docAPOTEKARE, BEHÖVS VI PÅ APOTEK?
download 
Report Transcription
APOTEKARE, BEHÖVS VI PÅ APOTEK?
APOTEKARE, BEHÖVS VI PÅ APOTEK ? En intervjustudie kring apotekarens roll på apotek Dalia Alsadi Examensarbete i samhällsfarmaci D, 30hp HT 2012 Institution för farmaci, Uppsala universitet Handledare: Sofia Kälvemark Sporrong Abstract The role of pharmacists in Swedish pharmacies has changed during history. In the 19th century the pharmacist was the manufacturer of pharmaceuticals in pharmacies, and had a high rank in society. As the industry production of medicines took place in the 20th century, the pharmacies lost their exclusivity of the manufacturing. The main tasks of pharmacists in pharmacy had changed, from manufacturing to distribution and information of pharmaceuticals. In this study the role of pharmacists in Swedish pharmacies is discussed and analyzed. The method uses qualitative interviews with Swedish pharmacists. The aim of the interviews also included investigation of any possible activities/or changes in pharmacies which could have the impact of strengthening the pharmacist profession in the future. The results show, among other things, that the role of the pharmacists in Swedish community pharmacies is undefined and quite weak. The pharmacists perform similar formal duties as prescriptionists, but there are some roles in pharmacies which only pharmacists might have. Weakening of the role is according to the respondents due to the influence of various factors including the former pharmacy monopoly and the lack of initiative from pharmacists. Almost all participants in the study believe that the pharmacist education is partially pertinent for working in pharmacies. The education is based on deep chemical knowledge that is not fully put to use in pharmacy practice. The pharmacist’s knowledge and skills could be more utilized if new services such as pharmaceutical reviews and prescribing were introduced in the pharmacy market, which in turn may encourage the pharmacist's role in improved medication use in society. Inclusion of such services is almost impossible without any financial compensation to the pharmacies. Innehållsförteckning Förord .................................................................................................................................................................. 7 Introduktion ...................................................................................................................................................... 8 Vad är en apotekare idag? .................................................................................................................. 8 WHOs definition på apotekarens roll .................................................................................................. 8 Historik om apotekaryrket och apotekarutbildningen ........................................................................ 8 Apotekarutbildningen i Sverige idag ................................................................................................... 9 Profession .......................................................................................................................................... 10 Professionen apotekare ................................................................................................................ 10 Apotekarens/farmaceutens roll på apoteket i Sverige idag .............................................................. 11 Farmaceutisk omsorg .................................................................................................................... 11 Receptprocessen ........................................................................................................................... 11 Rådgivning i receptexpeditionen ................................................................................................... 11 Rådgivning i egenvården ............................................................................................................... 12 Skillnader i arbetsuppgifter mellan apotekare och receptarie ..................................................... 12 Kvalificerade arbetsuppgifter för apotekare på apotek i Sverige idag .............................................. 12 Läkemedelsansvarig ...................................................................................................................... 12 Utökad apotekarroll på apotek i och utanför Sverige ....................................................................... 13 Bokad rådgivning/läkemedelsprofiler ........................................................................................... 13 Förskrivningsrätt, läkemedelsgenomgångar och apotekschef i andra länder .............................. 13 Samhällets behov av apotek och apotekarens expertis .................................................................... 14 Vad kan apotekare och apotek bidra med? .................................................................................. 14 Brister i apoteksverksamheten...................................................................................................... 14 Syfte.................................................................................................................................................................... 15 Metod ................................................................................................................................................................. 15 Resultat ............................................................................................................................................................. 16 Apotekarens generella betydelse för apoteksverksamheten ........................................................... 16 Arbetsuppgifter ................................................................................................................................. 17 Roller ................................................................................................................................................. 17 Läkemedelsansvarig ...................................................................................................................... 18 Specialistapotekare och terapiområdesexpert ............................................................................. 19 Roller under monopol apoteksmarknad ....................................................................................... 19 Apotekaren, receptarien eller apoteksteknikern? ........................................................................ 20 Apotekarutbildningen ....................................................................................................................... 20 Programmets kursomfång och användning av kunskaperna på apotek ....................................... 20 Skillnader mellan receptarie och apotekarutbildningen, mer nytta eller slöseri? ........................ 22 Kompetens, självförtroende, inflytande och ledarskap .................................................................... 23 Kompetens..................................................................................................................................... 23 Självförtroende, inflytande och ledarskap .................................................................................... 25 Apotekarens roll inom läkemedelsanvändningen i samhället .......................................................... 25 Allmänhetens och kundernas syn på apotek och apotekarens roll .................................................. 26 Orsaker till den försvagade apotekarrollen och kundernas syn på apotekaren ........................... 27 Framtiden .......................................................................................................................................... 30 Införandet av nya aktiviteter/tjänster........................................................................................... 30 Förbättringar av befintliga tjänster på apotek .............................................................................. 33 Rådgivning och mötet med kunden .............................................................................................. 33 Framtidsbehovet av apotekare ..................................................................................................... 34 Diskussion ....................................................................................................................................................... 35 Varför försvagad roll? ........................................................................................................................ 35 Apotekarens arbetsuppgifter och roll idag ....................................................................................... 35 Utbildningen ...................................................................................................................................... 36 Framtida förändringar på apotek ...................................................................................................... 36 Läkemedelsgenomgångar och behovet av dem ............................................................................ 36 Förskrivningsrätt och Journalsystem ............................................................................................. 37 Apotekarnas ansvar ........................................................................................................................... 37 Begränsningar och brister med studien ............................................................................................ 37 Framtida forskning ............................................................................................................................ 38 Slutord............................................................................................................................................................... 38 Tack.................................................................................................................................................................... 39 Referenser ....................................................................................................................................................... 40 Bilaga 1 ............................................................................................................................................................. 42 Bilaga 2 ............................................................................................................................................................. 43 Bilaga 3 ............................................................................................................................................................. 44 Bilaga 4 ............................................................................................................................................................. 45 Bilaga 5 ............................................................................................................................................................. 46 Förord ”Ursäkta, jag ska bara hämta ut mitt läkemedel”, ett kunduttalande som jag ofta hör på det apotek jag sommarjobbar på. Det verkar som allmänheten underskattar apotekarens yrkesroll och ser apotekaren som någon sorts professionell distributör, stämmer det? Mitt namn är Dalia Alsadi och jag studerar till apotekare på Uppsala universitet. Som apotekarstudent har jag alltid varit intresserad av att höja apotekarens status på apotek. Apotekarens roll på apotek har diskuterats och ifrågasatts mycket bland apotekarstudenterna under min studietid. Mina kurskamrater brukar försvara apotekarens status genom att tillägga att en apotekare inte ”bara” kan jobba på apotek, utan även inom läkemedelsindustrin, sjukhus och forskning. Även jag har den tendensen att underskatta apotekarens nytta på apotek genom att exempelvis om en kund frågar vad en apotekare är, så kontrar jag snabbt att en apotekare kan göra mycket mer än att ”bara stå vid expeditionsdisken”. Jag är inte ute efter ett prestigefyllt yrke men önskar att allmänheten visste mer om kompetensen som en apotekare har utan att vi hela tiden behöver förklara oss att vi är en resurs. Att jobba på apotek som apotekare i Sverige borde inte vara något att skämmas för och statusen borde höjas. Men det är inte så enkelt i och med att grunden för att höja statusen är att utöka rollen, vilket i sig är en utmaning. Jag har en hel del frågor obesvarade och jag ska inom kort ut på praktik på apotek; är dessa 5 års studier nödvändiga för arbete på apotek? Har apotekaren en speciell roll på apotek jämfört med övrig apotekspersonal? Den viktigaste frågan är, är apoteket apotekarens arbetsplats? Jag finner inga tydliga svar till dessa frågor men det framgår tydligt att det råder ett problem, och en utredning är värd att sättas in. Personligen är jag väldigt intresserad av att arbeta på apotek och mina framtidsplaner är att kunna vara med i det team som vill utveckla apotekarens och även receptariens roll på apotek. Jag har baserat mitt examensarbete på dessa funderingar som utgångspunkt och hoppas att ni upplever det som något givande och intressant. Dalia Alsadi 2012-09-10 7 Introduktion Vad är en apotekare idag? Apotekare ingår i samlingsnamnet farmaceut, en läkemedelsexpert som kan medverka inom alla moment som involveras i läkemedelsområdet, från att ett läkemedel forskas fram till att det når patient. Apotek, sjukhus, läkemedelsföretag, myndigheter och universitet är exempel på de organisationer som en apotekare kan arbeta inom. För att få behörighet att arbeta som apotekare inom hälso- och sjukvården, inklusive apotek, krävs en apotekarlegitimation vilken erhålls via ansökan till socialstyrelsen efter avklarad examen. (Saco, 2012) WHOs definition på apotekarens roll Enligt WHO (World Health Organization) och FIP (International Pharmaceutical Federation) är apotekare hälso-och sjukvårdspersonal med huvudansvaret att distribuera läkemedel till allmänheten samt hjälpa patienterna att uppnå adekvata behandlingar. Apotekare spelar därmed en viktig roll inom folkhälsan och har som mål att främja en förbättrad läkemedelsanvändning och ökad patientsäkerhet i samhället. (FIP/WHO, 2012). Med the Seven star Pharmacist menar WHO att en apotekare förväntas ha sju roller/ansvarsmål (WHO, 1997). Apotekarens roll enligt WHO, ”the seven star pharmacist” • Vårdgivare • Beslutsfattare • Kommunikatör • Ledare • Chef • Livslångt lärande • Lärare Historik om apotekaryrket och apotekarutbildningen De första apotekarna i Sverige var utlandsfödda och kom från Tyskland under 1500talet. Det antas dock att det fanns några enstaka svenska apotekare. Vid den tiden fanns det varken apotek för tillhandahållning av varor och tjänster till allmänheten eller utbildningar för blivande apotekare. (Claesson, 1989) Det första apoteket i Sverige var Slottsapoteket som öppnades år 1575 och var tillgängligt för allmänheten. Personalen på apoteken bestod av mästare (apotekare), gesäller och läropojkar och arbetsuppgifterna bestod av tillredning av enkla och sammansatta beredningar, också kallade simplicia och composita. En del var ordinerade från läkare medan andra kunde säljas utan recept (Claesson, 1989). Apotekarna fick ända in på 1960-talet inte ge någon information till kunderna om deras receptförskrivna 8 läkemedel i och med att detta ansågs inkräkta på läkarens område (Lönngren et al, 1999). År 1688 infördes det ett krav på att ingen fick driva ett apotek utan apotekarexamen. Utbildningen genomfördes på apotek och praktisk undervisning var dominerande. (Claesson, 1989) Under 1700-talet skärptes apotekarutbildningen alltmer genom exempelvis införandet av obligatorisk botanikundervisning samt examenstvång. Vid 1800-talet infördes dessutom inträdeskrav, att studenten skulle ha praktiserat på apotek före deltagande i de teoretiska studierna. När den industriella framställningen av läkemedel tog fart och tilläts vid 1900-talet förlorade apotekarna sitt produktionsmonopol. Apotekarna kämpade emot den industriella läkemedelsproduktionen genom att driva gemensamma laboratorier ACO (apotekets composita), i syfte att motverka förskjutningen mot industrin. Trots dessa insatser kunde inte den storskaliga industriella produktionen förhindras. (Stanfors och Öberg, 2007) Apotekarutbildningen har under 1900-talet förändrats och gått från att vara professionsanpassad till att bli professionsbefrämjande (Claesson, 1989). Apotekarens arbetsuppgifter på apotek har sedan dess i stora drag omfattat distribution och information (Bisell och Traulsen, 2005). En hel del av den gamla praktiska utbildningen (hantverksmässig läkemedelstillverkning) har kommit att bli en teoretisk utbildning om läkemedlens tillkomst, verkan och användning. Utbildningen blev alltmer akademisk, snarare än yrkesspecifik som den tidigare var (Claesson, 1989). År 1992 bildades en samarbetsorganisation mellan de farmaceutiska fakulteterna inom EU (europiska unionen) i syfte att harmonisera apotekarutbildningen inom unionen. EAEP (European Association for Faculties of Pharmacy) visade att den svenska apotekarutbildningen hade en relativt god överensstämmelse med genomsnittet av apotekarutbildningarna i de länder som ingick i EU. (Lönngren et al, 1999) I mitten av 1990-talet vidtogs en ändring av apotekarutbildningen, utbildningen ändrades från att endast klassas som en vårdutbildning till att nu passa in som vård- och naturvetenskaplig utbildning. Den ändrade klassificeringen avspeglade apotekarens roll inom läkemedelsindustrin. (Lönngren et al, 1999) Apotekarutbildningen i Sverige idag Apotekarutbildningen på Uppsala universitet är uppbyggd på så sätt att studenten skall ges goda och fördjupande kunskaper i kemi, farmaci och biovetenskap. Läkemedel är utbildningens huvudfokus och programmet kretsar kring lärandet om läkemedlens struktur, egenskaper, effekter, tillverkning, prövning, användning, ursprung och utveckling (Uppsala universitet, 2012). Apotekarprogrammet består av fem års studier och leder till en yrkesexamen, det vill säga, en apotekarexamen med legitimation som är giltig i hela EU (Uppsala universitet, 9 2012). Det finns numera tre apotekarutbildningar i Sverige med vissa skillnader. Apotekarprogrammet i Uppsala är mera inriktad på kemi jämfört med apotekarprogrammet i Göteborg som har biokemi och biomedicin som huvudfokus (Göteborg universitet, 2012; Uppsala universitet, 2012). För att erhålla en apotekarexamen från Göteborg och Uppsala universitet ska studenten ha genomfört praktik på apotek i 6 månader under den tionde/sista terminen av utbildningen (Uppsala universitet, 2012; Göteborg Universitet, 2012). Umeå universitet har under hösten 2012 startat en nätburen och distansbaserad apotekarutbildning som är uppbyggd som 3+2 år utbildning. Det betyder att en student kan avsluta sin utbildning efter tre år (180hp) med en kandidatexamen (receptarieexamen). En egenvårdkurs och en kortare praktikperiod är därmed upplagd under år tre för att studenten först ska kunna bli receptarie, alternativt fortsätta sin utbildning och bli apotekare (Umeå universitet, 2012). Enligt bedömargruppen i en utvärdering av apotekar- och receptarieprogrammen i Sverige ska kundkommunikation få en väsentlig plats i båda utbildningarna. Eftersom dessa yrkesgrupper dagligen möter på problemställningar, krävs det att utbildningarna omfattar kundkommunikation dels teoretiskt och dels i praktisk handling. Dessutom borde kurser i läkemedelsgenomgångar, patientsäkerhet och farmakovigilans (kurs som behandlar upptäckt och utvärdering av läkemedelsbiverkningar och läkemedelsrelaterade problem) få en större plats i det framtida apotekarprogrammet. Utöver detta behöver utbildningen anpassas till framtidens arbetsuppgifter för apotekare och arbetsmarknadsutsikterna. För att apotekare ska kunna samarbeta med olika professioner likt fallen som har startats i andra länder blir samarbetskompetensen viktigare och borde därmed involveras inom programmet. Bedömargruppen menar också att apotekarutbildningen borde efterlikna den i Norge, USA, Australien och Storbritannien där apotekarrollen är i god utveckling. (Högskoleverket, 2007) Profession I samhällsvetenskaplig terminologi definieras profession som ett yrke med hög status, autonomi och auktoritet. Utbildningen som leder till ett sådant yrke är oftast universitetsbaserad och är av en avancerad karaktär. Medicin, teologi och juridik har varit de klassiska professionerna. (Evetts, 2003) Professionen apotekare Apotekaryrket var ända fram till 1900-talet en profession och hade en hög status i samhället, men i takt med att den storskaliga industriella läkemedelsproduktionen tog fart förlorade apotekaryrket rätten till tillverkning, lagring och tillblandning av läkemedel (Claesson, 1989; Bisell och Traulsen, 2005). Detta resulterade i en deprofessionalisering (förlorad eller försvagad profession) av professionen apotekare där den enda hörnstenen som kvarstod var dispenseringen (Bisell och Traulsen, 2005). Apotekarna ansåg sig själva vara överkvalificerade för arbetsuppgiften på apoteket samt 10 allmänt underskattade i förhållande till sin höga kompetens och utbildning (Gilbert, 1998). Apotekarens/farmaceutens roll på apoteket i Sverige idag Farmaceutisk omsorg Rådgivningen på apoteken i Sverige ska bygga på begreppet ”farmaceutisk omsorg” (pharmaceutical care), en internationell farmaceutisk vårdfilosofi. Farmaceutisk omsorg är en service, baserad på professionell kompetens och ska ges av en yrkeskategori med ett professionellt ansvar. Syftet med farmaceutisk omsorg är att förbättra patienters läkemedelsanvändning för att på sikt bidra till bättre livskvalité och hälsa. Stor fokus ligger på att apotekspersonalen ska möta patientens behov av stöd i sin läkemedelsanvändning med hjälp av dialog. Farmaceutisk omsorg omfattar tre steg nämligen; värdering av patientens behov av förbättrad läkemedelsanvändning, exempelvis genom kartläggning av läkemedelsrelaterade komplikationer, sätta in de åtgärder som kan tänkas vara till hjälp samt följa upp konsekvenserna av vidtagna åtgärder. (Bernsten, 2011) Receptprocessen Professionen apotekare, samhällets läkemedelsexpert utvecklades i takt med bildandet av apotek. Receptprocessen har sedan dess blivit den huvudsakliga arbetsrutinen på ett apotek. Receptprocessens aktiviteter har genom tiderna förändrats genom att tidigare innefatta beredning, etikettskrivning och prisberäkning till att idag vara koncentrerad kring professionell dialog med patienten i syfte att expediera rätt och stödja läkemedelsanvändningen. Oftast har det viktigaste för kunden dock varit att få sitt läkemedel snabbt och därmed inte själva kommunikationen om läkemedlet och dess användning. Farmaceutens professionella ansvar vid receptexpeditionen är att väga samman kundens behov och krav för att säkra att kundens läkemedelsanvändning sker på bästa möjliga sätt. Uppgiften för apotekaren (och receptarien) vid receptexpeditionen är att expediera läkemedel till rätt patient med rätt dosering och information. (Wennberg, 2011) Rådgivning i receptexpeditionen Enligt (LVSF 2009:13) får endast farmaceuter(apotekare och receptarier) tillåtelse till färdigställande och utlämnande av läkemedel. Farmaceuten ska inför utlämnande av läkemedel och teknisk sprit genomföra författningsmässig, farmakologisk samt teknisk kontroll. Enligt läkemedelsverkets föreskrifter ska apotekspersonalen ge patienten/ djurägaren en individuellt anpassad information för att på bästa möjliga sätt säkra att patienten/djurägaren kan använda läkemedlet på rätt sätt (LVSF 2009:13). För att möjliggöra detta och avgöra vilken information som ska nå patienten ska personalen ha en dialog med patienten (Bernsten, 2011). Personalen ska dessutom informera patienten om administreringssätt, förvaring av läkemedlet samt om det finns möjliga läkemedelsinteraktioner med respektive läkemedel (LVSF 2009:13). 11 Rådgivning i egenvården Egenvården omfattar det område på apoteket med receptfria produkter som kunden själv kan plocka utifrån dess sjukdomstillstånd. För att patienten ska kunna välja rätt receptfritt läkemedel är det därmed ett krav att det alltid ska finnas minst en rådgivare på egenvården (Westerlund, 2011). EU anser att farmaceuten är nyckelpersonen vid rådgivningen på egenvården. Farmaceuten ska ge allmänheten rådgivning vid egenvård samt att vid vissa fall hänvisa till läkare (European Commission, 1994). I Sverige finns det möjlighet att utbilda sig till apotekstekniker som också kan arbeta inom apoteksväsendet. Apotekstekniker har rådgivning av receptfria läkemedel som en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna (Studentum, 2012). Detta motsäger en del av det som EU betonar, nämligen att farmaceuten har nyckelrollen i egenvården. Skillnader i arbetsuppgifter mellan apotekare och receptarie Med farmaceut menas de apotekspersonal som kan expediera receptbelagda läkemedel. Till den yrkeskategorin hör apotekare och receptarier. Receptarieprogrammet omfattar tre års studier på universitet och leder till en receptarielegitimation, en yrkesexamen som kan tillgodoräknas i Finland och Norge. (Farmaceuterna, 2012) Skillnaden i antal utbildningsår samt kompetens mellan en receptarie och en apotekare märks inte för allmänheten i och med att dessa två yrkesgrupper i stort sett utför samma formella arbetsuppgifter på apotek. Med detta som bakgrund har apotekare blivit allt mindre verksamma på apotek (före omregleringen av apoteksmarknaden) och därmed sökt sig till andra tjänster inom läkemedelsområdet. (Bernsten, 2011) Kvalificerade arbetsuppgifter för apotekare på apotek i Sverige idag Läkemedelsansvarig I samband med riksdagens beslut om omregleringen av apoteksmarknaden infördes rollen läkemedelsansvarig farmaceut på apotek. Det betyder att den som driver ett öppenvårdapotek ska ha en läkemedelsansvarig vilken ansvarar för att verksamheten på apoteket uppfyller de krav som finns från läkemedelsverket. (Läkemedelsverket, 2012a) Trots att det finns en läkemedelsansvarig är det tillståndshavaren/apoteksägaren som har det övergripande ansvaret för apoteket. I Svensk författningssamling finns det inga krav på att tillståndsinnehavare skall vara utbildad apotekare eller receptarie. Tillståndsinnehavaren ska dock se till att ha farmaceuter anställda samt utse en läkemedelsansvarig med rätt kompetens. (LVFS 2009:366) Apotekare kan inneha rollen som läkemedelsansvarig utan någon kompetensprövning, apotekarexamen anses vara tillräcklig. För att en receptarie ska kunna utses till läkemedelsansvarig måste denne bedömas individuellt gällande kompetens och erfarenhet. Apotekare har därmed ett försteg att få rollen som läkemedelsansvarig 12 gentemot receptarien, tack vare deras längre akademiska utbildning (LVFS 2009:9). Sveriges Farmaceutförbund (SFF, 2009) anser att apotekare är de mest lämpliga för rollen som läkemedelsansvarig och föreslog 2009 följande: ”Regeringen har föreslagit formuleringen ”Endast apotekare, eller annan farmacevt med tillräcklig kompetens och erfarenhet för uppgiften, får utses till läkemedelsansvarig”. Sveriges Farmacevtförbund kommer till regeringen att föreslå ett alternativ till lagtext, nämligen ”Endast apotekare, eller annan farmacevt med motsvarande kompetens och erfarenhet för uppgiften, får utses till läkemedelsansvarig”. I den formuleringen är ordet tillräcklig ersatt med motsvarande, vilket ställer helt andra krav på hur Läkemedelsverket ska bedöma kompetensen hos den läkemedelsansvarige, som tillståndsinnehavaren anmäler till myndigheten. Samtidigt utesluter den inte receptarier med relevant vidareutbildning och erfarenhet.” Trots att apotekare har ett försteg att bli läkemedelsansvarig på apotek visar det sig att 58% av apoteken i Sverige har en receptarie som läkemedelsansvarig, enligt en studie som läkemedelsverket sammanställt. (Nygren, 2011a) Utökad apotekarroll på apotek i och utanför Sverige Bokad rådgivning/läkemedelsprofiler Sedan 2002 infördes det på ett stort antal svenska apotek en ny apoteksservice, bokad rådgivning, också kallad läkemedelsprofiler. Syftet med denna apotekstjänst var att stödja en patients läkemedelsanvändning för att så mycket som möjligt erhålla en optimal effekt av läkemedelsbehandlingen. Patienten kunde boka tid för en kostnadsfri rådgivning, inklusive en kort uppföljning och tjänsten kunde ges av antingen receptarie eller apotekare. Dock krävdes det att dessa farmaceuter skulle ha genomgått teoretiska och praktiska vidareutbildningar i farmaceutisk omsorg och kommunikation. För att delta i dess vidareutbildningar måste farmaceuten dessutom ha avklarat ett test i farmakologi. (Montgomery, 2009) Anna Montgomery visar i sin doktorsavhandling i samhällsfarmaci att patienter som använde sig av ”bokad rådgivning” är generellt mer oroliga för sin läkemedelsanvändning än patienter som inte utnyttjar denna apotekstjänst. Hon visar dessutom att patienter som utnyttjar tjänsten efter genomförd rådgivning får en tryggare bild av sin läkemedelsanvändning (Montgomery, 2009). Tjänsten ansågs av farmaceuter kunna bidra till en ökad roll för farmaceutyrket men förvisso något tidskrävande samt att det ibland saknas stöd från båda läkare och apotekschef. (Montgomery et al, 2007) Förskrivningsrätt, läkemedelsgenomgångar och apotekschef i andra länder Storbritannien införde under våren 2006 med förutsatt extrautbildning en viss förskrivningsrätt för apotekare. En sådan förskrivning, delegerande (supplementary prescribing) tillåter apotekare att förnya recept på läkemedel för patienter med 13 kroniska sjukdomar som under flera år intagit samma preparat (Emmerton et al, 2005). I Danmark kan apotekare som tjänstgör på öppenvårdsapotek leda enkla läkemedelsgenomgångar, sådana genomgångar som inte kräver något samarbete mellan olika professioner (exempelvis läkare och apotekare). Det finns ingen särskild lokalisation för läkemedelsgenomgångarna och de kan ske på exempelvis apotek eller på sjukhem. Förutsättningarna för att detta ska fungera är att apotekaren ska få tillgång till all relevant information om patientens läkemedel (Nygren, 2012a). I Norge, Storbritannien och Irland är det ett krav att apotekschefen är en legitimerad apotekare, något som också kan ses som en överordnad roll för apotekare på apotek (Högskoleverket, 2007). I Sverige har det däremot på senaste tiden blivit en trend att anställa ekonomer (icke farmaceuter) som apotekschefer, något som fått kritik av svenska apotekare och övriga farmaceuter (Nygren, 2011b). De svenska apoteken har i dagsläget ingen tillgång till journalinformation om patienterna. Detta är något som är tillgängligt i andra länder vilket kan tänkas vara av värde att införa på de svenska apoteken. Med hjälp av journaler kan apotekare (och andra farmaceuter) föra individuellt anpassade kunddialoger, något som i sin tur kan vara gynnsamt för patientens läkemedelsanvändning. (Wennberg, 2011) Samhällets behov av apotek och apotekarens expertis Vad kan apotekare och apotek bidra med? Sedan omregleringen av apoteksmarknaden i Sverige har antalet apotek och försäljningsställen för läkemedel ökat. Den ökade tillgängligheten av läkemedel kräver farmaceutisk kunskap och enligt Sveriges farmacevtförbund är apotekarna och receptarierna de yrkeskårer som ska se till att patienten tar ansvar för sin läkemedelsanvändning. För patienter med kronisk behandling är detta av stor betydelse i och med att de ofta har problem med följsamhet. (SFF, 2011) Sverige har en total kostnad för läkemedel på cirka 35 miljarder kronor om året. Kostnaden av felaktig läkemedelsanvändning har uppskattats vara 10 miljarder kronor, en siffra som tyder på att förbättringar inom läkemedelsanvändningen är nödvändiga (Regeringskansliet, 2009). Enligt Sveriges apoteksförening kan apotekarnas och även andra farmaceuters expertis utnyttjas för att förbättra läkemedelsanvändningen båda på apotek och sjukvården vilket kan bidra till stora besparingar, båda i pengar och i mänskligt lidande (Sveriges Apoteksförening, 2012). Brister i apoteksverksamheten ”Mystery shopping” Läkemedelsverket har genomfört en studie av ca 300 apotek samt andra försäljningsställen för läkemedel med syftet att kartlägga de rekommendationer som ges av personal vid köp av receptfria läkemedel. Resultaten visade att det i flera fall förekom 14 felaktig och bristfällig rådgivning, även på apotek. Dock har läkemedelsverket inte studerat vilka personalkategorier som står bakom de bristfälliga kundmötena. (Läkemedelsverket, 2012b) ”Medicinsk dialog, bristvara på apotek” I en tidningsartikel publicerat på Svensk farmaci omnämndes forskningsresultat av en forskargrupp vid institutionen för farmaci på Uppsala universitet. Syftet med studien var att utreda hur mycket tid som ägnas åt medicinsk dialog vid receptexpedition på svenska apotek. Totalt studerades knappt 300 kundmöten och i en femtedel av dem saknades medicinsk dialog. Resterande samtal innehöll kortvarig medicinsk kommunikation, där hälften av samtalen varade i mindre än 10 sekunder. (Nygren, 2012b) Vad är då apotekarens roll i detta och vad kan det bli? Kan apotekaren vara nyckelpersonen för att förbättra läkemedelsanvändningen och patientsäkerheten i samhället. Detta arbete kommer att behandla hur apotekarens roll på apotek är idag samt se om det kan finnas förbättringar eller aktiviteter som kan bidra till en fördjupad roll för apotekare på apotek. Förmodligen kan den fördjupade rollen på sikt bidra till en minskning av de läkemedelrelaterade problemen i samhället. Syfte Syftet med arbetet är att analysera apotekarens roll på apotek i Sverige idag. Dessutom är ett delsyfte att utforska om det finns nya kvalificerade arbetsuppgifter och/eller förbättringar på apotek som kan tänkas bidra till en fördjupad roll för apotekaren i framtiden. Ett annat delsyfte är att studera apotekarutbildningens relevans för apoteksarbete. Metod En kvalitativ analys av apotekarrollen genomfördes med hjälp av enskilda personliga intervjuer och telefonintervjuer (Lantz, 2007). Respondenterna valdes utifrån tre kategorier: apotekare som arbetar/har arbetat på apotek (1), apotekare som arbetar/har arbetat med att utveckla apotekarens roll på apotek (2) samt apotekare inom universitet som är engagerade i utbildningsfrågor (3) (se bilaga 1). Totalt intervjuades 14 personer varav 11 var personliga och 3 telefonintervjuer. Intervjuguiderna bestod mest av öppna frågor(se bilaga 2 och 3). Urvalet från kategori 1 och 2 fick besvara frågorna i bilaga 2. Frågeguiden anpassades efter respondentens befattning, yrkesverksamhet och utbildning samt att det i samtliga intervjuer tillkom flera följdfrågor/frågor beroende på hur personen svarade. Deltagaren som tillhörde kategori 3 fick besvara frågorna i bilaga 3. Samtliga respondenter inom kategori 1 identifierades med hjälp av dels uppsatsförfattaren, dels handledare. Urvalet inom kategori 2 och 3 tillkom med hjälp av handledaren. Kontakt för förfrågan om deltagande i intervju med samtliga respondenter 15 genomfördes med hjälp av ett brev via e-post (se bilaga 4 och 5), som innehöll information kring och inför intervjun. Inför varje intervju informerades respondenterna om arbetes syfte. Personernas befattning och årtalet de examinerades tillfrågades före intervjun (se bilaga 5). Dessutom upplystes respondenterna om att deras uttalanden kunde användas i arbetet men att det inte skulle vara möjligt att identifiera vilken respondent om sagt vad. Den första intervjun användes både för analys av de berörda frågeställningarna samt som provintervju. Provintervjun genomfördes i syfte att dels mäta den ungefärliga tiden för en intervju, dels för att respondenten skulle komma med återkoppling på frågornas utformning samt intervjutekniken. Provintervjun bidrog till en del justeringar i frågeguiden. Frågeguiden genomgick dessutom smärre justeringar under intervjustudiens gång. En intervju kunde inte genomföras helt på grund av tidsbrist och respondenten svarade endast på hälften av intervjufrågorna. Dessa svar användes dock i analysen. Samtliga intervjuer spelades in digitalt och innehållet transkriberades och svaren delades upp i för syftet relevanta kategorier. Analyserna sammanfattas i form av beskrivande text tillsammans med något/några illustrerande citat. Dessa är markerade med kursiv stil där varje respondent har fått en siffra, som tillkommer efter varje citat. Resultat Apotekarens generella betydelse för apoteksverksamheten I stora drag kom det fram två olika uppfattningar om vad betydelsen av en apotekare på apotek är. För en del betyder apotekare på apotek inte något speciellt, apotekaren är en del av recepturen på ett apotek tillsammans med andra farmaceuter. Apotekare betyder ingenting speciellt i förhållande till receptarien, de gör samma jobb, de är lika duktiga2. Strax innan jag började jobba på apotek så såg jag på en apotekare som en förlängning av vårdkedjan, jag tänker på apotekare i samma termer som jag tänker på sjuksköterska och läkare /…/Min uppgift var att se till att läkemedelsanvändning var säker och rationell/…/ men det jag upplevde när jag väl kom till apotek var att man gärna ville ha den biten men det blev lite för mycket fokus på att mer vara butiksföreståndare nästan, du ska ta hand om försäljning och vara involverad i kampanjer /…/ att apotekare var mer av ett läkemedelskunnigt butiksbiträde 12. Den andra uppfattningen är att apotekare på apotek betyder en kompetenssäkring och ett stöd för apoteksverksamheten idag. Vad betyder det för mig, det betyder en person som kan ha det fulla ansvaret, om jag ska svara kort, som har en djup kunskap om läkemedel, att man kanske förstår sig på de bakomliggande orsakerna till saker och ting, om läkemedel alltså1. 16 Arbetsuppgifter Samtliga respondenter anser att i den dagliga apoteksdriften, med det menas de ordinära arbetsuppgifterna på apotek (receptexpedition och rådgivning), så har apotekare och receptarier samma arbetsuppgifter. Det finns ingen tydlig skillnad, båda yrkesgrupperna ansvarar för att ta emot recept, informera patienten samt ge rådgivning vid receptexpeditionen och egenvården. Dessutom ska apotekare också lik annan personal vid behov plocka fram varor och ta emot beställningar. Det är en person som expedierar läkemedel och ger råd som andra farmaceuter och som ser till att patienten får bra information om sina läkemedel5. En av respondenterna upplevde under sin praktiktid att apotekare oftare än receptarier fick ansvara för de utredande frågorna på apoteket. Respondenten menade dock att praktikapoteket var stort och att det kunde vara anledningen. När denna person senare blev verksam på ett mindre apotek var inte dessa arbetsuppgifter enbart fördelade till apotekare. Jag kommer ihåg att under min praktik så sa receptarierna det här typiskt en apotekaruppgift och så jag fick göra utredande uppgifter. Jag vet inte om det delvis var för att jag var student eller om apoteket var lite större. Sen när jag började jobba på ett mindre apotek, då där var mer att alla gjorde i princip samma sak1. Roller En del av de intervjuade anser att en apotekare idag kan inneha vissa roller på apotek som skiljer sig från receptarier men att det är beroende på hur lång yrkeserfarenhet en apotekare har samt vilket apotek personen i fråga är anställd på. En apotekare som arbetat på apotek (särskilt de med lång erfarenhet från apoteksbranschen) brukar vara den person som tar de lite djupare och mer komplicerade frågeställningarna kring patienters läkemedelsrelaterade problem. Under vissa situationer som kan uppträda på apotek, exempelvis om en patient har frågor av svårare karaktär kring sina läkemedel är det mer fördelaktigt med apotekarkompetens menar en respondent. Apotekare brukar oftare vara denna nyckelperson på apotek som övrig apotekspersonal vänder sig till vid frågor och diskussion. De flesta dagliga uppgifter löses med receptariehjälp, deras utbildning är gjord för det. Frågor av svårare karaktär, prata med läkare eller ha djupare diskussion med patient så är apotekare mera lämplig och är till nytta. Apotekarkompetensen är då bättre. Även för diskussion med kollegor, bollplank, lite som specialist på apoteket6. Alltså inga legala skillnader i arbetsuppgifter förutom läkemedelsansvarig mellan apotekare och receptarier men i praktiken finns det definitivt olika roller tycker jag, svårare frågor kan analyseras av en apotekare/…/Beror egentligen på hur man ser på apoteksverksamhet om det handlar om att läsa receptet, rätt dosering, rätt preparat då finns det ingen skillnad. Om man ser en vidare mening med apoteksverksamhet då absolut finns det apotekarroller på apoteket7. 17 Dock menar en del av deltagarna i studien att nyckelpersonen på apotek inte alls behöver vara en apotekare och att det idag finns många receptarier med lång arbetserfarenhet som har den rollen. Nyckelpersonen kan lika väl vara en receptarie, i många apotek kan det vara en receptarie som jobbat länge som alla på apoteket brukar fråga, så det behöver inte vara en apotekare8. Nej jag tycker inte det finns något som en apotekare kan göra mer för att bidra med bättre apoteksservice2. En av respondenterna menar att apotekaren idag inte har någon övergripande roll på apoteket, eftersom det inte finns befogenheter för att utvidga rollerna, men att rollerna kan finnas. Om man ska vara väldigt krass så är det expedition av läkemedel och ge råd om läkemedel, för att det finns inga befogenheter för att kunna göra något annat4. Läkemedelsansvarig Samtliga respondenter tar upp att en apotekare har ett försteg när det gäller att få tjänsten som läkemedelsansvarig. En del anser att apotekarens kompetens är mest lämplig för att hålla ett kvalitetssystem på apotek. Vidare menar de att det finns en hel del receptarier med lång arbetslivserfarenhet som kan klara av uppgiften, men tycker att chansen är större att hitta de rätta kvalifikationerna hos en apotekare. Dessutom tycker dessa respondenter att rollen som läkemedelsansvarig uteslutande borde innehas av en apotekare eftersom det ger apotekaren en definierad yrkesroll, något som anses behövs. Ja jag tycker att det ska vara en apotekare, alltså det måste finnas något som kittlar lite. Jag kommer ihåg att när jag var läkemedelsansvarig så gick jag liksom flera steg bakåt för att utreda ett problem/…/om en arbetsgivare ska utse en läkemedelsansvarig och får välja mellan en apotekare och en receptarie så är chansen större att hitta de rätta kvalifikationerna hos en apotekare6. Ja det tycker jag, apotek handlar inte bara om att sälja, vi måste ha ett kvalitetssystem, och det ger oss en definierad roll, det är något vi behöver!4. En del andra kunde inte riktigt bedöma om apotekarna är mest lämpliga och anser att det viktigaste att det är en person med lång yrkeserfarenhet på apotek. En receptarie kan därför också klara av att vara läkemedelsansvarig. Jag tycker att receptarie kan klara av det 3. En av respondenterna har en helt annorlunda uppfattning gentemot övriga respondenter och tycker att tjänsten som läkemedelsansvarig lika gärna kan innehas av en apotekstekniker. Denna respondent tycker att rollen som läkemedelsansvarig inte alls kräver någon form av djup kunskap. Respondenten menar därmed att apotekar- och receptariekompetensen inte är nödvändig för tjänsten. 18 Alltså farmfacket har hakat upp sig på det här med läkemedelsansvarig att det ska vara en apotekare. Alltså det är ingenting, det handlar ingenting om djup kunskap. En duktig tekniker kan klara av det, det är bara enkla protokollgrejer. Jag tycker inte att kampen ska ligga där!1. Specialistapotekare och terapiområdesexpert En del av deltagarna nämnde att det idag finns en tjänst, så kallad specialistapotekare, som vissa apotek kan ha. Specialistapotekartjänsten är en kvalificerad arbetsuppgift som en apotekare kan anställas som, vilken går ut på att apotekaren bland annat försöker hitta de frågor som kunderna på apoteket ställer och som personalen tycker är av svårare karaktär. Specialistapotekare arbetar med att skapa material och utveckla kompetensen bland apotekspersonalen samt medverka som ett extra stöd för apoteket. Apotekarkompetensen anses tillföra mycket för just den tjänsten till skillnad mot vad den kan tillföra för de ordinära arbetsuppgifterna på apoteken, menar en deltagare. En respondent nämnde även att en apotekare kan ha rollen som terapiområdesexpert. En sådan tjänst innebär att apotekaren är specialist inom ett visst terapiområde ex hjärtoch kärl läkemedel. Anställda apotekare inom denna tjänst är dock väldigt få idag. Apotekare gör en stor nytta på apotek om de anställs i specialisttjänster och inte i driften, alltså expedition. Vi ska inte ta över receptariernas jobb, det är för dyrt för apotek att ha flera apotekare3. Roller under monopol apoteksmarknad Två av respondenterna talade om att det fanns speciella roller för apotekare på apotek före omregleringen av apoteksmarknaden. Informationsapotekare var en sådan tjänst som gick ut på att en apotekare ansvarade för att informera personal på olika apotek i samma region om nya läkemedel. Rollen är inte lika tydlig idag. En annan respondent nämnde att en apotekare kunde ha rollen som lokalt tjänstansvarig. En sådan roll stod för kunskapsstöd och uppdatering för farmaceuter som genomförde bokad rådgivning. Dessutom ansvarade den lokala tjänstansvarige för kompetensutveckling av patientorganisationer och marknadsföring av tjänsten bokad rådgivning. En annan likartad roll som apotekare på apotek kunde inneha kallades allmän farmaceutisk specialist, som gick ut på att en apotekare ansvarade för kompetensutveckling av apotekspersonalen. Sådana roller syns inte lika tydligt efter omregleringen av apoteksmarknaden menar dessa respondenter. Vidare menar en respondent att apoteken efter omregleringen snarare har varit mer en del av detaljhandeln än hälso- och sjukvård vilket kan ha lett till en försvagad apotekarroll. Tycker att det fanns flera roller förut men nu känns det som om apotekarrollen har tunnats ut6. Med tanke på att det har blivit ännu mer press på kortare köttider så har det liksom inte blivit bättre, det snarare blivit sämre4. Det har varit en större fokus på effektivitet, kortare köttider och försäljning än tidigare. En av dessa respondenter menar dock att denna trend kan komma att ändras och menar 19 att apoteksverksamheten kommer att förbättras i framtiden. Mer om detta diskuteras i stycket framtiden. Vågen har liksom skjutits åt detaljhandelshållet efter omregleringen men jag tror och hoppas att det kan komma att räta upp sig7. Apotekaren, receptarien eller apoteksteknikern? En respondent menar att apotek generellt har en stor betydelse för allmänheten och flera patienter utnyttjar det som den första hjälpen i vårdkedjan. Flertal patienter söker sig till apoteket för behandling av sina åkommor för att slippa långa väntetider i vårdcentraler och akutmottagningar. Dock menar respondenten att det är svårt att veta vilken yrkeskår på apoteket som främst bidrar med detta. Är det apotekare, receptarier eller apoteksteknikerna? Jag tycker att apotek har en stor roll i samhället, kunder har stor nytta och ser apoteket som det första länken i vårdkedjan3. Apotekarutbildningen Nästan alla deltagare i intervjustudien anser att apotekarutbildningen är delvis relevant för arbete på apotek. Apotekarutbildningen bygger på djupa grundkunskaper som inte helt kommer till användning vid arbete på apotek. Dock anser vissa att apotekarprogrammet bidrar till att apotekare lättare kan tillägna sig kvalificerade arbetsuppgifter. När det gäller att klara av arbetsuppgifter vid den dagliga apoteksdriften är majoriteten av deltagarna ense om att receptarieprogrammet är tillräckligt och att det är onödigt att studera en längre utbildning. En del menar att receptarieprogrammet räcker väl om studenten inte är intresserad av att arbeta inom läkemedelsindustrin eller inneha kvalificerade arbetsuppgifter på apotek som läkemedelsansvarig. Nej jag skulle inte säga relevant, inte med tanke på hur apoteket ser ut idag12. Jag skulle säga att den är delvis relevant, på lång sikt relevant 5. Programmets kursomfång och användning av kunskaperna på apotek Majoriteten av deltagarna anser att det råder brister i programmets innehåll och att det inte är helt anpassat för att arbeta på apotek. Från början när man första gången började sin praktik så kände man att man inte kunde någonting, teorin och praktiken är helt olika9. En del anser att det skulle behövas större fördjupande kunskaper inom farmakoterapi (Läkemedelsbehandling av sjukdomar) och farmakologi (kurs som behandlar läran om verkningsmekanismerna för de vanligaste läkemedelsgrupperna). Exempelvis vill flertalet av deltagarna att det ska vara obligatorisk att läsa fördjupad farmakoterapi, läkemedel och äldre samt en extra egenvårdskurs. En deltagare nämner också att det borde finnas kurser med multiprofessionellt teamarbete, exempelvis att 20 apotekarstudenter samläser med läkarstudenter. Detta är något som behövs för arbete på apotek och på sjukvården. farmakoterapi är den mest relevanta kursen och som behövs för att jobba på apotek, det ligger närmast verkligheten12. Andra kurser som flertalet av deltagarna önskar sig ha i programmet är kundkommunikation, kundpsykologi samt entreprenörskap. En deltagare menar också att det finns gott och väl med utrymme för sådana kurserna under praktikperioden, som anses vara onödigt långt. Att praktikkursen tillkommer under sista terminen på apotekarprogrammet anses av majoriteten av deltagarna vara något negativt. En deltagare tycker att det skulle vara mera gynnsamt att införa en delad apotekarpraktik, att studenten efter två års studier gör en del av sin praktiktjänst samt att ha en egenvårdskurs tidigare i programmet. Detta gör att studiegången och yrkesvalet blir enklare och tydligare. Det är helt annan värld. Man läser farmakologi typ i termin tre. Kurserna är inte i rätt ordning. Mycket lär man på plats. Praktiken borde vara någonstans i mitten på utbildningen10. En annan deltagare menar att fokuset på utbildningen bör vara mer koncentrerad runt patienten. de saknar att kunna argumentera och kunna informera en tredje man, det vill säga att kunna informera patienten som inte har någon kunskap om läkemedel, det handlar om kommunikationsbiten och sen kanske mer farmakologi13. Den större delen av deltagarna har inte haft något behov/någon användning av kemikunskaperna för att klara av arbetet på apotek. En del menar att det skulle vara bättre med nedskärning av en del av fördjupningskurserna i kemi. Dock menar dessa deltagare att detta är svårt i och med programmet inte endast är tänkt för att förbereda studenterna för arbete på apotek. Sådana kurser är nödvändiga för arbete inom läkemedelsindustrin och forskning. Nej alltså tycker att kemikurserna är lite ”overkill” för att jobba på apotek, men tycker inte de ska ta bort de, de är bra om man vill jobba någon annanstans!4. Vidare menar en respondent att kunskaper som är relevanta för arbete på apotek utgör en relativt liten del av det studenterna lär sig på apotekarprogrammet. Samtliga tycker dock att grundkunskaper i kemi är viktiga för arbete på apotek. Jo tillexempel om jag ska förklara för en kund varför NSAID-preparat inte är bra att ta om man är astmatiker så bottnar det i någon kunskap om kemi, men kanske inte fördjupande kemi7. Kunskaper från kurserna farmakognosi (kurs som behandlar naturprodukter som framförallt används som läkemedel) och galenisk farmaci (kurs som behandlar läkemedelsberedning och tillverkning) ansågs inte heller ha någon väsentlig betydelse för att lösa problem i den dagliga apoteksdriften. 21 Ursäkta men varför har vi överhuvudtaget farmakognosi, den har totalt sprungit iväg från verkligheten, jag vet inte, det var basen för apotekarprogrammet bakåt i tiden, men nu finns det ingen anledning att ha den, men jag förstår att de kämpar för att få ha den kvar 1. En deltagare menade däremot att för tjänsten som specialistapotekare kan kunskaperna i vissa kemikurser och andra kurser inom apotekarprogrammet delvis behövas. När jag började jobba som specialistapotekare så fick jag bläddra tillbaka på gamla kursböcker i farmakognosi, farmakologi och analytisk kemi3. En hel del varierande åsikter har trätt fram gällande frågan om apotekarutbildningen ska delas upp i olika inriktningar beroende på vilken framtida befattning en apotekarstudent är intresserad av. En del anser att uppdelning är en intressant idé som kan fungera i verkligheten. Jo absolut, tycker till och med att det borde finnas tre inriktningar: apotek, klinisk farmaci och läkemedelsindustri och man ska inte glömma att apoteksarbete behöver också klinisk farmacidelen7. En respondent som är för detta förslag anser att Sverige borde efterlika apotekarprogrammet i USA där alla apotekare utbildas till kliniska farmaceuter och för att tjänstgöra på apotek och sjukhus. Vidare menar respondenten att apotekarprogrammet i Sverige (speciellt Uppsala universitet) utbildar studenterna till kemiapotekare. Andra tycker att idén om att separera utbildningen är någorlunda olyckligt eftersom det exkluderar möjligheten för en apotekare att byta från en befattning/bransch till en annan. Nej tycker inte att det ska vara uppdelat för att hur kan man veta vad man ska jobba med från början av sin utbildning, tycker inte man ska ta bort valmöjligheten2 att splittra utbildningen ser man inte som en fördel, det är bättre om man senare specialiserar sig, exempelvis det här med klinisk farmaci13. Skillnader mellan receptarie och apotekarutbildningen, mer nytta eller slöseri? En respondent som både är legitimerad receptarie och apotekare hävdade att apotekarprogrammet gav en mycket bättre helhetsbild av saker och ting. Bland annat märkte personen att de bredare kemikunskaperna gav en djupare förståelse och var till hjälp för att besvara komplicerade frågor som kunde uppträda på apotek, något som inte kunde åstadkommas när personen i fråga arbetade som receptarie. Respondenten menade att receptarieprogrammet inte alls gav dessa tillgångar. Jo jag tycker att apotekarprogrammet gav mig mycket bättre förståelse, alltså visst finns det flertal kunniga receptarier med lång arbetserfarenhet men arbetserfarenhet ger inte kunskaper i kemi. Nu får jag mer uppmärksamhet av personalen och de kommer och frågar mig, plus att jag kan ge bättre svar än när jag jobbade som receptarie14. 22 Kompetens, självförtroende, inflytande och ledarskap Kompetens En del av respondenterna anser att de inte använder sin kompetens i de flesta kundmöten. En av anledningarna till detta är bland annat att flertalet av kundmötena anses vara enkla och bygger på rutinärenden. nej jag använder inte mig av min kompetens i de flesta kundmöten, för att de flesta kundmöten är enkla /…/ Grundkompetens i farmaci är väldigt viktigt men mycket på apotek görs på rutin3. En annan anledning är att kundmötena (vid receptexpedition) i många fall handlar om att patienten expedieras läkemedel som denne har haft under en lång tid. Det anses därmed onödigt att ge information kring dessa läkemedel eftersom patienten redan har stor erfarenhet av sin läkemedelsanvändning. Två av respondenterna menar att de önskar sig ha kunnat använda sin kompetens men att det inte finns läge för det i och med att ekonomi och tidsbrist utgör ett stort hinder på apotek. Fokusen på effektivitet och korta köttider gör att tiden för varje kundmöte måste reduceras. Ekonomin är därmed beroende av tiden, om en apotekare ska ha ett utförligare kundmöte så finns risken att patienter som står i kön lämnar apoteket. nej, för att det inte finns behov av det. Systemet är utformat så att man inte kan tjäna pengar på annat än att sälja läkemedel per tidsenhet, kompetensen skulle kunna användas mycket mer om incitament fanns4. Det finns dock en viss enighet om att en stor del kompetensen kan behövas vid vissa kundmöten. Den andra delen av deltagarna har uppfattningen att en apotekare brukar använda sig av sin kompetens i de flesta kundmöten, utan att veta om det. En av deltagarna menar också att apotekarkompetensen på apotek är av stor betydelse i många kundmöten båda på receptexpedition och egenvården. jag tror man använder sig av sin kompetens mer än vad man tror6. En stor del av deltagarna menar att en blivande apotekare som arbetar på apotek idag kan känna sig överkvalificerad för sina arbetsuppgifter. Speciellt gäller detta om apotekaren inte har någon typ av kvalificerad arbetsuppgift (ex läkemedelsansvarig) utöver de ordinära apoteksuppgifterna. Slöseri med tid och kraft för att göra samma jobb, speciellt om man inte vill bli läkemedelsansvarig eller chef8. Större delen av deltagarna menar som tidigare nämnt att det är onödigt att utbilda sig till apotekare om studenten endast vill arbeta på apotek. Om man hundra procent vet att man inte vill jobba inom industrin och vill jobba på apotek så är receptarieprogrammet bättre, det är mer inriktat på apotek än apotekare3. 23 Däremot tycker en mindre del av respondenterna att apotekarutbildningen är ett bra val inför framtida tjänster på apotek. En deltagare är säker på att om arbetsuppgifterna och rollerna utvidgas och att ersättning för nya apotekstjänster introduceras så kommer apotekarkompetensen att behövas mycket mer. En del respondenter menar också att apotekarkompetensen även med dagens arbetsuppgifter gör stor nytta för apoteken. Apotekare tycks förstå sig bättre på doseringar och information från databaser än andra farmaceuter. En deltagare menar att apotekarkompetensen i det längre loppet är relevant och gynnsamt. Apotekarkompetensen skapar möjligheter att inneha specialisttjänster på apotek samt ger den blivande apotekaren ett bättre självförtroende och ett större logiskt tänkande jämfört med receptariekompetensen. En annan deltagare menar att kompetensen ger möjlighet att dra djupare slutsatser samt att lära sig ett arbetssätt. Apotekaren har under sin utbildning genomfört bland annat flera laborationer och utredande uppgifter vilket tycks vara på ett indirekt sätt användbart på apotek, exempelvis för tjänsten som läkemedelsansvarig. Av min erfarenhet, jag kan bara tala om vad jag har upplevt så tycker jag att apotekare förstår sig mycket bättre på doseringar och förstår sig bättre på FASS än receptarier, men det kan vara så att jag jobbat med duktiga apotekare9. En respondent tycker att apotekarens och receptariens kompetens kan jämföras med läkarens och sjuksköterskans kompetens. Med det menar respondenten att apotekare i förhållande till receptarie liksom läkare i förhållande till sjuksköterska har mycket djupare och bredare kompetens. Jag tycker att apotekare och receptarie kan visst jämföras med läkare och sjuksköterska, en sjuksköterska har inte alls samma kompetens som en läkare, detsamma gäller det mellan apotekare och receptarie7. En annan respondent delar inte denna uppfattning och tycker att receptarien med dagens receptarieprogram har en mycket god kompetens i förhållande till apotekarkompetensen och menar att de två programmen har likartade skillnader i kompetens som civilingenjör och högskoleingenjör. Två deltagare menar därmed att den farmaceutiska kompetensen hos apotekare och receptarier är lika stor och att apotekare inte ska förväntas få skilda roller på apotek. Apotekare har dock haft mer utredande uppgifter under sin utbildning och kan därmed dra djupare slutsatser. Förut hade 60% av apoteken inga apotekare anställda, då var de receptarier som hade den farmaceutiska rollen, men man hade några apotekare när det blev frågor som hade med hållbarhet, hållfasthet, komplicerade interaktioner, vilka typer av preparat, då är det apotekarna har den kunskapen. Farmakoterapikunskaperna är egentligen samma sak för apotekare och receptarier, det finns stora likheter där, den biten är samma sak13. 24 Självförtroende, inflytande och ledarskap Självförtroende Apotekare har bättre självförtroende och kan lättare bli läkemedelsansvarig eller chef1. En del respondenter upplever att en apotekare på apotek oftare har ett bättre självförtroende jämfört med övriga farmaceuter. Apotekarnas längre utbildning anses vara en bidragande orsak till det större självförtroendet i förhållande till receptariernas. Den längre utbildningen anses ge en större kompetens och resulterar i att apotekarna ”vågar mer”. man märker att en apotekare är tryggare i sin yrkesroll4. Vidare menar en respondent att en apotekare lättare än receptarier kan exempelvis motsätta sig ett generikautbyte om de märker att en patient inte klarar av det, vilket kan tolkas som att apotekare har större inflytande över patientens läkemedelsanvändning än vad receptarien har. jag misstänker att apotekare kan i alla fall om man har lite mer erfarenhet kan liksom lättare säga nej till exempel till ett generikabyte, om det inte är lämpligt för patienten, för att vi måste se till patienten1. Ledarskap I vissa intervjuer diskuterades apotekschefskompetensen på apotek, om det var mer lämpligt att anställa apotekare istället för andra yrkeskårer. De flesta deltagare hade uppfattningen att det är fördelaktigt med en person med farmaceutisk bakgrund eftersom den har en bättre koll på apoteksverksamheten. Deltagarna utesluter dock inte receptarier eller andra yrkeskategorier från att inneha den rollen. Dessutom menar en deltagare att en apotekstekniker med goda chefsegenskaper också kan klara av den rollen. Apotekschef kräver så att säga inga kunskaper i farmaci men man ska ha ledarroll och ha goda chefsegenskaper, en duktig tekniker med goda chefsegenskaper kan bli apotekschef3. Samtliga deltagare tycker att det viktigaste att en apotekschef har ett sinne för ledarskap och självförtroende. Tendensen att hitta sådana egenskaper tycks dock finnas hos många apotekare, menar en del av deltagarna. Det är bra att personen har farmaceutisk bakgrund för att man har bättre bild på verksamheten men det behöver inte nödvändigtvis vara en apotekare, men det är en vettig uppgift för apotekare3. Apotekarens roll inom läkemedelsanvändningen i samhället Detta ämne tillkom efter de två första intervjuerna och skrevs därefter till i frågeguiden och berörde apotekarens roll inom folkhälsan. Vissa av deltagarna ansåg att en apotekare tillsammans med övrig apotekspersonal (receptarier och tekniker) har haft en roll i att förbättra läkemedelsanvändningen i samhället. 25 absolut, och jag tror det som har varit problem är att vi har aldrig fått betalt för det vi gjort, (utöver försäljning) att vår roll har inte uppmärksammats och inte fått någon status 11. Om jag utgår från mig själv så ja, jag bidrar med god patientsäkerhet, jag försöker ge kunden god rådgivning kring bland annat dosering. Men en receptarie kan också ha den inställningen9. Resterande tycker dock att rollen finns men är osynlig och behöver synliggöras. En respondent menar också att det svenska apotekssystemet idag inte är utformat för att apotekaren på apotek ska kunna bidra med den rollen. Jag tycker att apotekare har en stor roll men idag är det inte riktigt på plats, men den borde ha en stor roll i samhället6. Allmänhetens och kundernas syn på apotek och apotekarens roll Samtliga deltagare menar att de upplevt varierande syn av allmänheten och kunderna på apotekaren och apotekarrollen. Deltagarna menar att de dagligen möter på kunder som ser apoteket som en distributionscentral där det viktigaste för kunden verkar vara att hämta ut sitt läkemedel, snarare än att få rådgivning kring sina läkemedel. Jag ska bara hämta ut mitt läkemedel hör man dagligen av en hel del kunder, vissa är faktiskt bara på apotek för att hämta2. Dock finns det också flertal kunder som har ett stort förtroende för apotekaren och apotek i allmänhet och utnyttjar apotek i hög grad för rådgivning kring läkemedel och sjukdomar. En respondent menar också att vissa kunder känner sig tryggare när de samtalar med apotekare än en receptarie, vilket säger att apotekaren fortfarande utgör en stor betydelse för allmänheten. Många kunder känner sig tryggare när de talar med mig eller någon annan apotekare, de frågar var är apotekare?9. En del av respondenterna har observerat att många kunder blir förvånade när de får rådgivning. Igår hade jag en kvinna bara som hade frågor om sina mediciner: kan jag fråga dig om det sa hon? då tänkte jag, ja det klart du kan, vem ska du annars fråga liksom? /…/Många har ingen aning om oss4. När man väl börjar prata med en kund så kan de säga” Oj vad mycket ni kan, ni kan ju lika mycket som läkarna”, och jag tänker: ja men självklart, visste inte du det?1. Vidare menar respondenterna att vissa kunder är allmänt ointresserade av apoteksservice och det finns flera som helst vill diskutera sin läkemedelanvändning med läkare, det vill säga att de har ett förtroende för en annan stor yrkeskår. 26 Orsaker till den försvagade apotekarrollen och kundernas syn på apotekaren Att kunderna blir förvånade när de får råd, att kunderna ser apoteken som en distributionscentral och att kunderna är ointresserade av apotekens tjänster är tecken på att apotekspersonalens roll inte är så stor bland en del av befolkningen. Om det är apotekarens, receptariens eller apoteksteknikerns roll är dock svårt att avgöra. Bakomliggande orsaker till den förmodligen försvagade rollen för apotekaren diskuterades i samtliga intervjuer. Jag skulle inte säga att apotekaren har fått en försvagad roll, den har alltid haft en svag roll, det är ingen skillnad idag från tidigare11. Okunskap Samtliga deltagare tycker att det råder en okunskap om farmaceutyrken i Sverige. En deltagare menar att apotekaryrket generellt är underskattat i Sverige och en stor del av befolkningen har ingen aning om vad en apotekare eller apotekarutbildningen är. Det var någon gång en kille som kom in på apoteket och frågade: men hur många dagar har du studerat för att bli apotekare8. Monopolet En av orsakerna till okunskapen är att apotekaryrket inte har marknadsförts på grund av monopolet. En respondent menar att apoteket under monopolet har lytt statsmakternas förväntningar och utrymme för egna initiativ har därmed inte funnits. Apotekaren har en hög status i andra länder eftersom det bara är apotekare som äger apotek, så är inte fallet i Sverige11. Köttider och effektivitet Fokusen på effektivitet och korta kötider både före och efter omregleringen tycks också ha varit orsaker till en försvagad apotekarroll i samhället. Den hetsiga miljön på flera apotek gör att apotekarna inte hinner med att exempelvis ge bra kundmöten vilket resulterar på sikt i försvagad roll. Dessutom kan dagens koncentration på försäljning också medfört att apotekare och apotekspersonalen i helhet ses som försäljare. Fyra minuter ska det ta, inklusive att hämta läkemedel, jag tyckte det var jättekul att jobba på apotek, men jag tyckte det var lite kunder där man verkligen fick sitta och utreda (om deras läkemedel)1. Inte många verksamma apotekare på apotek En deltagare menar att apotekaryrket rent historiskt har varit i förändring, allmänhetens syn och utbildningen har därmed inte hängt med. Andra menar också att det inte har varit särskilt många verksamma apotekare på apotek, speciellt före omregleringen, vilket kan ha gjort att intresset om att driva apoteksfrågor från en apotekare inte har funnits. 27 sen så har det inte funnits så många apotekare som jobbat på apotek4. Farmaceut Dessutom menar två respondenter att införandet av begreppet farmaceut har skapat en förvirring för allmänheten om apotekspersonalens olika utbildningar och kompetens. Tror mycket handlar om att man inte vet vad skillnaden mellan receptarie och apotekare är och då får apotekare ingen status heller11. Apotekarnas fel En del av deltagarna har uppfattningen att apotekarna själva har varit orsaken till den försvagade rollen, de menar att apotekarna har varit ”fega” (speciellt före omregleringen) med att säga ifrån och bidra med egna initiativ. apotekarna har varit mesiga att säga emot, har inte kommit ut med initiativ, speciellt innan omregleringen5. En liten del av deltagarna menar också att det råder ett allmänt farmaceutisk dåligt självförtroende. Vidare menar dessa att många apotekare (och receptarier) är rädda att ge råd samt rädda att säga ifrån en kund som inte vill ha råd, apotekarna lyder lagboken exempelvis generikautbytet. Ett kvinnligt yrke En deltagare tror att apotekaren genom åren har haft en svag roll eftersom det under en lång tid varit ett kvinnodominerat yrke. den tredje och värsta orsaken tror jag helt enkelt det klassiska otäcka fenomenet att när kvinnor börjar utbilda sig till någonting så får det låg status /…/ jag tror det finns en del där också, tragiskt12. Annat än farmaci Diskussioner mellan kund och farmaceut kring generikautbytet och läkemedelsförmån nämndes också vara en anledning till den mindre utnyttjade apotekarrollen enligt en respondent. Personen menar att dyrbar tid går ut på att förklara för kunden om månadens vara och högkostnadsskyddet. Men förtroendet från patienterna för oss är generellt ganska lågt. Kunderna tror inte på oss, en liten andel har respekt och tro. De flesta litar på sin läkare trots våra kunskaper. Det är allmänt på grund av systemet som Sverige har, det här med generiskt utbyte, det är ju kaos på apotek. Mycket går åt annat än farmaci. Varje samtal börjar med: vill du byta mot något billigare, då säger de varför det? Den tiden kunde man istället utnyttja för att ge råd. 10. En annan deltagare menar att en del av allmänheten ser apoteket som ett försäljningsställe och att försäljningen har sänkt statusen av apotekare och apotek. 28 Kommunikationen med patienten Bristen på kommunikationskurser under apotekarutbildningen nämns också som orsak till brist i rådgivning och därmed försvagad roll för apotekarna. En respondent har dessutom observerat att flera apotekare inte kan förklara/översätta farmaceutiska termer för kunderna. Detta leder i sin tur till att kunderna inte tar sig an den information som en apotekare ger. dels att apotekare inte är bra på att förklara farmaceutiska termer för kunder, de kan inte översätta informationen till kunder som inte har någon bakgrund, det leder till dålig kommunikation, apotekare kan inte vanliga språket8. Apotek får inte betalt Att apoteken endast tjänar på försäljning av läkemedel anses också vara en orsak. För att apotekare ska förstärka sin roll krävs tillsättning av kvalificerade tjänster på apotek. Sådana tjänster kan apoteken i dagsläget inte klara av att driva utan någon form av ekonomisk ersättning. Ekonomiska incitament är viktiga för apotekarna och apotek ska kunna visa vad de kan bidra med. Det beror på vad statsmakterna vill ha apotekarna till? Man utbildar dem i fem år som kostar jättemycket och jag menar man får det man betalar för, jag menar jag skulle kunna fiska upp flera interaktioner på en patients läkemedelslista men jag gör inte det, det är ingen som betalar på det, jag skulle gräva min grav och de andra kunderna kommer lämna apoteket4. Vi sitter med enorma kunskaper som kan utnyttjas men ersättning behövs1. Arbetssättet Två respondenter menar också att arbetssättet på apotek kan tyckas se "enkelt” utför vissa kunder. Vissa kunder har uppfattningen att en apotekare ”bara hämtar” ett läkemedel från ett skåp. I själva verket är arbetssättet mer invecklat och kräver att apotekaren bland annat kontrollerar dosering, indikation och kvalitet på förpackning av ett läkemedel. Jag har haft en kund som tyckte varför ska man ha en apotekare eller en receptarie, det kan lika gärna vara en kassörska som gör det. Jag försökte sedan förklara att det inte bara handlar om det utan vi tittar alltid på dosen, kollar om det är rätt läkare, rätt indikation, det är så mycket mer än att lämna ut. Ibland ser det ut så. För oss (farmaceuter) är det självklara men kunden vet inte9. Läkarförbundet En deltagare menar att läkarkåren kan ha varit ett hinder för utvecklingen av apotekarrollen vilka ogärna vill lämna ifrån sig en del av sina ansvarsområden. Svenska läkare har under historiens gång arbetat med att exempelvis begränsa förskrivningsrätten av andra yrkeskårer. läkarna har svårt att släppa ifrån sig ansvaret, det här med förskrivningsrätt 12. 29 det finns till och med läkare som inte vill att apotekspersonalen ska prata med kunden om sjukdomar och sådant, utan att allt ska bara handla om läkemedel13. Framtiden Införandet av nya aktiviteter/tjänster Journalsystem En respondent förmodar att apotekare i framtiden kommer att kunna ta del av patientens journaler lik annan hälso- och sjukvårdspersonal. Journalsystemen kommer att bland annat förbättra kundmöten och rådgivning mellan apotekare och patient samt bidra med utbildning av patienten på sina läkemedel och inför läkarbesöket. För att åstadkomma detta bör kurser med anknytning till journalföring introduceras på apotekarutbildningen. Införing av journalsystem på apoteken kommer att på sikt bidra med bättre läkemedelsanvändning och patientsäkerhet i samhället samtidigt som det kommer att utöka apotekarens roll på apotek. Eftersom apotekare har goda kunskaper inom läkemedelsanvändning kommer de med hjälp av tillgång till journaler kunna ge förslag till läkare om utsättningar av läkemedel. Läkemedelsgenomgångar Majoriteten av deltagarna i studien menar att läkemedelsgenomgångar är en ypperlig uppgift för en apotekare på apotek i framtiden. Med det menar respondenterna att apotek kommer vara en anslutning till hälso- och sjukvårdskedjan till skillnad från situationen idag då det betraktas mer som en del av detaljhandeln. Läkemedelsgenomgångarna kommer att kunna hållas av apotekare som arbetar på apotek antingen på apotek eller i samarbete med apotek exempelvis närliggande vårdcentral och sjukhus. Läkemedelsgenomgångarna innebär att apotekare går igenom patientens läkemedelslista och ser till om det finns behov av ändringar/utsättningar gällande läkemedelsinteraktioner och biverkningar av läkemedlen. För att möjliggöra detta bör apotekarprogrammet vara mera inriktat på kommunikation; mötet med patienten och klinisk farmaci menar en respondent. I dagsläget i Sverige är det läkaren som har det övergripande ansvaret för läkemedelsgenomgångarna. En del respondenter är kritiska mot detta och menar att läkarna är väldigt kompetenta inom flera medicinska grenar men att apotekarna har en bättre kunskap om läkemedel. För att introducera läkemedelsgenomgångar för apotekare på apotek krävs tillgång till journaler, något som idag inte finns. få lära sig klinisk erfarenhet, vi är duktiga på vetenskap men dåliga på erfarenhet, det skulle vara svårt att utreda patientens behandling utan att ha tillgång till journaler, vi är ett legitimationsyrke, enligt lag så ska vi föra journal ur alla våra patienter, det gör vi inte, varför?1. Majoriteten betonar att introduktion av läkemedelsgenomgångar i apoteksväsendet kräver någon form av ekonomisk ersättning av staten. Det beskrivs nästan som omöjligt att klara av att erbjuda sådana tjänster utan någon ersättning. För att möjliggöra detta måste apotekare helst i ekonomiska termer redovisa för statsmakterna om 30 samhällsvinsterna av läkemedelsgenomgångar på apotek. En respondent menar att artiklar och bloggar kan uppmärksamma politiker om behovet av läkemedelsgenomgångar i samhället. En annan respondent menar att receptarier också kommer att utgöra en stor roll för läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsgenomgångar som inte kräver en diskussion med förskrivare kan tänkas utföras av en receptarie medan läkemedelsgenomgångar av mer utredande karaktär är apotekarkompetensen mera fördelaktigt. En respondent är dock skeptiskt till läkemedelsgenomgångar utförda av apotekare och menar att rollen kräver en hel del kunskaper i diagnostik. Läkarna är därför mer lämpliga att ansvara för det, alternativt att apotekarprogrammet ändras till att omfatta fler kurser inom klinisk farmaci. det handlar inte bara om ekonomin, vi saknar kunskaper i diagnostik, det är svårt att införa läkemedelgenomgångar8. Förskrivningsrätt Majoriteten av respondenterna tycker att en apotekare ska kunna ha en viss förskrivningsrätt likt situationen i Storbritannien. Dessa menar att apotekare, även med dagens apotekarutbildning har kunskaperna att exempelvis kunna förlänga ett recept för patienter med kronisk läkemedelsbehandling exempelvis p-piller och blodtryckssänkande läkemedel. /…/ Istället för att avlasta vården så hänvisar vi till vården för att man på egenvården inte får ge så mycket råd. En apotekare borde ha mer frihet och töja på gränserna. Vi borde förskriva, jag förstår att man inte kan exempelvis förskriva antibiotika för att man måste kolla med prover men om jag märker att en kund har eksem och att en mild kortisonkräm inte hjälper så borde jag kunna förskriva en medelstark kortisonkräm. Jag har svårt att förstå varför en sjuksköterska kan förskriva men inte en apotekare. Vissa indikationer och sjukdomar kan vi faktiskt, vi borde kunna förskriva sådant. Och på egenvården att vi inte får rekommendera att ta en Ipren och Alvedon ihop, det ät helt löjligt. De drar inte nytta av vår kompetens9. Införandet av journalsystem är dock väldigt viktigt för att möjliggöra detta. En del av respondenterna menar dessutom att kampen inte bara ska ligga där. Apotekare skulle kunna ha en förskrivningsrätt inom ett visst terapiområde samt kunna bidra med exempelvis även utsättning av läkemedel. Förskrivningsrätt för apotekare, ja om det skulle finnas tillgång till journaler, så skulle det bli helt klart rimligt5. En del respondenter menar att detta inte är omöjligt och jämför fallet med distriktsköterskornas vunna kamp om förskrivningsrätt. ja inte omöjligt på sikt, distriktssköterskan har ju gjort det. Man ska börja i liten skala för att öka förtroendet, men det är väldigt lång väg att gå. Förlänga ett recept är bra för patienterna och apoteket. Intressant tanke men lång väg6. 31 En minoritet av respondenterna menar dock att förskrivningsrätt kan bli problematisk. Dessa menar att apotekare till skillnad från läkare saknar kunskaper i diagnostik. Men idén tycks ändå vara intressant och möjligt om apotekarutbildningen skulle få vissa ändringar. En respondent menar att förlängning av exempelvis ett recept kan tillämpas inom framförallt ett smalt terapiområde med minsta förskrivna förpackning. Detta för att patienten efter det förlängda receptet skall kunna vända sig för vidare utredning med sin läkare gällande sin behandling och sjukdom. När det gäller svårare behandlingar och mer komplicerade patientfall skall förskrivningsrätten för apotekare inte tillämpas eftersom det skulle medföra risker för patienten, menar en respondent. En annan deltagare menar att det dessutom är viktigt för apotekare (som kommer att ge förlängt recept) att uppmana patienter att boka ny tid hos sina läkare i syfte att förbättra sin läkemedelsbehandling samt minimera riskerna med sjukdomen. Majoriteten av deltagarna menar att förskrivningsrätten för apotekare skulle kunna öka apotekarens roll på apotek och i samhället. Dock misstänker en del av deltagarna att förskrivningsrätt för apotekare kommer att få flera motargument från läkarkåren. ja det skulle vara något för att särskilja apotekare och receptariers roller på apotek, att apotekare får ansvar för det eftersom de har längre utbildning och större kompetens, men jag tror det kommer vara lång väg, lång tidsaspekt, och läkarkåren är rädda för sitt yrke, jag tror mycket handlar om det, de vill inte släppa ifrån sig ansvaret11. Två deltagare tycker inte att förskrivningsrätt är något väsentligt varken för att utöka apotekarens roll på apotek eller vara till nytta för patienten. Förlänga recept i Sverige finns idag genom att man ringer till läkaren och ber om det. Men detta är i för sig inget som gör att apotekare får bättre roll8. Fler läkemedel utan recept En följdfråga som diskuterades i samband med framtidsutsikterna för apotekare på apotek handlade om huruvida en ändring från receptbelagt till receptfritt läkemedel skulle innebära en större roll för apotekare inom egenvården. En del respondenter menar att receptbefrielsen av vissa tänkbara läkemedel å ena sidan kan vara något som förstärker apotekarens roll på apotek, å andra sidan utgöra en viss fara för allmänheten. Det finns spekulationer bland vissa respondenterna om att allmänheten har en okunskap gällande receptfri handel och en stor del har föreställningen om att receptfria läkemedel är ofarliga och saknar allvarliga biverkningar. Dock menar en del av deltagarna att om den receptfria handeln skulle bli mera strikt, genom att en patient endast efter dialog med apotekare (och eventuellt receptarier) kan få tillgång till ett receptfritt läkemedel så skulle detta fungera. Fenomenet kan vidare troligen leda till en ökad roll för apotekaren och apotek av allmänheten. 32 Det är farligt att göra flera läkemedel receptfria för att kunder tror automatiskt att receptfritt är ofarligt, men om man skulle tillföra ”over-the counter ”som i andra länder så kan det fungera. Och ja, det skulle ge ökad roll för apotekare, men man ska vara försiktig1. Flera läkemedel utan recept skulle kunna öka rollen. Det är ju en trend internationellt, tror det kommer i Sverige ex blodfettbehandling. Det finns ju redan diagnossättning på apotek tillexempel receptfria triptaner, det står att patienten ska uppfylla tydliga symptom på migrän för att köpa den- borde vara mer diagnostisering så apotekspersonal ställer delvis diagnos tycker jag6. En deltagare tycker att det självklart borde finnas flera receptfria läkemedel eftersom det redan idag finns receptfria läkemedel som inte borde vara det och som till och med säljs på vanlig varuhandel jo, det tycker jag, man kan tänka sig vissa harmlösa receptfria läkemedel kan finnas ute på egenvården men alltså inte på vanliga butiker, Ipren säljs ju receptfritt, det är inte helt ofarligt4. De flesta deltagare menar också att fler receptfria läkemedel skulle vara problematiskt eftersom apotekare anses ta över läkarens arbetsuppgifter samt sakna kompetensen att ställa en diagnos, likt fallet med förskrivningsrätten för apotekare. Apotekaren ska inte blanda sig i att ställa diagnos5. Förbättringar av befintliga tjänster på apotek Rådgivning och mötet med kunden Samtliga respondenter menar att apotekare borde vara mera delaktiga på egenvården i syfte att förbättra rådgivningen. Majoriteten menar däremot att rådgivningen på egenvården också är en vettig arbetsuppgift för receptarier. Apotek kan dock gynnas av att ha apotekarkompetens och apotekare kan användas som specialister vid svårare frågeställningar menar vissa deltagare. Tillexempel om det är en kund som inte verkar vilja ha råd så tycker jag att apotekarna ska ibland våga köra över kunden, ge information även om kunden inte vill, kunden kommer uppskatta det. De vet inte om att den här informationen faktiskt kan rädda deras liv, man hör ju hur mycket problem det finns med felmedicinering och felanvändning av läkemedel1. En respondent tycker att kunden i nästan alla kundmöten (både på receptexpedition och på egenvård) kan få tillgång till värdefull information kring sitt läkemedel som de tidigare inte visste om. Detta nämns också vara möjligt att tillföra även med dagens press på korta köttider. Apotekarna och övriga farmaceuter ska på egen hand uppmärksamma och öka medvetenheten för allmänheten om sina roller, menar respondenten. Jag tror att genom att man gör ett bra jobb så ökar medvetenheten om apotekarens och apotekets roll6. 33 Bokad rådgivning Flertalet av deltagarna menar att bokad rådgivning är en vettig uppgift för apotekare i framtiden. Bokad rådgivning kräver djupgående utredning och apotekarkompetensen är i förhållande till receptariekompetensen att föredra. Specialistapotekartjänster En respondent menar att apotekare i framtiden ska kunna anställas mer inom specialistapotekartjänster och tycker att apotekare kan tillföra väldigt mycket för apoteksverksamheten exempelvis kompetensutveckling av apotekspersonal. Som tidigare nämnt är flera respondenter också positiva till att se flera apotekare som läkemedelsansvarig farmaceut i framtiden. Framtidsbehovet av apotekare Samtliga deltagare i studien menar att det rollerna och arbetsuppgifterna som behöver utvidgas och antalet blivande apotekare på apotek ska vara detsamma som idag. Antalet anställda apotekare ska dessutom vara mindre i förhållande till antalet receptarier, men apotek gynnas av att åtminstone ha en apotekare anställd menar en respondent. Slutligen tror de flesta deltagarna att apotekarkompetensen kommer att vara till större nytta om nya tjänster introduceras inom apoteksväsendet. Nej behövs inte fler apotekare men behövs flera uppgifter för apotekare. Våga ta för sig, visa vad man vill, visa fram fötterna6. det är apotekarna själva som måste komma med initiativ, skriva debattartiklar och remisser för att öka medvetenheten om rollerna6. 34 Diskussion Varför försvagad roll? Rollen för apotekare på apotek har genomgått stora förändringar från att ha inneburit tillverkning av läkemedel till att idag omfatta distribution och information. Studien visar att apotekarrollen på apotek i Sverige idag är generellt odefinierad och delvis försvagad. Flertalet av deltagarna anser sig vara överkvalificerade för att arbeta på apotek. Detta stämmer väl med vad Gilbert (1998) beskriver (att apotekarna anser sig vara överkvalificerade för arbete på apotek) (sid10), och synen har inte förändrats sedan dess. Orsaken till den troligt försvagade rollen tros ha berott på bland annat det forna apoteksmonopolet, mindre fokus på farmaci på apotek och avsaknad av ekonomiska incitament från staten. Studien visar att det idag finns en misstanke om att apoteksverksamheten fokuserar allt mindre på farmaci och läkemedelsrelaterade kunddialoger, något som forskargruppen i samhällsfarmaci på Uppsala universitet också konstaterar (Nygren, 2012b). Forskargruppen visar att medicinsk dialog på apotek idag är en bristvara. Att rollen kan ha försvagats av detta är därför inget förvånande, i och med att dialogen med patienten är det viktigaste sättet att visa allmänheten om apotekarens och farmaceutens roll och kompetens. Hur ska kunderna erkänna apotekarnas kompetens om apotekarna själva inte visar den? Dessutom nämner en respondent att apotekaryrket inte har haft någon status på grund av att det under en lång tid har varit kvinnodominerat. Detta påstående nämndes i viss mån även av Stanfors och Öberg (2007), som menar att apotekaryrket sedan 1945 har gått från att vara mansdominerat till att bli kvinnodominerat. Vidare menar Stanfors och Öberg (2007) att kvinnodominerande arbeten under historiens gång oftare varit lägre betalda samt mindre statusfyllda och dessvärre mindre attraktiva. Detta kan parallellt kopplas till sjuksköterskans status och roll. Sjuksköterskan har varit ett kvinnodominerat yrke som har haft en lägre status och varit underordnat i förhållande till läkare (Albinsson och Arnesson, 2000). Apotekarens arbetsuppgifter och roll idag Apotekarens arbetsuppgifter i den dagliga driften på apotek är i stort sett samma som receptariens. En stor del av deltagarna menar att anställda apotekare i den dagliga apoteksdriften inte gör någon större nytta än övriga farmaceuter. En del av dessa menar att det idag inte finns någon större vinst (förutom lönemässig) med att arbeta som apotekare på apotek. De menar dessutom att inte heller samhället tjänar på att ha apotekare på apotek. Trots detta finns det ändå deltagare som hävdar att apotek gynnas av att ha apotekare och att apotekare även om det inte syns, har en stor roll inom folkhälsan. Det ”lilla” extra som en apotekare gör ska vi kanske inte helt bortse ifrån. Ett exempel på detta visas i en studie av Westerlund et al (1999) som indikerar att apotekare på apotek i förhållande till andra yrkeskategorier (receptarier och 35 apotekstekniker) var de som upptäckte flest läkemedelsrelaterade problem hos patienter. Utbildningen Om apotekare och receptarier utför i stort sett samma formella uppgifter på apotek, varför finns det då överhuvudtaget två olika farmaceutiska utbildningar? Vad tjänar samhället egentligen på att utbilda apotekare som vill arbeta på apotek? Eller ska apotekarna inte längre arbeta på apotek utan finna nya roller i andra branscher, vilka i så fall? Å ena sidan har bland annat AstraZeneca varslat flertal apotekare från sina jobb och läkemedelsindustrin har de senaste åren minskat kraftigt, å andra sidan verkar apotekare konkurrera med en stor yrkesgrupp, receptarierna, om tjänsterna inom apoteksverksamheten. Så vart ska apotekarna ta vägen? Att utveckla rollen för apotekare på apotek kan vara ett sätt att rädda apotekarna från att i framtiden hamna i en arbetslöshetskris. Det är därför viktigt för apotekare att hitta nya roller på apotek. Med dagens arbetsuppgifter är apotekarutbildningen inte helt relevant och samtliga deltagare är ense om att ändringar kan förbättra yrket. Grenad utbildning är dock fortfarande osäkert och ändringar inom detta är därmed inget enkelt enligt deltagarna. För att utreda detta kan framtida studier inrikta sig på vad apotekarstudenterna och samhället anser om detta. Vill studenterna helst ha en grenad utbildning så att de inriktar sig på de kunskaper som är relevanta för sin framtida befattning och vad vill staten med apotekare? Ska de arbeta på apotek och så vidare? Helst borde den grenade utbildningen vara utformad så att den inte snävar av arbetsmöjligheterna för apotekarna. Den ska med andra ord vara anpassad till hur arbetsmarknaden ser ut, men arbetsmarknaden kan i för sig i Sverige ändras från tid till en annan och därför kan en grenad utbildning vara svår att införa. Framtida förändringar på apotek En stor del av deltagarna är positiva till införanden av förändringar i apoteksverksamheten och ser det som ett sätt att synliggöra apotekarens roll i samhället. Speciellt ses detta hos de deltagare som arbetar/har arbetat för utveckling av apotekarens roll på apotek. Vidare menar mesta delen av deltagarna att apotekarkompetensen kan komma att behövas betydligt mer om förskrivningsrätt, läkemedelsgenomgångar och andra kvalificerade tjänster introduceras på apotek, men sådana tjänster finns inte idag och frågan är om de kommer att finnas i framtiden. Läkemedelsgenomgångar och behovet av dem Vi vet idag att det råder stora brister i dagens apoteksdrift (se introduktion) och läkemedelsanvändningen i samhället, och apotekarens roll inom detta lyfts fram i flera debattartiklar. Insättandet av kvalificerade tjänster på apotek så som läkemedelsgenomgångar räknas till en av lösningarna, men apotekarna betonar att detta 36 är nästan omöjligt utan någon ekonomisk ersättning av staten. Är statsmakterna villiga eller intresserade att införa lösningar för de läkemedelsrelaterade problemen i samhället och utnyttja apotekarnas kompetens? Behöver Sveriges hälso- och sjukvårdssystem ta mer vara på apotekarkompetensen eller är det tillräckligt bra som det är idag? I handlingsplanen för effektivare läkemedelsanvändning av Hägglund och Knape (2012) nämns läkare mer än 70 gånger, farmaceut 5 gånger och apotekare endast 1 gång. I handlingsplanen finns det inga tecken på framtida statliga incitament för apoteksverksamhet som inkluderar kvalificerad rådgivning vilket kan tolkas som att staten inte ser eller vill se nyttan med apotekare. Förskrivningsrätt och Journalsystem När det gäller förskrivningsrätt för apotekare tycker flertalet av respondenterna att det är något som kan öka apotekarens roll på apotek. De är emellertid osäkra på om apotekarkompetensen idag räcker för den rollen. Men räknas specialistsköterska och tandläkarprogrammen som tillräckliga för förskrivningsrätt? Borde då inte också apotekarutbildningen räknas som tillräcklig när utbildningens huvudfokus är just läkemedel? Förskrivningsrätt för apotekare tillämpas i Storbritannien och det har hittills inte dykt upp några problem med det, så varför skulle det uppkomma problem om detta införs i de svenska apoteken. I själva verket sker det ju dagligen en viss diagnostisering i egenvården genom att apotekare/receptarie/apotekstekniker försöker hjälpa kunden att hitta rätt läkemedel för rätt sjukdomstillstånd trots att de har begränsade kunskaper i diagnostik. Det är inte heller meningen att förskrivningsrätten ska gå överstyr, det ska helst innefatta förlängd förskrivning av läkemedel inom ett visst terapiområde, till vissa patienter och med hjälp av journalinformation. Att få tillgång till journaler är nog det första starten för att möjliggöra förskrivningsrätten. Apotekare (och receptarier) klassas enligt lagen som hälso-och sjukvårdspersonal och ska likt annan hälso- och sjukvårdspersonal (läkare, sjuksköterska, psykolog, terapeut etc.) få tillgång till journaler samt föra journaler över en patients tillstånd. Men detta är något som inte sker idag. För att möjliggöra förskrivningsrätten för apotekare kan fortutbildning på apotekarprogrammet vara ett alternativ, likt fallet i Storbritannien (Emmerton et al, 2005). Apotekarnas ansvar Slutligen är det viktigt att ha i minnet att det är apotekarna själva som måste komma med initiativ för att öka medvetenheten för statsmakterna och allmänheten om sin tänkbara nytta. Det är ingen annan som har ansvaret att göra det för dem. Begränsningar och brister med studien Eftersom detta är en kvalitativ intervjustudie så finns alltid en viss intervjuareffekt. Bland annat visste respondenterna att intervjuaren var en apotekarstudent vilket kan ha påverkat deras svar och uppfattningar. Intervjustudien bygger på hur apotekare i Sverige upplever apotekarens roll på apotek och det respondenterna anser behöver därmed inte vara hela sanningen. Dessutom har intervjuaren inte helt kunnat vara 37 passiv och neutral under alla intervjuer vilket också räknas som en intervjuareffekt. Totalt intervjuades 14 apotekare och deras svar och åsikter kan därmed inte generaliseras för hela yrkeskategorin. Mättnad i svar och åsikter (med det menas mättnad i alla frågor i frågeguiden) upplevdes ha uppfyllts efter totalt 14 intervjuer. Det finns dock en risk att det skulle kunna ha tillkommit flera nya svar och åsikter om flera personer intervjuades. I detta arbete studerades enbart apotekarnas syn på apotekarrollen och de andra yrkeskategoriernas som arbetar på apotek (apotekstekniker och receptarier) uppfattningar exkluderades. Det är därmed möjligt att ovannämnda yrkesgrupper kan ha haft en helt eller delvis annorlunda bild av apotekarrollen på apotek. På grund av tidsbristen kunde inte dessa yrkeskategorier inkluderas i studien. Framtida forskning I framtiden kan apotekarens roll vidare undersökas och analyseras ur andra yrkeskårers perspektiv (exempelvis receptarier eller apotekstekniker) för att finna samband och nya iakttagelser. Dessutom kan det genomföras framtida studier (som tidigare nämnt) som behandlar apotekarstudenters syn på apotekaryrket och apotekarutbildningen. Slutord Apotekarens roll på apotek i Sverige idag är odefinierad och delvis försvagad i förhållande till föregående århundraden. Apotekaren utför samma formella arbetsuppgifter som receptarier på apotek men det finns osynliga roller som apotekare kan ha, framförallt att apotekaren oftare besvarar djupare frågeställningar som uppträder på apotek. Apotekarutbildningen är idag inte helt relevant för arbete på apotek och är inte fullt nödvändig för arbete på apotek. Rollen för apotekare kan förmodligen fördjupas om förändringar/ nya tjänster introduceras inom apoteksverksamheten, exempelvis utökad rådgivning, förskrivningsrätt och läkemedelsgenomgångar. För att åstadkomma detta är det nödvändigt med ekonomisk ersättning till apoteksverksamheten. Vägen dit är därför inte enkel, men samtidigt inte omöjlig, så apotekare, stå upp för er kompetens, ni behövs visst! 38 Tack Jag vill tacka samtliga deltagare som har ställt upp på intervjuerna, ni har gjort det möjligt att komma fram till värdefulla resultat. Jag vill även tacka tidningarna Dagens apotek, Svensk farmaci och Sveriges farmaceutförbund för era inlägg, artiklar och bloggar som gett mig en större förståelse samt förstärkt mitt intresse för att utreda apotekarens roll idag och i framtiden. Ett stort tack till Sofia Kälvemark Sporrong, min handledare som hjälpt mig med mitt arbete under terminens gång. Det har varit inspirerande och lärorikt att arbeta med dig. Jag vill slutligen även tacka min underbara familj och mina underbara vänner för att ni sett till att jag inte hamnat i vad jag kallar ”pluggpanik” och att livet inte bara handlar om apotekare och apotekarens roll. Dalia Alsadi 2012-12-14 39 Referenser Albinsson G, Arnesson K. Maktutövning sett ur ett organisations- och genusperspektiv. En studie av tjugo sjuksköterskor och undersköterskor vid en somatisk vårdavdelning. Lund. Pedagogiska institutionen, Lunds universitet, 2000 (akademisk avhandling). Bernsten, C (2011). Rådgivning i receptexpeditionen. I Carlsten, A., Castensson, S (red), Från förskrivning till användning- Farmaceutens roll för en bättre läkemedelsanvändning, Stockholm, Apotekarsocieteten Bisell, P., Traulsen, J., Sociology and Pharmacy Practise (2005), Pharmaceutical Press 188-206 Claesson, C., Apotekaryrke I förändring- en socialfarmaceutisk studie av apotekarnas yrkesutveckling och professionella status. (1998) (doktorsavhandling) Uppsala Universitet Emmerton, L., Marriott, J., Bessell, T., Nissen, L., Dean, L (2005) Pharmacists and Prescribing Rights: Review of International Development. J Pharmacy Pharmaceutics Science 8(2), 217-225 European Commission, Communications from the European Commission concerning health promotion, information, education and training within the framework for community action in the field of public health (1994), Brussels Evetts, J., The Sociological Analysis of professionalism (2003) International Sociology 18(2) 395415 Farmaceuterna, (2012) Tillgängligt: http://www.farmacevterna.se/se/hem/farmacevtyrkena/ [2012-09-11] FIP/WHO, Guidelines on GPP: Standards for quality of pharmacy services (2012) Gilbert, L. Pharmacy's attempts to extend its roles: a case study in South Africa (1998) Sociology Science Med 47,153-164. Göteborg universitet, (2012). Tillgängligt: http://www.utbildning.gu.se/program/program_detalj/?programid=F2APO [2012-0910] Socialdepartementet/SKL, (2012) . Handlingsplan för Effektivare läkemedelsanvändning. Högskoleverket, Utvärdering av apotekar- och receptarieutbildningarna i Sverige, Högskoleverket Rapport 2007:15R Lantz, A (2007) Intervjumetodik, Uppsala, Studentlitteratur Läkemedelsverket, (2012a) Tillgängligt: http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Apotek-handel/Apotek/Lakemedelsansvarig/ [2012-09-14] Läkemedelsverket, (2012b), Försäljning av receptfria läkemedel – Hur gör personalen? Tillgängligt:http://www.lakemedelsverket.se/upload/nyheter/2012/Rapport_butik spersonalens_agerande_2012-06-07.pdf [2012-09-02] Läkemedelsverkets föreskrifter 2009:9. Läkemedelsverkets föreskrifter om detaljhandel vid öppenvårdsapotek. Lönngren, R., Casslén, R., Claesson, C., Eklund, L.H., Ericsson, R., Härdelius, M., Svensk farmaci under 1900-talet (1999), Sverige, Apotekarsocieteten 40 Montgomery, A., Counselling in Swedish Community Pharmacies- Understanding the Process of Pharmaceutical Care Service. (2009) (avhandling) Uppsala Universitet Montgomery, A., Kälvemark-Sporrong, S., Henning, M., Tully, M.P., Lindblad, Å (2007) Implementation of a pharmaceutical care service: prescriptionists', pharmacists' and doctors' views. Pharmacy World and Science, 29, 593-602 Nygren, B.N (2011a), Flest receptarier i ny roll. Svensk farmaci. Tillgängligt: http://svenskfarmaci.se/apotek/1756/ [2012-09-16] Nygren, B.N (2011b), Trend att anställa ekonom får kritik. Svensk farmaci. Tillgängligt: http://svenskfarmaci.se/apotek/trend-att-anstalla-ekonom-som-apotekschef-far-kritik/ [2012-09-17] Nygren, B.N(2012a), Danmark möjlig förebild för enkel genomgång. Svensk farmaci. Tillgängligt: http://svenskfarmaci .se/lakemedel/danmark-mojlig-forebild-for-enkel-genomgang/ [2012-09-17] Nygren, B.N (2012b), Medicinsk dialog, bristvara på apotek. Svensk farmaci. Tillgängligt: http://svenskfarmaci.se/apotek/medicinsk-dialog-bristvara-pa-apotek/ [2012-12-17] Regeringskansliet, nationell läkemedelsstrategi, en förstudie, S2009/4881/HS Stanfors, M., Öberg, K., Apotek som arbetsmarknad, institutionell förändring och feminisering av apotek i Sverige (2007), Historisk tidskrift 127(2) 225-245 Studentum,(2012). Tillgängligt: http://www.studentum.se/Apotekstekniker_Yh_133350.htm [2012-09-14] Sveriges akademikers centralorganisation(Saco)(2012). Tillgängligt: http://www.saco.se/Yrken-AO/Apotekare/ [2012-09-07] Sveriges Apoteksförening (2011), Vitbok: apotekens roll i samhället Sveriges Farmacevtförbund, Lagrådsremissen, Omreglering av apoteksmarknaden- en sammanfattning (2009) Sveriges Farmacevtförbund, Nollvision för läkemedelsrelaterade problem (2011) Svensk Författningssamling 2009:366. Lag om handel med läkemedel Umeå Universitet, (2012). Tillgängligt: http://www.umu.se/digitalAssets/97/97513_utbildningsplan-apotekare.pdf [2012-09-10] Uppsala universitet (2012) Tillgängligt: http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/program/?pKod=FAP2Y&lasar=11/12 [2012-09-10] Wennberg, M (2011) Receptprocessen. I Carlsten, A., Castensson, S (red), Från förskrivning till användning- Farmaceutens roll för en bättre läkemedelsanvändning, Stockholm, Apotekarsocieteten Westerlund, T., Almarsdo’ttir, A.B., Melander, A. (1999) Factors influencing the detection rate of drugrelated problems in community pharmacy, Pharmacy World Science(6) 21, 245-250 Westerlund, T (2011) Rådgivning i egenvården. I Carlsten, A., Castensson, S (red), Från förskrivning till användning- Farmaceutens roll för en bättre läkemedelsanvändning, Stockholm, Apotekarsocieteten 41 WHO, The Role of the Pharmacist in the Health- Care System. Preparing the Future Pharmacist: curricular development. Report of the third WHO Consultative group on the Role of the Pharmacist (1997), Vancouver Canada, 27-29 Bilaga 1 Kategori 1: Apotekare som arbetar/har arbetat på apotek Charlotte Rigby Fors, Leg apotekare 2000 Claes Jidheden, Leg apotekare 2010 Ferzad Salehi, Leg apotekare 2011 Ida Bergström Leg apotekare 2008 Nadya Guliaeva, Leg apotekare 2012 Peter Gyllbäck, Leg apotekare 2000 Reyhan Uguan, Leg apotekare 2012 Shahabeh Shokrolahi, Leg apotekare 2009 Suzan Mahdi, Leg apotekare 2012 Kategori 2: Apotekare som arbetar/har arbetat med att utveckla apotekarens roll på apotek Clary Holtendal, Leg apotekare 1998 Jenny Carlsson, Leg apotekare 2009 Kristin Wisell, Leg apotekare 2010 Monica Hagman, Leg apotekare 1978 Kategori 3: Apotekare som är engagerade i utbildningsfrågor Ronnie Hansson, Leg apotekare 1975 42 Bilaga 2 Intervjufrågor för apotekare som arbetar/har arbetat på apotek Intervjufrågor för apotekare/nyckelpersoner som arbetar/har arbetat med att utveckla apotekarens roll på apotek Apotekarens roll 1. Vad betyder apotekare på apotek för dig? 2. Vad är apotekarens roll på apotek? Vad har du för arbetsuppgifter/roller till skillnad från receptarier? Tycker du att apotekaren borde ha en viss roll? 3. Har du upplevt skillnader i apotekarens arbetsuppgifter och roll efter omregleringen? Har det blivit bättre eller sämre? (Endast för apotekare som arbetat före och efter omregleringen) Utbildningen 4. Har utbildningen varit relevant för arbete på apotek? Varför/Varför inte? Vilka kurser är mer eller mindre relevanta att ha? 5. Tror du det skulle vara bättre med ändringar och mera yrkesspecifik utbildning/grenad utbildning? Varför/varför inte? 6. Använder du din kompetens i de flesta kundmöten? Varför/varför inte? 7. Om man bara vill arbeta på apotek i Sverige, är apotekare ett bra val, varför/varför inte? Apotekarens upplevelser på hur allmänheten ser på apotekaren och apotekspersonal 8. Har apotekare en roll i samhället? Vad är i så fall orsakerna till det? 9. Hur ser kunderna på apotekaren, vad har du upplevt under din yrkesverksamhet? Varför tror du de tycker/tänker så? 10. Vad finns det för orsaker till en försvagad/förstärkt roll för apotekaren på apotek? Framtiden och tänkbara förslag till stärkt roll för apotekaren 11. Vad tror/hoppas du om framtiden, på vilket sätt eller med vilka arbetsuppgifter (eller roller) kommer apotekaren att finnas på apotek? Vilka nya arbetsuppgifter/förändringar med anknytning till bättre läkemedelsanvändning kan man införa på apotek? Ökar apotekarens roll med det? 12. Vilka befintliga tjänster på apotek kan apotekare vara mera delaktig och ansvarig för och hur kan man åstadkomma det? Ökar det apotekarens roll? Nyckelpersonernas arbete 13. Vad arbetar ni med (syfte och mål)? Hur kan man utöka apotekarens roll, vilka förslag finns? Endast för nyckelpersoner 43 Bilaga 3 Intervjufrågor till apotekare som är engagerade i utbildningsfrågor 1. Är apotekarutbildningen relevant för arbete på apotek som apotekare? Varför? 2. Är utbildningen anpassad för arbete på apotek? Varför? Vilka kurser behövs det mer/mindre av? Vilka ändringar kan införas i syfte att förbättra det? Hur? 3. Är apotekarkompetensen viktig för arbete på apotek? Om du jämför med receptarieutbildningen, kan apotekarutbildningen vara till mera hjälp/nytta för att klara av arbete på apotek? 4. Är apotekarutbildningen utformad för att apotekare ska kunna utföra annorlunda arbetsuppgifter på apotek i jämförelse med receptarieutbildningen? Vad är meningen/vinsten med två farmaceututbildningar gällande arbete på apotek? 5. Vad har ni för planer/aktiviteter relaterade till förbättringar av apotekarprogrammet idag, vad arbetar ni med? 44 Bilaga 4 Förfrågan om deltagande i studie om apotekarens roll på apotek- apotekare Mitt namn är Dalia Alsadi och jag studerar till apotekare vid Uppsala universitet. Under hösten skriver jag mitt examensarbete inom samhällsfarmaci som handlar om apotekarens roll på apotek. Därför har jag kontaktat Dig för en intervju. Syftet med arbetet är att undersöka och analysera apotekarens roll på apotek i Sverige idag. Dessutom är ett delsyfte att utforska om det finns nya kvalificerade arbetsuppgifter och/eller förbättringar på apotek som kan tänkas bidra till en fördjupad roll för apotekaren. Intervjun spelas in digitalt och beräknas ta maximalt 35 minuter. Delar av intervjun kan komma att utgöra en del i det slutgiltiga examensarbetet, dock kommer samtliga uttalanden som härrör från Dig att vara anonyma. Jag vill helst göra en personlig intervju men telefonintervju kan användas om det passar Dig bättre. Jag kommer inom de närmaste dagarna att kontakta dig för att bestämma tid och plats för intervju eller eventuell telefonintervju. Vid övriga frågor kan Du kontakta mig via e-post dalia.alsadi@hotmail.com eller mobiltelefon: 0739131439 Du kan också kontakta min handledare Sofia Kälvemark Sporrong: sofia.kalvemarksporrong@farmaci.uu.se Med vänlig hälsning Dalia Alsadi 45 Bilaga 5 Förfrågan om deltagande i studie om apotekarens roll på apotek- apotekare och ansvarig för farmaceutiska grundutbildningar Mitt namn är Dalia Alsadi och jag studerar till apotekare vid Uppsala universitet. Under hösten skriver jag mitt examensarbete inom samhällsfarmaci som handlar om apotekarens roll på apotek. Därför har jag kontaktat Dig för en intervju. Syftet med arbetet är att undersöka och analysera apotekarens roll på apotek i Sverige idag. Dessutom är ett delsyfte att utforska om det finns nya kvalificerade arbetsuppgifter och/eller förbättringar på apotek som kan tänkas bidra till en fördjupad roll för apotekaren. Intervjun spelas in digitalt och beräknas ta maximalt 20 minuter. De frågor som jag vill ställa till dig handlar om apotekarutbildningen idag och kopplingen till apotek. Delar av intervjun kan komma att utgöra en del i det slutgiltiga examensarbetet dock kommer samtliga uttalanden som härrör från Dig att vara anonyma. Jag vill helst göra en personlig intervju men telefonintervju kan användas om det passar Dig bättre. Jag kommer inom de närmaste dagarna att kontakta dig för att bestämma tid och plats för intervju eller eventuell telefonintervju. Vid övriga frågor kan Du kontakta mig via e-post dalia.alsadi@hotmail.com eller mobiltelefon: 0739131439 Du kan också kontakta min handledare Sofia Kälvemark Sporrong: sofia.kalvemarksporrong@farmaci.uu.se Med vänlig hälsning Dalia Alsadi 46
