Bilagor - Landstinget i Uppsala län

FÖREDRAGNINGSLISTA
Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 6 oktober 2015 kl. 13
Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala
Nr
Ärende
195
Val av justerare. I tur: xxx
Dnr
Tid för justering: tisdagen den 13 oktober 2015
196
Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet
197
Landstingsdirektörens rapport
CK 2015-0003
198
Delårsrapport för landstingsstyrelsens övergripande verksamheter 2015
CK 2015-0379
199
Ändring i bolagshandlingar för Transitio AB
CK 2015-0351
200
Ändring i bolagshandlingar som berör Gamla Uppsala Buss AB
CK 2015-0352
201
Ändring av bolagshandlingar för Inera AB
CK 2015-0353
202
Program för uppföljning av privata utförare 2016 – 2018
CK 2015-0237
203
Patientmatssituationen vid Akademiska sjukhuset
CK 2014-0426
204
Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen – budget för gemensamma
verksamheter 2016
CK 2015-0337
205
Rutin för ekonomirapportering
CK 2015-0371
206
Landstingets i Uppsala län risk och sårbarhetsanalys
CK 2015-0359
207
Cancerplan 2014-2015 för Uppsala-Örebroregionen
CK 2014-0349
208
Initiering av upphandling av helikopter för luftburen intensivvård vid
Akademiska sjukhuset
CK 2015-0300
209
Revidering av Riktlinjer för länshandikapprådets organisation och verksamhet CK 2015-0047
210
Regler mot tagande och givande av muta och jäv vid kontakter mellan
anställda/förtroendevalda i Landstinget i Uppsala län och
företag/entreprenörer
CK 2015-0381
211
Ansökan om tillstånd för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård
CK 2015-0288
212
Bidrag till patienter över 65 år med hemodialys i hemmet
CK 2015-0085
213
Regional HTA-verksamhet
CK 2015-0336
214
Regionalt centrum för sällsynta sjukdomar
CK 2015-0333
215
Initiering av upphandling avseende kontorsprogramvaror och tillhörande
tjänster
CK 2015-0402
216
Initiering av upphandling avseende serverlicenser och tillhörande tjänster
CK 2015-0403
217
Landstingets förtjänsttecken 2015
CK 2015-0361
218
Översiktsplan Östhammars kommun – Remissyttrande till Östhammars
kommun
CK 2015-0256
219
Fördjupad översiktsplan för Södra staden i Uppsala – Remissyttrande till
Uppsala kommun
CK 2015-0285
220
En kommunallag för framtiden – Remissyttrande till Finansdepartementet
CK 2015-0217
221
Granskning av processen för stora investeringar i landstinget – Svar till
revisionen
CK 2015-0104
222
Förbättra förutsättningarna för sjukvårdens utveckling – Svar på motion
CK 2015-0164
223
Hjälpmedel för självtest – Svar på motion
CK 2014-0298
224
Sammanträdestider 2016 för landstingsstyrelsen
CK 2015-0278
225
Uppföljning av landstingsstyrelsens givna uppdrag till och med september
2015
CK 2015-0025
226
Anmälan av beslut enligt delegation
CK 2015-0007
227
Skrivelser för kännedom
CK 2015-0268
228
Ledamot i styrgruppen för patientmatsutredningen
CK 2015-0005
CK 2014-0426
Bilaga § 197
2015-09-21
Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens
rapport oktober 2015
Avtal om regional samverkan
Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen beslutade den 29 september att anta
Avtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion för perioden 2016-2019 för
egen del, och att rekommendera landstingen att göra detsamma. I samverkansavtalet
förbinder sig landstingen och regionerna att de ska stärka Uppsala-Örebro
sjukvårdsregion som samverkansområde. De ska också verka för en mer jämlik vård
inom sjukvårdsregionen och för att hälso- och sjukvårdsresurserna ska utnyttjas
effektivt. Det nya avtalet öppnar för fler gemensamma verksamheter och områden för
samverkan jämfört med tidigare. Sjukvårdsregionen ska också utreda möjligheten att
öka valfriheten, så att patienter ska kunna välja vårdgivare inom den så kallade
slutenvården, det vill säga vård av patienter som ligger på sjukhus. Avtalet reglerar
även köp av vård vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro.
Fördjupad uppföljning och utvärdering
Inom området fördjupad uppföljning planeras för närvarande fyra olika granskningar att
genomföras hösten 2015; vårdcentraler, naprapater, kiropraktorer och vaccinatörer.
Under oktober månad kommer dessutom nästkommande års arbete att planeras utifrån
en nyligen framtagen avdelningsgemensam prioriteringsprocess. Metodutveckling sker
kontinuerligt samt inom ramen för ett SKL-projekt med syfte att ta fram en nationell
modell för fördjupad uppföljning.
Samverkan kring lagstiftning om tryggare och effektivare utskrivning från
slutenvården
Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting (TKL) har haft en planeringsdag
kring ny lagstiftning om tryggare och effektivare utskrivning från slutenvården.
Företrädare från kommunernas hälso- och sjukvård och från landstingets öppen- och
slutenvård gav föredragningar om vägar framåt tillsammans och hur vi bör förbereda
oss. Ansvarigt kansliråd på Socialdepartementet berättade om den aktuella
lagstiftningsprocessen. Inom TKL fanns stöd för att även Uppsala län ska följa den
nationellt föreslagna 3-dagars regeln men nuvarande överenskommelse behöver ändå
ses över. Det uppdraget gavs till processgruppen vårdkedjan. Gruppen fick också i
uppdrag att analysera varför antal utskrivningsklara patienter som ligger kvar i
slutenvården varierar mellan kommunerna. Vidare uppdrogs bl.a. den tidigare gruppen
för samordnad individuell plan att ta fram förslag på förenklad SIP och E-hälsogruppen
tillsammans med patientsäkerhetsgruppen att se över IT-verktyg.
Bilaga § 197
Anhörigstöd
Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor har påbörjat arbetet med att
stegvis implementera handlingsplanen och aktivitetsplanen för stöd till anhöriga barn
och vuxna. Inbjudan om att delta som pilotverksamhet har gått ut på bredden och ett
tiotal avdelningar på Akademiska sjukhuset, Närpsykiatri i Norduppland samt Hälsa och
habilitering avser att delta.
Översyn primärvårdens uppdrag och ersättningssystem
Projektet pågår enligt tidplan. Inriktningen för projektet är att se över uppdraget för
primärvården, fokus på svårt och/eller kroniskt sjuka, möta den ökande psykiska
ohälsan, stimulera förebyggande och tidiga insatser samt jämlik vård över hela länet.
Samverkan sker med andra utredningar kring e-hälsa, rehabilitering, utveckling av
mobila team, handlingsplan för psykisk ohälsa och närvårdsutvecklingen i länet. Dialog
förs med referensgrupper i form av vårdgivarrepresentanter från branschråd primärvård,
fackliga representanter från SAMLA, representanter från länshandikapprådet och
pensionärsrådet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott är politisk styrgrupp där
rapportering sker månadsvis. Delrapport ska lämnas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i
december och slutrapport feb/mars till vårdsstyrelsen.
Folkhälsa – en kartläggning
I syfte att skapa en bild över hur Landstinget i Uppsala län tillsammans med
samarbetspartners arbetar med området folkhälsa har en kartläggning av området
genomförts. Kartläggningen visar dels hur arbetet med folkhälsa sker internt inom
landstinget och dels vilka delar som Länsstyrelsen i Uppsala län och Regionförbundet
Uppsala län ansvarar för. Viss problematik kring samordning och styrning inom
området har kunnat lösas under arbetets gång, exempelvis har samordningen på
Landstingets ledningskontor tydliggjorts, representationen till Länsstyrelsen
samarbetsgrupper förbättrats och det har bildats ett programråd inom hälsoinriktad
hälso- och sjukvård. Uppdraget för programrådet är att samverka med övriga
programråd inom landstinget och med övriga landsting i Uppsala-Örebroregionen för en
mer kunskapsbaserad och jämlik vård i hela regionen. Inom vissa områden som har
belysts i samband med kartläggningen behövs ett fortsatt arbete.
Läkemedelskostnader jan – augusti
Landstingets kostnader för läkemedel för perioden januari till augusti 2015 uppgick till
767 582 448 kr.
Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick till 494 mnkr vilket innebär en ökning
på 6,2 % jämfört med samma period 2014. Akademiska sjukhuset ökade sina kostnader
med 9,3 %. Vårdcentralerna ökade sina kostnader med 1,2 %. De preparat som står för
de största kostnadsökningarna är läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar såsom
Reumatoid artrit samt blodpropp.
Kostnaderna för slutenvårdsläkemedel uppgick till 225 mnkr vilket innebär en ökning
med 4,8 % jämfört med samma period föregående år. De preparat som står för de största
kostnadsökningarna är läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar, lymfom/leukemi
samt immunglobuliner.
Läkemedel mot hepatit C förskrivs enligt smittskyddslagen och faktureras
ledningskontoret till en kostnad av 49 mnkr. Landstingets sidoavtal med berörda företag
har hittills gett en återbetalning på 2 mnkr.
2
Bilaga § 197
Epidemiövning
Med tanke på de händelser som inträffat under senare år med epidemiska utbrott såsom,
pandemin 2009, mässlingsutbrottet 2013, ebola 2014 och pulverbrev 2015 planerar
smittskyddsenheten tillsammans med beredskapssamordnarna i landstinget att
genomföra en epidemiövning. Ett förberedande möte hölls 27/8 med inbjudna deltagare
från Länsstyrelsen, Milo Mitt, SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) och
infektionskliniken. En bred inbjudan till epidemiövningen 19/11 har skickats ut. Den
kommer att genomföras som en övning i seminarieform med ca 40 deltagare. Övningen
kommer att utgå från några scenarier som innefattar behov av massvaccination,
avgränsning och isolering av smittade och i hög utsträckning också innefatta de
kommunikationsproblem som kan uppstå vid ett utbrott av smittsamma sjukdomar.
Övningen kommer att utgå från gällande epidemiplaner och kommer förhoppningsvis
att ligga till grund för en reviderad epidemiberedskapsplan för landstinget.
Frisktandvårdskonferens
Den 10-11 september arrangerade Folktandvården en nationell frisktandvårdskonferens
i Uppsala. Samtliga landsting/regioner deltog. Föredrag hölls av både egna medarbetare
och externa föreläsare. Ett tema gällde hur Folktandvården ska kunna intressera fler
äldre och även personer med annan kulturell bakgrund för Frisktandvård. Ett annat tema
var aktuell forskning om effekter på tandhälsa och vårdpanorama av
frisktandvårdsmodellen, d.v.s. tandvård till fast pris.
Utbildning om alkoholpreventivt arbete på vårdcentraler
För att stärka primärvårdens personal i det alkoholpreventiva arbetet har
Folkhälsoenheten vid Hälsa och habilitering under oktober månad arrangerat tre
utbildningsdagar kring riskbruk, alkoholproblem och samtalet om alkoholvanor med
patienter. Utbildningens syfte är att stödja arbetet med att utveckla ett strukturerat
arbetssätt med en lokal rutin för det alkoholpreventiva arbetet på vårdcentralen.
Tvärprofessionella team om 3-5 personer från tolv vårdcentraler har genomgått
utbildningen som följs upp med ytterligare två halvdagsutbildningar samt besök hos
deltagande vårdcentraler inom loppet av ett år.
Tolkcentralen värd för nationell konferens
Tolkcentralen i Uppsala stod 10-11 september som arrangör för den nationella
konferensen Samordnarkonferens. Under två dagar utbytte närmare 40 stycken
samordnare och administratörer, från Umeå i norr till Malmö i söder, erfarenheter med
varandra. Konferensen är ett led i att få ett mer homogent arbetssätt i denna komplexa
verksamhet.
Flytt för Cosmos och Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa
Cosmos och Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa kommer att lämna sina
respektive lokaler på Samariterhemmet och Grottan i Uppsala sista september. Ny
adress från och med 1 oktober är Märstagatan 2. Planen är att ha öppet för akuta besök
trots flytt, samt att under 1-2 oktober ha något nerdragen verksamhet. Därefter ska
verksamheten vara igång som vanligt.
3
Bilaga § 197
Hälsoundersökningar för asylsökande
Det stora antalet asylsökande har gjort att Cosmos har fler patienter än tidigare med
väsentligen oförändrad personalstyrka. Nu har en mobilisering skett och med stöd från
sjuksköterskor, läkare och psykologer från olika delar av landstingets verksamheter
likväl som privat kan nu fler tider för hälsoundersökning erbjudas.
Hälsoundersökningarna är ett mycket viktigt steg för de asylsökande och innefattar ett
systematiskt arbetssätt för att säkra bästa möjliga hälsa för den asylsökande.
Analys av återinläggningar i slutenvården
Ett projektteam analyserar samtliga återinläggningar i slutenvården från 1 juni och året
ut. Detta redovisas till sjukhusklinikerna och till vårdcentralerna. Var och en kan då
själva analysera de patienter där de varit involverade i vården. Veckovisa analyser sker
nu löpande och ambitionen är att permanenta arbetssättet i och med budgetåret 2016.
Seminarium med Intermountain Healthcare
Under september månad erbjuder Hälsa och habiliteringen flertalet
utbildningsaktiviteter och seminarier riktade till primärvård och andra intresserade
aktörer. Den 15 september var Intermountain Healthcare på besök för att dela
erfarenheter om att leda och styra vård mot ökad kvalitet och därmed lägre kostnader.
Här diskuterades ingående modeller för hur kvalitetsutveckling kan byggas in i
ordinarie arbete. Vidare presenterades fall och frakturförebyggande arbete inom SÄBO,
värdebaserad vård samt ett systematiskt sätt att minska återinläggningar inom
slutenvården genom att involvera samtliga landstingsaktörer. Seminariet hade bredd
bland besökarna då vi hade med deltagare från Akademiska sjukhuset, primärvården,
Lasarettet i Enköping, Landstingets ledningskontor och landstingspolitiker.
Akademiska underlättar för patienter att söka specialistvård
Den 1 september blev det enklare för patienter att själva söka vård på Akademiska
sjukhuset. Då infördes Egen vårdbegäran, en slags egenremiss, som skickas via en
nedladdningsbar blankett på webben eller via e-tjänster på 1177 till någon av
specialistmottagningarna inom öppenvården. Sjukhuset blir dessutom först i landet med
att införa en central enhet som vid behov lotsar patienterna rätt.
Akademiska öppnar centrum för patienter med ovanlig blodsjukdom
Ett nytt centrum för blodsjukdomen mastocytos har bildats på Akademiska sjukhuset.
Genom att samla kompetens inom ett så kallat center of excellence ska patienter med
misstänkt eller konstaterad mastocytos få rätt diagnos och behandling snabbare.
Mastocytos är en svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och
svårtolkade symtom.
Tillgänglighet – primärvård
Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården innebär att alla skall komma i
kontakt med vårdgivare samma dag som vården kontaktas och erbjudas tid för ett
läkarbesök inom sju dagar i primärvården. Således redovisas primärvårdens
tillgänglighet i form av telefontillgänglighet samma dag och tillgänglighet till
läkarbesök bokad tid inom sju dagar. Nationellt genomförs mätningar två gånger om
4
Bilaga § 197
året, en i oktober och en i mars. Landstinget i Uppsala län rapporterar emellertid siffror
varje månad för samtliga vårdcentraler som använder det gemensamma elektroniska
patientjournal systemet i länet.
I de nationella mätningarna som genomfördes i mars 2015 uppnådde Uppsala läns
landsting 90 % avseende telefontillgänglighet vilket kan jämföras med rikssnittet som
var 87 %. Tillgängligheten till läkarbesök i Landstinget i Uppsala län uppgick till 90 %
vilket var lika med rikssnittet i 2015 års vårmätning.
Tillgänglighet – specialistvård
Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att tid till ett
nybesök ska ges inom 90 dagar efter remiss skickats och tid för operation/behandling
ska ges inom 90 dagar efter beslut om behandling. Sjukhusen inom landstinget i
Uppsala län ligger runt 80 % för nybesök och 84 % för operation/behandling när siffror
för detta redovisas månadsvis för perioden januari till juli. När det gäller vårdgarantin
för operation/behandling ligger Uppsala över rikssnittet samtliga månader för perioden
januari till juli 2015.
Läkare och sjuksköterskor med utländsk utbildning
HR-avdelningen på ledningskontoret har gjort en kartläggning av de vägar som leder till
svensk legitimation för läkare och sjuksköterskor utbildade i andra länder. Detta har lett
till ställningstaganden om vad landstinget kan göra för att bidra till detta samt att skapa
långsiktigt hållbara arbetssätt och strukturer i dessa frågor.
Behov för kompletterande utbildning och möjlighet till provtjänstgöring inom olika
områden har identifierats. Därefter har två områden prioriterats för fortsatt arbete under
hösten.
1. Struktur och program för hur legitimerade läkare med examen från länder inom
EU/EES blir anställningsbara för specialisttjänstgöring. Det gäller både de med
svenska som modersmål och de som har sitt ursprung i andra EU/EES-länder. Det
här är en grupp läkare som med viss komplettering och med klinisk praktik blir
anställningsbara.
2. Skapa en struktur för hantering av provtjänstgöring för specialistläkare från länder
utanför EU/EES (inför svensk legitimation). Denna grupp läkare har många gånger
lång erfarenhet inom sin specialitet, men måste dock genomgå en av Socialstyrelsen
anmodad provtjänstgöring för att få sin svenska läkarlegitimation. Därefter blir dessa
läkare anställningsbara som legitimerade läkare eller i relevant
specialisttjänstgöringsutbildning för att erhålla svensk specialistexamen.
Samverkan med andra aktörer
Landstinget har inlett arbete i frågorna med Arbetsförmedlingen och just nu deltar
landstinget i ett arbete med en ansökan till Europeiska socialfonden. Medel för att arbeta
med integrationsfrågor är utlysta. Arbetsförmedlingen planerar bl.a. för start av en
särskild SFI-utbildning för Akademiker inom legitimerade vårdyrken och då i
samverkan med kommunerna i länet och landstinget.
5
Bilaga § 197
Upphandling
En upphandling av rekryteringsföretag gällande sjuksköterskor utbildade inom EU/EES
pågår. Behov finns att skapa en organisation för de frågorna inom landstinget. Planering
pågår.
Konkreta insatser under 2015
De landstingsövergripande medel som avsatts för utländsk utbildad personal har använts
för följande insatser;
1. Kompletterande språkundervisning i sjukvårdssvenska och samhälls- och
författningskunskap har tillhandahållits för ett antal läkare och sjuksköterskor.
2. Två läkare har fått möjlighet till provtjänstgöring inför sin svenska legitimation, båda
är specialister inom bristkompetenser. Ytterligare ett par läkare kommer att påbörja
sin provtjänstgöring under hösten.
3. Tre spanska grundutbildade sjuksköterskor är anställda vid Akademiska sjukhuset
samt en barnmorska från Etiopien har anställts som undersköterska och får utbildning
i medicinsk svenska inför sin svenska sjuksköterskelegitimation.
Wiks folkhögskola
Wiks Folkhögskola arbetar med en genomlysning som förmodligen kommer att
utmynna i en intern omorganisation. Tillförordnad rektor John Sjöberg leder på
Kulturnämnden/skolans styrelses uppdrag arbetet. Tidigare rektor Lars Gejpel slutade
sitt arbete den sista juli.
Wiks slott
Wiks Slott har äntligen kunnat använda Hotell Anna igen, sedan vattenskadan sedan en
månad tillbaka är åtgärdad. Bokningsläget ser trots landstingets svåra ekonomiska
situation relativt bra ut. Skördefesten på Wik ägde rum den 20 september 11-16.
Länsbiblioteket
Länsbiblioteket jobbar utåtriktat;
• 10-13 augusti deltog 13 ungdomar från länet i skrivarlägret Unga skrivare på
Wiks folkhögskola.
•
27-28 augusti deltog 24 barn- och ungdomsbibliotekarier på Mötesplats
Läskonster som innehöll föreläsningar, metodutbildning och erfarenhetsutbyte
•
10 september deltog ca 55 medarbetare från folkbiblioteken i Uppsala län på den
första basdagen inom det interregionala projektet Dela Läslust
Kulturenheten
Kulturnämnden har fastlagt nya riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning, som
tydliggör både hur det praktiska arbetet går till med val av konst tillsammans med
konstgrupper och hur olika beslutsprocesser ser ut. Arbetet med konstombud på
landstingets olika förvaltningar har startat. Konstombuden är Kulturenhetens
kontaktpersoner i frågor gällande konst, t ex vid inventeringar.
6
Bilaga § 197
Kulturenheten har beviljats 350 tkr av Statens kulturråd för projektet Dans i rörelse.
Syftet med projektet är att stärka den professionella nutida dansen, utveckla dansen som
konstform samt att nå ny publik i hela länet. Projektet med satsningen på professionell
dans är en del av arbetet med den regionala kulturplanen.
Certifikat förnyat för miljöledningssystem
Landstingets certifikat för miljöledningssystem enligt den internationella standarden
ISO 14001:2004 är förnyat. I våras genomfördes den första uppföljande revisionen med
ett nytt certifieringsföretag med goda resultat. Bland annat nämns i revisionsrapporten
att det genomgående finns en hög miljömedvetenhet och kännedom om mål och
handlingsplaner bland landstingets medarbetare. I december i år har landstinget haft ett
certifierat miljöledningssystem i tio år.
Mediebilden av landstinget 1 – 31 augusti 2015
Större nyheter
I augusti inleddes landstingets satsning på kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade
sjuksköterskor. Detta fick positiv uppmärksamhet både lokalt och i riksmedia.
Andra exempel på mediernas rapportering
Positivt:
Dirigerar bättre utan upphandling
Byggstart för Akademiskas teknikhus
Storsatsning på miljövänligare stadsbussar i höst
Plats för vårdcentral i Gottsunda centrum
Elevprojekt för ungas psykiska hälsa startas av Akademiska
Akademiska först med ny antikroppsbehandling
UL vill att bilisterna ska prova på lokaltrafiken
Säkrare vård med gemensam journal
Upplands unga i topp vad gäller tandhälsa
Ackis inför egenremiss
Ny parkeringsplats för Lasarettet i Enköping
Uppsala län har lägst antal självmord i landet
Konsten till tröst för patienterna
Negativt:
För få går på cellprovtagning
Familj kritisk efter dödsfall
Barnmorska tog knark på jobbet
Svar dröjde vid test av cancer
Racheal, 26, dog efter förlossning
Nekats buss med elrullstol
Sjukhusbygget ska utredas
Tvingades amputera efter blodförgiftning
Resenärer har betalat för mycket
Svår vardag utan rehabilitering
7
Bilaga § 197
Osäkert i landstinget i höst
Neutralt:
Läget på akuten har förbättrats
Väg till Akademiska stängs av
Många krigsskadade har vårdats på Akademiska
Mjuka-linjen-hållplats vid Akademiska dras in
Uppsalaelever riskerar bli utan skolskjuts skolstarten
Nattmänniskor löper högre risk för karies
Sjuksköterskebrist i höst
Landstingsdirektör saknas fortfarande
Nya tider för busstrafiken i länet
För få tandvårdsvikarier
Stort tryck på vården efter larm om smitta i scoutläger
Landstingen saknar kompetens för nyanländas psykiatriska vård
Nätjournaler för psykiatrin
8
Bilaga § 197
Landstingsdirektörens
ekonomirapport
Januari-augusti 2015 (T2)
Bilaga § 197
2 (11)
Ekonomi
Sammanfattning
Landstingets årsprognos är minus 52 miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor sämre än
budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 67 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror främst på att Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos
med 100 miljoner kronor. Sjukhusets prognos är nu minus 200 miljoner kronor. Även Landstingsservice, Landstingets resurscentrum och Kollektivtrafikförvaltningen försämrar sina prognoser. Samtidigt förbättrar hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Lasarettet i Enköping, Hälsa och
habilitering, Kultur i länet och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter sina prognoser.
Oroväckande är att så många förvaltningar har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på
totalt 112 miljoner kronor1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus
164 miljoner kronor. Landstinget behöver vidta strukturella åtgärder för att få en hållbar ekonomi över tid.
Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,6 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Samtidigt ökar inte produktionen i motsvarande takt, vilket i längden
inte är en hållbar utveckling.
Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss
lämnat en årsprognos på plus 4 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är i nivå
budget.
Tabell 1: Årsprognos 2015
Mnkr
Riks- och regionintäkter
Övriga intäkter
Personalkostnader inkl inhyrd personal
Övriga kostnader
Årets resultat
Balanskravsjusteringar
Årets resultat enligt balanskrav
Prognos
2015
2 118
11 961
-7 057
-7 074
Budget
2015
2 216
11 851
-7 060
-6 970
Bokslut
Avvik.
2014
budg/prog
2 015
-98
12 986
110
-6 739
3
-6 657
-104
-52
37
1 605
-89
0
0
-1 639
0
-52
37
-34
-89
Orsaker till avvikelse årsbudget-årsprognos
Den negativa avvikelsen mot årsbudgeten förklaras nedan:
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens positiva prognos beror på minskade kostnader för
köpt vård, minskade läkemedelskostnader och återbetalning av målrelaterad ersättning.
Akademiska sjukhusets negativa prognos är främst en följd av lägre riks- och regionintäkter. En stor bidragande orsak är även en hög personalkostnadsutveckling
mellan åren.
Lasarettet i Enköping lämnar efter augusti en positiv årsprognos. En förutsättning
för den positiva prognosen är att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2
miljoner kronor för samarbete med Akademiska sjukhuset
Hälsa och habiliterings arbete med att minska ökningstakten för hjälpmedelskostnader har fått genomslag. Detta i kombination med svårigheter att rekrytera
personal inom vissa yrkesgrupper, och medföljande vakanser, utgör en stor del av
orsaken till förvaltningens positiva årsprognos.
1
+56 mnkr
-200 mnkr
+7 mnkr
+8 mnkr
Återbetalning för AFA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner
kronor.
Bilaga § 197
3 (11)
Landstingsservice underskott beror på att förvaltningen inte ersätts för de vårdnära servicetjänster som man utför åt förvaltningarna. Landstingsservice hade i
sin budget räknat med en intäkt för detta.
Landstingets resurscentrums negativa prognos beror främst på underskott för
sjukresor men även ökade kostnader för smittspårning och obduktioner samt
vårdkostnader för tillståndslösa.
De största orsakerna till Kollektivtrafikförvaltningens befarade underskott är lägre
biljettintäkter och lägre intäkter för skolkort.
För Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (inkl. finansverksamhet)
finns både positiva och negativa avvikelser. Den främsta positiva avvikelsen beror på ökat läkemedelsstatsbidrag (+99 mnkr). Anledningen till detta är att regeringen och SKL nu har slutit ett avtal för 2015 för läkemedelsbidraget. Avtalet
innebär högre intäkter för läkemedel inom förmånen men främst beror det på att
landstingen får ersättning för Hepatit-C läkemedel både för 2014 och 2015. Andra
positiva poster är återbetalning av AFA-pengar (+60 mnkr), kostnadsbidrag från
SPV (+52 mnkr), lägre pensionskostnader (+10 mnkr) samt att kömiljarden erhålls (+35 mnkr).
-19 mnkr
-21 mnkr
-21 mnkr
+101 mnkr
De största negativa posterna är lägre skatteintäkter (-60 mnkr), lägre ränteintäkter
på placeringar (-33 mnkr) och ökade kostnader för Hepatit-C läkemedel (-41
mnkr).
Total budgetavvikelse
-89 mnkr
Ackumulerat utfall
Landstingets resultat för perioden januari-augusti är 130 miljoner kronor, vilket ska jämföras
med periodens budget på 168 miljoner kronor. I utfallet ingår engångsintäkter på 100 miljoner
kronor (AFA, SPV). Att resultatet är relativt bra i delåret kontra den årsprognos som gäller för
landstinget beror på en förskjutning av ett flertal kostnadsposter. Dessa kommer falla ut under
de sista fyra månaderna av året.
Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst
riks- och regionintäkter, skatter och Alf-intäkter som avviker negativt mot budget.
Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram (innebär
att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas) så visas tydligt att utfallet
konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för
positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan
utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos.
Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter
Bilaga § 197
4 (11)
På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget
får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C
läkemedel.
På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen per augusti för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön.
Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska
sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial
som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så
framgår det att tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget.
Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material.
Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material
Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen
till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och
ökade kostnader för inköpta servicetjänster.
Nettokostnadsutveckling i landstinget
Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2015 är 5,4 procent exklusive jämförelsestörande
poster2. Föregående prognos var nettokostnaden 4,4 procent. Det ökade underskottet på Akademiska sjukhuset med 100 miljoner kronor motsvarar en dryg procent i nettokostnadsökning och
motsvarar alltså den totala ökningen av nettokostnadsutvecklingen från 4,4 till 5,4 procent. Den
budgeterade nettokostnadsutvecklingen är 3,1 procent.
Tabell 2: Nettokostnadsutveckling
Procent
Nettokostnadsutveckling
Prognos
2015
5,4
Föreg.
prognos
4,4
Budget
2015
3,1
Utfall
2014
5,5
Utfall
2013
5,6
Utfall
2012
3,2
*Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen baseras på budgeterad nettokostnad i LPB
2015-2017 jämfört med nettokostnaden i bokslutet 2014 (justerat för jämförelsestörande
poster).
Likvida medel och pensionsplaceringar
Landstingets likvida medel uppgår vid månadsskiftet till 1 289 miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på 1 517 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 1 630 miljoner
kronor samt har avkastat i snitt -2,60 procent under månaden att jämföra med jämförelseindex
2
Återbetalning AFA 60 mnkr, kostnadsbidrag SPV 52 mnkr.
Bilaga § 197
5 (11)
på -2,47 procent. Hittills i år har pensionsplaceringarna avkastat i snitt 3,65 procent att jämföra
med jämförelseindex på 3,86 procent.
Investeringar
Landstingets investeringsbudget 2015 är totalt 2 110 miljoner kronor, varav 1 404 miljoner kronor är fastighetsinvesteringar och 706 miljoner kronor är immateriella och materiella investeringar.
Fastighetsinvesteringar
Prognosen för fastighetsinvesteringarna är 1 238 miljoner kronor. Avvikelsen på 166 miljoner
kronor beror främst på förskjutningar i tid av projekt i genomförandefas, nybyggnation av Jhuset/ingång 100 och Rudbeck 4.
Ett antal pågående investeringar som är i genomförandefasen beräknas bli dyrare än budgeterat.
A1:an beräknas kosta 24 miljoner kronor mer (dyrare och mer omfattande än budgeterat). Ett
antal projekt beräknas bli dyrare jämfört med budget på grund av förskjutningar i tid exempelvis
Rudbeck R3, 68 miljoner kronor, Akuten i Enköping, 8 miljoner kronor och övriga investeringar inom Framtidens Akademiska, 47 miljoner kronor.
Stora avvikelser finns också för planerade investeringar exempelvis Stadsbussdepå 37 miljoner
kronor under budget, nytt produktionskök 39 miljoner kronor under budget och där ett politiskt
beslut angående produktionsmetod inväntas innan projektet kan fortsätta.
Immateriella och materiella investeringar
Prognosen för immateriella och materiella investeringar är 424 miljoner kronor, vilket alltså är
282 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror lägre investeringsprognoser från
Akademiska sjukhuset (-176 miljoner kronor), Kollektivtrafikförvaltningen (-50 miljoner kronor) och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (-51 miljoner kronor). För sjukhuset
beror den lägre nivån främst på att investeringar inte hinner genomföras i den takt som var
tänkt. Kollektivtrafikförvaltningen prioriterar inte ett flertal investeringar under 2015, därav
avvikelsen. I investeringsbudgeten för de landstingsövergripande verksamheterna fanns budget
för ledningssystem med. Då inriktningen för ledningssystem har ändrats sedan budgeten togs så
innebär det därför en avvikelse.
Medarbetare
Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,6 procent jämfört med
2014. Årets löneöversyn är avslutad och ny lön samt retroaktiv lön är utbetald för samtliga förbund.
Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är 8 268 och det är en ökning med 180
årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med augusti i år med samma period i
fjol. Det motsvarar en ökning med drygt 2 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor, ledning och specialistläkare.
Sett till förvaltningarna har Akademiska sjukhuset ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 133
årsarbetare. Sjukhuset redovisar i sin delårsrapport att av dessa är 54 årsarbetare en effekt av
beslutad verksamhetsutveckling under året. Ett flertal åtgärder inom ramen för kompetensförsörjning pågår inom Akademiska sjukhuset samt bland annat ett arbete att knyta ihop budgetarbetet och uppföljningssystem med produktionsplanering, bemanning och arbetstidsmodeller.
Enligt delårsrapporten kan eventuella effektiviseringar inte bekräftas av detta arbete innan analysen och arbetet är genomfört under 2016.
Hälsa och Habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning
som förvaltningen öppnade i Uppsala i augusti 2014. Förvaltningens uppdrag att vara stöd till
den samlade primärvården och uppbyggnad av centrumbildningar bidrar också till en ökning av
antalet årsarbetare. Primärvården har ökat antalet årsarbetare, bland annat fysioterapeuter och
Bilaga § 197
6 (11)
psykologer, för att bättre tillgodose krav på ökad tillgänglighet via telefon och mottagningsverksamhet. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av svårt rekryteringsläge.
Diagram 3: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL
Kostnaderna för inhyrd personal är 55 miljoner kronor till och med augusti. Årsbudgeten är
35 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för
jämförelse mot föregående år.
Akademiska sjukhuset har haft behov av inhyrd personal vid nästan alla verksamhetsområden,
främst sjuksköterskor men även inhyrda läkare och medicinska sekreterare. Primärvården har
brist på anställda distriktsläkare vilket har lett till ett fortsatt stort beroende av inhyrda läkare.
Primärvården ser i dagsläget inga tecken på att kostnaderna kommer att minska under 2015. Vid
Lasarettet i Enköping kvarstår behovet av inhyrd personal på grund av svårigheten att rekrytera
specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Hälsa och habilitering har behov
av inhyrd personal både gällande läkare och sjuksköterskor.
Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor
Konto
Inhyrd personal, läkare
Inhyrd personal, övriga
Summa
Ack utfall
aug 2015
38
17
55
Ack utfall
aug 2014
37
12
49
Årsbudget
2015
27
8
35
Bokslut
2014
62
22
84
Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är
efter augusti 4,9 procent. Sjukfrånvaron är på samma nivå som för helåret 2014 och för motsvarande tidpunkt i fjol var sjukfrånvaron 4,5 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (-29 år, 30-49 år, 50 år-) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön är sjukfrånvaron i stort oförändrad jämfört med 2014 för både kvinnor och män. Akademiska sjukhuset
har gjort en fördjupad analys av sjukfrånvaron vid sjukhuset och åtgärder är planerade. Se vidare sjukhusets delårsrapport. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 46 miljoner kronor efter augusti och det är fem miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på cirka 13 procent.
Diagram 4: Total sjukfrånvaro i procent
Bilaga § 197
7 (11)
Bilaga § 197
8 (11)
Bilagor
Årsprognos
Årsprognos
tkr
Riks-/regionsjukvård
Patientavgifter sjukvård
Intäkter enligt tandvårdstaxan
Alf
Trafikintäkter
Övrig finansiering
Övriga intäkter
Skatteintäkter
Generella statsbidrag/utjämning
Summa intäkter
Lönekostnader inkl inhyrd personal
Övriga personalkostnader
Köpt vård
Läkemedel
Medicinsk service
Köpt tandteknik och tandvård
Medicinskt material
Lokal- och fastighetskostnader
Trafikkostnader
Övriga kostnader
Finansiell nettokostnad
Avskrivningar/nedskrivningar
Summa kostnader
RESULTAT
INVESTERINGSVERKSAMHET
Fastighetsinvesteringar
Investeringar i immateriella och
investeringar i utrustning
Utfall
201501201508
Utfall
201401201408
Budget
201501201508
Bokslut
2014
1 377 749
81 149
165 284
156 603
453 714
0
1 291 499
86 267
166 330
147 694
429 431
0
1 455 444
85 642
173 972
180 073
463 778
4 294
2 015 371
133 370
251 049
261 010
677 418
0
2 215 676
132 491
265 471
275 128
753 527
8 509
2 117 506
132 478
256 185
275 128
711 250
1 031
835 328
5 327 252
901 234
2 304 278
5 092 482
851 478
746 978
5 369 610
815 193
2 768 811
7 607 134
1 286 904
1 139 114
8 054 415
1 222 790
1 256 764
7 994 259
1 333 932
9 298 311 10 369 460
Årsbudget
2015
Årsprog
2015
9 294 983 15 001 067 14 067 121 14 078 532
-4 322 584 -4 101 549
-270 903
-283 920
-669 915
-587 968
-801 949
-741 390
-55 610
-50 433
-28 037
-26 065
-449 351
-406 297
-247 722
-257 904
-963 919
-922 244
-1 083 266 -1 078 073
-4 299 083
-270 813
-682 002
-786 574
-48 815
-33 078
-427 202
-218 216
-977 746
-1 097 099
-18 985
106 329
-256 198
-329 574
-9 168 438 -8 679 089
5 845
108 118
8 743
-28 854
-292 046
-389 391
-440 844
-410 859
-9 126 828 -13 395 850 -14 030 120 -14 130 465
129 873
1 690 371
168 155
-6 327 897
-410 695
-939 011
-1 147 500
-82 653
-40 677
-667 201
-400 785
-1 415 820
-1 682 337
1 605 217
-6 079 627 -4 359 919
-760 357
-20 089
-169 394
-567 158
-23 735
-125 145
-936 173
-53 300
-404 051
-1 132 845
-45 800
-196 477
-6 650 671
-409 454
-1 046 372
-1 191 220
-75 440
-50 698
-685 008
-333 817
-1 484 839
-1 670 500
-6 681 741
-375 044
-1 049 442
-1 223 852
-75 331
-47 069
-710 074
-361 810
-1 477 193
-1 689 195
37 001
-51 933
-9 257 456
-9 352 300
-1 404 259
-79 950
-626 424
-1 237 614
-33 417
-390 195
Budgetavvikelse Not
årsprog
-98 170
-13
-9 286
0
-42 277
-7 478
117 650
-60 156
111 142
11 412
-31 070
34 409
-3 070
-32 632
109
3 629
-25 066
-27 994
7 646
-18 696
-37 597
29 985
-100 345
-88 934
166 645
46 533
236 229
Bilaga § 197
9 (11)
Likviditet
Pensionsplaceringar
Anskaffningsvärde Marknadsvärde AVK sen mån (%) AVK hittills i år (%) Vikt %
Svensk räntemarknad
778 351 191
783 382 249
0,15
0,51
48
Svensk aktiemarknad
266 942 298
311 322 971
-6,03
7,78
19
Utländsk aktiemarknad
284 728 871
324 511 477
-7,70
5,42
20
Alternativa investeringar
186 712 117
211 098 587
0,00
0,25
13
0
0
0,00
0,51
0
Kassa
TOTALT:
1 516 734 477
Likvida medel inkl korta placeringar:
Räntetilläggskonto
Nordea
Swedbank
1 630 315 284
Belopp:
1 353 000 000
-76 000 000
12 300 000
26 000 000
TOTALT:
1 289 300 000
100
Bilaga § 197
10 (11)
Analys av utvalda intäkts- och kostnadsslag
Diagrammen nedan har gjorts i rullande-12 månaders perioder. Detta innebär att det vid varje
mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas.
Diagrammen visar utvecklingen i pengar, i faktiska priser för både utfall och budget och hur
dessa förhåller sig till varandra.
Diagram 5: Rullande 12 lönekostnader inkl. inhyrd personal
Som visas i diagrammet ovan har det funnits en obalans mellan utfall och budget för
lönekostnaderna. En trend är dock att obalansen minskar. En trolig orsak till att budget nu
närmar sig utfallet är att budgetarbetet varit mer synkroniserat.
Diagram 6: Rullande 12 läkemedelskostnader
Budget har huvudsakligen legat under utfallet. Akademiska sjukhuset är den förvaltning som
har en negativ avvikelse mot budget. Anledningen till detta är att sjukhuset historiskt fått finansiering för uppräkning och demografi men detta räcker inte för att finansiera de ökade läkemedelskostnaderna. Detta är sannolikt kopplat till att universitetssjukhus är tidiga med att införa
Bilaga § 197
11 (11)
nya läkemedel som därmed kostar mer. Från 2015 har dock Akademiska fått en ökad kompensation för läkemedelskostnaderna.
Bilaga § 202
Program för
uppföljning av
privata utförare
2016-2018
Bilaga § 202
TITEL:
Program för uppföljning av privata utförare
2016-2018
DATUM:
2015-10-06
FÖRFATTARE
Nina Anundsson
DNR:
CK20150237
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING _________________________________________________ 3 2 LAGRUM ___________________________________________________ 3 3 FULLMÄKTIGES UPPDRAG ___________________________________ 3 4 PROGRAMMETS OMFATTNING ________________________________ 3 5 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES MÅL OCH RIKTLINJER FÖR
UPPFÖLJNING _________________________________________________ 4 5.1 Generella mål för uppföljningen
4 5.2 Generella riktlinjer för uppföljning
4 6 ARBETSMETODER UPPFÖLJNING _____________________________ 4 7 UPPHANDLING ______________________________________________ 4 8 ALLMÄNHETENS INSYN ______________________________________ 5 8.1 Allmänhetens möjligheter att jämföra vårdgivare
5 9 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES UPPDRAG TILL NÄMNDERNA _______ 5 10 ÅTERRAPPORTERING TILL LANDSTINGSFULLMÄKTIGE __________ 6 Bilaga 1 Matris över nivåindelning, arbetsmetoder för uppföljning inom
landstinget
2 (6)
Bilaga § 202
TITEL:
Program för uppföljning av privata utförare
2016-2018
DATUM:
2015-10-06
FÖRFATTARE
Nina Anundsson
DNR:
CK20150237
1
Inledning
Landsting är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen
regi eller om den genom avtal överlämnats till en privat utförare. Landstinget är därmed skyldig att följa upp och kontrollera inte enbart egna verksamheter utan även verksamheter som
bedrivs i privat regi i enlighet med kommunallagen 3 kap. § 16a – 18 b.
2
Lagrum
Enligt 3 kap. 16 § kommunallagen (1991:900) får ett landsting efter beslut av landstingsfullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ.
Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet enligt 16 §. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller
delägt kommunalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 18 b § (3
kap. 18 c § KL). Privata aktörer blir oftast privata utförare genom avtalstecknande efterföljande
offentligt upphandling (LOU, LUF) eller genom införda valfrihetssystem (LOV).
När vården av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare
ska kommunen respektive landstinget kontrollera och följa upp verksamheten (3 kap. 19 § KL).
Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare ska kommunen respektive
landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten
insyn i den verksamhet som lämnas över (3 kap. 19 a § KL).
När enskilda kan välja mellan olika utförare av nämndens tjänster ska nämnden lämna information om samtliga utförare om inte annat är särskilt föreskrivet. Sådan information ska vara
saklig, relevant, jämförbar och lättillgänglig (6 kap 8 a §).
3
Fullmäktiges uppdrag
Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana
kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges
hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur
allmänhetens insyn ska tillgodoses (3 kap. 19 b § KL).
4
Programmets omfattning
Programmet omfattar verksamheter som tydligt riktar sig och rör invånarna och inne‐
fattar både helt upphandlade verksamheter, som länstrafik och medicinsk vård, och verksamheter som delvis är upphandlade, till exempel telefonisttjänster inom lands‐
tinget och textilförsörjning till länets sjukhus. Uppföljningen kan se olika ut beroende på verksamhetens innehåll då kravet på uppföljning och kontroll är högre för verksam‐
heter där invånarna är beroende av verksamheten. 3 (6)
Bilaga § 202
TITEL:
Program för uppföljning av privata utförare
2016-2018
DATUM:
2015-10-06
FÖRFATTARE
Nina Anundsson
DNR:
CK20150237
5
Landstingsfullmäktiges mål och riktlinjer för uppföljning
5.1 Generella mål för uppföljningen
Målen med landstingets uppföljning och utvärdering är att:
 säkerställa att kraven i avtalen är uppfyllda och att minimera och förebygga brister hos utförarna, till exempel bristande kvalitet och ekonomiska oegentligheter
 utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs hos utförarna genom att resultaten av uppföljningarna läggs till grund för det lokala kvalitetsutvecklingsarbetet
 utveckla och förbättra styrningen, till exempel genom att ändra avtalsskrivningar
och förbättra informationen och den löpande dialogen med utförarna.
5.2 Generella riktlinjer för uppföljning



6
Ansvaret för uppföljning ska organiseras så att de krav som finns på oberoende
granskning och kompetens hos granskaren säkerställs.
Landstingsstyrelsen ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser för uppföljningsarbetet.
Kontroll och uppföljningsarbete av verksamhet som drivs i egen regi ska utformas på liknande sätt som för privata utförare gällande den egen regi som verkar
inom samma regelverk som och konkurrerar med privata utförare. Inom programmets omfattning gäller detta verksamhet inom LOV, lagen om valfrihetssystem.
Arbetsmetoder uppföljning
Inom landstinget finns privata utförare inom en mängd förvaltningar och verksamhetsområden
med en variation av tjänsteutbud och arbetssätt vilket medför att nivån på uppföljningen delvis
varierar och anpassas efter den upphandlade tjänsten. Gemensamt för förvaltningarna är att
uppföljningarna ska bedrivas enligt de nivåer som beskrivs i matris, bilaga 1.
7
Upphandling
Alla upphandlingar som genomförs av landstinget ska följa upphandlingspolicyn och riktlinjer
för upphandling som fastställts av landstingsstyrelsen i Landstinget i Uppsala län. Upphandlingspolicyn är ett styrinstrument för hur upphandlingar ska genomföras och kompletterar lagen (2007: 1091) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2007: 1092) om upphandling inom
områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) och eller genom införda valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Riktlinjer för upphandling syftar till att
4 (6)
Bilaga § 202
TITEL:
Program för uppföljning av privata utförare
2016-2018
DATUM:
2015-10-06
FÖRFATTARE
Nina Anundsson
DNR:
CK20150237
landstingets upphandlingar ska genomföras samordnat, affärsmässigt och med ett gemensamt
förhållningssätt.
Innan beslut fattas om att upphandla eller konkurrensutsätta ett nytt område inom landstingskommunal verksamhet ska en konsekvensanalys genomföras. Analysen ska inkludera ekonomiska förutsättningar, eventuella konsekvenser för egen regi inkluderande forskning och utbildning, samverkansbehov och upphandlingens avgränsningar.
8
Allmänhetens insyn
Landstinget ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att
ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare enligt kommunallagen (1991:900), 3 kap § 19a.
Utföraren ska kunna lämna skriftlig information när landstinget så begär. Informationen ska
göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs.
Utförarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som kan lämnas utan
omfattande merarbete eller inte strider mot lag eller annan författning. Den information som
lämnas till landstinget ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om
skydd för företagshemligheter.
8.1 Allmänhetens möjligheter att jämföra vårdgivare
Landstinget ska på sin webbplats löpande redovisa resultat från egna uppföljningar av privata
utförare samt egen regi och informera om uppföljningar som görs på nationell nivå.
Medborgarna ska erbjudas möjlighet att jämföra olika vårdgivares utbud och resultat. Detta
görs genom att landstinget medverkar till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom
ramen för 1177 Vårdguiden.
9
Landstingsfullmäktiges uppdrag till nämnderna
Varje nämnd ansvarar enligt 6 kap. 7 § KL för uppföljning och kontroll på sitt respektive område.
Landstingsfullmäktige uppdrar åt varje nämnd att med utgångpunkt utifrån landstingsfullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning att:




säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk
inom nämndens ansvarsområde, agerar utifrån gällande lagar, förordningar och
föreskrifter
säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av landstingsfullmäktige, styrelse och nämnder
arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete
arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska
prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde uti-
5 (6)
Bilaga § 202
TITEL:
Program för uppföljning av privata utförare
2016-2018
DATUM:
2015-10-06
FÖRFATTARE
Nina Anundsson
DNR:
CK20150237

från landstingsfullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska
uppnås utifrån struktur och processperspektiv
säkerställa att upphandlingar som genomförs följer landstingets upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling.
10 Återrapportering till landstingsfullmäktige
Nämnderna ska årligen i särskild ordning till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige
återrapportera hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året. Denna återrapportering bör innehålla

en sammanfattning av nämndens uppföljningsansvar

redovisning av genomförda granskningar

uppföljningsarbetets resultat

registrerade avvikelser som uppkommit och eventuella vidtagna åtgärder

redogörelse för planerade uppföljningar
6 (6)
Bilaga § 202
Bilaga 1 Matris över nivåindelning och arbetsmetoder för uppföljning inom landstinget Nivå 1 Löpande uppföljning Huvudsyfte: Förbättring och utveckling av verksamheterna, i andra hand kontroll/uppföljning av avtal och regler Dialog och gemensam problemlösning i form av regelbundna avstämningsmöten/samrådsträffar, branschråd, uppföljningsmöten, enkäter, bedömning och analys av årsredovisning/verksamhetsberättelse med mera. Regelbunden och systematisk basuppföljning av produktion och utbetald ersättning Respektive nämnd/styrelse Huvudsaklig arbetsform: Huvudsakligt innehåll: Huvudansvarig: Tidsaspekt: Löpande Återrapportering till fullmäktige: Årligen Typ av återrapportering: I särskild ordning Bilaga § 202
Nivå 2 Fördjupad uppföljning
Huvudsyfte: Huvudsaklig arbetsform: Huvudsakligt innehåll: Huvudansvarig: Granskning och kontroll av vårdgivare, i andra hand lärande och utveckling Riktad och systematisk kontroll av vårdgivare som genomförs utöver den löpande uppföljningen för att säkerställa att verksamheter, oavsett driftsform, lever upp till gällande krav i avtal, överenskommelser, lagar och regler. Innefattar såväl kontroll av prestationer som verksamheten ersätts för, som kontroll av kvalitet och patientsäkerhet. Regelbunden och systematisk fördjupad uppföljning inom områdena ekonomi, verksamhet, resultat/produktion, kvalitet samt specifika frågeställningar/behov som en följd av interna eller externa problem/brister. Respektive nämnd/styrelse Tidsaspekt: Specifika tidsperioder (cirka 3‐4 månader) Återrapportering till fullmäktige: Årligen Typ av återrapportering: I särskild ordning Bilaga § 202
Nivå 3 Utvärdering Huvudsyfte: Noggrann efterhandsbedömning av hela eller delar av verksamheter, verksamhetsområden eller organisationer Utredningsarbete med kvantitativ och/eller kvalitativ metodik Huvudsaklig arbetsform: Huvudsakligt innehåll: Huvudansvarig: Ger svar på komplexa eller övergripande frågeställningar på verksamhets‐ eller systemnivå, till exempel vid behov av tematiska bedömningar och utvärderingar Respektive nämnd/styrelse Tidsaspekt: Specifika tidsperioder (cirka 6‐12 månader) Återrapportering till fullmäktige Årligen Typ av återrapportering: I särskild ordning Bilaga § 207
Björn Ekmehag 2015-08-31
Genomförandeplan för Cancerplan 2014-2015 (Utvecklingsplan för Uppsala Örebro)
Bakgrund Cancersjuklighet
Antalet individer som insjuknar i en cancersjukdom ökar från år till år, såväl i regionen som i Sverige.
Prognoser har hittills pekat på att det år 2030 kommer att vara dubbelt så många som får en cancerdiagnos
(incidensen) som år 2000. Detta kan till stor del förklaras av befolkningstillväxten och av att vi lever allt
längre. Cancer drabbar framför allt äldre individer och ju äldre vi blir desto större är risken att insjukna.
Dessutom medför de förbättrade behandlingsmöjligheterna för patienter med spridd cancer att prevalensen
kommer att öka ännu mer än incidensen. År 2012 registrerades 11 730 nya fall av invasiv cancer i
Cancerregistret hos individer i Uppsala-Örebroregionen, ungefär lika många män som kvinnor. Prostatacancer
är den vanligaste cancerformen hos män. Hos kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen. De
preventiva insatser som görs på samhälls- och individnivå ger inte effekt de närmaste decennierna.
Ökad kunskap, bättre behandling och ökade möjligheter att upptäcka cancer i ett tidigt skede gör att allt fler
som får en cancerdiagnos överlever. Detta är ytterligare en faktor som måste beaktas när beslut tas kring
vårdens organisation och resurssättning.
Den primära behandlingen vid många cancerformer är kirurgi, vilken kan kompletteras med t ex
strålbehandling och/eller cytostatikabehandling. De senaste åren har många nya läkemedel tillkommit, och
många fler är under klinisk prövning. Vissa av läkemedlen har medfört en dramatisk förbättring av prognosen
för patienterna. Utvecklingen med nya dyrare, men effektivare, läkemedel kommer troligen att fortsätta. Detta
gör att sjukvården löpande behöver göra nya prioriteringar i takt med att läkemedelskostnaderna ökar.
Som beskrivits ovan ger förbättrad diagnostik och behandling mycket positiva resultat. Utvecklingen
förutsätter också en omställning i vårdens och samhällets möjligheter att stötta i rehabilitering och hantering
av en ibland kronisk sjukdomssituation.
Bakgrund Beslut och Förutsättningar
Landstingsstyrelsen i Uppsala läns landsting beslutade 2014-12-15, § 252, att för sin del anta Cancerplan
2014-2015.
I januari 2015 träffades en överenskommelse mellan staten och SKL om kortare väntetider i cancervården.
Regeringen har avsatt 2 miljarder under 4 år (2015-2018) för extra satsningar inom cancerområdet. Den
innebär bland annat att alla landsting och regioner ska besluta om att inrätta standardiserade vårdförlopp och
att landstingen tillsammans med RCC ska ta fram en handlingsplan för hur ett system med standardiserade
vårdförlopp ska införas. Regeringens intentioner att ytterligare förbättra cancervården påverkar också arbetet
med nivåstrukturering både på nationell och regional nivå.
Att korta ledtider och skapa standardiserade arbetssätt för cancervården över hela regionen är ett omfattande
arbete som kommer att kräva mycket resurser både av landstingen och från RCC. Det finns höga förväntningar
från socialdepartementet på att de avsatta två miljarderna mycket snabbt ska driva på utvecklingen mot en
förbättrad och mer standardiserad vård inom cancervården.
Bilaga § 207
RCC är samverkansnämndens förlängda arm i frågor som rör cancervårdens utveckling.
RCC verkar som en kunskapsorganisation som bland annat initierar, samordnar, finansierar och sköter
samverkan kring projekt och arbetsgrupper. Vårdprocessarbetet och arbetet med att initiera
nivåstruktureringen drivs av RCC i samarbete med professionen. Arbetet med att förverkliga cancerstrategin
ska ske i och styras av de enskilda landstingen. Uppsala läns landsting ingår i Uppsala-Örebro regionen. I
denna region samverkar sju landsting/regioner.
De lokala cancerråden i varje landsting utgör tillsammans med vårdprocessgrupperna stommen i
infrastrukturen. Varje landsting styr och påverkar utvecklingen på hemmaplan genom att cancerrelaterade
frågeställningar bereds direkt av cancerrådet eller arbetsgrupper under cancerrådet. För att underlätta och
stärka det fortsatta utvecklingsarbetet behöver det lokala cancerrådets koppling till sjukvårdens ordinarie
linjestruktur tydliggöras.
Akademiska sjukhusets nyligen genomförda omorganisation har bland annat som syfte att underlätta
flödesperspektiv på olika vårdprocesser. På samma sätt kommer det nationellt unika samarbete som etablerats
med ett samlat verksamhetsområde för hematologi, onkologi och onkologisk endokrinologi i samarbete med
övriga engagerade verksamheter utgöra en viktig faktor i det fortsatta arbetet med utveckling av cancervården.
Vårdprocessgrupperna är en sedan länge etablerad funktion som är en multiprofessionell grupp med
representation från samtliga landsting. De samverkar kring frågor som rör enskilda cancerdiagnoser, tidigare
mest genom att producera regionala vårdprogram. Uppsala Örebro sjukvårdsregion har idag 20
vårdprocessgrupper.
Cancerstrategin gör att vårdprocessgrupperna står inför ett helt nytt uppdrag eftersom utvecklingen i allt högre
grad går mot nationella vårdprogram.
RCC Uppsala Örebro har valt att ge ordförande i vårdprocessgruppen rollen som processutvecklare/-ledare för
att på så sätt få en hög förankring av frågor som rör vårdprocessarbete, nivåstruktur och patientmedverkan i
regionens sju landsting. Det innebär att processledarna, som har 20% av sin arbetstid avsatt för uppdraget,
tillsammans med de multiprofessionella vårdprocessgrupperna leder arbetet med att kartlägga och driva
regionalt utvecklingsarbete i de diagnosspecifika vårdprocesserna.
Regional nivåstrukturering är en naturlig del av det nationella nivåstruktureringsarbete som nu pågår.
Frågorna diskuteras och behandlas i ett flertal vårdprofessionella forum. I detta arbete kommer
landstingsspecifika avtal att ha betydelse för hur landstingen fortsatt väljer att hantera frågan om i vilken
region eller landsting vården ska ges. För en regional nivåstrukturering behövs beslut på politisk nivå och
överenskommelser med samverkansavtal mellan regionens landsting/regioner.
Landstingsstyrelsen beslutade 2015-03-31, § 72, att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården och att
anta den handlingsplan för införande som tagits fram i lokala cancerrådets regi. Vid samma tillfälle uppdrogs
till landstingsdirektören att, senast till landstingsstyrelsens sammanträde i september 2015, ta fram en
handlingsplan för hur aktiviteterna i Cancerplan 2014-2015 ska genomföras. Vid senare kontakter har
landstingskontoret, med tanke på sommarperioden, medgett en månads förlängning av handläggningstiden.
Bilaga § 207
Av ovanstående framgår att två samverkande och i stor utsträckning överlappande samt ömsesidigt stödjande
processer pågår parallellt. Det bör vidare understrykas att process- och kvalitetsarbete bedrivs inom ett flertal
cancerdiagnoser såväl i vårdprocessgrupper som i arbetet med standardiserade vårdförlopp och dessutom även
i Akademiska sjukhusets arbete med värdebaserad vård.
Genomförande
Nedanstående handlingsplan utgör i första hand en fördjupning av hur aktiviteterna i Cancerplanen 2014-2015
kan genomföras, inom landstinget i Uppsala län. Under hösten kommer även planer för nästa steg i införandet
av standardiserade vårdförlopp presenteras, inkluderande såväl de fem första diagnoserna som de kommande
standardiserade vårdförlopp som nu tagits fram och är under remissbehandling.
Cancerplanen 2014-2015 fokuserar i första hand på fem områden:
1. Patienternas ställning. Hur vi gör vi patienterna till medaktörer både vid policybeslut och i sin egen
vård
2. Vårdens struktur. Hur sjukvårdsregionens sju landsting skapar en nivåstruktur som utvecklar vården
på bästa sätt. Hur vi ska använda våra gemensamma resurser – både i ekonomiska frågor och i
samarbetet kring medicinteknisk utrustning
3. Kompetensförsörjning. Hur vi rekryterar och behåller de särskilt prioriterade yrkeskategorier som
sjukvårdsregionen behöver för att bibehålla en god cancervård
4. Forskningssamordning. Hur RCC och RBC påverkar förutsättningarna för sjukvårdsregionens
forskning
5. Prevention och tidig diagnostik. Hur vi minskar insjuknandet i cancer
Det bör understrykas att utvecklingen inom dessa områden går snabbt. Handlingsplanen kommer behöva ses
över och uppdateras regelbundet.
Nedanstående redogörelse beskriver hur verksamheterna inom landstinget i Uppsala län arbetar idag
respektive föreslås inrikta kommande arbete, med avsikt att genomföra cancerplanens intentioner inom ovan
nämnda fem fokusområden.
•PATIENTERNAS STÄLLNING
Patientmedverkan i den egna vården
Patientlagen
Bilaga § 207
En ny patientlag infördes 2015 där patienterna ska få information om vård och behandling rörande bl a de
metoder som finns tillgängliga, befintliga hjälpmedel, förväntade tidpunkter för vård och dess förlopp,
väsentliga risker för komplikationer och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Dessutom föreligger
möjlighet att få en ny medicinsk bedömning och fast vårdkontakt.
1177
Landstinget är numera ledande i införandet av ”1177”/Mina vårdkontakter där patienten bland annat själv kan
läsa sin journal och se resultaten av undersökningar och behandlingar.
Värdebaserad vård
En central del av Värdebaserad vård är att tillvarata patientens upplevelse av värden i form av utfall, kvalitet,
effektivitet och bemötande. Inom allt fler cancerdiagnoser arbetar Akademiska sjukhuset med Värdebaserad
vård. Processkartläggning och framtagande av de mätetal som senare ska registreras bygger på att skapa ett
värde för patienten vad beträffar resultat och upplevelse. Patientrepresentanter medverkar i detta arbete.
Standardiserade vårdförlopp
På samma sätt som värdebaserad vård, har arbetet med standardiserade vårdförlopp innefattat
patientmedverkan vid dess utveckling. Införande av standardiserade vårdförlopp medför möjligheter för
effektiviseringar för såväl patient som vårdgivare. En viktig komponent i arbetet är stärkt koordinering av
vården. Planering av införandet av koordinatorer har startats. Dessa personer kan ibland utgöras av
kontaktsjuksköterskor, men för större patientgrupper som ingår i standardiserade vårdförlopp måste vi införa
särskilda koordinatorer för att boka tider för undersökningar och ge patienterna information om detta. Det
lokala cancerrådet har vid olika tillfällen under senaste året haft deltagande av representanter för
patientföreningar för att informera om de standardiserade vårdförloppen.
Införande av kontaktsjuksköterskor
Nätverket för kontaktsjuksköterskor som finns sedan HT 2014 ska utvecklas genom rekrytering och utbildning
av nya kontaktsjuksköterskor. Sjuksköterskan har ansvar för att en individuell skriftlig vårdplan ”Min
Vårdplan”, inkluderande individuellt anpassade cancerrehabiliterande åtgärder, upprättas och delges patienten.
Kontaktsjuksköterskan ansvarar också för att alla patienter och närstående ska informeras om rätten till
förnyad bedömning.
Som framgår av nedanstående redogörelse har dessbättre en del cancerpatienter vid Akademiska sjukhuset en
kontaktsjuksköterska redan idag. Vidare utför sjuksköterskor som inte är kontaktsjuksköterskor, på
onkologkliniken och på andra enheter som ansvarar för cancerpatienter, flera av kontaktsjuksköterskans
uppgifter. En del viktiga uppgifter utförs dock inte idag, såsom tillhandahållande av en skriftlig
behandlingsplan. Vår bedömning har varit att sjukhuset behöver ett resurstillskott på motsvarande 10
heltidssjuksköterskor för att alla cancerpatienter ska få tillgång till en kontaktsjuksköterska.
Kontaktsjuksköterska inom VO Kirurgi
Bilaga § 207

Behovet av allmänsjuksköterskor är fortsatt stort vid kirurgen. Detta kan påverka tidsramen för när det
är möjligt att rekrytera kontaktsjuksköterskor.

Målet är att under hösten 2015 har Esofagus/Ventrikel-sektionen 40% kontakt ssk
Lever/Galla/Pankreas- sektionen inkl. Endokrin 40% kontaktsjuksköterska
Kolorektal- sektionen 40% kontaktsjuksköterska (exkl. UCAN ssk).

När vi skolat in ny personal och fått den vanliga mottagningsverksamheten att fungera kan en
utökning av arbetstiden för kontaktsjuksköterskorna bli aktuell.

Två bröstsjuksköterskor fungerar sedan en längre tid som kontaktsjuksköterskor och två
sjuksköterskor som ansvarar för den öppna bröstmottagningen har redan arbetsuppgifter och ansvar
liknande kontaktsjuksköterskornas.
Kontaktsjuksköterska för patienter med lungcancer
 För att koordinera patienternas vård, skapa den kvalitet som patienterna förtjänar och möjliggöra de
synergistiska vinster för vården en optimerad vårdprocess skapar behövs ett tillskott av motsvarande
en 100 % tjänst som kontaktsjuksköterska.
 Det fanns 2014 två kontaktsjuksköterskor anställda vid lungkliniken på 50 % var vilket inte motsvarar
det behov som finns. De anställdes inte som kontaktsjuksköterskor från början men har haft den
funktionen i flera år och idag har de den arbetsbeskrivningen.
Kontaktsjuksköterska för patienter med urologisk cancer
 Urologen har under året anställt 2 kontaktsjuksköterskor på 50 %, dvs totalt en heltidstjänst, vilket i
nuläget bedöms motsvara behovet. De har arbetsbeskrivning och går/ska gå utbildningar.
Kontaktsjuksköterska för patienter med gynekologisk cancer
 Det fanns 2014 en kontaktsjuksköterska anställd på 50 %. Verksamheten är väl fungerande men det
täcker inte det behov som finns hos patientgruppen eller för att utveckla verksamheten vidare.
Kvinnokliniken önskar anställa ytterligare en kontaktsjuksköterska på 100 %.
Kontaktsjuksköterska på onkologimottagningen
 För att möta behovet i de olika patientgrupperna behövs det tillsättas tre heltidstjänster. Tillsättning av
de tre tjänsterna pågår.
Kontaktsjuksköterska på barnonkologen
 Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd. För att täcka behovet som finns hos
patientgruppen behöver kliniken anställa en kontaktsjuksköterska på heltid.
Kontaktsjuksköterska för patienter med hjärntumörer
Bilaga § 207

Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd. Kliniken önskar anställa en kontaktsjuksköterska
på minst 50 % för att förbättra kontinuitet och omhändertagande av patienter med hjärntumörer.
Kontaktsjuksköterska inom onkologisk endokrinologi
 Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd. Kliniken har önskemål att anställa en
kontaktsjuksköterska på 50 % som ska arbeta på mottagningen.
Kontaktsjuksköterska inom hematologi
 Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd på hematologen. Det finns ett klart behov att
inrätta en kontaktskötersketjänst, knuten till den hematologiska öppenvården, vid
hematologisektionen.
Kontaktsjuksköterskeutbildning
 Det är mycket angeläget att de sjuksköterskor som kommer att anställas har en lämplig specialist
utbildning. Kursen som genomförs på halvfart och omfattar 7,5 högskolepoäng kommer att gå i
Uppsala för första gången med start i vecka 40. Undervisningsformer är nätbaserade föreläsningar,
grupparbeten och seminarier. Studierna bedrivs enskilt och i grupp och omfattar fyra dagar på campus
samt studiedagar med grupparbeten via nätet. Cancerrådet kommer att stödja att utbildning framledes
ges till alla kontaktsjuksköterskor/blivande kontaktsjuksköterskor
Sammanfattningsvis har alltfler cancerpatienter på Akademiska sjukhuset fått tillgång till en
kontaktsjuksköterska det senaste året och vi räknar med att nå målet att alla cancerpatienter på ska ha tillgång
till en kontaktsjuksköterska under senare delen av 2015 och därefter. För att målet ska kunna nås behövs ett
resurstillskott på motsvarande 10 heltidssjuksköterskor vilket det är beslutat om.
Cancerrehabilitering och palliativ vård
På sjukhusdirektörens uppdrag drivs sedan några månader ett projekt på Akademiska som ska ge en samlad
bild av cancerrehabiliteringen och en sjukhusövergripande idé och plan för olika utvecklingsbehov som
identifieras.
Vision & Syfte
Visionen är att cancerrehabiliteringen inom landstinget i Uppsala län ska kännetecknas av att;
 Patienter och anhöriga sätter stort värde på verksamheten och vittnar om hur denna på avgörande
punkter förbättrar livskvaliteten för dem
 Andra vårdgivare i Skandinavien uppfattar verksamheten som bland de ledande i termer av
behandlingsresultat, kvalitet och patientsäkerhet
Bilaga § 207


Forskare och andra kvalificerade bedömare anser att delar av cancerrehabilitering är ledande vad gäller
utvecklingen av behandlings- och omsorgsmetoder men även i termer av arbetsmetoder, organisering
och ledarskap
En utåtriktad verksamhet för cancerprevention ska ha etableras vilken av andra anses progressiv och
ledande. Arbetet är evidensbaserat och ska tas fram tillsammans med forskare inom bland annat
Socialmedicin och Folkhälsovetenskap.
Utgångspunkter
Projektet drivs baserat på fyra utgångspunkter:
 Cancerrehabilitering måste rikta sig till både patienter och deras anhöriga, och detta med ett
perspektiv som tar hänsyn till och beaktar hela livssituationen
 Vägledande för rehabiliteringen är den livskvalitet som arbetet kan bidra till och att detta får prägla
både bedömningar och kanske särskilt vid avvägningar när insatserna bestäms och sätts samman till en
bra och individanpassad helhet
 Det krävs många olika kompetenser och specialistinsatser varför projektet bedrivs med ett
nätverksperspektiv i åtanke. Detta kan också uttryckas som att samverkan uppfattas som helt
avgörande för god rehabilitering och inte bara då inom sjukhuset utan också samverkan med aktörer
utanför sjukhuset
 Av särskild betydelse, just för att många kan vara inblandade, är att tillgodose olika behov av
kontinuitet, exempelvis i samband med kontakter, information och liknande
De områden projektet ska genomlysas är;
 Patienterna och anhöriga – vilka är berörda och av vad, samt i vilken omfattning?
 Verksamheter, resurser och resursutnyttjande – vad görs och hur möter det behoven?
 Arbetsmiljön och rehabiliteringsarbetet – hur ser arbetsmiljöfrågorna ut? Finns en lämplig miljö med
avlastning, handledning etc?
 Intern och extern samverkan – vilka hinder finns för gränsöverskridande relationer? Hur väl fungerar
flöden och var finns förbättringspotential?
 Kunskap, evidensbasering och inspiration – vad vet man om cancerrehabilitering och hur tillämpas
detta? Vad nytt finns att tillföra?
 Ramverk för vidareutveckling av rehabverksamheterna – hur ser en modell, eller ett ramverk, ut som
visar på utvecklingsbehoven vad gäller cancerrehabilitering internt och externt.
Utvecklingsaktiviteter även under projektets inledande fas
Projektets första fas är kartläggande och genomlysande. Detta betyder inte att aktiviteter som redan, eller
under projektets gång, bedöms som angelägna att arbeta med omedelbart kommer att skjutas upp till det första
större rapporteringtillfället i december 2015.
I projektet kommer också följande aktiviteter att bedrivas:
Bilaga § 207






Workshopar, föreläsningar och utbildningar
Vårdpersonal uppmärksammas på nya/olika rehabiliteringsmöjligheter
Förändringar med begränsade investeringar föreslås och sätts igång
Genomgång av den strukturerade bedömningen av rehabiliteringsbehov
Insatser för att stärka/utveckla vårdteamens förmåga att samverka.
Förbättring av rehabiliteringsprofessionernas integrering i cancervårdens kärnflöden
Palliativt råd finns etablerat i landstinget Uppsala län.
Stöd till närstående
Patientnämnderna har en oerhört viktig roll i stödjandet av patienter som har synpunkter på den vård eller
behandling de har fått. Dessa synpunkter utgör också en viktig möjlighet i sjukvårdens kvalitets- och
verksamhetsutveckling. Hittills har patientnämndernas rapportering till sjukvården huvudsakligen följt den
traditionella linjestrukturen. I positiv dialog med patientnämnden har vi nu också tagit upp möjligheten av
kompletterande rapportering utifrån cancerprocessernas hela flöden.
• VÅRDENS STRUKTUR
Plan för arbetet med nivåstruktur i Uppsala-Örebroregionen
Arbetet med nivåstrukturering sker på olika plan, lokalt, regionalt och nationellt.
Regional nivåstrukturering:
Nuvarande läge
Vårdprocessgruppen för kolorektal cancer har tagit fram ett förslag för regional nivåstrukturering, vilket
innebär att kliniker/sjukhus som inte utför rektalkirurgi inte heller ska operera koloncancer. Förslaget har
inneburit en kommande centralisering av kirurgin till färre platser inom vissa landsting.
Vårdprocessgruppen för njurcancer, vårdprocessgruppen för blåscancer och vårdprocessgruppen för
gynekologisk cancer har inte kunnat utveckla ett gemensamt förslag om regional nivåstrukturering, trots flera
möten. RCCs styrgrupp har 150528 därför överlämnat en remiss/förslag till Samverkansnämnden om
nivåstrukturering för behandling av avancerad njurcancer, prostatacancer, operation med cystektomi för
blåscancer samt behandling av gynekologisk cancer. Samverkansnämnden har i sin tur godkänt remissen
150604 för behandling. En regional arbetsgrupp har fått i uppdrag att arbeta med remissen till början av hösten
2015 och lägger fram ett förslag till inriktningsbeslut.
Nationell nivåstrukturering:
Nuvarande läge
Nationellt finns nu ett förslag ute på remiss att kurativt syftande radiokemoterapi för analcancer enbart ska ske
på 4 enheter i Sverige, Matstrups- och övre magmunscancer ska opereras på 4 enheter i Sverige, Vulvacancer
Bilaga § 207
ska behandlas på 3-4 enheter i Sverige, Hyperterm intraperitoneal kemoterapi (HIPEC) ska utföras på 4
enheter i Sverige, Buk- och muskuloskeletala sarkom ska utföras på de 5 befintliga centra som finns idag och
Isolerad hyperterm perfusion vid melanom och sarkom ska utföras vid 1 enhet.
Flera diagnoser/behandlingar kommer senare under hösten 2015 att komma ut på remiss för nationell
nivåstrukturering, exempelvis cystektomi vid blåscancer, pankreascancer och vissa levertumörer.
Utöver den nationella nivåstruktureringen som pågår finns även en nationell utredning om högspecialiserad
vård vars förslag läggs fram i november.
Problem
Det har uppenbarligen varit svårt att ena sig för de vårdprocessgrupper som fått i uppgift att se över en
regional nivåstruktur. Flera faktorer medverkar till detta, exempelvis vilka kriterier som ska uppfyllas för att
en enhet ska bedriva viss verksamhet, rörande minimiantalet av behandlingar, vilka kvalitetsparametrar som
ska användas och hur forskning inom det aktuella området ska värderas. Det saknas konsensus inom flera av
dessa områden, både regionalt och nationellt. Utöver detta - vilka följder får avsaknad av en behandling på det
aktuella sjukhuset för annan närstående verksamhet. Blir ett sjukhus av med ex viss kirurgi finns risk att flera
läkare försvinner och bakjourskompetensen inte kan behållas.
Det kan å ena sidan tyckas vara optimalt med en regional nivåstrukturering och därefter en nationell. Nu pågår
emellertid parallella processer både regionalt och nationellt. Om den regionala processen nu tex. beslutar om
att alla cystektomier ska utföras vid 2 sjukhus i regionen och den nationella beslutar om 4 sjukhus i Sverige är
risken stor för att det regionala beslutet rivs upp.
Ytterligare komplicerande faktorer är vår egen region, med 7 landsting och två universitetssjukhus samt att
flera sjukhus inom regionen väljer att remittera patienter utanför vår region samtidigt som man deltar i en
regional fördelningsprocess.
Plan
Arbetet fortsätter med RCCs arbetsgrupp för remissbehandling av nivåstrukturering för urologisk och
gynekologisk cancer. Förslag till inriktningsbeslut har tagits fram till 150820 för att föreläggas
beredningsgrupp och LD möte 150821 samt Samverkansnämndens arbetsutskott 150911.
Remisser för de inkomna grupperna för nationell nivåstrukturering kommer att besvaras under HT 2015. I
denna process finns också möjlighet att söka uppdragen.
Gemensamma satsningar på tung medicinsk utrustning
Akademiska sjukhuset har för Specialitetsrådet i Onkologis räkning 150320 rapporterat till RCC och
Samverkansnämnden vilken kapacitet på kort och lång sikt som behövs i regionen vad gäller
strålbehandlingsapparatur och kompetensförsörjning.
• KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Bilaga § 207
Regionala utbildnings- och kompetensförsörjningsrådets (RUR) syfte är att underlätta och stödja
landstingens arbete med den framtida kompetensförsörjningen, att genom samagerande mellan regionens
landsting förstärka påverkan på vårdutbildningarnas utformning, planering/dimensionering och innehåll samt
att i nära samspel med utbildningssamordnare utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen så att
utbildningarna motsvarar de krav hälso- och sjukvården har i framtiden. I rådets verksamhetsplan beskrivs de
aktiviteter som initierats för att stödja cancerplanens beslutade åtgärder.
Angående utbildning av kontaktsköterskor har Regionens lärosäten haft möte angående utbildningen och en
gemensam kursplan är framtagen. Underlaget till kursplanen kommer från RCC. Kursen ges på halvfart 7,5
hp, distanskurs med filmade föreläsningar. Karlstad, Uppsala, Örebro och Falun är lärosäten som kan
genomföra utbildningen. Respektive lärosäte ger sin egen kurs som uppdragsutbildning. Finansieringen (400
000 kr) fås från RCC Uppsala-Örebro. Se även underrubriken ”Kontaktsjuksköterskeutbildning” ovan.
Övriga utbildningar (forskningssjuksköterskor, BMA och cytodiagnostiker samt onkologisjuksköterskor) ska
kartläggas i relation till behovet.
I frågan om hur RUR i samverkan med HR-funktioner i respektive landsting ska föreslå hur avtal mellan
landstingen kan se ut avseende att dela särskilda bristfunktioner finns behov av bättre underlag i dialog med
RCC Uppsala-Örebro. Ytterligare underlag behövs likaså i frågan om hur RUR kan bidra till att via lärosäten
skapa forskningsanknuten ST.
I Cancerplanen beskrivs en ny och gemensam modell för kompetensförsörjning. Modellen består av fem
moduler, med patologi som pilotområde där åtgärderna senare kommer att generaliseras till andra
specialitetsområden med koppling till cancervården. Vidare understryks också vikten av kunskapsöverföring
mellan olika yrkeskategorier. Kompetensutveckling inom alla berörda yrkeskategorier är givetvis en
nyckelfaktor och en förutsättning för den utveckling av cancervården som eftersträvas.
Nedanstående redovisas hur arbetet med kompetensförsörjning bedrivs inom patologin i Uppsala. Därefter ges
en redogörelse för motsvarande arbete inom Bild- och funktionsmedicin. Bild- och funktionsmedicin har en
central roll i cancerprocesserna och utgör liksom patologi inte sällan en flaskhals i utredningsgången. Vidare
utgör beskrivningen ett exempel på generalisering av kompetensförsörjningsmodellen.
Patologi
Modul 1 Kompetensutveckling specialistläkargruppen (patologi)
Vid Klinisk Patologi (KP) i Uppsala tillämpas ”linjestruktur”, vilket innebär att varje specialistläkare arbetar inom
några få områden. Varje område, ”linje”, ska bemannas med minst 2, helst 3, specialister i patologi. I dag
handläggs en del linjer redan av 3 specialister (hud-, neuro-, gastroenteropatologi) eller 2 specialister (Öron-näsahals-, lung-, uro-, gyn-, bröstpatologi och cytologi). Att det finns mints två patologer är i enlighet med
Bilaga § 207
ackrediteringskraven för den diagnostiska verksamheten. Med 2 till 3 specialister som är kunniga inom ett område
försäkras tillfredsställande flöde, liksom kvalitet, via interna kontroller. För närvarande är Klinisk patologi, trots
gedigna försök, underbemannat, med endast en patolog inom några specialiteter (hematologi-, endokrin-, perinatal-,
barn- och transplantationspatologi). En del områden är saknar fast bemanning (amyloid diagnostik och
mjukdelstumörer). För att klara av verksamheten utnyttjas hjälp av externa, ofta pensionerade, patologer.
För att upprätthålla kompetensen medverkar patologer som är verksamma inom ett visst område vid minst 2
utbildningstillfällen årligen. Det finns få relevanta utbildningar nationellt, men ett gott urval finns internationellt.
Vid klinisk patologi finns 4 doktorander, 7 disputerade, 4 docenter (av vilka 3 kliniska lektorer) samt 2 professorer.
Forskningstid finns via Universitet (2 professorer), via centrala ALF, kliniska lektorat samt via lokala ALF-medel.
Forskningstid tas ut när det kliniska arbetet tillåter. KPs akademiska produktivitet har varit god i relation till den tid
som är tillgänglig.
Modul 2 Rekrytering av ST-läkare till region
För närvarande har KP 10 ST-läkare under utbildning. Dessa ST-läkare undervisas av 33 specialister, vilket, efter
att man har räknat av administrativa arbetsuppgifter samt forskningstid, innebär tid för diagnostik motsvarande
18,32 personer. Detta är i princip i linje med förslaget om 1 ST per 2 specialister. Utöver dessa ST-läkare utbildar
KP en rättsmedicinsk patolog och en ST-läkare från Gävle. Avdelningen kontaktas regelbundet av
nyutexaminerade läkare som är intresserade av att bli patologer. Då KP har fullt vad gäller antal ST (max 10
personer) hänvisas de sökande till andra patologavdelningar i regionen.
Modul 3 Utbildning av och kompetensöverföring till andra yrkeskategorier
BMA vid KP har fått möjligheten att utbilda sig inom vissa delar av patologins arbetsfält. Hit hör utskärning av
vissa preparat. Under didaktisk handledning undervisas den BMA som har visat intresse för handläggning av
makroskopiska preparat. Efter en utbildning mottar en BMA ett delegat, Centuri-dokument, med specificerade
arbetsuppgifter. I dag finns delegat som berör utskärning av hud-, prostata-, cervix-, lymfkörtel-, appendix-,
gallblåse-, koloncancer samt hjärntumör. Dessa delegat avlastar patologer tidsmässigt motsvarande en heltids
patologtjänst.
Modul 4 Utlandsrekrytering (patologi)
Flera av patologens verksamma specialister är grundutbildade i utlandet (7 av 33) och en del av dessa är utbildade
utanför EU (3 av 7). Tre av dessa sju rekryterades under 2014. Två av dessa som kom från ett EU- land har efter
vår bedömning visat sig vara i behov av en längre inlärning lokalt, deras initiala kompetens motsvarade en äldre
ST-läkares. Ytterligare en av de rekryterade är mer än väl meriterad, men hennes anställningssituation är osäker då
hon har ursprung utanför EU. De nya kraven för en specialist utöver språk och kunskap i svenska författningar
inkluderar en viss tids arbete inom allmänmedicin (3-4 månader). Detta är mycket svårt att genomföra i praktiken.
En patolog med upp till 15 år erfarenhet inom patologi kan inte förväntas kunna utföra arbetsuppgifterna som
allmänläkare. Det är önskvärt att Socialstyrelsen ser över nuvarande regler för examination med målet att säkra
Bilaga § 207
kompetens för specialistutbildade läkare inom respektive specialitet. Examinationsförfarandet och dess nytta har
utretts i detalj i USA där man har implementerat förfarandet i flera år och därmed försäkrat sig om att kompetensen
hos läkarkåren, som kommer från utlandet, motsvarar den förväntade i landet där personen skall vara
yrkesverksam.
Modul 5 Nya arbetssätt och digital patologi
Digital patologi är en utveckling av analog patologi. Analog patologi innebär helt enkelt att man i mikroskop ser på
en ”bild” och den digitala betyder att man tittar på samma ”bild” men i en dataskärm.
Det första steget i digitaliseringen är att lösa problem med skanning av glas samt arkivering av skannade bilder.
Detta område handläggs regionalt samt nationellt. Kostnaderna för arkivering av skannade bilder och frågor som
berör arkiveringstider utreds inom regionen samt via flera nationella Vinova-projekt.
Patologens förmåga att korrekt bedöma en skannad bild är av central betydelse. Klinisk patologi har initierat en
pilotstudie med Umeå där skannade snitt inom fältet neuropatologi bedöms i Uppsala. De första försöken har redan
belyst att kvaliteten av snitt och skanningssättet (20x eller 40x förstoring) är av stor betydelse.
Bild- och funktionsmedicin
Struktur
Vid Bild- och Funktionsmedicinskt Centrum (BFC) utförs avbildning med traditionella anatomiska-morfologiska
metoder: konventionell röntgen, skiktmetoder såsom datortomografi (DT), ultraljud (UL) och Magnet Resonans
(MR) och funktionella eller molekylära avbildningsmetoder: Positron Emissions Tomografi (PET) och scintigrafi
inklusive skiktavbildning (SPECT) med vilka vi framställer bilder på olika aspekter av biologisk funktion.
BFC är organiserat i huvudsak efter anatomiska områden, organinriktad med fyra sektioner: Muskuloskeletal- och
barnsektionen, buksektionen, neurosektionen och thorax- och molekylärsektionen. Respektive sektion ansvarar för
att utföra tillhörande akuta och elektiva undersökningar.
Vid BFC finns radiologer och nuklearmedicinare verksamma, motsvarande 50 heltider. Ca 20 ST-läkare är för
närvarande under utbildning.
Kompetensutveckling
I sjukhusets olika hittills startade standardiserade vårdförloppen (SVF-grupper) ingår radiologer/nuklearmedicinare
som ansvarar för den radiologiska/nuklearmedicinska kompetensen inom respektive tumörområde.
För att upprätthålla och utveckla medarbetarnas kompetens har BFC i samband med varje tisdagslunch schemalagd
utbildning för framför allt läkare. Utbildningen bedrivs huvudsakligen i form av föreläsningar och
fallpresentationer samt rapporter av senaste rön från kongresser-kurser. Internutbildning sker också genom en
löpande MR-kurs för all personal, som hålls 6-8 eftermiddagar per termin, två ggr/år. Under HT 2015 startar en
Bilaga § 207
PET/CT-kurs för all personal, med samma schemastruktur och tänkt att hållas årligen. Varje läkare har möjlighet
att bevista en kongress-kurs per år. Vid speciella satsningar väljs personal ut för att genomgå anpassade kurser.
För vetenskaplig utvecklingen anordnas fredagslunchseminarier vid vilka doktoranderna presenterar sin forskning.
Deltagare vid internationella vetenskapliga möten rapporterar från dessa.
Kompetensöverföring från läkare till andra personalkategorier som ett sätt att fördela arbete till bästa effektiva
omhändertagandenivå har ännu inte formellt tillämpats vid BFC, i huvudsak beroende på att det förutom läkarbrist
också råder brist på röntgen-SSK. Däremot har flera röntgen-SSK mycket hög kompetens och arbetar följaktligen
självständigt med stort ansvar, vilket också avlastar BFCs läkare. En mycket välfungerande form av
”kompetensöverföring” finns i egenskap av en sonograf, d.v.s. en vidareutbildad röntgen-SSK som utför ultraljudsundersökningar och avlastar ultraljuds-läkarna.
Vid enheten för Radiologi, Inst. För Kirurgiska vetenskaper finns 6 professorer, 13 docenter och 27 doktorander.
Forskningsproduktionen och tilldelningen av ALF-anslag är följaktligen god, men de kliniska produktionskraven
gör att det är en utmaning att utnyttja ALF-anslagen och bereda tid för forskning.
Resursanalys och åtgärdsplan
Införandet av SVF innebär ökade anspråk på BFCs resurser i och med att sekventiella utredningsgångar till stor del
kommer att överges, således att resultatet av en undersökning inte hinner inväntas innan kompletterande
undersökningar beställs. För vinnande av tid i SVF behöver i stället i högre utsträckning undersökningar utföras
parallellt, vilket i slutänden leder till att vissa undersökningar kommer visa sig ha varit ”onödiga” d.v.s. att inte alla
beställda undersökningar hade behövt utföras för att besvara frågeställningarna. Att, återigen för vinnande av tid,
bereda plats för undersökningar inom några få dagar för patienterna i SVF innebär, åtminstone initialt, en risk för
mindre effektivt utnyttjande av tillgängliga bokningsbara tider i programmet och torde även detta ställa ökade krav
på BFCs resurser.
De ökade kraven måste mötas med åtgärder som innebär 1) utnyttjande av befintliga resurser men
2) nya resurser behöver dessutom, enligt ovan, tillföras.
För att implementera SVF har en grupp bildats vid BFC för att anpassa datorsystemen för SVF.
I det radiologiska informationssystemet (RIS) har ”Cancervårdförlopp” implementerats. Det dröjer emellertid till
hösten 2015 innan valet ”Cancervårdförlopp” också implementeras för röntgenremisserna i Cosmic.
Tills dess krävs att remitterande i röntgenremissens informationsfält anger: 1) Datum för när den Välgrundade
misstanken väcktes, 2) Vilket SVF det rör sig om 3) Datum för kommande MDK (om möjligt).
Inrättande av fasta bokningsbara undersökningstider, öppna för koordinatorsjuksköterskan, har bedömts vara för
komplext och med risk för att personlig kontakt mellan beställare och BFC ändå måste ske, för att bl.a. utreda olika
praktiska detaljer. Därför har en koordinatorfunktion inrättats vid BFC (tel 14871 öppet vardagar 08.00-16.00) dit
sjukhusets lokala koordinatorsköterskor vänder sig direkt. Denna BFC-koordinator har mandat att boka
Bilaga § 207
undersökningstider och återkoppla direkt samt reda ut ovan nämnda praktiska detaljer. Undersökningar kommer att
kunna bokas av BFC-koordinatorn direkt utan föregående läkarprioritering av SVF-remisser.
En funktion för remitterande enheter att följa remissens status finns redan i Cosmic. I augusti 2015 tillkommer
också en funktion med vilken remitterande enheter kan se när undersökningen är bokad. Det måste också vara
möjligt att beställarna av undersökningar ska kunna se om och när undersökning utförts, även om
undersökningssvar ännu inte föreligger.
Befintlig kvalitetssamordnare vid BFC kommer dagligen att följa ledtider för SVF-remisser och rapportera
eventuella avvikelser.
Enligt ovan saknas för närvarande läkare (och sjuksköterskor) vid BFC samtidigt som antalet undersökningar som
utförs vid BFC under en lång följd av år ökat stadigt, fr.a. avseende skiktmetoderna. Dessutom har den tekniska
utvecklingen resulterat i att antalet bilder vid varje undersökning ständigt ökar i och med tunnare skikttjocklekar
vid DT och MR, nya signalsekvenser vid MR och tillkomsten av hybridmetoder där PET och SPECT inte utförs
ensamt utan numera i kombination med diagnostisk DT (PET/DT, SPECT/DT).
Det har varit svårt att via annonsering rekrytera nya medarbetare fr.a. läkare. Utlandsrekrytering har till del varit
framgångsrik men har vilat på personliga kontakter och har inte kunnat sättas i system.
Det enda framgångsrika sättet att försörja avdelningen med läkarspecialister är att rekrytera och utbilda ST-läkare,
varför antalet ST-läkartjänster vid BFC har utökats de senaste 2 åren. Införandet av SVF kommer, enligt ovan, att
ställa än mer krav på bemanning varför intagningen av ST-läkare behöver öka ytterligare. Vi har ST-plan på att
anställa 4 ST-läkare/år närmaste åren för att kompensera pensionsavgång mm.
Kompetensöverföring mellan yrkesgrupper är ett framtida utvecklingsområde.
Digitala bildsystem och bilddiagnostiska arbetssätt
Bildupptagning, bildframställning, granskning och lagring sker vid BFC sedan många år digitalt.
Nya arbetssätt framtvingas emellertid i och med det ökande antalet bilder som ska granskas och bedömas i
arbetsstationer (PACS) och i andra för vissa funktioner specialanpassade datorsystem. Datorsystemen utvecklas till
att innehålla allt mer avancerade funktioner för att underlätta bildgranskningen av det ökade antalet bilder men
samtidigt ökar granskningstiden, speciellt i de fall där specialfunktioner som inte inkluderas i PACS kräver att
granskning sker i andra typer av utrustningar, placerade geografisk i andra lokaler på BFC. Utveckling av
hybridteknikerna PET/DT och SPECT/DT ställer högre logistiska krav genom att undersökningarna kräver
samgranskning av nuklearmedicinsk och radiologisk kompetens men resulterar å andra sidan i mer uttömmande
utlåtanden.
I likhet därmed ställer onkologisk diagnostik krav också på samgranskning av DT och MR, undersökningstekniker
som tillför olika typer av bildinformation. För att optimera den onkologiska diagnostiken, vilken nu kommer än
mer i fokus med införandet av SVF, behövs en organisatorisk struktur centrerad på området onkologi och inte som
nu på de olika modaliteterna (PET, SPECT, MR, DT).
Bilaga § 207
Den nu införda samgranskningen av PET/DT är det första steget för att optimera bedömningen och åstadkomma
mer uttömmande utlåtanden och utgör också ett viktigt moment för kompetensöverföring mellan radiologer och
nuklearmedicinare.
I och med att de molekylära hybridteknikerna PET/DT och SPECT/DT ökar i betydelse inom den onkologiska
diagnostiken behövs också i ST-läkarutbildningen ett ökat fokus inom detta område och här pågår planering för att
därigenom åstadkomma en utvidgad och bättre ST-läkarutbildning.
BFC har sedan länge en specialinrättad läkartjänst för att assistera och delta i utvecklingen och implementeringen
av de diagnostiska datorsystemen och att hålla användarutbildningar. Denna IT-funktion är nödvändig samtidigt
som den innebär dränering av en klinisk läkarkraft.
Övrigt
När arbetet inom de fem modulerna genomförts och prövats kommer resultaten kunna tjäna som underlag för
regionala överenskommelser.
Arbetet med att övergripande analysera kompetensläget, för en säkrad kompetensförsörjning, planeras igångsättas
under hösten.
• FORSKNINGSSAMORDNING
Cancerplanen beskriver en utökad roll för RCC liksom för RBC, inom området studieservice. RBC har tagit fram
en modell för studieservice och arbetar för spridning av denna i regionen. I övrigt befinner sig arbetet i en
uppstartsfas.
KFUE (Kliniska forsknings- och utvecklingsenheten, sektionen för onkologi, Verksamhetsområde Blod- och
tumörsjukdomar)
Inom den onkologiska verksamheten vid Akademiska finns sedan många år en välfungerande klinisk
forskningsenhet (KFUE), vilken planerar och genomför klinisk forskning. Här finns en gedigen erfarenhet av att
administrera och genomföra kliniska prövningar på ett kvalitetssäkert sätt enligt de lagar, regelverk och riktlinjer
som styr området.
Inom verksamheten finns ett forskningsråd, vilket innebär att det sker en prioritering inom de föreslagna studierna,
såväl akademiska som läkemedelsstudier, dels ur ett patient- och vetenskapligt värde, dels gällande resursbehov
samt ekonomisk prioritering. KFUE är självfinansierat, vilket inkluderar 16 heltidsanställda;
forskningssjuksköterskor, studiekoordinatorer, en administratör, en koordinator och en medicinskt ansvarig
överläkare. För närvarande pågår inom KFUE ca 100 studier i olika faser. Utmaningen för enheten är att antalet
studier överstiger befintliga resurser och att antalet förfrågningar att starta nya studier ökar, varför rekrytering av
forskningssköterskor pågår. Inom en snar framtid planerar vi att samtliga forskningsenheter (även hematologi och
Bilaga § 207
onkologisk endokrinologi) inom verksamhetsområdet Blod- och tumörsjukdomar ska slås samman till en stor
enhet, vilken beräknas inkludera ca 20 forskningssjuksköterskor och ca 150 studier i olika faser.
Registrering i kvalitetsregister (INCA)
Ett viktigt område inom onkologisk uppföljning av vård och forskning är registrering av de olika
cancersjukdomarna i Socialstyrelsens cancerregister samt i nationella kvalitetsregister (INCA). Dessa
kvalitetsregister har som målsättning att följa upp och utveckla vården genom att samla in data kopplat till
vårdprogram och kvalitetsindikatorer, dessutom är registrering av cancersjukdomar reglerat juridiskt. Olika
registerdata kan ligga till grund för t ex öppna jämförelser, varför det är viktigt att dessa data finns tillgängliga
inom Uppsala – Örebroområdet. Utmaningarna idag är att få dessa data i realtid för att lättare kunna styra och
planera vård och behandlingar och för Akademiska sjukhusets del saknas resurser i form av registeransvariga
koordinatorer/sköterskor. I dagsläget kan vi inte uppfylla de krav som finns angående målsättningar för
registrering.
Insamling/biobankning av blod och vävnadsmaterial
Insamling av prov för biobankning behövs främst för sjukvårdens utredningar och behandling av patienter, men har
även ett stort värde för forskning och utbildning. Vid Uppsala universitet finns en unik enhet, U-CAN, vilka samlar
in och strukturerar data, biomolekyler, tumör och blodprover från cancerpatienter. Information samlas in före,
under och efter behandling. Dessa data och prover finns tillgängliga för forskare, kliniker och företag som vill
utveckla diagnos och behandling av tumörsjukdomar. Världsunikt är att vi kan koppla registerdata (INCA) med
data från blod och vävnadsprover från U-CAN. Utmaningarna är resursåtgång och koordinering av insamlandet av
material ute på klinikerna. Detta tillsammans med resurser för registrering i kvalitetsregister är högprioriterade
områden.
Forskningsaktivitet
Uppsalaområdet är unikt när det gäller cancerforskning, förutom ovan nämnda kvalitetsregister, biobanksdata,
pågående läkemedelsprövningar, akademiska studier, finns även ett utvecklat och gott samarbete mellan
Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet samt Science for Life laboratory och
läkemedelsindustrin/bioteknikbolag inom regionen, Utmaningarna är den minskade forskningsaktiviteten
framförallt i gruppen yngre läkare. Då vi har unika möjligheter till forskning i världsklass är även detta ett
högprioriterat område.
• PREVENTION OCH TIDIG DIAGNOSTIK
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Bilaga § 207
De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder kom 2011. De innehåller rekommendationer om
metoder för att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syftet är att förebygga delvis
levnadsvanerelaterade sjukdomar så som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. De levnadsvanor
som riktlinjerna omfattar är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk
aktivitet. Det är dessa levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige idag.
Landstinget har ett gemensamt kunskapsunderlag för levnadsvanor i Kvalitetshandboken. Kunskapsunderlaget
utgår helt från de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och ger ett konkret stöd för hur vården
ska arbeta och utgör därmed även en bas för implementeringen av de nationella riktlinjerna. Innehållet beskriver
bakgrund, screeningfrågor, åtgärder och dokumentation. För att ytterligare underlätta arbetet har sjukhuset även
tagit fram korta utbildningar i pingpong som ger konkret stöd. Dokumentationen av screeningfrågorna ligger i
journaltabell, vilket underlättar att snabbt få en överblick.
I Vårdöverenskommelser med Landstinget tydliggörs förvaltningarnas uppdrag och i det finns även en del med
målrelaterade aktiviteter/uppdrag och där ingår hälsoinriktad hälso- och sjukvård med mål exempelvis för tobak
och riskbruk av alkohol med formuleringar kopplade till de nationella riktlinjerna.
Tobak ingår i riktlinjerna och därmed finns en struktur i kunskapsunderlaget. I RCC:s nationella handlingsplan för
ett rökfritt Sverige ingår att det ska finnas en struktur för dokumentation/journalföring, vilket också finns genom
kunskapsunderlaget. I handlingsplanen ingår att skapa rökfria miljöer. På sjukhuset och landstinget som helhet
gäller rökfri arbetstid samt att rökning endast är tillåten utomhus på särskilt markerade platser. Det finns ingen
försäljning av tobaksvaror i sjukhusets cafeterior. På sjukhuset finns en enhet för tobaksavvänjning till vilken
patienter kan remitteras eller själva söka. För att underlätta för patienterna att få stöd med att sluta med tobak har
det kontinuerligt utbildats diplomerade tobaksavvänjare. Det finns även en viss samverkan med primärvården i att
patienter som ska opereras rekommenderas att göra ett rökstopp och att primärvården fortsatt stöder de patienter
som inlett ett rökstopp att förbli rökfria. För personalen finns möjlighet att få tobaksavvänjning på Friskhuset.
För patienter som är i cancerbehandling och är rökare är det viktigt att få rökslutarstöd. Idag finns inga diplomerade
tobaksavvänjare specifikt för denna patientgrupp, vilket skulle öka möjligheterna att ge patienterna ett aktivt stöd,
men ett utbildningsstöd ges i riktlinjearbetet och där ingår tobak.
Riskbruk av alkohol ingår i riktlinjerna. Sjukhuset har en sen länge inarbetad screening av riskbruk som gjort att
det finns, jämfört med andra sjukhus, struktur och rutin för att ställa frågor om riskbruk av alkohol.
Otillräcklig fysisk aktivitet, ingår i riktlinjerna och därmed i kunskapsunderlaget. Det finns en rutin i Cosmic för att
skriva FaR (Fysisk aktivitet på Recept) och det finns möjlighet att skicka ett uppdrag till specifik Friskvårdslots
som landstinget upphandlat utanför sjukvården. Friskvårdslotsen kontaktar patienten efter det att ett FaR skickats
från vården (legitimerad personal) på den träning som patienten ordinerats och ger individuellt stöd att hitta
specifik träning, exempelvis bassängträning i grupp. På samma sätt som FASS finns tillgänglig för att ordinera
läkemedel finns FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling). Sammanfattningsvis så
finns det vissa enheter som har ett aktivt arbete kring otillräcklig fysisk aktivitet. Utifrån att det är ett område där
Bilaga § 207
forskning visar på betydelsen av fysisk aktivitet både i prevention och behandling är det av vikt att arbetet stärks
ytterligare.
Ohälsosamma matvanor ingår även riktlinjerna och därmed finns en struktur för arbetet i kvalitetshandboken. För
att optimera strukturen och därmed stödet till patienterna har arbetet med malnutrition och ohälsosamma matvanor
en tät koppling.
Tidig upptäckt
Nuvarande läge
Begreppet välgrundad misstanke har införts i och med att arbetet med de standardiserade vårdförloppen (SVF) har
påbörjats. Primärvården (PV) har informerats via deras kanaler och via Cancerrådet. Välgrundad misstanke har
införts för remisser till patologin och BFC, för de 5 diagnoser som nu initialt ingår i SVF.
Problem
Spridning av information inom den privata primärvården är en utmaning och arbete med detta pågår. Hälsa och
habilitering har det övergripande ansvaret för att information sprids inom såväl offentlig som privat primärvård.
Hälsa och habilitering är representerat i lokala cancerrådet.
Plan
Chefsläkaren inom Hälsa och habilitering deltar i Cancerrådet och fortsätter arbetet med att skapa effektiva kanaler
till PV.
Maligna melanom
Nuvarande läge
I Cancerplanen finns direktiv om att alla de 7 landstingen ska införa bildöverföring till dermatolog för tidig
upptäckt av malignt melanom. Denna verksamhet har inte påbörjats i vårt landsting.
Problem
Det finns behov av ökad satsning på system för fotodokumentation kopplat till journalsystemet.
Plan
Planering för införande har påbörjats av plastikkirurger, hudläkare och PV-läkare. Fr.o.m. hösten 2015 kommer
PV:s läkare erbjudas möjligheten att ta upp fall med MM-frågeställning på den MDK-rond som redan idag
bedömer foton tagna i PV.
Screening av cervixcancer, koloncancer och lungcancer
Nuvarande läge
Vi medverkar i det nationella registret för cervixcancerprevention medan det nationella registret för
mammografiscreening fortfarande är i uppstartsfas.
Koloncancerscreening med koloskopi i den nationella sk SCREESCO-studiens regi har påbörjats.
Planer finns på att påbörja lungcancerscreening.
Bilaga § 207
Gustav Ullenhag
Ordförande
Lokala cancerrådet
Björn Ekmehag
Biträdande sjukhusdirektör/samordnare
Akademiska sjukhuset
Bilaga § 209
Regler för
Rådet för delaktighet Landstinget i Uppsala län
Rådet är ett samrådsorgan för överläggningar och ömsesidig information mellan
företrädare för HSO (Handikappföreningarnas Samarbets Organ) i Uppsala län
och Landstinget i Uppsala län.
Fastställda av landstingsstyrelsen 2015-10-06
Bilaga § 209
Rådet för delaktighet
Rådet är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för HSO i Uppsala län och Landstinget i Uppsala län.
Rådet för delaktighet följer i sitt arbete FN-konventionen om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning.
Konventionen och protokollet trädde i kraft den 3 maj 2008 och för Sverige trädde de i
kraft den 14 januari 2009.
Förenta Nationernas standardregler erkänner att ”funktionsnedsättning” och ”funktionshinder” är begrepp under utveckling och att funktionshinder härrör från samspel mellan
personer med funktionsnedsättningar och hinder som är betingade av attityder och miljön, vilka motverkar deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som
andra.
Konventions syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av
alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde.
Personer med funktionsnedsättning innefattar bl.a. personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika
hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som
andra.
1 Syfte
Rådet för delaktighet är upprättat för
att rådet ska vara ett samarbetsorgan mellan Landstinget i Uppsala län och HSO i Uppsala län, organiserat under landstingsstyrelsen.
2 Arbetsuppgifter
Rådet ska till landstingsstyrelsen redovisa verksamhetsplan.
Rådet kan vara ett referensorgan för Landstinget i Uppsala län.
3 Rådets sammansättning
Rådet för delaktighet är organiserat under landstingsstyrelsen.
Landstingsstyrelsen utser fem politiska ledamöter, inklusive ordförande. Minst en av de
fem politiska ledamöterna ska vara ledamot i landstingsstyrelsen.
Utsedd tjänsteman från landstingets ledningskontor ska delta på rådet för delaktighets
sammanträden
Till sekreterare för rådet för delaktighet förordnas en tjänsteman.
HSO i Uppsala län utser på årsmöte de fem ordinarie ledamöter som ska representera
HSO i Uppsala län i rådet för delaktighet. Organisationstillhörighet anges inte, då dessa
personer representerar (hela) HSO i Uppsala län.
Bilaga § 209
Landstingsstyrelsen utser rådet för delaktighets representanter, efter nominering från
HSO i Uppsala län. Landstingsstyrelsen utser en av HSO i Uppsala läns fem ordinarie
ledamöter till vice ordförande.
Till rådet för delaktighet adjungeras HSO i Uppsala läns ombudsman.
4 Organisation och arbetsformer
Rådet för delaktighet ska sammanträda minst fem gånger per år.
Inför varje sammanträde ska samråd ske i form av ett presidium bestående av ordförande, vice ordförande, HSOs ombudsman samt av ledningskontoret utsedd sekreterare.
Skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsänds till rådets ledamöter senast 14 dagar
före rådets sammanträden.
Vid rådets sammanträden förs protokoll, vilka justeras av ordföranden och av en ledamot för HSO i Uppsala län. Fullständiga protokoll ska delges ledamöter i rådet.
5 Ekonomi
Till rådet för delaktighets ledamöter utgår arvode, traktamente och reseersättning enligt
av landstingsfullmäktige fastställda regler för förtroendevalda. Motsvarande utgår också
vid presidiemöten.
6 Ändring av regler
Ändring av dessa regler kan aktualiseras av rådet för delaktighet eller landstingsstyrelsen.
8 Fastställande
Regler för rådet för delaktighet ska fastställas av landstingsstyrelsen.
Bilaga § 210
2015-04-29
Dnr CK2015-0381
Administrativa avdelningen
UPPHANDLINGSENHETEN
JURIDISKA ENHETEN
Regler mot tagande och givande av muta och jäv
vid kontakter mellan anställda/förtroendevalda i
Landstinget i Uppsala län och företag/entreprenörer
ANTAGNA AV LANDSTINGSSTYRELSEN 2015-10-06, § 210. ATT GÄLLA FR O M 2015-11-06
Tidigare riktlinjer 2006-04-25 upphör därmed att gälla
En väl fungerande samverkan mellan landstinget och dess leverantörer av
varor/tjänster är en grundläggande förutsättning för landstingets verksamhet. De
kontakter som tas, oberoende av vem som tar initiativet, får inte påverka
landstingets beslut i ett ärende. En otillbörlig förmån får inte tas emot. Dock finns
det behov av kontakter med leverantörer för inhämtande av kunskap om vad
marknaden har att erbjuda. Gränsen mellan en otillbörlig och en tillbörlig förmån
är ibland svår att dra.
I kommuner, landsting och regioner arbetar vi på medborgarnas uppdrag. Vi som
är verksamma här har ett särskilt ansvar mot medborgarna att bekämpa mutor och
andra former av korruption samt att i övrigt upprätthålla kraven på saklighet och
opartiskhet. På så sätt rubbas inte medborgarnas förtroende och rättssamhället
försvaras och stärks. Detta lägger ett stort ansvar på var och en av oss. Inom det
offentliga handlägger vi ärenden och sköter andra uppgifter som ofta har stor
betydelse för enskilda människor eller företag. En grundförutsättning är att vi
aldrig agerar på ett sådant sätt att förtroendet för myndigheters, styrelsers,
nämnders eller förvaltningars saklighet eller opartiskhet kan rubbas. En anställd
eller förtroendevald ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av
ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete.
Ett syfte med denna vägledning är att visa på riskerna med att över huvud taget ta
emot gåvor och förmåner från personer eller företag som man har att göra med i
tjänsten.
Ett annat syfte är att visa hur du kan resonera och agera när du stöter på frågor om
mutor eller jäv.
Muta och bestickning
Vad säger lagen?
Sedan 1 juli 2012 finns lagreglerna om tagande och givande av muta i 10 kap.
brottsbalken (BrB). De omfattar alla arbetstagare och uppdragstagare, oavsett om
de är anställda i offentlig eller privat tjänst och oberoende av befattning eller
anställningsform. Reglerna omfattar även förtroendevalda.
Landstingets ledningskontor
Administrativa avdelningen │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │
org nr 232100-0024 │ www.lul.se
Bilaga § 210
2 (6)
Mutbrott begås när en arbetstagare eller uppdragstagare för sin egen eller för
någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig förmån för sin
tjänsteutövning. Att begära en muta eller att låta sig bli utlovad en muta är också
ett brott. Något orsakssammanhang behöver inte finnas mellan förmånen och det
sätt på vilket arbetstagaren utför sitt arbete (10 kap. 5 a § BrB).
Givande av muta (bestickning) är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig
förmån till arbets- eller uppdragstagare. Att acceptera en begäran från en
tjänsteman eller förtroendevald om att få en otillbörlig förmån är också givande av
muta (10 kap. 5 b § BrB).
Tillbörligt och otillbörligt
Gränsen mellan en ”tillbörlig” och en ”otillbörlig” förmån är flytande och kan
växla från tid till annan liksom mellan olika verksamhetsområden. Man kan
konstatera att domstolarna ställer särskilt höga krav på anställda i den offentliga
sektorn. Synnerligt strängt ser man på integritetskänsliga situationer såsom
myndighetsutövning och offentlig upphandling. En förmån kan vara otillbörlig
även om den inte ges för att mottagaren ska handla på ett visst sätt. Den som är
offentliganställd bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas
påverka tjänsteutövningen.
Vid domstolsprövning görs alltid en samlad bedömning av alla omständigheter
som har betydelse i det enskilda fallet. Det hjälper inte att som mottagare kunna
visa att man inte låtit sig påverkas av förmånen.
Tid och krets
Även en förmån som tas emot efter det att den anställde lämnat sin anställning kan
vara straffbar. Det bör vidare framhållas att även en anhörig eller arbetskamrat till
mottagaren kan straffas om hon/han utnyttjar förmånen, t ex medföljer på en resa
som bekostas av en anbudsgivare/leverantör.
Begär inte
Att begära, uttryckligen eller underförstått, en förmån från en leverantör, så kallat
förmånskrav, är inte tillåtet. Detta gäller oavsett om den begärda förmånen är
tillåten eller inte.
Utredning om brott
Om grund finns för misstanke om mutbrott gör landstinget en polisanmälan.
I avvaktan på utredning kan den anställde avstängas från tjänstgöring. Givaren kan
dömas för bestickning och mottagaren kan dömas för mutbrott till böter eller
fängelse.
Att fundera över
Frågor som du bör ställa dig om du erbjuds något av en utomstående part är:
• Är detta en förmån och varför erbjuds den mig?
• Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning?
• Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd?
• Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation med den som erbjuder
förmånen?
Bilaga § 210
3 (6)
Några typiska situationer där du bör tänka dig noga för är inför erbjudanden om
gåvor, testamentsförordnanden, rabatter, provisioner, måltider, resor, konferenser,
fritidserbjudanden, tjänster eller krediter, men även mer dolda förmåner som
exempelvis inköp till ”självkostnadspris”. Ett bra sätt att undvika svåra
gränsdragningsproblem är naturligtvis att helt undvika att ta emot gåvor och
förmåner.
Ibland kan en givare komma att uppfatta det som oartigt av mottagaren att avböja
en gåva eller belöning. Om värdet är mycket lågt kan det vara tillåtet att ta emot
den. Men om den över huvud taget ska kunna tas emot måste det vara helt klart att
den inte kan uppfattas som muta. Ibland kan även en gåva eller belöning utan
ekonomiskt värde framstå som så attraktiv för mottagaren att den kan tänkas
påverka dennes tjänsteutövning. Rena penninggåvor kan aldrig tas emot även om
det skulle röra sig om små belopp.
Om du är osäker på hur ett erbjudande om en gåva eller förmån ska hanteras bör
du ta upp frågan med din chef för bedömning. En otillbörlig gåva kan dock
naturligtvis inte bli tillbörlig genom att en chef godkänner den.
Vid utlandsresor är det en bra utgångspunkt för det egna uppträdandet att de lagar,
policies och etiska regler som gäller på hemmaplan även ska följas utomlands.
Om den lokala lagstiftningen är strängare gäller naturligtvis den.
Det kan någon gång hända att du erbjuds en gåva som egentligen är för dyrbar att
acceptera men där sedvanligt umgänge förutsätter att den tas emot. Du bör då
snarast lämna gåvan till behörig chef för beslut om hur myndigheten ska ta hand
om den.
Om du i ditt arbete blir utsatt för försök till påverkan som känns otillbörliga bör
du genast meddela det till din chef eller annan lämplig överordnad. Vi förväntas
som offentligt anställda leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet
i vårt arbete. Vi har anledning att förvänta oss att även andra på vår arbetsplats
lever upp till samma höga krav. Lojaliteten mot uppdraget och mot uppdragsgivaren – ytterst medborgarna – innebär att vi inte heller stillatigande ska
acceptera tecken på oegentligheter i vår närhet.
Därför bör du agera om du skulle få reda på att någon eller några av dina kollegor
låter sig påverkas på ett otillbörligt sätt eller tar otillbörliga hänsyn i sin
tjänsteutövning. Du kan exempelvis informera lämplig överordnad. Vidare finns
alltid möjligheten att vända sig till myndighetens ledning, internrevisionen eller
till polis och åklagare.
Exempel på tillåtna och otillåtna förmåner
För anställda som har kontakter med leverantörer eller blivande leverantörer är det
särskilt viktigt att iaktta öppenhet och måttfullhet. Som huvudprincip svarar
landstinget för samtliga kostnader när anställd gör studiebesök, går på mässor,
genomgår fortbildning och liknande. Se även gällande Resepolicy.
Bilaga § 210
4 (6)
För hälso- och sjukvårdens kontakter med läkemedelsindustrin, medicintekniska
industrin och laboratorietekniska industrin gäller from 2015-01-01 att deltagande i
en utbildning eller sammankomst numera helt ska finansieras av arbetsgivaren.
Tillbörliga förmåner - Följande regler gäller vid alla former av samverkan:
Grundregel
Industrin får inte erbjuda och medarbetare inom hälso- och
sjukvården får inte begära eller motta förmåner eller annan
ersättning, eller kräva åtgärder som strider mot dessa regler
eller dess intentioner.
Måltid
Enstaka inbjudningar av enklare slag. Måltider ska i övrigt
präglas av stor måttfullhet. Alkoholhaltiga drycker i form av
vin och öl endast i begränsad omfattning /alltså inte sprit/.
Studiebesök
Studiebesök hos anbudsgivare/ leverantör och därvid
deltagande i eventuell varu- eller tjänsteprovning.
Mässor
Besök i publik mässa under förutsättning att utbildnings-/informationsmomentet dominerar.
PR- och andra
informationsarrangemang
Se ovan.
Varuprov
Mindre varuprov överlämnat i samband med företagsbesök
eller jämförligt arrangemang.
Uppvaktning
Uppvaktning av ringa värde vid bemärkelsedag och liknande
Gåvor
Övriga gåvor t ex julgåva och liknande till arbetsplatsen och
av ringa värde. Så även reklam- eller presentartikel med ett
ringa värde.
Otillbörliga förmåner
Studieresa
Studieresa betald av annan är landstinget. Om studieresan
behövs för kunskapsinhämtande ska landstinget stå för
kostnaderna av bland annat resor, hotell och kost.
Sociala aktiviteter
Varken i samband med möten eller umgänge i övrigt får
sociala aktiviteter, såsom teater och konsert, eller
fritidsaktiviteter, såsom golfspel, mottas. I fall du vill delta,
hör efter med arbetsgivaren och landstinget ska betala.
Nöjesresa
Helt eller delvis betalda nöjesresor
Bilaga § 210
5 (6)
Arvode
Deltagare i sammankomster får inte arvoderas av
företaget/entreprenören och liknande för sitt deltagande. Se
även landstingets Regler om bisyssla.
Ersättningar
Pengar i form av kontanter, check, presentkort eller
bankinsättning, lotter, tävlingspriser, rabatter, penninglån,
borgensåtaganden, sidoleverans av varor, resor, evenemang
(till exempel sportaktiviteter och konserter) eller förfogande
över fordon eller bostad.
Sidoleverans
Sidoleverans av vara/tjänst från landstingets leverantör av
t ex byggmaterial eller transport- och hantverkstjänster
Gåvor
Gåvor i övrigt av mer än ringa värde.
Uppvaktning
Uppvaktning av mer än ringa värde vid bemärkelsedag och
liknande
Nära anhörig
Medinbjudan till familjemedlem eller motsvarande
Jäv
Vad säger lagen?
Lagreglerna om jäv för anställda och förtroendevalda i kommuner, landsting och
regioner finns i 6 kap. 24-27 §§ kommunallagen. Reglerna talar om när en
anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans
eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas.
Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt
kan påverka dess utgång. Reglerna gäller inte bara den som beslutar i ett ärende,
utan gäller även den som bereder ett ärende.
När är man jävig?
Klara fall av jäv är
• om du eller någon närstående är sökande i ärendet eller om ärendets utgång kan
väntas medföra synnerlig nytta eller skada för dig eller en närstående.
Du kan också vara jävig om det finns någon annan särskild omständighet som
skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet, till exempel om du är
• vän eller ovän med någon som är part eller intressent i ärendet,
• ekonomiskt beroende av en part eller intressent,
• engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det
brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning.
I myndigheters verksamhet förekommer ibland situationer som inte är entydiga
eller enkla att bedöma ur jävssynpunkt. Det kan finnas omständigheter som helt
enkelt inte ”känns bra” och som därför kan ifrågasättas. I denna gråzon av olika
förhållanden, bindningar eller intressekonflikter mellan dig som tjänsteman eller
förtroendevald och någon part i ärendet kan omständigheterna vara av den
Bilaga § 210
6 (6)
karaktären att myndighetens trovärdighet skulle kunna skadas även om det inte är
fråga om jäv i lagens mening.
I alla sådana fall kan en försiktighetsprincip tillämpas som innebär att det kan vara
bäst att avstå från att delta i hanteringen av ärendet ”för säkerhets skull”.
Verkan av jäv
Om du är jävig får du inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget. Det
innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet över huvud taget. Den
som är jävig får inte heller närvaravid det nämndsammanträde när ärendet
behandlas och/eller beslutas.
Om du känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv mot dig ska du
självmant meddela detta, normalt till din chef. Är du tveksam om jäv föreligger
bör du ta upp frågan till diskussion.
Om du skulle delta i ett ärendes handläggning fast du är jävig kan du orsaka
försening av det eftersom ett beslut i ärendet kan överklagas på grund av jävet.
Yttrandefrihet, meddelarfrihet och anmälningsskyldighet
Arbetstagare inom det offentliga kan utnyttja den grundlagsfästa yttrandefriheten
och delta i den offentliga debatten. Till yttrandefriheten är knuten
meddelarfriheten som främst innebär att offentligt anställda kan lämna uppgifter
till massmedia utan risk för repressalier.
Bilaga § 218
2015-10-06
Samhälle och trafik
Cecilia Forslund
Tfn 018-611 19 78
E-post cecilia.forslund@ul.se
Dnr CK 2015-0256
Landstingsstyrelsen
Remissyttrande angående Översiktsplan 2015 för Östhammars
kommun, samrådshandling
Sammanfattande överväganden
Det är viktigt att fortsätta arbetet med hållbara resmöjligheter som kan stötta
vardagslivet för kommuninvånarna i den fysiska struktur som idag är en verklighet.
Landstinget anser att kommunen skissar upp goda idéer för detta. Särskilt utvecklingen
av bytespunkter/noder där resenärer enkelt och säkert kan byta mellan olika färdmedel
ser landstinget som en viktig och prioriterad fråga att arbeta vidare med tillsammans
med kommunen.
Bebyggelseutvecklingen
Förslaget till översiktsplan beskriver en utvecklingsstrategi där kommunen betraktas
som en stad och orterna som stadsdelar. Genom att profilera och utveckla orterna utifrån
sina respektive kompletterande förutsättningar ska kommunen som helhet få en
tillräcklig kommersiell och offentlig service som nås med ”goda kommunikationer”.
Strukturen är svår att försörja med kollektivtrafik, gång och cykel eftersom det sprider
ut resbehoven och skapar långa avstånd till målpunkterna. Ett attraktivt
kollektivtrafikutbud bygger på att kunna utnyttja stordriftsfördelar som uppstår när
människor reser tillsammans – ju fler desto bättre. Ett ökat nyttjande av gång och cykel
bygger i första hand på närhet, ju närmare till målpunkten, desto fler har möjlighet att gå
eller cykla. Sammanfattningsvis kommer strukturen med fem kompletterande tätorter
fortsatt göra det svårt för människor att välja bort bilen.
Angående landsbygdsutvecklingen beskrivs behovet av tätare noder som kan stärka
underlaget för kollektivtrafik, vilket är en god utgångspunkt. Landstinget önskar dock
att det tydliggöras att utvecklingen i första hand bör styras till befintliga noder/lägen
med kollektivtrafik, istället för att öppna upp för alltför många tillkommande sådana.
Landstinget föreslår också att avsnittet om bebyggelseutveckling som en riktlinje tar
upp det som beskrivs i text i avsnittet om trafik och kommunikationer – att när ett nytt
bostadsområde eller en ny arbetsplats ska byggas ska möjligheterna till
kollektivtrafikanslutning med gång- och cykelvägar, pendlarparkering med mera,
utredas.
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-13 03 25│ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 218
2 (3)
Landstinget delar översiktsplanens skrivningar om att oskyddade trafikanter behöver
separerade gång- och cykelstråk inom tätorterna. Landstinget önskar lyfta fram skyddet
för skolbarn som väntar på skolskjutsar längs landsvägarna och ser gärna att aktiviteter
för denna grupp finns beskriven i planen.
Trafik och kommunikationer
Noder och resecentrum
Landstinget ställer sig positiv till att utveckla de resnoder där olika trafiklösningar
kopplas samman. Det bidrar till att samla ett resandeunderlag som krävs för att kunna
upprätthålla en för resenären attraktiv kollektivtrafik, samtidigt som det skapar fler
hållbara resmöjligheter för kommuninvånarna. Det delade ansvaret för hållplatser och
den anslutande infrastrukturen kräver gemensamma insatser från Landstinget,
kommunen och Trafikverket.
Angående de reservat för resecentrum som pekas ut i serviceorterna noterar landstinget
att reservatet i Österbybruk inte sammanfaller med dagens läge. Det finns idag inga
önskemål från landstinget om att flytta ortens centrala hållplats. I Gimo förs, i den
pågående åtgärdsvalsstudien för väg 288 Gimo- Börstil, diskussioner om ett nytt läge
för busstationen längs med väg 288. Landstinget önskar att planen istället reserverar
mark i enlighet med detta, för att i framtiden kunna undvika den förlängda restid som
det idag innebär att avvika från vägen. I Öregrund finns ett läge vid färjan utmärkt, ett
befogat alternativ i orten som idag saknar en tydlig central hållplats. Dock behöver
framkomligheten för bussar till färjeläget säkerställas under hela året för att hållplatsen
ska kunna fungera som resecentrum. För Alunda och Östhammar sammanfaller de
reserverade lägena med dagens lägen.
Anropsstyrd trafik
Landstinget ser utvecklingen av anropsstyrd trafik i glest befolkade områden som ett
prioriterat område. Det finns behov av en fortsatt dialog med samtliga kommuner om
förutsättningarna och möjliga alternativ för hur en sådan trafik kan utformas så att det
också skapar mervärde för resenärerna.
Hargshamnsbanan
I det aktuella tidsperspektivet, år 2025, saknas med stor sannolikhet ett resandeunderlag
som skulle kunna motivera persontågstrafik på Hargshamnsbanan. Landstinget ser det
som en utveckling som kan vara intressant att undersöka på längre sikt.
Busstrafik på väg 273
En möjlig utveckling av vägstandarden och busstrafiken längs väg 273 från Alunda mot
Arlanda och Stockholm nämns i framtidsbilden. Landstinget ser att det i aktuellt
tidsperspektiv är förbindelsen med byte till tåg i Uppsala som är prioriterad att utveckla.
Denna förbindelse skulle antagligen också tids- och utbudsmässigt fortsatt vara mest
fördelaktig för resenärerna, även vid en uppgradering av vägstandarden.
Bilaga § 218
3 (3)
Kollektivtrafik på väg 76
Framtidsbilden nämner också en utveckling av kollektivtrafiken längs väg 76 och
Forsmarks bruk som en utvecklad bytespunkt för kollektivtrafik. Det finns idag inga
ställningstaganden från landstinget för en sådan utveckling och förutsättningarna
behöver utredas vidare.
Målkonflikt i tätorterna
Framtidsbilden tar upp tillgången till sammanhängande, säkra och bilfria trafiklösningar
inom tätorterna samtidigt som översiktsplanens del 2 ”Utvecklingsnoder” tar upp att
bilnäten i tätorterna bör utformas så gent som möjligt. I detta ligger en målkonflikt som
landstinget anser att kommunen behöver adressera, eftersom de hållbara trafikslagens
konkurrenskraft påverkas negativt i ett vägnät som är alltför tillgängligt för bilen.
En sådan planering bör dock ske utan att man försvårar framkomlighet eller
tillgänglighet för kollektivtrafiken.
Övriga synpunkter
Landstinget önskar att kommunen hänvisar till målen i det regionala
trafikförsörjningsprogrammet när det gäller kollektivtrafiken och inte bara till det mål
som den regionala utvecklingsstrategin tar upp angående kollektivtrafik.
I texten nämns att väg 288, 76 och 292 tas upp i den regionala utvecklingsstrategins
målbild som ”viktiga regionala stråk för kollektivtrafiken”. Det stämmer inte,
benämningen på dessa stråk är i den regionala utvecklingsstrategin är ”regionala stråk”.
Det regionala trafikförsörjningsprogrammet pekar ut väg 288 ut som det prioriterade
kollektivtrafikstråket i kommunen.
Namnet ”Upplands lokaltrafik” utgick i samband med att landstinget tog över ansvaret
för länets kollektivtrafik 2012 och bör ersättas med ”UL”.
Generellt är landstinget positiv till skrivningarna om trafiksäkerhetshöjande åtgärder. I
översiktsplanen nämns t.ex. att hastighetsgränser i tätorterna behöver ses över. För
utryckningsverksamhet önskar landstinget belysa behovet av att snabbt och säkert
kunna ta sig ut i bostadsområden via större matarvägar/trafikleder. Dessa
matarvägar/trafikleder behöver i möjligaste vara fria från farthinder och andra
begränsande inslag då de ökar våra utryckningstider. Vi ser inga problem med att man
förser mindre gator med reducerad hastighet. Vidare önskar vi påtala att skolor, dagis
etc. i möjligaste mån inte skall etableras i närheten av matarvägar/trafikleder utan vid
mindre trafikerade gator.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Bilaga § 219
2015-10-06
Samhälle och trafik
Lena Hübsch
Tfn 018- 611 19 77
E-post lena.hubsch@ul.se
Dnr CK 2015-0285
Landstingsstyrelsen
Remissyttrande angående Fördjupad översiktsplan för Södra
staden
Sammanfattande överväganden
Landstinget anser att det är viktigt att fokusera på strategiska val för att generera en
hållbar stadsutveckling, där transportsystemet är en av nyckelfaktorerna. Det behöver
satsas på ett effektivt och kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem för att klara av
utvecklingsscenariot och befolkningsökningen i Södra staden. För att generera hållbart
resande och kapacitetsstark kollektivtrafik anser landstinget att det är stråket som
förbinder Södra staden med resecentrum och city som är en grundläggande förutsättning
för utvecklingen av Södra staden. Landstinget anser att planförslaget bör fokusera mer
på denna koppling, där det största vardagliga resandet finns idag.
Systemvalsstudie för Uppsala stad
Inom ramen för samarbetsforumet Framkollus (Framtidens kollektivtrafik i Uppsala
stad) mellan Uppsala kommun och Kollektivtrafikförvaltningen UL genomförs en
systemvalsstudie. Inom den ska ett val göras kring vilken typ av kapacitetsstark
kollektivtrafik som ska finnas i Uppsala stad i framtiden. Studien har tidshorisont 2050.
De två systemen som undersöks är spårväg och BRT (bus rapid transit). Ett förslag till
sträckning finns utpekat i systemvalsstudien och är det som ska undersökas inom
studien. Sträckningen passerar målpunkter som Gränby centrum, Vaksala torg,
resecentrum, Svandammen, Akademiska sjukhuset, Ångström, SLU (Sveriges
lantbruksuniversitet) och Gottsunda centrum. Förväntningarna och målet med den
kapacitetsstarka kollektivtrafiken är att förbättra kopplingar från olika delar av staden
och målpunkter till resecentrum och city, dit det största vardagliga resandet sker idag.
Linjesträckningar för kollektivtrafik genom Södra staden
Med förslaget till linjesträckning som utgångspunkt kommer en slutgiltig sträckning att
fastläggas i systemvalsstudien. I planförslaget anser landstinget att det bör förtydligas
hur de olika områdena i Södra staden ska sammanfogas till en integrerad stadsdel.
Mellan Ulleråker och Ultunaområdet är sträckningen i planförslaget utritad väster om
SLU:s campusområde och SVA:s område. Den exakta sträckningen kommer att
fastställas inom systemvalsstudien, men landstinget förordar en sträckning längre
österut, genom SLU:s campusområde och SVA:s område för att inte missa denna
viktiga målpunkt. Det är en av de större arbetsplatserna i Uppsala stad.
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-13 03 25│ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 219
2 (2)
Landstinget anser därför att delen mellan Ulleråker och Ultuna bör ritas ut som
alternativa sträckningar för att låta systemvalsstudien utreda den bäst lämpade
sträckningen.
Stationsläge i Bergsbrunna
Det uttrycks i planförslaget att ett nytt stationsläge i Bergsbrunna är en grundläggande
förutsättning för Södra staden. Landstinget anser att ett nytt stationsläge i Bergsbrunna
är en framtida utvecklingsfråga som inte är kopplat till Södra staden på ett självklart
sätt. De investeringsbehov som finns och som även ger störst nytta för en utveckling av
Södra staden är att stärka de befintliga kopplingarna in till resecentrum och city, vilket
ligger inom Framkollus pågående uppdrag. De kollektivtrafiklösningar som kommer att
föreslås inom systemvalsstudien är av stor vikt för persontransportsystemet mellan city
och Södra staden. Landstinget anser därmed att det är här fokus måste läggas för att
generera ett hållbart resande i, till och från Södra staden. Det kommer att ske stora
investeringar i det stråk som systemvalsstudien kommer att peka ut. Landstinget anser
därmed att det är dit resandet ska koncentreras, snarare än att hamna i en fullt utbyggd
kapacitetsstark kollektivtrafik som inte nyttjas till dess potential. Då är riskerna att
resandet inte blir hållbart varken ur miljömässiga eller ekonomiska aspekter.
Landstinget ser positivt på en utbyggnad med ett nytt stationsläge i Bergsbrunna för viss
tågtrafik, men vill vara tydliga med att det finns många förutsättningar som måste
beaktas. En grundläggande förutsättning för att det ska vara möjligt med ett nytt
stationsläge är att spårkapaciteten på Ostkustbanan ökas. Med dagens kapacitet är det
inte möjligt att bygga ett nytt stationsläge på sträckan. En annan grundläggande
förutsättning är att det finns en förbindelse över Fyrisån mellan Södra staden och
Bergsbrunna. Förutom de tekniska förutsättningarna anser landstinget att det är av
största vikt att området kring Bergsbrunna utvecklas med både bostäder och
verksamheter så att ett befolkningsunderlag finns för att motivera ett nytt stationsläge.
Med tanke på att det finns en mängd förutsättningar som måste till anser landstinget att
det är riskabelt av kommunen att framföra att Södra stadens utveckling är beroende av
ett nytt stationsläge i Bergsbrunna.
Planförslagets samspel med relevanta mål, planer och program
Den sträckning som utreds i systemvalsstudien täcks även till vissa delar upp av
projektet om ett förbättrat linjenät i Uppsala stad som också ligger inom Framkollus,
vilket bör framgå i planförslaget. Landstinget saknar beskrivning av hur kommunen i
den fysiska planeringen anser sig ta hänsyn till och samordna planen med relevanta,
nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling
inom kommunen, se Plan- och bygglagen 3 kap 5§ 4 p. Med detta syftar landstinget
främst på det Regionala trafikförsörjningsprogrammet och de regionala målen.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Bilaga § 220
2015-10-06
Administrativa avdelningen
Mats Holmberg
Tfn 018-611 61 77, 0705-14 68 25
E-post mats.hlmberg@lul.se
Dnr CK 2015-0217
Finansdepartementet
Yttrande över SOU 2015:24 En kommunallag för framtiden
Landstinget i Uppsala län avger följande yttrande över rubricerad utredning.
Utredningen redovisar att det sedan nuvarande kommunallag trädde i kraft 1992, har
den ändrats ett 50- tal gånger. Urbanisering, it-utvecklingen, globalisering och EUmedlemskapet är externa faktorer som allt mer påverkat den kommunala verksamheten.
Landstinget ser mycket positivt på att man nu tagit ett helhetsgrepp på hela
kommunallagen och dess innehåll mot bakgrund av de stora förändringar som skett i
omvärlden sedan 1992. Utredning har också genomfört ett gediget arbete och lyft fram
frågor som behöver regleras eller förtydligas.
I utredningen lyfts vissa centrala frågor fram som har identifierats som särskilt
betydelsefulla när man formar en ny kommunallag.
Landstinget har detta remissvar valt att utgå från uppdelning av frågorna som
utredningen redovisat i sammanfattningen.
Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation
Under detta avsnitt lyfter utredningen fram den särställning som styrelsen redan idag
har genom att den förutsätts ha en ledande och samordnande roll, inte minst i
beredningsprocessen gällande budgeten. Styrelsen har också en uppsiktsplikt över
övriga styrelser och nämnder. Uppsiktsplikten är dock begränsad på så sätt att styrelsen
bara har befogenhet att till nämnderna lämna råd, anvisningar och förslag till åtgärder.
Om det är nödvändigt kan styrelsen vända sig till fullmäktige som i sin egenskap av
högsta beslutande kan ingripa.
Landstinget är positivt till utredningens förslag att stärka styrelsens ställning genom att
fullmäktige får besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna
förhållanden som rör andra nämnders verksamhet.
Utredningen föreslår att det införs en rätt att delegera ärenden till presidiet i nämnder
och anför att det i många fall kan finnas ett praktiskt behov av en sådan delegation
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 220
2 (5)
Landstinget har svårt att se vilken typ av beslut det skulle kunna vara fråga om och ser
också att problem skulle kunna uppstå i förhållandet till inrättade arbetsutskott och
delegation av beslut till dessa. För brådskande ärenden finns redan KL 6 kap 36 § att
tillgå, dvs. att nämnd via delegation får uppdra åt ordförande eller annan ledamot att
fatta beslut på nämndens vägnar i ärenden som brådskar.
Försöksverksamhet med majoritetsstyre
Syftet att genom majoritetsstyre skapa en mer aktiv roll för fullmäktige som beslutande
organ och politisk arena för debatt är lovvärt. Det finns dock enligt landstinget
uppenbara risker med ett system för majoritetsstyre på det lokala planet. Enligt
landstinget är oppositionens bristande insyn i styrelsearbetet, som blir konsekvensen av
majoritetsstyre, den största nackdelen. Det kan bli svårt för oppositionen att bedriva en
aktiv oppositionspolitik när man inte har tillgång till nödvändig information om ärenden
som behandlas i styrelserna. Att det bedrivs en aktiv oppositionspolitik är en viktig del i
en levande demokrati och till gagn för allmänhetens intresse för och delaktighet i
politiska frågor.
Rekrytering av nya förtroendevalda i partierna tror landstinget inte befrämjas av ett
majoritetsstyre. Risken att vara utestängd från styrelser och nämnder under en hel
mandatperiod och därmed möjligheten att där påverka de politiska frågorna kan te sig
föga lockande för någon som vill ge sig in i politiken. Arbetet i styrelser och nämnder
kan också ses som en skola för nya politiker där kunskap om hur en kommun eller
landsting styrs erhålles och en ökad kunskap ges om vilka frågor som är aktuella. Denna
kunskap är viktig i båda de roller som en förtroendevald kan sägas ha, dvs. dels
beslutsfattande dels företrädare för väljarna.
Sammantaget menar landstinget att de uppenbara risker som finns med ett
majoritetsstyre på det lokala planet inte uppvägs av de eventuella fördelar ett sådant
system kan ge.
Landstinget avstyrker utrednings förslag i denna del.
Styrning och uppföljning av verksamhet i egen regi
Landstinget har i princip inget att invända mot att fullmäktige för varje mandatperiod
fattar beslut om uppföljning av den egna verksamheten på likartat sätt som ska göras för
den verksamhet som bedrivs av privata utförare. I den föreslagna paragrafen, se 5 kap 2
§, görs den begränsningen att fullmäktiges beslut endast ska omfatta verksamhet som
får utföras av privata utförare enligt 10 kap 1 §. Därmed torde avses verksamhet som
inte innefattar myndighetsutövning. För hälso- och sjukvårdens del omfattas därmed
den övervägande delen av all hälso- och sjukvårdsverksamhet.
I utredningen används under punkten 6.5 s. 221, uttrycket verksamhet ” som skulle
kunna lämnas över till privata utförare” men i den föreslagna paragrafen används ”får”
utföras av privata utförare.
I utredningen betonas att uppföljningen av den egna verksamheten och verksamhet som
bedriva av privata utförare bör vara konkurrensneutral.
Bilaga § 220
3 (5)
Inom exempelvis ett landsting med ett universitetssjukhus bedrivs såväl avancerad
högspecialiserad vård som primärvård. Det är således en mycket mångfacetterad
verksamhet som bedrivs och landstinget ser här stora svårigheter att fatta beslut om
styrning och uppföljning av verksamheten, som är konkurrensneutral mot de privata
utförarna, utan att göra avgränsningar över vad som ska omfattas av fullmäktiges beslut.
Landstinget menar att en tydligare avgränsning behövs över vad fullmäktige ska fatta
beslut om.
De anställda
Landstinget tillstyrker utredningens förslag att styrelsen utser direktör och att styrelsen i
en instruktion fastställer direktörens uppgifter.
Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag
Landstinget avstyrker utredningens förslag att styrelseledamöter i kommunala
aktiebolag ska kunna utses utan att lagen om proportionellt valsätt tillämpas.
En kommunallag i bättre samklang med EU-rätten
Den genomgång som utredningen gjort av den påverkan EU-rätten har på den
kommunala verksamheten ser landstinget som mycket värdefull och då särskilt
genomgången av den inte helt enkla materian avseende EU:s stadsstödsregler.
De paragrafer som föreslås införas i kommunallagen dvs. ett förtydligande om tjänster
av allmänt intresse och ett målsättningsstadgande att hänsyn ska tas till
konkurrensneutraliteten tillstyrks av landstinget.
Laglighetsprövning
I nuvarande kommunallag regleras att varje medlem av en kommun eller ett landsting
har rätt att få lagligheten av ett beslut prövat. Vilka som ska räknas som medlemmar
regleras KL 1 kap 4 §. Kopplingen mellan medlemskap och talerätt har, som
utredningen uttrycker det, där medlemskapet grundas på folkbokföring och
skattskyldighet historiskt och principiellt en djup förankring i själva kommunbegreppet.
Den som inte tillhör den kommunala gemenskapen har inte någon rätt att begära en
rättslig prövning. Laglighetsprövningen har ansetts som en länk i upprätthållandet av
den kommunala demokratin och självstyrelsen.
Utredningen föreslår nu en utvidgning av vilka som ska anses vara medlemmar och
därmed också få talerätt. Kretsen som kan överklaga kommer att vidgas och det finns en
uppenbar risk att många särintressen får denna möjlighet genom den utvidgning som
föreslås. Förutom att förslaget bryter mot den nu gällande grundprincipen om vilka som
är medlemmar ser landstinget tolkningsproblem bl.a. gällande vad som avses att en
juridisk person bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i en kommun eller
landsting. Gällande ideella förening sägs att en sådan kan vara medlem om föreningens
styrelse har säte i kommunen eller landstinget eller om föreningen bedriver verksamhet
där. Framförallt det sista ledet ”bedriver verksamhet där” ser landstinget som mycket
svårtolkat.
Bilaga § 220
4 (5)
Landstinget ser ingen anledning till att förändra de nu gällande reglerna om
medlemskap av avstyrker utredningens förslag.
Landstinget avstyrker förslaget att göra beslut som rör balanskravet och
resultatutjämningsreserver möjliga att överklaga genom laglighetsprövning.
Kommunallagens undantag på denna punkt har funnits sedan år 2004 och motiverades
av att beslut av detta slag inte lämpar sig för domstolsprövning eftersom de är djupt
politiska till sin karaktär. Ett argument för förslaget i betänkandet är att enhetlighet i
systemet har ett värde i sig – vilket framstår som närmast provocerande. Vi vill
understryka att finanspolitiken utgör själva kärnan i den folkvalda församlingens
uppdrag och att denna typ av frågor inte lämpar sig för domstolsprövning.
Att skapa en ordning där en domstol ska överpröva lämpligheten av de folkvaldas
samlade beslut beträffande balanskravet framstår inte bara som en omöjlig uppgiftför
domstolen utan också djupt olämplig från kommunaldemokratisk utgångspunkt. En
domstol kan inte ha samma kännedom om verksamheten och bär inte heller det politiska
ansvaret för verksamheten i förhållande till medborgarna.
Vi vill också särskilt peka på att prövningen i laglighetsprövningsmål regelmässigt tar
så lång tid att utfallet i ett avgörande kommer att vara överspelat av tidsmässiga skäl när
dom väl faller. Att utredningen just i detta sammanhang lyfter fram att det trots allt
finns ett utrymme att verkställa överklagade beslut är bestickande.
Enligt landstingets mening utgör förslaget ett oproportionerligt och oacceptabelt ingrepp
i det kommunala självstyret. Det är inte bara domstolar – utan också de folkvalda
församlingarna – som bär rättssäkerhetsintresset i förhållande till medborgarna.
Verkställighet och rättelse av kommunala beslut
Ett kommunalt beslut är i princip verkställbart så snart protokollet över beslutet har
justerats. Den inskränkning mot denna regel som finns i kommunallagen säger att
omedelbar verkställighet, dvs. innan beslutet vunnit laga kraft, inte får verkställas om
särskilda skäl talar emot det. En individuell prövning ska göras i varje enskilt fall. Om
det finns en uppenbar risk att ett överklagande kan komma att innebära att beslutet
upphävs bör omedelbar verkställighet inte ske. I vissa fall har ett beslut som verkställts
omedelbart och sedan vid en överprövning upphävts visat sig av såväl praktisk som
juridiska orsaker omöjliga att rätta i efterhand.
Utredningen föreslår en skärpning i lagen som innebär att om ett beslut inte kan rättas
ska det vara ett skäl för att beslutet inte ska får verkställas förrän det fått laga kraft.
Landstinget tillstyrker förslaget inte minst av rättssäkerhetsskäl då ett beslut som inte
kan rättas i efterhand om det upphävs, gör att prövningen i domstol blir rent illusorisk
och riskerar att urholka förtroendet hos medlemmarna för rättsprocessen.
Bilaga § 220
5 (5)
En webbaserad kommunal anslagstavla
Landstinget tillstyrker utredningens förslag att den fysiska anslagstavlan ersätts med en
webbaserad anslagstavla.
En förbättrad kommunal revision
Utredningen föreslår att de sakkunnigas roll ska stärkas på så sätt att dessa alltid ska
beredas tillfälle att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionsberättelse. Landstinget
ser i grunden positivt på förslaget att ge de sakkunniga biträdena rätt att yttra sig vid
behandling av revisionsberättelsen i fullmäktige, som ett medel för att stärka den
oberoende granskningen av nämnder och styrelsers arbete. Vi ser dock ett potentiellt
problem i att definiera vilka och hur många sakkunniga som ska beredas denna
möjlighet. Om detta går att definiera i den nya kommunallagen så ställer vi oss positiva
till denna förändring. För det fall att det inte går att definiera vilka sakkunniga som ska
beredas yttranderätt inför fullmäktige så förordar landstinget att den nya
kommunallagen bibehåller nuvarande ordning, där landstinget redan har möjlighet att ge
sakkunniga rätt att yttra sig.
Övriga lagförslag
Landstinget tillstyrker övriga lagförslag
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Bilaga § 221
2015-10-06
Ekonomiavdelningen
Björn Larsson
Tfn 018-611 60 87
E-post bjorn.larsson@lul.se
Dnr CK 2015-0104
Landstingets revisorer
Revisionssvar avseende granskning av process för stora
investeringar i landstinget
Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer.
Investeringsutrymme inom ramen för god ekonomisk hushållning
Det är viktigt att poängtera att detta ställningstagande idag görs i landstingsplan och
budget. Dock går det inte att utläsa tydligt i dokumentet idag. Från 2017 kommer detta
att förtydligas i landstingsplanen. Fokus kommer att vara på finansiering av
investeringar samt finansiering av tillkommande driftskostnader.
Långsiktig investeringsplan i landstingsplan och budget
Från och med 2016 är investeringsplanen i landstingsplan och budget femårig. I
dagsläget har inget ställningstagande gjorts att förlänga detta ytterligare.
Riskanalyser, nyttokostnadskalkyler och handboken för projektledning
Landstingsservice får i uppdrag av landstingsstyrelsen att säkerställa att riskanalyser
ingår i förstudier och beslutsunderlag tillsammans med nyttokostnadskalkyler samt att
handboken för projektledning överensstämmer med den av fullmäktige beslutade
investeringsprocessen
Dokumenterade bedömningsgrunder för prioritering
En översyn angående prioriteringsgrunder kommer att utföras.
Tillämpningsanvisningar för investeringsprocessen och införande av it-stöd
Det finns en lathund framtagen för investeringsprocessen.
Det pågår för närvarande en utredning kring ett eventuellt nytt budgetverktyg och i
denna utreds även behovet av ett investeringsverktyg.
Dokumentation av investeringsprocessen
Dokumentationen av investeringsprocessen finns i det beslut som fullmäktige har tagit
angående investeringsprocessen.
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 221
2 (2)
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Bilaga § 223
2015-09-08
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Henrik Andréasson
Telefon: 018 – 611 6112
E-post henrik.andreasson@lul.se
Dnr CK 2014-0298
Landstingsstyrelsen
Yttrande över motion om Hjälpmedel för självtest
I en motion från Vänsterpartiet yrkas att landstingsfullmäktige beslutar att landstinget
ska tillhandahålla utbildning och utrustning för självtest till patienter som använder
blodförtunnande läkemedel. I motionen anförs att drygt 6000 personer i Uppsala län,
varav ett tiotal barn och ungdomar, idag behandlas med blodförtunnande läkemedel. Det
vanligaste läkemedlet är Waran (warafin), ett beprövat läkemedel som emellertid kräver
regelbunden provtagning på sjukhus eller på vårdcentraler. Av dessa 6000 personer
skulle enligt motionen cirka 20 procent kunna klara av att testa sig med en särskild
apparatur, en apparatur som redan idag några patienter i Uppsala län har tillgång till
men då fått bekosta själva till ett relativt högt pris.
Motionen förespråkar att fler patienter bör erbjudas denna möjlighet och att landstinget
också, liksom för diabetespatienter, bekostar både testapparat och testremsor. Detta
skulle ge en ökad frihet för patienten som inte längre är bunden till sjukvårdens
öppettider och skulle möjliggöra för patienten att oftare och ibland också snabbare kan
kontrollera sina värden. Att fler patienter på detta vis testar sig själv skulle i sin tur
frigöra sjuksköterskor och labb-personal för andra arbetsuppgifter vilket över tid ska
kunna ge balans mellan kostnaden för en apparat för självtest och minskade kostnader
för landstinget.
Landstingsstyrelsens synpunkter
Ett expertutlåtande kring motionens frågeställning har inkommit från Akademiska
sjukhuset. Här framkommer att SBU samt Socialstyrelsen har yttrat sig angående
självtestning vid warafinbehandling och angett ett bra bevisvärde hos utvalda patienter
med genomgången utbildning. Användning av självtestning ger då både en
kvalitetsökning och förbättrad resursanvändning inom sjukvården. Vidare konstateras
att en finansieringslösning av utrustning för självtestning skulle kunna vara en
kostnadseffektiv lösning för landstinget, även sett endast till de kostnader som är
kopplade till nuvarande provtagning jämfört med att patienten hanterar det själv. Nya
tillkommande antikoagulantia kommer att innebära minskning av andel av
warafinbehandlade, men då alla patienter inte lämpar sig för dessa kommer behovet av
självtestning att kvarstå även i fortsättningen.
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 223
2 (2)
Socialstyrelsen publicerade nyligen, i januari 2015, remissversionen av Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. "Självmonitorering och självadministrering till
selekterade personer” finns med som en rekommendation i riktlinjerna och har fått
prioritet 4, på skalan 1-10.
I Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning i Landstinget i Uppsala län definieras
eller listas inte vilka hjälpmedel som är möjliga att förskriva inom landstinget.
Avgörande för om en produkt kan förskrivas som hjälpmedel är att den är säker att
bruka och kan användas i en insats för att avhjälpa ett aktuellt hälsoproblem. I enlighet
med Patientlag (2014:821) ska patienten/brukaren när det finns flera
behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad
erfarenhet ges möjlighet att välja det alternativ som denne föredrar, om det med hänsyn
till den aktuella sjukdomen eller skadan och kostnaderna för behandlingen framstår som
befogat (Patientlag 7 kap. 1 §, samt HSL 3 a §). Vid val av åtgärd ska även egenvård
och egenvårdsråd beaktas som alternativ.
Landstingsstyrelsen konstaterar att förskrivning av det aktuella självtesthjälpmedlet,
enligt expertutlåtandet och Socialstyrelsens riktlinjer, för utvalda patienter med
genomgången utbildning kan vara en lämplig och kostnadseffektiv insats. Insatsen kan
ge både en kvalitetsökning och effektivare resursanvändning inom sjukvården och
därtill ökad frihet och tid till patienter som inte behöver åka in till sjukvårdsinrättning
för provtagning.
Bedömningen av för vilka patientgrupper och individer som insatsen är lämplig och
kostnadseffektiv behöver göras av berörda verksamheter. Landstingets Allmänna
riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning, samt ovan nämnda skrivningar i Patientlagen, ger
att förvaltningarna behöver fördela, och om nödvändigt äska, budget så att insatser som
är lämpliga, säkra och kostnadseffektiva kan erbjudas patienter i behov av dem.
Landstingsstyrelsen, liksom hälso- och sjukvårdsstyrelsen, ser det som angeläget att
tillse att verksamheterna följer riktlinjerna för att säkerställa att önskad utveckling inom
området faktiskt sker.
Yttrandet är förankrat hos Akademiska sjukhuset.
Bilaga § 225
2015-09-27
Dnr CK 2015-0025
Uppföljning av landstingsstyrelsens givna, ej utförda, uppdrag till och med september 2015
Landstingsstyrelsens uppdrag till förvaltningen
Diarienr.
Datum
Beslut
Ansvarig
Nulägesrapport
PS 2011-0032
2012-04-26 § 54
Framtidens Akademiska 2 A - Renovering
och förnyelse av sjukhusets byggnader
avseende B-blocket samt eventuell
nybyggnation av J-hus
Programarbete för byggnad B9och B12 samt
förstudie och programarbete för huvudentré
ingång 70.
Förvaltningsdirektören Beslut om genomförande för B9 och B12
för Landstingsservice preliminärt andra kvartalet 2016. Beslut om
genomförande för huvudentré ingång 79
preliminärt kvartal fyra 2015.
PS 2011-0032
2012-04-26 § 55
Framtidens Akademiska 2 B - renovering
och förnyelse av sjukhusets byggnader
avseende B-blocket
Genomföra ombygggnation av
vårdavdelningar i byggnad B14 och B11.
Återrapportering ska ske till PS om
dispositionen i vårdplanen väsentligt avviker
från den som anges i i ärendet.
Förvaltningsdirektören Ombyggnation av B14 är nästan klar. Etapp
för Landstingsservice 3 pågår. Färdigställs kvartal två 2016.
Ombyggnation av B11, teknikhus, påbörjas
hösten 2015. Vårdplanen i B11 påbörjas
kvartal tre 2016.
Bilaga § 225
PS 2013-0019
2013-04-26 § 36
Programarbete för upphandling av
smågodstransportör
Ta fram programhandling för utbyte av
nuvarande rörpost till ny sådan, s.k.
smågodstransportör. Programarbetet ska
resultera i underlag för en ny upphandling av
rörpostsystem som redovisas för
produktionsstyrelsen före initiering.
Förvaltningsdirektören Programarbete pågår. Ärendet återkommer
för Landstingsservice till landstingsstyrelsen för ett
genomförandebeslut.
PS 2013-0020
2013-04-26 § 38
Förstudie logistikcentral
Ta fram förstudie för lokalisering av ny
logistikcentral på Akademiska sjukhusets
område.
Förvaltningsdirektören Förstudie pågår. Avvaktar kontakter med
för Landstingsservice kommunen för att se om samordning kan ske
av gemensam logistikcentral.
PS 2013-0030
2013-05-21 § 52 Programarbete för sop- och tvättsug
Förvaltningsdirektören Produktionsstyrelsen arbetsutskott beslutade
2015-03-31, § 78 Ta fram programhandling för sop- och tvättsug för Landstingsservice 2014-06-10 att Landstingservice får
vid Akademiska sjukhuset.
genomföra initiering och upphandling av
sop- och tvättsugssystem för Akademiska
sjukhuset. Ärendet återkommer till
landstingsstyrelsen för ett
genomförandebeslut. Upphandling av
leverantör pågår.
PS 2012-0041
CK2013-0336
2013-06-24 § 101 Programarbete stadsbussdepå
Förvaltningsdirektören Landstingsfullmäktige beslutade 2015-06-16,
2013-10-28, § 95 Landstingsservice får uppdrag att genomföra
för Landstingsservice § 71, om fördjupat programarbete och
2015-06-16, § 71 programarbete för den i förstudien förordade
projektering. Upphandling av entreprenör ska
placeringen i Fyrislund i nära samarbete med
vara klar senast i mars 2016. Beslut om
Kollektivtrafiknämnden, under förutsättning
genomförande preliminärt september 2016.
att landstingsstyrelsen ställer sig bakom
beslutet.
Ärendet återkommer till landstingsstyrelsen
för slutgiltigt ställningstagande när den totala
ekonomin och projektets miljökonsekvenser är
utrett samt att tillräcklig yta och leverans av
biogas är säkrad.
Bilaga § 225
PS 2013-0060
PS 2015-0059
2013-11-26 § 135 Omlokalisering av mikrobiologen
Landstingsservice får i upprag att genomföra
en förstudie med syfte att undersöka om
Mikrobiologen kan omlokaliseras till byggnad
B3/B7.
PS 2011-0024
2013-11-26
Projektering och genomförande av kök för Förvaltningsdirektören Avvaktar.
för Landstingsservice
Akademiska sjukhuset
Uppföra tillagningsköp för patientmat på
Akademiska sjukhuset. Köket ska färdigställas
senast kvartal 4 2015. Återkoppling till
produktionsstyrelsen kvartal 3 2014.
PS 2014-0015
2014-03-25 § 23
Verksamhetslokaler inför renovering av
hus B9
Förstudie för säkerställande av
verksamhetslokaler under renovering av hus
B9.
Förvaltningsdirektören Ingår i arbetet med B9 och B12.
för Landstingsservice Genomförandebeslut för B9 och B2
preliminärt andra kvartalet 2016.
PS 2014-0016
2014-03-25 § 24
Kulvertlänk
Förstudie för ny kulvertlänk B3.
Förvaltningsdirektören Förstudie pågår.
för Landstingsservice
PS 2014-0018
2014-03-25 § 27
Förvaltningsdirektören Omarbetning pågår. Försöker hitta
Ny byggnad för tillskapande av kök,
restaurang, konferenslokaler samt bibliotek för Landstingsservice alternativa utföranden. Avvaktar med
Programarbete för placering av
anledning av patientmatsutredningen.
personalrestaurang, konferenslokaler,
medicinska biblioteket samt ersätta nuvarande
ställverk S3 med ett nytt i anslutning till den
nya köksbyggnaden.
PS 2014-0019
2014-03-25 § 28
Utrustningsinvesteringar inom Framtidens Förvaltningsdirektören Pågår.
för Landstingsservice
Akademiska
Inreda och utrusta Akademiska inom projektet
Framtidens Akademiska med angivet belopp
för 2014.
Förvaltningsdirektören Ingår i ärendet om inhyrninga v lokaler vilket
för Landstingsservice behandlades på produktionsstyrelsens
sammanträde den 28 september 2015.
Bilaga § 225
CK2012-0161
2012-04-27 § 81
2014-12-15, § 244
2015-03-03, § 37
Effektivare hantering av patientavgifter
och anmälningar inom Landstinget i
Uppsala län
Genomföra projektet Effektivisering av
betalrutiner i Uppsala
Ekonomidirektören
Pågår. Vid landstingsstyrelsens sammanträde
2015-03-03 fick landstingsdirektören i
uppdrag att till landstingsstyrelsens
sammanträde i juni 2015 återkomma med
projektplan och budget för breddinförande av
ankomstterminaler.
CK2012-0048
2012-10-29 § 190
Handlingsplan för eHälsoområdet
Framtagande av förslag på en eHälsostrategi
för LUL
IT-direktören
Pågår.
CK2013-0374
2013-12-16 § 240
Politisk viljeinriktning för palliativ vård
Tillsätta ett palliativt råd utifrån
rekommendationerna i den politiska
viljeinriktningen
Utvecklingschefen
Pågår. Ärendet rapporterades i hälso- och
sjukvårdsstyrelsen 2014-12-15, § 209.
CK2014-0064
2014-03-31 § 46
2014-12-15, § 243
2015-06-01, § 132
Fastighetsutvecklingsplan för landstinget
Att ta fram förslag till
fastighetsutvecklingsplan för landstinget,
med delrapport hösten 2014.
Förvaltningsdirektören för
Landstingsservice
Landstingsstyrelsen beslutade 2015-06-01, §
134, att fastställa fastighetsutvecklingsplan för
Akademiska sjukhuset. Övriga delar av
fastighetsutvecklingsplanen för landstinget ska
redovisas senast vid landstingsstyrelsens
sammanträde i april 2016.
CK2014-0144
2014-04-28 § 72
2015-02-03, § 17
Chefsjuristen
Ambulansdirigering
Genomföra projekt med målet
Ekonomidirektören
ambulansdirigering i egen regi i samverkan
med andra landsting. Följa upp verksamhet
och ekonomi i samband med årsbokslut 2015.
Landstingsfullmäktige beslutade 2015-02-11
om bildande av gemensam nämnd från den 1
mars 2015. Pågår.
Bilaga § 225
CK2012-0105
2014-09-01 § 139
Förvaltningschefen
Fördjupat programarbete och
för
projektering för ny huvudentré på
Landstingsservice
Akademiska sjukhuset
Fortsätta planering, fördjupning av
programhandlingen och projekteringen av
ombyggnaden av Akademiska sjukhusets
huvudentré, ing. 70
Kartlägga genomförandeprocessen inklusive
behov av temporära lösningar och
provisorier.
Kartlägga ombyggnadens påverkan på
verksamheten och eventuella kostnader, och
effekter av dessa kostnader, för verksamheten
på grund av ombyggnaden.
Bedöma behovet av ytterligare en stor
föreläsningssal.
CK2014-0239
2014-09-01 § 140
2015-03-31, § 77
CK2014-0301
2014-11-24, § 224
Programarbete för kulvert avseende
sträckning från byggnad B14 till byggnad
C8
Att genomföra programarbete för kulvert del
1-3 till en kostnad av 2,7 mnkr
Kartlägga projektets påverkan på
verksamheten och eventuella kostnader, och
effekter av dessa kostnader, för verksamheten
p.g.a. ombyggnaden
Förvaltningskostnader för IT och
användbarheten hos olika applikationer
Lämna förslag på åtgärdsplan för
identifierade brister senast till
landstingsstyrelsens sammanträde i maj 2015.
Programarbete pågår.
Förvaltningschefen
för
Landstingsservice
Landstingsstyrelsen beslutade om
genomförande 2015-03-31, § 77.
IT-direktören
Pågår.
Bilaga § 225
CK2014-0426
2014-12-15, § 247
Förvaltningschefen
Patientmatssituationen vid Akademiska
för
sjukhuset
Utreda olika tillagningsmetoder av
Landstingsservice
patientmaten vid Akademiska sjukhuset och
att presentera utredningen och dess förslag på
landstingsstyrelsns sammanträde i juni.
CK2014-0349
2014-12-15, § 252
Cancerplan 2014-2015 för UppsalaÖrebroregionen
Ta fram en handlingsplan för hur
aktiviteterna i cancerplanen ska genomföras i
landstinget. I handlingsplanen ska det ingå en
redovisning av finansieringen.
Hälso- och
Pågår. Ska tas upp på landstingsstyrelsens
sjukvårdsdirektören sammanträde i oktober 2015.
Produktionsdirektör
en
CK2014-0431
2015-01-13, § 7
Vidgat folkhälsouppdrag för
Upplandsstiftelsen
Utreda och komma med förslag på hur
Upplandsstiftelsen kan bidra till att öka
folkhälsan i länet.
Landstingsdirektören
CK2012-0166
2015-02-03, § 19
CK 2015-0126
2015-03-31, § 75
Hantering av långsiktiga strategiska
frågor
Se över och återkomma med förslag kring hur
landstinget ska hantera och beskriva
långsiktiga strategiska frågor med hänsyn till
såväl arbetet med regional utvecklingsstrategi
som med Landstingsplan och budget.
Förvaltningsdirektö
Initiering av upphandling av telefoni
ren för
Landstingsservice
Pågår. Tas upp på landstingsstyrelsens
sammanträde i oktober 2015.
Pågår. Landstingsstyrelsen beslutade 2015-0901, § 176, att da ur ärendet ur
föredragningslistan med anledning av att
rollfördelningen mellan landstinget och
Regionförbundet behöver klarläggas.
Pågår.
Pågår. Landstingsstyrelsens arbetsutskott
beslutar om kravspecifikation vid sitt
sammanträde i november.
Bilaga § 225
CK 2013-0214
2015-03-31, § 79
Landstingets hjälpmedelsavgifter
Utifrån Policy för hjälpmedelsförskrivning
och Allmänna riktlinjer för
hjälpmedelsförskrivning utreda landstingets
hjälpmedelsavgifter och komma med förslag
på förändringar.
CK 2014-0151
2015-05-05, § 101
Samordning av sjukresor och färdtjänst i
gemensam beställningscentral
Se över och utreda möjligheten för
landstinget att, på uppdrag av länets
kommuner, samordna färdtjänstresor via en
gemensam beställningscentral.
CK 2015-0149
2015-05-05, § 107
Utvecklingschefen
Rättspsykiatrisk vård - lokalisering och
organisation
Ta fram förslag till lokalisering och
organisation för landstingets rättspsykiatriska
vård i samarbete med övriga landsting i
sjukvårdsregionen
CK 2014-0443
2015-06-01, § 121
Förslag till ny tjänstemannaorganisation
anpassad till den nya
förtroendemannaorganisationen
CK 2013-0334
2015-06-01, § 122
Införande av ledningssystem för kvalitet i Administrativa
direktören
landstinget
Kartlägga de mest väsentliga styr- och
ledningsprocesserna i landstinget. Ta fram en
kvalitetspolicy och centrala dokument över
rutiner för egenkontroll, samt synpunkts- och
avvikelsehantering. Säkerställa att arbetet
med att systematiskt fortlöpande uteckla och
säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras.
Årlig återrapportering ska göras till
landstingsstyrelsen.
Pågår. Ärendet återkommer till
landstingsstyrelsen för beslut.
Utvecklingschefen
Administrativa
direktören
Pågår. Tas upp i landstingsstyrelsen i början
av 2016.
Pågår. Tas upp på landstingsstyrelsens
sammanträde i november 2015.
Tas upp på landstingsstyrelsens sammanträde i
november 2015.
Rapport ges på landstingsstyrelsens
sammanträde i juni 2016.
Bilaga § 225
CK 2014-0377
PS2015-0059
2015-06-01, § 131
Inhyrning av lokaler för biobank, UCR,
Kliniskt träningscentrum samt
laboratorium för mikrobiologi
Att inleda upphandling och att utforma
kravspecifikation
CK 2014-0427
2015-06-01, § 150
Tandvårdsdirektöre Pågår.
Tandvårdens roll i arbetet gällande våld
n
mot barn och i nära relationer
Att se över sätt att öka medvetenheten hos
Folktandvårdens medarbetare, utveckla
riktlinjer och rutiner för tidig upptäckt och
bemötande vid våld i familj eller nära relation
och att utreda förutsättningarna för att
utveckla en struktur för samverkan mellan
Folktandvården, landstingets barnhälsovård
och kommunernas socialtjänst.
CK2015-0344
2015-09-01, § 169
CK 2013-0046
2015-09-01, § 160
Försäljning av fastigheterna på
Slottsgränd
Återkomma till landstingsstyrelsen i
november med förslag till försäljningsprocess
rörande fastigheterna Fjärdingen 27:5, 27:6
och 29:1.
Framtidens Akademiska
Bromsa in projektet, starta ett
kostnadsbearbetningsarbete, att göra en
översyn av organisationen i sin helhet och se
över lednings- och styrningsfunktionerna,
förstärka kompetensen vad gäller projektets
ledning och ekonomifunktion, att gå igenom
de avtal som finns.
Förvaltningdirektör Ärendet behandlades på produktionsstyrelsens
en för
sammanträde den 28 september 2015.
Landstingsservice
Administrativa
direktören
Pågår.
Landstingsdirektöre Pågår. Återrapport ges på landstingsstyrelsens
n
sammanträde i november 2015.
Bilaga § 225
Landstingsstyrelsens uppdrag till övriga styrelser
Diarienr.
Datum för
beslut
Ärenderubrik
Till
Uppdrag
Nulägesrapport
CK2013-0374
2013-12-16 §
240
Politisk viljeinriktning för palliativ vård
HSS
Att i samverkan med länets kommuner
utreda förändringar för berörda
verksamheter i uppdrag, avtal och
överenskommelser och att utreda de
ekonomiska konsekvenserna av den
politiska viljeinriktningen och inrättande
av ett palliativt råd inom ramen för
palliativt centrum.
Pågår. Ärendet
rapporterades i hälso- och
sjukvårdsstyrelsen 201412-15, § 209.
CK2013-0252
2013-12-16 §
254
Inför patient- och närståendeutbildningar
LSAU Att utreda enskilda brukares rätt till
arvode i förhållande till föreningsbidrag.
Pågår. Behandlas i hälsooch sjukvårdsstyrelsen.
CK2013-0353
2013-12-16 §
253
Inför brukarrevision inom
psykiatridivisionens verksamheter
LSAU Att utreda enskilda brukares rätt till
arvode i förhållande till föreningsbidrag.
Pågår. Behandlas i hälsooch sjukvårdsstyrelsen.
CK2014-0035
HSS20140070
2014-02-24 §
22
Politisk viljeinriktning för vård och insatser
vid depression, ångest och schizofreni
HSS
Ärendet behandlades på
hälso- och
sjukvårdsstyrelsen 201509-08, § 126. Hälso-- och
sjukvårdsstyrelsen gav
hälso- och
sjukvårdsdirektören i
uppdrag att beakta den
politiska viljeinriktningen
i den övergripande
viljeinriktningen och
handlingsplanen för
psykisk ohälsa som tas
fram under 2015.
Att i samverkan med länets kommuner
utreda förändringar för berörda
verksamheter i uppdrag, avtal och
överenskommelser och att utreda de
ekonomiska konsekvenserna av den
politiska viljeinriktningen.
Bilaga § 225
CK 2015-0117 2015-05-05,
HSS2015§108
0130
Politisk viljeinriktning för vård och omsorg
vid demenssjukdom
HSS
Föreslå hälso- och sjukvårdsstyreslen att
att implementerat reviderat vårdprogram
och kommande länsgemensam riktlinje,
att se över beslutsstöd för registrering i
SveDem och att utreda förutsättnigarna
för demenssjuksköterskor.
CK2014-0396
Revidering av Regler för ekonomiska
ersättningar till förtroendevalda och partier i
Landstinget i Uppsala län
LRB
Återkomma till landstingsstyrelsens
Pågår.
sammanträde i november 2015 med
förslag på revidering av regler för
ekonomiska ersättningar till
förtroendevalda och partier i Landstinget i
Uppsala län
2015-09-01, §
164
Pågår.
Bilaga § 226
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för Beslut Diarienummer Eller löpnummer 2015-09-23 Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-08-27
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Samverkansavtal mellan LUL,
Landstinget Västmanland och SOS
Alarm Sverige AB.
Kerstin Westholm, t.f. landstingsdirektör
2015-09-02
2.7 Tillfälligt
förordnande
förvaltningschef
Tillfälligt förordnande av
förvaltningschef för Landstingsservice,
Jens Larsson
Kerstin Westholm, t.f. landstingsdirektör
Bilaga § 226
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
2015-09-22
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2015-09-10
1,2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Föreläggande
Jens Larsson, Chefsjurist
2015-09-22
1,3 Fullmakt
Rättegångsfullmakt
Jens Larsson, Chefsjurist
Bilaga § 226
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län
Datum för
beslut
Diarienummer
eller
löpnummer
2015-03-10
2015-03-17
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
5.1 Initiering av
upphandling
Inköp av digitala plattor
Petter Könberg, it-direktör
2015-03-17
UPPH2015-0058
5.1 Initiering av
upphandling
Utbildningar i projektledning och
PROJEKTiL
Petter Könberg, it-direktör
2015-06-23
CK2015-0277
Förlängning av liggande
avtal
Microsoft (Windows och
kontorsprogramvaror)
Petter Könberg, it-direktör
2015-08-10
CK2015-0119
Avrop från liggande avtal ”Strategisk lösningsarkitekt”
Petter Könberg, it-direktör
2015-09-15
UPPH2015-0159
Initiering av upphandling
Länsgemensam e-tjänsteplattform
Petter Könberg, it-direktör
2015-09-21
UPPH2015-0248
Initiering av upphandling
Resurs för framtagning av testpaket för
R7e-arkiv
Petter Könberg, it-direktör
Bilaga § 226
Anmälan av delegationsbeslut till LS
2015-09-03
Beslutsfattare med namn och
befattning
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
2015-08-19
UPPH2015-0154
Tilldelningsbeslut 5.3
Förnyad konkurrensutsättning: Ramavtal på
fordon i grupperna Aa (elhybrid), Ba (etanol), Bb
(etanol), Ba (elhybrid), Bb (elhybrid), Ba (el)
Christina Södergren, upphandlingschef
2015-08-24
UPPH2015-0151
Tilldelningsbeslut 5.3
Avbrytande av upphandling av fordon för
ambulanschef i beredskap
Christina Södergren, upphandlingschef
2015-09-02
UPPH2015-0154
Tilldelningsbeslut 5.3
Ramavtal på fordon i gruppen Ba (el)
Christina Södergren, upphandlingschef
2015-09-02
UPPH2015-0202
Tilldelningsbeslut 5.3
Förnyad konkurrensutsättning – SUN switch
Christina Södergren, upphandlingschef
Bilaga § 226
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen eller nämnden Landstinget i Uppsala län
2015-09-23
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2015-09-07
HOH 2015-0112
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal med Canon Business Center
Uppsala
Anna Ek, IT-chef
Bilaga § 226
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län september 2015
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori
med ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2015-08-19
AS2015-0689
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Undersökningsenhet PREM – 3Guppkoppling
Marianne van Rooijen, biträdande
sjukhusdirektör
2015-08-24
AS2015-0691
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Utveckling av kvalitetsledningssystem –
konsulttjänster
Marianne van Rooijen, biträdande
sjukhusdirektör
2015-08-14
AS2015-0698
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Medicinsk teknisk utrustning vid Klinisk
kemi och farmakologi – Serviceavtal
Eva Telne, t.f. sjukhusdirektör
2015-08-20
AS2015-0706
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Föreläsning under kongress ASBMR –
Andreas Kindmark
Tomas Skommevik, verksamhetschef
Specialmedicin
AS2015-0707
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Fabry Expert group meeting – föreläsare
Andreas Kindmark
Tomas Skommevik, verksamhetschef
Specialmedicin
2015-07-13
AS2015-0708
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Tomas Skommevik, verksamhetschef
Specialmedicin
2015-08-10
AS2015-0709
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Konsultation om behandling av medicinskt
tillstånd som är vanligt inom njurmedicinuppdragsavtal Jan Melin
Föreläsning postgraduatekurs i njurmedicin
– föreläsare Torbjörn Linde
2015-08-01
AS2015-0715
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Provtagningstjänsten klamydia
Åke Gustafsson, enhetschef Klinisk
mikrobiologi
2015-09-03
AS2015-0720
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Tjänst för service på Cisco
videokonferenssystem
Eva Telne, t.f. sjukhusdirektör
2015-08-20
Tomas Skommevik, verksamhetschef
specialmedicin
Bilaga § 226
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län september 2015
2015-08-31
AS2015-0722
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
DRX-Revolution
Eva Telne, t.f. sjukhusdirektör
2015-08-31
AS2015-0733
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Supply of human plasma
Eva Telne, t.f. sjukhusdirektör
2015-08-24
AS2015-0738
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Etiketteringssystem för märkning av
läkemedel
Marianne van Rooijen, biträdande
sjukhusdirektör
2015-09-08
AS2015-0739
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Föreläsning och handledning vid PD Insight
hösten 2015 – konsultuppdrag för Dag
Nyholm
Fördelning av lönekostnader för Sylvia
Augustini
Nils Wesslén, verksamhetschef
Kliniskneurofysiologi, neuokirurgi, neurologi
2015-09-15
AS2015-0740
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Marianne van Rooijen, biträdande
sjukhusdirektör
2015-08-27
AS2015-0741
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Anslutning av klamydiatjänsten till PEP
Åke Gustafsson, enhetschef , klinisk
mikrobiologi
2015-09-01
AS2015-0747
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Tolvaptan in ADPKKD – uppdragsavtal Jan
Melin
Tomas Skommevik, verksamhetschef
specialmedicin
2015-09-11
AS2015-0752
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
European Cancer Congress –ECC
uppdragsavtal för Stephanie Mindus
Anette Skoglund, verksamhetschef
Lungmedicin
2015-09-11
AS2015-0753
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
World Congress Lung Cancer –
uppdragsavtal för Kristina Lamberg
Anette Skoglund, verksamhetschef
Lungmedicin
2013-10-29
AS2015-0745
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Patientövervakningssystem – Enköpings
lasarett
Eva Telne, divisionschef DAT-divisionen
Bilaga § 226
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län september 2015
2013-10+29
AS2015-0755
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Patientövervakningssystem – Enköpings
lasarett
Eva Telne, divisionschef DAT-divisionen
2015-09-08
AS2015-0757
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
PHD-instrument – serviceavtal
Eva Telne, t.f. sjukhusdirektör
2015-09-15
AS2015-0762
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Anette Skoglund, verksamhetschef
Lungmedicin
2015-06-02
AS2015-0769
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Föreläsning om nya riktlinjer för behandling
av astma och KOL – uppdragsavtal för
Christer Janson
Försäljning av Tecan FE500 till NÄL
Trollhättan
Karin Fugman, sektionschef klinisk kemi
och farmakologi
Bilaga § 226
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län september 2015
2015-08-12
AS2015-0624
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Leasing/hyresavtal
Canon kopiator iRAdvC 525
Ungdomshälsan Kungsgatan 25
Göran Angergård, biträdande
sjukhusdirektör
2015-08-04
AS2015-0683
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Uniflow – JWF66178 – Socialpsykiatriskt
behandlingsteam
Göran Angergård, biträdande
sjukhusdirektör
2015-08-26
AS2015-0692
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon kopiator iRAdvC 5235 –
Transplantationsmottagningen
Björn Ekmehag, biträdande
sjukhusdirektör
2015-08-26
AS2015-0693
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon kopiator iRAdvC5235 –
Kärllaboratoriet, Urologmottagningen
Björn Ekmehag, biträdande
sjukhusdirektör
2015-08-26
AS2015-0694
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon Kopiator iRAdvC5235Kirurgavdelning 70C1
Björn Ekmehag, biträdande
sjukhusdirektör
2015-09-04
AS2015-0696
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Mobil C-båge Arcadis Avantic
Eva Telne, divisionschef DAT-divisionen/
t.f. sjukhusdirektör
2015-07-06
AS2015-0702
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffemaskin Como Bravissimo B2B –
Klinisk mikrobiologi
Åke Gustafsson, enhetschef
2015-09-14
AS2015-0704
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon kopiator iRAdvC5235 – Kirurg/ortopedoperation
Björn Ekmehag, biträdande
sjukhusdirektör
2015-09-18
AS2015-0711
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon Kopiator iRAdvC5235 –
ögonmottagningen
Göran Angergård, biträdande
sjukhusdirektör
Bilaga § 226
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län september 2015
2015-07-06
AS2015-0713
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffemaskin Lioni Multi Bravissimo Black
– Reproduktionscentrum
Marianne van Rooijen, biträdande
sjukhusdirektör
2015-09-10
AS2015-0726
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon Kopiator MF6140dn – KFUE
Björn Ekmehag, biträdande
sjukhusdirektör
2015-08-27
AS2015-0734
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon Kopiator iRAdvC5235 – Barn- och
ungdomspsyk Kungsgatan 38
Göran Angergård, biträdande
sjukhusdirektör
2015-07-06
AS2015-0751
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffemaskin Lioni Multi Bravissimo och
Tazzina – avdelning 96 C
Marianne van Rooijen, biträdande
sjukhusdirektör
Bilaga § 226
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - avtal april 2013
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori
med ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2015-09-11
KP2015-0120
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
PREDIX-HER2- Neoadjuvant respnseguided treatment of HER – vo blod- och
tumörsjukdomar
Sune Larsson, FoU-direktör
2015-08-18
KP2015-0127
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Benralizumab D3251C00004 – Terranova –
MEDI-563 – Lung-och allergiforskning
Sune Larsson, FoU-direktör
2015-08-26
KP2015-0128
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Rivaroxaban – RIVAROXAC2002 – vo
kardiologi
Sune Larsson, FoU-direktör
2015-08-11
KP2015-0129
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
LONGPDE10 – vo neurolgi
Sune Larsson, FoU-direktör
2015-09-04
KP2015-0130
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Liraglutide Effect on Beta-cell Funktion in
C-peptide Positive Type diabetes –
Specialmedicin
Sune Larsson, FoU-direktör
2015-09-11
KP2015-0135
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
ODM-201-Bayer no.17712 – vo urologi
Sune Larsson, FoU-direktör
2015-09-18
KP2015-0136
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
MDV3100-13-Enzalutamide + Leuprolide –
vo urologi
Sune Larsson, FoU-direktör
2015-09-10
KP2015-0138
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
PRO-CNS – Proton radiotherapy for
primarly Central nervous System tumors –
vo blod- och tumörsjukdomar
Sune Larsson, FoU-direktör
Bilaga § 226
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - avtal april 2013
2015-09-10
KP2015-0139
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Rifaximin-a (TARGAZAN/ZIFAXAN)ZZ2014GL03 – sektionen för
gastroenterologi och hepatologi
Sune Larsson, FoU-direktör
Bilaga § 226
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län
Datum för
beslut
2015-03-27
Diarienummer
eller löpnummer
PV2015-0119
Beslutskategori
med ärendegrupp
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Kopieringsmaskin – Skutskärs
vårdcentral
2015-03-27
PV2015-0120
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Kopieringsmaskin – Tierps
vårdcentral
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
2015-08-08
PV2015-0121
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Kopieringsmaskin – Fålhagens
vårdcentral
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
2015-08-08
PV2015-0123
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Kopieringsmaskin – Kungsgärdets
vårdcentral
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
2015-08-21
PV2015-0124
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Reklamblad – Primärvården
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
Primärvårdens ledningskontor
Ulleråkersvägen 21 │ 750 17 Uppsala
Tel vx. 018-611 00 00 │ Fax 018-611 76 11 │ pg 7365-0 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se
Ärenderubrik
2015-08-31
Beslutsfattare med namn och
befattning
Per Elowsson, primärvårdsdirektör