Ks Handlingar till arende 3 till 19

Transcription

ÄRENDEN
TILL
KOMMUNSTYRELSEN
24 mars 2015
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
2015-03-24
(41)
Dnr 2015.14
§ 67
1.2.7.3
Teckningsrätt avseende kommunens bankkonton, bankgirokonton,
plusgirokonton och checkräkningar
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson, kommunstyrelsens vice ordförande Jonas Nyberg, kommunchef Yvette Axelsson,
ekonomichef Conny Rönnholm, redovisningschef Tony Borselius, ekonom Lena
Asplund, ekonomiassistent Agneta Rostedt, ekonomiassistent Jan-Ola Helgesson
och ekonomiassistent Arietta Melin att två i förening underteckna order om
utbetalningar från kommunens bankkonton, bankgirokonton, plusgirokonton och
checkräkningar samt
att beslutet träder i kraft med omedelbar verkan samt
att tidigare beslut enligt kommunstyrelsen § 3/2015 upphör att gälla från samma
datum.
Bakgrund
Med anledning av att befattningshavare vid ekonomienheten tillträtt på ny tjänst
behöver nytt beslut avseende teckningsrätt fattas.
Delges
Berörda personer
Ekonomienheten
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-01-07
Dnr 2015.14
§ 3
5 (38)
1.2.7.3
Teckningsrätt avseende kommunens bankkonton, bankgirokonton,
plusgirokonton och checkräkningar
Beslut
att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson, kommunstyrelsens vice ordförande Jonas Nyberg, kommunchef Yvette Axelsson,
ekonomichef Conny Rönnholm, redovisningschef Maria Hollmer, ekonom Lena
Asplund, ekonom Tony Borselius, ekonomiassistent Agneta Rostedt, ekonomiassistent Jan-Ola Helgesson och ekonomiassistent Arietta Melin att två i förening
underteckna order om utbetalningar från kommunens bankkonton, bankgirokonton,
plusgirokonton och checkräkningar samt
att beslutet träder i kraft med omedelbar verkan samt
att tidigare beslut enligt kommunstyrelsen § 62/2013 upphör att gälla från samma
datum.
Bakgrund
Med anledning av nya befattningshavare behöver nytt beslut avseende teckningsrätt
fattas.
Delges
Berörda personer
Ekonomienheten
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
SAM MANTRÄDESPROTOKOL
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
2015-03-24
4 (41)
Dnr 2015.15
Bemyndigande att underteckna handlingar
Beslut
att från och med den 24 mars 2015 och tillsvidare utse nedanstående personer och
ersättare för dessa med bemyndigande att underteckna handlingar enligt nedan
samt
att upphäva kommunstyrelsens beslut § 4/2015 om bemyndigande att underteckna
handlingar från samma datum.
Undertecknande av avtal, kontrakt, köpebrev och övriga handlingar som
krävs för verkställighet av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens
beslut
Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson eller vice ordförande Jonas
Nyberg i förening med kommunchef Yvette Axelsson eller ekonomichef Conny
Rönnholm.
Undertecknande av avtal, kontrakt, köpebrev och övriga handlingar inom
verksamhetsområdena som krävs för verkställighet av kommunfullmäktiges
och kommunstyrelsens beslut
Nyberg i förening med kommunchef Yvette Axelsson, för verksamhetsområde
samhällsbyggnad (fastigheter, mark, exploatering) tf chef samhällsbyggnad Per
Jonsson eller, för verksamhetsområde teknik (gata/park, renhållning) teknisk chef
Thomas Kihlström och (VA) VA-chef Jörgen Johnsen.
respektive blocks/enhets verksamhetsområde som krävs för verkställighet av
beslut och uppdrag, inklusive budget/verksamhetsplan och ledningskontrakt.
Kommunchef (tillika chef Gemensam service) Yvette Axelsson, chef Medborgarservice (tillika tf chef samhällsbyggnad) Per Jonsson, verksamhetschef utbildning
Henrik Hedqvist, verksamhetschef vård- och omsorg Helena Carlsson,
verksamhetschef individ- och familj eomsorg Randi Graungaard, verksamhetschef
kultur- och fritid Sofia Nohrstedt, ekonomichef Conny Rönnholm, IT-chef LarsErik Andersson, upphandlingschef Håkan Bergström, personalchef Eva Berggård
Nygren respektive tf chef Processtöd Susanne Ahlman
forts.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-03-24
5 (41)
§ forts.
Undertecknande av lånehandlingar, borgensåtaganden och skuldebrev
Rönnholm eller redovisningschef Tony Borselius.
Undertecknande av kollektivavtal
Nyberg i förening med kommunchef Yvette Axelsson eller personalchef Eva
Berggård Nygren.
Undertecknande av pensionsbrev
Nyberg i förening med personalchef Eva Berggård Nygren eller personalassistent
Pia Andersson.
Undertecknande av beställningsskrivelser och eventuella kontrakt samt
övriga ärenden enligt beslut om upphandling av kommunstyrelsens
arbetsutskott
Nyberg i förening med upphandlingschef Håkan Bergström eller upphandlare Eva
Bergkvist, eller upphandlare Per Zackrisson, entreprenadupphandlare Ulf
Sandell, eller kommunjurist Jenny Ljungvall Cardoso eller tf chef
samhällsbyggnad Per Jonsson.
Undertecknande av externa hyresavtal
Kommunchef Yvette Axelsson eller tf chef samhällsbyggnad Per Jonsson.
Med externa hyresavtal avses hyresvärdar utanför kommunkoncernen. Behovet
och avtalsförslaget ska först stämmas av med lokalsamordnaren.
Delges
Berörda personer
Ekonomienheten
Lokalsamordnaren
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-01-07
§4
Dnr 2015.15
6 (38)
1.2.7.2
Bemyndigande att underteckna handlingar
Beslut
att från och med den 7 januari 2015 och tillsvidare utse nedanstående personer och
ersättare för dessa med bemyndigande att underteckna handlingar enligt nedan samt
att upphäva kommunstyrelsens beslut § 98/2014 om bemyndigande att underteckna
handlingar från samma datum.
Undertecknande av avtal, kontrakt, köpebrev och övriga handlingar som krävs
för verkställighet av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut
Rönnholm.
verksamhetsområdena som krävs för verkställighet av kommunfullmäktiges
och kommunstyrelsens beslut
Nyberg i förening med kommunchef Yvette Axelsson, för verksamhetsområde
samhällsbyggnad (fastigheter, mark, exploatering) tf chef samhällsbyggnad Per
Jonsson eller, för verksamhetsområde teknik (gata/park, renhållning) teknisk chef
Thomas Kihlström och (VA) VA-chef Jörgen Johnsen.
respektive blocks/enhets verksamhetsområde som krävs för verkställighet av
beslut och uppdrag, inklusive budget/verksamhetsplan och ledningskontrakt.
Kommunchef (tillika chef Gemensam service) Yvette Axelsson, chef Medborgarservice (tillika tf chef samhällsbyggnad) Per Jonsson, verksamhetschef utbildning
Henrik Hedqvist, verksamhetschef vård- och omsorg Helena Carlsson,
verksamhetschef individ- och familjeomsorg Randi Graungaard, verksamhetschef
kultur- och fritid Sofia Nohrstedt, ekonomichef Conny Rönnholm, IT-chef Lars-Erik
Andersson, upphandlingschef Håkan Bergström, personalchef Eva Berggård Nygren
respektive tf chef Processtöd Susanne Ahlman
forts.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-01-07
7 (38)
§ 4 forts.
Undertecknande av lånehandlingar, borgensåtaganden och skuldebrev
Rönnholm eller redovisningschef Maria Hollmer.
Undertecknande av kollektivavtal
Nyberg i förening med kommunchef Yvette Axelsson eller personalchef Eva
Berggård Nygren.
Undertecknande av pensionsbrev
Nyberg i förening med personalchef Eva Berggård Nygren eller personalassistent Fia
Andersson.
Undertecknande av beställningsskrivelser och eventuella kontrakt samt övriga
ärenden enligt beslut om upphandling av kommunstyrelsens arbetsutskott
Nyberg i förening med upphandlingsehef Håkan Bergström eller upphandlare Eva
Bergkvist eller tf chef samhällsbyggnad Per Jonsson.
Undertecknande av externa hyresavtal
Kommunchef Yvette Axelsson eller tf chef samhällsbyggnad Per Jonsson.
Med externa hyresavtal avses hyresvärdar utanför kommunkoncernen. Behovet och
avtalsförslaget ska först stämmas av med lokalsamordnaren.
Delges
Berörda personer
Ekonomienheten
Lokalsamordnaren
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
\C\
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-03-24
6 (41)
Dnr Ks 2015.96
1.2.1
Ombudgetering
Beslut
att godkänna föreslagna ombudgeteringar i enlighet med bifogade skrivelser.
Bakgrund
Samhällsbyggnadschefen har i skrivelser daterade den 11 februari 2015 och
17 februari 2015 hemställt om ombudgetering inom investeringsbudgeten för VA.
Han har också i skrivelse daterad den 5 mars 2015 hemställt om ombudgetering av
investeringsbudgeten för exploateringsverksamhet med 1.0 mnkr beroende på
felaktig organisatorisk placering av anslaget. Ombudgeteringarna innebär ingen
förändring av totalsumman för investeringar.
Kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen har den 17 mars 2015 lämnat
förslag till beslut i ärendet.
Delges
Ekonomienheten
Respektive verksamhetschef
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Dokumentnamn
Ombudgetering investeingbudget
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-03-17
Adress
Kommunstyrelsen
Ombudgetering investeringsbudgeten
Bakgrund
Samhällsbyggnadschefen har i skrivelser daterade 2015-02-11 och 201502-17 hemställt om ombudgetering inom investeringsbudgeten för VA.
Han har också i skrivelse daterad 2015-03-05 hemställt om ombudgetering
av investeringsbudgeten för exploateringsverksamhet med 1.0 mnkr
beroende på felaktig organisatorisk placering av anslaget.
Ombudgeteringarna innebär ingen förändring av totalsumman för
investeringar.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslås besluta
att godkänna föreslagna ombudgeteringar i enlighet med bifogade
skrivelser
Bengt-Olov Eriksson
Kommunstyrelsens ordförande
Gemensam service
Ekonomienheten
815 80 Tierp
Besöksadress: Centralgatan 7
Telefon: 0293-180 00 Fax: 0293-712 54
Conny Rönnholm
Ekonomichef
Handläggare
Conny Rönnholm
Ekonomichef
Telefon: 0293-182 30
E-post: Conny.Ronnholmiptierp.se
TIERPS
Dokumentnamn
Ombudgetering investering VA
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-02-11
Adress
Kommunstyrelsen
Begäran om ombudgetering av investeringsbudgeten för VA
Verksamhet 14606, Chef VA
Hemställer härmed om ombudgetering av investeringsbudget VA i enlighet
med förteckning nedan.'
Totalsumma för ny investeringsbudget är oförändrad.
Projekt 1418, Månkarbo VV ny brunn
Verksamhet 5410 Vattenverk
Köp av fastighet med ny brunn.
Fastställd budget 2015
Förslag till ny budget
0 tkr
150 tkr
Projekt 1490, Reinvestering vattenledningar
Verksamhet 5450 Vattenledningar
Reduktion pga. ombudgetering.
2 500 tkr
2 350 tkr
P
Produktion
VA-enheten
81580 Tierp
Jonsson
f Samhällsbyggnadschef
Jorgen nsen
VA-chef
Handläggare
korgen Johnsen
VA-chef
E-post: Jorgen Johnsen@tierp.se
1(2)
4
TIERPS
Dokumentnamn
Ombudgetering investering VA
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-02-17
Adress
Kommunstyrelsen
Begäran om ombudgetering av investeringsbudgeten för VA
Verksamhet 14606, Chef VA
Hemställer härmed om ombudgetering av investeringsbudget VA i enlighet
med förteckning nedan. Projekt som far ökat budget 2015 har under 2014
lämnat medel till projekt 1432 som ligger före tidplanen, medel förs nu
tillbaka till dessa projekt.
Totalsumma för ny investeringsbudget 2015 är oförändrad.
Projekt 1400, Skalskydd VV
Åtgärder på vattenverk ej ännu genomförda.
0 tkr
675 tkr
Projekt 1421, Arvidsbo ny avhärdning
Processval och projektering 2015. Byggnation 2016/2017.
0 tkr
375 tkr
Projekt 1443, Bräddrening Skärplinge RV
Verksamhet 5420 Avloppsverk
Åtgärder behövs för att hindra förorening av Strömarån vid bräddning.
Produktion
VA-enheten
81580 Tierp
0 tkr
200 tkr
Handläggare
Jurgen Johnsen
VA-chef
E-post: Jorgen.Johnsen@tierp.se
2(2)
Projekt 1432, Snatra bodarnas avloppsledning
Verksamhet 5460 Spillvattenledningar
Projekt ligger före tidplan och förbrukade er medel än ursprungligt
budgeterat 2014.
4 260 tkr
3 010 tkr
Jorgen Jo en
VA-chef
Pe nsson
amhällsbyggnadschef
VA-enheten
Dokumentnamn
TIERPS
Förslag
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-03-05
Adress
KS
Förslag till ombudgetering av investeringsbudgeten
Samhällsbyggnadsenheten Fysisk planering föreslår en ombudgetering av
investeringsbudgeten för exploatering.
Bakgrunden till förslaget är att exploatering av mark innebär att bygga
vägar, gång/cykelvägar och dra fram belysning min. Dessa investeringar
ska ligga på Gata/park avdelningen. Fysisk planering löser in mark,
beställer fastighetsreglering samt detaljplanelägger mark.
Vi föreslår kommunstyrelsen att ombudgetera investeringsmedel för
exploatering till Gata/park.
Från Ansvar 13205 Chef Fysisk planering verksamhet 2100 projekt 1342 —
1 000 tkr
Till Ansvar 13505 Chef gata/park, verksamhet 3100 Kommunala gator och
vägar, projekt sydvästra Tierp — 1 000 tkr
Jonsson
f Samhällsbyggnadschef
Produktion
Samhällsbyggnad
815 80 Tierp
Besöksadress: Torggatan 4
Telefon: 0293-180 00 Pax: 0293-717 45
E-post: rnaria.pettersson@tierp.se
Maj- ritt Lundberg
Chef ysisk planering
Handläggare
Maria Pettersson
Fastighetssamordnare
Telefon: 0293-181 47
E-post: Maria.Pettersson@tierp.se
TIERPS
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-03-24
7 (41)
Dnr Ks 2015.
§
Fastighetsförsäljning avseende del av fastigheten Tierp Karlholm 1:48
Beslut
att till Karlholms Motorbåtklubb försälja del av fastigheten Tierp Karlholm 1:48
på de villkor som angivits i föreliggande köpekontrakt.
Bakgrund
Samhällsbyggnad har i köpekontrakt föreslagit försäljning av del av fastigheten
Tierp Karlholm 1:48 till Karlholms Motorbåtklubb som angivits i föreliggande
köpekontrakt och enligt bilagd karta.
Köpeskillingen har överenskommits till 152 000 kr.
Köparen ska svara för lagfarts-, inskrivnings- och inteckningskostnader i samband
med förvärvet. Köparen ansöker och bekostar lantmäteriförrättning (avstyckning).
Säljaren biträder ansökan genom detta avtal.
Detaljplan finns ej för området som försäljs. Om nya ägarens framtida verksamhetsområde kräver en detaljplan får köparen bekosta denna.
Delges
Samhällsbyggnad
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
4
TIERPS
KOMMUN
KÖPEKONTRAKT
Säljare: Tierps kommun (212000-0266)
Samhällsbyggnad
815 80 Tierp, nedan kallad säljare
Köpare: Karlholms Motorbåtklubb (817300-0459)
do Håkan Andersson
Ekvägen 7
819 40 Karlholmsbruk, nedan kallad köpare
§1
Tierps kommun försäljer del av Tierp Karlholm 1:48 enligt bilagd karta (bil 1).
Det rosa markerade området ska avstyckas och gula markeringar visar servitut
för vägar. Inom markområdet finns en byggnad på ofri grund, vilken köparen
redan äger, som sammanfaller som fastighetstillbehör. Nuvarande arrendeavtal
med säljaren upphör vid tillträdesdagen.
§2
Köpeskillingen har överenskommits till etthundrafemtiotvåtusen (152 000)
kronor och försäljningen sker på följande villkor.
§3
Köparen skall svara för lagfarts-, inskrivnings- och inteckningskostnader i
samband med förvärvet. Fastigheten är idag obelånad.
§4
Köparen ansöker och bekostar lantmäteriförrättning (avstyckning). Säljaren
biträder ansökan genom detta avtal. Servitut ska finnas på tre stycken
tillfartsvägar till avstyckningslotten.
§5
Parterna är skyldiga att utan reglering av köpeskillingen tåla mindre jämkningar
ifråga om områdets gränser, areal eller dylikt, vilka kan komma att bestämmas
vid förrättning.
§6
Köpeskillingen ska erläggas genom fakturabetalning senast en månad efter det
att lantmäteriförrättning vunnit laga kraft.
§7
Tillträde sker då förrättningen vunnit laga kraft. Men köparen har rätt att nyttja
marken efter avtalets undertecknande.
§8
Köpebrev ska upprättas då ny fastighet är bildad och hela köpeskillingen har
inkommit till Säljaren.
§9
Området överlåts i befintligt skick. Köparen har före köpet haft tillfälle att noga
besiktiga området.
§ 10
Detaljplan finns ej för området som försäljs. Om nya ägarens framtida
verksamhetsområde kräver en detaljplan får köparen bekosta den.
§ 11
Detta avtal gäller under förutsättning av Kommunstyrelsens godkännande.
Skulle inte köpet godkännas måste köparen upprätta ett arrendeavtal för området
och köpeskillingen återbetalas i sin helhet.
Av detta avtal är tre likalydande exemplar upprättade. Parterna har tagit varsitt
exemplar och ett är sänt till Lantmäteriet.
Tierp 2015-03-10
. ommuns räkning
för Ti-
Karlholmsbruk 2015- 03 -0 3
C,
Bengt-0
Kommun
sson
s ordförande
Per J sson
Tf amhällsbyggnadschef
Säljarens namnteckning ovan bevittnas:
Maj-Britt Lundberg
Barbro Karlsson
Tomas Eriksson ordförande
Susanne Andersson kassör
KARLHOL
1.53
1,
/1
//
11
i
N
1,4
111
11148
.
:-_-- ----- -- - -
\\
* _3..
\
\
1
1
w1
..-- 0 W_ / \
\\ •-_-:-- I
1
\
1
\I
- - - -
(
,3
----""
,20
NN
11
11
5
6.6
1.48
1 32
1:41
114
/
I:15
//
KARLHALM
/1.
11
/
r
Del av Kariholm 1:48
Skala 1:2000
El Servitut väginfart
Avstyckningsområde
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
8(41)
2015-03-24
Dnr Ks 2014.366
§
Markanvisningsavtal — Erlandssons Bygg i Öst AB avseende markanvisningstävling
Beslut
att godkänna föreliggande markanvisningsavtal mellan Tierps kommun och
Erlandsson Bygg i Öst AB.
Bakgrund
Kommunstyrelsen beslutade den 27 mar 2014, § 81, om att godkänna inbjudan till
markanvisningstävling för del av kv. Lejonet i Tierps köping samt att uppdra till
samhällsbyggnadsenheten, Fysisk planering, att genomföra en markanvisningstävling.
Till grund för markanvisningsavtalet ligger att exploatören vunnit kommunens
markanvisningstävling för bebyggelse av fastigheterna genom beslut av
kommunstyrelsen den 21 oktober 2014, § 130.
Avtal
Samhällsbyggnadsenheten har den 11 mars 2015 överlämnat markanvisningsavtal
om expolatering inom fastigheterna Tierp 24:5, 24:6 och del av Tierp 24:1 i
Tierps kommun.
Delges
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
1 (5)
Dokumentnamn
TIERPS
Avtal
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-03-11
KS 2014/366
Adress
MARKANVISNINGSAVTAL
Emellan Tierps kommun genom dess kommunstyrelse, org.nr 212000-0266, nedan kallad
Kommunen, å ena sidan, och Erlandsson Bygg i Öst AB org.nr 556792-0516, nedan kallad
Exploatören, å andra sidan, har under § 3 nedan angivna förutsättning träffats följande avtal om
exploatering inom fastigheterna Tierp 24:5, 24:6 och del av Tierp 24:1 i Tierps kommun, nedan
kallat Fastigheterna. Fastigheterna framgår av bilagd karta, (bilaga 1).
§ 1 Bakgrund
Till grund för avtalet ligger att Exploatören vunnit Kommunens markanvisningstävling för
bebyggelse av fastigheterna genom beslut av Kommunstyrelsen 2014-10-21 § 130.
§ 2 Avsikt/Mål
Exploatören och kommunen skall tillsammans verka för att det ovan angivna området planläggs och därefter bebyggs för bostäder och centrumverksamhet genom god arkitektur samt
på ett miljömässig, social och ekonomisk hållbart sätt.
Detta avtal innebär att Exploatören har en option att ensam förhandla med kommunen om
hur Fastigheterna ska exploateras. Avsikten är att Exploatören därefter far förvärva marken
och genomföra byggnationen.
§ 3 Förutsättningar
Denna markanvisning gäller endast under förutsättning:
Att Tierps kommunstyrelse godkänner detta markanvisningsavtal genom beslut som sedan
vinner laga kraft,
Att detaljplan upprättas, med utgång i det i detta avtals bifogade ideförslag (bilaga 2) och
att Tierps kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen antar detaljplanen genom beslut som sedan vinner laga kraft. Exploatören är medveten om att detaljplanens slutgiltiga
utformning kan komma att påverkas av, och behöva förändras utifrån ideförslagets utformning
beroende på utfallet av planprocessen.
Att slutgiltigt avtal om marköverlåtelse tecknas senast två år efter att detta avtals godkänts
av Kommunstyrelsen samt att Kommunfullmäktige eller Kommunstyrelsen godkänner ett
marköverlåtelseavtal genom beslut som sedan vinner laga kraft.
3 (5)
§ 6 Försäkringar
Säljaren förbinder sig att hålla fastigheterna ansvarsförsäkrade till och med
tillträdesdagen. Säljaren står faran om Fastigheterna av våda skadas eller försämras
mellan kontraktsdagen och
tillträdesdagen. Faran övergår härefter på Köparen, även om Fastigheten inte tillträtts på
grund av kommunens dröjsmål.
§ 7 Detaljplan
Fastigheterna omfattas idag av detaljplan Dp 127 men en ny detaljplan (Dp 1010) är under
framtagande. Exploatören och kommunen skall tillsammans verka för att den ny
detaljplanen för området tas fram. Kommunens avdelning för Fysisk planering ansvarar för
planläggningens formella handläggning.
Eventuella utredningar (såsom för bullerutredning, trafikutredning etc.) som behövs som
underlag för planläggningsarbetet bekostas av Exploatören. Kommunen svarar för övriga
kostnader för detaljplanearbetet under detaljplanens framtagande. Exploatören ersätter kommunen för planläggningskostnader genom planavgift som tas ut i samband med beviljat bygglov. Avgiften för planläggning regleras genom kommunfullmäktiges Plan- och bygglovstaxa
(den aktuella taxan vid tidpunkten för bygglovstillfället).
§ 8 Ny- och ombyggnad inom kvartersmark
Exploatören svarar för samtliga byggnadsarbeten inom Fastigheterna samt tillser att
området efter genomförd byggnation blir ett väl fungerande bostadsområde med
parkering och grönområde enligt anbudets idéförslag (bilaga 2). Infart sker från
RådhusaMn.
Nybyggnaden och ombyggnaderna inom Fastigheterna ska vara färdigställda senast 36
månader efter tillträdesdagen.
§ 9 Borttagande av byggnader och anläggningar
Inom fastigheterna ansvarar och bekostar kommunen bortförsel av lekplatsutrustning
före tillträdesdagen.
§ 10 Geoteknik
Exploatören svarar för alla erforderliga geotekniska undersökningar inom
Fastigheterna. Exploatören avstår med bindande verkan från samtliga krav på ersättning
på grund av Fastigheternas grundförhållanden.
4 (5)
§ 11 Markföroreningar
Det finns i dagsläget inte några kända markföroreningar inom Fastigheterna. Kommunen
ansvarar för en eventuell sanering av mark enligt miljöbalken. Kommunen svarar för att
sådana massor grävs ut och tas bort och omhändertas på ett ändamålsenligt sätt.
Omhändertagandet skall under sådana omständigheter samordnas med exploatörens
markarbeten inom området.
§ 12 Masshantering
All schaktningsmassa och matjord för vilken användning inte finns inom Fastigheterna
tillfaller, om kommunen så påfordrar, kommunen utan ersättning. Kommunens gata-park
chef skall underrättas innan schaktningsmassa eller matjord forslas från Fastigheterna samt
om storleken på befintliga mängder.
§ 13 Dagvattenhantering
Fördröjning och infiltration av dagvatten ska ske inom kvartersmark.
Exploatören ska i bygglovsansökan redovisa hur dagvattnet ska tas om hand inom
kvartersmark och föreslagen lösning skall godkännas av kommunen. Exploatören bör ta
kontakt med VA-enheten i ett tidigt skede av projekteringsarbetet.
§ 14 Utbyggnad av allmän plats
Kommunen ansvarar för utbyggnad av allmän platsmark.
§ 15 Anslutningsavgifter för VA, el mm.
I köpeskillingen ingår inte eventuella anslutningsavgifter för vatten, avlopp, el och
fjärrvärme. Anslutningsavgifter för vatten, avlopp, el och fjärrvärme skall erläggas i
enlighet med vid anslutningstillfället gällande taxa. Om exploatören önskar någon
förändring avseende befintliga förbindelsepunkters läge eller antal, har kommunen rätt
att fakturera Exploatören för kostnaden som förändringen förorsakar.
§ 16 Ledningar
Inom fastigheterna finns befintliga ledningar. Om flytt av ledningen
önskas, bekostas det av Exploatören.
§ 17 Fastighetsbildning
En av fastigheterna, Tierp 24:1, ska avstyckas då Freedners torg ska regleras över till
kommunens gatufastighet Tierp 1:1. Förrättningskostnaden för detta bekostar
kommunen.
5 (5)
En eventuell sammanläggning av fastigheterna Tierp 24:5, 24:6 och del av Tierp
24:1 bekostar Exploatören.
§ 18 Vite
Bostadsbebyggelsen skall färdigställas i enlighet med § 8 ovan. Om så inte sker utgår vite
med 50 000 kronor per påbörjad sexmånadsperiod och per fastighet som inte är färdigställd
enligt ovan, till dess att byggnationen färdigställts med inflyttningsklara lägenheter.
§ 19 Tvist
Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol,
såvida inte parterna överenskommer att tillämpa skiljedomsförfarande enligt lagen om
skiljemän.
§ 20 Överlåtelse av detta avtal
Exploatören äger inte utan kommunens medgivande rätt att överlåta rättigheter och
skyldigheter enligt detta avtal till annat än koncern där Exploatören ingår.
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varvid parterna tagit varsitt.
För Tierps Kommuns räkning:
För Erlandsson Bygg i Öst AB räkning:
Tierp 2015-
Uppsala 2015- 07- 11
Bengt-Olov
Kommu
iksson
ns ordförande
Per asson
T amhällsbyggnadschef
Säljarens namnteckning bevittnas:
Maj-Britt Lundberg
Barbro Karlsson
tefan Eriksson,
VD Erlandsson Bygg i Öst AB
TIERPS
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2014-10-21
§ 130
Dnr Ks 2014. 366
205 (241)
3.1
Fortsatt process för markanvisningstävling för bostäder och handel inom del
av kvarteret Lejonet, fastigheterna Tierp 24:6, 24:6 och del av Tierp 24:1
Beslut
att Erlandsson Bygg i Öst ABs inlämnade intresseanmälan för markanvisning får
utgöra utgångspunkt för den fortsatta markanvisningsprocessen
att uppdra åt Fysisk planering att upprätta ett förslag till markanvisningsavtal med
Erlandssons Bygg i Öst AB samt
att uppdra åt Fysisk planering att inleda/återuppta planläggningsarbetet för aktuellt
markområde.
Bakgrund:
Den 27 maj 2014, § 81, tog kommunstyrelsen beslut om att godkänna inbjudan till
markanvisningstävling för del av kv. Lejonet i Tierp samt att uppdra till
samhällsbyggnadsenheten, Fysisk planering att genomföra en markanvisningstävling.
Sammanfattning:
Mellan den 9 juli och den 30 september genomförde kommunen en
markanvisningstävling för del av kvarteret Lejonet i Tierp. Efter tävlingstidens slut
har en intresseanmälan inlämnats av företaget Erlandssons Bygg i Öst AB.
Då det under tävlingstiden enbart inkommit ett förslag föreligger det inte något
behov av att genomföra en utvärdering och bedömning i den form tävlingsinbjudan
föreslog. Kommunstyrelsen föreslås istället ta beslut om inlämnat förslag från
Erlandssons Bygg i Öst AB ska få utgöra utgångspunkt för den fortsatta
markanvisningsprocessen. Som underlag för ett sådant beslut har Fysisk planering
sammanfattat hur förslaget uppfyller de kriterier och önskemål som formulerades i
tävlingsinbjudan.
Beslutsunderlag
Föreligger yttrande den 13 oktober 2014 från kommunarkitekt Lisa Björk.
Delges
Fysisk planering
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Kommunstyrelsens arbetsutskott
KOMMUN
2015-03-10
12 (16)
§ 19
Avtal ungdomsnätverket
Beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta
att ingå samarbetsavtal mellan Tierps kommun och Ungdomsnätverket samt
att utse Lennart Hillberg som kommunens representant i styrelsen för
Ungdomsnätverket.
Bakgrund
Kommunstyrelsen beslutade 2012-01-31 §5 att bevilja Ungdomsnätverket
bidrag om 350.000 kr så länge projektet "På plats" pågår. Projektet
avslutades 2014-12-31.
Förebyggande ungdomsarbete handlar i hög grad om att ta ställning.
Kunskaper om risk- och friskfaktorer kan på individuell nivå öka respektive
minska förutsättningarna för en önskad utveckling. Att förhindra att något
oönskat sker och i stället uppmuntra positiva krafter är en stor och viktigt
utmaning.
Förebyggande arbete handlar också om att ta ställning till invanda kulturella
och sociala val och värderingsmönster. Att inte ifrågasätta sina egna
värderingar och underliggande budskap som finns även i det förebyggande
arbetet är att blunda för det sätt man själv är formad av sin kulturella och
sociala miljö.
Alla goda krafter behövs för att vi ska kunna genomföra och erbjuda våra
barn och ungdomar bästa möjliga stöd och ge dem kunskap och verktyg att
påverka sin egen och andras livskvalitet. Ett samarbete mellan Tierps
kommuns olika verksamheter och Ungdomsnätverket är därför av största
vikt. Ett framgångsrikt samarbete kräver struktur därför behöver ett
samarbetsavtal upprättas, följas upp, utvärderas och revideras kontinuerligt.
I samarbete mellan Tierps kommun, representerat av kommunchef Yvette
Axelsson och utvecklingsledare Lennart Hillberg, och ungdomsnätverkets
styrelse har bifogat samarbetsavtal arbetats fram.
Ordf sign
Justerandes sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
KOMMUN
Samarbetsavtal
Mellan Ungdomsnätverket, ideell förening och Tierps Kommun (nedan Kommunen) har
följande överenskommelse träffats.
Denna överenskommelse gäller under 1 år från och med undertecknande
Ungdomsnätverket skall i samarbete med Bergis och +18-verksamheten teoretiskt och
praktiskt arbeta med integration. Denna samverkan sker företrädesvis i Ungdomsnätverkets
lokaler men kan också lokaliseras på andra platser.
Ungdomsnätverket skall erbjuda Kommunens skolor att förlägga aktiviteter i
Ungdomsnätverkets lokaler samt efter överenskommelse medverka på lektioner, elevens val
och friluftsdagar.
Ungdomsnätverket skall ge riktad fysisk träning till flickor i åldern 12 till 18 år och aktivt
motarbeta kroppsfixering.
Ungdomsnätverket skall erbjuda gruppboenden och ungdomar, som är föremål för särskilda
insatser, aktiviteter i form av bland annat fysisk träning och yoga. Dessa verksamheter erbjuds
också att i egen regi genomföra aktiviteter i Ungdomsnätverkets lokaler.
Kommunens samtliga verksamheter skall, efter överenskommelse, ha möjlighet att förlägga
sammanträden och liknande i Ungdomsnätverkets lokaler.
Aktiviteter som genomförs av Kommunens verksamheter och/eller under ledning av
ungdomar från Ungdomsnätverket ska inte debiteras.
Ungdomsnätverket förbinder sig att delta i aktiviteter såsom Kampanjen "Tänk Om" och
liknande, anordnade av Kommunen
Kommunen betalar ut ett bidrag om 350.000 till Ungdomsnätverket.
Kommunen skall beredas en plats som adjungerad ledamot i Ungdomsnätverkets styrelse.
Aktiviteter kan under avtalstiden komma att tilläggas, detta sker då genom en särskild
överenskommelse.
Avtalet följs upp kontinuerligt och utvärderas under december månad 2015.
2015-03-
Tierps Kommun
Ungdomsnätverket
TIERPS
Kommunstyrelsens arbetsutskott
KOMMUN
2015-03-10
13 (16)
§ 20
Utvärdering av samarbete i gemensam Räddningsnämnd
Beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar
att överlämna utvärderingen till kommunstyrelsen.
Bakgrund
Uppsala kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden för
räddningstjänstverksamhet i Tierps, Uppsala och Östhammars kommuner.
Enligt samverkansavtalet § 18 (KSN-2009-0587) ska en utvärdering ske av
samarbetet. I avtalet framgår även att Uppsala kommunstyrelse i egenskap
av värdkommun ska ansvara för utvärderingens genomförande. Med
anledning av detta har Uppsala kommunledningskontor fatt i uppdrag att
genomföra utvärderingen.
Syftet med utvärderingen var att undersöka om införandet av den
gemensamma räddningsnämnden bidragit till ett bättre samarbete och en
effektivare räddningstjänst.
Resultatet visade att förtroendevalda och ledande tjänstemän är av
uppfattningen att sammanslagningen lett till en mer stimulerande och
slagkraftig organisation som bidragit till en bättre räddningstjänst idag
jämfört med 2011. De medverkande förtroendevalda och ledande tjänstemän
uppgav att de är nöjda med styrning och efterlevnad. Samtliga
förtroendevalda svarade att sammanslagningen i stort varit bra eller mycket
bra, medan medarbetarna hade en mer delad uppfattning. Svaren skilde sig
även mellan medarbetare. Medarbetare i Tierp och Östhammar var i större
utsträckning positiva.
Uppsala kommun har, för egen del, godkänt rapporten i kommunstyrelsens
arbetsutskott och ärendet ska nu vidare upp till kommunstyrelsen för beslut.
I samband med detta kommer de även kommunicera frågan via ett pressmeddelande. De lyfter där fram vikten av att fortsätta det arbete som redan
görs för att "få ihop" organisationen.
Ordf sign
Justerandes sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Uppsala
,
Ingela Hagström, verksamhetsutvecklare
KOMMUNLEDNINGSKONTORET
2015-03-04
PRESSMEDDELANDE
Räddningstjänsten på väg mot bättre och effektivare
samarbete
Sammanslagningen av Tierps-, Uppsalas- och Östhammars räddningstjänst är på god väg att
uppnå målsättningarna om ett bättre samarbete och effektivare räddningstjänst Det visar en
utvärdering som genomförts av Uppsala kommun under vintern 2014.
En gemensam räddningsnämnd för Tierp, Uppsala och Östhammar startade 2012 med Uppsala som
värdkommun. Nämnden regleras genom ett samverkansavtal mellan kommunerna som sträcker sig till
och med 2018. Halvvägs in i avtalsperioden har en utvärdering gjorts av införandet och om
sammanslagningen hittills bidragit till bättre samarbete mellan kommunerna och givit en effektivare
räddningstjänst. Utvärderingen ses som ett viktigt underlag för räddningsnämndens fortsatta arbete.
Samtliga medverkande förtroendevalda och ledande tjänstemännen i utvärderingen är eniga om att
sammanslagningen varit bra i stort. Flera framhåller att sammanslagningen lett till en mer
stimulerande och slagkraftig organisation som bidragit till en bättre räddningstjänst idag jämfört med
2011.
Medarbetarnas svar skiljer sig från de förtroendevaldas och ledningens. Medarbetarna har även delade
åsikter sinsemellan om vad som varit bra och vad som varit dåligt. 38 procent av medarbetarna svarar
att sammanslagningen varit bra eller mycket bra. Flera av dem anser att räddningstjänsten har svårt att
hantera tre kommuners olika behov.
Utvärderingen är inte heltäckande och ett begränsat urval av medverkande gör det svårt att dra några
generella slutsatser. 63 procent av räddningsnämndens förtroendevalda och 11 procent av det totala
antalet anställda medverkade i utvärderingen.
- Utvärderingen är ett bra underlag för räddningsnämnden och ledningen att arbeta vidare utifrån. Nu
ska vi ta tag i de utvecklingsområden som utvärderingen pekat på. Bland annat ska vi göra en
fördjupad utredning om medarbetarnas varierade uppfattning, säger brandchef Anders Ahlström.
- Denna typ av förändring skapar utveckling bland annat genom att vi nu har granskat vår egen
verksamhet. Samtidigt har vi genomfört utbildningar och moderniserat visst materiel till exempel
skyddsutrustningar och fordon, säger ordförande i räddningsnämnden Patrik Kjellin (S).
Mer information
Anders Ahlström, brandchef Uppsala brandförsvar, telefon 018-727 30 01, 070-856 30 47
Patrik Kjellin (S), ordförande räddningsnämnden, telefon 070-865 97 40
Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala
Telefon: 018-727 00 00 (växel)
E-post: kommunledningskontoret@uppsala.se
www.uppsala.se
KOMMUNLEDNINGSKONTORET
Handläggare
Datum
Diarienummer
Hagström Ingela
2015-02-25
KSN-2014-0734
Kommunstyrelsen
Utvärdering av samarbete i gemensam räddningsnämnd avseende
Tierps, Uppsalas och Östhammars kommun.
Kommunstyrelsen föreslås besluta
att för Uppsala del godkänna utvärdering av gemensam räddningsnämnd avseende Tierps,
Uppsalas och Östhamnars kommun enligt bilaga samt
att översända utvärderingen till räddningsnämnden samt Tierps och Östhammars kommuner.
Ärendet
Uppsala kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden för räddningstjänstverksamhet i
Tierps, Uppsala och Östhammars kommuner. Enligt samverkansavtalet § 18 (KSN-2009-0587) ska en
utvärdering ske av samarbetet. 1 avtalet framgår även att Uppsala kommunstyrelse i egenskap av
värdkommun ska ansvara för utvärderingens genomförande. Med anledning av detta har Uppsala
kommunledningskontor fått i uppdrag att genomföra utvärderingen.
Föredragning
Syftet med utvärderingen var att undersöka om införandet av den gemensamma räddningsnämnden
bidragit till ett bättre samarbete och en effektivare räddningstjänst.
Resultatet visade att förtroendevalda och ledande tjänstemän är av uppfattningen att
sammanslagningen lett till en mer stimulerande och slagkraftig organisation som bidragit till en bättre
räddningstjänst idag jämfört med 2011. De medverkande förtroendevalda och ledande tjänstemän
uppgav att de är nöjda med styrning och efterlevnad. Samtliga förtroendevalda svarade att
sammanslagningen i stort varit bra eller mycket bra, medan medarbetarna hade en mer delad
uppfattning. Svaren skilde sig även mellan medarbetare. Medarbetare i Tierp och Östhammar var i
större utsträckning positiva
www. upps ala. se
Dia ram 1. Politiker och medarbetares
sammansla y insen i stor.
Sammanslagningen av Tierp, Östhammars och
Uppsalas räddningstjänst har i stort varit...
100
(Andel)
67
50 -
33
36
39
9
14
0
Mycket bra
Bra
Dålig
Mycket dålig Vet el/Ingen
■ Förtroendevalda (15)
■ Medarbetare (44)
synpunkt
När det gäller rapportering till räddningsnämnd och de andra kommunernas fullmäktige finns en
enighet om att former för uppföljning och ständigt förbättringsarbete fungerar väl.
SAMMANFAITNIYZGSVIS bedöms sammanslagningen till stor del bidragit till bättre samarbete och är på väg
att uppnå målsättningarna avseende styrning, efterlevnad och effekt. Noterbart är att medarbetarnas
svar skilde sig från förtroendevaldas och ledningens svar, vilket visar på att det finns ett visst missnöje
hos en del av medarbetarna. Mot bakgrund av detta görs bedömningen att det fortfarande finns
områden att utveckla. Följande utvecklingsområden rekommenderas i det fortsatta förbättringsarbetet:
•
FÖRDJUPAD UTREDNING OM MEDARBETARES VARIERADE UPPFATTNING. Resultatet visade signaler på
att det finns ett visst missnöje bland en del medarbetare, men att det varierar mellan
medarbetarna. Det innebär att det finns anledning till att undersöka detta vidare.
•
FÖRDJUPAD UTREDNING GÄLLANDE RÄDDNINGSNÄMNDENS NETTOKOSTNADSUTVECICLING. För att kunna
besvara om räddningsnämnden bedrivs effektivt bör ytterligare utredningar göras, främst med
fokus på räddningsnämndens nettokostnadsutveckling.
•
ARBETA VIDARE MED UTVECKLINGSOMRÅDEN UTIFRÅN BREDDAT UPPDRAG.
Nya inriktningar gör att
räddningstjänsten får ett breddat ansvar, framför allt när det gäller förebyggande arbete. Det
kommer att ställa nya typer av krav på organisering och kompetens för personal inom
räddningstjänsten.
I och med den nya nämnd- och förvaltningsorganisationen ska Uppsala kommun effektivisera
processer och ta tillvara kompetenserna på bästa sätt. Det innebär ett smartare och mer effektivt
arbetssätt vilket även medför att man sparar pengar. Det nya kommunledningskontoret har stärkts upp
med staber inom olika kompetensområden för att bättre kunna möta förvaltningarnas behov av stöd.
Detta medför att räddningsnämnden kommer att få ta del kommunledningskontorets stabskompetenser
för stöd i sitt fortsatta utvecklingsarbete inom till exempel HR området, ekonomi, uppföljning och
kvalitetsledning.
Kommunledningskontoret
Joachim Danielsson
Stadsdirektör
Christoffer Nilsson
Chef för kommunledningskontoret
Bilaga
Upplag
KOMMUN LEDNINGSKONTORET
Rapport
Utvärdering av gemensam räddningsnämnd — Tierp, Uppsala och
Östhammar kommun
2015-02-01
www.uppsalase
2 (26)
Innehållsförteckning
Förord
3
Sammanfattning och utvecklingsområden
4
1. Utgångspunkt för utvärderingen
6
1.1 Syfte med utvärderingen
6
1.2 Utvärderingens dokumentunderlag
6
1.3 Avgränsning
7
1.4 Projektorganisation
7
1.5 Övergripande problemställning
7
2. Metod
2.1 Urval
3. Resultat
8
8
8
3.1 Svarsfrekvens
8
3.2 Styrning och efterlevnad
8
3.2.1 Sammanfattande kommentar
3.3 Förväntningar och effekt
3.3.1 Sammanfattande kommentarer
3.3 Uppföljning och framtid
10
10
12
13
3.4.1 Övriga kommentarer
14
14
Bilaga 1. Mall för djupintervjuer
15
Bilaga 2. Enkät till förtroendevalda
16
Bilaga 3. Enkät tillmedarbetare
22
3 (26)
Förord
Uppsala kommunstyrelse har det övergripande ansvaret och är avtalstecknare för avtalet avseende en
gemensam räddningstjänstverksamhet mellan Tierps-, Uppsalas- och Östhammars kommun. Enligt
samverkansavtalet § 18 (KSN-2009-0587) ska en utvärdering ske av samarbetet. I avtalet framgår
även att Uppsala kommun i egenskap av värdkommun ska ansvara för utvärderingens genomförande.
Med anledning av detta fick Uppsala kommunledningskontor uppdraget att genomföra utvärderingen.
Kommunledningskontoret ansvarar för och erbjuder tjänster inom kommunstyrelsens
verksamhetsuppföljning, utredning, utvärdering och granskning. Utifrån uppdragets syfte tilldelades
staben för kvalitet och utveckling uppdraget.
Vårt arbete och våra bedömningar grundar sig på dokumentstudier, enkäter till förtroendevalda
och medarbetare samt intervjuer med företrädare för räddningstjänsten och räddningsnämnden.
Vi vill tacka samtliga personer som medverkat i uppdraget.
Stabchef/Uppdragsansvarig
Gunn-Henny Dahl
Projektledare
Ingela Hagström
4 (26)
Sammanfattning och utvecklingsområden
Uppsala kommun, kommunledningskontoret, stab för kvalitet och utveckling har fått i uppdrag att
utvärdera den gemensamma nämnden för Tierps, Uppsalas och Östhammars kommuns
räddningstjänst. Syftet med utvärderingen var att undersöka om införandet av den gemensamma
räddningsnämnden bidragit till ett bättre samarbete och en effektivare räddningstjänst. Utvärderingen
har ett framåtsiktande perspektiv för att nämndens ska få ett underlag för fortsatt arbete då avtalstiden
löper fram till och med 2018.
Utvärderingen har berört följande områden:
J Styrning och efterlevnad
3 Förväntningar och effekt
Uppföljning och framtid
Utvärderingen är långt ifrån heltäckande. Det begränsade urvalet gör det svårt att dra några generella
slutsatser. Enkäter skickades ut till samtliga förtroendevalda i räddningsnämnden (24), av dem svarade
15. Enkäter skickades även till 78 medarbetare, av dem svarade 44. Sju djupintervjuer är genomförda
med ledande förtroendevalda i nämnden samt ledande tjänstemän i räddningstjänsten.
STYRNING OCH EFTERLEVNAD. Förtroendevalda och ledande tjänstemän uppgav att de är nöjda med
styrning och efterlevnad. Överlag svarade de samstämmigt på vad som fungerar bra och vad som
behöver utvecklas.
Medarbetarnas svar varierade mer, det fanns både positiva och negativa svar. Bland annat svarade 41
procent av de 44 medarbetarna att de får tillräcklig med information om de beslut som fattas i
nämnden. Svaret skilde sig mellan de som arbetar i Uppsala och de som arbetar i de två andra
kommunerna (43 jämfört med 33 procent). Flera medarbetare svarade även att ledning och
förtroendevalda skulle lyssna mer på dem som finns nära verksamheten. 61 procent av medarbetarna
svarade att de förtroendevalda inte har tillräcklig förståelse om verksamheten.
De förtroendevalda som svarade på enkäten och ledande tjänstmän hade
liknande förväntningar innan sammanslagningen. De svarade även att förväntningarna har infriats till
stor del samt att sammanslagningen även gett vissa synergier. 1 intervjuerna konstaterade flera
respondenterl att sammanslagningen gett dem en stimulerande och slagkraftig organisation som
bidragit till en bättre räddningstjänst idag jämfört med 2011.
FÖRVÄNTNINGAR OCH EFFEKT.
Medarbetarnas svar kring förväntningar och effekter av sammanslagningen varierade och det fanns
skillnader beroende på i vilken kommun de arbetar. Till exempel uppgav 37 procent av de svarande
medarbetarna i Uppsala att sammanslagningen i stort varit bra medan det var 50 procent i Tierp och
Östhammar som svarade att det varit bra eller mycket bra.
När det gäller rapportering till räddningsnämnd och de andra kommunernas
fullmäktige finns en enighet om att former för uppföljning och ständigt förbättringsarbete fungerar väl.
Respondenterna svarade även att informationen till nämnden och till de andra kommunernas
fullmäktige är bra och tillräcklig, men att det alltid går att göra mer. Svaren gällande områden att
utveckla inom räddningstjänsten samt vad nämnden ska göra mer eller mindre av skilde sig åt.
Förtroendevalda och ledande tjänstemän resonerade kring organisatoriska, materiella och geografiska
UPPFÖLJNING OCH FRAMTID.
Med respondenter åsyftas de personer som har medverkat i djupintervjuerna.
5 (26)
frågor. Medarbetarnas svar rörde sig mer kring personalfrågor och kontakten mellan förtroendevalda,
ledning och medarbetare.
Det är svårt att dra några generella slutsatser på grund av utvärderingens begränsning, men utifrån
föreliggande underlag bedömer vi det som att sammanslagningen till stor del bidragit till bättre
samarbete och är på väg att uppnå målsättningarna avseende styrning, efterlevnad och effekt. Mot
bakgrund av att det fanns variation i svaren görs bedömningen att det fortfarande finns områden att
utveckla. Följande utvecklingsområden rekommenderas i det fortsatta förbättringsarbetet:
Det begränsade antalet svarande
medarbetare (44 stycken) gör det svårt att dra några generella slutsatser. Resultatet visade dock
signaler på att medarbetarnas upplevelse och syn på sammanslagningen av räddningstjänsten varierar.
Det innebär att det finns anledning till att undersöka detta vidare. Ett sätt att ta reda på mer om vad
detta står för och vad som behöver göras mer av är att arbeta med fokusgrupper eller workshops, t.ex. i
tvärgrupper mellan förtroendevalda, ledning och medarbetare.
❑ FÖRDJUPAD UTREDNING OM MEDARBETARES VARIERADE UPPFATTNING.
I I FÖRDJUPAD UTREDNING GÄLLANDE RÄDDNINGSNÄMNDENS NETTOKOSTNADSUTVECKLING. Innan
sammanslagningen fanns en förväntning att räddningstjänsten skulle bli mer kostnadseffektiv utan att
tumma på kvaliteten. Enligt denna utvärdering verkar många vara av uppfattningen att detta uppnåtts,
men det finns även de som har motsatt uppfattning. Halvvägs in i avtalsperioden kanske det inte heller
är motiverat att begära en kostnadsbesparing då verksamheten fortfarande befunnit sig i en
uppbyggnadsfas. Årsredovisningarna visar på att räddningsnämnden håller sin budget men för att
kunna besvara om räddningsnämnden bedrivs effektivt bör således ytterligare utredningar göras,
främst med fokus på räddningsnämndens nettokostnadsutveckling.
Nya inriktningar gör att
räddningstjänsten får ett breddat ansvar, framför allt när det gäller förebyggande arbete. Det kommer
att ställa nya typer av krav på organisering och kompetens för personal inom räddningstjänsten. Detta
är något som även tagits upp både i intervjuerna och i enkätsvaren. Bland annat fanns tankar och id&r
om att räddningstjänsten behöver samarbeta mer med andra parter, så som socialtjänsten och skolor.
En svårighet som nämnts i utvärderingen i detta sammanhang är att veta att räddningstjänsten gör rätt
saker.
ARBETA VIDARE MED UTVECKLINGSOMRÅDEN UTIFRÅN BREDDAT UPPDRAG.
6 (26)
1. Utgångspunkt för utvärderingen
Historiskt har länets kommuner samverkat inom räddningstjänsten sedan 1990-talet. Det har funnits
olika typer av avtalsformer mellan Enköping, Håbo, Tierp, Uppsala och Östhammar alltsedan 1993.
Organisatoriskt satt Enköping och Håbo samt Tierp och Östhammar ihop genom varsin
räddningstjänstförbund och Uppsala kommun hade en egen räddningstjänst. Under 2009 började
kommunerna diskutera en fördjupning av samverkan och en förstudie genomfördes. Förstudien
initierades främst mot bakgrund av krympande ekonomiska resurser samt en alltmer specialiserad och
tekniskt avancerad samhällsutveckling samtidigt som lagstiftningens krav på räddningstjänsten ökade.
Förändringarna skulle göra det svårt för mindre kommuner och organisationer att leva upp till vad som
förväntades av dem. Förstudien undersökte problematiken och tittade på hur andra samarbetslösningar
hade realiserats i landet. En slutsats som kunde dras var att de nya kraven lättare skulle kunna
hanteras i en större organisation och att det fanns goda förutsättningar för en sammanslagning. 1
kombination med detta fanns även en vilja att samarbeta mera och skapa något nytt. Att kommunerna
var av olika storlek och att Uppsala utgjorde cirka två tredjedelar av de samlade resurserna sågs inte
som något hinder. Synsättet var snarare att en sammanslagning krävde Uppsalas medverkan för att
samverkan skulle kunna etableras och utvecklas. Kommunerna såg istället vinster som minskad
sårbarhet, möjlighet till ökad kompetens, högre kvalitet i verksamheten, möjlighet till specialisering,
ökad satsning på utvecklings- och omvärldsfrågor, lättare att rekrytera, effektivare
ledningsorganisation, effektiviseringar med bibehållen kvalitet, minskad administration med mera.
Den nya typen av samarbetsform som ansågs vara lämplig var gemensam nämnd med Uppsala som
värdkommun. Utifrån detta föreslogs därmed att en gemensam nämnd för räddningstjänsterna inom
Enköpings, Håbos, Uppsala, Tierps och Östhammars kommun skulle inrättas.
Heby, Knivsta och Älvkarleby kommuner bedömdes vara alltför involverade i befintliga
konstellationer för att ingå i den nya samarbetsformen. Håbo och Enköpings kommun beslutade att
avstå med motiveringen att de redan hade ett inarbetat förbund som var välfungerande.
Med bakgrund av detta beslutades att Tierps, Uppsalas och Östhammars räddningstjänst skulle
bedrivas genom en gemensam nämnd. I samband med att nämnden kom till tecknades ett avtal mellan
de tre kommunerna att gälla från 1 januari 2012 till och med 31 december 2018.
1.1 Syfte med utvärderingen
Syftet med föreliggande utvärdering är att besvara om den gemensamma räddningsnämnden har
bidragit till ett bättre samarbete mellan kommunerna och om det gett de avsedda effekterna.
Utvärderingen har ett framåtsyftande perspektiv och kommer således att peka på utvecklingsområden
för räddningsnämnden att arbeta vidare med.
1.2 Utvärderingens dokumentunderlag
Följande dokumentunderlag har använts i denna utvärdering:
• Förstudie till fördjupad samverkan inom räddningstjänsterna i Uppsala län, förslag 2010
• Genomförandeutredning beträffande gemensam nämnd för räddningstjänst i Tierp, Uppsala
och Östhammars kommuner 2011
• Samverkansavtal (KSN-2009-0587)
• Mötesprotokoll, ägarsamråd för gemensam räddningsnämnd (2012)
• Räddningsnämndens årsredovisning
7 (26)
•
•
Räddningsnämndens handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst
enligt lagen om skydd mot olyckor
Uppsala kommuns fullmäktige styrdokument Inriktning, verksamhet, ekonomi (IVE)
1.3 Avgränsning
Det begränsade urvalet gör det svårt att dra slutsatser att de svar och synpunkter som kommit fram är
representativa för samtliga förtroendevalda och medarbetare. Svarsfrekvensen motsvarar 60 procent av
nämndens ledamöter och 11 procent av totala antalet medarbetare inom räddningstjänsten. Denna
utvärdering är avgränsad till att undersöka frågeställningen utifrån förtroendevaldas, ledande
tjänstemäns och medarbetares uppfattning och ger därmed inte värderande svar utifrån faktiska
(exempel gällande kostnadseffektivitet och kvalitetshöjning) resultat och jämförelser med andra
kommuner.
1.4 Projektorganisation
Uppdragsansvarig för föreliggande utvärdering har varit Gunn-Henny Dahl, Stabschef för kvalitet och
utveckling på Uppsala kommun. De som har utgjort arbetsgruppen i utvärderingen har varit Ingela
Hagström i rollen som projektledare samt Jennie Lindbergh som resurs för genomförande.
1.5 Övergripande problemställning
För att besvara den övergripande frågeställningen om sammanslagningen av räddningsnämnden har
bidragit till ett bättre samarbete mellan kommunerna och om det gett de avsedda effekterna har
utvärderingen fokuserat på att undersöka ledande tjänstemän, förtroendevaldas samt medarbetares
uppfattning på den gemensamma räddningsnämnden. Frågorna som ställts har därmed berört områden
som styrning och efterlevnad, effekt och förväntningar, uppföljning samt framtid.
Tabell 1. Frågeställningar och delfrågor
Frågeområde
Delfrågor
Styrning och efterlevnad
• På vilket sätt styrs räddningsnämnden?
Förväntningar och effekt
Uppföljning och framtid
•
Har kommunerna lämnat specifika uppdrag till nämnden, om ja hur har
dessa genomförts?
•
På vilket sätt har avtalet följts?
•
Har de tre kommunerna haft möjlighet att styra nämndens verksamhet i
tillräcklig omfattning?
• Vilka fördelar och brister finns det med avtalet/samverkan?
• Vilka förväntningar fanns det när avtalet tecknades?
•
Har samverkan uppnått de förväntade resultaten„ på vilket sätt?
•
•
Hur har nämnden följt upp de satta målen i handlingsprogrammet?
•
•
Hur har verksamhet och ekonomi återrapporterats till de tre
kommunerna?
Vilka utvecklingsområden finns att arbeta med för nämnden?
Vad ska nämnden göra mer respektive mindre av framöver?
8 (26)
2. Metod
Som metoder har dokumentstudier, semistrukturerad intervjuteknik samt enkäter använts. De olika
metoderna är valda för att få en så heltäckande bild som möjligt samt för att få frågeställningarna
belysta från olika perspektiv.
DOKUMENTSTUDIER. Dokument som har studerats är bland annat förstudien och
genomförandeutredningen som föregick införande av gemensam nämnd, nämndens avtal, protokoll
från ägarsamråd samt nämndens handlingsprogram.
har genomförts med chefer och förtroendevalda. Respondenterna har intervjuats
individuellt utifrån färdiga frågeställningar, se bilaga 1. Metod som användes var semistrukturerad
intervju, vilket innebär att samma frågor ställs till alla respondenter och att frågorna har öppna
svarsmöjligheter. Frågorna skickades i förväg till respondenterna så att denne har möjlighet att
förbereda sig. Intervjuanteckningarna skickades till respondenten för faktakontroll innan
sammanställning av resultat.
DJUPINTERVJUER
ENKÄTER har
skickats till samtliga förtroendevalda i nämnden samt till ett urval av personalen, se
bilaga 2-3. Enkäterna skickades ut via webben, verktyg som användes var Webropol. Svaren på de
öppna frågorna har analyserats med hjälp av Webropol Textmining, vilken identifierar de vanligaste
förekommande orden och skapar mönster av de öppna enkätsvaren.
2.1 Urval
Respondenter för djupintervjuer var tre representanter från tjänstemannaledningen: brandchef, vice
brandchef och chef för räddningsavdelning, samt fyra förtroendevalda från nämnden: ordförande, vice
ordförande samt en representant från Östhammar och en från Tierp. Urvalet gjordes i samarbete
mellan brandchef och projektledare för utvärderingen. Enkät har skickats till samtliga ledamöter i
nämnden. Enkät har även skickats till 78 medarbetare, urval har gjorts av brandchefen. För att få en
spridning gjordes urvalet av medarbetare utifrån olika kategorier av medarbetare, kön samt geografisk
placering.
3. Resultat
Resultatet presenteras och delas in i rubriker utifrån ovanstående problemställningar: Styrning och
efterlevnad, förväntningar och effekt, uppföljning och framtid. Varje resultatdel avslutas med en
sammanfattande kommentar.
3.1 Svarsfrekvens
Antalet förtroendevalda som svarade på enkäten var 15 stycken, vilket motsvarar 60 procent av
nämndens ledamöter. Majoriteten var från Uppsala (11st). Antal medarbetare som svarade på enkäten
var 44 stycken, vilket motsvarar 56 procent av urvalet och cirka Ilprocent av det totala antalet
anställda inom räddningstjänsten. De flesta medarbetare var från Uppsala (38) och resterande sex var
Tierp och Östhammar. Majoriteten av medarbetarna hade arbetat för räddningstjänsten i kommunerna
i längre än tre år.
3.2 Styrning och efterlevnad
"Nämnden försöker infria kommunfullmäktiges mål och uppdrag efter bästa förmåga. Det är inte
alltid man lyckas. Men viljan finns."
9 (26)
Räddningsnämnden är en gemensam nämnd för tre kommuners räddningstjänst och Uppsala kommun
är värdkommun. Samarbetet mellan kommunerna regleras genom ett samverkansavtal. Den
huvudsakliga styrande plattformen är ägarsamrådet, vilken är den dialog som sker mellan ägarna, det
vill säga de tre kommunerna. I ägarsamråden som sker två gånger per år sätts ramar för nämndens
budget och uppdrag. Det är även här som avtalet diskuteras. Nämnden lyder under Uppsala kommuns
modell för budget- och målstyrning, vilken utgår från ett antal inriktningsmål satta av
kommunfullmäktige. Räddningsnämnden är även ålagd att ha handlingsprogram för förebyggande
verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Programmet tas av respektive
kommunfullmäktige och sträcker sig över en fyraårsperiod.
FÖTROENDEVALDA OCH LEDNING NÖJDA. Merparten av intervjurespondenter svarade att de var nöjda med
styrningen och ledningen. I intervjuerna ställdes även frågan om kommunerna gett några specifika
uppdrag till nämnden. Samtliga intervjurespondenter svarade att detta inte förekommit hittills och att
de uppdrag som kommer till nämnden går via ägarsamrådet. Både intervjuer och enkätsvar visade att
det finns en enig positiv inställning till nämndens handlingsprogram, avseende innehåll samt
processen kring framtagandet och uppfölning.
Av de 15 förtroendevalda svarade 93 procent instämmande på påståendet om att det finns väl
fungerande forum för att hantera tre kommunfullmäktiges budget och mål. Merparten (87 procent)
svarade att nämnden inte har svårt att hantera tre kommuners olika politiska vilja. 80 procent svarade
att de inte har svårt att skilja på om de representerar sin kommun eller sitt parti när de är i nämnden. 93
procent av de förtroendevalda svarade instämmande på frågan om nämndens politiska vilja får
genomslag i verksamheten. Svaren stämmer väl överens med samtliga intervjurespondenters svar.
Frågan om avtalet följs fick positiva svar från samtliga intervjurespondenter. Bland de förtroendevalda
som svarande på enkäten var det 93 procent som svarade att avtalet följs.
än hälften (59 procent) av de 44 medarbetarna svarade
instämmande på påståendet att räddningstjänsten har svårt att hantera tre kommuners olika behov, här
fanns en skillnad i svaren beroende på var de arbetar. Det var fler medarbetare i Tierp och Östhammar
som ansåg att detta är svårt.
MEDARBETARNAS SVAR VARIERADE. Mer
20 procent av de 44 medarbetarna svarade att politikerna i nämnden förstår verksamhetens
förutsättningar. 41 procent av medarbetarna svarade även att de får tillräcklig med information om de
beslut som politikerna i nämnden fattar. Det var fler i Uppsala än i övriga kommuner som svarade att
de fick tillräcklig information (43 procent jämfört med 33 procent).
Hälften av de 44 medarbetarna svarade att nämndens beslut får genomslag i verksamheten. Det var
större andel av de svarande medarbetarna i Östhammar och Tierp som ansåg detta jämfört med de
svarande i Uppsala.
BRA MED GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND. Svaren om
vad som är bra med avtalet och en gemensam
räddningsnämnd skilde sig inte så mycket åt mellan förtroendevalda, ledande tjänstemän och
medarbetare. Här nämndes bland annat bättre nyttjande av resurser, att det innebär samordnings- och
samverkansvinster och att det möjliggör erfarenhetsutbyten. Andra exempel som nämndes både i
intervjuerna och enkäterna var upprustning av stationer och personell utrustning, möjlighet för
personal att förflytta sig mellan arbetsplatser samt bättre möjlighet till kompetenshöjning.
Inte heller svaren om vad som är dåligt med en gemensam
räddningsnämnd skilde sig så mycket åt mellan förtroendevalda, ledande tjänstemän och medarbetare.
DÅLIGT MED GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND.
10 (26)
Här nämndes bland annat att området blir för stort, att de olika kommunerna har olika behov och olika
synsätt. Medarbetarna hade fler synpunkter än förtroendevalda, exempelvis att de upplever att
verksamheterna kommer för långt från beslutsfattandet, att det är svårt att påverka, att det finns
orättvisa lönesättningar och att personalen får flytta/löpa mellan stationer.
Förtroendevalda och ledande tjänstemän var överlag eniga om att styrning och efterlevnad fungerar
bra. De hade även liknande uppfattning om vad som fungerar bra och mindre bra.
Även medarbetarnas kommentarer kring vad som är bra och dåligt stämde ganska bra överens med
förtroendevaldas och ledande tjänstemäns uppfattning. Den största skillnaden var att medarbetarna
verkar mer skeptiska till hur det fungerar att hantera tre kommuners olika behov och förutsättningar
och om politikerna har tillräcklig förståelse för verksamheterna. Flera medarbetare svarade även att de
inte får tillräckligt med information. Där det fanns möjlighet att lämna egna svar skedde detta genom
kommentarer som handlade just om svårigheter kring personalfrågor, organisation, ledning och
geografiskt område.
3.3 Förväntningar och effekt
"Att vi blir en stor stark organisation, med mycket resurser och bred kompetens."
De tre kommunerna gick in i samarbetet med olika förutsättningar och ambitioner. För Östhammar
och Tierp handlade det till stor del om en alltmer ansträngd ekonomi i kombination med att de
behövde nya förutsättningar för att kunna leva upp till de förväntningar som ställdes på den nya
räddningstjänsten. Uppsala som utgjorde den största delen av de samlade resurserna i länet var
självförsörjande, men såg ändå möjligheter med en sammanslagning. Enligt förstudien som föregick
sammanslagningen samt samverkansavtalet finns formulerade förväntningar om till exempel ökad
kostnadseffektivitet, kvalitetshöjning samt kompetenshöjning.
De 44 medarbetarna som svarade på enkäter fick först ta ställning till om de hade några förväntningar
inför sammanslagningen. Flertalet svarade att de hade förväntningar och det var liten skillnad mellan
medarbetare i Uppsala och Tierp-Östhammar.
Både medarbetare och förtroendevalda som svarade på enkäten fick ta ställning till ett antal
påståenden om förväntningar respektive farhågor inför sammanslagningen. Påståendena var bland
annat framtagna utifrån formulerade mål och syften i förstudien och avtalet. Här kunde de välja flera
alternativ och det fanns även möjlighet att lägga till egna alternativ. Kopplat till samtliga påståenden
fick de även skatta i vilken utsträckning dessa hade infriats. Frågan ställdes även som en öppen fråga
till respondenterna i djupintervjuerna.
I diagram 1 visas politikernas och medarbetarnas förväntningar och farhågor inför
sammanslagningen. De vanligaste förväntningarna och farhågorna skilde sig något mellan de svarande
förtroendevalda och medarbetare. Den största skillnaden mellan svaren var att 15 av 44 medarbetare
hade farhågan om att beslutsfattandet skulle komma längre från verksamheten, medan ingen av
politikerna hade den farhågan. En annan skillnad var att det var fler medarbetare som hade farhågan
om mindre lokalpolitisk påverkan.
1 1 (26)
Diagram 1. Vanligaste förväntningarna och farhågorna hos politiker och medarbetare inför sammanslagningen angivet i antal.
Vilka förväntningar alternativt farhågor hade du på den
gemensamma räddningsnämnden?
Inga förväntningar/farhågor alls
12
Ökad kompetens bland medarbetare
MI~.111111161.116 12
Minskad administration
7
Mindre lokalpolitisk påverkan
7
Smartare lösningar
6
17
Ökad samverkan mellan kommunerna
16
Beslutsfattandet flyttas längre ifrån...
13
Högre kvalitet i verksamheten
Mer kostnadseffektivt Mellelleellerraluill 12
0
■ Medarbetare (44)
5
10
15
20
Samtliga av de svarande fick även uppskatta om deras förväntningar eller farhågor hade infriats eller
inte. När det gäller högre kostnadseffektivitet ansåg samtliga förroendevalda som hade den
förväntningen att det infriats. Av de svarande medarbetarna var det flera som ansåg att det inte bidragit
till mer kostnadseffektivitet. När det gäller högre kvalitet i verksamheten ansåg samtliga
förtreondevalda att det infriats helt eller till viss del. Av medarbetarna var det tre av tio som svarade
att det inte blivit högre kvalitet.
En annan förväntning som var vanlig bland både förtroendevalda och medarbetare var ökad
kompetens bland medarbetarna. Bland de förtroendevalda som hade den förväntningen var det nio som
ansåg att den infriats i någon grad och två som inte ansåg det. Bland medarbetarna som hade samma
förväntning var det fem som svarade att den infriats i någon grad medan fyra svarade att den inte
infriats.
Det fanns även möjlighet att lämna egna förslag på förväntningar respektive farhågor. Här fanns
kommentarer som revirtänkande bland politiker, sämre kvalitet på grund av besparingar, mindre
kostnadseffektivitet, tungjobbat, långa resor, ta tillvara på kunskaper i kommunerna, att få höjas till
samma lönenivåer.
12 (26)
Svaren på hur sammanslagningen varit i stort skilde sig åt mellan politiker och medarbetare, se
diagram 2.
Diagram 2. Politiker och medarbetares syn på sammanslagningen i stor.
Sammanslagningen av Tierp, Östhammars och
Uppsalas räddningstjänst har i stort varit... (Andel)
100
80
67
60
n
40
39
36
20
14
9
0
o
0
■
r
0
Mycket bra
Bra
Dålig
Mycket dålig
Vet ej/Ingen
synpunkt
le Medarbetare (44)
Samtliga förtroendevalda svarade att sammanslagningen i stort varit bra eller mycket bra, medan
medarbetarna hade en mer delad uppfattning. Svaren skilde sig även mellan medarbetare. Medarbetare
i Tierp och Östhammar var i större utsträckning positiva, här svarade 50 procent att det varit bra eller
mycket bra jämfört med Uppsala där det var 37 procent som ansåg att det varit bra, ingen svarade att
det varit mycket bra.
De 44 medarbetarna fick även svara på om införandet av den gemensamma räddningsnämnden gjort
skillnad i deras dagliga arbete, vilket 91 procent av de svarande ansåg att det gjort. Även här fanns det
en liten skillnad mellan medarbetare i Uppsala och i övriga kommuner. Samtliga medarbetare i
Östhammar och Tierp ansåg att det gjort skillnad medan 10 procent av Uppsalas medarbetare ansåg att
det inte gjort det.
3.3.1 Sammanfattande kommentarer
Även om kommunerna gick in i sammanslagningen med olika förutsättningar och behov verkar de
flesta av förtroendevalda och ledande tjänstemän vara av uppfattningen att det blivit bra och inom
vissa områden bättre än förväntat efter sammanslagningen.
De svarande förtroendevalda och medarbetare hade olika uppfattningar om hur sammanslagningen
varit i stort. De 15 förtroendevalda var helt eniga om att det varit bra eller mycket bra, medan de 44
medarbetarna var mer splittrade i sina svar. Att förväntningar och farhågor skilde sig åt mellan
kommunerna på organisatorisk nivå kan vara en orsak till att svaren mellan medarbetare varierar
utifrån var de arbetar. Detta kan även ha ett samband med att flera av medarbetarna även ansåg att de
inte får tillräckligt med information och att de inte anser att nämndens politiker har tillräcklig med
förståelse för verksamheten. Det kan finnas ett samband med att flera av medarbetarna gick in i
sammanslagningen med farhågorna om att beslutsfattandet flyttas längre bort från dem och att det blir
mindre lokalpolitisk påverkan.
13 (26)
Majoriteten av alla medarbetare svarade instämmande på att sammanslagningen gjort skillnad i deras
arbete. Exakt i vad skillnaden består i är svårt att svara på. Vissa signaler kan utläsas dock genom
svaren på de andra frågorna, t.ex. utifrån kommentarer om att det blivit ett stort geografisk område, att
personal far flytta runt, att det blivit en upprustning gällande både stationer, fordon och personell
utrustning.
3.3 Uppföljning och framtid
"Besök verksamheten, tänk långsiktigt!"
Räddningsnämnden följer Uppsala kommuns modell för tertialbokslut och årsredovisning. Till dessa
görs även en mer lättillgänglig populärversion av årsredovisningen. Samtliga redovisningar skickas
även till Östhammars och Tierps kommun för kännedom. I uppföljningen av handlingsplanen
använder de sig av ett signalsystem (grönt, gult, rött) som syftar till att på ett enkelt och överskådligt
sätt signalera om verksamheten är på väg att nå de satta målen eller inte. Denna typ av uppföljning
görs varje tertial och presenteras för nämnden.
UPPFÖLJNING. Med uppföljning menas här om rapporteringar till nämnden och respektive kommun sker
samt vad det leder till i form av förbättringsarbeten. Detta har endast berörts i de sju djupintervjuerna
med förtroendevalda och ledande tjänstemän.
En viktig del i uppföljning är om den leder till förbättringsarbete. Få frågan om hur nämnden arbetar
systematiskt med att identifiera brister och korrigerande åtgärder hänvisade respondenterna till
systemet för avvikelserapporering som identifierar allt från en trasig slang till systemfel på
förvaltningsnivå. Samtliga respondenter ansåg att de har bra system för att följa upp och identifiera
förbättringsåtgärder.
Under intervjuerna fick respondenterna svara på vilka utvecklingsområden de
kunde se för nämnden att arbeta vidare med. Både förtroendevalda och ledande tjänstemän nämner
utvidgning av verksamhet, till exempel att undersöka möjligheten att fler kommuner kan ingå i
samarbetet. Andra exempel på utvecklingsområden är: ökat samarbete med andra aktörer för att
minimera risker för bland annat socialt utsatta människor, utbildning till andra professioner i
trygghetsfrågor, arbeta för ett bredare uppdrag med ökat förebyggande arbete, involvera sig mer i
samhällsplanering och komma in i ett tidigare skede samt minimera "vita fläckar" och öka närhet till
medborgarna.
UTVECKLINGSOMRÅDEN.
Samtliga fick svara på vad nämnden skulle göra mer respektive mindre av i framtiden. I båda
avseendena skilde sig svaren åt mellan förtroendevalda, ledande tjänstemän och personal.
Förtroendevalda svarade till exempel att nämnden skulle behöva arbeta mer med
utvecklingsområden så som förebyggande arbete, mer fokusering på kärnområden, bättre utvärdering
och överföring av erfarenheter samt mer utbildning. Även ledande tjänstmän svarade att de behöver
arbeta mer med utvecklingsområdena, men även att de behöver omvärldsbevaka och ta vara på
forskning i större utsträckning. Många kommentarer från medarbetarna handlade om att de ansåg att
nämnden ska besöka verksamheten, prata med och lyssna på personalen, skaffa sig kunskap och
utbildning om verksamheten, här framfördes även att nämnden ska avsätta mer pengar till
verksamheten och arbeta för rättvis lönesättning. Det fanns även konkreta förslag så som att nämnden
skulle driva igenom ledarprogrammet Farax360.
GÖRA MER AV
GÖRA MINDRE AV. Varken förtroendevalda eller ledande tjänstemän hade så mycket som de ansåg att de
skulle göra mindre av, snarare tvärtom. Omorganisationer, administration, möten, detaljstyrning och
14 (26)
det som inte ger ett mervärde var några svar. Medarbetarnas svar handlade bland annat om inte spara,
att inte peta i småsaker, inte ägna sig åt detaljstyrning och att ledningen och förtroendevalda inte ska
undvika personalen.
3.4.1 Övriga kommentarer
"Se brandförsvaret som en helhet inte bevaka sina kommuner bytänkande"
1 både intervjuerna och i enkäterna fanns det en möjlighet att ge övriga kommentarer. Här delades det
ut både ris och ros. Flest negativa kommentarer kom från medarbetare, till exempel att det finns brister
både på organisations- och ledningsnivå. Det fanns även många positiva kommentarer så som att
sammanslagningen var ett bra beslut, att Uppsala brandförsvar är en bra arbetsgivare och att det är
roligt att gå till jobbet.
När det gäller rapportering till nämnd och de andra kommunerna fanns en enighet om att det finns bra
former för uppföljning och ständigt förbättringsarbete. Vidare ansågs informationen vara bra och
tillräcklig, men att det alltid går att göra mer.
Förtroendevaldas, ledande tjänstemäns och medarbetares inspel gällande områden att utveckla inom
räddningstjänsten samt vad nämnden ska göra mer eller mindre av var av lite olika karaktär. Både
förtroendevalda och ledning resonerade kring organisatoriska, materiella och geografiska frågor.
Medarbetarnas synpunkter däremot rörde sig mer kring personalfrågor och kontakten mellan politiker,
ledning och medarbetare.
15 (26)
Bilaga 1. Mall för djupintervjuer
Frågeställningar: Utvärdering av gemensam räddningsnämnd
1. Berätta hur styrning och ledning av den gemensamma räddningsnämnden fungerar.
2. Har kommunerna lämnat specifika uppdrag till nämnden, om ja hur har dessa genomförts?
3. Berätta om handlingsprogrammet. Hur har nämnden följt upp de satta målen i handlingsprogrammet?
Anser du att det är tillräckligt?
4. Har de tre kommunerna haft möjlighet att styra nämndens verksamhet i tillräcklig omfattning? På
vilket sätt, ge exempel
5. Upplever du att den politiska viljan genomsyrar verksamheten?
6. Vilka förväntningar fanns när avtalet tecknades?
7. Har avtalet uppfyllt de förväntningarna, på vilket sätt?
8, Beskriv vilka andra resultat, utöver det som förväntades, som uppnåtts med en gemensam
räddningsnämnd?
9. Vad är bra med avtalet?
10. Vad är dåligt med avtalet?
1I. På vilket sätt har avtalet följts?
12. Hur har rapportering, uppföljning (ex internkontroll) av den gemensamma räddningsnämnden
genomförts och vad har den resulterat i?
13. Har man arbetat systematiskt med att identifiera brister och korrigerande åtgärder, om ja beskriv hur
14. Hur har återrapportering skett till de tre kommunerna, tex till respektive KS, KF
15. Vilka utvecklingsområden finns att arbeta med för den gemensamma räddningsnämnden?
16. Vad anser du att räddningsnämnden ska göra mer av framöver?
17. Vad anser du att räddningsnämnden ska göra mindre av framöver?
Övrigt:
16 (26)
Bilaga 2. Enkät till förtroendevalda
Uppait,
Uppföljning av gemensam räddningsnämnd
Jag är *
Ordinarie ledamot
Ersättare
För: *
0C
O FP
o KD
OM
OMP
O s
O V
Från: *
Tierps kommun
Uppsala kommun
Östhammars kommun
Sammanslagningen av Tierp, Östhammars och Uppsalas räddningstjänst har i stort varit *
Q Mycket bra
17 (26)
0 Bra
0 Vet ej/Ingen synpunkt
0 Dålig
0 Mycket dålig
Vilka förväntningar alternativt farhågor hade du på den gemensamma räddningsnämnden? *
Flera val är möjliga.
❑ Mer kostnadseffektivt
n Högre kvalitet i verksamheten
n Beslutsfattandet flyttas längre ifrån verksamheten
Ökad samverkan mellan kommunerna
❑ Smartare lösningar
❑ Mindre lokalpolitisk påverkan
n Minskad administration
❑ Ökad kompetens bland medarbetare
Övrigt (beskriv vad)
Har dina förväntningar/farhågor om mer kostnadseffektivitet infriats?
0 Ja, absolut
0 Ja, till viss del
0 Nej, inte direkt
0 Nej, absolut inte
0 Vet ej
Upplever du att nämndens politiska vilja får genomslag verksamheten? *
0 Ja, absolut
0 Ja, till viss del
Nej, inte direkt
18 (26)
Nej, absolut inte
O Vet ej
Hur upplever du att kommunfullmäktiges mål och uppdrag fungerar som styrning för
räddningstjänsten?
Nämnden har svårt att hantera tre kommuners olika politiska vilja. *
• Stämmer helt och hållet
• Stämmer ganska bra
• Stämmer ganska dåligt
• Stämmer inte alls
Vet ej
Som ledamot kan det ibland vara svårt att veta om jag representerar min kommun eller mitt parti. *
• Stämmer helt och hållet
• Stämmer ganska bra
• Stämmer ganska dåligt
O Stämmer inte alls
Vet ej
Var vänlig beskriv och/eller ge exempel på hur du som ledamot ibland har svårt att veta om du
representerar din kommun eller ditt parti.
19 (26)
Nämnden har fungerande forum för att hantera tre kommunfullmäktiges budget och mål. *
O Stämmer helt och hållet
O Stämmer ganska bra
O Stämmer ganska dåligt
0 Stämmer inte alls
0 Vet ej
Var vänlig beskriv och/eller ge exempel dina tankar kring varför nämnden inte har
fungerande forum för att hantera tre kommunfullmäktiges budget och mål.
Kommunrepresentationen i nämnden och dess AU har fungerat bra. *
0 Stämmer ganska bra
0 Vet ej
Var vänlig beskriv och/eller ge exempel på varför inte kommunrepresentationen i nämnden
och dess AU har fungerat bra.
Jag vet vad som står i avtalet avseende en gemensam räddningsnämnd. *
20 (26)
0 Stämmer ganska dåligt
o Stämmer inte alls
0 Vet ej
Jag anser att avtalet följs. *
0 Stämmer helt och hållet
0 Vet ej
Var vänlig beskriv och/eller ge exempel på vilket vis inte avtalet följs.
Vad är bra med en gemensam räddningsnämnd?
Vad är dåligt med en gemensam räddningsnämnd?
Vad ska räddningsnämnden göra mer av framöver?
21 (26)
Vad ska räddningsnämnden göra mindre av framöver?
Övriga kommentarer:
22 (26)
Bilaga 3. Enkät tillmedarbetare
uplitnie
Uppföljning av gemensam räddningsnämnd
Jag jobbar i *
Tierps kommun
Uppsala kommun
Östhammars kommun
Hur länge har du jobbat för räddningstjänsten i Tierp, Uppsala och/eller Östhammar? *
mindre än ett år
O ett till tre år
längre än tre år
Sammanslagningen av Tierp, Uppsalas och Östhammars räddningstjänst har i stort varit *
Mycket bra
Bra
Vet ej/Ingen synpunkt
Dålig
Mycket dålig
Hade du några förväntningar eller farhågor på sammanslagningen till en gemensam
räddningstjänst?
0 Ja
0 Nej
Vet inte
23 (26)
Vilka förväntningar alternativt farhågor hade du på den gemensamma räddningstjänsten?
Flera val är möjliga.
❑ Mer kostnadseffektivt
n Högre kvalitet i verksamheten
❑ Beslutsfattandet flyttas längre ifrån verksamheten
❑ Ökad samverkan mellan kommunerna
n Smartare lösningar
❑ Mindre lokalpolitisk påverkan
❑ Minskad administration
❑ Ökad kompetens bland medarbetare
Övrigt (beskriv vad)
Har dina förväntningar/farhågor om mer kostnadseffektivitet infriats?
C) Ja, absolut
o Ja, till viss del
o Nej, inte direkt
Nej, absolut inte
C) Vet ej
Har dina förväntningar/farhågor om högre kvalitet i verksamheten infriats?
C) Ja, absolut
Ja, till viss del
()Nej, inte direkt
Nej, absolut inte
0 Vet ej
Införandet av gemensam räddningstjänst har gjort skillnad i mitt dagliga arbete. *
24 (26)
o Stämmer ganska dåligt
0 Vet inte
Jag får tillräckligt med information om de beslut som politikerna i räddningsnämnden
fattar. *
0 Vet inte
Nämndens beslut får genomslag verksamheten. *
0 Vet inte
Politikerna i räddningsnämnden förstår verksamhetens förutsättningar. *
0 Vet inte
Räddningstjänsten har svårt att hantera tre kommuners olika behov. *
25 (26)
o Stämmer inte alls
0 Vet ej
Vad är bra med en gemensam räddningstjänst?
Vad är dåligt med en gemensam räddningstjänst?
Vad ska politikerna i räddningsnämnden göra mer av framöver?
Vad ska politikerna i räddningsnämnden göra mindre av framöver?
Övriga kommentarer:
26 (26)
••••
111211LE
••••
Ar--
• e ar xerlffie••• ULV' • ne..
•«.•
Utskottet barn och ungdom
KOMMUN
(19)
2015-03-10
§ 22
2.9.5
Dnr Ks 2015.203
Ansökan om ordinarie licens för BBiC
Beslut
Utskottet barn och ungdom föreslår kommunstyrelsen besluta
att hos Socialstyrelsen ansökan om permanent licens för BBiC.
Bakgrund
BBiC-konceptet (Barns Behov i centrum) är det av Socialstyrelsen antagna
svenska konceptet för det engelska Integrated Children's system. Konceptet är ett
stöd för handläggarnas arbete med att sätta barnets behov i centrum i allt
utredningsarbete med barn och ungdom.
BBiC implementerades våren 2009 vid Sociala enheten och man har sedan dess
haft prövolicens. Kommunstyrelsen har § 40/2014 ansökt om licens för BBiC.
Socialstyrelsen har i beslut den 30 april 2014 meddelat om ytterligare förlängning
av prövo- och implementeringstiden till och med den 1 april 2015.
Ansökan
Enhetschef Jenny Olsson vid Sociala enheten har överlämnat ansökan om
ordinarie licens för BBiC.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
PÅ INI J h..."
1 ,1
Ansökan om ordinarie licens BBIC
Socialstyrelsen
Den som arbetar med BBIC måste uppfylla vissa krav som Socialstyrelsen fastställt.
Kraven specificeras av BBIC-konceptel. Innan rit fylleri ansökan, läs igenom BBIC
konceptet tör att förvissa er om att ni uppfyller kraven för ordinarie licens.
Sänds in till
Avdelningen för kunskapsstöd
Vägledning 1
Kristina Håkansson
106 30 Stockholm
KOMMUN/KOMMUNDEL
Ansökan avser
Tierps Kommun
BBIC-ANSVARIG PERSON
Namn
Befattning
Jenny Hilmersson Olsson
Enhetschef Barn och ungdom
E-postadress
Telefon
jenny.hilmerssonolsson@fierp.se
0293 218178
BBIC-UTBILDARE
Har ni utbildare som genomgått Socialstyrelsens BBIC-utbildning för lokala utbildare?
X ja
n
Nej
Om nej, när ska utsedd personal gå Socialstyrelsens 8131C-utbildning?
Beskriv kort hur er lokala utbildning i BBIC för nyanställda ser ut.
Vid nyanställning genomgår personal utbildning genom samverkan i Uppsala Län.
Beskriv kort hur ert stöd till handläggarna ser ut i det dagliga arbetet med BBIC.
Alla handläggare har förutom de veckovisa gemensamma mötena tillgång till att boka enskilda
träffar med enhetschef för att diskutera handläggningen av barn och ungdomsärenden.
Vi har även tid avsatt för metodutveckling en eftermiddag var 14:e dag. Under hösten 2014 och
våren 2015 har vissa av dessa eftermiddagar fokuserat på att fördjupa kunskaperna i vissa dokument
till exempel utredningsplan, vårdplan och genomförandeplan. Handläggarna har även avsatt tid för
att gemensamt upprätta utredningsplaner i nya ärenden. Detta för att säkerställa att likvärdiga
bedömningar görs av vilka områden som ska utredas.
BARNS BEHOV I CENTRUM
Ansökan om ordinarie licens BBIC 2014.06
1(4)
All dokumentation, handläggning och verkställighet sko baseras på triangeln och grundprinciperna samt på BBIC-formulären, enligt
de krav som finns i BBIC-konceptel.
Beskriv kort hur ni arbetat med grundprinciperna.
Under de ovan beskrivna metodeftermiddagarna har vi även ägnat tid åt att diskutera
grundprinciperna utifrån olika teman.
Vi har också upprättat ett bibliotek för tillgång till relevant och aktuell forskning.
Beskriv kort hur ni arbetat med triangeln.
BBIC triangeln används som underlag i diskussionerna under de gemensamma ärendedragningar som
sker inom barn och ungdomsgruppen.
Handläggarna använder även triangeln som ett verktyg i det dagliga arbetet i möten med klienter.
Dels för att förklara utredningens genomförande men även för att åskådliggöra för de inblandade
varför vissa insatser föreslås.
Hur säkerställer ni att formulären och stöddokumenten används enligt BBIC-konceptet?
Tierps kommun använder sig av verksamhetssystemet Viva. Inom barn och ungdomsområdet är
systemet uppbyggt för BBIC. Det finns således inga andra mallar förutom BBIC att tillgå.
Bale
BARNS BEHOV 1 CENTRUM
Ansökon om ordinarie licens BBIC 2014.06
2(4)
Samtliga formulär och städdokument som ingår i BBIC ska vara implementerade och användas i enlighet med kraven i konceptet.
Alla formulär behöver inte användas i varje ärende. Vilka formulär som ska användas beror på ärendets karaktär. Ange nedan de
formulär och stöddokument som används idag:
El Ansökan
n Anmälan/information på annat sätt
Utredningsplan
El Utredning
Vårdplan
13 Placeringsinformation
13 Genomförandeplan, öppenvårdsinsatser
El Genomförandeplan, placering
Ei Uppföljning av pågående insatser
El Övervägande, Sol
11 Övervägande, LVU
El Omprövning, LVU
Grunduppgifter
n Fördjupningsleman
Konsultationsdokument, förskolan
Konsultationsdokument, förskoleklass
Konsultationsdokument, skola
El Anvisningar för läkarundersökning
El Protokoll uppföljningsmöte (krävs bara då funktionen med oberoende ordförande används)
El Samtal med placerade barn/unga
Samrådsdokument
Det nya materialet På väg, lanserades november 2013 och ska vara implementerat och användas 1 maj 2014
El På väg Enkät inför utflyttning
13 På väg Fördjupningsteman
13 På väg Utredning
El På väg Genomförandeplan, öppenvårdinsatser
13 På väg Uppföljning av pågående insatser
3(4)
v.ti Bmw,
V10.11131UCIIlle TOrmular/stoddokument inte har använts hittills, ange vilket/vilka och beskriv varför:
Vi har inte använt oss av oberoende ordförande vid uppföljningsmöten.
Formuläret samtal med placerade barn har tidigare använts sparsamt. Handläggarna har informerats
om tanken med detta dokument och använder det nu i högre utsträckning. För att säkerställa att
formuläret används kontinuerligt kommer implementering av hela dokumentet ske under april månad
2015.
Vår lokala utbildare har under hösten 2014 utbildad all personal vid kommunens boende för
ensamkommande barn samt för personal inom kommunens öppenvård.
Vi ansöker härmed om ordinarie licens och
— förbinder oss att arbeta med grundprinciperna, triangeln och formulären på det sätt som fastställs i
BBIC-konceptet och av ingånget licensavtal med Socialstyrelsen
— är medvetna om de striktare åtaganden som följer med en ordinarie licens jämfört med licens med
prövotid.
Ort och datum
Ordförande/vice ordförande i socialnämnden
Namnförtydligande
4(4)
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
2014-03-25
§ 40
66 (91)
2.9.5
Dnr Ks 2014.187
Ansökan om permanent licens för BBiC
Beslut
att hos Socialstyrelsen ansöka om permanent licens för BBiC .
Bakgrund
Utskottet barn och ungdom har § 13/2014 behandlat ärendet,
BBiC-konceptet (Barnets Behov i Centrum) är det av Socialstyrelsen antagna
svenska konceptet för det engelska Integrated Children's system. Konceptet är ett
stöd för handläggarnas arbete med att sätta barnets behov i centrum i allt
utredningsarbete med barn och ungdom.
BBiC implementerades våren 2009 vid Sociala enheten och man har sedan dess haft
prövolicens.
Beslutsunderlag
Sociala enheten har överlämnat ansökan om ordinarie licens för BBiC.
Delges
Socialstyrelsen
Sociala enheten
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Uldragsbestyrkande
ne Socialstyrelsen
i
2014-04-30
Dnr 3 b-16460/2013
TIERPS ItiOMI7A-UN
KOMMUNSTYRELSEN
Avdelningen för Kunskapsstöd
Eva Agåker
eva.agaker@soeialstyrelsen.se
Tierps kommun
Sociala enheten
Randi Graungaard
Grevegatan 19
81541 Tierp
2014 -05- 13
0.ne
Beteckning:
Handnr:
Beslut gällande begäran om ytterligare förlängning av prövo- och
implementeringstid för Barns behov i centrum
Tierps kommun har licens med prövotid sedan 2008-10-24 för att arbeta med
BBIC. Den 1 april 2014 inkom ansökan från Tierps kommun om ordinarie BBIC
licens. I ansökan framkom att formulären Samtal med placerade barn och
Samrådsdokumenten inte används enligt BBIC-konceptet. Via e-post 2014-04-03
togs ansökan om ordinarie licens tillbaka med motivet att Tierp skulle ansöka om
förlängning av BBIC licensen och arbeta med att få rutiner för att alla formulär
ska användas.
Socialstyrelsen ger stöd åt Tierps kommuns planering och medger ytterligare
förlängning av prövo- och implementeringstiden till och med 2015-04-01.
Stockholm den
y S - obs/
Annika Remaeus
T.f Enhetschef
SOCIALSTYRELSEN
106 30 Stockholm
Telefon 075-247 30 00
Fax 075-247 32 52
socialstyrelsen@socialstyrelsen.se
www.socials1yrelsen.se
(1
.0"1111MIII"1111 1 IUMMOI.01- MV 1 %/1A.1../1.11.
11.1221LL
Utskottet barn och ungdo
KOMMUN
6 (19)
2015-03-10
§ 23
1.6.2
Dnr Ks 2015.58
Interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet 2015
Beslut
att anta föreliggande förslag till interkommunal ersättning och bidrag till
enskild/fristående verksamhet för kalenderåret 2015 enligt nedanstående bilaga 1
att beloppen avser kronor per elev i förskola/pedagogisk omsorg/skolbarnsomsorg/förskoleklass/grundskola/grundsärskola/gymnasiesärskola samt
gymnasieskolans program samt
att delegera till ansvarig rektor att sluta överenskommelser med berörda
kommuner om interkommunal ersättning (kr/gymnasiepoäng) avseende
vuxenutbildning, inklusive särvux, för 2015 samt
att kommunstyrelsen beslut § 44/2015 upphör att gälla samtidigt.
Bakgrund
Kommunstyrelsen har § 44/2015 beslutat om interkommunal ersättning och
bidrag till enskild verksamhet för kalenderåret 2015.
Kostnader är framtagna efter en särskild beräkningsmall. Det har visat sig att
beräkningen för gymnasieskolans olika program har tagits fram utifrån en gammal
beräkningsmall och behöver räknas om. Ekonomienheten har den 9 mars 2015
med anledning av detta överlämnat nytt reviderat förslag till interkommunal
ersättning och bidrag till enskild verksamhet för kalenderåret 2015.
Från och med kalenderåret 2010 har skollagens bestämmelser om kommunernas
bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och
förskoleklasser förtydligats. De nya bestämmelserna innebär också att beslut om
bidrag till fristående förskolor och skolor kan överklagas som förvaltningsbesvär
hos allmän förvaltningsdomstol.
En kommuns bidrag för ett barn i enskild verksamhet eller en elev i en fristående
skola ska bestämmas enligt likabehandlingsprincipen. Bidraget ska bestämmas
efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den
egna verksamheten av motsvarande slag. Som underlag för beslut om interkommunal ersättning och bidrag används kommunens budget för kalenderåret
2015.
forts.
Ord' sign
Justerandes sign
4(4,
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
JMIVIIVIMP1 1nmvc arm.; vro.oLL
ILLA-tro
KOMMUN
17 (19)
2015-03-10
§ 23 forts.
Bidraget till enskilda förskolor, fritidshem, förskoleklasser och fristående skolor
består av ett grundbelopp och eventuellt tilläggsbelopp.
Beloppen inkluderar schablonersättning för administration; en procent (1%) för
pedagogisk omsorg, respektive tre procent (3%) för övriga verksamheter. Enskilda
verksamheter kompenseras för mervärdesskatt enligt den så kallade sexprocentsregeln. Schablonbeloppet uppgår till sex procent (6%) av det totala bidragsbeloppet. Ersättning för lokalkostnad är kommunens genomsnittskostnad för
lokaler för respektive verksamhet/skolform.
Bilaga 1
Pedagogisk omsorg
1-2 år >15 tim
1-2 år <15 tim
3-5 år >15 tim
3-5 år <15 tim
Förskola
1-2 år >15 tim
1-2 år <15 tim
3-5 år >15 tim
3-5 år <15 tim
Enskild, kr/år
Enskild,
Kommun, Kommun
kr/mån
kr/mån
kr/år
124 744
10 395
117 082
9 757
6 282
5 896
75 380
70 750
93 916
7 826
100 062
8 338
5 047
4 737
60 570
56 850
Enskild, kr/år
Enskild,
Kommun, Kommun
kr/mån
kr/mån
kr/år
9 592
122 595
10 216
115 109
6 227
79 580
6 632
74 720
8 424
7 910
101 088
94 915
5 556
5 217
66 676
62 604
I alla ovanstående belopp är föräldraavgiften avdragen.
Skolbarnsomsorg
Kommun
Kommun,
kr/mån
kr/år
33 497
2 791
Enskild,
Enskild,
kr/mån
kr/år
849
35
2 987
Förskoleklass
Grundskola 1-9
Tilläggsbelopp
Elevassistent
Modersmål
Kommun
Enskild,
Enskild,
Kommun,
kr/mån
kr/år
kr/mån
kr/år
4 072
4 316
48 859
51 791
7 516
95 603
90 191
7 967
Kommun
Enskild,
Enskild,
Kommun,
kr/mån
kr/år
kr/mån
kr/år
91 131
7 594
96 601
8 050
403
427
4 834
5 123
Ersättning för Svenska som andraspråk ingår i grundbeloppet.
Ordf sign
Justerandes sign
JA.
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
iinntro
..srmere no—tu
1 i • a—ti".
1 la
KOMMUN
18 (19)
2015-03-10
4tfa
j
§ 23 forts.
Grundsärskola,
träningsskola
Grundsärskola,
särskola
Enskild,
Kommun,
Kommun
Enskild,
kr/mån
kr/år
kr/mån
kr/år
25 160
320 035
26 670
301 920
Gymnasiesärskola,
verksamhetsträning
Gymnasiesärskola,
yrkesträning
262 080
21 840
277 806
Enskild,
Kommun
Enskild,
Kommun,
kr/år
kr/mån
kr/mån
kr/år
430 679
35 890
406 303
33 859
203 373
Vuxenutbildning
Särvux
Vuxenutbildning
16 948
215 576
Barn & Fritid
Bygg
Ekonomi
El
Fordon
- Personbil åk 1-3
- Maskin & Transport åk
1-3
- Transport
Industri
Naturvetenskapligt
Vård & Omsorg
Samhällsvetenskapligt
Teknik
Kommun,
Enskild,
Kommun,
Enskild,
GY2011,
GY2011,
GY2000,
GY2000,
kr/år
kr/år
kr/år
kr/år
90 462
95 890
95 890
90 462
111 297
104 997
104 997
111 297
80 842
85 692
117 465
117 465
110 816
110 816
120 213
120 213
120 213
120 213
127 426
127 426
127 426
127 426
153 871
132 040
83 164
81 282
90 224
153 871
132 040
83 164
79 383
81 282
990 224
163 103
139 962
88 154
86 159
95 637
163 103
139 962
88 154
84 146
86 159
95 637
forts.
Justerandes sign
17 965
förhandlas — ansvarig rektor
Gymnasieprogram
Ordf sign
23 150
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
\\.
initr
KOMMUN
J1,-1.111 reran • Il arav L./.
D VI\V LL
19 (19)
2015-03-10
§ 23 forts.
Beräkningsmall
Grundbelopp
1.Undervisning
BA
45805
BF
49853
EE
53618
EK
45603
FT67478
mek
FT85390
fra
IN
70348
NA
47430
SA
45603
TE
45771
VO
39587
2.Lärverktyg
3.Elevhillsa
4.Maltider
5.Lokaler
6.Adm.
3058,17
2634,81
3227,64
2354,61
3501,36
Total
exkl.moms
104997
90462
110816
80842
120213
8473
3038
12122
3041
7386
3798
3798
3798
3798
3798
4938
4938
4938
4938
4938
38925
26200
33112
21107
33112
20713
3798
4938
11998
3469
3469
3692
2210
3798
3798
3798
3798
3798
4938
4938
4938
4938
4938
7.Moms
6299,8302
5427,7086
6648,9384
4850,4966
7212,8016
Totalt
Inkl.moms
111297
95890
117465
85692
127426
34550
4481,67
153871
9232,2402
163103
37112
21107
21107
29397
26538
3845,82
2422,26
2367,45
2627,88
2312,13
132040
83164
81282
90224
79383
7922,3892
4989,8556
6876,947
5413,4328
4762,9878
139962
88154
86159
95637
84146
I samtliga fall tillkommer kostnader för eventuella skolskjutsar och elevers
särskilda behov av resurser.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Dokumentnamn
TIERPS
Ändring av tidigare beslut
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-03-09
Dnr Ks 2015.58
Adress
Kommunstyrelsen
Ändring av beslut om Interkommunal ersättning och bidrag till enskild
verksamhet 2015
att med anledning av nytt beräkningsunderlag anta föreliggande förslag till
interkommunal ersättning och bidrag till enskild/fristående verksamhet för
kalenderåret 2015, enligt bilaga 1
att beloppen avser kronor per elev i förskola/pedagogisk omsorg/skolbarnsomsorg/förskoleklass/grundskola/grundsärskola/gymnasiesärskola samt
gymnasieskolans program
att delegera till ansvarig rektor att sluta överenskommelser med berörda
kommuner om interkommunal ersättning (kr/gymnasiepoäng) avseende
vuxenutbildning inklusive särvux, för 2015 samt
att tidigare beslut kommunstyrelsen § 44/2015 upphör att gälla samtidigt.
Bakgrund
Kommunstyrelsen har § 44/2015 beslutat om interkommunal ersättning och
bidrag till enskild verksamhet för kalenderåret 2015.
Kostnader är framtagna efter en särskild beräkningsmall. Det har visat sig
att beräkningen för Gymnasieskolans olika program har tagits fram utifrån
en gammal beräkningsmall och behöver räknas om.
Ekonomienheten har med anledning av detta överlämnat nytt reviderat
förslag till interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet för
verksamhetsåret 2015.
Beräkningsmall bifogas.
Henrik Hedqvist
utbildningschef
Produktion
Kommunhuset
81580 Tierp
Handläggare
Henrik Hedqvist
Utbildningschef
E-post: Henrik.Hedqvist@tierp.se
1(3)
TIERPS
Dokumentnamn
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-03-09
Adress
Interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet, 2015
att anta föreliggande förslag till interkommunal ersättning och bidrag till enskild/fristående verksamhet för
kalenderåret 2015 enligt bilaga 1.
Beloppen avser kronor per elev i förskola/pedagogisk
omsorg/skolbarnsomsorg/förskoleklass/grundskola/grundsärskola/
gymnasiesärskola samt gymnasieskolans program.
att delegera till ansvarig rektor att sluta överenskommelser med berörda kommuner om interkommunal
ersättning (kr/gymnasiepoäng) avseende vuxenutbildning, inklusive särvux, för 2015.
Bakgrund
Från och med kalenderåret 2010 har skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor
samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser förtydligats. De nya bestämmelserna innebär
också att beslut om bidrag till fristående förskolor och skolor kan överklagas som förvaltningsbesvär hos
allmän förvaltningsdomstol.
En kommuns bidrag för ett barn i enskild verksamhet eller en elev i en fristående skola ska bestämmas enligt
likabehandlingsprincipen. Bidraget ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid
fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Som underlag för beslut om
interkommunal ersättning och bidrag används kommunens budget för kalenderåret 2015.
Bidraget till enskilda förskolor, fritidshem, förskoleklasser och fristående skolor består av ett grundbelopp och
eventuellt tilläggsbelopp.
Beloppen inkluderar schablonersättning för administration; en procent för pedagogisk omsorg, respektive tre
procent för övriga verksamheter. Enskilda verksamheter kompenseras för mervärdesskatt enligt den så kallade
sexprocentsregeln. Schablonbeloppet uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet. Ersättning för
lokalkostnad är kommunens genomsnittskostnad för lokaler för respektive verksamhet/skolform.
Gemensam service
81580 Tierp
Besöksadress: Centralgatan 7
Handläggare
Hafiza Klapuh
Ekonom
E-post: Hafiza.Klapuh(g2tierp.se
2(3)
Bilaga 1
Pedagogisk omsorg
1-2 år >15 tim
1-2 år <15 tim
3-5 år >15 tim
3-5 är <15 tim
Kommun, kr/år
117 082
70 750
93 916
56 850
Kommun kr/mån
9 757
5 896
7 826
4 737
Förskola
Kommun,
kr/år
115 109
74 720
94 915
62 604
Kommun kr/mån
Enskild, kr/år
9 592
6 227
7 910
5 217
122 595
79 580
101 088
66 676
1-2 år >15 tim
1-2 år <15 tim
3-5 år >15 tim
3-5 år <15 tim
Enskild, kr/år
124 744
75 380
100 062
60 570
Enskild, kr/mån
10 395
6 282
8 338
5 047
Enskild,
kr/mån
10 216
6 632
8 424
5 556
Kommun, kr/år
Skolbarnsomsorg
33 497
Kommun
kr/mån
2 791
Enskild, kr/år
35 849
Enskild,
kr/mån
2 987
1 alla ovanstående belopp är föräldraavgiften avdragen.
Kommun, kr/år
Förskoleklass
Grundskola 1-9
48 859
90 191
Tilläggsbelopp
Kommun, kr/år
Elevassistent
Modersmål
91 131
4 834
Kommun
kr/mån
4 072
7 516
Kommun
kr/mån
7 594
403
Enskild, kr/år
51 791
95 603
Enskild, kr/år
96 601
5 123
Enskild,
kr/mån
4 316
7 967
Enskild,
kr/mån
8 050
427
Grundsärskola,
träningsskola
Grundsärskola,
särskola
Kommun, kr/år
Kommun
kr/mån
Enskild, kr/år
Enskild,
kr/mån
301 920
25 160
320 035
26 670
262 080
21 840
277 806
23 150
3(3)
Forts Bilaga 1
Gymnasiesärskola,
verksamhetsträning
Gymnasiesärskola,
yrkesträning
Kommun, kr/år
Kommun
kr/mån
Enskild, kr/år
Enskild,
kr/mån
406 303
33 859
430 679
35 890
203 373
16 948
215 576
17 965
Vuxenutbildning
Särvux
Vuxenutbildning
Gymnasieprogram
Kommun,
GY2000, kr/år
Barn & Fritid
Bygg
Ekonomi
El
Fordon
- Personbil åk 1-3
- Maskin & Transport åk 13
- Transport
Industri
Naturvetenskapligt
Vård & Omsorg
Teknik
Kommun, GY2011,
kr/år
Enskild, GY2000,
kr/år
90462
104997
110816
90462
104997
80 842
110816
95890
111297
117465
Enskild,
GY2011,
kr/år
95890
111297
85692
117465
120 213
120 213
120 213
120 213
127 426
127 426
127 426
127 426
153 871
132 040
83 164
81 282
90 224
153 871
132 040
83 164
79 383
81 282
90 224
163 103
139 962
88 154
86 159
95 637
163 103
139 962
88 154
84 146
86 159
95 637
Grundbelopp
I. Underkis ni ng
2. Lärverklyg 3. El effilsa
4. Måltider 5. Lokaler
6, Administration Total exkl. moms 7. Moms Totalt inkl. moms
BA
45 805
B 473
3 798
4 938
38 925
3 058
104 997
6 300
BF
49 853
1 038
3 798
4 938
26 203
2 635
90 462
5 428
95 890
EE
53 618
12 122
3 798
4 938
33 112
3 228
110 816
6 649
117 465
EK
45 603
3 041
3 798
4 938
21 107
2 355
80 B42
4 850
85692
FT-mek
67 478
7 386
3 798
4 938
33 112
3 501
120 213
7 213
127 426
111 297
FT•tra
85 390
20 713
3 798
4 938
34 550
4 482
153 871
9 232
163 103
IN
70 348
11 998
3 798
4 938
37 112
3 846
132 040
7 922
139 962
NA
47 430
3 469
3 798
4 938
21 107
2 422
83 164
4 990
88 154
SA
45 603
3 469
3 798
4 938
21 107
2 367
81 282
4 877
86 159
'1'E
45 771
3 692
3 798
4 938
29 397
2 628
90 224
5 413
95 637
VO
39 587
2 210
3 798
4 938
26 538
2 312
79 383
4 763
84 146
I samtliga fall tillkommer kostnader för eventuella skolskjutsar och elevers särskilda behov av resurser.
3HIVI IVIHN 1 IIMUtbrItt.) 1 UKULL
i _trintKOMMUN
Kommunstyrelsen
2015-02-03
§ 44
16 (54)
1.6.2
Dnr Ks 2015.58
Interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet 2015
Beslut
att anta föreliggande förslag till interkommunal ersättning och bidrag till
enskild/fristående verksamhet för kalenderåret 2015 enligt nedanstående bilaga 1
att beloppen avser kronor per elev i förskola/pedagogisk omsorg/
skolbarnsomsorg/förskoleklass/grundskola/gtundsärskola/gymnasiesärskola samt gymnasieskolans program samt
att delegera till ansvarig rektor att sluta överenskommelser med berörda kommuner
om interkommunal ersättning (kr/gymnasiepoäng) avseende vuxenutbildning,
inklusive särvux, för 2015.
Bakgrund
Utskottet barn och ungdom har § 9/2015 behandlat ärendet.
Ekonomienheten har den 15 januari 2015 överlämnat förslag till interkommunal
ersättning och bidrag till enskild verksamhet för kalenderåret 2015.
Från och med kalenderåret 2010 har skollagens bestämmelser om kommunernas
bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och
förskoleklasser förtydligats. De nya bestämmelserna innebär också att beslut om
bidrag till fristående förskolor och skolor kan överklagas som förvaltningsbesvär
hos allmän förvaltningsdomstol.
En kommuns bidrag för ett barn i enskild verksamhet eller en elev i en fristående
skola ska bestämmas enligt likabehandlingsprincipen. Bidraget ska bestämmas efter
samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna
verksamheten av motsvarande slag. Som underlag för beslut om inter-kommunal
ersättning och bidrag används kommunens budget för kalenderåret 2015.
Bidraget till enskilda förskolor, fritidshem, förskoleklasser och fristående skolor
består av ett grundbelopp och eventuellt tilläggsbelopp.
Beloppen inkluderar schablonersättning för administration; en procent (1%) för
pedagogisk omsorg, respektive tre procent (3%) för övriga verksamheter. Enskilda
verksamheter kompenseras för mervärdesskatt enligt den så kallade sexprocentsregeln. Schablonbeloppet uppgår till sex procent (6%) av det totala bidragsbeloppet. Ersättning för lokalkostnad är kommunens genomsnittskostnad för lokaler
för respektive verksamhet/skolform.
forts.
Ordf sign
Justerandes sign
/Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsen
lf KOMMUN
17 (54)
2015-02-03
§ 44 forts.
Bilaga 1
Pedagogisk omsorg
1-2 år >15 tim
1-2 år <15 tim
3-5 år >15 tim
3-5 år <15 tim
Förskola
1-2 år >15 tim
1-2 år <15 tim
3-5 år >15 tim
3-5 år <15 tim
Enskild,
Enskild, kr/år
Kommun, Kommun
kr/mån
kr/mån
kr/år
124 744
10 395
117 082
9 757
75 380
6 282
5 896
70 750
100
062
8 338
7 826
93 916
60 570
4 737
5 047
56 850
Enskild, kr/år
Enskild,
Kommun, Kommun
kr/mån
kr/år
kr/mån
122 595
10 216
9 592
115 109
79 580
6 632
6 227
74 720
101 088
8 424
7 910
94 915
66 676
5 556
5 217
62 604
Skolbarnsomsorg
Enskild,
Enskild,
Kommun
Kommun,
kr/mån
kr/år
kr/mån
kr/år
35 849
2 987
2 791
33 497
Förskoleklass
Grundskola 1-9
Tilläggsbelopp
Elevassistent
Modersmål
Enskild,
Enskild,
Kommun
Kommun,
kr/mån
kr/år
kr/mån
kr/år
4 316
51 791
4 072
48 859
7 967
95 603
7 516
90 191
Enskild,
Enskild,
Kommun
Kommun,
kr/mån
kr/år
kr/mån
kr/år
8 050
96 601
7 594
91 131
427
5 123
403
4 834
Grundsärskola,
träningsskola
Grundsärskola,
särskola
Enskild,
Enskild,
Kommun
Kommun,
kr/mån
kr/år
kr/mån
kr/år
320 035
26 670
25 160
301 920
262 080
21 840
277 806
23 150
forts.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsen
2015-02-03
KOMMUN
18 (54)
§ 44 forts.
Bilaga 1
Gymnasiesärskola,
verksamhetsträning
Gymnasiesärskola,
yrkesträning
Kommun
Enskild,
Enskild,
Kommun,
kr/mån
kr/mån
kr/år
kr/år
33 859
430 679
406 303
35 890
16 948
203 373
Vuxenutbildning
Särvux
Vuxenutbildning
215 576
17 965
Gymnasieprogram
Barn & Fritid
Bygg
Ekonomi
El
EEDAT
EEELT
Fordon
- Personbil åk 1-3
- Maskin & Transport åk
1-3
- Transport åk 1
- Transport åk 2-3
Handel
Industri
IMYRK
Enskild,
Enskild,
Kommun,
Kommun,
GY2000,
GY2011,
GY2011,
GY2000,
kr/år
kr/år
kr/år
kr/år
94 540
89 189
89 189
94 540
118 578
111 866
111 866
118 578
81 061
85 924
102 101
96 322
96 322
102 101
105 243
99 286
99 286
105 243
118 390
111 689
111 689
118 390
125 568
125 568
125 568
125 568
133 102
133 102
133 102
133 102
125 568
174 794
87 540
114 013
-
125 568
174 794
87 540
114 013
Resp
Yrkesprogram
135 289
100 755
85 444
95 252
81 964
93 537
133 102
185 282
92 792
120 854
-
133 102
185 282
92 792
120 854
-
"MIND
IMSPR
Naturvetenskapligt
Vård & Omsorg
Teknik
85 444
81 964
93 537
Y r k e s 1p1r40o6f
R48eaocsm
l1306
90 570
86 882
99 150
90 570
100 967
86 882 i
99 150
I samtliga fall tillkommer kostnader för eventuella skolskjutsar och elevers
särskilda behov av resurser.
Beträffande belopp för övriga nationella program som ej finns med här, hänvisas
till samverkansavtal med Uppsala kommun.
Delges — Utbildningschef/Ekonom/Rektor Ro 6
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
J
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Utskott Arbete och Omsorg
KOMMUN
2015-03-10
§8
Handlingsplan Boendeplan för äldre 2014-2035
Beslut
Utskottet arbete och omsorg föreslår kommunstyrelsen besluta
att anta föreliggande förslag till handlingsplan — boendeplan för äldre 20142035.
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade 10 juni 2014 enligt kommunstyrelsens
förslag att fastställa boendeplanen för äldre 2014-2035. En handlingsplan
ska upprättas utifrån de förslag som framkommit i boendeplanen. Helena
Carlsson, vård och omsorgschef redogjorde för handlingsplanen på
sammanträdet. En del revideringar gjordes i dokumentet i samband med
redovisningen. Handlingsplanen är ett levande dokument och Vård och
Omsorg ansvarar för att den är aktuell och efterlevs.
Ordf sign
Justerandes sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
1(5)
TIERPS
Dokumentnamn
Handlingsplan, Boendeplan för äldre
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-03-10
Adress
Handlingsplan Boendeplan för äldre 2014-2035
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-10 enligt kommunstyrelsens förslag att fastställa
boendeplan för äldre 2014-2035. En handlingsplan ska upprättas utifrån de förslag som
framkommit i boendeplanen. Handlingsplanen är ett levande dokument och Vård och
Omsorg ansvarar för att den är aktuell och efterlevs.
1. Bostäder för äldre
1 boendeplanen för äldre påvisas fyra strategier för äldres framtida boendeformer, dessa
återfinns i bostadsförsörjningsplanen. De fyra strategierna är; ökad kunskap, öka
normaliseringen, ökad tillgänglighet samt öka antalet mellanboenden. Nedan redovisas
åtgärder för hur vi ska uppnå dessa strategier. Sammankallande för genomförande av
handlingsplan övergripande är verksamhetschef Vård och omsorg. Ansvarig för de olika
delaktiviteterna kommer att vara olika enheter eller grupper beroende på vad som ska
genomföras.
1.1. Strategi för Ökad kunskap
Vård och Omsorg
815 80 Tierp
•
Genomföra behovsanalys för en årlig uppföljning av
befolkningsutvecklingen utifrån åldergrupperna 65- 80 år och
äldre. Redovisas årligen i december
•
Genomföra tillgänglighetsinventeringar i befintliga bostäder med
stöd av boverkets stimulansmedel för inventering av fysisk
tillgänglighet i flerbostadsbeståndet. Sker under 2015-2016 i
samarbete med Tierps byggen.
•
Genomföra kontinuerliga dialoger där äldre får ta del av aktuell
information om vad kommunen, andra myndigheter och privata
aktörer kan erbjuda. Att informera om vikten av att planera sitt
boende i tid samt att informera om vilka insatser som kan sökas
genom kommunen. kommunen arrangerar bomässa vart tredje
år där olika aktörer erbjuds in, t. ex. privata fastighetsbolag,
banker, bygg och miljö, myndighetutövare för att ge aktuell
information, fastighetsmäklare, hjälpmedelsansvarig. Planerat
till våren 2016.
•
Ansvarig: Verksamhetschef Vård och Omsorg och VD Tierps
byggen
Handläggare
Helena Carlsson
Verksamhetschef
Telefon: 0293-21 86 00
E-post: Helena.Carlsson@tierp.se
2(5)
•
Aktörer: Fysisk planering, bygg och miljö, processtöd,
intresseorganisationer, Tierpsbyggen, privata aktörer,
Individ och familjeomsorg.
1.2. Strategi för att Öka normalisering
•
Informera om tillgänglighetsinventeringar och åtgärder för att
öka möjligheten att bo ändamålsenligt i det normala
bostadsbeståndet, se aktivitet ovan. Samhällsbyggnad ansvarar
för att informera intressenter. Information planeras till 2017
efter genomförd tillgängligheisinventering som sker under 20152016.
•
Bevaka förändringar i aktuell lagstiftning avseende
bostadsanpassning. Enheten Individ och familj IFO är i dag
ansvarig för bostadsanpassning. IFO Upprättar information om
lagförändringar fortlöpande efterförändring i lagstiftning.
Informationen ska vara lättillgänglig för externa aktörer,
fastighetsägare och övriga intressenter.
•
Genomföra kontinuerliga informationsträffar där äldre får ta del
av aktuell information om vad kommunen, andra myndigheter
och privata aktörer kan erbjuda. Genom att kommunen
arrangerar bomässa vart tredje år där olika aktörer erbjuds in, t
ex privata fastighetsbolag, banker, bygg och miljö,
myndighet utövare för att ge aktuell information. se punkt 1:1
•
Ansvarig: Verksamhetschef Vård och Omsorg, Chef
Samhällsbyggnad och VD Tierpsbyggen
•
Aktörer: Tierpsbyggen, fysisk planering, processtöd, Individ
och familjeomsorg, intresseorganisationer och andra privata
aktörer.
Vård och Omsorg
3(5)
1.3. Strategi för att Öka tillgänglighet
•
Att kontinuerligt följa utvecklingen inom området tillgänglighet,
genomföra omvärdsbevakning och lyfta fram goda exempel samt
förändringar i lagstiftning, praxis. Samhällsbyggnad ansvarar för
tillgodose intressenter aktuell information.
•
Utveckla rådgivning avesende tillgänglighet i samband med
ansökan om bygglov och kvalitetskontroll.
•
Ansvarig: Chef Samhällsbyggnad
•
Aktörer: Tierpsbyggen, fysisk planering,
planberedningsgrupp, processtöd, bygg och miljö.
1.4. Strategi för ökat antal Mellanboende
•
Arbeta fram en definition på vad mellanboende och
trygghetsbostäder är i Tierps kommun.
•
Fokusera på områden där kommunen kan påverka tillskottet av
mellanboende samt behovet av mellanboenden.
•
Utveckla rådgivning och processtöd för medborgarinitiativ och
byggherrar genom att kommunen bjuder in intressenter till
information och dialog forum där vård och omsorg kan bidra
med kunskap för att ta fram tillgängliga bostäder för äldre.
Samhällsbyggnad bjuder in till medborgardialog efter kartlagt
behov.
•
Ansvariga: Chef Samhällsbyggnad
•
Aktörer: Planberedningsgrupp, fysisk planering,
Tierpsbyggen, andra privata aktörer, intresseorganisationer.
Vård och Omsorg
5(5)
3. Arbetet med Välfärdsteknologi i Tierps kommun
3.1. Målet för välfärdsteknologi är att skapa trygghetsskapande åtgärder
för den enskilde samt att dennes anhörig ska kunna ta del av
information som rör den egna personen. Målet är även att
kommunikationen mellan vårdtagare och personal ska underlättas
för att öka tryggheten för den enskilde.
•
Kartlägga möjligheter att erbjuda trygghetsskapande tillsyn
genom digitala hjälpmedel. Kartläggning påbörjas hösten
2015
•
Utreda och skapa möjligheter för att ta emot och hantera
olika former av ansökningar, anmälningar mm elektroniskt
via e-tjänster på kommunens hemsida. En långsiktig
tidsplan med start 2015 fram till 2018
•
Ansvarig: Verksamhetschef Vård och Omsorg
•
Aktörer: Vård och Omsorg, IT-enheten,
intresseorganisationer, Individ och familjeomsorgen
Helena Carlsson
Verksamhetschef Vård och Omsorg
Vård och Omsorg
Kommunstyrelsen
PIERPS
KOMMUN
2015-03-24
Dnr Ks 2011.377
7 (41)
2.1
Närvårdsplatser i Tierps kommun — återrapport
Beslut
att godkänna återrapporteringen och lägga den till handlingarna samt
att tidigare beslut enligt kommunstyrelsen §176/2013 kvarstår men att redovisning
sker den 26 maj 2015.
Bakgrund
Kommunstyrelsen har den 22 april 2014, § 62, behandlat ärendet.
Av beslutet framgår att en fördjupad ekonomisk analys ska redovisas av den
politiska styrgruppen för närvård i Tierp den 30 september 2014. Detta efter
samråd mellan de politiska ledningarna inom kommunen och landstinget i mars
2014.
Nya ställningstaganden och förankringsarbete inom landstinget i samband med
majoritetsskifte gjorde att processen förhalades.
Den fördjupade ekonomiska analysen leds av landstinget och arbetet sker enligt
den plan som meddelats vid närvårdsmötet i februari 2015. Här bestämdes att ett
diskussionsunderlag till den politiska styrgruppen ska finnas färdigt till närvårdsmötet den 5 maj.
Kommunens representanter i den politiska styrgruppen, Pia Wårdsäter (S),
Kenneth Gunnarsson (MP) och Catarina Deremar (C) för närvård i Tierp
har den 16 mars 2015 lämnat ovanstående återrapport.
Delges
Politiska styrgruppen
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Dokumentnamn
TIERPS
Yttrande
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-03-16
2011.377
Adress
Kommunstyrelsen
att godkänna återrapporteringen och lägga den till handlingarna
att tidigare beslut enligt kommunstyrelsen §176/2013 kvarstår men att
redovisning sker den 26 maj.
Bakgrund
Kommunstyrelsen har den 22 april 2014, §62, behandlat ärendet.
Av beslutet framgår att en fördjupad ekonomisk analys ska redovisas av
den politiska styrgruppen för närvård i Tierp den 30 september 2014. Detta
efter samråd mellan de politiska ledningarna inom kommunen och
landstinget i mars 2014.
Nya ställningstaganden och förankringsarbete inom landstinget i samband
med majoritetsskifte gjorde att processen förhalades.
Den fördjupade ekonomiska analysen leds av landstinget och arbetet sker
enligt den plan som meddelats vid närvårdsmötet i februari 2015. Här
bestämdes att ett diskussionsunderlag till den politiska styrgruppen ska
finnas färdigt till närvårdsmötet den 5 maj.
För kommunens representanter i den politiska styrgruppen för närvård i
Tierp
Pia Wårdsäter (S)
Kenneth Gunnarsson (MP)
Catharina Deremar (C)
Gemensam service
Processtöd
815 80 Tierp
Besöksadress: Kommunhuset 1 tr.
Telefon: 0293-18000 Fax: 0293-14369
E-post: susanne.ahlman@tierp.se
Handläggare
Susanne Ahlman
Chef Processtöd
Telefon: 0293-218617
E-post: Susanne.Ahlman©tierp.se
TIERPS
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2014-04-22
§ 62
Dnr Ks 2011.377
99 (114)
2.12.2
Närvårdsplatser i Tierps kommun — fördjupad ekonomisk analys
Beslut
att tidigare beslut enligt kommunstyrelsen § 176/2013 kvarstår men med en
ändring om att tiden för redovisning flyttas fram till den 30 september 2014.
Bakgrund
Kommunstyrelsen har den 4 december 2013, § 176, behandlat ärendet. Av
beslutet framgår följande
att under förutsättning att motsvarande beslut fattas i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, uppdra till den politiska styrgruppen för Närvård i Tierp att återkomma i mars 2014 med ett fullständigt underlag innehållande omfattning,
tidplan och ekonomiska konsekvenser för Närvårdsplatser i Tierp samt förslag
på projektetablering för genomförandet.
Vid ett samråd den 18 mars 2014, enades landstingsledningen och kommunledningarna i Tierps och Älvkarleby kommuner om att göra en fördjupad
ekonomisk analys kring förslaget om närvårdsplatser i Tierps kommun innan
beslut fattas. Resultatet av analysen redovisas under hösten 2014.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens ordförande har den 14 april 2014 lämnat förslag till beslut i
ärendet.
Delges
Närvårdskoordinator i Tierp
Styrgruppen för Närvård i Tierp
Ordf sign
Justerandes sign
!Vidi sign
Sekr sign
I
ÅK
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTO
Utskottet samhällsby
TIERPS
KOMMUN
2015-02-25
Dnr Ks 2015.57
§ 30
7 (39)
1.4.1
Remiss, ändringar i nätverket Natura 2000, Lst dnr 511-2648-14
Beslut
Utskottet samhällsbyggnad föreslår kommunstyrelsen besluta
att anta föreliggande yttrande som sitt eget.
Bakgrund
Kommunekologens yttrande:
"Tierps kommun har av Länsstyrelsen i Uppsala län beretts tillfälle att yttra
sig i rubricerat ärende.
Tierps kommun har ingen erinran mot att naturreservatet Rönnfjärdsskogen
i Tierps kommun anmäls till Natura 2000-nätverket".
Ordf sig n
1
-64
Justerandes sign
V1/4/\/
Vidi sign
Sekr sign
r-
Utdragsbestyrkande
TIERPS KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
kj'ib -Dl- 2 0
Beleckning:
handlmr:
/. tf
/
REMISS
2015-01-19
1(2)
Dnr 511-2648-14
tP 3 42,
LÄNSSTYRELSEN
UPPSALA LÄN
Se sändlista
Mikael Lindberg
010-2233289
Mikaellindberg@lansstyrelsen.se
Ändringar i nätverket natura 2000
Länsstyrelsen har i år ett uppdrag att ta fram förslag till nya natura 2000-områden. I
första hand ska dessa nya områden komplettera Natura-nätverket med naturtyper och
arter som Sverige har för låg andel av enligt EU-komissionens utvärdering (Detta
gäller för naturtypen grässandhed i Runhällen). I andra hand gäller uppdraget att
åtgärda nationellt identifierade brister i nätverket, bland annat för naturtyperna rikkärr
(som finns i Rönnfjärdsskogen) och trädklädd betesmark (som fmns i
Högbergsmossen). För naturreservaten Högbergsmossen och Rönnfjärdsskogen finns
också motivet att anmälan till Natura-2000 nätverket kan ge möjlighet till
medfinansiering av skötselåtgärder via LIFE-projekt. Dessa förslag ska rapporteras till
Naturvårdsverket den 27 mars i år. Efter Naturvårdsverkets genomgång och kontroller
kommer beslutet att tas av regeringen. Om ni har synpunkter eller erinringar så ber vi
er att framföra dem till oss senast den 23 mars. I korthet är ändringsförslagen som
följer (kartor på de föreslagna områdena bifogas).
Föreslagna nya natura 2000-områden:
1. Runhällen (Heby kommun) — En avslutad täkt som till större delen utgörs av
naturtypen sandgräshed. Området har en struktur som är mycket lämplig för
sandberoende insekter. En insektsinventering 2008 visade på stor förekomst av
indikatorarter för värdefulla sandmiljöer. En fältkontroll av nedlagda täkter i
hela länet förra sommaren visade att detta område har länets klart bästa
förekomst av naturtypen grässandhed.
2. Högbergsmossen (Östhammars kommun) —Naturreservat med bland annat
näringsrik granskog och trädklädd betesmark. Den västra delen av
naturreservatet har tydligt betespräglad karaktär, och ett stort
fornlämningsområde med bland annat fornåkrar och gravområden från
bronsålder — äldre järnålder.
3. Rönnfjärdsskogen (Tierps kommun) — Naturreservat med bland annat
näringsrik granskog, guckusko och rikkärr. Den näringsrika granskogen är en
av länets högst prioriterade kalkbarrskogar med ett flertal rödlistade
mykorrhizasvampar.
POSTADRESS 751 86 UPPSALA GATUADRESS Hamnesplanaden 3
TELEFON 010-22 33 000 FAX 010-22 33 010
E-POST uppsala@lansstyrelsen.se WEB www.lansstyrelsen.se/uppsala
REMISS
2015-01-19
LÄNSSTYRELSEN
UPPSALA LÄN
Med Vänlig Hälsning
~L~ell`t Nordvarg
Enhetschef naturmiljöenheten
b Mikael Lindberg
Naturvårdshandläggare
SÄNDLISTA
Heby kommun
Östhammars kommun
Tierps kommun
Skogsstyrelsen
Fortifikationsverket
Försvarsmakten
Trafikverket
Sarnhällsutveeklingsenheten
Miljöskyddsenheten
Rättsenheten
BILAGA:
Kartor på de föreslagna områdena
POSTADRESS 751 86 Uppsala GATUADRESS Hamnesplanaden 3
TELEFON 010-22 33 000 FAX 010-22 33 010
E-POST uppsala@lansstyrelsen.se WEB www.lansstyrelsen.se/uppsala
2(2)
Dnr 511-2648-14
i
1
1
Rönnfjärdsskogen (rött snedstrecket}
1:5 000
,.... ,
i.
C5 - •
NCee;
Ks% v
J--
.,
t r,
f
''omsviken
omsviken
S
.'6agen ,3,)\ :: ':g
/6
0
\c,
..tt • , I 4
••-•\
'---a•••••".1
C7
Rosa
b
0be
ioä'en
%
(:(.3
0,
lf
FIRRnansp,o
K..,
i.,
0
Fileilm
0 .
Y
.
kl
/
Nåtfjärd
•:-::
Q
(i
,33
. —t
•aBolgro
0
.
C3,
0
0
rl
•
HarStiMrnä' 4
_..,3 » • ..,-1<ky
es17
f
oge
\•. u4,
siacraya.:!7.1-.
Krbygger /)
e
L Mols
'-6
4 1.1,[19°13rrå)pg\e
„."\-6 1• :)05
an()
Sa5)
3ygdeg—,
•
<1.
Hjalmtingen
5,
5 09
r\
t )
hghtilfsi
•
.1,- -
Z
.,
1
1.2. 19-.1L
.
nplund
•
3
.
\
tor
.'""
(
" .,"n--1_,A
Kråkrnar ,-) )
i--/A i o'----/
) _c_i- \_,
ringsjön
\ ,
."?
Rönnfjärdsskogen, översiktskarta
1
--
'ib
h
11
e r-' i
1:30 000
Dokumentnamn
TIERPS
TJÄNSTEYTTRANDE
KOMMUN
Datum
Diarienummer
2015-02-13
KS 2015/57
Adress
Utskottet Samhällsbyggnad
Förslag till yttrande över remiss om ändringar i nätverket natura
2000, Lst dnr 511-2648-14
Tierps kommun har av Länsstyrelsen i Uppsala län beretts tillfälle att yttra
sig i rubricerat ärende.
Tierps kommun har ingen erinran mot att naturreservatet Rönnfjärdsskogen
i Tierps kommun anmäls till Natura 2000-nätverket.
Taija Lindfors
Kommunekolog
Samhällsbyggnad Fysisk planering
815 80 TIERP
Besöksadress: Centralgalan 7
Telefon: 0293-218 000
Handläggare
Taija Lindfors
Kommunekolog
Telefon: 0293-218 319
E-post: Taija.Lindfors@tierp.se
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
2015-03-24
27 (41)
Anmälan av delegationsbeslut
Beslut
att lägga ärendet till handlingarna.
Bakgrund
Enligt fastställd delegationsordning ska delegaterna anmäla delegationsbesluten
till kommunstyrelsens enligt 6 kap 35-37 §§ KL, inklusive beslut som fattats med
stöd av vidaredelegation.
Ekonomichef
A048 — Uppta lån
A049 — Konvertering/omplacering av lån
handl.nr 2015.1133
Chefen för gata/park
A074A — Yttranden till polismyndigheten
handl.nr 2015.1611
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
A074B — Yttranden till polismyndigheten
handl.nr 2015.1035 och 1576
Trafikhandläggare
handl.nr 2015.1475
A083 — Beslut om parkeringstillstånd
A084 — Beslut om färdtjänst, nya beslut
A084 — Beslut om färdtjänst, omprövning
A084 — Beslut om färdtjänst, i annan kommun
A085 — Beslut om riksfärdtjänst, enkelresor
nr 1-11/15
nr 1-30/15
nr 1-14/15
nr 1-8/15
nr 1-58/15
Personalansvariga chefer
A087 — Anställa, omplacera, rehabilitera, entlediga, uppsäga, avstänga och
avskeda personal
A088 — Lönesätta personal varvid för resultatansvariga krävs samråd med respektive chef såvitt gäller lönesättning vid andra tillfällen än i samband med
nyanställning
A089 — Bevilja partiell tjänstledighet, ledighet för fritidsstudier och icke
lagstadgad ledighet
handl.nr 2015.
nr 2/15
Se sammanställning av delegeringsbeslut
Kultursekreterare
A098 — Beslut om bidrag till kulturarrangemang Handl.nr 015.2069,2105,2107
Handl.nr 2015.1164
A105 — Investeringsbidrag Kulturföreningar 2014
forts.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsen
TIERPS
KOMMUN
28 (41)
2015-03-24
§ forts.
Fritidsintendent
Handl.nr 2015.973
A102A — Lokalt aktivitetsstöd ljan-30 juni 2014
Handl.nr 2015.862
A102A — Aktivitetsbidrag pensionärsförening
A102A — aktivitetsbidrag föreningar för funktionsnedsatta Handl.nr 2015.894
Handl.nr 2015.1072
A102D — Driftsbidrag 2014
Handl.nr 2015.1069
A102D — Driftsbidrag 2014 RSMH Lunckn
Handl.nr 2015.1085
Al 02D — Samlingslokalbidrag 2014
Handl.nr 2015.1195-1198
A102E — Ledarutbildningsbidrag
Handl.nr 2015.850
A105A — Investeringsbidrag Föreningar 2014
Myndighetsgruppen Sociala enheten
Delegationslistor, månadsvis
— Beslut om insatser enligt FB, LSS och SoL bl.a.
punkterna 0025, 0026, 0030,0031,0033 m fl.
Handläggare bostadsanpassning
0027A — bostadsanpassningsbidrag
handl.nr 2015.
Lista nr 1-2/15
Handl.nr 2015.706,707,1511
Lista nr 1-3/15
Administrativ assistent Sociala enheten
0109 — Fastställande av faderskap
Verksamhetschef IFO
0146 — Beslut om att teckna avtal med
Migrationsverket
Handl.nr 2015.1136
Handl.nr 2014.7237,7238
Tjänstemän Medborgarservice
S079,S086,S094,S104,S107, S120,S168, S170
- Bygglov, Bygganmälan PBL,Tidsbegränsat bygglov
5010, S020, S021 - Avlopp
5023, S027, S030, B007 - Miljöskydd
5023, S020 - Hälsoskydd
5059, S063 - Livsmedel
S022 - Värmepumpar
5023, 5037 — Köldmedia HCFC
2015-01-23--2015-03-13
2015-01-23--2015-03-13
2015-01-23--2015-03-13
2015-01-23--2015-03-13
2015-01-23--2015-03-13
2015-01-23--2015-03-13
2015-01-23--2015-03-13
forts.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-03-24
29 (41)
§ forts.
Alkoholhandläggaren
S129-Beslut om permanent serveringstillstånd
nr 1/15
S132- Beslut om tillfälligt tillstånd till slutet sällskap
nr 2/15
5133-Tillfälligt tillstånd för utskänkning till allmänheten
nr 1/15
S136-Beslut om återkallelse av serveringstillstånd om tillståndet
inte längre nyttjas
nr 1/15
S183- Beslut att godkänna anmälan från tillståndshavare
nr 1/15
S185 — Registrering av tobaksförsäljning
nr 1/15
handl .nr 2015.1629
S141-Yttrande gällande ansökan om värdeautomater
Kommunarkitekt
S119 - Samråd med fastighetsbildningsmyndighet
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
handl.nr 2015.1359
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-03-24
30 (41)
(.71
Delgivning av
protokoll
Beslut
att lägga ärendet till handlingarna.
Bakgrund
Kommunstyrelsens arbetsutskott har överlämnat protokoll från sammanträde
2015-03-10, §§ 12 - 21
Utskottet arbete och omsorg har överlämnat protokoll från sammanträde
2015-03-10, §§ 7 - 11
2015-03-10, §§ 8 — 12, sekr
Utskottet barn och ungdom har överlämnat protokoll från sammanträde
2015-03-10, §§ 11 - 23
2015-03-10, §§ 16 - 67, sekr
Utskottet samhällsbyggnad har överlämnat protokoll från sammanträde
2015-02-25, §§ 13 - 32
Förhandlingsdelegationen
2014-10-20, §§ 24 32
2014-12-15, §§ 33 — 38
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS
Kommunstyrelsen
KOMMUN
2015-03-24
31 (41)
§
Delgivning
Beslut
att lägga informationen till protokollet.
Bakgrund
Dnr Ks 2013.805
Handl nr 2015.1579
Riksdagens ombudsmän, JO, har översänt beslut den 6 mars 2015 avseende
handläggningen av ett gynnande beslut om insats enligt lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ärendet avslutas.
Ordf sign
Justerandes sign
Vidi sign
Sekr sign
Utdragsbestyrkande
TIERPS KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
JO
2015 -03- 0 6
IAft U4 RIKSDAGENS
BESLUT
OMBUDSMÄN
D.nr:
Beteckning: 1 ,LA,
andl.nnr: •ip
Datum
2015 -03- 0 6
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura
2
n
Kritik mot Kommunstyrelsen i Tierps kommun för handläggningen av
ett gynnande beslut om insats enligt lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade, LSS
Anmälan
1 en anmälan, som kom in till JO den 24 april 2013, framförde limklagomål
mot Tierps kommun. Hon uppgav bl.a. följande: Hennes systerlig" beviljades
avlösarservice med 96 timmar per månad från och med den 15 mars 2013 till
och med den 30 oktober 2013. Vid tidpunkten för anmälan till JO hade beslutet
inte verkställts. Den 10 april 2013 meddelade kommunen ett nytt beslut och
avslogs rätt till avlösarservice, trots att det redan fanns ett gynnande beslut.
Utredning
Handlingar i ärendet begärdes in och granskades och muntliga upplysningar
inhämtades från kommunen.
Mot bakgrund av vad som framförts i anmälan och vad som i övrigt framkommit remitterades ärendet till kommunstyrelsen, som anmodades att göra en utredning som skulle belysa följande frågor:
-
På vilket sätt fanns beslutet den 10 april 2013 om att inte verkställa beviljad insats enligt beslutet den 19 mars 2013 dokumenterat och vad låg
till grund för beslutet att inte verkställa den beviljade insatsen?
I sitt remissvar den 4 februari 2014 anförde kommunstyrelsen bl.a. följande:
Beslutet är taget 2013-04-10 och är dokumenterat i journalanteckningar
2013-04-11, sökande/sökandes make har erhållit information 2013-04-10.
Grunden för beslutet är följande:
Sökanden erbjöds växelvård eller kortidsboende 2013-03-14 för att avlasta maken, vilket de tackade nej till 2013-03-14.
2013-03-15 fattas beslut om utökning av avlösarservice från 48 timmar till
96 timmar per månad (felaktigt angivet i JO:s begäran till 313 timmar per
månad) för perioden 2013-03-25 - 2013-04-24, i beslutet framgår att "beslutet
kan komma att prövas på nytt om de förhållanden som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras".
Riksdagens ombudsmän
Box 16327
103 26 Stockholm
Besök: Västra Trädgårdsgatan 4
E-post:
Justitieombudsmannenäo.se
Tetefon:
08-786 40 00
Texttelefon. 08-786 61 15
Fax:
08-21 65 58
www.jo.se
Dnr 2387-2013
Sid 2 (3)
Sedan tidigare finns verkställda beslut enligt SoL om stöd i hemmet 30 timmar
per vecka och ledsagarservice enligt LSS om 10 timmar per vecka.
Sökanden blir enligt kommunens personal allt mer sjuk vilket leder fram till att
Vård och omsorg samt Funklionshindradeomsorgen anser att sökanden behöver
plats på ett demensboende för vård. Beslut tas 2013-04-10 om att avbryta beslutet från 2013-03-15 om utökad avlösarservice, och omgående erbjuda plats på
närliggande demensboende. Detta meddelas maken 2013-04-10 som tackar nej
till erbjudandet.
JO begärde därefter att kommunstyrelsen skulle göra en ny utredning och
komma in med ett förtydligande yttrande avseende följande frågor:
Vilket/vilka beslut om beviljad avlösarservice avser beslutet den 10
april 2013?
Om beslutet den 10 april 2013 omfattar beslutet den 19 mars 2013, vad
var grunden för att inte verkställa det beslutet?
Om beslutet den 10 april 2013 inte omfattar beslutet den 19,mars 2013,
hur har den fortsatta handläggningen vid kommunen sett ufjned anledning av beslutet den 19 mars 2013?
1 sitt förnyade remissvar den 2 september 2014 anförde kommunstyrelsen följande:
Tierps kommun har tagit emot er begäran om förtydligande yttrande och
har utrett ärendet.
Beslutet att icke-verkställa beviljad avlösarservice avser beslutet tagit den
19 mars 2013.
Orsaken till beslutet den 10 april var att korttidsvistelse kunde erbjudas i
avvaktan på beslut om särskild boende som den enskilde sökt om i annan
kommun.
Bedömning
Den 19 mars 2013 beviljades ijk avlösarservice med 313 timmar per månad
för perioden den 25 mars — den 24 april 2013. Av det förnyade remissvaret
framgår att beslutet den 10 april 2013 att inte verkställa beviljad avlösarservice
avsåg beslutet den 19 mars 2013.
Ett beslut att bevilja någon en insats enligt LSS utgör ett s.k. gynnande förvalt-
ningsbeslut. Gynnande beslut kan bara omprövas under vissa förutsättningar. JO
har vid två tillfällen anmodat kommunstyrelsen att göra en utredning och förklara varför kommunen beslutade att inte verkställa beslutet den 19 mars 2013.1
det första remissvaret angav kommunstyrelsen att grunderna för beslutet bl.a.
var att sökanden erbjöds växelvård eller kortidsboende för att avlasta maken,
erbjöds plats på ett närliggande demensvilket de tackade nej till, samt att
boende, vilket maken tackade nej till. I det förnyade remissvaret angav kommunstyrelsen att orsaken till beslutet den 10 april 2013 var att korttidsvistelse
kunde erbjudas i avvaktan på beslut om särskild boende som den enskilde sökt
om i annan kommun. Jag tvingas konstatera att kommunstyrelsen inte gett en
is
Dnr 2387-2013
godtagbar förklaring till varför det gynnande beslutet om insats enligt LSS inte
verkställdes. Jag är kritisk det inträffade.
Ärendet avslutas.
Elisabet Fura
Sändlista
M.E.
Kommunstyrelsen i Tierps kommun
Sid 3 (3)

Ks Handlingar till arende 3 till 19

Transcription

Similar documents

Signeringslista Läkemedel

Familjestöd på Björkgården

7 G-- (3-.2C)1 - Tierps kommun

Bronsspringaren

POLISRUTAN - Norra Uppland

Ks Au 2015-06-16

10 - Åtvidabergs kommun

TÄVLINGSLICENS - Svenska Bilsportförbundet

Ifö Sign

Revisionsrapport, Granskning av rutiner för