cykelkultur

cykelkultur
och projektidéer för Växjö
TRAFIK- OCH STADSMILJÖAVDELNINGEN Tekniska förvaltningen
Växjö kommun
foto: Colin Hale
Den här rapporten har kommit till för att undersöka hur
olika cykelkulturer ser ut runt om i världen. Detta för
att sedan använda dem till att inspirera olika projekt
som i sin tur skulle kunna främja cykelkulturen i Växjö.
Förhoppningarna och förväntan med denna nyfunna
kultur är att den ska leda till ett ökat cykelbruk bland
stadens resenärer.
Rapporten visar 17 exempel på olika former av
cykelkultur – de varierar i omfattning och har skiftande
teman såsom sport, transport och stadsplanering.
Rapporten beskriver kortfattat dessa kulturer och
för varje del förses läsaren med källor och länkar
för ytterligare information. Dessa kulturella exempel
används sedan till att inspirera nio projektidéer; koncepten har för avsikt att nå en bred åldersgrupp, från
unga till medelålders, samt en mängd olika cyklister,
alltifrån pendlare till unga freestylare. Berättelser från
verkligheten, samt författarens egna erfarenheter,
visar att satsningar på subkulturer kan leda till att
pendlare i större mån använder cykeln. Av städer
som Köpenhamns och Amsterdams historia förstår vi
hur cyklande subkulturer – över tid – kan fungera som
drivkraft för att göra cykling till det mest dominanta
transportsättet.
Koncepten går bortom infrastruktur och andra traditionella medel för cykelfrämjande, och syftar till att
förbättra människors upplevelser när de cyklar i stan,
oavsett i vilken form det sker – som fritidsaktivitet eller
som pendling. Koncepten ser också till möjligheten
att öka det sociala kapitalet i kommunen; institutioner,
klubbar, grupper, föreningar och olika typer av sociala
aktiviteter förenar människor och bidrar på så vis till
att stärka samhällsrelaterade värden.
Eftersom koncepten i den här rapporten kommer
från ett utifrånperspektiv – från en kanadensare
bosatt i Lund – är det också av intresse att ta reda
på Växjöbornas perspektiv. I september 2012 kommer därför två aktiva seminarium att äga rum, med
både tjänstemän från kommunen och folk från stadens cykelvärld som deltagare. Seminarierna kommer att innehålla brainstormingpass för att utveckla
projektidéerna från denna rapport, och för att inspirera till nya idéer som kan tänkas vara av intresse för
Växjös invånare. Av dessa kommer några projekt att
väljas ut, och med rätta resurser och människor kommer de/den mest populära att bli verklighet. Den här
rapporten är bara början.
foto: h.koppdelaney, flickr
Happy riding,
Colin Hale
N.B: Fotona är hämtade från flickr och används under Creative Commons License: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.0
1
den nya golfen
Golf har sedan länge varit en arena för nätverkande företagare och affärsmän. Trenden börjar dock förändras. I takt med att kolfiberklubborna byts ut mot kolfibercyklar, betraktas cykling, speciellt landsvägscykling, alltmer som den nya golfen. Landsvägscykling tilltalar denna affärskultur, samtidigt som den behandlar det typiska rådet från doktorn att “träna mera”: den väl marknadsförda
utrustningen och utstyrseln (italienska kolfiberramar, keramiska kullager, aerodynamiska hjul) hjälper till att
nå ens ”imponera-på-sina-vänner-ambitioner”, allt medan man utövar en sport som förbättrar ens kondition,
utan att det leder till smärtsamma leder. Utöver det är cykling ett utomordentligt sätt att träffa nya människor
med liknande intresse eller verksamhet.
Informella och icke-sanktionerade lopp och tävlingar har hakat på den
här trenden och ökar nu snabbt i popularitet. Cykelevent som välgörenhetsinsamlingar och motionslopp poppar upp och fylls snabbt i många
länder; till exempel har RBC Gran Fondo i Vancouver hållit på i tre år
och har fyllt sitt maxantal på 7000 cyklister varje år. Gentlemannaloppen uppmärksammas mer och mer i USA och Kanada; dessa lopp är
schyssta och framhäver teamwork, vänskap och att kunna njuta av
färden. Terrängen som är en mix av grus och asfalt, betyder att de mest
pretentiösa cyklarna får stanna hemma. Loppen inspireras av klassiska
cykeltävlingar där man uppskattar cykelpassionen, landskapen, naturen
och människorna på landsbygden där loppen passerar. Dessa typer av
lopp och tävlingar blir i allt större grad sponsrade då företag märker hur
dessa event lockar en allt bredare massa – inte enbart den typiske och
specialintresserade tävlingscyklisten.
källor
www.lifehealthpro.com/2012/06/29/is-cycling-the-new-golf
www.cykelcity.se/gran-fondo/eslov
www.rbcgranfondowhistler.com
foto: Colin Hale
www.rapha.cc/gentlemens-race-northwest
www.granfondoitalia.it
http://www7.idrottonline.se/LammhultCyklisterna-Cykel
freestyle
BMX freestyle härstammar från BMX racing, men är inte lika strikt eller lika tävlingsinriktad. Freestyle kan delas upp i flera discipliner som utövas i skateparker och half-pipes, på stigar och flatmark. Även om denna kultur inte är ny, så svalnade intresset för den efter sin topp i slutet av 80-talet. Men
under det senaste årtiondet har ESPN’s X Games hjälpt till att göra reklam för sporten, och populariteten
har ökat med dess och med Youtubes hjälp. Trenden att filma trick och lägga upp dem på internet har de
senaste åren återupplivat intresset, inspirationen och utövandet av sporten, speciellt bland de yngre. Korta
klipp och dokumentärer på Youtube och Vimeo visar hur både sponsrade och amatörcyklister utför trick och
stunt som de tränat hårt på för att klara av. Dessa filmer
fungerar som inspiration för andra unga cyklister, och får
dem att vilja prova sporten, att ta efter konsterna och göra
sina egna filmer. Gamla cykelföretag som Hario, GT och
Redline ser tillbaka på sina glansdagar och återupplivar
sporten genom att sponsra cyklister och kamerateam för
att marknadsföra sina nya produkter.
Även om skateparker och hemmagjorda halfpipe till en
början kan erbjuda intressanta utmaningar, kommer förmodligen utövarna, allt eftersom de blir bättre, att börja använda sig av andra delar av staden till att utföra sina trick.
Särskilt om de hittar unika och nya ställen, och om de gör
sig bra på Youtube. Pinkbike.com är en bra sida för både
amatörfilmer och professionella filmer med såväl freestyle
som andra typer av cykling.
foto: Hani Amir, flickr
källor
www.thatsbmx.com
www.harobikes.com/bmx
www.redlinebicycles.com/bikes/
freestyle
www.gtbicycles.com/swe/
www.meatspinbmx.com/
www.pinkbike.com/video/270869
team/bmx-freestyle
2
fixed gear
Fastnavscyklarna, eller fixed gears, som ursprungligen användes som tävlingscyklar
på inomhusbanor, har tack vare de amerikanska cykelbuden snabbt ökat i popularitet, även bland urbana
hipsterkulturer. I större städer som New York och London är det numera inte ovanligt att även advokater,
ekonomer, högskoleprofessorer och en allmänt blandad skara använder dem. Fixed gear-cykeln har gjort det
en vanlig stadscykel inte lyckats göra för cykling och stil – cyklarna är tilltalande med sin enkelhet och flexibilitet, sin lätta vikt, låga pris, samt sin höga hastighet och
effektivitet. Den enkla fixed gear-cykeln har introducerat en
rad olika subkulturer, till exempel Alleycat lopp, midnattsturer i grupp, tävlingar på träningsroller inomhus, cykelpolo
och en fixed gear-version av mountainbike- och cykelcrosstävlingar.
Stora tillverkare som Trek, Specialized och Giant, samt
många mindre märken liksom Cinelli och Surly, har skapat
sina egna fixed gear-cyklar eller justerat sina existerande
bancyklar med bromsar och stänkskyddsfästen för att tillgodose de nya behoven vid stadsanvändning. Ett flertal nya,
små cykeltillverkare såsom Tokyo Fixed, State och Fairdale
har ett brett sortiment av fixed gear- och stadscyklar. Walmart, Nordamerikas största lågprisvaruhus, säljer numera
enväxlade och fixed gear-cyklar, något som indikerar att
den förut smala trenden har blivit mer allmänt accepterad.
Närvaron på marknaden och tillgången till dessa cyklar vittnar om dess popularitet och om att subkulturen är här för
att stanna.
foto: office2000, flickr
källor
www.fixedgeargallery.com
www.prollyisnotprobably.com
www.sheldonbrown.com/fixed.html
www.cinelli.it
stahlrahmen-bikes.de
fixiegc.com
http://www.pignonfixe.com/
cykelpolo
Cykelpolo liknar den traditionella
sporten, men använder cyklar istället för hästar. Sporten i sin
formella form spelas på gräsplaner med fyra eller fem spelare
per sida, där de främsta lagen från Indien, USA och Kanada står
som vinnare av International Bike Polo Championships.
foto: sabeth718, flickr
Hardcourtpolo (polo på hårt underlag) är en variant av cykelpolo som uppfanns i Seattle under tidigt 2000-tal, av cykelbud
som ville fördriva tiden mellan leveranserna. Den utövas på
asfalterade tennisplaner eller landhockeyrinkar, med två eller
tre spelare i varje lag. Även om alla typer av cyklar fungerar,
föredrar de mest hängivna spelarna vanligtvis freestyle- eller
fixed gear-cyklar med justerbara styren, bromsar och hjul.
Sporten har sedan dess spridit sig över hela USA, Europa och
Australien, där nationella, regionala och internationella tävlingar
lockar allt fler lag för varje år.
källor
en.wikipedia.org/wiki/Hardcourt_Bike_Polo
http://www.hardcourtbikepolo.com
http://www.ehbpc.org/2012
http://seattlebikepolo.com/
www.youtube.com/watch?v=76ZhpWW_v8s
Hardcourtpolo framhäver en påtaglig “gör-det-själv”-anda (DIY
= do it yourself), där spelare ofta tillverkar sina egna utrustningar
och gör dem personliga. Till exempel kan klubborna tillverkas av
skidstavar och plaströr, och hjulskydd gjorda av kartong för att
underlätta att kontrollera bollen. Färdigproducerade produkter
blir visserligen alltmer vanliga, men det är fortfarande så att man
inom sporten värdesätter den egentillverkade utrustningen.
www.youtube.com/watch?v=JqFweycC9xQ
www.youtube.com/watch?v=rtSSJEGVuFs
vimeo.com/47089252?action=share
www.bigshotbikes.com/bicycle-polo.html
3
mode
foto: Michael Sweet Photography, flickr
Modern cykelkultur lyfter fram nya stildimensioner samtidigt som den skapar nya modenischer. CycleChic är en blogg som visar Köpenhamns cykelkultur –
man cyklar i vardagligt moderiktiga kläder, och cykeln ses
som ett redskap snarare än en sportaccessoar. Bloggen har
spridit sig till flertalet städer runtom i världen, från Vancouver
till Tokyo.
källor
us.levi.com/family/index.jsp?categoryId=11844101
www.republicbike.com/corporate.asp
www.copenhagencyclechic.com
outlier.cc/philosophy.php
www.youtube.com/watch?v=ZtbRy0j6hmA
Befintliga klädföretag har börjat snappa upp cykelpendlarnas
behov och ser dem som en specialkund med god potential.
Levis har tillverkat en pendlarkollektion med smidiga detaljer
för de som pendlar med cykel: öglor på jeansen för cykellås,
vattenavstötande material, reflexband och jackor designade
att släppa igenom luft för att hjälpa cirkulationen. Märken
som Outlier möter också behovet av kläder som fungerar
lika bra på sadeln som på kontorsstolen; man täcker glappet mellan brukskläder och stil genom att byta ut behovet av
cykelspecifika kläder mot nya, mångfunktionella plagg.
Klädföretag samkör sin marknadsföring med cykeltillverkare;
Urban Outfitters, en stor global klädkedja, har parat ihop sig
med Republic Bikes för att kunna anpassa sitt utbud efter
städernas cykelkultur.
biltillverkare
Allt eftersom cykelkulturen
ökar i popularitet och mångfald, tar också biltillverkare
cykelproduktionen mer på allvar, och därmed lyfts designen
till nya höjder. BMW, till exempel, har i sin produktserie från
2012 inkluderat mountainbikes, stads- och landsvägscyklar,
samt en trehjuling. Audi visade i maj upp ett elcykelkoncept
i Worthesee. Cykeln har en kolfiberram och når upp till 80
km/h, den har även en gyroskopmotor för att hjälpa användaren att stegra och att utföra andra trick som sedan kan
spelas in med den inbyggda kameran, och med hjälp av en
pekskärm snabbt kan laddas upp på Youtube.
foto: Bolt of Blue, flickr
Daimler Design group samarbetade med GRACE, en tysk
elcykeltillverkare, för att tillverka sin Smart-märkta ebike
som nu finns att köpa hos Smart-återförsäljare i delar av
Europa. Ebike är en elcykel med specialgjorda aluminiumramar, li-jonbatteri och BionX-motor.
Oavsett om det handlar om att producera cyklar eller att visa
upp sin teknik, så gör biltillverkarna något intressant och
nytänkande i sina försök att hänga med i den växande tren- källor
den. Det signalerar också att dessa cyklar snabbt kommer uk.smart.com
www.gizmag.com/bmw-rolls-out-2012-bike-collection/22104
att bli mer avancerade, då biltillverkarna har den finansiella www.electricbike.com/auto
och tekniska kompetensen, samt den volymkapacitet som www.designboom.com/weblog/cat/16/view/21084/designingthe-audi-e-bike-worthersee.html
krävs för att introducera den teknik som normalt är bortom www.grace.de
räckvidd för vanliga cykeltillverkare.
4
parkering
Amsterdam brottas med var de ska hitta parkeringsplatser för stadens alla cyklar.
Även om det inte nödvändigtvis är ett negativt problem, satsar staden på anordningar som Fietsenparkhuis
för att lösa det. Inspirerad av lagerbyggnader från Zaanse med träbjälkar, tegel och öppna ytor, rymmer byggnaden 700 parkeringsplatser, toaletter, cykelverkstad och cykeluthyrning. Byggnaden är dessutom ett passivhus som är naturligt ventilerad och använder sig av och solvärme. Här kan man parkera sin cykel gratis
under dagtid och för en liten avgift nattetid.
I Malmö finns Hyllie cykelparkeringshus med sina öppna,
så väl som låsta parkeringsplatser. Här finns en cykelverkstad, förvaringsskåp, duschmöjligheter, väntrum med
trådlöst internet, det finns också en anställd på plats under
dagarna.
Dessa två exempel visar att den parkering som städerna
numera erbjuder cyklisterna har högre kvalitetsnivå. De är
inte längre enkla cykelställ av metall, eller inomhusparkering i form av medeltida fängelsehålor. Istället erbjuder de
ett tryggt, säkert och bekvämt sätt att smidigt byta från ett
transportmedel till ett annat; från cykel till tåg, och tvärtom.
källor
www.zaanstad.nl/sv/inverdanhp/fietsen/21376471
www.malmo.se
inhabitat.com/fietsenpakhuis-netherlands-town-builds-a-stylishbike-warehouse-to-store-700-bicycles-for-free
foto: Colin Hale
En av fördelarna med cykeln är att den är relativt
lätt att underhålla och reparera, speciellt jämfört med en bil.
Med rätt verktyg och lite vägledning kan vem som helst fixa
en punktering, smörja en kedja och se till att ens cykel är i
toppskick. På Our Community Bikes i Vancouver finns sådana verktyg, vägledning, samt reservdelar. Man kan hyra
ett reparationsställ till låg kostnad och verkstadens anställda (volontärer) finns tillgängliga när det behövs. Både begagnade och nya reservdelar finns, så att man kan reparera, bygga eller specialanpassa sin cykel. På liknande sätt
opererar Cykelköket i Malmö i Stapelbäddsparkens lokaler.
Här kan man låna reparationsställ, verktyg och få fri tillgång
till gamla, donerade cyklar och reservdelar. Programmet finansieras av Malmö stad för att täcka lokalkostnader och
personal som finns tillgänglig för att bistå cykelverkstaden
och cykelrelaterade projekt.
Foto: Cykelköket
fixa
källor
en.wikipedia.org/wiki/Ciclov%C3%ADa
www.mobielbrussel.irisnet.be/news/cyclovia
www.livestreets.ca
www.cycloviatucson.org
www.youtube.com/watch?v=ELa5CHsUepo
www.vimeo.com/12470467#
www.bicyclekitchen.com
5
ciclovia
Ciclovias, eller “cykelvägar” på svenska, syftar till att man stänger av gatorna för all biltrafik till förmån för cyklister, fotgängare, rullskridskoåkare och andra som utan motorer tar sig fram. Namnet
kommer ursprungligen från Bogota i Colombia, där vissa gator varje söndag och helgdag stängs av mellan
klockan 8-14. Avstängningarna har hjälpt till att föra samman de olika grannskapen samtidigt som de har
bidragit till en trygg utemiljö, där folk kan njuta av diverse friluftsaktiviteter i en stad som normalt sett domineras av bilar.
Idén har spridit sig snabbt, och liknande avstängningar görs
nu i andra städer i till exempel Australien, Argentina, Belgien, Kanada, Ecuador, Mexiko, Nya Zeeland och i USA.
Ibland kan det kanske heta något annat, som typ ”bilfria
dagar” eller ”Living Streets”. Organisationer som World
Carfree Network har skapat ett centralt forum för denna
globala, bilfria rörelse, som försöker främja alternativ till vårt
bilberoende och vår bilbaserade stadsplanering, genom att
bland annat uppmuntra arrangemang likt dessa.
källor
en.wikipedia.org/wiki/Ciclov%C3%ADa
www.mobielbrussel.irisnet.be/news/cyclovia/
www.livestreets.ca/
www.cycloviatucson.org/
www.youtube.com/watch?v=ELa5CHsUepo
vimeo.com/12470467#
foto: Colin Hale
vauban
Vauban är en hållbar stadsdel nära
staden Freiburg i Tyskland. Den byggdes som en hållbar stadsmodell och rymmer 5000 invånare och 600
arbetsplatser. Husen byggdes för att möta en låg energistandard och det främsta medlet för att ta sig fram
är till fots och cykel, eller med spårvagnen som går in
till centrala Freiburg. Stadsdelen är utspridd längs med
spåren så att alla invånare har gångavstånd till stationerna. 2009 hade runt 70% av hushållen valt att leva
utan en privat bil, en nivå som har fortsatt att öka sedan
dess, tack vare en bilpool som förser dem med fordon
när det behövs. Bilar är tillåtna i bostadsområdena, men
i gångtakt och endast för att lämna och hämta och inte
för att parkera. Gatorna har istället tagits över av lekande barn och vuxna som umgås. De invånare som själva äger bilar betalar för en plats i ett parkeringsgarage i
utkanten av stadsdelen.
Stadsdelen Vauban liknar omställningsrörelsens koncept som startades av permakulturdesignern Rob Hopkins. Anslutna städer fungerar som gräsrotsrörelser för
en hållbar utveckling, och är motståndskraftiga gentemot stigande oljepriser, klimatförändringar och ekonomisk instabilitet. Rörelsen började i Irland och England
och har sedan dess spridit sig till en mängd städer runt
om i Europa och i världen.
foto: Lieven SOETE, flickr
källor
www.vauban.de/info/abstract.html
www.guardian.co.uk/environment/green-living-blog/2009/
oct/29/car-free-cities-neighbourhoods
www.nytimes.com/2009/05/12/science/earth/12suburb.html?_r
=1&partner=rss&emc=rss&pagewanted=all
www.istp.murdoch.edu.au/ISTP/publications/jscheurer/carfree/
carfree.html
www.stevemelia.co.uk/vauban.htm
http://en.wikipedia.org/wiki/Transition_Towns
http://www.transitionnetwork.org
6
bilpooler
foto: Colin Hale
källor
thetyee.ca/News/2012/07/31/Car-Shares
www.autolib.eu
www.modo.coop
www.sunfleet.se
www.flexidrive.se
www.car2go.com
Vid första anblick är kanske inte bilpooler en uppenbar form av cykelkultur. Men berättelser
från människor som bytt sin bil mot ett medlemskap i en
bilpool visar dock att när man säljer sin bil, till förmån för
detta medlemskap så främjar det även en livsstil där man
går och cyklar oftare, samt åker mer kommunalt. Vancouver har i dagsläget tre bilpoolsprogram, några med en årlig medlemskapstillväxt på 50%. Paris har implementerat
en elbilsservice, Autolib, som har 3000 bilar att hyra ut,
och London funderar på ett liknande system. Bilpoolssystem som Zipcar och Vancouvers ideella Modo har ett brett
utbud av lånebilar, allt från familjekombi och mindre sportbilar, till minibussar och lastbilar. Detta flexibla system gör
att låntagaren alltid kan hitta en bil för sitt behov, oavsett
om man vill åka på en kort roadtrip eller om man behöver
hämta byggnadsmaterial till sin renovering. System som
Car2Go använder sig av en mobil-app för att hitta och reservera bilar – något som understryker vikten av tekniska
lösningar för att göra det så bekvämt som möjligt för användaren.
Bilpooler är lösningen för människor som vill reducera sitt
bilbehov, men som inte vill ta bort det. Att främja cykelanvändandet i städer innebär alltså även att kunna erbjuda
val och kombinationer av olika transportmedel, eftersom
cykeln inte alltid kan fylla alla och allas behov. Sunfleet är
hittills det enda bilpoolsföretag som finns i Växjö.
Bicycle Innovation Lab:s Cykelbibliotek har cyklar som människor kan låna. På ett sätt som
liknar bilpooler, har ”biblioteket” ett brett utbud av cyklar,
inklusive lådcyklar, elcyklar, vikbara cyklar, liggcyklar och
landsvägscyklar, samt cykelkärror. Stället som ligger i Amager i Köpenhamn, ger människor möjligheten att upptäcka
nya och praktiska användningsområden med hjälp av olika
typer av cyklar. Detta för att kunna se vad som passar dem
bäst, före de bestämmer sig för att investera och köpa en
själva. Låntagarna kan se vilka cyklar som finns inne, samt
boka dem via programmets hemsida som också visar bilder
och detaljerad beskrivning för varje cykel. Cyklarna går att
låna i tre-fyra dagar i taget och förutom en pant som återbetalas är tjänsten gratis för medlemmar. Vid slutet av varje
låneperiod, ombeds låntagaren att fylla i en undersökning
online som ska hjälpa till att förbättra och utveckla programmet.
foto: Colin Hale
bibliotek
Ett liknande program finns i London, UK, som använder en
omgjord dubbeldäckare till att driva ett mobilt cykelbibliotek.
Programmet har ungefär samma cyklar som cykelbiblioteket källor
i Köpenhamn, plus en testbana för folk som genast vill prova www.bicycleinnovationlab.dk/?menu=bfa
cykeln, och med möjlighet att erbjuda ett låna-för-att-köpa- www.bicycleinnovationlab.dk/aktiviteter?show=fja
215w11.com/bicyclelibrary
program för de som är intresserade av att etablera en mer green.blogs.nytimes.com/2012/07/23/browsing-in-copenhagensbicycle-library/
långsiktig relation med sin favoritcykel.
7
cykellogistik
Cykellogistik, eller förflyttning av varor med hjälp av cykel, är ett koncept som
växer sig allt starkare, både spontant och mer organiserat. Utöver MoveByBike anpassar sig mindre företag
som Bline i Portland och Outspoken i Cambridge, England, till att nu erbjuder cykelbudstjänster. Större
företag gör likadant; ett av Japans största budfirmor, Yamato Transport Co, använder elektriska cyklar och
kärror som medel för att komma runt trängseln i stora städer som Tokyo, samtidigt som man minskar sina
koldioxidutsläpp. FedEx har, i samarbete med Urban-cab bio-mobility, testat ett specialdesignat elektriskt
cykelbudskoncept för leveranser runt om i Paris.
Det EU-finansierade projektet CycleLogistics “syftar till att
reducera städernas energiförbrukning genom att byta ut
onödiga motorfordon till låd- och lastcyklar för leveranser och
transporter inom stadskärnorna i Europa”. Projektet finns i
tolv länder och arbetar tillsammans med European Cyclists’
Federation, budfirman Outspoken, samt ett flertal konsultfirmor som specialiserat sig på transport-, förflyttnings- och
energiplanering. Verksamheten består av kampanjer såsom “shop-by-bike” och varuleveranser, fokusgrupper, konsumentundersökningar, samt samarbeten med formgivare
från TU Delft för att skapa innovativa transportcyklar.
Cykellogistik är verklighet i flera länder – särskilt inom den
privata sektorn i många asiatiska länder. Det är ett växande
koncept som snappas upp av alltifrån små budföretag, till
stora internationella företag, och som utforskas av kommuner och stora EU-finansierade projekt.
källor
copenhagenize.eu/projects/cyclelogistics.html
www.cyclelogistics.eu/index.php?id=15
www.japanfs.org/en/pages/027735.html
www.treehugger.com/bikes/taking-killer-trucks-off-city-streets.html
b-linepdx.com
www.outspokendelivery.co.uk
move by bike
foto: European Cyclists’ Federation, flickr
www.ecf.com/wp-content/uploads/Factsheet-ITF2012-CLOG.pdf
clevercycles.com/bike/movepdx/
vic.dyndns.org/pics/2002-11-30/index.html
www.metrodigital.com/mass/events/move/
www.shift2bikes.org/
www.movebybike.se/
tricolour.net/photos/2003/05/10/hpv.html
En växande trend i USA, speciellt i Portland, är att flytta med hjälp av cyklar.
Det involverar vanligtvis ett gäng vänner, cykelkärror i olika storlekar och mängder av kolhydrater (pizza, öl)
och koffein (kaffe) för att hålla igång medhjälparna. Det finns flera exempel på nätet som visar hur man på
ett kreativt sätt flyttar möbler och andra stora saker till sitt nya hem. På Portlandbaserade SHIFT:s hemsida
finns även en anslagstavla där folk kan efterlysa hjälp till sin flytt eller erbjuda sin hjälp till andra.
Idén har även hittat sin väg till Malmö där en far och son startade företaget med det lämpliga namnet MoveByBike. De använder både elektriska och vanliga cyklar för att dra de specialgjorda kärrorna, lastade med
alltifrån lådor till sängar och pianon.
Hela flytta-med-cykel-rörelsen visar på cykelns förmåga att ta sig an stora uppdrag samt dess potential som
redskap, precis som den var förr i tiden.
foto: Zane Selvans, flickr
8
cyclocross
Cykelcross är en typ av cykelsport som äger rum på hösten och vintern. Den
består av en kort bana med varierande terräng; asfalt, jord, lera, sand och grus, plus hinder som kräver att
man kliver av och bär cykeln korta sträckor. Dessa lopp varar från ca 30 minuter för amatörer till över en
timme för eliten. De korta banorna, loppens intensitet och unika hinder skapar högt underhållningsvärde för
åskådarna.
Sporten är populär i Europeiska länder med välutvecklad
cykelkultur såsom Frankrike, Nederländerna och framför allt
Belgien, där världsmästerskapen 2012 lockade 60 000 åskådare. Utöver den faktiska tävlingen handlar det mycket om festen runt omkring, med livemusik, uteserveringar och Belgiska
pommes frites. Det är mer än bara en tävling i Belgien, det är
en stor händelse och en del av landets kultur under de kallare
månaderna. Sporten växer också i USA; årets landsmästerskap hölls under fem dagar, med elit-, master-, högskole-, junior- och tonårsklasser, samt en klass för cyklar utan växlar. De
olika klasserna gör sporten tillgänglig för människor med olika
kunskapsnivåer, samtidigt kan både unga och gamla cyklister
hämta inspiration från professionella favoriter som till exempel Jeremy Powers, som dessutom gör sina egna filmer (Behind the Barriers) om vad som händer bakom kulisserna under
tävlingarna. Sporten växer även i Sverige; 2011 hölls det 57
cykelcrosstävlingar mellan september och februari, varav 14
stycken var CX-cuper sponsrade av Merida-Northwave.
De flesta cykelmärkena gör nu även cykelcrosscyklar för att
bemöta det växande intresset för sporten, man inser dessutom
de många användningsområdena; till tävling och vinterträning,
men framför allt som pendelcykel.
källor
www.bicycling.com/news/featuredstories/why-i-race-cyclocross
www.usacycling.org/cx/
www.cxsweden.com
foto: Andy Waterman, flickr
www.behindthebarriers.com
www.nsmba.ca
www.nsmb.com
www.pinkbike.com
vaxjostigcyklister.tumblr.com
stigcyklister
Foto: Jonas Ljungdahl
North Shore Mountain Bike
Association (NSMBA) är en lokal förening i norra Vancouvers bergsområde. Deras ansvar är att bevara mountainbike-stigarna och minimera stigarnas och användarnas
ekologiska påverkan i området. Föreningen kom till som
ett sätt att undvika en privatisering av stigarna, så att de
skulle kunna fortsätta att vara gratis för vem som helst. Den
ger cyklisterna i området ett positivt rykte och säkerställer
en god dialog och relation mellan cyklister, skogsströvare
och boenden i närheten. Föreningen består av frivilliga som
sköter både administrationen och tar hand om stigarna, och
de har erfarit ett ökat sponsorstöd, samt stöd i form av volontärer från lokala företag som banker och klädtillverkare
för utomhusbruk. På NSMBA:s hemsida finns information
om stigarnas skick, om stigskötardagar och om stigarnas placering. Deras program har varit ett effektivt sätt
att se till att marken använts på ett ansvarsfullt sätt, samtidigt som det har uppmuntrat och engagerat cyklisterna till att lära sig mer om vett och etikett, och respekt för skogen medan de gräver sina nya rutter.
I Växjö finns redan en grupp cyklister som bygger och underhåller cykelstigar i Fyllerydskogen. Föreningen
Växjö Stigcyklister är ett samarbete mellan cyklisterna och kommunen; mer information om dem och deras
stigbygge hittas på deras blogg eller på Facebook.
9
tweed run
Tweed Run är en typ av
cykeltur i grupp, som började i London 2009. I
princip är det en variant av den opinionsbildande
”critical mass”, men med mindre aktivism och med
mer stil och mognad, och sen förra året, med flera
framstående sponsorer som Ralph Lauren, Pashley Bicycles, Brooks sadlar och kläder från Cording. Cyklisterna klär upp sig i tweed eller liknande
vintage-/secondhand-mode och njuter sen av en
långsam cykeltur längs stadens gator. Halvvägs
blir det fikarast med te, och på kvällen avslutar
man med mat, musik och dans. Överskottet från
evenemanget går till World Bicycle Relief. Tweed
Run-konceptet har sedan spridit sig till många andra städer, från Philadelphia till Nagayo och Stockholm.
Dessa turer främjar cykling på ett lite oväntat sätt
– arrangemanget handlar mer om att klä upp sig,
lära känna nytt folk och att njuta av en lugn cykeltur under en (förhoppningsvis) solig eftermiddag.
Man uppskattar och bryr sig om att ta hand om
äldre, klassiska cyklar, men man accepterar samtidigt dem med nya, modernare cyklar.
Nio förslag till
m e r c y k e l k u l t ur i
V ä xj ö
cy kelförmedlinge n
Med de tidigare nämnda cykelfrämjande idéerna
kommer behovet av en centraliserad informationsplats för allt som har med cykling i Växjö att göra.
Cykelförmedlingen är en samlad webbsida där man
kan hitta alltifrån cykelkartor till en anslagstavla, där
freestyle- och landsvägscyklister kan hitta likasinnade människor att cykla med.
Webbplatsen kan ha länkar från Växjö kommuns
egen sida, men ändå vara oberoende och driven av
folk från Växjös cykelkretsar. Andra tjänster kan inkludera en evenemangskalender, forum, information
om stan, köp-och-sälj och länkar till cykelklubbar,
föreningar och cykelaffärer, samt möjlighet att lägga
upp filmer och bilder.
Vi kan använda detta som en plattform för att starta
diskussionsforum och seminarier för att se vad folk
i Växjö vill ha för anordningar, event och tjänster.
Cykelförmedlingen kan fungera som bas för olika
kampanjer och projekt och sidan kan användas för
att hitta personerna och resurserna som krävs för
att starta upp projekten och sedan förverkliga dem.
foto: elisabet.s, flickr
källor
en.wikipedia.org/wiki/Tweed_Run
tweedrun.com
sftweed.com
www.cyclelicio.us/2009/01/tweed-run.html
charriescafe.blogspot.se/2011/02/nuts-nagoya-tweed-ride-2011.html
tweedridetoronto.com/
www.youtube.com/watch?v=qMdGMiX1KHQ
*critical mass: http://en.wikipedia.org/wiki/Critical_Mass
foto: possan, flickr
10
velofix
foto: Colin Hale
v e l o tek
Ett av de bästa sätten att främja cyklande är att låta
folk prova och testköra nya cyklar. Alla har olika
behov, men ofta är de cyklar som möter dessa behov utom räckhåll och/eller så känner man inte till
dem. Veloteket kommer att erbjuda cyklar – unika,
annorlunda, snabba, långsamma, bekväma, behändiga och användbara, eller bara roliga att cykla
på – som människor kan låna, med syftet att skapa
nya erfarenheter och vanor. Folk kommer att hitta
nya sätt att njuta av att cykla, vare sig det handlar
om att köra sina barn till skolan i en lådcykel, om
att förlänga räckvidden för sitt tågpendlande med
en vikbar cykel, eller om att cykla sin nuvarande
pendelsträcka snabbare med en elektrisk cykel.
En fördel med cykeln är att den – med rätt verktyg
och lite vägledning – är ganska lätta att fixa. Velofix
erbjuder verktygen och ledningen; det är en institution som hjälper människor att bli mer bekanta med
hur deras cyklar fungerar, och därmed bli kapabla
att själva reparera dem när det behövs, istället för
att behöva vara beroende av andra. Att ge folk den
kunskap de behöver för att fixa sina egna cyklar ger
dem en typ av frihet som är mycket svårare att uppnå med en bil.
Velofix kan ha många former: för det första, en verkstad där man kan låna plats och verktyg för att reparera det man behöver, och där man kan lära från
personalen på plats. För det andra, ett nätverk av
cykelservicestationer utplacerade runt om i stan,
försedda med verktyg, pump och instruktioner om
hur man till exempel fixar en punktering; allt under
ett litet tak. Stationerna placeras längs med populära cykelvägar och strategiska platser längs Växjö
runt. Bensinstationer uppmanas att införa liknande
resurser för cyklisterna.
I sin mobila form kan Velofix även förse bostadsoch industriområden med servicestationer, i syfte
att nå ut med hjälpen och informationen till stadens
alla delar.
Veloteket skulle kunna bygga på Köpenhamns
Cykelbibliotekskoncept och erbjuda
lånetider,
precis som ett vanligt bibliotek, på en vecka eller
längre. Människor skulle på så vis få en chans att
upptäcka hur de skulle kunna integrera cykeln i deras livsstil. Samtidigt som detta sker finns förhoppningen om att de även skulle bli intresserade av att
köpa en. Projektet kan använda sig av kundundersökningar för att ta reda på användarnas erfarenheter, och på så sätt få värdefull information och
förslag som kan förbättra velotekets service, samt
infrastrukturen och cykelanläggningarna i stan.
Från velotekets tjänster lär sig cykelbutikerna var
och hur de på ett framgångsrikt sätt kan utveckla
butikens utbud.
foto: Cykelköket
11
foto: hoszi, flickr
ru ndan
Rundan är en organiserad cykeltur som går längs
cykelbanor, vägar och sjöar och följer stadens omkrets genom stadsdelar, parker och skog.
Invånarna blir bekanta med cykelvägarna runt om
i staden och upptäcker hur lätt och bekvämt det
är att ta sig runt med cykel. Halvvägs skulle turen
kunna ha en fikarast, för att sen avsluta kvällen med
grillning, livemusik och aktiviteter för barnen. Rundans fokus skulle ligga på festligheterna och inte
nödvändigtvis på att göra reklam för cykling – detta
är snarare en biprodukt av evenemanget. En frivillig
maskerad skulle dessutom skapa en rolig och avslappnad stämning och uppmuntra till sociala aktiviteter.
Som förberedelse för Rundan har deltagarna
möjlighet att försäkra sig om att deras cykel är funktionsduglig. Öppet hus hos stadens cykelbutiker
skulle kunna hjälpa dem med justeringar och småfix, något som i sin tur skulle göra människor mer
förtrogna med sina lokala butiker.
sn ig elväg a r
Trafikdämpande åtgärder har blivit en populär metod för att öka tryggheten i städer där fotgängare,
bilar och cyklar måste samsas om ytan. Att sänka
hastighetsbegränsningen till 30km/h är vanligt, dock
ser vi i många städer, som i till exempel Lund, ändå
dumdristiga beslut och farliga omkörningar av bilar
och bussar. Att begränsa biltrafiken genom att införa
fler bilfria gator skulle dock hindra tillgängligheten
för bland annat äldre och funktionshindrade, samt
orsaka konflikt gentemot både bilister och butiksägare. För att råda bot på dessa problem tillåter snigelvägarna bilar på vägarna, men med villkoret att
de ger företräde åt cyklister och fotgängare. Inom
de mest centrala delarna av staden måste bilar köra
i gångtakt och väja för gående, cyklister, landhockeymatcher, lekande barn och hundar som rastas.
Vägarna görs smalare för att sänka hastigheten,
och därmed skapas nya ytor för försäljning, fik, restauranger och uteserveringar, samt sandlådor och
andra lekområden för barn.
Medan många städer använder mjuka sätt (soft
measures) för att främja cyklande, genom till exempel kampanjer och reklamprylar, använder sig
andra städer av hårdare sätt (hard measures), som
trängselskatt och högre parkeringsavgifter, för att
minska biltrafiken i stadskärnorna. Snigelvägar är
något mitt emellan: ett mellansätt (mellanmeasure)
som ser till att vägarna fortfarande är tillgängliga,
men som alltid prioriterar fotgängare, cyklister och
andra icke motordrivna sätt att ta sig fram.
foto: UrbanGrammar, flickr
12
förstaklas s
foto: sgym@662, flickr
i ntemo r m o r s c y k el
Traditionella stadscyklar och dess marknadsföring
lämnar inte mycket att bli exalterad över när det
gäller cykling. Genom att rikta sig till ungdomar och
unga vuxna, syftar den här kampanjen till att bredda
utbudet av cyklar i Växjö och på så vis inspirera och
engagera en större grupp människor, speciellt ungdomar, till att cykla.
Om människor använder sina bilar som en förlängning av sina personligheter, eller som medel för att
förstärka sin personlighet, så borde cyklar kunna
göra detsamma. För att bemöta den växande freestylekulturen och olika stadscykelstilarna bör vi därför se till att det finns cyklar som unga kan identifiera
sig med. Detta kommer att gynna en långsiktig relation med cykeln, en som kanske kommer att kunna
trumfa bilen som främsta transportmedel.
Folk som pendlar med cykel gör städerna en stor
tjänst; de bidrar inte till trafikstockning, buller eller
luftförorening; de reducerar behovet av fossila bränslen och bibehåller en hälsosam livsstil, även fast de
ofta måste trotsa dåligt väder. Om cykelpendlare är
viktiga, borde de också behandlas som sådana. Vi
vill inte att cykeln ska bli ett andrahandsval, därför
kan inte heller de anläggningar som är till för cyklister byggas som en efterkonstruktion.
Allt eftersom utbudet – och värdet – av cyklar ökar
kommer cyklisterna att göra anspråk på bättre och
säkrare parkeringar för att skydd sina cyklar mot
stöld och väder. Inomhusparkering med integrerad
reparationsverkstad, uthyrning och andra tjänster,
är en bra lösning. Här har de dessutom nära till tågoch busshållplatser som snabbt tar dem till stadskärnan eller universitetet.
Med hjälp av formgivare, planerare och politiker syftar kampanjen till att förbättra cyklisternas utrymme
och villkor – så att deras resa till jobbet blir behagligare, och som får dem att känna sig som en första
klassens medborgare. Likt flygbolagens förstaklasspassagerare är cyklisterna en första klassens
resenärer som bör kunna förvänta sig den bästa
servicen.
Intemormorscykel arbetar med lokala cykelbutiker
och distributörer för att ta in intressanta cyklar till
Växjöborna – cyklar som våra mor- och farföräldrar
kanske inte skull förstå, men som dagens ungdom
uppskattar. Kampanjen främjar också cykling genom
att stå för evenemang som gentlemannalopp och
cykelpolotävlingar, samt genom att upprätta anordningar för freestyle-cyklisterna.
foto: frischmilch, flickr
13
växjöcross
foto: Susanne Hale
c y k e l l ogi s t ik
Det finns en stor potential i att använda lådcyklar
för att förflytta varor och människor runt om i staden, och Växjö är litet och platt nog för att välkomna
detta.
Genom att använda sig av cykellogistik reducerar
man antalet lastbilar och andra varutransporter i
stadskärnan, och på så sätt minskar också trängseln och användandet av fossila bränslen, samt
buller och luftföroreningar. Samtidigt ökar man säkerheten för fotgängare och andra cyklister.
Det här är en bra metod för att främja cyklande; att
sikta bortom det individuella planet, och rikta in sig
på företag och kommersiella områden. Det erbjuder
företag en möjlig finansiell vinst och ett förbättrat
ekologiskt och socialt ansvarstagande. Plus att de
anställda kommer att märka fördelarna med lastoch lådcyklar, och kanske överväga att införskaffa
dem även för privat bruk.
Cykelcross är en växande sport världen över, så
även i Sverige. Loppen är korta men intensiva, roliga att delta i och intressanta för åskådarna. Det är
en tillgänglig och lättsam sport som är mindre pretentiös än landsvägscykling. Cykelcross handlar om
att ge allt för att sedan gå och ta en öl tillsammans
med sina vänner. Och även om de seriösa deltagarna föredrar specialdesignade cykelcrosscyklar när
de tävlar, så är de inte nödvändiga för nybörjare eller
amatörer. Här räcker det gott med en mountainbike,
eller en landsvägscykel som har plats för lite bredare däck med mönster.
Cykelcrosstävlingar är relativt lätta och billiga att
anordna, och eftersom Växjö har utmärkt terräng
för en cykelcrossbana skulle det vara naturligt att
hålla ett event här. Men snarare än att organisera ett
event som skulle locka eliten eller de professionella,
skulle Växjöcross kunna fokusera på amatör- och
nybörjarnivåer. Första steget är att ta fram en bana
som skulle kunna vara öppen största delen av året.
På så vis kan de som vill öva och träna, och det
kan hållas kurser för nybörjare. Banan kan användas för skojs skull och till informella tävlingar, och
allt eftersom intresset växer skulle även evenemang
med lokala förmågor och fokus på underhållning för
åskådarna organiseras. Cykelcross i Växjö har ett
recept: en del amerikansk amatörcrosskultur, en del
av sportens nuvarande framfart och styrka i Sverige, och sist men inte minst: en del Belgisk crossunderhållning för åskådarna.
Cykellogistik samarbetar med företag för att se hur
de kan använda cyklar för att förflytta deras varor;
små företag kan använda lådcyklar för att leverera
varor och tjänster till kunden, och på så vis minskar
också fraktkostnaderna. Vi använder velotekets
program för att visa exempel på lådcyklar som
småföretagare kan provköra innan de investerar i en
egen.
foto: Michael Gehrisch
14