Nr 03 – Barnens första år | IBS & probiotika

Transcription

BarnBladet
Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor • årgång 37 # 3/2012
tema: barnets första år | IBS & probiotika
F OTO : D E N I S E G R Ü N S T E I N
Nyhet!
Natusan® first touch.
Utvecklad för den nyfödda
hudens unika behov.
Forskningen visar att spädbarnshud är nästan en tredjedel
tunnare än vuxen hud1 och att den tappar fukt snabbare
än hos vuxna.2 Dessutom får 60% av småbarnen torr hud
någon gång under det första året 2 och upp till 50% får
utslag på stjärten någon gång under blöjtiden.3
Hudvårdsprodukterna i serien Natusan first touch är
utvecklade speciﬁkt för den nyfödda hudens behov och
är fri från parfymer och färgämnen. Bakom Natusan
ligger en omfattande dokumentation och mer än 60 års
klinisk erfarenhet.
Dokumenterad mild för huden
Test av ingredienserna
Test för säkerhet och tolerans
Dermatologiskt testad
No More Tears® - Mild mot ögat
Test av ingredienserna
In vitro tester, irritation och lakrimation
In vivo tester, irritation och sveda
Samtliga hudvårdsprodukter inklusive
Tvättservetter och Schampo
Zinksalva, Bath, Lotion, Schampo
och Tvättservetter
1 Stamatas GN et al. Infant skin microstructure assessed in vivo differs
from adult skin in organization and at the cellular level.
Pediatric Dermatology, 2009; July/Aug issue.
2 Nikolovski
J, et al. Barrier function and water-holding and transport
properties of infant stratum corneum are different from adult and
continue to develop through the ﬁrst year of life.
J Invest Dermatol 2008; 128:1728–36.
3 Atherton
D, Mills K. What can be done to keep babies’ skin healthy?
RCM. Midwives 2004;7:288–290.
Finns nu även på utvalda apotek!
För mer information, besök www.natusanbaby.se
eller maila nordicconsumerservice@its.jnj.com
”
ledare . ....................................................................................................................
4
aktuell forskare :
Elisabeth Mangrio
Tidiga livsfaktorer och hälsa bland små barn i Malmö....................... 6
tema barnets första år
Plötslig spädbarnsdöd i Sverige – aktuella studier................................... 8
Barnets anknytning första året................................................................... 10
Screening på barnavårdscentralen............................................................. 14
Rengöring av bebisens stjärt med tvättservetter – lika säkert som
vatten och tvättlappar. ............................................................................... . 18
Allt fler skador bland de minsta. ............................................................. . 20
gästskribenten
Hugo Lagercrantz: Barnfostran grundad på hjärnan............................. 22
tema ibs och probiotika
Mag-tarmbesvär hos barn.. ................................................................24
Mikrobiota, nervsystem och hjärna – ett känsligt samspel.................... 26
Mitt liv med ibs................................................................................................ 28
Barnveckan 2012 i borås................................................................................. 34
Curlade barn går vilse i vuxenvärlden...................................................... 34
Nu finns RfB på
facebook!
Gå med du också.
Sök på Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor
så hittar du oss.
barnbladet # 3/2012
3
ledare
Bästa kollegor!
B
ehövs barnveckan? JA, barnveckan behövs! Det
behövs en konferens där sjuksköterskor och
läkare som arbetar med barn möts, tar del av
samma nyheter och får gemensamma upplevelser. På
så vis kan arbetet utvecklas på hemmaplan. Att delta
i en konferens ger en alldeles speciell upplevelse. Det
är svårt att återge denna känsla till kollegor när man
kommer hem. Det låter kanske inte så speciellt att det
var mycket folk, många utställare, fantastiska föredrag
etc. Det är en helhetsupplevelse som man behöver få
erfara själv; att uppdatera sig inom barnsjukvård på ett
extra trevligt sätt. Det hade varit roligt att i framtidens
barnvecka få träffa fler skolsköterskor, distriktssköterskor och även andra professioner som arbetar med
barnsjukvård och barnhälsovård. Det skulle stärka
teamarbetet ännu mer. Om alla konferenser skulle vara
specifika och enbart riktade till en profession skulle
inte det teamarbete vi ämnar utföra inom hälso- och
sjukvården för barn och ungdomar främjas. Därmed
inte sagt att vi inte behöver sjukdomsspecifika eller
ämnesspecifika konferenser och mötespunkter där bara
vi sjuksköterskor kan diskutera omvårdnad av barn och
ungdomar. Vi behöver både bredd och djup i vårt yrke.
Har du varit på någon konferens nyligen? I november
bjuder Riksföreningen för Barnsjuksköterskor in till
utbildningsdag med tema BHV i Stockholm, en dag vi
ordnar i samverkan med Distriktssköterskeföreningen
och nästa vår blir det barnvecka i Karlstad.
Barnbladets tema denna gång är IBS/probiotika och
Barnets första år. Det händer mycket under det första
levnadsåret. Barnsjuksköterskan har en ansvarsfull roll
för att upptäcka avvikelser tidigt, se och tolka eventuella signaler på ohälsa och/eller bristande anknytning,
råda föräldrar som undrar om barnet är sjukt, friskt,
omoget eller ”normalt” och samtidigt ha ett salutogent
förhållningssätt. Jag får ibland höra att vi barnsjuksköterskor är för snälla, att vi inte står på oss och höjer
våra röster för det som vi vet är rätt. Till exempel att vi
4
4
barnbladet
#3/2012
barnbladet
#4 2010
inte alltid säger rakt ut till föräldrar vad vi tycker i vissa
frågor för att vi är rädda att de ska sluta anförtro sig och
vilja byta sjuksköterska. Men jag tror det är tvärtom;
föräldrar anförtror sig och litar på dem som visar sin
kunskap. Föräldrar, liksom barn, vill ha fakta och vill
att sjuksköterskan ska veta vad han/hon pratar om. Jag
vet att det finns väldigt mycket kunskap bland landets
alla barnsjuksköterskor men vi behöver bli bättre på att
visa vad vi kan, både för föräldrar och allmänhet. Att
vara aktiv i styrelsen är ett sätt att göra sig hörd och
jobba för frågor som rör barnsjuksköterskan arbete.
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor har haft årsmöte. Catarina Barth och Catrin Jonsson lämnade
styrelsen efter gediget ideellt arbete under flera år.
Jag är så glad att jag fått lära känna er och arbeta
tillsammans med er i styrelsen. Tack och lycka till med
era nya projekt! Vi välkomnar nu Annelie Arvidsson
från Sundsvall och Jessica Jubner Wegbratt från Trelleborg. Känner du någon som skulle passa i styrelsen?
Nominera då honom eller henne, kanske just din vän
blir nästa styrelseledamot! Det är en ära, en värdefull
merit och en berikande erfarenhet att ingå i styrelsen.
Maj är en av de jäktigaste månaderna på året; många
av dem jag pratar med uttrycker att det är mycket
att göra, inte bara på jobbet utan även hemma. Det
är skolavslutningar, skoluppvisningar, personalfester,
betygshets, föräldramöten med korvgrillning, semesterplanering och så vill man umgås med alla vänner
man inte hunnit träffa under vintern. Idel roliga saker
men som kan upplevas som stressiga när de hopar sig.
Vilken tur att våren även bjuder på mer ljus, smekande
solstrålar, ljumma vindar och skogar som det går att
jogga i. Efter mycket fysisk aktivitet är det dessutom
lättare att sova och därmed återhämta sig från stressen. Så spring ut i det nordiska ljuset och njut av livet,
det är du värd!
Trevlig sommar!
Evalotte Mörelius, Ordförande
Prevenar 13 kan förhindra upp till 95% av alla fall
av allvarlig pneumokocksjukdom hos barn under 2 år.1
Nu finns Prevenar 13 tillgängligt och kan administreras enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet (2+1)2. Prevenar 13 är en vidareutveckling av Prevenar
och täcker ytterligare sex serotyper av Streptococcus pneumoniae – 1, 3, 5, 6A,
7F och 19A. Serotyp 19A är på väg att bli en vanlig orsak till allvarliga pneumokockinfektioner och är en serotyp som i hög utsträckning uppvisat resistens mot
antibiotika3, 4.
Prevenar 13 har bredast täckning av alla konjugerade pneumokockvacciner, vilket
medför att upp till 95% av alla invasiva pneumokockinfektioner hos barn under
2 år kan förhindras1.
*Täcker flest serotyper av alla konjugerade pneumokockvacciner1.
polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent
Prevenar 13, RX, EF, J07AL02m SPC 2010-12-10. Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat. Indikation: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv
sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos spädbarn och barn i åldern 6 veckor till 5 år. Injektionsvätska, suspension i förfylld spruta om 0,5
ml. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar och dosering, se www.fass.se. För aktuellt pris se www.apoteketfarmaci.se
Referenser: 1. Darenberg J, Henriques Normark B. Vaccine 2009;27S:G27–G32. 2. Fass.se. 3. Hicks LA, Harrison LH, Flannery B, et al; for Active Bacterial Core Surveillance
Program of the Emerging Infections Program Network. J Infect Dis 2007;196:1346–54. 4. Dagan R, Givon-Lavi N, Leibovitz E, et al. J Infect Dis 2009;199:776–85.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
PRE110620PSE14
™
Aktuell forskare Aktuell forskare Aktuell forskare Aktuell forskare
Aktuell avhandling
6
Andelen barn vars mor rökte under graviditeten var fem
gånger så hög bland barn
till lågutbildade mödrar jämfört med barn till mödrar med
hög utbildning
Tidiga livsfaktorer och hälsa
bland små barn i Malmö
S
venska barn har en god hälsa i internationella
Elisabeth Mangrio
Barnsjuksköterska
Doktor i Medicinsk
Vetenskap
BVC Lindängen,
Malmö
Högskoleadjunkt
Malmö Högskola (från
hösten 2012)
elisabeth78.m@gmail.
com
barnbladet # 3/2012
jämförelser. Spädbarnsdödligheten är bland den
lägsta i världen, dödligheten till följd av olyckor
är relativt låg, och en hög andel barn vaccineras mot
olika sjukdomar. Samtidigt har det setts en ökning av
andelen barn med astma, hösnuva och eksem under de
senaste femtio åren. Astma och andra allergiska sjukdomar är idag den vanligaste kroniska sjukdomen under barndomen, medan infektionssjukdomar bland
barn är den vanligaste orsaken till akut sjukdom. Vidare har andelen barn med övervikt dubblerats och andelen barn med fetma ökat än mer under de senaste tjugo
åren. Barnets hälsotillstånd varierar beroende på föräldrarnas socioekonomiska position, vilket bland annat kan relateras till skillnader i levnadsförhållanden,
levnadsvanor samt psykosociala faktorer.
Senare års studier har visat på betydelsen av exponering för riskfaktorer tidigt i livet (under fosterstadiet, samt under de första levnadsåren) för utvecklandet av kronisk sjukdom i vuxenlivet. Det finns olika
teoretiska modeller för att förklara dessa samband.
Barkerhypotesen är en välkänd sådan modell, där det
hävdas att ofördelaktiga miljöfaktorer i livmodern,
banar väg för framtida sjukdom genom dess negativa
inverkan på cellernas respektive organens bildande.
Däremot finns det långt färre studier av sambandet
mellan tidiga riskfaktorer och barns hälsa.
Syftet med avhandlingen var att undersöka sambandet mellan sociodemografiska faktorer, tidig exponering för riskfaktorer och barns hälsa och vårdsökande. Det empiriska underlaget utgjordes av data
från den enkät som kontinuerligt delats ut i anslutning till BVC-kontroller (vid 8 månader respektive 4
år), för att följa barns hälsa och levnadsförhållanden
under perioden 2003-2008 i Malmö.
Antibiotikaanvändning bland 8 månaders barn
Syftet med den första studien var att undersöka sambandet mellan antibiotikaanvändning bland barn i åldern 8 månader och olika karakteristika hos barnen
respektive sociodemografiska faktorer, levnadsvanor
och psykosociala faktorer bland föräldrarna.
Resultatet visade att barn till föräldrar som är
födda utomlands konsumerade mer antibiotika, jämfört med barn till föräldrar födda i Sverige. Och detta
samband skulle kunna bero på ett annorlunda kulturellt sökmönster gällande infektioner. Även barn till
lågutbildade föräldrar, konsumerade mer antibiotika
jämfört med barn till högutbildade. Ett samband som
skulle kunna förklaras med högre infektionsfrekvens
i denna grupp och även en ökad infektionsbenägenhet r/t trångboddhet, sämre näringsintag, rökning
och stress. Barn får också en större mängd antibiotika
i familjer där det förekommer ekonomisk stress och
föräldrarna upplever sig ha ett lågt emotionellt stöd.
Amningen visade sig vara en skyddande faktor när det
gäller antibiotikakonsumtionen och tidigare studier
har visat på liknande resultat. Vidare så kunde det ses
att barn med en låg födelsevikt (<2,5 kg), förbrukade
mer antibiotika och detta skulle kunna bero på en
högre infektionsfrekvens bland dessa barn och mer
luftvägsbesvär och även det faktum att försämrad till-
växt i livmodern påverkar lungmognaden, som i sin
tur påverkar immunförsvaret. Likaså var pojkar oftare förskrivna antibiotika och en anledning till detta
skulle kunna vara könsskillnader i lungstruktur och
lungmognad, vilket gör att pojkar oftare drabbas utav
nedre luftvägsinfektioner.
Passiv rökning och allergiutveckling hos barn
Syftet med den andra studien var att undersöka sambandet mellan passiv rökning och förekomst av allergi bland 4-åriga barn. Resultaten visade bland annat
att exponering för passiv rökning var vanligare bland
barn vars föräldrar hade låg utbildning och bland
barn vars föräldrar var födda utomlands. Vidare så
hade barn till allergiska föräldrar två till fyra gånger
ökad risk att själva utveckla en allergi. Resultaten visade även på rejält ökade odds för allergiutveckling, hos
de barn som både hade allergiska föräldrar och som
samtidigt utsattes för passiv rökning. En slutsats i studien är att med tanke på att tidig exponering för passiv
rökning inte är självvald och med tanke på dess tidiga
hälsokonsekvenser, är det av stor vikt att reducera andelen rökare bland småbarnsföräldrar.
Tidiga faktorer hos barnet och övervikt vid 4 år
Syftet med den tredje studien var att studera sambandet mellan exponering för riskfaktorer tidigt i livet
(rökning under graviditet, tidig exponering för passiv rökning, hög födelsevikt, samt frånvaro av amning) och förekomst av övervikt och fetma i 4 års åldern. Resultaten visade på ett samband mellan exponering för vissa tidiga riskfaktorer (rökning under
graviditet, passiv rökning och hög födelsevikt) och
förekomst av övervikt/fetma i 4 års åldern. Dessa
samband kunde inte förklaras av skillnader i förekomst av andra uppmätta riskfaktorer för utvecklande av övervikt, såsom föräldrarnas utbildningsnivå
eller förekomst av övervikt bland föräldrarna. Vidare
visade resultaten en tydligare effekt av exponering för
vissa tidiga riskfaktorer bland barn vars föräldrar var
överviktiga. En sådan faktor är rökning under graviditeten och detta samband med senare övervikt hos
barnet skulle kunna förklaras med en reducerad tillväxt i livmodern på grund av nikotinet och en påverkan på olika hormoner i kroppen och därmed kroniska förändringar i fördelningen av fett. Det finns även
teorier om att det påverkar aptit och tillfredsställelse,
vilket efter födseln kan göra att barnet går upp mer i
vikt än vad som är genetiskt förutbestämt.
Exponering för ofördelaktiga faktorer tidigt i livet förefaller således sammanhänga med en ökad
förekomst av övervikt senare i barndomen. En viktig
slutsats i studien är att det är av stor vikt att arbeta
förebyggande för att minska en sådan exponering tidigt i livet. En begränsning med studien är dock att
det enbart fanns bristfällig information om kost och
fysisk aktivitet. Resultaten bör således konfirmeras i
ytterligare studier, med mer utförlig information om
kost samt fysisk aktivitet.
Moderns utbildningsnivå,
tidiga livsfaktorer och vårdkonsumtion
I den fjärde artikeln studerades skillnader i små barns
exponering för hälsofrämjande faktorer respektive riskexponering utifrån moderns utbildningsnivå. Vidare studerades socioekonomiska skillnader i
små barns vårdkonsumtion. Resultaten visade bland
annat på tydliga skillnader i riskexponering, socialt
stöd, exponering för hälsofrämjande faktorer samt
vårdkonsumtion beroende på moderns utbildningsnivå. Andelen barn vars mor rökte under graviditeten var fem gånger så hög bland barn till lågutbildade
mödrar jämfört med barn till mödrar med hög utbildning, medan andelen som helammade sina barn under minst fyra månader var betydligt lägre i den förra gruppen. De skillnader som sågs i vårdkonsumtionen, där barn till mödrar med låg utbildning konsumerade mer vård, kunde till stor del förklaras av skillnader i tidig exponering för olika hälsorisker.
Slutsatser
Slutsatsen som kan dras av denna avhandling är att
små barns hälsa i hög grad påverkas av familjens socioekonomiska position, levnadsförhållanden och av
föräldrarnas hälsa. Vidare förefaller små barns hälsa
att påverkas av exponering för riskfaktorer tidigt i livet. Fostret och det växande barnet är speciellt känsligt för en sådan tidig riskexponering till följd av dess
snabba tillväxt och utveckling.
Genom att studera sambandet mellan tidiga faktorer och barns hälsa ges en möjlighet att identifiera
eventuella tidiga stadier av en begynnande kronisk
sjukdom samt att studera tidsförloppet mellan tidig
exponering och effekt. En ökad kunskap om en sådan
effekt av tidig exponering ökar vidare möjligheterna
till tidiga preventiva insatser.
Referenser
Upp till 18 år. Fakta om barn och ungdom. Barnombudsmannen rapporterar BR 2010:01. Statistiska centralbyrån, Stockholm, 2010.
Socialstyrelsen: Folkhälsorapport 2009: Barns hälsa.
Stockholm 2009.
Barker DJ, Osmond C. Infant mortality, childhood nutrition and ischaemic heart disease in England and Wales. Lancet 1986;1:1077-81.
Thrane N, Olsen C, Schonheyder HC, Sorensen HT: Socioeconomic factors and prescription of antibiotics in 0to 2 year old Danish children. J Antimicrob Chemother
2003, 51:683-9.
Clarke JR, Salmon B, Silverman M. Bronchial responsivness in the neonatal period as a risk factor for wheezing
in infancy. Am J Respir Crit Care Med. 1995;151:1434-40.
Durmus B, Kruithof CJ, Gillman MH, Willemsen SP,
Hofman A, Raat H et al. Parental smoking during pregnancy, early growth, and the risk of obesity in preschool children: the generation R study. Am J Clin Nutr
2011;94:164-71.
Matijasevich A, Brion MJ, Menezes AM, Barros AJ, Santos IS, Barros FC. Maternal smoking during pregnancy
and offspring growth in childhood:1993 and 2004 Pelotas cohort studies. Arch Dis Child 2011;96:519-25.
barnbladet #3/2012
7
Tema / barnets första år
Plötslig spädbarnsdöd i
Sverige - aktuella studier
Varför ser vi en ökning av SIDS de senaste åren? Kan vi inte det mesta om bakgrundsfaktorer
till dessa tragiska fall?
B
akgrund: Antalet fall av plötslig spädÅr 2007 nåddes en lägsta nivå på 0,12, som kvarbarnsdöd (SIDS) ökade kraftigt under stod på ungefär samma nivå 2008 (4). Under 2005 utgav
1970-talet för att kulminera 1991 med en in- AAP (American Academy of Pediatrics) nya rekommencidens på cirka 1,1 per 1000
dationer för att undvika plötslevande födda (1). Detta anlig spädbarnsdöd baserade på
tas ha berott på att magläge
de senaste rönen i internatioFakta: SIDS
• SIDS (Sudden Infant Death Syndrom)
infördes då man hade teonell forskning (5). Vad som
eller plötslig spädbarnsdöd definieras som
Per Möllborg
rier om att aspiration kunvar nytt i detta dokument var
”plötslig död under spädbarnsåret som
Barnhälsovårdsöverläkare de vara inblandad. Erfarenfynden
att samsovning med
inte kan förklaras efter genomgång av
Doktorand Sahlgrenska
heter från krigsmedicin om
barn
hade
visats öka risken för
klinik, omständigheterna vid dödsfallet och
akademin
fördelar med framstupa siSIDS
om
modern rökte. För
obduktion”
Primärvården Västra
• Antalet fall kulminerade 1991 med
doläge och från neonatalbarn under 2-3 månader gällde
Götaland
en incidens av 1,1 /1000 levande födda
vården, där man funnit att
riskökningen även om modern
och 2007 noterades den lägsta siffran
per.mollborg@vgregion.se
för tidigt födda barn mådinte rökte. Man såg även att an0,12/1000 levande födda.
de bättre på mage, bidrog
vändande
av napp minskade
• Det allra viktigaste förebyggande rådet är
till detta. Sedan magläge
risken.
Under
2006 utfördes
att barnet skall sova på rygg. När barnet är
vaket är magläge bra.
under sömn, rökning och
ett arbete med att förnya de
• Andra faktorer som kan skydda är amflaskuppfödning i internasvenska råden utifrån dessa inning, och att barnet inte skall ligga för
tionella studier (2) kunde
ternationella
erfarenheter, och
varmt och kunna röra sig.
identifieras som riskfaksamma
år
kom
Socialstyrelsen
• Känd riskfaktor är nikotinbruk hos
torer, introducerades unut
med
nya
råd
och ny bromodern.
• Att sova i föräldrars säng kan under vissa
der våren 1992 i Sverige fyschyr. Vi tror att det är denna
omständigheter medföra en ökad risk.
ra råd för att minska risken
broschyr och den efterföljande
• Napp, introducerad efter att amning
Bernt Alm
för plötslig spädbarnsdöd.
uppmärksamheten i media
fungerar, har i en del studier visat sig ha en
Barnhälsovårdsöverläkare Detta ledde till att incidensom
bidrog till den efterföljanskyddande effekt.
Docent
sen sjönk dramatiskt fram
de sjunkande incidensen.
Region Halland
till 1995, därefter planade
År 2009 ökade incidensen
bernt.alm@
nedgången ut för att ungefär från år 2000 ligga sta- något till 0,16 men 2010 noterades en dramatisk ökregionhalland.se
bilt runt 0,25 per 1000 levande födda (3).
ning då 27 fall rapporterades från Rättsmedicinalver-
8
barnbladet # 3/2012
ket. Detta motsvarar en incidens på 0,23/1000 levande
födda och därmed har den nedgång som noterades
mellan 2006 och 2007 fullständigt utraderats.
De senaste årens ökning av SIDS-incidensen [se diagram] är ett incitament för oss att forska vidare kring
eventuellt påverkbara riskfaktorer.
Nya studier
Vid årsskiftet 2011/2012 påbörjades en nationell prospektiv studie med syfte att se vilka omgivningsfaktorer som kan vara inblandade i plötslig spädbarnsdöd. Vi
har uppgifter från obduktionen och medicinska födelseregistret, men saknar data om barnets sovläge, amning, eventuell napp och nikotinbruk hos modern. Vi
vill också ha uppgifter om samsovning, om barnet sov
i en ”ny miljö” och om hur kudde och täcke användes.
De olika rättsmedicinska avdelningarna i landet rapporterar in till oss när fall inträffat och då tar vi kontakt
med den ansvariga läkaren som frågar om föräldrarna
kan och vill besvara enkäten.
Som kontroller fungerar friska barn i ålder 0-12
månader som väljs ut slumpmässigt och får svara på i
stort sett samma frågor om hur deras barn sov senaste
dygnet, amning, nikotin osv. Vi kommer också inhämta
uppgifter från MFR (Medicinska Födelseregistret).
Vi har precis påbörjat studien och det kommer ta
viss tid innan vi kan redovisa resultat då antalet fall
förhoppningsvis fortsätter vara lågt. Studien har genomgått etisk prövning och godkänts av etikprövningsnämnden i Göteborg.
Den andra studien, där datainsamlingen påbörjats,
rör frågeställningen om varför incidensen av plötslig
spädbarnsdöd ökat 2009-2010. Vi har fått stöd av socialstyrelsen i detta arbete samt etiskt godkännande och
materialet samlas nu in från de olika rättsmedicinska
avdelningarna och skickas till vår forskningsgrupp där
även professor Göran Wennergren, Drottning Silvias
barn och ungdomssjukhus ingår.
Parallellt med sistnämnda retrospektiva studie har
socialstyrelsen alldeles nyligen påbörjat ett arbete för utveckling av vägledningsmaterial för att förebygga SIDS.
Det skall vara klart nästa höst och skall dels utmynna i
en vägledning för professionen, dels i ett material som
vänder sig till gravida och nyblivna föräldrar. Avslutning
Att förlora ett barn är ett trauma som påverkar hela livet.
När man inte vet varför så kan det ytterligare komplicera
bearbetningen och vår förhoppning är att vi kan finna någon ytterligare liten pusselbit för att minska incidensen. Vi
är också övertygade om att forskningen måste fortgå inom området och att vi inte betraktar SIDS som en ”avklarad diagnos”. Vi har funnit tendenser i vår kliniska vardag
att man varit tydlig med ej magläge men ibland ”godkänt”
rygg/sida medan gällande rekommendation är ryggläge.
Samsovning och nappanvändande är ibland kontroversiella förebyggande råd och vi söker nya data för att få mer kännedom om hur dessa interagerar i riskhänseende.
Referenser:
1. Alm B, Möllborg P, Erdes L, Pettersson R, Åberg N,
Norvenius G, et al. SIDS risk factors and factors associated with prone sleeping in Sweden. Arch Dis Child. 2006
Nov;91(11):915-9.
2. Mitchell EA, Scragg R, Stewart AW, Becroft DM, Taylor BJ, Ford RP, et al. Results from the first year of the New
Zealand cot death study. N Z Med J. 1991;104(906):71-6.
3. Möllborg P, Alm B. Sudden infant death syndrome
during low incidence in Sweden 1997-2005. Acta Paediatr. 2010 Jan;99(1):94-8.
4. Causes of death 2008. Stockholm: The National Board
of Health and Welfare 2010 Contract. ISBN 978-9186585-19-8.
5. AAP. The changing concept of sudden infant death
syndrome: diagnostic coding shifts, controversies regarding the sleeping environment, and new variables
to consider in reducing risk. Pediatrics. 2005;116(Epub
2005 Oct 10. ):1245-55.
barnbladet # 3/2012
9
Barnets anknytning första året
Hur kan anknytningsperspektivet ge större förståelse för psykisk ohälsa hos barn? Finns det anledning att tro att anknytning
påverkar uppkomsten av beteendeproblem som aggressivitet och trots, ångest och depression? Följande artikel är ett försök
till ökad förståelse på området anknytning och senare psykisk hälsa respektive ohälsa. Syftet är att lyfta fram hur viktiga de förebyggande insatserna kring att stödja etablerandet av en trygg och stabil anknytning under de första levnadsåren är. Parallellt
med att man hos de äldre barnen arbetar med behandling av symptom och genom att tillrättalägga miljön för att kompensera
funktionsnedsättningar bör man arbeta preventivt och föräldrastödjande under de första åren. Genom insatser kan man minska
lidandet och också minska risken för en utveckling mot än tyngre problematik.
A
Magdalena Svensson
Leg Psykolog
Resursteamet
Malmö stad
hildamagdalena@
gmail.com
10
barnbladet # 3/2012
nknytningsteorin värnar om det lilla barnets behov av att under de första levnadsåren
ha tillgång till trygga anknytningsobjekt. Föräldrarnas omvårdnad är av stor betydelse för barnets
psykiska hälsa och utveckling. Anknytningens kvalitet påverkar så viktiga områden som att senare i livet
ha förmåga och önskemål om att etablera nära känslomässiga relationer, förmåga att reglera sina känslor utan att bli helt överväldigad av dem och förmåga att se
andra som separata individer med egna känslor, tankar och intentioner och på så sätt kunna respektera andras gränser. De barn som blir aktualiserade i skolans
elevvårdsteam och inom barnpsykiatrin har ofta stora svårigheter inom just dessa områden. I forskningen
har man framförallt sett samband mellan det vi kallar
desorganiserad anknytning och ökade risker för senare utveckling av psykisk ohälsa, beteendeproblem och
psykopatologi.
Hur sambanden mellan psykisk hälsa och anknytning ser ut är en komplex fråga som vi ska se närmare
på. Det viktiga i mötet med familjer som har svårt att
hitta det lugn och den ro som barnet behöver är inte
att utreda komplexa orsaksförhållanden kring om det
är barnet eller föräldern som har svårigheter, utan att
stötta och skapa intresse för barnet, utifrån en insikt
om att barn är olika även på så sätt att de har olika stort
omvårdnadsbehov. Att få bekräftelse på att man fått ett
barn som är mindre flexibelt avseende hur den tidiga
omvårdnaden ska vara, kan ge motivation att skapa
ett extra gott omhändertagande och undvika att man
hamnar i känslor av misslyckande, skuld och vanmakt.
I arbetet med barn är det viktig kunskap att ha med sig
att det verkar vara så att det finns en grupp barn som
bär på en genetisk sårbarhet som medför att det blir
avgörande för deras fortsatta utveckling hur miljöbetingelserna runt dem ser ut.
De avgörande miljöbetingelserna under de första
åren utgörs av föräldrarnas förmåga att ge omvårdnad.
Vad kan vi lära av anknytningsteorin om vad som är
viktiga föräldraegenskaper för att främja en god anknytning?
Arv och miljö
Vi föds med en nedärvd förprogrammerad tendens
att utveckla anknytningsrelationer eller psykologiska
band till de personer som finns i vår närhet under det
första levnadsåret. Syftet med anknytningen är att organisera strategier för att reglera behovet av närhet och
avstånd, trygghet och utforskande. En miljöbetingad
förutsättning för att anknytningssystemet ska aktiveras är att det finns en regelbunden fysisk kontakt mellan barn och förälder. Däremot finns det inte hos barnet någon nedärvd urskiljningsförmåga när det gäller
val av anknytningsobjekt. Barn knyter således även an
till misshandlande eller vanvårdande föräldrar. Beroende på hur kvalitén i omvårdnaden ser ut, utvecklar
barn olika anknytningsmönster. Genom Ainsworths
kliniska forskning fann man olika mönster av att relatera som man grupperade i trygg och otrygg anknytning. Otrygg anknytning kunde vara av antingen ambivalent eller undvikande typ. Det fanns också en grupp
barn som inte enkelt kunde kategoriseras in i vare sig
trygg eller otrygg anknytning. Dessa barn betecknades som desorganiserat anknutna (D-anknytning), en
brist i anknytningen som senare visat sig ha stor betydelse för utvecklingen.
Barn med trygg anknytning hade med sin primära
vårdnadshavare ett samspelsmönster som enligt Ainsworth framförallt byggde på lyhördhet, acceptans,
samarbete och psykologisk tillgänglighet (Havnesköld
& Risholm Motander, 2002). En trygg anknytning kan
beskrivas ta form genom de goda samspelserfarenheter
av att bli tröstad och lugnad och få sina behov tillgodosedda på ett kontinuerligt och återkommande sätt.
Dessa erfarenheter blir inre strukturer hos barnet genom vilka barnet successivt utvecklar en förmåga att
även trösta och lugna sig själv. När samspelet är gott, får
barnet en internaliserad erfarenhet av att kunna förlita
sig på att föräldern är tillgänglig och beskyddande i en
eventuell farosituation, vilket ger utrymme för nyfiket
utforskande och upptäckande.
Ökad lyhördhet, minskad D-anknytning
När den förälder som ska erbjuda trygghet istället samtidigt är den som framkallar rädsla hos barnet, kan barnet inte hitta någon anknytningsstrategi, utan hamnar i
en omöjlig konfliksituation som, om detta är återkommande, kan resultera i ett desorganiserat anknytningsmönster. Barn med D-anknytning är överrepresenterade i socialt utsatta grupper, men förekommer också
i så kallade icke-kliniska grupper. Förekomsten av Danknytning verkar utgöra så mycket som ca 1 av 7 i normalpopulationer som liknar svenska förhållanden enligt Sroufe & Waters (1977), Main & Solomon (1990),
van Ijzendoorn m.fl. (1999) vilka samtliga är refererade
i Broberg m.fl. (2009).
Varför blir så många barn övervägande skrämda
i samspelet med sina föräldrar? Det kan handla om
misshandel och vanvård, exempelvis till följd av en
missbruksproblematik. Eller om föräldrar som på
grund av egna trauman har ett dissociativt sätt att fungera och inte kan hålla isär sin inre värld och barnet,
och reagerar på dess gråt med vad som upplevs som
aggressivitet och rädsla. Det antas också kunna handla
om mer subtilt beteende, där föräldern inte tillräck-
ligt väl kan fullfölja sin föräldraroll. En central faktor
i ett föräldrabeteende som leder till D-anknytning är
att föräldern inte, när barnet väl blivit skrämt, hjälper
det till känslomässig reglering av den upplevda rädslan och stressen så att det kan komma till ro (Solomon
& George (1999); Schuder & Lyons-Ruth (2004), ref. i
Broberg m.fl. 2006).
När barnet i en stressad situation inte får hjälp av
sin anknytningsperson att komma ur stressen, och
när dessa stressreaktioner får fortgå över tid, riskerar
detta att leda till bestående biokemiska förändringar
i hjärnan. Det verkar finnas ett samband mellan förhöjd utsöndring av kortisol och desorganiserat beteende. (Schuder & Lyons-Ruth (2004); Spangler &
Grossmann (1993), ref. i Broberg m.fl. 2009). De höga
nivåerna av stresshormon har en negativ inverkan på
hjärnans förmåga att hantera och reglera känslor, vilket
i sin tur medför att barnet tenderar att utveckla beteendemönster som har hög beredskap för kamp och flykt
och där aggressivitet blir en lättväckt affekt (Perry m. fl
(1995); Shore, (2001), ref. i Broberg m.fl. 2009).
Att föräldrar till barn med desorganiserad anknytning själva uppvisar en egen liknande problematik
betyder dock inte att vi enkelt kan dra slutsatsen att
föräldrarnas bristande omvårdnadsbeteende har orsakat barnets bristfälliga anknytningsstrategier. Gemensam genetisk sårbarhet är troligtvis en men inte den
enda förklaringen till det störda samspelsmönstret. Det
finns studier som visar att när föräldrarna får hjälp med
att bli mer lyhörda i sin föräldraroll, minskar förekomsten av D-anknytning. (Bakermans-Kranenburg m.fl.
(2005) ref. i Broberg m.fl. 2006)
Det finns indikationer på att det finns en genetisk
koppling till uppkomsten av D-anknytning precis som
det finns genetik bakom utagerande problematik och
ADHD. Sambandet verkar se ut som så att en viss gen
ger en sårbarhet för att utveckla D-anknytning, men
anknytningen blir desorganiserad endast när det i miljön samtidigt finns andra riskfaktorer. D-anknytning
har visat sig vara kopplad till senare problem med utagerande beteende hos barnet. Anledningen antas vara
att barn med D-anknytning har en sämre förmåga att
reglera sig själva, vilket innefattar en sämre förmåga att
reglera negativa känslor.
Arv och miljö kan interagera på så sätt att en miljöfaktor kan ha betydelse enbart för de individer som har
en genetisk sårbarhet för att utveckla en viss psykopatologi. Detta samband har visar sig gälla både för uppförandestörning (Caspi m.fl. 2002) och för depression
(Caspi m.fl. 2003). Det är troligt att gener och miljöfaktorer samspelar på liknande sätt även när det gäller
annan typ av psykopatologi.
Man kan generellt säga att
ju större den
genetiska sårbarheten är,
desto viktigare
blir miljöbetingelserna
Komplex interaktion
Om vi tar ett steg tillbaka, kan man i stora drag säga
att det förhärskande synsättet innan andra världskriget var att man utgick ifrån antagandet att allt var genetik och att inget kunde repareras. Efter andra världskriget såg man å andra sidan alltför ensidigt det mesta
barnbladet # 3/2012
11
som miljöbetingat och reparabelt – båda dessa synsätt har visat sig vara otillräckliga. Idag vet vi att frågan om vad som är avgörande för barnets utveckling
inte handlar om arv eller miljö, utan att båda, genom
en ständig komplex interaktion har en helt avgörande
betydelse för utvecklingen. Man kan generellt säga att
ju större den genetiska sårbarheten är, desto viktigare
blir miljöbetingelserna (Beier m.fl. 2012). Översatt till anknytningsteori betyder detta att ett
robust barn med ett lättreglerat temperament tål ganska stora variationer i föräldrarnas omhändertagande
förmågor, medan ju mer genetisk sårbarhet ett barn
föds med, desto större krav ställs på föräldrarna att de
ska vara goda anknytningsobjekt. Det handlar i stora
drag om att skapa en lugn miljö för barnet där det kan
samspela med sina föräldrar.
Det är också viktigt att, utan att skuldbelägga, lyfta
fram samband mellan föräldrarnas egen psykiska
hälsa och barnets mående. Barn är framförallt känslomässiga och sociala varelser. Även om barnet inte
har utvecklat ett språk, har det en stor kapacitet att
relatera och uppleva känslor. Ainsworths forskning
visade att den lagbundenhet av att föräldrar för vidare sina egna anknytningsmönster till sina barn, kan
brytas genom att föräldrarna blir medvetna om sina
egna erfarenheter. Genom ett medvetet reflekterande,
såsom sker i en terapi, kan föräldrar skapa goda förutsättningar för trygg anknytning hos sina barn, trots
att de själva inte varit tryggt.
Utifrån min erfarenhet av att ha jobbat som psykolog på BUP och inom skolan, är sällan terapi för
föräldrarna en möjlig eller tillräcklig lösning när det
gäller de desorganiserat anknutna barnen. De återfinns ofta i familjer med en komplex problematik, där
insatser på flera plan är nödvändiga.
Tidig upptäckt är viktigt och den möjliga vägen
att nå fram till något som gör skillnad för dessa barn
är ofta ett nära samarbete mellan socialtjänst, barnoch ungdomspsykiatri och barnomsorg/skola. Fokus
måste vara att arbeta salutogent och stärka bandet
mellan barn och föräldrar. Oavsett yrkesroll har vi alla
en viktig roll att fylla genom att särskilt se, uppmärksamma och lyssna på de här barnen.
Referenslista
Beier, H., Heilskov Elvén, B., Koborg Veje, H. (2012).
Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk
psykologisk Forlag.
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori, Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Natur & Kultur.
Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P.,
Ivarsson, T. (2009). Anknytning i praktiken. Tillämpningar av anknytningsteorin. Natur & Kultur.
Caspi, A., McClay, J., Mofitt, T.E., Mill, J., Craig,
I.W.m.fl.(2002). Role of Genotype in the Cycle of Violence in Maltreated Children 851-853 Science, vol
297, 851-854.
Caspi, A., Sugden, K., Mofitt, T.E., Taylor, A., Craig,
I.W, Harrington, H. m. fl. (2003). Influence of life
stress on depression: moderation by a polymorphism
in the 5-HTT gene. Science, 301, 386-389.
Havnesköld, L., Risholm, P. (2002) Utvecklingspsykologi, psykodynamisk teori i nya perspektiv. Liber.
Får du frågor
om nappar?
Ring gärna vår sjuksköterska Carina Gunnarsson
på Bambino Mam, 08-545 180 70
Du kan även beställa kostnadsfria prover och information
om våra nappar på bvc@bambino-mam.se
Be
ko stä
st ll p
n
ro
12adbarnbladet
sf ver # 3/2012
rit
t!
0-2 månader
0-6 månader
För prematura & nyfödda
För det första halvåret
MAM Start
MAM Original
MAM Nappar
Trygghet och tröst, mjuk och behaglig i den lilla munnen. Utvecklade
av designers i nära samarbete med tandläkare för att ge barnet det
allra bästa. Alla MAM produkter är självklart tillverkade av material
fritt från BPA.
VETENSKAPLIGT TESTADE
MAM-produkterna har tagits fram
i samråd med hälsoexperter, www.icmrs.org
mambaby.com
Althéra
®
Hypoallergen specialnäring vid komjölksproteinallergi
God och mild smak • Unik hydrolyseringsprocess • Högt laktosinnehåll, som i bröstmjölken
Besök vår
nya hemsida
för Althéra!
Nestlé HealthCare Nutrition stöder WHOs kod om att bröstmjölk är barnets bästa föda
För mer inFormAtion kontAktA:
Kundservice: 020-78 00 20 eller gå in på www.althera.se
www.nestlenutrition.se
13H
N O U R I S H I N G P E R barnbladet
S O N A L #3/2012
H E A LT
Screening på barnavårdscentralen
– en möjlighet att tidigt upptäcka barn i behov av intervention och stöd?
Alltsedan slutet av 1990-talet har behovet av metodutveckling inom barnhälsovården påtalats (MFR, 1999). I takt med att
kunskapen om hjärnans plasticitet under barnets första 18 månader ökat (Ozonoff, 2010; Shore, 2003; Goldberg, 2001) har
också frågan om betydelsen av tidig upptäckt av tecken på avvikelser i barnets utveckling lyfts fram. The American Academy
of Pediatrics (AAP) påpekade i sitt Embargo (2007) betydelsen av tidig populationsbaserad screening av spädbarn då detta
möjliggör insatser som tidig intervention med syfte att mildra symptom och förbättra barnets utvecklingsmöjligheter. Redan
under spädbarnstiden (Greenspan, DeGangi & Wieder, 2001; Brazelton & Nugent, 1995) kan tecken och symptom på senare
utvecklingsproblem skönjas (Rostad, Nyberg & Sivberg, 2008; Shu, Jia & Zhang, 2001).
D
en svenska barnhälsovårdens möjlighe-
Berit Nordström
fil dr., leg. psykolog,
Lunds universitet,
Institutionen för
Hälsa, Vård och
Samhälle, Medicinska
fakulteten.
e-post berit.
nordstrom@med.lu.se
14
barnbladet # 3/2012
ter att nå i stort sett alla spädbarn ger en
möjlighet att undersöka om tidig screening med påföljande intervention och stöd för de barn
som visar behov av tidiga insatser kan ge positiva effekter på barnets utveckling.
Frågan som ofta infinner sig då bedömning av
spädbarn diskuteras är, ska vi oroa föräldrar så tidigt,
ska de inte få lära känna varandra i lugn och ro utan
att behöva bekymra sig för olika bedömningar och resultaten av dessa? Det ligger naturligtvis en del i detta
resonemang samtidigt som det ingår i barnhälsovårdens uppdrag att följa barns utveckling, att upptäcka
tecken på eventuella avvikelser och att med olika insatser främja fysisk och psykisk hälsa och utveckling.
Av och till riktas kritik mot barnhälsovården för att
verksamheten intar en alltför avvaktande hållning, att
vänta och se, när föräldrar ställer frågor om eventuell
försening i barnets utveckling eller då föräldrar uttrycker farhågor för att det är något som inte står rätt
till. Erfarenheten visar att om något avviker i barnets
utveckling är föräldrar i de allra flesta fall medvetna
om detta och efterfrågar stöd och hjälp. Samtidigt
är barnhälsovårdens avvaktande hållning förståelig.
Om det inte finns någon fungerande behandling eller
intervention att erbjuda varför då oroa föräldrarna?
Risken med att avvakta är att möjligheterna att förbättra barnets utveckling under den tid då hjärnan
är som mest plastisk kan gå förlorad. En rad studier
(Geva & Feldman, 2008; AAP Embargo, 2007; Goldberg, 2001) konstaterar att framgång med tidig intervention till stor del är en effekt av hjärnans plasticitet
under barnets första 18 månader. Under denna period anses det vara möjligt att bland annat motverka
framväxande symptom av olika slag hos spädbarn.
Screening av spädbarn måste utgöras av ett paket,
där insatser och stöd som visat sig förbättra möjligheterna till en mera gynnsam utveckling för barnet
ska kunna erbjudas de familjer vars barn faller ut i
samband med en screening.
Under några år har ett arbete med att utveckla
ett screeninginstrument, kallat SÖK (Nordström,
Edwinson-Månssson, Petersson, Sivberg & Persson,
2011), pågått vid institutionen för Hälsa, Vård och
Samhälle vid Lunds universitet. I gruppen, som är
tvärprofessionell, ingår omvårdnadsforskare, psykologer, och barnsjuksköterskor. Syftet med screeningen är bland annat att undersöka om det hos 8
månader gamla barn går att upptäcka tecken på avvikelser i utvecklingen. SÖK-instrumentet är tänkt
att användas i samband med ett reguljärt besök på
barnavårdscentralen. Syftet är inte att ställa diagnos
utan att hitta de barn som förefaller vara i behov av
stöd och tidiga insatser.
Efter en pilotstudie (Persson, Nordström, Petersson, Edwinson Månsson & Sivberg, 2006) med en för-
sta version av SÖK instrumentet tillfrågades föräldrar
till barn som ingick i studien, om hur de upplevt att
vara med i undersökningen. Flertalet föräldrar uppgav att de uppskattade en, som de upplevde, noggrann
undersökning av deras barn. Sjuksköterskorna som
hade medverkat i projektet träffades senare i fokusgrupper och fick där redogöra för sina erfarenheter av
screeningen. Flertalet av dem menade att screeningen
inte innebar att de gjorde så mycket nytt, men att det
underlättade att ha ett protokoll att följa. De ansåg att
metoden medförde en ökad struktur och överblick,
och att de arbetade på ett mera systematiskt vis i bedömningssituationen. SÖK-instrumentet har reviderats utifrån de erfarenheter som gjordes i samband
med pilotstudien.
Pågående screening
Screening med det reviderade instrumentet pågår sedan våren 2011 vid samtliga vårdcentraler med BVC
i landstinget Kronoberg. Studien är ett samarbetsprojekt mellan Landstinget Kronoberg, Linnéuniversitetet och Lunds universitet.
Projektet startade med att utbilda samtliga distriktssjuksköterskor med BVC-verksamhet i screeningmetoden under våren 2011. Familjer med barn i
den aktuella åldersgruppen har fått såväl muntlig som
skriftlig information om syftet med screeningen och
om hur undersökningen går till. De är vidare informerade om att studien är ett forskningsprojekt och
att medverkan är frivillig. Föräldrarna har därefter
erhållit en blankett som de undertecknar om de vill
medverka.
Vilka barn hoppas vi kunna hitta? Förhoppningsvis finner vi barn med tecken på utvecklingsförsening,
neuropsykiatriska symptom men också barn som reagerar med olika symptom utifrån en icke fungerande
miljö, som till exempel barn till psykiskt sjuka föräldrar eller där det finns annan problematik i familjen.
SÖK-screeningen utförs genom att sjuksköterskan
gör observationer av barnet utifrån sex olika om-
råden: Samspel, Kommunikation, Koordination och
stabilitet, Kroppskontakt, Reglering, samt Kognition.
Dessa observationsområden innehåller vart och ett
flera variabler, totalt 31 stycken, som ska bedömas,
som socialt leende, hur ofta barnet avläser förälderns
ansiktsuttryck, ansiktsmimik, joller, gemensam uppmärksamhet och förmåga att imitera för att nämna
några exempel. Sjuksköterskan frågar också om barnets mat- och sömnrytm eftersom detta inte kan observeras på mottagningen. Sammanfattningsvis ska
sjuksköterskan också svara på om hon känner oro för
barnet och dess utveckling och om föräldrarna uttrycker någon oro för sitt barn. Undersökningen tar
ca 20 minuter att genomföra.
För varje uppgift som bedöms skrivs 0 då inga avvikelser tycks föreligga, 1 om det finns en svag avvikelse
och 2 om tydliga avvikelser framkommer. Det finns
också ett fält för kommentarer. Om det är så att ett
beteende inte går att observera, till exempel om barnet
inte behöver tröstas, då kan följaktligen inte tröstbarhet bedömas och då noteras detta med IO (icke observerbart).
Screening 1. Observationsområden : Samspel, Kommunikation, Koordination och stabilitet,
Kroppskontakt, Reglering
och Kognition
Screening I Screening II Intervention
Observationsområden
Samspel
Kommunikation
Koordination och stabilitet
Kroppskontakt
Reglering
Kognition
Förnyad screening
inom tre veckor
Videoinspelning
föräldra-barn samspel
Videoinspelning
föräldra-barn samspel
Frågor
frågor ställs till föräldrarna om
eventuell oro för barnet samt frågor
om mat och sömn
Intervention
utförs av föräldrarna
i hemmet under 6 månader
Videoinspelning
föräldra-barn samspel efter avslutad
intervention
barnbladet #3/2012
15
Intervention
Barn som får minst 4 poäng inom minst två dimensioner med tonvikt på Samspel och Kommunikation
kallas till en ny undersökning inom tre veckor. Detta
för att säkerställa att det uppnådda antalet poäng inte beror på tillfälligheter som infektion, trötthet eller liknande. Denna andra screening genomförs av
någon i forskargruppen. Om antalet poäng kvarstår
vid den andra screeningsomgången eller har ökat, erbjuds varannan familj där barnet har höga poäng, att
delta i en hembaserad intervention under sex månader och varannan familj får ingå i en kontrollgrupp
utan särskilda insatser. Om det visar sig att interventionen har en gynnsam inverkan på barnets utveckling av olika förmågor eller en minskning av tidigare symptom kommer även barnen i kontrollgruppen
att erbjudas en åldersadekvat intervention efter de sex
månader som interventionen i projektet pågår.
Hittills har ca 1.400 barn genomgått undersökningen. Ett antal barn har fallit ut efter första screeningen och därefter inom tre veckor genomgått en
ny bedömning. Föräldrar till barn som fallit ut också
vid den andra bedömningen har fått erbjudande om
att medverka i interventionen. Projektet pågår tills att
ett en interventions- och en kontrollgrupp med ca 50
barn i vardera gruppen erhållits.
Interventionen baseras på the Early Start Denver Model, ESDM utvecklad av Rogers och Dawson
(2010). Interventionen genomförs på ett sådant sätt
att barnet stimuleras till samspel i en så varm och
känslomässigt positiv situation som möjligt. Det enskilda barnets funktionsnivå är utgångspunkten för
på vilken nivå och med vilka övningar interventionen
inleds.
En barnpsykolog tränar föräldrarna i interventionens olika delar. Interventionen genomförs vid två
tillfällen/dag omkring 20 minuter/tillfälle av en förälder tillsammans med barnet. Föräldrarna får under
denna tid stöd och hjälp av någon i interventionsteamet.
Innan interventionsprogrammet påbörjas videoinspelas samspel mellan förälder – barn för att få ett
mått på hur samspelet fungerar. Efter avslutad intervention, 6 månader senare, görs en ny videoinspelning i akt och mening att utläsa eventuella effekter
av interventionen. Även kontrollgruppens familjer
videoinspelas vid samma tidpunkter så att en jämförelse mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp
kan genomföras.
Vilka frågor hoppas vi kunna besvara?
• Kan SÖK-instrumentet identifiera de barn som är i
behov av tidig intervention och skilja ut dem från typiska barn?
16
barnbladet # 3/2012
• Kan tecken/markörer på olika avvikelser i utvecklingen urskiljas hos spädbarn vid 8 månaders ålder?
• Är den interventionsmetod som prövas lämpad för
att förbättra förmågor som t ex kommunikation, reglering, motorik hos de barn som faller ut i SÖK screeningen?
• Vilka är personalens erfarenheter av att använda
SÖK instrumentet?
• Vilka är interventionsteamets- och föräldrarnas erfarenheter av den 6 månader långa interventionen?
Referenser
American Academy of Pedriatrics Embargo, Pediatrics, 2007; 120(5): 1183-1215.
Geva, R. & Feldman, R, A neurobiological model for
the effects of early brainstem functioning on the development of behavior and emotion regulation in infants: Implications for prenatal and perinatal risk.
Journal of Child Psychology and Psychiatry; 2008;
49(10): 1031-1041.
Goldberg, E. (2001). The executive brain. Frontal lobes and the civilized mind, New York: Oxford University Press.
Ozonoff, S. (2010). A prospective Study of the Emergence of Early Behavioral Signs of Autism. Journal
of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Volume 49, Issue 3, Pages 256-266.e2, March
2010.
Medicinska Forskningsrådet, MFR (1999). Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa: En analys av
möjligheter och begränsningar i ett familjeperspektiv.
Stockholm, Medicinska Forskningsrådet. State of the
Art konferens.
Nordström, B., Sivberg, B. & Persson, B. (2010). The
SEEK Instrument. Opublicerat.
Persson, B., Nordström, B., Petersson, K., Edwinson
Månsson, M., Sivberg, B. Screening for Infants with
Developmental Deficits and/ or Autism: A Swedish
Pilot Study. Journal of Pediatric Nursing, 2006; 21(4):
313 – 324.
Rogers, S., & Dawson, G. (2010). Early Start Denver Model for Young Children with Autism. Promoting
Language, Learning and Engagement. The Guilford
Press. New York
Rostad, A-M., Nyberg, P. & Sivberg, B. Predicting developmental deficiencies at the age of four based on
data from the first seven months. Infant Mental Health
Journal, 2008; 29(6): 588-608.
Shore, A. (2003). Affect dysregulation and disorders of
the Self. New York: Norton.
Werner, E., Dawson, G., Osterling, J., Dinno, N. J. Recognition of autism spectrum disorders before one year
of age: a retrospective study based on home video tapes.
J Autism Dev Disord, 2000; 30(2):157-62.
WHO rekommenderar alla länder att införa
allmän rotavirusvaccination1
2008 dog 453 000 barn på grund av rotavirusinfektion enligt WHO2. I Europa vet vi att mer än hälften
av sjukhusinläggningarna av små barn på grund av magsjuka är orsakade av rotavirus3. I Sverige kan
rotavirusvaccination ges genom läkarordination, men föräldrar får betala vaccinet själva.
RotaTeq har sedan 2006 distribuerats
i mer än 67 miljoner doser runt om i
världen4. Sedan hösten 2009 erbjuds
alla spädbarn i vårt grannland Finland
RotaTeq i det allmänna programmet5.
NYTT DOSSCHEMA
Dos 3
Dos 2
GES ORALT
RotaTeq är färdigblandat, sött och
ges oralt med en klämtub.
NYHET!
Dos 1
Veckor
Födsel
RotaTeq_SE00368 2012-05
NYHET!
6
12
18
24
30
Referenser: 1) WHO Weekly epidemiological record, 5 JUNE 2009, 84th YEAR No.23, 2009, 84, 213-236 2) http://www.who.int/immunization_monitoring/burden/
rotavirus_estimates/en/index.html (senast besökt 10 april 2012) 3) Forster, Pediatrics, 2009, 123:393-400 4) SPMSD data on file 5) http://www.ktl.fi/portal/8979 (senast
besökt 10 april 2012)
RotaTeq, Rx EF. Oral Lösning. Rotavirusvaccin. Indikation: RotaTeq är indicerat för aktiv immunisering av spädbarn från 6 till 32 veckors ålder för förebyggande
av gastroenterit orsakat av rotavirusinfektion. För fullständig information om innehåll, varningsföreskrifter, begränsningar och biverkningar se www.fass.se
Datum för översyn av produktresumén 2012-02-21. Sanofi Pasteur MSD, Box 6023, 171 06 Solna
www.spmsd.se
Rengöring av bebisens
stjärt med tvättservetter,
lika säkert som vatten
och tvättlapp
Att rengöra den nyfödda babyns stjärt med dokumenterat milda tvättservetter är lika säkert för den ömtåliga babyhuden som att använda vatten och tvättlapp. Det visar en ny brittisk forskningsstudie som är gjord vid universitet i
Manchester.
Sophie Ternheim
Denna randomiserade studie (1) är den första studie
som undersöker om rengöring av babystjärten med
dokumenterat milda tvättservetter är likvärdigt med
att använda vatten och tvättlapp. Resultatet som pekar på att de båda rengöringsformerna är säkra och
jämbördiga, visade att mödrar som använde tvättservett upplevde förekomsten av blöjeksem lägre jämfört
med gruppen som använde vatten och tvättlapp. Studien som omfattar 280 nyfödda bebisar är den största i sitt slag.
– För första gången har vi en vetenskaplig studie
som visar att rengöring med tvättservetter är lika
skonsamt mot babystjärten som vatten och tvättlapp.
Dessa studier ger entydiga bevis som kan påverka
tidigare riktlinjer. Mödrar bör få ta del av resultatet
så att de själva kan välja den rengöringsmetod som
känns bäst, säger Tina Lavender, professor och barnmorska vid universitets sjukhuset i Manchester.
Babyhuden är känsligare
Nyföddas hud är annorlunda jämfört med vuxnas
och ska behandlas därefter. Forskning visar att överhuden hos en bebis är 30 procent tunnare än huden
hos en vuxen, dessutom är hudcellerna mindre. Hydrationen, förmågan att behålla fukt och absorbtionsnivån, förmågan att ta upp fukt i huden är hos babyn
mycket högre än hos en vuxen. Dessutom släpper ett
spädbarns hud igenom fukt snabbare än hos huden på
en vuxen, s.k. TEWL = Trans Epidermal Water Loss.
Detta innebär att bebishuden lättare blir torr och är
18
barnbladet # 3/2012
mer lättgenomtränglig än hos en vuxen. Bebishuden
behöver därför ett särskilt omhändertagande de första åren i livet (2).
Otydliga riktlinjer för rengöring av babystjärten vid
blöjbyten
Evidensbaserade riktlinjer för hur man rengör det nyfödda barnet är begränsade. Sedan tidigare finns en
studie, ”Bathing and cleansing in newborns from day
1 to first year of life” publicerats i JEADV, med rekommendationer för rengöring och bad av babyn från dag
ett (3). Inom området för rengöring av specifikt babystjärten vid blöjbyte, har det saknats forskning och
riktlinjer.
Rörande frågan om vilken rengöring som är den
bästa för bebisens hud; vatten och tvättlapp eller användning av tvättservetter, går meningarna isär. Valet är mer knutet till traditioner och vanor, snarare
än empiriska bevis och forskningsstudier (4). Syftet
med Tina Lavenders studie har varit att genom klinisk
forskning få en mer vetenskaplig grund att stå på vid
jämförelse av de olika alternativen.
Oavsett vilken rengöringsmetod som används är
det viktigt att hålla barnens hud mjuk och frisk, för
att förebygga torr hud och irritation samt för att hjälpa huden att utvecklas bättre. Enbart vatten är inte
alltid tillräckligt för att rengöra babyn, vatten tar till
exempel inte bort fettlösliga ämnen. Dessutom finns
det studier som visar att vatten i sig själv har en uttorkande effekt (5).
Genomförande av studien
Orsak blöjeksem
Syftet med studien har varit att ta reda på om hypotesen att användning av parfymfria, dokumenterat milda tvättservetter har samma effekt på den nyfödda bebisens stjärt gällande hudens hydration, som rengöring med vatten och tvättlapp.
Studien som är den största i sitt slag, omfattade 280
friska bebisar, nyfödda från vecka 37. Alla bebisar som
ingick i studien har rekryterats från Universitetssjukhuset i Manchester. I gruppen fanns också bebisar
som kom från familjer där atopiskt eksem förekommit, ett hudeksem som är genetiskt betingat. Tina Lavender, professor och barnmorska vid universitetet i Manchester Storbritannien, har lett den
kontrollerade, randomiserade studien, som är den
största studien som hitintills har gjorts kring rengöring av den nyfödda bebisen stjärt vid blöjbyten. Till
sin hjälp har hon haft ett oberoende medicinskt team
bestående av barnläkare, hudläkare, mikrobiologer
och statistiker. Forskningsresultaten presenterades
på världskongressen för barnmorskor, i Sydafrika,
juni 2011.
Randomiseringen omfattade 280 mödrar, som delades in i två grupper; en grupp som rengjorde babyn
med vatten och en tvättlapp och en grupp som använde tvättservetter Tvättservetterna som användes
var oparfymerade och alkoholfria samt med en återfuktande och rengörande effekt. Den höga vätskefaktorn, över 97 %, kombinerat med utvalda ingredienser bidrar till att hålla huden mjuk, ta bort smuts som
avföring och urin och bibehåller hudens pH-värde.
Studien som genomfördes både på sjukhuset och i
hemmet pågick under 4 veckor. Mödrar som rengjorde bebisen stjärt med vatten och tvättlapp använde
ingen annan produkt, med undantag om barnet besvärades av eksem. I de fallen användes en skyddande
babykräm.
Under barnets blöjperiod är det
inte ovanligt med blöjeksem.
Upp till 50 procent (6) av alla
barn som använder
Det finns flera faktorer som
kan påverka blöjeksem. Den
vanligaste orsaken är att huden
har varit fuktig och varm under en längre tid. När den
känsliga babystjärten är fuktig och varm ökar risken
för mikroorganismer, som bakterier och svamp. Det
leder till att huden kan bli irriterad med eksem som påföljd.
Urin och avföring som påverkar hudens pH-värde ökar
risken för fekala enzymer som
kan skada hudvävnaden. En ytterligare faktor som kan bidra
till blöjeksem är friktionen från
blöjan. När babyn börjar krypa
och gå rör sig blöjan, med följden att den skaver mot den känsliga babyhuden och
irritation kan uppstå.
I förebyggande syfte är det viktigt att tänka på vikten av hygien. Att först tvätta händerna innan babystjärten görs ren och sedan avlägsna smuts som inkluderar både avföring, fettlösliga ämnen som skyddande krämer och oljor är viktigt. När barnets hud
är ordentligt rengjord kan stjärten smörjas in med
mjukgörande kräm, salva eller lotion, det bidrar till
att hålla huden mjuk och frisk.
Resultat och slutsatser
Studien visade att användning av tvättservetter är
jämförbart med vatten och tvättlapp avseende hudens hydration. Ingen signifikant skillnad upptäcktes
mellan de två grupperna, gällande hudens pH-värde,
hudrodnad, erythem, TEWL, transepidermal water
loss och bakterieangrepp på huden, under den tiden
studien pågick. Däremot rapporterade mödrar som
använde tvättservett att förekomsten av blöjeksem var
lägre jämfört med gruppen som använde vatten och
tvättlapp. Inga följdverkningar var observerade i någon av de två grupperna.
Sammanfattningsvis visar resultaten att föräldrar
och vårdpersonal som rekommenderar att välja tvättservetter med liknande formula som användes i den
kliniska studien, kan känna sig trygga. Dokumenterat
milda, parfymfria tvättservetter för att rengöra den
nyfödda babystjärten är ett likvärdigt alternativ till
vatten och tvättlapp (1). Blöjdermatitis Grad 1
Blöjdermatitis Grad 4
Referenser studie:
(1) Lavender T et al. Effect on skin hydration of using
baby wipes to clean the napkin area of newborn babies:
assessor blinded, randomized, controlled equivalence
trial. Presented at the International Confederation of
Midwives (ICM) congress, Durban, South Africa; June 19 – 23, 2011
(2) Cork MJ. The importance of skin barrier function.
J Dermatolog Treat 1997; 8:S7-S13
(3) Blume-Peytavi U. et al. Bathing and cleansing
in newborns from day 1 to first year of life. JEADV.
2009;23:751 - 759
(4) Lavender T. Bedwell C, Tseriki-O´Brien E
Hart A, Turner M,Cork M. A qualitative study
exploringwomen´s and health professionals viewsof
newborn bathing practices. Evidence Based Midwifvery. 2009;7:112-121
(5) Tsai TF, Maibach HI, How Irritant is water? an
overview, Contact Dermatitis, 1999;41:311 - 314
(6) Atherton D, Mills K . ”What can be done to keep
babies skin healthy? RCM Midwives 2004; 7:288-290
För ytterligare information och referenser, vänligen
kontakta: Carina Kardell, Johnson & Johnson Consumer Nordic, Skincare/Natusan E-mail: Ckardell@its.
jnj.com. Tel.nr: 076–760 50 45
barnbladet #3/2012
19
Allt fler skador bland de minsta
Skador bland barn i Sverige har minskat stadigt under en lång tid och det är ingen överdrift att påstå att vi lever
i ett av världens säkraste länder för barn. Men det finns dock trender som inte pekar åt rätt håll. En sådan är att
skadorna bland de allra minsta barnen, de som ännu inte har fyllt ett år, tycks öka något. Vad beror det på? Och vad
kan man göra för att vända trenden?
A
Åsa Olsson
Barnsäkerhetskoordinator
Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskap, MSB
asa.olsson@msb.se
20
barnbladet # 3/2012
ntalet barn under ett år som dör på grund
av skador i Sverige, är så litet att det nästan inte är någon idé att göra statistik av siffrorna.
Men om man gör det så kan man till exempel räkna
ut att 3,3 barn under ett års ålder dog till följd av en
olycka varje år mellan 2005 och 2008 (Socialstyrelsen
2011). Det är en låg siffra i jämförelse med de hundratal spädbarn som avlidit på grund av för tidig födsel, förlossningskomplikationer eller missbildningar.
Det är också internationellt sett en så låg siffra att den
kan väcka både misstro och förundran bland barnsäkerhetsarbetare av olika slag i andra länder. Men
det handlar ändå om fler än tre tragedier varje år. Då
det rör sig om så få fall är det svårt att urskilja några
trender eller mönster, men två saker kan konstateras;
den ena är att det funnits avsiktliga handlingar bakom några av dödsfallen. Den andra är att omkring fyra av det tiotal barn som dog den aktuella tidsperioden, kvävdes.
Tittar man på statistiken då det gäller spädbarn
som skadats så pass allvarligt att det krävts behandling på sjukhus så är den årliga siffran omkring 6600
barn. Trendkurvorna går lite upp och ned men siffran
har under 2000-talet ökat med omkring tio procent
(Socialstyrelsen 2011) och det finns också tecken på
att skadorna har blivit allvarligare.
Den absolut vanligaste orsaken till att spädbarn
skadas är fallolyckor som ligger bakom mer än 60 procent av skadorna hos barnen som skrivs in på sjukhus.
Fall från en möbel så som en säng (ofta föräldrarnas),
soffa eller stol är vanligt men också fall från skötbord.
Varje dag faller två barn ned från ett skötbord, statistiskt sett. Då barnens huvuden är tunga i förhållande till kroppen faller barnen ofta från en för vuxna
bekväm arbetshöjd på nästan en meter ned på golvet
med huvudet före.
Fall nedför trappor är också en vanlig orsak och
inte sällan är en gåstol iblandad. Hela 400 barn trillar
ned för en trappa i sin gåstol varje år i Sverige, trots
att det numer finns en standard för gåstolar som kräver att de bromsas på översta trappsteget. De tekniska
skydden fungerar inte alltid som de ska och dessutom
finns det gåstolar på marknaden som inte följer den
rådande standarden.
Drabbas barn till utlandsfödda oftare?
En annan vanlig orsak till att spädbarns skadas är
brännskador och skållning. Barn till utlandsfödda
föräldrar drabbas oftare än barn till svenskfödda föräldrar (Carlsson 2010). En orsak till detta skulle kunna vara det som ibland benämns som ”tekanne-syndromet” d v s att det är vanligare att man dricker heta drycker med barnet i knät eller i barnets närhet. En
annan orsak kan vara att det i vissa kulturer är brukligt
att man tvättar barnet i stjärten med vatten vid blöjbyte istället för med våtservetter vilket ökar risken för
skållningsskador. Här skulle man ju kunna ledas in
på en hypotes om att det är ökad invandring som har
lett till fler skador bland små barn. Är det så att familjer med invandrarbakgrund har sämre kunskaper än
svenskfödda och att det är bakgrunden till en ökning
av barns skador?
Om man tittar på drunkningsstatistik så skulle
man kunna få stöd för en sådan hypotes. En studie
av alla drunkningsfall bland barn 0-18 år under en
tioårsperiod (Schyllander m fl. 2010) visar att barn till
invandrare är överrepresenterade i drunkningsstatistiken. Men det gäller inte alla grupper utan främst familjer från Iran och övriga Mellanöstern. För övrigt
drabbar drunkning inte spädbarnen i särskilt stor utsträckning. Analyserar man skadestatistiken generellt
så finns det inget belägg för att barn till svenskfödda
föräldrar skulle leva en säkrare tillvaro än barn till utlandsfödda. Däremot finns det åtminstone en studie
(NCO 2007:13) som visat att barn till utlandsfödda
föräldrar löper en lägre risk att skadas i en olycka
som leder till sjukhusvistele. Att ha föräldrar födda
i ett annat land än Sverige var enligt den studien en
skyddsfaktor.
”Livsfarliga hemmapappor”?
Men vad är orsaken till ökningen av skador bland
spädbarn? En hypotes som har framförts av familjerådgivaren Eva Stenberg är att ”hemmapapporna är
livsfarliga för barnen”. Ett liknande resonemang fördes av hjärnforskare och professor Annica Dahlström, som i sin bok och i en uppmärksammad intervju i Aftonbladet hävdade att de flesta män inte är
lämpade att ensamma ta hand om små barn.
Fler och fler föräldradagar tas ut av pappor och
kanske är papporna inte lika medvetna om faror eller
kanske har de sämre uppsikt? Kan det vara papporna
som ligger bakom den negativa trenden? När forskare
vid Karolinska Institutet studerade detta visade det sig
att antalet skador bland barn under två år, under perioden 1987-2007 halverades, samtidigt som uttaget
av pappadagar tredubblades. Det vore dock fel att ge
papporna hela äran för detta menar forskarna men
när de tittade närmare på alla skadefall under åren
1988-89 bland små barn som var hemma med föräldralediga pappor och mammor så visade det sig att
barnen statistiskt sett löpte lägre risk att skadas när
det var pappan som var hemma. När man justerade
för olika sociodemografiska faktorer som exempelvis utbildningsnivå så försvann denna statistiska
skillnad, eftersom familjer där pappor valde att vara
hemma ofta var socialt gynnade. Slutsatsen blev alltså
att mammor och pappor är lika bra på att skydda sina
barn från att skadas. När studien presenterades tidigt
2012 blossade debatten kring professor Annica Dahlström tes upp på nytt och hon valde att lämna Hjärnfondens styrelse i januari i år.
Så vad kan det då vara som gör att skador till följd
av olyckshändelser bland spädbarn ökar? Vid konferensen Barnsäkerhetsforum hösten 2011 framförde
Konsumentverket i en presentation några hypoteser.
En var att föräldrars beteenden och attityder har förändrats över tid och att de har kommit att i allt för
hög grad förlita sig på att produkter ska vara säkra.
En annan hypotes var att det numer är vanligare med
hårda golvmaterial som klinker jämfört med tidigare
då plastmattor var vanliga i badrum och andra utrymmen. Vid MSB pågår för närvarande studier kring
denna fråga, som beräknas vara klara före sommaren.
Går man tillbaka till statistiken igen och tittar på
den stora dominansen av fallolyckor som bakomliggande orsak till skador bland spädbarn så kan man
konstatera att fall från skötbord står för omkring en
femtedel, och fall med gåstolar för drygt en tiondel av
olyckorna. Det finns alltså goda skäl att inrikta sig på
just dem om man aktivt vill arbeta för att minska skador bland
de minsta barnen. FAKTA
I Kanada är gåstolar förbjudMyndigheten för samhällsskydd
na och European Child Safety Aloch beredskap, MSB, koordinerar
liance, ECSA, har propagerat för
barnsäkerhetsarbetet på nationell nivå. En
viktig del i detta arbete är att samordna
ett förbud även inom EU utan att
Barnsäkerhetsrådet, bestående av
få gehör av EU-kommissionen.
representanter för elva svenska myndigheter.
Även i Sverige möts förslag om
Barnsäkerhetsforum arrangerades av MSB
förbud mot gåstolar ofta av ett
och Barnsäkerhetsrådet 3-4 oktober 2011.
massivt motstånd i debatten av
Konferensen återkommer hösten 2013
Statistiken i artikeln är hämtad från Socialstydem som menar att Sverige är
relsens register, Patientregistret, PAR, Dödsoren nation av trygghetsnarkomasaksregistret, DOR och Injury Data Base, IDB
ner. Ett vanligt argument är att
Läs mer om barnsäkerhet i ”Barns och ungas
gåstolen i sig inte är farlig utan
säkerhet”, Myndigheten för samhällsskydd
att det är den mänskliga faktorn
och beredskap, 2011307
European Child Safety Alliance, ECSA är ett
som gör att barnet skadas, dvs program inom EuroSafe, (European Associaatt vuxnas uppmärksamhet har
tion for Injury Prevention)
brustit. Men man kan ju fråga sig
om en sådan argumentation håller hela vägen ut, eftersom det är
det lilla barnet som skadas. Lite tillspetsat: Vem är det
som får ”skylla sig själv” när barnet får en hjärnskakning för att en förälder glömt stänga trappgrinden?
I USA och Kanada finns krav på att skötbord ska ha
höga kanter på alla fyra sidorna och på ett ”säkerhetsbälte” som förhindrar att barnet ramlar ned, krav som
inte ställs enlig den europeiska standarden. I Storbritannien är dock antalet fall från skötbord en tiondel så
stort som i Sverige per 100 000 invånare, sannolikt för
att det där är vanligt att föräldrarna byter på sina barn
på golvet (MSB 2011). Det är inget nytt inom barnhälsovården i Sverige att ge råd till föräldrar att sköta
blöjbyten på golvet. Men det är som att vi inte fullt ut
tror på det rådet. Föreställningen om ett skötbord i
arbetshöjd är så djupt rotad att vi inte kan tänka bort
det. I sammanställningar av tips och råd om säkerhet
vid skötplatsen förekommer oftast först råd om hur ett
barnbladet #3/2012
21
Bytes med fördel på
golvet
skötbord ska vara utformat med höga kanter på minst
tre sidor, stabilt, med förvaring på ett smart sätt så att
man alltid kan hålla en hand
på barnet och så vidare.
Allra längst ned när man har
utrett skötbordets alla säkerhetsaspekter framhåller
man försynt att man inte ens
behöver ha något skötbord.
Föräldrar med dåliga ryggar
kanske behöver sitt skötbord
men fortfarande är de flesta
nyblivna föräldrar inte äldre
än att de utan svårighet borde klara av att ha en skötplats
på golvet.
Barnhälsovårdens betydelse för barnsäkerheten i Sverige kan inte överskattas. Studier om hur många liv och funktionsnedsättningar barnhälsovården sparat finns mig veterligen
inte. Däremot har forskning visat att barnhälsovårdens rådgivning påverkar föräldrars beteenden i
mycket hög grad (Carlsson 2010). Ett säkert kort vore
att ge tydliga råd om att avstå från gåstolar och höga
skötbord, vilket alltså skulle kunna förhindra mer än
tusen allvarliga fallskador bland de allra minsta barnen, varje år.
Referenser:
Carlsson, A. Child injuries at home – Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds. Doktorsavhandling Malmö högskola, 2010
Laflamme L, Månsdotter A, Lundberg M, Magnusson
C. Dangerous dads? Ecological and longitudinal analyses of paternity leave and risk for child injury. Journal of Epidemiology and Community Health: Published Online First: 12 January 2012
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Barns och ungas säkerhet. MSB 2011:307
Nationellt centrum för lärande av olyckor, NCO: Sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar. NCO 2007:13
Schyllander J, Janson S, Hansson C, Eriksson U-B.
Varför drunknar barn? En retrospektiv studie över
barn som drunknat i Sverige 1998–2007. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; 2010. Publikationsnummer 0139-10
Socialstyrelsen. Skador bland barn i Sverige, Olycksfall, övergrepp och avsiktligt självdestruktiv handling.
Rapport 2011
Känner du till barnhälsovårdens 1177-guide?
N
u är guiden för hur man på BVC
kan använda 1177.se i mötet med
föräldrar uppdaterad med länkar
till ännu mer nytt material. Guiden är ett
verktyg för dig som arbetar inom BVC, för
att komplettera och inspirera i det dagliga
arbetet.
Guiden riktar sig till dig som arbetar
inom barnhälsovården och erbjuder råd
och tips på hur du kan använda dig av
1177.se som ett komplement till det personliga stöd och den rådgivning du ger
när du möter föräldrar på den mottagning
där du jobbar. På 1177.se kan föräldern, i
lugn och ro hemma få fördjupad information om det ni pratat om på BVC – och ta
del av andras tankar och upplevelser.
Landstingsägd webbplats
1177.se är hela Sveriges webbplats med
råd om vård. Webbplatsen drivs och
utvecklas av Inera AB, ett landstingsägt
bolag. På 1177.se kan allmänheten få
hälso- och sjukvårdsinformation, anonymt
ställa frågor och få ett personligt svar,
leta vårdmottagningar i hela Sverige och
använda lokala e-tjänster för att kontakta
22
barnbladet # 3/2012
vården. Det finns särskilda temasidor
på 1177.se som bland annat erbjuder
faktatexter, filmer, bildspel, intervjuer,
personliga berättelser kring graviditet, föräldraskap och barns hälsa och utveckling.
Självklara kunskapskällan
Syftet med webbplatsen är att vara den
självklara kunskapskällan när föräldrar
söker svar på frågor kring graviditet, barn
och familjeliv. Vi vill därför bjuda in dig
som arbetar med barn och föräldrar, och
hoppas att du ska känna dig hemma.
Du är välkomman att visa och hänvisa till
1177.se i dina kontakter. Allt innehåll på
1177.se är fritt att skriva ut och dela ut.
Det finns också klistermärken att fästa på
ert informationsmaterial för att påminna
om webbadressen. Kontakta informationsavdelningen i ditt landsting/region för
beställning av dessa. Klistermärken och
guider finns på Ineras bolagsebb, men
även på Rikshandboken i barnhälsovårds
webbplats, www.rikshandboken-bhv.se.
Kontakta 1177-redaktionen
Vi välkomnar synpunkter och kontakt
med er som arbetar ute i verksamheterna,
så kontakta oss gärna på barnochforaldrar@1177.se. Det går också bra att
direkt kontakta samordnare för Tema Barn
och föräldrar, Hanna Qwist: hanna.qwist@
inera.se.
Hur ersätter man något så grundläggande som modersmjölk när man måste?
Prebiotika (GOS)
Omega-3 och omega-6
Ekologisk
HiPPs modersmjölksersättning har fått nytt namn – HiPP Baby Combiotik – och ny praktisk
förpackning. I sortimentet finns dessutom tillskottsnäring för barn från 6 månader och från 12
månader. HiPP Baby Combiotik innehåller bland annat galaktooligosackarider (GOS) - fibrer som
stimulerar tillväxten av både laktobaciller1,3 och bifidusbakterier1,2,3.
För mer information, se hippbarnmat.se/nutrition
1
2
3
Ben XM et al. Chin Med J 2004; 117(6): 927-931
Fanaro S et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2009; 48(1):82-88
Ben XM et al.World J Gastroenterol 2008 Nov 14; 14(42):6564-8
ästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribente
Foto: Jacob Forsell
24
Barnfostran grundad
på kunskap om hjärnan
Hugo Lagercrantz
Överläkare vid
neonatalavdelningen
på Astrid Lindgrens
barnsjukhus
Professor vid
Karolinska sjukhuset
barnbladet # 3/2012
F
öräldragurun Anna Wahlgren har blivit
avslöjad av sin dotter som en oduglig mamma till sina nio barn. I flera tidningsartiklar
förklaras hon nu vara slut som rådgivare till miljontals föräldrar. Frågan är dock om man måste leva som
man lär.
Särskilt när det gäller barn, så tar de snarare efter sina förebilder än lyssnar till goda råd. Men en
av Upplysningstidens främsta filosofer som skrev
råd om barnuppfostran var heller ingen förebild.
Jean-Jaques Rousseau lämnade in
sina barn på barnhem. Ändå så kan
man tacka honom för hans råd om att
man skall amma sina barn och inte slå
dem. Han framhöll också att barn är
inga miniatyrer av vuxna och att de
är födda med goda avsikter och inte
som syndare som Luther påstod. En
annan föregångsman när det gällde
att ta hand om barn särskilt besvärliga pojkar var Skå-Gustav Jonsson
som var min lärare i barnpsykiatri.
Jag rankar honom som en av de
bästa föreläsarna vi hade. Men häromåret odugligförklarades han som pappa av sin son
Staffan Lamm.
Problemet med nästan all uppfostringslitteratur
är att den är baserad till största delen på tro och sunt
förnuft. Inom medicinen säger vi att vi grundar vår
behandling på beprövad erfarenhet och vetenskap.
Om vetenskap utgör upp till 30-40% av all medicinsk
behandling i den rika världen, så kanske barnuppfostringsråd baseras bara på 10-20% på vetenskap. Med
vetenskap avses i detta sammanhang i första hand
kunskap om hjärnans utveckling och randomiserade
kontrollerade studier om hur man exempelvis skall få
små barn att sova.
En engelsk akademiker och fyrbarnsmor, bestämde sig för att ta reda på exakt hur hon skulle ta hand
om och uppfostra sina barn. Hon började därför noggrant läsa igenom all tänkbar facklitteratur om barnavård. Hon fann då att man kan finna stöd för nästan
vilken uppfattning som helst, alltifrån fri uppfostran
enligt Rousseau till kalvinistisk kadaverdisciplin. Som ett resultat av sina
efterforskningar gav hon ut en bok
med titeln ”Dream babies. Child care
from Locke to Spock.”
När Benjamin Spock skrev första
upplagan av sin bok alldeles efter andra världskriget visste man inte mycket om sambandet mellan hjärnans och
beteendets utveckling. Hjärnforskare
och barnpsykologer kommunicerade
knappast med varandra. Barnets hjärna
förblev en svart låda. I dag befinner vi
oss i ett helt annat läge. Vi kan se vad
som händer i barnets hjärna när det jollrar, ser sin
mamma, skräms av främlingar och så vidare. Tiden
kanske börjar bli mogen för att anpassa vårt liv med
våra barn till den nya kunskapen om barnets hjärna?
År 1997 kallade dåvarande presidentparet Bill och
Hillary Clinton till en konferens i Vita Huset med
landets ledande experter på barnets hjärna. Vid mötet
kom man fram till att man skulle gå ut med en uppmaning att så tidigt som möjligt träna sina barn. För-
äldrar uppmanades att prata mycket med sina barn.
Barnen skulle också tränas att leka med olika slags
pedagogiska leksaker. Så tidigt som möjligt skulle
sedan barnet få fiol- eller pianolektioner. Allt för att
träna hjärnan under utvecklingen. De bakomliggande
forskningsresultaten väckte oerhörd uppmärksamhet
i både Newsweek och Time Magazine.
Särskilt betonades betydelsen av att inte missa
hjärnans kritiska inlärningsperioder eller, för att uttrycka det lite mer positivt, utnyttja fönstren för inlärning av språk, matematik och musik. Betydelsen av
att läsa högt för barn och sedan uppmuntra dem att
läsa själva betonades, medan alltför mycket tv-tittande fördömdes. En rad studier har sedermera visat att
småbarns tv-tittande under flera timmar per dag är
skadligt, då det försämrar sömnen och leder till koncentrationssvårigheter i skolan. Till och med s.k. pedagogiska program på dvd såsom Baby-Einstein och
Baby-Mozart har visat sig ha negativa effekter och
försena språkutvecklingen.
En annan viktig ny kunskap om hjärnans mognad
är att man visat att de exekutiva funktionerna, som
är lokaliserade till pannloben mognar först i 20-års
åldern. Det kan förklara varför ungdomar oftare gör
dumdristiga saker. Men också varför barn och ungdo-
mar har svårt att välja. Man kan inte fråga en fyraåring
om han eller hon vill gå hem från dagis och välja middagsmat. Socialstyrelsens skrift: ”Att leva med barn”
från 1990-talet är inaktuell. Föräldrar och lärare skall
inte leva på samma demokratiska villkor med sina barn
som med andra vuxna och vara kompisar med barnen.
De skall i stället vara förebilder och lära dem ”det sanna,
det vackra och det goda”, som redan Platon uttryckte
det.
– Ett sätt att äta
MIC-Key gastrostomiport är en enkel, liten och smidig
produkt för att få näring, vätska och läkemedel.
®
MIC-Key har en tydlig storleksangivelse och märkt ballonginfart, BAL.
®
MIC-Key kopplingsslangar med säkerhetsspärr och
klämma som gör det lätt att tillföra näring.
®
MIC* Introducer Kit
Ett alternativ för dig och patienten vid anläggande
nläggande
av gastrostomi
MIC Introducer Kit är en enkell och säker metod för att
skapa en gastrostomi.
Med MIC Introducer
ducer Kit anlägger du en ballongfixerad
gastrostomi,
mi, en MIC-KEY* direkt, därmed kan alla
följande
nde byten skötas i hemsjukvården.
Du når oss för mer information på telefon:
08 630 19 00 eller info@mic-key.se
GASTROSTOMIPORT
MED LÅG PROFIL FÖR
BARN OCH VUXNA
Meda AB Box 906 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00 Fax: 08 630 19 38
w.mic-key.se
E-post: md@meda.se • www.medasverige.se • www.mic-key.se
Tema / IBS & probiotika
Mag-tarmbesvär hos barn
många får ingen diagnos,
de flesta inget stöd
Lena Grahnquist
Barnläkare,
Överläkare
Barngastroenterolgi,
hepatologi och
nutrition
Astrid Lindgrens
Barnsjukhus
Karolinska
Universitetssjukhuset
26
barnbladet # 3/2012
U
ngefär var 10:e person, ung som gammal
har besvär från mag-tarmkanalen som stör
deras dagliga liv. Många har utretts med gastroskopier, röntgen, blod-och avföringsprover och fått
lugnande besked. Kanske har de fått lugnande besked
om att det inte är något fel, eller så har de själva och
deras anhöriga tolkat att det inte är något fel.
Kroniskt återkommande mag-tarmproblem där
utredningar inte visat något avvikande prov och som
uppfyller vissa symptom, kallas funktionella och återfinns i alla åldrar. Funktionella mag-tarmproblem klassificeras enligt de så kallade Rome III-kriterierna. För barn och
ungdomar finns egna diagnoskriterier uppdelat på
under eller över fyra års ålder.
Inom vuxenmedicinen är IBS (Irritable Bowel Syndrom, också så kallad Colon irritabile) eller dyspepsi
väl kända och de flesta vuxenläkare ställer dessa diagnoser. De bygger på positiv anamnes tillsammans
med uteslutande av annan sjukdom.
Inom barnoch ungdomsmedicin har vi länge tolkat buksmärtor som tecken på psykosocial ohälsa och
att förekomst och behandling av mag-bakterien Helikobakter pylori skulle leda till färre onda magar. Efter
nästan 20 års forskning vet vi nu att sambandet magont- helikobakter pylori är svagt och svårt att identifiera. Under åren har allt fler barn börjat behandlas
för gastroesofageal reflux med syrahämmare. Det är
bra för de patienter som verkligen har diagnosen, men
många barn får syrahämmare i onödan. Just nu får
många barn diagnosen laktosintolerans i tron om att
de ska bli bättre i sin onda mage, men barn har inte
laktosintolerans.
När vi har uteslutit mag-tarmsjukdomar som ska
behandlas med kost eller läkemedel så bör man fråga
sig om detta är funktionella besvär!
Vad är då funktionella mag-tarmproblem?
Orsaken till dessa besvär är inte känd men den aktuella hypotesen är en störd upplevelse (neuronal) av
symptom från mag-tarmkanalen. Forskning har visat
att personer med IBS upplever insprutad gas i mage
eller ändtarm med kraftigare smärta än personer utan
IBS. Jag brukar förklara detta som att det finns en förstärkare av alla de känslor som uppkommer då man
äter, luft och vätska som passerar i mag-tarmkanalen.
Exempel på funktionella mag-tarmproblem hos barn
och ungdomar är långvariga buksmärtor, IBS, luftsväljningar och avföringsproblem.
Gemensamt för alla funktionella mag-tarmproblem
är:
1) Att barnet uppfyller den aktuella diagnosens kriterier
2) Barnet växer och utvecklas väl samt inte har några tecken på inflammatoriska, anatomiska, metabola eller neoplastiska processer som orsak till
problemen vid anamnes, status och (begränsade) utredningar.
3) Problemen förekommer under en viss tid.
Dessa är exempel på ”röda flaggor” som inte får förekomma vid funktionella besvär:
• Ofrivillig viktnedgång
• Avplanad tillväxt
• Gastrointestinal blödning
• Signifikant kräkning
• Kronisk svår diarré
• Oklar feber
• Ihållande smärta i höger övre eller nedre kvadrant•
Fistlar
Vad ska man göra åt funktionella besvär?
För en del familjer räcker det att läkaren ger en förklaring och kan förklara. För andra barn och ungdomar
fortsätter besvären att skapa problem.
I Stockholm arbetar vi just nu fram ett vårdprogram för diagnos och behandlingsförslag. Parallellt
pågår forskning kring KBT (Kognitiv BeteendeTerapi) behandling.
Som barnläkare är det viktigt att känna till funktionella mag-tarmproblem och kunna ställa den diagnosen. Vi har ännu begränsad kunskap om hur vi ska behandla, men mycket forskning pågår internationellt.
Den kunskap vi har måste vi använda på bästa sätt.
Forskning och utveckling: Vad händer
inom pediatrisk omvårdnad i Sverige?
V
i söker rapporter och utvecklingsarbeten som kan ge barnsjuksköterskor
ny kunskap. Barnbladet är ingen vetenskaplig tidskrift i akademisk mening,
men vi vill ändå vara ett forum där ny vetenskaplig kunskap kan presenteras.
Därför vill vi be er som har skrivit en uppsats, arbetat med ett utvecklingsprojekt
på er arbetsplats eller publicerat ny forskning; skicka in era abstract till oss!
Beroende på hur många abstracts vi får in så kommer vi att försöka hitta olika
former för att publicera innehållet. Några författare kommer vi att kontakta för
att be om en utförligare presentation som kan publiceras i tidningen. Andra
abstracts kommer vi att sammanställa och presentera ämnesvis för att ge en
bild av vilken kunskapsutveckling som är på gång inom olika områden. En del
abstracts kommer vi att publicera som de är, för att ge läsarna möjlighet att ta
kontakt med författarna för ytterligare information.
Vi vill på detta sätt kunna ge er läsare en uppfattning av vad barnsjuksköterskor i Sverige arbetar med för att utveckla och evidensbasera vården. Så gräv
i datorn! Vi är intresserade av alla former av projekt. Abstracten ska mailas till
Stefan Nilsson
Med vänliga hälsningar
Berit Finnström
Chefredaktör & Ansv.utg.
ansv.utg@barnbladet.org
Stefan Nilsson
Redaktör
stefan_r.nilsson@hb.se
I samklang med människa och natur
Sedan 1921
Helt naturligt,
precis som ditt barn
I samklang med människa och natur
Sedan 1921
facebook.com/
weledababybarn
Mikrobiota, nervsystem
och hjärna - ett känsligt samspel
E.coli-bakterie förstorad 10.000x
IBS (Irritable Bowel Syndrom, ICD-10: K58) är en av vår tids allra vanligaste sjukdomar som drabbar både barn och
vuxna. Mellan 15 och 20 procent av alla människor tros drabbas någon gång under livet. Trots omfattande forskning
är de bakomliggande orsakerna långt ifrån klargjorda, även om en rad kvalificerade hypoteser har presenterats under
senare tid. Likaså har det varit svårt att finna en effektiv behandling, men probiotika tycks – allteftersom – visa sig vara
den kandidat som har bäst behandlande effekt.
E
ftersom IBS är en s k funktionell störning
Magnus Forslin
Barnbladet
fastställs inte diagnos genom tester, som blodprov, ofta handlar det istället om att utesluta
andra besvär som t ex födoämnesintolerans och IBD.
Symptom kan uppträda i hela den gastrointestinala
kanalen från munhåla till rectum. Men på senare tid
har forskarna ifrågasatt om att det inte skulle finnas en
organisk komponent i etiologin, och somliga är övertygade om att vi inom fem år kommer att kunna beskriva ett sådant samband.
1st World Summit ”Gut Microbiota for Health”
Mikrobiota och hälsosamma bakteriekulturer är
forskningsområden som formligen exploderat under
senare tid. En bekräftelse på detta är att av de 1600
artiklar i ämnet som finns listade i PubMed, tillkom
en tredjedel under 2011. Vissa talar om ett paradigmskifte när det gäller de nya möjligheter inom områden som kost, nutrition och medicin. Detta menade
Fernando Azpiroz, ordförande för Gut Microbiota &
Health Section under sitt invigningstal vid organisationens första internationella kongress i mars i det natursköna franska Evian. The 1st World Summit ”Gut
28
barnbladet # 3/2012
Microbiota for Health” samlade ett stort antal forskare som kunde presentera de senaste rönen inom detta
fascinerande och ännu pionjära område.
En orsak till detta är den explosiva utvecklingen
inom mikrobiotaforskningen, dvs studiet av vår tarmflora och dess betydelse för vår hälsa och utvecklingen
av en rad sjukdomar. Eftersom mikrobiota är intimt
förknippad med vårt immunförsvar, kan den ligga
bakom en rad autoimmuna sjukdomar, insulinresistens och diabetes. Allergi, astma och eksem är andra
exempel som kan ha samma ursprung. Vidare nämns
i dessa sammanhang beteendeförändringar, neurodegenererande sjukdomar och psykiatriska diagnoser,
som t ex autism. Högt blodtryck och kardiovaskulära
sjukdomar bedöms också som möjliga konsekvenser
av ett mikrobiom i olag.
The Gut-Brain Axis
En hypotes som vilar på dessa samband är att IBS är
en manifestation av den s k the Gut-Brain Axis, dvs
det neurala nätverk som knyter samman mikrobiotan med mage, nervsystem och hjärna. Efter hjärnan
är det enteriska nervsystemet i det gastrointestinala
området vårt största nervsystem. Den dubbelriktade kommunikationsvägen påverkar olika funktioner
från tarmmotilitet, till olika psykologiska tillstånd. (I
försök med möss har man t ex kunnat dämpa oro och
smärta genom att påverka djurens tarmbakterier).
I en aktuell, och ännu inte publicerad, studie av
Willem de Vos, presenterad vid the Hemo Microbiom
Congress i Paris tidigare i år, visas att patienter med
IBS har en begränsad mängd bifidobacterium i tarmen. Genom att tillföra bakterien kunde forskarna
lindra symptomen. Samma forskargrupp kunde också knyta förekomsten av gammaproteobakterier (vibrio och pseudomonas) till barn med IBS-symptom
som magsmärtor och uppblåsthet. Det bedöms som
sannolikt att dessa bakterier har stimulerande effekt
på immun- eller nervsystem, och triggar just smärtsignalering till hjärnan.
Probiotika och IBS
När det gäller probiotika och IBS så visar flera kliniska undersökningar med olika probiotiska preparat att de har effekt, men bevisen är otillräckliga när
det gäller att fastställa vad som skall ges till vilka patienter.
– Det finns gott om exempel i litteraturen, främst
rörande djurförsök, att probiotika kan påverka patofysiologiska faktorer som bedöms ha betydelse vid
IBS, säger Magnus Simrén, professor och överläkare
på Medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Probiotika har effekt på tarmepitelcellerna, hypersensitivitet, esofageal neuromotor dysfunktion,
och senare forskning visar också att den kan påverka
nämnda Gut-brain axel.
Ett exempel på detta är att antidepressiv medici- en annan kan vara betjänt av mer kolhydrater med
nering ibland har god effekt på smärtsymtomen vid stark prebiotisk effekt, medan en tredje behöver en
IBS. Orsaken är att 93 procent av kroppens eget se- särskild probiotika.
rotonin finns i mag-tarmkanalen, att jämföra med
de tre procent som finns i
Immunförsvaret och mikrobiota
hjärnan. Normalt sett har vi
Vårt immunförsvar och tarmMikrobiota vs tarmflora
ett filter som sållar signalerna
flora
är väl integrerade i ett
Under senare år har det varit en viss
från magen. IBS-patienter har
ständigt
pågående samarbete,
diskussion kring villket begrepp som skall
ett glesare filter som gör att fler
som
håller
skadliga och sjukanvändas för att beskriva de gastrointstinala bakterierna. Tarmflora (flora
signaler från mage och tarm
domsframkallande inkräktare
eller gut flora) är kanske den term som
når medvetandet. Antidepresstången. Det är ett teamwork
tidigare var mest gångbar, men i och
siv behandling tätar filtret och
som initieras mycket tidigt.
med att ”flora” har en så missvisande
minskar intensiteten.
Immunmodulerande mikrokonnotation med referenser till växtriket,
Magnus Simrén pekar på
biella komponenter från spädhar begreppet allt mer fått stryka på
foten till förmån för just ”mikrobiota”.
att det finns ytterligare sätt
barnets tarmflora är avgöranatt modulera mikrobiotan vid
de för en lyckad induktion av
IBS; olika dieter kan ge lindoral tolerans, dvs den kritiska
ring, magsyrebarriären kan manipuleras genom PPI
process som förhindrar att tarmen uppfattar livsmed(proton pump inhibitors) och motiliteten kan påverel eller symbiotiska bakterier som fiender, och redukas av Loperamide.
cerar därmed risken att överreagera mot dem – över– Generellt kan man dock säga att probiotika är ett
reaktioner som i sin tur kan ge upphov till allergier
säkert och relativt effektivt sätt att lindra besvären vid
och inflammatoriska sjukdomar.
IBS, fortsätter han. Inte minst för att de konventioVid födseln exponeras vi för våra första bakterier.
nella behandlingar som finns tillgängliga idag har så
Vid en normal födelse kommer barnet i kontakt med
pass begränsad effekt. Jag skulle också vilja framhålla
ett av fem olika vaginala mikrobiom. Under amningatt vi som läkare i framtiden måste lära oss att indivien tillkommer ytterligare omkring 100 arter, då från
danpassa och skräddarsy den behandling som ges vid
huden. Bröstmjölkens oligosackarider hjälper till att
IBS. En patient kan bli bättre vid kolhydratreduktion,
ge tarmen näring. Vid tre års ålder har barnet ett mik-
The Gut-Brain Axis – det
neurala nätverk som knyter samman mikrobiotan
med mage, nervsystem
och hjärna.
barnbladet #3/2012
29
robiom som börjar likna den vuxnes, och innehåller
omkring 700 olika stammar.
Men det är också under dessa tre år som det är
lättast att utveckla permanenta störningar, och risken
för sjukdom senare är som störst. Exempelvis kan behandling med antibiotika störa den fina balansen, och
sedan aldrig återhämta sig.
Den mikrobiotiska profilen och störd homeostas
förändrar sålunda riskfaktorerna för sjukdom senare
i livet eftersom man påverkar de signalprocesser som
vår utveckling är beroende av. Detta innebär inte
bara att varje mikrobiom utgör ett känsligt ekologiskt
system, utan också att det är
unikt för varje individ.
IBS FAKTA
Vid the 1st World Summit
Rom III-kriterierna
uttryckte
Olivier Goulet proIBS är en av 27 funktionella gastrointestifessor
i
pediatrik,
University
nala sjukdomar som definieras i Rome III
kriterierna (1). Gemensamt för diagnoof Paris, en viss oro beträffanserna är att orsakerna till symtomen ännu
de nyföddas och spädbarns
inte har definierats. Definitionen baseras
minskade exponering av vikpå patientens symtom.
tiga bakterierstammar.
Återkommande buksmärta eller obehag
– När det gäller moderunder minst 3 dagar/månad de 3 senaste
månaderna. Symtomdebut för minst 6
mjölksersättning är det oermånader sedan och med minst 2 av 3
hört viktigt att den så mycket
kännetecken:
möjligt liknar bröstmjölken i
1. smärtan lättar vid tarmtömning
sin sammansättning, och att
2. smärtan är associerad med ändrad
den säkrar tillförseln av bifiavföringsfrekvens
3. smärtan är associerad med ändrad
dobakterier – den allra viktiavföringskonsistens.
gaste bakterien tidigt i livet.
Men vad som än mer beKriterier som stödjer IBS-diagnosen
kymrar
Olivier Goulet är hur
1. Färre än 3 tarmtömningar/vecka eller
kejsarsnitt
i många länder har
fler än 3 tarmtömningar/dag
2. Hård avföring (”harlortar”)
blivit alltmer vanligt förekom3. Lös eller vattnig avföring
mande. I USA sker 33% av alla
4. Krystning vid tarmtömning
födslar via kejsarsnitt, i Italien
5. ”Urgency” (bråttom till toalett)
36%, och i Sydkorea över 40%
6. Känsla av ofullständig tarmtömning
[I
Sverige är siffran 17%].
7. Slem i avföringen
8. Buksvullnad, känsla av uppblåsthet i
Dessa barn riskerar att få en
buken
hämmad tillväxt och utveckling av bifidiobakterier.
– Det optimala är att barnet föds fullgånget vid en normal födelse, det ammas,
och exponeras inte för antibiotika under den första
tiden. Men ibland är inte detta möjligt och då får man
efteråt försöka kompensera. Det följer naturligtvis
inte heller med nödvändighet att ett barn som fötts
för tidigt genom kejsarsnitt och sedan inte kunnat
ammas, kommer att bli sjukt för resten av livet, men
det ökar risken för senare komplikationer.
Hygienhypotesen – tillbaka
En gammal idé som har fått förnyad aktualitet är den
s k hygienhypotesen, dvs att barn i västvärlden exponeras för allt mindre bakterier och det leder till att bl.a
mucosan inte stimuleras tillräckligt i sin mognad, vilket kan leda till att allergier och olika överkänsligheter utvecklas.
30
barnbladet # 3/2012
Professor i pediatrik Olivier Goulet talar under
the 1st World Summit ”Gut Microbiota for Health
– Det tycks vara så att mångfalden i sig är skyddande, fortsätter Olivier Goulet, och det kan vara en
poäng att inte bara bevara utan också främja exponeringen av denna bakteriella mångfald.
Olivier Goulet illustrerar detta med en ny studie
publicerad 2011, där man jämfört två grupper av barn
från samma by. Barnen i den ena gruppen växte upp
på en gård, medan den andra befanns i en mer ”skyddad” miljö. De följdes under fem år. Flera barn i den
senare gruppen utvecklade atopi och astma, medan
inget av barnen på gårdarna uppvisade några symptom.
– Idag är medicinen evidensbaserad, och det krävs
stora mängder data för att fastställa en probiotikas
verkliga effekt, säger Olivier Goulet avslutningsvis. I
nuläget finns evidens för att probiotika kan förebygga
och behandla infektiös diarré, diarré knutet till antibiotikaanvänding och clostridium difficile, nekrotisk
enterocolit och intestinal functional disorder. Men vi
måste inse att det inte finns en probiotika som kan
lösa allt.
Sammanfattning
Eftersom orsaken till IBS ännu inte är fastställd är det
också svårt att ta fram riktigt effektiva terapier. Ofta är det därför istället en fråga om att mildra symptom. Problem rörande avföring kan man i viss mån
reglera, medan det är svårare att få bukt med obehag
och smärtor. Ibland används tricykliska antidepressiva mediciner i låg dos, men de har ingen avgörande
effekt och är heller inte lämpligt för alla.
Probiotika är ett område som ser mycket hoppfullt
ut även om forskningsresultaten ännu är svårbedömda. Somliga tycks bli bättre, andra inte alls. Lactobacillus plantarum 299v är en mjölsyrebakterie som lyfts
fram i dessa sammanhang: I flera studier har man fått
positiva resultat och behandlade patienter har upplevt
sig i det närmaste som symptomfria.
Forskningen kring probiotika vilar ännu i sin linda
men förväntningarna på framtidens resultat är minst
sagt betydande.
Tänk om du kunde
minska risken för
allergi * hos barn med
1
50%?
NAN H.A. 1 - den enda modersmjölksersättning som
bevisat minskar risken för allergier hos barn upp till 6-års ålder 1,2,3
Smaken av hydrolyserad
modersmjölksersättning uppskattas
inte alltid av de små och kan orsaka
frustration hos föräldrarna. NAN
H.A. 1 är ett välsmakande alternativ
med bevisad effekt. NAN H.A. 1
är den enda delvis hydrolyserade
modersmjölksersättning som i 15 stora
kliniska studier har visat sig effektivt
hämma utvecklingen av
allergier* hos upp till 52% av de
barn som inte ammas och som
har allergier i familjen.
Ny förbättrad förpackning
Viktig information: Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under de första månaderna i livet. Om möjligt bör
därför bröstmjölk alltid vara första alternativet. Produkten bör användas endast på tillrådan av opartiska personer som har
medicinsk, näringsfysiologisk eller farmaceutisk utbildning, eller andra som arbetar med barnoch mödravård.
*Atopisk dermatit
1. Szajewska H, Horvath A. Meta-analysis of the evidence for a partially hydrolyzed 100% whey formula for the prevention of allergic
diseases. Curr Med Res Opin. 2010;26(2):423-37. 2. von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Krämer U et al. Preventive effect of hydrolysed infant
formulas persists until age 6 years: long-term results from the German Infant Nutritional Intervention Study (GINI). J Allergy Clin Immunol
2008;121:1442-7. (GINI study only shows effect on atopic dermatitis). 3. Alexander DD, Cabana MD. Partially hydrolyzed 100% whey
protein infant formula and reduced risk of atopic dermatitis: a meta-analysis. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2010;50:422-30.
För mer information, kontakta produktspecialist Åsa Paulander på tel. 070-340
92 86 alt. asa.paulander@se.nestle.com eller besök www.nestlenutrition.se
1) Fukushima Y et al. Int J Food Microbiol. 1998;42:39-44.
Mitt liv med IBS
D
et började när jag var 12 år, med extre-
Caroline Hessman,16 år
ma smärtor i magen. Jag åkte in på sjukhus,
lämnade prover för allt, gjorde ultraljud och
skiktröntgen men de hittade inget fel så jag fick tabletter mot magkatarr.
Tabletterna hjälpte inte, så två veckor senare satt vi
i vårdcentralens väntrum igen och där skulle vi sitta
många gånger. Jag blev inkallad till en läkare som
kände på min mage. Han berättade att han kände att
det var mycket gaser i den och det höll jag med om.
Han frågade om jag hade några speciella symptom.
Jag berättade att jag var väldigt gasig, alltid hade ont
och konstant förändring i min avföring. Han sa att det
inte var något konstigt med min mage, så jag fick åka
hem. Utan att veta var det var. Någon dag senare satt
vi där igen, med samma problem.
Blev inte tagen på allvar
Tyvärr fick jag träffa samma läkare och jag kände redan då, fast jag var bara 12 år, att de inte tog mig på
allvar. Fick mer tabletter för magkatarr, åt dem i två
veckor och magen blev bara sämre och sämre.
Efter en natt med magkramper åkte vi till akuten.
Där fick jag höra att det bara var stress. Jag var så otroligt ledsen och rädd, trodde att jag var psykisk sjuk,
inbillade mig, att jag bara tyckte synd om mig själv
och bestämde mig för att försöka leva med magen, att
försöka sluta gnälla. Jag fick känslan av att även mina
föräldrar trodde jag ”hittade på”.
Någon månad gick och jag hade så ont att jag vissa
32
barnbladet # 3/2012
dagar inte kunde äta och min mage var alltid svullen.
Jag trodde att jag var tjock och när man ska börja
högstadiet då ”kan” man ju inte vara tjock. Så jag fick
ätstörningar, något jag lider av än idag.
Diagnos tack vare pojkvän
Min högstadietid var väl sådär. Eftersom jag var
mycket borta så kom jag aldrig in i klassen riktigt.
Jag kämpade mig igenom åttan, hade många IG
varningar och fick alltid göra omprov. Kunde inte
riktigt koncentrera mig på lektionerna men klarade
åttans betyg mycket tack vare lärarnas stöd.
Första terminen i nian fick jag mitt första seriösa
förhållande och jag har honom att tacka för att jag
fick en diagnos. I början av vårt förhållande tyckte
jag det var ganska jobbigt, var förstoppad/hade diarré hela tiden. Efter några månader gick det inte att
dölja längre. Han förstod att jag hade ont och var ofta
med på sjukhuset.
Våren 2009 åkte jag in med kraftigare smärtor än
vanligt och läkarna, som trodde det var början till
blindtarmsinflammation, bestämde att blindtarmen
skulle bort. Den första veckan efter operationen
hade jag väldigt ont, operationssmärtorna var ju givetvis de som kändes mest, men efter en vecka fanns
de gamla vanliga smärtorna där igen.
I maj var jag och min pojkvän i Åhus för att hälsa
på två av hans vänner. Den helgen vi var där mådde
jag rent ut sagt för j----t. I bilen på väg hem bröt jag
ihop och svimmade av smärtan. Vi åkte i ilfart till
Tema / pedodonti
Kristianstads sjukhus. Jag fick lyftas upp på en brits
för att komma in till undersökning. Jag fick smärtstillande och blev inlagd över natten.
Dagen därpå kom läkaren och berättade att allt
såg bra ut. Dom kunde inte se något fel alls. Det var
bara att åka hem och väl hemma började smärtorna
igen. Men jag kämpade på och klarade grundskolan,
något jag är otroligt stolt över.
Sedan började gymnasiet.
Jag läser entreprenörskap och tyvärr går det inte bra i
skolan. Kan inte koncentrera mig med de smärtor jag
har och jag gör väldigt många sjukhusbesök.
Till slut fick jag i alla fall en remiss till barnkliniken och där sa dom att jag hade IBS. Att få höra det,
att man har en diagnos, den känslan är underbar. I
fyra år hade jag besökt alla möjliga sjukhus och läkare, och nu fick jag äntligen ett svar.
Mother
&Baby
magazine
Känner mig annorlunda
Fortfarande känner jag mig ändå väldigt annorlunda. Att vara 16 år, och få reda på att du kommer att
vara sjuk resten av ditt liv är ingen rolig start på livet.
Jag tar två olika mediciner; smärtstillande tabletter
och bulkmedel.
Min kost ser helt annorlunda ut än vad den gjorde
för någon månad sedan. Jag kan inte äta laktos, laktosprotein, gluten, lök, paprika, bönor eller någon
annan ”stark” mat. I början accepterade jag inte det,
för jag vill ju inte vara annorlunda. I dag vet de flesta
i klassen om det. Vi äter ute på restauranger varje dag
och jag brukar ringa så att man kan förbereda något
åt mig. Det fungerar väldigt bra. Det jobbiga är när
de man äter med vill äta pizza eller pasta vilket är
omöjligt för mig.
Min dröm
Min ”dröm” är att kunna operera tarmen men det går
ju inte vid IBS, inte än i alla fall, men jag hoppas att
forskarna kan komma på både varför man får IBS och
ett botemedel.
Jag är sjuk men har bestämt mig att trots det lyckas
med mitt liv. Jag ska få drömjobbet jag vill ha, jag ska
få den familj jag drömmer om. Men viktigast av allt,
jag ska leva mitt liv.
En lyckokram till alla som har en mag- och tarmsjukdom. Tillsammans är vi starka nog att fixa våra
problem. Med stöd från både våra nära och andra i
samma situation klarar vi det.
Ge aldrig upp! Stå på er!
Artikeln har tidigare publicerats i Kanalen nr 2,
2010
Bäst i test.
Genom att eliminera vakuum och luftbubblor
bibehåller man vitaminerna C, A och E bättre
i Dr Brown´s napp�aska än i andra �askor.
(www.nutrientstudy.com
University of Nevada-Reno, USA.)
www.careb.se · www.handi-craft.com
barnbladet #3/2012
33
Barnveckan 2012
Barnveckan
2012 i Borås
Den 23-27 april var det fullt fokus på barn i Borås. Barnveckan hade kommit till stan! Under torsdagen fanns ett mer
barnsjuksköterskeinriktat program men i övrigt så var allt innehållet öppet för alla, vilket också är tanken med Barnveckan. Nedan finns ett axplock av det stora utbud av föreläsningar som barnveckan i Borås bjöd på.
J
an Svedmyr föreläste om olika inhalationsbe-
Berit Finnström
Barnbladet
Annelie Arvidsson
Barnbladet
handlingar och dess varande eller inte varande.
På en del håll i landet används s k spacer även vid
akut behandling av astma/astmaliknande symtom och på andra ställen använder man sig av
den mer traditionella behandlingen med nebulisator. Det som är svårigheten med att använda
spacer att barnet skriker
och inte får i sig tillräcklig mängd medicin och att
barnet vägrar att sätta inhalationsmasken mot ansiktet. En annan nackdel
är att inhalationsmasken
inte sluter tätt. Det finns
dock nya bra inhalationsmasker på marknaden
som är bättre än de gamla. Svedmyr menar att i de
fall där barnet är mycket litet eller inte alls vill
medverka till inhalation
med spacer, kanske nebulisering är att föredra. Vi
har i ett tidigare nummer av Barnbladet presenterat
ett projekt på just detta område som vi kommer att
följa upp senare i år.
Under föreläsningen
Tema Astma presenterade
Göran Wennergren en
långtidsuppföljning hos
barn med både infektionsutlöst astma samt traditionell astma diagnos. Barnen (101 st) hade innan
ett års ålder behandlats för
astmasymtom. Uppföljningar skedde vid förskoleåldern, ca 10 års ålder,
18 års ålder samt vuxen
ålder. Uppföljningen visar
att ca hälften av de barn
som behandlats för astma
symptom innan två års ålder var besvärsfria vid 10
års ålder. Många stod trots
detta fortfarande kvar på
astmamedicinering, vilket kan tyda på att många
kanske får behandling fast
de inte är i behov av den.
Filmkritiker Orvar Säfström
34
barnbladet # 3/2012
Barnveckan 2012
Onsdagen 25 april
Onsdagen var en temadag vikt åt sociala medier och
spel. Till sociala medier räknas till exempel bloggar,
Facebook, Twitter och YouTube. Google+ är en ny site som växer enormt och som spås bli lika stor eller
större än Facebook.
Både föräldrar och patienter använder bloggar för
att kommunicera sina erfarenheter från vården. De
s.k. sjukdomsbloggarna kom 2007 och har sedan dess
bara ökat. Sara Natt och Dag har följt många bloggar
och också skrivit böcker i ämnet, bland annat Livet
kan inte vänta om tre tjejer med cancer där alla tre
bloggade ända tills livet tog slut. Det blev en intressant diskussion om hur vårdpersonal skall förhålla sig
till bloggande patienter och anhöriga. Vad gör man
när vårdpersonal kritiseras och dessutom namnges i
bloggen? Får den som bloggar mer uppmärksamhet
och mer resurser i vården för att undvika negativa
skriverier? Och är det OK att föräldrar bloggar om
sina sjuka barn, blogginlägg som sedan ligger på nätet
för gott? Sara Natt och Dag menade att det är viktigt
att prata med den som bloggar och diskutera det som
man reagerat över eller upplevt som kränkande.
Marielle Korend Larsson är kommunikationschef
på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och
har medverkat till att SU nu har en egen Facebooksida,
något som inte var helt okontroversiellt. På Facebooksidan lägger man ut information och nyheter i en lite
mer lättillgänglig ton än på hemsidan. Där kan också
allmänheten ställa frågor och sjukhuset kan förmedla
aktuell riktad information som till exempel råd vid
pollenallergi när pollensäsongen drar igång. Ibland
används också Facebook-sidan när man på sjukhuset
anser att det skrivits något felaktigt i dagspressen. Det
är näst intill omöjligt att få pressen att dementera felaktigheter, men på Facebook kan kommunikationsavdelningen ge sin egen version och rätta till.
Marielle Korend Larsson tog också upp att det är
film- och fotoförbud på sjukhusen i Västragötalandsregionen. Som vårdpersonal kan man alltså neka att
vara med på film. Det har funnits tillfällen då anhöriga kopplat upp mot Skype dygnet runt på patientens
rum för att de anhöriga ska kunna övervaka vad som
sker. När det gäller ljudinspelning är regelverket mera
luddigt. Lagstiftningen har inte hängt med här.
Orvar Säfström, kanske mest känd som programledare för Filmkrönikan, föreläste om TV- och dataspelens historia. Men han började med att berätta om
sitt filmintresse och hur lycklig han blev när familjen
skaffade en videobandspelare. Orvar och hans farmor
fick uppdraget att gå till affären för att välja videofilm.
Farmor gillade inte Orvars filmförslag utan fick tag
på en annan film som hon tyckte verkade vara ”en fin
naturfilm som hela familjen kunde titta på” - och så
vandrade de hem med Hajen under armen!
Vi lotsades genom spelhistorien som startade någon gång på 50-talet och som tog ordentlig fart på
70-talet med Atari TV-spel. Sedan gjorde hemdatorerna sitt inträde och Nintendo och senare Play Station gjorde entré och fick en enorm genomslagskraft.
Nu finns det dessutom mängder med on-line-spel och
ett av de största är World of War Craft.
Orvar Säfström fick också många kritiska frågor
från publiken angående spelens inverkan på barn
och ungdomar. Flera hade negativa erfarenheter av
ungdomar som tillbringade många timmar varje dag
framför våldsamma spel och kände oro för hur det
påverkade individen. Säfström drog paralleller till andra kulturyttringar och menade att överkonsumtion
är dåligt antingen det gäller spel, bokläsning eller teater och att våldsamma inslag finns både i litteratur och
i film. Han menade att det finns risker med spel men
de ska inte överdrivas. Han fick till viss del medhåll av
Ulf Dalquist från Statens Medieråd. Där har man gått
igenom ett stort antal studier gjorda 2000-2011 för att
bland annat få svar på frågan om spelen gör spelaren
aggressiv och våldsam, och ja, resultaten tyder på att
spel kan föda aggression och våldsamt beteende men
det gäller manliga individer som har en bakomliggande problematik med exempelvis. psykisk ohälsa eller
destruktiva familjeförhållanden. Det är dock svårt att
utifrån studierna avgöra vad som är hönan och ägget.
Är det så att dessa individer söker sig till våldsamma
spel? Kvinnor blir inte våldsamma i samma utsträckning som män.
Susanna Möller, journalist och spelfrälst, gav oss
en inblick i spelens värld utifrån ett kvinnligt perspektiv. Spelen konstrueras av män och de flesta spelarna
är män, vilket ger en del att önska när men ser hur
kvinnor framställs i spelen. Överhuvudtaget är spelen
starkt genuskodade. Det räcker att titta på spelsiterna
En eloge till Barnveckans arbetsgrupp för ett lyckat arrangemang.
Fr.v Stefan Nilsson, Margaretha Jenholt Nolbris och Madeleine Nilsson.
barnbladet #3/2012
35
Barnveckan 2012
Girl-games och Boy-games som är för barn. Girl-games är idel tjejigt rosagulligt medan Boygames har en
mycket tuffare framtoning. Enligt Susanna är risken
stor att få en del fula tillmälen om motspelaren förstår att han spelar mot en kvinna. Spelen verkar vara
männens arena på gott och ont.
Barnsjuksköterskeprogrammet
Lenita Fjellström Nygård,
själv barnsjuksköterska
verksam vid barnkliniken
i Vasa i Finland
Torsdagen innehöll ett eget barnsjuksköterskeprogram. Evalotte Mörelius hälsade välkommen och
lämnade över till Annelie Menke Karlsson och Gunilla Solton som presenterade Kliniskt TräningsCentrum (KTC) vid
Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus i
Göteborg. Under många
år har all personal kunnat träna kliniskt på olika
procedurer innan de utförs praktiskt på barnen.
KTC är öppet för alla och
det är ingen kostnad för
de som tillhör barnsjukhuset. Andra avdelningar är naturligtvis även de
välkomna men då tillkommer en kostnad som
debiteras den aktuella
kliniken. Vid diskussionen efter föreläsningen
framkom att detta var något som borde finnas tillgängligt för alla som arbetar med barn.
Lenita Fjellström Nygård, själv barnsjuksköterska verksam vid barnkliniken i Vasa i Finland, höll en
intressant föreläsning om vårdtyngdsinstrumentet
Rafaela som vi skrivit flera artiklar om i Barnbladet.
Laura Darcy har undersökt hälsa hos små barn
(3-6 år) med cancer. Hon beskrev hur viktigt det var
att familjen kunde få vara samlad under sjukdomstiden och maktlösheten som drabbar de närstående.
Under sjukdomstiden genomgår barnen en identitetskris och Laura menar att det tar tid för barnen
att identifiera sig med sjukdomen. De tappar bort sig
själv och kikar ofta på bilder från när de var friska,
de kan även tycka att det är läskigt med andra cancersjuka barn. Det är viktigt att familjen och barnen
får stöttning genom hela processen och att barnen får
hjälp att sätta ord på hur de känner.
Västra Sverige. Maria beskrev svårigheten att drabbas av cancer då man är tonåring. Man hör liksom
inte hemma i varken kategorin barn med cancer eller vuxna med cancer, utan är någonstans mitt emellan. Ofta hamnar man på barnavdelningen där det inte finns så mycket för tonåringar/unga vuxna att göra.
Maria berättar om Ung Cancer, en mötesplats för unga
vuxna som drabbats av cancer. Föreningen är ett bra
stöd för dessa ungdomar och har som uppgift att förbättra unga vuxna cancerdrabbades levnadssituation.
Under föreläsningen visades en mycket gripande film
som gjorts av Ung Cancer. Titta gärna på den, du hittar den på www.ungcancer.se.
RfB:s Årsmöte
På torsdagen var det också dags för Riksföreningen för
Barnsjuksköterskors årsmöte. Evalotte Mörelius omvaldes som föreningen ordförande. Två styrelsemedlemmar lämnade sina uppdrag och avtackades. Det är
Catarina Barth som varit föreningens kassör de senaste sex åren. Catarina ersätts av Annelie Arvidsson
från Sundsvall (Annelie ingår också i Barnbladets redaktion). Catrin Jonsson, också från Sundsvall, har
varit medlemsansvarig och lämnar över sitt uppdrag
till Jessica Jubner Wegbratt från Trelleborg. De nya
styrelseledamöterna hälsades välkomna i föreningen.
Barnsjuksköterskorna Margaretha Jenholt Nolbris, Madeleine Nilsson och Stefan Nilsson har gjort
ett fantastiskt arbete i Barnveckans arbetsgrupp och
de var också moderatorer vid föreläsningarna. Stort
tack till er! Nu går stafettpinnen till Barnkliniken
Karlstad där Barnveckan landar nästa år.
Mötesplats: Ung cancer
Maria Olsson är konsultsjuksköterska inom barncancervård och arbetar vid Barncancercentrum i
36
barnbladet # 3/2012
Linda Larsson Levin – vid RfB:s och Barnbladets monter.
Mitt i vimlet
Barnveckan 2012
barnbladet #3/2012
Fler mingelbilder
finns på www.barnbladet.org
37
?
Curlade barn går
vilse i vuxenvärlden
Gör vi våra friska barn sjuka? Rubriken och grundfrågeställningen på det
seminarium som Mjölkfrämjandet arrangerade om barnoch ungdomshälsa i höstas handlar om livsstil, värderingar och hur föräldrars oro
påverkar barnens hälsa.
V
Av Kajsa Asp
Leg dietist,
journalist
Mersmak
kommunikation
kajsa.asp@gmail.com
38
barnbladet # 3/2012
ärldens tryggaste och räddaste folk Sverige har en extremt låg barnadödlighet och lång
medellivslängd. Vi har en trygg skola och
barnomsorg. Vi är försäkrade upp över öronen. Ändå
är vi så rädda och oroliga att det gör oss sjuka. Oron
påverkar förstås även barnen. Symtom som ont i magen är vanligt, och istället för att gå till botten med de
verkliga problemen letar vi efter orsaker som är lättare att plocka bort. Ofta blir mat och dryck, till exempel
mjölk eller laktos, syndabockar. Då tillgången till dietister ofta är låg får skolsköterskan, personalen på förskolan eller BVC ta emot föräldrarnas frågor.
Barnallergologen Stig Örjestad berättade i sin föreläsning om olika icke immunologiska grunder till
födoämnesreaktioner. Symtom och reaktioner på mat
kan grunda sig i metabola rubbningar, enzym- eller
transportdefekter, och ibland rör det sig om en aversion. Den psykosociala miljön spelar stor roll.
Prevalens av laktosintolerans hos infödda vuxna
svenskar är 3-5 procent. I Finland är det 15 procent
och globalt sett 60-70 procent. Enzymeffekten i tarmen nedregleras gradvis från 10-14-årsåldern och gör
att man får problem med att spjälka och ta upp mjölksocker (laktos), symtomen kommer succesivt. Bland
förskolebarn förekommer laktosintolerans i princip
enbart hos barn med asiatiskt ursprung.
Enligt Mjölkfrämjandets undersökning 2009 hade
3,4 procent av förskolebarn i Sverige specialkost på
grund av laktosintolerans, i Halland 2,2 procent och
Norrbotten 6,5 procent. På privata förskolor var det
betydligt vanligare än på kommunala. Att det varierar så stort över landet beror på att beslutsprocessen
är ganska godtycklig, på många ställen är det enbart
föräldrarnas ord som ligger till grund för ”diagnosen”.
– Det är viktigt att man som vårdpersonal tänker
till innan man accepterar föräldrarnas ”diagnosticering” av laktosintolerans hos sitt barn, menar Stig
Örjestad. Att äta specialkost ger konsekvenser hos
barnet som inte alltid är så positiva – man särbehandlas vid varje måltid, och i värsta fall får man inte
delta i aktiviteter tillsammans med gruppen. Specialkosten innebär ökade kostnader och det finns en
stor risk att man missar den grundläggande orsaken
till laktasbristen, till exempel IBS eller glutenintolerans. Problem med magen kan också komma av en
komjölksallergi, som innebär en helt annan typ av
specialkost, eller av en bakteriell överväxt – som bör
behandlas med antibiotika.
Psykiatern och författaren David Eberhard höll
en tänkvärd föreläsning om hur värderingar och vadderingar påverkar vår psykiska hälsa. Han menar att
det i Sverige råder ett nationellt paniksyndrom. Vi är
så skyddade från faktiska risker att vi skapar ”nästanfaror” – och plötsligt är vi rädda för det som är helt
normalt.
Vad är farligt?
Att bestiga berg? Att cykla utan hjälm? Att motionera?
Att inte motionera? Att arbeta? Att förlora jobbet? Röka? Mobiltelefoner? Att mata fåglar? Att dricka mjölk?
För bara trettio år sedan betraktades det som inte
var garanterat farligt som ofarligt. Nu lever vi efter försiktighetsprincipen ”är det inte garanterat ofarligt bör
vi betrakta det som farligt”. Överdriven försiktighet
skapar andra problem och onödiga kostnader, och gör
oss handlingsförlamade – för det finns ingenting som
är garanterat ofarligt.
”Om vi bara lever för att skydda oss mot allting, så
riskerar vi att leva lite mindre.”
Välmenande curlingföräldrar hindrar sina barn att
växa upp, ta eget ansvar och förberedas för vuxenlivet.
Detta kan vara en förklaring till att unga människor
idag inte klarar minsta motgång, utan söker vård hos
psykakuten så fort det blir lite jobbigt. Man upplever en
ökad stress för helt normala händelser som att flickvännen gjort slut eller att man inte riktigt trivs på jobbet.
– Trygghetsnarkomani är ett av världens mest utbredda fenomen, och rädsla färdas snabbare än förnuft. Rädslan gör oss rädda, fega, lata och slutna som
människor, menar David Eberhard.
Vi måste utmana våra rädslor, våga vända på perspektivet och låt a individer ta ett eget ansvar. Ibland
kan det vara svårt att värdera risker, men genom att
våga leva lite mindre ”vadderat” kommer man att
uppleva mer och känna sig mer nöjd och stolt över
vad man åstadkommer i livet.
Den svenska rättvisan
David Eberhard berättade vidare om hur livsvillkoren i Sverige har förändrats. Jämfört med tidigare generationer arbetar vi mindre, vi har längre semester
och har mindre monotona arbeten. Vi borde alltså må
bättre.
Samtidigt har andelen sjukskrivna med psykiska
besvär har ökat med 200 procent på mindre än tio
år. Ångest och utmattningssyndrom ökar, även hos
unga. Kraven på millimeterrättvisa är många gånger absurd.
– I världens tryggaste och säkraste land är de största farorna att vi rör oss för lite och äter för mycket,
menar David Eberhard. Det är farligt att leva. Livet
har en hundraprocentigt dödlig utgång – och det kan
hända när som helst.
Att möta och bemöta oroliga föräldrar är en stor
utmaning för alla som på något sätt arbetar med barn.
Genom att peka på det positiva kan vi hjälpa dem att
stärka sin självkänsla i föräldrarollen, och minska
oron. Alla barn har rätt att växa upp utan oro, och att
njuta av mat och dryck. Idag har 18.000 förskolebarn
specialkost på grund av laktosintolerans, ofta baserat på oroliga föräldrars egen bedömning. Det skapar
onödiga merkostnader och krångel, och en oönskad
särbehandling av barnet.
– Vi behöver hämta tillbaka det sunda förnuftet, och
lära oss att hitta en nivå som är good enough, avslutade
David Eberhard.
Om Mjölkfrämjandet
Intresseorganisationen Mjölkfrämjande vill främja konsumtionen av svensk mjölk. Det
vill de göra genom att informera om samband mellan
mjölk, kost och hälsa samt
om mjölkens och mjölkprodukternas roll i den svenska
matkulturen. Mjölkfrämjandet har funnits sedan 1991
och ingår i Svensk Mjölk, som
är mejeriindustrins branschorganisation.
Naturlig hjälp
vid gaser
och magknip
Pysventilen Windi® - för spädbarn med kolik
och andra gasproblem.
Windi® hittar du på utvalda apotek.
Kontakta oss gärna för prover och information.
Läs mer på www.windi.se
barnbladet #3/2012
39
Stipendier
PAMPERS STIPENDIUM
Stipendium
P
D
rocter & Gamble har nöjet
att inbjuda dig som är sjuksköterska och som arbetar inom
barnhälsovård eller barnsjukvård
till att söka PAMPERS stipendium som uppgår till 25.000
kronor. Syftet med stipendiet
är att stimulera till utveckling
och kunskapsspridning inom
områdena barnhälsovård och
barnsjukvård.
Behörig att söka stipendiet är
medlem i Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor.
Riksföreningens årsmöte under
Barnveckan.
Utdelning av PAMPERS stipendiet sker i samband med
Sista ansökningsdag är den 15
januari.
För information om kriterier
för att erhålla stipendiet och
ansökningsförfarande, v.g. se
RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.com
Sänd gärna din ansökan via
nätet. Ansökan kan också mejlas
till stip@barnsjukskoterska.com
Det är viktigt att ansökan är korrekt ifylld för att kunna beaktas.
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
u som är registrerad medlem
i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor erbjuds att söka
stipendium två gånger per år.
Din ansökan skall vara styrelsen
tillhanda senast 15 april eller 15
oktober.
Syftet med stipendiet är att stimulera medlemmar att utveckla och
sprida kunskap om omvårdnad
riktat till barn och ungdomar
För information om kriterier för att
erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida
www.barnsjukskoterska.com
Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni respektive
15 december.
Stipendiaten ska inom 3 månader
efter avslutat projekt inkomma
med skriftlig rapport som efter
överenskommelse publiceras i
Barnbladet.
OBS! Förtroendevalda i riksföreningen får ej söka stipendiet.
Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via stip@barnsjukskoterska.com
Välkommen med din ansökan
PAMPERSSTIPENDIAT 2012
Monica Hagwall får Pampers stipendium på 25000 kr. Stipendiet
avser att täcka utebliven lön i samband med masteruppsats 30 hp
våren 2012 – januari 2013
Uppsatsens syfte är att belysa föräldrars behov samt upplevelser av
vårdpersonals bemötande i samband med att deras barn med flerfunktionshinder får akut vård på barnklinik.
Call for abstract!
Medicinska riksstämman 2012
Skriv i Barnbladet!
Svensk sjuksköterskeförening samverkar med Svenska Läkarsällskapet vid Medicinska riksstämman för att skapa en arena för doktorander och forskande sjuksköterskor att presentera sina arbeten.
Medicinska riksstämman äger rum den 28 – 30 november på
Stockholmsmässan Älvsjö. Årets tema är ”Framtidens hälsa”. Svensk
sjuksköterskeförenings vetenskapliga program omfattar muntliga
presentationer i form av ”Fria föredrag” och Posterutställning.
Sista anmälningsdag för abstrakt är 24 augusti!
Vi tar gärna emot artiklar som kan vara av
intresse för barnsjuksköterskor och andra
som läser Barnbladet. För att underlätta för
dig som författare och för att göra manusprocessen så smidig som möjligt har vi utarbetat
några riktlinjer:
Anmälan av abstrakt görs via Medicinska riksstämmans hemsida.
Där finns också mer information om vilka regler som gäller för hur
abstraktet skall vara skrivet. http://www.sls.se/Riksstamman/Omkongressen/.
Abstrakten granskas av Svensk sjuksköterskeförenings Vetenskapliga råd. Besked om antagna abstrakt meddelas senast 12/9. Frågor
besvaras av Elisabeth Strandberg 08 - 412 24 34 eller elisabeth.
strandberg@swenurse.se
Ring 020-90 20 90
www.barncancerfonden.se
40
barnbladet #1 2011
• Skriv helst i Times New Roman, 12 punkter
i enkelt radavstånd.
• Lämpligt antal sidor är ca 2-3, exklusive
bilder. Numrera sidorna.
• Skriv tydligt och enkelt
• Inled artikeln med en ingress som ger en
kort introduktion till ämnesområdet
• Bryt upp texten med mellanrubriker
• Skriv gärna en ”faktaruta” med bakgrundsinformation
• Artikeln undertecknas med namn, yrkestitel,
arbetsplats och e-mailadress
• Maila ditt bidrag till redaktionen@barnbladet.
org
• Bifoga gärna ett foto på dig själv och/eller ett
foto som illustrerar det du skrivit om
Digitala foton skall skickas som bildfiler i det format
som de finns i kameran (.jpg, .tif), och inte inbäddade i
Wordfilen.
Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn
och ungdom. Föreningen har funnits sedan 1975 och arbetar bland annat för:
• att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens
och arbetsområden
• att värna om barns rättigheter till
kompetent barnutbildad personal,
barnvänlig miljö etc
• att främja utveckling och forskning inom medlemmarnas funktionsområden
Riksföreningens styrelse består av nio
medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i
aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm.
Föreningens högsta beslutande organ är
årsmötet vilket hålls före maj månads utgång.
Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar om aktuella ämnen samt möjligheter
att träffa kollegor från hela landet.
”Barnbladet”, vår tidning, utkommer
med sex nummer varje år och innehåller
artiklar om pediatrisk omvårdnad och
hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och
även från våra nordiska grannländer.
Tidningen ingår i medlemsavgiften.
Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är
medlem i annan riksförening 250 kr/år. Prenumeration av Barnbladet 350:-/
år. Medlemskap i Vårdförbundet eller
SSF berättigar inte till reducerad avgift.
Bli medlem i Riksföreningen
för barnsjuksköterskor!
Alla sjuksköterskor som arbetar med
eller är intresserade av hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar kan
bli medlemmar. Du söker medlemskap
på www.barnsjukskoterska.com, eller
genom att maila till som är ansvarig
för medlemsregistret medl@barnsjukskoterska.com
Du kan även bli medlem genom att
betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg
5831-6704. Ange namn, adress och
personnummer samt eventuell annan
riksförening på inbetalningskortet.
Medlemskapet kostar 300 kr/år. I
medlemskapet ingår bl a att du får
Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra
stipendier och att du kan delta i våra
utbildningsdagar till medlemspris.
Medlemssidor
Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Stipendier för barnoch ungdomshälsa
Sök Mjölkfrämjandets stipendier som främjar
barnoch ungdomshälsa inom området mat
och motion. Stipendierna kan förverkliga idéer,
belöna befintliga arbetssätt eller bidra till den
eller de som gjort det där lilla extra.
Stipendierna riktar sig till dig som arbetar
inom barnoch skolhälsovård, kostchefer,
dietister och personal inom förskola och skola.
Vi prioriterar samverkan mellan olika yrkesgrupper eller aktörer i samhället. Projektet ska
naturligtvis involvera barn och ungdomar och
temat bör vara kopplat till mat och rörelse.
Två stipendier delas ut. Ett till en enskild
person, upp till 20 000 kr. Det andra för hel
verksamhet eller grupp, upp till 40 000 kr.
Ansök senast den 17 september 2012.
Mer information och ansökan hittar du på
www.svenskmjolk.se/stipendium
Ansök idag
eller senast
17/9 2012!
Styrelsen för Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor 2011
Medlemssidor
Kompetensbeskrivning för
barnsjuksköterska
• Vad är en barnsjuksköterska?
• Vad ska en barnsjuksköterska kunna?
• Var kan en
barnsjuksköterska
arbeta?
• Vad ska ingå i
utbildningen?
Kompetensbeskrivningen
för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar
finns att tillgå på www.
barnsjukskoterska.com.
Evalotte Mörelius
Ordförande
ordf@barnsjukskoterska.com
Anne Wennick
Ansvarig stipendier
stip@barnsjukskoterska.com
Annica Örtenstrand
Vice ordförande
v.ordf@barnsjukskoterska.com
Jessica Jubner Wegbratt
Ansvarig medlemsregister
medl@barnsjukskoterska.com
Annelie Arvidsson
Kassör
kassor@barnsjukskoterska.com
Maria Forsner
Forsknings- & Utbildn.ansvarig
utb@barnsjukskoterska.com
Berit Gustafsson
Sekreterare
sekr@barnsjukskoterska.com
Berit Finnstrom
Chefredaktör Barnbladet
ansv.utg@barnsjukskoterska.com
Haide Anisian
Ansvarig kongress/utställare
utst@barnsjukskoterska.com
Kalendarium 2012
5-7 september
NordPedPain 2012 - 6th Nordic Congress on
Pediatric Pain
Arrangör: University of Iceland, the Landspitali
University Children’s Hospital, the Icelandic Association of Pain
Plats: Reykjavik, Island
http://www.congress.is/pedpain2012/welcome.
aspx
27-28 september
Träff för Habiliteringssjuksköterskor
Arrangör: Nätverket för Habiliteringssjuksköterskor
Plats: Hotel Park Inn, Uppsala
mona.pihl@lul.se
6-9 november
The 16th International Nursing Research Conference
Arrangör: ISCIII
Plats: Cartagena, Spain
www.investigacionencuidados.es
21-22 november
Allergistämma 2012
Arrangör: Astma och Allergiförbundet
Plats: Göteborg
http://www.astmaoallergiforbundet.se
28-30 november
Riksstämma 2012
Arrangör:Svenska läkaresällskapet
Plats: Stockholmsmässan Älvsjö
http://www.sls.se/Riksstamman/Om-kongressen/
2013
17-20 juni
ISPP 2013
Arrangör: Svensk barnsmärtförening
Plats: Stockholm
www.ispp2013.org
Augusti
Connecting in children and young people’s
healthcare
Arrangör: the Australian College of Children and
Young People’s Nurses (ACCYPN)
Plats: Melbourne, Australien
http://www.accypnconf.com.au/
5-8 september
8th International Neonatal Nursing Conference
Arrangör: The Council of International Neonatal
Nursing
Plats: Belfast, Irland
www.coinnurses.org
Flyttat?
Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss:
med@barnsjukskoterska.com
42
barnbladet # 3/2012
BarnBladet
Utges av Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor
www.barnsjukskoterska.com
ISSN 0349-1994
Upplaga: 3.800 ex
POSTADRESS
Stensjöberg 15
431 36 Mölndal
TELEFON
+ 46 (0) 31 27 39 27
Ansvarig utgivare/Chefredaktör
Berit Finnström
ansv.utg@barnsjuksköterska.se
Redaktion
Berit Finnström
berit.finnstrom@hv.se
Anneli Arvidsson
annelie70j@hotmail.com
Stefan Nilsson
stefan.r.nilsson@vgregion.se
Magnus Forslin
magnus@barnbladet.org
042-70 250
0733-854486
Annonser
Linda Larsson Levin
linda@adviser.se
08-653 60 48
0733-940571
www.adviser.se
Grafisk Form
STODAB
info@barnbladet.org
042-70 250
Tryckeri
Lenanders Tryckeri
Box 4018, 390 04 Kalmar
Amerikavägen 6B
Tel 0480-44 48 00
Kommande temanummer 2012
# 3 IBS&Probiotika/Barnets första år
#4 Vaccinationer/Nedsatt hörsel
#5 Sömn/Sociala medier
#6 Hemsjukvård/Cystisk Fibros
Fastställd TS-upplaga 2011:
3.800 ex
Medlem av
Prenumerationer
Prenumerationen på Barnbladet kostar
350 kr/6 nr. Enstaka exemplar 50 kr/st.
Sätt in 350 kr på riksföreningens plusgiro
19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704.
Ange prenumeration på Barnbladet
samt texta tydligt namn och adress
Tänk om en modersmjölksersättning skulle
kunna bidra till toleransutveckling mot
komjölk redan under barnets första år?
Ny forskning: En unik kombination av Nutramigen och LGG
hjälper spädbarn att snabbare utveckla tolerans mot komjölk1
g
y
N nin
k
rs
fo
Historiskt
Nutramigen med LGG
Barn med KMPA utvecklar tolerans först
vid 3 till 5 års ålder2-4
Ny forskning visar att 81% av alla spädbarn
med KMPA utvecklade tolerans inom 12 månader1
Lita på Nutramigen med LGG
Den enda vetenskapligt bevisade modersmjölksersättningen som snabbt behandlar symtom på
KMPA samt ger en snabbare toleransutveckling
KMPA = komjölksproteinallergi; LGG = Lactobacillus rhamnsous GG
Referenser: 1. Berni Canani R et al. J Allergy Clin Immunol. 2012;129:580-582. 2. Wood RA.
Pediatrics. 2003;111:1631-1637. 3. Høst A et al. Allergy. 1990;45:587-596. 4. Bishop JM et al. J
Pediatr. 1990;116:862-867.
Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500
Box 10302, 434 24 Kungsbacka
© 2012 Mead Johnson & Company, LLC. This advertisement is for Health Care
Practitioners only LGG® and the LGG® Logo are registered trademark of Valio Ltd, Finland
70 år. 70 studier.
Endast Nutramigen.
POSTTIDNING B
Returadress:
BarnBladet, Box 48, 267 21 BJUV, SWEDEN
Fo r s m a n & Bodenfors
libero.se
Du har bara en chans att göra ett första intryck.
SC A P ro d u c t s A B

Nr 03 – Barnens första år | IBS & probiotika

Transcription

Similar documents

Nr 03 – Genus | Reumatologi

Barns hälsa | Barn i vuxenvården

Nr 04 – Separationer & Tarm- och blåsfunktion

Nr 05 – Celiaki | Suicid

I. Forskningspersonsinformation – Vårdnadshavare Vill du

Tarmkanalens funktionsrubbningar

Nr 05 – Andning | D-vitamin

IBS SLITSLÅDERESARE E31