docBarns hälsa | Barn i vuxenvården
download 
Report Transcription
Barns hälsa | Barn i vuxenvården
BarnBladet Nr 6 • Volym XXXVIII Teman Barns hälsa & Barn i vuxenvården december 2013 F OTO : D E N I S E G R Ü N S T E I N Natusan® first touch. Utvecklad för den nyfödda hudens unika behov. Forskningen visar att spädbarnshud är nästan en tredjedel tunnare än vuxen hud1 och att den tappar fukt snabbare än hos vuxna.2 Dessutom får 60% av småbarnen torr hud någon gång under det första året2 och upp till 50% får utslag på stjärten någon gång under blöjtiden.3 Hudvårdsprodukterna i serien Natusan first touch är utvecklade specifikt för den nyfödda hudens behov och är fria från parfymer och färgämnen. Bakom Natusan ligger en omfattande dokumentation och mer än 60 års klinisk erfarenhet. Dokumenterat mild för huden Test av ingredienserna Test för säkerhet och tolerans Dermatologiskt testad No More Tears® – Mild mot ögat Test av ingredienserna In vitro tester, irritation och lakrimation In vivo tester, irritation och sveda Samtliga hudvårdsprodukter inklusive Tvättservetter och Schampo Zinksalva och Tvättservetter Stamatas GN et al. Infant skin microstructure assessed in vivo differs from adult skin in organization and at the cellular level. Pediatric Dermatology, 2009; July/Aug issue. 1 Nikolovski J, et al. Barrier function and water-holding and transport properties of infant stratum corneum are different from adult and continue to develop through the first year of life. J Invest Dermatol 2008; 128:1728–36. 2 Atherton D, Mills K. What can be done to keep babies’ skin healthy? RCM. Midwives 2004;7:288–290. 3 Naatu N tusa saan ®–D Den n nor od diisk skaa ba barn rnhu rn huds hu d ex ds e pe p rtten Innehåll Barnbladet # 6.13 Ledare.......................................................................................................................................................... 4 Föräldragrupper i Krusboda 1973 - 1990.................................................................................................... 6 t e m a: ba rn i v u x e n vå rde n Att skapa förutsättningar för en bra övergång från barnsjukvård till vuxenvård................................... 8 Barn som anhöriga i vuxenvården.............................................................................................................12 Att bli vuxen med diabetes ........................................................................................................................16 studierapport Unga vuxnas barndomsupplevelser av stödgrupp för barn där någon varit psykiskt sjuk..................18 tema: barns hälsa Hur mår barn och unga i Sverige? ............................................................................................................20 Barns hälsa – en kort historisk överblick...................................................................................................23 TUTI-projektet studerar förskolebarns psykiska hälsa.............................................................................26 Millenniemålen: Har världen gjort läxan?..................................................................................................28 Vårdtyngdsinstrumentet Rafaelatm provas på Barnkliniken i Karlstad....................................................31 ak tuell forsk are Anders Ringnér: Information till föräldrar som har barn med cancer...................................................32 Barnsjuksköterskedagen..............................................................................................................................34 RS-profylax till små barn med medfött hjärtfel i Sverige – nya riktlinjer...............................................36 Medlemssidor ..............................................................................................................................................37 12 7 23 26 nr 6 december 2013 barnbladet 3 ledare vice ordföranden Bästa kollegor! D et har handlat mycket om föräldraskap den senaste tiden. I olika sammanhang framskymtar att många föräldrar tycker att föräldraskapet är jobbigt. Behov av egentid, Facebook och frihet konkurrerar med föräldraansvar och barnets rätt till sin förälder. I Vetenskapsradions vetenskapsmagasin i slutet av oktober sändes ett reportage om användning av smarta mobiler, iPads och datorer. Mobilstressen ökar på jobbet och förskollärare larmar om att föräldrar måste släppa mobilen och fokusera på barnet när de hämtar på dagis. ”Det verkar som om en del föräldrar tycker det är viktigare att fotografera sin caffe latte i motljus än att prata med sina barn” sa reportern lite tillspetsat. Psykologiprofessorn Larry Rosen vid California State University har skrivit boken iDisorders och han varnar för att digitala medier tar död på vår kreativitet och koncentrationsförmåga. Och vad betyder den ökande mobil- och iPadanvändning bland små barn? Enligt Hugo Lagercrantz, som intervjuades i programmet, så vet vi inte mycket om följderna men forskning tyder på att barn som tittar mycket på digitala medier kan få koncentrationssvårigheter. Barn behöver träna sin fantasi och sin förmåga att sysselsätta sig själva och föräldrar behöver läsa, sjunga och prata med barnen för att språkutvecklingen ska bli optimal. Den direktkontakt som en förälder kan ge barnet kan barnen inte få via iPaden och inte heller i förskolan med dagens stora barngrupper. Å andra sidan, sa Lagercrantz, har studier visat att barns intelligensnivå är högre nu än för 50 år sedan, antagligen beroende på att barnen tränar olika funktioner och lär sig mer tack vare datorerna. En ny studie av Martin Forster, Karolinska Institutet har visat att 15 procent av nyblivna pappor har depressiva symptom och känner sig nedstämda och uppgivna. I ett nyhetsprogram på TV beskrev en pappa hur han upplevde känslor av otillräcklighet och kände en konstant press från alla håll. Han beskrev hur han före sonens födelse 4 barnbladet nr 6 december 2013 utövade en mängd fritidsintressen men i och med föräldraskapet upplevde han att han inte längre fick ta någon plats och att hans identitet blev fullkomligt omkullkastad. Det visade sig att han var deprimerad. När dottern föddes tre år senare, och han fått behandling, var läget helt annat. Medan alla mammor screenas för depressiva symtom, så är deprimerade pappor en grupp som är svår att upptäcka. I höst kom också distriktssköterskan Åsa Carlsunds avhandling Childrens mental health – with focus on family arrangements som visar att barn som bor växelvis med sina separerade föräldrar har något sämre psykisk hälsa jämfört med barn som bor med båda sina biologiska föräldrar. Hur förhåller sig barnsjuksköterskor till dessa ”nya” familjeproblem? Hur kan de unga familjerna och deras barn stödjas? Antagligen behöver vi lära oss mer om både hälsan och ohälsan i unga familjer och utveckla nya metoder för att fånga upp och åtgärda de problem som visar sig. Det här numrets teman är Barn i vuxenvård och Barns hälsa. Folkhälsoinstitutets rapport som vi redovisar i det här numret visar ändå trots allt att de flesta barn mår bra! Och säkert de flesta pappor och mammor också. Ha det gott i advent! Berit Finnström Ny indikation Nu kan även 6 –17-åringar få konjugerat pneumokockvaccin Prevenar 13 (polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent) har nu som första och enda konjugerade pneumokockvaccin blivit godkänt för barn och ungdomar mellan 6 och 17 år.1 Ny indikation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent PRE20130415PSE08 Referenser: 1. Produktresumé Prevenar 13. www.fass.se PREVENAR 13. Rx. Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent. 0,5 ml injektionsvätska, suspension i förfylld spruta. Pneumokockpolysackarid serotyp 1, 3, 4, 5, 6A, 7F, 9V, 14, 18C, 19A, 19F, 23F om vardera 2,2 μg samt 6B om 4,4 μg. Serotyperna är konjugerade till bärarprotein CRM197 och adsorberad till aluminiumfosfat. ATC-kod: J07AL02. Indikationer: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos barn i åldern 6 veckor till 17 år. Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae hos vuxna 50 år och äldre. Användningen av Prevenar 13 skall baseras på officiella Prevenar 13 rekommendationer, där hänsyn tas till såväl betydelsen av invasiv pneumokocksjukdom i olika åldersgrupper som variationen i förekomst av serotyper i olika geografiska områden. Varningsföreskrifter, begränsningar och information om hjälpämnen hänvisas till www.fass.se SPC reviderad: 20 december 2012. Prevenar 13 ingår inte i läkemedelsförmånen. Pfizer AB, www.pfizer.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Föräldragrupper i Krusboda 1973 - 1990 S vensk barnhälsovård uppskattas av föräldrar och når så gott som 100 % av alla förskolebarn. Syftet med barnhälsovården är att främja barns hälsa och utveckling genom hälsoövervakning, hälsovägledning, vaccination och inte minst föräldrastöd, individuellt och i grupp, en viktig del i folkhälsoarbetet. Vårt syfte med denna undersökning är att påvisa att det är viktigt för föräldrar att få träffa andra föräldrar för att skapa kontakt och gemenskap, för utbyte av erfarenheter och för att vid behov få kunskap och stöd i föräldrarollen av kunnig BVC-personal. Under första delen av 1970-talet byggdes Krusboda, ett småhusområde i Tyresö, bestående av 1200 villor, atriumhus, radhus samt 300 små hyresradhus (1-3 rum), Sveriges största småhussamfällighet. 1973 fanns det 700 förskolebarn i Krusboda, en Barnavårdscentral (BVC) öppnades i Krusboda centrum. Två år senare fanns det 1100 förskolebarn och BVC utökades med en BVC-sjukskötersketjänst. Barnavårdscentralen fanns i Krusboda fram till 1990 då den flyttades till Bollmora vårdscentral. Från 1973 startades föräldragrupper i Krusboda. Efterfrågan var stor redan från början. Grupperna kom att bestå av 8 -12 föräldrar som träffades 10 ggr under barnets första levnadsår. Så Helga Björkman Barnsjuksköterska/Fil. mag. Tel. 08-7122356 Mobil: 070-7940210 E-post: helga.bjorkman@comhem.se 6 barnbladet nr 6 december 2013 Karin Allerstrand Barnsjuksköterska Tel. 08-7127161 Mobil: 070-2974031 småningom inbjöd vi våra gamla föräldragrupper till gruppläkarmottagningar med 1 timmes strukturerat samtal samt individuell undersökning vid 2½-, 4- och 6-årsbesöken, tillsammans med vår barnläkare Jan Bäckström. Nytillkomna föräldrar bildade nya grupper eller inbjöds i de gamla. Vi är nu pensionärer och bor kvar i Krusboda. Många av familjerna som vi har träffat har flyttat från Krusboda, men ofta träffar vi kvinnor i området som säger: ”Nu skall jag träffa gruppen som ni startade på BVC, kommer du ihåg?” .Vi blev nyfikna på hur dessa nätverksgrupper har utvecklats under årens lopp.Varför har just dessa fortsatt att träffas, vad blev det av barnen? Det resulterade i att vi i vårt områdesblad ”KrusbodaKontakt” skrev en insändare: ”Deltog du i föräldragrupp på Krusboda barnavårdscentral?” Vi fick en del svar och utarbetade en liten frågeenkät till föräldrar.Vi träffade sju grupper och deltog i en av deras träffar och fick höra vad som hänt under årens lopp med gruppen, med barn och barnbarn. Vi vet att flera grupper fortsatte att träffas under några år, en del av dessa träffas också fortfarande. Totalt startades 73 föräldragrupper i Krusboda mellan åren 1973 – 1989 av en eller båda sjuksköterskorna tillsammans. Elva grupper var pargrupper, som i början träffades på kvällstid, senare på eftermiddagstid.Vad vi vet, träffas endast en av pargrupperna fortfarande. Många grupper har upphört p g a flytt eller separationer. I de grupper vi har träffat bor någon eller några kvar i Krusboda, övriga bor runt om i länet. En stor förändring var att mottagningsbiträden som arbetade tillsammans med BVC-sjuksköterskorna togs bort under 1980-talet. Detta gjorde att sjuksköterskorna fick lägga mycket av sin tid på att praktiskt få arbetet att fungera Sammanställning av fråga 8 i enkäten. Tabell med hjälp av Marianne Bergström. Det man mindes bäst var uppenbarligen det som rörde barnen direkt. Parrelationer, ekonomi och arbete, relationer till egna föräldrar samt existentiella frågor hade man inte så mycket minnen av.Tyvärr inte heller av våra diskussioner kring tobak och alkohol. Enkäten till dem som var med i föräldragrupperna delades ut efter gruppträffen. En del fyllde i och lämnade den direkt, andra mailade den till oss i efterhand. Stora förändringar har skett inom barnhälsovården sedan 1970-talet inom Stockholms Läns Landsting. Det ”Nationella Basprogram” som fanns för verksamheten har tagits bort. Det finns endast ett Vaccinationsprogram idag. Arbete pågår för att skapa ett nytt nationellt basprogram, där vi hoppas att föräldrastödsgrupperna finns kvar för alla föräldrar, i sitt ursprungliga omfång. En stor förändring var att mottagningsbiträden som arbetade tillsammans med BVC-sjuksköterskorna togs bort under 1980-talet. Detta gjorde att sjuksköterskorna fick lägga mycket av sin tid på att praktiskt få arbetet att fungera. Datajournaler infördes, en stor utbildningsinsats krävdes för detta. Syftet var att få en bättre dokumentation och att journalen i förlängningen skulle underlätta arbetet och spara tid. De rutinmässiga läkarbesöken för barn skars successivt ner från 8 besök/barn 0-6 år under 1970-talet, till 3 besök under barnets första år. Föräldrastödsgrupperna har i och med detta minskat från att träffas 10 gånger i förstabarnsgrupperna till 6 gånger. På många BVC hinner man inte inbjuda mer än enstaka flerbarnsföräldrar i grupp. BVC uppmuntrar föräldrar att träffas själva mellan gångerna för att få en bra kontakt med varandra och att skriva en mobil och maillista vid första träffen. Det nya är också att många grupper bildar en egen grupp på Facebook eller på någon annan websida och har täta kontakter med varandra via nätet. Avslutningsvis vill vi tacka alla som delgivit oss sina erfarenheter och berättat om sina och barn och barnbarns liv.Vi hoppas att Socialstyrelsen och gruppen som arbetar med ett nytt Vägledningsdokument för Barnhälsovården, tar till sig önskemålen om att även era barn och barnbarn skall få mötas i föräldrastödsgrupper för att få utbyta erfarenheter med varandra och för att tillsammans med BVC-personal få möjlighet att öka sina kunskaper om barns utveckling och deras fysiska, psykiska och sociala behov. * nr 6 december 2013 barnbladet 7 tema barn i vuxenvården Att skapa förutsättningar för en bra övergång från barnsjukvård till vuxensjukvård D e senaste decenniernas framgångar inom barnsjukvården har resulterat i att allt fler barn och ungdomar med långvariga sjukdomstillstånd blir vuxna. Barn och unga med långvariga sjukdomstillstånd, löper i varierande grad risk för komplikationer både på kort men även lång sikt och kan behöva uppföljning under resten av sitt vuxna liv. Detta faktum, att fler barn med långvariga sjukdomstillstånd idag når vuxen ålder, har blivit en reell utmaning för både barn och vuxensjukvård. Det innebär att det ställs stora krav på sjukvårdsorganisationen och internationella riktlinjer betonar vikten av att kunna erbjuda en kontinuerlig ålder och utvecklingsanpassad sjukvård under hela livet, utan avbrott. Idag sker överföringen från barnsjukvård till vuxensjukvård många gånger utan struktur eller genomtänkt plan, och vanligtvis existerar inte heller en succesiv förberedelse. Både barnsjukvård och den mottagande enheten inom vuxensjukvården står inför Ewa-Lena Bratt Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, lektor Högskolan Väst, Trollhättan 8 barnbladet nr 6 december 2013 Malin Berghammer Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, lektor Högskolan Väst, Trollhättan en rad utmaningar i att förbättra överföringsprocessen. Förberedelse inför överföringen behöver påbörjas många år i förväg, redan så pass tidigt som i 10-12 årsåldern. Som en bas behövs en strukturerad plan för hur överföringsprocessen skall ske. Av allra största vikt är att det görs en kartläggning av ungdomens behov, i syfte att kunna erbjuda en individualiserad vård.Vuxensjukvården står många gånger oförberedd på att möta och ta hand om de ungdomar/de unga vuxna som överförs från barnsjukvården och det kan finnas en ovana att möta och förstå de behov som finns. Dessa behov är många gånger grundade i de erfarenheter som ungdomen har med sig. Att vara förälder till ett barn/ungdom med en kronisk sjukdom medför ofta stor insikt och de har under sitt barns uppväxt lärt sig kontrollera barnets sjukdom och behandling så gott det går. Föräldern har ibland mer kunskap än vad ungdomen själv har och tar många gånger också ett större ansvar för behandling och uppföljning. I samband med överföringen till vuxensjukvården finns inte föräldern med i samma omfattning längre, ungdomen/ den unga vuxne förväntas nu själv ta ansvar för sin sjukdom, behandling och även för uppföljningen. Helt plötsligt blir föräldrarna utestängda, vilket kan orsaka stor oro och stress och blir ofta en mycket stor omställning för föräldern. I vuxenvården flyttas fokus från familjen till individen och den unga vuxna människan tema barn i vuxenvården Idag sker överföringen från barnsjukvård till vuxensjukvård många gånger utan struktur eller genomtänkt plan och vanligtvis existerar inte heller en succesiv förberedelse. är i fokus och det förväntas också att den unga vuxne tar ansvar för sin sjukdom med allt vad det innebär, från egenvård till behandling. Detta kräver också kunskap om sjukdomen. Det som ofta saknas är en målinriktad, planerad och anpassad övergång från barn- och familjecentrerad barnsjukvård till personcentrerad vuxensjukvård. I ett personcentrerat förhållningssätt är grunden i att individen har resurser och en kapacitet att ta hand om sin egen hälsa. Detta betonar individens kompetens och familjen sätts mer i bakgrunden – familjerelaterad sjukvård, i jämförelse mot barnsjukvårdens familjecentrerade förhållningssätt. Överföringsprocessen innebär att ungdomen succesivt lär sig om sin sjukdom, samt att ungdomens förmåga till egenvård ökar, d v s att ungdomen utvecklar en kompetens att ta över ansvaret att sköta sin egen hälsa. I arbetet med att förbättra och öka förutsättningarna för överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård måste vi reflektera över det skifte av förhållningssätt (från att arbeta familjecentrerat till personcentrerat, d v s då fokus skiftar från hela familjen till individen, den unga den vuxna personen med behov, förmågor och resurser). Varför är detta viktigt? Många ungdomar med långvariga sjukdomstillstånd tillhör idag den första generationen överlevare. Förr överlevde inte en stor del av dessa barn till vuxen ålder. Det betyder att med dagens medicinsk-tekniska utveckling inklusive förbättrade behandlingsstrategier, så har det formats en ”ny” grupp unga människor. Gruppen unga vuxna med långvariga sjukdomstillstånd ökar hela tiden, vilket ställer helt nya krav på kompetens inom såväl barnsom vuxensjukvård. Det är hög tid att bygga en bro för att underlätta denna övergång samt att satsa på forskning och utveckling för att skapa överföringsprogram som är applicerbara på många olika övergångar från barnsjukvård till vuxensjukvård. De eventuella hinder som förekommer torde vara desamma oavsett vilket långvarigt sjukdomstillstånd det handlar om. När sker vanligtvis överföringen? Idag styrs vanligtvis överföringen av ungdomens kronologiska ålder snarare än när personen utvecklingsmässigt är redo att överföras. Man måste även reflektera kring vad det är som avgör när 8 EN BARNYOGHURT RIK PÅ VITAMIN D! Innehåller 4 µg vitamin D/100g. 2,5 dl ger barnen hela det dagliga rekommenderade intaget av vitamin D! * Öhlund I. et al J Pediatr Gastroenterolog Nutr. 2013 May Utvecklad i dialog med svenska barnnutritionsforskare, speciellt för de behov som barn i Sverige har. 40% av förskolebarn i Sverige har för låga D-vitaminnivåer under vintern.* Finns i två smaker som barn älskar: Vanilj och Jordgubb. Behändig förpackning på 0,7L – barnens egen yoghurt! WWW.DANONINO.SE WWW.DANONE.SE REKOMMENDERAT CIRKAPRIS 19:90 SEK. FINNS I VÄLSORTERADE LIVSMEDELSBUTIKER. nr 6 december 2013 barnbladet 9 tema 8 barn i vuxenvården en ung person är redo att överflyttas till vuxensjukvården? En rad faktorer har visat sig ha betydelse för detta. Det finns även en rad instrument som mäter, utifrån olika aspekter, när ungdomen är redo. Dessa aspekter tar bland annat hänsyn till ungdomens medicinska tillstånd, åldern, utvecklingsnivå, ungdomens kunskap om sjukdomen samt ungdomens hälsa. Vissa instrument inkluderar också vilka kunskaper som krävs för att lyckas med överföringen, samt föräldrarnas syn på överföringen. program är därför att man, istället för att koncentrera sig endast på den kronologiska åldern, gör en bedömning av hur redo och förberedd ungdomen är att ta ansvar för sin sjukdom. I det innefattas både ungdomens egenvårdskapacitet men också kunskapsnivån om sjukdomen och behandling, inklusive dess konsekvenser i dagligt liv. Ungdomarna behöver lära sig att ta (mer) ansvar för sin sjukdom och behandling eftersom de kommer att leva med sin sjukdom resten av sitt liv. Två olika begrepp – ”transition” och ”transfer” – vad är vad? Forskningsstudier har visat att de ungdomar som är förberedda och mer redo att själv ta ansvar för sin sjukdom är också mer benägna att komma på besöken, d v s den regelbundna uppföljning som det ofta är behov av, i jämförelse med de ungdomar som inte är redo att själva ta ansvar för sin sjukdom. En välfungerande och genomtänkt överföringsprocess har även visat sig ge effekter på längre sikt, det har till exempel medfört att det finns en lägre morbiditet och en sjunkande mortalitet hos ungdomar och unga vuxna som är redo för överföring. Det råder ibland en begreppsförvirring mellan de engelska begreppen ”transition” och ”transfer”. En transition beskrivs som en övergång från ett tillstånd till ett annat och det sker vid olika tillfällen under en människas livscykel.Vårdpersonal inom barnsjukvård möter i princip dagligen barn, ungdomar och familjer som befinner sig i transition på olika sätt men många gånger reflekterar vi inte ens över det. En transition medför ofta att personens identitet ifrågasätts, självbild och trygghet i vardagen förändras, vilket gör personen extra sårbar.Tonårstiden, övergången från att vara barn till att bli vuxen, beskrivs till exempel som en utvecklingsrelaterad transition. Under denna transition skall tonåringen göra sig oberoende från föräldrarna, söka sin identitet och ta ansvar över sitt liv inklusive ansvar för sin sjukdom.Tonåren är ju dessutom i sig ofta en turbulent period i livet. Transfer innebär istället den mer konkreta och praktiska förflyttningen mellan vårdgivare. I detta fall överföring/överflyttning från barnsjukvård till vuxensjukvård med allt vad det innebär; separation från en känd vårdgivare, ombytta roller (från minskat föräldraansvar till ökat egenansvar) och mötet med något okänt och ovant. Varje år överförs många ungdomar med kroniska sjukdomar till vuxensjukvården och denna transition/ överföring beskrivs sällan som komplikationsfri. Överföringen upplevs många gånger som dramatiskt och stressande, inte endast för den unga vuxne utan även för ungdomens föräldrar. Ungdomen skall nu lämna barnsjukvården, som för många symboliserar en trygg punkt där personalen är välkänd och inger trygghet. Både ungdomen och föräldrarna har ofta under åren i barnsjukvården etablerat en stark relation till personalen och de skall nu istället möta något okänt. Hur skall överföringen ske? Det finns behov av strukturerade överföringsprogram för ungdomar med långvariga sjukdomstillstånd som skall överföras till vuxensjukvård. En bra grund i utformandet av ett överförings- 10 barnbladet nr 6 december 2013 Pågående forskning Ett nationellt forskningsprojekt, med fokus på barn och ungdomar med medfödda hjärtfel ligger just nu i startgroparna. I projektet samarbetar Göteborg, Lund, Stockholm och Umeå för att skapa förutsättningar för att etablera ett fungerande nationellt överföringsprogram. I projektet innefattas såväl ungdomar, föräldrars och sjukvårdspersonalens attityder till överföring både inom barnsjukvården såväl som vuxensjukvården. Ungdomars och föräldrars kunskap om sjukdomen samt deras behov efterfrågas också och i projektet ingår även en kartläggning av den organisatoriska strukturen inom barnsjukvården såväl som vuxensjukvården. Resultatet av detta ska sedan ligga till grund för utformandet av ett strukturerat överföringsprogram, vilket sedan kommer att testas och utvärderas. Referenser: Friberg F & Öhlen J (red). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Kap 1. Ternestedt B-M, Norberg A. Omvårdnad ur ett livscykelperspektiv. 2011. Studentlitteratur. Lund Rapley, P. Davidsson, PM. Enough of the problem: a review of time for health care transition solutions for young adults with chronic illness. Journal of Clinical Nursing. 2010; (19) 313-323. Meleis AI, Sawyer LM, Im EO, Hilfinger Messias DK, Schumacher K. Experiencing transitions: An emerging middle- range theory. ANS Adv Nurs Sci. 2000;23:12-28 * Den enda modersmjölksersättningen berikad med som: Minskar koliksymtom hos 95% av barn. 1, * Ger lindring redan inom 7 dagar. 1, * Minskar skriktiden med 70%. 2, * Förbättrar familjens upplevda livskvalitet. 2, * Kolik och koliksymtom är vanliga spädbarnsproblem. I de fall barnet ges modersmjölksersättning, kan man nu rekommendera NAN Sensitive. NAN Sensitive är den första modersmjölksersättningen som berikats med Lactobacillus reuteri – en aktiv bakteriekultur som har dokumenterat lindrande effekt vid kolik och koliksymtom. 1-2 Din rådgivning kan göra en stor skillnad För mer information om NAN Sensitive, besök www.nestlebarnmat.se/vardpersonal 1. Savino F, et al. Pediatrics 2010; 126(3):e526-533. 2. Szajewska H, et al. J Pediatr 2013; 162(2):257-262. * Resultat baseras på kliniska studier av Lactobacillus reuteri. Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under de första månaderna i livet och bör om möjligt alltid vara det första alternativet. Produkten bör användas endast på tillrådan av barnhälsovården. tema barn i vuxenvården Barn som anhöriga i vuxenvården A tt vara barn avser enligt FN:s barnkonvention varje tiklarna (2,3,6,12,13,16,23,24,27,31,42) barns behov både som människa under 18 år (Mänskliga rättigheterna, 2006). patient och som närstående inom vården. Sveriges regering antog När ett barn blir sjukt ökar behovet av trygghet och 1988 NOBAB (Nordisk förening för sjuka barns behov) stannärhet från barnets familj, personal dard, som underlag för vård av barn och personer som finns i barnets på sjukhus. Innehållet i standarden Be barnet berätta vad det uppfattat nätverk (Björk 2008, Forsner 2006; utgår från barnkonventionen och Ångström Brännström 2010). Att bygger på 10 områden (vårdform/ vara sjuk som barn innebär ett flerrelationer, närhet, trygghet/föräldtal upplevelser som att känna enramedverkan/information/medsamhet, rädsla, oro, längtan efter att bestämmande/miljö/stöd i utbli frisk. Ett barns sjukdom drabbar vecklingen/kvalificerad personal/ hela familjen och även syskon, som kontinuitet i vården/respekt för ofta känner sig utanför, rädda och integritet (NOBAB, 1990). oinformerade. Det är även viktigt Det finns ytterligare en standard att informera syskonen om det sjuom barns rätt (2010) som belyser ka barnets situation så att detta inte barnperspektivet i mötet med barn medför att de behöver bli oroliga i och ungdomar med funktionsnedonödan (Syskonbroschyrer). sättning. Utöver detta finns för barStyrdokument som tar tillvara nens rättighet föräldrabalken sedan barns rättigheter, belyser att barns behov ska tillgodoses och att 1949, som behandlar rättsförhållande mellan barn och föräldrar barnen ska skyddas mot utnyttjande och diskriminering. En- (Föräldrabalk 1949:381). ligt FN:s barnkonvention har barnen rätt till medbestämmande (Mänskliga rättigheterna, 2006). I barnkonventionen belyser ar- Barn som patient eller närstående Barn som patient eller närstående kan lätt glömmas bort, komMonica Andersson Margaretha Jenholt Nolbris ma i skymundan och lämnas ensamma utan trygghet, men även Dagundersköterska TIVA. Barnsjuksköterska, fil. dr. Sahlgrenska universiCentrum för barns rätt till ensamma med egna tankar och känslor. För både barn som patetssjukhuset Göteborg hälsa, Drottning Silvias tient och närstående har det dagliga livet förändrats och barnen Barn- och ungdomssjukhus har gått från en värld till en annan värld. 12 barnbladet nr 6 december 2013 tema barn i vuxenvården Barnets bästa innebär att ha Patient barnets perspektiv i centrum Att vara sjuk som barn innebär ett ökat behov av både trygghet Detta innebär att barnkompetens och närhet från sin familj, speciär en grundläggande kunskap om alistsjuksköterskan och personer barnets situation. Där barnets perur barnets nätverk. Det kan också spektiv handlar om barnets egen medföra att barnet kan bli bundet berättelse och tolkning, av sitt liv av olika behandlingar men även av här och nu. För vuxna innebär personal och sina föräldrar. För att det att ha ett barnperspektiv, att så bli frisk vill barnet vara med och långt som möjligt sätta sig in i barAnpassa språket efter ålder och mognad förbereda sig i vårdprocessen, genets situation för att bättre kunna nom att vara delaktig i planering tillvarata barnets intresse och verka och genomförande av den egna för barnets bästa. Samt slutligen att vården. Barnet vill även ha åldersadekvat information för att för- använda ett barnrättsperspektiv, genom att ta hänsyn till barnets stå sin sjukdom och situation. Leken kan för ett barn bli ett sätt mänskliga rättigheter och att säkerställa dessa rättigheter i åtgäratt uttrycka sina upplevelser och der eller vid beslut. känslor både för att kommunicera Goda exempel vid Sahlgrenska Universitetssjukoch få information förmedlad på. Kommunikation med bilder som huset i arbetet med Barnkonventionen stöd Barnet kan själv rita sig eller anPå nedanstående länk lyfter VästraGötalandsregionen fram goda exempel inom verksamheter som kommit långt i sitt arvända en färdig mall. Exemplet i De vuxna som finns kring ett bete med barnkonventionen. Under Artikel 6 kan du läsa mer bilden nedan kan vara att barnet barn som närstående behöver om TIVA:s arbete med barn som närstående till svårt sjuka. inte vill se, får inte se eller vågar ha barnets perspektiv. Det gäller www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/Ovriga-sidor/ Barnkonventionen/Goda-exempel1/ inte se. Det kan också innebäatt i varje moment i vårdprocesra att barnet inte har fått någon sen få förberedande information information. Öronen har kryss och vara delaktig i den sjukes vård. på sig för de vill inte höra eller Genom att barnet tidigt blir delatt de inte vågar höra. Även här kan barnet varit oinformerat och aktig i familjesituationen, finns det en möjlighet att förhindra alltså inte fått höra något. På liknande sätt är det med munnen, att fantasier om den sjuke. Risken är annars att det för barnet kan ingen lyssnar när barnet pratar eller att det är för svårt att prata. uppstå både otrygghet och rädsla.Även barn som närstående lägger märker till olika förändringar utan att ett ord har sagts och för dessa barn är det viktigt att de har samma inHur kan vi informera, möta och samtala? formation som de vuxna, då barn kan hantera inGenom att inta ett salutogent hälsoperspektiv arformation som kan vara tung att höra. Att efter betar vårdpersonalen med välbefinnande för exempelvis ett informationssamtal få möjlighet barn i sjukvården (Antonovsky, 1987). För att att leka är viktigt och kanske viktigare då än nåbarnet ska förstå den nya situationen som gonsin, just att få leka av sig. det hamnat i är det viktigt att det får en TIVA:s (Thorax-intensiven Sahlgrenska känsla av sammanhang (KASAM) och detta universitetsjukhuset) Barn och ungdomsteam gäller för alla i familjen. Barnet behöver upphar sedan 2009 arbetat med att möta barn och leva sin situation som begriplig, hanterbar och ungdomar till svårt sjuka anhöriga med adekvat meningsfull, något som kan vara svårt när baroch lättförståelig information. När barnet/ungdonet inte har all information.Trots det som inträfmen kommer de första gångerna på besök till den fat är det viktigt att barnet upplever meningsfullsjuka anhöriga, försöker vi ge dem uppmärksamhet het för att lättare både begripa och hantera sin situaoch åldersanpassad information samt möjlighet tion, i och med denna upplevelse infinner sig en att samtala med läkare. De tilldelas även en egen känsla av sammanhang för barnet. brochyr med bilder och en nalle att ta med sig hem.Tea• Anpassa språket efter ålder och mognad. met består av läkare,sjuksköterska,undersköterska, kurator och vi • Be barnet berätta vad de uppfattat har ett nätverk till andra yrkesgrupper. Information och föreläs• Vuxna måste försöka att stå ut och härbärgera: container/soppåse, stå ut • Barn och unga måste få ställa frågor själva ningar har förmedlats vidare till hela personalgruppen på TIVA. Närstående ”Vi tror på att förebygga ohälsa genom att i det kliniska vårdarbetet se och bemöta barn och ungdomars behov som närstående” • Rikta känslor mot personalen • Berätta om sina känslor och tankar • Bli bekräftade • Egen tid med vårdpersonal (de frågar inte när föräldrarna är med) • Hjälpa till med dialog i familjen nr 6 december 2013 barnbladet 8 13 tema barn i vuxenvården 8 till den egna verksamheten, förbättrat barnperspektiv eller alternativ barnkonsekvensanalys. Hittills har 100 barnrättsombud inom barn- och vuxensjukvård genomfört utbildningen, det är psykologer, kuratorer, lekterapeuter, barnsköterskor, sjuksköterskor, läkare. Efter avslutad utbildning har barnrättsombuden rapporterat att barnperspektivet inom verksamheten har förstärkts. Förbättring har skett av information till barn och föräldrar och ökad kunskap om anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa. Den fysiska miljön för barn och Berätta att det är normalt att vara rädd, orolig, ungdomar har också förbättrats. • Tala sanning och försköna inte (de scannar av om en lögn sägs) • Kontinuitet av vårdpersonal • Känna delaktighet • Portionera ut information • Uppmärksamhet • Bekräftelse • Trygghet Fråga barnet: Vad det tänker och känner, känns det något i kroppen, är du rädd, vad önskar du? Berätta för barnen att det är normalt att vara: rädd, orolig, ledsen, känna skuld och ilska. Beskriv för att undvika fantasier Var lyhörd i samtalet med barnet för att hjälpa barnet med ev. frågor eller rädslor. ledsen, att känna skuld och ilska •Ta kort •Lukt •Ljud •Apparater •Slangar Referenser Antonovsky, A. (1987). Unraveling the mystery of health: how people manage stress and stay well. San Francisco, Calif: Jossey-Bass. Stöd • Finns andra vuxna i barnets närhet som kan stötta dem? • Kontaktperson för samtal, sms, mejl eller Skype Barnrättsombudsutbildning Barn rätt enligt FN:s barnkonvention. En standard för barnperspektiv utarbetad av habilitering & Hälsa,Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB. www.vgregion.se/upload/HoH/Kansli/Komm/Info.mat/Broschyrer/Barnsratt-2010-webb.pdf Björk M. (2008). Living with childhood cancer. Family members’ experiences and needs. Lund: Lunds Universtitet. Akademisk avhandling. Hälso- och sjukvårdslagen kompletterades 2010 med tydligare krav på att barn har rätt att efter mognadsgrad inForsner M. (2006). Att vara barn i sjukformeras om sin egen och anhörigs dom och sjukvård: barns berättelser om sina sjukdom och att själva vara delaktiga upplevelser av sjukdom och sjukvårdsrädsla. i beslut om sin behandling. Barn beUmeå: Umeå Universitet.Akademisk avhöver också vara delaktiga i sin omhandling. vårdnad både i öppen- och slutenvård. Centrum för barns rätt till hälsa, DrottFöräldrabalk (1949:381) ning Silvias barn- och ungdomssjukw w w. n o t i s u m . s e / r n p / s l s / l a g / 19490381.htm hus, startade en utbildning till barnrättsombud inom sjukvården för att Mänskliga rättigheter - Konventionen om barnets rättigheter. Regeringskansstödja och medverka till att utveckla liet Utrikesdepartementet, januari 2006. Tack för besöket på TIVA barnperspektivet inom verksamheter där barn både kan vara patienter och NOBAB (1990). Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och närstående. Syftet är att barnrättsombuden efter avslutad utbildning skall ha kunskap och förståel- sjukvård. www.nobab.se se om barns behov och rättigheter som patient och närstående, Syskonbroschyrer: När ett syskon har en syster eller bror med allvarlig kunna genomföra barnkonsekvensanalyser inför och vid föränd- sjukdom eller funktionsnedsättning, till syskon, personal, föräldrar och ringar som kan påverka barnen, ingå i nätverk med andra barn- andra vuxna, 2013. rättsombud för att utveckla barns rättigheter i vården och känna www.sahlgrenska.se/sv/SU/1/Drottning-Silvias-barn--och-ungansvar för att nya arbetskamrater introduceras i arbetet med FN:s domssjukhus/Centrum-for-barns-ratt-till-halsa2/FNs-Barnkonvenbarnkonvention. Utbildningen till barnrättsombud sker vid sex tion1/ tillfällen, fem tillfällen med föreläsningar och diskussioner och Ångström-Brännström C. (2010).Tröst – beskriven av långvarigt sjuvid det sista tillfället sker en presentation av utbildningens upp- ka barn, föräldrar och en sjuksköterska. Umeå: Umeå Universitet. Aka* gift i form av exempelvis en anpassad broschyr eller anpassat PM demisk avhandling. 14 barnbladet nr 6 december 2013 tema barn i vuxenvården TIVA:s Barn och ungdomsteam Monica Andersson Usk, Barnrättsombud, Maria Modig Ssk, Klaus Kirnö Narkosläkare, Per Nellgård Narkosläkare, Kristina Swärd narkosläkare, Vicenzo Lepore Thoraxkirurg, Hans Lidén Thoraxkirurg samt Lena Friedrich Kurator. Finns på st enda tek apo VATTKOPPOR? PoxClin begränsar omfånget av infektioner och stödjar hudens naturliga läkningsprocess. PoxClin verkar kylande och minskar klådan. Beställ ett litet PoxClin broschyrhäfte och /eller annat informationsmaterial e-mail: info@unigroup.dk servicetelefon: 020 1401120 TEKNISKA DATA – Produktnamn: Poxclin. Ingredienser: Aqua, Aloe Barbadensis Extract*, Betaine, Laureth-9, PEG-40 Hydrogenerated castor oil, Glycerin, Sodium Cocopolyglucose tartrate, Phenoxyethanol, Panthenol, Ethylhexylglycerin, Allantoin, Chamomilla recutita flower extract, Lavandula angustifolia flower/leaf stem extract, polyglyceryl-10 Laurate + aqua. *Galactoarabinan polyglucoronic acid crosspolymer (2QR). Användning: Lindrar symptom hos barn med vattkoppor, som irritation, klåda och känslighet. Beskrivning: Poxclin CoolMousse innehåller 2QR, ett naturligt polysaccharid-komplex från växten Aloe Barbadensis. 2QR reglerar det mikrobiologiska ekosystemet genom att hindra mikrober från att binda sig till cellmembranen. Därmed reduceras omfånget av infektioner. Poxclin hämmar bakteriernas tillväxt, främjar hudens naturliga läkningsprocess och dämpar omedelbart klåda samtidigt som det verkar kylande och lugnande på huden. Intensiteten hos klådan mildras, vilket bidrar till att förhindra ärrbildning. Innehåll: 100 ml i skumbehållare. Användning: PoxClin Coolmousse skum appliceras på de utsatta områdena minst 3 gånger om dagen, eller närhelst lindring önskas. Flitigare användning ökar effekten Registrering: Poxcilin är registrerad och klassificerad som medicinteknisk produkt klass 1 enligt direktiv 93/42/EEG om medicintekniska produkter Förvaring: Förvaras torrt vid rumstemperatur. Får inte användas efter sista förbrukningsdatumet. Den kylande effekten förstärks om man förvarar produkten i kylskåpet. Varning: Förvaras otillgängligt för barn. Vid ögonkontakt med PoxClin®CoolMousse, skölj med stora mängder rent vatten. Sök läkarhjälp om irritationen skulle hålla i sig. Barn med vattkoppor bör inte ges acetylsalicylsyra (t.ex. Magnecyl, Aspirin, Albyl). Tillverkare: YouMedical, Van Baerlestraat 13c, 1071AM Amsterdam, Nederländerna. Distributör: Unigroup ApS, Diplomvej 373, DK-2800 Lyngby, Danmark. info@unigroup.dk. www.unigroup.eu. Informationen uppdaterad: 11/2012. tema barn i vuxenvården Att bli vuxen med diabetes C hristoffer Fjelldal har haft diabetes sedan han var riktigt liten. Nu är han vuxen och har nyligen flyttat till en egen lägenhet. För drygt ett år sedan slutade han vara patient på barnkliniken och flyttade över till vuxenvården. – Hur har det varit att flytta till en mottagning för vuxna? – Jag tycker att det gått rätt smidigt faktiskt. Jag var lite orolig, men det löste sig. Dom har rätt bra koll… Christoffer hade lite farhågor att de nya läkarna och sjuksköterskorna inte skulle känna till hans sjukhistoria men de har varit bra pålästa i journalen. De hade också pratat med vårdpersonalen på barnkliniken så det har känts tryggt och bra. På barnkliniken var det en mindre grupp läkare och sjuksköterskor på diabetesmottagningen, vilket gjorda att Christoffer kände alla där. Dessutom var han där ofta. I vuxenvården går Christoffer på kontroll mera sällan och det medför att han inte har samma personkännedom som på barnkliniken. I somras stängde den diabetesmottagning som Christoffer går på eftersom de hade svårt att hitta semestervikarier. Christoffer minns inte att han fick något besked om vart han skulle vända sig om han behövde hjälp. När han så fick höga blodsockervärden Berit Finnström Barnbladet 16 barnbladet nr 6 december 2013 under sommaren och sökte vård så blev han skickad till ett annat sjukhus där han blev intagen ett par dagar. När han efter hemkomsten kom på att han behövde ett recept på insulin och kanyler så visste inte sjukvårdsupplysningen vart de skulle skicka honom och han blev bollad fram och tillbaka mellan olika sjukhus och mottagningar. – Då var det rätt stökigt att tag, men till slut fick jag tag på en läkare på avdelningen där jag legat inne som sa att ok, nu har du blivit skickad fram och tillbaka flera gånger så nu löser jag det här åt dig, och så skrev han ut receptet. Till barnkliniken kunde han ringa när som helst men i vuxenvården finns speciella telefontider så tillgängligheten är nog lite sämre nu. Själva mötet med personalen går däremot i samma banor. – Det är ungefär samma snack om kost och motion och det här med alkohol och så. Flytten till egen lägenhet har varit spännande. Inte bara för att Christoffer har fått ett eget boende med allt vad det innebär med matlagning och att betala räkningar, utan också för att han nu själv måste klara allt med sin diabetes. Fast han var inte så värst orolig eftersom han varit ute på egen hand och seglat i flera veckor och även på scoutläger i en månad. Hans mamma var nog mer bekymrad, kanske inte helt utan orsak. – Jag har sagt till henne att den enda skillnaden är att det här tema barn i vuxenvården ”När han efter hemkomsten kom på att han behövde ett recept på insulin och kanyler så visste inte sjukvårdsupplysningen vart de skulle skicka honom och han blev bollad fram och tillbaka.” ”lägret” är längre, ler Christoffer. Men i början var det väl kanske inte optimalt med mattider och sådant. Det hände att jag glömde av att äta men jag har blivit bättre på det. Det är inte heller någon som påminner honom om att ta insulinet, det måste han komma ihåg själv. Det har hänt att han glömt ta det innan maten när han varit riktigt hungrig. Motionen har det nog också blivit lite mindre av. När Christoffer bodde hemma hade familjen en hund som skulle rastas flera gånger varje dag. Christoffer oroar sig inte för sina blodsockervärden. Han vet hur han ska hantera sin sjukdom. – Om jag ligger lågt på kvällen så käkar jag en macka, sedan ställer jag klockan på två timmar och kollar igen. Christoffer tycker att övergången till vuxenvården gick bättre än han trott. En orsak till det tror han är att den förberetts bra både från barnklinikens sida och på den mottagning som han nu hör till. – Själv har jag ju också haft gott om tid på mig att ställa in mig på övergången. * Christoffer Fjelldal MAM Manuell Bröstpump Enkel, bekväm och individuellt inställningsbar. MAM Manuell Bröstpump är enkel att använda och rengöra eftersom den endast består av fyra delar. Tratten har inbyggda kuddar och kan roteras 360°. Det gör det möjligt att pumpa ur alla mjölkgångar, vilket bidrar till att risken för mjölkstockning minskar och att mjölkproduktionen hålls igång. mambaby.com REgLERBAR pUMpsTyRKA Inställningshjulet gör det enkelt att ställa in sugstyrkan på pumpen från svag till kraftig. Med reglerbar pumpstyrka är det lättare att hitta ett bekvämt sätt att pumpa. Bröstpumpen passar till MAM:s populära nappflaska MAM Anti-Colic, som tack vare sin ventilerade botten ger ett idealiskt mjölkflöde och minskar kolik hos 8 av 10 bebisar*. Flaskan har dessutom en silkeslen dinapp som gör det lätt att växla mellan amning och flaska. Bröstpumpen finns på utvalda apotek och i barnvagnsbutiker. Beställ en bröstpump kostnadsfritt på bvc@bambino-mam.se. Om du har frågor är du välkommen att ringa vår sjuksköterska Carina Gunnarsson på telefon 08-545 180 70. Beställ ett prov kostnadsfritt! *Medicinsk studie 2011/marknadsundersökning 2010, testat av 204 mödrar. MJUK OCH BEKVÄM Inbyggt i tratten finns kuddar som ger en bekväm känsla och gör att tratten fäster bättre på bröstet. LÄTT ATT ANVÄNDA OCH MONTERA Bröstpumpen monteras och tas isär i fyra enkla steg. Den är lätt att hantera och rengöra eftersom den endast består av fyra delar – förbindningsrör, pump och handtag (en del), silikonventil och tratt. nr 6 december 2013 barnbladet 17 Studie Unga vuxnas barndomsupplevelser av stödgrupper för barn och unga i familjer där någon är eller har varit psykiskt sjuk N är barn lever i en familj, där en förälder är eller har varit psykiskt sjuk, behöver vårdpersonalen involvera alla familjemedlemmarna och erbjuda råd, stöd och information. Det är betydelsefullt att hantera barns hälsa utifrån ett familjecentrerat perspektiv. En familj kan fungera även om en förälder är psykiskt sjuk, men det kan finnas en ökad risk för ohälsa i dessa familjer, vilket innebär ett ökat behov av att erbjuda stödinsatser. Barn i dessa familjer har ofta behov av att få mer kunskap om sin förälders sjukdom. Ett sätt för dem att få till sig kunskapen är att delta i en stödgrupp med ett pedagogiskt program. Deltagandet i en stödgrupp ger även möjlighet för barnen att få kontakt med andra barn med liknande erfarenheter. Deltagarna i den här studien deltog som barn i stödgrupper för barn som hade föräldrar som var eller hade varit psykiskt sjuka. Stödgrupperna var vid deras deltagande indelade i fyra olika åldersgrupper (från 7 år till 19 år). Stödgrupperna hade olika teman vid sina möten och exempel på dessa teman är känslor, försvar, psykisk sjukdom, alkohol och beroende, familjen, gränser och kommunikation. Syftet med den här studien var att undersöka unga vuxnas barndomsupplevelser av stödgrupper för barn och unga i familjer där någon är eller har varit psykiskt sjuk. Data samlades in under perioden oktober 2012 till och med mars 2013 i form av individuella kvalitativa intervjuer. Alla deltagare i den här studien erbjöds att bli intervjuade genom en gruppträff, via en telefonintervju eller via internet (Skype). Det var sju unga kvinnor som valde att delta, och vid tiden för inter- 18 18 barnbladet barnbladet nr nr 66 december december 2013 2013 vjun var de mellan 19 och 26 år. Intervjuerna varade mellan 17 och 63 minuter (medel 33 minuter) och spelades in på en digital diktafon. Ungefär två veckor efter att intervjuerna hade genomförts så ringde forskarna upp alla deltagarna för att ta reda på hur de mådde och vid detta tillfälle hade de också möjlighet att göra tillägg till sina intervjuer. Allt datamaterial transkriberades ordagrant och alla texter analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Texterna kondenserades sedan till meningsenheter som härefter abstraherades till koder som till slut bildade underkategorier, generiska kategorier och en huvudkategori. Den huvudkategori som framkom i den här studien var ”påverkan på livet utanför hemmet på grund av en förälders psykiska sjukdom”. Huvudkategorin framkom ur de två kategorierna ”en annorlunda värld” och ”ett känslofyllt liv”. Kategorin ”en annorlunda värld” uppstod ur deltagarnas berättelser som beskrev hur de levde i olika världar under sin barndom. De beskrev att deras vänner ofta inte visste under barndomen att deras förälder/rar var sjuk/a och att de ”alltid behövde ... ta ansvar för vad som hände därhemma”. Deltagarna beskrev också sin vistelse i skolan som ”kaotisk” och de” litade inte på skolpersonalen, som inte lyssnade eller gav stöd”. Deltagarna hade inte heller under sin skoltid vågat berätta för någon om sin situation, trots att de hade möjlighet att anförtro sig till personalen. Stödgruppen upplevdes som viktig, och det kanske viktigaste budskapet i gruppverksamheten var att deras förälder/rars psy- kiska sjukdom ”inte var deras fel”. Stödgruppens verksamhet återkom även i den andra kategorin, det vill säga ”ett känslofyllt liv”. Stödgruppens möten skapade förutsättningar för deltagarna att kunna hantera sin situation, och de kunde på detta sätt gå vidare i livet och bli mer oberoende. Mötena var också en plats där de upplevde att alla förstod varandra och ingen behövde känna sig ensam. Deltagarna tyckte att stödgruppens verksamhet hade påverkat deras möjligheter att fungera i vardagen som unga vuxna. Trots detta var deras vardag i nuläget fylld med känslor av att vara annorlunda. För några av deltagarna hade livet efter stödgruppen inneburit ett tomt hål i deras liv. Flera av deltagarna behövde dessutom ytterligare stöd från professionell personal senare i livet. Stödgruppen hade dock underlättat möjligheterna för dem att ha förmåga att kunna söka detta stöd. Sammanfattningsvis så belyser den här studien behovet av att erbjuda pedagogiska stödgrupper till barn som växer upp med föräldrar som är psykiskt sjuka för att göra deras tillvaro mer hanterbar, begriplig och meningsfull. Den här studien belyser också värdet av att lyssna på barns egna berättelser, och att agera utifrån det som framkommer av berättelserna. Resultatet visar dessutom att dessa unga vuxna ofta kände sig svikna av vuxenvärlden under sin barndom och att detta har lett till svårigheter med att känna förtroende för andra människor i deras vuxna liv. Referens Nilsson, S., Gustafsson, L., & Jenholt Nolbris, M.Young adults’ childhood experiences of support when living with a parent with a mental illness. Journal of Child Health Care. in press. * Fakta: Gyllingen Nässug för förkylda små barn Små barn i åldern 0-3 år kan inte snyta sig. Detta stör barnets sömn, födointag och familjens allmänna trivsel. NäsFrida är enkel och säker att använda och avlägsnar effektivt snor från förkylda små barn. NäsFrida är lösningen som hjälper dig snyta ditt barn. Gyllingen är en del av Stiftelsen Gyllenkroken i Göteborg. Gyllingen arrangerar stödgrupper och är en mötesplats för barn och tonåringar i familjer där en förälder är eller har varit psykiskt sjuk. I över 12 Framtagen och utprovad av öron-näs-hals-läkare. Rekommenderad av barnläkare. Används på barnsjukhus. Registrerad av Läkemedelsverket. Hygienfiltret förhindrar effektivt överföring av bakterier. år har Gyllingen bedrivit sin verksamhet, vars syfte är att förebygga psykiska svårigheter genom att erbjuda Svensktillverkad stödinsatser både individuellt och i grupp för barn och tonåringar. I Gyllingens gruppverksamhet erbjuds barn och tonåringar medverkan i ett pedagogiskt program PROVA ÄVEN VÅR UNIKA NÄSSPRAY som utgår från olika teman. Deltagandet är frivilligt och kostnadsfritt och föräldrarna är uppdragsgivare. Grupperna är åldersindelade med en barngrupp (7 – 9 år), mellangrupp (10 – 13 år) och tonårsgrupp (13 – 15 år och 16 – 18 år ). Grupperna träffas eftermiddagstid 16 gånger och varje träff varar en timme och 45 minuter. Det är fler än 38 stödgrupper som har avslutats inom Gyllingens verksamhet. Verksamheten finansieras av Göteborgs stads sociala resursförvaltning. Distribueras i Sverige av Finns i babyfackhandeln och apotek nr 6 december 2013 barnbladet 19 tema barns hälsa Ett sammandrag av Svenska Folkhälsoinstitutets rapport Barn och Unga 2013 Det övergripande målet för folkhälsan i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De hälsorelaterade levnads- vanorna grundläggs under barn- och ungdomsåren och har en stor inverkan på individens hälsa under resten av livet. I Svenska Folkhälsoinstitutets rapport ”Barn och unga 2013 – utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder” belyses den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan bland barn och unga. Rapporten tar också upp viktiga faktorer som påverkar hur befolkningens hälsotillstånd utvecklas. Den innehåller också en kartläggning av politiskt beslutade åtgärder på nationell nivå inom de målområden som berör barn och unga, med fokus på perioden 2006–2011. I rapporten presenteras även analyser av tänkbara orsaker till förändringarna. Rapporten utgår från folkhälsopolitikens elva målområden, vilka har sammanförts till tre strategiska områden. Dessa är Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. För varje strategiskt område presenteras indikatorer som tillsammans belyser utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer inom området. Barn och ungas folkhälsa Hur mår barn och unga i Sverige? 20 barnbladet nr 6 december 2013 Sverige hör till de länder som har den lägsta spädbarnsdödligheten i världen. Andelen för tidigt födda och andelen för små barn har inte förändrats nämnvärt, men fler överlever tack vare allt bättre sjukvård. Under barndomsåren, åldern 1–14 år, är dödsrisken som lägst och den har minskat över tid. De vanligaste dödsorsakerna är tumörer och yttre skador. Både andelen som insjuknar och som dör i cancer har varit rätt oförändrad sedan början av 1990-talet. Sverige har näst Finland världens högsta insjuknandefrekvens av typ 1-diabetes bland barn i världen, orsakerna till det är inte kända. Tandhälsan fortsätter att förbättras bland barn och unga och allt fler är kariesfria. Under ungdomsåren, åldern 15–29 år, är risken att dö betydligt högre än under barndomsåren och den har inte minskat. Dödsfall till följd av självmord och olyckor stod till- tema sammans för 70 procent av dödligheten bland män och drygt hälften bland kvinnor. Självmord har minskat de senaste årtiondena i alla åldersgrupper utom bland ungdomar. Olycksfallsdödligheten har sjunkit de allra senaste åren och allt färre dör av alkoholkonsumtion. Däremot har narkotikadödligheten ökat kraftigt. Den självrapporterade psykiska ohälsan har ökat sedan början av 1990-talet bland unga och allt fler vårdas for självskadebeteende, självmordsförsök, ångest och depressioner. Det finns dock tecken på att den psykiska ohälsan och självskadebeteenden nu börjat minska bland unga. Redan under barndomsåren finns betydande sociala skillnader i risken att drabbas av sjukdomar och död, exempelvis har barn till mödrar med enbart grundskoleutbildning högre risk att dö under spädbarnstiden och barndomsåren. Det har dock skett mycket stora förändringar beträffande utbildningsnivån i samhället under denna period. En minskande andel av befolkningen har enbart grundskoleutbildning, och de är därför sannolikt en mer utsatt grupp i dag än for tjugo ar sedan. Goda livsvillkor Det strategiska området Goda livsvillkor omfattar miljön i hemmet, miljön i förskolan och skolan samt möjligheterna att nå en utbildningsnivå som skapar goda möjligheter till arbete, ekono- barns hälsa hospice miska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende. I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället. De indikatorer som ska belysa utvecklingen inom Goda livsvillkor visar på en motsägelsefull utveckling. Såväl ungas valdeltagande som förtroende för myndigheter, institutioner och politiker i samhället har ökat på senare år. Men nästan varannan ung saknar tillit till andra människor och var tredje har upplevt kränkande behandling. Dessutom har andelen barn som lever i ett hushåll med låg ekonomisk standard ökat de senaste tio åren, men däremot har andelen vuxna, med barn under 18 år, som saknar kontantmarginal eller har svårigheter att klara av de löpande utgifterna minskat. Indikatorerna visar även att de allra flesta barn kommer bra överens med sina föräldrar och att de har lätt för att tala med dem om problem. När det gäller skolan så har andelen elever i årskurs 9 som saknar behörighet till gymnasieskolan ökat under 2000-talet. Utvecklingen bland gymnasieeleverna är däremot stabil; andelen som får slutbetyg inom fyra år och andelen med grundläggande behörighet till högskola och universitet är relativt oförändrad under 2000-talet. De senaste åren har andelen unga som etablerat sig på arbetsmarknaden sjunkit. De sociala skillnaderna i livsvillkor har ökat. Andelen ensamstående med barn och föräldrar med utländsk bakgrund som har 8 Viktig information till alla med små barn! Barn är nyfikna Förgiftningar hos barn är vanligast vid 1–3 år, då de utforskar sin omgivning. Medicinskt kol binder till sig de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och kan motverka att de giftiga ämnena tas upp i kroppen. Kol ska ges så snabbt som möjligt, helst inom 15 minuter. Därför bör det alltid finnas hemma. Kolsuspension är en färdigblandad lösning som säljs receptfritt på apotek. Beställ vår informationsbroschyr gratis på OBS! Ge inte medicinskt kol utan att först kontakta Giftinformationscentralen eller läkare. För mer information www.giftinformationscentralen.se Kolsuspension (aktivt kol) A07BA01. Oral suspension 150 mg/ml. Akuta förgiftningar och förgiftningstillbud. Kol bör ej ges före tillförsel av kräksirap och ej heller om det är aktuellt att tillföra specifik antidot per os. Plastflaska 100 ml. OTC. För mer produktinformation och prisuppgifter se FASS.se. Läs bipacksedeln före användning. Datum för översyn av produktresumé: 2012-08-15. ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 Askim Tel 031-748 49 50 • Fax 031-68 39 51 • pharma@abigo.se • www.abigo.se navigator | pharma@abigo.se tema barns hälsa 8 Ett friskare Sverige har genomförts under tre års tid för att inspirera till bra mat och mer rörelse i vardagen och åtgärder för att förbättra skolmaten har vidtagits. låg ekonomisk standard har fördubblats under 2000-talet. Föräldrarnas utbildningsnivå har fått allt större betydelse för om unga får behörighet till gymnasiet, slutbetyg från gymnasiet och studerar vidare på universitet och högskola. Goda livsvillkor är det strategiska område där flest åtgärder har genomförts under perioden 2006–2011. Åtgärder för att stärka barns rättigheter samt för att stärka jämställdheten och värdegrunden i skolan har genomförts.Ytterligare exempel är åtgärder för att stärka barnfamiljers ekonomi, exempelvis genom höjd föräldrapenning och höjt bostadsbidrag för barnfamiljer. Föräldrastödsinsatser har genomförts för att främja den psykiska hälsan bland barn och ungdomar. En ny skollag har införts och fler möjligheter till lärlings- och yrkesutbildningar har införts för att förbättra skolresultaten. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Det strategiska området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor omfattar den fysiska och psykosociala miljö där människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid. Dessa kan hjälpa till att främja fysisk aktivitet, goda matvanor samt sexualitet och reproduktiv hälsa, som alla är viktiga delar för att uppnå en god folkhälsa. Indikatorerna som ska belysa utvecklingen inom Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor visar på en överlag positiv utveckling. Antalet aborter och förekomsten av klamydia har minskat bland unga, men nivåerna är fortfarande höga. Indikatorerna visar även att träning och annan fysisk aktivitet har varit oförändrad de senaste tjugo åren. Men matvanorna har förbättrats under 2000-talet; andelen barn som äter grönsaker ofta har ökat, medan andelen som äter godis och dricker läsk ofta har minskat. Trots det är andelen överviktiga barn och unga större än någonsin och det finns inga tecken på att den skulle minska. Redan tidigt uppstår det skillnader mellan flickors och pojkars levnadsvanor, skillnader som sedan kvarstår i vuxen ålder.Vi ser också att barns goda levnadsvanor försämras redan under tonåren och fortsätter att försämras i vuxen ålder. Dessutom finns det sociala skillnader i levnads- vanor bland unga. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor är det strategiska område där minst antal åtgärder har genomförts under perioden 2006–2011. Strategier för att minska sexuellt överförbara infektioner och främja sexuell reproduktiv hälsa genomförs. Idrottslyftet har genomförts för att öka och behålla unga i idrottsföreningar. Ett friskare Sverige har genomförts under tre års tid för att inspirera till bra mat och mer rörelse i vardagen och åtgärder för att förbättra skolmaten har vidtagits. ka tobaksbruket, verka för ett narkotikaoch dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande, vilket är viktigt för att nå en god folkhälsa. Indikatorerna för utvecklingen inom Alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel visar överlag på förbättringar eller en oförändrad situation. Andelen elever som varit berusade vid 13 års ålder har halverats under 2000-talet. Bland eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 har den genomsnittliga årskonsumtionen minskat och andelen som inte använder alkohol överhuvudtaget har ökat. Sett över hela perioden 2000– 2011 har andelen elever i årskurs 9 som svarat att de röker dagligen sjunkit. Det gäller inte elever i gymnasiets år 2 där andelen dagligrökare ökat bland pojkar och varit oförändrad bland flickor. För åldersgruppen 16–24 år finns det ingen säkerställd förändring över andelen dagligrökare under perioden 2004–2011. Andelen pojkar som snusar har minskat. I stora drag visar utvecklingen under 2000-talet på tendenser till ökad narkotikaanvändning hos pojkar. Detta är mest tydligt bland pojkarna i gymnasiets år 2. Bland flickorna har andelen legat något mer stabil under denna period. Aktiviteten har varit hög inom det strategiska området Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel under perioden 2006–2011. Det har varit insatser på olika nivåer för att minska alkoholbruket bland barn och unga, åtgärder för att minska tobaksbruket, exempelvis inom Skolan förebygger och Nationella tobaksuppdraget, kunskapsspridning och opinionsbildning mot narkotika och stöd till föreningar som arbetar för att minska spelproblem. Slutord Rapporten visar att förutsättningarna för hälsa bland barn och unga har förbättrats över tid på många områden, men att skillnaderna mellan olika grupper har ökat. Bland såväl ensamstående med barn som föräldrar till barn med funktionsnedsättning är andelen som har svårt att klara de löpande utgifterna och andelen som saknar kontantmarginal större, jämfört med sammanboende med barn respektive föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Föräldrars utbildningsnivå och födelseland påverkar i allt högre grad barns och ungas förutsättningar att nå goda skolresultat och möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket också är grundläggande förutsättningar för en god hälsa resten av livet. På många områden finns i dag ett behov av forskning om effektiva hälsofrämjande åtgärder som även har fokus på hälsoskillnader. En starkare evidensbas på området ökar möjligheterna att uppnå det övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Källa: Alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel Det strategiska området Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel innehåller arbete för att minska skadorna av alkohol, mins- Statens Folkhälsoinstitut: Barn och unga 2013 – utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund: Statens * Folkhälsoinstitut. ”Vi ser också att barns goda levnadsvanor försämras redan under tonåren och fortsätter att försämras i vuxen ålder. Dessutom finns det sociala skillnader i levnads- vanor bland unga.” 22 barnbladet nr 6 december 2013 tema barns hälsa tema Barns hälsa en kort historisk överblick A tt diskutera barns hälsa genom tiderna låter sig inte göras utan att vi också diskuterar vårt samhälles historia och utveckling, dess normer, sociala strukturer, politiska liv och vetenskapliga genombrott. Bristfällig samtida dokumentation om barns hälsa per se, gör att vi i stor utsträckning får skapa oss en indirekt bild genom dessa aspekter. Men även teoribildningen över bättre belagda företeelser är idag ifrågasatta. Exempelvis etablerade den franske forskaren Philippe Ariès (1914-1984) i början av 60-talet föreställningen om att barn under historiens gång har betraktats som ”små vuxna”, och Ellen Key med efterföljare, menade att barndomen är en modern social konstruktion, som gradvis växt fram i de övre samhällsskikten under senare tid.Vidare är idén om att föräldrarna i det förgångna inte särskilt fäste sig vid sina barn som en konsekvens av bl a hög barnadödlighet, relativt väl cementerad. Men detta är uppfattningar som tvingats nyanseras. Belägg redan från antiken och medeltiden ger vid handen att dels lekte och stojade barn liksom idag, dels gjorde föräldrarna allt de kunde för att barnen skulle hållas vid god hälsa; man oroades vid sjukdom och sörjde vid dödsfall.Visst har den stora majoriteten människor under alla tider fått kämpa hårt för sin överlevnad, men barnen gavs så mycket omsorg som villkoren tillät. Under t ex medeltiden ammade mödrarna länge, gärna över två år för att barnen skulle maximeMagnus Forslin Barnbladet ra sitt immunförsvar. Ofta har just närande kost och värme varit den enda verksamma behandling som kunnat ges vid sjukdom. Kirurgiska ingrepp utfördes, inte sällan av smeder, och givetvis utan desinfektion och bedövning. Om barnet överlevde var det ofta med livslånga men som följd. Även ett flertal av de sjukdomar som särskilt drabbade barn, kunde ge bestående skador. Scharlakansfeber gjorde många barn blinda eller döva, mässling kunde ge upphov till svår ärrbildning och benförlust i ansiktet. Utöver stora epidemier som pest och smittkoppor, samt vanliga sjukdomar som barn än idag får (mässling och influensa), var olyckor en vanlig orsak till sjukdom, handikapp och död. Exempelvis var i England drunkning i brunnar och kar den vanligaste olycksrelaterade dödsorsaken före fem års ålder. Ett vanligt missförstånd är att det var först i och med industrialiseringen som barn började arbeta, men barn har alltid arbetat – inom jordbruk, hemindustri och hantverk.Vid 7-8 års ålder behövdes de för att ge familjerna tillräckligt med bröd på bordet, och barn tvingades arbeta i livsfarliga miljöer som i smedjor, garverier, gruvor och på skeppsdäck. Olika falla ödets lotter Barns hälsa och utveckling har i stora stycken varit avhängigt stånds- eller klasstillhörighet, men även om man föddes inom eller utanför äktenskapet har haft stor betydelse. Under 1800-talet lämnades ofta oäkta spädbarn bort i Sverige (en konsekvens av den immunitet som det s k barnamordsplakatet gav) och kunde då inte ammas. Dödligheten bland barn med okänd mor var fy- nr 6 december 2013 barnbladet 23 8 tema 8 barns hälsa ra gånger högre jämfört med utomäktenskapliga barn med namngiven mor. Vart tionde barn föddes utom äktenskapet i Sverige vid den här tiden. Annars tycks den höga barnadödligheten under historien i ha varit legio; uppskattningar talar om att 1/3 av alla nyfödda dog under tidig medeltid och århundradena framåt; i Sverige ännu under 1800-talets första hälft dog 40 % av barnen före tio års ålder. Var man bodde hade också betydelse. Dödligheten bland barn var större i städerna än på landsbygden. Tidiga urbana TBC-sjuka barn någon gång kring förra sekelskiftet miljöer var med rätta ansedda som livsfarliga. Undernärda, i usla och tättbefolkade bostäder, drabbades barn lätt av trängsel- promille. Mot 1700-talets slut hade död- i städerna kan förklaras av en ökad levsjukdomar som tyfus, smittkoppor och ligheten minskat något, men steg igen un- nadsstandard och renare stadsmiljö (render 1800-talets första hälft. hållning, VA-system), men också med en TBC, emellanåt drog även Det var först efter 1870 snabbare utbyggnad av medicinsk infraböldpesten fram (I Sverige som dödlighetsnedgången struktur”. var den senaste stora pessatte fart på allvar i Stocktepidemin 1710-13 och holm… Under de kom- Den Epidemiologiska Transitionen drabbade främst de större mande 30 åren minskade I samband med att man talar om den krafstäderna). spädbarnsdödligheten från tiga nedgången i spädbarns- och barnaI Svenska Folkets hälsa i drygt 250 till 130 promille. dödligheten under 1800-talet, används historiskt perspektiv bekräfDet kom dock att dröja tills också begreppet den epidemiologiska transitas bilden: ”Stockholm är 1920-talet innan Stock- tionen. Ett sätt att förklara övergången från ett utmärkt exempel på holm hade en dödlighets- ett samhälle med höga födelsetal där sjuk1800-talets ohälsosamma nivå jämförbar med andra dom framför allt beror på infektioner, till stadsmiljö. Från cirka 1750 Pesten: ”Dödsdansen” av svenska städer… Under ett samhälle där främst degenerativa, krooch 70 år framåt var spädHans Holbein ca 1530 1800-talets sista decennier niska sjukdomar ligger bakom mortalitet barnsdödligheten i Stockholm nära dubbelt så hög som i övriga sjönk dödligheten snabbare i städerna… och morbiditet. Den första fasen av translandet och nivån understeg aldrig 300 Spädbarnens ökade överlevnadschanser itionen utmärks av svält och epidemiska infektionssjukdomar (som t ex smittkoppor). Då dessa började avta under 1800-talet med sjunkande dödlighet som konsekvens, inträder en andra fas med bl a befolkningstillväxt som följd. I en tredje fas fortsätter dödligheten att sjunka samtidigt som födelsetalen minskar. Sjukligheten domineras av livsstilssjukdomar, som cancer och hjärt-/kärlsjukdom. I denna fas – där vi nu befinner oss – har emellertid en helt ny epidemi vuxit fram som det verkligt stora hotet mot barns och ungas hälsa – övervikt och fetma. Källor: Sundin, Jan, et al, (red) Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv, Statens folkhälsoinstitut 2005. Kiple Kenneth F. (Ed) The Cambridge world history of human disease. NewYork: Cambridge University Press, 1993 Payne, Lynda, Health in England (16th–18th * c.) in Children andYouth in History, Item #166, http://chnm.gmu.edu/cyh/teaching-modules/166 (accessed Nov 22, 2013). 24 barnbladet nr 6 december 2013 tema barns hälsa Mercuriale (1530-1606) De Morbus Pusiorum 1583. Därefter börjar ett stort antal böcker om barns sjukdom och hälsa att publiceras. Nämnas bör Thomas Sydenhamn (1624-1689), ”Englands Hippocrates”, som var först med att beskriva mässling som egen diagnos, scharlakansfeber och chorea. Han behandlade även epilepsi, feber vid tandsprickning och engelska sjukan. som inte skulle få någon egentlig konkurrens förrän I Sverige blev Nils Rosén von Rosenstein (1706under 1500-talet, och fortsatte att vara aktuell i olika 1773), kallad den svenske pediatrikens fader, av stor tappningar ända fram till 1800-talet. betydelse. Han införde bl a bruket med smittkoppsympEnligt Galenos, och hans logik, var mjölk den optimaning (föregångare till vaccinet) i Sverige, och den förste i la födan för spädbarn ”eftersom dessa hade en fuktigare landet som behandlade malaria med kinabarkspreparat. konstitution än alla senare åldrar”. (Allteftersom man Eftermälet talar om vår förste medicinske folkbildare. åldrades blev man ”torrare”. ) Han beskriver vidare diagDiskuterar man sjukdom och hälsa hos barn komnoser som otit, lunginflammation och engelska sjukan. mer man naturligtvis inte I början av 900-talet förbi Edward Jenner (1749skriver Razi, persisk filo1823) som under sina stusof och läkare, Practica dieår fick höra talas om en puerorum, som enbart bondkvinna som inte kunde handlar om barns sjukdofå smittkoppor efter att mar. Han skrev också en redan haft kokoppor. 1796 avhandling om smittkopympades en 8-årig pojkes por och mässling där han arm med kokoppesekret menade att de i grunden varmed en koppa uppstod. hade samma orsak men Sex veckor senare inokuatt de olika symptomen lerades smittkoppssekret i beroende på kroppsvätden andra armen, utan att En medicinhistorisk händelse – 1796 skornas komposition. några koppor utvecklades, Föreställningen om en och en av de viktigaste gemensam etiologi blev rådande fram till 1600-talet. medicinska upptäckterna hade gjorts – förebyggande Drygt 100 år efter Razi beskrev den berömde läkaren av sjukdom genom immunisering. och vetenskapsmannen Avicenna bl a tetanus, mask, Det var också under 1700-talet som medicinen på navelinfektion och meningit. allvar började intressera sig för barnens hälsa. Det Efter Johannes Gutenbergs (c1400-1468) uppfinvar kemins, liksom det naturvetenskapliga deduktiva ning gavs många tryckta alster ut som behandlade tänkandets stora genombrott, vilket kom att leda till barnavård – av stor betydelse var t ex Eucharius den moderna medicinens framväxt och med den utveckRösslin (c1470-1526) Rosengarten 1513, och Girolamo lades pediatriken som egen disciplin * Nedslag i den barnmedicinska historien U nder antiken skrev man visserligen sporadiskt om barns sjukdomar, men fokus låg i allmänhet på att upprätthålla en god hälsa. Ebers papyrus från omkring 1550 f kr är en skrift från det forntida Egypten som brukar nämnas i samband med tidiga texter om barnsjukdomar. Skriften, som fått sitt namn från egyptologen Georg Ebers, omfattar recept för närmare 800 olika sjukdomar varav flera typiska för barn, och den diskuterar även amning. I detta sammanhang är det svårt att komma förbi Hippokrates (ca 460-370 f kr) som beskriver diagnoser som uppträder under tidiga år. Nämnas kan hydrocefalus, klumpfot, påssjuka, struma, astma och mask, men han presenterade aldrig något särskilt pediatriskt verk. Däremot är det nog läkaren Soranus från Efesos, verksam på 100-talet e kr, som kan anses definiera vård av barn. I hans Om Gynekologien återfinns inte mindre än 23 kapitel som gäller barnomvårdnad. Allt från konsten att klippa navelsträngen och välja amma, till att bada och linda barnet. Vidare förekommer olika behandlingar av åkommor som klåda, tandsprickning, diarré, etc. Senare under 100-talet slog Klaudios Galenos (129199), humoralpatologins fader igenom med sin teori om de fyra kroppsvätskornas balans – ”att vara vid sunda vätskor” – där ett överskott av gul galla ledde till en kolerisk natur, av svart galla till en melankolisk, av slem till en flegmatisk och av blod till en sangvinisk läggning. Var och en av kroppsvätskorna antogs ha en kombination av två egenskaper, vilka hänförde sig till temperatur och fuktighetsgrad: varmt/torrt och kallt/fuktigt. En lära EN NY RS-VIRUSSÄSONG Informera föräldrar om att vintervirussäsongen nu är här. Läs om RS-virus och hur man kan minska risken att bli smittad på rsvirus.se. För några barn räcker det inte med goda råd. Planera för de barn som är extra sköra och som behöver skyddas med RS-virusprofylax. Håll en tät dialog med barnakuten och följ rapporteringen av RS-virusfall på smi.se för att kunna ge Synagis i god tid. SYNAGIS – skyddar den sköra AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna | Tel 08-684 44 600 | www.rsvirus.se SYNAGIS, (palivizumab), Rx, ATC-kod J06B B16, SPC 2013-02-13. Förpackningar: Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning 50 mg och 100 mg. Dosering: 15 mg/kg kroppsvikt. Indikationer: Prevention av allvarliga sjukhuskrävande nedre luftvägsinfektioner orsakade av respiratoriskt syncytialvirus (RS-virus) hos barn som har ökad risk för RS-virussjukdom: • Barn som är födda vecka 35 eller tidigare och yngre än 6 månader då RS-virussäsongen börjar. • Barn under 2 år som inom de senaste 6 månaderna behövt behandling för bronkopulmonell dysplasi. • Barn under 2 år som har hemodynamiskt signifikant kongenital hjärtsjukdom. För fullständig produktinformation och prisuppgift, se www.fass.se. SESYN130354 tema barns hälsa Att tala om självmord är inte farligt – det är snarare nödvändigt” TUTI-projektet studerar förskolebarns psykiska hälsa P sykisk hälsa hos små barn kan beskrivas i termer av frånvaro av symtom på psykisk ohälsa och/eller i termer av psykisk hälsa/välbefinnande. Symtom på psykisk hälsa kan vara barns förmåga till ihärdighet, engagemang, självreglering, samspelskompetens. Psykisk hälsa på små barn är inte tydligt definierat och utforskat, ett forskningsprojekt i Sverige skall därför kartlägga små barns psykiska hälsa med stöd från Socialstyrelsen. Projektet Berit Gustafsson. Barnsjuksköterska Doktorand TUTI-projektet, Linköpings Universitet Vårdenhetschef Barn- och ungdomspsykiatrin Höglandet, Nässjö Berit.m.gustafsson@lj.se 26 barnbladet nr 6 december 2013 benämns TUTI, Tidig Upptäckt Tidiga Insatser, och studerar barn 1-5 år och deras psykiska hälsa. Projektet sker i samarbete mellan Jönköpings läns landsting, Högskolan Jönköping och Linköpings Universitet. Studien har en longitudinell design d.v.s. bedrivs över tre år och syftet är att studera psykisk hälsa hos barn i förskolan mellan 1-5 år och om hälsan förändras över tid. Vidare studeras olika miljöfaktorer i förskolan som kan främja god psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Barns psykiska hälsa och förskolans miljö undersöks med hjälp av frågeformulär och observation vid tre mättillfällen med ett års mellanrum och just nu pågår andra datainsamlingen. I studien har ett representativt urval av förskoleavdelningar från Jönköping, Eksjö,Västerås, Eskilstuna, Umeå och Stockholm gjorts. Urvalet utgår från Skolverkets sociodemografiska statistik tema samt andel barn med svensk respektive utländsk härkomst. Första året d.v.s. föregående år deltog 663 barn i studien varav 340 pojkar och 323 flickor. Forskningen har som syfte att kartlägga följande delar för barn 1-5 år: • Barnets fungerande (ICF) • Förskollärarens upplevelse av samspel med barnet • Barnets samspel med andra barn • Samspel med föräldrar • Förskolans närmiljö • Styrkor och svårigheter, barnets beteendeproblem • Föräldrars skattning av barnets välbefinnande och sin förmåga som förälder • Skattning av samverkan kring barn med externt stöd Frågeformulär används i projektet till föräldrar och förskolepersonal. I Sverige går ca 80-90% av alla barn i förskola från 1-5 års ålder, förskolan är därför en lämplig miljö att kartlägga småbarns hälsa. Tidigare forskning har dock visat att den miljö som påverkar barnet mest är hemmiljön (Bronfenbrenner, 1999). Vårdnadshavarna har också en god bild av barnens välbefinnande. Det är därför viktigt att samla viss grundläggande information från vårdnadshavare. Det finns ett antal undersökningar som visar att föräldrar på ett pålitligt sätt kan skatta sina barns livskvalitet. Kunskap saknas om vilka faktorer i svensk förskola, som kännetecknas av fri lek och relativt stora krav på barns självreglering, som främjar psykisk hälsa. Kunskap saknas också om vilket stöd barn och förskolepersonal får för att arbeta med psykisk hälsa och hur stödet samordnas. För att öka kunskapen på dessa områden måste psykisk hälsa och ohälsa hos små barn först definieras och mätas. Psykisk hälsa hos små barn är svårt att definiera. Det kan ses både som frånvaro av symptom som t ex aggressivitet, ledsenhet eller beteendeproblem. Det kan också ses som närvaron av ett bra sätt att fungera i vardagen, t ex som ett engagerat målinriktat barn. Det är inte säkert att symptom på ohälsa och bra fungerande är helt motsatta sätt att fungera. Hur tecken på psykisk ohälsa och hälsa är relaterade behöver utredas. Personal på förskolan arbetar ofta intuitivt med att stärka barns engagemang och fungerande, de arbetar också direkt med att stödja barn som har psykisk ohälsa (Almqvist, 2006; Aydogan, 2012; Pianta, 2009; Sameroff & Fiese, 2001; Almqvist, Uys, Sandberg, 2007). Psykisk hälsa studeras i forskningsprojektet främst med hjälp Barns hälsa av frågeformuläret Children Engagement Questionnaire (CEQ) på individnivå och skattas av förskolepersonalen. CEQ är ett instrument för små barn med 30 frågor som mäter barns engagemang, d v s den andel tid som barn vanligen spenderar i utvecklingsbefrämjande samspel med sin naturliga omgivning (Goodman, 1997). CEQ skall i detta forskningsprojekt också valideras för de små barnen 1-3 år samt för förskolepersonal. Barnets engagemang är en positiv faktor för barns psykiska hälsa och visar sig som gott samspela och deltagande. Ett icke engagerat beteende kan visa sig i att barnet vandrar runt utan mål, slåss eller gråter. God uthållighet kan visa sig då barnet leker eller initierar lek med ett annat barn. Fungerande uppmärksamhet kan visa sig när barnet lyssnar eller tittar aktivt på en vuxen eller ett barn som talar (McWilliam, 2011). Referenser Almqvist, L. (2006). Children’s health and development delay: Positive functioning in every – day life. Doktorsavhandling. Mälardalen Universitet: Avdelningen för Socialvetenskap. Almqvist,L. ; Uys, CJe & Sandberg, A. (2007). The concepts of participation, engagement and flow: A matter of creating optimal play experiences. South African Journal of Occupational Therapy. Aydogan, C. (2012). Influences of instructional and emotional classroom environments and learning engagement on low – income children’s achievement in the prekindergarten year. Nashville,Tennessee: Thesis Bronfenbrenner, U. (1999). in S. L. Friedman & T. D. Wachs. (Eds), Measuring environment across the life span: Emerging methods and concepts (pp 3-28) Washington, DC: American Psychological Association press. Goodman R (1997) The strengths and difficulties questionnaire: a research note. J Child Psychol Psychiatry 38:581–586 McWilliam R.A. & Casey, A. M (2011). Engagement of every child in the preschool classroom. London: Pall H. Brookes Publishing Company. Pianta, R. C. (2009). Conceptualization, Measurement, and Improvement of Classroom Processes Standardized Observation Can Leverage Capacity. Educational Researcher,Vol. 38, No, 2.pp. 109- 119. Sameroff, A. J., & Fiese, B. H. (2000). Transactional regulation:The developmental ecology of early intervention. In J. P. Shonkoff & S. J. Meisels (Eds.), Early intervention: A handbook of theory, practice, and analysis (2nd ed., pp. 135–159). New York: Cambridge * University Press nr 6 december 2013 barnbladet 27 tema barns hälsa Millenniemålen: Har världen gjort läxan? Å r 2000 tog FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi An- nan initiativet till ett toppmöte med världens ledare i FN:s högkvarter i New York – det så kallade millennietoppmötet.Vid mötet deltog 147 stats- och regeringschefer från FN:s medlemsländer. Syftet var att uppmärksamma utsatta människors behov världen över. Ett resultat av mötet blev att man enades om att det fanns ett kollektivt ansvar för en positiv utveckling i världen. Mötet gjorde en gemensam deklaration: ”Vi erkänner att vi har ett kollektivt ansvar för att principerna om människors värdighet, jämlikhet och jämställdhet upprätthålls på det globala planet. Vi som ledare är därför ansvariga inför alla människor i världen, särskilt de mest sårbara och utsatta.” Med utgångspunkt i deklarationen kunde de åtta millennieBerit Finnström Barnbladet 28 barnbladet nr 6 december 2013 målen formuleras. För vart och ett av målen finns ett antal delmål och indikatorer som ska ge en fingervisning om hur utvecklingen går.Varje år följs arbetet för att uppfylla målen upp i FN:s årliga rapport om millenniemålen Millenniemålen ska vara uppnådda år 2015. Läget år 1990 är den baseline som de uppsatta målen relateras till. De allra flesta målen berör barn på ett eller annat sätt men mål 1, 2, 4 och 5 är tydligast relaterade till barns hälsa. 1. Halvera jordens fattigdom och hunger Att fattigdom och hunger tas upp under samma mål beror på att de är nära sammankopplade – få människor skulle gå hungriga om de hade haft pengar att köpa mat för. Undernäring är därför ett säkert sätt att mäta fattigdom. Samtidigt som färre människor lever i extrem fattigdom har nedgången i den globala ekonomin inneburit bakslag för utvecklingen. Bland annat har kriserna lett till fallande export- och råvarupriser, minskad handel samt minskade investeringar. Dessutom blev den ekonomiska tillväxten lägre än beräknat i de fat- tiga länderna. Trots detta finns det skäl att vara hoppfull – färska siffror frånVärldsbanken visar att fattigdomen i världen redan är halverad jämfört med 1990 års nivå – och det flera år före 2015. Det innebär att detta delmål redan har uppnåtts. Idag lever 700 miljoner färre människor i extrem fattigdom jämfört med 1990. Men fortfarande är ca 1,2 miljarder människor extremt fattiga. Den snabbaste tillväxten och största fattigdomsminskningen sker i Ostasien. Andelen fattiga i Kina beräknas exempelvis sjunka till cirka 5 procent innan år 2015. Även i Indien har fattigdomen minskat kraftigt. Enligt beräkningar kommer andelen fattiga i Indien ha sjunkit till 22 procent år 2015 – att jämföra med 51 procent år 1990. Afrika söder om Sahara – den region som är längst ifrån att nå millenniemålen – är den enda region där antalet människor som lever i extrem fattigdom ökar, från 290 miljoner år 1990 till 414 miljoner år 2010. Enligt de senaste siffrorna får 870 miljoner människor regelbundet inte nog att äta. Den stora majoriteten av dessa bor i utvecklingsländer. Även om den siffran är hög, så har andelen människor som är undernärda minskat från 23,2 procent 1990-1992 till 14,9 procent 2010-2012. 2. Se till att alla barn får gå i grundskola Andelen barn i världen som börjar grundskolan har ökat och ligger nu runt 90 procent. Den största ökningen har skett i Afrika söder om Sahara där andelen barn som börjar skolan har ökat från 58 till 77 procent under de senaste tio åren.8 Naturlig hjälp vid gaser och magknip Pysventilen Windi® - för spädbarn med kolik och andra gasproblem. Windi® hittar du på apotek. Kontaka oss gärna för prover och information. Telefon 040 699 25 15 Läs mer på www.windi.se nr 6 december 2013 barnbladet 29 tema barns hälsa 8 Betydande framsteg har ändå gjorts och sedan 1990 har dödMed utbildning har man större möjlighet att få ett betalt arbete och kunna försörja sig själv, vilket i sin tur bidrar positivt ligheten bland barn under fem års ålder i utvecklingsländerna också till de andra millenniemålen. När barn – både flickor och sjunkit med en tredjedel – från 97 dödsfall per 1000 levande pojkar – får gå i skola så gynnas både familjen och samhället i födda år 1990 till 51 dödsfall per 1000 levande födda år 2011. stort. En flicka som fått gå i skolan föder dessutom färre barn Globalt har det totala antalet dödsfall bland barn under fem år och löper också 50 procents mindre risk att drabbas av hiv eller minskat från drygt 12 miljoner år 1990 till 6,9 miljoner år 2011. I Afrika söder om Sahara dör ett av nio barn innan de hunandra sjukdomar. Inskrivningen av barn i grundskolan har ökat stadigt för att nit fylla fem år. Barnadödligheten där är nästan dubbelt så hög enligt den senaste statistiken ha nått 90 procent i de fattiga län- som i resten av utvecklingsländerna. Det ska dock nämnas att derna.Trots stora framsteg ser det ändå inte ut som att målet kan vissa afrikanska länder har gjort stora framsteg i kampen mot nås till 2015, detta eftersom målet innebär att minst 95 procent barnadödligheten – fyra av de tio länder som lyckats minska av alla barn i alla världens länder ska få gå i skolan. Detta för- barnadödligheten med minst 50 procent återfinns i Afrika söder om Sahara. svåras av krig, konflikter och naturDe största framstegen i kampen mot katastrofer. Ett allvarligt problem är barnadödligheten har gjorts i fattiatt funktionshindrade barn i vissa Fakta: ga länder i Nordafrika och Ostaländer inte ges någon möjlighet till Millenniemålen sien där barnadödligheten mellan utbildning. år 1990 och 2009 minskat med 68 Enligt beräkningar har nära 57 1. Halvera jordens fattigdom och hunger respektive 58 procent. miljoner barn runt om i världen 2. Se till att alla barn får gå i grundskola ingen möjlighet att gå i skolan. 3. Öka jämställdheten mellan kvinnor Nära hälften av dessa (32 miljoner) 5. Förbättra mödrahälsan och män lever i Afrika söder om Sahara och Tack vare förbättrad hälsovård har 4. Minska barnadödligheten en femtedel – 12 miljoner – lever i mödradödligheten nästan halverats 5. Förbättra mödrahälsan Sydasien. Att vara fattig, flicka eller sedan 1990. Ändå dör fortfaranbo i ett konfliktområde ökar risken de nära 1 000 kvinnor varje dag i 6. Stoppa spridningen av hiv och aids för att bli utan utbildning. samband med graviditet eller för7. Säkra en hållbar utveckling Det är heller inte säkert att alla lossning. Att minska mödradödlig8. Öka samarbetet kring bistånd de som börjar skolan fullföljer sin heten med tre fjärdedelar är ett av och handel utbildning. I Afrika söder om Sahade mål som går allra sämst. Dessra avbryter exempelvis mer än två utom är det svårt att mäta. Statistik av fem grundskoleelever sin utbildoch uppskattningar som rör mödraning i förtid. Brist på utbildade lärare, lokaler och utbildnings- dödlighet är ofta osäkra. Svårigheter att få fram tillförlitliga siffmaterial är några av orsakerna till att många hoppar av. Enligt ror om dödsfall i samband med havandeskap och förlossning befärska beräkningar måste antalet lärare i Afrika söder om Sahara ror främst på att systematisk under- och felrapportering är vanfördubblas jämfört med idag om regionen ska kunna nå utbild- ligt förekommande. ningsmålet till 2015. Millenniemål 5 är ett komplicerat mål att uppnå, eftersom ”enkla” lösningar, så som fler utbildade barnmorskor, inte är tillräckligt. Mödrahälsan påverkas även starkt av kulturella värderingar som ofta är djupt rotade. I vissa länder är det exempelvis 4. Minska barnadödligheten Barnadödligheten har sjunkit från drygt 12 miljoner år 1990 till vanligt att mycket unga flickor gift bort - flickor vars kroppar inte 6,9 miljoner år 2011. Det innebär att nära 14 000 färre barn dör är redo att bära eller föda barn. varje dag. Framstegen beror bland annat på breda vaccinationsKällor: program, insatser mot malaria och ökad tillgång till rent vatten. Som “barnadödlighet” definieras antalet barn som dör innan FN:s utvecklingsprogram de hunnit fylla 5 år och enligt millenniemål 4 ska barnadödlig- www.millenniemalen.nu/ heten ha minskat med två tredjedelar till 2015. Även om barns hälsa förbättras på många håll i världen och barnadödligheten Millenniemålen nu. Åtta mål för en bättre värld. sjunker går det dock inte tillräckligt fort för att det globala målet www.se.undp.org/content/sweden/sv/home/mdgoverview/ goal-overview.html ska kunna nås i tid. * ”I Afrika söder om Sahara dör ett av nio barn innan de hunnit fylla fem år. Barnadödligheten där är nästan dubbelt så hög som i resten av utvecklingsländerna.” 30 barnbladet nr 6 december 2013 Vårdtyngdsinstrumentet Rafaela™ provas på Barnkliniken i Karlstad Mjölkfritt från EnaGo A vdelning 12 på Barnkliniken vid Centralsjukhuset i Karlstad är först ut bland svenska barnkliniker att prova vårdtyngdsinstrumentet Rafaela™ som vi tidigare skrivit om i Barnbladet. På Centralsjukhuset fanns ett behov av att mäta vårdtyngd och verksamhetschefen Mariana Dahlstedt förordade då Rafaela eftersom det är ett väl underbyggt vårdtyngdsinstrument och dessutom använt inom barnsjukvården i Finland. Ett pilotprojekt har startats och Rafaela™ ska, förutom på barnkliniken, också provas på neurologen och ortopeden på Centralsjukhuset i Karlstad. Under ett år ska Rafaela™ testas på dessa enheter och sedan utvärderas. Rafaela™ är ett vårdtyngdsinstrument med fokus på omvårdnad och det inkluderar all vård, både barnsköterskors och sjuksköterskors/barnsjuksköterskors vårdarbete. Avdelningschef Erika Östberg berättar att utbildningen av chefer och ”superusers” just har avslutats. På Erikas avdelning finns, förutom henne, två ”superusers” och de ska fungera som handledare och ansvara för utbildning av personalen. Nu ska resten av personalen utbildas. Den 7 januari är det skarpt läge, då ska mätningarna börja. – Att mäta vårdtyngd är ett extra arbetsmoment och det kommer att ta lite extra tid, ungefär två minuter per barn och registrering, säger Erika Östberg. Eftersom registreringen görs en gång per dygn så får man kanske läsa igenom delar av omvårdnadsdokumentationen för att skapa sig en hel bild av hur vårdtyngden har varit under dygnet innan man kan registrera barnet. Detta gör att det är viktigt att dokumentationen är tydlig och det har också visat sig att en sekundärvinst av Rafaela™ är just en bättre omvårdnadsdokumentation. Erika ser införandet av Rafaela™ som en arbetsmiljöåtgärd eftersom det ur arbetsmiljösynpunkt är viktigt att få reda på hur vårdtyngden är och hon berättar att reaktionerna från personalen är positiva. – Många tycker att det är bra att vi får ett kvitto på vad vi gör. Därför är det viktigt att Rafaela™ kan anpassas till barnsjukvård. Det har diskuterats andra vårdtyngdsinstrument tidigare men de har inte varit användbara inom barnsjukvård, som ändå är lite speciellt. I Rafaela finns till exempel parametrar för undervisning och socialt stöd och det kanske vi har mer av här, än på ortopeden. Om ett år vet vi hur prövotiden har fallit ut. Då återkommer vi. * MJÖLK- & LAKTOSFRIA VITAMIN- & MINERALBERIKADE UTAN SOJA SOM INGREDIENS KALCIUMRIKA OSÖTADE Berit Finnström Barnbladet WWW.ENAGO.SE nr 6 december 2013 barnbladet 31 aktuell forskare Information till föräldrar som har barn med cancer F öräldrar till barn som har cancer och deras vårdare upplever många problem kring informationen om barnets sjukdom, men när föräldrarna får personcentrerade samtal med sjuksköterskor får de svar på sina frågor i lugn och ro och kan ta upp ämnen de annars inte talar om. Att det är påfrestande att vara förälder till ett barn med cancer är knappast någon överraskning. Osäkerhet och oro präglar livet och föräldrarna ställs inför sociala och känslomässiga utmaningar (Björk, 2008). Jämfört med föräldrar till friska barn, upplever de också högre grad av stress och drabbas i större utsträckning av posttraumatiskt stressymptom (Pai et al., 2007).Trots att information om barnets sjukdom är ett centralt behov för föräldrarna, är de inte fullt tillfredsställda med den information som ges (Enskär et al., 2010; Kästel et al., 2010). Trots det finns det inte särskilt mycket forskning om hur man kan förbättra informationen. Min avhandling är ett försök till att fylla kunskapsluckan. Jag är sjuksköterska vid barn- och ungdomskliniken på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå och har arbetat huvudsakligen inom barnonkologisk vård. Min ingång i avhandlingsarbetet var något slags klinisk frustration över att informationen till föräldrarna skulle kunna vara bättre. Den första delen av avhandlingen undersökte därför hur vårdare och föräldrar upplever informationen till föräldrarna och hur de interagerade sinsemellan. Utifrån de resultaten och annan forskning, utformade vi en information för personcentrerad information som vi sedan testade. Anders Ringnér Leg sjuksköterska, medicine doktor Umeå Universitet och Norrlands Universitetssjukhus anders.ringner@umu.se 32 barnbladet nr 6 december 2013 Vårdarnas uppfattningar om att informera De tre första studierna byggde på fokusgrupps- och individuella intervjuer samt deltagande observationer.Totalt 37 vårdare inom barnonkologisk vård och 37 föräldrar till barn med cancer deltog i datainsamlingen. Vårdarna och föräldrarna uppmanades att berätta om situationer då informationen fungerade bra respektive dåligt. Resultatet av intervjuerna med vårdarna bestod av två teman.Temat ”anpassa mängden information till föräldrarnas behov” handlade om att föräldrarna kunde få för lite, lagom eller för mycket information utifrån hur vårdarna bedömde deras behov. En vårdare berättade om en situation när föräldrarna fick för mycket information. Barnet hade just fått ett recidiv i sjukdomen och en läkare höll därför ett långt, invecklat samtal med föräldrarna på IVA.Vårdaren berättade: ”För när doktorn sen försvann iväg så satt jag kvar med familjen och då tittade mamma på mig med tårar i ögonen, och så säger hon: ’Vet du, jag vet inte vad han har sagt, men jag vet att vi ska åka härifrån’. Det hade hon snappat upp”. Det andra temat i resultatet, ”Navigera i en vag struktur”, handlade om brister i ansvar, miljö, timing och språk när informationen lämnades (Ringnér et al., 2011b). Föräldrarnas upplevelser få information Intervjuerna med föräldrarna resulterade också i två teman. ”Känna sig bekräftad som en viktig person” handlade om att föräldrarna kände sig trygga, kunde hålla hoppet uppe och erfor stöd från andra föräldrar. Temat var mer framträdande under behandlingens tidiga skeden. Det andra temat var ”känna sig som en objuden gäst” och det handlade om att kännas övergiven vid viktiga milstolpar, att tvingas tjata om information och att belastas av att själv informera andra. De viktiga milstolparna kunde till exempel vara första hemskrivningen från sjukhuset, när behand- aktuell forskare lingen avslutades eller en plötslig försämring i sjukdomen. En förälder berättar om sina känslor när familjen kom för att avsluta behandlingen. ”Det känns ju nästan som när man kommer hit, efter två och ett halvt år, som att ni nästan ska stå med ett champagneglas. För det här är ju så speciellt, det här har vi ju sett fram emot nu” (Ringnér et al., 2011a). Vårdares och föräldrars inbördes interaktion Vi gjorde också deltagande observationer med uppföljande intervjuer på en barnonkologisk vårdavdelning. Rent allmänt såg vi att parterna samtalade på egen hand och att vårdarna ofta var upptagna med att göra något annat när de talade med föräldrarna. Analysen visade att föräldrarna interagerade som talesperson, observatör eller familjemedlem, medan vårdarnas interaktion var barn-, föräldra- eller familjeorienterad. Kombinationerna av de olika sätten att interagera påverkade hur mötet blev. När till exempel en förälder agerade som talesperson för barnet och vårdaren i sin tur var barnorienterad, talade de förbi varandra. Å andra sidan blev interaktionen mellan en talesperson och föräldraorienterad vårdare fruktsam. Föräldern kunde då skapa ny kunskap och fick dela med sig av sin erfarenhet av barnets sjukdom (Ringnér et al., 2013). En intervention utformas Nästa steg i avhandlingsarbetet blev att utforma en intervention. I de inledande studierna såg vi att föräldrar sällan hade möten med vårdare på egen hand, att de ofta fick information i en stökig miljö medan vårdarna samtidigt gjorde något annat och att de upplevde att informationen försämrades längre in i behandlingen. Interventionen utformades därför så att den skulle erbjuda föräldrarna enskilda samtal med en sjuksköterska där de i lugn och ro kunde få svar på sina egna frågor. Dessa möten började två månader efter barnets insjuknande och kretsade kring personcentrerad information. Med det menar vi information om sociala, emotionella, andliga och medicinska områden som lämnas i anslutning till ohälsa eller sjukdom. Informationen utgår från personens tidigare kunskap, preferenser och behov, och syftet är att stärka personens roll som medaktör i vården. då är det svårt att förbättras ytterligare (Ringnér, 2013). Däremot visade intervjuerna och enkäterna att föräldrarna var nöjda med den personcentrerade informationen. De upplevde att de hade nytta av att på egen hand få diskutera barnets sjukdom och ställa frågor de annars inte skulle ställt. De fick tala om praktiska problem som de hade och de kunde förbereda sig på vad som skulle komma framöver. Samtalen var betydelsefulla eftersom de fyllde luckor i den ordinarie information från vårdarna. Slutligen berättade föräldrarna att det var värdefullt att få ha samtal utan att det sjuka barnet deltog. Då kunde de ställa de frågor de inte annars vågade ställa, t.ex. om prognos, eftersom de inte ville göra barnet oroligt. En pappa sammanfattar det så här: ”Så är det när man är elva år att pratar man om invecklade saker, så blir man rädd – då gör man sin egen sanning av det man hör och tar någon boll här och någon boll där, och sen blir det en domedagsprofetia som trycker ned en” (Ringnér, 2013). Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man säga att när man träffar föräldrar som har barn med cancer är det en central uppgift att bedöma hur mycket och vilken information som ska ges vid varje tillfälle och uppmärksamma att föräldrarna kan ha andra informationsbehov än barnet.Vården bör organiseras så att ansvaret är tydligt och möten med föräldrar sker i lugn och ro. I synnerhet bör informationen förbättras vid de tillfällen som föräldrarna upplever som viktiga milstolpar under barnets sjukdomstid. Interventionen för personcentrerad information var praktiskt genomförbar och uppskattades av föräldrarna, men effekten på föräldrarnas psykosociala välbefinnande behöver beforskas ytterligare. Referenser Björk, M. (2008). Living with childhood cancer: Family members’ experiences and needs. Lund: Lunds Universitet. Enskär, K., Hamrin, E., Carlsson, M., & von Essen, L. (2010). Swedish mothers and fathers of children with cancer: Perceptions of well-being, social life, and quality care. Journal of Psychosocial Oncology, 29(1), 51-66. Kästel, A., Enskär, K., & Björk, O. (2010). Parents’ views on information in childhood cancer care. European Journal of Oncology Nursing, 15(4), 290-295. Pai, A. L., Greenley, R. N., Lewandowski, A., Drotar, D., Youngstrom, E., & Peterson, C. C. (2007). A meta-analytic review of the influence of pediatric cancer on parent and family functioning. Journal of Family Psychology, 21(3), 407-415. Interventionen uppskattades av föräldrarna Ringnér, A. (2013). Information till föräldrar som har barn med cancer. Vi testade interventionen på åtta föräldrar till barn med canUmeå: Umeå universitet. cer. För att utvärdera effekten, svarade föräldrarna regelbundet Ringnér, A., Jansson, L., & Graneheim, U. H. (2011a). Parental experiences på internetenkäter där vi mätte olika aspekter av stress, ångest, of information within pediatric oncology. Journal of Pediatric Oncology Nurnedstämdhet samt deras tillfredsställelse med informationen. De sing, 28(4), 244-251. Ringnér, A., Jansson, L., & Graneintervjuades dessutom före, heim, U. H. (2011b). Professional under och efter interventiocaregivers’ perceptions of providing FAKTA nen. Under interventionens information to parents of children • 400 barn insjuknar i cancer per år i Sverige. with cancer. Journal of Pediatric Ongång förändrades inte föräldcology Nursing, 28(1), 34-42. • 1/3 av fallen är leukemier, 1/3 hjärntumörer och resrarnas nivåer av stress, ångest Ringnér, A., Öster, I., Björk, M., & terande del solida tumörer. och nedstämdhet. Det kan ha Graneheim, U. H. (2013). Talking • Behandlingen beror på diagnosen, men består vanberott på att de föräldrar som via the child: Discursively created interaction between parents and deltog i försöket hade låga niligen av cytostatika i olika kombinationer. Kirurgi och health care professionals in a pediavåer redan när interventionen strålbehandling används också i vissa fall. tric oncology ward. Journal of Family började, ibland längre än vad Nursing, 19(1), 29-52. • Prognosen har förbättrats radikalt sedan 1970-talet, * ett slumpmässigt urval har, och men cancer är fortfarande den näst vanligaste dödsorsaken hos barn över ett år. nr 6 december 2013 barnbladet 33 Barnsjuksköterskedagen I år kallades Riksföreningens utbildningsdag för Barnsjuksköterskedagen och de som har varit medlemmar länge minns säkert att så hette utbildningsdagarna tidigare, innan vi gick in som medarrangörer av Barnveckan, tillsammans med Barnläkarföreningen. I år återtog vi alltså namnet. Barnsjuksköterskedagen kommer att ligga på hösten och Barnveckan är på våren. En nyhet är att Barnsjuksköterskedagen är gratis för alla medlemmar. Något som uppskattades och som också märktes på tillströmningen av deltagare. Å rets tema var Att kommunicera med och om barn och de många föreläsarna visade på temats bredd. Föreläsningarna handlade om allt från samtal med föräldrar om tobak (Noomi Carlsson), hur barn kommunicerar på BVC (Maria Harder ) och till Berit Gustafssons presentation av hur tonåringar pratar om psykisk ohälsa med skolsköterskan. Dagen inleddes med att Helga Björkman (som arbetat med barn i 40 år!) pratade om ICDP (International Child Development Programme) eller den modell/teori som vi i dagligt tal kallar vägledande samspel - Demokratin börjar på skötbordet med turtagning, sa Helga, och gick sedan igenom ICDP:s åtta teman, med start i samspelet med det nyfödda barnet. ICDP främjar barnets utveckling och självbild genom att föräldrar och andra som arbetar med barn kommunicerar på ett lyhört sätt med barnet och etablerar en tillitsfull kontakt. Att teorier och modeller kan stimulera till förändring visade Berit Finnström Barnbladet 34 barnbladet nr 6 december 2013 också Mona Pihl och Lena Nilsson som arbetar vid Habiliteringen i Uppsala. De visade hur de använt och utvecklat olika kommunikationsmodeller i arbetet med att förbättra kommunikationen med barn med funktionsnedsättning. Den kommunikativa miljön har stor betydelse, inte minst bildstöd. Håkan Berggren och flera andra föreläsare pratade om att våga titta in i sig själv och våga ändra sitt sätt att tänka och kommunicera.Anders Johansson, som är präst, talade om barn och unga och döden. Det är viktigt att vi vågar stanna hos de barn och föräldrar som upplevt stor sorg. Om ingen vågar prata med dem blir de ensamma med sina svåra känslor. Dagens bästa metafor av små barns sömn kom från Anders: - Små barn sover inte, de ligger på laddning. De flesta deltagarna var barnsjuksköterskor och ca 20 % var distriktsköterskor. Sextio procent hade läst om Barnsjuksköterskedagen i Barnbladet men ca 30 % hade fått informationen via sin arbetsgivare. Utvärderingen visade att deltagarna hade lärt sig mycket nytt under dagen. I utvärderingen fick deltagarna förslå vad nästa Barnsjuksköterskedag ska handla om och vad de vill läsa om i Barnbladet. Bland alla förslag som kom upp fanns barn som far illa, barnsjuksköterskans yrkesroll och arbetssituation men också hur vi kan utveckla omvårdnaden och arbeta mer evidensbaserat. Syskons situation samt smärta i olika sammanhang var andra ämnesområden som föreslogs. * Berit Gustafsson Maria Harder Anders Johansson Helga Björkman Moderator Evalotte Mörelius och Noomi Karlsson Mona Pihl och Lena Nilsson Håkan Berggren nr 6 december 2013 barnbladet 35 Respiratoriskt syncytial virus (RSV) är den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos alla små barn [1,2]. Barn med medfött hjärtfel har en ökad risk för svår sjukdom jämfört med hjärtfriska barn [3,4]. Palivizumab (Synagis®) är en monoklonal antikropp som om den injiceras intramuskulärt var fjärde vecka under RSV- säsong, ger ett gott profylaktiskt skydd mot RSV och ger en mildare infektion om man smittas[3, 4]. RS-profylax till små barn med medfött hjärtfel i Sverige –nya riktlinjer B akgrund: År 2003 kom de första svenska riktlinjerna för profylaktisk behandling av barn med medfött hjärtfel [5, 6]. I en nationell prospektiv enkät-studie från säsongerna 2010-11 och 2011-12, såg vi att risken för hjärtbarn att sjukhusvårdas för RSV fortfarande var förhöjd, även då de fått Synagis. Vi fann också att över 50% av barnen som föddes före säsongsstart hade en fördröjd start av den profylaktiska behandlingen med en månad eller mer. I övrigt följdes rekommendationerna i stort, men om vi jämför rekommendationerna från övriga västländer fanns skillnader [7]. Nya riktlinjer för hjärtbarn: Vi har därför uppdaterat de nationella rekommendationerna och de finns nu publicerade på svensk Barnkardiologisk förenings hemsida (www.blf.net). De huvudsakliga förändringarna jämfört med de tidigare är: Fakta Även om profylaktisk behandling med Synagis kan minska risken för barn med medfött hjärtfel att få svår luftvägsinfektion och kräva sjukhusvård i samband med en RSV-infektion, får vi inte underskatta allmänna råd om försiktighet då det är förkylningstider som vi bör ge alla föräldrar med små barn. Denna information är extra viktig för barn med allvarligt hjärtfel. Författare: Estelle Naumburg, Elin Granbom, Eva Fernlund, Marina Björk, Anna Bodén, Gunilla Malmqvist, Jan Sunnegårdh, Bo Lundell. Mari Gustafsson Vikström Barnkliniken i Östersund och Linköping, Barnkardiologiskt centrum i Lund, Göteborg och Stockholm. • RSV-infektion ger en svårare infektion hos barn med hjärtfel. • Profylaktisk Synagis® ger ett skydd. Referenser 1. Simoes, E.A., Respiratory syncytial virus infection. Lancet, 1999. Nya riktlinjer för profylaktisk behandling: • Börja tidigt på säsongen! 354(9181): p. 847-52. • Behandla pallierade hjärtfel upp till 2 års 2. Glezen, W.P., et al., Risk of primaålder ry infection and reinfection with respi• Börja profylaktiskt behandla barnen • Behandla barn som utvecklar hjärtsvikt under ratory syncytial virus. Am J Dis Child, säsongen så fort de första fallen av RSV kommer 1986. 140(6): p. 543-6. • Behandla barn som förutom hjärtfel har andra i just din region. Håll kontakt med din 3. Aujard,Y. and B. Fauroux, Risk facproblem barnakutavdelning! tors for severe respiratory syncytial viwww.blf.net. Titta på svensk barnkardiologisk• Barn med pallierade hjärtfel (enkamrus infection in infants. Respir Med, förenings hemsida 2002. 96 Suppl B: p. S9-14. marcirkulation) kan få profylax upp till 4. Boyce,T.G., et al., Rates of hospitatvå års ålder. lization for respiratory syncytial virus • Barn som under säsongen förväntas infection among children in medicaid. utveckla en behandlingskrävande hjärtJ Pediatr, 2000. 137(6): p. 865-70. svikt bör få profylax även innan svikten uppträder. 5. Sunnegardh, J., Prophylaxis with palivizumab against respirato• Barn med hjärtfel och komplicerade faktorer (kromosomrubb- ry syncytial virus infection in infants with congenital heart diseasening, neuromuskulär sjukdom, trångboddhet med många syskon -who should receive it? Acta Paediatr, 2006. 95(4): p. 388-90. i koltåldern, osv) kan vara betjänta av profylax. 6. Lakemedelsverket. Behandlingsrekommendation. 2004; Available from: http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/rsv.pdf. Estelle Naumburg lektor pediatrik 7. Granbom, E.F., E. Sunnegårdh J. Lundell, B. Naumburg, E. , ReBarnkliniken Östersund Umeå spiratory Syncytial Virus immunoprophylaxis with Palivizumab in Universitet children with Congenital Heart Disease in Sweden. submitted. * 36 barnbladet nr 6 december 2013 medlemssidor Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Föreningen har funnits sedan 1975 och arbetar bland annat för: • att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och arbetsområden • att värna om barns rättigheter till kompetent barnutbildad personal, barnvänlig miljö etc • att främja utveckling och forskning inom medlemmarnas funktionsområden Riksföreningens styrelse består av nio medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm. Stipendium Du som är registrerad medlem i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor erbjuds att söka stipendium två gånger per år. Din ansökan skall vara styrelsen tillhanda senast 15 april eller 15 oktober. Syftet med stipendiet är att stimulera medlemmar att utveckla och sprida kunskap om omvårdnad riktat till barn och ungdomar. För information om kriterier för att erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet vilket hålls före maj månads utgång. Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar om aktuella ämnen samt möjligheter att träffa kollegor från hela landet. ”Barnbladet”, vår tidning, utkommer med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad och hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och även från våra nordiska grannländer. Tidningen ingår i medlemsavgiften. Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är medlem i annan riksförening 250 kr/år. Prenumeration av Barnbladet 350:-/ år. Medlemskap iVårdförbundet eller SSF berättigar inte till reducerad avgift. RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.com Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni respektive 15 december. Stipendiaten ska inom 3 månader efter avslutat projekt inkomma med skriftlig rapport som efter överenskommelse publiceras i Barnbladet. Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via stip@barnsjukskoterska.com Välkommen med din ansökan. Läs om vårt arbete och ge en gåva på www.räddabarnen.se eller plusgiro 902003-3 Bli medlem i Riksföreningen för barnsjuksköterskor! Alla sjuksköterskor som arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och ungdomar kan bli medlemmar. Du söker medlemskap på www.barnsjukskoterska.com, eller genom att maila till som är ansvarig för medlemsregistret medl@barnsjukskoterska.com Du kan även bli medlem genom att betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg 5831-6704. Ange namn, adress och personnummer samt eventuell annan riksförening på inbetalningskortet. Medlemskapet kostar 300 kr/år. I medlemskapet ingår bl a att du får Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra stipendier och att du kan delta i våra utbildningsdagar till medlemspris. Skriv i Barnbladet! Vi tar gärna emot artiklar som kan vara av intresse för barnsjuksköterskor och andra som läser Barnbladet. För att underlätta för dig som författare och för att göra manusprocessen så smidig som möjligt har vi utarbetat några riktlinjer: • Skriv helst i Times New Roman, 12 punkter i enkelt radavstånd. • Lämpligt antal sidor är ca 2-3, exklusive bilder. Numrera sidorna. • Skriv tydligt och enkelt • Inled artikeln med en ingress som ger en kort introduktion till ämnesområdet • Bryt upp texten med mellanrubriker • Skriv gärna en ”faktaruta” med bakgrundsinformation • Artikeln undertecknas med namn, yrkestitel, arbetsplats och e-mailadress • Maila ditt bidrag till redaktionen@barnbladet. org • Bifoga gärna ett foto på dig själv och/eller ett foto som illustrerar det du skrivit om Digitala foton skall skickas som bildfiler i det format som de finns i kameran (.jpg, .tif), och inte inbäddade i Wordfilen. nr 6 december 2013 barnbladet 37 medlemssidor Kompetensbeskrivning för barnsjuksköterska • Vad är en barnsjuksköterska? • Vad ska en barnsjuksköterska kunna? • Var kan en barnsjuksköterska arbeta? • Vad ska ingå i utbildningen? Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar finns att tillgå på www.barnsjukskoterska.com. Styrelsen för Riksföreningen för Barnsjuksköterskor 2013 ISSN 0349-1994 TS-upplaga: 3.900 ex Anne Wennick Ansvarig stipendier stip@barnsjukskoterska.com Berit Finnstrom Vice ordförande Chefredaktör Barnbladet ansv.utg@barnsjukskoterska.com Haide Anisian Ansvarig medlemsregister medl@barnsjukskoterska.com Postadress Box 48 267 21 BJUV Maria Forsner Forsknings- & Utbildn.ansvarig utb@barnsjukskoterska.com Telefon +46 (0)31 27 39 27 +46 (0)42 70 250 Annelie Arvidsson Kassör kassor@barnsjukskoterska.com Helena Wigert Sekreterare sekr@barnsjukskoterska.com Haide Anisian och Mia Zetterbjörk Ansvarig kongress/utställare utst@barnsjukskoterska.com Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss: med@barnsjukskoterska.com Kalendarium 2014 6-7 februari Barnsmärtombudsutbildning Arrangör: Svensk barnsmärtförening Plats: Villa Fridhem www.svenskbarnsmartforening.se 3-4 april Vårmötet Arrangör: Svensk barnsmärtförening Plats Örebro www.svenskbarnsmartforening.se 7-11 april Barnveckan Arrangör: RfB, BLF Plats: Stadionmässan, Malmö www.malmotown.com/moten-evenemang/ meeting/barnveckan-2014/ 8-9 maj Skolsköterskekongress Arrangör: Riksföreningen för skolsköterskor Plats: Stockholm www.skolskoterskor.se barnbladet Utges av Riksföreningen för Barnsjuksköterskor www.barnsjukskoterska.com Annica Örtenstrand Ordförande ordf@barnsjukskoterska.com Flyttat? 38 BarnBladet nr 6 december 2013 16-18 juni 2nd European Regional Conference Leadership, Learning and Research in Nursing and Midwifery Arrangör: Sigma Theta Tau International Honor Society Plats: Göteborg www.sttiec2014.net/ 4-5 september Lyssna till barnen – Nordisk konferens Arrangör: NOSB i samarbete med Riksföreningen för Barnsjuksköterskor, Riksföreningen för skolsköterskor och Distriktssköterskeföreningen Plats: Garnisonen konferens, Stockholm http://jordnarait.se/nosb/index.htm 19-20 november Sjuksköterskedagarna - Lust och kunskap Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening Plats: City Conference Centre, Stockholm www.swenurse.se Ansvarig utgivare/Chefredaktör Berit Finnström ansv.utg@barnsjukskoterska.se Redaktion Berit Finnström berit.finnstrom@hv.se Anneli Arvidsson annelie70j@hotmail.com Stefan Nilsson stefan_r.nilsson@hb.se Magnus Forslin magnus@barnbladet.org 042-70 250 072-7272 640 Annonser Linda Larsson Levin linda@adviser.se 08-551 785 85 0733-22 88 35 www.adviser.se Grafisk Form STODAB info@barnbladet.org 042-70 250 Tryckeri Lenanders Tryckeri Box 4018, 390 04 Kalmar Tel 0480-44 48 00 Kommande temanummer 2014 #1 Amning och endokrinologi #2 Mångkultur & olycksfall Fastställd TS-upplaga 2012: 3.900 ex Medlem av Prenumerationer Prenumerationen på Barnbladet kostar 350 kr/6 nr. Enstaka exemplar 50 kr/st. Sätt in 350 kr på plusgiro 19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704. Ange prenumeration på Barnbladet samt texta tydligt namn och adress NutriniKid – näringsdrycken som barn gillar! kr rs e vsm dels Li Nutricia, Augusti 2013. Impact Communication Fö Nutricia Tel: 08-24 15 30, www.nutricia.se nr 6 december 2013 barnbladet L MÄR 39 visning an ivs på Finns som milkshake eller smoothie i flera goda smaker. KT Gå med i liberoklubben på libero.se am. . n e g a M Hej r v o l J . l k h c o s at go u. i a k A at t A . s r och . k i b o g ö a v v a a u h O , m r k h c Ps o När din bebis är född kommer du att byta blöjor ungefär 4500 gånger. Du kan se det som något jobbigt. Eller som 4500 stunder att komma närmare din bebis. POSTTIDNING B Returadress: BarnBladet, Box 48, 267 21 BJUV, SWEDEN
