 0,0 -127,3 0,0 -127,3 127,3 0,0 -125,5 0,0 -125,4 127,3 1,9 -121,1 0,0 -121,0 122,1 1,1 -119,0 -0,7 -119,6 120,1 0,4 0 1,8 Bokslut per verksamhet Mnkr Politisk ledning Kansli Bibliotek Fritid - Idrott Fritidsgårdar Kultur Kulturskola Oförutsedda utgifter Summa Bokslut 0,1 0,9 0,0 0,1 -0,1 0,1 0,0 0,8 1,9 Prognos aug 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,8 0,9 Sammanfattande kommentarer om det ekonomiska utfallet Årets totala resultat är ett överskott om 1,9 mnkr. Överskottet beror på att projektet för peng/check inte fullföljdes när besked om att medel för projektet inte avsatts för 2015 samt att medel för oförutsedda utgifter inte har använts. Nämnden har ett eget kapital om 1,8 mnkr från 2013. 2015-02-16 7 (39) Jämförelser mellan bokslut och årsprognos per augusti Bokslutet är 1,0 mnkr bättre än årsprognosen per augusti. Största avvikelsen är kansliet där projektet för peng/check avslutades. Kvalitetsredovisning Synpunkter och klagomål Medborgarna kan förutom att kontakta kommunens kundtjänst via telefonsamtal, brev och e-post även använda sig av en e-tjänst som finns på kommunens webbplats för att framföra synpunkter, klagomål, idéer, felanmälan och beröm till de olika förvaltningarna. De ärenden som rör nämndens verksamheter handläggs och åtgärdas av utförarsidans medarbetare. Förvaltningen har under året fått månadsvisa sammanställningar av de ärenden som kundtjänst har hanterat som gäller kultur- och fritidsområdet. Synpunkter och klagomål som rör kultur- och fritidsnämndens övergripande arbete handläggs av nämndens kansli. Under året har kansliet besvarat frågor och behandlat olika förslag från medborgare till nämnden. Fyra förslag till politiker har beretts av kansliet och behandlats av kultur- och fritidsnämnden. Ett förslag har handlat om att anlägga konstgräsplan i Hummelmora eller en Qualanläggning för att öka spontanidrottandet. Att kommunen ska bygga fler enkla men stora idrottshallar och konstgräsplaner samt inomhushall för fotboll föreslår en annan Järfällabo. Nämnden har ställt sig positiv till ett förslag om en elbelyst anslutningsväg till Kallhälls motionsspår. Dessutom har nämnden behandlat ett förslag att bygga en konstgräsplan vid Vattmyraskolan. Kvalitetsredovisning/måluppföljning Förvaltningen följer upp samhällsuppdragets övergripande effektmål på flera sätt. Dels genomförs regelbundet, dock inte varje år, en fritids- och kulturvaneundersökning samt en övergripande medborgarenkät. Fritids- och kulturvaneundersökningen går mera in i detalj på nämndens verksamhetsområden medan medborgarundersökningen omfattar ett stort antal områden där kultur- och fritid är en mindre del. På verksamhetsområdet kulturskola deltar förvaltningen i det kommunövergripande kvalitetsmätningssystemet Våga Visa. Våga Visa är också på väg att implementeras i biblioteksverksamheten. Under hösten 2014 har förvaltningen inom ramen för länssamarbetet arbetat med frågan om hur kvalitet kan mätas inom dessa verksamhetsområden. Förvaltningens tolkning av expertisen inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord. På inrådan och i samråd med kommunens kvalitetsdirektör har förvaltningen därför börjat hålla kvalitets- och uppföljningssamtal med varje enhet med stöd av en modell och ett antal utarbetade kvalitetsfrågor. Resultaten av dessa kvalitetssamtal redovisas i samband med målredovisningen längre ned i detta dokument. 2015-02-16 8 (39) Därmed kommer kvaliteten inom de olika verksamheterna att mätas både med övergripande enkäter och med kvalitetssamtal. Resultatet som visas är en sammanvägning av dessa metoder. Miljö Ett långsiktigt arbete för att se över miljöpåverkan inom fritidsanläggningar pågår. Det handlar om belysning, värme och kyla. Idag finns teknik tillgänglig som kan minska energiåtgången avsevärt. Investeringspengar finns avsatta för detta på fastighetsavdelningen. Förvaltningen har också på den övergripande nivån erhållit miljödiplomering brons. POLITISK LEDNING Verksamhetsområde Kultur- och fritidsnämnden har under 2014 haft nio ledamöter och nio ersättare som alla är valda för perioden 2011-2014. Majoriteten utgörs av tre representanter för Moderaterna, en representant från Folkpartiet och en representant från Kristdemokraterna som också innehar ordförandeposten. Minoriteten består av tre representanter för Socialdemokraterna och en representant för Vänsterpartiet. Av ersättarna kommer två från Moderaterna, en från Folkpartiet, en representant från Kristdemokraterna, en från Centern, tre från Socialdemokraterna och en från Miljöpartiet. För beredning av ärenden har nämnden ett arbetsutskott bestående av två representanter för majoriteten och en representant för minoriteten med var sin ersättare. För samtliga verksamheter inom nämndens områden finns kontaktpolitiker utsedda. Samtliga nämndsammanträden under året har varit offentliga. Nämnden har representanter i Järfälla kommuns tillgänglighetsråd, tekniska nämndens namnberedning och miljö- och bygglovsnämndens byggnadsmärkesberedning. Kultur- och fritidsförvaltningen har enligt uppdrag sammanställt ett program för en kortfattad utbildningsinsats om den övergripande historien inom nämndens olika ansvarsområden. Årets seminarieserie inleddes den 26 februari med en föreläsning om Fritidgårdarnas historia och visning av en film om Järfällas fritidsgårdar. I samband med sammanträdet den 26 maj gavs en föreläsning om Musik- och teaterhistoria. Vid nämndsammanträdet den 1 oktober presenterade medarbetare från Järfälla kultur sitt utvecklingsarbete för att skapa en effektsmålsdriven och insiktsledd kulturverksamhet. Under år 2014 har kultur- och fritidsnämnden haft 4 protokollförda sammanträden. Arbetsutskottet har haft 4 sammanträden. Under året har 93 ärenden behandlats varav 37 beslutsärenden. Antalet diarieförda ärenden år 2014 var 165. Nämndens sammanträdestid uppgick till 8 timmar och arbetsutskottets till 2 timmar. Kommunfullmäktige beslutade i sammanträdet 2014-12-15 att kultur- och fritidsnämnden fr.o.m. 2015-01-01 ska överta ansvaret för samordning av arbetet med den 2015-02-16 9 (39) lokala demokratin från kommunstyrelsen och byta namn till kultur-, demokrati- och fritidsnämnden. Ekonomiskt utfall Politisk ledning Belopp i tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Budget 2014 0 -532 -532 532 0 Bokslut 2014 0 -414 -414 532 118 Bokslut 2013 0 -484 -484 527 43 Bokslut 2012 0 -399 -399 517 118 Politisk ledning har ett överskott om 118 tkr. NÄMNDKANSLI Verksamhetsområde Nämndens kansli har 4 anställda medarbetare, totalt 3,25 årsarbetare. I arbetet ingår beredning av nämndärenden, ansvara för nämndens diarium och arkiv, planering, beställning, utredning, uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhetsområden. Deltagande i centrala grupper Brottsförebyggande rådet Förvaltningen deltar i det lokala kommunala brottsförebyggande rådet som sammanträder regelbundet. SAMBU Förvaltningen deltar i samverkansorganisationen för barn och unga, SAMBU, där barn- och ungdomsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen också ingår. SAMBU är organiserad i flera skikt från centralt till lokalt. Kommunledningsgruppen Kultur- och fritidsdirektören deltar i kommunledningsgruppen (KLG) som kommundirektören leder. KLG har möte varannan vecka. Säkerhetsarbete Förvaltningen deltar i en grupp som regelbundet gör en risk- och sårbarhetsanalys för Järfälla kommun. Miljö Förvaltningen deltar i den miljöstrategiska gruppen. Lokalstyrningsgrupp Förvaltningen medverkar i kommunens verksamhetsövergripande lokalstyrningsgrupp. Under 2013 har arbetet i gruppen bland annat varit inriktat på att revidera kommunens strategiska lokalförsörjningsplan. Planen beskriver kommunens samlade behov av platser och lokaler inom kommunens verksamhetsområden. Syftet är att planen ska vara ett verktyg vid planering av framtida behov. Planen ska vara ett ut- 2015-02-16 10 (39) tryck för en samsyn inom planeringsområdet lokalförsörjning och vara ett underlag vid mål- och budgetarbetet. En nulägesbeskrivning för nämndens lokalbestånd och planerade behov fram till 2018 innefattas i planen. Registratorsmöten Kommunens registratorer möts ungefär tre gånger per termin för att diskutera aktuella frågor som gäller nämndernas diarium och arkiv. Kommunstyrelseförvaltningens kansli är sammankallande och vid mötena diskuteras frågor om regler och rutiner med syfte att skapa ett enhetligt arbetssätt för förvaltningarna. Nämndsekreterarmöten Nämndsekreterarna har ett nätverk som möts ungefär tre gånger per termin. Kommunstyrelseförvaltningens kansli är sammankallande. Nämndsekreterarmötena är ett forum för information om nyheter och utbyte av erfarenheter från arbetet med nämndflödet i kommunens olika nämnder. EU-samordningsgrupp Kommunens EU-samordningsgrupp består av representanter från flera förvaltningar och arbetar med samordning och information om EU inom respektive förvaltning. Uppföljning av EU-arbetet ska ske i form av en verksamhetsberättelse som i sin tur ska ingå i årsredovisningen från kommunstyrelseförvaltningen. Följande ska redovisas: antal genomförda kunskapshöjande insatser riktade till medarbetare och allmänheten, översikt över aktiva internationella nätverk samt översikt över samtliga pågående EU-projekt i kommunen. PUL-ombud Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att personuppgifter behandlas korrekt och lagligt inom kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter. Nämnden har utsett ett personuppgifts- ombud (PUL-ombud) som ska se till att reglerna följs, föra förteckning över de behandlingar som utförs och hjälpa registrerade att få eventuellt felaktiga uppgifter korrigerade. Datainspektionen är tillsynsmyndighet. Till hjälp att sammanställa vilka personuppgifter som registreras och behandlas inom verksamheten har varje enhet utsett en kontaktperson som PUL-ombudet samarbetar med. Ombudet är sammankallande till informationsmöten med kontaktpersonerna. PUL-ombudet är medlem i kommunens nätverk för PUL-ombud som träffas regelbundet. Ekonomgrupp Ekonomgruppen är en förvaltningsövergripande grupp som sammankallas av ekonomidirektören. Gruppen arbetar mest med rutiner kring budget, redovisning och uppföljning. Kvalitets- och verksamhetsstyrning Gruppen arbetar med att vidareutveckla kommunens systematik, processer och metoder för kvalitets och verksamhetsstyrning. Dialoggrupp - servicestrategi Deltagit i dialoggrupp med uppgift att ta fram en servicestrategi för Järfälla kommun. Kommunikationsdirektören har samlat representanter från de olika förvaltningarna och kommunens IT-strateg till tre möten under hösten 2014 och dialoggruppen fortsätter att arbeta tillsammans under våren 2015. 2015-02-16 11 (39) Regionalt utvecklingsarbete Förvaltningen deltar i det kommunövergripande kvalitetsverktyget Våga Visa som arbetar med kvalitetsfrågor. För närvarande är det kulturskolans verksamhet som mäts men under 2014 kommer Våga Visa att börja tillämpas även inom biblioteksverksamheten. Förvaltningen är pådrivande i arbetet med regional samverkan som bedrivs inom ramen för länsorganisationen för kultur- och fritidschefer. Kultur- och fritidsdirektören är ordförande och leder länsorganisationen. Till länsorganisationen hör också samverkande nätverk som berör alla nämndens verksamheter. På så vis har förvaltningen en god utblick, omvärldsanalys och regelbunden god samverkan med väldigt många av länets kommuner. EKONOMISKT UTFALL Kansli Belopp i tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Budget 2014 0 -4 149 -4 149 4 149 0 Bokslut 2014 0 -3 265 -3 265 4 149 884 Bokslut 2013 0 -2 613 -2 613 2 630 17 Bokslut 2012 0 -2 559 -2 559 2 588 29 Kansliet har ett överskott om 884 tkr. Detta beror på att projektet för peng/check inte fullföljdes när besked om att medel för projektet inte avsatts för 2015. Väsentliga personalförhållanden Kansliet har för få anställda för att statistik ska kunna redovisas. Viktiga händelser Arbetet med ny översiktsplan är nu slutfört och från förvaltningens sida är vi nöjda med arbetssättet och det inflytande vi har haft i utformningen av planen. Framtiden I budgetbeslutet för 2014 fick förvaltningen i uppdrag att under år 2014 bygga upp en struktur för ett kombinerat system med kulturskolepeng och fritidscheck som skulle starta 2015. Uppdraget är utfört men genom förändringarna i den nya koalitionens budgetbeslut för 2015 så kommer systemet med kulturskolepeng och fritidscheck inte att starta. Arbetet med detta har varit lärorikt och har gett många utvecklade kunskaper. Förvaltningen fortsätter att arbeta med långsiktig planering med sikte på Järfällas framtid och fortsätter att verka för de regionala utvecklingen inom verksamhetsområdet i hela Stockholms län. Järfälla kommun är en av de ledande och mest pådrivande kommunerna när det gäller regional samverkan inom kultur-, idrotts- och fritidsområdet. Det finns stor potential till starkt ökad regional samverkan med "vinna 2015-02-16 12 (39) vinna-syfte" på ett antal områden; idrottsanläggningar, kulturskoleverksamhet, biblioteksverksamhet, satsningar riktade till personer med funktionsnedsättningar samt givetvis inom kompetensutveckling och kunskapsförsörjning av olika slag. Den kommande F-5 skolan i Barkarbystaden med integrerade fritids- och kulturlokaler heter numera Herrestaskolan. Verksamheten beräknas starta i januari 2016. Skolan kommer bland annat att innehålla ett integrerat folk- och skolbibliotek, idrottshall, dans-/dramarum och lokaler för uthyrning till föreningar, studieförbund med flera. Jämställdhet Det kommunövergripande jämställdhetsprojektet jämställd medborgarservice som förvaltningen deltog i ger nu återverkningar i vardagsarbetet i form av nya sätt att planera undervisning och aktiviteter. Under 2015 planerar förvaltningen för att göra en resursfördelningsmätning med genusperspektiv av all verksamhet inom nämndens ansvarsområde. 2015-02-16 13 (39) BIBLIOTEK Verksamhetsområde Biblioteksverksamhet bedrivs vid fyra kommunala bibliotek, ett huvudbibliotek i Jakobsberg samt tre filialer belägna i Barkarby, Viksjö och Kallhäll. Ekonomiskt utfall Bibliotek Belopp i tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Budget 2014 0 -25 258 -25 258 25 258 0 Bokslut 2014 0 -25 254 -25 254 25 258 4 Bokslut 2013 0 -25 004 -25 004 25 004 0 Bokslut 2012 0 -24 514 -24 514 24 514 0 Bibliotek har ett mindre överskott om 4 tkr. Verksamhetens bruttokostnader fördelat på utförare Andel % tkr 2014 2013 25254 100 100 100 Kommuner/Landsting/Stat 0 0 0 0 Företag, stiftelser, föreningar 0 0 0 0 25254 100 100 100 Bruttokostnader (huvudverksamhet) Egen regi Summa 2012 Måluppföljning och –uppfyllelse Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Den samlade bedömningen av undersökningar och kvalitetsdialog är att verksamhetsområdet bibliotek har hög kvalitet men att man inom biblioteken nu tydligt ser att kommunens expansion har börjat och att resurserna måste växa i samma takt. Utlåningen till barn och unga har som vi ser ökat mer än förra året men så har uppenbart skett även i länets övriga kommuner. Därför är målet inte uppfyllt trots stor framgång. Vi ser därmed en stark och glädjande tendens i hela länet när det gäller lån till barn och ungdomar. Andelen unika låntagare har lite överraskande minskat. Detta måste analyseras. Beror tappet helt enkelt på expansionen? God välfärd Effektmål De enskilda brukarnas/besökarnas betyg på hur nöjda de är med biblioteksverksamheten ska uppgå till minst 6 på en 10-gradig skala. Resultatet av årets mätning Resultatet sammanvägt av två undersökningar* är 7,8. Senaste mätningen fördelad på kön syns här intill Föregående år Totalt 8,3 Kvinnor 8,4 Män 8,0 Målet uppnått? 2015-02-16 Utlåningen till barn och unga ska öka med 5 procent från föregående år. Andelen unika låntagare ska öka från nuvarande 27 procent till 30 procent. Utlåningen har ökat med 8,9 % men länsgenomsnittet har ökat mer 27 %, en något förvånande minskning 14 (39) Utlåningen har ökat med 6,0 % Andelen unika låntagare ökade från 29 till 30 procent * Sammanvägt resultat av fritids- och kulturvaneundersökningen och brukarenkäter Fritids- och kulturvaneundersökning Uppföljning av effektmål En fritids- och kulturvaneundersökning genomfördes under 2014. Järfällabor i åldern 12-75 har fått svara på frågor som täcker hela fritids- och kulturområdet, bland annat om biblioteksverksamheten. När det gäller frågan om det översta effektmålet har enbart de som säger sig ha kunskap/erfarenhet av biblioteksverksamheten svarat (874 personer). Fritids- och kulturvaneundersökningen har en femgradig skala. De svarande ger biblioteket betygssnittet 3,6 vad gäller bibliotekets verksamhet och medieutbud motsvarar mina förväntningar. Betygssnittet i 2011 års fritids- och kulturvaneundersökning var 3,8. Dessa värden räknas om till en tiogradig skala. Övriga resultat i fritids- och kulturvaneundersökningen 77 procent (961 personer) av de som svarat anser att det är viktigt att kommunen prioriterar biblioteksverksamhet. En minskning med två procent jämfört med 2011 års undersökning. Åtta procent (100 personer) av de svarande besöker biblioteket för att låna medier. Det är en minskning med två procent jämfört med 2011 års undersökning. Sex procent (75 personer) besöker biblioteket av annan anledning än att låna. Det är minskning med en procent jämfört med 2011. Bok- och tidskriftsläsandet bland de svarande har minskat med sex procent, från 2011 års 78 procent till 2014 års 72 procent. Brukarmätning – mätning bland besökarna I den senaste mätningen bland brukarna/besökarna gav kvinnor betyget 8,4 och män betyget 8,0. Sammanlagt ett betyg på 8,3. Kvalitetsuppföljning Under hösten 2014 har förvaltningen inom ramen för länssamarbetet arbetat med frågan om hur kvalitet kan mätas inom dessa verksamhetsområden. Förvaltningens tolkning av expertisen inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord. Förvaltningen har därför i samråd med kommunens kvalitetsdirektör påbörjat en ny rutin med årliga återkommande kvalitetsuppföljningssamtal enligt en i förväg fastställd mall. Nedanstående är en sammanfattning av det viktigaste sett ur ett samhälls-/brukarperspektiv som kom fram under kvalitetsuppföljningen med enheten. 2015-02-16 15 (39) Styrkor - Barn- och ungdomslånen har fortsatt öka under 2014. Dock inte i samma grad som länsgenomsnittet har ökat. - Ett utåtriktat arbete har skett mot olika förskolor för att nå förskolebarn och dess personal. Bland övriga åldersgrupper har exempelvis samtliga sexåringar nåtts av bibliotekets gruppverksamhet. Barnverksamheten är generellt bra med god kontinuitet. Den är bred och med det uppsökande arbetssättet som beskrivs nedan når biblioteket många barn och verkar på så sätt för en utjämning. - Den uppsökande verksamheten riktad till personer med funktionshinder har fungerat bra. - Den uppsökande verksamheten riktad till äldreboenden har fungerat bra. Utvecklings-/förbättringsområden - Bibliotekslokalerna behöver förbättras vad gäller tillgänglighet och i vissa fall även vad gäller skick. - Det skulle behövas mer resurser till den uppsökande verksamheten för att nå ut bredare. - Fler studie- och grupparbetsplatser behöver skapas. - Styra om arbetet från utbudsfokusering mot målgruppsfokusering. - Utveckling av verksamheten för att möta kommunens snabba befolkningsökning. Viktiga händelser Kallhälls bibliotek En detaljplan för Kallhälls centrum har varit ute på samråd under året. Detaljplanen innebär bostadsbyggande, förnyelse av centrum samt rivning av nuvarande Folkets Hus. Det nya Folkets Hus kommer att inrymmas i en ny byggnad i centrum. En konsekvens av detta blir att Kallhälls bibliotek kommer att flytta till närliggande lokaler i centrum. Arbetet med en detaljerad lokallösning för biblioteket kommer att inledas tidigt 2015. Herrestadskolan/integrerat folk och skolbibliotek Skolan som inkluderar samlings-, kultur- och fritidslokaler har visats upp som ett av Sveriges mest intressanta hållbara byggprojekt på konferensen Sustainable Buildings i Barcelona. Boverket, Formas och Sweden Green Building har valt ut de tio främsta byggprojekten i Sverige inom hållbart byggande. Herrestadsskolan har certifierats i miljöklass guld, den bärs upp av en stomme i massivt trä samt har grönt tak. Våga visa Det regionala utvärderingsnätverket ”Våga Visa” har under året börjat förbereda för utvärderingsinsatser på biblioteksområdet. Järfälla deltar i detta arbete. 2015-02-16 16 (39) Biblioteksplan Förvaltningen fick under år 2013 i uppdrag att ta fram en ny biblioteksplan för Järfälla kommun. Den nya planen har färdigställts under 2014 och beslutats av kommunfullmäktige. Planen ligger nu till grund för bibliotekets planering och ska aktualiseras på nytt igen senast om tre år, det vill säga år 2017. E-bokskostnader Genom ett nytt avtal som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gjort med ett par av de större förlagen kan tyvärr kostnaderna för e-boklån komma att stiga ytterligare. Förvaltningen konstaterar att det fortsatt är en märklig prissättning som råder med, i våra ögon, allt för höga nivåer. Förvaltningens analys är att frågan kommer att fortsätta debatteras och att förändringar bör ske inom detta nya men viktiga sätt att distribuera upplevelser, bildning och kultur. Framtiden Byggandet av Herrestaskolan i Barkarbystaden är i full gång. Anläggningen kommer att utvecklas till något av ett ”allhus” med förskola, skola, integrerat folk- och skolbibliotek, samlingslokaler samt kultur-, idrotts- och fritidslokaler. Tidplanen som först innebär driftstart hösten 2015 är nu förändrad till start vårterminen 2016. Barkarby College är nu planeringsmässigt på väg in på ritbordet och förvaltningen planerar för att den större samlingslokal som ska byggas i anläggningen får en sådan multifunktionell utformning så att den på ett professionellt vis kan ta emot kulturevenemang av skilda slag samt allehanda andra evenemang. Förvaltningen planerar också för ett nytt bibliotek i Barkarby College. Detta ska fungera som folkbibliotek, gymnasiebibliotek och, om behov finns, högskolebibliotek. I samband med att det nya folkbiblioteket i Barkarby College/nya Barkarby Centrum öppnar kommer folkbiblioteket i Herrestaskolan att flytta dit. Kvar i Herresta blir då ett skolbibliotek av högsta kvalitet. 2015-02-16 17 (39) Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal Kostnadsmått Nettokostnad Bibliotek kr/inv 450 426 389 382 380 400 Kr per invånare 350 300 Järfälla 250 Stockholms län 200 Alla kommuner 150 Fem kommuner 100 Fem kommuner: Kalmar Mölndal Sollentuna Täby 50 0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Källa Kolada Biblioteksverksamheten i Järfälla har tidigare haft en något högre kostnad jämfört med biblioteksverksamhet i övriga Stockholms län men lägre jämfört med genomsnittet i landet. En förklaring till de höga nettokostnaderna per invånare för Järfällas biblioteksverksamhet har tidigare varit de höga lokalkostnaderna. De senare åren har kostnaderna för Järfälla minskat och ligger nu i nivå med Stockholms län. Volymer Antal lån per invånare Antal besök per invånare Öppettimmar per vecka Nettokostnad per lån 2014 4,8 5,9 145 73 2013 4,8 6,2 145 72 2012 4,8 6,2 145 70 2011 5,2 7,3 145 69 2010 5,3 7,5 145 69 2009 5,1 7,3 145 - 2015-02-16 18 (39) FRITID Verksamhetsområde Området omfattar kommunala fritidsanläggningar, föreningsstöd enligt bidragsregler samt uppdragsstöd och projektbidrag. Ekonomiskt utfall Fritid - Idrott Belopp i tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Budget 2014 0 -60 914 -60 914 60 914 0 Bokslut 2014 0 -60 811 -60 811 60 914 103 Bokslut 2013 11 -58 487 -58 476 58 586 110 Bokslut 2012 21 -58 042 -58 021 57 494 -527 Fritid har ett mindre överskott om 103 tkr. Verksamhetens bruttokostnader fördelat på utförare Andel % Bruttokostnader (huvudverksamhet) Egen regi Kommuner/Landsting/Stat Företag, stiftelser, föreningar Summa tkr 2014 2013 2012 55893 93 92 92 0 0 0 0 4204 7 8 8 60097 100 100 100 Måluppföljning och –uppfyllelse Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Den samlade bedömningen av undersökningar och kvalitetsdialog är att verksamhetsområdet fritid har god kvalitet med tendens till stigande. Mätningarna i fritidsoch kulturvaneundersökningen och SCB:s medborgarenkät ger något lägre resultat än undersökningarna bland aktiva brukare. Måluppfyllelsen är ”grön”. God välfärd Effektmål De enskilda besökarnas betyg på hur nöjda de är med möjligheterna till idrotts- och friluftsverksamhet i Järfälla ska uppgå till minst 6 på en 10-gradig skala. Resultatet av årets mätning Resultatet sammanvägt av två undersökningar* är 7,3. Senaste mätningen fördelad på kön syns här intill Föregående år Totalt 8,6 Kvinnor 8,7 Män 8,6 Målet uppnått? 2015-02-16 19 (39) Hållbar utveckling Effektmål Andelen barn med godkända simkunskapsprov i årskurs 5 ska vara lika stor som föregående år. Föreningarnas betyg på hur nöjda de är med kommunens anläggningar ska uppgå till minst 6 på en 10-gradig skala. Resultatet av årets mätning 88,5% 698 godkända av 789 simmande. En glädjande ökning. Resultatet är 8,3, en glädjande kraftig ökning Föregående år 84,4% 638 godkända av 756 simmande 6,8 Målet uppnått? * Sammanvägt resultat av fritids- och kulturvaneundersökningen och brukarenkäter Föreningsenkät Uppföljning av effektmål En webbenkät har skickats ut till de 43 föreningar som är största användare av kommunens anläggningar. Svarsfrekvensen får anses vara låg då endast 19 föreningar har valt att besvara enkäten (44 procents svarsfrekvens). Samtliga svarande föreningar anger att de samarbetar med kommunen. På en sjugradig skala får kommunen betyget 5,8 huruvida de är en aktiv samarbetspartner. Betygen ligger från 3 till och med 7. Huruvida kommunens fritids- och idrottsanläggningar är funktionella och välskötta ges även det betyget 5,8 på en sjugradig skala. Betyget ligger från 4 till 7. Resultatet är en avsevärd förbättring jämfört med tidigare enkätundersökningar de senaste tre åren. Fritids- och kulturvaneundersökning Uppföljning av effektmål I 2014 års fritids- och kulturvaneundersökning har kommuninvånare i åldern 12-75 år svarat på frågan om hur nöjda de är med kommunens anläggningar och gjort en bedömning utifrån en femgradig skala. När det gäller frågan om detta effektmål har enbart de som säger sig ha kunskap/erfarenhet av kommunens anläggningar svarat (799 personer). Betygssnittet är 3,0 vad gäller kommunens fritids- och idrottsanläggningar är funktionella och välskötta. Betygssnittet 2011 var 3,2. Övriga resultat i fritids- och kulturvaneundersökningen Undersökningen visar i övrigt att natur- och strövområden, simhall och friluftsbadplatser är de tre områden som de svarande sett till hela åldersgruppen 12-75 år anser ska prioriteras högst inom fritids- och kulturområdet. Var fjärde svarande (25 procent) är organiserad i en idrottsförening. Tonvikten ligger starkt på de yngre åldrarna 12-20 år. Motionsspåret är den mest använda anläggningen. Var femte svarande (20 procent) besöker ett motionsspår minst en gång per vecka för att springa eller åka skidor. Kvinnor och män är lika stora användare av motionsspåren. De största användarna 2015-02-16 20 (39) finns i åldersgrupperna 21-30 år och 41-50 år. Procentsiffran som anser att motionsspår ska prioriteras har ökat för varje fritids- och kulturvaneundersökning som genomförts. Friluftsanläggningar, friluftsområden, parker och de två konstfrysta isbanorna, vid allmänhetens åkning, är andra anläggningar som används lika mycket av kvinnor och män. När det gäller att besöka en konstfryst isbana för träning eller match är det männens domäner. Inte en enda av de kvinnor som svarat i undersökningen anger någon sådan aktivitet. Åldersgruppen 12-15 år är de som oftast besöker en sporthall eller en fotbollsplan för att träna eller tävla. Rent generellt kan sägas att kvinnor prioriterar satsningar inom fritids- och kulturområdet högre än män. Det enda område som män vill prioritera högre än kvinnor är ”stöd till föreningsverksamhet”. Ålder från 31 år och uppåt prioriterar fritids- och kulturområdet betydligt högre än åldersgruppen 12-30 år. Brukarmätning – mätning bland besökarna I den senaste mätningen bland brukarna/besökarna hur nöjda de är med möjligheterna till idrotts och friluftsverksamhet gav kvinnor betyget 8,7 och män betyget 8,6. Sammanlagt ett betyg på 8,6. SCB:s medborgarundersökning Uppföljning av effektmål Järfälla har under 2014 deltagit i SCB:s medborgarundersökning. Ettusentvåhundra järfällabor i åldern 18-84 år erbjöds att svara på en enkät om kommunens verksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till knappt femtio procent. Det bör påpekas att detta är en attitydundersökning, det behöver inte alltid vara brukare som svarat och angivit ett omdöme om det aktuella området. I undersökningen ges ett betygsindex mellan 0 och 100. För idrotts- och motionsanläggningar gavs ett betyg index på 56, vilket är en minskning från 2013 års 57 och 2012 års index på 58. Index från 55 till 74 räknas som ”nöjd”. Målet är enligt medborgarundersökningen med knapp marginal uppnått. Kvalitetsuppföljning Under hösten 2014 har förvaltningen inom ramen för länssamarbetet arbetat med frågan om hur kvalitet kan mätas inom dessa verksamhetsområden. Förvaltningens tolkning av expertisen inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord. Förvaltningen har därför i samråd med kommunens kvalitetsdirektör påbörjat en ny rutin med årliga återkommande kvalitetsuppföljningssamtal enligt en i förväg fastställd mall. Nedanstående är en sammanfattning av det viktigaste sett ur ett samhälls-/brukarperspektiv som kom fram under kvalitetsuppföljningen med enheten. 2015-02-16 21 (39) Styrkor - Bra dialog med föreningarna kring brukarmedverkan. - Hög klass på samtliga motionsspår. - Samarbetet med fastighetsavdelningen gällande investeringar i anläggningarna som resulterat i minskade energikostnader. - Miljöarbetet som bland annat resulterat i miljödiplom guld. Utvecklingsområden/förbättringsområden - Standarden på friluftsbaden måste höjas. - Tillgängligheten för funktionshindrade till i första hand de äldre anläggningarna måste förbättras. - Standarden på omklädningsrummen i sporthallarna behöver förbättras. - Skapa fler aktivitetsytor för spontana aktiviteter av olika slag. Viktiga händelser Veddesta motionsspår Det upprustade Veddesta motionsspår återinvigdes den 3 september 2014. I anslutning till motionsspåret har ett utomhusgym anlagts. Tallbohovs Idrottsplats Elvamannaplanens grus har under året ersatts genom anläggande av en konstgräsyta. Säby ridstall Projekteringen av ett nytt ridstall på Säby gård påbörjades i februari 2014. Byggstart är planerad till våren/sommaren 2015 med en beräknad byggtid på ett år. Då det nya stallet är färdigt kommer en upprustning av nuvarande stall att påbörjas. Ny simhall Det första spadtaget för Järfällas nya badanläggning togs torsdagen den 28 augusti 2014. Anläggningen som har föregåtts av en upphandling i så kallad konkurrenspräglad dialog kommer att byggas och drivas i privat regi. Kommunen kommer att köpa tider i hallen för alla sådana verksamheter som kommunen ska stå för. Övrigt Nämnden har köpt tjänster för anordnande av sommarverksamhet genom att uppdragsstöd har getts till ett antal föreningar och organisationer. SMU har genomfört dag- och äventyrskollo vid Bruket, Verdandi har anordnat parklek i Riddarparken i Jakobsberg och i bostadsområdet Lilla Ulvsättra i Kallhäll. Dessutom har Unga Örnar haft parklek i Nibbleparken i Jakobsberg. Uppdragsstöd för att kunna genomföra djurläger vid 4 H-gården i Kallhäll har givits till Kallhälls 4H. Görvälns 4H har även de fått uppdragsstöd för att ha djurläger vid Görvälns gård. KFUM Järfälla Basket och Syrianska Kultur-och Idrottsföreningen Edessa har bedrivit Drive-In idrott på lördagar. Edessa har haft fotboll i Kallhälls sporthall och Järfälla Basket basketboll i Jakobsbergs gymnasieskolors idrottshall. Ekonomiskt bidrag har utgått från nämnden. 2015-02-16 22 (39) Till 2013 års ungdomsledarstipendiat utsågs Marcus Bengtsberg, Jakobsbergs scoutkår. Framtiden I budgetbeslutet för 2014 fick förvaltningen i uppdrag att under år 2014 bygga upp en struktur för ett kombinerat system med kulturskolepeng och fritidscheck som skulle starta 2015. Uppdraget är utfört men genom förändringarna i den nya koalitionens budgetbeslut för 2015 så kommer systemet med kulturskolepeng och fritidscheck inte att starta. Arbetet med detta har varit mycket lärorikt och har gett många utvecklade kunskaper. I budgetbeslutet för 2015 finns beslut om tillskott och satsningar särskilt inom föreningsområdet för att stärka det lokala föreningslivet. Förvaltningen kommer att skriva fram förslag till beslut om hur dessa pengar på bästa sätt ska fördelas i början av år 2015. Arbetet med långsiktig anläggningsplanering och energieffektivisering fortsätter och är numera ett arbetssätt som är implementerat i vardagen. I länsorganisationen för kultur och fritid byggs nu strukturer för regional samverkan där idrotts- och fritidsverksamheterna i länets kommuner kan samverka för att nå en vinna-vinna-situation. Det kan gälla anläggningar för smalare idrotter – sådana som inte rimligen kan finnas i varje kommun, eller idrotter med specifika anläggningskrav till exempel med publikkapacitet för tävlingar inom de större publikidrotterna. Ett tredje samverkansområde är anläggningar och verksamhet för personer med funktionsnedsättningar av olika slag. De första exemplen på regional idrottssamverkan kommer att starta under år 2015 och sedan utvecklas under 2016 och framåt. 2015-02-16 23 (39) Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal Kostnadsmått Nettokostnad allm. fritidsverksamhet kr/inv 350 300 265 252 Kr per invånare 250 Järfälla 200 166 159 150 Stockholms län Alla kommuner Fem kommuner 100 Fem kommuner Kalmar Mölndal Sollentuna Täby 50 0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Källa Kolada Järfälla och Stockholms län som helhet har följts åt någorlunda från 2002 vad gäller utvecklingen av nettokostnaden per invånare för den allmänna fritidsverksamheten. Gapet till de fem jämförelsekommunerna och landets samtliga kommuner är dock stort. Nettokostnad Idrotts- och fritidsanläggningar kr/inv Kr per invånare 900 800 829 811 700 734 725 600 Järfälla 500 Stockholms län 400 Alla kommuner 300 Fem kommuner 200 100 0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Fem kommuner Kalmar Mölndal Sollentuna Täby 2015-02-16 24 (39) När det gäller kostnadsutvecklingen för idrotts- och fritidsanläggningar är utvecklingskurvan ganska lika sedan 2002 för såväl Järfälla, Stockholms län, alla kommuner och de fem jämförelsekommunerna. 2013 ligger nettokostnaden per invånare för Järfälla lika med de fem jämförelsekommunerna men lägre än länet och landets kommuner. Aktivitetsstödet Idrottsföreningarna fortsätter att dominera när det gäller föreningsaktiviteter för åldern 4-20 år. Merparten av aktivitetsstödet, cirka 84 procent, går till idrotten. Detta är dock en minskning med tre procent jämfört med 2013. Fotbollen är fortfarande den största ungdomsaktiviteten och tar cirka 30 procent av aktivitetsstödet i anspråk, en ökning med fyra procent jämfört med 2013. Till basketen och innebandyn går 10 procent, en minskning för basketen med tre procent men lika för innebandyn jämfört med 2013. I övrigt är fördelningen simning 9 procent, tennis 7 procent, gymnastik 5 procent samt ridsport och kampsport vardera 3 procent. Ishockey, bordtennis, scouter och golf tar samtliga vardera 2 procent av aktivitetsstödet i anspråk. Orientering, bowling, schack, badminton, handboll, friskis & svettis, djurverksamhet (4H) och simning för funktionshindrade får mellan 0,5 till 1,5 procent av det totala aktivitetsstödet. Bele Barkarby IF var den förening som hade flest aktiviteter under 2014 om fotbollen och innebandyn läggs ihop. Bele Barkarby har dock valt att ha separata föreningar för fotbollen och innebandyn. Sett till enskild förening har Järfälla Basket haft flest aktiviteter under 2014. Järfällagymnasterna och Järfälla Simsällskap är två föreningar som engagerar en majoritet av flickor. Båda två finns med bland de tio föreningar som har flest aktiviteter under 2014. Räknat till antal utövare är även fotbollen en stor flickaktivitet. Ridsporten som är på elfte plats vad gäller aktiviteter under 2014 är en sport som har i det närmaste total flickdominans. Volymer Antal föreningsaktiviteter, st Antal föreningar enligt bidragsregler, st Antal föreningar uppdragsstöd, st Utbetalt föreningsstöd enligt bidragsregler, tkr Utbetalt uppdragsstöd, tkr Utbetalt föreningsstöd, handikappverksamhet, tkr Antal entréer simhallen, st 2014 2013 2012 2011 2010 45134 45 080 49041 49601 50648 72 69 74 70 78 25 18 26 22 22 5239 5 615 5 826 5 800 5 794 3218 3 033 3 378 3 219 3 165 410 375 325 389 225 245 000 260 000 260 000 280 000 - 2015-02-16 25 (39) FRITIDSGÅRDAR Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar kommunala fritidsgårdar. Ekonomiskt utfall Fritidsgårdar Belopp i tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Budget 2014 0 -16 146 -16 146 16 146 0 Bokslut 2014 0 -16 200 -16 200 16 146 -54 Bokslut 2013 0 -15 574 -15 574 15 574 0 Bokslut 2012 0 -15 636 -15 636 15 569 -67 Fritidsgårdar har ett mindre underskott om 54 tkr. Verksamhetens bruttokostnader fördelat på utförare Andel % Bruttokostnader (huvudverksamhet) Egen regi tkr 2014 2013 2012 16146 100 100 - Kommuner/Landsting/Stat 0 0 0 Företag, stiftelser, föreningar 0 0 0 16146 100 100 Summa 0 Måluppföljning och –uppfyllelse Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Den samlade bedömningen av undersökningar och kvalitetsdialog är att verksamhetsområdet fritidsgårdar har god kvalitet med tendens till stigande. Målet som avser jämställdhet är inte uppfyllda men har under året visat förbättringstendens. God välfärd Effektmål De enskilda besökarnas betyg på hur nöjda de är med den öppna fritidsverksamheten ska uppgå till minst 7 på en 10-gradig skala. Fritidsgårdsbesökarnas betyg på det inflytande de har över gårdens verksamhet ska uppgå till minst 8 på en 10-gradig skala. Resultatet av årets mätning Resultatet är 8,6 Föregående år Resultatet är 8,0 Resultatet var 7,9 Resultatet var 8,3 Målet uppnått? 2015-02-16 Minst 40 % av alla besökare ska vara pojkar eller flickor. 16år och uppåt (Valvet): 19 % flickor 81 % pojkar 26 (39) Målet fanns inte 13-år och uppåt(övriga gårdar) 39 % flickor 61 % pojkar Fritids- och kulturvaneundersökning Uppföljning av effektmål 2014 års fritids- och kulturvaneundersökning har en femgradig skala. De svarande ger betygssnittet 2,8 vad gäller verksamheten som bedrivs på kommunens fritidsgårdar motsvarar mina förväntningar. Betygssnittet 2011 var 3,0. Frågan i undersökningen är ställd så att endast de som har kunskap om fritidsgårdsverksamheten uppmanats att besvara frågan. 736 personer har svarat. Då personer i åldern 12-75 tillfrågats kan även före detta gårdsbesökare och andra som kommit i kontakt med verksamheten ha besvarat frågan. Enkätundersökning fritidsgårdar Björkeby På Björkeby fritidsgård har enkäten besvarats av ungdomar som är födda åren 1998, 1999, 2000 och 2001. Nära hälften är födda 1999. 58 procent av de som svarat är 58 procent pojkar och 42 procent flickor. På en skala från 1 till 7 ger ungdomarna snittbetyget 6,5 om verksamheten på fritidsgården motsvarar deras förväntningar. Öppettiderna får ett betygssnitt på 5,6. Möjligheterna att ha inflytande över den verksamhet som bedrivs på fritidsgården får ett betygssnitt på 6,2. Bland de egna kommentarerna dominerar önskan om ett öppethållande från klockan 13.00. Några önskar även längre kvällsöppet. Tallbohov På Tallbohovs fritidsgård har enkäten besvarats av ungdomar som är födda åren 1998, 1999, 2000 och 2001. 79 procent är födda åren 1999 och 2000. 49 procent av de som svarat är pojkar och 51 procent flickor. På en skala från 1 till 7 ger ungdomarna snittbetyget 6,1 om verksamheten på fritidsgården motsvarar deras förväntningar. Öppettiderna får ett betygssnitt på 5,0. Möjligheterna att ha inflytande över den verksamhet som bedrivs på fritidsgården får ett betygssnitt på 5,7. Bland de egna kommentarerna dominerar önskan om ett utökat öppethållande samt att starta killrespektive tjejgrupp. Flickorna efterfrågar dans och pojkarna tid i sporthallen plus FIFA-spel. Viksjöträffen På Viksjöträffen har enkäten besvarats av ungdomar som är födda åren 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001 och 2002. 54 procent är födda åren 1999, 2000 och 2001. 54 procent av de som svarat är pojkar och 46 procent flickor. På en skala från 1 till 7 ger ungdomarna snittbetyget 6,1 om verksamheten på fritidsgården motsvarar 2015-02-16 27 (39) deras förväntningar. Öppettiderna får ett betygssnitt på 5,3. Möjligheterna att ha inflytande över den verksamhet som bedrivs på fritidsgården får ett betygssnitt på 5,9. Bland de egna kommentarerna har några önskat söndagsöppet. Station 7, Kallhäll Antal svarande är för få för att kunna dra några generella slutsatser. De som svarat på enkäten är födda 1998,1999 och år 2000. Valvet, Jakobsberg På Ungdomscafé Valvet har enkäten besvarats av ungdomar som är födda åren 1994, 1995, 1997 och 1998. 43 procent är födda år 1995. 86 procent av de som svarat är pojkar och 14 procent flickor. På en skala från 1 till 7 ger ungdomarna snittbetyget 5,4 om verksamheten på Valvet motsvarar deras förväntningar. Öppettiderna får ett betygssnitt på 4,6. Möjligheterna att ha inflytande över den verksamhet som bedrivs på fritidsgården får ett betygssnitt på 4,5. Bland de egna kommentarerna dominerar önskan om ett utökat öppethållande på fredag- och lördagkvällar. Kvalitetsuppföljning Under hösten 2014 har förvaltningen inom ramen för länssamarbetet arbetat med frågan om hur kvalitet kan mätas inom dessa verksamhetsområden. Förvaltningens tolkning av expertisen inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord. Förvaltningen har därför i samråd med kommunens kvalitetsdirektör påbörjat en ny rutin med årliga återkommande kvalitetsuppföljningssamtal enligt en i förväg fastställd mall. Nedanstående är en sammanfattning av det viktigaste sett ur ett samhälls-/brukarperspektiv som kom fram under kvalitetsuppföljningen med enheten. Styrkor - Ungdomarna känner sig allt tryggare på fritidsgården. Utvecklingsområden/förbättringsområden - Jämställdheten har tagit kliv framåt men det är fortfarande önskvärt att fler tjejer besöker verksamheterna. - Samverkan med andra aktörer som arbetar med ungdomar, exempelvis fältarbetare och polis för att ytterligare öka tryggheten. Viktiga händelser Station 7, fritidsgård i Kallhäll I februari invigdes fritidsgården Station 7 på Blästervägen i Kallhäll. Ungdomscafé ”Valvet” i Jakobsberg I samråd med hyresvärden Järfällahus AB bestämdes att en ny entré till Ungdomscafé Valvet ska byggas. Istället för entré via Postgången/ Riddarplatsen kommer entrén efter ombyggnaden ske från Ynglingavägen. 2015-02-16 28 (39) Framtiden Ungdomarnas behov och samhället förändras och det är viktigt att fritidsgårdarna är med i utvecklingen. Planerna på ett nytt aktivitets- och kulturhus i Järfälla är spännande. Det kan göras till en mötesplats med många samlade och viktiga funktioner. Det är viktigt att ungdomarna får vara delaktiga i planerna av hur det nya huset skulle kunna användas. Förvaltningen ser att det finns behov av mer öppen fritidsverksamhet i centrala Jakobsberg med anledning av den förtätning som planeras i Jakobsbergs centrum och i Söderdalen. Lite senare kommer det att bli aktuellt med ny öppen fritidsverksamhet i Barkarbystaden. Förvaltningen tror att det kan bli aktuellt ca 2018-2020. Det är viktigt att ligga i framkant i planeringen av vilka mötesplatser för ungdomar som ska finnas och vilka de är till för. Trenderna, särskilt bland de yngre medborgarna, förändrar sig ofta snabbt. Det är ofta som trendskiften går snabbare än det kommunala planeringsmaskineriet. Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal Besöksstatistik Årets statistikredovisning från kommunens fritidsgårdar samt ungdomscafé Valvet visar på en genomsnittlig procentuell fördelning bland de yngre (13-17 år) om 39 procent flickor och 61 procent pojkar bland besökarna. Bland de äldre ungdomarna (16 år och uppåt) är förelningen 19 procent flickor och 81 procent pojkar. Könsfördelning bland besöken Könsfördelning % Ungdomskafé Valvet, 16 år och uppåt Björkeby fritidsgård Tallbohovsgården Viksjöträffen Station 7 Summa barn och ungdom 13-17 år Flickor 19 Pojkar 81 39 45 33 37 39 61 55 67 63 61 2015-02-16 29 (39) Kostnadsmått Nettokostnad fritidsgårdar kr/inv 400 350 Kr per invånare 300 280 247 239 217 250 200 Järfälla Stockholms län Alla kommuner 150 Fem kommuner 100 50 0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Fem kommuner Kalmar Mölndal Sollentuna Täby Källa Kolada Nettokostnaden per invånare ligger 2013 nära genomsnittet för Stockholms län. Utfallet för Järfälla 2008 beror på till största sannolikhet på felaktigheter i redovisningen. 2008 var det år kultur- och fritidsnämnden övertog huvudmannaskapet för fritidsgårdarna. 2015-02-16 30 (39) KULTUR Verksamhetsområde Nämnden ansvarar för kulturverksamhet som gynnar barn och ungdom, konstverksamhet, bildarkiv, kulturmiljövård, kulturinformation samt verksamhets- och lokalstöd till kulturföreningar. Ekonomiskt utfall Kultur Belopp i tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Budget 2014 0 -7 701 -7 701 7 701 0 Bokslut 2014 71 -7 661 -7 590 7 701 111 Bokslut 2013 70 -7 430 -7 360 7 815 455 Bokslut 2012 0 -7 345 -7 345 7 661 316 Kultur har ett mindre överskott om 111 tkr. Verksamhetens bruttokostnader fördelat på utförare Andel % Bruttokostnader (huvudverksamhet) 2014 2013 7140 94 99 94 0 0 0 0 417 6 1 6 7557 100 100 100 tkr Egen regi Kommuner/Landsting/Stat Företag, stiftelser, föreningar Summa 2012 Måluppföljning och –uppfyllelse Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Verksamhetsområdet kultur är det av nämndens områden som är svårast att mäta. Det är därför förvaltningen på expertinrådan infört kvalitetssamtal för att professionellt bedöma kvaliteten. Den samlade bedömningen av undersökningar, kvalitetsdialog och redovisningen av verksamheten riktad till för- och grundskola är att kulturområdet har hög kvalitet trots relativt små resurser i jämförelse med andra kommuner. Sammantaget är måluppfyllelsen definitivt ”grön” för området kultur. 2015-02-16 31 (39) God välfärd Effektmål De enskilda besökarnas betyg på hur nöjda de är med kulturverksamheten ska uppgå till minst 7 på en 10-gradig skala. Resultatet av årets mätning Resultatet sammanvägt av två undersökningar* är 6,7. Senaste mätningen fördelad på kön syns här intill Föregående år Totalt 7,5 Kvinnor 7,8 Män 6,9 Målet uppnått? * Sammanvägt resultat av fritids- och kulturvaneundersökningen och brukarenkäter Fritids- och kulturvaneundersökning Uppföljning av effektmål 2014 års fritids- och kulturvaneundersökning har en femgradig skala. De svarande ger ett betygssnitt på 3,0 vad gäller den av kommunen anordnade kulturverksamheten motsvarar mina förväntningar. Betygssnittet 2011 var 3,2. Bedömningen av kulturaktiviteter i kommunen, anordnade av såväl kommunala som andra anordnare, får betygssnittet 2,9 i 2014 års fritids- och kulturvaneundersökning. I 2011 års undersökning var betygssnittet 3,1. När det gäller frågan om detta effektmål har enbart de som säger sig ha kunskap/erfarenhet av kommunens kulturverksamhet svarat (524 personer). Övriga resultat i fritids- och kulturvaneundersökningen Sex procent (75 personer) av de svarande är aktiva medlemmar i en kulturförening. Det är en minskning med två procent jämfört med 2011 års undersökning. 63 procent (786 personer) av de svarande anser att vård av kulturhistoriska miljöer ska prioriteras i kommunens verksamhet. Det är en minskning med tre procent jämfört med 2011 års undersökning men ändå det område inom kulturverksamheten som prioriteras högst. SCB:s medborgarundersökning I SCB:s medborgarundersökning som Järfälla deltagit i gavs ett betygsindex mellan 0 och 100 (NKI = Nöjd Kund Index). För kultur gavs ett betygsindex på 58, vilket är en minskning från 2012 och 2013 års index på 59. Index från 55 till 74 räknas som ”nöjd”. Brukarmätning – mätning bland besökarna I den senaste mätningen bland brukarna/besökarna av effektmålet gav kvinnor betyget 7,8 och män betyget 6,9. Sammanlagt ger det ett betyg på 7,5. Kvalitetsuppföljning Under hösten 2014 har förvaltningen inom ramen för länssamarbetet arbetat med frågan om hur kvalitet kan mätas inom dessa verksamhetsområden. Förvaltningens tolkning av expertisen inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord. 2015-02-16 32 (39) Förvaltningen har därför i samråd med kommunens kvalitetsdirektör påbörjat en ny rutin med årliga återkommande kvalitetsuppföljningssamtal enligt en i förväg fastställd mall. Nedanstående är en sammanfattning av det viktigaste sett ur ett samhälls-/brukarperspektiv som kom fram under kvalitetsuppföljningen med enheten. Styrkor - Kulturarbetet i förskola och grundskola som gör att alla barn och ungdomar erbjuds kvalitativa kulturupplevelser. Verksamheten görs på uppdrag av barnoch ungdomsnämnden. - Samarbetet kring ”Ljuset i höjden”. Ett kulturprojekt i Tallbohovsområdet med grundskolan, kulturen och fritidsgården som aktörer. - Mediaområdet – Mediepedagogiskt Centrum som tillhör toppen i länet. Utvecklingsområden/förbättringsområden - Verksamhet för funktionsnedsatta. - Skapa fler mötesplatser. Kvalitetsmätning av kulturinsatser i för- och grundskola Barn- och ungdomsförvaltningen har försökt att mäta vilken effekt kulturinsatserna har på barnen och elevernas lärande. Man har utvärderat Amatörer möter proffs, Skapande skola och Skolbio via enkäter till pedagoger inom förskola och grundskola. Av de pedagoger som varit med på Amatörer möter proffs och som svarat på enkäten är många nöjda både när det gäller utformningen av aktiviteterna och samarbetet med Järfälla kultur. Pedagogernas bedömningar av barnens upplevelser pekar på en positiv uppfattning av aktiviteternas värde även om det är svårt att dra direkta samband till lärandet. När det gäller skolbio är pedagogerna nöjda och hälften anger att det knyter an till lärandet men det går inte att utläsa i vilken utsträckning det knyter an till det pedagogiska upplägget på för- eller grundskolan. Detta är ett utvecklingsområde. I redovisningen av Skapande skola till kulturrådet betonas vikten av alternativa sätt till kunskapsinhämtning såsom ett varierat, kreativt och praktiskt arbetssätt eftersom det hjälper eleverna att förstå ett teoretiskt ämne. Detta har lett till ökad motivation och fördjupad kunskapsinhämtning hos eleverna. Pedagogerna blir inspirerade och får större kunskaper om och idéer kring alternativa arbetssätt. Kvalitetsmätningen av kulturinsatserna i för- och grundskola kommer fortsätta att utvecklas. Viktiga händelser Den tidigare chefen för Järfälla Kultur gick under sommaren i pension efter lång tid i kommunens tjänst och en ny chef rekryterades. Den nya chefen tillträdde i oktober 2014. Framtiden I budgetbeslutet för 2014 fick förvaltningen i uppdrag att under år 2014 bygga upp en struktur för ett kombinerat system med kulturskolepeng och fritidscheck som 2015-02-16 33 (39) skulle starta 2015. Uppdraget är utfört men genom förändringarna i den nya koalitionens budgetbeslut för 2015 så kommer systemet med kulturskolepeng och fritidscheck inte att starta. Arbetet med detta har varit lärorikt och har gett många utvecklade kunskaper. Förvaltningen planerar för Järfällas expansion. När allt fler människor flyttar in måste konst-, evenemangs- och programverksamheten öka i proportion till befolkningstillväxten. Den första tydliga expansionsetappen blir den kulturverksamhet som planeras att starta i anläggningen Herrestaskolan i Barkarbystaden. Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal Kostnadsmått Nettokostnad allmän kulturverksamhet kr/inv 400 368 350 Kr per invånare 300 250 200 241 216 Järfälla 175 Alla kommuner 150 Stockholms län Fem kommuner 100 Fem kommuner: Kalmar Mölndal Sollentuna Täby 50 0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Källa Kolada Utvecklingen för Järfällas nettokostnad per invånare har följt Stockholms läns utveckling någorlunda lika sedan 2002 men börjat minska 2013. Genomsnittskostnaden för samtliga kommuner är betydligt högre. Verksamhetsvolymer Antal utställningar Antal program barn och unga Antal besök skolbio 2014 7 2013 9 2012 9 2011 8 2010 7 2009 9 34 35 25 30 27 23 11 810 11 228 11 568 11 550 12 142 13 754 2015-02-16 34 (39) KULTURSKOLA Verksamhetsområde Inom kulturskolan bedrivs ämnesundervisning i musik, drama/teater, nycirkus, bild och form samt dans. Undervisningen bedrivs enskilt eller i grupp/ensemble. Utöver detta ska en utåtriktad kulturverksamhet mot kommunmedborgarna bedrivas. Ekonomiskt utfall Kulturskola Belopp i tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Budget 2014 0 -11 834 -11 834 11 834 0 Bokslut 2014 0 -11 865 -11 865 11 834 -31 Bokslut 2013 0 -11 423 -11 423 11 423 0 Bokslut 2012 0 -11 159 -11 159 11 157 -2 Kulturskola har ett underskott om 31 tkr. Verksamhetens bruttokostnader fördelat på utförare Andel % Bruttokostnader (huvudverksamhet) Egen regi tkr 2014 2013 2012 11800 100 100 100 0 Kommuner/Landsting/Stat 0 0 0 Företag, stiftelser, föreningar 0 0 0 0 11800 100 100 100 Summa Måluppföljning och –uppfyllelse Sammantagen bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Verksamhetsområdet kulturskola är betydligt lättare att mäta än området kultur. Det beror på att verktyget Våga Visa ger tydliga svar på nöjdheten från en stor andel av de aktiva brukarna. Den samlade bedömningen av brukarundersökningar och kvalitetsdialog visar att området kulturskola har hög kvalitet trots relativt små resurser i jämförelse med andra kommuner. Måluppfyllelsen är definitivt ”grön”. God välfärd Effektmål De enskilda besökarnas betyg på hur nöjda de är med kulturskoleverksamheten ska uppgå till minst 8 på en 10-gradig skala. Resultatet av årets mätning Målet är enligt bedömningen uppfyllt Föregående år Målet var enligt bedömningen uppfyllt Målet uppnått? 2015-02-16 35 (39) Fritids- och kulturvaneundersökning Uppföljning av effektmål 2014 års fritids- och kulturvaneundersökning har en femgradig skala. När det gäller frågan om detta effektmål har enbart de som säger sig ha kunskap/erfarenhet av kommunens kulturskola svarat (412 personer). De svarande ger betygssnittet 3,0 vad det gäller att verksamheten i kulturskolan motsvarar deras förväntningar. Resultatet 2011var 3,2. Övriga resultat i fritids- och kulturvaneundersökningen 56 procent (699 personer) av de som svarat på enkäten anser det viktigt att kommunen prioriterar kulturskoleverksamheten. Det är en ökning med nio procent i jämförelse med 2011 års undersökning. Kulturskolan är det område i undersökningen som har den starkaste ökningen totalt inom fritids- och kulturområdet vad gäller prioritering. Våga Visa – brukarundersökning I 2014 års Våga Visa undersökning svarar 54 procent av eleverna att ”det stämmer mycket bra” att de är nöjda med kulturskolan. 41 procent svarar att det stämmer ”ganska bra”. Mot svarande procentsiffror i 2012 års undersökning var 62 procent respektive 35 procent. Av de som svarat på undersökningen är 62 procent flickor och 37 procent flickor. Hälften av de svarande är i åldern 10-12 år. 30 procent tycker det ”stämmer mycket bra” och 40 procent att det ”stämmer ganska bra” att de får vara med och bestämma vad de ska göra på lektionerna. 93-97 procent har markerat ”stämmer mycket bra” och ”stämmer ganska bra” när det gäller att känna sig trygg på lektionerna samt när de går till och från kulturskolan. Kvalitetsuppföljning Under hösten 2014 har förvaltningen inom ramen för länssamarbetet arbetat med frågan om hur kvalitet kan mätas inom dessa verksamhetsområden. Förvaltningens tolkning av expertisen inom området är att kvalitet inom sådana verksamhetsområden som kultur, fritid och idrott inte tillfyllest kan mätas endast med siffror. Kvalitetsbedömningar behöver också göras genom resonemang och kläs i ord. Förvaltningen har därför i samråd med kommunens kvalitetsdirektör påbörjat en ny rutin med årliga återkommande kvalitetsuppföljningssamtal enligt en i förväg fastställd mall. Nedanstående är en sammanfattning av det viktigaste sett ur ett samhälls-/brukarperspektiv som kom fram under kvalitetsuppföljningen med enheten. Styrkor - Förbättrad tillgänglighet. Kön till kulturskolan har minskat. - En stor ämnesbredd. - Arbetet med ett jämställt förhållningssätt och utbud är nu så pass etablerat att det påverkar planeringen av verksamheten och utformningen av utbudet. Utvecklingsområden/förbättringsområden - Mångfaldsarbetet samt att nå de socioekonomiskt svagare grupperna. - I större utsträckning attrahera pojkar. 2015-02-16 - 36 (39) Minska andelen enskild undervisning och istället erbjuda mer av gruppundervisning. Verksamhet för funktionsnedsatta. Viktiga händelser Förvaltningen på beställarsidan har under året funnits representerad innehaft ordförandeskapet i styrgruppen i det kommungemensamma nätverket ”Våga Visa”. Nätverket är i huvudsak inriktat på utvärdering och utveckling av kulturskoleverksamheten. I nätverket ingår följande kommuner: Ekerö, Huddinge, Järfälla, Nacka, Stockholm, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö. Framtiden I budgetbeslutet för 2014 fick förvaltningen i uppdrag att under år 2014 bygga upp en struktur för ett kombinerat system med kulturskolepeng och fritidscheck som skulle starta 2015. Uppdraget är utfört men genom förändringarna i den nya koalitionens budgetbeslut för 2015 så kommer systemet med kulturskolepeng och fritidscheck inte att starta. Arbetet med detta har varit lärorikt och har gett många utvecklade kunskaper. Förvaltningen planerar för Järfällas expansion. När allt fler människor flyttar in måste kulturskolans verksamhet öka i proportion till befolkningstillväxten. Därför kommer förvaltningen fortsätta att arbeta för ett system som innebär volymkompensation. I länsorganisationen för kultur-, idrotts- och fritidsverksamheter planeras det för regional samverkan där verksamheterna inom musik- och kulturskolorna i länets kommuner kan samverka för att nå en vinna-vinna-situation. Samverkan kan med stora fördelar göras inom ämnen och kurser som inte finns i alla kommuner. Ett andra fält är orkesterverksamhet på lite högre nivå. Det tredje fältet som är viktigt att samverka inom är verksamhet för personer med funktionsnedsättningar av olika slag. 2015-02-16 37 (39) Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal Kostnadsmått Kostnad musik- och kulturskola kr/inv 7-15 år 3 000 Kr per invånare 2 500 2 675 2 635 2 385 2 000 1 500 1 608 Järfälla Stockholms län Alla kommuner 1 000 500 0 Fem kommuner Fem kommuner: Kalmar Mölndal Sollentuna Täby Östersund Källa Kolada Järfälla avviker kraftigt från de jämförda kommunerna. Fram till år 2004 hade Järfälla en likartad kostnadsutveckling som övriga kommuner. Gapet i förhållande till de övriga har sedan ökat men minskat något de senaste åren. Det kan dock finnas något fel i redovisningen. Om kostnaderna för beställaren 2012 fördelas på antalet personer i åldern 7-15 år blir kostnaden 1 547 kr per invånare. Faktum kvarstår dock att avståndet till övriga kommuner är stort. 2015-02-16 38 (39) Volymer Antal elever 6-16 år som deltar i verksamhet inom ämnena Bild och Form, Dans, Drama, Musik och Nycirkus fördelat på flickor och pojkar 2014 Flickor Pojkar Antal elever 6-16 år som deltar i verksamhet inom ämnena Bild och Form, Dans, Drama, Musik och Nycirkus, fördelat på flickor och pojkar Bild och Form Dans Drama Kortkurser (helår) Musik Nycirkus Totalt antal elever Totala antalet i åldern 6-16 år av befolkningen i Järfälla, fördelat på flickor och pojkar 2013 Flickor Pojkar 2012 Flickor Pojkar 33 8 29 8 38 12 102 65 11 21 86 62 15 16 115 74 19 23 62 51 87 50 106 51 467 314 426 308 410 283 116 36 100 24 101 22 845 441 790 421 844 410 4 647 5 037 4 515 4 859 4 417 4 731 Åldern 6-16 är vald för att få jämförbarhet med övriga länets elevstatistik. 138 elever är yngre än 6 år och äldre än 16 år deltar främst i ämnena dans och nycirkus. 13 % av alla barn i Järfälla i åldern 6 – 16 år deltog i kulturskolans undervisning. Totalt deltog 1 173 elever i åldern 6-16 år i kulturskolans löpande verksamhet, kortkurser ej medräknade. Vid årets slut var det totala antalet elever, sett till alla åldrar, 1 424 stycken. Motsvarande tidpunkt 2013 var det totala antalet elever 1 404. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER Verksamhetsområde Ekonomiskt utfall Oförutsedda utgifter Belopp i tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Budget 2014 0 -791 -791 791 0 Bokslut 2014 0 0 0 791 791 Bokslut 2013 0 -115 -115 564 449 Bokslut 2012 0 0 0 581 581 Oförutsedda utgifter har ett överskott om 791 tkr. Medlen har inte använts.
