Nr 03 – Genus | Reumatologi

BarnBladet
Nr 3• Volym XXXIX
juni 2014
Teman:
Genus &
Reumatologi
NutriniKid
– näringsdrycken som barn gillar!
kr
rs
e
vsm dels
Li
Nutricia, Augusti 2013. Impact Communication
Fö
Nutricia
Tel: 08-24 15 30, www.nutricia.se
L
MÄR
visning
an
ivs på
Finns som milkshake eller smoothie
i flera goda smaker.
KT
Innehåll Barnbladet # 3.14
Ledare............................................................................................................................................................. 4
t e m a: reu m at is m
Reumatologi på ett litet sjukhus.................................................................................................................. 6
Om att mäta livskvalitet hos barn med reumatisk sjukdom..................................................................... 8
Svenska barnreumaregistret.......................................................................................................................10
Teamarbetet runt barnet, ungdomen och familjen med reumatisk sjukdom.......................................14
gästskribenten
Pär Johansson: Vi är olika men lika. Lika men unika...............................................................................16
tema: genus
Att skapa jämnställdhet på familjecentral.................................................................................................18
En och en halv förälder är inte nog...........................................................................................................22
Vårdpersonalen har makt att stödja ett jämställt föräldraskap...............................................................24
Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer..............................................................26
Barnveckan....................................................................................................................................................32
Medlemssidor ..............................................................................................................................................36
8
6
22
32
nr 3 juni 2014
barnbladet
3
ledare
ordföranden
Bästa kollegor!
N
är jag skriver detta är jag fortfarande uppfylld av många nya tankar efter en fantastisk
Barnvecka i Malmö. I år besöktes Barnveckan
av över 1000 personer. Till ny kunskap bidrog över
130 föreläsare, 24 postrar och drygt 50 företag
som visade sina produkter. Årets tema var ”Jämlik
vård – lokalt, nationellt och internationellt” vilket
bland annat belystes av Hans Rosling som höll en
både inspirerande och hoppingivande föreläsning.
Andra exempel från det innehållsrika programmet
var kursen ”Barnsjukvård i ett globalt perspektiv”
och en fängslande eftermiddag om ”Jämlik hälsa”
där bla Malmökommissionens barnrapport och uppväxtmiljöns betydelse för barns hälsa diskuterades.
Som barnsjuksköterska hade jag många intressanta
föreläsningar att välja bland, både när det gällde ny
kunskap inom den medicinska vården och när det
gällde omvårdnadsfrågor. I många fall blandades
olika aspekter under samma programpunkt. Nytt för
i år var att man hade möjlighet att delta i fyra olika
kurser. Inför kommande Barnveckor kanske vi bör
undersöka möjligheten att erbjuda bra kurser inom
ett aktuellt omvårdnadsområde. Kom gärna med
förslag som vi kan lämna till kommande arrangörer.
Jag vill rikta ett stort
och varmt tack till hela
Organisationskommittén för
Barnveckan 2014: Petter Borna,
Iren Tiberg, Sunna Aradottir,
Anna Perers, Elisabeth Norman,
Erik Eklund, Ingunn Olafsdottir,
Sara-Lena Strånge, Johan Agardh och Anna SällforsHolmqvist.
Efter flera års arbete hade RfB glädjen presentera
resultat avseende de kvalitetsindikatorer som en
arbetsgrupp inom RfB med Maria Forsner i spetsen
tagit fram. I en pilotstudie testades tre kvalitetsindikatorer (venösa infarter, smärta och läkemedelshantering) ur ett vårdgivarperspektiv. En enkät besvarades av vårdenhetschefer (9) och sjuksköterskor (113)
på två barnkliniker. Resultaten talar för att dessa
kvalitetsindikatorer kan användas för uppföljning
4
barnbladet
nr 3 juni 2014
av barnsjukvården men
enkätfrågorna kan behöva modifieras något.
Det återstår också att
utforma instrument för
resultatmål för utvärdering av erhållen vård.
Riksföreningen
för
Barnsjuksköterskor höll
i vanlig ordning årsmöte under Barnveckan.
Mötet beslutade om en rad särskilda satsningarna
för det kommande året. Förutom det fortsatta arbetet med kvalitetsindikatorer och omvårdnadsvariabler skall styrelsens bl.a arbete med att uppdatera
kompetensbeskrivningen, riktlinjer för smärtlindring
vid vaccinationer samt införande av ett nytt stipendium.
Under året har Jessica Jubner Wegbratt avgått och i
samband med årsmötet avgick vice ordförande Berit
Finnström. Berit har med stor framgång varit ansvarig utgivare och chefredaktör för Barnbladet. Under
hennes ledning har tidningen utvecklats till den
professionella tidning vi har idag. Berits gedigna
kunskaper om bemötande av barn inom sjukvården i allmänhet och i samband med smärtsamma
procedurer i synnerhet har även varit ett värdefullt
tillgång i styrelsens arbete. Stort tack för en fantastisk insatts! Vi välkomnar nu Charlotte Pålsson
från Hudiksvall och Merja Vantaa Benjaminsson från
Borås.
Nästa år arrangeras Barnveckan av Sachsska barnoch ungdomssjukhuset den 20-23 april i Stockholm.
Men dessförinnan arrangerar NoSB (Nordiskt samarbete för sjuksköterskor som arbetar med barn och
ungdomar) en nordisk kongress för sjuksköterskor
den 4-5 september 2014 i Stockholm. Information
och anmälan hittar du via vår hemsida http://www.
barnsjukskoterska.com
Allt Gott!
Annica Örtenstrand
När du vill ge prematura barn bredast
möjliga skydd mot pneumokocksjukdom
Indikationer Prevenar 13
•Aktiv immunisering för förebyggande av
invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis
media orsakad av Streptococcus pneumoniae
hos barn i åldern 6 veckor till 17 år.
•Aktiv immunisering för förebyggande av
invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus
pneumoniae hos vuxna ≥18 år och äldre.
Prevenar 13 (polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat,
adsorberat, 13-valent) med sina tre extra serotyper ger det bredaste skyddet
mot pneumokocksjukdom bland konjugerade vacciner.1,2 Nu har produktresumén
uppdaterats kring vaccination av prematura barn: Prevenar 13 administreras vid
2, 3, 4 och 12 månaders ålder (3+1-schema).1
polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent
PRE20140120PSE04
Referenser: 1. Produktresumé Prevenar 13. www.fass.se 2. Produktresumé Synflorix. www.fass.se
PREVENAR 13. Rx. Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent. 0,5 ml injektionsvätska, suspension i förfylld
spruta. Pneumokockpolysackarid serotyp 1, 3, 4, 5, 6A, 7F, 9V, 14, 18C, 19A, 19F, 23F om vardera 2,2 μg samt 6B om 4,4 μg. Serotyperna är konjugerade till bärarprotein CRM197 och adsorberad till aluminiumfosfat. ATC-kod: J07AL02. Indikationer: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv
sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos spädbarn, barn och ungdomar i åldern 6 veckor till 17 år. Aktiv
immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae hos vuxna ≥ 18 år och äldre. Användningen av Prevenar 13
skall baseras på officiella Prevenar 13 rekommendationer, där hänsyn tas till såväl betydelsen av invasiv pneumokocksjukdom i olika åldersgrupper
som variationen i förekomst av serotyper i olika geografiska områden. Varningsföreskrifter, begränsningar och information om hjälpämnen hänvisas
till www.fass.se Datum för översyn av produktresumén: 20 november 2013. Prevenar 13 ingår inte i läkemedelsförmånen. Pfizer AB, www.pfizer.se
Pfizer AB 191 90 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
tema
reumatism
Gävleborgs län
Barnreumatologi
på ett litet sjuhus
Hudiksvalls Sjukhus byggdes 1828 och är ett av två akutsjukhus i Gävleborgs län.
I Bollnäs finns ytterligare ett sjukhus med en egen Barn- & Ungdomsmottagning.
Upptagningsområdet är Hälsingland och här bor ca 130 000 invånare. Landskapet
är stort och det är inte ovanligt att en familj som ska ta sitt barn till sjukhuset får
åka fjorton mil, enkel väg. Detta ställer höga krav på planering och tillgänglighet.
P
å Barn- & Ungdomsmottagningen på Hudiksvalls Sjukhus arbetar åtta specialistsjuksköterskor. Alla är barnsjuksköterskor med ytterligare kompetens, bland annat inom
allergi, diabetes, hjärta, onkologi, gastroenterologi samt reumatologi.
Barnsjuksköterskan Britt Hellberg är ansvarig för barnen
med reumatisk diagnos.
Hur är det att arbeta på ett litet sjukhus med denna grupp av patienter?
Spontant skulle jag säga att det verkligen fungerar bra. Förutom
mig själv så har vi två läkare som har hand om denna patientgrupp
och ca fyra gånger per år så kommer Lillemor Berntsson, barnreumatolog från Uppsala Akademiska Sjukhus (UAS). Lillemor
fungerar som konsult till våra ordinarie läkare samt träffar de patienter som har det lite svårare i sin sjukdom. UAS ligger inom
Charlotte Pålsson
Barnbladet
6
barnbladet
nr 3 juni 2014
toppskiktet, enligt undersökningar, när det gäller smärtlindring
och det känns fint att våra patienter får ta del av denna kunskap.
Vad tycker du är viktigt när det gäller sjukvård för barn med reumatisk diagnos?
Att göra rätt insats för varje enskilt barn och familj.Vi, precis som
alla andra, strävar efter att se helheten kring barns besvär, smärta
och sjukdom. Att jobba tvärprofessionellt har stor betydelse för
att kunna ge rätt hjälp. Eftersom många av våra barn har långt att
resa är det väldigt viktigt med planering. Innan vi sänder iväg en
kallelse så ser vi till att även samboka in eventuella besök till sjukgymnast och kurator. Det finns även tillgång till arbetsterapeut.
Behövs prover inför besöket så kan vi även sända remisser till den
lokala hälsocentralen så att resultaten är klara inför läkarbesöket.
Hur ofta och vilka typer av behandlingar får dessa barn?
Under 2013 hade vi ca 25 patienter i Hudiksvall och i Bollnäs
var det ungefär 15 patienter som besökte barnmottagningarna.
De flesta barn kommer ca 2-4 gånger per år. En del mycket of-
Foton: Charlotte Pålsson
Barnsjuksköterskan Britt Hellberg ger lustgas information
inför ledinjektion.
tema
reumatism
Några ord från en pappa i väntrummet: ”Jag har tre barn varav alla har juvenil idiopatisk artrit (JIA). Jag tycker att vården på
sjukhuset är bra. Det är duktig personal och jag känner att vi får den hjälp vi behöver. Så klart skulle jag vilja ha en expert som
jobbade heltid här på mottagningen, men jag är samtidigt glad att den barnreumatolog som kommer hit ett par gånger per år och
träffar mina barn arbetar på ett universitetssjukhus. Vi bor inte så många mil bort men jag är ändå glad att man har bokat in mina
barn på samma förmiddag. Då behöver inte jag vara borta så mycket från jobbet. Det känns viktigt att vården för barn är gratis.”
tare. Det är vanligt att behandla med läkemedel i tablettform och
är det så att patienten behöver injektioner så lär jag upp både
föräldrar och barn i hur de ska gå till väga. Dessa injektioner ges
i hemmet. Infusionsbehandlingar och ledinjektioner ges oftast
på mottagningen.Vid ledinjektioner bedövas först området med
Emla och smärtstillande läkemedel till exempel paracetamol. Det
blir mer och mer ovanligt att vi sätter infart och ger lugnande i
form av Midazolam och smärtstillande Morfin. Lustgas används
ofta och av utvärderingarna som barnen gör kan det utrönas att
de tycker om den. Både att gasen fungerar, ”är skönt” och att man
Barnsjuksköterska Britt Hellberg
Fakta lustgas:
Lustgas/syrgasinhalation (50%N2O/50%O2 )
Färdig blandning ges av sjuksköterska med Guided Association
and Nitrous Oxide (GAN)-utbildning. GAN-metoden innebär bland
annat att den som ger lustgasblandningen, i monologform berättar en visuell saga eller berättelse utifrån en självupplevd positiv
händelse, till exempel om fotboll, att bada eller att resa.
fort blir pigg efteråt. Små barn sövs vid behov.
Har du något tips att dela med dig av till andra kollegor i landet som inte dagligen kommer i kontakt med denna patientgrupp?
Då vill jag verkligen rekommendera Svensk Barnreumatologisk
Förenings hemsida, www.blf.se. Där finns mycket bra information. Bland annat så kan man där se uppdaterad information kring
barnreumatologi och för alla kollegor på BVC och skola finns ett
utmärkt vaccinationsprogram anpassat för barn med till exempel
metrotrexat, som är ett biologiskt levande läkemedel.
*
Barnmottagningen Hudiksvall
Viktigt är att ha ögonkontakt och att övriga i rummet är tysta.
Gasen verkar snabbt, barnet andas i tre minuter innan läkaren
börjar behandlingen.
Gasen går ur kroppen inom en minut.
Information ges om lustgasens påverkan, att den luktar sött, att
man blir trött – men inte somnar, det känns pirrigt i kroppen, man
kan börja skratta och så vidare.
nr 3 juni 2014
barnbladet
7
tema
reumatism
Barn får också reumatism – därför vill vi följa hur barnen mår
Om att mäta livskvalitet hos
barn med reumatisk sjukdom
Varje år insjuknar cirka 180 barn i Sverige i Juvenil idiopatisk Artrit, barnreumatism. Vad som orsakar sjukdomen är till stora delar okänt men troligen krävs en
kombination av ärftlig benägenhet och någon yttre faktor såsom en infektion.
J
uvenil idiopatisk artrit, som ofta förkortas JIA, är ett samlingsnamn för en grupp av sjukdomar som har gemensamt att
en eller flera av kroppens leder blir inflammerade. En inflammerad led ger smärta och stelhet, och kan om sjukdomen inte
bromsas orsaka skada på leden. Sjukdomen, som är vanligare hos
flickor, kan debutera i alla åldrar men det finns en topp i insjuknande i förskoleåldern och en annan i tonåren. Sjukdomen kan
se väldigt olika ut hos olika individer och kan variera från att vara ganska lindrig och begränsad till en led, till att omfatta nästan
varenda led i hela kroppen och vara svårt handikappande. Den
vanligaste formen, den så kallade fåledssjukdomen, drabbar stoChristina Peterson
Doktorand vid
Hälsohögskolan
i Jönköping
8
barnbladet
nr 3 juni 2014
Maria Ekelund
Specialistläkare
inom reumatologi
Jönköping
ra leder, vanligen knän och fotleder och kompliceras ibland av
reumatisk ögoninflammation, uveit. Uveit kan vara symtomfri
och finnas redan vid debuten av ledsymtom och är ibland svårbehandlad och medföra synnedsättning. Detta motiverar att alla
barn med JIA följs av ögonläkare enligt ett särskilt vårdprogram.
Vården av barn och ungdomar med reumatiska sjukdomar har
utvecklats mycket under de senaste årtiondena genom ökad kunskap, utvecklad omvårdnad och tillgång till nya läkemedel. Nästan
all vård sker polikliniskt och omhändertagandet är multidisciplinärt och kräver tillgång till olika kompetenser inom ett team
bestående av barnsjuksköterska med specialkunskap/intresse,
profilerad sjukgymnast, arbetsterapeut och barnläkare. Dessutom
behövs tillgång till kurator och psykolog samt ett samarbete med
ögonläkare och barntandvård.
Moderna läkemedel har revolutionerat behandlingen vid JIA
och kan i många fall bromsa inflammationen och hindra lederna
tema
reumatism
”Moderna läkemedel har revolutionerat behandlingen vid JIA och kan i många fall
bromsa inflammationen och hindra lederna från att skadas. En tidig och viktig del i
behandlingen är injektioner med kortison i de drabbade lederna och
då används ibland lustgas som smärtlindring.”
från att skadas. En tidig och viktig del i behandlingen är in- mottagningen kan besvara frågorna på en mottagningsdator eljektioner med kortison i de drabbade lederna och då används ler IPad. När sedan vårdgivaren öppnar registret kan resultatet
ibland lustgas som smärtlindring. Många barn med JIA behöver hämtas och visas för barnet och föräldrarna. I registret finns en
någon långverkande antireumatisk
översiktssida där flera mätvärden prebehandling och det vanligaste är mesenteras, till exempel den aktuella betotrexate som ges som tabletter eller
handlingen, när den sattes in och hur
subkutan injektion en gång per vecka.
barnet har skattat sin livskvalitet och
De vanligaste biologiska läkemedlen
funktionsnedsättning i leder.
är TNF-hämmarna som ges som
Även den professionella bedömsubkutan injektion varje eller varanningen av antal påverkade leder som
nan vecka. Till följd av utvecklingen
görs visas här, vilket gör att översikten
som skett har behovet av protesopeinnehåller alla de data som behövs för
rationer på grund av förstörda leder
att få en helhetsbild över hur det är just
glädjande nog nästan helt försvunnit
nu, men också hur det har varit tidigabland barn och ungdomar.
re.Än så länge finns bara versionen för
För att följa utvecklingen av alla de
de äldre barnen (8-18 år) av DISABnya behandlingsmetoder som nu står
KIDS upplagd i web-modulen.
till buds, är det viktigt att samla kunI ett forskningsprojekt som iniBeroende på graden av inflammation och var den är belägen,
skap om detta utifrån flera perspektiv. får man oftast kortisondroppar och droppar som vidgar pupiltierats av landstinget i Jönköpings
len under ett par veckor
Genom att mäta och följa barn och
län (Futurum) och Hälsohögskolan i
ungas hälsorelaterade livskvalitet före, under och vid förändring Jönköping så utvärderas införandet av DISABKIDS i kvalitetsreav behandlingar kan vi erhålla en bild av i vilken omfattning gister, där bland annat barnreumaregistret medverkar. Barn melbarnet upplever påverkan på det dagliga livet.
lan 8-18 år intervjuas om sina erfarenhet av att besvara DISABI det nationella kvalitetsregistret för barn med reumatiska KIDS och hur de tycker det är att prata om resultatet under sitt
sjukdomar som funnits sedan 2009 samlas data på ett stort antal mottagningsbesök. Barnen är så positiva, de säger att de är ganska
patienter. Redan idag vet vi mycket om i vilken omfattning de vana vid att svara på frågor och att det underlättar när man får
moderna läkemedlen används och hur påverkade barnens leder svara på dator. Vi är också intresserade av hur de olika vårdgiär. Det som hittills har saknats är mätning av barnens livskvalitet. varna (läkare och sjuksköterskor) använder sig av DISABKIDS i
Därför har styrgruppen för kvalitetsregistret beslutat att börja an- samtalet med barnet. Det finns en hel del forskning som visar på
vända en enkät som mäter hälsorelatebåde positiva och negativa aspekter av
rad livskvalitet hos barn med kronisk
att använda ett strukturerat instrument.
sjukdom. Enkäten heter DISABKIDS
I Nederländerna har det gjorts forskoch består av 37 frågor som bland anning på barn med reumatism där ett liknat rör vardagen, om kompisar, skola
nande sätt har utvecklats. Studierna vioch fysisk förmåga. DISABKIDS har
sar på mycket positiva resultat, både från
utvecklats i ett europeiskt projekt, där
professionernas sida och från patienter
bland annat Sverige deltagit. Ett stort
och föräldrar. Inom några år kommer
antal intervjuer med barn och unga
vi att ha ökat vår kunskap om hur barn
genomfördes och sedan utvecklades
med reumatisk sjukdom mår och kanfrågorna. Dessa har sedan testats och
ske ännu bättre behandling kommer att
validerats i alla de deltagande länderstå till buds.
na. DISABKIDS har också utvecklat ett formulär med 6 frågor
Att involvera barnet och familjen mer och även beakta livssom besvaras med olika glada och mindre glada gubbar, så kal�- kvalitet är en viktig aspekt i vården, vilket blir extra tydligt vid
lade Smileys. Denna version är utvecklad för barn mellan 4 och vården av barn och ungdomar med reumatism. Kvalitetsregist7 år. Mer information om DISABKIDS finns att läsa på www. rens syfte är att förbättra vården och vi tror att registret kan andisabkids.org. Det finns även sjukdomsspecifika frågor för att vändas på många olika sätt. Ett sätt är att samla data för att lära
öka kunskapen om hur svår sjukdomen upplevs och hur barnet oss mer om hur det är att leva med sjukdomen och effekten av
tycker att sjukdomen påverkar honom eller henne.
olika typer av behandlingar. Ett annat sätt är att sammanfatta och
Svenska barnreumaregistret har genom ett samarbete med utvärdera den vård som varje specifik enhet levererar. Genom att
andra barnregister varit med och tagit fram en web-modul för jämföra de enheter som har bra resultat kan vi läras oss av varandra
DISABKIDS. Det innebär att barnet strax före sitt besök på och tillsammans vara med och utveckla vården.
*
nr 3 juni 2014
barnbladet
9
tema
reumatism
Svenska barnreumaregistret
Jag är den stolte registerhållaren för Svenska barnreumaregistret som startade 2009. Det
är en rolig men inte så enkel uppgift att få alla med på tåget så att alla barn och ungdomar med barnreumatisk ledsjukdom följs i registret. Jag brukar säga att ”du som patient
har rätt att få vara med” och att ”du som vårdgivare har rätt att få använda detta register
som vill vara busenkelt och snabbt bidra till bättre och effektivare vård”. Det bästa är om
alla arbetar papperslöst direkt i registret.
Täckningsgrader
Antalet patienter som är med stiger snabbt och för närvarande
är över 1600 patienter med i registret med en täckningsgrad av
ca 60% av alla patienter under 18 år med juvenil idiopatisk artrit (JIA, reumatisk ledsjukdom, ledgångsreumatism hos barn).
Bo Magnusson
Registerhållare
Barnreumatolog
Astrid Lindgrens barnsjukhus
Stockholm
10
barnbladet
nr 3 juni 2014
Nästan alla barnkliniker är med på banan. Några har inkluderat
troligen alla JIA-patienter medan några inte har kommit igång.
Vi har mer än gärna kontakt med alla som vill ha kontakt eller
supportbesök.
tema
reumatism
på varje klinik har en nyckelroll. Det gäller att ta ansvar för att
registret fungerar på bästa och enklaste sätt lokalt och ingen har
sådan ordning och reda som sjuksköterskan. Hen måste förse sig
med ett prioriterat uppdrag att ansvara för lokalt registerarbete
från chef och från ansvariga läkare men sen finns det alla möjligheter att göra det till en värdefull och rolig del av jobbet.
Betydelse för alla i reumavården
Det första delmålet är att ha med alla patienter med s k biobehandling, cytokinmodifierare, och där är vi nästan i mål. Täckningsgraden jämfört med läkemedelsregistret och patientregistret
är över 80 %. Det andra delmålet är att inkludera barn med JIA
utan biobehandling, ett mål som ligger längre bort än det första.
Läkaren följer den individuella patienten. Det finns all anledning
för sjuksköterskan, fysioterapeuten, arbetsterapeuten att börja använda registret i vardagen utifrån olika perspektiven. Patienten
blir delaktig i vården med bättre konkordans som brev på posten.
Verksamhetschefen får tillgång till data för kvalitetsbokslut och
vettiga prioriteringar. Tandvården som ansvarar för käkledskontroller kan få bättre underlag för sina åtgärder och vi kan gemensamt förbättra vårdprogrammet. Läkemedelsbolagen kan genom
registret ta ansvar för hur läkemedel används med systematisk registrering av biverkningar vilket är ett krav från läkemedelsverket.
Ögonläkarna registrerar i samma register
Det är svårare att fortlöpande fånga in beskrivningar på hur sjuk
patienten är och upplever sig vara. Patientens egen registrering
via surfplatta eller dator före och mellan besök underlättar och
berikar. Vårdgivarens kontinuerliga vana att använda registret vid
alla vårdkontakter ger snabbt en bättre datafångst och fylligare bild.
Alla barn med JIA skall gå på ögonkontroller för att i tid diagnosticera och behandla uveit, inflammation i regnbågshinnan, som
annars kan ge livslång synpåverkan. Ögonläkarna har en egen del
i registret vilket gör att vi ser varandras data med betydligt säkrare vård som följd. Dessutom kan vi systematiskt följa upp vården
och förbättra vårdprogram.
Kliniskt beslutstöd
Olika vård i landet
Den grafiska översikten ger en snabb översikt hur patienten mår
i förhållande till given behandling.
Vården är olika i landet. Reumateamen har ibland ingen ansvarig sjuksköterska och ibland saknas reumaansvarig fysioterapeut
eller arbetsterapeut. Kompetensnivån är skiftande.Två olika målbilder kan vara basala respektive avancerade kompetensnivåer för
barnreumavård. Jag har gjort ett förslag som kan användas i det
lokala kvalitetsarbetet.
Basal kompetensnivå
• Profilerad ansvarig barnläkare
• Tillgång till sjukgymnast
• Tillgång till arbetsterapeut
• Tillgång till kurator
• Använder kvalitetesregister
Den delen av registret är alltmer integrerad i journalsystemen
och vi jobbar på att i så hög grad som möjligt få dataöverföringar automatiskt med minimala behov av dubbelregistreringar. Inloggning i registret via journal, ”singel sign on, uthopp”, kan fixas
men kräver en beställning till leverantören av datajournalen. Den
generella lösningen genom Nationella tjänsteplattformen rycker
allt närmare så att alla journalsystem och kvalitetsregister i Sverige kan prata med varandra.
Sjuksköterskans roll
Avancerad kompetensnivå
• Barnreumatolog med nationell basutbildning
• Reumaansvarig sjuksköterska
• Reumaansvarig sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator
• Psykolog knuten till verksamheten
• Ortoped knuten till verksamheten
• Handkirurg knuten till verksamheten
• Samarbete med smärtteam
• Tillgång till lustgasanalgesi
• Tillgång till narkos
• >70 patienter med JIA
• >50 % patienter med JIA kvalitetsregister
• >80 % patienter med bio-behandling i kvalitetsregister
8
Det blev snabbt uppenbart att en registeransvarig sjuksköterska
nr 3 juni 2014
barnbladet
11
tema
reumatism
Den farmakologiska behandlingen i landet är olika både beträffande hur många patienter som får cytokinmodifierare och vilken typ av behandling som ges. Län med lägst frekvenser har inte registrerat alla patienter men övriga har registrering som bättre är överensstämmande med verkligheten. Det är inte säkert att
den som ger mest gör mest rätt eftersom det är oklart hur många
patienter som får medicin i onödan och vem som borde ha fått.
Eftersom medicinen ofta kostar över 100 000 SEK per år och patient är det viktigt att vi tar ett ökat ansvar för hälsoekonomi, utan
att ge avkall på patientens individuella behov av bästa behandling.
Eftersom sjukdomen varierar över tiden blir medelvärden av JADAS beroende av hur många mättillfällen som är gjorda. Skillnader mellan vårdgivare kan ofta förklaras av olika täckningsgrader och flitighet med registrering av besök. Läkemedlens effekter, patientgrupper och könsskillnader kan dock beskrivas utan
att man försöker göra alltför långtgående jämförelser. Man kan
också se hur snabbt patientgruppen förbättras från insjuknandet.
Patientens register – hälsa och livskvalitet
Patienten registrerar själv direkt i registret via dator eller surfplatta med hjälp av olika formulär för att beskriva hur man har det.
Hälsa och livskvalitet är minst lika viktigt som grad av sjukdom.
Upplevd hälsa skiljer sig inte sällan från vårdgivarens bedömning av sjukdomsgrad och smärtan kan leva ett eget liv. Sjukdomen påverkar livskvalitet som i sin tur kan bero på andra saker i
livet, vilket i sin tur har betydelse för hur framgångsrik behandling och omhändertagandet är. Vi har med frågan ”Känner du dig
förstådd av dom som vårdar och behandlar dig?” gjort ett första försök att fånga upplevelsen av vården.Vi vill ge patienten personlig
återkoppling i form av anpassade översikter som de själva kan se,
men där är vi inte i mål än.
Internationell samverkan
JADAS
En grundläggande fråga är om registret kan beskriva hur sjuk
patienten är.Vi använder måttet JADAS, juvenile arthritis disease
activity score, vilket ger ett värde som sammanväger läkarens bedömning av sjukdomsaktiviteten, antalet inflammerade leder, laboratoriemässig inflammatorisk aktivitet och patientens uppfattning av sin sjukdoms svårighetsgrad. JADAS-27 grundar sig på 27
definierade leder medan JADAS-10 eller JADAS-71 grundar sig
på tio respektive 71 leder.
JADAS-27
Inflammerade leder 0-27
Läkarskattning
0-10
Patientskattning
0-10
SR eller CRP
0-10
SUMMA0-57
SR-score = (SR -20) /10
CRP-score = (CRP10)/10, max 10
Sällsynta sjukdomar och nya behandlingar kräver internationell
samverkan för att vi snabbare skall kunna se vad som är bra och
vad som ibland är riskfyllt. I Europa och Amerika finns flera JIAregister som kan samverka till allas fromma med hänsyn tagen till
lagar och regelverk. Det är uppfordrande att hitta lösningar så att
vi inte fastnar i revirbevakande egenintressen.
Hemsidan
Vi har tillsammans med patienter och föräldrar utvecklat en hemsida www.barnreumaregistret.se som vill vara en portal inte bara
för registret utan även för barnreumatism i bredare bemärkelse.
Där finns information som riktar sig inte bara till vårdgivare utan
också patienter, föräldrar och andra personer som av alla möjlig
skäl söker vettig och kvalitetssäkrad information. Den innehåller också intervjuer och länkar till sådant som kan öka förståelsen för hur det är att ha reumatisk sjukdom när man är barn eller
ungdom.Via hemsidan kan man logga in i registret och där hittar
man årsrapporter och annan information.
Forskning - alla projekt välkomnas
Kvalitetsregister beskrevs för några år sedan som en guldgruva
vilket ledde till en stor satsning finansiellt från staten. Vår gruva
var tom för några år sen men innehåller nu alltmer ädla metal�ler. Återkoppling på alla nivåer från registret bidrar till kvalitetsutveckling. Det är nu dags att börja använda registret lokalt eller
nationellt – stora som små projekt, omvårdnad, hälsoforskning,
hälsoekonomi, utvärdering av behandlingar eller epidemiologi.
Man kan studera enstaka registrerade variabler eller helhet. Det
finns hur mycket som helst att hitta på. Projekt som använder nationella data kräver tillstånd från registrets styrgrupp förutom beslut som kan behövas från etikkommitté om arbetet skall resultera
i vetenskapliga publikationer.
Hoppas att du med dessa rader kan bli inspirerad till arbete
med kvalitetsregister som inte belastar, utan istället berikar, förbättrar och underlättar vården.
*
12
barnbladet
nr 3 juni 2014
Isosource® Mix innehåller riktig mat
Ingredienserna i Isosource® Mix
är hämtade från kostcirkeln.
Isosource® Mix
Isosource® Mix är den enda sondnäringen på den svenska marknaden som innehåller riktig mat och
det kan bidra till att toleransproblem minskar. Innehåll av riktig mat kan också innebära en känslomässig fördel.
Isosource® Mix innehåller riktig mat och det uppskattas av patienter, anhöriga och sjukvårdpersonal1.
www.nestlehealthscience.se
Kundservice: 020- 780020
1. Enkätundersökning presenterad i broschyren ”Isosource®Mix. När patienterna har svårt att tolerera vanlig
sondnäring”. Nestlé Health Science 2013. OBS Kan beställas via kundservice – 020-78 00 20.
N O U R I S H I N G P E R S O N A L H E A LT H
tema
reumatism
Teamarbetet
runt barnet,
ungdomen och
familjen med
barnreumatisk
sjukdom
Eva Sandstedt
Specialist i Pediatrisk Sjukgymnastik, med.lic.
Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus
41685 Göteborg
eva.sandstedt@vgregion.se
14
barnbladet
nr 3 juni 2014
U
nder de senaste 20 åren har den medicinska be-
handlingen av barn och ungdomar med reumatisk
sjukdom rönt stora framgångar. Biologiska mediciner kan nu motverka leddestruktion, sjukdomsaktivitet och
rörelsebegränsningar. Men medicinerna kräver regelbundna kontroller av både lever och njure. Barnen och ungdomarna behöver komma till sjukhuset för att få mediciner i
sprutform. Många barn och ungdomar har stora svårigheter att komma över spruträdsla och särskild hjälp och bearbetning kräver insatser.
Då den medicinska behandlingen har förbättrats är det
alltmer ovanligt med s k ”synliga” tecken på ledsmärta.
Många barn rapporterar idag smärta, nedsatt mental hälsa,
nedsatt allmän hälsa, dålig självkänsla och dålig självuppfattning. Debut av sjukdomen har framför allt två sk ”peakar”¸
dels i 0-4 års ålder, dels i prepuberteten. Detta påverkar
naturligt hur sjukdomen accepteras och hur man hanterar
en ny situation i livet. Det lilla barnet behöver hamna i
bra dagliga sammanhang med lek och spela med jämnåriga
medan deras föräldrar kan hamna i svåra situationer över
hur sjukdomen ska komma att te sig med oro för framtid
m m. Ungdomen som drabbas mitt i ungdomsåren med
mycket fysisk aktivitet, med tonårsproblematik kring sitt
eget varande att inte vara som sina jämnåriga och att inte
längre kunna vara framgångsrik i sin sport. Här krävs stöd,
coaching, stödjande samtal för att känna att man duger, för
att bli självständig ungdom och för att hitta copingstrategier
att klara av sin nya situation.
Barnets och ungdomens väg genom sjukvården från diagnosticering till hanterbar situation kan beskrivas enligt
följande:
• Med start hos läkaren som genom provtagning, olika
remissförfarande, uteslutande av annan sjukdom, kan sätta
diagnosen.Vägen till diagnosticering kräver provtagningar,
väntan för patienten, väntan att inte få mediciner som är
verksamma och smärta som bidrar till oro. Doktorn träffar
man mer tätt under det första året för att då få rätt bedömning av sin reumatiska sjukdom och för utvärdering och
insättande av mediciner. Vanligt är också att få lokala kortisoninjektioner.
• Sjuksköterskan spelar en stor roll som spindeln i nätet
och är den som oftast har mest och flest kontakt med både
patienten familjen och teamet. Sjuksköterskan kontrollerar
mediciner, lär ut injektion, fångar upp familjens situation
och finns till för telefonrådgivning och samordning av tider.
• Fysioterapeuten (tidigare sjukgymnasten men med
samma funktion) ingår tidigt i bedömning av ledrörlighet,
muskelfunktion, smärta, fysisk aktivitetsnivå och delaktighet. Vidare undersöks och utvärderas fysisk funktion och
förmåga i skolan och på fritiden och bedömning angående
behandling och träning; rörlighet, smidighet och styrka. Fysioterapeuten behöver vägleda, motivera och coacha barn
och ungdomar att vara fysiskt aktiva. Om så krävs underlätta/organisera delaktighet i fysisk aktivitet i skolan och att
ge information och guida gymnastiklärare.
reumatism
hospice
tema
Arbetsterapeuten utför bedömning av funktion i vardagen
i skolan och på fritiden och bedömer behov av avlastande handledsstöd och kan med fysioterapeut göra förskole-/skolbesök.
En god handfunktion är viktigt för att kunna vara självständig.
Skolarbetet kräver mycket handfunktion och många barn och
ungdomar rapporterar svårigheter att hinna med i skolan, Tekniska hjälpmedel med datorer har underlättat, men kvarstår gör
stelhet och smärta som hindrar optimal funktion.
• Kurator stödjer främst familjen i kris och stödjer barnen
och i samråd med läkare stöds familjen ekonomiskt med möjlighet till ersättning från arbetet för att sköta och hjälpa sina barn.
Kuratorn ger samtalsstöd till föräldrar och har även kontakt med
sociala myndigheter. I samarbeta med övriga i teamet kan olika
samtalsgrupper drivas.
• Psykologen presenteras oftast efter en tid men ska ses som en
självklar resurs. Psykologen kan ge stöd och vägledning till föräldrar
angående förhållningssätt gentemot barnet och för eget stöd i en ny
situation med ett sjukt barn. Ungdomar som insjuknar i en tid då
banden till föräldrar börjar släppa blir plötsligt beroende och osjälvständiga. Att dels vara i tonårskris, dels få en diagnos kräver många
gånger stödsamtal och hjälp att hitta strategier för att hantera detta.
Psykologen fungerar som stöd till övriga i teamet och ger vägledning i olika situationer. Psykologen har även att stödja barnets
och familjens välbefinnande. Välbefinnande består av självkänsla,
smärta, allmän hälsa, självuppfattning gentemot sig själv relation till
kompisar och i relation till skolsituationen
Teamet följer ofta barnen och familjerna genom uppväxttiden
och behöver generellt ha kunskap och förståelse om hur barn
reagerar i olika åldrar och i olika situationer. Hur barnet reagerar i ansträngda situationer är beroende av dess ålder, kön, kognitiva utvecklingsnivå, tidigare sjukhusupplevelse, familjens erfarenheter av sjukhus, att få sprutor och av att ha förståelse för
kulturella skillnader.
• Teamet behöver ha kunskap om sjukdomens olika skeden
och det är därför angeläget att det förutom läkare finns sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer och psykologer med specialkunskap för att kunna stötta och ge rätt insatser
under de olika faserna av sjukdomen.
• Teamet har regelbundna konferenser. Man har informationskvällar för ökad kunskap om mediciner och verksam behandling.
• Teamet ska då barnet kommit upp i 15-16-åldern, ha påbörjat en överföringsprocess som förberedelse till överföring till
vuxenvården.
• Teamet fortbildar sig regelbundet: Läkargruppen har egen
fortbildning. För övriga i teamet: sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, kuratorer och psykologer hålls nätverksträffar.
Nätverksträffarna har till syfte att likrikta behandling i hela landet,
sprida och utveckla kunskap. Nätverksträffarna har en gemensam
samling för att också driva yrkesspecifika frågor och ärenden.
Med de nya biologiska medicinerna har sjukdomen minskat
negativa effekter på leder, muskler, benmassa då fler barn kan vara
fysiskt aktiva. Det visar sig att barn och ungdomar med JIA klarar
av att utföra mer krävande fysisk aktivitet: belastningskrävande
hopp med hopprep, muskelstyrka med vikter och kardiovaskulär träning. Detta innebär att kraven på fysisk aktivitet ökar och
barnen jämförs med friska jämnåriga. Stor vikt läggs vid att förändra levnadsvanor, coacha och stimulera för att förbättra hälsa.
Rekommendationer angående fysisk aktivitet finns: 60 minuters
daglig fysisk aktivitet för friska barn, 30 minuters daglig fysisk
aktivitet för barn med JIA, daglig aktivitet, styrketräning rekommenderas och några restriktioner anges inte. Fysisk aktivitet på
recept (FAR) kan t ex skrivas ut av alla som har en legitimation.
Det innebär att ungdomarna kan söka sig till aktiviteter tillsammans med sina kamrater, träning blir en del i vardagen, man kan
umgås mer med sina kamrater och besöken till sjukvården minskar förhoppningsvis. Barn och ungdomar med JIA behöver trots
god medicinering regelbundet få stöd och uppmuntran till fysisk
aktivitet och träning för att nå och bibehålla hälsa och välbefinnande.
Men samtidigt behöver teamet uppmärksamma de barn och
ungdomar som inte kan hantera sin situation. Tonårstiden där
ungdomen ska bli självständig och identitetsutvecklas och det
yngre barnet med 9-årskrisen behöver uppmärksammas. På
många mottagningar bedrivs samtalsgrupper för de ungdomar
som behöver det. Ett hälsoformulär om välbefinnande, DISABKIDS, planeras att användas för alla barn med JIA för att fånga upp
barns hälsa och välbefinnande och för att kunna ge stöd då det behövs. Ungdomarna behöver bättre förberedas inför överföring till
vuxenvården. Överföringsformulär behöver introduceras. Detta
är ett arbete som teamet tillsammans arbetar med.
Modellen ICF (Internationell klassifikation om funktion och
hälsa) ger en tydlig bild av teamets olika insatser och förutsättningar för att barn och ungdomar ska få en bra vård och ett bra
omhändertagande:
*
nr 3 juni 2014
barnbladet
15
gästskribenten
Glada Hudik-teatern
Vi är olika men lika. Lika men unika
S
verige var det första landet i världen som grundade ett
rasbiologiskt statligt institut, 1921 i Uppsala. Det hade nära kontakter med tyska rasforskare, som sedan kom att arbeta för Tysklands nazistregim.
Monica, mamma till Mats ”ICA-Jerry” Melin som i dag
har 600 000 fans på Facebook, berättade för mig att när hon 1969
födde Mats så fick hon inte in sin bebis i salen. Istället fick hon
adoptionspapper eftersom hon hade fött ett monsterbarn.
När Mats 45 år senare gör entré på Läkerol arena inför 3000
barn så skriker de som om det vore One Direction som äntrat
scenen. Mats är idol, en förbild och en man ser upp till. Han är
långt ifrån perfekt men han är på riktigt. Jag känner att vi har gjort
skillnad. En jäkla skillnad!
Min krönika handlar om en resa. Både en yttre och en inre
resa. Och under resans gång, ta dig tid att fundera över vad just
det betyder för just dig.
Jag måste nypa mig i armen då och då för att försöka förstå
vad vi har skapat. För att citera en av våra skådespelare: ”Jag är så
glad för min skull”.
Det är jag också.
Det vi har gjort tillsammans är något fantastisk. Jag tror inte att
framgång har med tur att göra. Framgång har med hårt arbete och
Pär Johansson
Grundare och verksamhetsledare för
Glada Hudik-teatern
16
barnbladet
nr 3 juni 2014
passion att göra. Det är lätt att basunera ut att är du med i Idol så
blir du en stjärna.Verkligheten ser inte ut så. Det har tagit oss 18
år att nå dit vi är idag och vi är ändå bara halvvägs.
Resan med Glada Hudik-teatern har sedan starten 1996 varit
som att resa till ett helt nytt land.
Vi mötte motstånd i början och det var svårt att hitta rätt väg.
Folk förstod oss inte och vi kände inte igen oss. Men vi stretade
på och till slut togs vi emot med öppna armar vart vi än kom.
Nu är vi med i gänget. En accepterad del av samhället.Vi är olika
men lika. Lika men unika.
Att utvecklingsstörda står på scen eller medverkar i reklamfilmer är inget konstigt i vårt land.
Men vi har inte kommit fram till målet än.Vi reser vidare.Vårt
uppdrag är att förändra hela världens sätt att tänka, se och förhålla
sig till utvecklingsstörda.
Glada Hudik-teatern är inte en manifestation mot något, det är
en manifestation för något. För ett Sverige där alla är lika mycket
värda och där allas förmågor tas tillvara på bästa sätt. Det handlar
inte om politik eller retorik – bara om en övertygelse om att det
finns mycket mer vi kan göra, och att alla kan hjälpa till på sitt sätt.
Integration och mångfald är slitna begrepp inom svensk politik. Ord som går in genom ena örat och ut genom det andra just
för att det känns som tomma ord.
Företag och organisationer bjuder in föreläsare (inklusive
mig själv) för att vi ska prata om mångfald. Men vad händer i
praktiken? Många skyller på kommunen, regeringen och statsministern. Det är deras fel att vi inte klarar av att inkludera och
tema
Foto: Pär Trané
uppmuntra mångfald.
Men det är ju i själva verket upp till oss själva! Till dig och mig.
Vi som bor i vårt fantastiska land har många rättigheter, men vi
ska inte glömma att vi har skyldigheter.
Det är farligt att generalisera och prata om grupper som om
de vore stöpta i samma form. Man kan till exempel inte prata
om utvecklingsstörda, invandrare eller svenskar som homogena
grupper. Det är ju i själva verket tvärtom.Varje människa är unik
och har en unik förmåga.
Vi är lika men unika.
Lika och unika med ett ansvar!
Som normalstörd vuxen känns det viktigt att kunna visa att
man kan klara sig själv, att man är stark nog att vara oberoende
och självständig. Alla vet att dagar kommer då orken tryter men
de ska helst inte synas eller märkas. De gråa dagarna ägnar vi ofta
de sista krafterna till att hålla skenet uppe, istället för att be någon
om lite hjälp.
I Glada Hudik-teatern är frågorna aldrig långt borta. Om någon undrar över något frågar man helt enkelt. Om någon vill ha
hjälp, ber man om hjälp. Om någon vill ha en kram, ja, då ber
man om en kram, som om det vore det mest naturliga i världen,
och det kanske det egentligen är också?
Ingen i hela världen klarar sig själv, det ligger en speciell sorts
styrka i den vissheten om man bara vågar leva med den.
Jag har fått kritik för jag alltid vill att vi ska försöka klättra
högre. Fallet blir tyngre då. Men med insikten att de du möter på
vägen upp möter du även på vägen ned så tror jag att ju högre am-
gästskribenten
bitionsnivå desto finare utsikt. Och vår klättring har bara börjat.
Jag och hela ensemblen vill säga tack till alla er som alltid trott
på oss och gett oss support. Vi vill tacka till alla som ställt krav.
Vi vill tacka föräldrar, syskon och anhöriga som alltid funnits där
både i medgång och motgång.Vi vill tacka alla som har lyssnat.Vi
vill även tacka de belackare som försökt störta oss. Er destruktivitet och okunnighet har gett oss styrka och tro på att de vi gör
är rätt, att det utvecklar och förenar människor och därmed gör
världen lite bättre.
Jag vill avsluta med ett brev jag fick från en syster som skriver
om brodern hon aldrig fick lära känna.
”Jag tänkte på min mamma när ni berättade om hur det var ”förr”
när man fick ett barn som inte riktigt var som alla andra. 1954 fick hon
en efterlängtad liten pojke som visade sig ha vattenskalle.
Hemska visioner målades upp om hur detta barn skulle bli och hon
fick inte heller ha honom hos sig. Efter två dagar kommer läkaren in på
rummet och meddelar att pojken är död. Innan han gick vände han sig
om och sa ”Nu hade ni tur fru Rönngren!” Dessutom fanns en underlig
”regel” att eftersom lille Anders inte var döpt så fick de inte sätta hans
namn på gravstenen.
Otroligt att det har gått till så för inte alltför länge sedan. Upplevelsen
i sig var naturligtvis fruktansvärd och läkarens ord var något mamma
aldrig kom över.
Efter detta bestämde sig mina föräldrar för att inte försöka skaffa fler
barn, men tji fick de för sen kom jag! Haha!
Lycka till med framtida föreställningar och era fina skådespelare!”
Bästa hälsningar Karin Lundgren”
*
Den som väntar på
någonting gott...
Läs mer på: www.nutramigen.se
...behöver inte alltid vänta länge
Nutramigen* LGG®:
Studier har visat att ca 80 % av alla spädbarn med komjölksallergi utvecklade tolerans för komjölk inom 12 månader1,2
Vanligtvis har 85-90 % utvecklat tolerans först vid tre års ålder3
Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500
Box 10302, 434 24 Kungsbacka
Referenser: 1. Canani RB et al. J Pediatr 2013;163:771-777.
2. Berni Canani R et al. J Allergy Clin Immunol. 2012;129:580-582.
3. Høst et al. Ann Allergy Asthma Immunology 2002;89:33-7.
*Varumärke tillhörande Mead Johnson & Company, LLC. © 2014 Mead Johnson & Company, LLC.
Alla rättigheter förbehållna. LGG® och LGG® logotyp är registrerade varumärken tillhörande Valio Ltd, Finland.
VIKTIGT: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist.
Material avsett för sjukvårdspersonal.
Nytt utseende,
samma innehåll
genus
Att skapa jämställdhet
på familjecentralerna
tema
Östersund och Frösön
M
öt Lisa Fröst Björnsdotter och Gunnel Holmqvist! Lisa arbetar som psykolog på Föräldrabarn hälsan
i Östersund där Gunnel är samordnade BHV sjuksköterska. Tillsammans har de ruskat om jämtlänningar, utmanat cementerade föreställningar om föräldraskap och skapat genus som i
sin tur skapar jämställdhet.
Låter det kaxigt? Eller en smula förvirrande? Vi kanske ska ta
det från början?
Genusarbetet föddes ur en gnagande känsla av att något inte stod
riktigt rätt till på Centrala mödra/barn hälsovården i Östersund:
Lisa: Vi har ett uppdrag att stötta föräldrar i sitt föräldraskap, det
är det uppdraget vi har, men av alla remisser som vi fick på vuxna
om föräldrastöd var det bara tre procent som var till män. Och då vi
satt vi där med mamman och kände att vi inte kom någonstans…
för man är ju människor i sitt föräldraskap och man måste vara två
för att göra en förändring. Och då blev det så tydligt att vi inte
gjorde det som vi hade i uppdrag att göra, att stötta föräldrar. Vi
stöttade mammor. Och risken med det är att vi förstärker synen på
att det är mammor som är viktigast, att det är de som behöver stödet,
de som står närmast barnet och de som är viktigast.
Men för åtta år sedan, 2006, fick Lisa en ny kollega, Emma
Knutsson, som hade gjort sin examensuppsats på psykologutbildning om genus och bemötande inom vården. Och hon hade förPernilla Nylén Gallagher
sjuksköterska Neo Vaggan i Kalmar
18
barnbladet
nr 3 juni 2014
Gunnel Holmqvist och Lisa Fröst Björnsdotter
mågan att sätta fingret på Lisas känsla:
Lisa: Det här som man kände innan att det känns inte riktigt
bra, det känns inte riktigt rätt… som hur vi pratade i fikarummet.
Vi pratade på ett annat sätt. Eftersom det är en väldigt kvinnodominerad arbetsplats så kunde man prata lite mer om hur män är
eller hur kvinnor är. Men Emma hade verktygen genom att hon
hade genusvetenskap. Och hon kunde tydligt visa att ”så här är
det inom vården men det finns sätt att jobba med det här!” Sen
tittade vi på våra styrdokument och det är ju jättetydligt.. att fokus ska ligga på föräldrar, inte mammor.Vi har Barnkonventionen
med barnens rätt till nära och trygga relationer till båda föräldrarna.
Den Europeiska deklarationen för jämställdhet som Jämtlands läns
landsting har skrivit under, och Hälso- och Sjukvårdslagen förstås,
om god hälsa och lika vård på lika villkor. Och det var ju det vi såg
tema
Genusprojekt Östersund
att vi inte följde, vilket var en väldigt tydlig
utgångspunkt för oss!
Sagt och gjort. Med styrdokumenten i
ryggen och en stor portion entreprenörskap sökte kollegorna pengar för att genomföra ett genusprojekt. Både Länsstyrelsen och Landstinget såg värdet i detta och
nappade med en gång. Pengarna räckte till
en halvtidstjänst i tre år som Lisa och kollegan delade på. Projektet kunde börja!
Lisa: Vi började med ett utbildningskoncept där vi jobbade mycket med reflektioner enligt en metod som heter minnesarbete, där man får skriva ett minne utifrån
sin egen barndom, om sina egna erfarenheter. Just det här att titta på när jag eller någon
nära mig har blivit behandlad utifrån kön
istället för som individ, och så diskuterar
man det här och analyserar det i grupp med
syftet att lyfta det från en personlig nivå till
en strukturell nivå för att få syn på sina egna
föreställningar.
Pernilla: …föreställningar?
Lisa: Ja, det var bl a en SOU rapport om
föräldraskap som vi utgick från när vi startade det här projektet - SOU 2005:73. Där
står det att för att klara vårt uppdrag behöver vi inte ha andra regler och vi behöver
inte ha en annan lagstiftning än den vi har.
Men vi behöver tydliggöra våra föreställningar kring kön och föräldraskap. Vi behöver titta på vad vi har för föreställningar.
Så vi tittade mycket just på den här bilden
av föräldraskap där mamma är närmst barnet och pappan är stöttande bakom och att
pappans relation till barnet går via mamman
och det är inte det vi ska stötta utan vi måste
ligga i framkant och stötta föräldrar till ett
jämställt föräldraskap.
Pernilla: Hur gör man det, när de här
rollerna känns så cementerade?
Lisa: Vi får ju göra det utifrån vad vi kan
eftersom det är mycket i samhället som styr
det här, Men vi har en ganska så unik position.Vi träffar föräldrar när de är på väg att
bli föräldrar och kan stötta dem att börjar
diskutera de här frågorna…
Pernilla: …innan…
Lisa: Ja, innan de blir föräldrar. Så vi utarbetade också, i det här projektet ett koncept
som heter ”nio föräldraråd” och det är ju
meningen att barnmorskorna under möd-
Deltagare – Familjecentralspersonal
Upplägg:
• 3-5 träffar per grupp varannan
eller var tredje vecka
• 2,5-3 h per träff
• 7-15 personer / grupp
Innehåll – blandat teori och egen
reflektion
• Värderingsövning
• Genusföreläsningar
• Genusspaningar
• Minnesarbete
• Rollspel
rahälsovårdstiden ska ta upp de här frågorna
om t ex sömn, städning, föräldraledighet både för att höra hur de här föräldrarna har
tänkt runt de här ämnena, men också passa
på att lyfta de strukturella problemen som
finns.
Pernilla: För att i första hand medvetandegöra…
Lisa: Ja, medvetandegöra. Sen måste
föräldrar ta sitt eget beslut utifrån vad som
passar dem bäst, det kan ju inte vi veta. Alla
har olika förutsättningar men vi kan hjälpa
dem att ta ett medvetet beslut.
Gunnel: För det är viktigt att de tänker
på det och ställer sig frågan ”hur vill vi ha
det i vår familj och hur kommer det bli?”
Vissa saker kan kännas bra just nu men hur
blir det sen? Det finns mycket som visar att
fast man har haft ett jämställt förhållande
tidigare så hamnar man lätt i de här traditionella rollerna. Och då tänker man ibland
att det har ju inte hänt så mycket.
Lisa: I Sverige har vi ju alla förutsättningar att göra jämställt och vi vill göra
jämställt men vi gör inte jämställt.
Pernilla:Vad är det egentligen som stoppar oss, tänker ni….
Lisa: Det är ju alla de här normerna
som finns i vårt samhälle kring föräldraskap. Det är få gånger i livet som vi blir så
olika behandlade utifrån vilket kön vi har
där man utgår ifrån att mamman är viktigast
och närmast barnet och kanske bäst på att
hantera barnet och blir man bemött så, så
tar man ju också på sig det själv för man
vill ju vara en bra förälder. Det är ju en av
genus
de viktigaste sakerna som man tycker när
man blir förälder. Man vill ju vara bra. Och
då agerar vi också utifrån de förväntningar
som finns på oss. För det är ju också förväntningar som vi själva har på oss.
Pernilla: Och papporna agerar utifrån
förväntningar på föreställningar om vad det
innebär att vara en god pappa?
Lisa: Ja och fortfarande handlar det
mycket om att vara en familjeförsörjare.
Fortfarande så ökar papporna sitt arbete
något när de får barn. De jobbar mer än
under andra perioder. Och kvinnorna jobbar mindre, eller mer hemma, obetalt, än
de gör under andra perioder i livet. Det är
jättesvårt att bryta. Även om man vet om
det och har tänkt på det så är det väldigt
lätt att hamna i alla de här fällorna just för
att man får lite kommentarer som ”jaha,
ska du redan börja jobba”. Då är man inte
så engagerad som mamma. Och då är det
lätt att känna att ja, jag är lite dålig. Och
då måste jag kompensera på andra sätt. Vi
brukar prata om tillräckligt bra och olika
fort. Som mamma måste man göra så väldigt mycket för att vara en tillräckligt bra
föräldrar medan man som pappa kan vara
föräldraledig i två veckor och tycka att det
är helt ok. Han är bra då. En mamma som är
föräldraledig i två veckor…då hade många
reagerat!
Pernilla: Mm, och sen kan jag tänka att
våra föreställningar om föräldraskap är så
djupt rotade inom oss att vi kanske inte ens
är medvetna om dem.
Lisa: …och när vi blir föräldrar i Sverige
så lyssnar vi till våra föräldrar och farföräldrar och gör väldigt mycket precis så som det
förväntas utav oss. Vi är trogna vår kultur
och som kultur är vi ganska så likriktade det är svårt för oss att falla utanför normen.
Pernilla: Det kanske inte är så individualistiskt i Sverige…
Lisa Fast just det här att får vara en egen
individ, det är ju viktigt och stort, i allt jämlikhetsarbete, att man inte ”bara” är den där
invandraren eller vad det nu är… Utan få
vara sitt namn. När min man var på BB fick
han heta Pappa Björnsdotter. Och han heter inte Björnsdotter. Han var inte en egen
individ. Han var en anhörig till hon som fått
8
barn.
”Systemet leder vidare just för att människor i det agerar som de gör. Trots att det skapar ohälsa. För att
bryta detta krävs ett arbete med att stötta människor att få syn på systemet just när val ska göras, för att
förtydliga konsekvenserna och öppna upp för fler valmöjligheter för alla”
Thomsson, H, (2013) Kvinnors sjukfrånvaro – ett genusperspektiv
nr 3 juni 2014
barnbladet
19
tema
genus
Vad kan man göra?
• Namnbyte
8
• Ordval, ex föräldrar, partner
Detta att få lov att vara sitt namn har
Föräldrabarn hälsan tagit fasta på i Östersund. Gunnel berättar om att man numera
skriver båda föräldrarnas namn på kuvertet
när man kallar dem:
Traditionellt är det ju lätt att man bara
skriver mamman, men nu blir det tydligt för
papporna att båda föräldrarnas namn står på
inbjudan och då är det ju till honom också.
Och namnbytet – förut hette vi ju Centrala mödra/barn hälsovården. Nu heter vi
Föräldrabarn hälsan. Och det gör skillnad!
Lisa: Vi tittade på vad man möttes av
som pappa när man kom hit… väntrum
med tidningar som bara vänder sig till kvinnor, som Mama. Och vad är det för bilder
på väggarna? Då kände man sig nog inte
så viktig som pappa och då kan man lika
gärna gå och jobba så gör man åtminstone
något viktig, för man vill ju vara viktig som
förälder…
Pernilla: Och de här tankarna har ni
förankrat i hela Jämtland nu om jag förstår
det rätt?
Gunnel: Ja, vi försöker ju att vända oss
till alla där det finns familjecentraler. Och vi
har ju ganska många sådana i länet, där alla
jobbar tillsammans, öppen förskola, BVC
etc. och när det då t ex har varit genusutbildningar så bjuds all personal in, från
förskollärare från öppna förskolan och socialsekreterare, alla har varit inbjudna. Och
så både MVC och BVC då i förhoppning
om att alla ska tala samma språk.
Lisa: Det ursprungliga projektet var på
tre år men nu är det som en del av den
ordinarie verksamheten där vi fortlöpande
utbildar ny personal.
Pernilla: Vad får ni för respons från personalen?
Gunnel:Att det är värdefullt det här med
att få jobba med oss själva. Man kan ju höra
en föreläsning och tycka att den är jättebra,
men för att förändra så behöver man nog
jobba lite med sig själv.Vi jobbade ju med
minnesarbete där vi fick hemläxor där man
skulle skriva ner ett minne från en utflykt
med en pappa, eller en morgon när barnen
var små och sen fick vi sitta och berätta för
varandra och då såg vi alla samma mönster
i det här. Vem det var som gjorde vad på
utflykten med pappa…
Lisa: Det var mamma som hade packat
20
barnbladet
nr 3 juni 2014
• Kalla / träffa båda föräldrarna
• Granska material, vårdprogram
och väntrum
• Ringa pappan i första hand
• ”Byta kön”
• Stödjer jag delat ansvar i det jag
gör nu?
• Genusperspektiv på hälsa
matsäcken för de flesta, både för de som
var trettio och de som var sextio. Det var
samma roller.
Och det som vi har fått från en del av de
här deltagarna är att de har tyckt att det har
varit ganska tungt ett tag, just att se vi inte
har kommit längre. Det har funnits en sorg,
en tyngd inom dem över att det fortfarande
är så här, men det finns saker vi kan göra!
Och vi kan göra skillnad tillsammans!Vi har
andra verktyg nu. Som det här verktyget att
byta kön är ju en sak vi inte nämnt. Då ställer vi oss själva frågan:Agerar jag på ett jämställt sätt? Skulle jag tänka likadant om det
var en pojke med de här symtomen? Skulle
jag tänka likadant om det var en pappa som
mådde på det här sättet? Jag hade inte tänkt
så mycket utifrån genusvetenskap innan vi
började med det här arbetet, men det är ett
så oerhört effektivt verktyg utifrån att få
mer jämställd hälsa.
Gunnel: Det skapar en medvetenhet.
Det är ju inte så att man förändrar sig helt
och hållet, men däremot så kommer man
ju på sig själv att ojdå, nu sa jag sådär igen
(stort skratt) och det är ju bra… för man har
ju sagt massor av saker som man inte tänkt
alls på förut. Så det känns ju bra att man är
medveten för man är ju ändå sin uppväxt så
det är ju inte bara så att man förändrar sig
på en gång - man har ju en ryggsäck. Det
är ju som när man blir förälder. Man tänker
att man ska absolut inte göra si eller så och
plötsligt så står man i det ändå och hör sig
själv säga något som man svurit att man aldrig skulle säga… men jag tror ju att vi har
blivit mycket bättre på att vända oss till båda
föräldrar, förut så blev det nog mycket mer
att man vände sig till mamma.
Lisa: Vi träffar mycket mer pappor nu.Vi
träffar mycket mer föräldrar. Och man kan
göra oerhört mycket mer skillnad oavsett
om det handlar om en postpartum depression, konflikter med en treåring eller en
utredning på en femåring. Har man med
båda föräldrarna i en process når man ju
oerhört mycket längre och kan jobba med
det. Det kanske inte egentligen handlar
om en postpartum depression. Det kanske
handlar om att man är helt slutkörd för att
man har för mycket ansvar hemma och att
då kunna diskutera det i rummet och också
kunna säga att ”ni gör ju så som många andra föräldrar utifrån de förväntningar som
finns” när man ser att det kan vara bättre att
t ex om ni kan dela upp sömnen? Kan ni
avlasta varandra? Vem kan göra vad?
Pernilla: Och då får ni en tydligare bild
av situationen…
Lisa: Ja, absolut och då kanske man inte
ens behöver jobba med relationen till treåringen utan att det kanske handlar om att
pappa behöver ta hälften av hämtningarna.
Så kan man få bättre relationer i hela familjen.
Pernilla: Ni måste vara stolta.
Gunnel: Jo, men det är vi. Vi märker ju
att det har hänt något. Och det är roligare
att jobba så också! Det är det ju. Absolut!
Men bara för att knyta ihop säcken! Hur
var det där med att skapa genus? Och vad
är egentligen skillnaden mellan genus och
jämställdhet? Begreppen kan kännas lite
luddiga ibland men när jag ögnar igenom
några dokument från Östersund ser jag en
definition som Lisa brukar använda sig av.
Jag slås av hur den både summerar genusarbetet i Östersund och hur briljant den är i
all sin enkelhet:
”Genus är inte statiskt utan förändras ständigt och ser olika ut i olika kulturer, tidsepoker
och i olika delar av världen. Vi skapar genus
ständigt, varje dag, varje minut. Uppdelning i
kvinnligt och manligt är en mycket stark kategorisering som vi alla gör, oftast utan att vara
medvetna om det.Vi kan alltså utgå från att genus skapas på Föräldra-barn hälsan, frågan blir
om det resulterar i en ojämställd eller jämställd
verksamhet. Eftersom genus hela tiden skapas av
oss tillsammans, kan vi självklart skapa genus
som leder till jämställdhet”.
”Sug på den du!” tycks stycket säga mig
– och bollar frågan vidare: Vad skapar jag
på min arbetsplats, idag? Jämställdhet eller
ojämställdhet? Och vad skapar du?
*
WHO rekommenderar alla länder att införa
allmän rotavirusvaccination1
2008 dog 453 000 barn på grund av rotavirusinfektion enligt WHO2. I Europa vet vi att mer än hälften
av sjukhusinläggningarna av små barn på grund av magsjuka är orsakade av rotavirus3. I Sverige kan
rotavirusvaccination ges genom läkarordination, men föräldrar får betala vaccinet själva.
RotaTeq har sedan 2006 distribuerats
i mer än 67 miljoner doser runt om i
världen4. Sedan hösten 2009 erbjuds
alla spädbarn i vårt grannland Finland
RotaTeq i det allmänna programmet5.
DOSSCHEMA
Dos 3
Dos 2
GES ORALT
RotaTeq är färdigblandat, sött och
ges oralt med en klämtub.
Dos 1
Veckor
SE00449 03-2013
Födsel
6
12
18
24
30
Referenser: 1) WHO Weekly epidemiological record, 5 JUNE 2009, 84th YEAR No.23, 2009, 84, 213-236 2) http://www.who.int/immunization_monitoring/burden/
rotavirus_estimates/en/index.html (senast besökt 2013-02-19) 3) Forster, Pediatrics, 2009, 123:393-400 4) SPMSD data on file 5) http://www.thl.fi/fi_FI/web/fi/
uutinen?id=19222 (senast besökt 2013-02-19)
RotaTeq, Rx EF. Oral Lösning. Rotavirusvaccin. Indikation: RotaTeq är indicerat för aktiv immunisering av spädbarn från 6 till 32 veckors ålder för förebyggande
av gastroenterit orsakat av rotavirusinfektion. För fullständig information om innehåll, varningsföreskrifter, begränsningar och biverkningar se www.fass.se
Datum för översyn av produktresumén 2012-10-24. Sanofi Pasteur MSD, Box 6023, 171 06 Solna
www.spmsd.se
tema
genus
En och en halv förälder är inte nog
En barnmorskas blick är allt som behövs för att skapa ojämlikhet mellan föräldrar.
Bob Hansson söker jämställdhetens yttersta bonus.
I
nget annat djur än människan har så stor skillnad mellan ögonvita och pupill. Inget annat djur är så medvetet om
blicken riktas mot mig – eller mot någon annan. Blicken är
hierarkisk. Ju högre status du har, desto mer pupilltid får du.
Jämställdhet handlar delvis om blickar. Om vem som sätts i
fokus. Och varför.
Tror du att kvinnor inte kan vara brandmän?
Den som svarar ja heter möjligen Ulf Brunnberg.
Tror du att mammor är bättre på att ta hand om barn än pappor?
De som svarar ja kan möjligen arbeta inom vården.
65 procent av tillfrågade barnmorskor och BVC-sköterskor
tror nämligen att mammor är bättre på att lyssna in barns behov
än pappor.
Bob Hansson
Estradpoet och författare
22
barnbladet
nr 3 juni 2014
Alltså att föräldraskapet fortfarande mest är en tjejgrej.
Just nu pågår ”En förälder blir till”. Ett projekt om hur nyblivna pappor möts i vården. Visserligen inte i hela landet, men
åtminstone i Västra Götaland. Ett projekt som väckt ett visst motstånd. ”Ska vi nu ge männen ÄNNU mera plats? Det är ju kvinnan vi vårdar! Får inte männen tillräckligt mycket utrymme?”
En kritik fullt begriplig. I pinsamt många generationer har vi
präglats av att det är mamman som byter blöjor medan papporna
är på jobbet för att betala för dem.
Det gör oss alla onödigt ensamma.
Förlegade könsroller skvalpar runt i våra kroppar. Tynger ner
oss. Gör oss klumpiga. Första dygnet på jorden som far står jag
i vårt rum på BB när sköterskan kommer in.Vår son ligger i ett
specialrum och väntar på att ta prover.
Vi är alla oroliga. Sköterskan frågar:
– Vart är mamman?
– I lunchrummet.
Hon säger inget mer utan går. Jag följer efter. Framme i lunchrummet hör jag sköterskan säga vad hon inte sagt till mig: ”din
son är redo för provtagningarna nu.”
tema
En pappa är inte inskriven på BB som pappa, utan som anhörig till mamman. En nybliven pappa ser mot mig och suckar:
”Som om pappors största funktion när det kommer till förlossningar fortfarande vore att köra bilen.”
Några veckor senare ställer jag en fråga på BVC för att se hur
sköterskan automatiskt riktar sig till mamman när hon svarar.
Betydelsen av just den blicken ska jag återkomma till.
När jag växte upp fanns inga män närvarande.
Inte i hemmet. Inte på dagis. Inte i skolan.
Barn var en tjejgrej. När föräldrar blir till
har det varit tradition att pappan – istället
för att gå ner i timmar och umgås med
sitt barn – jobbar ännu mer. Idag tar
pappor ut en fjärdedel av föräldraledigheten. Med toppar på sommaren och
under älgjakten. Enligt den nyligen publicerade regeringsrapporten ”Män och
jämställdhet”(SOU 2014:6) har dock 25
procent av männen vid barnets andra födelsedag fortfarande inte tagit ut en enda föräldradag. Alltså inte ens under älgjakten.
Sammantaget kallas detta ändå framsteg. Och är det.
För jag är inte den enda som önskat att jag känt min far bättre.
När SCB undersökte vem barn helst pratar med när de behöver
stöd, gav både flickor och pojkar i alla åldrar samma svar: mamma.
När Kamratposten ställde samma fråga visade det sig att barnen
dessutom hellre pratar med en kompis än med pappan. Inte heller på tredje plats kom pappa för där kom ”någon annan”, och
sedan kom ”ingen”.
Vi lever alltså i en tid då barn hellre pratar med ”ingen” än
med sin egen pappa när gråtet fräser i näsan och oron sluter sig
i sitt skamgrepp.
Det gör oss alla onödigt ensamma.
Nu är vi tillbaka hos BVC-sköterskan och då blir ingenting
enkelt. För om sköterskan ska uppmärksamma pappan måste hon
i samma ögonblick vända bort blicken från en mamma som ofta
behöver allt stöd hon kan få.Vi vet inte om den jämställda blicken
egentligen är den skelögda, men vi vet att den gamla normen att
mamman är den första föräldern knappast gagnar henne. Eftersom den hänger ihop med att hon är det andra könet.
Belinda Olssons undrade i sin dokumentärserie ”Fittstim –
min kamp” på SVT om den moderna lattepappan är ett uttryck
för en hotad manlighet. Tack och lov finns det olika slags manligheter och alla är de i rörelse. Den manlighet som lattepappor förmodas ha kallas inom mansforskningen för ”pluralistisk
maskulinet”. En manlighet som utan att helt släppa taget om de
gamla förväntningarna även kan möta de nya. Det är den manlighet som enligt forskningen är bäst på att möta de disparata krav
som finns på ett kön i en begynnande jämställhet.
Det är möjligt att mannen är hotad, men troligen inte av att
umgås med sina barn. Ett hospis i Schweiz frågade de manliga
genus
patienter som just var i färd med att dö om de möjligen ångrade
något – det gjorde de. Den vanligaste ångern var att de tillbringat
för lite tid med sina barn och sin familj. Faktum är att hundra
procent av männen ångrade just det. Varenda en. Säga vad man
vill om dödsbädden, men den är knappast den bästa platsen att
börja ta ut sina pappadagar på.
Ångerns röda tråd (för båda könen) var att de levt upp till
samhällets önskningar snarare än till sina egna. Man
kan alltså anta att anledningen till att pappor
tillbringat mindre tid än de nu önskat med
sina barn, var omvärldens förväntningar.
Förväntningar är skapande. Som
barnmorskans förväntning på vilken av
föräldrarna som ska vara den primära.
Barnmorskans blick är således en blick
som sträcker sig långt utanför det rum
där den ges.
En blick med en viss makt.
En blick som Västra Götalands landsting
nu vill ändra.
”Vi tyckte vi var redo för framtiden, men sedan
upptäckte vi att den redan var här.” Orden kommer från
en av barnmorskorna i projektet och trenden över stora delar av
världen är tydlig. Istället för att ta ett extra skift på jobbet, väljer
pappor i allt större utsträckning att ta upp sitt barn i famnen och
sniffa rumpdoft. En annan trend är att pappor upplever sig exkluderade både före, under och efter förlossningen. Den första blick
som möter den nya familjen är allt för ofta en halvblind sådan.
Naturligtvis är det inte barnmorskors prioritet att förlösa en far,
utan ett barn. Men den första blick som möter en nybliven familj,
kan inte vara en blick som utgår från en norm som samtiden säger
sig vilja lämna.
Forskning visar att ju mer integrerad en pappa blir i förlossningen, ju mer pappaledighet kommer han senare ta ut. Annan forskning visar att en närvarande far både underlättar amningen och
barnens kognitiva utveckling.
För bara ett år och åtta månader sedan avskaffade Malmös
kvinnoklinik rättigheten för pappan att sova kvar på BB. Ett beslut
som inte bara ignorerade nämnda forskning, utan även befäste en
norm som resten av vårt samhälle är på väg bort ifrån. Kvinnor
kan köra brandbil och män kan lyssna in sina barns behov. Hör
och häpna. Barn är ingen tjejgrej. Framtiden är
redan här. I alla fall i Västra Götaland.
Så i samma ögonblick som barnmorskan
släpper blicken från mamman och inkluderar
pappan, ger hon kvinnan möjligheten till en
värld där hon inte längre är reducerad till den
viktigaste föräldern. Jämställdhetens yttersta
bonus är att den inte bara gynnar en förälder,
utan minst två. Jämställdhet är trots allt inte ett
krig mellan könen – utan slutet på det.
*
nr 3 juni 2014
barnbladet
23
tema
genus
Vårdpersonalen har makt att
stödja ett jämställt föräldraskap
Om partnern bjuds in till delaktighet vid processen kring graviditet, födande och barnets
första år blir det bättre för alla: Barnet, mamman, partnern – ja till och med samhället.
Under de senaste fem åren har några verksamheter i Västra Götalandsregionen arbetat med
att öka partnerns delaktighet och upptäckt att det är ganska svårt – och samtidigt rätt lätt.
N
är cheferna på Kvinnokliniken på Norra Älvsborgs
Länssjukhus (NÄL) i Trollhättan bestämde sig för att de
skulle göra ett förbättringsarbete med fokus på pappornas delaktighet vid förlossning och BB-tid tyckte personalen att
det var en ganska dålig idé.
”Män får redan så mycket plats och uppmärksamhet i samhället, ska de även ta över den här arenan?” sade en barnmorska och
fick medhåll av flera kollegor.
De personer som blivit tillfrågade att leda arbetet gick ändå
med på att undersöka frågan kring pappans delaktighet innan
de förkastade den. Efter att ha problematiserat temat tillsamLena Gunnarsson
Utvecklingsledare
Kunskapscentrum för jämlik vård
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Västra Götalandsregionen
24
barnbladet
nr 3 juni 2014
mans med utvecklingsledare på Kunskapscentrum för Jämlik vård
(KJV) i Västra Götalandsregionen väcktes deras nyfikenhet. De
började ana att deras position faktiskt innebar att de hade makt
och möjlighet att stödja föräldrarna i att ta ett eller flera steg mot
ett jämställt föräldraskap. Och att det skulle innebära en vinst för
mamman, pappan, barnet och till och med samhället.
Projektgruppen bestämde sig för att ställa en handfull frågor
till sin egen verksamhet, bland annat: ”Vilka förväntningar och
attityder har vårdpersonalen på männen i processen födande och föräldraskap?”, ”Hur upplever männen möjlighet till delaktighet?” och ”Hur
upplever männen vårdpersonalens stöd och förväntningar på honom?”
Genom fokusgruppsintervjuer med både pappor (det var endast heterosexuella par inskrivna vid tillfället för intervjuerna)
och personal och genom att botanisera i befintlig forskning på
temat, började en bild ta form.
tema
Olika förväntningar
I fokusgruppsintervjuerna med papporna visade det sig att paret
som skulle föda barn såg sig som ett team, att detta var ett gemensamt projekt som de skulle göra ihop. Personalen däremot såg ofta
pappan som en coach till mamman och uppfattade inte sällan att
han var i vägen för deras vård av mamman. Deras förväntningar
på varandra krockade med andra ord rätt rejält!
Det visade sig att resultatet i intervjuerna speglades i forskningen. Papporna känner sig till exempel ofta utestängda under förlossnings- och BB-tid; dels känner de sig inte sedda, dels
upplever de att de inte får tillräcklig information om barnets
vård. Pappan känner sig ofta ensam i processen då han ”blir till”
som förälder och hur den här processen går till är avgörande
för honom som individ men också för familjen. Delaktighet vid
förlossningen har en positiv effekt på familjebanden och för att
kunna stödja mamman behöver partnern stöd av personalen.Ansvarsfördelningen mellan föräldrarna grundläggs under den tid
som föräldrarna blir just föräldrar; under graviditet, vid födsel
och den första tiden som förälder. Kvinnor är mer sjukskrivna
än män och en del av förklaringen är att de tar ett större ansvar
för barn och hem.
Män som har en traditionell roll i familjelivet löper också
större risk att dö i förtid än jämställda män. Det finns alltså ett
samband mellan mäns fysiska hälsa och anknytningen till de egna
barnen. Ett mer delat ansvar skulle kunna bidra till att minska
sjukskrivningar och ohälsa vilket gynnar samhället och hela familjen. Att friska välmående föräldrar är bra för barnen kanske är
självklart, men det finns även forskning som på olika sätt visar att
partnerns delaktighet och lyhördhet gagnar barnets utveckling –
så väl fysiskt, psykiskt och socialt.
Föräldraskapet blir till under en period i livet då föräldrarna
möter rätt så ofta möter vården genom sina besök på MVC, förlossningen, BB och BVC. Genom att stärka partnern under den
här tiden kan vårdpersonalen bidra till att stärka hans eller hennes
roll som förälder genom livet. Kort sagt: Vårdpersonal har stor
makt i att bidra till ett jämlikt föräldraskap!
Vad gjorde de då?
Efter att ha samlat in forskning och lyssnat på intervjuerna med
papporna påbörjade personalen på NÄL en process där de reflekterade kring den egna rollen, bland annat genom interaktiv
teater och genom samtal och diskussioner. Det ledde till förslag
på förbättringar, som till exempel att göra en ”pappaanamnes”,
att nämna partnerns namn vid överlämningarna, att se till att det
finns information till partnern på bland annat hemsidan där tips
och råd kring partnerns roll och uppgift vid förlossningen särskilt lyfts fram med mera.
Samtidigt som utvecklingsarbetet genomfördes byggdes
kvinnokliniken om och avdelningen fick betydligt fler enkelrum. Man passade då på att sätta in en säng till så att partnern
kunde övernatta, något som nästan varit omöjligt tidigare och
som många av paren också varit förtvivlade över då de verkligen
tyckte att det var viktigt för dem att tillbringa tiden på BB tillsammans. Däremot kunde sjukhuset inte lösa problemet med att
genus
partnern också ska kunna få mat under sin vistelse på BB och förlossningsenheten, något som var en stark önskan från familjerna.
I de fokusgruppsintervjuerna med papporna som gjordes i
början av NÄLS arbete med partnerns delaktighet kunde pappornas erfarenheter sammanfattas med att de kände sig utanför,
osynliga och ifrågasatta. De ville mycket, men fick inte vara så
delaktiga som de och också mammorna önskade. Deras basala
behov av mat och dryck blev inte tillfredsställda. När KJV två år
senare gjorde en uppföljning av arbetet med nya fokusgrupper
med pappor var bilden en annan. Så här sa en pappa:
Jag kände väl att jag hade massa oro inom mig hela tiden då men att
jag ville ju inte visa det för henne utan jag ville ju vara lite skogshuggare
där tänkte jag, men det räckte ju, dom såg ju det direkt så att dom ställde
ju bara någon fråga så fick man ju lov att vara den man är och så. Dom
brydde sig verkligen om mig så det… Jag hade väl också en annan bild
om hur det skulle vara och inte, inte så här bra så det var fantastiskt var
det […] Dom såg att jag tappade färg i ansiktet och då fick jag lite saft
och så var det bättre, eller en klapp på axeln liksom det räcker för att då
känner man att då är man ju med i hela förlossningen… för det är det
lilla som gör det.
Papporna beskrev att de kände sig inkluderade, sedda och
bekräftade. De fick stöd och information och sågs som kapabla
föräldrar. Och deras basala behov var i högre grad tillfredsställda.
Förändring inombords
Personalen på BVC Torslanda i Göteborg gick igenom en liknande process som personalen på NÄL. De hade börjat fundera över
hur de kunde få fler pappor att komma till föräldrautbildningarna. Det var mest mammor med barn som kom och när papporna
kom med betedde de sig ofta som om de trodde att det förväntades av dem att de skulle hålla sig i bakgrunden.
Liksom på NÄL kände sjuksköterskorna på BVC Torslanda
initialt ett motstånd/en tveksamhet mot att arbeta för att öka
partnerns delaktighet. Dels var de tidspressade, dels kände de att
det var lite onödigt att fokusera på pappan, det fanns kanske andra
viktiga områden att arbeta med. De jobbade ändå på med utvecklingsarbetet, läste artiklar och diskuterade ämnet. De beskriver
själva att det tog lång tid innan de började märka att något hade
förändrats. Förändringen hade mest skett inombords, ett steg i
taget. Men när utvecklingsledarna från KJV kom på besök och
ställde frågor om hur de bemötte föräldrarna i olika situationer
så upptäckte de att de hade börjat göra på ett annat sätt. De upptäckte att en sådan sak som hur de placerar pappan i rummet kan
avgöra om han blir inkluderad i samtalet eller inte.Tidigare hade
de inte lika bra koll på pappans namn men numera nämner de
honom alltid vid namn. De frågar båda i föräldraparet om hur de
känner inför sin föräldraroll och hur de mår. De förutsätter inte
längre att det är en som stannar hemma eller tar hand om barnet
utan att båda gör det. ”Vi började med ett projekt som handlade om
föräldrautbildningen men det slutade med att vi reflekterade över allt
vårt bemötande”, sa en av sjuksköterskorna vid uppföljningen av
arbetet.
Personal från båda verksamheterna talar i dagsläget om hur
deras arbete, deras medvetna sätt att inkludera partnern, är ett
nr 3 juni 2014
barnbladet
25
8
tema
genus
8
långsiktigt arbete. De understryker vikten av att barnet får en
bra relation till båda föräldrarna tidigt. ”Om vi kan vara med och
lägga grunden till det så gynnar det familjen i det långa loppet.Vi gör ett
arbete för framtiden”.
egna rollen för att sedan förändra ett beteende. Och det inger
hopp inför framtiden, för som en av sjuksköterskorna på BVC
Torslanda säger: ”Har vi väl fått upp ögonen så finns det ingen väg
tillbaks.”
Referenser:
Det finns ingen väg tillbaka
Det är inte att sticka ut hakan allt för långt att säga att föräldrar
ibland möts utifrån stereotypa bilder av kön i mötet med vården.
Det blir problematiskt om föräldrarna har en idé och önskan om
ett jämställt föräldraskap medan vårdpersonalen förstärker traditionella könsroller där mamman förväntas vara ”den första föräldern”. Det är egentligen inga stora ansträngningar som behövs:Två
namn står på kallelsen istället för ett, ett glas saft i rätt ögonblick,
en blick som möter, ett samtal där alla bjuds in, ett väntrum som i
bild och skrift signalerar att familjer kan se ut på många olika sätt
och alla är välkomna här.
Det finns en gemensam röd tråd – en framgångsfaktor – som
genomsyrar de ovan beskrivna verksamheternas utvecklingsarbeten: Möjligheten till reflektion. ”Vi har inte gjort så mycket” kan
vi på KJV få höra ibland från personalen vi möter. Men vi som
står utanför händelsernas centrum och har haft den fantastiska
möjligheten att få följa arbetet ser något annat. Vi ser ett gäng
professionella, modiga och nyfikna personer som gjort något som
kan vara bland det svåraste som finns:Att reflektera över sina egna
attityder och värderingar, att kärleksfullt och kritiskt granska den
26
barnbladet
nr 3 juni 2014
Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period: prevalence, correlates, identification and support (Massoudi, 2010, avhandling Göteborgs universitet)
Faderns upplevelse av förlossningen (Åsberg och Johansson, 2009)(Examensarbete magisternivå, humanvetenskapliga institutionen för vårdvetenskap, Högskolan Borås)
Fathers involvement and childrens developmental outcomes: a systematic review of longitudinal studies (Sarkadi et al, Acta Paediatrieca, 2007)
Förstagångsfäders upplevelser av föräldrautbildning, förlossning och första
året som far, (Premberg, 2011, avhandling Göteborgs universitet)
Föräldrar jämt! Ett utvecklingsarbete om föräldrastöd i grupp vid Torslanda BVC (Jochens, Åkesson, Berghamn,Torgesson, 2012, slutrapport Program
Gör det Jämt, 2012)
”Hur kan delaktighet för mannen i processen födande och föräldraskap skapas? Ett utvecklingsarbete på BB- och förlossningsavdelning på Norra Älvsborgs Länssjukhus” (Franklin, Gjertsen, Gozdzik, Wolme, 2011 slutrapport
Program Gör det Jämt,)
Jämställdhet och folkhälsa Ett kunskapsunderlag (Månsdotter, Karolinska Institutets Folkhälsoakademi, 2009:5)
Kvinnors sjukfrånvaro (Försäkringskassan, S2012/7441/SF)
Men´s experience of intense fear related to childbirth investigated in a Swedish qualitative study (Eriksson, Salander, Hamberg, 2007, Journal of Men´s
Health and Gender, 2 409-418
Partner support in the childbearing period – a follow up study (Hildingsson
och Rubertsson, 2008,Women and birth 21: 141-148)
*
Behandling av barn i samband
med smärtsamma procedurer
I sjukvården förekommer många smärtsamma procedurer
som utförs på barn, från enklare provtagning hos nyfödda
till avancerade kirurgiska ingrepp. Vid alla procedurer på
barn är ett gott omhändertagande med god smärtlindring
viktigt. Samtidigt finns akuta risker vid användning av
potenta smärtläkemedel till barn.
Läkemedelsverket har nu tagit fram ett kunskapsdokument för att ge stöd till säker och effektiv behandling.
A
tt förebygga och behandla smärta är självklart av hu-
manitära skäl men också viktigt för att undvika framtida
problem hos patienten. Ett bristande smärtomhändertagande kan ha omedelbara negativa medicinska konsekvenser och
även medföra ökad smärtkänslighet och högre nivå av ångest och
rädsla senare i livet.
– Smärtupplevelser är en individuell upplevelse som kan variera mycket mellan olika personer, säger Ninna Gullberg, barnläkare och projektledare vid Läkemedelsverket. Upplevelsen påverkas också av olika omgivande faktorer och det är något vi
poängterar i behandlingsrekommendationen.
Vissa smärtläkemedel som används till barn utanför godkänd
indikation har använts kliniskt under mycket lång tid och har relativt gott vetenskapligt stöd, medan andra smärtläkemedel, trots
lång klinisk användning, har bristfällig evidens.
Det finns akuta risker vid användning av kraftfulla smärtläkemedel till barn, till exempel andningsdepression. För att optimera läkemedelsbehandlingen och undvika onödig användning
av riskfyllda läkemedel har även rekommendationer för ickefarmakologisk behandling tagits med i detta dokument, som en
bas för omhändertagande i samband med procedurer.
– Eftersom det i många fall saknas studier av smärtbehandlingar hos barn vilar rekommendationerna i stora delar på erfarenheter från våra svenska experter, säger Ninna Gullberg. De
besitter en fantastisk kunskap, men vi skulle givetvis gärna se att
det generellt gjordes betydligt mer studier på barn och läkemedel.
Kunskapssammanställningen och rekommendationerna har
tagits fram gemensamt av experterna och bygger på konsensus i
gruppen. Som stöd för kunskapsdokumentet finns bakgrundsdokument som respektive författare ansvarar för. I bakgrundsdokumenten finns, förutom detaljerad information om varje ämnes*
område, även referenser.
MAM Manuell Bröstpump
Enkel, bekväm och individuellt inställningsbar.
MAM Manuell Bröstpump är enkel att använda och
rengöra eftersom den endast består av fyra delar. Tratten
har inbyggda kuddar och kan roteras 360°. Det gör det
möjligt att pumpa ur alla mjölkgångar, vilket bidrar till att
risken för mjölkstockning minskar och att mjölkproduktionen
hålls igång.
mambaby.com
REgLERBAR pUMpsTyRKA
Inställningshjulet gör det enkelt att ställa in
sugstyrkan på pumpen från svag till kraftig.
Med reglerbar pumpstyrka är det lättare att
hitta ett bekvämt sätt att pumpa.
Bröstpumpen passar till MAM:s populära nappflaska
MAM Anti-Colic, som tack vare sin ventilerade botten
ger ett idealiskt mjölkflöde och minskar kolik hos 8 av 10
bebisar*. Flaskan har dessutom en silkeslen dinapp som
gör det lätt att växla mellan amning och flaska.
Bröstpumpen finns på utvalda apotek och i barnvagnsbutiker.
Beställ en bröstpump kostnadsfritt
på bvc@bambino-mam.se. Om du
har frågor är du välkommen att ringa
vår sjuksköterska Carina Gunnarsson
på telefon 08-545 180 70.
Beställ ett prov
kostnadsfritt!
*Medicinsk studie 2011/marknadsundersökning 2010, testat av 204 mödrar.
MJUK OCH BEKVÄM
Inbyggt i tratten finns kuddar som
ger en bekväm känsla och gör att
tratten fäster bättre på bröstet.
LÄTT ATT ANVÄNDA OCH MONTERA
Bröstpumpen monteras och tas isär i fyra enkla
steg. Den är lätt att hantera och rengöra eftersom
den endast består av fyra delar – förbindningsrör,
pump och handtag (en del), silikonventil och tratt.
PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP
Barnhälsovården får nytt program
Bakgrund
ocialstyrelsen hade fram till 2008 styrdokument för
S
barnhälsovårdens verksamhet. Detta togs bort 2009. Företrädare för barnhälsovården uppvaktade Socialstyrelsen och
efterfrågade nya nationella riktlinjer och rekommendationer. Socialstyrelsen avböjde denna begäran. Professionen startade då ett
arbete med att ta fram ett nationellt barnhälsovårdsprogram. Arbetet började på Evelinadagen 2010 då arbetsgrupper, styrgrupp
och referensgrupp skapades och fick namnet Evelina.
År 2000 var den barnhälsovård som erbjöds i landet i stort sett
likvärdig (Kornfäldt R 2000). En ny undersökning genomfördes
2010. Den visade att det förelåg stora skillnader i den svenska
barnhälsovården, t ex varierat antal läkarbesök, olika metoder och
olika remisskriterier (Magnusson, Lindfors & Tell 2011). Dessutom framkom att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet
fick stå tillbaka. Pågående forskning visade att barnhälsovårdens
universella program nådde de flesta, men att barn med ökade
behov inte fick kompensatoriska insatser (Wallby 2012).
Socialstyrelsen fick i ett regleringsbrev uppdraget att ”tillse att
rekommendationer, vägledningar och kunskapsöversikter utarbetas, tillgängliggörs och hålls uppdaterade” för barnhälsovården.
Ett unikt samarbete inleddes mellan Socialstyrelsen och företrädare för barnhälsovården. Det har resulterat i dels Vägledning för
barnhälsovården (Socialstyrelsen 2014) dels ett nytt barnhälsovårdsprogram som presenteras på den webbaserade Rikshandboken för
barnhälsovård (www.rikshandboken-bhv.se). Socialstyrelsens vägledning ger ramar för barnhälsovården medan Rikshandboken i
barnhälsovård ger konkreta råd för arbetets utförande.
Evelinas arbetsgrupper fördjupade sig i olika verksamhetsområden som medicinska basprogrammet, barns utveckling, hälsovägledning, föräldrastöd, psykisk hälsa, barn som far illa, kvalitet,
organisation och struktur samt familjecentral. Socialstyrelsen tog
28
barnbladet
nr 3 juni 2014
fram kunskapsöversikter (Socialstyrelsen 2013, 2014). Detta tillsammans med konsensusdiskussioner ligger som grund för det
nya barnhälsovårdsprogrammet. Det gemensamma målet är att
bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård och ökad användning av evidensbaserad praktik.
Det nya barnhälsovårdsprogrammet – viktiga aspekter
Det nya barnhälsovårdsprogrammet visar verksamhetens bredd
med universella insatser till alla och riktade insatser till alla vid
behov, se bild.Viktiga perspektiv lyfts fram utifrån barnet och dess
familj; barnets hälsa, utveckling och livsvillkor, barnkonventionen, etik, jämlikhet, genus samt förändringar i samhällsutvecklingen.
Programmet tydliggör vikten av
• att skapa hälsofrämjande möten
• att göra barn och föräldrar delaktiga
• att värdera barnets skydds- och riskfaktorer
• att arbeta i team och samverka
• att uppmärksamma och ge stöd till barn och familjer med
ökade behov
Barn och deras familjer har olika behov och barnhälsovården
skall möta dessa behov. Beroende av behoven, behöver barnhälsovården arbeta mer riktat t.ex. genom flera hembesök, uppföljande hälsoundersökningar och utökade bedömningar inför remiss till annan vårdgivare. Samarbete med andra t.ex. socialtjänsten, barnpsykiatrin, förskolan, tandvården och barnsjukvården betonas, se bild.
Programmet har stöd i de dokument som Socialstyrelsen publicerat nyligen: Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (Socialstyrelsen 2011), Samverkan för barns bästa (Socialsty-
8
PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP
nr 3 juni 2014
barnbladet
29
relsen 2013), Barn som far illa eller riskerar fara illa (Socialstyrelsen
2013) samt det senaste Vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen 2014).
Det nya barnhälsovårdsprogrammet – implementering
Förändringarna i programmet kommer att beröra landstingen på
olika sätt då verksamheten idag skiljer sig åt mellan landstingen.
Det nya programmet anger bl a:
• ett förhållningssätt som vid varje besök tar hänsyn till barnets
hälsa, utveckling och livsvillkor
• ett tvärprofessionellt arbete och samverkan
• ett teambesök med läkarundersökning vid 4 veckors ålder
• ett teambesök med läkarundersökning vid 6 månaders ålder
• ett hembesök vid 8 månaders ålder
• ett teambesök med läkarundersökning vid 12 månaders ålder
• språkscreening vid 2 ½ eller 3 års ålder
• ett teambesök med läkarundersökning mellan 2½ och 3 års
ålder
• syn och hörselundersökning vid 4 års ålder
• avslutande och sammanfattande besök vid 5 års ålder inför
start i förskoleklass
Teambesök innebär vanligtvis att familjen i samma rum träffar
sjuksköterska och läkare vid besöket. Vid behov deltar psykolog engagerad inom barnhälsovården Läkarens, sjuksköterskans
och psykologens kompetenser och erfarenheter kompletterar
och stärker varandra. Dietist, logoped, socionom, förskolepersonal och andra kan också medverka.
Hur och om genomförandet av det nya barnhälsovårdsprogrammet sker följs i ett doktorandarbete.
Denna arbetsprocess där företrädare för barnhälsovården från
hela landet samarbetat med Socialstyrelsen är unik. Samtliga barnhälsovårdsenheter har varit involverade och engagerade. Detta
borgar förhoppningsvis för att det nya programmet implementeras i hela landet och leder till en jämlik och rättvis barnhälsovård.
Evelinas redaktionsråd
Margaretha Magnusson Barnsjuksköterska/vårdutvecklare
Barnhälsovårdens länsavdelning
Landstinget i Uppsala län
margaretha.magnusson@kbh.uu.se
Johanna Tell
Distriktssköterska/BHV-samordnare
Hälsovalsenheten
Landstinget Blekinge
johanna.tell@ltblekinge.se
Margareta Blennow
Barnläkare/barnhälsovårdsöverläkare
Barnhälsovårdsenhet syd
Stockholms läns landsting
margareta.blennow@sodersjukhuset.se
Antonia Reuter
Psykolog/enhetschef
Central Barnhälsovård Göteborg
Västra Götalandsregionen
toni.reuter@vgregion.se
Referenser
Kornfält R. Survey of the pre-school child health surveillance programme in Sweden. Acta Paediatr Suppl. 2000;89(434):2-7. (Nationell kartläggning 2000 fann små variationer i BHV’s utbud)
Magnusson, M., Lindfors, A., Tell, J. (2011). Stora skillnader i svensk
barnhälsovård. Läkartidningen 2011-08-30, nr 35
Wallby, T. (2012). Lika för alla? Social position och etnicitet som
determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med
BVC. Doktorsavhandling. Uppsala
Socialstyrelsen (2014).Vägledning för barnhälsovården.
Socialstyrelsen (2012). Sammanställning av vägledande dokument för
barn- och skol¬hälsovård – Danmark, England, Finland, Norge och
Sverige.
Socialstyrelsen (2011). Utvecklingsområden för mödra- och barnhälsovård samt elev¬hälsa. En kartläggning av professionernas önskemål
om riktlin¬jer eller annan vägledning.
Socialstyrelsen (2013). Upptäcka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar – en samman¬ställning av systematiska översikter.
Socialsty¬relsen (2013). Upptäcka utvecklingsavvikelser hos barn
och ungdomar – en sammanställning av systematiska kunskapsöversikter.
Socialstyrelsen (2013). Insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar – en systematisk översikt.
Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsen (2013). Samverkan för barns bästa.
Socialstyrelsen (2013). Barn som far illa eller riskerar fara illa.
*
Idékonferens 26 september i Stockholm om:
Barnets mognad och ålder - hänger det ihop?
Stärkt inflytande för barn i vården - en viktig fråga i ny Patientlag 2015
Nobab Sveriges idékonferens om viktiga förutsättningar
för barns inflytande över sin hälso- och sjukvård. Frågan
om barns inflytande kommer att belysas på olika sätt med
korta föredragningar varvat med rundabordssamtal mellan
deltagarna.
Programmet mellan kl. 10 -16 inleds med Vad är barnets bästa i vården - ur en ung persons perspektiv
–och innehåller kortföreläsningar om:
• Patientlagen - frågor om barns inflytande
• Barnets mognad och ålder - hänger det ihop?
• Behövs vägledning för att bedöma barns mognad?
• Barnets inflytande i vården –så mycket mer än sam
tycke
• Hur får vi reda på barnets inställning till vården?
• Barnets inflytande förutsätter begriplig information
• Samtal mellan barn och förälder om att ”beakta
barnets åsikt”
30
barnbladet
nr 3 juni 2014
Detta diskuteras vid rundabordssamtal och illustreras
genom utställningar & posters som anknyter till temat förutsättningar för delaktighet
Medverkar gör bland andra: Sara S Johansson, kansliråd
på socialdepartementet, Monica Nordenfors, forskare
Göteborgs universitet, Daniella Nordström, 14 år, Anna
Stålberg, barnsjuksköterska och doktorand vid Mälardalens
högskola, praktiker med kunskap och erfarenhet, representanter från myndigheter.
Patientlag (regeringens proposition: 2013/14:106) väntas
bli antagen av riksdagen 12 juni och träda i kraft 1 januari
2015.
Anmälan sker via: www.nobab.se senast 15 augusti 2014
Kostnad: 1200 kr för medlemmar/1400 för ickemedlemmar
Nobab Sverige - NOrdiskt nätverk för BArn och
ungas rätt och Behov inom hälso- och sjukvård
DET BLEV PRECIS LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT.
Vi är glada att presentera en komplett portfölj med
specialanpassad kostbehandling för barn med
födoämnesallergi och/eller födoämnesintolerans.
Althéra® är förstahandsval vid komjölksproteinallergi och lämplig för barn med lindriga/medelsvåra symtom.
Alfamino® är framtagen för barn med komplicerade
symtom eller multipel födoämnesallergi/intolerans.
Alfaré® väljer du till barn med svårare magtarmsymtom och/eller problem med digestion
och absorbtion.
Vid frågor, ring vår kundtjänst: 020-78 00 20.
VAL SOM FÖRÄNDRAR LIVET
Nestle_annons_halvsida_SV.indd 1
2014-03-07 09:49
MiniMax®
En hel måltid
i en liten tetra*
– baserad på färsk mjölk
och ekologisk grädde
*MiniMax barnsondnäring och Resource MiniMax näringsdrycker är näringsmässigt kompletta med
240 kcal/förpackning (200 ml).
Barnsondnäringen rekommenderas från 6 månader och näringsdryckerna från 1 års ålder.
www.nestlehealthscience.se
Nestlé Kundservice: 020-78 00 20
N O U R I S H I N G P E R S O N A L H E A LT H
Barnveckan i Malmö 7-11 april
T
emat ”Jämlik vård – lokalt, nationellt och internationellt” illustrerades bla med en mycket inspirerande och
hoppingivande föreläsning av Hans Rosling, med en
mycket uppskattad kurs i ”Barnsjukvård i ett globalt perspektiv” och med en väldigt engagerande eftermiddag om ”Jämlik
hälsa” då bla Malmökommissionens rapport presenterades och
diskuterades.
De föreläsningar vi hört, de diskussioner vi haft och den
goda stämning vi njutit av bidrar för lång tid framöver till hur
vi ser på oss själva, vi som i vårt yrke arbetar med sjuka barn.
Därför är Barnveckan viktig.
Över 1000 personer har varit med på Barnveckan. Under
veckan har över 130 personer föreläst, över 25 postrar har
visats och över 50 företag har varit utställare. Hemsidan, som
fått mycket beröm, har besökts av över 8000 unika personer.
Föreläsarpresenter i form av gåva till Läkare utan gränser har
gjort att vi kunnat skänka 40.000 kronor till dem.
Ett stort tack till BLF och RfB som gett oss förtroendet att
anordna Barnveckan. Tack till alla föreläsare som lagt åtskil-
Avlösning på chefredaktörsstolen
I
samband med RfB:s Årsmöte som avhölls under Barnveckan
avtackades Berit Finnström (till höger) för sin viktiga och
fina insats som ansvarig utgivare och chefredaktör för
Barnbladet. Ny på posten är Charlotte Pålsson (t.v), barnsjuk-
liga timmar på förberedelser. Tack alla funktionärer som på
sköterska på Hudiksvalls sjukhus. Vi på Barnbladet vill tacka
arbetstid eller fritid hjälp till. Tack till alla kongressdeltagare
Berit för det fina samarbetet under 5 år, och hälsar samtidigt
som bidragit till uppfriskande diskussioner och god stämning.
Charlotte varmt välkommen till gänget.
Barnveckans Organisationskommitté
32
barnbladet
nr 3 juni 2014
MF
Mitt i vimlet
RfB:s Maria Forsner framför sina
posters: Caring for dying children
in an acute paediatric ward och
Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad i
barnsjukvården
Linda Larsson Levin:
uppskatttad annonsansvarig
på Barnbladet
nr 3 juni 2014
barnbladet
33
Spridda referat från Barnveckan
Alla måste behövas
Malmökommissionens presentation
B
arn föds inte med likvärdiga förutsättningar, skillnaderna är
stora och det handlar inte bara om individens egna resurser.
Det är förmodligen lika viktigt med de resurser som samhället kan erbjuda barn och familjer. Barns hälsa är beroende av var
de föds och under vilka levnadsvillkor som de växer upp. Det finns
redovisat att det skiljer över 50 år i medellivslängd mellan kvinnor i Japan och kvinnor i Zimbabwe. I vissa delar av Zimbabwe blir
kvinnorna bara 34 år. Detta påvisar att det ur ett globalt perspektiv är stora skillnader i människors förutsättningar för att uppnå
hälsa. Det behövs dock inte ett globalt perspektiv för att påvisa
skillnader i hälsa, som till stora delar beror på samhällets resurser
och insatser. Det räcker att beskriva skillnader inom samma stad
för att påvisa skillnader i förutsättningar för hälsa. Inom Göteborg
är andelen barn i fattigdom 1,5 % i Torslanda och 55,7 % i
Bergsjön. Detta innebär att skillnaderna kan vara stora för barn
trots att avståndet är kort och att det är samma stad. En annan
stad som kan redovisa liknande siffror är Malmö stad. Det är
skillnad i barnfattigdom mellan stadsdelar som Hyllie, Rosengård,
Husie och Lomma. Högsta andelen fattiga barn finns i hushåll
med en ensamstående, utlandsfödd förälder. Barnfattigdomen i
Malmö stad har ur ett längre tidsperspektiv (1991- 2010) ökat från
25 % till 32,7 %. Det har dock skett en ökning i klasskillnader i
hela Sverige sedan 1981, och det är delvis en myt att det svenska
samhället skulle vara ett jämlikt samhälle där alla har likvärdiga
möjligheter och förutsättningar. Det har också skett en reducering av sociala utgifter i relation till BNP. Sverige satsar idag 140
miljarder kronor mindre jämfört med 1980.
Malmökommissionen har uppmärksammat detta problem
och ser samhället som en viktig orsak till att barnfattigdomen
kvarstår. Det finns många orsaker till att fattigdom och låg nivå av
hälsa uppstår i en familj. Ett flertal av dessa orsaker är relaterade
till samhällets insatser för familjen, såsom arbetsmiljö, arbetslöshet, boende och hälso- och sjukvård. När det gäller hälso- och
sjukvård så finns det ett samband mellan socioekonomisk nivå
och tobak, karies, avstå amning och övervikt/fetma.
Malmökommissionen ser staden som en potentiell aktör för
hälsa, och tycker att redovisade siffror på hälsa och barnfattigdom
är en viktig start för att kunna arbeta med förändringar. Ett citat
som presenterades under Barnveckan var ”No data, no problem.
No problem, no action” (M.Marmot). Detta innebär att det krävs
kunskap om ett problem för att samhället och dess invånare ska
agera. Det finns kända riskfaktorer som samhället kan arbeta
utifrån och dessa bör uppmärksammas. Kända riskfaktorer är till
exempel svag ekonomi, utlandsfödda barn, ensamstående föräldrar. Det är dock viktigt att komma ihåg att de flesta barn som är
utlandsfödda, lever med ensamstående mamma och har en svag
ekonomi inte lider av ohälsa. Det går därför inte att dra slutsatser
på individnivå med dessa riskfaktorer, utan dessa är enbart ett
stöd för fortsatt utredning och insatser på samhällsnivå.
Det finns flera olika insatser ifrån samhällets sida och ett
av dessa är familjecentraler. Familjecentraler har inte kunnat
påverka faktorer som amning, rökning och övervikt/fetma. Det
finns inte heller någon skillnad i vaccinationsfrekvens. Däremot
34
barnbladet
nr 3 juni 2014
finns det en positiv trend i möjligheten att ge föräldrastöd. Det
är också viktigt att samhället arbetar med att barn ska känna en
nutidstro och även en framtidstro. Alla invånare ska känna sig
behövda och Malmökommissionen arbetar med 24 mål och 72
åtgärder för att förbättra förutsättningarna för barn. De anser att
det är betydelsefullt att arbeta med barn och ungdomars levnadsvillkor, boendemiljön, utbildning, inkomst, arbete, hälso- och
sjukvård samt att skapa kunskapsallianser.
Stefan Nilsson
Interventionsforskning: Sjukhusbaserad
hemsjukvård för barn med diabetes
M
ånga barn har kroniska sjukdomar som ofta innebär
många och långa sjukhusvistelser. Vi vet inte mycket om
vad olika vårdmodeller innebär för barn och familjer på
lång sikt. Inger Hallström, Sveriges första professor i pediatrisk
omvårdnad, säger att en utgångspunkt för att utveckla vården av
det långvarigt sjuka barnet och dess familj kan vara att ställa två
enkla frågor:
• Hur har ni det? Och • Vad behöver ni?
Forskning har visat att vård av barn i hemmet är positivt för både
barnet och familjen som helhet men att det samtidigt ställer stora
krav på föräldrar och syskon och medför slitningar inom familjen.
Inger Hallström och universitetsadjunkt Irén Tiberg, båda vid
Lunds universitet, presenterade tillsammans med Anne Wennick,
lektor vid Malmö högskola, olika delar i ett forskningsprojekt
som rör barn med nyupptäckt diabetes. Inger Hallström visade en
teoretisk modell för interventionsforskning från Medical Research
Council i Storbritannien (MRC, 2008) (Figur 1). Modellen användes
för att identifiera viktiga forskningsresultat rörande barn och
familjers upplevelser. Därefter planerades, genomfördes och
utvärderades ett forskningsprojekt kring barn med diabetes typ 1.
Det sista steget handlar om att implementera de nya kunskaper
som forskningen lett fram till.
Figur 1
Anne Wennick intervjuade under tre års tid 12 familjer vars
barn insjuknat i diabetes. Anne gav många exempel på de svårigheter som familjerna mötte. Exempelvis har barnet efter utskriv-
Fr.v: Anne Wennick, Irén Tiberg och Inger Hallström
ning svårt att förstå att de inte blir friska på sjukhuset utan måste
leva med sjukdomen 24h om dygnet och som en mamma sa “…
det är som en börda lättas från axlarna när jag ser att han andas
på morgonen… jag lever med den där oron hela tiden...” Studien
visade sammanfattningsvis att alla i familjen påverkades i sitt
dagliga liv och att familjerna levde mitt i en inlärningsprocess där
de ständigt exponerades för nya situationer. Slutsatser man kan
dra av studien är att nyförvärvade kunskaper om sjukdomen var
svåra att överföra till familjens vardag och att nya situationer och
miljöer krävde ny kunskap.
Irén Tibergs forskning har visat att barn (3-15 år) med diabetes som fick bo med familjen redan ett par dagar efter diagnosen,
med stöd och hembesök av sjuksköterskor, har uppnått lika goda
behandlingsresultat en månad efter insjuknandet som de barn
som vårdats traditionellt i 1-2 veckor på sjukhuset. Den första
uppföljningen visade att familjerna vars barn vårdades hemma
var nöjdare med den vård de fick och att barnen hade färre hypoglykemiepisoder. Vården i hemmet var dessutom 30 % billigare än
sjukhusvården. Vid en uppföljning efter 6 månader var grupperna
likvärdiga vad gällde barnens hälsostatus i form av insulindoser
och metabol kontroll, liksom föräldrarnas yrkesarbete och jobbfrånvaro. Hemsjukvårdsgruppen var dock nöjdare med vården.
Slutsatsen är att hemsjukvård av nyinsjuknade diabetesbarn är
säker och kostnadseffektiv.
Dessa två studier har sedan lett vidare till ett implementeringsprojekt av sjukhusbaserad hemsjukvård för barn med
nyupptäckt diabetes där bland annat utfall avseende säkerhet,
metabolisk kontroll och kostnader mäts.
Referens:
MRC (2008). Developing and evaluating complex interventions: new guidance. London: Medical Research Council. Hämtad
från http://www.mrc.ac.uk/Utilities/Documentrecord/index.
htm?d=MRC004871
Berit Finnström
Europa är siffran i genomsnitt
En orsaksbaserad genetisk diagnos
5-7 år, och i USA är den ännu
på det första barnet betyder att:
sämre.
• Föräldrarna förstår varför deras
Patrik Georgii-Hemming,
barn är sjukt.
arbetar som forskare vid
• Barnet får ett optimerat omhänderSciLifeLAB och som läkare på
tagande och behandling
klinisk genetik i Uppsala, anser
• Det erhålls genetisk vägledning
att det är självklart att alla
inför kommande graviditeter, liksom
sjuka barn skall ha en diagnos.
risk bedömning
– Om vi säger att ett barn
• Fosterdiagnostik/PGD motiveras
har en utvecklingsstörning, så
tycker vi oss mena att vi har en
diagnos, inleder Georgii-Hemming sitt föredrag, men egentligen
borde vi tala om orsaksbaserade diagnoser – och det är vi inte
särskilt duktiga på. Att inte fastställa den orsaksbaserade diagnosen kan få väldigt allvarliga konsekvenser för det sjuka barnet,
dess faktiska eller blivande syskon och även för föräldrarna.
Patrik Georgii-Hemming har medverkat till att modernisera
den genetiska diagnostiken i Sverige och har engagerat sig i s k
exomsekvensering.
– Exonerna utgör en del av nukleotidsekvensen i DNA som
kodar för ett protein i en gen, fortsätter Patrik Georgii-Hemming.
För att analysera dessa har vi sedan 70-talet använt en teknik
som kallas sangersekvensering. Metoden är pålitlig, men dyr och
mycket tidskrävande, vilket bl a beror på att man måste analysera
varje exon för sig.
Om man t ex misstänker
Duchennes
muskeldystrofi
måste man gå igenom hela
Ex. antal sjukdomsassocierade gener:
77 exoner, men med den nya
Utvecklingsstörning: > 800
tekniken, s k MPS, Massivt parMedfödda metabola sjukdomar: > 500
allell-sekvensering kan man på
en och samma gång studera
Rörelsesjukdomar: > 100
hela exomet eller om man så
Primära immunbristsjukdomar > 200
vill – hela genomet. Man kan
välja att analysera samtliga
kända gener eller bara några
speciellt utvalda. Tekniken är också kostnadseffektiv (och blir allt
billigare). Men framför allt hittar man inte bara punktmutationer
(som med sanger), utan man kan även identifiera deletion, duplikation eller translokation av ett visst kromosomsegment.
Tekniken är idag färdig att användas, men som diagnostisk
metod måste den kvalitetssäkras innan den kan tas i bruk på
klinikerna. Säkert är att MPS kommer att revolutionera diagnostiken inom en snar framtid. I synnerhet inom områden som
neurologi, kardiologi, onkologi och hematologi.
– Min uppmaning till alla som ställer diagnos inom den pediatriska vården, avslutar Patrik Georgii-Hemming, är att de i betydligt högre utsträckning måste använda sig av oss genetiker på
labben för att få hjälp med utredningen vid misstanke om genetiskt betingad sjukdom. Det är si och så med det i dag. Vi finns
där för att hjälpa, och snart kommer vi kunna göra ännu mer, ännu
snabbare till en ännu lägre kostnad.
Magnus Forslin
Massiv parallellsekvensering –
Den nya genetiska diagnostiken
M
änniskan kan drabbas av mer än 7.000 genetiska sjukdomar, och 5 % av befolkningen, dvs var 20:e människa föds
med en ärftlig diagnos. Arbetar du på en pediatrisk slutenvårdsavdelning så har 20 % av barnen du möter en genetiskt
betingad diagnos. Det är alltså ingen marginell företeelse, utan
betydligt vanligare än de flesta tror. Internationella studier visar
också att det tar väldigt lång tid innan barnen får en diagnos; i
Patrik Georgii-Hemming
nr 3 juni 2014
barnbladet
35
medlemssidor
• Lyssna till barnets röst vid hälsobesöket (Maria Harder, Marie
Golsäter och Malin Rising Holmström)
LUNCH
• Forts. Lyssna till barnet vid hälsobesöket
• Lyssna och arbeta med ungdomar som har psykisk ohälsa,
ätstörningar och självskadebeteende.
• Unga med kronisk sygdom- Hvad kan de fortælle os?
Hvordan oplever de unge at leve med en kronisk sygdom,
og hvilken støtter ønsker de fra forældrene og fra de sundhedsprofessionelle (Vibeke Bregnballe)
• Kommunikationsstöd till barn med särskilda behov (Stefan
Nilsson och Merja Benjaminsson)
19:00 Kvällssamvaro på Junibacken
Fredag 5 september
08.30-16:15 Barn i riskzon (Steven Lucas)
• Paneldebatt med aktuella frågor på temat ”Lyssna till barnen” mellan barnombudsmännen i Norden. (debattledare
Kattis Ahlström)
LUNCH
• Fag-prosedyrer for helsepersonell ved bekymring eller
mistanke om at et barn er utsatt for mishandling, misbruk eller omsorgsvikt. (Anne Lindboe, Norge, Fredrik
PROGRAM
Torsdag 4 september
Moderator: Kattis Ahlström, Generalsekreterare i BRIS
08.30-16:00
Registrering och kaffe
• Kommunikation och samspel med prematura barn (EvaLotte Mörelius)
Malmberg, Sverige, Per Larsen, Danmark och Margrét María
Sigurðardóttir, Island
• Att samtala med barn med ätstörningar (Josefin Westerberg
Jacobson)
• De magiske minuttene med barn og ungdom (Mads A Bøhle)
• 16:00-16:15 avslutning (Kattis Ahlström)
Rapport från NoSB
A
rbetet med vår nordiska kongress som är i Stockholm
ställning från duktiga kollegor.
den 5-6 september 2014 pågår för fullt. Arbetsgruppen
Välkommen på två trevliga kongressdagar. Vi hoppas att
består av två representanter från Riksföreningen för
programmet låter intressant och på hemsidan för kongressen
Barnsjuksköterskor, distriktsköterskeföreningen samt från
finns all övrig information. http://jordnarait.se/nosb/index.
Riksföreningen för skolsköterskor. Vi har haft regelbundna
htm Maria Radeskog
*
möten varje månad, ibland via SKYPE och ibland träffas vi
Stockholm. Kongressen kommer att äga rum på Garnisonen
Konferens i centrala Stockholm. Programmet har tagit form
och vi känner oss nöjd med innehållet.
Språket som kommer att talas är skandinaviska och handouts på engelska. Kattis Ahlström, Generalsekreterare i BRIS
(Barnens Rätt i Samhället) kommer att vara moderator för
kongressen. Ett spännande inslag i programmet är att vi har
fått till en paneldebatt med aktuella frågor på temat “Lyssna
till barnen” mellan barnombudsmännen i Norden. På kvällen vill vi visa något väldigt svensk så vi har valt att lägga
kvällsaktiviteter på Junibacken på Djurgården. Där kommer
deltagarna att få åka med tåg genom Astrid Lindgrens sagovärld. Under kongressen kommer det också att finnas posterut36
barnbladet
nr 3 juni 2014
Stipendium
Du som är registrerad
medlem i Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor erbjuds att
söka stipendium två gånger per år.
Din ansökan skall vara styrelsen
tillhanda senast 15 april eller 15
oktober.
Syftet med stipendiet är att stimulera medlemmar att utveckla och
sprida kunskap om omvårdnad riktat till barn och ungdomar.
För information om kriterier för att
erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida
www.barnsjukskoterska.com
Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni respektive
15 december.
Stipendiaten ska inom 3 månader
efter avslutat projekt inkomma
med skriftlig rapport som efter
överenskommelse publiceras i
Barnbladet.
Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via stip@barnsjukskoterska.com
Välkommen med din ansökan.
medlemssidor
Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och
ungdom. Föreningen har funnits sedan
1975 och arbetar bland annat för:
• att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och
arbetsområden
• att värna om barns rättigheter till
kompetent barnutbildad personal,
barnvänlig miljö etc
• att främja utveckling och forskning inom medlemmarnas funktionsområden
Riksföreningens styrelse består av nio
medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i
aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm.
Föreningens högsta beslutande organ är
årsmötet vilket hålls före maj månads utgång.
Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar
om aktuella ämnen samt möjligheter att
träffa kollegor från hela landet.
”Barnbladet”, vår tidning, utkommer
med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad
och hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt
organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och
även från våra nordiska grannländer.
Tidningen ingår i medlemsavgiften.
Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är
medlem i annan riksförening 250 kr/år.
Prenumeration av Barnbladet 350:-/
år. Medlemskap iVårdförbundet eller SSF
berättigar inte till reducerad avgift.
Bli medlem i Riksföreningen
för barnsjuksköterskor!
Alla sjuksköterskor som arbetar med
eller är intresserade av hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar kan
bli medlemmar. Du söker medlemskap
på www.barnsjukskoterska.com, eller
genom att maila till som är ansvarig
för medlemsregistret medl@barnsjukskoterska.com
Du kan även bli medlem genom
att betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg
5831-6704. Ange namn, adress och
personnummer samt eventuell annan
riksförening på inbetalningskortet.
Medlemskapet kostar 300 kr/år.
I medlemskapet ingår bl a att du får
Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra
stipendier och att du kan delta i våra
utbildningsdagar till medlemspris.
Akut förgiftning
Förgiftningar hos barn är vanligast vid 1–3 år, då de
utforskar sin omgivning. Medicinskt kol binder till sig
de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och kan
motverka att de giftiga ämnena tas upp i kroppen. Kol
ska ges så snabbt som möjligt, helst inom 15 minuter.
Därför bör det alltid finnas hemma. Kolsuspension är en
färdigblandad lösning som säljs receptfritt på apotek.
Beställ vår informationsbroschyr gratis på
pharma@abigo.se
OBS! Ge inte medicinskt kol utan att först kontakta Giftinformationscentralen
eller läkare. För mer information www.giftinformationscentralen.se
Aktivt kol 150 mg/ml
Kolsuspension (aktivt kol) A07BA01. Oral suspension 150 mg/ml. Akuta förgiftningar och
förgiftningstillbud. Kol bör ej ges före tillförsel av kräksirap och ej heller om det är aktuellt
att tillföra specifik antidot per os. Plastflaska 100 ml. OTC. För mer produktinformation och
prisuppgifter se FASS.se. Läs bipacksedeln före användning.
Datum för översyn av produktresumé: 2012-08-15.
ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 Askim
Tel 031-748 49 50 • Fax 031-68 39 51 • pharma@abigo.se • www.abigo.se
navigator |
Kolsuspension
medlemssidor
Kompetensbeskrivning för
barnsjuksköterska
• Vad är en barnsjuksköterska?
• Vad ska en barnsjuksköterska
kunna?
• Var kan en barnsjuksköterska
arbeta?
• Vad ska ingå i utbildningen?
Kompetensbeskrivningen för
legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen
med inriktning mot hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar
finns att tillgå på www.barn-
Styrelsen för Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor 2014
Annica Örtenstrand
Ordförande
ordf@barnsjukskoterska.com
Haide Anisian
Ansvarig medlemsregister
medl@barnsjukskoterska.com
Annelie Arvidsson
Kassör
kassor@barnsjukskoterska.com
Maria Forsner
Forsknings- & Utbildn.ansvarig
utb@barnsjukskoterska.com
Helena Wigert
Sekreterare
sekr@barnsjukskoterska.com
Merja Vantaa Benjaminsson
Ledamot
merja@barnsjukskoterska.com
Haide Anisian och
Mia Zetterbjörk
Ansvarig kongress/utställare
utst@barnsjukskoterska.com
Charlotte Pålsson
Ansvarig utgivare
charlotte@barnsjukskoterska.com
Anne Wennick
Ansvarig stipendier
stip@barnsjukskoterska.com
sjukskoterska.com.
Flyttat?
Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss:
med@barnsjukskoterska.com
Kalendarium 2014
16-18 juni
2nd European Regional Conference
Leadership, Learning and Research in
Nursing and Midwifery
Arrangör: Sigma Theta Tau International
Honor Society
Plats: Göteborg
www.sttiec2014.net/
4-5 september
Lyssna till barnen – nordisk konferens
Arrangör: Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor, Riksföreningen
för skolsköterskor och
Distriktssköterskeföreningen
Plats: Garnisonen konferens, Stockholm
http://jordnarait.se/nosb/index.htm
26 september
Idékonferens – Barnets mognad och ålder
- hänger det ihop?
Arrangör: Nobab
Plats: Nalen, Stockholm
www.nobab.se
14-15 oktober
VFU-konferens 2014
Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening
38
barnbladet
nr 3 juni 2014
och Malmö Högskola.
Plats: Malmömässan med middag på
Malmö Arena.
www.swenurse.se
6-7 november
Nationellt nätverksmöte i hemsjukvård i
barnsjukvården
Arrangör: Barnkliniken på Näl, Trollhättan.
Plats: Näl, Trollhättan
14 november
Utbildningsdag, barn och långvarig smärta
Arrangör: Svensk barnsmärtförening
Plats: Uppsala
www.svenskbarnsmartforening.se
19-20 november
Sjuksköterskedagarna - Lust och kunskap
Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening
Plats: City Conference Centre, Stockholm
www.swenurse.se
28 november
Utbildningsdag, postoperativ smärta
Arrangör: Svensk barnsmärtförening
Plats: Stockholm
www.svenskbarnsmartforening.se
BarnBladet
Utges av Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor
www.barnsjukskoterska.com
ISSN 0349-1994
TS-upplaga: 3.900 ex
Postadress
Box 48
267 21 BJUV
Telefon
+46 (0)42 70 250
Ansvarig utgivare/Chefredaktör
Charlotte Pålsson
ansv.utg@barnsjukskoterska.se
Redaktion
Charlotte Pålsson
ansv.utg@barnsjukskoterska.se
Berit Finnström
berit.finnstrom@hv.se
Stefan Nilsson
stefan_r.nilsson@hb.se
Magnus Forslin
magnus@barnbladet.org
042-70 250 • 072-7272 640
Annonser
Linda Larsson Levin
linda@adviser.se
08-551 785 85
0733-22 88 35
www.adviser.se
Grafisk Form
STODAB
info@barnbladet.org
042-70 250
Tryckeri
Lenanders Tryckeri
Box 4018, 390 04 Kalmar
Tel 0480-44 48 00
Kommande temanummer 2014
#4 Vårdnad vid separationer
och Potträning
#5 Illamånde och förgiftning
Fastställd TS-upplaga 2013:
3.900 ex
Medlem av
Prenumerationer
Prenumerationen på Barnbladet
kostar 350 kr/6 nr. Enstaka exemplar
50 kr/st. Sätt in 350 kr på plusgiro
19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704.
Ange prenumeration på Barnbladet
samt texta tydligt namn och adress
POSTTIDNING B
Returadress:
BarnBladet, Box 48, 267 21 BJUV, SWEDEN
MED OMSORG OM BÅDE
NÄRINGSBEHOV OCH SMAK
Semper Profylac® – hypoallergent livsmedel
för kostbehandling av komjölksproteinallergi.
På Semper har vi lång erfarenhet av livsmedel för barn med olika födoämnesrelaterade intoleranser och allergier. Vår första komjölksfria modersmjölksersättning lanserades redan på 1970-talet. Nu har Semper Profylac® fått ett
uppdaterat innehåll med DHA. Det breda användningsområdet och den milda
smaken är dock desamma som tidigare.
Semper stödjer WHO-koden om att
bröstmjölk är den bästa maten för
spädbarnet. Semper Profylac är ett
livsmedel för speciella medicinska
ändamål och används på inrådan av
läkare eller dietist.
Semper Profylac®
• Ett näringsmässigt komplett
och dokumenterat hypoallergent
livsmedel som kan användas som
modersmjölksersättning från
födseln till:
- barn med komjölksprotein och/
eller sojaproteinallergi
- barn med laktosintolerans
- barn med särskild risk att utveckla allergi
• Framställt av höggradigt extensivt
hydrolyserat vassleprotein(eHF)
och berikat med vitaminer och
mineraler. Innehåller DHA och ARA.
• Fungerar även utmärkt som dryck,
samt som mjölkersättning och
berikning i matlagning och bakning
för barn över 6 månaders ålder.
• Kan köpas på apotek och förskrivas
på Läkemedelsanvisning, L-märkt.
ÅLLER
INNEH
DHA
Semper AB. Löfströms Allé 5, Box 1101, 172 22 Sundbyberg
Telefon 08-505 931 00. www.semperbarnmat/nutrition