docGöran Svensson: Malin Edén: Håll koll
download 
Report Transcription
Göran Svensson: Malin Edén: Håll koll
Hur vill du ha det? Svara på 21 frågor om framtiden redan idag. Sid 5 Hemera Soldaten Svejk har tinats upp av Teater Tribunalen. Sid 11 9 Revyn ★ GS Fackets tidning för Avdelning 9 Östra Svealand Nr 2-2009 Göran Svensson: Sågverksarbetare och brandman som tycker gruppen är viktigast om man ska få något gjort. Sid 3 Malin Edén: Från Tidningstryck arna till DNEX. Nu hotas jobbet igen. Sid 8 Maire Karkkola har jobbat i 35 år på sågen i Heby. För tjugo år sedan var hon en av Sveriges första kvinnliga sågare. Håll koll Arbetsmiljön är arbetsgivarens an svar, men hur följs lagar och regler på din arbetsplats? Sid 10 Maire – mamma på sågen Sid 6 2 9 ★ Revyn • 2 – 2009 ledaren Nollavtal – en krigsförklaring Facken inom industrin , där vårt förbund GS-facket ingår, har presenterat sina lönekrav inför nästa års avtalsrörelse. Kravet är ett ettårigt avtal med 2,6 procents löneökning, något lägre än snittet sett över tid, vilket kan ses som ett hänsynstagande till det ekonomiska läget. Inflationen är just nu i stort sett obefintlig, vilket borde garantera real löneökningar. Men att det ser likadant ut andra halvåret 2010 finns det naturligtvis inga garantier för. Arbetsgivarna , ivrigt påhejade av borgerliga ledarskribenter, ser i krisens spår en chans att pressa tillbaka löntagarna och förespråkar treåriga avtal med noll i lönelyft år ett och låga lönelyft de två följande åren. I ett läge när de ekonomiska hjulen ser ut att komma igång igen vill de binda löntagarna till en löneuppgörelse som med största sannolikhet skulle leda till reallönesänkningar. Med en titt tillbaks på de senaste 15 åren, så har det skett en gigantisk förmögenhetsöverföring från det arbetande folket till kapitalägarna. En process som den borgerliga regeringen spätt på de senaste tre åren genom sina skattesänkningar som gett alla rika oerhört mycket mer pengar. De har så mycket pengar att de inte vet vad de ska göra av dem, vilket i sin tur har skapat ett enormt tryck att göra en marknad av den gemensamma välfärdens tjänster. Ett nollavtal skulle vara direkt skadlig för ekonomin och jobben, i ett läge när konjunkturen håller på att stärkas. Det är de breda löntagargrupperna som kan lyfta konsumtionen och därmed produktionen. Det är de breda lönta- gargrupperna som finansierar den gemensamma välfärdssektorn som den borgerliga regeringen svälter ut. Konjunkturinstitutet har räknat ut att ett nollavtal skulle innebära ytterligare 40 000 arbetslösa. är ett argument för nollavtal, men hon låtsas inte om att det är höjd avgift till a-kassan, sämre sjukförsäkring, sämre arbetslöshetsförsäkring och slopad avdragsrätt på fackavgiften som finansierar kalaset. Avtalskravet från Facken inom in- I dåliga tider ser alltid kapitalägar- dustrin innehåller en garanti att varje individ får minst 430 kronor mer i månaden, snittet hamnar på 620 kronor. I förslaget ligger också en satsning på lägstalönerna. Ett krav som finns med i avtalsplattformen, och som GS-facket drivit hårt, är att få stopp på ofoget från arbetsgivare att runda lagen om anställningsskydd genom att anlita bemanningsföretag. Visstidsanställningar ska också regleras hårdare. Malin Siwe på Dagens Nyheters ledarsida tycker att jobbskatteavdraget na sin chans att flytta fram sina positioner på det arbetande folkets bekostnad, det är också då det är som viktigast för fackföreningsrörelsen att stå emot. I förbundet och GS-fackets avdelningar pågår arbetet med att bygga upp en konfliktberedskap. Välinformerade stridsberedda medlemmar är den kraft som arbetsgivarna fruktar mest, vilket inte minst visade sig i avtalsrörelsen 2007 då det största grafiska avtalsom råden var en hårsmån från konflikt. Seppo Sinimaa Repskapsmöt e Tisdag d en 24 nove mber för GS-facke t avdelning 9 Östra Sveala nd Mötet starta r 9.30 och be räknas pågå till 15.00 På dagordnin gen: Val av avd elningsor dföra nde Fyllnadsv al av ordinar ie styrelseled samt supple amöter och re anter visorer Fastställ a nde av v e r ksa m h e Fastställ tspla n 201 a nde av b 0 udget 2010 Tvärfack lig valrör else 2010, E LO-distrikte lisabeth Bra t Stockholm ndt Ygeman, Framtide n i förbu n det, P-O Sjöö Arbetsrät , förbundsord t e n oc h f r förande GS amtiden, K Avtalsrör urt Junesjö elsen 2010, Tommy And ersson, avta lssekreterare Mötet hålls i GS avdelningen s lokaler på V gatan 1, vid äs tmannaNorra Bantorg et, i Stockhol m. Mötet har av brott för lunch som avdelnin bjuder på. O gen m du är veget arian eller har funderingar an kring maten dra bör du höra av dig. Välkommen! 9 ★ Revyn • 2 – 2009 3 Deltidsbrand kåren Arbetsmiljöfrågorna är det som engagerar Göran mest i det fackliga arbetet. På fritiden är det fotboll och pingis som gäller. Deltidsbrandkåren ingår i brandförsvaret. Personalen är utrustad med sökare och har vanliga jobb i närheten av brandstationen. Vid larm lämnar de sitt ordinarie arbete och tar sig snabbt till brandstationen. Personalen har högst sju minuter på sig till att bilarna skall rulla. Deltidsstationerna skall kunna rycka ut dygnet runt. En vanlig bemanning på deltidsstationerna är ett brandbefäl plus fyra brandmän. All personal har kvalificerad grundutbildning, de övar kontinuerligt och genomgår årligen tester. Göran Svensson: – Det finns en parallell mellan fotbollen och brandkåren Tanken var nog att få jobba heltid på brandkåren, säger Göran Svensson, sågverksarbetare och deltidsbrandman. Men de avbrutna gymnasiestudierna och livet kom emellan. Text: Jonas Lundborg ■ ■ Det här var 1986 och Göran hade precis fått jobb på den nya sågen i Björklinge, samtidigt hade han blivit värvad till brandförsvaret hemma i Skyttorp. Att Göran började inom sågverksindustrin berodde på allergier. Han gick målarlinjen på gymnasiet, men klarade inte av alla lösningsmedel. Då blev det naturligt att börja på sågen i Skyttorp, där även Görans pappa arbetade. När företaget byggde en modern såg i Björklinge behövdes det kunnig personal och Göran var en av dem som tyckte att det skulle bli kul att starta upp något nytt. Plantskola. På fritiden lirade Göran fotboll med Skyttorps IF och det har varit den naturliga plantskolan för brandstationen. När Göran värvades till deltidsbrankåren växte drömmarna om att han kanske skulle byta bana. Kärlek och barn kom emellan. Och tankarna sköts på framtiden. Samtidigt trivdes Göran bra med jobbet på sågen i Björklinge. På fritiden blev han knattetränare i fotboll. – Det finns en parallell mellan fotboll och brandkåren, båda bygger på lagkänsla, säger Göran. fackligt engagerad. Det här med lagkänsla är något Göran återkommer till flera gånger under intervjun. Han ser sig själv som en lagspelare. Det var också därför han engagerade sig fackligt. Ska något bli gjort menar Göran att det är gruppen som måste göra jobbet. Oavsett om det handlar om fotboll, brandkåren eller facket.Arbetsmiljöfrågorna är det som ligger honom varmast om hjärtat. Göran har gått från att ha varit lokalt skyddsombud till att bli regionalt skyddsombud. Det innebär att han åker på uppdrag till arbetsplatser inom avdelningens område som saknar egna skyddsombud och hjälper dem med arbetsmiljön. Knepig bransch. Göran berättar att skogsbranschen kan vara lite knepig. Dels för att det kan vara svårt att lokalisera var de arbetar eftersom att de inte avverkar i samma skogsområde varje dag. Dels för att det finns ett fåtal oseriösa arbetsgivare. Idag finns det inte många fackligt aktiva på skogssidan. Något Göran hoppas ska ändra sig. – Jag har sökt med ljus och lykta efter någon från skogen som vill bli regionalt skyddsombud. Det vore bra om någon som kan förhållandena ställde upp. När vi rullar in i Skyttorp åker vi förbi det gamla industriområdet, där sågen och husfabriken låg. Båda är idag stängda, men byggnaderna står kvar och minner om en annan tid. – Det är lite vemodigt. Här är jag uppvuxen och över järnvägen cyklade vi hem på lunch. Nu är allt borta. Hade det inte varit för Upptåget hade nog Skyttorp varit en avfolkningsbygd, tror Göran. Nu jobbpendlar folk till Uppsala och Arlanda. Låg timpenning. På brandstationen berättar Göran att det knappast handlar om ett särskilt glamoröst yrke. De är 20 man som har jour var fjärde vecka. På en jourvecka tjänar de 3 300 kronor. En timpenning på cirka 19 kronor med andra ord. Men det är inte för pengarna Göran gör det. – Jag gillar att hjälpa till och jag tycker inte om att se när någon far illa. 4 9 ★ Revyn • 2 – 2009 notiser Få arbetslösa trots varsel ■ Enligt Arbetsförmedlingen blir endast var fjärde varslad arbetslös. Närmare 30 procent av varslen verkställs aldrig. Arbetsförmedlingen menar att det innebär att var tredje hittar ett nytt arbete innan de blir arbetslösa. De rapporterar även att antalet nyanmälda jobb har slutat minska. Fem år efter Lavalblocka den – nytt lagförslag ■ För fem år sedan blockerade Byggnads ett lettiskt företag, Laval, vid ett bygge av en skola på Lidingö, för att få till stånd ett kollektivavtal och på så sätt förhindra lönedumpning. Ärendet gick till Europadomstolen som delvis skickade tillbaks frågan till Sveriges riksdag. I en remiss föreslår nu regeringen att svenska fack får ta till stridsåtgärder mot utländska företag för att nå kollektivavtal endast om de utländska arbetarna har sämre villkor än vad EU:s utstationeringsdirektiv anger, som lön, semester, arbetstid och arbetsmiljö. Krav om olycksfallsförsäkring räknas dock inte in. Byggnads är positiva till delar av lagförslaget, men är ändå oroade: – Men allt är inte bra med regeringens förslag. De vill tyvärr införa minimilöner. I likhet med flera tjänstemannaavtal finns det inga minimilöner i byggavtalet, säger Hans Tilly, Byggnads ordförande. Minskat anslag till Arbetsmiljöverket ■ I regeringens budget framgår att Arbetsmiljöverket ska få anslagen minskade med 13,4 miljoner kronor. I anslaget finns 101 miljoner som är öronmärkta till de regionala skyddsombuden. Summan är densamma som 2009. Det innebär att fackförbunden får skjuta till ytterligare pengar för att upprätthålla verksamheten. Nya sjuklöneregler ■ Arbetsgivare som anställer unga förtidspensionerade ska slippa betala sjuklön. Riksdagen har beslutat om ett särskilt högkostnadsskydd. Det ska gälla anställda som har haft aktivitetsersättning, förtidspension, de senaste tolv månaderna och är i åldern 19 – 29 år. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari. Avtalsrörelsen 2010 kan bli en rysare LO och arbetsgivarföreningarna står som det verkar väldigt långt ifrån varandra. Avtalens löptider Text Lena Rosén ■ ■ Vad innebär detta? Vilken bety delse har avtalen och hur ser det ut för mig som jobbar? Våra arbetsplatser styrs av regler, och inte av någon högre makt eller av arbetsgivares välvilja. Alla kollektivavtal är överenskommelser, kompromisser mellan två parter, i detta fall arbetsgivare och arbetstagare. Avtalsrörelsen gäller hela avtalsboken, alla paragrafer och allt som vi kämpat för att få in. Det har aldrig varit enkelt att få vara med och reglera vardagen och i oårstider är det ännu tuffare. Strid eller? Men i slutänden brukar parterna bli överens, eftersom alternativet är skrämmande för många. Hittar inte parterna den acceptabla kompromissen, då blir det inget avtal. Och i och med detta är arenan krattad för stora stridigheter. Utan kollektivavtal finns ju ingen skyldighet att hålla fred på arbetsmarknaden, vilket i sin tur sannolikt skulle resultera i fler strejker från vår sida och från deras sida fler lockouter. Båda orsakar produktionsstopp och inkomstbortfall för alla inblandade parter. Visserligen har fackliga medlemmar en strejkkassa att lita till i detta läge. Likaså arbetsgivarna. Och i värsta fall kan företag gå under med arbetslöshet och elände i släptåg. Vi vet allt detta. Men i ett läge där inga kompromisser finns att tillgå kommer vi att ta konflikten. Avtalen. GS kollektivavtal tar slut, löper ut lite olika tider. Den 31 mars löper vårt första avtal ut, sen pågår avtals rörelsen för GS fram till 31 december då vårt sista avtal löper ut. Som den uppmärksamme läsaren snabbt märker, kommer avtalsrörelsen att dra ut på tiden. GS har påbörjat arbetet med att ställa samman de krav på ändringar som inkommit från klubbar, sektioner, avdelningar och enskilda medlemmar. Den 25 – 27 augusti träffades GS förhandlingsdelegationer i Västerås. Uppdraget var att avtal för avtal gå igenom alla de förslag på ändringar, alla de önskemål och krav som kommit in. Förtroendevalda. Vår delegation består till största delen av förtroendevalda som till vardags jobbar på stora eller små arbetsplatser inom varje avtals- 31 mars 2010 Trä-, Såg-, Skogs-, Trävaruhandels-, Skog- Kyrkanoch Stoppmöbelavtalen löper ut. 30 april 2010 Virkesmätar- och Bemanningsavtalen löper ut. 31 maj 2010 Civil-, Förpacknings- och Tidningsavtalen löper ut. 30 juni 2010 Samhallavtalet löper ut. 31 oktober 2010 Visbyavtalet löper ut. 31 december 2010 Skog-R-avtalet löper ut. område. Delegationsarbetet leds av den centrala ombudsman som har ansvaret på förbundsnivå. Ett par, tre ombudsmän finns också med. Allt inkommet material gicks då igenom, ”grovgallring gjord”. Några gånger till ska var delegation träffas innan det i slutet av året är dags att överlämna kraven till arbetsgivarsidan. Då kommer också de att visa sina kort. Sedan ska det förhandlas. Var och en som valts till avtalsdelegationerna vet att det finns risk för både kvälls- och helgarbete innan våra kollektivavtal har rotts iland. Men alla vi vill göra vårt bästa för ett bra avtal för våra medlemmar. ■ Några av GS krav • Ett löneutrymme skapas på varje avtalsområde genom att varje individ bidrar med 2,6 procent, dock lägst 620 kronor. Lönekraven är anpassade till de samhällsekonomiska förutsättningarna och ligger på en nivå som gör att den internationella konkurrenskraften bibehålls. • Att avtalen ska slå fast att tillsvidareanställning är huvudregler samt att parterna ska komma överrens om regler som säker ställer att en arbetstagares före- trädesrätt i praktiken inte kränks när det specifikt gäller anlitande av bemanningsföretag. • De lokala parterna ska årligen genomföra en lönekartläggning i syfte att rätta till osakliga löneskillnader mellan till exempel. kvinnor och män. En partgemensam nämnd ska inrättas som har till uppgift att granska att lönekartläggningar genomförs och kontrollera att chefer och fackliga företrädare får utbildningar om lönesättning. 9 ★ Revyn • 2 – 2009 5 Notiser Dags att vässa pennan: Gör din röst hörd ! I förra numret av 9-Revyn berättade vi om den kampanj som ska sätta LO-medlemmarnas frågor på den politiska dagordningen. text Peter Isgren ■ ■ Kampanjen är beroende av den enkät som alla medlemmar i Stockholms län ska fylla i. När svaren sammanställts är det meningen att de politiska partierna ska ta ställning till våra krav. Sedan ska partiernas svar redovisas för att ge alla medlemmar en praktisk guide att hitta rätt i valet 2010. Tanken är också att svaren ska kunna användas under nästa mandatperiod för att kontrollera om partierna levt upp till det som utlovats och inte bara använt det för att vinna valet. dags att fylla i enkäten. För att modellen ska få så stort genomslag som möjligt är det viktigt att så många med- lemmar som möjligt deltar. Därför hoppas vi att alla ni som läser detta vill hjälpa till. Vi hoppas också att ni vill hjälpa till att sprida detta genom att prata med arbetskamrater, familj och vänner. Det enda som krävs för att få skriva på är att man är medlem i ett LO-förbund och att man bor i Stockholms län. Självklart är enkäten anonym. För att göra ifyllandet så smidigt som möjligt förklarar vi därför nedan de olika sätten som finns för att fylla i enkäten. Hur kommer jag åt enkäten? Enkäten går att delta i på två olika sätt. Dels finns en upptryckt folder med de 21 frågorna som enkäten består av. Om ni på er arbetsplats, eller som enskild medlem, vill ha denna utskickad till er, kontakta Stellan Englund på telefon 010 470 84 96. Efter att man fyllt i enkäten river man bara bort den perforerade förstasidan och lägger själva enkäten i en Få slår larm om miss förhållanden postlåda. Portot är betalt och mottagaradressen förtryckt. Du som har tillgång till Internet kan fylla i enkäten online på www.lo.se/ stockholmsmodellen. Du fyller i din mailadress och får en personlig kod som gör att du kan fylla i enkäten. Gör du enkäten över internet får du automatiskt resultatet hemskickat. Hur fyller jag i enkäten? Oavsett om du fyller i enkäten på nätet eller i pappersversionen så är det samma frågor som ska besvaras. På första sidan fyller man i sitt kön, ålder, postnummer och vilket förbund man tillhör. Detta gör inte att man på något sätt kan identifiera de som fyllt i utan behövs därför att man ska kunna plocka ut relevant underlag för olika redovisningar. Man skulle exempelvis kunna tänka sig att vi i GS kan få underlag från sammanställningen för att se om kvinnor och män eller ungdomar och medel ålders personer i vårt förbund tycker olika om a-kassan eller någon annan fråga. Vad gäller de 21 frågor som de politiska partierna sedan ska ta ställning till så spänner de över fyra områden: arbetsmarknad, bostäder, trafik/miljö och välfärden. Svarsmodellen är dock likadan för alla frågor. Rubriken för varje fråga är ett påstående som man sedan, på en skala från 1 till 10, ska ta ställning till. Till exempel är den första frågan: ”Samhället ska aktivt agera för en lägre arbetslöshet”. Håller du delvis med om detta kryssar du kanske i 3 medan du om du tycker detta är oerhört viktigt kanske hellre kryssar 10. Sist men inte minst har alla medlemmar, på sista sidan, möjlighet att berätta vad man tycker är särskilt viktigt med egna ord. Detta kommer inte med någon automatik att delges partierna. Skulle det dock visa sig att någon fråga är så stor bland medlemmarna att den får stort genomslag så är det mycket möjligt att den då lyfts upp som ett ytterligare krav att ställa mot de politiska partierna. Nu kör vi! För att få genom slag krävs din röst. Besvara 21 viktiga frågor redan idag! www.lo.se/stockholmsmodellen ■ Sex av tio anser att det behövs människor som larmar om missförhållanden på jobbet. Men endast två av tio kan tänka sig att vara den som larmar, det visar en enkätundersökning som Unionens medlemstidning, Kollega, har gjort. Enkäten visar också att rädslan för att bli straffad av arbetsgivaren är stor om man larmar. Dolt missbruk skäl för uppsägning ■ Om en anställd döljer sina missbruksproblem för sin arbetsgivare är det skäl till uppsägning. Så kan en aktuell dom från Arbetsdomstolen (AD) tolkas. Missbruk är oftast inte skäl för uppsägning. Men i det aktuella fallet hade mannen dolt sina alkoholproblem för arbetsgivaren. Missbruket hade lett till flera fall av olovlig frånvaro. Då arbetsgivaren tagit upp frånvaron med mannen vid flera tillfällen och han också hade fått en varning ansåg AD att arbetsgivaren hade rätt att säga upp honom. Bara hälften kartlägger löner ■ Över hälften av svenska företag fortsätter att bryta mot lagen då de inte gör den årliga lönekartläggningen, det har visat sig i en undersökning som fackförbundet Unionen gjort. Regeringen har ändrat reglerna från och med årsskiftet så att lönekartläggning i framtiden endast ska göras var tredje år. Rea på chefer ■ Nu kan företag anlita bemanningsföretag om de behöver en hel ledningsgrupp. Senior Work AB kör med lockerbjudandet: ”Hyr en hel ledningsgrupp – betala för en”. Affärsidén är att många företag behöver olika slags chefskompetenser, men få av dem på heltid. Ensamstående utan jobb får rätt till hjälp ■ En granne eller vän till ensamstående förälder som är sjuk och saknar arbete kan med en ny lag vabba. Nu är det endast föräldrar som har arbete och blir sjuka som kan överlåta tillfällig föräldrapenning till någon annan. Lagändringen träder i kraft från 1 januari. 6 9 ★ Revyn • 2 – 2009 Maires ”pojkar”, från vänster: Rolf Jakobsson, Stefan Hedberg och Johnny Leat till höger om Maire. Maire Karkkola: – Det är lätt att jobba med pojkar Text & foto Jonas Lundborg I 35 år har Maire Karkkola jobbat på sågen i Heby. Det är bara en på samma skift som hon inte skulle kunna vara mamma till. Och så tycks det vara: Maire gör inte bara sitt jobb, hon är morsan som sett till att lunchrummet ser trevligt ut. satt i en hytt och vände timret rätt så att barken skalas av. Hon visar en bild från sjuttiotalet. Maire sitter i en fin stickad blå tröja och jeans. På det andra skiftet satt en annan tjej och gjorde samma sak. – Man tyckte väl att det var lättare för tjejer att köra kran. ■ ■ Maire och hennes man Pentti kom från Salla i Finland 1969. I Finland fanns inga jobb att få, medan den svenska industrin dammsög Europa efter arbetskraft. Först hamnade det unga paret i Småland och på några få år hann Maire med en rad olika arbeten; allt från att fålla klänningar till att jobba i en betongfabrik. På semestrarna packades bilen och färden gick hem till Lappland. Det blev långa resor. På en semester träffade de en ”gammal gubbe” som rådde dem att söka jobb i Heby i stället. Sagt och gjort. Både Maire och Pentti fick jobb på sågen. – Vi kom närmre Finland i och med flytten. Maire fick jobb som barkare, hon Olika skift. Strax innan de började på sågen kom andra barnet. Föräldraledighet var inte att tänka på. Maire och Pentti jobbade på motsatta skift för att kunna ta hand om barnen. – På 45-minutersrasten cyklade jag hem till barnen. Vi hade aldrig barnvakt. Det var tufft. Inne på sågen jobbade bara män. I fjorton år satt Maire i sin hytt. Det var ensamt och enformigt. Till slut kom förslitningsskadorna, Maire fick ”tennisarmbåge”. Hjälpen fanns bland arbetskamraterna. En kille som körde råsorteringen föreslog att de skulle bytas av ibland. Maire märkte att hon blev bättre av att göra något annat. –Alla ställer upp för varandra här. Det var inte ledningen som hjälpte Maire att byta jobb. Det var en sågare som tröttnat på sitt jobb och föreslog Maire att de skulle byta. Först var hon tveksam. – Jag var rädd att jag inte skulle klara av de tyngre jobben. Först bytte de i fem minuter, sen tio, sen tjugo minuter. En arbetsledare märkte att det funkade och tjatade på henne att byta. – Man fick prestera. Jag fick göra något med stocken. Sen kom man närmre varandra. Nu såg jag folk på jobbet! Tiden när alla har sitt bestämda arbete är över på Setra såg. Nu är alla sågverksoperatörer och har rundgång på alla arbetsuppgifter. Men omsorgen om varandra har inte slutat för det. För ett år sedan fick Maire problem med fotleden, då såg arbetskamraterna till att hon slapp jobben som krävde att gå och stå. I 35 år har Maire trivts på jobbet. Att hon ofta har varit den enda tjejen i produktion har ibland varit tufft. Andra tjejer har kommit och gått. – Ibland har det varit ganska tungt. Men jag har ofta velat överbevisa mig. Och det är lätt att jobba med pojkar. Jag har aldrig känt mig diskriminerad. Motgång. Allt har dock inte varit frid och fröjd. I början 1990-talet kom två slag på varandra. Det första var hårt. Maires son, Jukka, körde av vägen och svävade mellan liv och död i en vecka och låg i koma i sex veckor. Under ett års tid bodde Maire i princip på lasarettet. Tack och lov överlevde Jukka. Ett år senare brann sågen ner på Maires 40-årsdag. När Maire träffade platschefen samma natt sa han åt henne ”att det här ska vi bygga upp”. Och det gjorde man tillsammans. De anställda fick ett stort inflytande i hur den nya sågen skulle se ut. – Det är de två värsta sakerna i mitt liv. Annars har jag haft det riktigt bra och verkligen trivts med jobbet. Att Maire är omtyckt bland ”pojkarna” märks när jag vill fotografera henne med dem. Till och med den motsträvigaste går med på att plåtas när jag ber honom ställa upp för morsan. ■ 9 ★ Revyn • 2 – 2009 7 1974 1989 2009 Maire är nyanställd som ”barkare” på sågen i Heby. Det blev långa ensamma dagar i hytten. Bara Maire har en titel på kaffekoppshyllan. Maire har efter 14 år som barkare troligen blivit Sveriges första kvinnliga sågare. Något förbundstidningen SIA tyckte var värt ett reportage. Tiden när alla har sitt bestämda arbete är över på Setra såg. Nu är alla sågverksoperatörer och har rundgång på alla arbetsuppgifter. Maire och skiftledare Olle Johansson. Olle har Maire känt sen han var barn. 8 9 ★ Revyn • 2 – 2009 Uppsagd – men När Tidningstryckarna successivt lades ned 2005 och 2006 förlorade närmare 200 grafiker jobbet. En del gick ut i lång arbetslöshet, andra fick jobb direkt. De flesta av dem har lämnat den grafiska branschen, men några är kvar. 9-Revyn har träffat Jonny, Malin och Åke, två av dem har bytt bransch och en är kvar. Text & Foto Jonas Lundborg Arbetslöshetsfakta Inom förbundet Augusti 2008: 1 993 personer arbetslösa = 3,2 procent av medlemmarna. Augusti 2009: 4 616 personer arbetslösa = 7,7 procent av medlemmarna. Inom avdelningens område Augusti 2008: 167 personer arbetslösa. Augusti 2009: 338 personer arbetslösa. Förstetryckare Malin Edén blev arbetslös, fick jobb på DNEX' plåtavdelning, men är sist in. Det har nyligen lagts ett stort varsel. – Jag var så ledsen ”Förlamande”, så beskriver Malin Edén känslan när hon blev arbetslös efter uppsägningen från Tidningstryckarna 2005. ■ ■ Malin gick in i djup svacka. Hon sökte jobb, sen tog orken slut. Malin blev sittande hela dagarna. När hennes man kom hem från jobbet stod disken kvar i diskhon. All ork var borta. – Jag var så ledsen över att det var över. Jag kände fortfarande en glädje över att gå till jobbet och hade mycket kvar att lära mig. Det var en annons i Platsjournalen som fick Malin att söka sig till den grafiska branschen. Det var 1997 och hon gick på Komvux. I annonsen stod det att Tidningstryckarna sökte ”trainees”. Malin hade inte en aning om vad det kunde innebära. En svåger som var lastbilschaffis och brukade köra ut tidningar sa åt henne att söka. I slutet av 90-talet var arbetslösheten över tio procent. Malin var en av 250 sökande. De fick göra en massa tester. Till sist hade det vaskats fram sex personer som skulle få bli lärlingar. Malin var en av dem. Förstetryckare. När lärlingstiden var slut efter ett år hamnade Malin på tryckplåtsframställningen. Hon tog emot negativ, granskade, retuscherade och gjorde plåt. År 2002 ville hon ha nya utmaningar och började i tryckeriet. När beskedet om uppsägning kom var hon förstetryckare. Efter några månader kom Malin tillbaka från den förlamande svackan och började söka massor av jobb som inte krävde någon utbildning. Det var sällan hon fick något svar. Till slut hörde hon sig för efter jobb på företag i närheten av bostaden. Ett företag som tillverkade skyltar tänkte Malin borde passa henne, hon var ju tryckare och på gymnasiet hade hon gått plåt och svets. Företaget hade inte annonserat om personal, men behövde en receptionist. Erbjudande . Malin jobbade på prov i tre månader. Precis när det var dags att bestämma sig om hon ville fortsätta fick hon erbjudande om att börja på JMSTidningstryckarna igen, Malin tog det. Men det blev en kortvarig lycka. Julen 2006 gick företaget i konkurs. Ett kort tag såg det ut som om företaget skulle räddas genom att Bonniers gick in som delägare, men det stöp. För Malin blev det en ny arbetslöshetsperiod innan hon fick jobb på DNEX-Tryckeriet. Först som vikarie, senare som fast anställd. Nu riskerar Malin att bli arbetslös igen. – Det ligger ett stort varsel. Jag kommer att få gå. Sist in – först ut, du vet. Men den här gången är jag mer mentalt förberedd. För Malin betyder det att hon redan nu läser platsannonserna och funderar på vad hon kan tänka sig att jobba med. Men hon är realistisk: – Jag tittar på allt. ■ 9 ★ Revyn • 2 – 2009 9 vad hände sen? – Tur som fan Jonny Hurtig är mer eller mindre född in i grafiska branschen. Pappa var tryckare och faktor på Aftonbladet. Att Jonny också blev tryckare var därför inte så konstigt. ■ ■ På tidningstryckerierna har det alltid varit vanligt med familjeband. Pappan i tryckeriet, mamman i packsalen och ungarna som sommarjobbade och sen fick fasta anställningar tillhörde vardagen. Därför var det närmast en självklarhet att Jonny och hans bror fick jobb på Aftonbladet. Det var i mitten av 1980-talet och det fanns gott om jobb. Jonny var utbildad som verkstadsmekaniker, men efter lumpen började han i tryckeriet. – Det var när Aftonbladet gick från högtryck till offset, jag fick utbildning till offsettryckare och blev kvar. Slog ihop. I slutet på 1980-talet slog Aftonbladet och Svenska Dagbladet ihop sina tryckerier i det gemensamma bolaget Tidningstryckarna. Redaktioner och tryckerier separerades. Tidningtryckarna hamnade i Akalla. För Jonny blev det nästan 20 år som tryckare när beskedet om uppsäg- ning kom 2005. Jonny hann knappt gå till arbetsförmedlingen innan de hörde av sig från gamla jobbet. JMS hade tagit över och behövde en stor del av personalen. Det höll i nästan ett år. När Metro flyttade tryckningen och JMS inte lyckades få in någon större titel att trycka var konkursen ett faktum. Julen 2006 kom beskedet. Konkursförvaltaren drev Tidningstryckarna vidare i ett par månader. Ett bolag samägt av Bonniers och V-TAB bildades för att ta över driften, men det skar sig direkt mellan de två ägarna. – Vi hoppades att få jobba kvar. Sen var det ett möte på jobbet och då förstod vi att det var kört. Det var ingen självklarhet att söka jobbet som cementbilschaffis. Oro för lån. Jonny började söka jobb på en gång. Samtidigt gnagde en oro i kroppen, hur skulle det gå? Jonny och hans familj hade lån och köpt hus. Att jobba kvar i branschen var inte att tänka på. De som fick jobb i Södertälje med att trycka Aftonbladet och Svenskan tjänade 19 000 kronor i månaden. – Jag har haft tur som fan. En svåger som jobbade på NCC berättade att de sökte folk. Så jag fick en betald utbildning till anläggare. ■ – Det bästa jag gjort Åke Albom har inte ångrat en dag att han lämnade den grafiska branschen. Att sadla om till lastbilschaufför säger han är det bästa han har gjort. Jonny trivs med det nya jobbet, utom de dagar då det regnar blötsnö och blåser. – Då är det inte så skojigt, säger Jonny med ett leende. ■ ■ Något år innan Tidningstryckarna gick i konkurs 2006 frågade en kompis till Åke om han inte kunde tänka sig att bli lastbilschaffis. Åke tackade nej till erbjudandet. – Jag resonerade väl som alla andra, man vet vad man har men inte vad man får. När konkursen väl var ett faktum ringde han och kollade om erbjudandet fortfarande gällde, det gjorde det. Åke kunde börja när han ville. Yrket borta. Åke började på Aftonbladet 1974. När han kom tillbaka efter lumpen fanns inte hans yrke kvar. Tekniken hade gjort en yrkesgrupp överflödig. Åke frågade om han fick köra lastbil, men chefen tyckte att han var för ung. En vecka senare satt Åke ändå i en lastbil och körde ut tidningarna. Efter fem år bytte Åke bana igen, han utbildade sig till offsettryckare, ett jobb han sedan har haft fram till konkursen. Fast genom åren jobbade han ibland extra som lastbilschaffis. Trots det var det ingen självklarhet att söka jobbet att köra cementbil, något som är betydligt mer avancerat än jobbet som vanlig lastbilschaffis. Hos den första åkaren blev inte Åke långvarig: – Det var strul med löneutbetalningarna. När det hände tredje gången sa jag upp mig. Bättre än på fabrik. Åke fick omedelbart jobb på Swerock och han stortrivs: – Det är bra mycket bättre än att vara instängd i en fabrik. Att firman dessutom satsar på en femtioåring med en ny bil känns riktigt bra. Han längtar inte tillbaka till den grafiska branschen. – Nu har jag nästan normala arbetstider och träffar trevliga människor varenda dag. ■ 10 9 ★ Revyn • 2 – 2009 ABF i Uppsala län Nyvald som skyddsombud i Uppland? Då ska du gå kurs! ABF och LO inbjuder skyddsombud och arbetsledare till utbildning i Bättre arbetsmiljö. Kursavgiften är 4 900 kr per deltagare och kurs, arbets givaren står för alla kostnader (kurs, förlorad arbetsinkomst och ev. resekostnader). Här kommer vårens datum. Alla kurser är på fem hela arbetsdagar = 40 studie timmar. Datum: Kurs 1: 15 – 16 februari + 10 – 12 mars, anmälan senast den 20 januari 2010. Kurs 2: 29 – 30 mars + 14 – 16 april, anmälan senast den 17 mars 2010. Kurs 3: 3 – 4 maj + 19 – 21 maj, anmälan senast den 7 april 2010. Tid: Klockan 09.00 – 16.00 (kaffe och lunch ingår i avgiften). Plats: ABFs expedition, rum 1 och 2, Bredgränd 14, Uppsala För information om anmälan kontakta: ABF i Uppsala län Kristina Thorén 018-15 47 17 LO-distriktet i Mellansverige Marie Sundqvist och Blagojce Becliovski går kursen Bättre arbetsmiljö. Två skyddsombud Två frågor 1. Varför har du låtit dig väljas till skyddsombud? 2. Hur är det att gå kursen Bättre arbetsmiljö? Marie Sundqvist, DNEX: Blagojce Becliovski, Strålfors: – Vi hade inget skyddsombud på vårt skift, då tänkta jag att jag kanske kan bidra med något. – Jag vill vi ska en bra arbetsmiljö på jobbet och skyddsombud kan förbättra arbetsmiljön. – Det känns bra! Men det är mycket att lära sig. – Jag fördjupar mina kunskaper så jag vet vilka krav vi kan driva. Sen är det jättebra att träffa folk från andra arbetsplatser och byta erfarenheter. Känn till dina rättigheter! ■ ”Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön. Skyddsombudet är uteslutande arbetstagarnas talesman i arbetsmiljösammanhang och har inte tagit över någon skyldighet som ligger på arbetsgivaren. Det finns ingen bestämmelse i arbetsmiljölagen som säger att skyddsombudet är ansvarig för arbetsmiljön.” Så inleds Skyddsombudets rättig heter – och nyheter i Arbetsmiljölag stiftningen, en skrift framtagen av LO/TCO-Rättsskydd. Skriften kan tankas ner från förbundets hemsida, och finns under fliken ”nyheter”. Den finns också på LO:s hemsida under Viktiga områden, klicka vidare till Arbetsmiljö och Arbetsmiljöma terial. 9 ★ Revyn • 2 – 2009 11 SMÅTT & blandat Hemera Foto: Elinor Ek Vad är Gotlandsmodellen? Förhandlingar Märk o Tryck AB Arbetsbrist. En medlem uppsagd. Arkitektkopia AB Arbetsbrist. Sex personer uppsagda, varav en medlem. EO-Grafiska Arbetsbrist. Två personer uppsagda, varav en medlem. Bo Moderatho & Co AB Arbetsbrist. En medlem uppsagd. Station 5 AB Arbetsbrist. En medlem uppsagd. Rolges AB Arbetsbrist. Två medlemmar uppsagda. Gotlandsmodellen är ett projekt som startats av LO-distriktet på Gotland där de förbund som är representerade på ön tillsammans diskuterar ett fördjupat samarbete. Ett samarbete som till viss del redan pågår. ■ ■ Tre områden är vi överens om och ska inledningsvis prioriteras: En gemensam expedition/reception i Arbetarrörelsens hus för medlemsservice och viss administration för alla LOförbund. En gemensam arbetsgrupp/verksamhet inom områdena, arbetsmiljö, RSO- verksamhet, försäkringar och rehabilitering. En gemensam arbetsgrupp/verksamhet inom områdena, medlemsvärvning, uppsökeri, kampanjer och facklig introduktion. Tre tvärfackliga grupper har arbetat med och diskuterat frågorna. Grupparbetena ska redovisas i LO-distriktet den 27 november. Fackliga studier; Skolinformation; Facklig utveckling (värva förtroen devalda och klubbstyrelseutbild ning); Förhandlingsverksamhet och avtalsfrågor; Näringspolitiska frågor; Facklig-politisk samverkan; Internationellt solidaritetsarbete. Mer samarbete. Under 2010 kom- Frågorna om det fördjupande samarbetet avgörs slutligen av förbundens avdelningsstyrelser. mer vi att föra fortsatta diskussioner om fördjupat samarbete när det gäller: Arbetsmarknads- och utbildningspoli tiska frågor; Göran Gabrielsson Bättre arbetsmiljö inom träindustrin ABF Stockholms Fackliga utbildningar våren 2010 Handledar/cirkelledarutbildningen, 29-31 mars Kassörs & revisorsutbildning, 21-23 april Sekreterarutbildningen, 26-28 april Ordförandeutbildningen, 3-5 maj Vald på jobbet, 17-19 maj Facklig medlemsutbildning, 8-10 mars eller 5-7 maj Anmälan till kurs kan göras på: www.fackligutbildning.se eller till fackliga.studier@abfstockholm.se senast tre veckor före kursstart. Glöm inte att begära ledigt från ditt arbete minst två veckor före utbildningen startar. ■ Nu finns ett nytt branschanpassat utbildningsmaterial Bätt re arbetsmiljö (BAM) – Träindu strin framtaget av Prevent, GS och Trä- och Möbelindustriförbundet. Utbildningsmaterialet är ett komplement till Prevents grundutbildningsmaterial Handbok – Bättre arbetsmiljö. Materialet fungerar bäst om man har utbildning med skyddsombud och representanter för företaget tillsammans och gemensamt studerar olika problemsituationer, så kallade fall. Häftet finns att beställa hos Prevent (http://www.prevent.se/ Klicka på ”bokhandel”, sök på ”träindustri” så hittar du skriften) för 120 kronor, artikelnummer 870. CM Gruppen AB Arbetsbrist. En person uppsagd. Wasa Grafiska AB Arbetsbrist. En person uppsagd. Ljugarns Snickerifabrik AB. Arbetsbrist. Tre medlemmar uppsagda. IOGT-NTO Arbetsbrist. En medlem uppsagd. Karossan Arbetsbrist. Fem uppsagda varav fyra medlemmar. Soldaten Svejk och kapten Johansson. Soldaten Svejk ■ Teater Tribunalen har tinat upp soldaten Svejk och galenpannan är nu i full sving i krigets Afghanistan. Man skrattar mycket och ibland sätter sig skrattet också i halsen , vilket väl är meningen. Pjäsen har fått lysande kritik och är absolut värd en kväll. Eric Stern är perfekt i rollen som Svejk. Han gör vad han blir tillsagt till punkt och pricka. Hans kapten – Johansson (Gustav Bloom) mals långsamt ner av kriget – men framförallt av Svejk. Man sitter nära, blodet rinner, kroppsdelar far. Det är hundra knyck från början till slut. Och ändå galet kul. Tribunalen ligger i Stockholm, men nära pendeln. Se mer på www. tribunalen.com Losita Garcia Marklund B-post krönikan Så jävligt är det… ”What you see is what you get You’ve made your bed, you better lie in it You choose your leaders and place your trust As their lies put you down and their promises rust”* Det finns en ologisk ekvation som brer ut sig allt mer i samhället: Vi som medborgare/medlemmar är i allt mindre utsträckning beredda på att ta ett eget ansvar för våra och andras liv, men kräver att andra ska göra mer – men till obefintliga kostnader. Låt oss ta ett exempel: För cirka trettio år sedan hade de flesta arbetsplatser en fackklubb, nästan oavsett hur stor eller liten den var. Den lokala fackklubben förhandlade om lönepotter, arbetstider och arbetsmiljö. Avgiften till förbundet var inte sällan mellan 1,5 – 2 procent av lön, utan tak. Förbundens ombudsmän förhandlade åt dem som inte hade någon klubb, var förhandlingsstöd till dem som behövde det och fungerade som kursledare i arbetsrätt till klubbarna. De senaste 15 åren har allt fler fack infört tak i avgifterna med effekten att förbunden har fått skära ned på personal. Och det hade väl varit ok om engagemanget hade varit lika stort som i början av åttiotalet. Det är det inte. Att få folk att engagera sig är ofta lögn i helvete. Däremot går det ofta bra att gnälla över de höga medlemsavgifterna (eller varför inte skatterna) och beklaga att man får vänta när man behöver hjälp. Sorry, men det håller faktiskt inte. Vare sig medlemsavgifter eller skatter kan bli lägre om vi själva inte är beredda att offra lite av vår tid för vårt eget och andras bästa. Det mina damer och herrar är den enda ekvationen som går ihop. Det går också bra att sitta och klaga över dem som har tagit de fackliga eller politiska uppdragen. Och visst finns det tomtar både här och där. Men såvida man inte själv är beredd att offra sin egen bekvämlighet, måste man nog fråga sig vad ens klagomål är värt. Vi får nämligen de ledare vi förtjänar. Tar vi inte vårt egna ansvar är det någon annan som tar det ifrån oss. Så jävligt är det. 9★Revyn Jonas Lundborg GS fackets avdelning 9, Östra Svealand Redaktion Stellan Englund, Peter Isgren, Jonas Lundborg, Seppo Sinimaa. *The Jam, Going Underground Barnhusgatan 20, 2 tr Box 737, 101 35 Stockholm Tfn 010-470 84 90, e-post: avd9@gsfacket.se Ny utställning öppnar den 1 december 2009 ETIKETTER på tändsticksaskar och annat Öppet onsdagar 11-15 eller enligt överenskommelse Grudes Ateljé & Stentryckeri Sundby Gård, Huddinge Tel: 08-746 90 91 www.grudesmuseum.se Hemsida www.gsfacket.se/avd9 Redaktör Jonas Lundborg, 010-470 84 95 jonas@gsavd9.se Ansvarig utgivare Seppo Sinimaa, tel 0708-29 88 05 Grafisk form Losita Design, www.lositadesign.se Omslagsbilder Jonas Lundborg Tryck UNT 2009
