Primärt hudmelanom, dysplastiskt nevus, utvidgad excision

UTKAST
UTKAST
UTKAST
Svensk Förening för Patologi – Svensk Förening för Klinisk Cytologi
Riktlinjer för handläggning av primärt hudmelanom,
dysplastiskt nevus, utvidgad excision, portvaktskörtel och
terapeutisk lymfkörtelutrymning
Dok. Nr.
Framtagen av
Utgåva
Hud-KVAST och
regionala
patologrepresentanter
Sammanställd av
Katarzyna Lundmark
Sida 1 (8)
Fastställt
Innehållsförteckning
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
X.
Klinisk bakgrundsinformation och patologins roll i den diagnostiska processen
Hudpreparat (melanom, dysplastiskt nevus och utvidgad excision)
1. Anvisningar för provtagarens hantering av provet
2. Remissinformation
3. Utskärningsanvisningar
4. Snittning och analyser
5. Information i remissens svarsdel
Portvaktskörtel
1. Anvisningar för provtagarens hantering av provet
2. Remissinformation
3. Utskärningsanvisningar
4. Snittning och analyser
5. Information i remissens svarsdel
Terapeutisk lymfkörtelutrymning
1. Anvisningar för provtagarens hantering av provet
2. Remissinformation
3. Utskärningsanvisningar
4. Snittning och analyser
5. Information i remissens svarsdel
Mutationsanalys vid generaliserat melanom
Rekommenderade klassifikationssystem
Kvalitetsarbete
1. Kompetenskrav
2. SNOMED-koder
3. Anmälan till nationellt kvalitetsregister för malignt melanom
4. Kvalitetsindikatorer för nationella jämförelser
5. Kvalitetsindikatorer för internt kvalitetsarbete
Övrigt
1. Hud-KVAST gruppens medlemmar
2. Adjungerade regionala patologrepresentanter
3. Dokumentet är granskat av
4. Hud-KVAST gruppens övriga insatser
Rekommenderad litteratur
Referenser
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
I. Klinisk bakgrundsinformation och patologins roll i den diagnostiska processen
Anamnes, klinisk bedömning och dermatoskopi är viktiga för att skilja ut melanocytära
tumörer från andra hudtumörer och för att identifiera misstänkta dysplastiska nevi och
melanom. Samstämmigheten mellan klinisk och histopatologisk bedömning varierar; för
dysplastiskt nevus är den mellan 27-69% beroende på lesionens storlek1, 2, 3. Samtidigt
inkommer ca 34% melanom med annan frågeställning4. Den histopatologiska bedömningen
av melanocytära tumörer är ”golden standard” och avgörande för diagnos, klinisk
handläggning och prognos. Melanocytära tumörer är en mycket heterogen tumörgrupp såväl
kliniskt som histopatologiskt. Förutom väl definierade varianter av nevi som ”vanliga” nevi,
Spitz nevi, blå nevi, och varianter av melanom som SSM, LMM, ALM, NM finns det många
svårdefinierade melanocytära tumörer, såväl benigna som maligna. Särskilt problematisk är
en grupp av intermediära melanocytära tumörer med överlappande morfologi mellan nevus
och melanom som dysplastiskt nevus, atypisk Spitz tumör (AST)/spitzoid tumör med oklar
malignitetspotential (STUMP), melanocytär tumör med oklar malignitetspotential
(MELTUMP), vilket sammantaget gör att diagnostiken av melanocytära tumörer oftast är
mycket krävande. Subspecialisering är nödvändig för att uppnå och utveckla tillräcklig
kompetens inom området. För att säkerställa kvalitet är det önskvärt att på varje
patologavdelning finns en patolog som ansvarar för diagnostiken av melanocytära tumörer.
Kontinuerlig fortbildning är i enlighet med SvFPs dokument från 2015-10-12 ett krav i
ackrediterad verksamhet, se länk nedan:
http://svfp.se/files/docs/kvast/allmant/F%C3%B6rtydligande_kompetens-fortbildn_v1.0.pdf
Syftet med det histopatologiska utlåtandet är att ge behandlande läkare den information som
behövs för optimal handläggning och prognosbedömning. För bättre diagnostisk säkerhet vid
bedömning av oklara och svårvärderade fall rekommenderas användning av gällande kriterier,
immunohistokemiska färgningar, nedsnittning, konsultation, klinisk-patologisk korrelation.
Multidisciplinär konferens är ett forum där patologen medverkar i utvalda fall. Specifik
frågeställning skall då anges vid anmälan till konferensen. Rutinmässig eftergranskning och
demonstration av alla fall avrådes.
För mer detaljerad information avseende epidemiologi, klinisk bild, handläggning mm
hänvisas till relevanta avsnitt Nationellt Vårdprogram för malignt melanom enligt länk nedan:
http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/hud-och-ogon/vardprogram/
II. Hudpreparat (melanom, melanom in situ, dysplastiskt nevus och utvidgad excision)
1. Anvisningar för provtagarens hantering av provet
Komplett excision med 2 - 5 mm marginal ner till fettet i underhuden ger möjlighet till säkrast
histopatologisk diagnos av ett suspekt melanom5-10. I fall där hela förändringen av olika skäl
inte kan excideras (t.ex. vid stora förändringar eller känsliga lokaler som ansikte, öron,
ögonlock, handflator, fotsulor och genitalia) bör patienten remitteras till specialistklinik.
Shavebiopsi avrådes pga suboptimal bedömbarhet (morfologi, invasion, radikalitet). Tunna
eller svårorienterade preparat t.ex. från ögonlockshud nålas med fördel på korkplatta.
Excisionspreparat kan märkas med sutur.
Preparatet skickas i tillräckligt stort kärl med 4% buffrad formalin och med åtminstone 10x
preparatets volym.
2. Remissinformation
Klinisk frågeställning
Typ av preparat
Hudförändringens lokalisation
Hudförändringens storlek, utseende (t.ex. färg, ulceration, krusta, avgränsning)
Klinisk excisionsmarginal
Anamnes, ange särskilt
-hudförändringens utveckling över tid
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
-ärftlighet och riskfaktorer
-annan hudsjukdom i området
-tidigare ingrepp i området
-tidigare hudcancer eller annan malignitet
Vid utvidgad excision skall det anges om den tidigare diagnostiserade förändringen var
radikalt borttagen eller ej.
3. Utskärningsanvisningar
Principiellt skall hela förändringen bäddas för histopatologisk undersökning.
För detaljerade instruktioner se dokument ”Handläggning av hudprover –
provtagningsanvisningar, utskärningsprinciper och snittning” enligt länk nedan:
http://svfp.se/files/docs/kvast/remissutgavor/Handl%C3%A4ggning%20av%20hudprover%20
%20provtagningsanvisningar%20utsk%C3%A4rningsprinciper%20och%20snittning%20201
50325.pdf
4. Snittning och analyser
Delade stansbiopsier skall inte trimmas.
Minst två snittnivåer bör framställas från varje kloss.
H&E rekommenderas som rutinfärgning.
Specialfärgningar t.ex. Masson melaninfärgning och järnfärgning kan användas för att
karakterisera inlagrat pigment.
Nedsnittning och immunohistokemiska färgningar (melanocytmarkörer MelanA, S100,
SOX10, HMB45), proliferationsmarkörer (Ki67, PHH3) används vid behov. Det är en fördel
att använda rött chromogen t.ex. alkalisk fosfatas i stället för DAB vid starkt pigmenterade
tumörer. Immunohistokemiska markörer mot specifika mutationer t.ex. ALK1, BAP1, BRAF,
kan på laboratorier med specialkompetens användas på subtyper av atypiska melanocytära
tumörer. Mutationsanalys av oklara melanocytära tumörer kan i särskilt utvalda fall utföras på
inremitterandes begäran på specialiserat internationellt centrum, i dessa fall kan man med
fördel kontakta någon av Hud-KVAST-medlemmar.
5. Information i remissens svarsdel
Melanom, melanom in situ, dysplastiskt nevus bör besvaras enligt mall. För detaljerad
information avseende bedömning av olika parametrar och mallar se länk nedan:
http://svfp.se/files/docs/kvast/hudpatologi/Komplement%20till%20v%C3%A5rdprogrammet
%20f%C3%B6r%20malignt%20melanom%20histopatologi%20final%2020141125.pdf
5.1. Malignt melanom
Obligatoriska uppgifter:
-Tumörtjocklek enligt Breslow mätt med 0,1 mm noggranhet
-Förekomst av ulceration (ja/nej)
-Förekomst av mitoser i den intradermala komponenten i melanom med tjocklek ≤1 mm
(ja/nej)
-Patologisk stadieindelning
-Invasionsnivå enligt Clark
-Histopatologisk typ (SSM, NM, LMM, ALM m.fl.)
-Markerade regressionsfenomen
-Radikalitet med angivelse av minsta sidomarginal i mm
Övriga fynd som bör anges om de förekommer:
-vaskulär invasion, mikroskopiska satelliter, perineural växt, perivaskulär växt, desmoplasi,
tumörinfiltrerande lymfocyter, preexisterande melanocytärt nevus, solar elastos, andra
relevanta förändringar
5.2. Melanom in situ
Obligatoriska uppgifter:
- Histopatologisk typ (Lentigo maligna, melanom in situ UNS)
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
- Radikalitet med angivelse av minsta sidomarginal i mm
Övriga fynd som bör anges om de förekommer:
solar elastos, markerade regressionsfenomen, preexisterande melanocytärt nevus, andra
relevanta förändringar.
5.3. Dysplastiskt nevus
Obligatoriska uppgifter:
-Dysplasigrad (Låggradig/lätt och måttlig eller höggradig/grav)
-Radikalitet med angivelse av minsta sidomarginal i mm vid höggradig/grav dysplasi
För detaljerad information och gränsdragning mot melanom in situ /invasivt melanom se länk
nedan:
http://svfp.se/files/docs/kvast/hudpatologi/Histopatologisk%20bed%C3%B6mning%20och%
20gradering%20av%20dysplastiskt%20nevus%20samt%20gr%C3%A4nsdragning%20mot%
20melanom%20in%20situ-melanom%2020150330.pdf
5.4. Utvidgad excision
Obligatoriska uppgifter:
-Kvarvarande tumör (ja/nej) med angivelse av minsta sidomarginal i mm
-Andra relevanta förändringar
III. Portvaktskörtel
1. Anvisningar för provtagarens hantering av provet
Undersökning utförs vanligtvis på maximalt 2 portvaktskörtlar. Kirurgen avgör vad som är
portvaktskörtel och icke-portvaktskörtel.
Om det finns icke-portvaktskörtlar skall dessa skickas separat.
Preparatet skickas i tillräckligt stort kärl med 4% buffrad formalin och med åtminstone 10x
preparatets volym.
2. Remissinformation
Preoperativ diagnos
Lokalisation med sidoangivelse
Antal portvaktskörtlar
Antal eventuella icke-portvaktskörtlar
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
3. 3. Utskärningsanvisningar
< 4 mm
Bädda odelad
4-8 mm
Dela i centralplanet,
bädda med
delningsytor nedåt
(stjärnmarkering)
> 8 mm
Dela i centralplanet och
därefter skiva vardera halva i
ca 2-3 mm tjocka skivor.
Bädda med delningsytor nedåt
(stjärnmarkering)
Portvaktskörteln och icke-portvaktskörtlar mäts (längd x bredd x tjocklek) i centralplanet efter
att eventuell fettväv har avlägsnats. Om metylenblått har använts skall förekomst/avsaknad av
blåfärgning anges. Antalet körtlar anges. Utskärning görs utifrån tjocklek i centralplanet.
OBS! Om centralplanet inte kan identifieras (t. ex runda körtlar) skall portvaktskörteln skivas.
Delad körtel bäddas i separat kassett. Två odelade körtlar kan bäddas tillsammans.
4. Snittning och analyser
4.1. Portvaktskörtel
Odelad portvaktskörtel trimmas ner till nivå nära centralplanet.
Delad eller skivad portvaktskörtel skall inte trimmas, utan snittas försiktigt tills hela snitt kan
framställas.
S.k. 9-snittsprotokoll11 används vilket innebär att från centralplanet av den odelade
lymfkörteln, från varje halva av den delade lymfkörteln och från varje skiva av den skivade
lymfkörteln framställs 3 parallella nivåer med en distans av ca 80 um och 3 konsekutiva snitt
från varje nivå färgas med H&E, S100 och MelanA (S100 kan ersättas med SOX1012).
För detaljerad information se länk nedan:
http://svfp.se/files/docs/kvast/hudpatologi/Komplement%20till%20v%C3%A5rdprogrammet
%20f%C3%B6r%20malignt%20melanom%20histopatologi%20final%2020141125.pdf
4.2. Icke-portvaktskörtlar
Snittas i två nivåer och färgas med H&E.
5. Information i remissens svarsdel
-Totalantal undersökta lymfkörtlar och antal lymfkörtlar med metastaser
-Förekomst av perikapsulär infiltration
- Diameter på den största metastasen anges med 0,1 mm noggrannhet13, förutom metastaser
med diameter < 0,1 som ska anges som < 0,1 mm. Identifiering av en enda melanomcell är
tillräckligt för klassifikation som mikrometastas14, dessa fall bör alltid diskuteras på
multidisciplinär konferens.
För detaljerad information se länk nedan:
http://svfp.se/files/docs/kvast/hudpatologi/Komplement%20till%20v%C3%A5rdprogrammet
%20f%C3%B6r%20malignt%20melanom%20histopatologi%20final%2020141125.pdf
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
IV. Terapeutisk lymfkörtelutrymning
1. Anvisningar för provtagarens hantering av provet
Preparatet skickas i tillräckligt stort kärl med 4% buffrad formalin och med åtminstone 10x
preparatets volym.
2. Remissinformation
Preoperativ diagnos
Preoperativt påvisade metastaser/palpabla metastaser
Lokalisation med sidoangivelse
3. Utskärningsanvisningar
Preparatets vikt alternativt mått anges.
Palpabla lymfkörtlar och eventuella lymfkörtelkonglomerat fridissekeras, därefter undersöks
resterande fettvävnad för att påvisa små lymfkörtlar. Vidare utskärning görs utifrån
lymfkörtlarnas tjocklek i centralplanet som portvaktskörtel enligt III.3. Delade körtlar bäddas
i separata kassetter. Flera odelade körtlar kan bäddas tillsammans om de har liknande storlek.
Lymfkörtelkonglomerat skivas och representativa skivor bäddas.
Totalantal lymfkörtlar och förekomst av lymfkörtelkonglomerat anges.
Halslymfkörtelutrymning/neckpreparat hanteras enligt anvisningar i KVAST dokumentet, se
länk nedan:
http://svfp.se/node/226
Portvaktskörteln och icke-portvaktskörtlar mäts (längd x bredd x tjocklek) i centralplanet efter
att eventuell fettväv har avlägsnats. Om metylenblått har använts skall förekomst/avsaknad av
blåfärgning anges. Antalet körtlar anges. Utskärning görs utifrån tjocklek i centralplanet.
OBS! Om centralplanet inte kan identifieras (t. ex runda körtlar) skall portvaktskörteln skivas.
Delad körtel bäddas i separat kassett. Två odelade körtlar kan bäddas tillsammans.
4. Snittning och analyser
En snittnivå framställas från varje kloss och färgas med H&E.
Immunohistokemiska färgningar (MelanA, S100, SOX10, HMB45) används vid behov.
5. Information i remissens svarsdel
Totalantal undersökta lymfkörtlar och antal lymfkörtlar med metastaser
Förekomst av perikapsulär infiltration
Förekomst av konglomerat av lymfkörtelmetastaser
V. Mutationsanalys vid generaliserat melanom
Mutationsanalys (BRAF, NRAS, CKIT) utförs inför tumörspecifik behandling. I första hand
analyseras vävnad från aktuell metastas15, 16. Såväl histopatologiskt som cytologiskt material
kan användas. Primärtumören kan användas om ingen metastasvävnad finns att tillgå.
Portvaktskörtel rekommenderas inte för mutationsanalys p.g.a. att detta extensivt undersökta
prov innehåller ofta otillräcklig tumörmängd och analysresultatet kan vara osäkert.
VI. Rekommenderat klassifikationssystem
TNM-klassifikation enligt AJCC/UICC 200917uppdaterad 201114.
För detaljerad information avseende klassifikationen se länk nedan (Kapitel 9):
http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/hud-och-ogon/vardprogram/
VII. Kvalitetsarbete
1. Kompetenskrav
För att säkerställa diagnostisk kvalitet bör melanocytära tumörer handläggas av specialister
med särskild kompetens och erfarenhet av denna tumörgrupp. Läkare under utbildning kan
handlägga dessa fall efter delegering av medicinskt ansvarig patolog.
2. SNOMED-koder
Förenklad kodning rekommenderas enligt nedan för att underlätta kvalitetsarbete.
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
Melanocytärt nevus inklusive varianter som
junction, sammansatt, intradermal, kongenital, akral m.fl.
M87200
Dysplastiskt nevus
M872701+ M74000
Dysplastiskt nevus med grav dysplasi
M872701+ M740082
Spitz nevus
M87700
Blått nevus
M87800
Malignt melanom in situ
M87202
Malignt melanom in situ med rest av dysplastiskt nevus
M87202 + M87270
Malignt melanom in situ med rest av melanocytärt nevus
M87202 + M87200
Malignt melanom
M87203
Malignt melanom med rest av dysplastiskt nevus
M87203 + M87270
Malignt melanom med rest av melanocytärt nevus UNS
M87203 + M87200
Atypisk Spitz Tumör/STUMP
M87700+ M69700
Melanocytär tumör med oklar malignitetspotential
M872013
Malignt melanom, misstanke
M87201
Malignt melanom, lokalrecidiv
M87207
Malignt melanom, metastas
M87206
Portvaktskörtel utan melanommetastas
M872XX
1
M87270 rekommenderas enligt Socialstyrelsens kodnings handledning 2012-2013 för
”melanocytär nevus/dysplastiskt nevus med grav/stark atypi/dysplasi”, används tills vidare
även vid låggradig dysplasi med tillägg M74000
2
M74008 används så länge registreringsplikten kvarstår
3
M87201 används tills vidare.
3. Anmälan till nationellt kvalitetsregister för malignt melanom
Invasiva melanom, portvaktskörtelstatus och terapeutisk lymfkörtelutrymning anmäls till
nationellt kvalitetsregister enligt nedan:
http://www.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/hud/kvalitetsregister/histopa
t_primar_20151013.pdf
http://www.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/hud/kvalitetsregister/histopa
t_lymfkortlar_201505.pdf
4. Kvalitetsindikatorer för nationella jämförelser
1. Andel primära invasiva hudmelanom (M87203), melanom in situ (M87202), gravt
dysplastiska nevi (M87270+M74008), dysplastiska nevi (M87270+74000) av alla primära
melanocytära hudtumörer (T02X eller T01 + av M87200 förutom M87206).
2. Andel portvaktskörtlar med melanommetastaser T08X+M87206 av alla portvaktskörtlar
T08X+ M872XX.
3. Antal respektive andel specialister i patologi på laboratoriet som diagnostiserar
melanocytära tumörer.
5. Kvalitetsindikatorer för internt kvalitetsarbete
1. Diagnosprofiler för enskilda diagnostiker enligt VII.4.
2. Antal utbildningsdagar per diagnostiker per år.
VIII. Övrigt
1. Hud-KVAST gruppens medlemmar:
Katarzyna Lundmark (katarzyna.lundmark@regionostergotland.se) med.dr., överläkare,
sammankallande, ansvarig patolog i Nationellt vårdprogram för malignt hudmelanom, Klinisk
patologi och genetik, Universitetssjukhuset i Linköping, Linköping, Region Sydöst
Iva Johansson (Iva.Johansson@skane.se ), överläkare, Klinisk patologi och cytologi,
Labmedicin Skåne, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Region Syd
Britta Krynitz (britta.krynitz@karolinska.se ), med.dr., specialistläkare, Klinisk patologi och
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
cytologi, Karolinska Universitetslaboratoriet, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm,
Region Stockholm/Gotland
Lena Mölne (lena.molne@vgregion.se) med.dr., överläkare, Klinisk patologi och genetik,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Region Väst
Annika Ternesten Bratel (annika.ternesten.bratel@vgregion.se) överläkare, Klinisk patologi
och genetik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Ismini Vassilaki (ismini.vassilaki@dermipath.se) seniorkonsult, patolog/dermatopatolog,
Dermipath AB
2.Adjungerade regionala patologrepresentanter:
Anna Coter ( anna.coter@akademiska.se ) överläkare, Klinisk patologi, Laboratoriemedicin,
Akademiska sjukhuset, Uppsala, Region Uppsala-Örebro
Bertil Lundskog (Bertil.Lundskog@vll.se) överläkare, Klinisk patologi, Norrlands
Universitetssjukhus, Umeå, Region Norr
3. Dokumentet är granskat av: pågår granskning av Nationell vårdprogramgrupp för
malignt melanom.
4. Hud-KVAST gruppens övriga insatser:
Utskärningsanvisningar 2010, uppdaterad 2015, Dysplastiskt nevus EQUALIS utskick 2012,
Komplement till NVP för melanom 2013, Dysplastiskt nevus riktlinjer 2014.
IX. Rekommenderad litteratur
Patterson JW. Weedon's Skin Pathology, 4th Edition, Elsevier, USA, 2015
Calonje E, Brenn T, Lazar A, McKee PH, McKee's Pathology of the Skin, 4th Edition,
Elsevier Saunders, USA, 2011
Barnhill RL, Piepkorn M, Busam KJ. Pathology of Melanocytic Nevi and Malignant
Melanoma, 3rd Edition, Springer, Berlin Heidelberg, Germany, 2014
Elder DE. Melanocytic Tumors of the Skin (AFIP Atlas of Tumor Pathology: Series 4),
American Registry of Pathology, USA, 2010
Elder DE. Yun SJ. Superficial Melanocytic Pathology (Consultant Pathology) 1st Edition
Demos Medical
Massi G, LeBoit PE. Histological Diagnosis of Nevi and Melanoma ,2nd Edition, Springer,
Germany, 2014 Edition
X. Referenser
1. Roush, G.C., Dubin, N., Barnhill, R.L. Prediction of histologic melanocytic dysplasia from
clinical observation. J Am Acad Dermatol, 1993. 29(4): p. 555-62.
2. Black, W.C., Hunt, W.C. Histologic correlations with the clinical diagnosis of dysplastic
nevus. Am J Surg Pathol, 1990. 14(1): p. 44-52.
3. Annessi, G., Cattaruzza, M.S., Abeni, D., et al. Correlation between clinical atypia and
histologic dysplasia in acquired melanocytic nevi. J Am Acad Dermatol, 2001. 45(1): p. 7785.
4. Lindelöf, B., Hedblad, M.A. Accuracy in the clinical diagnosis and pattern of malignant
melanoma at a dermatological clinic. J Dermatol. 1994 Jul;21(7):461-4.
5. Marsden JR, Newton-Bishop JA, et al.; British Association of Dermatologists Clinical
Standards Unit. Revised U.K. guidelines for the management of cutaneous melanoma 2010.
Br J Dermatol. 2010 Aug;163(2):238-56.
6. Ng, P.C., Barzilai, D.A., Ismail, S.A., et al. Evaluating invasive cutaneous melanoma: is the
initial biopsy representative of the final depth? J Am Acad Dermatol. 2003 Mar;48(3):420-4.
7. Karimipour, D.J., Schwartz, J.L., Wang, T.S., el al. Microstaging accuracy after subtotal
incisional biopsy of cutaneous melanoma. J Am Acad Dermatol. 2005 May;52(5):798-802. 8. Somach, S.C., Taira, J.W., Pitha, J.V., et al. Pigmented lesions in actinically damaged skin.
Histopathologic comparison of biopsy and excisional specimens. Arch Dermatol. 1996
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
UTKAST
Nov;132(11):1297-302.
9. Farrahi, F., Egbert, B.M., Swetter, S.M. Histologic similarities between lentigo maligna
and dysplastic nevus: importance of clinicopathologic distinction. J Cutan Pathol. 2005
Jul;32(6):405-12.
10. Martin, R.C., Scoggins, C.R., Ross, M.I., et al. Is incisional biopsy of melanoma harmful?
Am J Surg. 2005 Dec;190(6):913-7.
11. Lobo AZ, Tanabe KK, Luo S, Muzikansky A, Sober AJ, Tsao H, et al. The distribution of
microscopic melanoma metastases in sentinel lymph nodes: implications for pathology
protocols. Am J Surg Pathol. 2012 Dec;36(12):1841-8.
12. Jennings, C., Kim, J. Identification of nodal metastases in melanoma using SOX-10. Am J
Dermatopathol. 2011 Jul;33(5):474-82.
13. van der Ploeg, A.P., van Akkooi, A.C., Rutkowski, P., et al. Prognosis in patients with
sentinel node-positive melanoma is accurately defined by the combined Rotterdam tumor load
and Dewar topography criteria. J Clin Oncol 2011 Jun 1;29(16):2206-14.
14. Piris, A., Mihm, M.C., Duncan, L.M. AJCC melanoma staging update: impact on
dermatopathology practice and patient management. J Cutan Pathol 2011 May; 38(5): 394400.
15. Bradish, J.R., Richey, J.D., Post, K. M., et al. Discordancy in BRAF mutations among
primary and metastatic melanoma lesions: clinical implications for targeted therapy. Mod
Pathol. 2015 Apr;28(4):480-6.
16. Egberts, F., Bohne, A. S., Krüger, S., et al. Varying Mutational Alterations in Multiple
Primary Melanomas. J Mol Diagn. 2016 Jan;18(1):75-83.
17. Balch CM, Gershenwald JE, Soong SJ, Thompson JF, Atkins MB, Byrd DR, et al. Final
version of 2009 AJCC melanoma staging and classification. Journal of clinical oncology :
official journal of the American Society of Clinical Oncology. 2009 Dec 20;27(36):6199-206.
UTKAST
UTKAST
UTKAST