How To Play
Transcription
How To Play
How To Play En kvalitativ studie av gymnasieelevers användning av YouTube för att lära sig spela gitarr Elias Lindqvist & John Åhlin Uppsats HT 2012 Handledare: Sven-Erik Nilsson Musikpedagogik I, avancerad nivå __________________________________________________________________ Uppsatser på avancerad nivå vid Musikhögskolan, Örebro universitet SAMMANFATTNING Titel: How To Play – En kvalitativ studie av gymnasieelevers användning av YouTube för att lära sig spela gitarr. Engelsk titel: How To Play – A qualitative study of upper secondary students use of YouTube in learning to play guitar. Författare: Elias Lindqvist & John Åhlin Sökord: YouTube, gitarr, lärande, gymnasium, digital kompetens, internet I denna studie undersöks hur gitarrister på estetiska programmet använder YouTube för att lära sig spela gitarr. Undersökningen genomfördes med kvalitativ intervju som metod. Studien har avgränsats till pedagogiska videor med fokus på gitarrundervisning, men behandlar även YouTube som fenomen, webbsidans inneboende funktioner och begreppet digital kompetens. Denna undersökning gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av gitarristers användning av YouTube. Resultatet av studien visar att informanterna använder YouTube som redskap för att lära sig spela gitarr i både skol- och fritidssammanhang. YouTube används ofta som ett komplement för att stärka skolans undervisning. Informanterna gör detta främst genom eget initiativ och det framgår av resultatet att informanter är autonoma i sitt gitarrlärande via YouTube. Resultatet visar att informanterna delar en gemensam terminologi i sökandet av gitarrmaterial på YouTube, men att det finns individuella skillnader i vad informanter anser vara kvalitet i urvalet av videor. Vidare framgår det i resultatet att informanterna inte ser YouTube som en isolerad källa för lärande. Informanterna använder internet som en helhet för lärande och de vänder sig till ett flertal källor på internet. FÖRORD Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare, Sven-Erik Nilsson. Tack för ditt stöd och engagemang i vårt uppsatsskrivande. Vi vill även rikta ett stort tack till följande personer: • • Tack till informanterna för att ni ställde upp på intervjuer och bidrog med värdefulla åsikter. Tack till Nadia Moberg, Angelica Åhman, Bodil Lindqvist, Bengt Svensson och Victor Kvarnhall för era synpunkter på uppsatsen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING ............................................................................................................................. FÖRORD ................................................................................................................................................... INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................................................... INLEDNING ............................................................................................................................................ 1 BAKGRUND ........................................................................................................................................... 2 BEGREPPSFÖRKLARING ......................................................................................................................... 3 INTERNET .............................................................................................................................................. 4 DIGITAL KOMPETENS ............................................................................................................................ 4 YOUTUBES HISTORIK ............................................................................................................................ 6 POPULÄRKULTUR, SKOLA OCH YOUTUBE ............................................................................................. 6 VIDEO, YOUTUBE OCH LÄRANDE.......................................................................................................... 7 PERSPEKTIV PÅ YOUTUBE .................................................................................................................... 8 PROBLEMOMRÅDE .......................................................................................................................... 10 SYFTE .................................................................................................................................................. 10 AVGRÄNSNINGAR ............................................................................................................................... 10 METOD .................................................................................................................................................. 11 METODVAL ......................................................................................................................................... 11 URVAL ................................................................................................................................................ 11 GENOMFÖRANDE ................................................................................................................................ 12 ANALYS AV DATA ............................................................................................................................... 12 ETISKA ÖVERVÄGANDEN .................................................................................................................... 13 RESULTATPRESENTATION ............................................................................................................ 14 INFORMANTER..................................................................................................................................... 14 SKOLOR ............................................................................................................................................... 14 BESKRIVNING AV TEMAOMRÅDEN ...................................................................................................... 15 Begreppsförklaring i anslutning till resultatpresentation ............................................................. 15 YOUTUBE SOM REDSKAP FÖR LÄRANDE AV GITARR ........................................................................... 16 POSITIVA OCH NEGATIVA ASPEKTER AV YOUTUBE ............................................................................ 17 Utbud och tillgänglighet ................................................................................................................ 17 Fördelar med video ....................................................................................................................... 17 Kommersiell aspekt ....................................................................................................................... 18 YouTubes pedagogiska innehåll .................................................................................................... 18 YouTube som socialt nätverk ......................................................................................................... 19 DIGITAL KOMPETENS .......................................................................................................................... 20 RESULTATANALYS ........................................................................................................................... 21 YOUTUBE SOM REDSKAP FÖR LÄRANDE AV GITARR ........................................................................... 21 POSITIVA OCH NEGATIVA ASPEKTER AV YOUTUBE ............................................................................ 21 DIGITAL KOMPETENS .......................................................................................................................... 23 DISKUSSION ........................................................................................................................................ 24 RESULTATDISKUSSION ........................................................................................................................ 24 METODDISKUSSION ............................................................................................................................. 25 SLUTORD ............................................................................................................................................. 26 FORTSATT FORSKNING ........................................................................................................................ 26 REFERENSER ...................................................................................................................................... 27 BILAGOR .................................................................................................................................................. BILAGA 1: INTERVJUGUIDE ..................................................................................................................... INLEDNING Teknikens snabba utveckling under 2000-talet har lett till nya förutsättningar för informations- och kommunikationssamhället. I princip har alla svenskar idag tillgång till internet och det har blivit en självklarhet för gemene man. Stig-Roland Rask beskriver i sin bok Hotbilder och motbilder (2002) att skolan genomgår ett paradigmskifte. Han menar att den traditionella klassundervisningens krav på tid och rum håller på att luckras upp. Kunskap är inte längre låst till ett klassrum eller schema, utan finns numera tillgänglig dygnet runt oberoende av plats. Man kan fråga sig om möjligheterna med digitalt lärande leder till mer omfattande strukturella förändringar för skolan på sikt. Den traditionella lärarrollen som kunskapsförmedlare kanske kommer att få ge vika till förmån för en roll som kunskapsvägledare. Kanske kommer även klassrumsundervisningen såsom den traditionellt sett tagit sig uttryck, bli underordnad alternativa former av undervisning. Vi har i egenskap av instrumentlärare och gitarrister upplevt att det finns ett massivt utbud av material på internet. Vi vänder oss dagligen till internet som huvudsaklig källa till material. Det finns ett flertal portaler att vända sig till, som till exempel tabulatursidor, videostreaming-tjänster, forum och bloggar. Det finns liknande sidor för samtliga instrumentgrupper, men vi vill hävda att materialet för gitarr avsevärt dominerar utbudet. Vi har observerat ett liknande mönster på webbsidan YouTube. I vårt eget gitarrutövande och vår gitarrundervisning har YouTube fått en allt större betydelse. I vår personliga utveckling av gitarrspel har vi många gånger vänt oss till gitarrbaserade övningsvideor. Under vår uppväxt var vi antingen tvungna att köpa eller låna dem på biblioteket. Tillgången till denna typ av lärandematerial var begränsad och införskaffandet var komplicerat. Eftersom biblioteket hade ett smalt utbud av övningsvideor behövde vi ofta köpa dem från utlandet, vilket blev en dyr historia. Idag är situationen annorlunda. År 2012 framstår våra gamla VHS-band som artefakter från det förflutna, liksom hela proceduren kring införskaffandet. Numera finns en mängd övningsvideor tillgängliga gratis och dygnet runt på YouTube. Denna förändring och utveckling har gjort att vi tycker det är intressant att undersöka hur ungdomar utnyttjar YouTube för att lära sig spela gitarr. 1 BAKGRUND I föreliggande kapitel ger vi en bakgrund till uppsatsens syfte och frågeställningar genom att behandla följande rubriker: • Begreppsförklaring En introduktion till YouTubes terminologi. • Internet En övergripande utgångspunkt för uppsatsen. Här beskrivs även internets utbredning och betydelse, samt en presentation av Web 2.0. • Digital kompetens En definition av begreppet digital kompetens samt en koppling till skolan och lärande. • YouTubes historik Om YouTubes utveckling och betydelse på internet. • Populärkultur, skola och YouTube En introduktion till begreppet populärkultur. Här beskrivs även YouTube som populärkulturellt fenomen kopplat till skolans undervisning. • Video, YouTube och lärande En beskrivning av video som lärandemedel och koppling till YouTube. • Perspektiv på YouTube Här belyser vi YouTube ur olika perspektiv samt behandlar relevant forskning för uppsatsens problemområde. 2 Begreppsförklaring Figur 1. Sökning på YouTube 1. Kommentarsfält Detta är en yta där man har möjlighet att kommentera en video. 2. Användare Beskriver vem som har laddat upp videon. Klickar man på ikonen kommer man vidare till användarens kanal, där personens uppladdade videor finns tillgängliga. 3. Prenumerera Ikonen ger möjligt att följa användaren och att få uppdateringar om användarens nya videor samt andra sociala aktiviteter på YouTube. 4. Sökfält YouTubes sökmotor. 3 5. Like/Dislike av kommentar Här kan man ta ställning till kommentarer om videorna. Kommentarer med mycket aktivitet hamnar högst upp och kallas för toppkommentar. 6. Streamad video eller streamat klipp Streaming betyder strömmande media, vilket innebär ljud- och videoklipp som spelas upp samtidigt som de laddas ner. Streamade filer lagras temporärt och uppspelning sker i realtid. Innan streamingtekniken kom behövde filer först laddas hem i sin helhet före uppspelning. 7. Like/Dislike av video Här kan man ta ställning till videon. 8. Kvalitet Här kan man höja eller sänka bild- och ljudkvalitet på videon. 9. Views/Visning En indikator på hur många som har tittat på videon. 10. Relaterade videor Förslag på videor med närliggande innehåll eller baserade på YouTube-historik. Internet I rapporten Svenskarna och Internet (Finndahl 2012) framgår det att tillgängligheten till internet har stigit markant under de senaste 17 åren. År 2012 uppmättes tillgången till internet till 89 procent av befolkningen, vilket kan jämföras med 2 procent år 1995. I slutet av 1990-talet hade tillgången nått hälften av befolkning och har sedan dess befäst sin position som en naturlig del i vardagslivet, både i hemmet och arbetet (ibid.). Unga hör idag till den grupp som mest frekvent använder internet. De hör även till den grupp som når internet via flest tekniska media, som exempelvis datorer och mobiltelefoner. Idag finns en större tilltro till internet som redskap i införskaffandet av information (ibid.). År 2004 myntades begreppet Web 2.0 kring en ny typ av användning av internet. Begreppet syftar på den våg av webbsidor som uppstod med användargenererat innehåll. Web 2.0 innefattar bland annat ideal om användarskapad information och en kollektiv intelligens, men omfattar även tekniska lösningar för deltagande och socialt nätverk. Web 2.0 brukar exempelvis förknippas med sidor som YouTube, Wikipedia, Facebook och bloggsidor (Anderson 2007). Digital kompetens Lärande i dagens informationssamhälle ställer höga krav på teknisk färdighet utöver de tre baskunskaperna, läsa, skriva och räkna. År 2006 publicerade Europeiska unionen en gemensam referensram för lärande inom medlemsländerna. Inom denna referensram ryms åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, varav en är digital kompe4 tens (Europeiska Unionen 2006). Digital kompetens, som bland annat innefattar förmågan till kritiskt tänkande och hantering av det ökande informationsflödet, är två kompetenser som även genomsyrar GY11, läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket 2011). I följande utdrag ur läroplanens övergripande mål framgår detta tydligt att eleverna ska kunna: [...] kan använda sina kunskaper som redskap för att [...] – kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden (Skolverket 2011 s.9). [...] kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (ibid. s.10). Digital kompetens är begrepp som på engelska ofta brukar benämnas digital literacy, information literacy eller contemporary literacy. Vi har valt att likställa dessa begrepp med digital kompetens. Med figur 2 vill vi ge en översiktlig bild om vad som ryms inom begreppet. I denna uppsats kommer vi inte att beröra information ethics, det vill säga upphovsrätt och säkerhet på internet. Anledningen är att upphovsrätt är ett omfattade ämne i sig som inte ryms inom detta arbete. Figur 2. Övergripande illustration av information literacy (NFIL 2013). Media Literacy innefattar kompetensen om teknisk kunskap om datorer och IT. Den avser även färdigheten att kunna hantera olika mjukvaruprogram. Research & Library Skills handlar om att bemästra sökmotorer och utveckla strategier för att finna information på internet. Critical Literacy handlar om förmågan att utvärdera trovärdigheten av ett material (Martin & Madigan 2006). Innan internet och Web 2.0 slog igenom så publicerades den mesta information via traditionella medier och processades ofta i flera led. Tidigare var det mer kostsamt att publicera information och den var mer fysiskt bunden i form av exempelvis böcker och bibliotek. Att sprida information på internet är oftast enkelt och gratis, vilket bidragit till en mängd information med tvivelaktiga källor. Detta har lett till ökat behov av källkritik för den informationssökande (ibid.). 5 Vad digital kompetens kan innebära när det gäller YouTube beskrivs av Burgess och Green (2009) i följande citat: Being ’literate’ in the context of YouTube, then, mean not only being able to create and consume video content, but also being able to comprehend the way YouTube works as a set of technologies and as a social network (ibid. s.73). Digital kompetens är ett relativt nytt begrepp som börjat genomsyra forskningen om internet och digitala verktyg. Följande citat ur rapporten Skoltuben (Flintberg 2011) belyser betydelsen av denna kompetens inom skolan: [...] det finns ingen plats i framtiden för digital analfabetism i lärarkåren (ibid. s.27) Detta fastställer att digitaliseringen av samhället ställer nya och högre krav på både lärares och elevers digitala kompetens. YouTubes historik YouTube lanserades i juni 2005 av Chad Hurley, Steve Chen och Jawed Karim. I oktober 2006 köptes YouTube av Google för 1,65 miljarder dollar och förvandlades då från ett småskaligt företag till ett multinationellt, med ständigt ökad vinst och popularitet. I april 2008 uppmättes 85 miljoner uppladdade videor på YouTube. I jämförelse med antalet uppladdade videor året före motsvarar siffran en tiofaldig ökning. Denna ökning av antalet videor har fortsatt att stiga exponentiellt (Burgess & Green 2009). Enligt webbsidan Alexa (2012) är YouTube numera världens tredje mest besökta webbsida efter Google och Facebook. Grundarnas ambition med YouTube var att skapa en ny plattform för att sprida videor på internet. Målsättningen var att ge allmänheten en möjlighet att ladda upp och dela med sig av videor (Burgess & Green 2009). I detta avseende var inte YouTube ensamma aktörer, men enligt en av grundarna Jawed Karim så ligger YouTubes framgång i följande fyra nyckelfunktioner: 1) related video recommendations, 2) one-click emailing to spam a friend about a video, 3) more social networking and user interaction tools like video comments, and 4) an external video player (Karim i Gannes 2006). Enligt Karim var det först efter införande av dessa funktioner YouTube fick sitt stora genombrott (ibid.). YouTubes slogan ’Broadcast Yourself’ syftar till att sidans innehåll är användardrivet. Inom spektrumet av användare ryms allt från amatörer till professionella, och klippens syfte kan variera från ren underhållning till politiska budskap (Burgess & Green 2009). Populärkultur, skola och YouTube Populärkultur har fått en allt större betydelse i ungas liv och är en viktig komponent i identitetsskapande. Synen på populärkultur skiftar beroende på vilket/vilka perspektiv man väljer som utgångspunkt (Persson 2000). 6 Simon Lindgren (2009) har valt att definiera populärkultur i följande fyra punkter. Dessa fyra kan antingen ses som sammankopplade, men kan även ses som enskilda perspektiv på populärkultur: • • • • Populärkultur är en kultur som ett stort antal människor uppskattar. Populärkultur är en motpol gentemot så kallad finkultur. Populärkultur är anpassad och skapad för masskonsumtion. Populärkultur representerar hur människor tänker och känner under en tidsperiod och i ett visst sammanhang (ibid. kap. 2). Lite förenklat kan dessa perspektiv betona populärkulturens olika områden, exempelvis som folklig företeelse eller identitetsskapande. En annan aspekt är populärkulturens nära relation till teknisk utveckling (Persson 2000). Liknade resonemang kan även föras om YouTube. Webbsidans ambition var att skapa en mötesplats för videodelning och har under sin existens utvecklats till en viktig arena för spridning av information. Tjänsten i sig måste ses som ett uttryck för populärkultur, men webbsidans innehåll går även bortom Lindgrens (2009) definitioner. Ett tydligt exempel på denna komplexitet kring populärkultur i sammanband med YouTube fångas i YouTube Symphony Orchestra (2012). Inför sammansättningen av YouTubes egna symfoniorkester hölls auditions via insända YouTube-videor. Detta skulle kunna beskrivas som ett möte mellan så kallad finkultur och populärkultur. Traditionellt sett har det funnits en konflikt mellan populärkultur och skola. Populärkultur har under en längre tid setts som en fördummande företeelse där skolan haft den dominanta rollen som bildningsideal. På senare år har skolans förhållningssätt till populärkultur utmanats på grund av insikten om populärkulturens betydelse i vardagen (Persson 2000). Umgänget med populärkulturen sätter viktiga spår i elevernas tankevärld och känsloliv och detta är inget som ”kopplas ifrån” när de befinner sig i skolan (ibid. s.79). Magnus Persson (2000) menar att i och med populärkulturens ökade inflytande har skolans delvis förlorat sitt bildningsmonopol (ibid.). Vidare menar Persson (2000) att skola och populärkultur traditionellt fungerat som motsatser i ungas liv. Detta har gjort att det uppstått ett konkurrensförhållande mellan skola och populärkultur. Informellt lärande via populärkultur idag fungerar som ett bildningsalternativ till skolans formella undervisning (ibid.). Video, YouTube och lärande Att använda video i pedagogiska sammanhang är inget nytt fenomen utan har länge fungerat som ett redskap i undervisning (Berk 2007). Ny teknik och Web 2.0 har lett till nya förutsättningar för lärande i och med videostreaming. Detta har lett till större frihet i fråga om tid och rum (Rask 2002). I sin tur leder detta till en förändrad arbetsprocess där eleven kan återknyta till samma material vid flera tillfällen. Funktionerna i videospelaren och internet bidrar till att eleven tar sin egen lärandeprocess i anspråk (Thompson 2007). Eva Georgii-Hemming och Victor Kvarnhall (2011) menar att lärandeprocessen i sig inte är annorlunda i det digitaliserade samhället, men däremot så utvecklas nya lärandestrategier. 7 Video ger även ökad flexibilitet utifrån ett lärarperspektiv. I David Frid Alerås och Magnus Lindbergs C-uppsats (2010) framgår det att två musiklärare aktivt använder och har stor behållning av YouTube i sin undervisning. Lärarna har egna undervisningskanaler på YouTube och uppmuntrar eleverna till eget kunskapssökande där. Lärarna menar att YouTube är en del i elevernas vardagsliv och användningen av YouTube i undervisning är ett positivt sätt att anpassa kunskapsinhämtningen till elevernas livsvärld (ibid.). I rapporten Skoltuben (Flintberg 2011) undersöks rektorer, lärare, lärarstudenter och gymnasieelevers uppfattning om bland annat YouTubes användning i skolan. Gemensamt för alla grupper är att de är överens om att videon har en naturlig position i skolan. De är också överens om att lärarens uppdrag har förändrats, från kunskapsförmedlare till handledare av kunskap (ibid.). Gymnasieeleverna menar i rapporten att dessa nya tekniker ger dem ökat ansvar för lärandet och skapar ett minskat beroende av lärarna. De anser att rörlig bild är den nya generationens sätt att inhämta kunskaper och menar att det bidrar till ett större engagemang för lärandet. Gymnasieeleverna påpekar att ny teknik öppnar möjligheter för många, men inte för alla. Vissa upplever begränsningar och svårigheter med digitala verktyg och anser därför att det missgynnar deras lärande (ibid.). En viktig aspekt av den rörliga bilden är att den stimulerar flera sinnen samtidigt och har en förmåga att i högre grad väcka känslor (ibid.). Roland Berk (2007) menar att den rörliga bildens förmåga att aktivera flera sinnen samtidigt bidrar till ökad minnesförmåga och förståelse. Vidare anser Berk (2007) att video kan stärka intresset för och förbättra attityden till lärandet hos eleverna. En förklaring till fördelen med videor är att rörliga bilder aktiverar båda hjärnhemisfärerna, både den vänstra (logiska) och den högra (kreativa). A video clip engages both hemispheres. The left side processes the dialogue, plot, rhythm, and lyrics; the right side processes the visual images, relationships, sound effects, melodies and harmonic relationships (ibid. s.3). Perspektiv på YouTube År 2006 utnämnde Time Magazine ”You”1 till Person Of The Year. Detta var en hyllning till amatörskaparnas revolution i och med Web 2.0. Utnämningen belyser ett synsätt som speglar frigörelsen från traditionella medier. I spetsen av denna process låg användardrivna sidor såsom YouTube, Wikipedia, Facebook och Myspace (Grossman 2006). Vad det gäller YouTube blir denna beskrivning dock en förenkling av dess innehåll och betydelse. YouTubes koncept framställs ofta som en fri och demokratisk sysselsättning. Användarens makt på YouTube framställs som överordnad samhällets kommersiella krafter. Vidare betraktats YouTube som amatörfilmmakarnas fria paradis där användning och popularitet inte är styrda av ekonomiska förhållanden (Georgii-Hemming & Kvarnhall 2011). 1 ”You” syftar på du, det vill säga användaren. 8 Alexandra Juhasz (i Moggridge 2010) menar att det synsättet är en sanning med modifikation. Juhasz anser att videor med hög popularitet premieras och därför får större utrymme på YouTube. Exempelvis menar hon att videor med alternativt innehåll/synsätt marginaliseras på ett odemokratiskt sätt, i förhållande till sådana med högre popularitet. En anledning som hon pekar på är den bristfälliga sökmotorn, som saknar möjlighet till mer avancerad sökning (Juhasz i Moggridge 2010). En majoritet av de mest populära klippen på YouTube är de facto professionellt skapade av stora produktionsbolag med kommersiella intressen (ibid.). I detta sammanhang bör det även nämnas att YouTube inte bedrivs ideellt utan som ett vinstdrivande företag (Wasko & Erickson 2009). En mer realistisk beskrivning av YouTube är att webbsidan måste ses som både ett användardrivet, demokratiskt verktyg och en arena för kommersiella aktörer. Detta kan beskrivas som två sidor av samma mynt (Snickars & Vonderau 2009). En annan aspekt av YouTube är att webbsidan också kan ses som ett socialt nätverk, även om användningen skiljer sig från andra sociala nätverk som Facebook. YouTubes popularitet, till skillnad från Facebook, handlar inte om webbsidans inbyggda sociala funktioner som till exempel kommentarsfältet och meddelandefunktion. 90 procent av användarna på YouTube utnyttjar inte de funktionerna (Snickars & Vonderau 2009). Innehållet, det vill säga klippen på YouTube, är det centrala i definitionen av YouTube som social arena. YouTube fungerar i denna bemärkelse som en omkopplingspunkt för videor på internet. Klippen på YouTube får ofta en bredare betydelse när de diskuteras i andra sammanhang. Klippen blir föremål för livliga samtal på andra webbsidor, bloggar och även i mångas vardag (Burgess & Green 2009). 9 PROBLEMOMRÅDE Som vi har redovisat i bakgrundskapitlet har internet fått en stor roll i ungas livsvärld och lärande. Vi finner det därför relevant att skapa fördjupad förståelse om den digitala erans nya utbildningskanaler, där YouTube har en dominerande roll. Bakgrundskapitlet i denna uppsats illustrerar den komplexitet som ryms inom YouTube. Uppsatsen avser att belysa den pedagogiska videon, men YouTube som fenomen gör det omöjligt att endast undersöka videon. Följaktligen kommer uppsatsen att beröra vad YouTube som helhet har för effekter på elevernas lärande av gitarrspel. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka gitarrelevers användning av YouTube som plattform för lärande. Frågeställningar • • Vad anser eleverna om YouTube som redskap för att lära sig spela gitarr? På vilka sätt använder eleverna YouTube för att utveckla sitt gitarrspel? Avgränsningar Utbudet av gitarrmaterial är stort på internet och det finns många källor att vända sig till. Bland annat finns det en uppsjö av tabulatur-sidor, forum, bloggar och andra webbaserade tjänster för lärande av gitarr. I vår uppsats har vi valt att avgränsa oss till YouTube. En ytterligare avgränsning är att vi lagt fokus på gitarrvideor med pedagogisk karaktär. Därför utelämnar vi musikklipp med underhållningssyfte, till exempel musikvideor, låtar och konserter. 10 METOD Inledningsvis presenterar vi undersökningens metodval. Sedan beskriver vi urvalskriterier för val av informanter och därefter undersökningens genomförande och analys av insamlad data. Avslutningsvis redovisar vi de etiska aspekter vi tagit hänsyn till. Metodval Vi har valt att utforma vår undersökning som en kvalitativ intervju. I forskningssammanhang är den kvalitativa intervjun lämplig för att undersöka enskilda individers livsåskådning och/eller uppfattning kring specifika fenomen (Patel & Davidsson 2003). Skillnaden mellan den kvalitativa och kvantitativa intervjun ligger enligt Jan Trost (2010) i frågeställningarnas formuleringar. Om frågeställningen gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt så skall man göra en kvantitativ studie. Om frågeställningen däremot gäller att förstå eller hitta mönster så skall man göra en kvalitativ studie (ibid. s.32). Det mest centrala i en intervju är att det förs en dialog utifrån ett förutbestämt syfte och med en mer eller mindre hög grad av strukturering (Patel & Davidsson 2003). Två begrepp som nämns i samband med intervjuer är standardisering och strukturering. Med standardisering menas ordningsföljden på frågorna som intervjuaren ställer. En hög grad av standardisering innebär enligt Trost (2010) att frågorna i intervjun följer samma ordning och har exakt samma formuleringar. Vidare innebär det att intervjun sker under samma förutsättningar i fråga om yttre omständigheter såsom plats (ibid.). I vår undersökning ansåg vi att en låg grad av standardisering lämpade sig bäst. Detta på grund av att vi på förhand var medvetna om problematiken med att tala isolerat om våra temaområden var för sig. Strukturering avser hur man som intervjuare väljer att utforma frågorna. Trost (2010) beskriver en hög grad av strukturering som frågor med fasta svarsalternativ, och en låg grad av strukturering som frågor med öppna svarsalternativ. Vi har eftersträvat så öppna svar som möjligt, vilket innebär att vår intervju har en låg grad av strukturering. Det alternativet gav oss även möjligheten att spontant konstruera följdfrågor efter informanternas svar. Urval Uppsatsens urval av informanter har skett utifrån följande tre kriterier: • • • Gymnasieelever vid estetiska programmet. Gitarr som huvudinstrument. Har använt YouTube i någon utsträckning, i något sammanhang för att utveckla sitt gitarrspel. 11 Genomförande Initialt kontaktade vi två gitarrlärare på två skilda gymnasieskolor via mail för att få hjälp med att finna tänkbara kandidater utifrån våra kriterier. Den ena lärare skapade ett Facebook-event för att hitta informanter och den andra gjorde muntliga förfrågningar vid tillfälle. Vår ambition var att få två informanter från vardera skola. Denna uppdelning gick inte att genomföra i praktiken, så slutligen blev det tre informanter från ena skolan och en informant från den andra. Vi kontaktade samtliga informanter via telefon för att bekräfta deras intresse och ytterligare beskriva syftet med vår undersökning. Intervjuerna skedde på de två skolorna. Platserna valdes för att skapa en så trygg och lugn miljö som möjligt för informanterna. Trost (2010) menar att detta är en viktig förutsättning för en givande intervju. Intervjuerna tog mellan 40 – 50 minuter och spelades in med handhållen inspelningsapparat. Vi valde att intervjua två informanter vardera. Denna uppdelning gjordes med tanke på Trosts (2010) resonemang om att inte försätta informanterna i underläge, vilket är en större risk om det är fler intervjuare än informanter. Inför intervjuerna konstruerade vi en intervjuguide med fem temaområden. Vi skrev övergripande frågeställningar med tillhörande nyckelord som vi diskuterat utifrån tidigare studentuppsatser och forskning. Intervjuguidens teman användes inte i en strikt ordningsföljd utan mer som ett stöd för samtalet. Inför varje intervju hade vi bett informanterna förbereda sig för att visa oss ett YouTube-klipp som de nyligen använt sig av. Vi preciserade att YouTube-klippet skulle vara av pedagogisk karaktär och med fokus på gitarrlärande. Vi inledde varje intervju med att titta på medtaget klipp för att skapa samhörighet och en grogrund för samtal. Frågorna i sin helhet se bilaga 1. Analys av data Efter avslutade intervjuer har inspelningarna transkriberats. Därefter har vi gemensamt lyssnat på ljudinspelningarna och läst igenom varandras transkriptioner. Inför resultatet konstruerade vi tre temaområden med hjälp av intervjuguiden och det material som framkom under intervjuerna. Vid lyssning och genomläsning letade vi efter informanternas specifika uttryck som rymdes inom ramarna för våra temaområden. Detta gjordes för att försöka presentera materialet på ett strukturerat sätt. Vidare försökte vi finna gemensamma uttryck men även belysa de individuella nyansskillnaderna 12 Etiska överväganden I genomförande av undersökningen har vi haft Vetenskapsrådets (2011) forskningsetiska principer i åtanke. Vid första telefonkontakt med informanterna var vi, enligt informationskravet, tydliga med att beskriva syftet samt ge information om undersökningen. Alla informanter deltog frivilligt med vetskapen om möjligheten att kunna avbryta när som helst under intervjuns gång, vilket uppfyller samtyckeskravet. I enlighet med konfidentialitetskravet försäkrades informanterna om att inspelningen och transkriptionen av intervjun skulle raderas efter undersökningens avslut. För att vidare stärka konfidentialiteten har samtliga informanter fått fiktiva namn. Slutligen har vi varit måna om att behandla insamlade uppgifter endast i forskningssammanhang, detta i linje med nyttjandekravet (ibid.). 13 RESULTATPRESENTATION I följande kapitel kommer informanterna och skolorna att presenteras. Vidare ges en introduktion till resultatets temaområden samt en ytterligare begreppsförklaring. Avslutningsvis presenterar vi informanternas svar. Informanter • Elisa – går första året på gymnasiet och spelat gitarr i fyra år. Hon beskriver sig själv som en genremässigt bred gitarrist men ägnar sig främst åt metal och hårdrock. Hon har inte tidigare haft någon instrumentlärare, utan läraren på gymnasieskolan är hennes första. På sin fritid spelar hon gitarr i ett punkband. • Hans – går första året på gymnasiet och spelat gitarr i två år. Han ägnar sig främst åt improvisation och genrer som blues och jazz. Han har valt sångundervisning på gymnasiet på grund av att han tar gitarrlektioner på kulturskolan. På fritiden sjunger han i ett band. Bandet spelar huvudsakligen egenkomponerad musik. • Johan – går andra året på gymnasiet och spelat gitarr i två år. Han anser sig vara en genremässigt bred gitarrist men ägnar sig främst åt blues, soul och funk. Han spelar även mycket akustisk gitarr. Han har haft en gitarrlärare innan han påbörjade sin gymnasieutbildning. Han spelar gitarr i ett soul- och funkband. Bandet skriver egenkomponerad musik. • Alex – går andra året på gymnasiet och spelat gitarr i två år. Han ägnar sig främst åt rock, blues och jazz. Han har haft en gitarrlärare innan han påbörjade sin gymnasieutbildning. Han spelar inte i något band på fritiden. Skolor Tre av informanterna går på skola A. Det är en av de största kommunala gymnasieskolorna i en mellanstor stad i Sverige. Skolan har fem program med ett flertal inriktningar. Estetiska programmet vid skola A har tre inriktningar, varav en av dessa är musik. En av informanterna går på skola B. Det är en nystartad, fristående mindre gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Skolan har endast estetiska programmet med två inriktningar, varav den ena är musik. 14 Beskrivning av temaområden Vi kommer att presentera resultatet tematiskt i tre huvudområden. Dessa är: • YouTube som redskap för lärande av gitarr Detta temaområde avser att beskriva hur och i vilka sammanhang informanterna använder YouTube i syfte att utveckla sitt gitarrspel. • Positiva och negativa aspekter av YouTube Under detta temaområde beskrivs informanternas syn på YouTubes styrkor och svagheter, med fokus på webbsidan i sin helhet samt klippens pedagogiska innehåll. Det görs även en jämförelse mellan YouTube-pedagoger kontra studenternas instrumentallärare. Avslutningsvis belyser vi informanternas syn på YouTube som ett socialt nätverk. • Digital kompetens I detta temaområde är fokus främst på informanternas sökstrategier men även på hur de utvecklat sin tekniska kunskap om datorer. Begreppsförklaring i anslutning till resultatpresentation 1. Tabulatur Lättförståelig notskrift för gitarr som skrivs i siffor. 2. Guitar Pro Program för tabulatur och uppspelning. Programmet liknar traditionella notskriftsprogram som Finale och Sibelius men är mer anpassade för gitarr. 3. Ultimate Guitar Webbsida som tillhandahåller gratis tabulatur och Guitar Pro-filer. 4. Höger- och vänsterhandsteknik Fingrarna på högerhanden används för att knäppa/plocka strängarna med antingen plektrum eller fingrar. Fingrarna på vänsterhanden används för att trycka ner strängarna mellan banden på greppbrädan. 5. Bild i bild Möjligheten att se flera bilder/perspektiv samtidigt. 6. Instrumentallärare Med instrumentallärare avses informanternas gitarrlärare på gymnasiet eller kulturskola. 7. YouTube-lärare En person som lär ut via YouTube. 15 YouTube som redskap för lärande av gitarr YouTube används mer eller mindre av samtliga informanter, men det finns små skillnader i hur de använder YouTube. Informanterna anser att de har stor behållning av YouTube, men Hans uttrycker en mer kritiskt inställning som utvecklats på senare tid. Elisa, Johan och Alex anser att YouTube utgör en viktig komponent i sitt gitarrövande både i skol- och fritidssammanhang. Elisa beskriver YouTube som sin huvudsakliga källa för gitarrlärande, medan Alex och Johan snarare betraktar YouTube som ett komplement. Trots Hans kritiska inställning använder han YouTube för vissa specifika ändamål, exempelvis för att utveckla vänsterhandsteknik. Elisa, Johan och Alex använder YouTube som ett redskap för att stödja undervisningen i både instrumental- och ensemblespel. Johan beskriver en situation under en temavecka där han på eget initiativ tagit hjälp av YouTube för att fördjupa sina kunskaper i ämnet. Vi brukar ha temaveckor då vi fokuserar på en specifik stil. Nyss hade vi blues och då gick jag in på den här [Johan visar video på YouTube]… Mixing minor and major och satte mig in i blues. Och sen lärde jag mig det och sen använde det i skolan liksom. Ah, ok... en typisk 12-bar blues, jag vet hur det är. Och sen turnaround. Man använder ju det i skolan liksom också på ensemble när man spelar en låt. Här får du en låt och sen ba… jaha det är blues. Jo men jag vet ju för jag har kollat (Johan). Elisa använder YouTube för lära sig gitarrsolon från specifika låtar. Ytterligare ett viktigt användningsområde för Elisa är att använda YouTube för att söka upp skalor och licks för att stärka sin improvisationsförmåga. Exempelvis när jag gick i ettan så spelade vi en Sex Pistols låt i ensemblen och då använde jag mig av YouTube för att lära mig solot (Elisa). Alex fokuserar mest på att lära sig låtar i sin helhet, det vill säga ackord och låtarnas form. Detta gör han genom att antingen studera YouTube-klipp med pedagogiska inslag eller live-framträdanden. Alex nyttjar även YouTube i ett annat musikaliskt syfte, nämligen för att stärka sina musikteoretiska kunskaper. Detta gör han genom att studera pianolektioner då han anser att pianister i större utsträckning inkluderar musikteori i sina lektioner. Ja, det brukar ofta vara så när man lär gitarr så här liksom. Ta det här ackordet här, på det här sättet. Medans piano så säger dom liksom ta ett C ackord, så får man ta det hur man vill. Dom här noterna, tonerna ska vara med så får man ta det (Alex). Två centrala aspekter av Johans användningsområden är konceptuellt improvisationspel och fingerplock för gitarr. Han föredrar klipp med en helhetssyn på improvisation, snarare än gitarrsolon och licks. Vidare använder Johan YouTube-klipp där det förevisas detaljerade transkriptioner av låtar med fingerplock. Vad som framgår av samtliga informanter är att de, vid sidan av YouTube, tar hjälp av andra tjänster som stöd i sin gitarrutveckling. Samtliga nämner webbsidan www.ultimate-guitar.com som en viktig källa för införskaffade av tabulatur. Hans och Alex nämner programmet Guitar Pro, som är starkt förknippat med Ultimate Gui16 tar. Hans nämner Guitar Pro som sin primära källa för lärande och anser YouTube som underordnat. Han beskriver YouTube som en sista utväg ifall material saknas på Ultimate Guitar eller Guitar Pro. Om jag ska lära mig en låt kollar jag jämt på tabbar och då använder jag Ultimate Guitar istället och Guitar Pro. Om jag inte förstår tabbarna kollar jag ibland på någon cover på YouTube. Och var just den gitarristen placerar sina fingrar (Hans). Positiva och negativa aspekter av YouTube Utbud och tillgänglighet Gemensamt för informanterna är att samtliga anser att YouTube har ett stort utbud av klipp med pedagogiska inslag. Informanterna konstaterar att en konsekvens av YouTubes stora utbud är att det finns videor med bristande pedagogisk kvalitet. Skillnaden ligger i informanternas inställning till hur de ska hantera kvalitetsbristen. Informanterna blir mer eller mindre störda av detta faktum. Alex har den mest positiva inställningen till utbudet. Trots att Alex är medveten om att det finns videor med bristande kvalitet har han utvecklat strategier för att kringgå detta. Följande citat påvisar Alex förhållningsätt till utbudet. Alex: Allt finns på YouTube i och för sig… så länge man letar. Intervjuare: Så det finns tillräckligt bra saker alltid? Alex: Jo, det borde göra det. Det ska ju göra det. Allting ska ju finnas på YouTube så liksom det borde ju inte finnas någonting dåligt. Intervjuare: Hur gör man om någonting inte finns då? Alex: Då finns det inte. Om det inte finns på YouTube så finns det ingen annanstans. Elisa, Hans och Johan anser att den bristande kvaliteten kan vara problematisk för deras lärande. Elisa och Johan är mer neutralt inställda till denna problematik medan Hans ser detta som ett av skälen till varför han väljer bort YouTube till förmån för andra webbsidor. Samtliga informanter anser att tillgängligheten är en stor styrka med YouTube. Informanterna uppskattar YouTubes snabbhet för att hitta material samt åtkomligheten. Alex använder YouTube både via dator och mobil. Elisa konstaterar att det enda kriteriet för tillgängligheten av YouTube är en fungerande internetanslutning. Fördelar med video En fördel som Elisa påtalar är videons visuella aspekt till skillnad från tabulatur. Hon beskriver detta i följande citat: Alltså YouTube är mer realistiskt därför att man ser hur man gör (Elisa). Alex och Johan lyfter möjligheten att pausa och spola som en stor styrka. Informanterna beskriver fördelen med att pausa klippen som en möjlighet att kunna återgå till lärandet vid ett senare tillfälle. [...] för på YouTube kan man ändå gå tillbaka och kolla men med en lärare har man ju 17 liksom en tid som man gör sitt bästa och sen går man hem och tränar själv (Alex). De menar att spolfunktionen bidrar till att de kan ta om specifika moment i videon som de anser vara problematiska. Vidare beskriver de spolfunktionen som ett verktyg för att snabbt avgöra en videos kvalitet. Johan lyfter även fram ”bild i bild”-funktionen som en viktig fördel. Johan beskriver att möjligheten med två kameravinklar samtidigt bidrar till ett tydligare helhetsintryck. Han uppskattar att samtidigt se både vänster- och högerhand i varsin separat bild. Man vill ju gärna kolla över hela gitarren. Hur han spelar med plektrum, hur han håller den och hur han rör på fingrar. Att få se själv och ha delad video hjälper mycket (Johan). Kommersiell aspekt Hans kritiska inställning till YouTube, utöver det vi tidigare nämnt, är att han upplever en kommersiell utveckling av webbsidan. Jag använde det mer innan, men har nu insett att det är mest snuttar. Sen vill de göra reklam för sina egna sidor där det kostar pengar (Hans). Även Johan upplever en ökad mängd reklambaserade klipp. Hans och Johan finner dessa klipp som ett störningsmoment och anser att klipp på YouTube ska vara gratis och inte fungera som reklam för andra sidor. Han gör bara reklam för sina kurser. Alltså betala här… jag tycker inte om det (Johan). Alex och Elisa nämner inte specifikt reklamen som ett störningsmoment, men Alex uttrycker att han anser att information på internet bör vara gratis. YouTubes pedagogiska innehåll Gemensamt för samtliga informanter är att de uppskattar tydlighet och stor detaljrikedom i instruktionerna i YouTube-klipp. Johan anser att YouTube-lärare ibland är bättre i detta avseende, än instrumentlärare. Eftersom dom gör en video och dom vet att dom som kollar på video inte kommer förstå så mycket om inte dom verkligen förklarar. Då gör dom det på videon och dom verkligen förklarar för att man inte ska bli såhär borta. Här i verkligheten då gitarrläraren lär ut mig någonting. Då kan det vara så att han oftast antar att jag förstår så att han inte förklarar lika välutvecklat som man kanske får se på videon i detalj. Så det kan vara en fördel (Johan). Alex och Johan har en tydlig idé om hur de anser att upplägget av en pedagogisk video bör se ut. Alex och Johan uttrycker att YouTube-läraren först ska spela låten i sin helhet, sedan gå igenom bit för bit. Vid sidan av instruktionen ska YouTube-läraren förklara vad som sker musikteoretiskt. Avslutningsvis i videon vill Alex och Johan få tips om hur de ska kunna vidareutveckla materialet på egen hand. Elisa och Hans framhåller vikten av YouTube-lärarens muntliga instruktioner. De menar att det finns klipp där YouTube-läraren endast förevisar på instrumentet utan muntliga beskrivningar. De anser att dessa klipp kräver för stora förkunskaper och är på för avancerad nivå. På grund av detta blir dessa klipp oanvändbara. 18 Som tidigare nämns så påpekar informanterna en problematik med utbudets pedagogiska kvalitet. Elisa beskriver i följande citat en direkt konsekvens efter att fått felaktig information av en YouTube-lärare. Nackdelar är att det finns en så stor variation i hur det ska spelas. Och man kan bli förvirrad och spela på ett sätt som man inte ska spela. Och kan lära sig spela fel. Det är mycket material och allt är inte lika bra (Elisa). Alex anser att en instrumentlärare har större trovärdighet än en YouTube-lärare. Johan för ett liknade resonemang. Han menar att förmågan till kritiskt tänkande är en viktig parameter vid användning av YouTube. Lita inte alltid vad det står på internet … för det är oftast fel (Johan). En annan viktig fördel informanterna nämner med instrumentallärare är möjligheten till följdfrågor och individanpassning. Det bästa med att en riktig lärare är att man blir korrigerad på hur man ska göra, läraren hjälper, till skillnad från YouTube. Det är ju inne i datorburken han sitter (Elisa). YouTube som socialt nätverk Samtliga informanter delar, mer eller mindre, med sig av YouTube-klipp av pedagogisk karaktär. Klippen florerar på sociala nätverk såsom Facebook, men kan även vara muntliga tips från vänner och instrumentallärare. Alex och Johan prenumererar på vissa specifika användares klipp på YouTube. Alex får uppdateringar om videor via sitt användarkonto, medan Johan får klippen skickade till sin mail. Ingen av informanterna använder möjligheten till att kommentera klippen. Elisa har vid ett tillfälle provat att ställa en fråga i kommentarsfältet, men inte fått svar. Hon menar att upphovsmakarna generellt sett är dåliga på att svara. Jag har använt kommentarsfältet ibland men jag har aldrig fått något svar. Jag tycker dom är dåliga på den fronten. Om jag har några frågor om musik brukar jag ta upp den på gitarrlektionen istället (Elisa). Hans brukar läsa kommentarerna för att undersöka ifall någon tycker likadant eller har en liknande fråga som han. Han menar att kommentarerna ibland kan ge en indikation på huruvida klippen är av god kvalitet. Jag brukar läsa kommentarerna för att se om de tycker som jag. Om många tycker likadant kan man gilla den kommentaren så den står överst (Hans). Hans har dock ingen egen användarprofil och kan därför inte kommentera själv. Alex och Johan finner ingen användning av att läsa eller skriva kommentarer, då de anser att dessa funktioner saknar relevans. Jag har inte ork till att göra det [att kommentera]. Jag kollar bara på videon och lär mig (Johan). 19 Digital kompetens Gemensamt för alla informanter är att de anser att de utvecklat sina digitala färdigheter på egen hand. Hur man lär sig dator och internet? Det kan alla ungdomar. Det börjar oftast med onlinespel, disney channel, sen söker man på google (Johan). Informanterna har utvecklat något skilda strategier för att navigera och sortera bland den stora mängden material på YouTube. Elisa, Alex och Johan nämner How to play, lesson, tutorial och guitar som viktiga sökord för att hitta pedagogiskt material. Dessa sökord används i samband med artist och/eller låtnamn. Det är antingen How to play, lesson eller tutorial. Det är dom tre man typ söker på. Jag har inte sett någon annan. Eller man kan ju skriva låten och sen tab (Johan). Hans sökstrategi bygger på att han väljer YouTube-klipp efter flest antal visningar (views), eftersom han anser det vara en god kvalitetsindikator. Vidare nämner han även antal likes på antingen video eller kommentarer som en parameter för urval av video. Johan för även ett liknande resonemang. Jag tar flest views-klippet, därför att jag antar att det är bäst (Hans). Johan och Alex nämner längden av videon som en viktig faktor. De antar att längre videos är mer djupgående än kortare. Sen brukar jag i och för sig kolla hur långa videosarna är så brukar jag ta dom längsta. Då är jag mer säker på att nån går in på djupet mer (Alex). Elisa sökstrategi baseras inte på antal visningar (views), utan på att hon jämför ett flertal videor. Hon tittar på kortare sekvenser av flera videor och väljer sedan den hon anser passa bäst. Johan och Alex använder sig också av jämförelse som en metod. Johan tittar i början av klippen och väljer video baserat på om han anser att YouTubelärarnas spelmässiga kvalitet är tillräcklig hög. Alex använder jämförelse som en metod för att kontrollera att innehållet i olika videor stämmer överens. Jag brukar också kolla på flera stycken bara för att liksom jämföra att alla gör samma sak. Eller om det är ungefär samma (Alex). Johan är den enda av informanterna som nämner hög bild- och ljudmässig kvalitet som en viktig parameter för val av klipp. Om det låter bra och man hör vad dom spelar så är ju jättebra. Om det är dålig kvalitet, liksom brusar lite då kanske det blir svårt och då kanske det inte blir lätt att förstå (Johan). 20 RESULTATANALYS Vi har valt att behandla resultatanalysen med samma tematik som resultatet. Informanternas svar analyserar i relation till det material som presenterats i bakgrunden. YouTube som redskap för lärande av gitarr Undersökningen visar att informanterna använder YouTube för sitt lärande, men inte som ett isolerat verktyg från internet. Snarare vill vi hävda att informanterna uttrycker en helhetsbild av internet där YouTube endast är en av många källor. Undersökningens resultat visar att en överhängande del av informanternas gitarrmaterial kommer från internet. Oberoende av varandra så nämner informanterna webbsidan Ultimate Guitar och programmet Guitar Pro. Dessa tabulatursidor på internet, i kombination med YouTube, utgör en betydande del av informanternas sätt att lära sig spela gitarr. Informanterna använder internet som ett smörgåsbord för lärande och väljer ut redskap de anser passa sin lärostil. Detta resultat överensstämmer med Georgii-Hemming & Kvarnhalls (2011) resonemang om att samhällets digitalisering leder till nya strategier för lärande. Informanterna anpassar YouTube för sitt gitarrlärande med något skilda ingångar och syften. Informanterna uttrycker två huvudsakliga användningsområden av YouTube. Det ena var klipp med konceptuella idéer kring gitarrspel och det andra var detaljerade instruktioner av låtar. YouTube används både i skolsammanhang och på fritiden. Informanterna uttrycker att de främst på eget initiativ vänder sig till YouTube för att stödja och fördjupa den ordinarie gymnasieundervisningen, främst instrumental- och ensembleundervisning. Hans är ett undantag i detta mönster. Persson (2000) menar att det uppstått en konkurrenssituation mellan skola och populärkultur vad det gäller bildning. I denna undersökning har vi noterat att YouTube som populärkulturellt fenomen inte bidrar till konkurrens mellan skola och populärkultur. I informanternas musikundervisning fungerar YouTube mer som ett komplement och informanterna uttrycker inte, i detta avseende, en tydlig gränsdragning mellan fritid och skola. Positiva och negativa aspekter av YouTube Vi kan utläsa två perspektiv i informanternas resonerande kring YouTubes utbud. Det ena handlar om att YouTubes utbud är omfattande och det andre handlar om att det finns en mängd klipp med undermålig pedagogisk kvalitet. En konsekvens av det sistnämnda är att Hans i princip har valt bort YouTube till förmån för andra webbsidor. Övriga informanter uttrycker också en oro över felaktig inlärning via YouTube men har utvecklat ett kritiskt förhållningssätt till klippens innehåll för att kringgå detta. Juhasz (i Moggridge 2010) beskriver en problematik kring YouTubes utbud som dels handlar om den begränsade sökmotorn och dels en avsaknad av organiserad struktur på webbsidan. Vidare menar hon att detta bidrar till att användaren förlorar kontroll av information på YouTube (ibid.). Georgii-Hemming & Kvarnhall (2011) för ett liknande resonemang om att den bild som ges av YouTube som självbestämmande i 21 själva verket är felaktig. Juhasz (i Moggridge 2010) beskriver detta förhållande på YouTube som odemokratiskt då den mest högljudda eller populära får störst utrymme. En förlängning av ovanstående resonemang yttrar sig i informanternas beskrivningar av YouTubes kommersiella utveckling. Tre av fyra informanter nämner i olika grad en frustration över den ökade mängden av förtäckt reklam i YouTube-klipp. Informanterna menar att innehållet i många videor framstår som gratis, men i själva verket hänvisar de till en undervisningsprodukt som kostar pengar. Informanterna anser att undervisningsmaterial via YouTube bör vara gratis. Juhasz (i Moggridge 2010) menar att en majoritet av YouTubes mest populära videor har ett kommersiellt ursprung. Gitarrvideor med pedagogiskt innehåll är oftast skapade av privata upphovsmän utan uppbackning av större företag. Men enligt våra informanter finns en ökad trend av ekonomiska baktankar även hos dessa privata upphovsmän. Vad det gäller synen på fördelarna med video som format, så nämner informanterna ett flertal gemensamma aspekter. Alex och Johan anser att videons inneboende funktioner såsom pausa och spola bidrar till en större kontroll över deras lärande. En gemensam nämnare i informanternas beskrivningar av video är att det uppstår en ”artificiell” realistisk lärandesituation. En video bidrar till fler dimensioner än exempelvis noter eller tabulatur, på grund av att videons innehåll förevisas av en människa. Ett tydligt exempel på detta är Johans resonemang kring ”bild i bild”-funktionen där en närgående bild av både höger- och vänsterhand kan visas samtidigt. Detta kan kopplas till att flera sinnen aktiveras samtidigt vilket enligt Berk (2007) gör lärande via video mer effektivt. Genomgående för informanterna är att de har en tydlig bild av hur de anser att en pedagogisk video bör vara utformad. Vidare är en gemensam ståndpunkt att informanterna anser att en instrumentallärare har större trovärdighet än en lärare på YouTube. Informanterna nämner möjligheten för instrumentalläraren att individanpassa undervisningen, vilket de anser vara en stor fördel. Instrumentalläraren kan besvara följdfrågor och snabbt anpassa materialet, antingen genom att förenkla eller utveckla. Informanterna anser att YouTube kräver större ansvar, eftersom de själva måste välja videon efter sin lärostil eller personliga önskemål. Detta stämmer överens med resultatet i rapporten Skoltuben (Flintberg 2011) där gymnasieeleverna anser att ny teknik leder till större personligt ansvar för sitt lärande. Informanterna kommunicerar med YouTube-klipp av pedagogisk karaktär till vänner eller lärare antingen muntligt eller via andra sociala medier som till exempel Facebook. Precis som Burgess och Greens (2009) forskning visar så får YouTube-klipp en vidare betydelse i andra sammanhang, vilket även vår undersökning tyder på. Ett gemensamt mönster i användningen av kommentarsfältet var att det inte användes alls eller i mycket liten utsträckning. Detta stämmer väl överens med Snickars och Vonderaus (2009) forskning som visar att YouTubes inneboende sociala funktioner används i påtagligt liten utsträckning. Informanternas främsta anledning till att använda YouTube handlar alltså inte om att kommunicera med andra människor. Informanternas deltagande ligger i att titta på och studera övningsvideor. 22 Digital kompetens I vår undersökning har vi kunnat konstatera att informanterna har lärt sig hantera YouTube på egen hand. Informanterna talar om en självlärd digital kompetens som utvecklats bortom skolans undervisning. Vår uppfattning är att informanterna talar om lärande via YouTube som en självklarhet och uttrycker stor självsäkerhet i detta avseende. Resultatet överensstämmer även med begreppen i figur 2 (Se sid 5). Media Literacy i sammanhanget YouTube handlar om att bemästra funktionerna på sidan. Under detta begrepp ryms de tekniska funktioner i videospelaren såsom att pausa och spola. Vidare innehåller detta även kunskap om navigering på webbsidan, det vill säga att skapa förståelse för ikonernas betydelse på YouTube. Vad gäller användning av sökmotorn som ryms inom Research & Library skills så ser vi tydliga likheter. Informanterna delar en gemensam terminologi i fråga om sökord när det gäller att hitta pedagogiskt material. Användning av dessa sökord tycks vara en outtalad överenskommelse mellan brukare och skapare av videor på YouTube. Under Critical Literacy eller kritiskt tänkande framgår de största skillnaderna mellan informanterna. De sorterar och kvalitetsgranskar materialet på olika sätt. Martin och Madigan (2006) konstaterar att det finns stort behov av källkritik i takt med internets ökande mängd av gratis material. Detta konstaterande stämmer väl överens med informanternas förhållningssätt till YouTubes utbud. Sammanfattningsvis menar vi att samtliga informanter besitter hög digital kompetens. Gemensamt för informanterna är att de har utvecklat tydliga sökstrategier och har stor medvetenhet kring vilka parametrar de anser vara indikatorer för kvalitet. I detta avseende ger informanterna uttryck för att ha uppnått några av de övergripande målen i GY11, nämligen att de: [...] kan använda sina kunskaper som redskap för att [...] – kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden (Skolverket 2011 s.9). [...] kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (ibid. s.10). 23 DISKUSSION Resultatdiskussion Utifrån syftet och frågeställningarna i vår undersökning anser vi att resultatet har givit oss en fördjupad bild av gitarrelevers användning av YouTube som plattform för lärande. • • Vad anser eleverna om YouTube som redskap för att lära sig spela gitarr? På vilka sätt använder eleverna YouTube för att utveckla sitt gitarrspel? Samtliga informanter uttrycker att de har mer eller mindre stor behållning av YouTube som redskap för sitt lärande. Vad som även framgått är att informanterna inte anser YouTube vara den enda källan på internet för lärandet. Informanter använder internet som en helhet och plockar material från olika källor. Dessa källor har skilda användningsområden och lämpar sig för olika ändamål inom gitarrlärande. Det viktigaste alternativet till YouTube är tabulatursidor, och informanterna framhåller webbsidan Ultimate Guitar och programmet Guitar Pro som primära källor i detta avseende. Informanterna uttrycker en medvetenhet och flexibilitet kring att utveckla sitt gitarrspel via internet. Det finns likheter med denna typ av internetanvändning och Martin och Madigans (2006) beskrivning av digital kompetens. Nämligen förmågan att finna den information på internet som passar ens lärande bäst. Informanterna använder YouTube i både skol- och fritidssammanhang och uttrycker ingen tydlig gränsdragning mellan de två områdena. Såsom vi presenterat i bakgrundskapitlet menar Persson (2000) att det finns en konkurrenssituation mellan populärkultur och skola. I resultatet från vår undersökning har vi inte kunnat urskilja några tendenser som pekar i den riktningen. Vi har snarare kunnat uttyda ett gynnsamt förhållande mellan populärkultur och skola där informanterna använder YouTube som ett komplement till skolan. Informanterna tycks vara självgående i sitt lärande och vänder sig till YouTube för att få ytterligare och fördjupade perspektiv till skolans ordinarie undervisning. Thompson (2007) menar att video och internet kan bidra till högre grad av autonomi i lärandet, vilket överensstämmer med informanternas svar i resultatet. Inledningsvis funderade vi över om det eventuellt kunde uppstå ett konkurrensförhållet mellan gratis undervisning via YouTube och instrumentallärare. Informanterna uttrycker dock att den personliga relationen med instrumentalläraren och möjligheten till frågor och återknytning är oersättliga komponenter. Omvänt fick informanterna många tips av sina instrumentallärare på olika YouTube-klipp som kunde bredda kunskaperna eller stimulera lärandet. Detta är möjligtvis den nya tidens sätt att förmedla pedagogiskt material, i form av YouTube-klipp och internetsidor. Vi anser det anmärkningsvärt att informanterna främst använder internet som källa för gitarrlärande snarare än tryckta noter och böcker. Detta anser vi vara en indikator på internets befästa roll i ungas vardag. Detta överensstämmer med Finndahls (2012) forskning som visar att unga idag hör till den grupp som i störst utsträckning använder internet. 24 Metoddiskussion I följande avsnitt presenterar vi några omständigheter som rör uppsatsens metod och som eventuellt har kunnat påverka resultatet. I intervjuerna delade vi upp informanterna mellan oss. Detta gjorde vi utifrån Trosts (2010) resonemang om att antalet intervjuare inte bör överstiga informanterna. Vidare menar Trost (ibid.) att en sådan situation kan skapa ett maktövertag för intervjuaren, vilket kan påverka informantens svar i negativ riktning. Åldersskillnaden mellan oss själva och informanterna var även en parameter i valet om att genomföra intervjuerna med en intervjuare. Utifrån dessa resonemang ansåg vi att beslutet att genomföra intervjuerna enskilt var mest lämpligt. För att vi skulle ha en gemensam utgångspunkt för intervjuerna utformades en intervjuguide. Tanken med denna guide var att tydliggöra och begränsa samtalsområdena under intervjun. Med tanke på intervjufrågornas öppna karaktär är det möjligt att tyngdpunkten i intervjuerna varierade, eftersom vi följde upp informanternas svar på olika sätt. Initialt hade vi en tanke om att välja två informanter från de två skolorna men detta gick inte att genomföra. Med tanke på att tre av våra informanter går på samma skola och program antar vi att de har flera gemensamma lärare. Detta i sin tur kan leda till att eleverna får likartade uppfattningar av gitarrlärande via YouTube. Att vi fått liknande svar av våra informanter kan även kopplas till att YouTube-klipp tenderar till att florera inom kompiskretsar. Möjligheten att dra några generella slutsatser försvagas de facto av att tre av våra informanter i många avseenden ingår i en homogen grupp. 25 SLUTORD Under uppsatsens gång har vi kommit till insikt om att forskningen kring internet kan ha ett kort bäst före-datum. Webbsidor uppgraderas ständigt och funktioner ändras eller tas bort. Mycket av den forskning vi tagit del av behandlar funktioner på YouTube som försvunnit. Tidigare hade förstasidan på YouTube topplistor med följande rubriker: most subscribed, most responded, most discussed. Dessa topplistor har förekommit i ett flertal forskningspublikationer som vi har läst. I tidigare forskning hade dessa rubriker en viktig funktion. Utifrån dessa rubriker fördes resonemang om till exempel olika perspektiv på YouTubes användare. I ett tidigt skede av uppsatsen hade vi med utdrag från denna forskning i bakgrundskapitlet. Sedan upptäckte vi att dessa funktioner försvunnit från YouTube och därför blev det omöjligt att motivera denna forskning i uppsatsen. Detta fenomen belyser den ständiga förändringen och flyktigheten kring internet. Dessa förändringar skapar hela tiden nya förutsättningar för internetanvändning och gör det enligt oss till ett aktuellt och intressant forskningsområde. Fortsatt forskning Avslutningsvis vill vi presentera tre förslag för vidare forskning. Dessa tre ser vi som förlängningar av uppsatsens frågeställning. Den första rör sig inom samma frågeställning som uppsatsen men med ett bredare perspektiv. Den andra frågeställningen syftar till att undersöka skillnader i gitarrlärande via YouTube mellan olika målgrupper. Det sistnämnda området är en personlig fundering som uppstått under uppsatsen gång. Vi finner det intressant att undersöka huruvida tillgängligheten och utbudet via YouTube, internet och globalisering på sikt skulle kunna leda till högre instrumentalnivå hos gitarrister. • Hur används YouTube som redskap lärande av gitarr i en större informantgrupp? • Kan YouTube användas av alla som vill lära sig spela gitarr, från nybörjarnivå till avancerad nivå? • Finns det ett långsiktigt samband mellan ökad instrumentalnivå och det ständigt växande utbudet på YouTube av pedagogiska videor riktade till lärande av gitarr? 26 REFERENSER Anderson, Paul (2007) What is Web 2.0? Ideas, technologies and implications for education. I: JISC Technology and Standards Watch, Feb. 2007. Tillgänglig på Internet: http://www.jisc.ac.uk/media/documents/techwatch/tsw0701b.pdf [Hämtat 2013-0117] Berk, Roland (2007) Multimedia Teaching with Video Clips: TV, Movies, YouTube, and mtvU in the College Classroom. I: International Journal of Technology in Teaching and Learning, 5(1), 1–21. Tillgänglig på nätet: http://www.ronberk.com/articles/2009_video.pdf [Hämtat 201301-17] Burgess, Jean & Green, Joshua (2009) YouTube – digital media and society series. Cambridge/Malden: Polity Press. Europeiska unionen (2006) Nyckelkompetenser för livslångt lärande. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. Tillgänglig på Internet: http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/ll-learning/keycomp_sv.pdf [Hämtat 2013-01-17] Finndahl, Olle (2012) Svenskarna och internet 2012. Stockholm: .SE (Stiftelsen för infrastruktur). Tillgänglig på nätet: https://www.iis.se/docs/SOI2012.pdf [Hämtat 2013-01-17] Flintberg, Björn (2011) Skoltuben. Stockholm: IIS. Tillgänglig på nätet: https://www.iis.se/docs/Skoltuben-rapport.pdf [Hämtat 2013-0117] Frid Alerås, David & Lindberg, Magnus (2010) Ett klick bort: En kvalitativ studie av instrumentalundervisning via YouTube. Örebro Universitet, Musikhögskolan [C-uppsats i Musikpedagogik]. Gannes, Liz (2006) How YouTube Took Off. Artikel publicerad 2006-10-26. http://gigaom.com/2006/10/26/jawed-karim-how-youtube-took-off/ [Hämtat 2013-0117] Georgii-Hemming, Eva & Kvarnhall, Victor (2011) YouTube som musikalisk erfarenhet. I: Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (red.). Perspektiv på populärmusik och skola, s. 143-163. Lund: Studentlitteratur. Grossman, Lev (2006) You — Yes, You — Are TIME's Person of the Year. Artikel publicerad 2006-12-25. http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1570810,00.html [Hämtat 201301-17] 27 Lindgren, Simon (2009) Populärkultur – teorier, metoder och analyser. Malmö: Liber AB. Martin, Allen & Madigan, Dan (2006) Digital literacies for learning, London: Facet Publishing. Moggridge, Bill (2010) Alexandra Juhasz – Interviewed October 28, 2008. I: Designing Media. Cambridge, Massachusetts: The MIT Press. Tillgänglig på nätet: http://pzacad.pitzer.edu/~ajuhasz/archives/designing_media.pdf [Hämtat 2013-01-17] Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (tredje upplagan), Lund: Studentlitteratur. Persson, Magnus (2000) Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. Rask, Stig-Roland (2002) Hotbilder och motbilder. Stockholm: Gothia. Skolverket (2011) Läroplan för gymnasieskolan: GY11. Stockholm: Skolverket. Snickars, Pelle & Vonderau, Patrick (2009). Introduction. I: Snickars, Pelle & Vonderau, Patrick (red.). The YouTube Reader, s. 9 - 21. Stockholm: Kungliga biblioteket. Thompson, Patricia M (2007) The Influence of Popular Culture and Entertainment Media on Adult Education. I: New Directions for Adult and Continuing Education, 115: s. 83-90. Tillgänglig på nätet: http://dx.doi.org/10.1002/ace.270 [Hämtat 2013-01-17] Trost, Jan (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. I: ”Vad är god forskningssed” nr. 1:2005. Vetenskapsrådet: Stockholm. Wasko, Janet & Erickson, Mary (2009) The Political Economy of YouTube. I: I: Snickars, Pelle & Vonderau, Patrick (red.). The YouTube Reader, s.372 - 386. Stockholm: Kungliga biblioteket. Elektroniska källor: Alexa – The Web information company (2012) http://www.alexa.com/topsites [Hämtat 2013-01-17] NFIL – National Forum on Information Literacy (2013) http://infolit.org/information-literacy-projects-and-programs/ [Hämtat 2013-01-17] YouTube Symphony Orchestra (2012) http://www.youtube.com/user/symphony [Hämtat 2013-01-17] 28 BILAGOR Bilaga 1: Intervjuguide YouTube som redskap för lärande När används YouTube? Hur används YouTube? Vilket syfte? I vilken utsträckning används YouTube? Huvudsaklig källa för lärande, eller mindre del? Nyckelord: YouTube som stöd i undervisningen, läxhjälp, skolrelaterat, fritidsintressen, personlig utveckling, inspiration. Intervjufrågor: • Händer det att du tar hjälp av YouTube för att utveckla ditt gitarrspel? • Kan du beskriva i vilka sammanhang du använder YouTube för att utveckla ditt gitarrspel? • Hur stor del av din övningstid vänder du dig till YouTube (per vecka)? För- och nackdelar med YouTube Vilka styrkor och/eller svagheter anser eleven att YouTube-klipp med lärandesyfte har? Nyckelord: Kvaliteter, video, egenskaper Fördelar: Tillgänglighet, utbud, kvantitet, specifika nischar, rariteter Nackdelar: Envägskommunikation, ingen uppföljning/feedback, spretig kvalitet, avsaknad av individanpassning Intervjufrågor: • Vilka är för- och nackdelarna med YouTube-klipp med lärandesyfte? YouTube-metodik Vilka kvaliteter uppskattar eleven i YouTube-videor? I jämförelse med ”riktig” instrumentallärare? Nyckelord: Pedagogiska kvaliteter, övriga parametrar, jämförelse med riktig lärare Intervjufrågor: • Hur förhåller sig en YouTube-lärare i relation till en instrumentallärare på till exempel gymnasiet? • Vilka skillnader finns det? Digital kompetens Hur hittar eleven material? Hur har eleven lärt sig att söka information på YouTube? Nyckelord: Informationssökningskompetens, information literacy, urval, sortering, sökvägar, egen sökning, via google, via YouTube-kanal Intervjufrågor: • Hur har du kommit i kontakt med din medtagna video? • Hur går du tillväga för att hitta material? • Hur har du lärt dig söka på YouTube? YouTube som deltagarkultur Väljer eleven att använda YouTubes kommunikationsmöjligheter? Passiv eller aktiv deltagare? Hur kommunicerar eleven YouTube-klippen? Nyckelord: Kommentarer, sociala medier, lärare, vänner Intervjufrågor: • Använder du de sociala funktioner som finns i YouTube? • Brukar du dela med dig av YouTube-klipp? • I vilka sammanhang delar du med dig av YouTube-klipp? Ramdata Hur ser din musikaliska bakgrund ut? ! ! ! ! ! ! ! ! Utbildning Tidigare lärare Genre Övning Hur länge har du spelat? Andra musikaliska fritidsaktiveter, t.ex. band, datorbaserat musikskapande Spelar du andra instrument? Föräldrar/släkt