Årsredovisning 1999

Transcription

Årsredovisning 1999

2 Koncernchefens kommentar
8 Varumärket Volvo
10 Medarbetarna
12 Kunderbjudandet
Förvaltningsberättelse
18 Verksamhetsåret 1999
24
Koncernen
30
Lastvagnar
31
Bussar
33
Anläggningsmaskiner
35
Marin- och industrimotorer
36
Aero
38 Volvos säljfinansieringsverksamhet
40 Forskning och utveckling – med fokus
på kundens affär
42 Miljöarbete – en förutsättning för
konkurrenskraft
44 Volvokoncernen på Internet
45 Volvos förberedelser för
EM U och euro
46 Volvoaktien
49 Styrelse och koncernledning
50 Styrelse och revisorer
52 Koncernledning
54 Resultaträkning
55 Balansräkning
56 Kassaflödesanalys
57 Koncernens noter och kommentarer
84 Moderbolaget AB Volvo
96 Förslag till vinstfördelning
97 Revisionsberättelse för AB Volvo
98 11-årsöversikt
Produktionsorter
Bolagsstämma, nomineringskommitté
och publiceringstillfällen
II
Vår mission uttrycker
vår affärsidé, d v s
vårt syfte, vårt
erbjudande och vår
identitet.
Volvokoncernens mission
Genom att skapa mervärde för våra kunder skapar
vi mervärde för våra ägare.
Vi använder vår samlade kunskap för att tillhanda-
…hårda och mjuka
produkter…
Våra produkter och
tjänster utgör i kombination totallösningar
för våra kunder.
…utvalda segment.
Vi fokuserar på
kundsegment som
värdesätter ledande
kvalitet, säkerhet och
miljöomsorg.
Visionen är vårt mål
som alla samlas kring
och arbetar för.
…värderas…
Värderas av våra
kunder, aktieägare
och medarbetare.
Volvos position
uttrycks i tre långsiktiga mål. När vi
uppfyller dessa är vi
på rätt väg för att
nå vårt yttersta mål,
vår vision.
Uthållig…
Över konjunkturcykler.
hålla transportrelaterade hårda och mjuka produkter
med överlägsen kvalitet, säkerhet och med omsorg om
miljön till krävande kunder i utvalda segment.
Vi arbetar med energi, passion och respekt för
individen.
Volvokoncernens vision
Att värderas som världsledande vad gäller
kommersiella transportlösningar.
Volvokoncernens position år 2005
Inom samtliga affärssegment:
• Nr 1 i image och kundtillfredsställelse
• Uthållig lönsamhet, bättre än branschgenomsnittet
• Nr 1 eller 2 i storlek eller överlägsen tillväxttakt
1
Koncernchefens kommentar
Ett händelserikt år för en framgångsrik framtid
1999 var ett omvälvande år och 2000 har inledningsvis inte varit mindre händelserikt.
Vi sålde personvagnsrörelsen första kvartalet 1999, lade ett bud på Scania i augusti
samma år och drog tillbaka budet i mars 2000. Anledningen till att vi drog tillbaka
budet var att EU-kommissionen förhindrade oss att fullfölja affären.
Jag beklagar att EU-kommissionen stoppar planerna av skäl
som förefaller motverka tanken
med den gemensamma marknaden.
Det är självfallet också en besvikelse eftersom Scania hade blivit
en mycket bra förstärkning av
Volvokoncernen. Men det förändrar
inte vår syn på hur vi långsiktigt ska
öka
koncernens
konkurrenskraft
och avkastning.
Vår strategi ligger fast. Vi vill
uppnå
större
skalfördelar
och
bredda vårt kunderbjudande, både
genom organisk tillväxt och förvärv. Det gäller samtliga fem affärsområden. Med de starka marknadspositioner vi redan har, kombinerat med finansiell styrka, kan vi fortsätta att vara drivande i den pågående konsolideringen. Den finansiella situationen medger även återköp av egna aktier, vilket
styrelsen avser att föreslå på bolagsstämman.
Jag ska återkomma till hur vi vill utveckla koncernen, men vill först kommentera de
framsteg som gjorts under 1999.
Förbättrad lönsamhet
Konjunkturen har varit stark på våra viktigaste marknader, Nordamerika och västra
Europa. Däremot har tillväxtmarknaderna, östra Europa, Asien och Sydamerika varit
fortsatt mycket svaga, om än med vissa tecken till återhämtning. Under dessa förhål-
Volvo förvärvade
Avsiktsförklaring
Volvo Lastvagnar
13% av aktierna
undertecknades
ingick samarbets-
i Scania
avseende Ford
avtal med Schmitz
Motor Companys
Cargobull
förvärv av Volvo
Personvagnar
19 9 9
För ytterligare beskrivning, se sid. 22–23.
2
JAN UAR I
FE
B R UAR I
landen har försäljningen ökat i nivå med våra tillväxtplaner. Försäljningen av antalet
Nettoomsättning
Mdr
lastbilar och anläggningsmaskiner slog rekord och totalt ökade koncernens omsättning
med nio procent. Även lönsamheten ökade. Koncernens rörelsemarginal förbättrades
150
från 4,5 till 5,2 procent, vilket visar att vårt förbättringsarbete ger resultat.
100
Först med global plattform
50
Förutom att leverera bra resultat har affärsområdena också tagit flera betydelsefulla
0
steg som globala aktörer.
1997
Volvo Lastvagnar fullbordade den globala plattformen för tunga lastbilar geo-
1998
1999
Volvokoncernen exklusive Personvagnar.
grafiskt. Det skedde i och med lanseringen av NH-programmet i Sydamerika 1999.
Därmed har Volvo Lastvagnar med FH-konceptet som bas en stark position på våra
Rörelseresultat
tre största marknader: västra Europa, Nordamerika och Sydamerika.
Mdr
Konceptet är mycket framgångsrikt. Den nya FH12-lastbilen utnämndes till ”Truck
6
of the Year 2000” i Europa. Den nordamerikanska varianten, Volvo VN, har satt en ny
standard och fått mycket uppskattning av våra kunder. Med stöd av den framgången
4
har Volvo Lastvagnar ökat aktiviteterna i Nordamerika. Produktionskapaciten höjdes
2
under året och tillgängligheten på service ökades genom ett förvärv i servicekedjan
0
Petro Stopping Centers.
1997
1998
1999
Volvo Lastvagnars kraftigt förbättrade rörelseresultat beror främst på ökad försäljning i västra Europa och Nordamerika. I Nordamerika bidrog också en god prisutveckling.
Bra utveckling i Sydkorea
Exklusive Personvagnar samt jämförelsestörande poster.
Rörelsemarginal
%
På anläggningssidan har Volvo Construction Equipment (Volvo CE) genom förvärvet
i Sydkorea 1998 nu ett konkurrenskraftigt grävmaskinsprogram. Det har stärkt före-
6
tagets produktutbud, inte bara i Asien utan också i övriga delar av världen.
4
Det åtgärdsprogram som lades vid förvärvet slog igenom 1999 och bidrog till att
2
verksamheten blev lönsam vid halvårsskiftet, vilket är tidigare än planerat. I Sydkorea
tillverkas nu även ramstyrda dumprar. Produktion av fler typer av volvomaskiner är
0
1997
under förberedelse.
Verksamheten i Sydkorea är ett bra exempel på vårt arbete med lönsam tillväxt och
1998
1999
Exklusive Personvagnar samt jämförelsestörande poster.
det vi inom Volvo benämner ”product cycle management”, d v s breddning och
förnyelse av produktprogrammen.
Volvo Aero ökade
Försäljningen av
Volvo Aero
sitt ägande i The
Volvo Personvagnar
träffade avtal
AGES Group
till Ford genomförd
med Boeing
i Scania
och Norsk Jet-
samt förvärvade
till 20%
motor
Jet Support
Volvo ökade
sitt ägande
Corporation
MARS
APR
I L
3
Volvo CE gjorde sitt bästa rörelseresultat hittills och höjde rörelsemarginalen till nio
procent. Det är ett styrkebesked eftersom lönsamheten minskade inom branschen i
övrigt.
Volvo Bussar samordnar strukturen
Volvo Bussar hade ett tungt år, men arbetet med att samordna de förvärvade företagen
ger resultat. Vid årsskiftet hade inköpskostnaderna sänkts med fem procent på årsbasis.
Målet för 2000 är en ytterligare sänkning på tio procent, vilket stärker konkurrenskraften.
Under fjärde kvartalet vände också den negativa resultatutvecklingen uppåt och
ambitiösa ansträngningar görs för att förbättra resultatet i år.
Viktigt är att produktionen är igång i Wroclaw i Polen. Anläggningen i Wroclaw blir
ett centrum för våra kompletta bussar och kommer successivt att förbättra lönsamheten.
Volvo Penta tar marknadsandelar
Volvo Penta har genomfört en kraftfull rationalisering och tog marknadsandelar i både
Europa och Nordamerika. Rörelsemarginalen förbättrades från 1,9 till 5,5 procent och
rörelseresultatet är det bästa hittills.
Ett stort och strategiskt viktigt beslut togs om att utveckla en ny generation marina
dieselmotorer och under året lanserades två nya marina bensinmotorer, huvudsakligen
för den nordamerikanska marknaden. Volvo Pentas försäljning av industrimotorer
utvecklas snabbt i Asien. En ny fabrik invigdes i Kina med i första hand sikte på den
kinesiska marknaden, men även för export till övriga Ostasien.
Aero starkare på motorkomponenter
Volvo Aero har fördubblat omsättningen på tre år och försäljningen uppgår nu till nära
tio miljarder kronor. Rörelseresultatet på 584 miljoner kronor är det bästa hittills. Den
offensiva satsningen inom motorkomponenter och service fortsätter. Förvärvet av
Norsk Jetmotor (nu Volvo Aero Norge) stärker positionen ytterligare inom motorkomponenter. I Nordamerika slöts ett för den civila eftermarknaden viktigt avtal med
Boeing.
För
Volvo
Aeros
militära
verksamhet,
som
levererar
RM12-motorn
till
Gripenplanet, är den sydafrikanska ordern på 28 plan betydelsefull och kan leda till
fler exportaffärer.
I januari i år kunde Volvo Aero för första gången gå in i ett militärt motorprogram
utanför Sverige. Det skedde genom ett avtal med General Electric om att leverera
motorkomponenter till nästa generation av USAs stridsflygplan F18.
Volvo CE avyttrade marknadsbolaget i Spanien som
ett led i strategin att organisera försäljningen via
fristående återförsäljare
19 9 9
4
MAJ
J
U N I
The Volvo Way
Under slutet av förra året inleddes ett globalt utvecklingsprogram för våra medarbetare
som vi kallar The Volvo Way. Syftet är att skapa en enhetlig syn på koncernens visioner
och ambitioner, samt på ledarskap och medarbetarskap. Genomförandet av The Volvo
Way drivs till stor del av grupper som arbetar med något vi kallar verksamhetsutveckling, en metod för att förbättra den löpande verksamheten som fått stort genomslag.
Volvo Personvagnar i goda händer
Viktig för koncernens framtid är också Volvo Personvagnars utveckling. Vi har fått ett
bra pris för bolaget och har genom Ford också den bästa tänkbara partnern till varumärket. Volvo Personvagnar har nu de resurser som krävs för att utvecklas framgångsrikt och kan därigenom stärka varumärket Volvo världen över. Vi kommer tillsammans
att fortsätta vårda och utveckla de gemensamma värden som byggt upp varumärket.
En stark bas för tillväxt
Totalt sett tycker jag att Volvos organisation har gjort ett stort arbete, särskilt med
tanke på de omfattande förändringar som skett och som i många stycken varit arbetsamma.
Vi har kommit en bra bit i förbättringsarbetet. Fokus har legat på hur vi gör inköp,
samordnar verksamheter och förädlar produkter och tjänster – det som i koncernen går
under begreppet ”operational excellence”. Med de senaste årens renodling, med bland
annat tio förvärv, har vi skapat en homogen och slagkraftig struktur.
Vi har även utvecklats väl ur ett geografiskt perspektiv. När Asienkrisen slog till
satte vi upp målet att gå ur den starkare än vi var när vi gick in i den. Det är på väg att
lyckas. Viktigast här är förvärvet i Sydkorea som gett ett betydande tillskott av
kompetens om asiatiska marknader och kulturer. Även den verksamhet vi bedriver i
Indien och Kina har i detta avseende stor betydelse. Detta innebär att vi under de
senaste åren har utvidgat vår industriella närvaro i Europa, Nord- och Sydamerika till
att även omfatta Asien.
Tillväxten inom våra områden och branscher beräknas bli god. Prognoserna för
godstransporter pekar enligt OECD mot en tillväxt på 2-2,5 procent per år i västra
Europa. Bedömningen är att i stort sett hela den tillväxten kommer att ske på landsväg.
Utvecklingen i Nordamerika förväntas bli likartad. I tillväxtområdena, kanske framför
allt i Asien, kommer ökningen sannolikt att vara betydligt högre.
Volvo Lastvagnar
Volvo lade bud på samtliga
förvärvade del i den
utestående aktier i Scania
nordamerikanska
servicekedjan Petro
Stopping Centers
J
U LI
AUG
USTI
5
Drivkrafter för konsolidering
Samtidigt står det klart att industrin måste hantera de stora förändringar som avregleringar, globalisering och den snabba teknikutvecklingen driver fram. Vi har i dag
kunder som tack vare avregleringarna kan verka i hela Europa, i vissa fall till och med
globalt. Att Europa allt mer fungerar som en enhetlig marknad visar bland annat
utvecklingen inom transportbranschen. Exempelvis har antalet bussar i Europas sju
största bussflottor stigit från knappt 7.000 till över 70.000 under de senaste tio åren.
Med denna utveckling mot ökad skalekonomi är det ofrånkomligt att kunderna
kräver större kostnadseffektivitet på produkter och tjänster. I takt med den tilltagande
specialiseringen är det naturligt att också kundernas efterfrågan på helhetslösningar
ökar.
En annan kostnadsdrivande faktor är miljökraven som sprids både geografiskt och
mellan olika produktslag. Det senare leder exempelvis till att kraven på anläggningsmaskiner i framtiden kommer att vara lika omfattande som på lastbilar och bussar.
Den samlade effekten är att vi måste sänka kostnaderna och samtidigt öka insatserna
för att utveckla produkterna och de kringliggande tjänsterna. Det är en uppgift som
ställer hela industrin på prov - och som samtidigt kommer att förbättra samhället i
många avseenden. Våra kunder får bättre produkter, transporterna blir effektivare och
säkrare. Det kommer inte minst att förbättra vår miljö. Men det innebär också att
företag som inte kan svara upp mot kraven får svårt att klara sig på egen hand.
Samarbete med Mitsubishi
Det finns med andra ord all anledning att förvänta sig nya slagkraftiga företagskombinationer. Vi avser att själva aktivt delta i den utvecklingen och kan med vår finansiella
styrka göra det framgångsrikt, med sikte på att uppnå en god avkastning på vårt kapital.
En viktig del av vår tillväxtstrategi är riktad mot Asien. Som ett led i detta slöt vi
under 1999 omfattande avtal med Mitsubishi. Avtalen inbegriper produktutveckling,
industriellt samarbete och marknadssamarbete. Förutom att det leder till en starkare
närvaro i stora delar av Asien breddas koncernens produktutbud inom lastbilar och
bussar på den medeltunga och lätta sidan.
Förberedelserna för att utveckla en gemensam medeltung lastbil är långt framskridna. Även marknadssamarbetet är etablerat genom att Mitsubishis lätta lastbil
Canter säljs via Volvos distributionsnät.
Mitsubishi är ett starkt varumärke och en av Asiens främsta tillverkare av tunga,
medeltunga och lätta lastbilar och bussar. Betydelsen av detta samarbete bör därför
inte underskattas. Volvo har för avsikt att senast år 2001 äga närmare tjugo procent av
det separata lastbilsoch bussföretag som Mitsubishi bildar samma år.
Volvo beslutade att delta i
finansieringen av Henlys
förvärv av amerikanska
busstillverkaren Bluebird
19 9 9
6
SE
PTE M B E R
OKTOB
E R
Formerar gemensamma enheter
Volvos planerade förvärv
av Scania
Att koncernen nu verkar helt inom kommersiella fordon och maskiner är betydelsefullt
för den fortsatta resultatutvecklingen. Koncernen effektiviseras genom att vi ökar
Den 14 mars 2000 avslog EU-kommissionen Volvos ansökan om ett
konkurrensgodkännande av Volvos
föreslagna förvärv av Scania. EUkommissionens beslut bygger på
bedömningen att ett sammanslaget Volvo och Scania skulle leda
till försämrad konkurrens på marknaderna för tunga lastbilar och
bussar i framför allt de nordiska
länderna.
samordningen på forskning och utveckling, inköp, logistik, eftermarknad, finansiella
tjänster och e-commerce.
Den nya drivlineenheten, Powertrain, tillverkar dieselmotorer och växellådor till
koncernens lastbilar, anläggningsmaskiner och bussar. Även våra marin- och industrimotorer drar nytta av samordningen.
Vid årsskiftet bildades också affärsenheten Finans, där koncernens finansiella verksamheter samlas. Därigenom kan vi agera som en starkare aktör gentemot kapitalmarknaden, vilket skapar möjligheter att förstärka finansieringserbjudandet till våra
Volvos erbjudande till aktieägarna
i Scania, liksom förvärvet av
Investors aktier i Scania var
villkorat av erforderliga myndighetsgodkännanden. Med anledning
av EU-kommissionens beslut att
inte godkänna Volvos förvärv av
Scania, kan Volvo därför ej fullfölja
avtalet om att förvärva Investors
innehav i Scania och heller inte det
offentliga erbjudandet till Scanias
aktieägare.
kunder. Vi ser en fortsatt stark tillväxt inom det här området.
Kunderbjudandet är viktigast
Den nya och mer effektiva struktur som vi härigenom skapat är en bra grund för vår
tillväxtstrategi. Det övergripande målet är att expandera den industriella basen i både
volym och kompetens och därigenom förstärka vårt kunderbjudande. Inte bara i form
av ett större produktutbud, utan också genom kombinationer av olika produktslag,
tjänster och IT-lösningar.
Utifrån vår industriella plattform ska Volvo, Mitsubishi och eventuellt tillkom-
Volvos nuvarande innehav i Scania,
som uppgår till motsvarande 30,6
procent av rösterna och 45,5
procent av kapitalet, påverkas
inte av EU-kommissionens beslut.
Aktierna har förvärvats till ett
genomsnittspris av 266 kronor per
aktie eller totalt drygt 24 miljarder
kronor. Volvo har för avsikt att tills
vidare behålla detta innehav. Volvo
har dock inte för avsikt att begära
någon plats i Scanias styrelse
mande varumärken få resurser att utveckla och förstärka sina respektive affärer. Vårt
mål är att bli värderade som världsledande vad gäller kommersiella transportlösningar.
Det här betyder att vi med ett gott självförtroende kan sikta mot hög tillväxt,
förbättrad lönsamhet och därigenom ökad avkastning till våra aktieägare.
Koncernen är stark och har alla förutsättningar att vara drivande på den globala
marknaden. Jag arbetar med glädje och kraft för att utveckla den vidare tillsammans
med alla medarbetare.
EU-kommissionens beslut innebär
att den tilltänkta integrationen av
Volvo och Scania ej kommer att
genomföras. Företagen kommer
nu att utvärdera om förutsättningar
finns för andra former av framtida
samarbete.
Leif Johansson
20 mars 2000
En annan konsekvens av den uteblivna fusionen med Scania är att
andra strukturella förändringar kan
förväntas på sikt. Detta leder till
att det i nuläget inte är meningsfullt att formulera nya långsiktiga
finansiella mål för Volvokoncernen.
Avtal om fördjupat
samarbete mellan Volvo
och Mitsubishi Motors
NOVE
M B E R
DECE
M B E R
7
Varumärket Volvo
Styrkan i ett varumärke
Från enmärkes- till flermärkesfokus
ligger i dess nedärvda egen-
Alltsedan AB Volvo grundades har begreppet Volvo varit det centrala namnet i
skaper och förmågan att
lats med sådana särskiljande kundfördelar att namnet under en lång tid kommit att
uthålligt leva upp till
förknippas med just Volvo.
givna löften.
Volvo mer aktivt marknadsför transportrelaterade produkter och tjänster också
relationsbyggandet med omvärlden. Medvetet har produkter och tjänster utveckladdas med de kärnvärden – kvalitet, säkerhet och miljöomsorg – som starkt
Volvo går i riktningen från enmärkes- till flermärkesfokus. Detta innebär att
under andra varumärken än Volvo.
Inför företagsförvärv analyseras noggrant det tilltänkta företagets möjligheter
att motsvara de krav som Volvokoncernens övergripande varumärkesstrategi ställer.
Steget till flermärkessfokus innebär inte, vare sig nu eller i framtiden, någon
förändring av det faktum att kärnvärdena utgör grundläggande byggstenar för
koncernens företag och varumärken samt en bas för kundlojalitet; kundlojalitet
som i sig är den viktigaste förutsättningen för långsiktig lönsamhet och tillväxt.
En mer homogen kundstruktur
Genom försäljningen av personvagnsrörelsen får Volvokoncernen ett uttalat fokus
på kommersiella produkter. Det innebär en mer homogen kundstruktur för vilken
koncernens produkter och tjänster utgör en integrerad och vital del av deras affär.
Rationella köpbeslut baserade på produkters funktion, tillhörande stöd och total
ekonomi – där tid i arbete utan onödiga avbrott utgör grunden för intjäningsförmågan – blandas med värdebaserade rationella och emotionella krav vid val av
samarbetspartners och leverantörer.
Den skarpa konkurrensen innebär att kundernas förväntningar ständigt
måste uppfyllas och överträffas – liksom deras kunders – varför ett mer
integrerat samarbete blir allt mer nödvändigt. För att ge utbyte
måste sådana djupare relationer bygga på den värdegemenskap och tillit som kan inrymmas i ett varumärke.
8
Det delade ägandet av varumärket Volvo
I samband med att AB Volvo sålde Volvo Personvagnar till Ford Motor Company
bildades Volvo Trademark Holding AB, som är ett av AB Volvo och Volvo
Personvagnar AB gemensamt ägt bolag, vars övergripande uppgift är att äga varumärket Volvo. Bolaget ansvarar för registrering och skydd av varumärket.
Till Volvo Trademark Holding AB är en kommitté knuten med tre representanter från vardera av ägarna. Denna kommittés uppgift är bland annat att koordinera och samråda i frågor som rör ägarnas användning av varumärket för att
optimera dess värde.
Genom det delade ägandet av Volvo Trademark Holding AB bär såväl
Min syn på Volvo
Volvo har på senaste tiden utvecklats till en drivande
global lastbilskraft,
vilket ger en unik
position. Genom
att utnyttja ledningens och de
anställdas starka
värderingar finns
möjlighet att öka
värdet för aktieägarna.
Greg Melich
Morgan Stanley
Dean Witter
London, England
Volvokoncernen som Volvo Personvagnar ansvaret för att den gemensamma strategiska tillgången, varumärket Volvo vidareutvecklas med bas i de gemensamma
kärnvärdena. Ett fortsatt gott samarbete kring varumärket och dess utveckling är
en viktig bas för tillväxt och lönsamhet för båda bolagen
Volvokoncernen delar varumärke och historia med Volvo Personvagnar – på
många sätt kommer bolagen därför indirekt också att dela framtid.
Användningen av det gemensamma varumärket
Volvo Personvagnar har fortsatt rätt att använda varumärket ”Volvo” för personbilar, minivans för upp till 10 passagerare, lätta lastbilar med en nyttolast på upp
till 1.500 kg, ”sport utility vehicles” samt andra fordon, dock ej bussar eller andra
fordon som enbart används för kommersiellt bruk, med en bruttovikt upp till
5.400 kg (12.000 pound nettovikt).
AB Volvo har fortsatt rätt att använda varumärket för lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marin- och industrimotorer, flyg- och rymdutrustning och för alla
andra produkter (förutom de som Volvo Personvagnar har rätt att använda varumärket för).
9
Medarbetarna
1999 var ett händelserikt år för Volvos medarbetare, främst genom försäljningen av
Volvos personvagnsrörelse till Ford i mars.
Koncentrationen på kommersiella fordon och maskiner medför stora förändringar
för medarbetarna – nya möjligheter öppnas till personlig utveckling och kompetensutbyte. Vad som dock inte ändras är kärnvärdena kvalitet, säkerhet och omsorg om
miljön som genomsyrar allt arbete på Volvo. Lång tradition och konsekvent tillämpning av grundläggande värderingar gör
att Volvo i många hänseenden är
Kompetensutveckling i fokus
Volvos affärsidé har under 1999 förändrats och betonar tydligare medarbetarnas kompetens. Volvos allt tydligare
inriktning mot att även arbeta med
service och tjänster gör att kompetensen måste breddas och förändras. Som
stöd för denna process finns Volvo
Learning Partner som är en koncerngemensam enhet där såväl chefer som
medarbetare har en plattform för sin
kompetensutveckling. I februari 2000
startade ett ledarutvecklingsprogram
som till skillnad från tidigare program är
lika för alla Volvobolag och används i
hela koncernen. Ansvaret för kompetensutveckling ligger dock fortsatt inom
respektive affärsområde. Volvo
Lastvagnar har exempelvis sedan 1990
drivit ledarutvecklingsprogram för medarbetare med potential för höga befattningar. Bärande tankar är personlig
utveckling och strategiskt projektarbete,
gärna i samarbete med kunder.
ledande, men för att behålla försprånget
måste
tradition
kombineras
med
förnyelse. Vilja och förmåga att gå i
spetsen för förändring måste bli en stark
del av Volvos kultur.
För att stärka och hålla ihop organisationen inleddes under slutet av 1999 ett
utvecklingsprogram kallat ”The Volvo
Way”. Det syftar till att tydliggöra hur
Volvo vill att ledare och medarbetare
ska samverka på bästa sätt och hur företagets mål ska uppnås. Ett av de viktigaste
budskapen i ”The Volvo Way” är att Volvos mål kommer att nås snabbare om medarbetarna kan frigöra mer energi i varje situation och känna glädje och stolthet över
arbetet. Detta åstadkoms lättare om det finns goda förutsättningar för varje medarbetare att komma till sin rätt i arbetet.
Lagarbete
Varje medarbetare i Volvokoncernen är del av ett lag. Lagarbete bygger på goda relationer, samverkan utan prestige och att arbeta för gemensamma mål. Därför behövs
inte enbart fasta organisatoriska former. I Volvo bedrivs lagarbete framgångsrikt
i nätverk, exempelvis tvärfunktionella grupper som löser uppgifter och problem.
Global vinstdelning
Volvo är en världsomspännande organisation och från och med år 2000 blir
också Volvos vinstdelning global.
Tidigare har Volvokoncernen tillämpat
vinstdelning i Sverige. Beslutet om ett
världsbaserat vinstdelningssystem grundas på en övertygelse om att det kommer att fungera som en positiv drivkraft
i både det dagliga och det långsiktiga
arbetet. Det nya systemet, Volvo Profit
Sharing, omfattar ca 53 000 medarbetare över hela världen. Förutsättningen
för att vinstdelning ska utgå är att
avkastningen på eget kapital överstiger
10
10%. Vinstdelning medför en fokusering
på Volvos framgångsfaktorer; tillväxt,
produktförnyelse samt intern effektivitet. Genom att medarbetarna blir aktieägare ökar förståelsen för aktieägarens
roll i företaget. Vinstdelningen bidrar
också till att göra Volvo mer attraktiv
som arbetsgivare för både dagens och
morgondagens anställda. Vinstdelning
ger medarbetarna ytterligare ett incitament att påverka resultatet i positiv
riktning och samtidigt känna ökad
samhörighet med Volvo.
Volvo Företagspension
Sedan 1995 har Volvo genom
Volvos 60-års fond givit medarbetare i Sverige ett extra
pensionssparande. I och med
ändrade förutsättningar för
pensionssparande har denna från
och med år 2000 ersatts av Volvo
Företagspension, en premiebestämd
pensionsförsäkring som betalas av
Volvo. Målet är detsamma som för
60-års fonden – att förbättra medarbetarnas ekonomiska villkor i
samband med pensionering.
I lagarbetet kan också kunder och leverantörer ingå. Resultatet av lagarbete är ofta
bättre än vad enskilda individer lyckas uppnå.
Medarbetarskap
Volvos medarbetare ska vara delaktiga och ha både ansvar och mod att påverka och låta
sig påverkas. Lärande och utveckling är en del av det dagliga arbetet. Kunskap om
omvärlden och företaget ökar möjligheterna att utveckla arbetssätt och metoder så att
de ständigt blir mer ändamålsenliga.
Medarbetarsamtal mellan ledare och medarbetare ska förekomma regelbundet för
att klargöra och komma överens om mål och ambitioner. Kompetenshöjande åtgärder
är viktiga investeringar och ska därför målsättas, planeras, genomföras och följas upp
regelbundet.
Mångfald
Det är viktigt för Volvo att ta
tillvara all kompetens oavsett kön,
nationalitet, ålder, utbildning,
erfarenhet etc. Mångfald är en
viktig del i arbetet att få ett lönsammare och effektivare företag
med kreativa och motiverade medarbetare. Mångfald ökar också
chanserna till bra samarbete internationellt och ökad förståelse för
kunderna som allt oftare verkar
globalt. Volvo har också åtgärder
som stödjer rekryteringsprocessen
för att öka mångfalden bland
medarbetarna.
Ledarskap
Volvos ledare ska utforma strategier och mål, fastslå riktlinjer för arbetet och på ett
stimulerande sätt involvera medarbetarna. En bra ledare följer systematiskt upp aktiviteter och resultat och uppmärksammar goda prestationer, initierar och uppmuntrar
Stresshantering
kompetensutveckling och ser till att ge medarbetarna förutsättningar att utföra sina
I december 1998 startade Volvo
projektet ”Att förebygga utbrändhet”. Bakgrunden var ett ökat antal
signaler på att medarbetarna
upplever en allt mer stressad
situation i arbetet. I januari 2000
presenterades ett omfattande
program för att såväl förebygga
och upptäcka utbrändhet som att
ge ledning i vad som kan göras när
någon drabbas. I projektet ingår en
utbildning som bland annat ska
ingå i all ledarskapsutveckling.
arbetsuppgifter. En ledare i Volvo ska vara en medarbetare och lagspelare. Ett bra
ledarskap innebär engagemang och lyssnande, men också aktiv kommunikation. Ett
mindre bra ledarskap ska åtgärdas genom kompetenshöjande åtgärder eller omplacering.
Detaljerad information om Volvos personal och personalkostnader samt styrelse och ledande befattningshavares förmåner finns i not 30, sidan 73 samt på sidan 100, 101 och 106.
11
Kunderbjudandet
12
Trenden för Volvo Lastvagnar och
andra lastbilstillverkare är att
marknaden går mot allt större och starkare kunder som täcker allt vidare geografiska områden. Kunderna – d v s
transportörerna ägnar sig i allt högre
utsträckning åt sin kärnverksamhet vilket
medför ökade krav på ett större
åtagande från lastbilstillverkarna.
Fokus förskjuts från fordonets inköpspris till den totala livscykelkostnaden då
köpet allt oftare omfattar flera kringtjänster. I kunderbjudandet strävar Lastvagnar efter att kontinuerligt utveckla
allt mer heltäckande, kundspecifika
transportlösningar som leder till att
kunderna får bättre kontroll över totalkostnaden och ett effektivare utnyttjande av fordonen.
Produktutbudet är utvecklat för kunder
med behov av tunga och medeltunga
transporter med lastbilar i klassen över
16 tons totalvikt och i den medeltunga
klassen, 7,5–16 ton. I basen för Lastvagnars globala modulprogram ligger
Volvo FH med ett brett användningsområde inom tunga långdistanstransporter.
Volvo FH säljs i alla världsdelar utom
Nordamerika. Ny teknik, förarkomfort,
säkerhet och bästa driftsekonomi resulterade i att Volvo FH12 fick branschens
mest betydelsefulla utmärkelse ”Truck
of the Year 2000” i januari 2000 i
Europa. Övriga modeller som är utvecklade ur samma koncept är Volvo FM,
avsedd för regional- och anläggningstransporter, Volvo VN för den nordamerikanska marknaden samt den under
1999 introducerade Volvo NH som i
första hand är avsedd för Sydamerika. I
den medeltunga klassen säljs Volvo FL.
I sju europeiska länder erbjuder Volvos
återförsäljare dessutom den lätta lastbilen Mitsubishi Canter genom ett
distributionsavtal med Mitsubishi.
Lastvagnars utbud inom mjuka produkter växer snabbt. Det består främst
av finansieringstjänster som avbetalningskontrakt, finansiell leasing, operationell
leasing och återförsäljarfinansiering. På
de flesta marknaderna erbjuds dessutom
försäkrings-, service- och underhållsavtal, antingen separat eller i kombination med finansieringstjänster. Totallös-
Lastvagnar
Volvo FH12
ningar som inkluderar alla fordonets
kostnader i form av fast transportpris
per kilometer blir allt vanligare.
Under 1999 lanserades en uppgraderad
version av Lastvagnars IT-baserade system för transportinformation, Dynafleet
2.0. Med hjälp av Dynafleet kan exempelvis ett åkeri samordna hela sin verksamhet för ett stort antal fordon på ett
mycket effektivt sätt. Dynafleet används
i över 1.000 fordon i Europa.
Volvo bedriver även korttidsuthyrning av lastbilar, främst i Storbritannien
under varumärket BRS, men även i
andra delar av Europa.
Volvo är en av världens största tillverkare av tunga lastbilar. Närmare 90
procent av försäljningen sker i västra
Europa och Nordamerika.
Dynafleet 2.0
Volvo VN
13
Kunderbjudandet
Bussar
Branschen för busstransporter har
under de senaste åren genomgått
stora förändringar till följd av avregleringar. Det har lett till omfattande privatiseringar och hög konkurrens bland
operatörerna. För busstillverkarna innebär detta ökade kundkrav på helhetslösningar, lägre driftskostnader
och förbättrad tillgänglighet. Inom
miljöområdet fortsätter de sedan länge
höga kraven på busstillverkarna att öka,
främst när det gäller stadsbussar. Detta
till följd av ett ökat behov av persontransporter i tätorter, speciellt i länder
med kraftig ekonomisk tillväxt och
ökande befolkning.
Volvo Bussars produktutbud omfattar
busschassier, karosser och kompletta
bussar för användning i olika trafikformer; stads-, linje-, långfärds- och
turisttrafik men även i mer specifikt
anpassade former som exempelvis
rullande vårdcentraler, bibliotek eller
mobila hem. Kapaciteten varierar från
24 passagerare i en exklusiv långfärdsbuss till 270 som ryms i en Volvo
Metrobuss i Sao Paolo, Brasilien.
Kunderna består av bussoperatörer
över hela världen med allt från enstaka
bussar till flottor på upp till 20.000
bussar. I Volvos sortiment för stadsbussar finns bussar med lågt golv och
lågt insteg, vilket underlättar och påskyndar på- och avstigning samtidigt
som transporteffektiviteten ökar. Volvos
stadsbussar kan ha en eller två våningar,
vara ledade eller dubbelledade och med
motorn monterad i mitten eller bak.
Specifikationerna på Volvos turist- och
långfärdsbussar varierar med användningsområde men gemensamt för dem
alla är kvalitet och hög tillförlitlighet.
Bussar bedriver ett omfattande utvecklingsarbete för att minska miljöbelastningen från produkterna. Som
första busstillverkare erbjuder Volvo, i
bussens standardutförande, ett effektivt
filter för att rena dieselavgaser från
partiklar. Volvobussar med alternativa
drivsystem, s k hybrid-bussar, provas hos
14
Volvo 7550
kunder i USA och Sverige och försök
pågår även för att med ny teknik minska
utsläppen av kväveoxider från dieselmotorer. I Nordamerika deltar Volvo
genom sitt dotterbolag Nova BUS i utvecklingen av bussar som drivs med
bränsleceller. Volvo är ledande tillverkare av naturgasdrivna bussar i Europa.
Bussars mjuka produktutbud innehåller
förutom finansiella lösningar och serviceavtal även kompletta systemlösningar. De omfattar trafikplanering,
design av infrastruktur, stödsystem
(biljett-, trafiklednings-, informationsoch uppföljningssystem) samt implementering.
Volvo är världens näst största tillverkare av chassier och tunga bussar över
12 tons totalvikt. Bussar över 16 tons
totalvikt utgör mer än 90 procent av tillverkningen. Produktionsorter finns i
Europa, Nordamerika, Sydamerika och
Asien och försäljningen sker i över 60
länder.
Underhåll
Volvo 7000
Volvos anläggningsmaskiner används inom flera näringar i
samhället, bland annat återvinning,
utvinning och anläggning samt gruvoch skogsindustri. Kunderna består av
allt från myndigheter, stora anläggningsoch uthyrningsföretag, till små familjeföretag. Gemensamt för kunderna är
fokus på god totalekonomi och hög
produktivitet genom tillförlitlighet, god
arbetsmiljö och ett stabilt andrahandsvärde.
Produktutbudet består av ramstyrda
dumprar som används för transporter av
stora materialvolymer i svårframkomlig
terräng, vid schaktning och i stenbrott
samt gruvor. Volvos hjullastare utnyttjas
i industriella sammanhang bland mycket
annat för att lasta och lossa grus, salt,
flis och annan bulk. Tack vare ett
flexibelt redskapsfäste kan samma
maskin också användas för att hantera
lastpallar, flytta tung last och vid
timmerhantering. Volvos grävmaskiner
används i anläggningsindustrin exempelvis vid större byggnationer som flygplatser men även inom gruvoch skogsindustrin. Vidare tillverkar Volvo
väghyvlar som används vid större
anläggningsarbeten samt av myndigheter för att bygga, underhålla och
snöröja vägar.
Volvos sortiment inom kompaktmaskiner omfattar mindre grävare och
hjullastare och säljs till bland annat
uthyrningsföretag som i sin tur hyr ut
maskinerna till företag, myndigheter och
privatpersoner. Maskinerna används t ex
vid mindre anläggningsarbeten och
lasthantering, ibland som alternativ till
manuellt arbete. Under 1999 introducerades nya produkter inom områdena
kompakta grävmaskiner, väghyvlar, hjullastare samt en ny serie med Volvo grävmaskiner som tillverkas vid fabriken i
Korea.
Grävmaskin EC 240
Inom mjuka produkter ökar finansierings- och serviceavtalen i betydelse.
Inom service har Anläggningsmaskiner
utvecklat en organisation för s k på-plats
service eftersom det är svårt att flytta
maskinerna längre sträckor. Utöver
kvalificerad service är snabb och tillförlitlig tillgång till reservdelar avgörande
för en maskins drifttid, varför Volvos
reservdelslager runtom i världen har
höga ambitioner att hålla korta leveranstider.
Volvo CE är en av världens ledande
tillverkare av anläggningsmaskiner med
tillverkning på fyra kontinenter. Produkterna marknadsförs i mer än 100 länder, i
huvudsak via privata, fristående återförsäljare. De viktigaste marknaderna är
Nordamerika och Västeuropa.
Väghyvel 736
På-plats service
15
Kunderbjudandet
Inom marin- och industrimotorbranschen har, i likhet med lastbilsoch bussbranschen, jakten på skalfördelar börjat förändra villkoren. Detta
medför större och starkare kunder,
vilket i sin tur leder till ökad efterfrågan på nya och innovativa produkter
till konkurrenskraftiga priser. Kännetecknande för branschen är också en
stigande efterfrågan på mer miljövänliga
motorer. Den främsta drivkraften bakom
denna utveckling är en skärpt miljölagstiftning både i Sverige och internationellt, men också en ökad kundfokusering på miljövänliga produkter i allmänhet.
Volvo Pentas produkter – marina och
industriella motorer samt drivsystem –
utgör viktiga ingående delar i kundens
affär och konkurrenskraft varför ett
nära samarbete med kunden är av stor
betydelse. Detta ökar kunskapen om
kundernas verklighet och bidrar till
utveckling och anpassning av såväl
produkter som tjänster. Kundunderlaget
är brett, allt från stora sluttillverkare av
båtar för fritids- och kommersiellt bruk
till tillverkare av industriella applikationer, som exempelvis tåg, truckar och
konstbevattningsanläggningar.
Inom Marin- och industrimotorers
affärssegment Marin fritid utgörs produktsortimentet av bensin- och dieselmotorer i effektområdet 10–770 hästkrafter (hk) samt kompletta drivsystem
för fritidsbåtar. Inom affärssegmentet
Marin kommersiellt finns motorer från
100 till 700 hk och kompletta drivsystem för t ex fiskebåtar, färjor,
bogserbåtar och för integrerade vattenjetsystem. På större fartyg används
Volvo Pentas motorer som kraftkälla för
elgeneratorer, kranar och pumpar m m.
Affärssegmentet Industrimotorer tillhandahåller motorer för en mängd olika
användningsområden. Motorer för bevattningsaggregat, generatoraggregat,
16
Marindiesel TAM D 74C EDC
framdrivningssystem för tåg och tunga
gaffeltruckar, terminalhanteringsmaskiner och jordbruksmaskiner är några
exempel.
Inom Volvo Pentas mjuka produkter
återfinns en omfattande eftermarknadsservice till slutkunder i Europa
och USA i form av Volvo Penta Action
Service och Rapid Response. Det senare
innebär ett åtagande till ägare av Volvo
Penta dieselmotorer i USA om service
inom 24 timmar och en garanti att
reservdelar är framme inom 72 timmar.
Försäljning sker i 130 länder. Utveckling av dieselmotorer sker i Göteborg
och tillverkning i Vara och i Skövde.
Bensinmotor och drev för installation i
fritidsbåtar utvecklas och tillverkas i
Lexington, Tennessee i USA. Från årsskiftet 1999/2000 monteras motorer för
generatoraggregat i Wuxi, Kina.
Volvo Penta Action Service
Dieselmotorer för
bevattningsaggregat
Aero
Gemensamt för Aeros kunder
inom flygindustrin är att säkerheten alltid står i centrum och att stilleståndstiderna minimeras. Att flygmotorerna är av hög kvalitet och i gott
skick och inte drabbas av oväntade fel är
därför av avgörande betydelse. Aero,
som underhåller både stora och mindre
flygmotorer, erbjuder bland annat flygbolagen underhållsprogram som innebär
att kunden betalar ett fast pris för varje
timme flygplanet är i luften. Det är en
avtalskonstruktion som innebär att båda
parter har ett gemensamt intresse av att
flygplanen inte drabbas av oplanerade
stillestånd.
Kunderna inom flygindustrin ägnar sig i
allt större utsträckning åt sin kärnverksamhet, varför behovet av att äga flygplanen och hålla egna reservdelslager
minskar. En följd härav är att olika typer
av finansiering och försäljning av nya
och
begagnade
reservdelar
till
flygplan är en växande verksamhet
inom Aero. Allt fler flygbolag väljer
också att låta en utomstående part ta det
fulla ansvaret för motorerna; planera
översyner, beställa reservdelar etc. Volvo
Aero erbjuder dessa tjänster genom sitt
bolag The AGES Group, som också
säljer och leasar ut flygmotorer. På den
militära sidan svarar Aero bl a för underhåll av motorerna till Gripen- och
Viggen-planen.
Aeros komponenttillverkning för den
civila flygindustrin är inriktad på specialisering inom ett fåtal avancerade
flygmotorkomponenter. Detta arbete
bedrivs i olika motorprogram i samarbete med de stora tillverkarna; General
Electric, Pratt & Whitney, Rolls Royce,
Snecma och MTU. Aeros komponenter
finns med i över 80 procent av världens
alla civila flygplan med kapacitet över
100 passagerare. På den militära sidan
Motorkomponenter, reservdelar
och underhåll
svarar Aero för leverans av hela Gripenmotorn, RM12, och inom ramen för
detta, tillverkning av en tredjedel av komponenterna till motorn.
Aeros komponenttillverkning för
rymdindustrin omfattar brännkammare,
munstycken och turbiner. En växande
verksamhet inom Aero är stationära
gasturbiner för el- och värmeproduktion
och för marin framdrift.
Komponenter till Ariane-raketerna
17
Verksamhetsåret 1999
Världsekonomin stärktes
Omvärld
betydligt under 1999 efter
Jämfört med förväntningarna vid ingången till 1999 förbättrades världsekonomin
att risken för global recession
under året, och uppgick till ca tre procent. Förbättringen följde på den turbulens
till följd av kriserna främst
hotade att leda till en global recession. Den mer positiva bilden speglar framförallt
i Sydostasien avtagit.
förbättring i Korea, samt en något bättre tillväxt i EU.
påtagligt under det gångna året. Den globala BNP-tillväxten reviderades upp
som utlöstes i samband med kriserna i främst Sydostasien 1997–98 och som
den oväntat starka ekonomin i USA, en mildare nedgång i Japan än befarat, en
Den amerikanska ekonomin fortsatte att utvecklas starkt i den inhemska efterfrågan där konsumtionsökningar drevs på av sjunkande arbetslöshet och kraftigt
stigande aktiekurser. Länderna inom den Europeiska valutaunionen (EMU) klarade
BNP-tillväxt i OECD-området
1
%
den asiatiska krisen bättre än väntat, och aktiviteten ökade delvis tack vare en svag
5
euro och en expansiv penningpolitik. I Japan kunde en recession undvikas genom
4
omfattande finanspolitiska stimulanspaket som dock inte förmådde sätta igång en
3
självgående tillväxt. I de krisdrabbade ekonomierna i Sydostasien ökade den
ekonomiska aktiviteten tidigare och snabbare än förutsett, och ekonomierna i
2
Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4
1997
1998
1999
Källa: EcoWin
1 Preliminär
Sydamerika stabiliserades i allmänhet efter krisen i Brasilien i början av året.
1
På de internationella valutamarknaderna försvagades euron mot USA-dollarn,
0
också den svenska kronan tappade mot dollarn men stärktes mot euron under året.
Långa räntor sjönk under den första delen av 1999 tack vare globalt fallande inflationsförväntningar och realräntor. Räntorna steg under andra halvåret när utsikterna för tillväxt förbättrades och penningpolitiken stramades åt i Nordamerika
och Europa. Den fallande trenden i råvarupriserna bröts under första halvåret och
priserna steg under resten av året.
Mot bakgrund av en mer gynnsam global konjunktur var efterfrågan hög på
många av Volvos viktigaste marknader. Totalmarknaden för lastbilar nådde rekordnivåer i USA, och tillväxten ökade fram till halvårsskiftet för att sedan mattas
under andra halvan av året. Trots en mer försiktig ekonomisk aktivitet i västra
Europa noterades även där rekordnivåer. Däremot minskade världsmarknaden för
tyngre anläggningsmaskiner något, främst på grund av en nedgång i USA. På de
flesta av Volvos utvecklingsmarknader var den generella efterfrågan svag.
Förändrade förutsättningar för handel
Beträffande den handelspolitiska utvecklingen under 1999 märktes särskilt mötet
inom World Trade Organization (WTO) i Seattle, där medlemsländerna inte kunde
enas om en ny global förhandlingsrunda om handelsliberalisering. Detta kan dock
ses mer som en brist på samsyn om vad en ny runda ska innehålla, än som ett
18
uttryck för växande protektionism. Tvärtom kan en rad exempel på ökad handelsliberalisering identifieras i framväxande regionala frihandelsområden, såväl i
Europa genom EU:s utvidgningsplaner, som i Asien och Latinamerika. Vidare
avvecklas handelshinder tack vare bilaterala frihandelsavtal. Under 1999 förhandlade EU fram sådana avtal med Sydafrika och Mexiko. Närmast stundar förhandlingar med Gulfstaterna, Chile och Mercosur1. Ytterligare liberalisering av
världshandeln kommer att uppnås genom en utvidgning av WTO’s medlemskrets
till att även omfatta t ex Kina och Taiwan.
Den Europeiska valutaunionen, EMU, som infördes 1999 medför förändrade
marknadsförutsättningar för Volvo och andra företag i branschen såväl inom som
Min syn på Volvo
Det var ett riktigt
beslut att koncernen nu har en
kärna av tunga
maskiner och
framtiden känns
spännande. Även
om jag tycker att
det är tråkigt att
vi lämnat personbilarna.
Ulla-Greta
Fundberg
Materialstyrare
Volvo CE,
Eskilstuna, Sverige
utanför unionen. EMU förväntas stimulera tillväxten i ekonomierna genom
minskade handelshinder. Handeln över nationsgränserna ökar och därigenom även
transportbehovet, vilket i sin tur leder till ökad efterfrågan på transportprodukter.
Takten och mönstret i efterfrågan ändras med kort framförhållning, vilket ställer
ökade krav på flexibilitet. Konjunkturcykeln inom EMU blir allt mer likartad,
vilket gör att företag inte i samma utsträckning som tidigare kan omfördela
produktionsvolymer mellan nationer där bästa förutsättningar för avsättning finns.
1
Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.
Integration av Volvos förvärvade enheter
Från att ha varit en koncern med skiftande verksamheter ändrade Volvo strategisk
inriktning 1994 till koncentration på transportmedel. Sedan dess har kärnverksamheten förstärkts genom aktieförvärv och företagsköp samtidigt som verksamheter utanför fordons- och transportmedelsrörelsen avyttrats. I och med försäljningen av personvagnsrörelsen 1999 är Volvokoncernen i sin helhet inriktad på
kommersiella fordon och maskiner. Volvo tillhör i flertalet av verksamheterna de
världsledande inom respektive område – positioner som skapats genom organisk
tillväxt och förvärv. (Se not 2 sid 60).
Volvo Bussar är det affärsområde som genomfört flest förvärv. Under 1999 har
Bussar bedrivit ett intensivt arbete att integrera de förvärvade enheterna med den
övriga verksamheten med syfte att skapa en koordinerad och effektiv industristruktur. Arbetet sker inom flera områden; konstruktion, inköp, produktion, administration och marknadsstrategi. Inom inköp har arbetet varit inriktat på att
minska antalet leverantörer och artikelnummer med mycket gott resultat. Bussars
inköpsfunktioner har under 1999 samordnats i en global inköpsorganisation med
målet att verka gemensamt gentemot leverantörer och interna kunder. Inom admi-
19
nistration har effektivisering uppnåtts genom att såväl de nordamerikanska som de
Min syn på Volvo
Vi har nyligen valt
att köpa 400 intercitybussar och
chassin från Volvo.
Gott och nära
samarbete samt
prissättning, förarmiljö och underhåll har gjort
starkt intryck på
oss.
Arik Feldman
Ordförande
Egged –Israel
Transport Cooperative Society
asiatiska verksamheterna i högre grad än tidigare rapporterar direkt till Volvo
Bussars huvudkontor.
Inom reservdelsdistribution har Prévost och Nova BUS integrerat organisationerna medan MASAs reservdelsdistribution sammanförts med Volvo Lastvagnars
motsvarighet. Ytterligare samarbete med Volvo Lastvagnar inleddes under året
inom Prévost, vars kunder kommer att kunna dra nytta av Lastvagnars mobila
serviceorganisation – Roadside truck assistance network.
Volvo Construction Equipment blev helägt av Volvo 1995 och sedan dess har flera
förvärv genomförts. Det största förvärvet genomfördes 1998 i och med köpet av
sydkoreanska Samsungs verksamhet för anläggningsmaskiner.
Ett omfattande arbete med att integrera den förvärvade verksamheten i
Sydkorea pågick under hela 1999. Som ett resultat påbörjades under hösten leveranserna av en ny generation Volvo grävmaskiner som i ett första steg utvecklats
för att uppfylla Volvos krav vad gäller egenskaper som kvalitet, säkerhet och
miljöhänsyn. Nästa steg är att införa ytterligare volvokomponenter i maskinerna.
Koreaverksamheten har genomgått en omfattande rationalisering där antalet
anställda har minskats med närmare 25 procent och nivån för att nå break-even har
halverats. Den tidigare förlusttyngda verksamheten lämnar sedan andra kvartalet
1999 ett positivt tillskott till Anläggningsmaskiners resultat vilket är tidigare än
beräknat. Detta trots den ekonomiska krisen i Korea och övriga Asien med låg
försäljning i området som följd. På marknadssidan pågår ett arbete att konsolidera
Samsungs f d återförsäljarnät med Volvos samt ansträngningar att öka exportandelen från ca 30 procent till det dubbla.
Inom Volvo Aero har flera förvärv gjorts, varav amerikanska The AGES Group är
det största förvärvet. Under 1999 ökade Volvo sitt ägande i The AGES Group från
57 till 86 procent, något som mottagits väl såväl av personal som av kunder och
partners. Enligt Boeing hade också Volvos växande roll i The AGES Group en
avgörande betydelse när avtalet med Boeing träffades (se sid 22, punkt 8).
I samband med detta avtal förvärvades amerikanska Jet Support som bidragit till
att avtalet med Boeing kunnat genomföras enligt planerna.
Under våren 1999 förvärvade Volvo Aero den norska tillverkaren av flygmotorkomponenter Norsk Jetmotor AS, numera Volvo Aero Norge AS. Integrationen har
under 1999 resulterat i positiva effekter, bland annat inom inköp, men även på
kunskapssidan där man bytt värdefulla erfarenheter inom exempelvis kvalitetsarbete.
20
Samarbetet med Deutz
Volvo tecknade i slutet av 1998 ett samarbetsavtal med den tyska motortillverkaren Deutz. Utöver gemensam utveckling av en ny dieselmotorfamilj inom 4–7
liters cylindervolym, innebär avtalet att Deutz blir Volvos huvudleverantör av små
och medelstora dieselmotorer samtidigt som Volvo koncentrerar sig på tunga
motorer inom 9–16 liters cylindervolym. I samband med avtalet förvärvade Volvo
också en 10-procentig minoritetsandel i Deutz för att markera långsiktigheten och
Min syn på Volvo
Volvos varumärke
står för produkter
av högsta klass,
men också produktion av högsta
klass. I vårt arbete
betyder det rena
fabriker, var sak
på sin plats och
tillgång till nödvändig utrustning.
säkerställa det framtida samarbetet.
Avtalet med Deutz löper enligt plan. Bland annat inför Volvo Construction
Equipment för närvarande befintliga Deutz-motorer i berörda delar av sitt
Jakub Gajec
Montör, Volvo
Wroclaw, Polen
produktsortiment. Volvo Penta kommer att börja sälja produkter med nya Volvomotorer, utvecklade i samarbete med Deutz, i mitten av år 2000 och Volvo
Construction Equipment mot slutet av år 2000. Volvo Lastvagnar och Volvo
Bussar gör successivt motsvarande förändringar i sina program i samband med
framtida produktintroduktioner.
När avtalet med Deutz är fullt genomfört kommer det på några års sikt att
innebära betydande kostnadsbesparingar för Volvokoncernen. Volvo gör redan idag
kostnadsbesparingar genom att dela utvecklingskostnader för nästa generation
medeltunga motorer med Deutz.
Millennieskiftet
Millennieskiftet passerade utan några större störningar inom Volvokoncernen.
Volvo hade liksom de flesta stora företag och myndigheter en förstärkt beredskap
under nyårsnatten och de efterföljande dagarna. Ett genomgripande verifieringsarbete genomfördes under nyårshelgen av datorer, nätverk, affärsapplikationer och
utrustningar för produktion och fastigheter. Några smärre fel hittades och åtgärdades omedelbart men inga fel har lett till produktionsstörningar i någon av Volvos
enheter. Millennieskiftet har inte heller påverkat Volvos produkter eller leveranserna från Volvos leverantörer.
Kostnaderna för arbetet med förberedelser och åtgärder, från början av 1997 till
mitten av 2000, beräknas ligga inom de tidigare uppgivna ramarna, ca 550 Mkr.
Analyser visar att om Volvo hade underlåtit att göra förberedelsearbetet hade
konsekvenserna blivit stopp i såväl produktion, utvecklingsenheter som i marknadsled, varför arbetet var direkt nödvändigt att genomföra.
21
Viktiga händelser och strukturaffärer 1999
Förvärv av aktier i Scania AB.
Som ett led i koncernens koncentration
på kommersiella produkter förvärvade Volvo
den 15 januari 12,85% av aktierna i Scania,
motsvarande 13,47% av rösterna.
1
Avsiktsförklaring om försäljning
av Personvagnar till Ford. Den 27
januari 1999 undertecknades en avsiktsförklaring avseende Ford Motor Companys
förvärv av Volvo Personvagnar.
2
3 Volvo Lastvagnar ingick samarbetsavtal med Schmitz Cargobull. I februari ingick Volvo ett avtal med den
tyska trailertillverkaren Schmitz Cargobull
vilket ger möjlighet för
kunden att köpa och få
service på kompletta
ekipage – dvs både
dragbil och trailer – hos
Volvos lastbilsåterförsäljare. Volvo kommer
också ha möjlighet att
erbjuda finansiering av kompletta ekipage
genom den befintliga finansieringsverksamheten.
Volvo Aero ökade ägandet i The
AGES Group. Under första kvartalet
ökade Volvo Aero sitt ägande i amerikanska
bolaget The AGES Group från 57% till 86%.
Volvo Aero har varit delägare i The AGES
Group sedan 1992. Verksamheten består
bland annat av försäljning och leasing av
flygmotorer och flygplan samt försäljning
av reservdelar till flygmotorer och flygplan.
Volvo Aero har under
de senaste åren expanderat bland annat inom
området eftermarknad
och service och tillsammans med verksamheten inom civilt motorunderhåll utgör The
AGES Group basen för en fortsatt expansion.
4
1
19 9 9
22
2
Volvo Aero ökade ägandet i
Norsk Jetmotor. I mars slutfördes
förvärvet av 67% av aktierna i Norsk Jetmotor,
som tillverkar komponenter till flygmotorer.
Säljare var den norska staten och Kongsberg
Gruppen. I samband med förvärvet bytte
Norsk Jetmotor namn till Volvo Aero Norge
AS. I juni förvärvade Volvo Aero den franska
flygmotortillverkaren Snecmas aktiepost i
Volvo Aero Norge AS. Därmed äger Volvo
Aero 78% i Volvo Aero Norge. Under 1999
levererade Volvo Aero tillsammans med Volvo
Aero Norge AS komponenter till över 80% av
alla försålda flygmotorer i världen till plan med
mer än 100 passagerare. Volvo Aero äger
andelar på upp till 10% i de motorprogram
man deltar i.
5
Avyttringar inom Volvo Construction Equipment. I mars ingick Volvo
CE ett avtal om försäljning av Mecalac. Anledningen till försäljningen var att Mecalacprodukterna huvudsakligen är avsedda för ett
begränsat antal marknader i Västeuropa vilket
gör att de inte passar in i Volvo CE’s globala
försäljningsstrategi. 65% av Mecalac avyttrades i mars och resterande 35% kommer i
enlighet med avtalet att avyttras vid en senare
tidpunkt. I Kanada avyttrades det helägda
dotterbolaget Champion Road Machinerys
verksamheter för vägbeläggning, SuperPac
och ProPav.
6
Avyttringen av Volvo Person7 vagnar till Ford genomförd. Efter
godkännande från Volvos bolagsstämma den
8 mars samt relevanta konkurrensmyndigheter, genomförde AB
Volvo försäljningen av
Volvo Personvagnar till
Ford Motor Company
den 31 mars 1999.
Enligt avtalet äger Ford
rätten till Volvo Personvagnars resultat fr o m
1 januari 1999. Utöver erhållen utdelning om
17.670 Mkr från Volvo Personvagnar Holding
AB har AB Volvo erhållit en köpeskilling för
aktierna om 10.328 Mkr samt 2.330 MUSD
3
F Ö R S TA
K VA R TA L E T
4
5
6
7
8
varav 1.613 MUSD kommer att betalas den
31 mars 2001. Vid försäljningen övertog Ford
finansiella nettoskulder om 4.812 Mkr.
Resultatet från försäljningen uppgick till
26,7 miljarder kronor. Regeringsrätten fastställde i beslut den 25 november 1999 Skatterättsnämndens förhandsbesked om AB
Volvos försäljning av Volvo Personvagnar. Det
innebar att försäljningen inte ledde till någon
skattepliktig realisationsvinst.
Volvo Aero träffade avtal med
Boeing samt förvärvade Jet
Support Corporation. I april träffade Volvo
Aero ett avtal med flygplanstillverkaren
Boeing, som innebär att Volvo Aeros dotterbolag The AGES Group med ensamrätt får
marknadsföra och sälja Boeings överskott av
nya reservdelar till civila Boeing- och
McDonnell Douglasflygplan, i första hand
till flygplanstyper som inte längre tillverkas.
Avtalet innebär att Boeing och The AGES
Group kommer att dela på intäkterna och
gäller under en femårsperiod med möjlighet
till förlängning därefter.
Som en följd av avtalet med Boeing förvärvade The AGES Group samtidigt verksamheten i amerikanska Jet Support Corporation.
Den förvärvade enheten ska förstärka försäljningsorganisationen inom The AGES Group
samt ansvara för hanteringen av produkterna.
8
Förvärv av aktier i Scania. Den 30
april ökade AB Volvo sitt ägande i
Scania ytterligare till 20,04% av rösterna och
20,94% av kapitalet. Detta innebär att Scania
redovisas som intresseföretag till AB Volvo.
9
Volvo CE stängde grävmaskinstillverkningen i Eslöv. Nedläggningen var ett led i att avveckla verksamheter med
dålig lönsamhet eller som inte passar in i
företagets globala produktstrategi. Företagets utveckling och tillverkning av grävmaskiner är nu huvudsakligen koncentrerad
till Sydkorea.
10
9
10
AN
DRA
K VA R TA L E T
11
Volvo CE avyttrade marknadsbolag. Som ett led i Volvo CE’s
strategi att i huvudsak organisera försäljningen via fristående återförsäljare i stället för
i egen regi, avyttrades marknadsbolaget i
Spanien under det andra kvartalet 1999.
Avyttringen medförde en realisationsvinst om
180 Mkr. Även delar av försäljningsverksamheten i Frankrike avyttrades.
11
Volvo Lastvagnar förvärvade del i
Petro Stopping Centers. I juli förvärvade Volvo Lastvagnar 28,7% i den nordamerikanska
servicekedjan Petro Stopping
Centers enligt en avsiktsförklaring
som
undertecknades i mars.
Samarbetet syftar till
att förstärka Lastvagnars servicetillgänglighet
och närvaro längs motorvägarna i USA.
Genom detta erbjuds Lastvagnars kunder
möjlighet till underhållsservice dygnet runt,
sju dagar i veckan på 53 strategiska platser
längs motorvägsnätet i USA. Efter en uppbyggnads- och utbildningsperiod inleds kundaktiviteter under första halvåret av år 2000.
12
AB Volvo lade bud på Scania.
AB Volvo träffade den 6 augusti en
överenskommelse med Investor AB om att
förvärva samtliga Investors aktier i Scania AB
motsvarande 27,8% av aktiekapitalet och
49,3% av rösterna.
I anslutning till Volvos överenskommelse
med Investor beslutade styrelsen för Volvo att
lämna ett offentligt erbjudande till övriga
aktieägare i Scania om att överlåta sina aktier
till Volvo.
Såväl förvärvet av Investors aktier som det
offentliga erbjudandet villkorades av erforderliga myndighetsgodkännanden.
Under det tredje kvartalet 1999 ökade
Volvo sitt ägande i Scania till 43,1% av
aktiekapitalet och 28,5% av rösterna.
Därefter förvärvade Volvo ytterligare Scania-
13
12
13
TR
E DJ E
■ Samarbete mellan Volvo och Mitsubishi
inom produktområdena lastbilar och bussar
där det första gemensamma projektet avser
utveckling av nästa generation medeltunga
lastbilar. Samarbetet avser också kunskapsutbyte inom framtida teknologier och komponentsamarbete avseende tunga lastbilar.
Vidare avser bolagen bedriva regionalt samarbete i Asien, Sydamerika, Australien och
Nya Zeeland. Samarbetet omfattar också en
utökad försäljningsexponering av Mitsubishis
Canter-lastbil inom Volvos återförsäljarnät i
Europa t ex i Tyskland. Samarbetet påbörjades under 1999.
aktier och den 14 februari 2000 uppgick
kapitalandelen till 45,5% och röstandelen till
30,6%. Scania redovisas fr o m det andra kvartalet 1999 som intresseföretag. (Se vidare not
13, sidan 66).
Volvo beslutade att delta i finansieringen av Henlys förvärv av
amerikanska Bluebird. I september
offentliggjordes att den av Volvo delägda (ca
10%) brittiska busstillverkaren Henlys förvärvar den amerikanska busstillverkaren Bluebird
för motsvarande totalt cirka 3,5 miljarder
kronor. Henlys blir därmed ledande tillverkare
av skolbussar på den nordamerikanska marknaden. I samband med förvärvet genomfördes
en nyemission och i november tecknade Volvo
nya aktier i Henlys motsvarande cirka 149
miljoner kronor. I september ingick dessutom
Volvo ett avtal om att lämna Henlys ett
konvertibelt förlagslån om motsvarande ca 2
miljarder svenska kronor för vilket utbetalning
skedde i oktober.
14
Finnveden övertar komponenttillverkning. I december träffade Volvo
Aero en principöverenskommelse som innebär att verkstadskoncernen Finnveden övertar
Volvo Aeros Truck Engine Parts Division,
TEPD, i Trollhättan. TEPD, som har en omsättning på cirka 300 Mkr, tillverkar komponenter
till lastbilar. Slutavtalet undertecknades den
11 februari 2000 med tillträde den 28
februari.
16
Fördjupat samarbete mellan Volvo
och Mitsubishi Motors. I december
1999 undertecknade Volvo och japanska
Mitsubishi Motors slutavtalen om bildande av
ett marknads-, produktoch industrisamarbete. Volvo förvärvade också drygt 48 miljoner nyemitterade aktier motsvarande 5% av
röster och kapital i Mitsubishi Motors för
motsvarande 2,3 miljarder kronor.
Avtalen omfattar huvudsakligen följande
delar:
■ Mitsubishi Motors bildar ett nytt lastbilsoch bussbolag i vilket Volvo kommer att ha en
ägarandel. Som ett första steg i bildandet av
detta bolag kommer
Mitsubishi att etablera
en intern division för sin
lastbilsoch bussverksamhet senast den 1 april
år 2000. I ett andra
steg kommer divisionen
att ombildas till ett
separat dotterbolag. Volvo äger rätt att senast
vid utgången av år 2001 förvärva upp till
19,9% i detta bolag.
15
14
K VA R TA L E T
15 16
FJÄR
DE
K VA R TA L E T
23
Nettoomsättning och resultat
Förvärvade bolag 1
1999/1998
konsolideras fr o m
Affärsområde
1 mars 1999
1 oktober 1998
1 juli1998
Aero
Bussar
Bussar
Lastvagnar
Bussar
Norsk Jetmotor AS
MASA
Volvo Construction
Equipment Korea 2
Nova BUS
BRS
Carrus Oy
1 april 1998
1 februari 1998
1 januari 1998
1 >50% ägarandel
2 f d Samsung Heavy Industries division för anläggningsmaskiner
1997
Västra Europa
Östra Europa
Nordamerika
Sydamerika
Asien
Övriga marknader
1999
Mkr
%1
+11
–30
+20
–41
+10
–3
Volvokoncernen
exkl Personvagnar 92.212 114.854 125.019
Personvagnar
91.413 98.082
–
+9
–
183.625 212.936 125.019
114.854
föregående
år,
exklusive
Personvagnar,
en
ökning
med
9%.
Nettoomsättningen ökade inom Lastvagnar, Bussar, Marin- och industrimotorer
och Aero. För Anläggningsmaskiner var nettoomsättningen i det närmaste oförgående år.
59.621 66.158
4.160 2.899
35.857 43.002
6.636 3.942
5.490 6.028
3.090 2.990
Totalt
48.651
2.769
25.208
6.510
5.936
3.138
1998
Volvokoncernens nettoomsättning för 1999 uppgick till 125.019 Mkr jämfört med
ändrad medan såväl volymer som totala marknadsandelar ökade jämfört med före-
För ytterligare information se not 2, sidan 60.
Nettoomsättning per marknadsområde
Nettoomsättning
–
1 Procentuell förändring avser 1999/1998.
Justerat för övriga avyttrade och förvärvade bolag var ökningen för
Volvokoncernen 8%. Lastvagnar och Marin- och industrimotorer redovisade
markanta försäljningsökningar, med 9% respektive 17%. Även Anläggningsmaskiner och Aero redovisade en positiv försäljningsutveckling justerat för förvärvade och avyttrade bolag. Bussars nettoomsättning var oförändrad justerat för
förvärvade bolag.
Försäljningsökningen är fortsatt främst hänförlig till redan etablerade
marknader. I Nordamerika ökade nettoomsättningen med 20% och i västra Europa
med 11%. Tillsammans svarar dessa marknader för 87% av koncernens totala
nettoomsättning. I Asien ökade efterfrågan successivt på Volvos produkter och
Förändring av rörelseresultatet
Mkr
Rörelseresultat exklusive
jämförelsestörande poster 1998
9.010
Personvagnar
–3.808
Ökade volymer
1.120
Förändrad produktoch marknadsmix m m
–690
Högre forsknings- och utvecklingskostnader
–260
Reservupplösning i säljfinansieringsverksamheten 240
Realisationsvinst från bolagsavyttringar inom
Anläggningmaskiner
210
Förändring i koncernens struktur
60
Kostnader för skadeståndsmål, 1998
120
Övrigt
552
försäljningen har nu återhämtat sig från förra årets låga nivå. Anläggningsmaskiners
förvärv i Sydkorea samt ökade leveranser inom Marin- och industrimotorer och
Aero bidrog till ökningen. Efterfrågan i Sydamerika och östra Europa försvagades
ytterligare och försäljningen sjönk med 41% respektive 30%.
Antalet levererade Volvo lastbilar ökade under 1999 med 2% till 85.090
(83.280) och antalet bussar och busschassier minskade med 7% till 9.500
(10.200). Anläggningsmaskiner sålde för första gången över 20.000 enheter.
Jämförelsestörande poster
6.554
26.695
För 1999 avses vinst vid försäljningen av Volvo Personvagnar till Ford Motor
Rörelseresultat 1999
33.249
Company uppgående till 26.695 Mkr. För 1998 avsattes 2.331 Mkr i koncernens
resultat för omstruktureringsåtgärder, varav 681 Mkr avsåg Personvagnar.
Rörelsemarginal
%
Exklusive
Rörelseresultat
1998
1999
Lastvagnar
Bussar
Aero
3,6
5,2
8,6
4,1
6,3
4,8
2,7
8,0
1,9
6,1
5,6
1,6
9,0
5,5
5,9
Rörelsemarginal
exkl Personvagnar
Personvagnar
4,2
4,7
4,5
3,7
5,2
–
koncernen som helhet, lägre materialkostnader och positiv prisutveckling i
Totalt
4,6
4,2
5,2
Nordamerika för Lastvagnar, positiva effekter av vidtagna strukturförändringar
Rörelseresultatet för koncernen uppgick 1999 till 33.249 Mkr (6.679). Exklusive
jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet till 6.554 (1998: 5.202
exklusive Personvagnar), en resultatförbättring med 1.352 Mkr.
Bakgrunden till resultatförbättringen är främst ökade försäljningsvolymer för
samt realisationsvinst från bolagsavyttringar inom Anläggningsmaskiner. Dessutom
har resultatet påverkats positivt av en fördelaktig valutasituation samt upplösning
inom Lastvagnars säljfinansieringsverksamhet om ca 240 Mkr av reserver, som
genom en gynnsam utveckling på marknaden inte längre erfordas. Detta kompenserade för volymminskning i Bussars etablerade verksamhet samt högre produktutvecklingskostnader för koncernen som helhet.
24
Exklusive
Personvagnar
Koncernens resultaträkning, Mkr
Exklusive
Personvagnar
1997
1997
1998
1998
1999
183.625
– 138.990
44.635
92.212
– 71.153
21.059
212.936
– 163.876
49.060
114.854
– 89.305
25.549
125.019
– 98.576
26.443
Forsknings- och utvecklingskostnader
Försäljningskostnader
Administrationskostnader
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
Jämförelsestörande poster 1
Rörelseresultat
– 8.659
– 17.160
– 7.018
– 3.380
—
8.418
– 3.604
– 7.691
– 4.565
– 1.291
—
3.908
– 10.104
– 19.042
– 8.091
– 2.813
– 2.331
6.679
– 4.265
– 8.929
– 5.652
– 1.501
– 1.650
3.552
– 4.525
– 8.858
– 5.723
– 783
26.695
33.249
Resultat från andelar i intresseföretag
Resultat från övriga aktier och andelar
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
Övriga finansiella intäkter och kostnader
Resultat efter finansiella poster
2.929
1.168
3.486
– 2.748
– 77
13.176
444
4.526
1.502
– 1.375
– 157
11.619
567
170
2.049
– 1.565
126
34.596
Skatter
Minoritetsandelar i resultat
Nettoresultat
– 2.583
– 112
10.481
– 3.140
– 42
8.437
– 2.270
– 104
32.222
23:20
19:10
73:00
Nettoomsättning
Kostnad för sålda produkter
Bruttoresultat
Resultat i kronor per aktie
1 Jämförelsestörande poster 1999 avser resultat vid försäljning av Volvo Personvagnar. För 1998 avses reservering för omstruktureringskostnader.
Rörelsemarginalen, exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 5,2%
(1998: 4,5%, exklusive Personvagnar). Samtliga affärsområden utom Bussar och
Valutans inverkan på rörelseresultatet
gande 5%.
Nettoomsättning
Försäljnings- och administrationskostnader
Valutans inverkan på rörelseresultatet
Sammanlagd effekt av valutakursförändringar på rörelseresultatet
exklusive Personvagnar
Aero redovisade högre rörelsemarginal än föregående år och förutom Bussar
uppnår samtliga affärsområden också Volvos mål om en rörelsemarginal översti-
Effekten av ändrade valutakurser på rörelseresultatet för 1999 jämfört med 1998,
exklusive Personvagnar, var 480 Mkr.
Volvokoncernen hade under 1999 positiva nettoflöden i flertalet valutor. Den
svenska kronan stärktes mot euron vilket medförde en negativ effekt om ca 100
Mkr. Detta motverkades av att den svenska kronan försvagades gentemot främst
amerikanska och kanadensiska dollarn samt brittiska pundet. Den sammantagna
effekten av ändrade avistakurser var positiv om ca 470 Mkr.
Övriga effekter av ändrade valutakurser såsom terminssäkring av betalningsflöden, omräkning av utländska dotterbolag samt omvärdering av balansposter
hade endast marginell effekt på koncernens rörelseresultat.
Mkr
Jämfört med föregående år
1.080
–610
–110
0
120
480
Koncernens försäljningsvärde redovisas till genomsnittliga
avistakurser och effekten av gjorda valutasäkringar redovisas bland övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.
Operativt nettoflöde per valuta
USD
EUR
GBP
JPY
Övriga valutor
Totalt
Mkr
1997
1998
1999
19.900
–10.700
8.100
3.700
7.000
24.300
–18.000
7.800
800
6.500
6.400
7.900
4.200
0
3.800
28.000
21.400
22.300
1997
1998
1999
6.000
7.200
2.300
0
2.900
6.400
6.900
2.700
–100
2.200
6.400
7.900
4.200
0
3.800
18.400
18.100
22.300
Operativt nettoflöde per valuta
exklusive Personvagnar
USD
EUR
GBP
JPY
Övriga valutor
Totalt
Mkr
25
Nettoomsättning per affärsområde
Lastvagnar
Bussar
Marin- och
industrimotorer
Aero
Övrigt
Elimineringar
Volvokoncernen
exkl Personvagnar2
Personvagnar
Elimineringar
Mkr
%1
1997
1998
1999
50.840
10.582
63.837
14.286
69.549
15.160
+9
+6
uppgick till 567 Mkr (444). Resultatet från andelen i Scania uppgick efter good-
16.758
19.469
19.295
–1
willavskrivning till 467 Mkr, se vidare not 1, sid 57.
4.466
7.476
9.292
–7.202
4.931
8.584
11.772
–8.025
5.761 +17
9.953 +16
13.070 +11
–7.769
–
Resultat från övriga aktier och andelar om 170 Mkr (4.526) avsåg främst utdelning
från Scania som erhölls under perioden då Volvos ägarandel understeg 20%.
92.212 114.854 125. 019
96.453 103.798
–
–5.040 –5.716
–
+9
–
–
Volvokoncernen 183. 625 212.936 125. 019
–
I resultatet föregående år ingick vinsten om 4.452 Mkr från försäljningen av
samtliga aktier i Pharmacia & Upjohn, Inc.
Räntenetto
Räntenettot uppgick till 484 Mkr (126). Högre räntebärande tillgångar, främst som
2 Exklusive avyttrade och förvärvade enheter var förändringen +8%.
Rörelseresultat per affärsområde
1998
1999
Lastvagnar
1.812
Bussar
550
1.444
Marin- och industrimotorer 181
Aero
472
Övrigt och elimineringar
–551
3.061
385
1. 549
95
527
–415
3.905
241
1.736
314
584
–226
Rörelseresultat
exkl Personvagnar
Personvagnar
3.908
4.510
5.202
3.808
6.554
–
8.418
Rörelseresultat 1
–
9.010
–2.331
6.554
26.695
6.679
33.249
8.418
en följd av försäljningen av Volvo Personvagnar, hade en positiv effekt på räntenettot. Detta motverkades delvis av investeringen i Scania under året. Höga
Mkr
1997
Rörelseresultat
Resultat från andelar i intresseföretag, främst Scania, Bilia och Volvofinans,
upplåningskostnader i Brasilien och lokal finansiering till hög ränta avseende
förvärvet i Sydkorea, samt låga räntenivåer i Europa påverkade räntenettot
negativt. Det gjorde även stigande räntenivåer under andra och tredje kvartalet
som ledde till att marknadsvärdet på finansiella placeringar sjönk.
Skatter
Skattekostnaden uppgick till 2.270 Mkr (3.140) och utgörs i huvudsak av aktuell
skatt. Försäljningen av Personvagnar medför inte någon skattepliktig realisationsvinst i enlighet med beslut i Regeringsrätten i november 1999.
1 Exklusive jämförelsestörande poster.
Antal fakturerade fordon
Volvo lastbilar
Bussar och
busschassier
1997
1998
1999
%
68.980
83.280
85.090
+2
8.730
10.200
9.500
–7
1
Minoritetsintresset i Volvokoncernen består huvudsakligen av Henlys Groups
andel (49%) i Prévost Car Inc. samt minoritetens andel i The AGES Group (14%)
och Volvo Aero Norge AS (22%).
Nettoresultat
Nettoresultatet uppgick till 32.222 Mkr (8.437) och avkastning på eget kapital,
exklusive jämförelsestörande poster och vinst vid försäljning av aktier, var 8,0%
(9,7).
26
Koncernens balansräkning,
31 december, Mdr
Volvokoncernen
exkl säljfinansiering 1
Säljfinansiering
Volvokoncernen totalt
1997
1998
1999
1997
1998
1999
1997
1998
1999
Immateriella anläggningstillgångar
3,3
Fastigheter, maskiner och inventarier
30,7
Tillgångar i operationell leasing
1,4
Aktier och andelar
8,1
Långfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet 0,2
Långfristiga räntebärande fordringar
2,2
Övriga långfristiga fordringar
6,7
Varulager
27,8
Kortfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet
0,0
Kortfristiga räntebärande fordringar
2,4
Övriga kortfristiga fordringar
19,5
Kortfristiga placeringar
11,0
Kassa och bank
8,8
Tillgångar
122,1
5,7
36,0
1,8
9,7
0,1
3,3
7,5
31,9
0,1
1,4
24,4
6,9
11,9
140,7
6,5
19,7
1,5
33,2
0,0
17,6
2,3
21,0
0,0
1,0
19,8
20,5
7,4
150,5
0,0
0,1
12,1
0,7
13,8
0,0
0,0
0,2
18,3
0,0
0,9
0,0
0,8
46,9
0,1
0,2
20,5
0,7
24,4
0,0
0,2
0,2
22,2
0,0
2,1
0,3
1,1
72,0
0,1
0,1
10,8
0,7
17,8
0,0
0,2
0,4
16,5
0,0
1,8
0,5
0,9
49,8
3,3
30,8
13,5
4,6
14,0
2,2
6,7
28,0
18,3
2,4
20,4
11,0
9,6
164,8
5,8
36,2
22,3
3,4
24,5
3,3
7,7
32,1
22,3
1,4
26,5
7,2
13,0
205,7
6,6
19,8
12,3
29,2
17,8
17,6
2,5
21,4
16,5
1,0
21,6
21,0
8,3
195,6
61,9
0,9
69,4
0,8
97,7
0,5
4,2
0,0
7,0
0,1
4,7
0,0
61,9
0,9
69,4
0,9
97,7
0,5
3,3
18,3
2,1
35,6
122,1
2,9
21,9
5,9
39,8
140,7
2,1
12,7
13,4
24,1
150,5
0,0
1,4
39,1
2,2
46,9
0,0
3,3
58,3
3,3
72,0
0,0
2,1
40,0
3,0
49,8
3,3
19,7
41,2
37,8
164,8
2,9
25,2
64,2
43,1
205,7
2,1
14,8
53,4
27,1
195,6
51,4
49,9
65,3
9,1
9,8
9,4
38,1
34,1
50,2
Tillgångar
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Minoritetskapital
Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
Lån
Övriga skulder
Andel eget kapital och minoritetskapital, %
1 Säljfinansieringsverksamheten redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Interna fordringar och skulder hänförliga till säljfinansieringsverksamheten har exkluderats.
Finansiell ställning
Volvokoncernens balansomslutning uppgick vid utgången av 1999 till 195,6
miljarder kronor, vilket motsvarade en minskning med 10,1 miljarder jämfört med
föregående årsskifte. Försäljningen av Volvo Personvagnar samt övriga förändringar
i koncernens sammansättning reducerade totala tillgångar med 31,8 miljarder
kronor. Balansomslutningen reducerades vidare med 0,3 miljarder kronor till följd
av ändrade valutakurser medan fortsatt expansion inom koncernens säljfinansieringsverksamhet för kommersiella produkter ökade totala tillgångar med 11,5
miljarder. Den återstående ökningen om 10,5 miljarder kronor var främst hänförlig
till investeringar i anläggningar och aktier samt teckning av konvertibelt förlagslån
i Henlys.
Eget kapital ökade under året med 28,3 miljarder kronor och uppgick vid årets
utgång till 97,7 miljarder kronor. Nettoresultatet tillförde 32,2 miljarder kronor
medan utdelning till AB Volvos aktieägare samt omräkningsdifferenser till följd av
valutakursförändringar reducerade eget kapital med 2,6 respektive 1,4 miljarder
kronor.
27
Mdr
Volvokoncernens finansiella nettotillgångar uppgick vid årets utgång till 31,0
14,8
miljarder kronor (14,8). Ökningen under 1999 om 16,2 miljarder kronor specifi-
Förändring av finansiella nettotillgångar
31 december 1998
Kassaflöde från den
löpande verksamheten
Nettoinvesteringar i anläggningar
och leasingtillgångar
Operativt kassaflöde, exklusive
säljfinansiering
Försäljning av Volvo Personvagnar
Förvärv av aktier i Scania
Förvärv av aktier i Mitsubishi Motors
Övriga bolags- och aktieförvärv 1
Utdelning till AB Volvos aktieägare
Övrigt
6,4
ceras i vidstående tabell.
–4,5
1,9
46,0
–23,0
–2,3
–2,0
–2,6
–1,8
31 december 1999
31,0
1 Inklusive köpeskilling samt finansiell nettoskuld i
förvärvade dotterbolag. Se vidare not 2, sid 60.
Kassaflödesanalys
Volvokoncernens operativa kassaflöde, exklusive säljfinansiering, uppgick under
1999 till 1,9 miljarder kronor, vilket understeg föregående års nivå proforma
exklusive Personvagnar (se vidstående tabell) med 0,3 miljarder. Det operativa
kassaflödet belastades med 0,8 miljarder kronor avseende genomförande av omstruktureringsåtgärder vilka beslutades och reserverades för under 1998.
Nettoinvesteringar i anläggningar och leasingtillgångar uppgick till 4,5 miljarder
kronor (5,1, exklusive Personvagnar).
Definitioner
Operativt kassaflöde,
exklusive säljfinansiering
Kassaflöde från den löpande verksamheten
med avdrag för nettoinvesteringar i anläggningar och leasingtillgångar.
Kassaflöde efter nettoinvesteringar för Volvokoncernen totalt var negativt om
4,4 miljarder kronor (–17,8). Förvärvade och avyttrade verksamheter, netto,
tillförde 31,0 miljarder kronor medan förvärv av aktier reducerade likvida medel
Investeringar i anläggningar
Begreppet investeringar i anläggningar inkluderar investeringar i fastigheter, maskiner och
inventarier samt immateriella anläggningstillgångar. Investeringar avseende tillgångar i operationell leasing ingår ej. I koncernens kassaflödesanalys inkluderas endast investeringar vilka
påverkat koncernens likvida medel under året.
med 25,9 miljarder kronor. Ökning av lån till utomstående innebar ett negativt
kassaflöde om 3,2 miljarder, varav utbetalning av konvertibelt förlagslån i Henlys
utgjorde den enskilt största posten. Vidare medförde fortsatt expansion inom
Volvos säljfinansieringsverksamhet för kommersiella produkter ett negativt
kassaflöde om 8,2 miljarder kronor. För närmare beskrivning, se sidorna 38–39.
Investeringar
Operativt kassaflöde
Mdr
Exklusive säljfinansieringsverksamhet
1997 1 1998 1
1999
3,3
3,6
0,4
exklusive Personvagnar). Investeringar inom Lastvagnar uppgick till 2,5 miljarder
6,0
3,1
–2,7
kronor (2,6) och avsåg bland annat åtgärder för att höja möjlig produktionskapacitet
7,3
6,4
komponenttillverkning. Vidare genomfördes investeringar för motortillverkning i
–5,1
–4,5
Brasilien samt marknadsinvesteringar i centrala och östra Europa. Inom Bussar ökade
Rörelseresultat 2
Avskrivningar
Övrigt
3,8
2,5
3,6
9,9
Nettoinvesteringar i anläggningar
–3,9
Operativt kassaflöde,
Volvokoncernen exklusive
säljfinansieringsverksamhet
Årets bruttoinvesteringar i anläggningar uppgick till 5,2 miljarder kronor (1998: 4,9,
i monteringsfabriken i New River Valley, USA, samt i de svenska anläggningarna för
investeringarna till 0,6 miljarder kronor (0,3), främst till följd av den pågående om6,0
2,2
1,9
1 Proforma exklusive Personvagnar. Volvos kassaflöde
från finansiella poster 1998 och 1997 har därutöver
justerats med hänsyn till effekterna av erhållen köpeskilling för Volvo Personvagnar och erlagd köpeskilling
för aktier i Scania under 1999.
2 1999: Exklusive vinst vid försäljning av Volvo
Personvagnar, 26,7 miljarder kronor.
struktureringen av den europeiska industristrukturen med koncentration av tillverkningskapacitet till Wroclaw, Polen. Investeringarna inom Anläggningsmaskiner
uppgick till 0,6 miljarder kronor (0,6) och avsåg bland annat slutförande av ombyggnationen av fabriken i Asheville, USA. Inom Marin- och industrimotorer var investeringsnivån oförändrad medan investeringarna inom Aero ökade väsentligt, i första
hand hänförligt till det under året träffade avtalet med Boeing.
Kommande investeringar
Mdr
Investeringar i leasingtillgångar och säljfinansieringsfordringar (netto) uppgick
under 1999 till 5,6 respektive 7,1 miljarder kronor. Investeringarna avsåg främst
Vid utgången av 1999 beslutade, men ännu ej
genomförda investeringar
Lastvagnar
Bussar
Aero
Övriga bolag
5,3
0,5
0,5
0,0
0,8
0,1
Totalt
7,2
verksamheterna i Nordamerika och västra Europa.
Förvärv och avyttringar
Förvärv och avyttringar av dotterbolag och andra affärsenheter medförde under
1999 ett positivt kassaflöde om 31,0 miljarder kronor. I samband med försäljningen av Volvo Personvagnar tillfördes netto likvida medel om 31,8 miljarder
kronor, efter avdrag för likvida medel i den avyttrade verksamheten. Utökat ägande
28
Volvokoncernen
exkl säljfinansiering
Kassaflödesanalys i sammandrag, Mdr
Säljfinansiering
1997
1998
1999
1997
1998
1999
1997
1998
1999
Rörelseresultat 1
8,2
Avskrivningar
5,1
Övriga ej kassapåverkande poster
0,2
Förändringar i rörelsekapital
3,6
Finansiella poster och inkomstskatt
– 0,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten 16,8
6,2
6,4
– 0,6
1,0
– 2,1
10,9
6,0
3,1
0,2
– 1,2
– 1,7
6,4
0,2
1,7
0,4
1,1
0,2
3,6
0,5
3,2
0,6
0,5
0,3
5,1
0,6
2,1
0,3
0,2
0,1
3,3
8,4
6,8
0,6
4,7
– 0,1
20,4
6,7
9,6
0,0
1,5
– 1,8
16,0
6,6
5,2
0,5
– 1,0
– 1,6
9,7
– 9,8
Investeringar i leasingtillgångar
– 0,5
Försäljning av anläggningar och leasingtillgångar 1,0
Fordringar i säljfinansieringsverksamhet, netto
0,3
7,8
– 10,4
– 0,9
1,5
– 0,1
1,0
– 4,8
– 0,5
0,8
0,0
1,9
– 0,1
– 9,3
0,8
– 15,8
– 0,1
– 11,8
1,1
– 12,7
– 0,1
– 5,1
0,8
– 7,1
– 9,9
– 9,8
1,8
– 15,5
– 10,5
– 12,7
2,6
– 12,8
– 4,9
– 5,6
1,6
– 7,1
10,7
– 0,4
5,5
– 0,3
– 25,9
– 3,2
–
–
–
–
–
–
10,7
– 0,4
5,5
– 0,3
– 25,9
– 3,2
– 1,3
16,8
– 5,0
1,2
31,0
3,8
–
– 20,8
– 0,6
– 19,0
0,0
– 8,2
– 1,3
– 4,0
– 5,6
– 17,8
31,0
– 4,4
Aktier och andelar, netto
Lån till utomstående, netto
Förvärvade och avyttrade dotterföretag
och andra affärsenheter, netto
Återstår efter nettoinvesteringar
Ökning av lån
Övrigt
Förändring av likvida medel
exklusive omräkningsdifferenser
5,6
– 2,0
– 5,9
19,5
– 2,2
– 0,2
16,3
– 2,6
– 0,1
– 6,3
– 0,7
9,2
Omräkningsdifferenser på likvida medel
0,3
– 6,0
0,3
– 0,4
– 0,2
9,0
1 1999: Exklusive vinst vid försäljning av Volvo Personvagnar, 26,7 miljarder kronor.
i The AGES Group samt förvärvet av 78% av Norsk Jetmotor reducerade likvida
medel med 0,7 miljarder kronor (se vidare not 2, sid 60). Investeringar i aktier och
%
Självfinansieringsgrad
Exklusive säljfinansieringsverksamhet
180
andelar uppgick under 1999 till 25,9 miljarder kronor varav 23,0 miljarder avsåg
förvärv av 43% av aktierna i Scania AB samt 2,3 miljarder avsåg förvärv av 5% av
120
aktierna i Mitsubishi Motors Corporation.
60
Finansiering och utdelning
Ökning av lån tillförde under 1999 likvida medel om netto 16,3 miljarder kronor,
varav årets nyupplåning, främst emission av obligationslån, tillförde 19 miljarder.
Reglering av finansiella mellanhavanden med Volvo Personvagnar tillförde 20
0
1997
1998
1999
Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med
nettoinvesteringar i anläggningar och leasingtillgångar.
miljarder kronor varav merparten användes för amortering av extern upplåning.
Därtill amorterades lån inom verksamheten i Sydamerika. Volvokoncernens lån,
exklusive säljfinansiering, ökade under året med 7,5 miljarder kronor vilket
huvudsakligen var hänförligt till ökad upplåning under det fjärde kvartalet inför
det planerade förvärvet av Scania. Ordinarie utdelning till AB Volvos aktieägare
utbetalades under året med 2,6 miljarder kronor.
Volvokoncernens likvida medel ökade under året med 9,0 miljarder kronor till
29,3 miljarder. Nivån var hög inför det planerade förvärvet av Scania.
29
Totalmarknadens utveckling
Lastbilar
Antal nyregistrerade lastbilar, tusental
Lastvagnar
>16 ton
Totalmarknad
800
750
Totalt
665
700
(665.000). Marknaden kännetecknades av hög efterfrågan och stark konkurrens.
237
600
Västra
Europa
208
500
Världsmarknaden för tunga lastbilar uppgick 1999 till ca 750.000 enheter
Västra Europa och Nordamerika fortsatte att öka från en hög nivå och totalt antal
sålda lastbilar nådde i båda fallen nya rekordnivåer, 237.000 (208.000) respektive
400
236
292 Nord-
amerika
300
32
200
189
100
30
Japan
292.000 lastbilar (236.000). Efterfrågan på de sydamerikanska marknaderna förblev
fortsatt låg under året medan aktiviteten i Sydostasien ökade något från en låg nivå.
191 Övriga
Försäljning och marknadsandelar
95
96
97
98
99
Lastvagnar levererade 85.090 medeltunga och tunga lastbilar under 1999. Detta
innebär en ökning med 2% jämfört med föregående år. I västra Europa uppgick
Lastvagnar
Nyckeltal
Mkr
Nettoomsättning
Rörelseresultat 1
Rörelsemarginal, % 1
1997
50.840
1.812
3,6
1998
63.837
3.061
4,8
1999
69.549
3.905
5,6
1 Exklusive jämförelsestörande poster 1998. Inklusive
jämförelsestörande poster om –46 Mkr var rörelseresultatet 3.015 Mkr och rörelsemarginalen 4,7%.
leveranserna till 39.630 lastbilar (37.810) och marknadsandelen i tunga klassen
var 15,0% (15,2). I Nordamerika levererade Lastvagnar 34.300 enheter (29.310).
Produktionstakten ökades i USA under året för att tillmötesgå den mycket höga
efterfrågan. Dock kunde utökningen inte möta marknadsuppgången fullt ut och
marknadsandelen i tunga klassen i USA (klass 8) minskade något till 10,7% (11,5).
Efterfrågan i Sydamerika minskade kraftigt. Lastvagnars leveranser i Brasilien
Västra Europa
Östra Europa
Nordamerika
Sydamerika
Asien
Övriga marknader
Totalt
Lastvagnar
1997
1998
1999
31.040
3.430
20.900
6.970
4.710
1.930
68.980
37.810
4.540
29.310
6.020
3.760
1.840
83.280
39.630
2.900
34.300
3.900
2.720
1.640
85.090
minskade under året till 3.230 enheter (4.090) och i resten av Sydamerika och
övriga delar av världen sjönk leveranserna till 7.930 (12.070).
Lastvagnars nettoomsättning uppgick till 69.549 Mkr (63.837).
Orderingången sjönk mot slutet av 1999, varför orderboken vid utgången av året
var 21% lägre jämfört med den mycket höga nivån vid utgången av 1998.
Nedgången var hänförlig till en under slutet av året vikande marknad i
Nordamerika. I västra Europa låg orderingången fortsatt på en hög nivå och order-
Största marknader
Lastvagnar
Registrerade tunga
Volvo lastbilar
Marknadsandel,
%
boken i Europa var oförändrad jämfört med årsskiftet 1998/1999.
Resultat
1998
1999
1998
1999
24.060
28.180
11,5
10,7
Lastvagnars rörelseresultat steg under 1999 till 3.905 Mkr (1998: 3.061 exklusive
Storbritannien
5.600
6.090
18,3
19,3
jämförelsestörande poster). Bakgrunden till ökningen är ökade försäljningsvolymer
USA
Frankrike
5.590
5.850
14,5
13,5
Tyskland
3.880
4.290
7,7
7,3
i västra Europa och Nordamerika, positiv prisutveckling i Nordamerika samt lägre
Kanada
3.440
4.090
12,8
13,3
Brasilien
4.090
3.230
22,9
20,6
materialkostnader till följd av rationaliseringar och lägre priser på köpt material.
Detta kompenserade för hård konkurrens i västra Europa, marknadsinvesteringar i
Nettoomsättning/marknad
Mkr
Lastvagnar
1997
1998
1999
Västra Europa
Östra Europa
Nordamerika
Sydamerika
Asien
Övriga marknader
28.087
2.274
12.610
3.904
2.410
1.555
34.336
3.175
18.714
4.074
2.047
1.491
37.476
2.450
23.515
2.555
2.003
1.550
Totalt
50.840
63.837
69.549
Kina och Indien och ökade satsningar på produktutveckling. Rörelsemarginalen
ökade till 5,6% (1998: 4,8 exklusive jämförelsestörande poster) och avkastning på
operativt kapital översteg 25% (1998: >25, exklusive jämförelsestörande poster).
Produktion och investeringar
Under 1999 producerade Lastvagnar 84.660 medeltunga och tunga lastbilar
(84.770). Utnyttjandet av det industriella systemet var fortsatt högt i såväl Europa
som Nordamerika. Den rekordhöga efterfrågan medförde att Lastvagnars nordamerikanska produktionskapacitet var fullt utnyttjad under året, varför en investering i anläggningar om drygt 300 Mkr samt utökning av antalet arbetsskift i
fabriken i New River Valley genomfördes för att höja kapaciteten. Åtgärderna
kommer att höja möjlig kapacitet med 8.000 fordon till 38.000 fordon på årsbasis.
Till följd av lägre orderingång mot slutet av 1999 sänktes produktionstakten och
kapaciteten utnyttjades inte fullt ut under inledningen av år 2000.
30
Under första halvåret 1999 inleddes produktion av nya DC12C, en 12 liters
Antal tillverkade lastbilar
1997
1998
1999
Volvo FH
23.180
30.610
25.880
Volvo VN 1
22.490
30.540
35.440
dieselmotor i fabriken i Curitiba, Brasilien. Där producerades senare under året
även motorer till monteringsanläggningarna i Europa för att kompensera för viss
underkapacitet i motortillverkningen i Skövde, Sverige i samband med stor orderingång.
Vidare gjordes fortsatta kapacitetshöjande investeringar i de svenska anläggningarna för komponenttillverkning. Under året genomfördes även marknadsinvesteringar rörande försäljning, service och verkstäder i centrala och östra Europa
Volvo FL7, 10, 12 och
FM7, 10, 12
8.940
9.350
13.090
Volvo FLC och FL6
8.670
8.780
7.040
Volvo NL och NH
6.440
5.490
3.210
69.720
84.770
84.660
Total
1 Inkluderar även övriga USA-tillverkade modeller
samt montering av tunga Volvo-lastbilar inleddes i Egypten och Saudiarabien.
Sammanlagt investerade Lastvagnar 2.523 Mkr (2.612) i anläggningar under 1999.
Volvo FH12 – Truck of the
Year 2000
Strategisk utveckling
Under 90-talet har Lastvagnar arbetat för att basera hela produktprogrammet på
samma produktkoncept i hela världen. Under 1999 kunde denna strategi fullbordas genom introduktionen av NH-lastbilarna i Sydamerika. Därmed bygger
Lastvagnars hela produktprogram inom tunga lastbilar på en basvariant med
endast ett fåtal undantag. Lastvagnar kan genom detta dra nytta av stora skalfördelar i utveckling och produktion av komponenter samt uppnå högre och jämnare
kvalitet.
Andra viktiga inslag i Lastvagnars strategiska utveckling är att utveckla starka
positioner på tillväxtmarknader i Asien, östra Europa och Sydamerika och att
fortsätta utvecklingen av kunderbjudandet inom finansierings-, försäkrings- och
servicetjänster.
Avtalet med Mitsubishi är av stor betydelse i Lastvagnars offensiva satsning på
framtida produkter och marknader.
Ambitioner år 2000
Lastvagnars världsomspännande industristruktur och marknadsorganisation ger, i
kombination med ett konkurrenskraftigt produktprogram baserat på samma
produktkoncept, förutsättningar för en ökad marknadspenetration under år 2000.
Vidare förstärks kunderbjudandet ytterligare med inriktning på totallösningar
omfattande finansiering och serviceavtal.
Produktförnyelsen fortsätter med fokus på medeltunga klassen i Europa samt på
anläggningstransporter i Nordamerika.
Bussar
Totalmarknad
Totalmarknaden för bussar över 16 tons totalvikt minskade under 1999 främst som
en följd av den minskade efterfrågan på den instabila sydamerikanska marknaden.
I januari korades nya Volvo FH12
till ”Truck of the Year 2000” i
Europa.
Volvo blir därmed det första
märke som vunnit branschens
mest prestigefyllda titel fem
gånger. Volvo FH blir samtidigt
den första lastbilsmodell som
erhållit titeln två gånger.
Den nya Volvo FH12 har
genomgått omfattande förändringar med ny drivlina, helt nytt
elektroniksystem, nytt chassi
med skivbromsar och EBS
(Electronic Brake System).
”Åtskilliga presstester i
Europa har visat att Volvo FH12
inte bara är en utomordentligt
bekväm och säker lastbil att köra,
utan också att den erbjuder sin
ägare en driftsekonomi som
ligger i absoluta Europa-toppen”,
skriver Truck of the Year-juryn
i sin motivering.
I västra Europa och Nordamerika ökade totalmarknaden något men präglades av
stark konkurrens. I Sydostasien var marknaden fortsatt svag under 1999.
Bussars nettoomsättning ökade till 15.160 Mkr (14.286). Exklusive förvärvade
enheter var nettoomsättningen oförändrad jämfört med föregående år. Antalet
levererade bussar och busschassier uppgick till 9.500 (10.200), varav andelen
31
Bussar
kompletta bussar stod för 51% (38). Justerat för förvärven MASA och Nova BUS
1997
1998
1999
Nettoomsättning
10.582
14.286
15.160
minskade antalet leveranser med 17%, huvudsakligen en följd av de svaga markna-
1
550
385
241
derna i Sydamerika och Asien. I västra Europa minskade Volvo Bussars mark-
5,2
2,7
1,6
nadsandelar på grund av försenad produktintroduktion av dubbeldäckare på den
Nyckeltal
Mkr
Rörelseresultat
jämförelsestörande poster om –422 Mkr var rörelseresultatet –37 Mkr och rörelsemarginalen var –0,3%.
Bussar
1997
1998
1999
Västra Europa
Östra Europa
Nordamerika 1
Sydamerika
Asien
Övriga marknader
4.030
160
1.110
1.350
1.410
670
3.580
280
2.730
1.510
1.650
450
3.430
200
3.640
710
1.000
520
Totalt
8.730
10.200
9.500
1 Volympåverkan till följd av förvärvade företag i Nordamerika är 1.000 levererade bussar.
Största marknader
USA 1, 2
Mexiko
Storbritannien
Brasilien 1
Sverige
Vid årets slut var orderboken 12% högre än vid motsvarande tidpunkt föregående år.
Bussar
Registrerade Volvo
bussar
engelska marknaden.
Marknadsandel,
%
1998
1999
1998
1999
1.630
1.370
1.510
1.090
350
1.850
1.270
790
460
470
n.a
23,4
53,6
9,0
44,2
n.a
18,5
28,3
6,4
47,3
1 Leverans från fabrik
2 Inkluderar förvärvet av Nova BUS fr o m andra
kvartalet 1998
Resultat
Rörelseresultatet 1999 uppgick till 241 Mkr att jämföra med 385 Mkr, exklusive
jämförelsestörande poster, föregående år. Det lägre rörelseresultatet beror främst
på lägre volymer i Asien, produktionsstörningar i de förvärvade enheterna i
Nordamerika under början av 1999, kostnader avseende etableringen i Wroclaw,
Polen samt utbyggnad av verksamheten i Mexiko.
Rörelsemarginalen sjönk till 1,6% (1998: 2,7 exklusive jämförelsestörande
poster) och avkastningen på operativt kapital till 4% (1998: 8, exklusive jämförelsestörande poster).
Under året tillverkade Volvo 10.050 bussar och busschassier (10.230), varav 48%
utgjordes av kompletta bussar. Produktionssystemet i Europa var högt utnyttjat
under året, medan MASA och Nova BUS visade lägre utnyttjandegrad på grund av
låg orderingång i slutet av 1998.
Under första kvartalet togs etapp 1 av tillbygget på fabriken i Wroclaw i bruk
Bussar
med en produktionstakt på 300 bussar per år. Tillverkningen i Wien upphörde
Mkr
1997
1998
1999
under året. I den förvärvade enheten MASA, Mexiko har Volvo på kort tid
Västra Europa
Östra Europa
Nordamerika
Sydamerika
Asien
Övriga marknader
5.082
190
2.314
1.002
1.562
432
5.528
366
5.574
910
1.519
389
5.940
226
7.022
550
951
471
10.582
14.286
15.160
Totalt
utvecklat och byggt om fabriken för att höja kvaliteten på befintliga produkter och
för att möta stora order under senare delen av 1999 på Volvo långfärdsbussar.
Bussar investerade 586 Mkr (320) i anläggningar under 1999.
Volvo Bussar har under de senaste åren vuxit kraftigt såväl genom organisk tillväxt
som genom flera förvärv i Europa och Nordamerika och befinner sig nu i en fas av
samordning och konsolidering. Tillsammans med den etablerade verksamheten
utgör de förvärvade enheterna en stark bas för Bussars framtida utveckling. Det
övergripande målet med Bussars konsolidering är att skapa en effektiv industristruktur med uthållig lönsamhet. Detta sker genom den pågående integrationen av
förvärven samtidigt som en genomgripande översyn görs av den etablerade verksamheten. Bland annat koncentreras delar av den europeiska produktionen till
Wroclav, vilket kommer att innebära väsentligt sänkt produktionskostnad.
En annan viktig del av Bussars strategiska utveckling är den successiva förändringen från chassitillverkare till tillverkare av kompletta bussar vilket bidrar till
stärkt lönsamhet.
Ambitioner år 2000
Under år 2000 fokuserar Volvo Bussar på att skapa synergier genom de gjorda
förvärven under 1998. Produktionen i fabriken i Wroclaw, är igång och den
32
årliga kapaciteten ökas successivt för att nå 1.100 bussar och 1.400 chassier år
Min syn på Volvo
2001. Verksamheten i Irvine, Storbritannien kommer under året att överföras till
Volvo har fört in
fokus, struktur
och stabilitet i The
AGES Group. Vi
har kombinerat de
båda bolagens
bästa egenskaper
och vilar på en
gemensam grund
av förtroende.
fabrikerna i Borås, Sverige och Wroclaw.
På marknadssidan är ambitionen att återta tappade marknadsandelar på viktiga
marknader som Storbritannien och Sydamerika samt öka leveransvolymer och
marknadsandelar i Nordamerika.
Ambitionerna inkluderar även fortsatt effektivisering genom ökad komponentgemenskap och sänkning av kostnaderna för inköp globalt.
Steve De Stefano
Försäljare
The AGES Group
Florida, USA
Totalmarknad
Världsmarknaden för tyngre anläggningsmaskiner minskade något under 1999.
Nordamerikamarknaden, den enskilt största i världen, minskade med närmare 10%
medan den västeuropeiska marknaden ökade med ca 15%. På övriga marknader
minskade den totala efterfrågan på tyngre anläggningsmaskiner med ca 5%.
Tecknen på återhämtning i Asien blev dock allt tydligare, bland annat i Sydkorea
och framför allt under andra halvåret. Världsmarknaden för lättare anläggningsmaskiner ökade med närmare 10%.
Till antal räknat sålde Anläggningsmaskiner för första gången över 20.000 enheter.
Det innebär att andelen av marknaden ökade såväl totalt som inom flera av
produktgrupperna, t ex grävmaskiner, ramstyrda dumprar och kompakta hjullastare.
Nettoomsättningen var i det närmaste oförändrad; 19.295 Mkr (19.469).
Nyckeltal
Mkr
1997
1998
1999
Nettoomsättning
16.758
19.469
19.295
Rörelseresultat 1
1.444
1.549
1.736
8,6
8,0
9,0
jämförelsestörande poster om –910 Mkr var rörelseresultatet 639 Mkr och rörelsemarginalen 3,3%.
Mkr
1997
1998
1999
Västra Europa
Östra Europa
Nordamerika
Sydamerika
Asien
Övriga marknader
7.836
263
5.785
991
1.036
847
9.557
336
6.645
957
1.092
882
10.032
193
5.982
507
1.903
678
16.758
19.469
19.295
Totalt
Relativt ökade andelen lättare anläggningsmaskiner medan tyngre maskiner
noterade en svag nedgång. Justerat för avyttringar och förvärv ökade försäljningen
med 6%. Västra Europa var fortsatt det enskilt största marknadsområdet med en
andel på 52% (49) av Anläggningsmaskiners totala försäljning. Nordamerika
svarade för 31% (34) och Asien och övriga delar av världen för 17% (17).
Orderboken var värdemässigt 20% högre vid utgången av året jämfört med
utgången av föregående år.
Resultat
Rörelseresultatet uppgick till 1.736 Mkr, vilket är den högsta nivån någonsin för
Anläggningsmaskiner (1998: 1.549 exkl jämförelsestörande poster) och rörelsemarginalen uppgick till 9,0% (8,0). Bidragande till den positiva resultatutvecklingen var förbättrad produktivitet, omstruktureringen av grävmaskinsaffären med
avveckling av verksamheten i Eslöv och att tillverkningen i Sydkorea tidigare än
väntat lämnar positivt bidrag. Även realisationsvinst vid avyttring av bolag och
sänkta produktkostnader påverkade resultatet i positiv riktning.
Avkastning på operativt kapital ökade under 1999 till 19% (1998: 18, exklusive
jämförelsestörande poster).
Under året fullbordade Anläggningsmaskiner omstruktureringen av sin grävmaskinsaffär vilket innebär att Volvos globala centrum för grävmaskiner nu har
koncentrerats till Sydkorea.
33
Som ett led i att utnyttja fabriken i Sydkorea som en industriell bas i Asien för
Min syn på Volvo
Förändringar som
självstyrande
grupper och
närmare kontakt
med andra Volvofabriker har givit
oss anställda
möjligheter att
växa både personligt och professionellt.
Elaine Tereza
Teixiera, Operatör
Volvo Lastvagnar
Curitiba, Brasilien
Anläggningsmaskiners produkter inleddes även tillverkning av ramstyrda dumprar
under slutet av 1999.
Under 1999 färdigställdes ombyggnaden av Anläggningsmaskiners fabrik i
Asheville, USA, där tillverkning av hjullastare och ramstyrda dumprar sker.
Investeringar har gjorts för ökad mekanisering, större flexibilitet samt miljöförbättrande åtgärder. Samtidigt har möjlig kapacitet ökats från 2.000 till 3.000
enheter per år.
Investeringar i anläggningar uppgick till 578 Mkr (630) varav större delen avsåg
investeringar i samband med produktionsomställning för nya produkter samt
kapacitetshöjande åtgärder.
Sedan 1995, då Volvo Construction Equipment blev helägt dotterbolag inom
Volvokoncernen, har man arbetat enligt en offensiv tillväxtstrategi. Genom
utveckling av egna produkter och genom förvärv har Anläggningsmaskiner både
utökat produktområdena och breddat kunderbjudandet. Målet med tillväxtstrategin är att kunna erbjuda ett heltäckande produktsortiment inom anläggningsmaskiner. Av stor strategisk betydelse är förvärvet i Sydkorea, vilket innebär en
avsevärt förbättrad position såväl marknads- som produktmässigt, främst inom
grävmaskiner.
Ambitioner år 2000
Under första kvartalet år 2000 genomförs ett antal viktiga produktlanseringar med
bl a nya generationer av hjullastare och grävmaskiner. På den nordamerikanska
marknaden ökas fokuseringen på de mindre maskinerna bland annat genom
lansering av de kompakta grävmaskiner som under 1999 introducerades i Europa.
Tillsammans med de kompakta hjullastarna har Volvo därmed ett konkurrenskraftigt produktprogram i det starkt växande kompaktsegmentet.
Den under 1999 påbörjade introduktionen av koreatillverkade volvogrävmaskiner hos återförsäljare fortsätter med oförminskad kraft under år 2000.
Grävmaskinerna, som är mycket konkurrenskraftiga, har blivit väl mottagna på
marknaden och i Sydkorea planeras för ökning av kapacitetsutnyttjandet. Utöver
detta förbereds tillverkning av fler produkter ur Anläggningsmaskiners sortiment.
Vidare inrymmer Anläggningsmaskiners ambitioner för år 2000 en fortsatt
sänkning av kostnadsnivån inom inköp samt produktivitetshöjande åtgärder i
samband med framtagning av nya produkter.
Under år 2000 läggs också stor vikt vid att vidareutveckla Anläggningsmaskiners
mjuka produkter såsom uthyrning, finansiering, servicekontrakt samt inom begagnatförsäljning.
34
Totalmarknad
Världsmarknaden för marinmotorer 1999 ökade något jämfört med 1998, tack
vare en stark konjunktur i Nordamerika. Marinmotormarknaden i Europa stärktes
alltmer under årets senare del och för året som helhet låg efterfrågan i nivå med
Nyckeltal
Mkr
1997
1998
1999
Nettoomsättning
4.466
4.931
5.761
Rörelseresultat 1
181
95
314
4,1
1,9
5,5
jämförelsestörande poster om –158 Mkr var rörelseresultatet –63 Mkr och rörelsemarginalen –1,3%.
1998. Efterfrågan på marinmotorer i Asien var fortsatt svag under 1999, och det
fanns heller inga tecken på en snar återhämtning. Industrimotormarknaden i
världen fortsatte att växa under 1999 och särskilt stark var utvecklingen i Europa.
Nettoomsättningen ökade 1999 med 17% till 5.761 Mkr (4.931) främst som en följd
av god försäljning av marinmotorer i såväl Europa som Nordamerika. Volvo Pentas
Mkr
1997
1998
1999
Västra Europa
Östra Europa
Nordamerika
Sydamerika
Asien
Övriga marknader
2.219
34
1.332
136
643
102
2.725
23
1.412
153
476
142
2.986
26
1.770
134
692
153
Totalt
4.466
4.931
5.761
industrimotorförsäljning utvecklades väl, framförallt i Asien och Europa, bland annat
på grund av en kraftigt ökad efterfrågan av generatoraggregat under andra halvåret.
Under 1999 ökade Volvo Pentas marknadsandelar i Europa och Nordamerika.
Orderboken var vid utgången av 1999 värdemässigt 35% högre jämfört med
motsvarande tidpunkt 1998.
Resultat
Rörelseresultatet uppgick till 314 Mkr (1998: 95, exklusive jämförelsestörande
poster) och rörelsemarginalen ökade till 5,5% (1,9). Stark försäljningsutveckling
inom alla marknader samt genomgående lägre omkostnadsnivå i framförallt
Europa bidrog till den kraftigt förbättrade resultatutvecklingen.
Avkastningen på operativt kapital översteg 25% (1998: 7, exklusive jämförelsestörande poster).
Kapacitetsutnyttjande jämfört med föregående år var högre både i den amerikanska och svenska anläggningen. I Kina investerades under 1999 ca 40 Mkr i
uppförande av en anläggning för montering av Volvo Penta industrimotorer.
Under de senaste åren har Volvo Penta arbetat för att stärka industrimotoraffären
och därigenom minska beroendet av de mer konjunkturkänsliga marinmotorerna
för fritidsbruk. Målet är att tillväxten inom industrimotorer ska överstiga
tillväxten inom marinmotoraffären. Omsättningsökningen 1999 var 32% för Volvo
Pentas industrimotoraffär och 15% för marinmotorer.
En annan betydelsefull del i den strategiska utvecklingen är den pågående
konsolideringen av Marin- och industrimotorers globala försäljnings- och serviceorganisation. Syftena är att öka marknadsandelar i Europa, Nordamerika och
utvalda tillväxtmarknader och att effektivisera verksamheten. Till detta kommer
de närmaste årens planerade produktförnyelse med lansering av nya konkurrenskraftiga produkter varje år.
Min syn på Volvo
Kvalitet, ekonomi
och säkerhet i
betydelsen av
både leveranssäkerhet och närhet.
Jag tror att Volvo
av i dag innebär
nya grepp och
satsningar som
också är positiva
för Volvo Penta.
Ambitioner år 2000
År 2000 inleddes med att Volvo Penta och dess joint venture partner, Wuxi Diesel
Engine Works, invigde en monteringsfabrik för dieselmotorer och generator-
Hans Wiklund
Nimbus Boats AB
Göteborg, Sverige
35
aggregat i kinesiska Wuxi. Kina har stort behov av elkraft och efterfrågan på drift-
Min syn på Volvo
Volvo betyder min
anställning helt
enkelt, jag har ett
intressant jobb
inom Rymd där
jag arbetar med
Arianeraketen.
Men Volvo står
också för tillhörighet till en
teknologisk
industrikoncern.
säkra generatoraggregat är mycket stor. Ambitionen är att fortsätta vidareutveckla
den kinesiska etableringen och öka försäljningen på den kinesiska marknaden men
även att exportera till andra marknader i Asien. Kapaciteten i monteringsfabriken
är 5.000 motorer per år.
Under år 2000 sker kraftfulla satsningar inom industrimotorsegmentet, främst
genom motorer för mobila generatoraggregat men även inom områden för fasta
installationer samt fortsatt utbyggnad av distributionsnät för industrimotorer. På
den marina sidan intensifieras arbetet med utvecklingen av Volvo Penta som
Walter Schaffer
Kontrollant, Volvo
Aero, Sverige
ledande leverantör på den nordamerikanska marknaden för marina dieselmotorer
i de segment företaget verkar. Vidare stärks marknadsorganisationen genom
expansion av återförsäljar- och servicenät.
Nyckeltal
Aero
Mkr
1997
1998
1999
Nettoomsättning
7.476
8.584
9.953
472
527
584
6,3
6,1
5,9
Rörelseresultat
Rörelsemarginal, %
Aero
Totalmarknad
Den internationella flygtrafiken, som påverkar huvuddelen av Aeros verksamhet,
fortsatte att växa även under 1999 och med en snabbare takt än föregående år.
Flygtrafiken i världen ökade under året med 6,3%, jämfört med fjolårets tillväxt
Aero
Mkr
1997
1998
1999
Västra Europa
Östra Europa
Nordamerika
Sydamerika
Asien
Övriga marknader
3.682
6
3.066
257
264
201
4.231
47
3.502
284
336
184
4.560
16
4.557
193
491
136
Totalt
7.476
8.584
9.953
på 2,6%. Det var framför allt Asien och Europa som hade den största tillväxten,
9,4% respektive 7,4%.
Även på den viktiga amerikanska marknaden ökade flygresandet, med 4,6%.
Den positiva trenden väntas hålla i sig, även på lång sikt. Samtidigt kännetecknades
utvecklingen av ökad konkurrens inom flygbranschen och minskad lönsamhet för
många flygbolag, vilket innebar ökad prispress och sjunkande orderingång hos flygplanstillverkarna.
Aeros försäljning ökade till 9.953 Mkr, en ökning med 16%. Det var framför allt en
stark efterfrågan på civila flygmotorer som bidrog till försäljningsökningen. Aero
fick under året bland annat betydande beställningar från General Electric och GE
Capital Aviation Services. Även inom Volvo Aeros amerikanska bolag The AGES
Group ökade försäljningen.
Kontraktet med Sydafrika om försäljning av Gripen-plan var av stor strategisk
betydelse. Kontraktet omfattar 28 plan med en option för Sydafrika att stanna vid
nio plan. Aero, som levererar RM12-motorn till Gripen-planet, har cirka 10% av
världsmarknaden för motorer till stridsflygplan i sin klass.
Inom Rymd påverkades försäljningen negativt av begränsad tillgång på satelliter
att skjuta upp, men redan under 2000 väntas betydligt fler uppskjutningar av både
Ariane 4 och 5, där Aero levererar utloppsmunstycken, brännkammare och bränsleturbiner.
Orderbokens nivå var värdemässigt 4% högre vid årsskiftet 1999/2000 jämfört
med motsvarande tidpunkt föregående år.
Resultat
Aeros rörelseresultat steg under 1999 till 584 Mkr (527), trots en ökad prispress
inom hela flygbranschen. Bakom resultatförbättringen låg framför allt den ökade
36
försäljningen av komponenter till civila flygmotorer, där det under året förvärvade
Volvo Aero Norge AS bidrog med 75 Mkr. Lönsamheten inom Motorunderhåll och
Gasturbiner var fortsatt låg.
Inom Komponenter låg tillverkningen under hela året mycket nära kapacitetstaket,
vid såväl anläggningen i Trollhättan som i Kongsberg, Norge. Det ansträngda
produktionsläget väntas bestå en bit in på år 2000.
Under året levererade Aero den 100:e RM12-motorn till Gripen-planet för det
svenska flygvapnets räkning. Totalt har flygvapnet beställt 204 Gripen-plan med
215 motorer.
Tillsammans med exportordern till Sydafrika innebär detta en
Min syn på Volvo
Volvo erbjuder
trygg service och
bra återförsäljarnät. Jag upplever
även gott samarbete, framför
allt inom miljöområdet under
lång tid. Det är
i många fall lika
viktigt som själva
produkten.
Sten
Abrahamsson
Åkare, Renova AB
Sverige
planlagd produktion fram till år 2011.
Volvo Aeros rymdverksamhet fick under 1999 två strategiskt viktiga kontrakt.
Ett för konstruktionsstudier av turbinerna för Europas senaste raketmotor, Vinci,
som ska användas på det övre steget på Ariane 5 samt ett kontrakt för tillverkning
av mer än 200 turbinskivor till Viking-motorns turbopumpar i Ariane 4-raketen.
Ett viktigt inslag i Volvo Aeros strategiska utveckling har varit att minska beroendet
av den svenska militära marknaden. Den svenska militärens andel av Aeros försäljning var under början av sjuttiotalet över 90%. Från en andel om 33% i början av
nittiotalet har den successivt sjunkit till 14% under 1999. Detta har kunnat göras
genom expansion inom civila motorkomponenter, service, motorunderhåll och
leasing, bland annat genom förvärv.
Den fortsatta tillväxten för Aero fokuseras inom två områden; komponenter till
flyg- och rymdindustrin samt tjänster till flygbolag och andra aktörer på den mycket
omfattande eftermarknaden inom flygindustrin.
Aero har som delägare i ett antal motorprogram en stark ställning inom området
motorkomponenter. Förvärvet av Norsk Jetmotor har ytterligare stärkt denna
position. Faktureringen inom tjänsteområdet representerar ca 55% av Aeros totala
fakturering. Förvärvet av The AGES Group har inneburit tillgång till nya marknader
och ökat kunnande inom eftermarknaden. Avtalet med Boeing samt förvärvet av Jet
Support öppnar goda möjligheter till affärer med reservdelar till flygbolagen.
Ambitioner år 2000
Aeros huvudsakliga ambition år 2000 är fortsatt expansion. Arbetet är också
inriktat på att utveckla relationerna med Boeing och med andra företag i flygbranschen för att etablera ytterligare samarbeten för The AGES Group.
De stora motortillverkarna General Electric och Pratt & Whitney meddelade
under 1999 att man avser lägga ut ca 90% av tillverkningen till underleverantörer.
Det innebär stora möjligheter för den civila komponenttillverkningen inom Aero.
Fokus ligger på fortsatt kostnadsreduktion, samtidigt som kvalitetsarbetet har
högsta prioritet.
En viktig ambition år 2000 är att inleda förberedelserna inför exporten av
Gripen-plan till Sydafrika, samtidigt som arbetet med att vinna fler exportorder
fortsätter. Inom motorkomponenter förbereds produktion och första leveransen av
komponenter till den militära amerikanska flygmotorn F414, enligt det kontrakt
som tecknades i januari 2000 med General Electric Aircraft Engines.
37
Volvos säljfinansieringsverksamhet
Resultaträkning i sammandrag 1
Nettoomsättning
1997
1998
3.709
6.045
Mkr
1999
7.556
Säljfinansieringsverksamheten är en väsentlig del av Volvos strategi för att öka
tillväxten och stärka lönsamheten i koncernen. Verksamheten tillgodoser markna-
Rörelseresultat
Resultat från
andelar i intressebolag
148
243
594
dens växande behov av alltmer komplexa finansiella lösningar individuellt eller i
–196
83
144
kombination med försäkring och/eller serviceavtal. Den stärker dessutom konkur-
Resultat efter
finansiella poster
Skatter
Minoritetsintresse
–48
–140
5
326
–187
11
738
–250
0
Nettoresultat
–183
150
488
renskraften hos Volvos återförsäljare.
Volvos säljfinansieringsverksamhet bedrivs i 19 bolag (18) och avser främst
lastbilar, men i ökad utsträckning även bussar och anläggningsmaskiner. Utbudet
omfattar finansieringstjänster i form av avbetalningskontrakt, finansiell leasing,
operationell leasing och återförsäljarfinansiering. På de flesta marknader erbjuds
Nyckeltal 1
1997
1998
1999
Tillgångar, Mkr
27.704
Kreditportfölj netto, Mkr
26.217
Avkastning på eget kapital, % neg
Penetrationsgrad, %
30
37.446
35.420
4,6
27
49.764
45.110
12,1
33
dessutom försäkrings-, service- och underhållsavtal separat eller i kombination
med finansieringstjänster.
Verksamheten fortsatte att expandera kraftigt under 1999, huvudsakligen i
Nordamerika, Storbritannien, Frankrike och Spanien. Sedan 1998 har de totala
tillgångarna, exklusive avyttringar och förvärv, ökat med 11,5 miljarder kronor och
Fördelning av kreditportfölj, netto
Kommersiella produkter
Operationell leasing
Finansiell leasing
Avbetalningskontrakt
Återförsäljarfinansiering
Övriga kundkrediter
1
%
1997
1998
1999
25
30
26
16
3
26
31
26
16
1
25
29
29
16
1
uppgick vid årets slut till 49,8 miljarder kronor. Kreditportföljen vid årets slut
uppgick till 45,1 miljarder kronor och bestod av ca 100.000 kontrakt (66.000
1 Exklusive Personvagnar 1997 och 1998
exklusive Personvagnar). Under året etablerades ett nytt finansbolag i Mexiko.
Penetrationsgraden, d v s andelen säljfinansierings- och servicekontrakt i förhållande till den totala nyförsäljningen, var för lastbilar i genomsnitt 49 procent i
Europa och 20 procent i Nordamerika.
Finansieringen av säljfinansverksamheten koordineras av Volvos internbank,
Volvo Treasury, i enlighet med fastlagda policies.
Resultatutveckling
Rörelseresultatet uppgick 1999 till 594 Mkr (243, exklusive Personvagnar) varav
240 Mkr avser en upplösning av reserver som genom en gynnsam utveckling på
marknaden inte längre erfordras. Justerat för upplösningen av reserver innebär
detta en resultatförbättring under året med 46 procent.
Rörelseresultatet var starkt i de etablerade säljfinansieringsbolagen och avkastningen på eget kapital för dessa bolag översteg Volvokoncernens avkastningskrav.
I de nystartade bolagen, främst i Nordamerika, stärktes rörelseresultatet betydligt
under 1999, p g a ökad intjäningsförmåga i mer mogna portföljer. Den brittiska
Min syn på Volvo
Det skapas
allianser och
samarbeten runt
om i världen och
min trygghet och
framtid är att
Volvo fortsätter
att vara en av de
ledande lastbilstillverkarna i
världen.
Ruben Ochoa
produktionsledare
Volvo Lastvagnar,
Köping, Sverige
38
marknaden för korttidsuthyrning var fortsatt pressad med hård konkurrens och
fallande priser som följd.
Omstruktureringen av Volvos säljfinansverksamhet i Brasilien slutfördes under
året och ett positivt resultat kunde redovisas.
Riskreservering
Riskreservering sker både för kreditrisker samt för restvärdesrisker i den mån restvärdesrisken är hänförlig till säljfinansbolaget. För de kunder som ej kan fullgöra
sina avtalsenliga förpliktelser görs specifika reserveringar för kreditrisker baserade
på individuell bedömning av varje enskilt kontrakt. Härutöver görs för respektive
säljfinansbolag reserveringar för befarade kreditoch restvärdesförluster baserat på
historiskt utfall och förväntad framtida risk enligt fastställda policies.
Reserverna för befarade kreditoch restvärdesförluster motsvarade vid
utgången av 1999 1,3 procent av kreditportföljen (2,1, exklusive Personvagnar).
Därutöver fanns vid årsskiftet reserver för individuella kontrakt motsvarande 1,6
procent av kreditportföljen (1,5, exklusive Personvagnar). Konstaterade kreditförluster uppgick 1999 till 0,40 procent (0,27, exklusive Personvagnar).
Med hänsyn till att säljfinansieringsverksamheten medför stor finansiell exponering i enskilda länder har även centrala reserver byggts upp på 95 Mkr (225).
Upplösningarna under 1999 är en följd av försäljningen av Volvo Personvagnar och
har ej påverkat resultatet för säljfinansieringsverksamheten. Den centrala reserven
motsvarade 0,2 procent (0,2, exklusive Personvagnar) av kreditportföljen vid
utgången av 1999.
Ny affärsenhet för Volvos finansieringsverksamhet
Finansieringsverksamheten ökar i betydelse för Volvokoncernen och i syfte att
förstärka finansieringsstödet till affärsområdena och Volvos kunder samlas Volvos
totala verksamhet inom finansiering i en ny koncerngemensam affärsenhet, Finans,
som bildades vid årsskiftet 1999/2000. I den nya affärsenheten kommer bland
annat att ingå Volvos samlade säljfinansieringsverksamhet inklusive Volvo Finans,
Volvo Treasury samt Volvia.
Riskexponering
Delar av säljfinansieringsverksamheten medför vissa specifika kreditoch restvärdesrisker.
Kreditrisk inom
säljfinansiering
Inom säljfinansiering fördelas kreditrisken på en stor mängd enskilda
slutkunder och återförsäljare. Säkerheter finns i form av de finansierade
produkterna. I kreditgivningen eftersträvas balans mellan riskexponering och förväntad avkastning.
Gemensamma policies för krediter
och regler för kundklassificering styr
verksamheten. Kreditportföljen skall
ha en sund fördelning mellan olika
kundkategorier och olika branscher.
Kreditriskerna hanteras genom aktiv
kreditbevakning och rutiner för uppföljning och i förekommande fall
återtagande av produkter. Vidare görs
avsättningar till kreditriskreserver.
Restvärdesrisk inom
säljfinansiering
Restvärdesrisken är främst hänförlig
till de kontrakt som avser operationell leasing. Den består av risken att
leasingobjekten, vid utgången av ett
operationellt leasingavtal, har ett
annat restvärde än vad som förutsågs
vid ingången av avtalet. Det innebär
att leasinggivaren kan tvingas avyttra
produkter med förlust. Restvärdesrisker hanteras genom god marknadskännedom, kunskap om produktoch prisutveckling samt aktiviteter
för att stödja andrahandsvärdet på
produkterna. Vidare görs avsättningar till restvärdesreserver för att
möta eventuella skillnader mellan
förväntade och verkliga restvärden.
Ränte- och likviditetsrisk
inom säljfinansiering
Ränteförändringar som sker under
ett kontrakts löptid kan påverka
resultatutfallet. Därför eftersträvas
i så hög grad som möjligt matchad
räntebindning på in- och utlåning.
Vid utgången av 1999 var matchningsgraden cirka 93 procent.
På motsvarande sätt skall upplåningens löptid sammanfalla med
utestående kontrakts löptid. Denna
matchningsgrad var cirka 91 procent
vid årsslutet 1999.
39
Forskning och utveckling –
med fokus på kundens affär
I och med Volvos inriktning på kommersiella produkter, är Volvos affär i hög grad
Teknik för säkerhet
en del av kundens affär. Därför ägnas väsentliga forskningsinsatser, inte bara på
traditionell produktutveckling, utan även på att utveckla effektiva mjukvaru- och
helhetslösningar med syftet att förbättra lönsamheten i kundens affär.
Volvos forsknings- och utvecklingsinsatser förändras i takt med att samhällets
och kundernas krav på allt effektivare transporter, miljöanpassade lösningar och
säkerhetstänkande ökar. Kraven påskyndar utvecklingen av nya material och
bränslen, effektivare motorer, elektroniksystem och IT. Dessa områden är därför
den naturliga grunden för Volvos forskning och utveckling.
IT-baserat system för transportinformation – Dynafleet
Ett utvalt forskningsområde är transporttelematik, som omfattar utveckling av ITVolvos tunga lastbilar innehåller
baserade system för transportinformation. Ett resultat av denna forskning är Volvos
viktiga nyheter inom bromsom-
Dynafleet-system, som exempelvis ger ett åkeri eller en bussoperatör möjligheten
rådet, bland annat nyutvecklade
att på ett effektivt sätt samordna hela sin verksamhet för ett stort antal fordon.
skivbromsar. Dessa ökar säker-
Dynafleet kan väljas i tre nivåer. På den första nivån samlas kontinuerligt data
heten betydligt, till exempel
om fordonets tillstånd i modulens minne samt data om förarens körsätt på dennes
genom att bromssträckan vid
normalkörning minskas med
”smart card”, en form av elektronisk minnesbank. Uppgifterna används av åkeriet
10–15%. Systemet känner även
eller bussoperatören för trafikplanering liksom för service- och underhållspla-
automatiskt av slitaget och
nering. Vidare hjälper uppgifterna föraren att köra optimalt.
justerar bromsverkan jämnt över
alla hjul.
I nivå 2 tillkommer meddelandehantering mellan trafikledningen och fordonet,
främst via SMS (Short Message Services), vilket minimerar användningen av GSMtelefonen. Satellitkommunikation kan användas som alternativ. Nivå 3 innebär att
föraren på en färgskärm med kartor får aktuell trafikinformation via informationskanalerna RDS/TMC.
1)
Mdr
Service- och underhållssystem via trådlös kommunikation
6
En trend inom transportnäringen är att kunderna strävar mot större fokusering på
sina kärnverksamheter genom så kallad outsourcing av service och underhåll. För
4
2
att möta efterfrågan inom detta område har exempelvis Aero utvecklat datasystem
för felsökning och planering av behovsstyrt underhåll av motorer till civila flygbolags flottor. Underhållet baseras på data om motorernas utnyttjande i kombination
0
1997
1998
1999
med data om alla ingående komponenter. Databaslösningar har utvecklats, liksom
system för trådlös kommunikation och överföring av information via Internet.
1) Volvokoncernen exklusive Personvagnar
Inom Anläggningsmaskiner, vars produkter har stor betydelse för kundens effektivitet och lönsamhet, fokuseras forskningen mot utveckling av system för snabb
diagnos och felsökning samt överföring av till exempel reparationsanvisningar via
GSM-nätet.
Modulkonceptet – ger rätt lastbil för varje ändamål
Lastvagnars kunder arbetar inom vitt skilda områden och deras verksamhet specialiseras allt mer. I framtiden måste Lastvagnar därför i ännu högre grad kunna
erbjuda varje kund en skräddarsydd transportlösning. Det måste också göras på ett
effektivare, enklare och mindre resurskrävande sätt än idag.
40
Därför byggs Volvos lastbilar i ökande utsträckning i ett modulkoncept. Detta
definieras som ”ett antal komponenter och gränssnitt som organiseras, utvecklas,
produceras och underhålls i moduler och som på ett flexibelt sätt kan kombineras
Teknik för miljö
Omsorgen om miljön är drivkraften i Volvos forsknings-
för att bygga en definierad produktfamilj”. Lastbilen har delats in i byggstenar –
projekt för att utveckla nya driv-
moduler. Varje modul har definierade gränssnitt till andra moduler. Med definierade
system och anpassa fordonen för
gränssnitt kan modulerna kombineras för att bilda skräddarsydda transportlösningar.
alternativa bränslen, till exempel
Modulkonceptet innebär också ett förändrat arbetssätt inom produktutveck-
biogas och DM E (dimetyleter).
Sedan 1992 har Volvo levererat
lingen. För utveckling av varje modul ansvarar ett globalt, tvärfunktionellt team av
mer än 400 bussar som drivs av
tekniker med olika kompetens. Teamet utvecklar modulen parallellt och kan arbeta
CNG (Compressed Natural Gas)
med flera lastbilsmodeller samtidigt. I modulteamen medverkar också underleve-
i Europa. I Göteborg pågår tek-
rantörer i teknik- och produktutveckling. Leverantörerna tar allt större ansvar för
att utveckla vissa moduler i lastbilen.
niska fältprov med en hybridbuss, vilken drivs av etanol via
en gasturbin och elmotor. Volvo
Genom modulkonceptet uppnår Volvo många fördelar. Modulerna ger flexibi-
Lastvagnar har tagit fram en FL6
litet att erbjuda ett brett produktsortiment med så få artiklar som möjligt. Det
elhybridlastbil för tätortsdistribu-
leder till större skalfördelar, förbättrad kvalitet, kortare ledtider och därmed också
lägre kostnader, både för Volvo och dess kunder.
För fyra år sedan hade Lastvagnar globalt sex olika produktfamiljer i drift för
tunga lastbilar och omkring 48.000 aktiva artiklar. År 2001 avses samtliga Volvos
tunga lastbilsmodeller baseras på en familj, FH-familjen, och bestå av cirka 25.000
artiklar.
Lastvagnars FH-modell, som lanserades på marknaden redan 1993, är Volvos
mest betydelsefulla exempel på modultänkande. Under 1999 producerades
närmare 70.000 exemplar av tunga volvolastbilar baserade på FH-familjen (FH, FM,
VN och NH). Det är därmed en av världens största volymer för en tung lastbilsfamilj.
Även Bussar och Anläggningsmaskiner arbetar med modultänkande i sin
produktion.
tion med en diesel- och en
elmotor, och i januari 1999 introducerades en naturgaslastbil.
Inom det amerikanska dotterbolaget Nova BUS, liksom inom
Volvo i Sverige, pågår projekt för
såväl dieselhybrider som bränsleceller.
Utifrån de låga emissionsnivåer, som Volvo Exhaust Filter
ger, studeras vilken teknisk
potential som finns för att ytterligare sänka emissionerna av
kväveoxider och partiklar från
dieseldriften.
Forskning inom dieselförbränning
Dieselförbränning är ett viktigt forskningsområde för Volvokoncernen. Arbetet
sker såväl i egen regi som i samarbete med externa företag och högskolor. Den
huvudsakliga utmaningen för forskarna ligger i att kunna kombinera en fortsatt
kraftfull minskning av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM) med en gynnsam
utveckling av motorns övriga värden i form av låg bränsleförbrukning och kostnad
samt hög tillförlitlighet och livslängd.
Vid Volvos motorgjuteri i Skövde införs under år 2000 en ny gjutmetod, som ger
ett material med avsevärt högre draghållfasthet. Detta medger att det högsta
Volvo Exhaust Filter
trycket vid förbränningen i en motor kan höjas, vilket i sin tur förbättrar förutsättningarna att utveckla förbränningssystemet mot lägre förbrukning och
minskade emissioner.
Volvos forskning inom området dieselemissioner har under 1999 resulterat i
fortsatta framsteg, som når kunderna om några år. Emissionsbildningen vid
förbränningen kan fortfarande sänkas – inte minst tack vare förbättrad bränsleinsprutningsteknik. Dessutom pågår ett omfattande utvecklingsarbete med avgasefterbehandling för dieselmotorer.
Under 1999 har Volvo introducerat ett självregenererande partikelfilter, Volvo
Exhaust Filter. Det innehåller dels en katalysator, dels ett keramiskt filter där
partiklarna i de inströmmande avgaserna effektivt filtreras och förbränns. Filtret,
som är baserat på den så kallade CRT-tekniken (Continuously Regenerating Trap),
är främst avsett för bussar och lastbilar i stadstrafik.
41
Miljöarbete –
en förutsättning för konkurrenskraft
Emissionslagkrav kväveoxider
g/kWh
och lönsamhet. Anpassning till kommande lagkrav innebär i sig stora satsningar,
14
men eftersom kundernas efterfrågan på miljöanpassade produkter successivt ökar
12
så finns det affärsmöjligheter i att erbjuda sådana produkter och även tjänster
10
Euro 1
Euro 3
Euro 4
USO4
96
98
00
02
04
Volvo ska betraktas som en attraktiv samarbetspartner och arbetsgivare.
6
US98
92 94
innan lagstiftningen träder i kraft. Dessutom är en god miljöprofil viktig för att
8
Euro 2
06
08 10
Ett framsynt miljöarbete är av stor vikt för koncernens långsiktiga konkurrenskraft
16
Tunga lastbilar och bussar
4
2
Fokus på användningsfasen
0
Volvos miljöarbete omfattar samtliga faser i produkternas livscykel, från utvinning
av råvaror och tillverkning till skrotning och återvinning. Ungefär 90% av miljöpå-
EU
Japan
USA
Japan, ej beslutat
verkan uppstår idag under användningsfasen, i första hand beroende på miljö- och
Utsläpp kväveoxider inom EU
tusen ton
hälsopåverkande emissioner samt utsläppen av koldioxid som bidrar till den
14.000
globala uppvärmningen. Arbetet med att sänka emissionerna är därför ett foku-
12.000
serat område i Volvos produktutveckling.
10.000
8.000
6.000
Utsläppen av lagreglerade emissioner, dvs kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och
4.000
partiklar, från tunga dieseldrivna fordon har minskat med mellan 60 och 85
2.000
procent under de senaste 25 åren, och ytterligare sänkningar kommer att ske i takt
0
90
95
00
Vägtransporter
Processindustri
Andra transportslag
Förbränning ej industri
05
10
15
Minskade utsläpp av luftföroreningar
20
Förbränning industri
Förbränning energiprodukter
Jordbruk
med att ny lagstiftning införs. Prognoser som gjorts inom Auto Oil 2 – ett
samarbete mellan EU-kommissionen, medlemsländerna, fordonsindustrin, oljebolagen och andra intresseorganisationer inom EU – visar att de åtgärder som planeras
för att begränsa emissionerna från transportsektorn och andra utsläppskällor
kommer att leda till väsentliga förbättringar av luftkvaliteten i Europas tätbefolkade områden. Volvos ambition är att uppfylla nya krav i god tid innan lagstiftningen träder i kraft. För trafik i känsliga miljöer erbjuder Volvo lastbilar och
bussar med fabriksmonterat avgasfilter, som sänker utsläppen av partiklar, kolmonoxid och kolväten med mellan 80 och 90 procent. Volvo är ledande tillverkare av
naturgasbussar i Europa och sedan 1999 finns även naturgasdrivna lastbilar i Volvos
produktprogram.
För anläggningsmaskiner, marin- och industrimotorer samt flygmotorer har
miljökraven hittills inte varit lika långtgående som för lastbilar och bussar, men
miljölagstiftningen skärps successivt, samtidigt som kundernas miljöintresse ökar
på många marknader.
Lägre bränsleförbrukning – minskade utsläpp av koldioxid
Utsläppen av koldioxid från tunga kommersiella transportmedel regleras för närvarande inte i lag. Men eftersom utsläppen av koldioxid står i direkt relation till
bränsleförbrukningen sker en ständig utveckling på området, dels genom en
höjning av motorns verkningsgrad och minskade transmissionsförluster, dels genom
förbättrade aerodynamiska egenskaper. Volvo arbetar också med olika alternativ
till dieselbränsle. Till exempel har Volvo tagit fram världens första prototypbuss
42
med DME (dimetyleter) som bränsle, vilket kan framställas ur biomassa. Tester
genomförs också med bränslecellsdrivna fordon och olika typer av elhybrider.
Miljöledningssystem i Volvos värdekedja
Produktutveckling
Inköp
Produktion
Försäljning
VTC
Transportlösningar för storstadstrafik
Volvo deltar i flera samarbetsprojekt kring utvecklingen av effektivare och mindre
VBC
miljöpåverkande transportsystem för gods- och persontrafik i storstäder. Volvos
VCE
verksamhet inom detta område samordnas genom affärsenheten Volvo Mobility
VP
Systems, vars verksamhet påbörjades sommaren 1999.
VAC
Tydligare miljöansvar
Under 1999 infördes nya organisationsformer för miljöarbetet inom Volvo. Det
innebär bland annat att ansvarsfördelningen förtydligas. Ansvaret läggs i högre
Miljöledningssystem infört
Vissa enheter certifierade
Arbetet påbörjat
Arbetet ej påbörjat
VTC = Lastvagnar
VBC = Bussar
VCE = Anläggningsmaskiner
VP = Marin- och Industrimotorer
VAC = Aero
utsträckning på respektive affärsområdes ledning. Miljöfrågorna utgör en integrerad del av varje affärsområdes affärsplan och hanteras i linjeorganisationens
ordinarie beslutsprocess.
Miljöledning i värdekedjan
Miljöledningssystem enligt ISO 14001 eller EMAS (Eco-Management and Audit
Scheme), införs i alla delar av Volvos värdekedja, från produktutveckling och
inköp, till produktion, försäljning och service. Dessutom ställer Volvo krav på att
leverantörer och större återförsäljare skall certifieras enligt ISO 14001. Syftet är
att minska miljörisker, uppnå kostnadsbesparingar och tydliggöra mål och måluppfyllnad inom miljöområdet. Den 31 december 1999 var 24 av Volvos anläggningar
och enheter certifierade enligt ISO 14001 och/eller registrerade enligt EMAS.
Dessutom har ett antal av Volvos återförsäljare certifierats enligt ISO 14001.
Under året genomfördes 23 miljörevisioner, vilket innebär att samtliga majoritetsägda produktionsanläggningar i koncernen nu är reviderade.
Saneringsåtgärder, försäkringar och skadestånd
Sedan 1989 har miljörevisioner identifierat ett behov av sanering vilket har resulterat i saneringsåtgärder för cirka 47 Mkr. I samband med miljörevisioner görs
också en miljöriskvärdering av verksamheten. Volvo har miljörelaterade försäkringar
för skador i närområdet orsakade av plötsliga utsläpp (gäller ej i Nordamerika).
Produktion
Volvo hade vid årsskiftet globalt 46 produktionsanläggningar, varav 17 i Sverige.
Alla anläggningar har erforderliga tillstånd. De svenska tillståndsvillkoren omfattar
avfall och buller, utsläpp till luft och mark för tillverkning av lastbilar, bussar,
anläggningsmaskiner, marin- och industrimotorer samt flygmotorer. Inga svenska
tillstånd behöver förnyas under år 2000. Uppgifter om förbrukningen av energi
och vatten, samt utsläpp av lösningsmedel, kväveoxider och svaveldioxid redovisas
på sid 106. Här finns också emissionsvärden för Volvos interna transporter.
43
Volvokoncernen på Internet
Nya www.volvo.com
Den första december 1999 lanserades Volvokoncernens nya och omdesignade
hemsida på internet – www.volvo.com. Lanseringen av nya volvo.com är viktig för
att skapa en enhetlig bild av det förändrade Volvo samt att aktivt ta tillvara de stora
möjligheter som ligger i att nyttja internet som ett kommunikations- och affärsverktyg.
Volvo.com, koncernens gemensamma plattform för närvaron på internet, riktar
sig till alla Volvos målgrupper – kunder, aktieägare/kapitalmarknad, media, anställda, leverantörer, studenter, arbetssökande, politiker och
allmänheten.
Efter att ha lanserat nya volvo.com är nästa steg ny design
av samtliga affärsområdens sektioner. Därefter påbörjas
introduktionen av nationella koncernsidor på volvo.com.
Målsättningen är att under år 2000 lansera nationella
versioner på Volvos viktiga marknader. Detta innebär ökade
möjligheter att anpassa erbjudanden och information
beroende
på
den
aktuella
marknadssituationen
och
kommunicera med Volvos kunder med utgångspunkt i lokal
kultur och språk.
Affärer över internet ökar i betydelse
Internethandel har på kort tid blivit ett allt mer betydelsefullt sätt att nå ut till nya
och befintliga kunder för såväl Volvo som för andra företag i transportmedelsbranschen. Ett exempel på hur internet kan användas för att förenkla för kunderna att
hitta rätt produkt är Lastvagnars internetapplikation för begagnade lastbilar – Volvo
Truck Finder. Denna databas introducerades i sin första version i juni 1998, och har
sedan dess successivt utvecklats för att öka funktionaliteten och inkludera fler
länder och språk. För närvarande är nio länder och språk representerade. Databasen
är samma för alla marknader, vilket gör det lätt att söka överallt efter en specifik
lastbil. Den innehåller också en sökfunktion för lastbilar som inte finns i basen för
närvarande. När en sådan lastbil kommer in i basen får både kunden och återförsäljaren ett e-postmeddelande så att kontakt enkelt kan etableras.
Handel över internet har också en viktig roll när Volvo Aeros dotterbolag The
AGES Group ska marknadsföra och sälja Boeings överskott av reservdelar över hela
världen. ”Inventory locater service”, med miljontals reservdelar i registret, används
av i princip alla världens flygbolag och underhållsverkstäder. Här finns listor med
hela AGES och Boeings lager tillgängliga.
Volvokoncernen har nu lagt en strategi för elektronisk handel och satsar kraftfullt
på att utnyttja internet till att erbjuda Volvos kunder m fl information och kundanpassade erbjudanden via www.volvo.com.
44
Volvos förberedelser för EMU och euro
Internvaluta inom EM U-området
Volvo har beslutat att använda euro som internvaluta för all verksamhet i länderna
inom Europeiska valutaunionen (EMU) från och med 1 januari 2001. Alla interna
transaktioner, redovisning och rapportering kommer att övergå från nationella
valutor till euro.
Volvo har analyserat effekterna av den interna övergången till euro och
omställningsarbetet pågår under år 2000. För att säkerställa övergången och
minimera riskerna har Volvo organiserat ett projekt med alla affärsområden
involverade. I projektet sker en löpande uppföljning av aktiviteter och kostnader.
Kostnaden för Volvos övergång till euro inom EMU-området beräknas ligga
under 0,1 procent av omsättningen. Till övervägande del uppkommer dessa
kostnader inom IT-området.
Efter att Volvo infört euro som internvaluta i EMU-området kommer
besparingar inom administrationen att kunna realiseras inom distribution,
lagerföring och marknadsföring. Interna valutakursdifferenser försvinner eftersom
valutakurserna inom EMU är fastlåsta, och det blir ingen skillnad mellan
prognoskurs och utfall. Transaktioner över landsgränser sker i en och samma
valuta.
Finansverksamheten
Inom finansfunktionen sker valutakurssäkring i euro för EMU-anslutna valutor
sedan starten av EMU. Avsevärda rationaliseringsvinster har åstadkommits genom
att elva valutor blivit en. En översyn av policyn för valutakurssäkring pågår.
EMU har också bidragit till att Volvo kunnat centralisera den europeiska finansverksamheten. Under 1999 har Volvo emitterat stora obligationslån i euro, till
fördelaktiga villkor. Under första halvåret 2000 arbetar Volvo med att införa ett
EU-länder
Medlem i EMU
Ej medlem i EMU
centralt konto för transaktioner i euro.
Externa och övriga relationer
Övergången till euro inom EMU-området i externa relationer med t ex kunder,
leverantörer, finansmarknad och myndigheter sker successivt under den treåriga
övergångsperioden fram till och med 2001. Tidpunkten för övergången sker efter
överenskommelse mellan berörda parter.
Volvos anställda inom EMU-området kommer att erhålla löner i euro i samband
med att sedlar och mynt införs år 2002. Lokala undantag kan göras där lagkrav så
kräver, eller efter överenskommelse med personalorganisationen. I vissa länder får
volvoanställda sedan tidigare sina löneuppgifter i såväl nationell valuta som euro.
Volvo har ställt sig positivt till EMU och euro och Volvos uppfattning är att
euro ökar konkurrensen på den inre marknaden, vilket är till fördel för
kunderna.
45
Volvoaktien
Volvoaktiens effektiva
Börsåret 1999
1999 kan sammanfattas som ett år med stark kurstillväxt både på den svenska börsen
avkastning, utdelningen
och på de ledande internationella börserna. Osäkerheten vid halvårsskiftet kring inflation och ränteutveckling förbyttes under andra halvåret till optimism om företagens
tillsammans med aktiens
vinsttillväxt med efterföljande kursökningar. Generalindex på OM Stockholmsbörsen
ökade med 66%.
värdeökning, uppgick
Volvoaktien 1999
under 1999 till 22%.
Volvoaktien noterades på Stockholms Fondbörs 1935. Aktiekapitalet uppgick till
Volvos börsvärde uppgick
let i AB Volvo till 2.649 Mkr, fördelat på 441.520.885 aktier. Dessa är spridda på
vid utgången av 1999 till
strerade. Aktiekapitalet är uppdelat på 138.604.945 A-aktier med en röst och
96 miljarder kronor.
168.896.539. Aktiens nominella värde är 6 kronor per aktie.
13 Mkr och antalet aktier till 260.000. Vid utgången av 1999 uppgick aktiekapitaca 238.000 aktieägare varav 134.000 direktregistrerade och 104.000 förvaltarregi302.915.940 B-aktier med en tiondels röst. Det totala antalet röster uppgår till
Under 1999 minskade andelen utländska aktieägare från 33% av kapitalet (14%
av rösterna) till 28% (16%). Andelen av det svenska ägandet fördelades mellan
institutioner 56%, aktiefonder 18% och privatpersoner 26%. Av Volvos samtliga
238.000 aktieägare står de 50 största för över 82% av rösterna och 74% av kapitalet.
Volvos utlandsnoteringar
OM Stockholmsbörsen står för den största delen av omsättningen, med i genomVolvoaktiens notering, plats och år
snitt 2,0 miljoner omsatta volvoaktier per dag. Volvo var 1999 den 4:e värdemässigt mest omsatta aktien på A-listan och den 7:e räknat efter marknadsvärdet, med
Stockholm
1935
London
1972
en andel av 2,6% av det totala börsvärdet. Utöver OM Stockholmsbörsen sker merparten av handeln i London och på Nasdaq-börsen i USA. Volvoaktien handlas i
Frankfurt am Main,
Düsseldorf, Hamburg
1974
USA i form av depåbevis som motsvaras av lika många B-aktier (American
USA (Nasdaq)
1985
Bryssel
1985
Depositary Receipts, ADR). Främsta orsaken är att underlätta clearingfunktionen
Tokyo
1986
då den kan skötas uteslutande från USA. Omsättningen på Nasdaq-börsen ökade
under året med 9% och antalet utestående ADR vid utgången av året minskade
med 47% till 10,2 miljoner.
46
Euro
Från den 1 januari 1999 är det möjligt att notera svenska aktier i euro på
Kr
Kursutveckling, Volvo B
Kursutveckling på OM Stockholmsbörsen för Volvo B
(högsta och lägsta betalkurs per månad)
450
OM Stockholmsbörsen. Volvo har ej valt en notering i euro, men kommer att över-
400
väga detta om efterfrågan från aktieägare och investerare ökar. Även ekonomisk
350
rapportering i euro kommer att övervägas när det finns efterfrågan.
300
250
Betavärde
200
Betavärdet är ett riskmått som visar en akties kursförändring jämfört med börsen
150
Generalindex
som helhet. Ett högt betavärde innebär en högre risk. Det genomsnittliga betavär-
100
50
det under perioden 1996–1999 för Volvo B aktien är 0,71. Detta innebär att Volvoaktien varierade 29% mindre än OM Stockholmsbörsens samtliga aktier. Merparten
av förändringen är kopplat till marknadens löpande revideringar av Volvokoncer-
0
95
96
97
98
99
Källa: OM Stockholmsbörsen AB.
nens framtida vinstförväntningar. Förklaringsvärdet fastställdes 1999 till 0,26,
vilket innebär att 26% av Volvo-aktiens kursutveckling kan hänföras till den totala
kursutvecklingen på OM Stockholmsbörsen.
antal
Omsättning av Volvo B
Antal miljoner omsatta Volvo B-aktier
på OM Stockholmsbörsen
90
80
Utdelning
70
Styrelsen föreslår bolagsstämman en utdelning för 1999 om 7:00 kr per aktie eller
60
totalt 3.091 Mkr. Föregående års utdelning var 6:00 kr per aktie.
50
40
30
Utdelningspolitik
20
Volvos utdelningspolitik är att utdelningen tillsammans med aktiens värdeökning
långsiktigt skall överstiga branschgenomsnittet. Om kapitalnivån i den nya kon-
10
95
96
97
98
99
0
cernen bedöms vara för hög och ej är nödvändig för verksamhetens tillväxt kan den
löpande utdelningen även komma att kompletteras med åtgärder såsom återköp av
Källa: OM Stockholmsbörsen AB.
aktier.
Förslag till bemyndigande om återköp av egna aktier
AB Volvos styrelse avser att föreslå den ordinarie bolagsstämman att bemyndiga
styrelsen att besluta om återköp av egna aktier. Detta bemyndigande avses ge styrelsen en möjlighet att fram till nästa ordinarie bolagsstämma, om man så finner
lämpligt, besluta om återköp av egna aktier. Ett eventuellt återköp skulle kunna
ske över börs eller genom erbjudande till aktieägarna. Bemyndigandet till styrelsen
avses även omfatta möjlighet att överlåta återköpta aktier inom de ramar lagstiftningen medger.
47
Volvoaktien
Data per aktie (justerat för emissioner och split)
1
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
Resultat, kr 1
12:30
– 2:60
1:80
– 8:60
– 8:90
31:80
20:20
26:90
23:20
19:10
73:00
Utdelning, kr
3:10
3:10
3:10
1:55
1:55
3:40
4:00
4:30
5:00
6:00
7:00 9
89
41
63
69
108
140
136
151
213
186
220
3,5
7,6
4,9
2,3
1,4
2,4
2,9
2,9
2,3
3,2
3,2
19
— 50
61
13
60
32
0
30
46
–10
22
7
neg
36
neg
neg
4
7
6
9
9
3
8
45
neg
neg
36
7
7
16
9
11
10
25
neg
176
neg
neg
11
20
16
22
31
10
97
13,3
91
neg
87
2,0
77
neg
70
neg
98
36,5
110
19,3
125
23,7
140
17,2
157
13,0
221
34,9
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
169.100 170.500 163.800 147.300 182.700 206.700
176.800
Aktiekurs vid årets slut, kr, B-aktie
Direktavkastning, %, B-aktie
2
Effektiv avkastning, %, B-aktie
Kurs/resultat (P/E-tal), B-aktie
EBIT-multipel
3
4
5
Utdelningsandel, %
6
Eget kapital, kr 7
Avkastning på eget kapital
8
Övriga aktiedata
1989
Antal ägare vid årets slut
173.200
Antal A-aktier vid årets slut, miljoner
25,3
25,3
25,3
25,3
25,3
142,2
142,2
142,2
138,6
138,6
138,6
Antal B-aktier vid årets slut, miljoner
52,3
52,3
52,3
52,3
52,3
301,9
321,4
321,4
302,9
302,9
302,9
Årlig omsättning A-aktier,
Stockholm, miljoner
1,3
2,1
64,7
16,6
32,8
54,1
23,2
23,7
23,7
34,5
27,0
Årlig omsättning B-aktier,
Stockholm, miljoner
13,7
13,2
34,5
169,7
465,5
363,3
363,3
316,4
362,7
371,3
479,6
Årlig omsättning A- och
B-aktier, London, miljoner
19,3
11,0
89,1
178,9
150,7
287,5
232,8
301,0
260,8
425,5
215,8
4,6
1,9
9,9
9,4
11,5
19,0
73,5
83,0
Årlig omsättning ADR, Nasdaq, miljoner
1 Fr o m 1997 har anpassning skett till Redovisningsrådets rekommendation,
Inkomstskatter, RR 9. Se not 1 till koncernens räkenskaper. Resultat per aktie är
beräknat som nettoresultat delat med genomsnittligt antal aktier.
2 Utdelning i kronor per aktie dividerad med börskurs vid årets slut.
3 Börskurs vid årets slut inklusive under året utbetald utdelning dividerad med börskurs
vid årets ingång (1997 inklusive inlösen och 1996 inklusive utdelning en aktie i
Swedish Match).
4 Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
De största aktieägarna i Volvo, 31 december 1999
FöreningsSparbankens fonder
Allmänna pensionsfonden,
fjärde fondstyrelsen
Svenska Handelsbankens
pensionsstiftelse
Skandia
Antal
aktier
Röstandel, %
Kapitalandel, %
32.528.586
10,1
7,4
22.047.590
8,6
5,0
8.700.000
5,2
2,0
12.475.701
4,8
2,8
Försäkringsbolaget SPP
14.710.392
4,7
3,3
AMF Pensionsförsäkring AB
12.100.000
4,4
2,7
Nordbankens aktiefonder
8.159.639
3,5
1,8
SEB/Trygg/ABB aktiefonder
6.806.970
2,9
1,5
AMF Försäkring
6.660.626
2,9
1,5
Parcitas Investment SA
4.975.000
Totalt
48
225.500 210.600 238.000
2,9
1,1
50,0
29,1
51,8 10
50,5 10
54,9 10
5 Marknadsvärde vid årets slut plus finansiell nettoskuld och minoritetsandel (alt minus
finansiell nettotillgång och minoritetsandel) dividerat med rörelseresultat, exklusive
jämförelsestörande poster.
6 Utdelning dividerad med resultat per aktie.
7 Eget kapital dividerat med antalet utestående aktier vid årets slut.
8 Samt en aktie i Swedish Match per volvoaktie, à 21:74
(vägt genomsnitt de 10 första handelsdagarna efter börsnotering).
9 Enligt styrelsens förslag.
10 Källa Nasdaq – Amex Online.
Aktiefördelning, 31 december 1999
Innehav
Antal ägare
Röstandel, %
Kapitalandel, %
1–
1.000 aktier
220.580
6,7
9,1
1.001–
10.000 aktier
16.357
6,3
9,4
10.001–
100.000 aktier
1.029
3,6
6,3
259
83,4
75,2
238.225
100,0
100,0
100.001–
Totalt
Styrelse och koncernledning
Förändringar i styrelse och ledning
Håkan Frisinger avgick som styrelseordförande i AB Volvo vid bolagsstämman den
28 april 1999 och Lars Ramqvist valdes vid det efterföljande konstituerande styrelsemötet till ny styrelseordförande för AB Volvo. Vid en extra bolagsstämma den
29 september 1999, togs beslut att invälja Marcus Wallenberg som ordinarie ledamot. Beslutet och därmed tillträdet villkorades av genomförandet av Volvos förvärv av Investors aktier i Scania.
Bland ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna avgick ordinarie ledamoten Verner Pedersen. Johnny Rönnkvist utsågs till ny ordinarie ledamot. Under
året avgick suppleanterna Claes Andersson och Lars-Erik Berg. Som efterträdare
utsågs Berth Thulin och Stellan Rosengren.
Tuve Johannesson lämnade koncernledningen i samband med att försäljningen
Håkan Frisinger avgick som styrelseordförande i AB Volvo i april 1999.
av Volvo Personvagnar till Ford genomfördes den 31 mars 1999.
Redogörelse för styrelsearbetet under 1999
Volvos styrelse har under 1999 bestått av sju ledamöter valda av bolagsstämman
samt tre ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda. Verkställande
direktören ingår i styrelsen. Under 1999 har styrelsen hållit sex ordinarie möten.
Utöver de ordinarie mötena har tio extra styrelsemöten hållits.
Styrelsen har antagit en arbetsordning för sitt interna arbete som bland annat
innehåller regler gällande antal styrelsemöten, ärenden som skall behandlas på
ordinarie styrelsemöten samt styrelseordförandens åligganden.
Styrelsen har också gett ut skriftliga instruktioner angående när och hur sådan
information som erfordras för styrelsens bedömning av bolagets och koncernens
ekonomiska ställning skall rapporteras till styrelsen, arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt i vilken ordning de vice verkställande
direktörerna skall träda in i verkställande direktörens ställe.
Under året har styrelsen löpande kontrollerat bolagets och koncernens ekonomiska och finansiella ställning. Styrelsen har vidare fortlöpande behandlat frågor
om avyttringar, förvärv och nyetableringar samt frågor om investeringar i produktförnyelse och produktutveckling inom Volvos olika affärsområden.
49
Redovisning per Affärsområde
Rubrik och revisorer
Styrelse
Styrelseledamöter valda av bolagsstämman
LARS RAMQVIST
Ordförande. Född 1938, filosofie doktor,
tekn dr h c.
Styrelseordförande i Telefonaktiebolaget
L M Ericsson och Skandia. Styrelseledamot i Sveriges Industriförbund,
AstraZeneca samt Svenska Cellulosa
Aktiebolaget SCA. Ledamot av Kungliga
Vetenskapsakademien och Kungliga
Ingenjörsvetenskapsakademien.
Ledamot av AB Volvos styrelse sedan
1998.
Innehav i Volvo: 1.000 A-aktier.
PER-OLOF ERIKSSON
Född 1938, civ ing, tekn dr h c.
Styrelseordförande i Svenska Kraftnät,
Thermia AB samt Odlander, Fredriksson &
Co. Styrelseledamot i bl a Sandvik AB,
AB Custos, Svenska Handelsbanken,
SSAB Svenskt Stål AB, Preem Petroleum
AB, AB SKF, Skanska AB, Assa Abloy,
Stattum, Kungliga Tekniska Högskolan
och Sveriges Industriförbund. Ledamot av
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
1994.
Innehav i Volvo: 4.000 B-aktier.
Leif Johansson
50
Tom Hedelius
SÖREN GYLL
Född 1940.
Styrelseordförande i Pharmacia &
Upjohn, Inc och Sveriges Industriförbund.
Styrelseledamot i AB SKF, Svenska
Cellulosa Aktiebolaget SCA, Skanska AB,
Oresa Ventures S.A. Ledamot av Kungliga
Verkställande direktör i AB Volvo och
koncernchef 1992–1997.
1992.
Innehav i Volvo: 17.954 aktier, varav
3.942 B-aktier. 10.000 optioner.
TOM HEDELIUS
Född 1939, civ ek, ekon dr h c.
Styrelseordförande i Svenska Handelsbanken och Bergman & Beving AB. Vice
styrelseordförande i Telefonaktiebolaget
LM Ericsson och i AB Industrivärden.
Styrelseledamot i bl a Svenska Cellulosa
Aktiebolaget SCA och SAS Representantskap.
1994.
Innehav i Volvo: 2.000 A-aktier.
Sören Gyll
Lars Ramqvist
LEIF JOHANSSON
Född 1951, civ ing.
Verkställande direktör i AB Volvo och
koncernchef.
1997.
FINN JOHNSSON
Född 1946, civ ek.
Styrelseordförande i MVI, Region Väst
Handelsbanken, Wilson AB samt Bilisten.
Styrelseledamot i Perstorps AB, Skanska
AB, Thomas Concrete Group, Facile AB,
Kalmar Industries AB. Verkställande
direktör i Mölnlycke Health Care AB.
1998.
SÖREN MANNHEIMER
Född 1934, jur kand.
Styrelseordförande i Allmänna
Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen,
Lennart Wallenstam Byggnads AB samt
Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola.
Styrelseledamot i Svenska Mässan.
Ledamot av AB Volvos styrelse
1986–1994 samt sedan 1994.
Innehav i Volvo: 429 B-aktier.
Berth Thulin
Per-Olof Eriksson
Finn Johnsson
Utsedda av arbetstagarorganisationer
Styrelsesuppleanter
Styrelsens sekreterare
LARS-GÖRAN LARSSON
Född 1947.
Utsedd av PTK-klubbarna inom Volvo.
I Volvo sedan 1974.
1994.
Innehav i Volvo: 94 aktier, varav
50 B-aktier.
STELLAN ROSENGREN
Född 1960.
Utsedd av PTK-klubbarna inom Volvo.
I Volvo sedan 1985.
Suppleant i AB Volvos styrelse sedan
1999.
E VA P E R S S O N
Född 1953, jur kand.
Direktör i AB Volvo. Sekreterare
i AB Volvos styrelse sedan 1997.
OLLE LUDVIGSSON
Född 1948.
Utsedd av LO-klubbarna inom Volvo.
I Volvo sedan 1968.
Suppleant i AB Volvos styrelse
1983–1988, ordinarie ledamot sedan
1988.
55 B-aktier.
Revisorer
BERTH THULIN
Född 1951.
I Volvo sedan 1975.
Suppleant i AB Volvos styrelse sedan
1999. Suppleant i styrelsen för Volvo
Wheel Loaders AB och ledamot i Volvo
Construction Equipment Customer
Support AB.
Innehav i Volvo: 50 B-aktier
Olle Ludvigsson
OLOV KARLSSON
Auktoriserad revisor,
PricewaterhouseCoopers.
Revisorssuppleanter
OLOF ENERBÄCK
JOHNNY RÖNNKVIST
Född 1947.
I Volvo sedan 1965.
1999.
Innehav i Volvo: 62 A-aktier.
Johnny Rönnkvist
OLOF HEROLF
KLAS BRAND
Lars-Göran Larsson
Sören Mannheimer
Stellan Rosengren
51
Redovisning per Affärsområde
Rubrik
Koncernledning
LEIF JOHANSSON
Född 1951, civ ing. Verkställande direktör
i AB Volvo och koncernchef sedan 1997.
I Volvo sedan 1997.
Styrelseordförande i SAPA AB.
Styrelseledamot i Bristol-Myers Squibb
Company, Sveriges Industriförbund samt
Sveriges Verkstadsindustrier. Ledamot av
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
1997.
LENNART JEANSSON
Född 1941, civ ek. Vice verkställande
direktör i AB Volvo sedan 1990 och ställföreträdande koncernchef sedan 1995.
Medlem av Volvos koncernledning sedan
1986.
Verkställande direktör i Volvo Personvagnar AB 1990–1993. I Volvo sedan
1966.
Styrelseledamot i Atlas Copco AB och
Bilia AB.
ARNE WITTLÖV
Född 1940, civ ing, tekn dr h c. Vice verkställande direktör i AB Volvo sedan 1997.
1995, adjungerad medlem sedan 1993.
Verkställande direktör i Volvo Aero AB
1993–1997. I Volvo sedan 1984.
Styrelseordförande i Naturvetenskapliga
Forskningsrådet. Vice preses i Kungliga
52
KARL-ERLING TROGEN
i Volvo Lastvagnar AB sedan 1994.
1994. Verkställande direktör i Volvo Trucks
North America 1991–1994. I Volvo sedan
1971.
37.232 optioner.
JAN ENGSTRÖM
Född 1950, civ ek. Verkställande direktör
i Volvo Bussar AB sedan januari 1999.
1993. Direktör i AB Volvo med ansvar för
ekonomi och finans 1993–1998. I Volvo
sedan 1973.
T RY G G V E S T H E N
i Volvo Construction Equipment Corporation
sedan 1998. Medlem av Volvos koncernledning sedan 1998. I Volvo sedan 1997.
Innehav i Volvo: 26.772 optioner.
S TA F F A N J U F O R S
Född 1951, civ ek. Verkställande direktör
i AB Volvo Penta sedan 1998. Medlem
av Volvos koncernledning sedan 1998.
I Volvo sedan 1975. Styrelseledamot
i EBP AB samt Sölvesborgs Stuveri och
Hamn AB.
Innehav i Volvo: 664 aktier, varav 165
B-aktier. 25.368 optioner.
FRED BODIN
Född 1947, jur kand. Verkställande
direktör i Volvo Aero AB sedan 1997.
1993. Chefsjurist i Volvokoncernen
1988–1997. I Volvo sedan 1981.
Innehav i Volvo: 106 A-aktier. 26.454
optioner.
STEFAN JOHNSSON
Född 1959, civ ek. Direktör i AB Volvo.
1998 med ansvar för ekonomi och finans
samt koncernstrategi och affärsutveckling.
Verkställande direktör i Volvo Group
Finance Sweden 1994–1998. I Volvo
sedan 1987.
Innehav i Volvo: 62 A-aktier. 26.229
optioner.
E VA P E R S S O N
Född 1953, jur kand. Direktör i AB Volvo.
1997 med ansvar för juridik, skatter och
säkerhet. I Volvo sedan 1988.
Sekreterare i AB Volvos styrelse sedan
1997.
19 B-aktier. 25.663 optioner.
LARS ANELL
Född 1941, civ ek. Direktör i AB Volvo.
1994 med ansvar för varumärke, miljöoch samhällsfrågor. I Volvo sedan 1994.
Styrelseordförande i Umeå Universitet och
Dag Hammarskjöldsfonden. Medlem av
SIDA:s styrelse.
PER LÖJDQUIST
Född 1949. Direktör i AB Volvo. Medlem
av Volvos koncernledning sedan 1997
med ansvar för information och aktiemarknad. I Volvo sedan 1973.
Styrelseledamot i Västsvenska
Handelskammaren, Aktiefrämjandet,
BIORA AB och Nilörngruppen AB.
Leif Johansson
Arne Wittlöv
Karl-Erling Trogen
Lennart Jeansson
Eva Persson
Tryggve Sthen
Lars Anell
Per Löjdquist
Fred Bodin
Stefan Johnsson
Jan Engström
Staffan Jufors
53
Koncernen
Resultaträkning
Mkr
Nettoomsättning
Bruttoresultat
Rörelseresultat
not 3
not 7
Skatter
Nettoresultat
54
not 4
not 5
not 6
not 8
not 9
not 10
not 11
1997
1998
1999
183.625
– 138.990
44.635
– 8.659
– 17.160
– 7.018
– 3.380
—
8.418
212.936
– 163.876
49.060
– 10.104
– 19.042
– 8.091
– 2.813
– 2.331
6.679
125.019
– 98.576
26.443
– 4.525
– 8.858
– 5.723
– 783
26.695
33.249
2.929
1.168
3.486
– 2.748
– 77
13.176
444
4.526
1.502
– 1.375
– 157
11.619
567
170
2.049
– 1.565
126
34.596
– 2.583
– 112
10.481
– 3.140
– 42
8.437
– 2.270
– 104
32.222
Balansräkning
Mkr
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
Långfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager
Kortfristiga fordringar
Fordringar i säljfinansieringsverksamhet
Övriga fordringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital
Bundna reserver
31 december 1997
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Avsättning för uppskjutna skatter
3.284
not 12
31 december 1999
5.778
6.618
not 12
30.793
13.501
not 13
not 14
not 15
4.583
13.967
9.012
not 17
not 18
44.294
27.562
75.140
36.207
22.285
3.393
24.546
10.989
27.993
not 16
18.337
22.742
not 19
not 20
41.079
10.962
9.641
89.675
164.815
58.492
38.928
103.198
19.788
12.337
29.213
17.817
20.089
32.128
22.252
27.943
50.195
7.168
13.056
102.547
205.745
32.125
67.119
105.862
21.438
16.496
22.547
39.043
20.956
8.313
89.750
195.612
not 21
2.649
16.473
Fritt eget kapital
Fria reserver
Nettoresultat
Summa eget kapital
Minoritetskapital
31 december 1998
32.348
10.481
not 23
Långfristiga skulder
Obligationslån
Övriga lån
Övriga långfristiga skulder
not 24
Kortfristiga skulder
Lån
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
not 25
Ställda panter
Ansvarsförbindelser
not 26
3.296
3.912
15.745
11.272
11.663
200
18.282
15.257
22.338
not 27
42.829
61.951
2.649
17.100
41.189
8.437
899
not 11
not 22
19.122
22.953
23.135
15.624
9.730
658
6.743
5.406
49.626
69.375
2.649
12.553
50.268
32.222
860
2.936
4.317
20.870
55.877
164.815
19.749
38.876
16.317
26.182
15.202
82.490
97.692
544
28.123
2.130
2.218
12.614
16.962
26.012
24.238
7.984
292
32.514
81.375
205.745
5.388
6.737
21.123
11.456
15.321
47.900
195.612
3.930
6.666
55
Kassaflödesanalys
Mkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Avskrivningar som belastat detta resultat
Förändringar i rörelsekapital:
Ökning (–)/minskning (+) av fordringar
Ökning (–)/minskning (+) av varulager
Ökning (+)/minskning (–) av skulder och avsättningar
Erhållna utdelningar
Erhållna räntor och liknande poster
Erlagda räntor och liknande poster
Övriga finansiella poster
Betalda inkomstskatter
Investeringsverksamheten
Försäljning av anläggningar och leasingtillgångar
Förvärvade och avyttrade dotterföretag
Finansieringsverksamheten
Ökning av obligationslån och övriga lån
Medel överförda till fristående
pensionsstiftelser
Nyemission
Inlösen av aktier
Ökning (+)/minskning (–) av minoritetskapital
Utdelning till minoritetsägare
Övrigt
not 6
not 28
1998
1999
+ 8.418
+ 6.796
+ 644
+ 6.679
+ 9.626
– 26
+ 33.249
+ 5.171
– 26.117
+ 879
– 2.575
+ 6.446
+ 340
+ 3.517
– 2.447
– 75
– 1.454
+ 20.489
– 2.744
– 1.306
+ 5.553
+ 680
+ 1.461
– 1.274
– 152
– 2.485
+ 16.012
– 2.864
– 370
+ 2.207
+ 334
+ 1.757
– 1.465
+ 120
– 2.349
+ 9.673
– 9.863
– 9.773
+ 1.779
not 28 – 15.577
not 28 + 10.669
not 28
– 411
– 10.549
– 12.654
+ 2.632
– 12.767
+ 5.504
– 329
– 1.303
not 28
+ 5.636
+ 19.537
+ 16.332
– 165
+ 116
– 1.993
– 5.807
– 21
– 83
– 22
– 251
–
– 2.208
–
+ 68
– 59
–
– 20
–
– 2.649
–
–
– 70
–
I kassaflödesanalysen har effekterna av större förvärv och avyttringar av koncernföretag för respektive år exkluderats från övriga förändringar i balansräkningen.
Även effekten av valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncernföre-
– 24.479
– 3.990
– 2.339
– 5.622
– 4.924
– 5.578
+ 1.569
– 7.087
– 25.887
– 3.230
not 2
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
56
1997
– 33.785
– 17.773
+ 17.087
+ 31.048
– 14.089
– 4.416
+ 13.593
– 6.329
+ 271
– 6.058
– 686
+ 307
– 379
+ 9.177
– 132
+ 9.045
26.661
20.603
20.603
20.224
20.224
29.269
tag har exkluderats eftersom dessa effekter inte påverkar kassaflödet. I likvida
medel ingår Kassa och bank samt Kortfristiga placeringar.
Koncernens noter och kommentarer
Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges. Belopp inom parentes anger tidigare års värden, där första värdet
avser 1998 och det andra 1997.
Redovisningsprinciper
Volvos verksamhet
Med hänsyn till rådande konkurrenssituation och den
pågående konsolideringsprocessen inom transportmedelsindustrin valde AB Volvo under inledningen av 1999
att avyttra Volvo Personvagnar till Ford. Volvo koncentrerar därmed sin verksamhet till fordon och maskiner för
kommersiellt bruk med inriktningen att vidareutveckla
sina marknadspositioner inom lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, motorer för marint och industriellt bruk
samt motorkomponenter och service för flygindustrin.
Operativ struktur
Volvokoncernens verksamhet under 1999 utgjordes av
fem produktrelaterade affärsområden, Lastvagnar,
Bussar, Anläggningsmaskiner, Marin- och industrimotorer
samt Aero. Förutom de fem affärsområdena finns viss
övrig verksamhet, som i huvudsak utgörs av servicebolag
vilkas syfte är att stödja affärsområdenas verksamhet.
Varje affärsområde har det fullständiga ansvaret för
respektive rörelseresultat samt operativt kapital. I affärsområdets ansvarsområde ingick under 1999 även ansvaret för respektive säljfinansieringsverksamhet, där dock
vissa restriktioner och principer fastställts centralt.
I syfte att erhålla samordningsfördelar sker styrning
och koordinering av treasury och skatter centralt.
Volvokoncernens legala struktur grundar sig på en
optimal hantering av treasury, skatter och administration
och skiljer sig därför från den operativa strukturen.
Koncernbokslutet för AB Volvo och dess dotterbolag är
upprättat i enlighet med svenska redovisningsprinciper.
Dessa redovisningsprinciper avviker i vissa väsentliga avseenden från amerikanska redovisningsprinciper, se not 33.
Ändrade redovisningsprinciper
Inkomstskatter
Fr o m 1999 tillämpar Volvo Redovisningsrådets
Rekommendation, Inkomstskatter, RR 9, vilken i allt
väsentligt överensstämmer med International Accounting
Standard Committee’s (IASC:s) rekommendation, Income
taxes, IAS 12 (revised 1996). Volvo redovisade tidigare
uppskjutna skattefordringar avseende s k temporära
skillnader och underskottsavdrag i den mån dessa kunnat kvittas mot uppskjutna skatteskulder inom samma
beskattningsområde. Fr o m 1999 redovisas uppskjutna
skattefordringar under förutsättning att det är sannolikt
att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga
överskott. Jämförelsetal för 1997 och 1998 har omräknats enligt den nya principen. Vid ingången av 1997,
1998 och 1999 medförde detta en ökning av
Volvokoncernens egna kapital med 1,4, 1,5 respektive
1,3 miljarder kronor.
Not 1
Kassaflödesanalys
Fr o m 1999 presenteras Volvos kassaflödesanalys i
enlighet med Redovisningsrådets Rekommendation,
Redovisning av kassaflöden, RR 7. Jämförelsetal för tidigare år har omräknats i enlighet med den nya presentationsformen.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget, samtliga
dotterbolag och intresseföretag. Med dotterbolag avses
de bolag i vilka Volvo innehar mer än 50% av aktiernas
röstvärde eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över. Dotterbolag där innehavet är tillfälligt inkluderas dock ej i koncernredovisningen. Med intresseföretag avses de bolag i vilka Volvo har ett långsiktigt innehav som motsvarar minst 20% och högst 50% av röstvärdet.
Koncernredovisningen utarbetas enligt de principer
som anges i Redovisningsrådets Rekommendation,
Koncernredovisning, RR1:96.
Samtliga förvärv av bolag har redovisats enligt förvärvsmetoden.
Avyttrade bolag ingår normalt i koncernens redovisning t o m tidpunkten för avyttringen. Avyttringen av
Volvo Personvagnar har dock redovisats per 1 januari,
1999. Bolag som förvärvats under löpande år ingår i
koncernens redovisning fr o m förvärvstidpunkten.
Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I koncernens resultaträkning utgörs
Resultat från andelar i intresseföretag av koncernens
andel av intresseföretagens redovisade resultat efter
finansiella poster justerat för minoritetsintresse, i förekommande fall reducerat med avskrivning på övervärde.
På övervärde hänförligt till Volvos innehav i Scania tillämpas en avskrivningstid om 20 år. Koncernens andel av
intresseföretagens redovisade skattekostnader ingår i
koncernens skattekostnad.
Flertalet av intresseföretagen intas av praktiska skäl
i Volvokoncernens bokslut med en viss tidsförskjutning,
normalt ett kvartal. Utdelning från intresseföretagen ingår
inte i koncernens resultat. I koncernens balansräkning
förändras det bokförda värdet på aktieinnehaven med
Volvos andel av respektive bolags resultat efter skatt
minskat med avskrivningar på övervärden och erhållna
utdelningar.
Redovisning av säkringar (hedge)
Lån och andra finansiella instrument som används i syfte
att skydda en underliggande position, redovisas som en
säkring (hedge). För att säkringsredovisning skall kunna
ske måste följande kriterier vara uppfyllda; positionen
som säkras är identifierad och exponerad för kurs- och
57
Koncernen
Valutakurser
Medelkurs jan–dec
Valuta
1997
1998
1999
Belgien
Danmark
Finland
Frankrike
Italien
Japan
Nederländerna
Norge
Storbritannien
Tyskland
USA
BEF
DKK
FIM
FRF
ITL
JPY
NLG
NOK
GBP
DEM
USD
0,214
1,158
1,476
1,310
0,0045
0,0631
3,921
1,082
12,496
4,412
7,629
0,2196
1,1897
1,4930
1,3514
0,0046
0,0610
4,0202
1,052
13,2215
4,5317
7,9676
0,2187
1,1864
1,4838
1,3450
0,0046
0,0731
4,0034
1,060
13,3834
4,5108
8,2742
ränteförändringar, avsikten med lånet/instrumentet är att
utgöra en säkring samt att säkringen effektivt skyddar
den underliggande positionen mot förändringar i marknadskurser. Finansiella instrument som används i syfte
att skydda framtida valutaflöden betraktas som en säkring om flödet med stor sannolikhet bedöms inträffa.
Utländska valutor
Vid upprättandet av koncernens bokslut omräknas samtliga poster i resultaträkningarna för utländska dotterbolag (med undantag för bolag i höginflationsländer) till
svenska kronor efter de genomsnittliga valutakurserna
under räkenskapsåret (medelkurser). Samtliga poster i
balansräkningarna, utom nettoresultaten, omräknas efter
valutakurserna vid respektive årsskiften (balansdagens
kurser). De förändringar av koncernens eget kapital som
uppstår genom variationer i balansdagskurserna jämfört
med kurserna vid föregående årsskifte påverkar direkt
eget kapital och redovisas där bland bundna och fria
reserver. Den differens som uppkommer i koncernens
balansräkning genom att nettoresultaten i resultaträkningen i utländska dotterbolag omräknas till svenska
kronor efter medelkurs, och i balansräkningen till balansdagens kurs, påverkar koncernens fria reserver. Beträffande utländska intresseföretag förändras det bokförda
värdet genom ändringar i valutakurserna. Denna differens påverkar direkt bundna reserver.
Vid avyttring av utländska dotterbolag och intresseföretag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen som ett slutligt realiserat resultat och påverkar
därmed realisationsresultatet.
Boksluten för dotterbolag som är verksamma i länder
med hög inflation omräknas till svenska kronor efter den
monetära metoden. Denna innebär att balansräkningens
monetära poster omräknas efter balansdagens kurser
samt att icke monetära balansposter och motsvarande
poster i resultaträkningen omräknas efter kurserna vid
anskaffningstidpunkten (historiska kurser). Övriga resultaträkningsposter omräknas efter medelkurs. Omräkningsdifferenser påverkar årets resultat.
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till
balansdagens kurs, såväl i de enskilda koncernbolagen
som i koncernens bokslut. I tillämpliga fall värderas fordringar och skulder till underliggande säkringskurs.
Vinster och förluster avseende säkringar (hedgar) redovisas vid samma tidpunkt som vinster och förluster på de
poster som säkrats. Erhållna premier eller betalningar för
valutaoptioner, vilka säkrar valutaflöden i affärstransaktioner, redovisas som intäkt/kostnad över kontraktstiden.
58
Kurs 31 december
Land
1997
0,213
1,155
1,453
1,314
0,0045
0,0606
3,903
1,072
13,123
4,398
7,870
1998
0,2341
1,2685
1,5885
1,4400
0,0049
0,0700
4,2865
1,073
13,5200
4,8295
8,0650
1999
0,2123
1,1505
1,4403
1,3055
0,0044
0,0835
3,8859
1,061
13,7950
4,3784
8,5250
På balansdagen utestående valutaterminskontrakt,
vilka ingåtts för att säkra framtida kommersiella valutaflöden, redovisas i resultatet vid samma tidpunkt som det
kommersiella flödet realiseras. För övriga utestående
valutaterminskontrakt görs en värdering varvid avsättning
sker för orealiserade förluster i den mån dessa överstiger
orealiserade vinster.
Vid värdering av finansiella tillgångar och skulder där
det ursprungliga valutaslaget ändrats genom valutaswapavtal, beräknas lånebeloppet omräknat till svenska kronor med beaktande av swapavtalet.
Valutakursdifferenser på lån och andra finansiella instrument i utländsk valuta, vilka valutasäkrar nettotillgångar i
utländska dotterbolag och intresseföretag, redovisas mot
omräkningsdifferenser på dessa bolags egna kapital.
Kursvinster och kursförluster avseende övriga tillgångar
och skulder i utländsk valuta, såväl på årets betalningar
som på värderingen vid årets slut, påverkar resultatet före
skatter och minoritetsandelar det år de uppkommer. Viktigare valutakurser använda i koncernbokslutet anges ovan.
Övriga finansiella instrument
Ränte- och valutaränteswapar används i syfte att förändra
underliggande finansiella tillgångars och skulders räntestruktur och redovisas som en säkring av dessa.
Ränteinstrument vilka används som en del i förvaltningen av koncernens kortfristiga placeringar värderas
tillsammans med dessa enligt portföljmetoden. Avsättning görs för orealiserade förluster överstigande de
orealiserade vinsterna inom portföljen.
Ränteinstrument som inte uppfyller kriterierna för
säkringsredovisning värderas vid bokslutstillfället varvid
avsättning för orealiserade förluster görs.
Begreppet investeringar i anläggningar inkluderar investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier samt immateriella anläggningstillgångar. Investeringar avseende tillgångar i operationell leasing ingår ej. I koncernens kassaflödesanalys inkluderas endast investeringar vilka påverkat
koncernens likvida medel under året.
Avskrivningar på immateriella
och materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar bestäms med ledning av tillgångarnas
anskaffningsvärden, i förekommande fall reducerade
med nedskrivningar, och beräknade ekonomiska livslängder. Aktiverade typbundna verktyg skrivs i allmänhet av
under 2–8 år. Avskrivningstiden för tillgångar i operatio-
nell leasing är vanligtvis 3–5 år. Maskiner skrivs i allmänhet av på 5–20 år och byggnader på 25–50 år medan
avskrivningstiden för huvudparten av markanläggningarna är 20 år. Vid deltagande i flygmotorprojekt i samarbete med andra företag erlägger Volvo Aero i vissa fall en
inträdesavgift för att deltaga i projekten. Dessa inträdesavgifter aktiveras och skrivs av på 5–10 år.
Skillnaden mellan ovannämnda avskrivningar och
skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas i moderbolaget och i enskilda dotterbolag som ackumulerade
överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver.
Redovisningen av dessa i koncernen beskrivs under
rubriken Uppskjuten skatt, bokslutsdispositioner och
obeskattade reserver nedan.
Goodwill redovisas som anläggningstillgång och skrivs
av enligt plan. Avskrivningstiden är 5–20 år. Goodwillbeloppen avseende Volvo Construction Equipment,
Champion Road Machinery, The AGES Group, Prévost,
Nova BUS, MASA, Volvo Construction Equipment Korea
och Volvo Aero Norge skrivs av på 20 år, beroende på
innehavens långsiktiga och strategiska betydelse.
Varulager
Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärde enligt den s k först in-först ut-principen respektive
verkligt värde. Inkuransrisker har därvid beaktats.
Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffnings- eller marknadsvärdet med tillämpning av portföljmetoden.
Likvida medel
Likvida medel utgörs av Kassa och bank samt Kortfristiga
placeringar. Kortfristiga placeringar utgörs till viss del av
värdepapper med längre löptid än tre månader. Dessa placeringar avser dock värdepapper med hög likviditet vilka
lätt kan omvandlas till kassamedel.
Pensioner och liknande förpliktelser
Huvuddelen av Volvokoncernens åtaganden för pensioner
fullgörs genom fortlöpande utbetalningar till fristående
myndigheter eller organ vilka administrerar planerna. För
dessa s k avgiftsbaserade pensionsplaner redovisas fortlöpande en pensionskostnad vilken motsvaras av de erlagda
avgifterna. I vissa av Volvos dotterföretag, i huvudsak i
Sverige och USA, förekommer förmånsbaserade planer
avseende pensioner och sjukvårdsförmåner. För dessa
planer beräknas en avsättning och årlig kostnad utifrån
nuvärdet av den intjänade framtida förmånen. Avsättningar
och årliga kostnader hänförliga till förmånsbaserade pensions- och sjukvårdsförmåner redovisas i Volvokoncernens
resultat- och balansräkning med tillämpning av lokala regler och föreskrifter i respektive land.
Nettoomsättning
Koncernens redovisade nettoomsättning avser i huvudsak
intäkter från försäljning av varor och tjänster. Nettoomsättningen har i förekommande fall reducerats med värdet av
lämnade rabatter samt varureturer.
Intäkter från försäljning av varor redovisas i samband
med leverans till kunden enligt överenskomna leveransvillkor. Intäkter från försäljning av verkstadstjänster o dyl
redovisas i samband med att tjänsten utförts. Hyresintäkter och ränteintäkter i samband med finansiell leasing
eller avbetalningskontrakt redovisas utfördelat över underliggande kontraktsperiod.
Produktutvecklingskostnader
och garantikostnader
Produktutvecklingskostnader belastar rörelsens kostnader när de uppstår.
Beräknade kostnader för produktgaranti belastar
rörelsens kostnader i samband med att produkterna säljs.
Jämförelsestörande poster redovisas som separat post
i resultaträkningen. De avser väsentliga omstruktureringskostnader eller väsentliga vinster och förluster som
huvudsakligen är en följd av förändringar i koncernens
sammansättning.
Uppskjuten skatt, bokslutsdispositioner och
obeskattade reserver
Skattelagstiftningen i Sverige och andra länder har ibland
andra regler än vad som följer av god redovisningssed
vad gäller tidpunkt för beskattning och mätning av vissa
affärshändelser. Uppskjuten skatt redovisas på skillnader
vilka härigenom uppstår mellan det skattemässiga värdet
och det redovisade värdet av tillgångar och skulder, s k
temporära skillnader, samt även på skattemässiga underskottsavdrag. Vad beträffar värderingen av uppskjutna
skattefordringar, d v s värdet av framtida skattereduktioner, gäller att uppskjutna skattefordringar redovisas om
det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida
skattepliktiga överskott.
Skattelagarna i Sverige och i vissa andra länder ger
företag möjlighet att skjuta upp skattebetalning genom
avsättning till obeskattade reserver. I koncernens balansräkning behandlas dessa såsom temporära skillnader,
d v s uppdelning sker mellan uppskjuten skatteskuld och
eget kapital (bundna reserver). I koncernens resultaträkning fördelas avsättning till eller upplösning av obeskattade reserver mellan uppskjuten skatt och årets resultat.
Användning av uppskattade värden
I samband med upprättande av bokslut i enlighet med
god redovisningssed gör företagsledningen uppskattningar och antaganden som påverkar tillgångars och
skulders samt ansvarsförbindelsers redovisade värden
på bokslutsdagen. Redovisade intäkter och kostnader
påverkas också. Verkligt utfall kan komma att avvika från
dessa uppskattningar.
Definitioner
Rörelsemarginal
Rörelseresultat dividerat med nettoomsättning.
Avkastning på operativt kapital
Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt
kapital. Det operativa kapitalet utgörs av operativa tillgångar (materiella och immateriella anläggningstillgångar, fordringar och lager) minus ej räntebärande operativa
skulder. Nyckeltalet används endast för affärsområdena,
inte för koncernen som helhet.
59
Koncernen
Avkastning på eget kapital
Nettoresultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Räntetäckningsgrad
Rörelseresultat ökat med resultat från andelar i intresseföretag, resultat från övriga aktier och andelar samt ränteintäkter och liknande resultatposter dividerat med räntekostnader.
räntebärande lån. Nettoskulden i Volvos säljfinansieringsbolag inräknas ej eftersom räntekostnaden på dessa skulder belastar rörelseresultatet och inte räntenettot..
Andel eget kapital och minoritetskapital
Eget kapital och minoritetskapital dividerat med totala
tillgångar.
Andel eget kapital
Självfinansieringsgrad
Eget kapital dividerat med totala tillgångar.
Kassaflöde från den löpande verksamheten (se kassaflödesanalysen) dividerat med nettoinvesteringar i
anläggningar och leasingtillgångar.
Resultat per aktie
Nettoresultat dividerat med det vägda genomsnittet av
antalet utestående aktier under perioden.
Finansiella nettotillgångar/nettoskuld
Kassa och bank, kortfristiga placeringar och räntebärande
finansiella fordringar med avdrag för kort- och långfristiga
Förvärv och avyttringar av aktier och andelar i dotterbolag
Moderbolagets innehav av aktier och andelar i koncernföretag per 31 december 1999 framgår av förteckning
på sidorna 94–95. Nedan specificeras viktigare förvärv,
etableringar och avyttringar inom koncernen.
Volvo Maquinaria de Construccion Espana SA
Som ett led i strategin att i huvudsak organisera försäljningen via fristående återförsäljare avyttrade Volvo
Construction Equipment under andra kvartalet 1999 sitt
marknadsbolag i Spanien. Köpare var Auto Sueco Lda,
vilket tidigare varit Volvos partner i Portugal i över 50 år.
Avyttringen medförde en realisationsvinst om 0,2 miljarder kronor.
Pro-Pav och Superpac
Volvo Construction Equipment träffade i april 1999 avtal
om försäljning av sina verksamheter under varumärkena
Pro-Pav och Superpac. Verksamheterna bedrevs tidigare
inom det kanadensiska dotterföretaget Champion Road
Machinery.
Mecalac
I mars 1999 avyttrade Volvo Construction Equipment 65%
av sin verksamhet avseende kompakta grävmaskiner under
varumärket Mecalac. Samtidigt deklarerades avsikten att
avyttra återstående ägande om 35% inom tre år.
Jet Support Corporation
Till följd av avtalet mellan Volvo Aero och Boeing, som ger
Volvo Aero exklusiv rätt att marknadsföra och sälja överskott av reservdelar till flottan av Boeingplan på världsmarknaden i första hand till flygplanstyper som inte längre
tillverkas, förvärvades verksamheten i amerikanska Jet
Support Corporation i april 1999.
Volvo Aero Norge AS (fd Norsk Jetmotor AS)
Volvo Aero förvärvade under 1999 i två steg 78% av
aktierna i Norsk Jetmotor AS för 240 miljoner norska
kronor. I samband med förvärvet namnändrades bolaget,
som huvudsakligen är verksamt inom produktion av civila
60
Not 2
flygmotorkomponenter, till Volvo Aero Norge AS. Ett
övervärde om 0,1 miljarder kronor vilket uppstod i samband med förvärvet skrivs av över 20 år.
Volvo Malaysia Sdn Bhd
I början av 1999 förvärvades Federal Auto Industrial Sdn
Bhd. Bolaget, vilket senare under året namnändrades till
Volvo Malaysia Sdn Bhd, bedriver importörs- och återförsäljarverksamhet i Malaysia avseende lastvagnar, bussar
samt marin- och industrimotorer.
Volvo Personvagnar
I januari 1999 träffade AB Volvo en överenskommelse
med Ford Motor Company om försäljning av Volvo Personvagnar. Efter godkännande från AB Volvos bolagsstämma den 8 mars 1999 samt relevanta konkurrensmyndigheter, genomfördes försäljningen den 31 mars 1999.
Enligt avtalet ägde Ford rätt till Volvo Personvagnars
resultat fr o m den 1 januari 1999. Utöver erhållen utdelning om 17,7 miljarder kronor från Volvo Personvagnar
Holding AB har AB Volvo erhållit en köpeskilling för
aktierna om 10,3 miljarder kronor samt 2,3 miljarder
USD varav 1,6 miljarder USD kommer att betalas den
31 mars 2001. Dessutom övertog Ford vid försäljningen
finansiella nettoskulder om 4,8 miljarder kronor. Volvokoncernens reavinst från försäljningen uppgick till 26,7
miljarder kronor. I samband med försäljningen av Volvo
Personvagnar överläts varumärket ”Volvo” till det nybildade bolaget Volvo Trademark Holding AB, vilket ägs
gemensamt av AB Volvo och Volvo Personvagnar AB.
Rätten att använda varumärket regleras därvid genom
licensavtal träffade mellan Volvo Trademark Holding AB
och AB Volvo respektive Volvo Personvagnar AB.
Mexicana de Autobuses SA de CV
I oktober 1998 förvärvade AB Volvo samtliga aktier i den
mexikanska busstillverkaren Mexicana de Autobuses
(MASA). MASA är Mexikos näst största tillverkare av
turist- och långfärdsbussar. I samband med förvärvet
uppstod ett övervärde om 0,6 miljarder kronor, vilket
skrivs av på 20 år.
Euclid Hitachi Heavy Equipment Inc.
Volvo Construction Equipment träffade i oktober 1998
en överenskommelse med Hitachi Construction
Machinery Ltd. om att minska Volvos ägarandel i det
gemensamt ägda bolaget Euclid Hitachi Heavy Equipment
från 60% till 20%. Aktieförsäljningen innebar endast en
marginell påverkan på Volvokoncernens redovisade nettoresultat för 1998.
Carrus Oy
I januari 1998 förvärvade Volvo Bussar AB samtliga aktier i den finska karosstillverkaren Carrus för en köpeskilling om 0,5 miljarder kronor. Bolaget tillverkar fem olika
karossmodeller för stads-, linje- och turistbussar på busschassier från olika fordonstillverkare. I samband med
förvärvet uppstod ett övervärde om 0,2 miljarder kronor,
vilket skrivs av på 10 år.
Kopsch AG
I september 1998 förvärvade Volvo Construction Equipment sin största återförsäljare i Tyskland, Kopsch AG,
med tio försäljningsställen.
Volvo Trucks North America, Inc
(fd Volvo G M Heavy Truck Corporation)
I juli 1997 övertog Volvo Lastvagnar resterande 13%
av stamaktierna i sitt nordamerikanska lastbilsbolag från
General Motors Corporation och ändrade samtidigt
bolagsnamnet till Volvo Trucks North America, Inc. Skälet
till förändringen var att ensam uppnå full kontroll över
bolaget. General Motors erhöll s k preferensaktier i utbyte mot sina stamaktier.
Volvo Otomotiv Türk Ltd Sti (Trakmas)
Volvo Construction Equipment övertog under september
1998 importörsverksamheten i Turkiet, inklusive fyra försäljningsställen, från Trakmas. Volvos totala verksamhet
på den turkiska marknaden samordnades därvid i det
helägda dotterbolaget Volvo Otomotiv Türk.
Volvo Construction Equipment Korea Co Ltd
Volvo Construction Equipment förvärvade i juli 1998
Samsung Heavy Industries samtliga tillgångar inom verksamheten för anläggningsmaskiner för knappt 500
M USD. Tillgångarna förvärvades huvudsakligen via det
nybildade dotterbolaget Volvo Construction Equipment
Korea. Den förvärvade verksamheten inkluderar utveckling, tillverkning och marknadsföring av grävmaskiner
samt i mindre skala även hjullastare m m. I förvärvet ingår också ett omfattande distributionsnät på den sydkoreanska marknaden. I samband med förvärvet uppstod
ett övervärde om 1,2 miljarder kronor, vilket skrivs av på
20 år.
ZAO Volvo Vostok
I juni 1998 etablerades ett bolag i Ryssland, ZAO Volvo
Vostok, i vilket respektive affärsområde driver sin verksamhet.
Nova BUS Corporation
Volvo Bussar förvärvade i februari 1998 den nordamerikanska busstillverkaren Nova BUS för en köpeskilling
om drygt 50 miljoner kanadensiska dollar. Förvärvet
genomfördes av Prévost Car Inc., som sedan 1995 ägs
till 51% av Volvo Bussar och till 49% av brittiska Henlys
Group. Nova BUS är en ledande tillverkare av stadsbussar i USA och Kanada och har även produktionsanläggningar i dessa båda länder. I samband med förvärvet
uppstod ett övervärde om 0,3 miljarder kronor, vilket
skrivs av på 20 år.
BRS Truck Rental and Contract Hire Ltd
Volvo Contract Services, Volvos säljfinansieringsbolag
i Storbritannien, förvärvade i februari 1998 det brittiska
lastbilsuthyrningsföretaget BRS för en total köpeskilling
om cirka 49 miljoner pund. BRS utgör ett väletablerat
varumärke inom brittisk lastbilsuthyrning med representation över hela Storbritannien och i andra delar av
Europa.
Banco Volvo Brasil SA
I december 1997 förvärvade Volvo do Brasil resterande
50% av aktierna i det brasilianska säljfinansieringsbolaget Transbanco Banco de Investimento SA. Per 31
december 1997 konsoliderades bolagets balansräkning
i Volvokoncernen. Innehavet redovisades tidigare enligt
kapitalandelsmetoden. Under 1999 namnändrades bolaget till Banco Volvo Brasil SA.
Champion Road Machinery Limited
I mars 1997 förvärvade Volvo Construction Equipment
samtliga aktier i det kanadensiska företaget Champion
Road Machinery Limited för 173 miljoner kanadensiska
dollar. Bolaget är en betydande tillverkare av väghyvlar
och andra maskiner för vägbyggnad och vägunderhåll.
Champion konsolideras i Volvokoncernen fr o m 1 januari
1997. I samband med förvärvet uppstod ett övervärde
om 0,7 miljarder kronor, vilket skrivs av på 20 år.
Volvo Penta Benelux BV
AB Volvo Penta förvärvade under 1997 den fristående
importören Nebim Handelsmaatschappij BV i Nederländerna. Bolaget namnändrades därefter till Volvo Penta
Benelux BV. Volvo Penta Benelux ansvarar för marknadsföring, försäljning och service av industri- och marinmotorer i Belgien, Nederländerna och Luxemburg.
The AGES Group
I början av 1997 ökade Volvo Aero sitt ägande i amerikanska The AGES Group, från 25 till 60% och bolaget
konsolideras därefter i Volvokoncernen. AGES, med säte
i Florida, bedriver handel med flygplansmaterial, främst
flygmotorer och reservdelar till flygmotorer och flygplan.
Under 1998 förvärvade BTM Capital, ett helägt dotterbolag till Bank of Tokyo-Mitsubishi Ltd, en andel i AGES
varvid Volvo Aeros ägarandel minskade till 57%. Under
1999 ökade Volvo Aero sin ägarandel i AGES till 86,4%
och övertog därmed det operativa ansvaret för verksamheten. I samband med förvärven har ett totalt övervärde
om 0,3 miljarder kronor uppstått, vilket skrivs av över 20 år.
61
Koncernen
I tabellen nedan specificeras effekterna under 1999 på
Volvokoncernens balansräkning och kassaflödesanalys
i samband med förvärv av dotterföretag och andra
affärsenheter:
I tabellen nedan specificeras effekterna under 1999 på
Volvokoncernens balansräkning och kassaflödesanalys
i samband med avyttringar av dotterföretag och
andra affärsenheter:
Varulager
Kortfristiga fordringar
Likvida medel
Övriga tillgångar
Minoritetskapital
Avsättningar
Lån
Förvärvade nettotillgångar
Aktier och andelar
Varulager
Lån till utomstående 1
Övriga fordringar
Likvida medel
Minoritetskapital
Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser
Lån
Övriga skulder
Avyttrade nettotillgångar
Erlagda likvida medel
Likvida medel enligt förvärvsanalyser
Påverkan på koncernens likvida medel
480
147
365
233
51
43
335
– 72
– 256
– 264
1.062
– 1.062
51
– 1.011
Erhållna likvida medel
Likvida medel i avyttrade företag
Påverkan på koncernens likvida medel
– 46
– 17.915
– 12.324
– 100
– 11.600
– 19.288
10.474
– 13.203
– 1.602
49
866
11.054
28.682
17.622
– 7.331
33.661
– 1.602
32.059
1 Varav 12.214 avser ej erhållen del av köpeskilling diskonterad
till nuvärde.
Nettoomsättning
Not 3
Nettoomsättning per affärs- och marknadsområde framgår av tabeller på sidorna 24 och 26.
Not 4
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader inkluderar förluster på termins- och optionskontrakt med 620 (640; 1.180)
samt avskrivning på goodwill med 398 (338;196).
I rörelseresultatet för 1999 ingår jämförelsestörande poster om 26.695 (-2.331; –). Beloppet avser realisationsvinst från försäljningen av Volvo Personvagnar. 1998
avsåg jämförelsestörande poster omstruktureringskostnader i syfte att anpassa Volvos industriella struktur samt
distributions- och marknadsorganisation. Anpassningen
medförde bl a nedläggning, flyttning eller sammanslagning av produktionsställen. Av totalbeloppet avsåg ca
Not 5
1.300 kostnader för avtalspensionering och övertalig personal, ca 600 nedskrivning av anläggningstillgångar, 348
realisationsvinst vid Lastvagnars försäljning av bakaxeltillverkningen i Lindesberg och resterande ca 800 övriga
omstruktureringskostnader. Av kostnaderna avsåg 681
Personvagnar, 46 Lastvagnar, 422 Bussar, 910
Anläggningsmaskiner, 158 Marin- och industrimotorer
samt 114 övriga verksamheter.
Rörelseresultat
Not 6
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster per affärsområde framgår av tabell på sid 26. Avskrivningar ingår i
rörelseresultatet och specificeras per typ av anläggningstillgång enligt nedan:
Summa
62
1997
1998
1999
253
4.731
1.812
6.796
574
5.753
3.299
9.626
525
2.514
2.132
5.171
Not 7
Volvos andel i intresseföretagens resultat före skatter framgår enligt nedan.
Resultatandelar
Scania AB
Bilia AB
AB Volvofinans
Aviation Lease Finance
Xian Silver Bus Corp
AVC Intressenter AB
OmniNova Technology AB
Turbec AB
Arrow Truck Sales
Petro Stopping Centers Holding LP
Övriga bolag
Innehav som inte längre redovisas
enligt kapitalandelsmetoden
Netherlands Car BV 1
AutoNova AB 1
VOCS Finance Ltd 1
ABB Olofström Automation AB
Banco Volvo Brasil SA 2
Övriga bolag
Delsumma
Resultat vid försäljning av andelar
i intresseföretag
Pripps Ringnes AB
Övriga bolag
Delsumma
Summa resultat från andelar
i intresseföretag
Utdelning
1997
1998
1999
1997
1998
1999
–
122
82
–
20
23
0
–
–
–
16
–
131
87
3
16
6
0
–4
–
–
–25
467
89
89
7
4
1
– 26
– 22
– 21
– 13
– 10
–
32
6
–
–
–
–
–
–
–
23
–
35
7
–
–
506
–
–
–
–
1
–
35
8
–
–
81
–
–
–
–
9
– 128
– 45
47
25
– 278
–
– 116
232
0
16
–
–
–2
460
–
–
–
–
–
–
565
–
–
84
–
–
–
145
–
–
85
–
–
–
634
–
–
–
–
–
–
133
3.027
18
3.045
–
– 16
– 16
–
2
2
2.929
444
567
1 Avyttrades i samband med försäljningen av Volvo Personvagnar.
2 Konsolideras i Volvokoncernen sedan 1998.
Not 8
1997
1998
1999
Erhållen utdelning
Scania AB 2
Henlys Group Plc
Pharmacia & Upjohn, Inc.
SAS Sverige AB
Övrigt
Delsumma
–
–
165
10
20
195
–
–
43
—
3
46
180
13
–
–
8
201
Vinst vid försäljning
Pharmacia & Upjohn, Inc.
Stockholms Fondbörs AB
Renault SA
SAS Sverige AB
Övrigt
Delsumma
Summa
—
–
783
221
– 31 1
973
1.168
4.452
33
—
—
– 51
4.480
4.526
–
–
–
–
– 31 1
– 31
170
1 Inklusive nedskrivning av aktier.
2 Avser utdelning erhållen under perioden då Volvos innehav understeg 20%.
63
Koncernen
Not 9
Övriga finansiella intäkter och kostnader inkluderar valutakursvinster om 372 (164; 206).
Skatter
Not 10
Resultat efter finansiella poster fördelas enligt följande:
Sverige
Utanför Sverige
Resultatandelar i intresseföretag
Summa
1997
1998
1999
8.828
4.464
– 116
13.176
7.089
4.070
460
11.619
31.268
2.763
565
34.596
1997
1998
1999
– 133
– 2.145
– 2.278
– 975
– 1.553
– 2.528
– 812
– 651
– 1.463
– 366
164
– 202
– 72
– 480
– 552
– 480
–6
– 486
– 103
– 2.583
– 60
– 3.140
– 321
– 2.270
Skattekostnaden fördelas enligt följande:
Aktuell skatt:
Sverige
Utanför Sverige
Delsumma
Uppskjuten skatt:
Sverige
Utanför Sverige
Delsumma
Intresseföretag
Summa skatt
Skattekostnaden avser såväl aktuell som uppskjuten
skatt i svenska och utländska bolag.
Avsättning har skett för beräknade skattekostnader som
bedöms kunna uppkomma till följd av tidigare taxeringsrevisioner i Volvokoncernen. Yrkanden för vilka reservering
ej bedömts erforderlig motsvarar en kostnad om 2.754
(1.442; 699). Beloppet ingår bland ansvarsförbindelser.
Resultatet från försäljningen av Volvo Personvagnar
uppgick till 26,7 miljarder kronor. Regeringsrätten fastställde i beslut den 25 november 1999 Skatterättsnämndens förhandsbesked om AB Volvos försäljning av
Volvo Personvagnar. Det innebar att försäljningen inte
ledde till någon skattepliktig realisationsvinst.
Uppskjuten skatt avser en beräknad skatt på förändringen av underskottsavdrag samt så kallade temporära
Svensk inkomstskattesats
Skillnad i olika verksamhetsländers skattesats
Realisationsvinster och -förluster
Utnyttjande av underskottsavdrag
Underskott för vilka underskottsavdrag ej beaktats
Ej avdragsgilla kostnader
Avskrivning på goodwill
Övrigt, netto
Skattesats för koncernen exkl kapitalandelsmetoden
Kapitalandelsmetoden
Skattesats för koncernen
64
skillnader. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den
mån det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot
framtida skattepliktiga överskott.
Vid utgången av 1999 hade koncernen underskottsavdrag om ca 2.800, därav har ca 1.700 beaktats vid
beräkningen av uppskjuten skatt.
Underskottsavdrag om ca 1.100 kan således utnyttjas
för att reducera skattekostnaden kommande år. Härav
förfaller ca 450 inom fem år. Underskottsavdrag i svenska bolag är inte tidsbegränsade.
Svensk inkomstskatt uppgår till 28%. De främsta
orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk
inkomstskattesats och koncernens skattesats med
utgångspunkt från resultat efter finansiella poster framgår av nedanstående tabell.
1997, %
1998, %
1999, %
28
2
– 13
–2
2
2
0
1
20
1
21
28
4
–8
–2
3
1
1
–1
26
–1
25
28
1
– 23
0
1
0
1
–2
6
1
7
Specifikation av uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder
Uppskjutna skattefordringar:
Underskottsavdrag, brutto
Andra skattemässiga avdrag
Aktier och andelar
Internvinster i lager 1
Reserv för osäkra fordringar 1
Avsättningar för garantiåtaganden 1
Avsättningar för restvärdesrisker 1
Avsättningar för pensioner 1
Avsättningar för omstruktureringsåtgärder 1
Övriga avdragsgilla temporära skillnader
Värderingsreserv
Uppskjutna skattefordringar efter avdrag för värderingsreserv
1997
1998
1999
1.582
103
236
–
–
–
–
–
–
3.838
5.759
1.085
60
109
551
227
1.103
399
476
562
2.157
6.729
1.031
54
55
223
186
552
168
653
277
85
3.284
– 1.057
4.702
– 1.084
5.645
– 379
2.905
–
–
–
–
5.324
5.324
622
1.557
897
442
1.924
956
5.776
131
755
233
206
601
1.662
3.457
552
Uppskjutna skatteskulder:
Extraavskrivningar fastigheter, maskiner och inventarier 1
Extraavskrivningar leasingtillgångar 1
LIFO-värdering varulager 1
Obeskattade reserver 1
Övriga skattepliktiga temporära skillnader
Uppskjutna skatteskulder, netto
Ovanstående uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas i Volvos balansräkning efter beaktande av kvittningsmöjligheter.
1 Ingår i övriga temporära skillnader för 1997.
Minoritetsandelar i resultat och kapital
Not 11
Minoritetsandelar i resultat och kapital består främst av
Henlys Groups andel i Prévost Car Inc (49%) samt minoritetens andelar i Volvo Aero Norge AS (22%) och i The
AGES Group (14%). T o m september 1998 ingick även
Hitachi Construction Machinery Companys andel i Euclid
Hitachi Heavy Equipment Inc (40%) samt t o m juni
1997, General Motors andel i Volvo Trucks North
America Inc. (13%).
Immateriella och materiella anläggningstillgångar
Not 12
Värde
enligt
balansräkning
1997
Värde
enligt
balansräkning
1998
Investeringar
Försäljningar/
utrangeringar
4.093
7.199
–
–
325
158
– 753
6.929
1.261
1.248
3
– 131
215
1
– 43
1.293
111
170
563
–
– 37
35
996
1.727
5.465
8.617
566
– 131
503
194
200
9.949
Byggnader
14.975
Mark och markanläggningar 2.299
Maskiner och inventarier 1 46.497
Anläggningar under
uppförande inklusive
förskottsbetalningar
3.073
Summa fastigheter,
maskiner och inventarier
66.844
16.055
3.303
51.642
1.027
182
2.662
– 362
– 46
– 1.206
– 6.200
–899
– 28.895
– 15
49
– 270
70
44
302
10.575
2.633
24.235
4.194
735
– 73
– 2.815
– 71
– 602
1.368
75.194
4.606
– 1.687
– 38.809
– 307
– 186
38.811
16.487
27.639
5.578
– 2.316
– 14.229
57
– 213
16.516
83.331
102.833
10.184
– 4.003
– 53.038
– 250
– 399
55.327
Anskaffningsvärde
Goodwill
Inträdesavgifter flygmotorprojekt
Övriga immateriella
tillgångar
Summa immateriella
anläggningstillgångar
Tillgångar i
operationell leasing
Summa materiella
Förvärvade
och avyttrade OmräkningsOmklassidotterbolag differenser ficeringar etc3
Värde
enligt
balansräkning
1999
65
Koncernen
Ackumulerade
avskrivningar
Goodwill
Inträdesavgifter flygmotorprojekt
Övriga immateriella tillgångar
Summa immateriella
Byggnader
Markanläggningar
Maskiner och inventarier 1
Anläggningar under
uppförande inklusive
förskottsbetalningar
Summa fastigheter,
maskiner och inventarier
Tillgångar i
operationell leasing
Summa materiella
Försäljningar/
utrangeringar
Förvärvade
och avyttrade
dotterbolag
Omklassificeringar 3
Värde
enligt
balansräkning
1999
Bokfört
värde
enligt
balansräkning
1999 4
Omräkningsdifferenser
398
–
– 27
– 44
– 83
1.836
5.093
1.134
113
61
66
– 131
–
119
– 23
0
–8
–13
177
1.170
325
123
1.402
2.181
2.839
525
– 131
69
– 52
81
3.331
6.618
6.478
554
29.019
6.840
597
31.550
236
19
2.259
– 249 – 3.298
–8
– 371
– 845 – 17.372
– 27
– 11
– 159
152
–
– 290
3.654
226
15.143
6.921
2.407
9.092
–
–
–
–
–
–
–
1.368
36.051
38.987
2.514 – 1.102 – 21.041
– 197
– 138
19.023
19.788
2.986
5.354
2.132 – 1.307 – 1.971
5
– 34
4.179
12.337
39.037
44.341
4.646 – 2.409 – 23.012
– 192
– 172
23.202
32.125
Värde
enligt
balansräkning
1997
Värde
enligt
balansräkning
1998
Avskrivningar 2
1.018
1.592
1.099
64
–
1 Maskiner och inventarier avser i allt väsentligt produktionsutrustning.
2 Inklusive nedskrivningar.
3 Omklassificeringar av immateriella anläggningstillgångar avser främst justering av förvärvsbalans avseende Volvo Construction
Equipments förvärv av Samsungs verksamhet för anläggningsmaskiner under 1998.
4 Anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar.
Investeringar i anläggningar uppgick till 5.172 (10.549;
9.863). Investeringar i operationell leasing uppgick till
5.578 (12.654; 9.773).
Beslutade men vid utgången av 1999 ännu ej genomförda investeringar uppgick till 7,2 miljarder kronor (18,0;
20,0).
Nuanskaffningskostnad
(ej reviderad information)
Nuanskaffningskostnad för fastigheter, maskiner och
Aktier och andelar
Not 13
En specifikation av koncernens innehav av aktier och
andelar återfinns på sidan 92.
Volvokoncernen har affärstransaktioner med vissa av
intresseföretagen. Per den 31 december 1999 uppgick
Volvokoncernens nettofordran på intresseföretagen till
totalt 820 (6.260; 4.575).
Marknadsvärdet för Volvos innehav av aktier och
andelar i börsnoterade bolag per den 31 december
1999 framgår nedan.
Bokfört värde
Scania AB
Mitsubishi Motors
Bilia AB
Henlys Group
Deutz AG
Summa innehav i börsnoterade företag
Innehav i onoterade företag
Summa aktier och
andelar
66
inventarier, enligt av Volvo tillämpade beräkningsnormer,
vilka i vissa fall innefattar användning av index, har efter
kalkylmässig värdeminskning beräknats till 22,4 miljarder
kronor vid utgången av 1999. Motsvarande värde enligt
Volvokoncernens balansräkning uppgick till 19,8 miljarder kronor. Kalkylmässiga avskrivningar beräknade på
basis av nuanskaffningskostnaden uppgick 1999 till 2,6
miljarder kronor. Motsvarande avskrivningar i koncernens
resultaträkning, vilka baseras på historisk anskaffningskostnad var 2,5 miljarder kronor.
Marknadsvärde
23.173
2.343
596
524
670
26.609
1.413
871
478
321
27.306
1.907
29.692
–
29.213
–
Mitsubishi Motors Corporation
1999 tecknades avtal mellan Volvo och Mitsubishi Motors
Corporation om ägarsamarbete samt en avsiktsförklaring
om bildandet av en strategisk allians mellan företagen
avseende marknads-, produktoch industrisamarbete
inom lastbilar och bussar. I samband därmed förvärvade
Volvo aktier motsvarande 5% av röster och kapital i
Mitsubishi Motors.
Scania AB
Under 1999 förvärvade Volvo 43,5% av kapital och 28,6%
av rösterna i Scania, som är en av världens ledande tillverkare av lastbilar och bussar. Av det bokförda värdet den
31 december 1999 utgjordes 17.740 Mkr av övervärde.
Scania, som är världens femte största märke för tunga
lastbilar, tillverkar lastbilar med en totalvikt över 16 ton för
fjärrtrafik, regional och lokal distribution samt bygg- och
anläggningstransporter. Scanias bussprogram består av
busschassier samt helbyggda bussar för fler än 30 passagerare avsedda för stads-, linje- och turisttrafik. Scanias
industri- och marinmotorer används till bland annat generatoraggregat, entreprenad- och jordbruksmaskiner samt
fartyg och fritidsbåtar. En ökande del av Scanias försälj-
ning utgörs av olika slag av servicemarknadsprodukter,
såsom service-, underhålls- och finansieringsavtal.
Petro Stopping Centers Holding LP
Under 1999 förvärvades 28,7% av truck-stop-kedjan
Petro Stopping Centers i USA. Härigenom utökas servicen till Volvos lastbilskunder längs motorvägsnätet i USA
med bl a förebyggande underhåll, reservdelsförsäljning,
haveriassistans samt lättare reparationer.
VOCS Finance Limited
Innehavet i VOCS Finance Ltd avyttrades i samband med
försäljningen av Volvo Personvagnar till Ford.
Svevia Fin SPA
Innehavet i Svevia Fin SPA avyttrades i samband med försäljningen av Volvo Personvagnar till Ford.
AutoNova AB
Innehavet i AutoNova AB avyttrades i samband med försäljningen av Volvo Personvagnar till Ford.
Ned Car BV
Innehavet i Ned Car BV avyttrades i samband med försäljningen av Volvo Personvagnar till Ford.
Pharmacia & Upjohn, Inc
Under 1998 avyttrade Volvo hela sitt resterande innehav.
Försäljningsintäkten uppgick till 6,5 miljarder och den bokföringsmässiga vinsten till 4,5 miljarder.
Verimation AB
1998 avyttrades hela innehavet, motsvarande 10% av
kapital och röster. Försäljningsintäkten var 12 och vinsten
var 5.
Aviation Lease Finance, ALF
1998 bildade Volvo Aeros dotterbolag, The AGES Group
ett nytt bolag tillsammans med BTM Capitals dotterbolag,
Engine Lease Finance, ELF, för leasing av flygmotorer.
Det nya bolaget ägs till 46% av ELF och 44% av AGES,
medan BTM Capital och Volvo Aero äger 5% vardera.
Dessutom har BTM Capital och Volvo Aero förvärvat var
sin ägarandel om 5% i AGES respektive ELF.
Henlys Group Plc
I augusti 1998 förvärvades 10% av kapital och röster i
Henlys Group Plc. Henlys äger Storbritanniens ledande
tillverkare av busskarosser. Volvo och Henlys äger tillsammans aktierna i busstillverkaren Prévost i Kanada
med 51 respektive 49%. I november 1999 tecknade
Volvo nya aktier i Henlys motsvarande 149 miljoner kronor. I september 1999 ingick dessutom Volvo ett avtal
om att lämna Henlys ett konvertibelt förlagslån om motsvarande ca 2 miljarder kronor för vilket utbetalning
skedde i oktober.
Deutz AG
I oktober 1998 tecknades samarbetsavtal mellan Volvo
och den tyska dieselmotortillverkaren Deutz AG. Avtalet
innebär att Deutz blir huvudleverantör av små och medelstora dieselmotorer till Volvos lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner samt marina och industriella applikationer.
Volvo förvärvade i samband härmed 10,5% av kapital
och röster i Deutz.
ABB Olofström Automation AB
kapital och röster.
EBP Olofström AB
kapital och röster.
Arabian Vehicles and Trucks Industry Ltd
1998 förvärvades 25% av röster och kapital i Arabian
Vehicles and Trucks i Saudiarabien. Bolaget är en sammansättningsfabrik för Volvos tunga lastbilar.
OmniNova Technology AB
I mars 1997 bildade Volvo Bussar AB och det engelska
ingenjörsföretaget TWR Group Ltd, ett gemensamt ägt
bolag för utveckling av tillverkningsprocesser för bussar
och viss tillverkning av busskomponenter. Bolaget ägs till
35% av Volvo Bussar AB och till 65% av TWR och har
sin verksamhet förlagd i Uddevalla.
Régie Nationale des Usines Renault SA
(Renault SA)
I juli 1997 avyttrade Volvo sitt resterande innehav i
Renault. Köpeskillingen uppgick till 5.934 och den koncernmässiga vinsten till 783.
Pripps Ringnes AB
1997 avyttrade Volvo sin andel i Pripps Ringnes. Volvo
erhöll 4.515 i försäljningslikvid samt 100 i utdelning och
affären medförde en koncernmässig vinst om 3.027.
SAS Sverige AB
I juni 1997 avyttrade Volvo hela sitt innehav i SAS
Sverige AB. Försäljningslikviden uppgick till 319 och
vinsten till 221.
Fabege AB
1997 avyttrades hela innehavet. Vinsten var 19.
Förändringar av Volvokoncernens innehav av aktier och andelar:
Enligt balansräkning 31 december föregående år
Förvärv och avyttringar, netto
Nyemissioner och aktieägartillskott
Resultatandelar i intresseföretag, efter skatt
Utdelningar
Nedskrivningar
Övrigt
Enligt balansräkning den 31 december
1998
1999
4.583
– 931
107
204
– 634
–6
11
59
3.393
3.393
25.550
199
253
– 133
– 30
– 30
11
29.213
67
Koncernen
Långfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet
Avbetalningsköp
Finansiell leasing
Övriga fordringar
Summa
Not 14
1997
1998
1999
7.572
5.606
789
13.967
14.956
9.297
293
24.546
9.115
8.581
121
17.817
Ökningen under 1999, exklusive Personvagnar, var 4.158. Ökningen var främst hänförlig till den nordamerikanska verksamheten.
Fordran på Ford Motor Company
Konvertibelt förlagslån i Henlys
Övriga lån till utomstående
Uppskjutna skattefordringar
Övriga fordringar
Summa
Not 15
1997
1998
1999
–
–
2.269
3.290
3.453
9.012
–
–
3.313
4.186
3.490
10.989
12.125
2.046
3.434
1.666
818
20.089
Fr o m 1999 redovisas uppskjutna skattefordringar som långfristiga fordringar. I övriga fordringar ingår räntefria förlagslån till intresseföretag med ett nominellt värde om – (2.700; 2.732).
Varulager
Försäljningsprodukter
Produktionsmaterial m m
Summa
Förändring av inkuransreserv
Förändring av inkuransreserv redovisad över resultaträkningen
Utrangeringar
Förvärvade och avyttrade bolag
Effekt av ändrade valutakurser
Övrigt
Not 16
1997
1998
1999
17.785
10.208
27.993
20.872
11.256
32.128
11.622
9.816
21.438
1997
1998
1999
1.184
89
– 48
37
28
20
1.310
1.310
232
– 84
210
66
4
1.738
1.738
233
– 247
– 376
66
– 137
1.277
Kortfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet
Avbetalningsköp
Finansiell leasing
Återförsäljarfinansiering
Övriga fordringar
Summa
Not 17
1997
1998
1999
4.173
3.794
8.775
1.595
18.337
4.859
3.774
11.815
1.804
22.252
4.099
4.595
6.890
912
16.496
Ökningen under 1999, exklusive Personvagnar, var 3.137. Ökningen var huvudsakligen hänförlig till den nordamerikanska verksamheten.
Kundfordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Mervärdesskatt
Aktuell inkomstskatt
Övriga fordringar
Summa, efter avdrag för reserver för
osäkra fordringar om 1.147 (927; 710)
Not 18
1997
1998
1999
13.704
2.867
1.413
468
4.290
16.637
2.918
1.661
656
6.071
14.871
2.601
1.437
841
2.797
22.742
27.943
22.547
Fr o m 1999 redovisas uppskjutna skattefordringar som långfristiga fordringar.
68
Förändring av reserv för osäkra kundfordringar
Förändring av reserv redovisad över resultaträkningen
Upplösning av reserv hänförlig till konstaterade kundförluster
Förvärvade och avyttrade bolag
Effekt av ändrade valutakurser
Omklassificeringar etc
1997
1998
1999
764
164
– 70
36
48
– 232
710
710
126
– 61
37
35
80
927
927
382
– 86
– 178
– 60
162
1.147
Not 19
Kortfristiga placeringar består huvudsakligen av räntebärande värdepapper och fördelar sig enligt nedan:
Statliga värdepapper
Finansinstitut
Företagscertifikat
Fastighetsfinansierande institut
Värdepapper emitterade av intresseföretag
Aktier
Övrigt
Summa
1997
1998
1999
7.350
272
—
1.051
251
625
1.413
10.962
2.902
240
–
1.851
1.368
783
24
7.168
1.848
5.419
8.559
3.411
725
833
161
20.956
Kassa och bank
Not 20
Bankräkningar och kassa
Placeringslån i bank
Summa
1997
1998
1999
5.435
4.206
9.641
8.771
4.285
13.056
4.324
3.989
8.313
Eget kapital
Not 21
Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, A och B.
Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att
innehav av aktier i serie A berättigar till en röst per aktie
medan innehav av aktier i serie B berättigar till en tiondels röst per aktie. Antalet aktier är oförändrat jämfört
med 31 december 1998.
Antal aktier och nominellt värde
31 december 1999
A (st)
B (st)
Total (st)
138.604.945
302.915.940
441.520.885
Nom värde 1
2.649
1 Nominella värdet per aktie är 6 kronor.
Utdelningen är enligt svensk aktiebolagslag begränsad
till det lägre av fritt eget kapital i koncernen respektive
moderbolaget efter föreslagna avsättningar till bundet
eget kapital. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick till
65.893 per den 31 december 1999.
Vid utgången av 1999 uppgick volvoanknutna stiftelsers innehav i Volvo till 1,17% av aktiekapitalet och
2,68% av röstvärdet.
Enligt koncernens balansräkning den 31 december
1999 uppgick fritt eget kapital till 82.490 (49.626;
42.829). Härav beräknas 0 åtgå för avsättning till bundet
kapital.
69
Koncernen
Förändring av eget kapital
Aktiekapital
Eget kapital enligt fastställd
balansräkning 31 december 1996
2.318
Effekt av byte av redovisningsprincip
–
Eget kapital justerat i enlighet med ny princip
2.318
Kontantutdelning
—
Inlösen av aktier
– 113
Fondemission
441
Nettoresultat
—
Nyemission
3
Kapitalandelsmetoden 1
—
Förskjutningar mellan fritt och bundet eget kapital
—
—
Valutakursdifferenser på lån och terminskontrakt 2
—
Ackumulerad omräkningsdifferens Renaultinnehavet 3
—
Övriga förändringar
—
Enligt balansräkning 31 december 1997
2.649
Bundet eget kapital
Fritt eget kapital
Totalt eget kapital
14.906
–
14.906
—
—
– 113
—
113
– 34
92
1.396
—
—
113
16.473
40.652
1.398
42.050
– 1.993
– 5.694
– 328
10.481
—
34
– 92
– 528
– 665
– 552
116
42.829
57.876
1.398
59.274
– 1.993
– 5.807
—
10.481
116
—
—
868
– 665
– 552
229
61.951
Kontantutdelning
Nettoresultat
Valutakursdifferenser på lån och terminskontrakt 2
–
–
–
–
–
–
–
2.649
–
–
– 466
130
970
–
–7
17.100
– 2.208
8.437
466
– 130
441
– 237
28
49.626
– 2.208
8.437
–
–
1.411
– 237
21
69.375
Kontantutdelning
Nettoresultat
till följd av försäljningen av Volvo Personvagnar
Ackumulerad omräkningsdifferens avseende
Volvo Personvagnar
–
–
–
–
–
–
271
523
– 2.649
32.222
– 271
– 523
– 2.649
32.222
–
–
–
–
– 5.063
– 292
5.063
– 501
–
– 793
–
–
2.649
–
14
12.553
– 598
121
82.490
– 598
135
97.692
1 Huvudsakligen intresseföretagens bidrag till koncernens
nettoresultat, med avdrag för erhållen utdelning.
2 Valutasäkrar nettotillgångar i utländska dotterbolag och
intresseföretag.
3 Differensen avser sålda aktier i Renault och har i samband
med utförsäljningen påverkat det koncernmässiga realisationsresultatet.
Avsättningar för pensioner
Avsättningar för liknande förpliktelser
Summa
motsvarar det försäkringstekniskt beräknade värdet för
åtaganden som ej försäkrats hos tredje part eller tryggats genom överföring av medel till pensionsstiftelser.
Det inkluderar åtaganden som förfaller till betalning inom
ett år. De svenska koncernbolagen har försäkrat pensionsborgenärernas rättigheter hos tredje part.
Koncernens pensionskostnader uppgick under året till
1.542 (3.567; 3.660). Huvuddelen utgörs av löpande
inbetalningar till fristående organ som administrerar
pensionsplaner, s k avgiftsbaserade planer.
70
Not 22
1997
1998
1999
1.905
1.391
3.296
1.451
1.485
2.936
1.002
1.128
2.130
För anställda i koncernens svenska bolag bildades
1996 två koncerngemensamma pensionsstiftelser för
tryggande av pensionsåtagande enligt ITP-planen.
Volvos Pensionsstiftelse 1995 avser pensionsmedel
intjänade t o m 1995 och Volvos Pensionsstiftelse 1996
avser pensionsmedel intjänade fr o m 1996. Efter försäljningen av Volvo Personvagnar är dessa stiftelser gemensamma för Volvokoncernen och Volvo Personvagnar.
Under 1997, 1998 och 1999 överfördes, netto, 396,
339 respektive 58 till pensionsstiftelserna. Kapitalvärdet
av Volvokoncernens pensionsförpliktelser tryggade av
dessa stiftelser uppgick vid 1999 års utgång till 3.355.
Tillgångarna i pensionsstiftelserna placeras i svenska
och utländska aktier och fonder samt i räntebärande värdepapper. Tillgångarna, värderade till marknadsvärde,
översteg vid utgången av 1999 motsvarande förpliktelser med 575.
Under hösten 1999 underrättades Volvo om att företagets andel av allokerade företagsanknutna medel hos
SPP uppgick nominellt till ca 800. I enlighet med uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp har dessa
medel ej redovisats i Volvos balansräkning.
Not 23
Garantiåtaganden
Avsättningar i försäkringsverksamhet
Avsättningar hänförliga till andelar i intresseföretag
Omstruktureringsåtgärder
Avsättningar för restvärdesrisk i säljfinansieringsverksamhet 1
Avsättningar för servicekontrakt i säljfinansieringsverksamhet 1
Summa
1997
1998
1999
5.769
1.890
1.851
556
–
–
5.679
15.745
6.599
2.139
1.819
1.718
954
629
7.012
20.870
3.594
2.491
155
1.621
519
913
3.321
12.614
1 Ingår i övriga avsättningar 1997.
Nedanstående uppställning visar koncernens långfristiga
skulder där de största lånen är fördelade per valuta.
Merparten är emitterade av Volvo Treasury AB och Volvo
Not 24
Group Finance Europe BV. Uppgifter om lånevillkor avser
31 december 1999. Volvo säkrar valuta- och ränterisker
med hjälp av derivatinstrument. Se vidare not 32.
Obligationslån
FRF 1997–1998/2005–2009, 6,13–7,63%
DKK 1996–1998/2002–2005, 4,00–6,00%
SEK 1992–1999/2001–2008, 3,74–12,50%
JPY 1997–1999/2001–2005, 0,10–4,92%
ITL 1998/2001
NLG 1998/2003, 3,69%
DEM
USD 1996–1999/2001–2008, 5,99–6,46%
EUR 1999/2001–2009, 2,50–5,40%
Övriga obligationslån
Summa obligationslån
1997
1998
1999
4.618
357
1.300
3.216
–
195
–
1.409
–
177
11.272
3.887
704
3.749
2.640
1.357
214
771
1.921
–
381
15.624
3.271
377
3.101
4.654
221
248
–
1.918
10.002
446
24.238
Övriga lån
USD 1984–1999/2001–2017, 5,43–9,85%
GBP 1994–1999/2001–2009, 5,84–8,39%
DEM 1995–1999/2001–2005, 4,21%
BRL 1996–1998/2001–2003, 11,00–16,80%
NLG 1998/2004, 6,60%
SEK 1992–1999/2003–2013, 3,63–7,50%
CAD 1981–1995/2002–2008, 8,66–8,89%
Övriga lån
Summa övriga långfristiga lån
1997
1998
1999
3.222
2.273
1.491
—
575
1.400
281
2.421
11.663
3.721
777
46
258
214
657
490
3.567
9.730
2.954
1.151
489
364
266
631
543
1.586
7.984
Övriga långfristiga skulder
Summa
200
23.135
658
26.012
292
32.514
Säkerheter är ställda för 2.527 (2.823; 2.992) av ovanstående lån.
De långfristiga skulderna förfaller till betalning enligt följande:
2001
5.842
2002
4.092
2003
2.474
2004
9.994
2005
3.279
2006 eller senare
6.833
Summa
32.514
Vid årets slut uppgick beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter vilka kan utnyttjas utan förbehåll till ca 20 miljarder kronor (22; 22). Av dessa faciliteter utgör 1999 ca
17 miljarder stand-by faciliteter för upplåning med varierande löptider fram till slutet av 2003. Det utgår en avgift
för beviljade kreditfaciliteter, normalt ej överstigande
0,25% av de outnyttjade kreditfaciliteterna.
71
Koncernen
Not 25
Balansräkningens belopp för lån omfattar:
Banklån
Övriga lån
Summa
Banklån innefattar kortfristig del av långfristiga skulder
med 1.893 (4.379;2.748). Övriga lån innefattar kortfristig del av långfristiga skulder med 5.245 (3.825;1.498)
samt commercial papers med 5.526 (9.472;1.291).
Den vägda genomsnittliga räntesatsen för de räntebärande kortfristiga skulderna uppgick till 5,2 % (6,5; 5,0).
Förskott från kunder
Aktuell inkomstskatt
Löner och källskatter
Mervärdesskatt
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Övriga skulder
Summa
1997
1998
1999
14.411
3.871
18.282
21.143
17.733
38.876
9.822
11.301
21.123
Av koncernens kortfristiga skulder utgjorde 26.777
(42.499; 37.595) eller 56% (52; 67) ej räntebärande
skulder.
Balansräkningens belopp för övriga kortfristiga skulder omfattar:
1997
1998
1999
2.603
1.637
3.690
1.366
8.306
4.736
22.338
3.464
2.739
3.471
1.431
9.626
5.451
26.182
3.447
569
2.420
701
5.680
2.504
15.321
Banklån för vilka säkerheter har ställts uppgick vid årets utgång till 2.497 (3.731; 2.369). Motsvarande belopp för
andra kortfristiga skulder utgjorde 3.429 (3.048; 4.563).
Ställda panter
Inteckningar i fast egendom
Företagsinteckningar
Fordringar
Varulager
Bankräkningar, lån och placeringar
Övrigt
Summa
Not 26
1997
1998
1999
298
862
1.335
1.266
2.893
89
6.743
313
388
1.948
1.054
1.667
18
5.388
367
412
1.140
456
1.548
7
3.930
Skulder för vilka ovanstående panter ställts som säkerhet uppgick vid årets utgång till 9.417 (10.752; 9.924).
Diskonterade växlar
Garantier:
Banklån och växelskulder – intresseföretag
Banklån – kunder och övriga
Regressåtaganden
Skatteanspråk
Övriga ansvarsförbindelser
Summa
Beloppet för garantier till kunder och övriga avseende
banklån, 909 (1.318; 1.531), inkluderar outnyttjad del av
beviljade kreditbelopp, 31 (50; 46). Regressåtaganden
avser överlåtna fordringar i säljfinansieringsverksamheten,
med avdrag för skuldförda kreditrisker. Skatteanspråk avser
framställda eller förväntade yrkanden mot Volvokoncernen,
för vilka reservering ej bedömts erforderlig.
Rättsliga processer
I mars 1999 var en Volvo lastbil av modell FH 12 inblandad i
en brand i Mont Blanc-tunneln. Tunneln förstördes påtagligt
av branden som varade i 50 timmar. 39 personer omkom i
branden och sammanlagt 34 fordon blev instängda i tunneln. Det är ännu oklart vad som orsakade branden. Mont
72
Not 27
1997
1998
1999
628
482
467
22
1.531
123
699
2.403
5.406
8
1.318
91
1.442
3.396
6.737
–
909
46
2.754
2.490
6.666
Blanc-tunneln har alltsedan branden varit stängd och kommer inte att öppnas igen förrän i början av 2001.
En expertgrupp har utsetts av handelsdomstolen i Nanterre för att utreda orsakerna till branden och storleken på
den skada den orsakat. Det är för närvarande inte möjligt att
förutse resultatet av denna utredning eller resultaten av vissa
andra utredningar som pågår i Frankrike avseende branden.
Stämning har inlämnats till handelsdomstolen i Nanterre
av det försäkringsbolag som anlitats av det franska företag
som driver tunneln, mot Volvokoncernen och släpvagnstillverkaren, varvid försäkringsbolaget kräver ersättning för
den förlust denne uppger sig ha lidit. Målet har vilande förklarats i avvaktan på att den ovan nämnda expertgruppen
lämnar sin rapport.
Leasing
Kassaflöde
Not 28
Övriga ej kassapåverkande poster avsåg realisationsvinster vid försäljning av dotterföretag och andra affärsenheter, –26.900 (–366; –), riskreserveringar och förluster avseende osäkra kundfordringar och säljfinansieringsfordringar, 766 (526; 704) samt övrigt 17 (–186;
–60).
Nettoinvesteringar i säljfinansieringsfordringar medförde under 1999 ett negativt kassaflöde om 7,1 miljarder kronor. Härav reducerades likvida medel med 14,2
miljarder kronor avseende nyinvesteringar i finansiella
leasingkontrakt och avbetalningskontrakt.
Nettoinvesteringar i aktier och andelar under 1999 om
25,9 miljarder kronor avsåg i sin helhet av tillkommande
investeringar varav förvärven av aktier i Scania AB och
Mitsubishi Motors Corporation utgjorde 23,0 respektive
2,3 miljarder. Under 1998 medförde förändringar av
koncernens aktieinnehav ett positivt kassaflöde om 5,5
miljarder kronor, varav försäljning av aktier, främst
Pharmacia & Upjohn Inc., tillförde 6,9 miljarder medan
investeringar i aktier reducerade likvida medel med 1,4
miljarder. Under 1997 tillfördes likvida medel om 10,9
miljarder kronor genom försäljning av aktier främst i
Renault SA och Pripps Ringnes AB medan investeringar
i aktier innebar ett negativt kassaflöde om 0,2 miljarder.
Årets nettoinvesteringar i lån till utomstående uppgick
till 3,2 miljarder kronor, varav 2,0 miljarder avsåg utbetalning av konvertibelt förlagslån i Henlys Group och 1,3
miljarder avsåg nyinvesteringar i företagsobligationer.
Årets förändring av obligationslån och övriga lån tillförde likvida medel om 16,3 miljarder kronor. Årets
nyupplåning, främst emission av obligationslån, tillförde
19 miljarder kronor medan reglering av finansiella mellanhavanden med Volvo Personvagnar tillförde 20 miljarder
kronor. Årets amorteringar uppgick till 23 miljarder kronor, varav merparten avsåg lån hänförliga till Volvo
Personvagnar samt verksamheten i Sydamerika.
Leasing
Not 29
28
Framtida inbetalningar från ej annullerbara finansiella
och operationella leasingkontrakt (minimileaseavgifter)
vid årets slut uppgick till 19.910 (27.272; 19.991), varav
19.383 (26.670; 19.322;) avsåg säljfinansieringsbolag.
De framtida inbetalningarna fördelar sig enligt följande:
2000
2001–2004
2005 och senare
Summa
Finansiell leasing
3.848
7.907
208
11.963
2.787
5.029
131
7.947
Personal
I enlighet med bolagsstämmans beslut skall styrelsens
arvode utgöra ett fast belopp om 2.475.000 kronor att
fördelas enligt styrelsens bestämmande. Till styrelseordförande Lars Ramqvist utgår 850.000 kronor.
Leif Johansson, VD och koncernchef, erhöll 1999
8.192.520 kronor i lön samt övriga förmåner motsvarande 490.847 kronor. För 1998 var bonusen 1.559.639
kronor efter avdrag med optionsbeloppet. Denna bonus
jämte 6% i uppräkning, totalt 1.653.717 kronor, avsattes
till pension. Leif Johansson erhöll 5.045 optioner till ett
värde av totalt 346.586 kronor. Dessutom utbetalades
kontant 263.305 kronor under 1999 vilket utgör sparad
bonus för verksamhetsåret 1997. För 1999 kan bonusen
maximalt uppgå till 30% av årsinkomsten. Leif Johansson
har rätt till pension från 55 års ålder. Pensionen intjänas
successivt fram till pensionsåldern och är fullt intjänad
vid 55 års ålder. För tiden mellan 55 och 65 år utgår
pension med 70% och för tiden efter 65 år med 50% av
den pensionsmedförande lönen. Leif Johansson har en
uppsägningstid om 12 månader vid uppsägning från AB
Volvos sida och 6 månader om han själv säger upp sig.
Vid uppsägning från Volvos sida har Leif Johansson rätt
till avgångsvederlag motsvarande två års lön jämte bonus.
Sören Gyll, VD och koncernchef t o m 22 april 1997,
erhöll under 1999 325.000 kronor i styrelsearvode och
övriga förmåner motsvarande 127.059 kronor. Sören
Gyll kvarstod i tjänst till den 31 december 1997 och gick
därefter i pension.
Framtida hyresutbetalningar avseende ej annullerbara
hyreskontrakt vid årets slut uppgick till 5.328 ( 7.042;
6.356). Årets hyreskostnader uppgick till 1.193 (1.826;
2.002).
De framtida hyresutbetalningarna fördelar sig enligt
följande:
2000
2001–2004
2005 och senare
Summa
Finansiell leasing
613
1.021
91
1.725
1.181
2.261
161
3.603
Not 30
Koncernledning och dotterbolagens ledningar samt
ett antal nyckelpersoner har förutom lön en bonus.
Bonusen, som följer av ett av Volvos styrelse 1993 antaget och 1996, 1997 och 1998 reviderat system, baseras
på Volvokoncernens och/eller det egna bolagets resultat. Principen är att bonus kan uppgå till maximalt 50%
av årsinkomsten.
I vissa högre chefers anställningsavtal finns regler om
avgångsvederlag vid uppsägning från företagets sida
samt regler om förtida ålderspension. Reglerna om avgångsvederlag innebär att den anställde vid uppsägning
från företagets sida är berättigad till vederlag motsvarande månadslönen i 12 eller 24 månader beroende på
ålder vid uppsägningen. I vissa avtal som ersätter tidigare
ingångna avtal är den anställde berättigad till avgångsvederlag motsvarande månadslönen i 30 till 42 månader.
För avtal ingångna efter våren 1993 avräknas från avgångsvederlaget, om den anställde påbörjar annat arbete, 75% av inkomsten från det nya arbetet. Förtida ålderspension kan erhållas från 60 års ålder. Pensionen intjänas successivt fram till pensionsåldern och är fullt intjänad vid 60 års ålder. Fram till ordinarie pensionsålder
utgår då 70% av den pensionsmedförande lönen.
Volvo har för närvarande tre optionsprogram till ledande befattningshavare. Optionsprogrammen har ingen
utspädningseffekt på Volvo-aktien.
73
Koncernen
Skandia och Trygg-Hansa lämnade i februari 1996 ett
erbjudande till cirka 100 ledande befattningshavare i
Volvokoncernen om att förvärva köpoptioner avseende
B-aktier i AB Volvo. Vid teckningstidens utgång hade
cirka 90% av dessa accepterat erbjudandet. Köpoptionerna löper från och med 4 mars 1996 till och med den
3 mars 2001 och ger innehavaren rätt att för varje option
förvärva 1,01 B-aktie i Volvo. Lösenpriset är 177,70.
Optionspriset, som grundade sig på en marknadsmässig
värdering, fastställdes vid förvärvstillfället till 21:15 kronor.
Medlemmar av koncernledningen erbjöds förvärva 6.000
alternativt 10.000 optioner vardera. Andra ledande befattningshavare erbjöds förvärva 4.000 alternativt 6.000
optioner vardera. Totalt tecknades 514.000 optioner.
I oktober 1998 tillkännagav Volvo ett nytt optionsprogram fr o m april 1999. Cirka 100 ledande befattningshavare i Volvokoncernen har erbjudits att delta i optionsprogrammet, vilket omfattar köpoptioner avseende Baktier i AB Volvo. 95% av befattningshavarna har accepterat erbjudandet. Köpoptionerna löper från och med 4
maj 1999 till 4 maj 2004 och ger innehavaren rätt att för
varje option förvärva en B-aktie i Volvo till ett lösenpris av
300 kronor. Optionspriset, som grundade sig på en
marknadsmässig värdering, fastställdes vid förvärvstillfället till 68:70 kronor. Totalt tecknades 91.341 optioner.
Optionerna finansieras till hälften av företaget och till
hälften av optionsinnehavarens bonus.
I januari 2000 togs ett beslut att införa ett incitamentsprogram för ledande befattningshavare inom
Volvokoncernen i form av s k personaloptioner. Beslutet
avser tilldelning av optioner för år 2000 och 2001 men
avsikten är att skapa förutsättningar för ett rullande program med fortsättning även följande år. Under januari
2000 tilldelades således totalt 595.000 optioner till ca
62 ledande befattningshavare varav koncernchef och VD
Leif Johansson erhöll 50.000 optioner. De under januari
2000 tilldelade personaloptionerna ger innehavaren rätt
att från och med 31 mars 2002 till 31 mars 2003 lösa in
sina optioner alternativt erhålla aktier till det värde som
utgörs av skillnaden mellan den då aktuella aktiekursen
och fastställd lösenkurs vid tilldelning. Lösenpriset är
244 kronor, vilket motsvarar 110% av fastställd tilldelningskurs. Optionsvärdet vid tilldelning fastställdes till 35
kronor, vilket motsvarar en marknadsmässig värdering.
Den slutliga tilldelningen för 2001 kommer att bero
på graden av uppfyllnad av finansiella mål. Optionerna
finansieras av företaget.
Vinstdelning till anställda uppgick under åren 1999,
1998 och 1997 till 185, 160 respektive 231 miljoner
kronor.
1997
Medelantal anställda
AB Volvo
Sverige
Dotterbolag
Sverige
Västra Europa
Östra Europa
Nordamerika
Sydamerika
Asien
Övriga marknader
Koncernen totalt
74
1998
Antal
varav
kvinnor, %
318
43.688
14.664
524
7.870
2.030
2.065
679
71.838
1999
Antal
varav
kvinnor, %
Antal
varav
kvinnor, %
56
167
57
137
60
17
17
13
19
11
12
15
18
41.497
16.570
806
12.396
1.984
2.581
627
76.628
19
15
12
17
11
12
17
17
24.802
10.392
1.239
11.860
1.924
2.344
450
53.148
19
15
11
19
11
14
12
17
1997
Löner och
Styrelse
ersättningar, Mkr och VD
AB Volvo
Sverige
28,3
Dotterbolag
Sverige
Västra Europa
Östra Europa
Nordamerika
Sydamerika
Asien
Övriga marknader
Koncernen totalt
Löner, ersättningar och
sociala kostnader, Mkr
AB Volvo1
Dotterbolag
Koncernen
totalt 2
98,7
166,0
1,6
85,2
20,1
53,0
11,0
463,9
1998
1999
varav
tantiem
Övriga
anställda
Styrelse
och VD
varav
tantiem
Övriga
anställda
Styrelse
och VD
varav
tantiem
Övriga
anställda
6,2
127,8
23,7
1,8
71,9
27,8
5,9
77,0
43,9
34,7
—
2,4
0,4
2,1
0,4
90,1
10.869,2
4.421,5
38,7
2.116,7
376,9
533,0
134,2
18.618,0
80,3
184,6
5,0
72,7
25,9
62,4
8,8
463,4
10,8
11,3
–
2,5
0,6
7,6
–
34,6
11.760,3
4.639,9
62,1
3.101,0
420,7
706,9
127,3
20.890,1
63,3
149,7
1,1
60,9
29,6
33,0
6,4
371,8
9,3
20,9
0,2
1,9
0,0
0,5
0,5
39,2
6.969,0
3.203,0
102,2
3.137,2
292,9
493,1
106,0
14.380,4
1997
1998
1999
Löner och
Sociala
ersättningar kostnader
varav
pensionskostnader
156,1
128,1
18.925,8 7.740,7
106,0
3.554,1
95,6
21.257,9
83,4
8.627,5
63,3
3.504,1
104,8
14.647,4
78,5
5.001,7
54,3
1.486,8
19.081,9 7.868,8
3.660,1
21.353,5
8.710,9
3.567,4
14.752,2
5.080,2
1.541,1
Löner och
Sociala
ersättningar kostnader
1 Av moderbolagets pensionskostnader före gottgörelse från
Pensionsstiftelsen avser 14,6 (26,1; 43,0;) styrelse och VD.
Bolagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till
287,9 (283,2; 275,0).
Ersättning till revisorer
För verksamhetsåret 1999 uppgick arvoden och övriga
ersättningar till externa revisorer till 90 Mkr (89), varav
55 Mkr (39) avseende revision, fördelat på
PricewaterhouseCoopers 34 Mkr (33) och övriga 21 (6),
samt 35 Mkr (50) avseende konsultationer utförda av
Finansiella risker
Volvokoncernen är exponerat för olika typer av finansiella
risker. Koncerngemensamma policies ligger till grund för
respektive koncernbolags handlingsprogram. Uppföljning
och kontroll sker kontinuerligt i respektive bolag samt
centralt. Huvuddelen av Volvokoncernens finansiella
transaktioner sker genom Volvos internbank Volvo
Treasury, som bedriver sin verksamhet inom fastställda
riskmandat och limiter.
Valutarisker
Volvos valutarisker är relaterade till förändringar i kontrakterade och beräknade betalningsflöden (kommersiell
exponering), betalningsflöden relaterade till lån och placeringar (finansiell exponering), samt omvärdering av tillgångar och skulder i utländska dotterbolag (exponering
av eget kapital). Målet för Volvos valutariskhantering är
varav
pensionsLöner och
Sociala
kostnader ersättningar kostnader
varav
pensionskostnader
2 Av koncernens pensionskostnader före gottgörelse avser
60,0 (121,2; 94,5) styrelse och VD. Koncernens utestående
pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 368,2 (374,2; 360,9).
Not 31
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som
det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser
vid sådan granskning eller genomförandet av sådana
övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
Not 32
att reducera valutakursförändringarnas inverkan på Volvos
resultat och finansiella ställning. Till följd av försäljningen
av Volvo Personvagnar samt införandet av Euron pågår
för närvarande en översyn av koncernens valutapolicy.
Kommersiell exponering
I syfte att säkra värdet av framtida betalningsflöden i
utländsk valuta använder Volvo terminskontrakt och valutaoptioner. Kontrakt relaterade till säkring av förväntad
försäljning och köp av utländsk valuta överstiger vanligtvis ej 36 månader. Enligt koncernens valutapolicy säkras
40–80% av nettoflödet i respektive valuta för de kommande 12 månaderna, 20–60% för månad 13 till 24,
samt 0–40% för månad 25 till 36. Motvärdet av samtliga
termins- och optionskontrakt per den 31 december
1999 är 25,0 miljarder kronor (47,1; 51,9).
75
Koncernen
Volvokoncernens utestående valutakontrakt avseende kommersiell exponering, 31 december 1999
Tabellen visar termins- och optionskontrakt som tagits i syfte
att kurssäkra framtida kommersiella
betalningsflöden.
Inflödesvalutor
Miljoner
Förfalloår 2000
belopp
kurs1
Förfalloår 2001
belopp
kurs1
Förfalloår 2002
belopp
kurs1
Totalt
varav optionskontrakt
Omräknat till
verkligt värde SEK2
Omräknat till SEK enligt
balansdagskurs
den 31 december 1999
Differens mellan
verkligt värde
och balansdagskurs
Balansdagskurs den
31 december 1999
Övriga
valutor
Totalt
USD
GBP
JPY
EUR
Netto SEK
601
7,81
461
7,85
253
7,91
225
12,72
139
12,86
57
13,04
239
0,0674
180
0,0798
–
–
354
8,93
225
8,93
100
9,0335
2.518
1.315
113
421
–
419
–
679
16
3.286
–
10.301
5.388
28
5.816
3.220
24.998
11.206
5.801
35
5.816
3.286
26.144
– 905
– 413
–7
246
– 66
– 1.146
8,53
13,80
0,0835
8,56
Övriga
valutor
Totalt
961
– 193
1 Genomsnittlig kontraktskurs.
2 Genomsnittlig terminskurs samt för optioner den förmånligaste av balansdags- och kontraktskurs.
Volvokoncernens nettoflöde per valuta
Inflödesvalutor
Miljoner
Nettoflöde 1999
USD
GBP
JPY
EUR
belopp
794
kurs3
8,2742
313
13,3834
762
0,0731
901
8,8245
6.570
76
4.189
72
56
31
7.951
39
Nettoflöde SEK, 3
Kurssäkrad andel, % 4
Netto SEK
3.641
22.407
3 Genomsnittlig valutakurs under räkenskapsåret.
4 Utestående valutakontrakt avseende kommersiell exponering med förfalloår 2000 i procent av nettoflöde 1999.
Finansiell exponering
Koncernens bolag arbetar i lokal valuta. Genom att lån
och placeringar huvudsakligen görs i lokal valuta undviks
finansiell exponering. I de bolag som innehar lån och placeringar i utländsk valuta sker säkring i enlighet med
Volvos finansiella policy, vilket innebär ett begränsat risktagande.
Exponering av eget kapital
I samband med omvärdering av koncernens tillgångar
och skulder i utländska dotterbolag till svenska kronor,
76
uppstår risken att förändringar i valutakursen har en påverkan på koncernens balansräkning. Enligt koncernens
valutapolicy kurssäkras nettotillgångar (eget kapital) i
utländska dotteroch intresseföretag upp till 50%.
Kurssäkring sker främst genom upplåning i samma valuta
som nettotillgångarna. Nettotillgångar i utländska dotteroch intresseföretag uppgick vid utgången av 1999 till 22
miljarder kronor, varav 0% var kurssäkrat.
Volvokoncernens utestående valutakontrakt totalt
31 dec 1997
Terminskontrakt
– fordran
– skuld
Valutaswapar
– fordran
– skuld
Köpta optioner
– fordran
– skuld
Utställda optioner
– fordran
– skuld
Totalt
31 dec 1998
Nominellt
belopp
Bokfört
värde
Marknadsvärde
Nominellt
belopp
40.349
84.591
248
– 447
2.006
– 3.762
27.268
26.045
—
—
5.135
4.156
2.080
4.274
31 dec 1999
Bokfört Marknadsvärde
värde
Nominellt
belopp
värde
71.381
93.215
145
– 491
2.189
– 3.254
69.531
107.509
91
– 203
4.044
– 5.628
1.416
– 1.604
27.568
32.491
57
– 384
865
– 880
42.326
39.819
128
–
2.509
– 2.885
—
—
379
– 147
4.745
324
–
–
193
–5
4.434
392
–
–
67
–4
—
—
– 199
57
– 61
– 1.716
2.867
3.147
–
–
– 673
38
– 42
– 896
3
3.415
–
–
16
0
– 49
– 1.946
Nominellt belopp representerar kontraktens bruttobelopp. Merparten av de utestående kontrakten har värderats till aktuellt
marknadsvärde och i övriga fall har diskonterade kassaflöden använts för att beräkna marknadsvärdet.
Ränterisker
Med ränterisker avses risken att förändringar i räntenivån skall påverka koncernens resultat. Genom att matcha räntebindningstiden på finansiella tillgångar och
skulder kan Volvo minska effekten av ränteförändringar.
Ränteswapar används för att förändra räntebindningstiden för koncernens finansiella tillgångar och skulder.
Valutaränteswapar möjliggör upplåning i utländska valutor från olika marknader utan att tillföra valutarisk.
Volvo innehar även standardiserade ränteterminskontrakt (futures) och FRA:s (forward rate agreement).
Merparten av dessa kontrakt används för att säkra räntenivåer för kort upplåning eller placering.
Likviditetsrisker
Volvo försäkrar sig om att hålla en god finansiell beredskap genom att ständigt hålla en viss andel av omsättningen i likvida tillgångar. En god balans mellan kort och
lång upplåning samt upplåningsberedskap i form av kreditfaciliteter skall säkra de mer långsiktiga finansieringsbehoven.
Volvokoncernens utestående räntekontrakt
31 dec 1997
Ränteswapar
– fordran
– skuld
Terminskontrakt
– fordran
– skuld
Köpta optioner,
caps och floors
– fordran
– skuld
Utställda optioner,
caps och floors
– fordran
– skuld
Totalt
31 dec 1998
31 dec 1999
Nominellt
belopp
Bokfört
värde
Marknadsvärde
Nominellt
belopp
20.322
28.142
9
– 25
875
– 1.760
14.705
32.775
10
– 240
497
– 639
45.321
55.115
358
– 373
546
– 576
165.186
190.866
–
– 17
435
– 465
240.245
262.968
–
– 54
1.781
– 1.855
231.907
220.640
–
–
99
– 61
521
159
–
–
2
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
88
–
– 44
– 77
–
– 44
– 957
–
420
–
– 50
– 334
–
– 50
– 266
–
–
–
–
– 15
–
–
8
Kreditrisker i finansiella instrument
Kreditrisk i finansiella placeringar
Likviditet i koncernen placeras huvudsakligen i lokala
cashpools eller direkt hos Volvo Treasury. Därmed koncentreras kreditrisken till koncernens internbank. Volvo
Treasury placerar likviditeten på penning- och kapitalmarknaderna.
Alla placeringar måste uppfylla kraven på låg kreditrisk och hög likviditet. Motparter för både placeringar och
värde
Nominellt
belopp
värde
derivattransaktioner måste enligt Volvos kreditpolicy
erhållit en rating om A eller bättre hos något av de väletablerade kreditrating-instituten. Mot bakgrund av försäljningen av Volvo Personvagnar har styrelsen för AB
Volvo beslutat att en begränsad del av koncernens likviditet under 1999 även har placerats hos motparter med
rating lägre än A.
77
Koncernen
Motpartsrisk
De derivatinstrument som Volvo använder för att reducera sin valuta- och ränterisk medför en motpartsrisk, d v s
att motparten inte fullföljer sin del av terminskontraktet
eller optionskontraktet, vilket innebär att en potentiell
vinst inte blir realiserad. Transaktioner med derivatinstrument sker i huvudsak via Volvo Treasury vilket innebär att
motpartsrisken koncentreras till koncernens internbank.
När det är möjligt, tecknas kvittningsavtal (s k master
netting agreements) med respektive motpart för att
reducera exponeringen. Motpartsriskexponeringen i ränte- och valutakontrakten motsvaras av det positiva marknadsvärdet d v s potentiella vinster på dessa kontrakt.
Riskexponeringen beräknas dagligen.
Motpartsriskexponeringen på futureskontrakt begränsas
genom daglig eller månatlig kontantöverföring motsvarande värdeförändring på öppna kontrakt. Beräknad
exponering för valuta- och ränteswapar, terminskontrakt i
valuta- och futureskontrakt samt köpta optioner uppgår
till 3.055, 4.143 och 67 per den 31 december, 1999.
Volvo har inte någon väsentlig riskexponering mot
någon individuell kund eller motpart.
Beräkning av marknadsvärdet för finansiella
instrument
Volvo har använt allmänt vedertagna metoder för att
beräkna marknadsvärdet på koncernens finansiella
instrument per den 31 december 1997, 1998 och
1999. För instrument med en kortare återstående löptid
än tre månader, t ex likvida medel samt vissa kortfristiga
lån har det bokförda värdet antagits utgöra en god
approximation av marknadsvärdet.
För värdering har i första hand använts officiella kurser/priser noterade på marknaden. I de fall sådana saknas har värderingen skett genom diskontering av framtida kassaflöden till marknadsränta för respektive löptid.
Dessa värden representerar ett beräknat värde och
kommer inte nödvändigtvis att realiseras.
Beräknat marknadsvärde av Volvos finansiella instrument
31 dec 1997
värde
Poster i balansräkningen
Aktier och andelar för vilka:
ett marknadsvärde kan beräknas 1
ett marknadsvärde ej kan beräknas 2
Långfristiga fordringar och lån
Kortfristiga fordringar och lån
Långfristiga lån och skulder
Kortfristiga lån
2.089
361
19.690
20.459
10.962
23.135
18.282
Poster utanför balansräkningen
Volvokoncernens utestående valutakontrakt
Volvokoncernens utestående räntekontrakt
Volvokoncernens utestående råvarukontrakt
1 Avser främst Volvos ägande i Pharmacia & Upjohn, Inc. 1997
och i Mitsubishi Motors Corporation 1999.
2 Ingen enskild av dessa aktieposter representerar något
väsentligt belopp.
78
5.779
—
19.682
20.477
11.203
24.168
18.309
– 199 3 – 1.716
– 77 3 – 957
–
–
31 dec 1998
31 dec 1999
Bokfört
värde
Marknadsvärde
1.110
132
31.349
23.674
7.168
26.012
38.876
851
–
31.362
23.641
7.562
26.882
39.025
3.537
241
36.240
17.508
20.956
32.514
21.123
2.212
–
36.751
17.288
21.534
32.394
20.429
– 896
– 266
– 77
16
– 15
–
– 1.946
8
–
– 673 3
– 334 3
–
värde
3 Bokfört värde ingår bland poster i balansräkningen.
Nettoresultat och Eget kapital enligt U.S.GAAP
En sammanfattning av nettoresultat och eget kapital
i Volvokoncernen beräknat enligt amerikanska redovisningsprinciper (U.S. GAAP) lämnas i nedanstående
tabeller.
Nettoresultat
Nettoresultat enligt svenska redovisningsprinciper
Poster som ökar respektive minskar redovisat resultat
Omräkning av utländska valutor (A)
Inkomstskatter (B)
Företagsförvärv (C)
Aktier och andelar (D)
Räntekostnader (E)
Leasing (F)
Marknadsnoterade värdepapper (G)
Jämförelsestörande poster (H)
Pensioner och liknande förpliktelser (I)
Utveckling av programvaror (J)
Övrigt
Skatteeffekt på gjorda justeringar
Nettoförändring av resultat
Nettoresultat beräknat enligt U.S. GAAP
Nettoresultat i kronor per aktie enligt U.S. GAAP
Vägt genomsnitt av antal utestående aktier (i tusental)
Eget kapital
Eget kapital enligt svenska redovisningsprinciper
Poster som ökar respektive minskar redovisat eget kapital:
Omräkning av utländska valutor (A)
Inkomstskatter (B)
Företagsförvärv (C)
Aktier och andelar (D)
Räntekostnader (E)
Leasing (F)
Marknadsnoterade värdepapper (G)
Jämförelsestörande poster (H)
Pensioner och liknande förpliktelser (I)
Utveckling av programvaror (J)
Övrigt
Skatteeffekt på gjorda justeringar
Nettoförändring av redovisat eget kapital
Eget kapital beräknat enligt U.S. GAAP
Not 33
Tillämpning av U.S. GAAP ger följande approximativa
effekt på nettoresultat och eget kapital:
1997
1998
1999
10.481
8.437
32.222
– 4.994
–
– 529
—
28
46
123
–
65
–
–
1.336
– 3.925
6.556
14:50
452.540
535
–
– 530
90
20
– 118
116
1.178
313
–
–
– 609
995
9.432
21:40
441.521
576
–
– 91
12
21
39
253
– 1.325
40
370
– 22
– 405
– 532
31.690
71:80
441.521
1997
1998
1999
61.951
69.375
97.692
– 1.163
–
2.029
– 90
531
– 51
3.962
–
851
–
– 224
– 1.184
4.661
66.612
– 628
–
1.499
–
551
– 177
133
1.178
1.548
–
– 226
– 774
3.104
72.479
– 632
–
1.408
12
115
– 189
– 256
860
443
370
– 51
– 165
1.915
99.607
79
Koncernen
Väsentliga skillnader mellan svenska och
amerikanska redovisningsprinciper
A. Omräkning av utländska valutor. Volvo använder terminskontrakt och valutaoptioner i syfte att säkra värdet
av framtida betalningsflöden i utländsk valuta. I Volvokoncernens bokslut sker värdering ej av utestående
kontrakt som med stor säkerhet kommer att täckas av
valutaflöden genom varutransaktioner. Enligt U.S. GAAP
värderas utestående terminskontrakt och valutaoptioner
till marknadsvärde genom s k fiktiv stängning. De vinster
och förluster som därigenom uppkommer inkluderas vid
beräkning av resultatet. För 1999 beräknades orealiserade förluster, netto avseende termins- och optionskontrakt till 632 (628; 1.163).
B. Inkomstskatter. Fr o m 1999 tillämpar Volvo
Redovisningsrådets Rekommendation RR 9, Inkomstskatter, vilken i allt väsentligt överensstämmer med
SFAS 109, Accounting for Income taxes och IAS 12,
Income taxes (revised 1996). Volvo redovisade tidigare
uppskjutna skattefordringar avseende s k temporära
skillnader och underskottsavdrag i den mån dessa kunnat kvittas mot uppskjutna skatteskulder inom samma
beskattningsområde. Fr o m 1999 redovisas uppskjutna
skattefordringar under förutsättning att det är sannolikt
att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga
överskott. Jämförelsetal för 1997 och 1998 har omräknats enligt den nya principen. Vid ingången av 1997,
1998 och1999 medförde detta en ökning av Volvokoncernens egna kapital med 1,4, 1,5 respektive 1,3
miljarder kronor.
C. Företagsförvärv. Förvärv av vissa dotterbolag redovisas
på skilda sätt enligt Volvos redovisningsprinciper och
enligt U.S. GAAP. Skillnaden hänför sig framför allt till
redovisning och avskrivning av övervärden.
AB Volvo förvärvade 1995 utestående 50% av aktierna i Volvo Construction Equipment Corporation (fd VME)
från Clark Equipment Company, USA. I samband med förvärvet redovisades ett övervärde (goodwill) på 2,8 miljarder kronor. I Volvokoncernens bokslut skrevs aktieinnehavet ner med 1,8 miljarder kronor, vilket beräknades
motsvara den del av övervärdet som vid förvärvet hänförde sig till varumärket Volvo. I enlighet med U.S. GAAP
skall övervärdet på 2,8 miljarder kronor skrivas av under
den ekonomiska livslängden (20 år).
I Volvos resultat för 1993 ingick en reservering avseende övervärde, hänförligt till Volvo Lastvagnar, vilket
uppkom i samband med aktiebyte med Renault. I enlighet med U.S. GAAP skall motsvarande övervärde redovisas som anläggningstillgång (goodwill) vilken skrevs av
under en tidsperiod om 5 år.
Nettoresultat
Goodwill
Goodwill enligt svenska redovisningsprinciper den 31 december
Poster som påverkar redovisning av goodwill:
Volvo Lastvagnar avseende
aktiebyte med Renault
Förvärv av Volvo Construction
Equipment Corporation
Nettoförändring enligt U.S. GAAP
Goodwill beräknad enligt U.S. GAAP
den 31 december
1997
1998
Eget kapital
1999
1997
1998
1999
– 398
3.075
5.607
5.093
– 196
– 512 1
– 438
– 439
–
439
–
–
– 91
– 529
– 91
– 530
– 91
– 91
1.590
2.029
1.499
1.499
1.408
1.408
– 725
– 1.042
– 489
5.104
7.106
6.501
1 Inklusive nedskrivningar
Sammanställning av värdepapper tillgängliga för försäljning respektive trading
Trading 31 december 1999
Trading 1 januari 1999
Förändring 1999
Tillgängliga för försäljning
Aktier och konvertibla förlagslån
31 december 1999
1 januari 1999
Förändring 1999
Bokförtvärde
Marknadsvärde
12.674
3.350
13.258
3.681
7.826
5.583
7.828
4.741
13.409
3.703
12.569
3.505
FAS 115justering,
brutto
Skatt och
minoritetsintresse
FAS 115justering,
netto
– 164
– 92
– 72
420
239
181
2
– 842
–1
236
1
– 606
– 840 1
– 198
– 642
235
55
180
– 605
– 143
– 462
584 1
331
253 2
1 Justering av eget kapital enligt U.S. GAAP före skatteeffekt.
2 Justering av resultat enligt U.S. GAAP före skatt.
D. Aktier och andelar. Vid beräkning av Volvos andel
i intresseföretagens resultat och egna kapital enligt U.S.
GAAP har hänsyn tagits till skillnader mellan dessa bolags
redovisning enligt Volvos principer och U.S. GAAP.
80
Resultat från andelar i intresseföretag redovisas före
skatt enligt svenska redovisningsprinciper och efter skatt
enligt amerikanska redovisningsprinciper. Skatt hänförlig
till intresseföretagen uppgick till 321 (60; 103).
E. Räntekostnader. I enlighet med U.S. GAAP aktiveras
räntekostnader som uppstått i samband med finansiering
av byggnation av fastigheter m m och skrivs av över tillgångens beräknade ekonomiska livslängd. I Volvokoncernens bokslut redovisas dessa räntekostnader det
år de uppstår.
F. Leasing. Vissa leasingtransaktioner redovisas på
skilda sätt enligt Volvos redovisningsprinciper och enligt
U.S. GAAP. Skillnaden avser sale-leaseback-affärer före
1997.
G. Marknadsnoterade värdepapper. Vid redovisning
enligt U.S. GAAP tillämpar Volvo SFAS 115: ”Accounting
for certain investments in debt and equity securities”.
SFAS 115 avser aktier och andra värdepapper med
noterade marknadsvärden. Dessa värdepapper skall
klassificeras som antingen ”innehav till slutförfall” redovisade till anskaffningskostnad, ”trading” redovisade till
marknadsvärde med orealiserade vinster och förluster
inkluderade i resultaträkningen eller ”tillgängliga för försäljning” redovisade till marknadsvärde med orealiserade
vinster och förluster inkluderade i eget kapital.
Den 31 december 1999 uppgår orealiserade förluster
efter avdrag för orealiserade vinster avseende värdepapper ”tillgängliga för försäljning” till 840 (198; vinster
3.747). Försäljning av aktier ”tillgängliga för försäljning”
tillförde – (6,6; 6,4) miljarder kronor under 1999 och
realisationsvinst före skatt för dessa värdepapper uppgick till – (4,5; 1,0) miljarder.
Bokfört värde och marknadsvärde för dessa marknadsnoterade värdepapper fördelar sig enligt följande:
1 januari 1999
Aktier och konvertibla förlagslån
Trading
31 december 1999
Bokfört värde
Marknadsvärde
Bokfört värde
Marknadsvärde
2.593
1.110
3.350
2.654
851
3.681
7.826
5.583
12.674
7.828
4.741
13.258
H. Jämförelsestörande poster. I Volvokoncernens bokslut
redovisas kostnader för omstruktureringsåtgärder under
det år genomförandet av dessa beslutats i respektive
bolags styrelse. Enligt U.S. GAAP redovisas kostnader för
omstruktureringsåtgärder endast under förutsättning att
en tillräckligt detaljerad plan för åtgärdernas genomförande föreligger vid redovisningsperiodens utgång.
Vinst vid försäljning av Volvo Personvagnar var lägre
enligt U.S. GAAP än enligt svenska principer. Detta var i
huvudsak hänförligt till att redovisningsskillnader beskrivna
under punkterna A, E, H och I medförde ett högre substansvärde på den avyttrade verksamheten.
I. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
Huvuddelen av Volvokoncernens pensionsåtaganden (t ex
folkpension och ATP) är avgiftsbaserade, d v s de fullgörs
genom fortlöpande utbetalningar till fristående myndig-
heter eller organ som administrerar pensionsplanerna. För
dessa planer föreligger ingen skillnad i redovisning mellan
svenska och amerikanska redovisningsprinciper.
Övriga pensionsåtaganden är förmånsbaserade (ITP),
d v s den anställda har rätt att erhålla pension på en viss
nivå, vanligtvis i förhållande till slutlönen. Den årliga pensionskostnaden beräknas i dessa fall utifrån nuvärdet av
framtida pensionsutbetalningar. I Volvokoncernens redovisning beräknas avsättningar för pensioner och årets
pensionskostnad av de enskilda bolagen enligt lokala regler och föreskrifter. Enligt U.S. GAAP skall avsättningar för
pensioner och årets pensionskostnad alltid beräknas
enligt SFAS 87 ”Employers Accounting for Pensions”.
Skillnaden föreligger främst i valet av diskonteringsränta
och det förhållandet att amerikansk kapitalvärdesberäkning, till skillnad från svensk, utgår från en beräknad lön
vid pensioneringstillfället. Dessutom beaktas överskott
i pensionsstiftelser enligt U.S. GAAP.
Årets pensionskostnader enligt US GAAP inkluderar följande:
Förmånsbaserade planer i Sverige och USA
Pensioner intjänade under året
Ränta på pensionsavsättning
Avkastning på tillgångar i pensionsstiftelser
Försäkringstekniska vinster och förluster
Pensionskostnader för förmånsbaserade planer
i Sverige och USA
Övriga planer (huvudsakligen avgiftsbaserade planer)
Totala pensionskostnader enligt U.S. GAAP
Totala pensionskostnader enligt
svenska redovisningsprinciper
Justering av nettoresultat
enligt U.S. GAAP före skatteeffekt
1997
1998
1999
260
408
– 376
252
289
415
– 513
33
242
279
– 817
466
544
224
170
3.051
3.595
3.030
3.254
1.332
1.502
3.660
3.567
1.542
65
313
40
81
Koncernen
Vid beräkning av avsättningar för pensioner enligt U.S. GAAP har följande förutsättningar använts:
Sverige
USA
1997
1998
1999
1997
1998
1999
7,0
6,5
5,5
7,0
7,0
7,5
Diskonteringsränta, %
Löneökning, %
4,0
3,5
3,0
4,0
4,5
7,0
Förväntad avkastning på tillgångar, %
9,0
7,0
7,0
9,0
9,0
6,5
Nedanstående tabell visar ställningen enligt U.S. GAAP i förmånsbaserade pensionsplaner i Sverige och USA:
Sverige
Pensionsplaner
Förpliktelser
Förpliktelse vid årets början
Förmåner intjänade under året
Räntekostnader
Ändring
Försäkringstekniska förluster (+)
och vinster (–)
Förvärv/avyttringar, netto
Valutakurseffekt
Betalda förmåner
Förpliktelser vid årets slut
USA
Pensionsplaner
1998
1999
1998
1999
1998
1999
4.268
200
270
0
5.557
158
153
–7
1.985
90
146
140
2.380
84
127
134
1.154
47
78
0
1.238
35
60
– 128
1.028
0
–
– 209
5.557
– 201
– 2.459
–
– 96
3.105
138
0
49
– 168
2.380
– 140
– 678
118
– 109
1.916
– 35
0
29
– 35
1.238
– 46
– 252
43
– 44
906
Sverige
Pensionsplaner
Förvaltningstillgångar 1
Förvaltningstillgångar vid årets början
Engångsbetalningar som ej reglerats
vid årets början
Förvärv/avyttringar, netto
Avkastning på förvaltningstillgångar
Tillskjutna medel från arbetsgivaren
Valutakurseffekt
Betalda förmåner
Förvaltningstillgångar vid årets slut
USA
Andra förmånsplaner
USA
Pensionsplaner
USA
1998
1999
1998
1999
1998
1999
4.859
5.519
1.951
2.200
–
–
–
0
348
312
–
0
5.519
–
– 2.412
645
– 81
–
0
3.671
–3
0
272
77
48
– 145
2.200
0
– 429
199
49
117
– 104
2.032
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
1 Tillgångar i pensionsstiftelser värderade till verkligt värde.
Förvaltningstillgångar i förhållande
till förpliktelser
Förvaltningstillgångar i förhållande
till förpliktelser
Oredovisade försäkringstekniska
förluster (+) och vinster (–)
Oredovisade tillgångar (–) och
förpliktelser (+) enligt övergångsregler
SFAS 87 (netto)
Oredovisade kostnader för under
tidigare perioder intjänade förmåner
Justering till minimiersättning
Netto redovisat i balansräkningen
Sverige
Pensionsplaner
USA
1998
1999
1998
1999
1998
1999
– 37
567
– 180
116
– 1.238
– 906
1.028
43
87
– 110
– 136
– 159
– 141
– 90
0
1
276
56
608
0
1.458
0
– 78
442
177
–3
81
126
0
133
0
0
– 1.098
0
0
– 1.009
Under hösten 1999 underrättades Volvo om att företagets andel av allokerade företagsanknutna medel hos
82
USA
Pensionsplaner
Prognostiserade förpliktelser, ackumulerade förpliktelser
och förvaltningstillgångar för pensionsplaner, där de
ackumulerade förpliktelserna överstiger förvaltningstillgångarna, uppgick till 516, 499 och 374 per den
31 december 1999 och 147, 171 och 48 per den
31 december 1998.
Utöver pensionsplaner har AB Volvo och vissa dotterbolag och intresseföretag icke fonderade planer. Dessa
förekommer primärt i USA och ska täcka sjukvård och
andra förmåner för pensionerade anställda som uppfyller
en viss minimiålder och har behov av denna service.
Planerna är vanligen tilläggsförsäkringar med pensions-
tillägg som justeras periodvis och innehåller andra särskilda kostnadsfördelningar såsom självrisker och extraförsäkringar. Den beräknade kostnaden för sjukvårdsförmåner för pensionerad personal resultatavräknas genom
upplupna kostnader enligt överensstämmelse med
SFAS 106, ”Employers’ Accounting for Postretirement
Benefits Other Than Pensions”.
Kostnaderna för andra förmåner inkluderar
följande komponenter
Förmåner intjänade under året
Räntekostnader
Redovisade försäkringstekniska vinster och förluster
Kostnad till följd av omstrukturering
Kostnad netto
1997
1998
1999
42
97
–4
1
136
46
77
12
–
135
35
60
–5
–
90
En ökning av sjukvårdkostnaderna med en procentenhet
varje år skulle öka det ackumulerade värdet på förbindelsen för pensionsförmåner per den 31 december 1998
med ca 189 samt kostnaden för personalförmåner med
ca 19. En minskning med 1% minskar det ackumulerade
värdet på förbindelsen med ca 156 samt minskar kostnaden med ca 18. För 1999 skulle en ökning med 1%
öka det ackumulerade värdet på förbindelsen med ca 65
samt öka kostnaden med ca 6. En minskning med 1%
minskar det ackumulerade värdet på förbindelsen med
ca 57 samt minskar kostnaden med ca 5.
Beräkningar gjorda per den 31 december 1999, visar
en årlig ökning av det vägda genomsnittet för sjukvårdsförmåner per capita med 8%. Procentnivån antas minska
gradvis till 5% t o m år 2010 och kommer sedan att ligga kvar på den nivån.
Den diskonteringsränta som använts vid beräkning av
det ackumulerade värdet för förbindelserna per den 31
december 1997, 1998 och 1999 var 7,0%, 6,75% och
7,5%.
J. Utveckling av programvaror. Inom Volvo IT sker till
viss del utveckling och modifiering av programvaror för
användning i koncernens verksamhet. I Volvos redovisning kostnadsförs utgifter för detta ändamål fortlöpande.
Enligt SOP 98–1, ”Accounting for the costs of computer
software developed or obtained for internal use”, skall
utgifter av denna art aktiveras och skrivas av över den
ekonomiska livslängden. I Volvos redovisning enligt U.S.
GAAP tillämpas SOP 98–1 fr o m 1999. Rekommendationen skall inte tillämpas retroaktivt på tidigare räkenskapsår.
Comprehensive income1
Nettoresultat beräknat enligt U.S. GAAP
Other comprehensive income, netto efter skatt 1
Orealiserade vinster på värdepapper (SFAS 115):
Orealiserade vinster (+) eller förluster (–) under året
Avgår: Omklassificering av vinster (–) eller
förluster (+) vilka ingår i årets nettoresultat
Justeringar avseende pensioner och liknande
förpliktelser (minimiersättning)
Övrigt
Other comprehensive income 1 delsumma
Comprehensive income 1 beräknat enligt U.S. GAAP
1997
1998
1999
6.556
9.432
31.690
–367
1.173
–1.389
207
–186
– 419
1.295
–2.655
– 43
118
212
1.465
8.021
452
– 141
–1.357
8.075
– 54
–8
– 1.913
29.777
1 Förändringar av eget kapital exklusive kapitaltransaktioner med ägarna.
Kompletterande U.S. GAAP information
Klassificering
Enligt SFAS 95 omfattar ”cash and cash equivalents”
endast medel med en löptid som är tre månader eller
kortare från förvärvstidpunkten. En del av Volvos likvida
medel (se not 19 och 20) uppfyller inte detta krav.
Följaktligen skulle förändringar i denna del av likvida
medel redovisas som investeringar enligt SFAS 95.
Nyligen utgivna redovisningsrekommendationer
i USA vilka ännu ej tillämpas
I juni 1998 utgav Financial Accounting Standards Board
(FASB) SFAS 133, ”Accounting for Derivative
Instruments and Hedging Activities”, vilken fastställer
redovisnings- och rapporteringsprinciper för derivatinstrument, inklusive vissa derivatinstrument som är
inbyggda i andra instrument, och för säkringsaktiviteter.
Rekommendationen, i denna utformning, skall tillämpas
för räkenskapsår som börjar efter den 15 juni, 2000.
Volvo har ännu inte fastställt vilken effekt tillämpningen
av SFAS 133 kommer att få på räkenskapsinformationen.
83
Moderbolaget AB Volvo
Organisationsnummer 556012-5790.
Resultat från aktier och andelar i koncernföretag inkluderar realisationsvinst på 17.784 Mkr vid försäljning av
aktierna i Volvo Personvagnar Holding AB till Ford Motor
Company. Här redovisas även erhållna koncernbidrag om
netto 1.416 Mkr.
Volvo förvärvade under 1999 aktier i Scania AB motsvarande 43,5% av kapitalet och 28,6% av rösterna för
totalt 23.023 Mkr. Volvo ökade i januari 2000 innehavet i
Scania till 45,5% av kapitalet och 30,6% av rösterna.
I samband med tecknandet av ett samarbetsavtal förvärvades under året nyemitterade aktier i Mitsubishi
Motors Corporation motsvarande 5% för 2.343 Mkr.
Bokfört värde av aktier och andelar i koncernföretag
uppgick till 33.528 Mkr (45.193; 39.868), varav 33.321
Mkr (45.188; 39.866) avsåg aktier i helägda dotterbolag.
Dotterbolagens motsvarande egna kapital (inklusive
kapitalandel i obeskattade reserver men exklusive mino-
ritetens andel) uppgick till 55.594 Mkr (53.202; 61.800).
Av aktier och andelar i utomstående företag avsåg
24.028 Mkr (1.058; 894) intresseföretag som i koncernbokslutet redovisas enligt kapitalandelsmetoden. De
delar av intresseföretagens egna kapital som motsvarar
AB Volvos ägarandel var sammanlagt 24.669 Mkr
(1.383; 1.057). I aktier och andelar i utomstående företag ingår börsnoterade aktier i Scania AB, Mitsubishi
Motors Corporation, Bilia AB, Deutz AG samt Henlys
Group Plc bokförda till 27.201 Mkr. Börsvärdet på dessa
innehav uppgick vid årsskiftet till 29.692 Mkr.
Finansiella nettotillgångar/skulder uppgick till 15.503
Mkr (–7.444; –5.336).
Eget riskbärande kapital (eget kapital med tillägg av
obeskattade reserver) uppgick till 77.177 Mkr eller 93%
av balansomslutningen. Vid utgången av 1998 var motsvarande andel 77%.
Resultaträkning
Mkr
Nettoomsättning
Bruttoresultat
84
Rörelseresultat
not 1
Resultat från aktier och andelar i koncernföretag
Resultat från aktier och andelar i intresseföretag
not 3
Bokslutsdispositioner
Skatter
Nettoresultat
not 8
not 2
not 4
not 5
not 6
not 6
not 7
not 9
1997
1998
1999
520
– 520
—
625
– 625
–
459
– 459
–
– 426
23
– 403
– 318
– 176
– 494
– 550
– 38
– 588
19.437
39
– 137
218
– 788
– 594
17.772
26.705
–4
35
341
– 760
– 277
25.546
18.728
– 11
195
564
– 570
72
18.390
277
—
18.049
– 686
– 816
24.044
– 227
384
18.547
Balansräkning
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Rättigheter
Summa immateriella anläggningstillgångar
Summa materiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar i koncernföretag
Långfristiga fordringar hos koncernföretag
Aktier och andelar i utomstående företag
Summa finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag
Kortfristiga placeringar hos koncernföretag
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Aktiekapital (441.520.885 aktier à 6 kronor)
Reservfond
Summa bundet eget kapital
Kvarstående vinst
Nettoresultat
Summa fritt eget kapital
Summa eget kapital
Obeskattade reserver
Avsättningar
Summa avsättningar
Skulder till koncernföretag
Summa långfristiga skulder
Lån från koncernföretag
Övriga lån
Leverantörsskulder
Övriga skulder till koncernföretag
Summa kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
Ställda panter
Mkr
31 dec 1997
31 dec 1998
31 dec 1999
–
–
30
30
39.868
628
1.051
100
41.647
41.677
39
39
40
40
45.193
643
2.131
100
48.067
48.146
26
26
24
24
33.528
680
27.596
12.640
74.444
74.494
5.309
57
5.178
5
10.549
52.226
29.043
68
1.872
4
30.987
79.133
1.726
287
6.280
7
8.300
82.794
2.649
7.241
9.890
10.110
18.049
28.159
38.049
2.649
7.241
9.890
25.951
24.044
49.995
59.885
2.649
7.241
9.890
47.346
18.547
65.893
75.783
not 14
481
1.167
1.394
not 15
296
126
422
291
119
410
293
128
421
10.951
10.951
9.010
9.010
3.023
3.023
—
1
38
2.162
122
2.323
52.226
765
–
36
6.946
914
8.661
79.133
788
–
122
1.068
195
2.173
82.794
–
72.287
—
80.018
–
104.742
not 10
not 10
not 11
not 11
not 12
not 13
not 16
not 17
not 18
not 19
85
Kassaflödesanalys
Mkr
1997
1998
1999
– 403
+ 11
– 494
+ 19
– 588
+ 19
– 477
– 9.079
+ 24.612
+ 218
– 788
– 385
– 10
+ 13.699
– 270
+ 287
+ 8.565
+ 339
– 768
+ 23
+8
+ 7.709
+ 893
– 888
+ 24.270
+ 491
– 684
+ 72
– 460
+ 23.125
– 14
+ 70
– 1.177
+ 5.822
– 603
+ 17.797
– 72
+4
– 6.122
– 1.093
+0
+ 426
–2
+ 12
+ 15.441
– 25.517
+0
+ 13.059
– 4.680
+ 717
– 8.566
+ 16
+ 116
– 1.993
– 5.807
+5.449
–5
–
– 2.208
–
– 1.070
+2
–
– 2.649
–
+ 1.846
+ 62
+ 5.511
+ 4.441
Likvida medel vid årets slut
+ 5.511
+4.441
+ 6.287
Kommentarer till kassaflödesanalysen
Aktier och andelar i koncernföretag, netto
Investeringar
Försäljningar
Nettoinvesteringar i aktier och andelar i koncernföretag
– 1.334
+ 157
– 1.177
– 6.761
+ 639
– 6.122
– 1.431
+ 16.872
+ 15.441
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Avskrivningar som belastat detta resultat
Förändringar i rörelsekapital:
Ökning (–)/minskning (+) av fordringar
Ökning (+)/minskning (–) av skulder och avsättningar
Erhållna utdelningar och koncernbidrag
Erhållna räntor och liknande poster
Erlagda räntor och liknande poster
Övriga finansiella poster
Betalda inkomstskatter
Investeringsverksamheten
Försäljning av anläggningar
Aktier och andelar i koncernföretag, netto
Aktier och andelar i utomstående företag, netto
Långfristiga fordringar, netto
Finansieringsverksamheten
Ökning (+)/ minskning (–) av lån
Ökning (+)/ minskning (–) av avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser
Ökning av eget kapital i samband med konvertering och nyemission
Inlösen av aktier i AB Volvo
Likvida medel vid årets början
Erhållen likvid 1999 vid försäljning av Volvo Personvagnar Holding AB innebar ett positivt kassaflöde om 16.136.
Övriga investeringar och försäljningar av koncernföretag framgår av not 11 sidan 89.
Aktier och andelar i utomstående företag, netto
Investeringar
Försäljningar
Nettoinvesteringar i aktier och andelar i utomstående bolag
– 152
+ 5.974
+ 5.822
– 1.125
+ 32
– 1.093
– 25.518
+1
– 25.517
Investeringar under 1999 avsåg främst aktier i Scania AB, 23.023 och Mitsubishi Motors Corporation, 2.343. Under 1997 medförde försäljning av aktierna i Renault SA ett positivt kassaflöde om 5.934.
Övriga investeringar och försäljningar av utomstående företag framgår av not 11 sidan 89-90.
Nya lämnade lån
Erhållna amorteringar
Ökning/minskning av lån
Nyupptagna lån
Amorteringar
Förändring lån, netto
– 608
+5
– 603
—
—
—
—
—
—
+16.363
– 21.043
– 4.680
+ 778
– 61
+ 717
+ 2.363
– 10.929
– 8.566
Likvida medel
I likvida medel ingår Kassa och bank samt Kortfristiga placeringar hos Volvo Treasury före kvittning mot lån i samma bolag.
Kvittningsbeloppet var vid årets slut – (2.565; 328).
86
N OTE R
O C H KO M M E NTAR E R
Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges.
Beloppen inom parentes anger tidigare års värden, där
första värdet avser 1998 och det andra 1997.
En redogörelse för Volvos redovisningsprinciper återfinns på sidorna 57–60. Redovisning av koncernbidrag har
skett i enlighet med Redovisningsrådets uttalande i september 1998. Koncernbidragen redovisas bland Resultat
från aktier och andelar i koncernföretag. Jämförelseårens
värden har i enlighet med Redovisningsrådets rekommendationer RR4 och RR5 omräknats för jämförbarhet.
Inköp och försäljning mellan koncernföretag
Av nettoomsättningen avsåg 258 (623; 505) koncernföretag, medan inköpen från koncernföretag uppgick till
266 (235; 183).
Anställda
Antalet anställda var vid årets slut 124 personer (169;
181). Löner och lönebikostnader uppgick till 183 (179;
284). Uppgifter om medelantal anställda samt löner och
ersättningar finns på sidorna 74-75.
Ersättning till revisorer
Arvoden och övriga ersättningar till externa revisorer
uppgick för verksamhetsåret 1999 till 15 (5), varav 5 (2)
avseende revision, fördelat på PricewaterhouseCoopers
5 (1) och övriga 0 (1), samt 10 (3) avseende konsultationer utförda av PricewaterhouseCoopers.
Not 1
I administrationskostnader ingår avskrivningar på 19 (19; 11) varav 5 (6; 11) avser maskiner och inventarier, 1 (0; 0)
byggnader och 13 (13; –) rättigheter i Volvo Ocean Race.
Not 2
Inkluderar vinstdelning till anställda med 1 (1; 1). 1998 ingick kostnader på 118 för ett skadeståndsmål avseende f d
koncernföretaget Centro-Morgårdshammars produkter i USA.
Resultat från aktier och andelar i koncernföretag
Av resultatet avser 996 (22.615; 23.563) utdelningar
från koncernföretag. I 1998 års utdelning ingick anteciperad utdelning från Volvo Personvagnar Holding AB
med 17.670. Erhållna koncernbidrag netto uppgår till
1.416 (4.887; 4.077). Nedskrivningar av aktieinnehav
har gjorts med 910 (908; 8.244). Av 1999 års resultat
avser 17.784 vinst vid försäljning av aktieinnehavet i
Volvo Personvagnar Holding AB till Ford Motor Company.
Resultat vid koncerninterna överlåtelser uppgår till förlust
netto på 558, vilket främst avser realisationsförlust vid
Not 3
försäljning av Försäkringsaktiebolaget Volvia, 596 och
vinst vid försäljning av Volvo Penta Italia SpA, 35.
I resultatet 1998 ingick vinst vid koncernintern försäljning av aktier i Danafjord AB, 44, samt lämnat aktieägartillskott till Volvo Holding Danmark A/S genom apport av
aktier i Volvo Personvogne Danmark A/S, 67.
I 1997 års resultat ingick tilläggsköpeskilling, 41, för
aktier i Örekron International AB sålda 1988, med anledning av att Örekron vunnit ett skattemål avseende 1987
års taxering.
Resultat från aktier och andelar i intresseföretag
Not 4
Utdelningar från intresseföretag som i koncernbokslutet redovisas enligt kapitalandelsmetoden uppgår till 42 (41; 37).
Resultatandel i Blue Chip Jet HB uppgår till –53 (–45; –7).
Not 5
Av resultatet avsåg 194 (2; 16) utdelningar från övriga bolag. I resultatet 1998 ingick vinst vid försäljning av aktier i
OM Stockholmsbörsen AB på 33 och 1997 ingick förlust vid försäljning av aktier i Renault SA på 146.
Ränteintäkter och räntekostnader
Not 6
Av ränteintäkter och liknande resultatposter, 564 (341; 218), utgjorde räntor från koncernföretag 469 (325; 210) och
av räntekostnaderna och liknande resultatposter, 570 (760; 788), avsåg 543 (742; 776) räntor till koncernföretag.
87
Not 7
Orealiserade kursvinster på långfristiga fordringar och
skulder i utländsk valuta avsattes 1998 och 1997 som
bokslutsdisposition till en valutakursreserv. Kursdifferenser i samband med upptagna och lämnade lån samt terminsaffärer relaterade till dessa uppgick till 60 (–306;
–596). Då de till stor del valutasäkrar koncernens nettotillgångar i utländsk valuta påverkar huvuddelen av
valutakursdifferenserna inte koncernens resultat. Rörelserelaterade kursdifferenser ingår i övriga rörelseintäkter
och -kostnader. Bland övriga finansiella intäkter och
kostnader ingår även intäkter för garantiprovisioner från
dotterföretag, kostnader för Volvoaktiens registrering på
olika fondbörser samt kostnader för bekräftade kreditfaciliteter.
Bokslutsdispositioner
Not 8
Avsättning till periodiseringsfond
Återföring av skatteutjämningsreserv (K)
Återföring av valutakursreserv
Avskrivning utöver plan
Summa
1997
1998
1999
–
89
172
16
277
– 978
89
199
4
– 686
– 297
62
4
4
– 227
Skatter
Not 9
som bedömts kunna uppkomma till följd av den taxeringsrevision som genomfördes i huvudsak under 1992.
Yrkanden för vilka reservering ej bedömts erforderlig
motsvarar en kostnad om 288 (341; 332). Beloppet ingår bland ansvarsförbindelser.
Skatter 384 (–816; –) avser avsättning för statlig inkomstskatt, –165 (–816;–) samt under 1999 återförd
avsättning på 549 avseende 1998 års statliga
inkomstskatt.
Avsättning har skett för beräknade skattekostnader
Immateriella och materiella anläggningstillgångar
Anskaffningsvärde
Rättigheter
Summa immateriella
Byggnader
Mark och markanläggningar
Maskiner och inventarier
Summa materiella
Värde enligt
balansräkning
1997
Värde enligt
balansräkning
1998
—
52
—
—
52
–
52
—
—
52
8
4
54
17
6
54
–
–
2
– 10
–2
–3
7
4
53
66
77
2
– 15
64
Värde enligt
balansräkning
Ackumulerade avskrivningar
19972
Rättigheter
Summa immateriella
Byggnader
Mark och markanläggningar
Summa materiella
Försäljningar/
Investeringar utrangeringar
Värde enligt
balansräkning
1998 2
Årets
avskriv- Försäljningar/
ningar 1 utrangeringar
Värde enligt
balansräkning 1999
Värde enligt Bokfört värde
balansräk- enligt balansning 1999 2 räkning 1999 3
—
13
13
—
26
26
—
13
13
—
26
26
1
—
35
—
—
37
1
—
5
–
—
–3
1
–
39
6
4
14
36
37
6
–3
40
24
Taxeringsvärdet för byggnader var 2 (5; 3) samt för mark
2 (2, 2). Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till – (52; –) respektive 2
(20; 14). Beslutade men vid utgången av 1999 ännu ej
genomförda investeringar uppgick till 1 (1; 1). Ett flygplan med bokfört värde 28 överläts 1997 till det nybildade handelsbolaget Blue Chip Jet HB.
88
Not 10
1 Inklusive nedskrivningar.
2 Inklusive ackumulerade nedskrivningar.
3 Anskaffningsvärde minus avskrivningar.
Aktier och andelar
Not 11
Innehavet av aktier och andelar specificeras på sidan 92–95. Förändringar av innehavet av aktier och andelar framgår
nedan:
Koncernföretag
Enligt balansräkning
31 december föregående år
Förvärv/nyteckningar
Avyttringar
Aktieägartillskott
Nedskrivningar
Enligt balansräkning
31 december respektive år
Utomstående företag
1997
1998
1999
1997
1998
1999
46.893
1.014
– 613
818
– 8.244
39.868
3.131
– 1.101
4.203
– 908
45.193
704
– 12.605
1.146
– 910
7.025
152
– 6.114
–
– 12
1.051
1.049
–
76
– 45
2.131
25.518
–
–
– 53
39.868
45.193
33.528
1.051
2.131
27.596
Aktieägartillskott lämnades till Volvo Personvagnar
Holding AB,135, varefter aktieinnehavet såldes till Ford
Motor Company, 10.892. I samband med försäljningen
såldes Volvo Car Finance UK Ltd, 431 och Volvo Car UK
Ltd, 265 till Volvo Personvagnar AB.
Volvo Construction Equipment North America Inc. förvärvades från Volvo Construction Equipment NV för 412,
varefter innehavet lämnades som aktieägartillskott till
VNA Holding Inc. Värdet av VNA Holding Inc ökades
med ytterligare 7 avseende aktierna i Volvo Information
Technology North America Inc vilka lämnades som tillskott 1998.
Innehavet i Försäkringsaktiebolaget Volvia, bokfört till
601, såldes till Volvia Holding AB.
Volvo Malaysia Sdn Bhd (fd Federal Auto Industrial
Sdn Bhd) köptes från Federal Auto Holding Sdn Bhd för
26, varefter aktieägartillskott på 22 lämnades vilket ökade det bokförda värdet.
Aktierna i Volvo Penta Italia SpA förvärvades från AB
Volvo Penta och avyttrades därefter till Volvo Holding
Italia SpA.
Bokförda värdet i Mexicana de Autobuses SA de CV
ökade med nedlagda kostnader i samband med förvärvet
på 10. Innehavet skrevs vid årsskiftet ned med 681.
Nyemitterade aktier tecknades i Volvo Truck & Bus
Ltd för 202, Volvo Holding Mexico SA de CV, 42 och i
Volvo Aero Turbines UK Ltd för 8.
Aktieägartillskott som ökade de bokförda värdena
lämnades till Volvo Aero AB, 269, Volvo International
Holding BV, 182, Volvo Information Technology AB, 75,
Volvo Holding Sverige AB, 25 och Volvo Technology
Transfer AB, 20.
Nedskrivningar gjordes vid årskiftet av innehaven i
Volvo Information Technology AB, 67, Volvo Holding Italia
SpA, 49, Fortos Ventures AB, 38, Volvo Holding
Danmark AS, 30, Volvo International Holding BV, 28,
Volvo Holding Mexico SA de CV, 11 samt Volvo Business
Services AB, 6.
1998: Volvo Truck North America Inc förvärvades från
Volvo Lastvagnar AB för 568 och Volvo Information
Technology North America Inc förvärvades från Volvo
Information Technology AB för 5. Bolagen lämnades som
aktieägartillskott till VNA Holding Inc och ökade det bokförda värdet i detta bolag.
Aktieägartillskott lämnades till Volvo Treasury AB,
1.550, varefter innehavet skrevs ned med 854 vid
årsskiftet. Volvo Group Finance Europe BV förvärvades
från Volvo Treasury AB för 1.003. Mexicana de
Autobuses SA de CV förvärvades för 764.
Som ett led i omstruktureringen av marknadsbolagen
i Storbritannien förvärvades sex bolag koncerninternt för
sammanlagt 763, bl a Volvo Car Finance UK Ltd, Volvo
Car UK Ltd och Volvo Penta UK Ltd.
Även i Danmark skedde viss omstrukturering, varvid
Volvo Holding Danmark A/S köptes för 1 och aktieägartillskott som ökade det bokförda värdet lämnades med
46. Volvo Personvogne Danmark A/S förvärvades för 20,
varefter aktierna med ett substansvärde om 86 lämnades
som aktieägartillskott till Volvo Holding Danmark A/S.
Ytterligare aktier köptes från koncernföretag för 7.
Danafjord AB, bokfört till 508, avyttrades till Sotrof AB.
lämnades även till Volvo Bussar AB, 1.650, Volvo Aero
AB, 172, Volvo International Holding BV, 70, Volvo
Holding Italia SpA, 45, Volvo Business Services AB, 10
och Volvo Holding Sverige AB, 1.
Volvo Information Technology AB skrevs ned med 54.
1997: Aktier i Volvo Personvagnar Holding AB skrevs
ned med 8.026 i samband med erhållen utdelning. Fortos
Ventures AB köptes från Volvo Personvagnar Holding
AB för 550. I samband med erhållen utdelning skrevs
aktierna ned med 210.
VAC North America Inc förvärvades från Volvo Aero
AB för 316 och Volvo Group Treasury North America Inc
förvärvades från Volvo Treasury AB för 148. Bolagen
lämnades, tillsammans med Volvo Group North America
Corp, 34, som aktieägartillskott till VNA Holding Inc och
ökade det bokförda värdet i detta bolag.
Volvo Transport AB såldes till Volvo Transport Holding
AB för 88.
Aktieägartillskott lämnades med 25 till det nybildade
bolaget Volvo Teknisk Utveckling AB, varefter aktierna
såldes till det tillika nybildade bolaget Volvo Technology
Transfer AB.
lämnades även till Volvo Technology Transfer AB, 74,
Celero Support AB, 24 och Volvo Aero AB, 196. Innehavet i Volvo Technology Transfer AB skrevs ned med
8 vid årsskiftet.
Aktier och andelar i utomstående bolag
Aktier i Scania AB förvärvades under året för totalt
23.023, vilket motsvarar 43,5% av kapitalet och 28,6%
av rösterna.
5% av kapital och röster i Mitsubishi Motors
Corporation köptes för 2.343.
Vid nyemission i Henlys Group Plc tecknades aktier
för 149.
89
Andelar i Blue Chip Jet HB skrevs ned med 53 vilket
motsvarar årets resultatandel.
Aktiekapitalet ökades med 5 i det nybildade bolaget
Volvo Trademark Holding AB.
Innehavet i NLK Näringslivskredit AB avyttrades.
1998: Aktier i Henlys Group Plc förvärvades för 376
och i Deutz AG för 670. Andelar i Blue Chip Jet HB köptes från Pharmacia & Upjohn för 3 och kapitaltillskott som
ökade det bokförda värdet lämnades med 76. Andelarna
skrevs ned med 45. Aktierna i Stockholms Fondbörs AB
avyttrades.
1997: Aktier i Bilia AB med bokfört värde 3, såldes
i samband med utnyttjande av utfärdade köpoptioner.
Aktierna i Renault SA, bokförda till 6.080, såldes.
Andelar i det nybildade handelsbolaget Blue Chip Jet
HB tecknades för 138 (varav 58 i form av ett flygplan)
och skrevs ned med 7.
Innehavet i Euroventures BV minskade med 4 i samband med nedsättning av aktiekapitalet. Koncerninternt
avyttrades aktier med sammanlagt bokfört värde av 32.
Aktier i Ultralux AB köptes för 2. Andelar i två bostadsrättsföreningar tillkom med 12.
Not 12
Skattefordringar
Kundfordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Övriga fordringar
Summa
1997
1998
1999
13
14
27
3
57
–
5
54
9
68
41
62
176
8
287
Reserven för osäkra fordringar uppgick vid årets utgång till 5 (6; – ).
Eget kapital
Not 13
Bundet eget kapital
Aktiekapital Överkursfond
Reservfond
Fritt eget
kapital
Summa
eget kapital
Vid slutet av 1996
2.318
–
7.241
18.125
27.684
Kontantutdelning
Nyemission
Inlösen av AB Volvo-aktier
Fondemission
Nettoresultat 1997
Vid slutet av 1997
–
3
– 113
441
–
2.649
–
113
–
– 113
–
–
–
–
–
–
–
7.241
– 1.993
–
– 5.694
– 328
18.049
28.159
– 1.993
116
– 5.807
–
18.049
38.049
Utdelning
Nettoresultat 1998
Vid slutet av 1998
–
–
2.649
–
–
–
–
–
7.241
– 2.208
24.044
49.995
–2.208
24.044
59.885
Utdelning
Nettoresultat 1999
Vid slutet av 1999
–
–
2.649
–
–
–
–
–
7.241
– 2.649
18.547
65.893
– 2.649
18.547
75.783
Aktiekapitalets fördelning på olika aktieslag m m framgår av kommentar till koncernens bokslut (not 21, sidan 69-70).
Obeskattade reserver
Sammansättning och förändring
av obeskattade reserver
Periodiseringsfond
Skatteutjämningsreserv (K)
Valutakursreserv
Ackumulerade överavskrivningar
Summa
90
Not 14
Värde enligt
balansräkning
1997
BokslutsVärde enligt
dispositioner balansräkning
1998
1998
BokslutsVärde enligt
dispositioner balansräkning
1999
1999
–
265
203
978
– 89
– 199
978
176
4
297
– 62
–4
1.275
114
–
13
481
–4
686
9
1.167
–4
227
5
1.394
Not 15
Avsättningar för pensioner och liknande förmåner motsvarar det försäkringstekniskt beräknade värdet för åtaganden som ej försäkrats hos tredje part eller tryggats
genom överföring av medel till pensionsstiftelser. Det
inkluderar åtaganden som förfaller till betalning inom ett
år. AB Volvo har försäkrat pensionsborgenärernas rättigheter hos tredje part. Av redovisat belopp avsåg 0 (7; 10)
avtalsenliga åtaganden inom ramen för PRI-systemet.
Under 1996 bildades två koncerngemensamma pensionsstiftelser för tryggande av pensionsåtaganden
enligt ITP-planen. Volvos Pensionsstiftelse 1995 avser
pensionsmedel intjänade t o m 1995 och Volvos
Pensionsstiftelse 1996 avser pensionsmedel intjänade
från och med 1996. 1999 överfördes pensionsmedel om
33 (10; 12 ) från AB Volvo till Volvos Pensionsstiftelser.
Pensionskostnaderna i AB Volvo uppgick till 54 (63;
106) efter erhållen gottgörelse från Volvos Pensionsstiftelse
1995 med 30 (–; –).
Kapitalvärdet av samtliga pensionsförpliktelser i AB
Volvo uppgick vid 1999 års utgång till 633. Dessa har
tryggats dels genom ”Avsatt till pensioner” och dels
genom medel i pensionsstiftelser. På AB Volvo belöpande tillgångar i pensionsstiftelserna värderade till marknadsvärde, översteg motsvarande förpliktelser med 59.
Under hösten 1999 underrättades AB Volvo om att företagets andel av allokerade företagsanknutna medel hos
Not 16
Övriga avsättningar inkluderar avsättningar för skatter med 68 (68; 63).
Not 17
De långfristiga lånen förfaller till betalning enligt följande:
2001
2002
2003 eller senare
Summa
–
3.023
–
3.023
Långfristiga skulder till koncernföretag omfattar lån från
Volvo Treasury på 3.023 (9.010; 10.951).
Skatteskulder
Löner och källskatter
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa
Not 18
1997
1998
1999
–
34
30
58
122
803
29
29
53
914
–
37
86
72
195
Inga säkerheter är ställda för de kortfristiga skulderna.
Av ansvarsförbindelserna 104.742 (80.018; 72.287) var
104.415 (79.652; 71.930) lämnade för dotterföretag.
Garantier för olika kreditprogram ingår med belopp
som motsvarar kreditramarna. Dessa uppgår till 101.885
Not 19
(74.837; 67.493), varav för dotterföretag 101.863
(74.832; 67.488 ).
Vid utgången av respektive år uppgick utnyttjat
belopp till 41.296 (36.445; 21.785), varav för dotterföretag 40.969 (36.079; 21.428).
91
Aktieinnehav
Koncernens innehav av aktier
och andelar i utomstående företag
Aktier i intresseföretag redovisade enligt kapitalandelsmetoden
Scania AB, Sverige 4
AB Volvofinans, Sverige
Bilia AB, Sverige 4
Petro Stopping Centers Holding, LP, USA
Blue Chip Jet HB, Sverige
Arrow Truck Sales, USA
Xian Silver Bus Corp., Kina
SM Motors Pte Ltd, Singapore
Aviation Lease Finance USA
Arbustum Invest AB, Sverige
AVC Intressenter AB, Sverige
Turbec AB, Sverige
Merkavim Metal Works Ltd, Israel
Harvest Technology Partners LP, USA
Arabian Vehicle Truck Industry Ltd, Saudarabien
Expar Incorporated, USA
Transport Financial Services, Kanada
VKR-Kiinteistöt Oy Ab, Finland
Industrigruppen JAS AB, Sverige
Intalogic, Storbritannien
OmniNova Technology AB, Sverige
HSG Development AB, Sverige
Volvo Pakistan., Pakistan
Euclid Hitachi Heavy Equipment Inc, USA
VOCS Finance Ltd, Storbritannien
Distribuidora de Tutilos e Valores, Brasilien
SveviaFin SpA, Italien
First Rent A Car AB, Sverige
Summa aktier och andelar i intresseföretag 3
Aktier och andelar i övriga företag
Mitsubishi Motors Corporation, Japan 4
Deutz AG, Tyskland 4
Henlys Group Plc, Storbritannien 4
Övriga innehav
Summa aktier och andelar i övriga företag
Bokfört värde enligt koncernens balansräkning
1 I de fall två procenttal anges avser det första andel av kapitalet och det
andra andel av röstvärdet.
2 Intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Övriga företag enligt anskaffningskostnadsmetoden.
92
31 dec 1998
Bokfört värde
Mkr 2
31 dec 1999
Bokfört värde
Mkr 2
43/29
50
37
29
50
50
50
40
49
40
50
50
27
20/23
25
50
49
20
20
50
35
33
50
–
–
–
–
–
–
608
572
–
204
171
88
77
30
42
110
20
20
16
9
5
4
6
1
3
1
0
0
59
59
27
15
4
2.151
23.173
703
596
233
197
175
96
84
42
38
30
18
16
11
9
6
4
3
1
0
0
0
0
–
–
–
–
–
25.435
5
11
10
–
670
376
196
1.242
3.393
2.343
670
524
241
3.778
29.213
Organisationsnummer
Procentuellt
innehav 1
556184-8564
556069-0967
556112-5690
—
969639-1011
—
—
—
—
556543-4247
556506-8789
556556-2096
—
—
—
—
—
—
556147-5921
—
556540-1691
556182-1694
–
–
–
–
–
–
–
–
–
3 Volvos andel av intresseföretagens substansvärde, uppgår till 25.435
(2.151), varav eget kapital (inkl. kapitalandel i obeskattade reserver) 7.695
(2.151), och övervärde 17.740 (0).
4 Innehavens marknadsvärde återfinns på sidan 66.
AB Volvos innehav av aktier
och andelar i utomstående företag
Scania AB 2
Mitsubishi Motors Corporation, Japan 2
Deutz AG, Tyskland 2
Bilia AB, Sverige 2
Henlys Group Plc, Storbritannien 2
AB Volvofinans, Sverige
Blue Chip Jet HB, Sverige
Protorp Förvaltnings AB, Sverige
Näringslivskredit NLK AB, Sverige
Övriga innehav
Summa bokfört värde, utomstående företag
Organisationsnummer
Procentuellt
innehav 1
556184-8564
—
–
556112-5690
–
556069-0967
969639-1011
556127-6881
–
43/29
5
11
37
10
50
50
43/33
–
31 dec 1998
Bokfört värde
Mkr
31 dec 1999
Bokfört värde
Mkr
—
—
670
641
376
253
164
12
0
15
2.131
23.023
2.343
670
641
524
253
111
12
–
19
27.596
1 I de fall två procenttal anges avser det första andel av kapitalet och det andra andel av röstvärdet.
2 Innehavens marknadsvärde återfinns på sidan 66.
93
Aktieinnehav
AB Volvos innehav av aktier och andelar i koncernföretag
Volvo Lastvagnar AB, Sverige
Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Sverige
Volvo Lastvagnar Sverige AB, Sverige
Volvo Kuorma ja Linja Autot Oy Ab, Finland
Volvo Poland Company Sp.Zo.O, Polen 1
Volvo Truck Latvia Sia, Lettland
Volvo Truck Czech S R O, Tjeckien
Volvo Truck Slovak, Slovakien
Volvo Trucks (Deutschland) GmbH, Tyskland
Volvo Truck en Bus Nederland B.V., Nederländerna
Volvo Truck Finance Holding BV, Nederländerna
Volvo Europa Truck NV, Belgien
Volvo Truck and Bus Ltd, Storbritannien
Volvo Trucks France SA, Frankrike
Volvo Trucks (Schweiz) AG, Schweiz
Volvo Truck Espana, SA, Spanien
Volvo Trucks Canada Inc, Kanada
Volvo Trucks de Mexico, Mexiko
Volvo do Brasil Veiculos Ltda, Brasilien
Volvo Peru Sociedad Anonima, Peru
Volvo Truck (Thailand) Co Ltd, Thailand
Volvo Truck East Asia (Pte) Ltd, Singapore
Volvo Truck Korea Ltd, Sydkorea
Volvo Truck Australia Pty Ltd, Australien
Volvo India Private Ltd, Indien
Försäkrings AB Volvia, Sverige
Organisationsnummer
Procentuellt
innehav
31 dec 1998
Bokfört värde
Mkr
31 dec 1999
Bokfört värde
Mkr
556013-9700
556000-0753
556411-6878
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
557207-1784
100
100
100
100
55
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
99
100
100
100
100
100
100
100
8.420
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
8.420
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Volvo Bussar AB, Sverige
Säffle Karosseri AB, Sverige
Carrus Oy, Finland
Volvo Busse Deutschland GmbH, Tyskland
Prévost Car Inc, Kanada
Volvo Bus Asia Pacific (Pte) Ltd, Singapore
556197-3826
556058-3485
–
–
–
–
100
100
100
100
51
100
1.831
–
–
–
–
–
1.831
–
–
–
–
–
Volvo Construction Equipment NV, Nederländerna
Volvo Wheel Loaders AB, Sverige
Volvo Construction Equipment Components AB, Sverige
Volvo Articulated Haulers AB, Sverige
Volvo Construction Equipment Customer Support AB, Sverige
Volvo Anläggningsmaskiner Norden AB, Sverige
Volvo Excavators AB, Sverige
Volvo Construction Equipment International AB, Sverige
Volvo Materiels Tp France S.A., Frankrike
Volvo Construction Equipment GB Ltd, Storbritannien
Volvo Baumaschinen Deutschland GmbH, Tyskland
Volvo Compact Service Equipment GmbH, Tyskland
Champion Road Machinery Ltd, Kanada
Volvo Construction Equipment Australia Pty Ltd, Australien
Volvo Construction Equipment East Asia (Pte) Ltd, Singapore
–
556310-1319
556527-6820
556360-1615
556310-1301
556008-6430
556022-1813
556310-1293
–
–
–
–
–
–
–
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
2.582
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
2.582
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
1 Tillsammans med den andel som ägs av Volvo Bussar uppgår innehavet till 100%.
94
Organisationsnummer
Procentuellt
innehav
31 dec 1998
Bokfört värde
Mkr
31 dec 1999
Bokfört värde
Mkr
AB Volvo Penta, Sverige
Volvo Penta Norden AB, Sverige
Volvo Penta Central Europe GmbH, Tyskland
Volvo Penta Benelux BV, Nederländerna
Volvo Penta France SA, Frankrike
Volvo Penta Espana, SA, Spanien
Volvo Penta Asia (Pte) Ltd, Singapore
Volvo Penta Japan Corporation (Kabushiki Kaisha), Japan
556034-1330
556127-7533
–
–
–
–
–
–
100
100
100
100
100
100
100
100
421
–
–
–
–
–
–
–
421
Volvo Aero AB, Sverige
Volvo Aero Engine Services AB, Sverige
Volvo Aero Turbines AB, Sverige
Volvo Aero Norge AS, Norge
556029-0347
556328-9171
556092-3574
–
100
100
100
78
2.015
–
–
–
2.284
–
–
–
VNA Holding Inc, USA
Volvo Trucks North America, Inc, USA
Volvo Construction Equipment North America Inc, USA
Volvo Penta of The Americas, Inc, USA
Volvo Aero North America Inc, USA
Volvo Treasury North America Inc, USA
The AGES Group, USA
Volvo Treasury AB, Sverige
Volvo Group Insurance Försäkrings AB, Sverige
Volvo Information Technology AB, Sverige
Fortos Ventures AB, Sverige
Volvo Group Credit Sweden AB, Sverige
Sotrof AB, Sverige
Försäkrings AB Volvia, Sverige
Volvo Technology Transfer AB, Sverige
Celero Support AB, Sverige
Volvo Holding Sverige, Sverige
Volvo Compact Equipment, Frankrike
Framateq S.A., Frankrike
Volvo Holding Danmark AS, Danmark
Volvo Group Finance Europe BV, Nederländerna
Volvo Construction Equipment Korea Co., Ltd, Sydkorea
Volvo International Holding BV, Nederländerna
Volvo Penta UK Ltd, Storbritannien
Volvo Holding Italia SpA, Italien
Mexicana de Autobuses, SA de CV, Mexiko
Volvo Malaysia Sdn Bhd, Malaysia
Volvo Personvagnar Holding AB, Sverige
Volvo Car Finance UK Ltd, Storbritannien
Volvo Car UK Ltd, Storbritannien
Övriga bolag
–
–
–
–
–
–
–
556135-4449
516401-8037
556103-2698
556004-2748
556000-5406
556519-4494
557207-1784
556542-4370
556039-1798
556539-9853
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
100
100
100
100
100
100
86
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
1. 627
–
–
–
–
–
–
3.044
182
0
340
486
9.854
601
66
25
–
–
–
133
1.003
–
70
64
49
764
–
10.758
431
265
162
2.045
–
–
–
–
–
–
3.044
182
8
302
486
9.854
–
86
25
26
–
–
104
1.003
–
224
64
0
93
48
–
–
–
396
45.193
33.528
AB Volvos innehav av aktier och andelar i koncernföretag (forts)
Summa bokfört värde, koncernföretag 1
–
–
–
–
–
–
1 AB Volvos andel av dotterbolagens egna kapital (inklusive kapitaldel i obeskattade reserver) utgjorde 55.594 (53.202).
95
Förslag till vinstfördelning
Koncernen
Enligt koncernens balansräkning den 31 december 1999 uppgick fritt eget kapital till 82.490 Mkr (48.307). Härav beräknas 0 kr åtgå för avsättning till bundet
kapital.
AB Volvo
Mkr
Kvarstående vinstmedel
47.346
Tillkommer nettoresultat för 1999
18.547
Summa
65.893
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ovanstående belopp disponeras
enligt följande:
Mkr
Till aktieägarna utdelas 7:00 kronor per aktie
3.091
Till nästa år överföres
62.802
Summa
65.893
Göteborg den 14 februari 2000
Lars Ramqvist
Per-Olof Eriksson
Sören Gyll
Tom Hedelius
Leif Johansson
Finn Johnsson
Sören Mannheimer
Olle Ludvigsson
Johnny Rönnkvist
Lars-Göran Larsson
Revisionsberättelse har avgivits den 14 februari 2000
96
Olof Herolf
Olov Karlsson
Auktoriserad revisor
PricewaterhouseCoopers
Revisionsberättelse för AB Volvo
Vi har granskat årsredovisningen och koncernredovisningen på sidorna 18–96 samt
bokföringen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i AB Volvo
för år 1999. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att
vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision
innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i
räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna
och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma
den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som
underlag till vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut,
åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även
granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har
handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens
resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.
Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget
enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och
verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 14 februari 2000
Olof Herolf
Olov Karlsson
97
11-årsöversikt
Koncernens resultaträkning
Nettoomsättning
Mkr
1989
1990
1991
90.972
83.185
77.223
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
–66.143 –85.840 –115.092 –128.529 –121.249 –138.990 –163.876 –98.576
Bruttoresultat
16.859
25.315
40.774
42.982
34.811
44.635
–6.243
–4.438
–4.652
–7.343
–8.271
–8.659 –10.104
–4.525
–8.717 –11.480 –15.737 –17.418 –14.895 –17.160 –19.042
–8.858
–4.151
–6.131
–7.711
–7.399
–6.685
–7.018
–8.091
–5.723
350
–1.353
–3.303
–1.798
–1.250
–3.380
–2.813
–783
Övriga rörelseintäkter och kostnader
49.060
26.443
313
–2.450
—
–1.450
–1.600
—
1.215
—
—
–2.331
26.695
5.130
–1.883
–836
–3.352
313
9.371
10.239
3.710
8.418
6.679
33.249
120
–1.749
5.861
2.119
314
2.929
444
567
157
444
1.667
788
9.007
1.168
4.526
170
3.973
4.250
3.051
3.996
4.817
3.486
1.502
2.049
–5.111
–5.599
–3.608
–3.757
–3.271
–2.748
–1.376
–1.565
–536
–301
36
–337
–374
–77
–156
126
–4.749
–2.642
16.378
13.048
14.203
13.176
11.619
34.596
–2.270
Rörelseresultat
Skatter 2
6.967
–327
803
–2.145
–719
–560
138
–468
–2.783
–3.741
–1.825
–2.583
–3.140
–35
26
439
1.291
–356
–365
–45
99
–112
–42
–104
4.787
–1.020
682
–3.320
–3.466
13.230
9.262
12.477
10.481
8.437
32.222
Nettoresultat
Koncernens balansräkning
Mkr
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
429
318
373
298
2.284
4.545
5.626
2.277
3.284
5.778
6.618
Fastigheter, maskiner och inventarier 18.868
19.788
18.327
17.232
18.377
25.922
25.991
25.094
26.458
30.793
36.207
581
1.570
1.317
1.753
2.235
2.205
2.847
4.968
13.501
22.285
12.337
Aktier och andelar
12.452
21.530
30.399
30.494
26.299
18.548
18.087
12.412
4.583
3.393
29.213
Varulager
Tillgångar i operationell leasing 1
18.830
18.316
16.705
18.368
21.390
23.380
23.929
23.148
27.993
32.128
21.438
2.226
2.545
2.672
9.083
8.019
9.351
10.336
15.552
32.304
46.798
34.313
Räntebärande fordringar
4.906
3.839
1.842
405
602
1.516
2.766
4.080
4.667
4.735
18.617
Övriga fordringar 2
21.381
18.067
17.429
16.469
26.323
28.597
26.708
25.603
27.087
34.197
24.019
Likvida medel
18.470
17.585
18.779
21.760
2.442
24.449
23.306
26.661
20.603
20.224
29.269
Tillgångar
98.143 102.097 106.748 117.007 134.516 138.582 138.699 141.159 164.815 205.745 195.612
Eget kapital 2
37.639
35.291
33.864
29.721
27.088
43.332
51.200
57.876
61.951
69.375
97.692
414
300
4.986
3.919
6.686
838
605
504
899
860
544
3.137
3.769
4.245
5.085
6.139
6.097
6.890
3.150
3.296
2.936
2.130
–
–
–
11.653
14.235
13.914
14.602
14.988
19.657
25.187
14.832
Lån
24.904
31.151
31.980
42.641
42.675
33.551
28.166
31.886
41.217
64.230
53.345
Övriga skulder 3
32.049
31.586
31.673
23.988
37.693
40.850
37.236
32.755
37.795
43.157
27.069
98.143 102.097 106.748 117.007 134.516 138.582 138.699 141.159 164.815 205.745 195.612
Minoritetskapital
och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar 3
Ställda panter
2.427
2.417
2.641
4.114
4.613
6.527
5.434
6.503
6.743
5.388
3.930
2.986
3.270
4.691
6.808
8.656
7.581
7.450
6.188
5.406
6.737
6.666
1 Inkluderar tjänstefordon t o m 1991.
2 Fr o m 1997 har anpassning skett till Redovisningsrådets rekommendation, Inkomstskatter, RR 9. Se Not 1 till koncernens räkenskaper.
3 Övriga avsättningar inkluderas bland övriga skulder t o m 1991.
98
1999
83.002 111.155 155.866 171.511 156.060 183.625 212.936 125.019
Koncernens balansräkning exklusive säljfinansiering
1989
1990
1991
Mkr
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
4.544
5.623
2.258
3.262
5.678
6.469
25.950
25.071
26.431
–
–
49
1.366
1.817
Aktier och andelar
19.534
19.225
14.775
8.069
9.707 33.151
Varulager
23.047
23.813
23.042
–
–
–
227
1.516
2.720
4.060
4.664
Övriga fordringar
28.958
26.616
24.838
26.346 31.865 22.099
Likvida medel
24.095
23.133
25.986
19.737 18.819 27.913
Räntebärande fordringar
Tillgångar
30.677 36.045 19.686
1.542
27.756 31.876 21.041
252
9
4.715 18.617
127.644 126.201 121.439 122.104 140.774 150.527
Eget kapital
43.332
51.200
57.876
703
351
448
859
804
544
6.079
6.875
3.127
3.268
2.906
2.126
13.477
14.334
14.698
Lån
24.266
17.371
14.452
Övriga skulder
39.787
36.070
30.838
Minoritetskapital
61.951 69.375 97.692
18.266 21.886 12.733
2.097
5.909 13.405
35.663 39.894 24.027
127.644 126.201 121.439 122.104 140.774 150.527
Koncernens kassaflödesanalys
Mdr
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
Rörelseresultat1
5,1
– 1,9
– 0,8
– 3,4
0,3
9,4
10,2
3,7
8,4
6,7
6,6
Avskrivningar
2,7
3,0
3,1
3,1
3,8
5,1
5,6
5,4
6,8
9,6
5,2
0,6
0,0
0,5
– 1,6
– 0,1
– 0,1
5,1
2,4
– 1,4
– 4,2
– 1,7
4,7
1,5
– 1,0
– 0,1
– 1,8
– 1,6
20,4
16,0
9,7
Övriga ej kassapåverkande poster 2
Förändringar i rörelsekapital 2
Finansiella poster och inkomstskatt 2
6,2
1,0
2,2
4,8
6,5
13,1
11,6
7,4
1999
– 6,5
– 4,6
– 2,9
– 2,9
– 3,5
– 4,3
– 6,5
– 8,2
– 9,9 – 10,5
– 4,9
– 0,4
– 1,2
– 1,0
– 1,3
– 1,7
– 2,5
– 2,6
– 3,9
– 9,8 – 12,7
– 5,6
Försäljning av anläggningar
0,7
0,2
1,2
0,3
0,8
1,4
1,3
2,0
– 0,2
– 0,3
– 0,1
– 3,7
1,9
– 1,5
– 1,6
– 4,8
– 1,6
– 5,4
– 7,2
– 0,2
0,5
8,2
2,0
14,1
10,7
5,5
– 25,9
0,1
0,3
0,1
0,5
– 0,2
– 0,9
– 0,9
– 1,9
– 0,4
– 0,3
– 3,2
Förvärv och avyttringar av dotterbolag
0,0
– 1,0
– 0,2
0,3
0,4
–
– 4,4
– 0,9
– 1,3
– 5,6
31,0
– 1,7
– 11,0
– 7,9
– 2,2
4,7
13,5
– 1,1
3,8
– 4,0 – 17,8
– 4,4
Förändring av
lån 3
1,8
2,6
– 15,5 – 12,8
1,6
– 7,1
6,8
7,9
1,3
3,2
– 5,9
– 8,3
1,5
6,8
5,6
19,5
16,3
– 1,1
– 1,2
– 1,2
– 1,2
– 0,6
– 0,6
– 1,5
– 1,9
– 2,0
– 2,2
– 2,6
Övrigt
–1,7
2,8
7,1
0,4
0,2
– 1,3
0,7
– 5,0
– 5,9
– 0,2
– 0,1
2,3
– 1,5
– 0,7
0,2
– 1,6
3,3
– 0,4
3,7
– 6,3
– 0,7
9,2
– 0,2
Förändring av likvida medel,
–
–
–
1,8
1,3
– 0,3
– 0,7
– 0,3
0,3
0,3
Förändring av långsiktiga värdepappersinnehav
0,5
0,6
1,9
0,9
–
–
–
–
–
–
–
2,8
– 0,9
1,2
2,9
– 0,3
3,0
– 1,1
3,4
– 6,0
– 0,4
9,0
Fr o m 1992 har effekterna av större förvärv och avyttringar av dotterbolag
för respektive år, inklusive utdelningen av aktieinnehavet i Swedish Match
1996, exkluderats från övriga förändringar i balansräkningen. Effekterna av
valutakursförändringar vid omräkning av utländska dotterbolag har även
exkluderats eftersom dessa effekter inte påverkar kassaflödet.
1 1999, exklusive reavinst vid försäljning av Volvo Personvagnar om 26,7
miljarder kronor.
2 Redovisas på en rad 1989-1996.
3 Inklusive pensioner och liknande förpliktelser 1989-1991.
99
11-årsöversikt
Koncernens kassaflödesanalys exklusive säljfinansiering
1989
1990
1991
1992
Mdr
1993
1994
Rörelseresultat
Avskrivningar
1995
1996
1997
1998
1999
10,2
3,6
8,2
6,2
6,0
4,8
4,5
5,1
6,4
3,1
0,2
– 0,6
0,2
Förändringar i rörelsekapital
– 3,5
– 1,4
Finansiella poster och inkomstskatt
3,6
1,0
– 1,2
– 0,3
– 2,1
– 1,7
16,8
Kassaflöde från den löpande
verksamheten
11,5
6,7
10,9
6,4
– 6,5
– 8,1
– 9,8 – 10,4
– 4,8
– 0,9
– 0,8
– 0,5
– 0,9
– 0,5
1,2
1,8
1,0
1,5
0,8
Försäljning av anläggningar och leasingtillgångar
–
–
0,3
– 0,1
0,0
5,3
– 0,4
7,8
1,0
1,9
Export från Sverige
Volvokoncernen, totalt
Mkr
1989
1990
1991
1992
1993
32.181
32.182
31.881
30.344
36.130
1995
1996
43.330 56.059
1994
54.589
1997
1998
Löner och ersättningar (inklusive sociala avgifter)
Volvokoncernen, totalt
100
1999
58.569 64.401 52.719
Mkr
1989
1990
1991
1992
1993
16.875
17.865
17.654
16.857
19.489
1995
1996
24.156 27.248
1994
25.997
1997
1998
1999
26.951 30.064 19.832
Nyckeltal
4
1989
1990
1991
Bruttomarginal, %1
i % av nettoomsättning1
Försäljningskostnader i % av nettoomsättning1
i % av nettoomsättning1
Rörelsemarginal, %
Avkastning på eget kapital, %
Räntetäckningsgrad, ggr
Självfinansieringsgrad, % 2
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
20,3
22,8
26,2
25,1
22,3
24,3
23,0
21,2
7,5
4,0
3,0
4,3
5,3
4,7
4,7
3,6
10,5
10,3
10,1
10,2
9,5
9,3
8,9
7,1
5,0
5,5
4,9
4,3
4,3
3,8
3,8
4,6
5,6
–2,3
–1,1
–4,0
0,3
6,0
6,0
2,4
4,6
3,1
26,6
13,3
neg
2,0
neg
neg
36,5
19,3
23,7
17,2
13,0
34,9
3,6
0,9
1,1
0,2
0,6
5,5
4,6
5,5
5,8
9,6
23,0
101
19
82
122
148
247
151
73
115
78
108
185
94
181
111
142
–9.256 –11.357 –18.117 –20.592
–5.999
1.245
12.007
Självfinansieringsgrad exkl
säljfinansieringsverksamhet, % 2
Finansiella nettotillgångar/nettoskuld, Mkr
–3.011
19.108 14.815 31.000
Finansiella nettotillgångar/nettoskuld
i procent av eget kapital
och minoritetskapital
–7,9
–26,0
–29,2
–53,9
–61,0
–13,6
2,4
20,6
30,4
21,1
31,6
Andel eget kapital och minoritetskapital, %
38,8
34,9
36,4
28,8
25,1
31,9
37,4
41,4
38,1
34,1
50,2
34,5
40,8
48,0
51,4
49,9
65,3
38,4
34,6
31,7
25,4
20,1
31,3
36,9
41,0
37,6
33,7
49,9
Andel eget kapital och minoritetskapital,
exklusive säljfinansieringsverksamhet, % 3
Andel eget kapital, %
Exklusive jämförelsestörande poster och resultat vid försäljning av aktier
Rörelsemarginal, %
Avkastning på eget kapital, %
5,3
0,7
–1,1
–2,3
1,7
6,0
5,3
2,4
4,6
4,2
5,2
13,3
3,6
neg
neg
4,1
24,2
14,7
8,1
10,4
9,7
8,0
1 Nyckeltalen redovisas som en följd av den nya årsredovisningslagen
1997. Värden för perioden 1992 till 1996 har omräknats enligt den nya
lagen.
3 Säljfinansieringsverksamheten hade en marginell påverkan på andelen
eget kapital och minoritetskapital före 1994.
4 Fr o m 1997 har anpassning skett till Redovisningsrådets rekommendation,
Inkomstskatter, RR 9. Se not 1 till koncernens räkenskaper. Resultat per
aktie är beräknat som nettoresultat delat med genomsnittligt antal aktier.
2 Fr o m 1999 presenteras Volvos kassaflödesanalys i enlighet med
Redovisningsrådets Rekommendation, Redovisning av kassaflöden,
RR7. Tidigare års värden har omräknats i enlighet med den nya presentationsformen.
R E D OVI S N I N G
P E R AF FÄR S O M RÅD E
Anställda vid årets slut
Antal
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
22.310
20.550
20.290
19.480
17.780
19.790
21.670
21.160
22.520
2.810
3.690
3.050
2.620
2.610
2.600
3.620
3.750
4.220
8.690
8.890
—
—
—
—
—
—
7.610
7.300
8.560
9.680
8.930
2.550
2.190
2.040
1.540
1.420
1.540
1.570
1.420
1.400
1.490
1.400
Aero
3.800
4.000
4.420
4.290
4.040
3.770
3.890
3.740
4.170
3.990
4.550
Övriga bolag
5.490
5.600
Lastvagnar
Bussar
1998
1999
23.120 24.100
4.310
4.740
4.210
3.740
3.350
2.350
2.600
3.350
4.110
Volvokoncernen exkl
avvecklade verksamheter
35.780
35.170
34.010
31.670
29.200
30.050
40.960
40.720
44.980
52.460 53.470
Personvagnar
34.610
33.630
29.570
28.450
26.800
29.080
31.050
29.600
27.920
27.360
—
8.300
—
—
—
17.640
16.420
7.040
10
—
—
—
78.690
68.800
63.580
60.120
73.640
75.550
79.050
70.330
72.900
Övriga avvecklade verksamheter
79.820 53.470
101
11-årsöversikt
Nettoomsättning
Mkr
1989
Lastvagnar
1990
Västra Europa
1992
1995
1996
1997
1998
1999
27.613
27.014
28.087
34.336
37.476
528
5.714
Sydamerika
1.606
484
3.188
Asien
3.066
1.675
2.170
435
1.130
330
28.999
27.492
Västra Europa
28.067
518
1993
Nordamerika
Totalt
948
1.299
1.721
2.274
3.175
2.450
6.933 11.817 13.951
599
13.075
8.564
12.610
18.714
23.515
4.780
4.641
2.912
3.904
4.074
2.555
2.474
2.863
2.577
2.410
2.047
2.003
1.379
1.536
1.487
1.555
1.491
1.550
25.992 33.955 46.250
51.027
44.275
50.840
63.837
69.549
5.940
2.600
2.581
3.380
3.838
4.709
4.660
5.082
5.528
Östra Europa
12
3
62
102
34
80
190
366
226
Nordamerika
2
1
43
34
736
1.575
2.314
5.574
7.022
Sydamerika
522
728
897
1.005
1.087
853
1.002
910
550
Asien
514
572
986
868
844
1.112
1.562
1.519
951
Övriga marknader
170
566
119
289
285
247
432
389
471
3.820
4.451
5.487
6.136
7.695
8.527
10.582
14.286
15.160
10.032
Totalt
Anläggningsmaskiner 1
1994
15.252 15.851 22.718
Östra Europa
Övriga marknader
Bussar
1991
16.718
3.682
3.927
Västra Europa
4.199
7.163
7.836
9.557
Östra Europa
112
93
263
336
193
Nordamerika
1.403
3.385
5.785
6.645
5.982
Sydamerika
556
598
991
957
507
Asien
339
937
1.036
1.092
1.903
Övriga marknader
Totalt
Marin- och
industrimotorer
Västra Europa
847
882
678
16.758
19.469
19.295
2.986
1.563
1.478
1.541
1.753
2.065
2.048
2.219
2.725
0
0
0
0
1
2
34
23
26
Nordamerika
437
483
859
1.326
1.139
1.142
1.332
1.412
1 .770
Sydamerika
159
92
74
92
99
109
136
153
134
Asien
406
407
434
464
458
486
643
476
692
20
82
78
107
116
98
102
142
153
2.585
2.542
2.986
3.742
3.878
3.885
4.466
4.931
5.761
4.560
Totalt
2.735
2.927
2.473
2.146
2.281
2.400
2.590
2.950
3.682
4.231
Östra Europa
Västra Europa
4
0
0
13
27
8
6
47
16
Nordamerika
1.208
1.244
1.326
1.104
1.100
1.071
3.066
3.502
4.557
Sydamerika
Asien
Övriga marknader
Totalt
0
13
4
0
4
4
257
284
193
11
6
5
66
66
89
264
336
491
4
9
11
5
3
21
201
184
136
3.627
2.635
2.591
3.700
3.418
3.588
3.790
4.143
7.476
8.584
9.953
2.090
3.747
5.301
8.979
8.578
7.274
8.446 10.263 10.237
4.014
2.283
47.030
45.515
45.446
44.849 56.318 69.953
77.320
75.917
92.212 114.854 125.019
Personvagnar
41.356
39.569
37.022
44.598 58.158 73.598
83.340
83.589
96.453 103.798
–
2.586
–1.899
–5.245
–6.445 –3.321 12.315
10.851
–3.446
–5.040
–
90.972
83.185
77.223
83.002 111.155 155.866 171.511 156.060 183.625 212.936 125.019
och elimineringar
Fr o m 1997 sker Volvokoncernens redovisning per marknadsområde
enligt geografiska definitioner, baserad på ISO-standard. Värden för åren
1991–1996 har räknats om enligt den nya principen.
102
628
12.804
Östra Europa
Övriga marknader
Aero
307
6.916
–5.716
1 Ingår i Volvokoncernen fr o m juli 1995. Nettoomsättning för Anläggningsmaskiner (Volvo Construction Equipment) för åren 1991 till 1995,
beräknad enligt genomsnittskurs för USD respektive år, uppgick till Mkr:
8.273, 7.890, 9.665, 12.084 och 13.684.
Rörelseresultat
Lastvagnar
Bussar
Anläggningsmaskiner1
Mkr
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2.058
1.114
941
–619
585
4.051
5.073
878
1.812
3.061
3.905
228
53
–166
71
313
318
405
331
550
385
241
—
—
—
—
—
—
717
1.162
1.444
1.549
1.736
314
93
20
–113
–76
125
223
212
–27
181
95
Aero
248
8
202
305
143
60
103
153
472
527
584
–68
–35
–103
108
121
63
–106
–376
–551
–415
–226
2.559
1.160
761
–211
1.287
4.715
6.404
2.121
3.908
5.202
6.554
Personvagnar
1.168
–957
–1.597
–1.691
626
2.771
1.089
1.498
4.510
3.808
–
1.090
364
—
—
—
1.885
1.531
91
–
–
–
jämförelsestörande poster
4.817
567
–836
–1.902
1.913
9.371
9.024
3.710
8.418
9.010
6.554
Lastvagnar
—
–350
—
–270
—
—
—
—
—
–46
—
Bussar
—
–300
—
—
—
—
—
—
—
–422
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
–910
—
—
–50
—
–108
—
—
—
—
—
–158
—
Aero
—
—
—
–44
—
—
—
—
—
—
—
313
–50
—
–221
–1.600
— –1.817
—
—
–114
—
313
–750
—
–643
–1.600
— –1.817
—
— –1.650
—
—
–1.700
—
–807
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3.032
—
—
313
–2.450
—
–1.450
–1.600
—
1.215
—
— –2.331 26.695
4.715
4.587
2.121
3.908
3.552
9.371 10.239
3.710
8.418
6.679 33.249
Jämförelsestörande poster:
Personvagnar
2.872
410
761
–854
–313
Rörelseresultat Volvokoncernen
5.130
–1.883
–836
–3.352
313
–681 26.695
—
—
6.554
1 Ingår i Volvokoncernen fr o m juli 1995. Rörelseresultat för Anläggningsmaskiner (Volvo Construction Equipment) för åren 1991 till 1995,
beräknad enligt genomsnittskurs för USD respektive år, uppgick till Mkr –193, –436, 502, 1.621 och 1.679.
Rörelsemarginal
Procent
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
Lastvagnar
7,1
4,1
3,4
–2,4
1,7
8,8
9,9
2,0
3,6
4,8
5,6
Bussar
6,2
1,3
–4,3
1,6
5,7
5,2
5,3
3,9
5,2
2,7
1,6
—
—
—
—
—
—
12,3
9,1
8,6
8,0
9,0
3,4
0,7
–4,4
–3,0
4,2
6,0
5,5
–0,7
4,1
1,9
5,5
Aero
9,4
0,3
5,5
8,9
3,9
1,7
2,7
3,7
6,3
6,1
5,9
5,4
2,5
1,7
–0,5
2,3
6,7
8,3
2,8
4,2
4,5
5,2
Personvagnar
2,8
–2,4
–4,3
–3,8
1,1
3,8
1,3
1,8
4,7
3,7
–
Rörelsemarginal, exklusive
jämförelsestörande poster
5,3
0,7
–1,1
–2,3
1,7
6,0
5,3
2,4
4,6
4,2
5,2
Rörelsemarginal totalt
5,6
–2,3
–1,1
–4,0
0,3
6,0
6,0
2,4
4,6
3,1
26,6
Anläggningsmaskiner1
1 Ingår i Volvokoncernen fr o m juli 1995. Rörelsemarginalen för Anläggningsmaskiner (Volvo Construction Equipment) för åren 1991 till 1995 uppgick till
–2,3, –5,5, 5,2, 13,4 och 12,3.
103
11-årsöversikt
Avkastning på operativt kapital, exklusive jämförelsestörande poster
Lastvagnar
Bussar
Procent
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
>25
21
12
neg
8
>25
>25
10
18
>25
>25
18
4
neg
5
18
22
18
12
17
8
4
—
—
—
—
—
—
>25
23
23
18
19
13
5
neg
neg
11
19
17
neg
14
7
>25
Aero1
17
neg
12
22
11
5
13
19
>25
23
19
Personvagnar
14
neg
neg
neg
4
21
8
12
>25
24
-
1 Från och med 1997 beräknas avkastning på operativt kapital för Aero exklusive The AGES Group.
Avskrivningar
Mkr
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
509
523
532
594
704
839
940
1.027
1.265
1.519
1.425
72
78
95
70
88
65
99
121
136
218
281
–
–
–
–
–
–
143
302
394
996
475
63
58
30
95
36
58
70
68
71
67
77
Aero
240
178
208
214
216
209
219
231
215
224
333
Övrigt
Lastvagnar
Bussar
226
245
320
136
160
155
165
213
346
423
448
1.110
1.082
1.185
1.109
1.204
1.326
1.636
1.962
2.427
3.447
3.039
Personvagnar
1.154
1.389
1.591
1.577
1.869
2.149
2.283
2.345
2.557
2.880
–
271
150
13
0
152
1.025
953
206
–
–
–
2.535
2.621
2.789
2.686
3.225
4.500
4.872
4.513
4.984
6.327
3.039
Tillgångar i operationell leasing1
Avskrivningar totalt
150
400
340
433
552
607
784
838
1.812
3.299
2.132
2.685
3.021
3.129
3.119
3 .777
5.107
5.656
5.351
6.796
9.626
5.171
1 Tjänstefordon inkluderade t o m 1993.
Mkr
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
1.245
1.525
1.870
2.258
1.365
1.399
1.760
2.078
2.051
2.301
2.524
181
213
256
251
240
265
306
343
434
617
576
—
—
—
—
—
—
221
555
627
715
786
127
178
180
166
154
148
177
183
213
270
287
Aero
151
150
163
194
196
160
150
155
205
248
216
Övrigt
73
114
50
28
21
21
30
36
74
114
136
1.777
2.180
2.519
2.897
1.976
1.993
2.644
3.350
3.604
4.265
4.525
Personvagnar
4.329
4.851
3.895
3.346
2.462
2.502
4.561
4.901
5.055
5.839
—
70
30
—
—
—
157
138
20
—
—
—
6.176
7.061
6.414
6.243
4.438
4.652
7.343
8.271
8.659
10.104
4.525
Lastvagnar
Bussar
Värden för perioden 1992–1996 har omräknats till följd av den nya årsredovisningslagen.
104
Mkr
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
Lastvagnar
820
1.073
786
912
725
979
2.072
2.589
2.439
2.612
2.523
Bussar
206
116
114
101
64
54
124
199
276
320
586
—
—
—
—
—
—
204
286
484
630
578
104
43
36
24
35
96
79
67
86
133
126
Aero
490
156
258
199
157
170
180
173
413
448
793
Övrigt och koncerngemensamma
investeringar
608
159
267
117
412
227
387
403
621
781
566
Volvokoncernen 1
2.228
1.547
1.461
1.353
1.393
1.526
3.046
3.717
4.319
4.924
5.172
Personvagnar
3.594
3.051
1.413
1.562
2.072
1.596
2.540
4.425
5.544
5.625
—
459
—
—
—
—
1.152
905
58
—
—
—
6.281
4.598
2.874
2.915
3.465
4.274
6.491
8.200
9.863 10.549
5.172
5.578
290
900
700
888
1.000
1.255
1.655
2.369
3.290
4.816
Avvecklade verksamheter
110
300
300
464
678
1.240
930
1.482
6.483
7.838
—
Volvokoncernen totalt 2
400
1.200
1.000
1.352
1.678
2.495
2.585
3.851
9.773 12.654
5.578
1 Exklusive avvecklade verksamheter.
2 T o m 1996 inklusive tjänstefordon.
R E D OVI S N I N G
P E R MAR KNADS O M RÅD E
Nettoomsättning
Mkr
1989
1990
Västra Europa
Östra Europa
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
29.669
29.045
32.018
40.695
45.059
45.994
48.651
59.621
66.158
560
536
666
1.100
1.512
1.906
2.769
4.160
2.899
30.229
29.581
32.684
41.795
46.571
47.900
51.420
63.781
69.057
Nordamerika
7.425
8.625
14.052
16.521
17.516
15.783
25.208
35.857
43.002
Sydamerika
2.303
2.296
4.102
5.859
6.289
4.455
6.510
6.636
3.942
Asien
4.119
2.932
3.693
4.013
5.128
5.290
5.936
5.490
6.028
Övriga marknader
1.370
1.415
1.787
1.765
1.816
2.489
3.138
3.090
2.990
Europa totalt
Volvokoncernen exkl
47.030
45.515
45.446
44.849
56.318
69.953
77.320
75.917
92.212 114.854 125.019
Personvagnar
41.356
39.569
37.022
44.598
58.158
73.598
83.340
83.589
96.453 103.798
—
–3.321
12.315
10.851
–3.446
–5.040
—
och elimineringar
2.586
–1.899
–5.245
–6.445
90.972
83.185
77.223
83.002 111.155 155.866 171.511 156.060 183.625 212.936 125.019
varav Sverige
12.175
10.240
10.034
10.573
12.625
13.099
10.748
10.029
10.762
–5.716
12.278
14.040
Fr o m 1997 sker Volvokoncernens redovisning per marknadsområde enligt geografiska definitioner baserade på ISO-standard. Värden för åren
Mkr
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
1.403
577
1.081
1.004
970
824
1.962
2.333
2.558
2.622
1.789
Europa, exklusive Sverige
533
693
192
230
264
279
421
608
609
913
966
Nordamerika
207
191
125
55
96
331
502
558
601
735
1.425
Sydamerika
3
414
371
512
Asien
3
102
230
441
Sverige
Övriga marknader
85
86
63
64
63
92
161
212
35
53
39
Volvokoncernen 1
2.228
1.547
1.461
1.353
1.393
1.526
3.046
3.717
4.319
4.924
5.172
Personvagnar
3.594
3.051
1.413
1.562
2.072
1.596
2.540
4.425
5.544
5.625
—
459
—
—
—
—
1.152
905
58
—
—
—
6.281
4.598
2.874
2.915
3.465
4.274
6.491
8.200
9.863
10.549
5.172
5.578
290
900
700
888
1.000
1.255
1.655
2.369
3.290
4.816
Avvecklade verksamheter
110
300
300
464
678
1.240
930
1.482
6.483
7.838
—
Volvokoncernen totalt 2
400
1.200
1.000
1.352
1.678
2.495
2.585
3.851
9.773
12.654
5.578
1 Exklusive avvecklade verksamheter.
2 T o m 1996 inklusive tjänstefordon.
105
11-årsöversikt
Anställda
Antal
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
Sverige
54.740
47.260
42.960
39.130
43.980
44.880
47.000
43.330
43.650
43.900 24.840
1998
1999
Europa, exklusive Sverige
14.180
12.180
11.630
12.040
16.280
18.040
16.930
15.290
16.100
17.880 11.900
Nordamerika
6.040
5.720
5.320
5.540
6.950
6.100
7.860
6.900
8.450
12.100 11.880
Sydamerika
2.010
1.940
1.730
1.520
3.400
3.400
3.620
2.130
2.000
1.980
1.930
Asien
1.030
1.270
1.460
1.380
2.170
2.380
2.830
2.260
1.720
3.340
2.480
690
430
480
510
860
750
810
420
980
620
440
78.690
68.800
63.580
60.120
73.640
75.550
79.050
70.330
72.900
Övriga marknader
79.820 53.470
Fakturerade Volvo fordon
Tunga lastbilar
Medeltunga lastbilar
Totalt lastbilar
Bussar och busschassier
Personbilar
Lastbilar
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
53.040
50.680
47.580
43.030
47.280
63.560
71.360
59.100
63.930
78.690
81.240
6.160
5.040
6.180
5.100
3.950
4.940
5.130
4.580
5.050
4.590
3.850
59.200
55.720
53.760
48.130
51.230
68.500
76.490
63.680
68.980
83.280
85.090
4.830
4.650
5.580
5.450
5.770
6.830
7.410
8.730
10.200
9.500
356.150 297.950 307.310 302.110 351.000 374.640 368.250 386.440 399.680
—
5.550
399.000
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
Totalt Europa
31.300
28.700
27.000
22.200
17.100
27.000
34.160
34.970
34.470
42.350
42.530
Västra Europa
39.630
30.550
27.980
25.800
21.250
16.240
25.450
32.330
32.310
31.040
37.810
Östra Europa
750
720
1.200
950
860
1.550
1.830
2.660
3.430
4.540
2.900
Nordamerika
20.150
16.460
13.380
16.720
21.860
26.460
27.090
16.850
20.900
29.310
34.300
Sydamerika
3.630
3.980
3.480
3.590
5.900
8.320
7.800
4.980
6.970
6.020
3.900
Asien
2.210
4.610
8.100
4.120
4.840
4.830
5.270
4.850
4.710
3.760
2.720
Övriga marknader
1.910
1.970
1.800
1.500
1.530
1.890
2.170
2.030
1.930
1.840
1.640
59.200
55.720
53.760
48.130
51.230
68.500
76.490
63.680
68.980
83.280
85.090
Totalt
Bussar
Antal
Totalt Europa
3.830
2.970
2.430
2.360
2.610
3.040
3.570
3.840
4.190
3.860
3.630
Västra Europa
3.740
2.940
2.410
2.320
2.520
2.900
3.510
3.770
4.030
3.580
3.430
Östra Europa
90
30
20
40
90
140
60
70
160
280
200
Nordamerika
70
30
—
10
30
10
340
750
1.110
2.730
3.640
Sydamerika
970
1.070
1.340
1.780
1.320
1.630
1.510
1.460
1.350
1.510
710
Asien
240
270
640
1.270
1.050
780
920
1.060
1.410
1.650
1.000
Övriga marknader
Totalt
440
490
240
160
440
310
490
300
670
450
520
5.550
4.830
4.650
5.580
5.450
5.770
6.830
7.410
8.730
10.200
9.500
Fr o m 1997 sker Volvokoncernens redovisning per marknadsområde enligt nya geografiska definitioner baserade på ISO-standard. Värden för åren
Miljöprestanda Volvos produktionsanläggningar
Absoluta värden relaterade till nettoomsättningen
Energiförbrukning (GWh;MWh/Mkr)
Vattenförbrukning (´000 m3;m3/Mkr)
Kväveoxidutsläpp (ton;kg/Mkr)
Lösningsmedelutsläpp (ton;kg/Mkr)
Svaveldioxidutsläpp (ton)
Farligt avfall (ton)
Nettoomsättning , Mkr
1996 1
1997
1998
1999
3.135; 20,0
3.019; 16,6
3.045; 14,7
1.815; 14,5
10.972; 70,3
11.692; 64,1
10.172; 49,0
6.730; 53,8
591; 3,8
644; 3,5
611; 2,9
342; 2,7
2.841; 18,2
2.618; 14,4
1823; 8,8
1.333; 10,7
149
98
63
77
16.905
17.877
18.593
15.596
156.060
182.293 3
207.539 2
125.019
1 Värdena baseras på prestanda hos anläggningar exkl Personvagnar. Direkt jämförelse bakåt ej möjlig, p g a annorlunda produktionsstruktur,
se Volvos miljöredovisning 1999.
2 Exklusive MASA, Volvo CE Korea, Nova BUS och Carrus Oy som förvärvades under året.
3 Exklusive Champion Road Machinery.
106
Volvos produktionsorter
Nordamerika
Sydamerika
■ Volvo Lastvagnar
New River Valley
■ Volvo Bussar
St Claire
St Eustache
Schenectady
Roswell
Mexico City
Bogotá
Lima
Curitiba
■ Volvo Bussar
Lima
Curitiba
■ Volvo Construction
*
Equipment
Pederneiras
Equipment
Goderich
Charlotte
Asheville
■ Volvo Penta
Lexington
■ Volvo Aero
Boca-Raton
Seattle
Europa
Umeå
Köping
Skövde
Göteborg
Gent
Wroclaw
Irvine
*
Ägarandel ≤ 50%
■ Volvo Bussar
Wroclaw
Säffle
Borås
Tampere
Turku
Vantaa
Aabenraa
Irvine
Heilbronn
Equipment
Arvika
Eskilstuna
Hallsberg
Braås
Konz-Könen
Belley
■ Volvo Penta
Vara
Skövde
■ Volvo Aero
Trollhättan
Bromma
Malmö
Kongsberg
Coventry
Asien
*
*
Afrika
Casablanca
Tunis
Gaborone
■ Volvo Bussar
Casablanca
Gaborone
Kairo
*
*
*
*
Teheran
Bangalore
Kuala Lumpur*
Jedda
■ Volvo Bussar
Save
Ceasarea
Xian
*
*
*
Equipment
Changwon
■ Volvo Penta
Wuxi
Australien
Brisbane
Ordinarie bolagsstämma den 26 april
Ordinarie bolagsstämma hålls i Göteborg i Lisebergshallen, med ingång från
Örgrytevägen, onsdagen den 26 april 2000 kl 14.00.
Anmälan
Aktieägare som önskar deltaga skall
dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken senast den 14 april 2000
dels anmäla sig senast tisdagen den 18 april 2000 kl 12.00
• per telefon fr o m 27 mars, 020-39 14 50 eller via Volvos växel 031-59 00 00
• per post till AB Volvo (publ), Juridik, 405 08 Göteborg
• per e-mail: vhk.agm@memo.volvo.se
Vid anmälan bör aktieägare uppge:
• namn
• personnummer (registreringsnummer)
• adress och telefonnummer
Volvo Årsredovisning 1999
Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier bör av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 14 april 2000.
Som avstämningsdag för rätt att erhålla kontant utdelning föreslås den 2 maj,
med beräknad utbetalning den 5 maj.
Volvos nomineringskommitté
Vid 1999 års bolagsstämma utsågs följande ledamöter
till Volvos nomineringskommitté:
Thomas Halvorsen
Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen
Bo Eklöf
Försäkringsbolaget SPP
Lars-Eric Petersson Skandia
Lars Ramqvist
Styrelseordförande, AB Volvo
Bengt Hane
Som representant för aktieägare med mindre innehav
Nomineringskommittén har till uppgift att till bolagsstämman lämna förslag
till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.
Publiceringstillfällen
3 april-00
Engelsk Årsredovisning 1999
3 april-00
Volvos miljöredovisning 1999
3 april-00
Form 20-F U.S. GAAP 1999
11 april-00
Rapport över första kvartalet 2000
26 april-00
Rapport över första halvåret 2000
Rapport över de tre första kvartalen 2000
20 juli-00
25 oktober-00
februari-01
Bokslutsrapport 2000
mars-01
De rapporter som ovan markerats med fet stil finns tillgängliga på www.volvo.com vid
publiceringstillfället och sänds också direkt till de aktieägare som anmält till Volvo att de
vill ha Volvos ekonomiska information.
Ovanstående information kan också beställas från Celero Support AB, DDC,
dept 64620 ARUN, 405 08 Göteborg. Telefon: 031-66 10 47.
Telefax: 031-66 20 20. E-mail: cs1.volvoinf@memo.volvo.se
Historiska tidsserier över Volvokoncernens finansiella utveckling, marknadsinformation
och aktiedata publiceras regelbundet på internet.
405 08 Göteborg
Telefon 031-66 00 00
www.volvo.com
AB Volvo (publ)
AB Volvo, Investor Relations, 635-2402
www.volvo.com

Årsredovisning 1999

Transcription

Similar documents

Volvos museum

Ladda ner Billy Brattås CV

Allmänhetens anmälningssedel för förvärv av aktier i Recipharm AB

SPARA HELA LIVET

Affärsplan 2010–2012

Maskinspecifikation Volvo A40D

Lars W Karlsson har sadlat om och är kökschef på

Presentation Q3 2015 pdf 4,25 mb

Nu kan det vara läge att se över sina placeringar

Hela artikeln finns att ladda ner i en PDF här. (PDF

REFREAT AV NÅGRA ARTIKLAR PUBLICERADE I HETKU

L50 E - Varnum Maskin

Bok 1.indb

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small

AB Volvo

här - Volvo

Ladda ner rapporten - Precise Biometrics

Protokoll fört vid ordinarie bolagsstämma med

Document Layout

100 år i kundens tjänst

Årsredovisning 2010

Linköping - Vasakronan