Inledning till könsstereotyper och genusroller

WOMPOWER – Stärka kvinnor i att kämpa mot våld i nära relationer med hjälp av en
integrerad
modell bestående av utbildning, stöd och vägledning (JUST/2012/DAP/AG/3008)
Inledning till könsstereotyper och genusroller
Mäns våld mot kvinnor har en social dimension, att kvinnovåld stöds av sociala normer och
stereotyper. Våld mot kvinnor har en historisk bakgrund i samhällets patriarkala struktur. Det är
ett strukturellt fenomen med grund i ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män inom
ramen för det patriarkala samhället. Pekingplattformen (1995), med stöd av EU:s samtliga
medlemsstater, slår fast att ”våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika
maktförhållanden mellan män och kvinnor, vilket har lett till dominans över och diskriminering
mot kvinnor av män och till att kvinnors fulla avancemang förhindras”.
Varje person har ett kön och ett genus. Könet är biologiskt. Det inkluderar vår genetiska
uppsättning, våra hormoner och våra kroppsdelar, särskilt våra könsorgan/reproduktiva organ.
Genus avser samhällets förväntningar om hur vi bör tänka och agera som flickor och pojkar, som
kvinnor och män. Det är vår biologiska, sociala och juridiska status som kvinnor och män.
Genusidentitet är hur vi känner för och uttrycker vårt genus och våra genusroller – klädsel,
beteende och personligt utseende. Det är en känsla som vi har så tidigt som vid två eller tre års
ålder.
Genusroller
Feminina karakteristiskt kännetecknande drag är sätt att bete sig som normerna i samhället
vanligtvis associerar med att vara flicka eller kvinna. Maskulina karakteristiskt kännetecknande
drag är sätt att bete sig som sociala normer associerar med att vara pojke eller man. Det är genom
socialisationsprocessen som genusroller överförs, lärs in och uppfattas som någonting naturligt.
Med utgångspunkt i denna process associeras män med en maskulin roll. Samhället förväntar sig
av dem att de ska vara starka, aktiva, självständiga och modiga. I motsats till detta associeras
kvinnor med den feminina rollen, med lägre social status. Det förväntas av dem att vara
känslosamma, passiva, osjälvständiga och ängsliga. Det befintliga systemet för kön och genus
fastställer en hierarki som strukturerar ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män som
resulterar i en ojämlik fördelning av kunskap, egendom, inkomst, ansvar och rättigheter. På grund
PROJEKT
SAMFINANSIERAT AV
EUROPEISKA UNIONEN
WOMPOWER – Stärka kvinnor i att kämpa mot våld i nära relationer med hjälp av en
integrerad
modell bestående av utbildning, stöd och vägledning (JUST/2012/DAP/AG/3008)
av genusrollers naturalisering är dock dessa ojämlikheter brett accepterade och ifrågasätts inte
alltid.
Det är tydligt att samhällets normer för vad som är maskulint och feminint är orealistiska. De kan
inte fånga hur vi verkligen känner oss, hur vi beter oss eller hur vi definierar oss själva. Alla män
har så kallade feminina drag, och alla kvinnor har så kallade maskulina drag. Och vi kan uppvisa
olika drag vid olika tidpunkter. Våra normer lär kvinnor och män att på många sätt vara
varandras motsatser. Sanningen är att vi är mer lika än olika varandra.
Genusroller är hur människor agerar, vad de gör och säger, för att uttrycka att de är flickor eller
pojkar, kvinnor eller män. Dessa kännetecken formas av sociala normer. Genusroller varierar
kraftigt i olika kulturer, liksom i olika etniska och sociala grupper. Men alla kulturer har
genusroller – de har alla förväntningar på hur kvinnor och män, flickor och pojkar, bör klä sig,
bete sig och se ut.
Barn lär sig genusroller från tidig ålder – från sina föräldrar och sin familj, från sin religion och
sin kultur, liksom från världen utanför, däribland från tv, tidningar och andra medier. När barnen
sedan växer antar de beteenden som belönas med kärlek och beröm. De förhindrar eller gömmer
beteenden som förlöjligas, straffas eller som är generande. Det här inträffar tidigt i livet. En
stereotyp är en allmänt accepterad uppfattning eller förutfattad mening om en person eller grupp
– även om den är alltför förenklad. Stereotyper om kön kan leda till ojämlik och orättvis
behandling på grund av en persons kön.
Olika typer av könsstereotyper
Personlighetsdrag: Kvinnor förväntas ofta vara passiva och undergivna, medan män vanligtvis
förväntas vara självsäkra och aggressiva.
Beteenden i hemmet: Att ta hand om barn, äldre och om hushållet anses ofta göras bäst av
kvinnor, medan reparationer i hemmet ofta anses göras bäst av män.
PROJEKT
SAMFINANSIERAT AV
EUROPEISKA UNIONEN
WOMPOWER – Stärka kvinnor i att kämpa mot våld i nära relationer med hjälp av en
integrerad
modell bestående av utbildning, stöd och vägledning (JUST/2012/DAP/AG/3008)
Sysselsättning: Kvinnor socialiseras ofta till att välja yrken inom områden där de kan
tillhandahålla omsorg. Samhället förväntar sig att män väljer yrken som överensstämmer med de
maskulina normerna.
Hyperfeminitet och hypermaskulinitet
Hyperfeminitet är ett överdrivet stereotypiskt beteende som tros vara feminint. Hyperfeminina
kvinnor, liksom en del homosexuella män och man-till-kvinna-transpersoner, överdriver de
egenskaper som de tror är feminina. De tror att de förväntas stärka männens ego genom att vara
passiva, naiva, oskyldiga, mjuka, flörtiga, behagliga, vårdande och accepterande.
Hypermaskulinitet är ett överdrivet stereotypiskt beteende som tros vara maskulint.
Hypermaskulina män, liksom en del lesbiska kvinnor och kvinna-till-man-transpersoner,
överdriver de egenskaper som de tror är maskulina. De tror att de förväntas tävla med andra
män och dominera kvinnor genom att vara aggressiva, världsliga, sexuellt erfarna, hårda,
fysiskt imponerande, ambitiösa och krävande.
De här överdrivna könsstereotyperna kan leda till svåra förhållanden. Hyperfeminina kvinnor är
mer benägna att acceptera fysiska och känslomässiga övergrepp från sina sexpartner.
Hypermaskulina män är mer benägna att fysiskt och känslomässigt skada sina partner.
Det är viktigt att uppmärksamma medvetenheten i samhällets förväntningar på genusroller och
jämlikhet. Medvetenhet om genusroller är ett sätt att utmana och förändra strukturen för socialisation
av barn in i enhetliga sociala normer, både på individuell nivå och gruppnivå.
Relaterad
litteratur
användbara länkar
och
Bromseth J & Darj (red), Normkritisk pedagogik – Makt, lärande och strategier för förändring,
Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, 2010
Conell R.W, Maskuliniteter, Daidalos, 1995
PROJEKT
SAMFINANSIERAT AV
EUROPEISKA UNIONEN
WOMPOWER – Stärka kvinnor i att kämpa mot våld i nära relationer med hjälp av en
integrerad
modell bestående av utbildning, stöd och vägledning (JUST/2012/DAP/AG/3008)
Johansson T & Lalander P, Sexualitetens omvandlingar, politisk lesbiskhet, unga kristna och
machokulturer, Daidalos, 2003
Halberstam, Judith, Female masculinity, Duke University Press, 1998
Wahl A, Eduards M, Holgesson C, Linghag S, Rönnblom M, Motstånd & Fantasi, historien om
F, Studentlitteratur, 2008
www.nck.uu.se
www.rfsl.se
www.genus.gu.se
www.uu.se
PROJEKT
SAMFINANSIERAT AV
EUROPEISKA UNIONEN