Bilagor - Landstinget i Uppsala län

FÖREDRAGNINGSLISTA
Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 15 december 2014 kl. 13
Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala
Nr
Ärende
240
Val av justerare. I tur: Nina Lagh (M)
Dnr
Tid för justering: torsdagen den 18 december 2014
241
Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet
242
Införande av processbaserat ledningssystem i landstinget – Informationsärende CK 2013-0334
243
Fastighetsutvecklingsplan för landstinget - Informationsärende
CK 2014-0383
244
Effektivare hantering av patientanmälningar inom Landstinget i Uppsala län –
Informationsärende
CK 2012-0161
245
Reviderat riksavtal för utomlänsvård
CK 2014-0344
246
Uppsägning av samverkansavtal om ökad listning över länsgränser
CK 2013-0207
247
Patientsmatssituationen vid Akademiska sjukhuset
CK 2014-0426
248
Fastställelse av anslagsramar för landstingets övergripande verksamheter och
regional verksamhet 2015
CK 2014-0002
249
Centrala förtroendemannakostnader – Fördelning av budgetmedel 2015
CK 2014-0347
250
Antagande av AKAP-KL
CK 2014-0412
251
Interna regler för uppsägning av hyresavtal i Landstinget i Uppsala län
CK 2014-0414
252
Cancerplan 2014-2015 för Uppsala-Örebroregionen
CK 2014-0349
253
Rekommendation avseende nationell nivåstrukturering av kurativt syftande
kirurgi vid peniscancer
CK 2014-0201
254
Enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentligt finansierad CK 2014-0394
assisterad befruktning
255
Revidering av landstingsstyrelsens delegationsordning
CK 2014-0278
256
Medicinhistoriskt stipendium – Landstinget i Uppsala län
CK 2014-0384
257
Apoteksombud – Rapport från Läkemedelsverket – Remissyttrande till
Socialdepartementet
CK 2014-0338
258
Ledamöter till landstingsstyrelsens FoUU-utskott – Valärende
CK 2014-0405
259
Ledamöter till landstingsstyrelsens personalutskott – Valärende
CK 2014-0406
260
Valärenden
CK 2014- 0005
261
Landstingsdirektörens rapport
CK 2014-0003
262
Anmälan av beslut enligt delegation
CK 2014-0007
263
Skrivelser för kännedom
Bilaga § 245
Riksavtalet för utomlänsvård
1 Avtalets omfattning
Riksavtalet har bestämmelser om vad som gäller när en person får vård utanför sitt hemlandsting. Avtalet omfattar vård efter remiss från hemlandstinget, akut- och förlossningsvård, övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer sådan vård, medicinsk service, hjälpmedel samt transporter och resor. Riksavtalet gäller då verksamhet i dessa
avseenden, kapitel 2 t.o.m. 7, inte regleras med avtal inom sjukvårdsregionen eller avtal
mellan landsting. I kapitel 4.1 redogörs för patientlagens (2014:821) bestämmelser om
möjligheterna att välja öppen vård. Dessa lagbestämmelser är tvingande. I kap 4.2
framgår den miniminivå som reglerar patienternas valmöjligheter inom den slutna vården. Kapitel 8 är tvingande. Riksavtalet förutsätter att vården är landstingsfinansierad
och lämnas av:
•
•
•
landsting
privata vårdgivare som har kontrakt med landstingen med stöd av antingen lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller lagen (2008:962) om
valfrihetssystem (LOV). Kontrakt som sluts i enlighet med LOU kallas oftast
för vårdavtal. Hur frågor om utomlänsvård bör regleras i sådana kontrakt
behandlas i kap 8.
vårdgivare som är verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi.
I bifogad bilaga definieras vissa termer som används i detta avtal.
2 Hälso- och sjukvård efter remiss från hemlandstinget
En patients hemlandsting ersätter utomlänsvård som ges efter remiss från hemlandstinget enligt följande bestämmelser.
2.1 Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att remittera
patienter för hälso- och sjukvård enligt avtalet.
Övergångsbestämmelser för remittering till privata vårdgivare
När ett hemlandsting remitterar patient till privat vårdgivare med kontrakt med annat
landsting gäller fram t.o.m. den 31 december 2014 följande. Hemlandstinget sänder i
dessa fall remissen till berört vårdlandsting, som i sin tur förmedlar remissen till privat
vårdgivare med vilken detta vårdlandsting har ett kontrakt, som reglerar vård av utomlänspatient i enlighet med övergångsbestämmelserna i kap 8.2.
Av kap 8.2 framgår vad som gäller vid remittering till privat vårdgivare enligt kontrakt
om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 och vad som ska gälla
enligt de kontrakt som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015.
2.2 En patient som remitterats på hemlandstingets initiativ kan remitteras vidare på
hemlandstingets bekostnad av den läkare som är behörig att göra sådan remittering vid
den mottagande enheten om det gäller vård eller åtgärder som anges i remissen.
2.3 Remiss för hälso- och sjukvård i annat landsting gäller både öppen och sluten vård.
På remissen kan dock anges att den enbart gäller öppen vård. Förbehåll i remissen kan
emellertid inte göras gällande om det begränsar förutsättningarna att genomföra medicinskt motiverade undersökningar eller behandlingar.
2.4 Remissen, som är en betalningsförbindelse för det remitterande landstinget, ska
innehålla uppgifter om medicinsk frågeställning och eventuella åtgärder som redan
vidtagits. Remissen kan behöva kompletteras med annan medicinsk information. Utöver
Bilaga § 245
de regler som anges här gäller särskilda bestämmelser som anges på remissblanketten.
Remissen gäller ett år från utfärdandet om inte annat anges.
3 Akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter
En patients hemlandsting ersätter öppen och sluten akut- och förlossningsvård samt vård
av vissa patienter som ges enligt följande bestämmelser.
3.1 Den som under vistelse inom vårdlandstinget till följd av sjukdom, skada eller
havandeskap omedelbart behöver tas in för sluten vård eller tas om hand för öppen vård.
3.1.a Den som till följd av vård med stöd av
lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM),
lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU),
lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV)
lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
socialtjänstlagen (2001:453) SoL, eller som är
häktad eller föremål för kriminalvård i anstalt,
under vistelse inom vårdlandstinget till följd av sjukdom, skada eller havandeskap omedelbart eller icke omedelbart behöver tas in för sluten vård eller tas om hand för öppen
vård och som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt
bestämmelserna i 4 § andra stycket HSL.
3.2 En patient som, enligt kap 3.1, tagits emot för akut- eller förlossningsvård men
behöver specialistvård som vårdenheten inte kan ge, ska i första hand remitteras till
vårdenhet inom hemlandstinget eller till vårdenhet med vilket hemlandstinget har avtal.
Om sådan remittering inte är möjlig ska patienten remitteras till närmaste vårdenhet där
den nödvändiga vården kan ges. Den tjänstgörande läkaren har rätt att utfärda en sådan
remiss.
En patient som tagits emot för vård, enligt kap 3.1.a, men behöver specialistvård som
vårdenheten inte kan ge ska remitteras till vårdenhet enligt de regler som vårdlandstinget tillämpar för sina egna patienter.
3.3 Om en patient, enligt kap 3.1, tagits in akut för sluten vård ska så snart det är möjligt
kontakt tas med patientens hemlandsting.
4 Övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer
En patients hemlandsting ersätter utomlänsvård när patienten själv väljer i enlighet med
följande.
Patientlagen – öppen vård
4.1 Patienten ska få möjlighet att välja öppen vård i andra landsting.
En utomlänspatient omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti. Detta gäller både för
den lagreglerade nationella vårdgarantin och den eventuella vårdgaranti därutöver som
ett vårdlandsting på frivillig grund tillämpar.
Patienten ska få möjlighet att ”lista” sig inom primärvården i andra landsting.
En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet
att i andra landsting få en ny medicinsk bedömning.
En patient ska få möjlighet att välja läkarvård eller sjukvårdande behandling i hemsjukvård. Hemsjukvård som tillhandahålls av kommunerna regleras inte i riksavtalet.
Söker en patient öppen vård ersätter hemlandstinget vårdlandstinget enbart om hemlandstingets eventuella remisskrav från allmänläkare till specialistläkare och fysioterapeut/sjukgymnast har iakttagits.
Bilaga § 245
I övrigt ska vården ges på samma villkor som de som gäller för vårdlandstingets egna
invånare. Detta innebär att landstingen inte kan prioritera sina egna invånare framför
patienter från andra landsting utan enbart ska ta hänsyn till de medicinska behov som
patienterna har.
Förbundsrekommendation – sluten vård
4.2 Patienten ska erbjudas möjlighet att i andra landsting välja att få sin behandling i
sluten vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet har fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av hemlandstinget.
5 Medicinsk service
En patients hemlandsting ersätter medicinsk service i enlighet med följande.
5.1 Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att hos andra
landsting beställa tjänster inom medicinsk service. Sådan befattningshavare ska tillgodose en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting.
5.2 Tjänst som en läkare med kontrakt enligt LOU (vårdavtal) eller LOV beställt om ett
sådant kontrakt medger beställning av medicinsk service inom vårdlandstinget eller i
andra landsting för en utomlänspatient. I dessa fall ska en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting tillgodoses om kontraktet medger det.
Tjänst som en läkare som är verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning beställt inom
vårdlandstinget eller i annat landsting för en utomlänspatient. I dessa fall ska en patients
begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting tillgodoses.
5.3 Tjänst som en läkare vid försvarsmakten eller anstaltsläkare beställt för person som
genomgår grundläggande och kompletterande militär utbildning respektive anhållen,
häktad eller intagen.
6 Hjälpmedel
Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting som förskriver och utlämnar hjälpmedel till
personer med funktionsnedsättning.
De hjälpmedel som fordrar avancerad service och underhåll ska förskrivas av hemlandstinget. Detta gäller även de hjälpmedel som kräver installation, som måste anpassas med
hänsyn till berörd persons bostadsförhållanden eller vardagliga miljö i övrigt.
I de fall hjälpmedel, inklusive tillbehör, till en utomlänspatient beräknas överstiga
10 000 kr ska förskrivningen ske i samråd med hemlandstinget.
Oavsett värdet på hjälpmedel ägs de av hemlandstinget.
7 Transporter och resor
En patients hemlandsting ersätter i samband med vård berört vårdlandsting för transporter och resor som påbörjas inom ett annat landsting i enlighet med följande.
7.1 Ambulans- och andra transporter till den närmaste vårdenhet där patienten kan få
nödvändig vård.
7.2 Överflyttningstransporter från ett sjukhus till ett annat för patienter i sluten vård.
7.3 Ambulans- och andra transporter från en vårdenhet, gäller även vid öppen vård, till
den ort där patienten började transporten till vårdenheten eller till hemmet.
7.4 Transport till hemlandstinget av en patient som avlidit efter att ha remitterats enligt
kapitel 2 till ett annat landsting.
Bilaga § 245
7.5 Socialt eller medicinskt motiverade permissionsresor till hemmet för utomlänspatienter som vårdas efter remiss från hemlandstinget.
7.6 Sjukresor inom vårdlandstinget enligt lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid
sjukresor med taxi eller annan beställningstrafik, som har beställts via vårdlandstingets
beställningscentral.
7.7 Transporter och resor enligt kapitel 7 utförs av vårdlandstinget, som ska utnyttja
befintliga samordningsmöjligheter. Om hemlandstinget så begär ska transporterna i
stället utföras av detta landsting.
8 Ersättning
8.1 Grunder för ersättning – regional prislista
För utomlänsvård i egen regi och andra tjänster som lämnats enligt de ovan angivna
bestämmelserna ska hemlandstinget betala skälig ersättning till vårdlandstinget. Ersättning för tjänster enligt detta avtal lämnas i enlighet med regional prislista, som har sin
grund i överenskommelse mellan vårdlandstinget och samverkande landsting inom
sjukvårdsregionen. Prislistan gäller tidigast fr.o.m. månaden efter det att en överenskommelse har träffats. Respektive samverkansnämnd/motsvarande ska snarast göra
prislistan tillgänglig via sin hemsida.
8.2 Reglering av ersättning
Privat vårdgivare
Vård som ges av privat vårdgivare med kontrakt med ett landsting, som detta landsting
sluter i enlighet med LOU (vårdavtal) eller LOV, ersätts av det kontraktsslutande landstinget. Det kontraktsslutande landstinget ersätts i sin tur av patientens hemlandsting
enligt de i kontraktet med vårdlandstinget angivna villkoren. I detta kontrakt ska regleras bl.a. att ersättning för en vårdtjänst är densamma för både inom- och utomlänspatienter. Ett sådant kontrakt är en förutsättning för att ett hemlandsting ska vara skyldigt
att ersätta det kontraktsslutande landstinget.
Kontrakt om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015
För kontrakt som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 gäller att ersättningsbestämmelserna i föregående stycke endast kan tillämpas vid remittering till privat
vårdgivare om hemlandstinget sänder en remiss via berört vårdlandsting, som i sin tur
sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilket vårdlandstinget har ett kontrakt.
Kontrakt om öppen vård som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015
De kontrakt om öppen vård som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015 måste gälla
även för patienter från andra landsting. Detta gäller också för sådana kontrakt som förlängs fr.o.m. den 1 januari 2015. Om det finns krav på remiss behöver den inte skickas
via vårdlandstinget utan den kan skickas direkt till en privat vårdgivare.
Kontrakt om sluten vård
Ett hemlandsting behöver sända remiss som avser sluten vård via berört vårdlandsting,
som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilket vårdlandstinget har
ett kontrakt.
Lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi
Vård som ges enligt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi ersätts av hemlandstinget med till dessa vårdgivare av vårdlandstinget utgiven
ersättning.
Bilaga § 245
Övrigt
Om vård eller annan tjänst lämnats efter remiss eller annan beställning utfärdad av annat
landsting än hemlandstinget har det landsting som utfärdat beställningen betalningsansvaret, dock inte för vidareremiss enligt kapitel 2.2, remiss för akutvård enligt kapitel
3.2 och för sådan tjänst som regleras i kapitel 5.2.
Utomlänspatient ska betala patientavgift enligt de regler som fastställts av vårdlandstinget för inomlänspatienter. Ersättning för tjänst som lämnas enligt avtalet faktureras
det betalningsansvariga landstinget med specifikation per patient och vårdtillfälle så
snart vården slutförts eller en gång per månad vid vårdtid över 30 dagar. Rätten till
ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats sex månader efter det att vårdtjänsten avslutades. Anmärkning mot framställt krav på ersättning ska göras senast tre månader efter det att fakturan mottagits. Dröjsmålsränta erläggs enligt bestämmelserna i
räntelagen (1975:635).
9 Avtalstid
Detta avtal gäller fr.o.m. den 1januari 2015 t.o.m. den 31 december 2017. Om avtalet
inte sägs upp senast ett år före avtalstidens utgång förlängs det med ett år i sänder.
Bilaga § 245
Bilaga. Definitioner som används i detta avtal
Med landsting avses även Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Region Halland
och Region Gotland.
Med regionavtal avses ett för landstingen i en sjukvårdsregion gemensamt avtal om
samverkan om hälso- och sjukvård och annan verksamhet. Ett regionavtal är flerårigt
och har en övergripande ramkaraktär.
Med mellanlänsavtal avses ett avtal om samverkan om hälso- och sjukvård och annan
verksamhet där parterna är två eller flera landsting, men där avtalet inte är ett regionavtal.
Med hemlandsting avses i riksavtalet det landsting där patienten är folkbokförd vid
vårdtillfällets inledning.
Med kontrakt med privat vårdgivare avses sådana kontrakt som landstingen sluter i
enlighet med LOU eller LOV. Ett kontrakt definieras i dessa lagar som ett skriftligt
avtal med ekonomiska villkor som
1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer,
2. avser tillhandahållandet av tjänster, och
3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med elektronisk signatur.
Kontrakt kan även innehålla andra villkor än ekonomiska. Med kontraktsslutande
landsting avses det landsting som har slutit kontrakt med en privat vårdgivare.
Med listningslandsting avses det landsting inom vilket patienten har valt att lista sig.
Vårdlandsting kallas det landsting där en utomlänspatient undersöks eller behandlas.
Med utomlänspatient avses en person som undersöks eller behandlas inom ett annat
landsting än det där personen är folkbokförd. Med utomlänsvård avses undersökning
eller behandling av utomlänspatient.
Sluten vård är hälso- och sjukvård som ges till patient intagen i vårdinrättning.
Öppen vård är annan hälso- och sjukvård än sluten vård.
Hemsjukvård är hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och
som är sammanhängande över tiden.
Akut vård är synonymt med begreppet ”omedelbar hälso- och sjukvård”, vars innebörd
enligt 4 §, 1 st hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, är följande. ”Om
någon som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälsooch sjukvård, ska landstinget erbjuda sådan vård.”
Sjukvårdande behandling är behandling inom öppen hälso- och sjukvård utförd av annan än läkare.
Regionsjukvård är den allmänt använda termen för ”hälso- och sjukvård som berör flera
landsting” i enlighet med 9 § HSL. I det sammanhanget används också begreppet högspecialiserad vård.
Rikssjukvård är, i enlighet med 9 a § HSL, sådan ”hälso- och sjukvård som bedrivs av
ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde.”
2014-10-17
Bilaga § 245Bilaga 2
Kommentarer till riksavtalet för utomlänsvård
Syfte
Avsikten med Kommentarerna är att de ska underlätta för landstingen att praktiskt tillämpa riksavtalet. Kommentarerna är indelade i kapitel, som utgår från riksavtalets
kapitelindelning. Inledningsvis ges en kort beskrivning av bakgrunden till riksavtalet
samt de övriga avtal som ligger till grund för samarbete landstingen emellan.
Bakgrund
I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, och patientlagen (2014:821)
fastställs grunderna för landstingens hälso- och sjukvård. Dessa lagar ställer ett antal
krav på landstingens hälso- och sjukvård. Bland dessa kan nämnas att varje landsting
ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta i landstinget.
Fr.o.m. den 1 januari 2015 har landstingen en skyldighet att erbjuda öppen vård även åt
dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 4 § andra
stycket HSL. Ett landsting får också i andra fall erbjuda hälso- och sjukvård åt den som
omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård, om landstingen kommer
överens om det. Vidare har landstingen en skyldighet att erbjuda akut vård, 4 § första
stycket i HSL, även åt den som tillfälligt vistas i landstinget.
9 § HSL anger att regeringen får föreskriva att riket skall delas in i regioner för den
hälso- och sjukvård som berör flera landsting och att de skall samverka om sådan vård.
I 9 kap. patientlagen regleras patientens möjlighet att inom eller utom det egna landstinget välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. Mer utförlig information om
denna lag finns i SKL-cirkulär 14:33 som är tillgängligt här.
Det totala värdet i landet för utomlänsvård uppgick 2013 till drygt 8,6 miljarder kronor.
De totala nettokostnaderna för samtliga landsting för hälso- och sjukvård, exklusive
tandvård, uppgick 2013 till omkring 216 miljarder kronor.
Riksavtalet, regionavtalen, mellanlänsavtalen och kontrakt
med privata vårdgivare samt dess inbördes förhållande
För att åstadkomma en effektiv samverkan mellan landstingen om hälso- och sjukvård
behöver ett antal frågor lösas. Svar behöver ges på hur denna samverkan ska genomföras, hur betalning för utförda tjänster ska beräknas och hur ersättning ska utgå till vårdgivande landsting och privat vårdgivare med kontrakt med landsting. Svaren på dessa
frågor regleras inte i HSL. Dessa frågor har i stället lösts genom att utveckla riksavtalet,
regionavtal inom sjukvårdsregionerna, mellanlänsavtal och kontrakt med privata vårdgivare.
För hela landet gäller riksavtalet för utomlänsvård, som har godkänts av samtliga landsting.
Ett regionavtal reglerar samarbetet om utomlänsvård m.m. inom respektive sjukvårdsregion, som vid sina region- och universitetssjukhus driver högt specialiserad sjukvård
såsom t.ex. neuro-, thorax- och plastikkirurgi. Inom dessa regioner upprättar de berörda
landstingen tillsammans också regionala prislistor, som används vid debitering av vård i
egen regi av patienter från bl.a. andra landsting och EES-länder.
I ett mellanlänsavtal regleras samarbetet mellan enskilda landsting. Dessa avtal kan avse
samverkan om hälso- och sjukvård för t.ex. boende i tätortsområden, som är uppdelade
på flera landsting eller där landstingsgränsen korsar en naturlig arbetsmarknadsregion.
ria14.sept.kommentar.a
1
2014-10-17
Bilaga § 245
Ytterligare information om relationen mellan riksavtalet och region- och mellanlänsavtalen finns nedan i kapitel 1.
En viktig regel är att ett vårdlandsting ersätts för kostnader i egen regi av en patients
hemlandsting enligt den regionala prislistan. Denna lista tillämpas också om patientens
hemlandsting tillhör en annan sjukvårdsregion. Om ett vårdlandsting omfattas av både
en regional prislista och ett mellanlänsavtal med en prislista är det mellanlänsavtalets
prislista som gäller mellan de landsting som slutit detta avtal. Den regionala prislistan
gäller vid vård av patient, som är folkbokförd i de landsting med vilka mellanlänsavtalet
inte är tillämpligt.
I varje region finns en samverkansnämnd/motsvarande med uppgift att svara för samverkan som rör regionala hälso- och sjukvårdsfrågor. Landstingens och regionernas fördelning mellan sjukvårdsregionerna framgår av förordning (1982:777) om rikets indelning i regioner för hälso- och sjukvård som berör flera landstingskommuner. Landstingen och regionerna är fördelade mellan sjukvårdsregionerna enligt följande.
Region
Stockholm –
Gotland
Sydöstra
Södra
Västra
Uppsala – Örebro
Norra
Landsting
Stockholm och Gotland
Östergötland, Jönköping och Kalmar
Kronoberg, Blekinge, Region Skåne och södra delen av Halland med
kommunerna Laholm, Halmstad och Hylte
Västra Götalandsregionen och norra delen av Halland med kommunerna
Falkenberg, Varberg och Kungsbacka
Uppsala, Södermanland, Värmland, Region Örebro län, Västmanland,
Dalarna och Gävleborg
Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten
Privata vårdgivare omfattas av riksavtalet om de har ett landstingskontrakt med stöd av
antingen lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller lagen (2008:962) om
valfrihetssystem (LOV). Kontraktsslutande landsting är det landsting som har slutit
kontrakt med en privat vårdgivare. Den privata vårdgivaren är normalt belägen inom
vårdlandstinget, men kan också vara belägen utanför det kontraktsslutande landstingets
geografiska område. Vård som ges av privata vårdgivare ersätts av det kontraktsslutande landstinget med en ersättning som är densamma för både inom- och utomlänspatienter. Det kontraktsslutande landstinget ersätts av hemlandstinget enligt de i
kontraktet angivna villkoren.
Riksavtalet omfattar också vårdgivare som är verksamma enligt lagen (1993:1651) om
läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Vård som ges
av dessa vårdgivare ersätts av hemlandstinget med till dessa vårdgivare av vårdlandstinget utgiven ersättning.
1 Riksavtalets omfattning
Riksavtalet har bestämmelser om vad som gäller angående ersättning när en person får
vård utanför sitt hemlandsting. Avtalet omfattar vård efter remiss från hemlandstinget,
akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter, övrig utomlänsvård i de fall
patienten själv väljer sådan vård. Avtalet omfattar också medicinsk service, hjälpmedel
samt transporter och resor.
Med undantag för kap. 4.1 och kap 8 är riksavtalets kapitel 2 - 7 inte tvingande. Det
betyder att dessa kapitel gäller enbart om inget annat avtal finns inom geografiskt
avgränsade områden såsom regionavtal eller mellanlänsavtal.
ria.14.sep.kommentar.a
2
2014-10-17
Bilaga § 245
Med sjukvård avses i riksavtalet även sådan oralkirurgisk behandling som regleras enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) 2 §.
Riksavtalet gäller vård som ges av landsting, privat vårdgivare med vilken ett landsting
har kontrakt som tillgodoser kraven i kap 8.2 samt vårdgivare som är verksamma enligt
lagen om läkarvårdsersättning eller lagen om ersättning för fysioterapi.
1.1 Definition av patientens hemlandsting
Begreppet bosättning har stor betydelse för hälso- och sjukvården, eftersom HSL anger
att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom
landstinget samt till dem som är kvarskrivna enligt folkbokföringslagen och stadigvarande vistas inom landstinget. Landstingen ska också fr.o.m. den 1 januari 2015 erbjuda
öppen vård även åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 4 § andra stycket HSL. Dessutom ska landstinget erbjuda dem som inte är
bosatta omedelbar hälso- och sjukvård vid behov. Beslut om folkbokföring och kvarskrivning fattas av Skatteverket. I riksavtalet definieras också patientens hemlandsting
som det landsting där patienten vid vårdtillfällets inledning är folkbokförd. Ett vårdtillfälle i sluten vård avgränsas av in- och utskrivningen vid ett sjukhus.
I de fall ett hemlandsting har utfärdat en remiss för en patient, som efter utfärdandet
folkbokförs i ett annat landsting kvarstår det remitterande landstingets betalningsansvar
under den tid som remissen gäller, normalt ett år. Om berört vårdlandsting får kännedom om att remitterad patient har flyttat från det landsting, som har utfärdat remissen
ska vårdlandstinget kontakta både det tidigare hemlandstinget och det nya hemlandstinget. Det tidigare hemlandstinget ges därmed möjlighet att dra tillbaka sin remiss och
det nya landstinget har att bedöma om det finner behov av att remittera denna patient för
utomlänsvård.
2 Hälso- och sjukvård efter remiss från hemlandstinget
2.1 Rätten att remittera
Ett hemlandsting kan remittera en patient till ett annat landsting för specialistvård, vård
enligt den nationella vårdgarantin, ny medicinsk bedömning, rikssjukvård, akutvård, till
följd av patientens eget val eller av andra skäl. Möjligheterna att utfärda en remiss
omfattar också sjukvårdande behandling och hemsjukvård. Det är landstinget som
fastställer vilka befattningar, som är förenade med rätt att remittera patienter för hälsooch sjukvård enligt avtalet.
2.2 Vidareremittering
Den läkare som är behörig att remittera en patient kan på hemlandstingets bekostnad
också vidareremittera. Förutsättningen är dock att en vidareremiss avser sådan vård eller
sådana åtgärder som anges i den ursprungliga remissen. I annat fall krävs ett godkännande av hemlandstinget.
2.3 Förbehåll i en remiss
En remiss kan gälla både öppen och sluten vård. Det kan dock anges att den enbart ska
gälla öppen vård. Direktiv eller förbehåll i remissen, som enligt mottagande vårdenhet
inte är förenligt med det medicinska ansvaret eller i övrigt är ett hinder för en medicinskt korrekt vård kan inte göras gällande. Den behandlande läkaren ska i ett sådant
fall kontakta remitterande sjukhus eller läkare.
ria.14.sep.kommentar.a
3
2014-10-17
Bilaga § 245
2.4 Uppgifter om medicinsk frågeställning m.m.
En remiss ska innehålla information om medicinsk frågeställning och eventuella åtgärder som redan vidtagits. Innebörden av en remiss är att det remitterande landstinget
utfärdar en betalningsförbindelse. Mottagande vårdenhet behöver inte kontrollera att en
remiss är utfärdad av en behörig läkare eller att den patient remissen gäller är bosatt
inom det remitterande landstingets område. Finns det i något fall anledning att ifrågasätta remissens giltighet ska remitterande vårdenhet kontaktas. Det bör observeras att
det ska finnas en remiss innan en patient tas emot för vård enligt denna bestämmelse. I
riksavtalet har fastställts att giltighetstiden för en remiss uppgår till ett år från utfärdandedagen eller från den dag då remissen finns tillgänglig i ett elektroniskt system om inte
annat anges.
3 Akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter
3.1 Förutsättningar för akut- och förlossningsvård
Avtalet gäller för såväl öppen som sluten akut- och förlossningsvård. Vidare gäller avtalet i dessa avseenden för somatisk och psykiatrisk korttidsvård. För intagning enligt
riksavtalet krävs att patienten på grund av sjukdom, skada eller havandeskap är i omedelbart behov av vård.
I de fall en utomlänspatient har tagits emot för akutvård gäller avtalet även nödvändiga
återbesök och kontroller. Principerna för att ge förlossningsvård är desamma som vid
akutvård. Eventuella läkarbesök i öppen vård som har samband med förlossningsvård
ingår i avtalet.
3.1.a Vård av vissa patienter
Den som vistas inom vårdlandstinget till följd av vård med stöd av LVM, LVU, LRV,
LPT, SoL eller är häktad eller är föremål för kriminalvård i anstalt ska av vårdlandstinget erbjudas såväl omedelbar som icke omedelbar vård i enlighet med följande. En
sådan patient ska inte sändas hem för vård till sitt hemlandsting och någon kontakt när
patienten vårdas behöver vårdlandstinget inte ta med hemlandstinget. Det är vårdlandstinget som i dessa fall bedömer patientens behov av vård och patientens hemlandsting
har att acceptera denna bedömning. Därmed tillämpas således inte riksavtalets regler om
utfärdande av remiss/betalningsförbindelse från hemlandstinget. Vidare är det vårdlandstingets remissregler inom öppenvården som gäller. Vårdlandstinget ersätts för sina
kostnader, i enlighet med riksavtalet, från patientens hemlandsting, som har betalningsansvaret.
3.2 Vidareremittering
Om en patient som tagits in för akut- eller förlossningsvård behöver vidareremitteras,
ska detta i första hand ske till vårdenhet i hemlandstinget eller till vårdenhet med vilket
hemlandstinget har avtal. Riksavtalet ger emellertid den tjänstgörande läkaren rätt att i
en akut situation, utan kontakt med eller godkännande av hemlandstinget, remittera
patienten till den närmaste vårdenhet som kan ge den nödvändiga vården.
3.3 Kontakt med hemlandstinget
Ett vårdlandsting ska så snart som möjligt, dock senast inom en vecka, efter inskrivningen ta kontakt med en patients hemlandsting för att ge detta möjligheter att ta ställning till vården. En utomlänspatient som tagits in för sluten vård överförs till en vårdenhet i hemlandstinget så snart det är möjligt med hänsyn till patientens tillstånd och andra
omständigheter. Hemlandstinget kan naturligtvis också utfärda en remiss på patientens
initiativ enligt kapitel 4. En vidareremiss för akutvård kan avse även öppen vård enligt
samma regler som gäller för sluten vård.
ria.14.sep.kommentar.a
4
2014-10-17
Bilaga § 245
4 Övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer
I detta kapitel finns regler om när patienten själv väljer hälso- och sjukvård utanför sitt
eget landsting. Patienten ska få möjlighet att välja öppen vård i andra landsting. Patienten ska också få möjlighet att välja sluten vård i andra landsting.
Öppen vård
I 9 kap patientlagen regleras att patienten ska få möjlighet att inom eller utom det egna
landstinget välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. I 4 § andra stycket HSL
regleras landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård till patienter som omfattas av ett
annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård.
Sluten vård
Reglerna i kapitel 4.2 om sluten vård är identiska med Landstingsförbundets rekommendation om valmöjligheter inom hälso- och sjukvården, A 00:56, som trädde i kraft
den 1 juli 2001. Denna rekommendation reglerar även valmöjligheterna inom det egna
landstinget. Rekommendationen avser en miniminivå som gäller i alla landsting. Därutöver kan landstingen besluta om längre gående valmöjligheter, inom en viss region eller
i hela landet. Rekommendationen är tillgänglig här via SKLs hemsida.
Ett landsting kan ta emot utomlänspatienter för planerad sluten vård i enlighet med
reglerna för valmöjligheter i förbundsrekommendationen om landstinget samtidigt till
dem som är bosatta i landstinget kan


erbjuda en god hälso- och sjukvård enligt HSL 3 §
leva upp till målet i HSL 2 § med avseende på att: ”Den som har det största
behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården”.
HSL ger således inte stöd för att prioritera sluten vård av utomlänspatienter på samma
sätt som inomlänspatienter. Sådana prioriteringar rörande sluten vård har dock stöd i
HSL vid akut-, region- och rikssjukvård.
Resekostnader
Patienten får själv stå för de resekostnader som det egna valet av vårdgivare inom den
öppna och slutna vården i annat landsting kan medföra. Se också kap 7.8 i kommentarerna.
Information
I 3 kap patientlagen regleras att patienten ska ges information om bl.a. sina möjligheter
att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.
Information om sluten vård ska utgå ifrån förbundets rekommendation om valmöjligheter. Patienten ska få information även om vårdgarantin.
4.1 Patientlagen – öppen vård
Patienten ska, i enlighet med 9 kap. 1 § patientlagen ges möjlighet att i andra landsting
välja utförare inom primärvården och den specialiserade öppenvården, som t.ex. dagkirurgi. Valmöjligheten omfattar även högspecialiserad vård, såsom regionsjukvård
enligt 9 § HSL, under förutsättning att vården inte kräver intagning i vårdinrättning.
Patienten ska få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår i ett annat landstings vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting.
Patienten har möjlighet att välja mellan samtliga behandlingsalternativ inom den öppna
hälso- och sjukvården, dvs. även de behandlingsalternativ som finns i andra landsting.
ria.14.sep.kommentar.a
5
2014-10-17
Bilaga § 245
Patienten ska få möjlighet att också i andra landsting välja en fast läkarkontakt och få
tillgång till en fast vårdkontakt. En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att i andra landsting få en ny medicinsk bedömning.
Listning
Av proposition 2013/14:106 Patientlag framgår att en patient ska få möjlighet att ”lista
sig” inom primärvården i ett annat landsting.
Ett landsting är skyldigt att ta emot utomlänspatienter för listning mot bakgrund av 4 §
andra stycket HSL i vilket det anges att landstinget ska erbjuda öppen vård åt dem som
omfattas att ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård.
Med listningslandsting avses det landsting inom vilket patienten har valt att lista sig.
Primärvården tillämpar det egna vårdlandstingets regler och rutiner för vård och
omhändertagande av ”listad” patient. Den patient som är ”listad” inom primärvården
ska emellertid inte ges företräde till att få primärvård utan hänsyn ska enbart tas till de
medicinska behov som patienten har. En listad utomlänspatient omfattas inte av den
lagreglerade nationella vårdgarantin och den eventuella vårdgaranti därutöver som ett
vårdlandsting på frivillig grund tillämpar.
Frågor om den ekonomiska ersättningen för utomlänslistning bereds och beslutas på
motsvarande sätt som gäller för övrig utomlänsvård i egen regi i enlighet med bestämmelserna i kap 8.1. Den ekonomiska ersättningen till privata vårdgivare för utomlänslistning hanteras i enlighet med kap 8.2. i riksavtalet.
Förbundet kommer underhand att publicera beslutsstöd i frågor om listning via SKL:s
hemsida, här.
Hemlandstingets remissregler tillämpas också i andra landsting
I de fall valet avser vård av annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin
och fysioterapeut/sjukgymnast tillämpas hemlandstingets remissregler. Det innebär att
det landsting som finansierar vården av en patient får fatta beslut om remissregler som
tillämpas även i andra landsting. Om patientens hemlandsting kräver remiss i öppen
vård till annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin och fysioterapeut/sjukgymnast kan även vårdlandstinget utfärda en sådan remiss. Landstingen kan
emellertid inte införa krav på remiss inom specialiteterna barnmedicin, gynekologi och
psykiatri hos privatläkare, som ger vård enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning.
För att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting förutsätts att patienten
följer sitt hemlandstings remisskrav enligt 3 § lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning
och 3 § lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Det är således nödvändigt i dessa
fall, för att få ersättning från patientens hemlandsting, att behandlande specialistläkare i
öppen vård och fysioterapeut/sjukgymnast vid besök av patienter från andra landsting
förvissar sig om att patienterna inte omfattas av remissregler.
Varje landsting informerar SKL om sina beslut om remisskrav i anledning av ovan
nämnda lagar. Förbundet sammanställer därefter inkomna uppgifter som förmedlas
vidare till samtliga landsting. Dessa uppgifter finns också tillgängliga här via SKLs
hemsida.
Vårdlandstingets remissregler tillämpas också för utomlänspatienter
Om vårdlandstinget ställer upp krav på remiss för viss vård ska dessa regler fr.o.m. den
1 januari 2015 gälla även för patienter från andra landsting i enlighet med 4 § tredje
stycket HSL.
Hemsjukvård
Vad gäller hemsjukvård är det vårdlandstingets praxis vid hemsjukvård av inomlänspatienter som tillämpas vid bedömningen om en utomlänspatient ska anses ha fått hemsjukvård.
ria.14.sep.kommentar.a
6
2014-10-17
Bilaga § 245
Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för läkarinsatser i hemsjukvård, Ett hemlandsting ersätter också ett vårdlandsting för hemsjukvårdsinsatser upp till sjuksköterskenivå om detta ansvar inte har överförts till kommunerna i hemlandstinget.
Hemsjukvård som tillhandahålls av kommunerna regleras inte i riksavtalet.
Abort
En kvinna kan valfritt söka både öppen och sluten vård vid abort i andra landsting. Det
ställs inga krav på remiss från hennes hemlandsting, som ersätter denna vård.
4.2 Förbundsrekommendation – sluten vård
Patienten ska erbjudas möjlighet att i andra landsting välja att få sin behandling i sluten
vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet har fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av hemlandstinget.
Behovet av behandling fastställs av den i hemlandstinget, som är behörig att fatta sådana beslut. En remiss utfärdas och godkänns av patientens hemlandsting. Remissen har
till uppgift att överföra medicinsk information om bl.a. vårdbehovet och fungera som
betalningsförbindelse för det remitterande landstinget.
Möjligheterna att välja vårdgivare gäller inte för sluten vård, som ges enligt reglerna om
regionsjukvård och rikssjukvård (9 - 9 b §§ i HSL). Regionsjukvård är den allmänt
använda termen för ”hälso- och sjukvård som berör flera landsting” i enlighet med 9 §
HSL. I det sammanhanget används också begreppet högspecialiserad vård. Med rikssjukvård avses i HSL sådan hälso- och sjukvård, som bedrivs av ett landsting och som
samordnas med landet som upptagningsområde. Vidare gäller inte möjligheten att välja
vårdgivare för personer som ges vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
5 Medicinsk service
5.1 Rätten att beställa medicinsk service
En förutsättning för att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting är att den
medicinska tjänsten beställs av någon som har rätt att beställa dessa tjänster, såsom t.ex.
köp av laboratorietjänster. Den mottagande enheten behöver normalt inte kontrollera att
en beställning är utfärdad av en behörig person.
5.2 Beställning av läkare med läkarvårdsersättning och vårdgivare med kontrakt
enligt LOU eller LOV
En patients hemlandsting ersätter kostnad för medicinsk service som beställs inom vårdlandstinget eller i andra landsting för en utomlänspatient om beställningen utförs av
läkare med läkarvårdsersättning samt vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV
om detta kontrakt medger sådan beställning.
Om läkare verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning beställer medicinsk service i
patientens hemlandsting fakturerar den som utfört den medicinska servicen i hemlandstinget det egna landstinget direkt och inte via beställaren i annat landsting. Motsvarande
gäller för vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV om detta kontrakt medger en
sådan hantering.
5.3 Beställning från försvarsmakten m.fl.
En patients hemlandsting ersätter kostnad för medicinsk service i de fall en läkare vid
försvarsmakten eller anstaltsläkare beställt medicinsk service av utförare som är landstingsfinansierad inom vårdlandstinget för person som genomgår grundläggande och
kompletterande militär utbildning, anhållen, häktad eller intagen.
ria.14.sep.kommentar.a
7
2014-10-17
Bilaga § 245
6 Hjälpmedel
Ett vårdlandsting kan förskriva och utlämna vissa hjälpmedel till en utomlänspatient vid
besök i landstinget om kostnaden understiger 10 000 kr. I dessa fall tillämpar vårdlandstinget sitt eget regelverk. Ambitionen är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att därmed kunna
leva ett normalt liv även vid besök i annat landsting. Detta gäller både vid akuta behov
och icke akuta när personer med funktionsnedsättning behöver låna vissa hjälpmedel.
Uppgår kostnaden till mer än 10 000 kr ska samråd ske med hemlandstinget för att
vårdlandstinget även i dessa fall ska ha rätt till ersättning.
Om ett hjälpmedel kräver någon form av installation, avancerad service och underhåll
som kräver produktspecifik kompetens eller måste anpassas till berörd persons bostadsförhållanden etc. ska det förskrivas och betalas av den funktionshindrades hemlandsting. Lokala varianter vad gäller att hyra hjälpmedel kan förekomma.
7 Transporter och resor
I detta kapitel regleras vissa transporter och resor som påbörjas i ett annat landsting än
där patienten är bosatt samt transporter av avlidna till hemlandstinget i samband med
vård. Vårdlandstingets val av ambulans, bårbil, ambulanshelikopter och ambulansflyg
utgår från patientens medicinska behov.
7.1 Transport till vårdenhet
En patients hemlandsting ersätter en transport till närmaste vårdenhet som kan lämna
den nödvändiga vården. Om en patient befinner sig i en angränsande kommun till sitt
hemlandsting ska patienten kunna få transport till vårdenhet i hemlandstinget.
7.2 Överflyttningstransport
En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för överflyttningstransporter i de fall
en patient är intagen för sluten vård, som regleras enligt avtal. En överflyttning av en
patient bör inte ske från ett utomlänssjukhus till hemortssjukhuset om det återstående
vårdbehovet bedöms som relativt kortvarigt. Innan en överflyttningstransport genomförs
ska den läkare som svarar för utskrivningen komma överens med de läkare som svarar
för inskrivningen vid mottagande sjukhus om tid för transporten, så att plats kan reserveras.
Om en patient på eget initiativ begär överflyttning från ett sjukhus till ett annat svarar
patienten själv för resekostnaden.
Avtalet gäller vid överflyttningstransporter endast patienter inom sluten vård vid såväl
avsändande som mottagande sjukhus. Ersättning kan dock tas ut från hemlandstinget
även när en patient på grund av platsbrist eller annan anledning direkt överförs till hemortssjukhus för omedelbar intagning i sluten vård. En patients hemlandsting ersätter
kostnaden för en medföljande vårdare som vårdlandstinget tillhandahåller.
7.3 Transport från vårdenhet
En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för en transport från vårdenhet, gäller även vid öppen vård, till den ort där patienten påbörjade transporten till vårdenheten
eller till hemmet. En patient får själv svara för den merkostnad som uppkommer i de fall
en patient begär en transport till en annan vårdenhet än den närmaste där den nödvändiga vården kan lämnas eller, vid utskrivning från vårdenheten, till annan ort än hemorten eller vistelseorten.
ria.14.sep.kommentar.a
8
2014-10-17
Bilaga § 245
7.4 Transport av avliden
Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för transport av avliden till hemlandstinget
förutsatt att den avlidne hade remitterats till vårdlandstinget enligt riksavtalets kapitel 2.
Denna transport ska ske utan kostnad för dödsboet. I övriga fall svarar respektive dödsbo eller försäkring för kostnaderna för hemtransport av den avlidne.
7.5 Permissionsresa
En utomlänspatient som efter remiss på hemlandstingets initiativ är inskriven vid sjukhus kan beviljas permissionsresor till hemmet. Vårdlandstinget fattar beslut om behovet
av permissionsresor. Ett hemlandsting ersätter de resor som är medicinskt eller socialt
motiverade.
Vid femdygnsvård ersätter patientens hemlandsting en hemresa över varje veckoslut
såvitt inte resekostnaden väsentligt överstiger kostnaden för patientens vistelse på sjukhusorten.
7.6 Sjukresa enligt lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor
I de fall en patient beställer taxi eller annat fordon, i enlighet med vårdlandstingets regler, för färd till vårdenhet inom vårdlandstinget och därvid betalar enbart egenavgift har
vårdlandstinget enligt avtalet rätt att fakturera patientens hemlandsting de överskjutande
kostnaderna. Övriga resekostnader såsom t.ex. för egen bil eller kollektivtrafik regleras,
i enlighet med hemlandstingets resereglemente, direkt mellan patienten och hemlandstinget.
7.7 Samordningsmöjligheter
När ett vårdlandsting utför transporter och resor enligt riksavtalet ska befintliga möjligheter till samordning utnyttjas. Det kan vara särskilda busslinjer för både sittande och
liggande patienter eller andra samtransporter. Dessutom finns möjligheter till samordning via SOS Alarm om andra alternativ saknas.
SOS Alarm kan även genom samordningscentral i Skellefteå, tillsammans med Scandinavian Air Ambulance (SAA), handlägga transporter med flygambulans.
Ett hemlandsting får genom avtalet ett stort inflytande över transporterna, då hemlandstinget, efter begäran, har rätt att på egen hand ombesörja hemtransporterna av sina
patienter. Detta skapar förutsättningar för ett nära samarbete mellan landstingen om
transporter av patienter över länsgränserna.
Det vårdlandsting som svarar för en transport har kostnadsansvar gentemot den som
verkställer eller på annat sätt har utlägg för transporten. Om betalningsansvaret inte är
oklart i något avseende kan dock den som utfört transporten fakturera hemlandstinget
direkt.
Ett vårdlandsting som utför ambulanstransport, överflyttnings- eller permissionsresa för
person som är anhållen, häktad eller dömd och intagen på kriminalvårdsanstalt ersätts
av kriminalvården.
7.8 Patientens val av vårdgivare i andra landsting
Patienten får själv stå för de resekostnader som det egna valet av vårdgivare inom den
öppna och slutna vården i annat landsting kan medföra.
Om det vid patientens eget val av vård i ett annat landsting i det enskilda fallet uppstår
ett behov av ej normalt förutsedda vårdinsatser som kräver särskilda transporter så blir
kap. 7.1 – 7.3 och 7.6 – 7.7, tillämpliga.
ria.14.sep.kommentar.a
9
2014-10-17
Bilaga § 245
8 Ersättning
8.1 Grunder för ersättning – regional prislista
Ett hemlandsting lämnar en skälig ersättning till ett vårdlandsting för tjänster, som regleras i riksavtalet. Beslut om nivån på den skäliga ersättningen fattas av vårdlandstinget
tillsammans med alla övriga landsting inom respektive sjukvårdsregion, efter en gemensam beredning. Dessa beslut utgår bl.a. från en bedömning av vad skälighet i det enskilda fallet fordrar. Besluten publiceras i en regional prislista.
En bedömning om ett pris är skäligt för en tjänst kan grundas på jämförelser med andra
liknande åtgärder eller på jämförelser med egna eller andras självkostnader. För att skälighetsbegreppet ska få relevans krävs av landstingen en betydande öppenhet som rör
redovisning av vårdkostnader. En sådan redovisning ger ett viktigt underlag för att jämföra priser för vårdtjänster mellan olika landsting.
Regionala prislistor gäller normalt när en patient får utomlänsvård i vårdlandstingets
egen regi enligt riksavtalet. Dessa prislistor gäller inte bara för den högspecialiserade
vården utan också för vård vid bl.a. läns- och länsdelssjukhus, primärvård, sjukvårdande
behandling, internetbaserad vårdtjänst som t.ex. kognitiv beteendeterapi (KBT) samt för
anhörigboende på patienthotell/motsvarande om anhörigs närvaro behövs utifrån en
patients medicinska behov.
En regional prislista inom en sjukvårdsregion behöver inte innebära enhetliga priser för
en viss typ av vård inom regionen. Efter överenskommelse landstingen emellan kan en
viss åtgärd ha ett pris vid ett sjukhus i regionen och ett annat pris vid ett annat sjukhus.
Däremot krävs inom regionen enhetliga utomlänspriser för vård vid samma sjukhus för
att de ska kunna faktureras enligt riksavtalet. Samma åtgärd vid ett visst sjukhus får inte
ges olika pris beroende på varifrån patienten kommer såvida detta inte har sin grund i
”mängdrabatter” eller anslagsfinansierade kostnadsslag.
En regional prislista gäller tidigast fr.o.m. månaden efter det att en överenskommelse
har träffats.
Samverkansnämnderna/motsvarande informerar via sina hemsidor om de regionala prislistorna, som också är tillgängliga här via SKLs hemsida.
Om ett vårdlandsting omfattas av både en regional prislista och ett mellanlänsavtal med
en prislista är det den regionala prislistan som gäller vid vård av en patient, som är folkbokförd i de landsting med vilka mellanlänsavtalet inte är tillämpligt.
För tjänsterna i kap 5 Medicinsk service, kap 6 Hjälpmedel och Kap 7 Transporter och
resor med avseende på tjänsten resor, som inte omfattas av regionala prislistor gäller
också regeln om skäliga priser. För resor gäller normalt den fakturerade kostnaden.
8.2 Reglering av ersättning
En huvudprincip är att en patients hemlandsting ska faktureras och inte enskilda organisatoriska enheter. I den mån ett landsting önskar att fakturorna ska skickas vidare i organisationen behövs särskild överenskommelse.
En patients hemlandsting eller det landsting som har beställt en tjänst har således kostnadsansvaret för den vård och de tjänster som ett vårdlandsting utför. Det landsting som
utfärdar en remiss har kostnadsansvaret för den vård som lämnas på grundval av remissen. En remiss enligt riksavtalet har två funktioner. Den förmedlar medicinsk information till den behandlande läkaren och är samtidigt en betalningsförbindelse från det
utfärdande landstinget. Detta gäller dock inte vid vidareremittering enligt kapitel 2.2,
kapitel 3.2 samt beställning av medicinsk service enligt kapitel 5.2. I dessa fall har hemlandstinget fortfarande betalningsansvaret.
ria.14.sep.kommentar.a
10
2014-10-17
Bilaga § 245
Om en utomlänspatient söker öppen vård och i anslutning därtill blir intagen för sluten
vård har vårdgivande landsting rätt till ersättning för både den öppna vården och slutenvårdsperioden. Föregås ett läkarbesök i den öppna vården eller slutna vården av sjukvårdande behandling har vårdlandstinget rätt till ersättning för även denna åtgärd.
I de fall en utomlänspatient är intagen för sluten vård och samtidigt söker öppenvård,
som ej har något samband med anledningen till den slutna vården, ersätter hemlandstinget vårdlandstinget även för den öppna vården.
Vårdgivare med kontrakt med stöd av LOU eller LOV eller vårdgivare med samverkansavtal sänder fakturor för utomlänsvård till sitt vårdlandsting, som i sin tur fakturerar
berört hemlandsting.
Den avgift som en utomlänspatient själv skall erlägga är densamma som för en inomlänspatient om vård- och hemlandstinget inte har kommit överens om andra avgifter.
Ett vårdlandsting fakturerar det betalningsansvariga landstinget så snart vården slutförts
eller en gång per månad vid vårdtid över 30 dagar. Samtliga kostnader för vården, också
t.ex. för röntgen- och laboratorieundersökningar, ska redovisas på en och samma faktura.
Gällande system för återbetalning av mervärdeskatt till kommuner och landsting
beskrivs inte i detta sammanhang.
Vårdlandstingets rätt till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats sex månader efter det att vårdtjänsten avslutades. Anmärkning mot framställt krav på ersättning
ska göras av hemlandstinget senast tre månader efter det att fakturan mottagits. Möjlighet till efterreglering av priser finns således inte.
Följande uppgifter ska redovisas i anslutning till fakturan:





Avtal och avtalspunkt enligt vilken vården lämnats
Patientens namn, personnummer och postadress
Vårdenhet där vården lämnats
Tidpunkt när vården ägt rum
Antal vårddagar och uppgifter om öppen- respektive slutenvård, besök, transport eller dylikt samt pris per tjänst och summa ersättning.
Observera att både fakturerande och betalande landsting har att beakta gällande sekretessbestämmelser.
ria.14.sep.kommentar.a
11
Bilaga § 247
Bilaga § 248
Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-15
YTTRANDE
Ärende 248: Fastställande av anslagsramar för
landstingets övergripande verksamheter och
regional verksamhet 2015.
Vi kan inte närvara i beslutet då underlaget läggs på bordet samma dag.
Nina Lagh (M) landstingsråd
Lena Lundberg (FP)
Annika Krispinsson (C)
Mirjam Eriksson (KD)
Bilaga § 249
Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-15
YTTRANDE
Ärende 249: Centrala förtroendemannakostnader –
fördelning av budgetmedel 2015.
Vi kan inte närvara vid beslutet då underlaget till ärenden läggs på bordet samma dag.
Nina Lagh (M) landstingsråd
Lena Lundberg (FP)
Annika Krispinsson (C)
Mirjam Eriksson (KD)
Bilaga § 250
Bilaga 5
Lokalt kollektivavtal AKAP-KL
§ 1 Innehåll
Till Lokalt kollektivavtal AKAP-KL, nedan kallat avtalet, hör
1. de bestämmelser som de centrala parterna genom förhandlingsprotokoll den
4 oktober 2013 har träffat överenskommelse om för Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension – AKAP-KL enligt § 1 vad avser bilagorna 1, 2, 4 och 7 samt
§§ 2 och 3, samt
2. de bestämmelser i övrigt som de lokala parterna träffar överenskommelse
om ska ingå i avtalet.
§ 2 Giltighet och uppsägning
Avtalet gäller tills vidare från och med den 1 januari 2014. KAP-KL upphör då
att gälla för de arbetstagare som omfattas av avtalet.
För en arbetsgivare som blir medlem i en arbetsgivarorganisation som är central
part i AKAP-KL efter den 1 januari 2014 gäller avtalet med beaktande av
26 § MBL från den tidpunkt som arbetsgivaren blir medlem.
Avtalet upphör vid ingången av ett kalenderår, om en part skriftligen säger upp
avtalet minst tre kalendermånader före årsskiftet. Med uppsägningen ska följa
ett förslag till nytt kollektivavtal.
Säger en central part upp AKAP-KL upphör avtalet att gälla vid samma tidpunkt, om inte de centrala parter som uppsägningen gäller för kommer överens
om annat.
1
Bilaga § 251
1 (3)
2014-10-30
Hyresavtal. Interna regler för uppsägning i Landstinget i
Uppsala län
1. Bakgrund och syfte
Kostnader för lokaler utgör en stor kostnadspost för landstinget. Landstinget är ägare till
landstingets fastigheter och det är i ägarens intresse att förvaltningarna identifierar
lokalytor som kan avvecklas för att bidra till ett effektivare lokalutnyttjande för
landstinget. Landstingets förvaltningar har skyldighet att verka för ett effektivt
lokalutnyttjande och ska uppmuntras ta initiativ att så sker.
Förvaltningarnas verkliga behov av lokaler ska tydliggöras och vara underlag för
planering och dimensionering av fastighetsbeståndet. Vid beslut som leder till ett
förändrat lokalbehov för en förvaltning ska finansiering av fastighetskostnader som
kostnader för att skapa, anpassa eller frånträda en lokalyta, ingå i beslutsunderlaget.
Förvaltningarna har möjlighet att ansöka om att få bryta ingångna hyresavtal under
gällande hyresavtalsperiod, så kallat förtida frånträde, för att minska lokalytan och
hyreskostnaden. Regelverket syftar till att klargöra vilka regler som gäller i dessa
situationer. Intern hyresgäst är hyresgäst på förvaltningsnivå. Landstingsservice (LSU)
är förvaltare av landstingets fastigheter och hyresvärd visavi förvaltningarna.
Investeringsrådet representerar fastighetsägaren. Ordföranden i investeringsrådet är
landstingsdirektören. Ansökan om förtida frånträde ställs till LSU för beredning och
anmälan till investeringsrådet.
Reglerna är interna och omfattar endast landstingsverksamhet som bedrivs i egen regi i
landstingets egna lokaler och landstingsverksamhet i egen regi som bedrivs i externt
hyrda lokaler.
För att ett förtida frånträde ska prövas är huvudregeln att lokalytan som önskas
frånträdas ska vara avgränsningsbar, se punkt 2 nedan, huvudregel.
Överyta för en förvaltning kan uppkomma som konsekvens av ägarbeslut inom
landstinget och som förvaltningen inte rimligen kunnat förutse när hyresavtalet
tecknades, eller genom förvaltningens egna initiativ som leder till ett reducerat ytbehov.
För ett förtida frånträde gäller huvudregeln men ansökan om förtida frånträde kan även
ske enligt punkt 4 nedan, undantag från huvudregeln. LSU redovisar vakanser som är
undantag från huvudregeln separat i sin redovisning av vakanser i landstingets
fastighetsbestånd
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 251
2 (3)
2. Huvudregel
Huvudregeln är att lokalytan som lämnas tillbaka ska vara avgränsningsbar,
sammanhängande och möjlig att betrakta som ett hyresobjekt.
3. Ansökan
Förvaltnings ansökan om ett förtida frånträde skickas till LSU och diarieförs. Ansökan
ska innehålla kopia på hyresavtal, beskrivning av den lokalyta som man vill frånträda
och orsaken till ansökan. Exempel: Nya arbetssätt har införts med bättre patientflöden,
bättre effektivitet, bättre nytta för landstinget, eller överyta har uppkommit till följd av
beslut inom landstinget som hyresgästen inte rimligen kunnat förutse vid tecknandet av
hyresavtalet.
3:1. Beredning
LSU och berörd förvaltning genomför tillsammans en förstudie för att bereda och
bedöma vilka åtgärder, inklusive kostnadskalkyl, som krävs för att avgränsa lokalytan
och skapa ett nytt hyresobjekt. Tiden för den förstudien varierar beroende på
komplexiteten av önskat frånträde, men en tumregel är att förstudien ska vara
genomförd inom 2 månader.
Efter beredning skickas ansökan av LSU till investeringsrådet för bedömning och
beslut. Mottagare av ansökan är fastighetsdirektören.
3:2. Beslut
Investeringsrådet gör en bedömning av ansökan med avseende på nytta för
förvaltningen och om frånträdet bidrar till ett effektivare lokalutnyttjande för landstinget
och bidrar till ökad koncernnytta. Vid bedömning av ansökan adjungeras berörd
förvaltning till investeringsrådet. Beslut tas inom 1-2 månader efter att ansökan kommit
till investeringsrådet. Efter beslut av landstingsdirektören att förtida frånträde enligt
huvudregeln beviljas, gäller en uppsägningstid på 1 månad från datum för beslut. LSU
övertar den tomställda lokalytan, anpassar förvaltningens hyreskontrakt till ny lokalyta
och ansvarar för att hyra ut den tomställda lokalytan.
3:3. Finansiering enligt huvudregeln
Eventuell kostnad för avgränsning av lokalytan som lämnas tillbaka tas av frånträdande
förvaltning.
3:4. Begränsningar avseende tilläggskontakt och återställningskrav
Möjlighet till frånträde gäller inte hyror och kostnader för tilläggskontrakt för
verksamhetsanpassning av lokalerna. Vid frånträde ska dessa kostnader slutbetalas till
LSU om inte ny hyresgäst övertar tilläggskontraktet. Kvarvarande restvärde för
byggnadsinventarier som inte övertas av ny hyresgäst, ska skrivas av och frånträdande
förvaltning debiteras kvarvarande bokfört värde.
Lokalen kan enligt ursprungligt kontrakt vara behäftad med ett återställningskrav om
anpassning skett av lokalen. Kostnader för återställning betalas av frånträdande
förvaltning.
Bilaga § 251
3 (3)
4. Undantag från huvudregeln
Undantag från huvudregeln att lokalytan ska vara avgränsningsbar och möjlig att
betrakta som ett hyresobjekt är möjlig att pröva när;
 Överyta har uppkommit till följd av ägarbeslut inom landstinget som
förvaltningen inte rimligen kunnat förutse vid tillfället för hyresavtalets
tecknande, och det i efterhand visar sig efter anpassning till beslutet att
förvaltningen har för stor lokalyta för sitt uppdrag.
 Avgränsning av lokalytan enligt LSU inte är teknisk möjlig.
 Kostnaden för avgränsning av lokalytan inte är ekonomiskt rimlig för
förvaltningen eller ägaren. Exempel: Kostnaden som ska tas av hyresgästen för
avskiljning ger fördelad på återstående yta och kontraktstid ingen ekonomisk
besparing för förvaltningen eller ägaren.
 Avgränsning av lokalytan inte är önskvärd för ägaren. Exempel: Fastigheten ska
säljas, anpassas för annan verksamhet eller rivas.
Undantag från huvudregeln innebär att ingen kostnad kommer att påföras förvaltningen
för att avgränsa lokalytan och skapa ett nytt hyresobjekt
Undantag från huvudregeln gäller även för tilläggskontrakt och för återställningskrav
om överyta har uppkommit till följd av ägarbeslut inom landstinget som hyresgästen
inte rimligen kunnat förutse vid hyresavtalets tecknande.
4:1. Beredning vid undantag från huvudregeln
Villkor för att investeringsrådet prövar ansökan om undantag från huvudregeln är att
aktuell yta är en lokalyta för verksamhet. Enbart gångstråk, eller delar av gemensamma
ytor, trapphus etc. omfattas inte men kan ingå om det är en delmängd av en större
lokalyta som sägs upp och att:
 Beredning har skett enligt punkt 2 och det konstaterats att huvudregeln inte kan
tillämpas.
 Förvaltningen redovisar i ansökan om undantag från huvudregeln orsaken till
varför överyta finns.
4:2. Beslut vid undantag från huvudregeln
Investeringsrådet gör en bedömning av ansökan med avseende på nytta för
förvaltningen och om frånträdet bidrar till ett effektivare lokalutnyttjande för landstinget
och bidrar till ökad koncernnytta. Vid bedömning av ansökan adjungeras berörd
förvaltning till investeringsrådet. Beslut tas inom 1-2 månader efter att ansökan kommit
till investeringsrådet. Efter beslut av landstingsdirektören att förtida frånträde beviljas
enligt undantag från huvudregeln, gäller en uppsägningstid till nästkommande årsskifte
och nytt budgetår, se punkt 4:3 nedan.
4:3. Finansiering av beslut vid undantag från huvudregeln
Innevarande budgetår, 100 % av vakanskostnaden tas av berörd förvaltning,
därefter tas 100 % av vakanskostnaden av LSU.
Not. En ökande opåverkbar vakansgrad som ackumuleras hos LSU kan påverka, öka
vakansgraden som ligger i underlagen för beräkning av förvaltningarnas hyra.
Bilaga § 257
2014-12-15
Enheten för kunskapsstyrning
Thomas Lindqvist
Tfn 070-595 04 81
E-post thomas.lindqvist@lul.se
Dnr CK 2014-0338
Socialdepartementet
Remissyttrande angående Apoteksombud - Rapport från
Läkemedelverket
Sammanfattande överväganden
Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över Socialdepartementets
remiss enlig ovan och instämmer huvudsakligen i Läkemedelsverkets förslag.
Apoteksombud
Apoteksombuden är idag en mycket viktig del i tillgången på läkemedel i gles- och
landsbygd. För att nå konkurrensneutralitet måste potentiella apoteksombud ges
möjlighet att förhandla med samtliga apoteksaktörer, för att via avtal knytas till en
specifik aktör. Att ett apoteksombud kopplas till ett lokalt öppenvårdsapoteks ansvar
och egenkontroll ger goda förutsättningar att läkemedelshanteringen bedrivs i enlighet
med läkemedelsverket bestämmelser.
Att funktionen som eventuellt avhämtningställe inte kopplas till en specifik apoteksaktör är en förutsättning för en fungerande distanshandel med läkemedel och
distribution av dosförpackade läkemedel.
Ur ett folkhälsoperspektiv är ett fullvärdigt öppenvårdsapotek alltid att föredra.
Geografiska begränsningar och en prövning av etableringsrätten är därför viktiga
komponenter i förslaget.
Det successivt minskade antalet apoteksombud på grund av butiksnedläggning är
mycket problematisk. För att säkra tillgången på läkemedel oavsett bostadsort bör även
möjligheten till finansieringsstöd till verksamheten övervägas och komplement med
distanshandel stimuleras.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Eva Ljung
Landstingsdirektör
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 258 - 260
VALÄRENDEN Vid Landstingsstyrelsens sammanträde 2014‐12‐15 Landstingsstyrelsens Personalutskott 5 ledamöter 2015 ‐ 2018 Landstingsstyrelsens FoUU‐utskott 5 ledamöter 2015 ‐ 2018 Stiftelsen Akademiska sjukhusets utvecklingsfond 5 ledamöter 2015 ‐ 2018 Sören Bergqvist (V) Ordf Folkungagatan 16 A 753 36 UPPSALA Johnny Svahn (S) Vice ordf Herrhagsvägen 259 752 67 UPPSALA Annika Forssell (MP) Kryddgårdsgatan 36 A 749 35 ENKÖPING Robin Kronvall (M) Sågargatan 6 D 753 21 UPPSALA Annika Krispinsson (C) Brogatan 9 744 31 HEBY Bertil Kinnunen (S) Ordf Offervägen 4 746 38 BÅLSTA Fredrik Leijerstam (MP) Vice ordf Vallhallagatan 27 753 34 UPPSALA Neil Ormerod (V) Vitriskagatan 63 749 45 ENKÖPING Robin Kronvall (M) Sågargatan 6 D 753 21 UPPSALA Anna‐Karin Klomp (KD) Broby Hage 2 755 97 UPPSALA Bertil Kinnunen (S) Offervägen 4 746 38 BÅLSTA 1 Bilaga § 258 - 260
1 aukt. revisor 2015 ‐ 2016 1 aukt. revisorersättare Stiftelsen Musik i Uppland 7 ledamöter 2015 ‐ 2018 Lina Nordquist (FP) Pilvägen 11 B 756 45 UPPSALA Sune Larsson Martallsvägen 10 A 756 46 UPPSALA Margareta Öhrvall Sandavägen 18 756 53 UPPSALA Kjerstin Larsson Frodegatan 16 B 753 27 UPPSALA Bo Ädel KPMG AB S:t Olofsgatan 11 753 21 UPPSALA Karin Francois Ågstrand KPMG AB S:t Olofsgatan 11 753 21 UPPSALA Robin Dahl (V) Ordf Reykjaviksgatan 134 752 63 UPPSALA Rolf Kroon (M) Vice ordf Börjegatan 19 A 752 24 UPPSALA Per‐Olof Widell (S) Sysslomansgatan 20 C 753 13 UPPSALA AnnBritt Litsner (S) Plommonvägen 32 741 31 KNIVSTA Caisa Lycken (MP) Gropgränd 2 A 753 10 UPPSALA Per Norstedt (C) Broddbo 10 743 71 BJÖRKLINGE 2 Bilaga § 258 - 260
4 ersättare Stiftelsen Upplandsmuseet 5 ledamöter 2015 – 2018 2 ersättare Samrådsnämnden Uppsala Universitet – Landstinget i Uppsala län 2015 ‐ 2018 Rolf Borgström (KD) Krassegatan 5 754 47 UPPSALA Kajsa Wejryd (S) Gimogatan 13 D 752 20 UPPSALA Javiera Cifuentes (V) Vänortsgatan 17 752 64 UPPSALA Tommy Myrsell (M) Löt Fånö 1 749 51 GRILLBY Rolf Edlund (C) Blockgatan 3 740 46 ÖSTERVÅLA Pia Wårdsäter (S) Ordf Bergby 220 748 95 ÖRBYHUS Emilie Eriksson (M), Vice ordf Strindbergsgatan 27 754 21 UPPSALA Susanna Hedman (MP) Sämskarbogatan 39 745 33 ENKÖPING Gun Ahlberg (V) Flogstavägen 168 752 72 UPPSALA Lars‐Olof Legnerfält (C) Frösthults‐Brunnby 2 749 72 FJÄRDHUNDRA Gunilla Oltner (S) Idrottsgatan 23 753 35 UPPSALA Lena Bjuhr Erngren (M) Blåklintsvägen 1 743 40 STORVRETA Börje Wennberg (S) Killingvägen 4 815 44 TIERP 3 Bilaga § 258 - 260
3 ledamöter ALF‐styrelse 3 ledamöter 2015 ‐ 2018 Samarbetsnämnden i Uppsala Garnison 2 ledamöter 2015 – 2018 Landstingets donationsfonder 1 aukt. revisor 2015 ‐ 2016 1 aukt. revisorersättare MÄLAB 2 ledamöter 2015 ‐ 2018 Johan Edstav (MP) Bredgränd 17 753 20 UPPSALA Robin Kronvall (M) Sågargatan 6 D 753 21 UPPSALA Börje Wennberg (S) Killingvägen 4 815 44 TIERP Johan Edstav (MP) Bredgränd 17 753 20 UPPSALA Robin Kronvall (M) Sågargatan 6 D 753 21 UPPSALA Börje Wennberg (S) Killingvägen 4 815 44 TIERP Nina Lagh (M) Storgatan 14 A 753 31 UPPSALA Bo Ädel KPMG AB S:t Olofsgatan 11 753 21 UPPSALA Karin Francois Ågstrand KPMG AB S:t Olofsgatan 11 753 21 UPPSALA Bertil Kinnunen (S) Offervägen 4 746 38 BÅLSTA Johan Örjes (C) Smörsoppsgatan 5 749 44 ENKÖPING 4 Bilaga § 258 - 260
2 ersättare Robert Damberg (MP) Pelargatan 6 752 21 UPPSALA Vakant (M) 5 Bilaga § 261
2014-12-11
Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens
rapport december 2014
Patientnytta fokus i nytt kvalitetsbokslut från Akademiska
För första gången har Akademiska sjukhuset samlat information om sjukhusets
förbättrings- och utvecklingsarbete i ett kvalitetsbokslut för 2013. Centralt är sjukhusets
satsningar på värdebaserad vård med målet att om fyra år ha de bästa kliniska resultaten
av vikt för patienten, samt en sjukhusövergripande värdebaserad verksamhetsstyrning
som säkerställer att man kontinuerligt mäter, analyserar och samarbetar för att förbättra
de kliniska resultaten.
Akademiska först med ny metod som minskar biverkningar vid
diabetesbehandling
Sedan början av 2000-talet kan patienter med svår typ 1-diabetes behandlas med
insulinproducerande betaceller. En utmaning med transplantation är biverkningar av
immundämpande läkemedel. För att slippa detta prövas nu en ny metod på Akademiska
sjukhuset där ö-celler kapslas in och får syre genom en inbyggd syrgastank.
Akademiska är först i världen med att pröva denna inkapslingsmetod. Hittills har en
patient transplanterats och patienten mår bra.
Nya rapporter
Under hösten har Hälsa och habilitering publicerat flera rapporter i förvaltningens nya
rapportserie:
Rapporten ”Förenklad vardag” beskriver arbetet kring utformning vad gäller design och
funktion av en mobilapp som ska underlätta vardagen hos unga vuxna med
ryggmärgsbråck. Författare är Eva Arnemo, arbetsterapeut på Habiliteringen i Uppsala
län.
Rapporten “Procedures and Quality of Visual Assessment…” beskriver hur
syncentralerna i Sverige arbetar med barn som har nedsatt syn och någon ytterligare
funktionsnedsättning. Författare är Berit Bolin Björklund, optiker på Syncentralen i
Uppsala.
Rapporterna finns på www.lul.se/hoh/rapporter
Hälsa och habilitering satsar på forskarutbildning
Hälsa och habilitering ska, i samverkan med universitet/högskola, delfinansiera
forskarutbildning för anställda inom förvaltningen. Därmed kan medarbetare erbjudas
att genomföra minst 10 procent av utbildningen inom ramen för sin ordinarie
anställning. En medarbetare har redan ansökt om att bli antagen som doktorand.
Forskningsplanen i denna ansökan handlar om kommunikation med stöd av ny teknik
för barn och unga med utvecklingsstörning, svår motorisk funktionsnedsättning och
avsaknad av tal.
Bilaga § 261
2
Habiliteringen medverkar i utbildning av svenska logopeder
Habiliteringen i Uppsala län bidrar aktivt i arbetet runt det nationella kvalitetsregistret
för svensk habilitering, bland annat genom att medverka i utbildning av svenska
logopeder kring de klassificeringsinstrument och metoder som används för registret.
Nya chefer inom habilitering får utbildning
Habiliteringen i Uppsala län har inom ramen för sjulänssamverkan, tillsammans med
kollegor i Gävleborg, tagit fram en utbildning för nya chefer inom habiliteringsområdet.
Syftet med utbildningen är att ge cheferna extra kunskap och inblick i synsätt och
arbetssätt inom habilitering. Utbildningen tar också upp frågor kring samverkan internt
och externt samt ledarskap inom en multiprofessionell verksamhet. Utbildningen hade
premiär i oktober-november.
Väntetider i vården 2014-10-31
Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med
rapporter om hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden under
oktober månad 2014.
Primärvården
Nivån för målrelaterad ersättning är 90 procent för både telefontillgänglighet och
tillgänglighet till läkarbesök inom sju dagar. Den offentliga primärvården klarar
ersättningsnivån för telefontillgänglighet (97 procent). Tillgänglighetsmålet till
läkarbesök inom sju dagar uppnås däremot inte (86 procent). Den privata primärvården
klarar nivån för telefontillgänglighet (90 procent) dock uppnås inte målet för
tillgängligheten till läkare inom sju dagar (87 procent).
Kömiljardens grundkrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås både för väntande till
första besök (71,7 procent) och till operation/åtgärd (75,0 procent).
Kömiljardens prestationskrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås inte, varken för
faktiskt utförda besök (65,0 procent) eller för faktiskt utförda operationer (65,4 procent).
Antal väntande till första besök ökade med 328 st i oktober (10 627) jämfört med
september (10 299). Antal väntande till operation ökade med 57 st i oktober (3 638)
jämfört med september (3 581).
Antal utförda besök minskade i oktober månad (-482 st) liksom antal utförda
operationer/åtgärder (-47 st) jämfört med september månad.
Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset klarar inte grundkravet för väntande till första besök (69,1
procent), däremot klarar sjukhuset grundkravet för väntande till operation/åtgärd (71,4
procent). Akademiska sjukhuset klarar inte prestationskravet för varken faktiska första
besök (64,5procent) eller för faktiska operationer (61,6 procent).
Lasarettet i Enköping
Lasarettet i Enköping klarar grundkravet både för väntande till första besök (85,1
procent) och för väntande till operation/åtgärd (86,6 procent). Lasarettet klarar inte
prestationskravet för faktiska första besök (68,0 procent) däremot klarar lasarettet
prestationskravet för faktiska operationer (70,0 procent).
Bilaga § 261
3
Sammantaget uppnår Landstinget i Uppsala län inte kravet för utdelning från
kömiljarden i oktober månad.
Landstingets arbete med att implementera patientlagen
Sveriges nya patientlag börjar gälla 1 januari. Syftet med lagen är att stärka och
tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande
och delaktighet. Arbete pågår i landstinget med att informera och utbilda om nya lagen.
En övergripande kommunikationsplan om patientlagen har utarbetats. Nationellt
material har tagits fram av 1177.se som landstingen kan använda. Personalutbildningar i
patientlagen genomförs inom landstingets vårdverksamheter. Information om lagen
samt frågor och svar om t.ex. remissregler finns publicerade på landstingets intranät och
även på extranätet för vårdgivare. Information till allmänheten publiceras på 1177.se i
januari. En kampanj till samma målgrupp sker nationellt i mars. Ytterligare
informationsmaterial särskilt anpassat för personal i mötet med patienter tas fram under
början av 2015. Utredning har genomförts för att ta fram en nationell listningstjänst som
alla landsting skulle kunna ansluta sig till. Utvecklingen ligger för närvarande på is då
det finns flera problem att lösa. Landstingen arbetar därför nu tillsammans för att
utveckla möjlighet för landets befolkning att kunna lista sig i alla landsting.
Upphandling av konsulter
Upphandling konsulter inom organisations- och verksamhetsutveckling,
grupputveckling och individuell ledarutveckling är initierad.
Lokaler för landstingets ledningsfunktioner
Arbetet med skisserna och fördelning av råyta pågår för de olika
avdelningarna/funktionerna. Robert Sundström presenterar förslag på ledningsgruppens
möte den 15 december. Integrationsprocessen är påbörjad med planeringsarbete av
studiebesök, uppföljningsmöte och seminarier.
Fem studiebesök planerade: Microsoft, Sweco, Vasakronan, Försäkringskassan och
Grant Thornton.
En kommunikationsplan är framtagen och ska godkännas på nästa styrgruppsmöte i
februari.
Svea Hovrätt upphäver tidigare dom gällande TV-serien sjukhuset.
Svea Hovrätt har avgjort tvisten kring TV-programmet sjukhuset. Hovrätten ändrade
tingsrättens dom till nackdel för landstinget.
Nytt ärendehanteringssystem och diarium
Landstingets nuvarande ärendehanterings- och diariesystem, AIDA, är föråldrat och
utvecklas inte längre. Efter utredning och test har beslut fattats att införskaffa ett nytt
ärendehanterings- och diariesystem, Public 360.
En förväntad effekt är att landstinget bl.a. får en smidigare, säkrare och snabbare
ärendehanteringsprocess, t.ex. när det gäller underlag för den politiska beslutsprocessen.
Möjligheterna att hitta dokument förbättras starkt. Lätthanterlig elektronisk distribution
och publicering ingår. Papperslös distribution av styrelse- och nämndhandlingar införs, i
enlighet med landstingsstyrelsens beslut 2014-10-27, § 186. Systemet bedöms kunna
vara i drift före sommaren 2015.
Bilaga § 261
4
Mediebilden av landstinget 1-30 november 2014
Större nyheter
UNT publicerade en artikelserie där psykiatrin granskades. Serien fokuserade mycket på
patienternas upplevelser. Även om företrädare för psykiatrin fick komma till tals var det
sammanlagda intrycket huvudsakligen negativt.
Barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset kom i mediernas fokus i samband med
rättegångar, där rättsintyg som utfärdats ifrågasattes. Publiciteten gav en negativ bild av
landstinget.
Hovrättens dom i målet om TV-serien Sjukhuset meddelades, där landstinget dömdes
att betala skadestånd till de anhöriga. Detta gav mycket uppmärksamhet i medierna,
både lokalt och på riksnivån. Mediebilden var negativ.
Andra exempel på mediernas rapportering
Positivt:
Akademiska först med implantat mot huvudvärk
Landstinget satsar på surfplattor i stället för papper
Rabatter ska öka resandet för UL
Hur kommer det sig att vi ska ha en finns kulturmånad nu i november?
Äldresatsning ger landstinget Guldpillret
Betryggande bra konstsamling
Beredda att vårda ebolasmittade
Hårt tryck på famljecentral i Knivsta
Uppsala inför presentkort på tandvård
Hon vill att fler ska klaga på vården (om patientnämnden)
Vård med hund prövas på barn
UL-kortet blir billigare
Färgstark kamp mot cancern (om Skandionkliniken)
Länets första mansmottagning
Lärorikt äventyr för bättre hälsa
Heby öppnar ungdomsmottagning
Landstinget näst bäst på ekomat
AT-läkarna trivs på Akademiska
Landstingsanställda ska lära sig mer om barns rättigheter
Lasarettet får sprinkler
Läget på akuten är bättre
Negativt:
Kvinna bedömdes av 13 olika läkare
Enköpings lasarett går back
De är oroliga för akutens framtid
Kritik mot bristande vårdsamarbete i Enköping
1-åriga Elises föräldrar tvingas ta med egen mat till sjukhuset – pinsamt
Bebis fick svart korv på Ackis
Bilaga § 261
5
Neutralt:
Klart vilka som ska styra landstinget
Akademiska sjukhusets chef bemöter ekonomikritik
UL-app stoppades av överbelastningsattack
Keolis får en miljon i skadestånd av UL
Ökat våld hotar ambulanspersonal
Utredning av sjukhusmat kan leda till försening av nytt kök
Östervålas vårdcentral evakueras efter vattenläcka
De ska ta patienterna som ingen annan vill ha
Hepatit A på Uppsalaskola
Vandalisering påverkar inte busspriser
Sjukgymnaster åtalas för bedrägeri
Vårdlotsarna i landstinget blir kvar
Maktskifte hände i Enköping
ISS får fortsätta städa åt landstinget
Ny rapport ger ros och ris åt landstinget
Nytt kök på Akademiska sjukhuset försenas
Dramatik när landstingsråd tackades av
Bilaga § 261
Landstingsdirektörens
ekonomirapport
November 2014
Bilaga § 261
2 (6)
Ekonomi
Efter november är landstingets prognostiserade årsresultat (bortsett från reavinsten för försäljningen av Ulleråker) minus 96 miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten på plus 68 miljoner kronor1. Avvikelsen mot budget beror
främst på det underskott som finns på Akademiska sjukhuset om 290 miljoner kronor.
Prognosen på minus 96 miljoner kronor är en förbättring med 18 miljoner kronor jämfört med
föregående månad. Förbättringen beror på följande:

Lasarettet i Enköping förbättrar sin prognos med 10 miljoner kronor. Detta beror på en
beräknad intäktsökning på 7 miljoner kronor samtidigt som kostnaderna beräknas
minska med 3 miljoner kronor till följd av lägre kostnader för reparation och underhåll
av medicinteknisk utrustning, läkemedel samt övriga personalkostnader

Kollektivtrafikförvaltningen förbättrar prognosen med 8 miljoner kronor beroende på
lägre trafik- och förvaltningskostnader och delvis utebliven planerad trafikförstärkning under senare delen av året

Hälsa och habilitering förbättrar prognosen med 2 miljoner kronor. Samtidigt försämrar
Finansförvaltningen sitt resultat med 2 miljoner kronor främst beroende på lägre skatteintäkter.
Tabell 1: Årsprognos 2014 2
Mnkr
Summa intäkter
Summa personalkostnader
Summa övriga kostnader
Summa avskrivningar/nedskrivningar
Årets resultat
Balanskravsjusteringar
Årets resultat enligt balanskrav
Prognos
2014
14 992
-6 627
-6 323
-499
Budget
Progn jmf
2014
budget
13 423
1 569
-6 543
-84
-6 331
8
-480
-19
1 542
68
-1 638
0
1 474
-1 638
-96
68
-164
Utöver landstingets prognos så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en prognos
på plus 7 miljoner kronor innan dispositioner och skatt. Detta är 3 miljoner kronor lägre än budgeterat.
Nettokostnadsutveckling i landstinget
Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2014 är 5,9 procent (exklusive jämförelsestörande
poster, främst försäljning av Ulleråker), vilket är en förbättring med 0,4 procent jämfört med
föregående prognos. Förbättringen av nettokostnaden jämfört med föregående månad är främst
kopplade till den prognostiserade resultatförbättringen.
Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen 2014 är 3,1 procent. Anledningen till att budgeterad nettokostnad är så mycket lägre än prognostiserad nettokostnadsutveckling beror på att
Akademiska sjukhusets underskott på 190 miljoner kronor inte är med i landstingets budgeterade nettokostnad. Till detta tillkommer den prognosjustering som Akademiska gjort med ytterligare 100 miljoner kronor till totalt minus 290 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror
även på Lasarettet i Enköping och Landstingets ledningskontors prognostiserade underskott.
1
I LPB 2014-2016 är budgeten 108 mnkr. Efter att budgeten togs i juni har LF tagit ett tilläggsbeslut om
att tillföra hälso- och sjukvårdsstyrelsen 40 mnkr till kösatsningar, vilket innebär att budgeten då blir 68
mnkr.
2
Från augusti tas endast externa intäkter och kostnader (dvs landstingsinterna transaktioner är ej med)
med i landstingets resultaträkning. Detta innebär att intäkterna och kostnaderna är lägre än vad som presenterats tidigare månader.
Bilaga § 261
3 (6)
Procent
Nettokostnadsutveckling
Prognos Budget Utfall Utfall Utfall
2014
2014*
2013 2012 2011
3,1
5,6
3,2
4,0
5,9
*Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen baseras på budgeterad nettokostnad i LPB 2014-2016 jämfört med nettokostnaden i bokslutet 2013 (justerat för jämförelsestörande poster).
Den prognostiserade skatte- och statsbidragsutvecklingen 2014 är 2,6 procent. Även 2014 är
nettokostnadsutvecklingen betydligt högre än utvecklingen av skatter och statsbidrag.
Likvida medel och pensionsplaceringar
Landstingets likvida medel uppgår till 2 612 miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett
bokfört värde på 1 263 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 1 327 miljoner kronor har
avkastat i snitt ca 2 procent under november månad.
Investeringar
Landstingets investeringsbudget 2014 är totalt 1 878 miljoner kronor, varav 1 361 miljoner kronor är fastighetsinvesteringar respektive 517 miljoner kronor är utrustningsinvesteringar.
Prognosen för investeringarna är 1 403 miljoner kronor det vill säga 476 miljoner kronor under
budget. Fastighetsinvesteringarna avviker mot budget med 214 miljoner kronor. Det ackumulerade utfallet för fastighetsinvesteringarna är lägre än den ackumulerade budgeten.
Prognosen för utrustningsinvesteringarna avviker med 262 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen beror främst på att Akademiska har minskat sin prognos från det budgeterade 378 miljoner kronor till 150 miljoner kronor. Akademiskas utfall efter november 114 miljoner kronor.
Medarbetare
Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 3,2 procent jämfört med
2013. I samband med september månads löneutbetalning har samtliga förbund fått ny lön och
retroaktiv lön inom ramen för löneöversyn 2014. Utöver löneöversyn bidrar även personalstrukturförändringar till en högre timlönekostnad. Bedömningen är att den procentuella förändringen
ligger på en rimlig nivå.
Det genomsnittliga antalet årsarbetare är 8 302 och det är en ökning med 256 årsarbetare vid en
jämförelse av utfallet januari till och med november i år med samma period i fjol. Det motsvarar
en ökning med drygt 3 procent. Flera förvaltningar har ökat antalet årsarbetare där det för några
förvaltningar kan förklaras med landstingsinterna organisatoriska förändringar. Akademiska
sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 207 årsarbetare. Av dessa är 22 årsarbetare en följd av att barnspecialistmottagningarna numera organisatoriskt tillhör Akademiska, 7
årsarbetare är en effekt av närpsykiatrin i Enköping samt 15 årsarbetare av externa projekt. Vid
en jämförelse av antalet årsarbetare vid Akademiska samma period 2012, 2013 och 2014 har
antalet årsarbetare varit 5 831,
5 759 och i år 5 966. En samtidig ökning av personalkostnaderna har skett.
Landstingets kostnader för inhyrd personal är 73 miljoner kronor till och med november. Årsprognosen är 77 miljoner kronor vilket innebär ett överskridande av årsbudgeten med 30 miljoner kronor. År 2013 var kostnaderna 67 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrda läkare är efter
november 55 miljoner kronor vilket är två miljoner kronor högre jämfört med samma period i
fjol. Kostnaderna för övrig inhyrd personal är 18 miljoner kronor och det är en ökning med 14
miljoner kronor jämfört med samma period i fjol. Ökningen av kostnaden för inhyrd personal
Bilaga § 261
4 (6)
förklaras av att Akademiska sjukhuset har brist på specialistläkare inom främst psykiatrin samt
den avdelning som tillfälligt öppnades och bemannades med inhyrd personal. Lasarettet har
svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden men ökningen av inhyrd personal
beror även på rörligheten i sjuksköterskegruppen. Primärvården har ett relativt stadigt behov av
inhyrning av läkare.
Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är
efter november 4,7 procent vilket är något högre än efter oktober. Det är på samma nivå som för
helåret 2013. Landstingets mål 2014 är att den totala sjukfrånvaron ska vara högst 4,4 procent.
För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom nästan 58 miljoner kronor efter november och det är sex miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning
på 12 procent.
Diagram 1: Total sjukfrånvaro
Bilaga § 261
5 (6)
Bilagor
Årsprognos
Årsprognos Landstinget i Uppsala län
tkr
Landstingsanslag
Rörlig ersättning från HSS
Fast ersättning från HSS
Utfall
201401201411
Utfall
201301201311
Budget
201401201411
Bokslut
2013
Årsbudget
2014
Årsprog
2014
Budgetavvikelse Not
årsprog
0
0
0
0
0
0
0
0
3 344
0
0
0
0
0
3 648
0
0
4 038
Vårdvalsintäkter
Riks-/regionsjukvård
Patientavgifter sjukvård
Intäkter enligt tandvårdstaxan
Trafikintäkter
Övrig finansiering
0
1 840 085
124 356
234 695
618 299
0
0
1 646 079
115 456
228 994
625 556
0
3 183
1 803 959
127 619
241 228
664 193
-3 688
0
1 896 981
126 308
250 561
677 733
0
3 473
2 050 887
139 624
263 508
727 695
-4 035
0
2 010 787
137 072
261 031
678 141
-692
Övriga intäkter
Skatteintäkter
Generella statsbidrag/utjämning
2 804 599
6 982 239
1 174 180
1 341 893
6 790 789
1 074 311
1 217 764
6 965 351
1 201 133
1 486 765
7 373 848
1 309 329
1 329 454
7 598 565
1 310 327
2 997 809
7 621 944
1 281 644
Summa intäkter
13 778 454 11 823 077 12 224 087 13 121 524 13 423 146
14 991 774
Lönekostnader läkare
Lönekostnader övrig personal
Övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Inhyrd personal
Vårdval specialistvård
Köpt vård
Läkemedel
Medicinsk service
Köpt tandteknik och tandvård
Medicinskt material
Lokal- och fastighetskostnader
Trafikkostnader
Finansiell nettokostnad
-1 504 964
-3 831 012
-657 832
-5 993 808
-72 706
0
-840 957
-1 046 663
-73 022
-36 824
-595 045
-342 296
-1 283 297
92 256
-1 482 586
-4 183 774
-314 144
-5 980 504
-43 463
0
-939 611
-1 034 147
-65 952
-51 023
-552 072
-334 505
-1 309 578
-57 234
-1 577 851
-3 915 079
-775 442
-6 268 372
-66 663
0
-888 981
-1 039 737
-80 017
-45 978
-626 631
-379 137
-1 354 438
-536 073
-1 620 993
-4 579 280
-343 084
-6 543 357
-47 591
0
-1 046 879
-1 133 770
-72 386
-56 351
-623 837
-367 416
-1 431 037
-62 462
-1 652 579
-4 566 899
-407 568
-6 627 046
-77 433
0
-965 840
-1 126 721
-76 872
-52 751
-662 152
-393 469
-1 413 782
83 351
Övriga kostnader
Summa övriga kostnader
-1 437 821 -1 396 073 -1 334 204
-5 636 375 -5 821 169 -5 721 789
-1 669 047
-6 686 702
-1 489 216
-6 330 944
-1 637 244
-6 322 913
-31 586 5
12 381 6
-64 484 6
-83 689
-29 842 7
0
81 039 8
7 049
-4 486
3 600
-38 315 9
-26 053 10
17 255
145 813 11
-148 028 12
8 031
-19 031 13
-19 031
Avskrivningar/nedskrivningar
Summa avskrivningar/nedskrivningar
RESULTAT
INVESTERINGSVERKSAMHET
Fastighetsinvesteringar
Investeringar i immateriella och
investeringar i utrustning
-1 437 275
-3 435 552
-305 691
-5 178 518
-56 334
0
-781 531
-963 537
-66 292
-38 819
-539 363
-306 759
-1 232 944
-439 517
0
0
390
-3 473
-40 100
-2 552
-2 477
-49 554
3 343
1 668 355
23 379
-28 683
1 568 628
-431 280
-431 280
-410 733
-410 733
-439 115
-439 115
-413 134
-413 134
-480 401
-480 401
-499 432
-499 432
1 716 990
412 657
82 678
-246 684
68 443
1 542 382
1 473 939
-6 531 686 -7 012 926 -8 026 228
-8 393 787
-8 777 600
-7 447 903
1 329 697
-644 188
-44 512
-230 346
-1 361 305
-20 852
-497 164
-1 146 811
-38 600
-217 864
214 494
-17 748
279 300
-918 738
-30 858
-166 151
-526 223 -1 247 863
-29 298
-19 114
-192 423
-454 860
Noter avseende prognosavvikelse mot budget
1) Sviktande riks- och regionintäkter på Akademiska sjukhuset
2) Bortfall i biljettintäkter beror främst på ny prisstruktur som driftsattes den första april 2014
3) I prognosen ingår försäljningen av Ulleråker på 1 631 mnkr
4) Statsbidrag för läkemedel för högt budgeterat, vilket beror på att utvecklingen av läkemedelskostnaderna såg ut att bli större
ooovid budgettillfället.
5) Avvikelsen beror på främst på att lönekostnad för läkare felbudgeterats på övrig personal
6) Avvikelsen beror på högre pensionskostnader än budgeterat, en reglering av semesterlöneskuld som ej var budgeterad och
vvvopersonalkostnadsökningar pga lönesatsningar utöver budget på Akademiska sjukhuset
7) Avvikelse beror främst på läkarbrist inom psykiatrin varför inhyrning görs.
8) Avvikelse beror på lägre kostnader för vårdval, upphandlade avtal och diverse slussningar.
9) ökat antal laparoskopiska ingrepp, operationer med robot och allt fler dyra implantat driver kostnaderna för medicinskt material
10) Avvikelsen beror på försäljningen av Ulleråker till Uppsala kommun då landstinget nu får hyra tillbaka lokaler på Ulleråker.
11) Avvikelsen beror främst på att en omstrukturering av landstingets pensionsportfölj gjorts 2014, vilket innebär att vinster från gamla
gggplaceringar realiserats. Det beror även på den ökade likviditeten från ulleråkersförsäljningen. Båda posterna var obudgeterade.
12) Differensen beror främst på att Akademiska sjukhuset hade när budgeten lades ett budgeterat ett underskott på 190 mnkr.
I landstingets budget har Akademiska dock en nollbudget. För att landstingets totala budget enligt LPB skulle förbli intakt
har Finansförvaltningen lagt upp en positiv budgetpost på 190 mnkr som motsvarar Akademiskas underskott.
13) Totalt sett prognostiserar förvaltningarna (främst AS och LSU) med lägre avskrivningar än budgeterat. Anledningen till att
avvikelsen ändå är negativ beror på utrangeringar av fastigheter på 48 mnkr.
1
2
3
4
Bilaga § 261
6 (6)
Likvida medel och pensionsplaceringar
PENSIONSPLACERINGAR
Anskaffnvärde
(mnkr)
RÄNTOR: 35 %
Handelsbanken ränteallokeringsmandat (start 140409)
250
Nordea ränteallokeringsmandat (start 140904-)
200
450
AKTIER: 49 %
Agenta svenska aktier (start 140328)
100
HB Sv index criteria (start 141128)
75
Robur Talenten (start 140326)
150
SEB Etisk Global Indexfond (start 140908)
100
Stabila aktier (start 140904)
100
HB Global index criteria (start 141017, 141021)
75
600
ALTERNATIVA TILLGÅNGAR: 15 %
Agenta Multistrategi (okt avkastning)
200
200
LIKVIDA MEDEL: 1 %
TOTALT:
LIKVIDA MEDEL inkl korta placeringar
(mnkr)
Swedbank fasträntekonto
Swedbank fasträntekonto
Swedbank fasträntekonto
Likvida medel
Nordea
Nordea
Swedbank
Nordea inst kortränta
TOTALT:
Marknvärde
256
202
458
110
78
172
104
104
83
651
205
205
13
13
1263
1327
Belopp
Ränta/Avkastn
månad
0,09
0,12
0,12
900
635
300
1835
195
250
26
306
777
2612
Bilaga § 262
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län
2014-11-25
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2014-11-25
CK 2012-0394
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Hyresavtal
Eva Ljung, landstingsdirektör
Bilaga § 262
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
2014-12-03
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2014-10-16
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtalsteckning
Jens Larsson, Chefsjurist
2014-10-20
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtalsteckning
Jens Larsson, Chefsjurist
2014-10-30
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtalsteckning
Jens Larsson, Chefsjurist
2014-10-30
1.4 Mottagande av
delgivning
Delgivning
Jens Larsson, Chefsjurist
2014-11-06
1.4 Mottagande av
delgivning
Delgivning
Jens Larsson, Chefsjurist
2014-11-11
1.4 Mottagande av
delgivning
Delgivning
Jens Larsson, Chefsjurist
2014-11-19
1.4 Mottagande av
delgivning
Delgivning
Jens Larsson, Chefsjurist
Bilaga § 262
2014-11-26
2014-12-03
1.3 Fullmakt
UPPH2014-0099
Rättegångsfullmakt (Miljötillstånd akvifer
under Akademiska sjukhuset)
Jens Larsson, Chefsjurist
7.3 Offentlighets- och Sekretessprövning och avböjande att utge
sekretesslagen m.m.
handling
Jens Larsson, Chefsjurist
Bilaga § 262
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län december 2014
2014-12-04
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori
med ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2014-10-24
AS2014-0828
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kongressbyråtjänster
Göran Angergård, divisionschef
Neurodivisionen
2014-10-10
AS2014-0889
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Specialisttjänstgöring vid Öron-näsa-hals
Göran Angergård, divisionschef
Neurodivisionen
2014-11-11
AS2014-0906
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Servicecontract S1000 system
Ulrika Fjärstedt, avdelningschef MSI
AS2014-0907
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Tecan Serviceavtal
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2014-11-07
AS2014-0933
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Föreläsning CENTRAL trial 3y data:
Everolimus in kidney transplatation
Björn Ekmehag, Kirurgdivisionen
2014-11-05
AS2014-0935
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Föreläsning/Medicinsk konsultation – Jan
Eriksson
Torbjörn Linde, verksamhetschef,
verksamhetsområde specialmedicin
2014-11-17
AS2014-0937
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Liaison lxt – underhållsavtal
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2014-10-27
AS2014-0938
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Bladderscan BVI 6100
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2014-11-10
AS2014-0939
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Diabetesdagarna Loka Brunn och
Sunbyholm 2015 – Föreläsare Jarl Hellman
Torbjörn Linde, verksamhetschef,
verksamhetsområde specialmedicin
2014-10-25
Bilaga § 262
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län december 2014
2014-12-04
2014-10-29
AS2014-0941
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Advisory Board Diabetes – extern expert
Petros Katsogiannos
Torbjörn Linde, verksamhetschef,
verksamhetsområde specialmedicin
2014-10-02
AS2014-0942
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
SAMBIS-server Fafner – tillägg till avtal
dnr AS2008-0446
Åke Gustafsson, sektionschef,
Akademiska laboratoriet
2014-09-15
AS2014-0946
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Göran Angergård, divisionschef
Neurodivisionen
AS2014-0952
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Forskningsuppdrag –
Rehabiliteringsmedicinska kliniken –
Anette Liljegren
Konsulttjänster
2014-11-05
Extern expert vid Nordic Lipid Expert
Meeting – Jarl Hellman
Detektion av cancerceller - Uppdrag
Jan-Erik Sundquist, biträdande
sjukhusdirektör
Torbjörn Linde, verksamhetschef,
verksamhetsområde specialmedicin
Sune Larson, FoU-direktör
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Invasiva svampinfektioner – Advisory
board-möte – konsult Jan Sjölin
Fredrik Sund, verksamhetschef,
Infektionssjukdomar
AS2014-0972
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Anpassning av larm A15- BUP psykiatrin
Hans-Olov Hellström, biträdande
sjukhusdirektör
2014-11-25
AS2014-0974
2014-10-17
AS2014-0975
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Bevakning av senaste nytt i IBD Nyhetsbrev
– uppdrag Anders Rönnblom
Testing för JC virus in patients suffering
from multiple sclerosis – testavtal
Torbjörn Linde, verksamhetschef,
verksamhetsområde specialmedicin
Karin Rudling, verksamhetschef
Neurologen
2014-04-23
AS2014-0976
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Medicinsk föreläsare – Örjan Nordmark
Karin Rudling, verksamhetschef
Neurologen
2014-11-20
AS2014-0959
2014-10-14
AS2014-0964
2014-11-20
AS2014-11-20
2014-10-29
Bilaga § 262
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län december 2014
2014-06-28
2014-12-04
AS2014-0977
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Utveckling av programmet Carf Standard
Manager - avsiktsförklaring
Karin Rudling, verksamhetschef
Neurologen
AS2014-0978
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Medtronic Registry for Epilepsy (MORE)
Karin Rudling, verksamhetschef
Neurologen
2014-11-05
AS2014-0979
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Ballderscan BVI 6100 – serviceavtal
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2014-11-27
AS2014-0980
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Molek färgningsapparat - serviceavtal
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2014-11-25
AS2014-0982
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Medicinsk expertis inom barnspasticitet –
uppdragstagare Cecilia Tjäder
Marianne van Rooijen, divisionschef,
Kvinno- och barndivisionen2014-10
2014-10-09
AS2014-0986
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Bentäthetsmätare Lunar iDXA
Torbjörn Linde, verksamhetschef,
verksamhetsområde specialmedicin
2014-11-24
AS2014-0995
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
HR-konsulttjänster
Inger Thorén, HR-direktör
2014-12-01
AS2014-1003
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Faxöverföring till apotek – ordination recept Gunilla Svedström, verksamhetschef
Beroende- och neuropsykiatrin
2014-12-03
AS2014-1006
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Stöd till projektinitiering inom Svenska
institutets östersjösammarbete
2014-10-04
Lennart Persson, sjukhusdirektör
Bilaga § 262
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län december 2014
2014-11-18
AS2014-0923
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2014-05-09
AS2014-0999
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2014-12-04
Leasing/hyresavtal
Kopiator Canon iR Advance C5235i ingång
40 bv
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
Leasingfordon BPA442, VW Golf
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
Bilaga § 262
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - avtal april 2013
2014-12-04
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori
med ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2014-12-04
KP2011-0053
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
NN25307, RO4917838 – tilläggsavtal
Sune Larsson, FoU-direktör
2014-11-18
KP2014-0163
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
MK-3475, prtokoll 045 - Pembrolizumab vo onkologi
Sune Larsson, FoU-direktör
2014-11-28
KP2014-0168
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Cohort study of on TIA/Riksstroke
Sune Larsson, FoU-direktör
2014-11-11
KP2014-0169
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Filanesib (ARRY-520) ARRAY-520-311 Hematologen/50C
Sune Larsson, FoU-direktör
2014-11-11
KP2014-0170
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Enzalutamid/docetaxel, 9785-MA-1001 - vo Sune Larsson, FoU-direktör
onkologi
2014-11-11
KP2014-0171
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Zephyr Endobronkial Valve (EBV)
Studienummer 630-0015 - vo lung- och
allergisjukdomar
Sune Larsson, FoU-direktör
2014-11-11
KP2014-0172
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
MediVector T705aUS316 - vo
infektionssjukdomar
Sune Larsson, FoU-direktör
2014-12-01
KP2014-0180
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Patient support program - MinSupport Plus
- on healt related quality of life - HRQoL Rebif - the RebiSmart Device
Sune Larsson, FoU-direktör
Bilaga § 262
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län
2014-12-03
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2014-11-13
LSU2014-0017
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Hyresavtal Leasepro Nordic AB
Säkerhetsenheten
Thord Hägg, Förvaltningsdirektör
Bilaga § 262
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län
2014-12-03
Datum för
beslut
2014-11-17
Diarienummer eller
löpnummer
PV 2014-0148
Beslutskategori
med ärendegrupp
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
Avtal – nyttjande av bassäng Lasarettet i
Enköping
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
2012-10-12
PV 2014-0149
1. Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Lokalvård Samariterhemmets
vårdcentral
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
2012-02-13
PV 2014-0150
1. Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Lokalvård Samariterhemmets
vårdcentral
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
2013-04-12
PV 2014-0151
1. Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Multimaskin Samariterhemmets
vårdcentral
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
2014-10-15
PV 2014-1053
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Bemanning läkare
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
2014-11-05
PV 2014-0154
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Bemanning läkare
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
2014-11-17
PV 2014-0162
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Primärvården och Uppsala
universitet
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
Primärvårdens ledningskontor
Ulleråkersvägen 21 │ 750 17 Uppsala
Tel vx. 018-611 00 00 │ Fax 018-611 76 11 │ pg 7365-0 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se