Verksamhetsberättelse 2012
Transcription
Verksamhetsberättelse 2012
Verksamhetsberättelse 2012 d en tematiska forskning som bedrivits vid Institutionen för tema har ända sedan starten 1980 varit ett av de starkaste varumärkena inom LiU. Under de cirka 32 år som institutionen funnits har grundinriktningen legat fast, nämligen att bedriva tematiskt orienterad forskning och utbildning med tydlig samhällsrelevans. Även om det vetenskapliga arbetssättet varit konstant har en rad organisatoriska förändringar skett. Nya teman har kommit till och några av de gamla har lagts ner eller integrerats i andra verksamheter inom LiU. I dag är Tema organiserat i fyra teman: Barn, Genus, Teknik och social förändring samt Vatten i natur och samhälle. Dessa teman utgör tillsammans med de forsknings- och utbildningsuppdrag som är knutna till dem kärnan i verksamheten. På ett övergripande plan utgör institutionen en unik mötesplats för naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap – med ett gemensamt mål att öka förståelsen av och hitta lösningar på viktiga framtidsfrågor. Även om varje tema har sin specifika profil finns också en rad beröringspunkter i deras verksamheter. Ett exempel är frågor om teknik- och energianvändning samt hållbar utveckling där en aktiv samverkan sker mellan forskare och lärare vid Teknik och social förändring och Vatten i natur och samhälle. Temas verksamhet präglas också av samverkan med andra institutioner vid LiU kring såväl forskning som utbildning. Till exempel har Tema varit en aktiv part i uppbyggnaden av den centrumbildning för biogasforskning, Biogas Research Center (BRC), som startades inom LiU under hösten 2012. Likaså har forskare från Tema under 2012 varit drivande i arbetet med att forma ett nytt excellensområde inom LiU, LiU Expanding Sustainaility. Fokus ligger på forskning om olika dimensioner av miljö och hållbarhet och samlar forskare från olika miljöer. Temas verksamhet kännetecknas också av en strävan att utveckla relationer och samarbeten med forskare och akademiska miljöer utanför det egna universitetet. Ett exempel är den nära samverkan inom det genusvetenskapliga området som under året utvecklats tillsammans med universiteten i Örebro och Karlstad. Under våren 2013 utmynnade detta samarbete i starten av det gemensamma organet GEXcel international collegium. Forskare vid Tema har även hävdat sig väl i konkurrensen om de strategiska medel som LiU delar ut till särskilt framgångsrika eller lovande forskare. Under året hade tre av professorerna (Kajsa Ellegård, Boel Berner och Nina Lykke) särskilda professorskontrakt, tre yngre forskare (Cecilia Åsberg, Jami Weinstein och Eva Lövbrand) fanns i LiU:s särskilda tenure trackprogram LiU Foass och en forskare (David Bastviken) fick del av ett särskilt karriärkontrakt för lektorer. En rad internationella gäster har under 2012 besökt de fyra temana och deltagit i dialoger och samverkansprojekt av olika slag. Detta gäller inte minst Professor Steve Woolgar som inom ramen för rektors strategiska satsning har varit gästprofessor vid Tema och genom kursverksamhet, föreläsningar och samverkansinsatser bidragit till utveckling av verksamheten. Internationellt samarbete är av stor betydelse för Tema. Utan en aktiv och levande dialog med ledande internationella forskare skulle temaforskningen förlora mycket av sin aktualitet och dynamik. Starka internationella relationer är också viktiga för framtida rekryteringar av nyckelpersoner på olika positioner i verksamheten – från doktorander till professorer. Vid sammanträdet i oktober 2012 fattade institutionsstyrelsen beslut om att tillsätta en särskild strategigrupp med uppdrag att arbeta fram en institutionsgemensam strategiplan. Utgångspunkten är den strategikarta för LiU som universitetsstyrelsen beslutade om i december 2012. Strategigruppen ska under 2013 genomföra hearings vid samtliga teman samt lämna förslag på strategiplan till institutionsstyrelsen. Verksamhetsberättelsen syftar till att ge en översiktlig presentation över den omfattande produktion som sker på Tema. Först kommer en beskrivning av helheten och sedan av de olika temana. t Verksamheten emainstitutionens mål är att bedriva excellent samhällsrelevant forskning och utbildning på grund- och avancerad nivå. Ett utvecklat medarbetaransvar och en kvalificerad mång- och tvärvetenskaplig forskningsmiljö är viktiga resurser för institutionen. Vidare ska Tema vara en drivkraft i karriärplanering för blivande och nyblivna forskare. Tema är en två-campusinstitution och värdinstitution för tre centrumbildningar med mång- och tvärvetenskapliga profiler: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Centrum för Klimatpolitisk Forskning och Centrum för Människa, Teknik och Samhälle. Tema är också tillsammans med den genusvetenskapliga miljön vid Örebro universitet värd för det nationella Institutet för tematisk genusvetenskap. Forskarutbildningskommittén har under styrelsen en rådgivande funktion och ett övergripande ansvar för utvecklingsfrågor, för samordning och långsiktig strategisk planering av institutionens forskarutbildning. Kommittén har gjort en uppföljning av samtliga individuella studieplaner samt beslutat om studiestödsavräkning för samtliga doktorander. Forskarutbildningskommittén har också ansvar för beviljandet den särskilda karriärskjutsmånad som doktorander kan få del av efter disputationen. Under 2012 beviljades fem doktorander en sådan månad. I september anordnades en gemensam doktorandträff för samtliga nya doktorander. Arbetet i forskarutbildningskommittén leddes under våren 2012 av Professor Lars Rahm och under hösten av proprefekten Björn-Ola Linnér. På Tema finns fyra forskningsmiljöer med forskarutbildning: tema Barn, tema Genus, tema Teknik och social förändring och tema Vatten i natur och samhälle. I miljöerna finns företrädare för specifika discipliner liksom personer med tvärvetenskaplig grund- och/eller forskarutbildning. Miljöerna präglas således av heterogenitet vad gäller kompetensområden. Samtidigt hålls de ihop av det gemensamma fokus som miljöns namn signalerar. I samtliga miljöer finns lärar- och forskargrupper med sina respektive samarbetspartners och nätverk. Flertalet teman driver fristående kurser, kandidat- och internationella mastersprogram. Tema Teknik och tema Vatten har gemensamma intressen i grundutbildningen med inriktning mot Miljövetenskap, Geografi och Tematisk Naturvetenskap. Temas lärare är också engagerade i flera professionsutbildningar och kandidatprogram vid universitetet. Lika villkor-kommittén är en viktig drivkraft i institutionens arbete inom Lika villkorsområdet. Det innebär årliga arrangemang inom området och att revidera och föreslå förändringar i Handlingsplanen för Lika Villkor som sedan fastställs av Institutionsstyrelsen. Lika Villkor-kommittén ska också föreslå och bidra till att insatser genomförs så att handlingsplanen för Lika Villkor uppfylls. Vidare ska kommittén bevaka de insatser som görs av Linköpings universitets strategigrupp för Lika Villkor och föreslå insatser som gör att Temainstitutionen agerar i enlighet med nya direktiv och föreskrifter. Under hösten 2012 anordnade kommittén en Lika villkorsdag på temat Akademisk karriär på lika villkor? Syftet med arrangemanget var att belysa och problematisera hur strukturer inom och utanför LiU påverkar förutsättningarna för karriär på lika villkor. Under 2012 leddes arbetet i kommittén av proprefekten Kajsa Ellegård. Tema tillhör den filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet men deltar även i samarbetsprojekt med de andra fakulteterna. Varje tema är fastställt av Universitetsstyrelsen. Temainstitutionen leds av en styrelse och har cirka 170 anställda varav 17 professorer, 35 universitets lektorer, 2 biträdande universitetslektorer, 4 forskningsingenjörer, 17 forskarassistenter, 8 postdoktorer, 6 adjunkter, 58 doktorander, 2 gästprofessorer, 3 utredare, 2 forskningskoordinatorer och 20 TApersonal. Ett centralt kansli svarar för institutionens tekniska och administrativa verksamhetsstöd. Vid Tema finns tre kommittéer med delegation från institutionsstyrelsen: Grundutbildningskommittén har under institutionsstyrelsen ett övergripande ansvar för utvecklingsfrågor samt för samordning och långsiktig strategisk planering av grundutbildning. Kommittén fungerar som en plattform för informationsutbyte om examinationsoch undervisningsformer samt kursvärderingsfrågor. Kommittén har också en viktig roll i utvecklingen av ny grundutbildning vid institutionen. Ordförande i kommittén var under 2012 prefekten Roger Klinth och vice ordförande var temas särskilda grundutbildningskoordinator Dr Karin Osvaldsson Cromdal. Intäkter och kostnader Ett viktigt mål under 2012 var att använda delar av det myndighetskapital institutionen under några år samlat på sig. Detta skedde också vilket ledde till ett minusresultat för året på cirka 12 mkr. Bokslutet för 2012 visade att Tema har ett samlat myndighetskapital på cirka 34 mkr. Verksamhetens totala intäkter var 151,5 mkr, varav 93,6 mkr kom via intäkter av anslag och 47,3 mkr via intäkter av bidrag. Verksamhetens totala kostnader var 163,5 mkr, varav 103,6 mkr är personalkostnader. Exempel på forskningsfinansiärer som Tema fått bidrag från är: FORMAS, Energimyndigheten, FAS, SIDA och Vetenskapsrådet. Därtill finns ett antal samarbetsprojekt med kommuner, myndigheter och organisationer. Över en femårsperiod har Temas bidragfinansiering för forskning utvecklats på följande sätt: 2008 2009 2010 2011 2012 Bidrag 37 352 46 151 51 496 51 803 47 283 mkr Som tabellen visar har en inbromsning skett i ökningen av externa bidrag. Denna inbromsning bör förstås och värderas mot bakgrund av den förändring som skett inom forskningsfinansieringen i stort där allt mer resurser söks i konkurrens medan de fasta basmedlen i stort har stagnerat. Om forskningsverksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas och expandera behöver därför Tema kraftsamla för att öka bidragsdelen. Detta bör vara ett prioriterat område under kommande år. publicering och citering m ätning av forskningsenheters publiceringar och citeringsgrad har blivit ett i många sammanhang vedertaget sätt att mäta forskningens produktivitet och genomslag. Under senare tid har även de bibliometriska mätningarna kommit att bli en av parametrarna i fördelningen av forskningsanslag till universitet och högskolor. Denna utveckling gör det viktigt också för Tema att rikta uppmärksamhet mot detta område. Förståelsen av forskningens genomslag – nationellt, internationellt och i relation till det omgivande samhället – bör dock inte begränsas enbart till dessa mätningar. En långsiktigt hållbar utveckling av Temas forskningsverksamhet förutsätter ett arbete på många nivåer. I detta arbete behöver de bibliometriska mätningarna kompletteras med en rad andra indikatorer på framgång, utveckling och genomslag. Det finns också anledning till en fortlöpande diskussion kring de metoder och urvalskriterier som ligger till grund för mätningarna. Över tid har Tema hållit en stabilt hög nivå vad gäller publiceringar och citeringar. Utifrån de bibliometriska mått vi idag mäts efter har Tema stått sig väl i den interna konkurrensen inom LiU men också jämfört med miljöer inom humaniora och samhällsvetenskap vid andra universitet och högskolor. Under 2012 gjordes en särskild satsning inom Tema för att kartlägga publiceringsmönster samt informera forskarna om hur den bibliometriska statistiken formas och vad de behöver tänka på vid inrapportering av sina publikationer i databasen DIVA. Projektet leddes av forskningskoordinatorn Silje Lundgren vid tema Genus och startade som en lokal satsning inom tema Genus. Resultaten vid tema Genus var så positiva att även övriga teman involverades. Att satsningen på fördjupad information om de bibliometriska systemen och statistiken fått avsedd effekt visar inte minst den publiceringsanalys av perioden 2007-2012 som biblioteket har genomfört för Temas räkning. Jämfört med den avstämning som gjordes för perioden 2006-2011, och som presenterades i verksamhetsberättelsen för 2011, visar den senaste statistiken på en tydlig förbättring. Den sammanlagda publikationspoängen för institutionen som helhet var i 2011 års avstämning 466,5 poäng medan den i 2012 års avstämning var 629,3 poäng. Även parametrar som täckningen (antal publikationer och fraktioner) i ISI och graden av samförfattande med internationell författarkrets har påtagligt förbättrats. I årets uppföljning fick biblioteket även i uppdrag att redovisa de publikationer som inte synliggörs i den norska modell som mätningen bygger på. Resultatet visar att ett stort antal sådana publikationer finns inom samtliga teman. Inte sällan är dessa publikationer centrala i institutionens samverkan och kommunikation med det omgivande samhället. Utöver publiceringsanalysen har det också varit möjligt att genomföra en citeringsanalys för Tema under perioden 2007-2011. Den fältnormaliserade tidskriftsciteringsgraden för institutionen ligger på 1,12, vilket ligger över världsgenomsnittet på 1,0. Detta visar på temaforskningens konkurrenskraft inom forskarsamhället. Publikationer i DIVA Den sammantagna publiceringen (även publikationer som inte räknas in i den norska modellen) som den rapporterats till LiU e-press (Diva) presenterar 211 publikationer för hela Tema under 2012. Det har publicerats 108 vetenskapliga artiklar, 69 antologibidrag eller bokkapitel, 13 böcker och redaktörskap för antologier samt 17 rapporter. Dessutom publicerades 7 avhandlingar (se under forskar- och grundutbildning). Några grafer presenterar publiceringen: Artiklar totalt 108: Barn (13.3), Genus (18.7, Teknik (20.5), Vatten (55.5) 108vetenskapligaartiklar Barn Genus Teknik Vatten Kommentar: Inkluderar tidskriftsartiklar, refereegranskade och övriga vetenskapliga Kapitel i bok och antologibidrag, totalt 69: Barn (24); Genus (27.6); Teknik (9.4); Vatten (8). 69 kapitel i bok & antologibidrag Barn Genus Teknik Vatten Kommentar: Inkluderar kapitel i bok, refereegranskade och övriga vetenskapliga Böcker & antologier (red), totalt 13: Barn (2), Genus (7); Teknik (4). 13 böcker & antologibidrag Barn Genus Teknik Kommentar: Inkluderar böcker samt redaktörskap för antologi, refereegranskade och övriga vetenskapliga Rapporter totalt 17: Barn (8); Genus (1); Teknik (2); Vatten (6). 17 rapporter Barn Genus Teknik Vatten Kommentar: Inkluderar rapporter, refereegranskade och övriga vetenskapliga Forskning och uppdrag f orskning är ett av Temas kärnområden. Sammantaget har 78 projektuppdrag genomförts under året. Därtill kommer verksamhet med inriktning mot övriga forskarsamhället såsom granskningsuppdrag och konferensaktiviteter. 168 granskningsuppdrag har genomförts där flertalet har utförts för tidskrifter (99 stycken); 10 för konferenser och 59 som sakkunnig för bl a anställningar och docentmeriteringar. Därutöver har 27 kollegiala uppdrag genomförts varav 22 som ledamot i betygsnämnd, 14 som opponent och 6 som ledamot i vetenskaplig kommitté. 199 konferensaktiviteter har genomförts och 16 av dem innebar att delta i arrangerandet av konferens och 183 presentationer av paper eller inbjudna talare. Sammantaget ges en rik bild av Temas engagemang i det omgivande forskarsamhället både nationellt och internationellt. Till detta ska också läggas att forskare och lärare vid Tema genomfört 127 uppdrag inom ramen för tredje uppgiften vilket visar att forskningen kommuniceras till det omgivande samhället på ett aktivt sätt. Projekt 78 projektuppdrag Projektledning Delprojektledn Projektledning 55; Delprojektledning 23. Reviewuppdrag 168 vetenskapliga granskningsuppdrag Tidskrift Sakkunnig Konferens Tidskrift 99 uppdrag; Konferens 10 uppdrag; sakkunniguppdrag 59. Kollegiala uppdrag i forskar-samhället 36 kollegiala uppdrag i forskarsamhället Ledamot i betygsnämnd Opponentskap Opponentuppdrag 14; ledamot i betygsnämnd 22. Konferensaktiviteter 199 konferensaktviviteter Paper-presentation Arrangör Anordnande av konferens 16; paper-presentation på konferens 183. Forskar- och grundutbildning t emas forskarutbildning följer den forskning som bedrivs vid institutionens teman. Målet är att göra doktoranderna till självständiga tvär- och mångvetenskapliga forskare med intresse för grundutbildning och forskningsförmedling samt insikt i hur man ansöker om forskningsbidrag. Forskarutbildningen ska vara relevant för anställningar inom och utanför universitetssfären. De doktorander som genomför en forskarutbildning vid Tema får en doktorsexamen på 240 hp. På tema Barn, Genus och Teknik och social förändring består examen av en kursdel på 90 hp och ett avhandlingsarbete på 150 hp. Vid tema Vatten i natur och samhälle består examen av en kursdel på 60 hp och ett avhandlingsarbete på 180 hp. Avhandlingen kan presenteras som en monografiavhandling eller en sammanläggningsavhandling. Avhandlingen försvaras offentligt vid en disputation med en opponent och en betygsnämnd. Tema vinnlägger sig om att ha en forskarutbildning med hög attraktionskraft och kvalitet. För att stärka doktorandernas möjlighet till karriärutveckling fattade institutionsstyrelsen 2010 beslut om att införa två så kallade karriärskjutsmånader för nydisputerade doktorander. Syftet var att ge nydisputerade goda förutsättningar att stärka sin position inom akademin. Under karriärskjutsmånaderna förväntades den nydisputerade färdigställa minst en vetenskaplig artikel samt minst en minst en forskningsansökan. Satsningen startade som en provverksamhet under 2010 och utvärderades i början av 2012. Utvärderingen visade att karriärskjutsmånaderna var mycket uppskattade av de som tagit del av dem och att de också hade haft avsedd effekt vad gäller publiceringar och forskningsansökningar. Därför valde styrelsen att permanenta satsningen på karriärskjutsmånader. På grund av ekonomiska skäl halverades dock tiden från två till en månad. Under 2012 fortsatte den satsningen på doktorandcoaching som inletts året innan. De doktorander som önskade fick ta del av programmet som genomfördes i Feelgoods regi och hade som mål att stärka doktorandernas psykosociala situation. Under 2012 deltog tre doktorander i programmet. I början av året inleddes också arbetet med en institutionsgemensam doktorandkurs om tvärvetenskap. En ar- betsgrupp med representanter från samtliga teman arbetade fram ett förslag som presenterades och diskuterandes i forskarutbildningskommittén, ledningsrådet samt institutionsstyrelsen. Den nya kursen introduceras i forskarutbildningarna under 2013. Tema har under 2012 antagit nio doktorander, fördelade enligt följande: sex på tema Vatten, en på tema Genus och två på tema Teknik och social förändring. Under året examinerades sammanlagt sex doktorander vid Tema. Två doktorander på tema Teknik och social förändring, två på tema Vatten i natur och samhälle och två på tema Genus. Avhandlingar, totalt 6: Genus (2); Teknik (2); Vatten (2); 6 avhandlingar Genus Teknik Vatten Tematiskt Forum för doktorander vid filosofisk fakultet och Utbildningsvetenskap är en mötesplats för doktorander vid de båda fakulteterna. Verksamheten stöds av fakulteterna och av Temainstitutionen. Tematiskt Forum för doktorander anordnar fyra seminarier varje år. Seminariernas innehåll genereras i en arbetsgrupp med doktorander från flera institutioner och som sammanhållande länk mellan doktorandgenerationerna fungerar en proprefekt vid Tema. Seminarierna under 2012 behandlade följande områden: 15/2 International Academic Integration: Obstacles and Possibilities for PhD Students; 18/4 Vad är ”good enough”? Ambitioner och överambitioner i forskarutbildningen; 26/9 Organizing doctoral students at LiU? Experiences and prospects; och slutligen Bli synad i sömmarna. Att ge och få kritik. Gäster som ger korta presentationer på seminariets tema bjuds in till varje seminarium och det finns gott om utrymme för samtal och diskussioner. Grundutbildning. Tema rymmer såväl grundutbildningsämnen som centrumbildningar och forskningsmiljöer vid Campus Linköping och Campus Norrköping. De grundutbildningsämnen som har Tema som värdinstitution är disciplinorienterade (Geografi) och tvärvetenskapligt orienterade (Miljövetenskap, Genusvetenskap, Tematisk Naturvetenskap). Tema är värdinstitution för ett program på kandidatnivå, Miljövetarprogrammet (180 hp), och tre internationella mastersprogram (Master’s Programme in Child Studies 120 ECTS, Master's Programme in Science for Sustainable Development 120ECTS) samt Gender Studies – Intersectionality and Change (120 ECTS). Utöver den utbildning som är förlagd till Tema gör många lärare insatser på program och kurser vid andra institutioner, särskilt vid professionsprogrammen inom lärarutbildningen och socionomutbildningen. Ett ökat engagemang inom grundutbildningsområdet utgör en viktig del av temas långsiktiga strategiska satsningar. Under 2012 togs sig detta bland annat uttryck i starten av ett nytt nätbaserat internationellt masterprogram inom det genusvetenskapliga området (se ovan). Programmet startade under höstterminen 2012 och antog cirka 30 studenter – det stora flertalet från utlandet. Vid temadagen i september stod utveckling av ny grundutbildning i fokus. Uppgiften var att skissa på möjliga nya grundutbildningsprogram som Tema skulle kunna stå som värd för. Detta blev starten för utvecklingen av ett samhällsplanerarprogram. Filosofisk fakultet ställde sig positiva till idén och tillsköt utvecklingsmedel. Slutgiltigt beslut om det nya programmet kommer att fattas av fakultetsstyrelsen under hösten 2013. Under 2012 skedde även nysatsningar inom området fristående kurser. Även här ställde sig filosofisk fakultet positiva till Temas satsning. Trots nedskärningar inom andra delar av fakultetens grundutbildningsverksamhet tilldelades Tema ytterligare 20 helårsekvivalenter för fristående kurser. Ett långsiktigt arbete med att stärka den akademiska och ekonomiska bärkraften inom ämnet geografi inleddes under hösten 2012. t Tema Barn ema Barn bedriver tvärvetenskaplig forskning om barn (0-18 år) och barns livsvillkor, både i Sverige och internationellt. En central utgångspunkt för tema barns forskning är barndomens förändrade innebörder i tid och rum. Barn utgör en tredjedel av världens befolkning och påverkar med sin närvaro grundläggande strukturer och traditioner i samhället. Tema Barns forskning om barn och barndom omfattar också ett intresse för hur samhällets strukturer och organisation både påverkar och påverkas av barn. En tematiskt upplagd forskning om barn och barndom erbjuder alternativa sätt att analysera sociala, politiska och kulturella skeenden, både nationellt och internationellt, och samhällsprocesser blir synliga på nya sätt. Normer och värderingar ifråga om vad som betraktas som en god respektive problematisk barndom förändras över tid och tar sig olika uttryck beroende av sociala och kulturella sammanhang. Tema Barns forskning belyser hur sociala normer och kulturella konventioner i skola, omsorg och barnpsykiatrisk vård, och andra verksamheter för barn, påverkar och styr både policy och praktik. Likaså bedrivs forskning om konflikter och oenigheter rörande barns liv och villkor, i situationer där olika normsystem ställs mot varandra och skilda intressen står på spel. Tema Barns fokus på barns aktörskap innebär ett intresse för hur omvärlden ter sig för barn och hur barn aktivt deltar i utformandet av denna omvärld. Det betyder att barns handlingar och interaktioner, liksom barns berättelser och uttryck är centrala och tillskrivs ett egenvärde (barns perspektiv). Tema Barns forskning sätter också ljuset på hur barn som specifik kategori definieras i samhälleliga processer (barnperspektiv). Det kan handla om synen på barn i politiska förlopp, policyutveckling och myndighetsutövning. I de senaste tre årens bibliometriska mätningar har tema Barns publicering legat på en stabilt hög nivå. I tabellen nedan redovisas data från mätningarna 2005-2010, 2006-2011 samt 2007-2012. Dels redovisas den totala publiceringspoängen, dels publiceringspoängen per årsarbetskraft (ÅA), exklusive doktorander respektive inklusive doktorander. Värt att notera är också att publiceringsanalysen exkluderar avhandlingar och redaktörskap. 20052010 Publiceringspoäng 138,1 20062011 134,0 Publiceringspoäng 1,4 1,58 per ÅA, exkl. doktorander Publiceringspoäng Ingen 0,87 per ÅA, inkl. dok- uppgift torander 20072012 131,9 1,6 0,9 Källa: Linköpings universitetsbibliotek, bibliometrisk analys för 2005-2010, 2006-2011 och 2007-2012 Under 2012 fattade fakultetsnämnden vid Filosofisk fakultet beslut om att föreslå två professorer vid tema Barn. Docenterna Anna Sparrman och Asta Cekaite förslogs som innehavare av professurerna. Institutionsstyrelsen har också beslutat om antagning av doktorander under 2013. Tema barn har normalt tre seminarier i månaden samt två s k ”supertisdagar” per termin. I samband med seminarierna presenterar doktoranderna avhandlingsdelar eller redovisar 60% texter och slutmanus eller också är det inbjudna gäster från Sverige eller det internationella forskarsamhället som presenterar material eller texter. I samband med supertisdagarna bjuds flera gäster in till en workshop för att diskutera gemensamma frågeställningar eller problemområden. Workshop och supertisdagar: I ”Barndomsforskning – kritik och utmaningar” Kay Tisdal, prof of Childhood Policy and Co-Director of the Centre for Research on Families and Relationships, at the University of Edinburgh and Michael Gallagher, postdoctoral Research Associate, at Glasgow University II ”The Evacuation of Finnish War Children to Sweden during WWII” Ann Nehlin, Stockholms universitet, Pertti Kavén, Helsingfors universitet, Pirjo Korkiakangas, Jyväskylä universitet, Tiina Kinnunen, Jyväskylä universitet, Martin Parsons, University of Reading, England, Kjersti Ericsson, Oslo universitet, Kirsi Pauliina Kallio, Tampeere universitet, Ingrid Söderlind, Pirjo Markkola, Jyväskylä universitet, Karin Zetterqvist Nelson, Johanna Sköld. III “Childhood, parenthood and parental support” Sally Wiggins, University of Strathclyde, Lars Plantin, Malmö högskola, Bengt Sandin Bland tema Barns gäster märktes under 2012 t ex Sara Brolin Låftman (Stockholms universitet), Anna Edin (Gävle högskola, vid Åsa Pettersons slutseminarium) , Ann-Sofie Bergman (Linnéuniversitetet, Växjö, {avhandlingstext}), Jim Block (DePaul (Universitetet i Chicago), Anna Larsson, (Umeå universitet {psykosociala elevvårdsverksamheten}) , Sally Wiggins (Strathclyde), Thomas Ziehe, (Kollegium och skolforskning och norrut – sam arr med IBL), Mette Seidelin (Institut for Historie, Syddansk universitet), Johanna Schiratzki, Eva Änggård, Anja Hirdman (Stockholms universitet {Johanna Sjöbergs slutsem}), besök från FHI, Lynne Vallone (prof, Department of Childhood Studies, Rutgers University 28 aug – 30 sept), Helma Lutz (prof. Goethe universitet i Frankfurt), Mary Jane Kehily, (The Open University, UK), Lars Kaijser (Stockholms universitet {opp David Cardells 60%}), Stefan Jonsson (REMESO, Norrköping), Fanny Ambjörnsson (Stockholms universitet). Tema Barn har deltagit i planering rörande möjligheterna för ett forskarnätverk för skandinaviska barn- och barndomsforskare, Tema Barns forskare har också varit aktiva i en institutionsövergripande seminarieserie SIS (Samtals- och interaktionsseminariet) i samverka bl a med IKK samt ansvarat för ett institutionsövergripande seminarium av forskare som är engagerade i projekt inom ramen för folkhälsoinstitutets forskning om föräldrastöd. Forskarutbildning har genomförts för den doktorandgrupp som antogs hösten 2011. Under vårterminen 2012, ”Barn, barndom och hälsa” (7,5 HP), ”Barn, familj och föräldraskap” (7,5 HP), samt ”Barn, visuell kultur och konsumtion” (7,5 HP), samt individuellt orienterat projektarbete för doktoranderna (7,5 H). Under höstterminen 2012 genomfördes kursen Metoder i barn och barndomsforskning (15 HP). Tema Barn hade under året huvudansvar för en av kurserna i den så kallade utbildningsvetenskapliga kärnan (UK) inom ämneslärarutbildningarna (7-9 och Gy). Temat deltog även med lärare och delat kursansvar i UK-kurser i F-3- samt 4-6-programmen. Tema Barns personal har också deltagit i t ex socionomprogrammet, psykologprogrammet, Samhällsoch kulturanalys samt CUL utbildningar. Tema Barns nätbaserade mastersutbildning (2 år) har utretts av Gunilla Tegern. Fakultetsnämndens ledning har ställt sig positiva till en ny start av programmet. Beslut fattas under våren 2013. Tema barn har sedan 2010 haft forskningsprogram om föräldrastöd som genomförts i samverkan med bl a Linköpings kommun. Ett andra forskningsprogram om föräldrastöd sattes igång under året och kommer att fortsätta under 2012 och 2013. Totalt innebar det ett stöd på ca 8,9 miljoner kronor. Under 2012 har temat varit involverat i ett forskningsprojekt om barns psykiska hälsa som drivs med stöd från Folkhälsoinstitutet och bygger på ett långgående samarbete med bland annat Katrineholms kommun, Uddevalla kommun och Linköpings kommun. Tema Barn har också deltagit i Folkhälsoinstitutets samverkansgrupp och nationella s.k. spridningskonferenser. Vidare ordnade tema Barn ett forskningsseminarium med forskare inom det nätverk som organiseras av Folkhälsoinstitutet. Forskare från tema Barn har samverkar i forskningsprojekt med forskare från Ersta Sköndals högskola samt NTNU i Trondheim och planerar ett närmare samarbete med Open University, London UK och Rutgers University, USA Tema Barns forskare deltog under 2011 i ett antal internationella konferenser bl a som key note speakers och deltog i planeringen av en stor internationell konferens i Geneve som var ett samarbete mellan SHCY och ISCHE. Professor Bengt Sandin har under året varit President for the SHCY för perioden och därvid engagerad i en rad internationella aktiviteter. Bengt Sandin har varit inbjuden Gästprofessor vid Institute of Advanced Studies, Bloomington , IN, USA och docent Anna Sparrman var gästprofessor vid Childhood Studies vid Rutgers University, Camden, NJ, USA. Under våren 2012 var Prof. Lynne Vallone (Rutgers University Camden) anställd som gästprofessor vid tema Barn. Vidare har fil.dr. Anette Wickström, lektor vid Institutionen för kultur och kommunikation, under året bedrivit forskning vid tema Barn på externa anslag från VR. Publikationer i urval Artiklar: Cekaite, A. Affective stances in teacher-novice student interactions : Language, embodiment, and willingness to learn in a Swedish primary classroom.; Language in society, 2012;41:641-670. Lindgren, A, Sparrman, A, & Eriksson Barajas, K. From Instruction to Reflection: Film in Education in Sweden, Chi-Kim Cheung (Ed), Research in Media Education. Education in a Competitive and Globalizing World, 2012:151-173. Lindgren, C. Planting a child. International adoptions and assisted fertilization in Swedish reproduction policies. Scandia, 2012;78(2):149-151. Lind, J. ‘As Swedish as anybody else’ or ‘Swedish, but also something else’? Discourses on transnational adoptee identities in Sweden. Adoption & Fostering, 36(3-4): 85-96.. Cromdal, J., Persson-Thunqvist D., Osvaldsson K. ‘SOS 112 what has occurred?’: Managing openings in children’s emergency calls. Discourse, Context & Media, 1(4): 183-202. sterd Zetterqvist Nelson, K. (2012). Från samhällets barn till egna individer. Barnpsykiatrisk behandlingsideologi 1945–1985. Scandia, 78(2): 40-67. Wickström, Anette (2012) Depressionsförebyggande kurser krockar med skolans pedagogiska vardag. Venue: Tanke- och kunskapsutbyte av erfarenheter och forskning om förskola och skola, Linköpings universitet. http://www.liu.se/uv/lararrummet/venue/ Böcker: Sparrman, A., Sandin, B. & Sjöberg, J. (red.)(2012) Situating child consumption: rethinking values and notions of children, childhood and consumption, Nordic Academic Press, Lund Sköld, J. (2012) Fosterbarnens ö: Prins Carls uppfostringsinrättning och verksamheten på Gålö : 18301939, Stockholmia, Stockholm Lindgren, A. (2012) Kultursamverkansmodellen och konsekvenser för barn och unga, i Tobias Harding och Calle Nathansson (red), Under konstruktion. Effekter av kultursamverkansmodellen 2010-2012. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting, 2012, s 88-98. Bergnehr, D. (2012) 'Introduktion: Stöd till barn och föräldrar'. Barn, Nr 4, Special Issue: Stöd till barn och föräldrar, red. Bergnehr, Disa. Bokkapitel: Bergnehr, D. (2012) 'Barnet, hemmet och skolan i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde', pp. 87-103. I Aarsand, L. & Aarsand P. (red.), Familjeliv och lärande. Lund: Studentlitteratur. Cekaite, A. (2012) Tattling and dispute resolution : Moral order, emotions, and embodiment in teachermediated disputes of young second language learners. I Disputes in everyday life: Social and moral orders of children and young people. 1 Emerald Group Publishing Limited; 2012. pp. 165-193. Sociological Studies of Children and Youth, 15. Sandin, B. (2012) Children and the Swedish Welfare State: From Different to Similar. I Reinventing Childhood after World War II ed. Paula S Fass och Mickael Grossberg. Pennsylvania: University of Pennsylvania Press Malmquist, A., Hydén, M. & Zetterqvist Nelson, K. (2012) ”Familjeliv hos samkönade par och andra regnbågsfamiljer ” I Bäck-Viklund, M. & Johansson, T. (red.), Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur och kultur (Reviderad upplaga) Cardell, D. & Sparrman, A. (2012). Enacting money at an amusement park. I Sparrman, A., Sandin, B. & Sjöberg, J. (eds.), Situating child consumption: Rethinking values and notions of children, childhood and consumption, pp. 115-132. Lund: Nordic Academic Press. Samuelsson, T. (2012). Not All About the Money: Children, Work, and Consumption. I Sparrman, A., Sandin, B. & Sjöberg, J. (Eds.). Situating Child Consumption. Lund: Nordic Academic Press: 81-96. Rapporter: Lundberg, A., Hallberg, M. & Zetterqvist Nelson, K. (2012) Barndom, kultur och politik – ett teaterpolitiskt forskningsprojekt. Reports on children and the study of childhood. Tema Barns rapportserie, 2012:10. Zetterqvist Nelson, K. & Kvist Lindholm, S. (2012) Säg STOPP!- ett antimobbningsprojekt från Kulturskolan i Katrineholm. Forumteater och dramapedagogik när elever i år fyra utarbetar strategier mot mobbning. Reports on children and the study of childhood. Tema Barns rapportserie, 2012:2. Bergnéhr, D. & Osvaldsson, K. (2012) Lärande samspel - ett manualbaserat skolprogram med barn- och relationsperspektiv och lokal anpassning. Research Report on Childhood and the Study of Children, 201 s Tema Genus edan Tema Genus startade 1999 har verksamhetens tonvikt legat på forskning och forskarutbildning. Under de senaste åren har dock grundutbildning kommit att ges allt större plats, och under 2012 startades vid temat det internationella, engelskbaserade mastersprogrammet (60/120 hp) Intersektionell genusvetenskap som förändringsarbete [Intersectionality and Change]. Stora delar av programmet ges online och mycket utrymmes ges för att arbeta med innovativa och inklusiva pedagogiska former. Inför antagningen 2012 hade programmet ungefär 200 sökande, varav hälften hade denna utbildning som sitt förstahandsval. Mastersprogrammet har vuxit fram ur den breda och djupa erfarenhet inom genusforskning som finns vid temat, och med insatser från en alltjämt expanderande personalstyrka. I centrum för avdelningens forskning står frågor om kön/genus, genusrelationer och hur maktordningar som baseras på och formar genus förstärks och utmanas i intersektioner med andra strukturerande kategoriseringar, så som sexualitet, klass, etnicitet, funktionshinder och icke-/ mänsklighet. Teoretiskt och metodologiskt bedrivs forskningen med tvär-, trans- och postdisciplinära utgångspunkter, och ofta inom samarbetsprojekt som knyter samman forskare i internationella nätverk. Under 2012 uppdelades forskningen i sex delområden, samtliga med så väl seniora forskare som doktorander knutna till sig: Genus och kultur; Genus, organisation och ekonomisk förändring; Kritiska studier av män och maskuliniteter; Genus och kunskapsproduktion inom medicin, teknik och naturvetenskap; Posthumanistiska genusstudier; Zoontologiska studier. Flera förstärkningar inom den forskande personalen skedde under 2012: Anna Wahl utsågs till gästprofessor inom delområdet Genus, organisation och ekonomisk förändring, och Wera Grahn och Malena Gustavson påbörjade sina anställningar som lektor respektive forskarassistent. I samarbete med Uppsala universitet antogs också Klara Goedecke som doktorand. I de senaste tre årens bibliometriska mätningar har tema Genus publicering legat på en stabilt hög och ökande nivå. Inte minst visar 2012 års mätning på en markant ökning. I tabellen nedan redovisas data från mätningarna 2005-2010, 2006-2011 samt 2007-2012. Dels redovisas den totala publiceringspoängen, dels publiceringspoängen per årsarbetskraft (ÅA), exklusive doktorander respektive inklusive doktorander. Värt att notera är också att publiceringsanalysen exkluderar avhandlingar och redaktörskap. 20052010 Publiceringspoäng 80,5 Publiceringspoäng 2,37 per ÅA, exkl. doktorander Publiceringspoäng 0,76 per ÅA, inkl. doktorander 20062011 84,4 2,1 20072012 181,2 3,3 0,78 1,3 Källa: Linköpings universitetsbibliotek, bibliometrisk analys för 2005-2010, 2006-2011 och 2007-2012 Sedan 2007 har Tema Genus, i samarbete med Avdelningen för Genus och Medicin vid LiUs Hälsouniversitet och Centrum för feministiska samhällsstudier vid Örebro universitet drivit ett internationellt forskningscentrum för excellent genusforskning. Under de fem första åren av samarbetet bedrevs centret med stöd av excellensmedel från Vetenskapsrådet i form av projektet GEXcel – Gendering Excellence. En långsiktig målsättning för GEXcel har varit att etablera ett permanent centrum för avancerad genusforskning, och under 2012 tog etableringen av den permanenta strukturen – GEXcel International Collegium for Advanced Transdisciplinary Gender Studies – viktiga steg. I form av Centrum för Genusvetenskap vid Karlstads universitet fick kollegiet en ny universitetsmedlem, och vid Tema Genus anställdes Dr Silje Lundgren som forskningskoordinator för att bidra till kollegiets utveckling och drift. Tema Genus var vidare värd för det första mötet för RINGS: International Research Network of Institutions of Advanced Gender Studies, ett samarbete mellan starka genusforskningsmiljöer runt om i världen, och som initierats inom ramarna för GEXcel-samarbetet. Delegater från tolv olika forskningsmiljöer och åtta olika länder, besökte under två dagar Tema Genus, och representanter för ytterligare fem närvarade via länk. Tema Genus hade under 2012 också en rad mer långvariga gäster. Genom det GEXcel-baserade forskningstemat Gendered sexualed transnationalisations, deconstructing the dominant: Transforming men, “centres” and knowledge/policy/practice, under ledning av professor Jeff Hearn, gästades avdelningen av Dr Sofia Aboim, Institute of Social Sciences vid University of Lisbon, Dr. Marina Blagojevic, Institute for Criminological and Sociological Research i Belgrad, samt Dr Iva Šmídová, Department of Sociology, Masaryk University i Brno. Genom Posthumanities Hub, lett av docent Cecilia Åsberg, gästade Dr. Susanne Gannon, University of Western Sydney och Dr. Astrida Neimanis, Gender Institute vid London School of Economics. I samarbete med Tema Teknik och Social förändring inbjöds Dr. Sharon Traweek, University of California Los Angeles, och under 2012 återsågs professor Gillian Einstein, University of Toronto, som genom ett samarbete med Avdelningen för Genus och Medicin även gästade 2011. Vidare besökte Inês Carvahlo, doktorand från universitet i Lissabon, och handledd av professor Nina Lykke. Under 2012 var det även flera av Tema Genus medarbetare som själva besökte andra universitet. Magdalena Górska, vistades vid University of California, Santa Cruz, Dr. Katherine Harrision, besökte University of Graz på ett forskarstipendium, professor Jeff Hearn gästade både University of Wollongong och University of Adelaide, Dr Pia Laskar besökte Svenska Institutet i Istanbul, professor Margrit Shildrick vistades vid University of Toronto, och docent Cecilia Åsberg bjöds in som gästforskare till Norwegian University of Science and Technology, Trondheim. En viktig källa till personalmobilitet har varit forskarskolan InterGender – Research School in Interdisciplinary Gender Studies som under ledning av professor Nina Lykke koordineras från Tema Genus. InterGender samlade under 2012 femton olika forskarutbildningsmiljöer inom genusvetenskap i Sverige och internationellt. Forskarskolan verkar för att arrangera doktorandkurser ledda av framstående forskare inom fältet, och för att erbjuda doktorander stipendier för resa och logi i samband med kurserna. InterGender etablerades med finansiering av Vetenskapsrådet, men under 2012 påbörjades arbete med att hitta former för ett fortsatt, permanent och utvidgat samarbete även efter det att medlen från rådet upphör. Under året arrangerades sju kurser, varav tre vid Tema Genus, och avdelningen besöktes därigenom av Professor Claire Colebrook, Pennsylvania State University, U.S.A; Professor Myra J. Hird, Queen’s University, Canada; Dr. Gina Dent University of California Santa Cruz; Professor Robert McRuer, George Washington University och Professor Jens Rydström, Lunds universitet. Bland de många projekt som har sin bas vid Tema Genus kan ett par nämnas särkilt: under år startar projektet Feministiska teorier om intersektionalitet, lett av professor Nina Lykke, i full skala. Projektet är femårigt, finansieras av Vetenskapsrådet och genomförs i samarbete mellan flera forskare från Tema Genus och från Örebro universitet. Ett forskningssamarbete med Humboldt-Universitet i Berlin inleds vidare: docent Cecilia Åsberg kommer att ingå i projektet Gender as a Category of Knowledge. Genom Professor Anna Wahl etableras inom projektet Harriet också forskningsbaserade kopplingar mellan Tema Genus och Fosforgruppen vid Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Utöver forskning och utbildning är Tema Genus också en viktig plattform för samverkan och dialog med andra delar av universitetet och det omgivande samhället, och flera projekt som initierats under de föregående åren drivs under 2012 som väletablerade inslag i miljön: inom projektet Genuslabbet, lett av docent Cecilia Åsberg, skapas produktiva möten mellan forskare inom samhällsvetenskap och humaniora å ena sidan och naturvetenskap å den andra. Professor Nina Lykke leder ett projekt som arbetat med att skapa villkor för förtydligad närvaro av kritiska genusperspektiv inom lärarutbildningarna. I samverkan med Skolverket har avdelningen anordnat fortbildningskurser inom sex- och samlevnadsundervisning, samt likabehandling, och ett nära samarbete pågår ständigt med Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid LiU. På tema Genus finns också redaktörer för en bokserie som ges ut på det internationella förlaget Routledge, Routledge Ad- vances in Feminist Studies and Intersectionality, och avdelningen är också värd för Tidskrift för genusvetenskap liksom, till och med 2012, för den nordiskinternationella tidskriften NORA, Nordic Journal of Feminist and Gender Research. Böcker: Under 2012 var det omgivande debattklimatet synnerligen hårt och kritiskt när uppmärksamheten riktades mot genusforskning. Fältet misstänkliggjordes ofta för att vara ovetenskapligt, allt för politiserat och i avsaknad av en beredskap att agera självkritiskt. I en debatt artikel i Östgöta Correspondenten bemötte Docent Roger Klinth mycket av denna kritik, och, i alla fall lokalt, mjuknade tonen i debatten kring det genusvetenskapliga fältet. Lykke, N. (2012). Feminist Studies: A Guide to Intersectional Theory, Methodology and Writing (Paperback (2nd)ed.). New York: Routledge. Publikationer i urval Artiklar: Laskar, P. (2012). Sexualiteten förblir familjeinstitutionens spöke: Satellit till 'Den heliga familjen' av Barbro Backberger. Tidskrift för Genusvetenskap (4), 95-98. Hearn, J. (2012). A multi-faceted power analysis of men’s violence to known women: from hegemonic masculinity to the hegemony of men. Sociological Review, 60(4), 589-610. Hearn, J. & Morrell, R. (2012). Reviewing Hegemonic Masculinities and Men in Sweden and South Africa. Men and Masculinities, 15(1), 3-10. Shildrick, M. (2012). Imagining the Heart: Incorporations, Intrusions and Identity. Somatechnics, 2(2), 233-249. Beckman, F. (2012). The Time of the Femme Fatale: Reconsidering Temporality and Misogyny in the Films of David Lynch. Cinema Journal, 52(1). Johnson, E. & Åsberg, C. (2012). Enrolling Swedish Men, Their Partners, and Doctors: Individual and collective responses to erectile dysphunction. 25(2) Science & Technology Studies. Shildrick, M. (2012). Dangerous Discourses: Subjectivity, Sexuality and Disability (2nd ed. ppbed.). London: Palgrave Macmillan. Avhandlingar: Balkmar, D. (2012). On Men and Cars: An Ethnographic Study of Gendered, Risky and Dangerous Relations. (Doctoral dissertation). Linköping: Linköping University Electronic Press. Obreja, M. (2012). Technology and Sexual Difference. (Doctoral dissertation). Linköping: Linköping University Electronic Press. Bokkapitel: Svensson, L., Lindholm, K., Callerstig, A.-C. & Sjöberg, K. (2012). Gender mainstreamning as sustainable development processes. In: Kristina Lindholm (Ed.), Gender mainstreaming in public sector organisations: policy implications and practical applications (pp. 31-58). Lund: Studentlitteratur. Balkmar, D. & Joelsson, T. (2012). Feeling the Speed - the Social and Emotional Investments in Dangerous Road Practices. In: Maria Jansdotter Samuelsson, Clary Krekula, Magnus Åberg (Ed.), Gender and Change: power, politics and everyday practices (pp. 37-52). Karlstad: Karlstad University Press. Wahl, A. (2012). Inför obligatoriska genuskurser (1ed.). In: Maud Eduards, Maria Jansson, Maria Wendt, Cecilia Åse (Ed.), Det heter feminism: 20 anspråksfulla förslag för att förändra världen (pp. 71-77). Stockholm: Hallongrottan och Feministiskt perspektiv. Klinth, R. (2012). Reflections from a year in a men's group (1ed.). In: Peter Lumb (Ed.), Men's a-Musing (pp. 35-37). Green books. Lykke, N. (2012). Intersektionell genuspedagogik. In: Anna Lundberg & Ann Werner (Ed.), Genusvetenskapens pedagogik. Göteborg: Nationella sekretatiatet för genusforskning. Beckman, F. (2012). Freaks of Time: Revaluating Memory and Identity through Daniel Knauf’s Carnivále. In: Melissa Ames (Ed.), Time in Television Narrative: Exploring Temporality in 21st Century Programming. Missisippi: University Press of Mississippi. Lykke, N. (2012). Passionate Disidentifications as Intersectional Writing Strategy. In: Nina Lykke (Ed.), Writing Academic Texts Differently: Intersectional Feminist Methodologies and the Playful Art of Writing. New York: Routledge. Weinstein, J. (2012). Transgenres and the Plane of Gender Imperceptibility. In: Henriette Gunkel, Chrysanthi Nigianni, and Fanny Söderbäck (Ed.), Undutiful Daughters: New Directions in Feminist Thought and Practice (pp. 155-168). New York: Palgrave Macmillan. Neimanis, A. (2012). Hydrofeminism: or, on becoming a body of water. In: Henriette Gunkel, Chrysanthi Nigianni and Fanny Söderbäck (Ed.), Undutiful Daughters: New Directions in Feminist Thought and Practice. Palgrave Macmillan. Redaktörskap/redigerade volymer: Pernrud, B. (Ed.). (2012). GEXcel Work in Progress Report Volume XIV: Organising an International Collegium for Advanced Transdisciplinary Gender Studies - Exploring Models. Linköping: Linköpings universitet. Shildrick, M. & Giffney, N. (Eds.). (2012). Theory on the Edge: Irish Studies and the Politics of Sexual Difference. Palgrave Macmillan. Åsberg, C., Koobak, R. & Johnson, E. (Eds.). (2012). Post-humanities and Feminist Science Studies: Gender studies meets the enironment, animals, microbiologies and other materialities in a post-constructionist and post-disciplinary mode (1ed.). London: Taylor & Francis Group. Åsberg, C. & Rönnblom, M. (Eds.). (2012). Taking Turns: Contemporary perspectives on and in gender studies and feminist research. A selected collection with key contributions to NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research between 2010 and 2012. (1ed.). London: Taylor & Francis. Åsberg, C., Hultman, M. & Lee, F. (Eds.). (2012). Posthumanistiska nyckelstexter (1ed.). Lund: Studentlitteratur AB. Tema Teknik och social förändring v id tema Teknik och social förändring (tema T) bedrivs forskning och utbildning kring hur människor skapar och använder teknik, samt om hur teknisk förändring vävs samman med kulturmönster, vardagsliv, politik och ekonomi. Verksamheten är tvärvetenskaplig och rymmer såväl historiska studier som analyser av nutid och framtidsscenarier. Forskningen vid tema T bedrivs inom ramen för fyra breda programområden. Dessa överlappar med verksamheten inom flera andra forskningsfält som även samlar forskare vid andra institutioner inom och utanför Linköpings universitet. De fyra aktiva Tema T-programmen är • Teknik, praktik, identitet (TPI), med tonvikt på analyser av sociala praktiker kring teknikens användning och utveckling i skilda kulturella och organisatoriska sammanhang. Lärande, arbetsliv och risk fokuseras, liksom relationen mellan teknik, vetenskap och medicin, insatta i sociala och politiska sammanhang. Programmet har som särskilt ansvar att utveckla genusperspektiv inom forskningen om teknik och samhälle. • Teknik, värderingar och politiska processer (TVOPP) med tonvikt på det politiska inflytandet och frånvaron av sådant inflytande över den tekniska utvecklingen. Med politik förstås då inte enbart den verksamhet som pågår i formellt politiska sammanhang, utan även aktivitet som utövas inom exempelvis företag, intresseorganisationer, myndigheter, sociala rörelser och bland den engagerade allmänheten för att påverka den tekniska utvecklingen och de sociala förändringsmönster som denna är förbunden med. Ansvarig professor: Jonas Anshelm • ValueS, Science, Technology and Valuation Practices. I programmet fokuseras hur värden och värderingspraktik är en del av utveckling och spridning av teknik och vetenskaplig kunskap. Intresset riktas bl a mot de roller som ekonomiska värden och värderingar kan få i sådana processer samt hur dessa i sin tur kan formas i olika tekniska och vetenskapliga sammanhang. En viktig tematik rör värderingspraktikens utformning och roller i relation till de många kunskapskulturer och organiseringsformer som präglar vetenskapligt arbete och teknisk utveckling. Ansvarig professor: Claes-Fredrik Helgesson Ansvarig professor: Boel Berner Därtill kommer flera flerinstitutionella verksamheter: • Teknik, vardag, samhälle (TEVS) bedriver forskning om teknik i vardag och samhälle, med betoning på problematiker som uppträder på de lokala och regionala samhällsnivåerna. Forskningen bedrivs utifrån olika teoretiska perspektiv, men begreppen ”hushåll”, ”system”, ”policy” och ”vardag” är centrala gemensamma begrepp som problematiseras. Utgångspunkten är att både människors aktiviteter och teknikens och institutioners ramverk får betydelse i vardagslivet och i lokala praktiker. Hushållsaktörer likaväl som professionella aktörer i organisationer påverkas av strukturer men de kan även påverka och förändra strukturer. Empiriskt fokus ligger främst på energianvändning, transportplanering och informations- och kommunikationsteknik. • Vid tema T finns sedan 1997 omfattande forskning kring energisystemets dynamik och utveckling inom ramen för forskarskolan Program Energisystem (PES). Forskarskolan bedrivs i samverkan mellan Tema T, IEI/avd. för Energisystem vid LiTH, Uppsala universitet, KTH och Chalmers. Ansvarig professor: Kajsa Ellegård • Forskningsprogrammet om aktörer, samhälle och transporter (FAST) är sedan 2005 ett forum för samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning om transporternas utveckling. Det innebär ett samarbete mellan tre forskningsmiljöer med kompletterande kompetenser inom transportområdet: VTI, Linköping, tema T, Linköping samt tema Kultur och samhälle (tema Q), Campus Norrköping. Avdelningen har fortsatt att utveckla arbetsformen där olika arbetsgrupper, s.k. utskott, har en central roll för att driva särskilda frågor. Det finns aktiva utskott rörande forskarutbildning, grundutbildning, forskningsansökningar, publicering, samt högre seminariet. Under hösten 2012 påbörjades med start i T-nämnden ett omfattande strategiarbete där information om verksamheten först samlades från interna och externa källor. Utskott och forskningsprogram ombads exempelvis att i kortare PM reflektera över verksamheten och därtill skickades enkäter till bland annat tidigare medarbetare och gästforskare samt opponenter och medlemmar av betygskommittéer. I slutet av året förelåg resultatet av detta arbete i form av ett omfattande och mångfacetterat kompendium som grund för ett gemensamt strategiformuleringsarbete som fortsatte under våren 2013. Arbetet pekar mot ett fortsatt arbete med kollegiala arbetsformer för en kontinuerlig utveckling av kvaliteten i avdelningens forskning och undervisning. Det högre seminariet är en central del av verksamheten på tema T. Inbjudna gäster för högre seminarium har under våren 2012 varit: Kristin Asdal, Universitetet i Oslo; Karl Palmås, Chalmers; Roberg Desjarlais, Sara Lawrence College; Christer Nordlund, Umeå universitet; Hans Kjellberg, Handelshögskolan i Stockholm; Mats Bladh, Energimyndigheten; Vololona Rabeharisoa, Mines ParisTech; Katarina Eckerberg, Umeå universitet och Emily Martin, New York University. Under hösten 2012 hade högre seminariet följande gäster: Janet Stehenson, University of Otago; Andrew Jamison, Aalborgs universitet; Ulla Riis, Uppsala universitet; Arne Kaijser, KTH; Sharon Traweek, University of California och Margrit Schildrick, tema G. Avdelningen arrangerade under året en avtackning för att uppmärksamma att Boel Berner blivit professor emeritus. Under 2012 har tema T haft två disputationer för doktorsexamen: Simon Haikola och Jacob Nordangård. När året var till ända hade totalt 100 disputationer ägt rum på tema T. Fortsättningsvis, tema T fick under 2012 en ny professor då Harald Rohracher anställdes vid avdelningen. Under året anställdes även Mia Fagrell och Darcy Parks som forskningsassistenter. Josefin Frilund började arbeta vid tema T som administratör genom anställning via Poolia. Vidare påbörjande i september 2012 två doktorander, Johan Nilsson och Katharina Reindl, sina forskarutbildningar på tema T. 20052010 Publiceringspoäng 132,5 Publiceringspoäng 1,33 per ÅA, exkl. doktorander Publiceringspoäng 0,57 per ÅA, inkl. doktorander 20062011 144,4 1,45 20072012 181,2 1,7 0,63 0,8 Källa: Linköpings universitetsbibliotek, bibliometrisk analys för 2005-2010, 2006-2011 och 2007-2012 Temats externfinansieringsgrad var under året 52%. Under 2012 beviljades sju större anslag från Vetenskapsrådet (Kruse; Johnson), Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (Granqvist; Peterson), Forskningsrådet Formas (Ellegård; Hansson) och EU (Peterson) samt några mindre anslag från Vetenskapsrådet och Energimyndigheten. Dessutom har flera forskare har varit gästforskare hos oss under några veckor eller mer: Sarah Darby, University of Oxford; Kristina Trygg, Stockholms universitet; Marcin de Kaminski, Lunds universitet; Charikleia Konsta, University of Athens; Georgios Papalexiou, University of Patras; Howard Marchitello, Rutgers University – Camden; Janet Stephenson, University of Otago. Dessutom har Steve Woolgar från University of Oxford under 2012 fortsatt att vara gästprofessor på deltid vid tema Teknik. Publicering 28 artiklar 6 böcker och antologier 12 bokkapitel Publikationer i urval Artiklar: Redigerade volymer: Magnusson, D. (2012) Swedish district heating sector - A system in stagnation: Current and future trends in the district heating sector. Energy Policy Vol. 48, pp. 449-459. Elsevier, Kidlington, ROYAUME-UNI Åsberg, C., Hultman, M. & Lee, F. (red.)(2012 )Posthumanistiska nyckelstexter Björklund Larsen, L. (2012) Cleaning (in) the Swedish Black Market. Anthropology in Action, Vol. 19 (1) pp. 8-21. Berghahn Books Glad, W. (2012) Housing renovation and energy systems: the need for social learning. Building Research & Information, 40(3), pp. 274-289. Routledge - Taylor & Francis Group Böcker: Anshelm, J. (2012) Kampen om klimatet: miljöpolitiska strider i Sverige 2006-2009. Malmö: Pärspektiv förlag Berner, B. (2012) Blodflöden: blodgivning och blodtransfusion i det svenska samhället . Lund: Arkiv förlag Bokkapitel: Hansson, A. (2012) Colonising the future: The case of carbon capture and storage. I Markusson, N., Shackley, S., Evar, B. (red.) The Social Dynamics of Carbon Capture and Storage: Understanding CCS Representations, Governance and Innovation. London & New York: Routledge - Taylor & Francis Group Sjögren, E. & Johnson, E. (2012) Governing by Drugs: The Denial of Subsidy for Viagra Use in Sweden. I Larsson, B., Letell, M. & Thörn, H. (red) Transformations of the Swedish Welfare State. New York: Palgrave Macmillan Samlingsverk (redaktörskap)2012 Åsberg, C., Koobak, R. & Johnson, E. (red.)(2012) Post-humanities and Feminist Science Studies: Gender studies meets the enironment, animals, microbiologies and other materialities in a post-constructionist and post-disciplinary mode Samlingsverk (redaktörskap)2012 Avhandlingar: Haikola, S. (2012). Bortom kontroll? Den svenska kemikalieövervakningens logik, Linköping Studies in Arts and Science, no 568, 2012. Nordangård, J. (2012). Ordo Ab Chao. Den politiska historien om biodrivmedel i den Europeiska Unionen - Aktörer, nätverk och strategier, Linköping Studies in Arts and Science, no 566, 2012. Tema Vatten i natur och samhälle v id tema Vatten i natur och samhälle bedrivs tvärvetenskaplig forskning- och utbildning kring miljöfrågor. Här samarbetar forskare och lärare i sökandet efter kunskap över gränserna för traditionella discipliner med analyser av såväl dåtida som nutida miljöproblem och där framtidsscenarier spelar en viktig roll. Tema V har förstärkt den laborativa resursen i och med anställningen av en disputerad forskningsingenjör. Samtidigt har den laborativa verksamheten förstärkts med olika instrumentinvesteringar, samt en visstidsanställning av en forskningsingenjör. Detta är en satsning som har gjorts bl a genom att använda det överskott som funnits i miljövetenskap och Masterprogrammet Science for Sustainable Development. I samband med detta har laborativa moment utvecklats för att förstärka grundutbildningen. Tema Vattens forskning bedrivs i fyra fokusområden med fokus på miljöproblem ur olika aspekter – exempelvis föroreningar, växthusgaser, biogasproduktion, livsstil, klimatpolitik etc. Under året har forskare anställda vid tema V även erhållit större forskningsanslag från bland annat finansiärer som VR, FORMAS och Energimyndigheten. Tema Vs forskare har även fortsatt publicerat sig nationellt och internationellt. Totalt handlar det om närmare 80 publikationer inrapporterade i DIVA, varav ett mindre urval av peerreviewed artiklar presenteras nedan. Flera forskare/forskarstuderande och masterstudenter har varit på längre eller kortare besök hos oss under året: Alex Enrich-Prast, Angela Sanseverino, Juliana Valle , Vivianne Figueiredo Souza, Leverson Chaves, Karina Tôsto, Roberta Peixoto och Leandro Pontunal, University Federal of Rio de Janeiro, Brasilien. Humberto Marotta, University Federal of Fluminense, Brasilien. Henrique Oliveira Sawakuchi, University of Sao Paulo, Brasilien. Kaplana, Indien, Andrea Baker, Stellenbosch University, South Africa. Inom vart och ett av fokusområdena genomförs en seminarieserie. Dessa olika seminarieserier är ett sätt att säkerställa en livaktig vetenskaplig diskussion. De har dels inkluderat temats egna forskare, men även externa forskare och intressenter. Nytt för 2012 är en seminarieserie med en tvärvetenskaplig seminarieserie med tyngdpunkt mot naturvetenskap. I denna har både temats forskare och externa gäster presenterat sin forskning. En seminarieserie berör olika aspekter av biogasprocessen och genomförs i samarbete med Scandinavian Biogas AB. Inom denna diskuteras egen och andras forskning, ansökningar och samarbeten. I fokusområdet som behandlar tvärvetenskapliga aspekter på ett hållbart samhälle (vatten, energi och matfrågor) genomförs i samarbete med tema T en seminarieserie med Green Future i fokus. Som ett komplement genomförs även en seminarieserie som analyserar diskursteori. För fokusområdet som handlar om klimatpolicy bedrivs en omfattande seminarieverksamhet vid CSPR, i samarbete med tema V, som säkerställer en livaktig vetenskaplig diskussion. Övergripande mitterminsseminarier (1 och en halv dag) har hållits under både höst och vår, och med lite större omfattning än tidigare. Här har ingått presentationer av aktuell forskning, doktoranders 60% seminarium, presentationer av nya medarbetare och arbete med utbildning och arbetssociala frågor. Tema V har en internationellt erkänd forskarutbildning som håller hög kvalitet och disputationsgrad. Under året disputerade två doktorander – Jenny Gustavsson och Magdalena Kuchler. Under året antogs sex nya doktorander. En forskarutbildningshalvdag genomfördes i sedvanlig ordning på våren och i samband med höstens mitterminseminarium presenterade och försvarade föregående års doktorander sina problemnotat. Tema Vatten är den avdelning vid Tema som har den i särklass största andelen grundutbildning. Det innebär att många lärare ägnar merparten av sitt tjänsteutrymme år undervisning. Trots detta har tema Vattens publicering vid de senaste bibliometriska mätningarna legat på en god nivå. Det bör också påpekas att temat har hög täckning (antal publikationer och fraktioner) i ISI Web of Science samt hög fältnormaliserad citeringsgrad. I tabellen nedan redovisas data från mätningarna 2005-2010, 2006-2011 samt 2007-2012. Dels redovisas den totala publiceringspoängen, dels publiceringspoängen per årsarbets- kraft (ÅA), exklusive doktorander respektive inklusive doktorander. Värt att notera är också att publiceringsanalysen exkluderar avhandlingar och redaktörskap. 20052010 Publiceringspoäng 150,6 Publiceringspoäng 0,8 per ÅA, exkl. doktorander Publiceringspoäng 0,6 per ÅA, inkl. doktorander 20062011 127,3 0,6 20072012 138,7 0,7 0,5 0,5 kontakt med berörda fakulteter, IS samt den arbetsgrupp som har i uppdrag att arbeta fram förslag till ett nytt samhällsplanerarprogram Övriga besök och händelser under året. Nedan ges ett axplock: Henrik Kylin höll sin professorsinstallationsföreläsning i mars. Anna Jonsson höll sin docenturföreläsning i september. Eva Lövbrand och Mattias Hjerpe, blev docenter under året. Källa: Linköpings universitetsbibliotek, bibliometrisk analys för 2005-2010, 2006-2011 och 2007-2012 Anders Jidesjö disputerade i Naturvetenskaps didaktik i september. Tema V har en omfattande grundutbildning inom miljövetenskap, geografi och tematisk naturvetenskap. Under hösten har en ny struktur och hanteringsordning för kursbudgetar tagits fram som skall omfatta all grundutbildning vid temat. Målet är att underlätta uppföljning av budget och faktiska kostander för utbildningsverksamheten samtidigt som en tydligare ansvarsfördelning presenterats. Gästprofessor Roger Pielke (Boulder University, USA) installerades som filosofiska fakultetens hedersdoktor. Kandidatprogrammet i miljövetenskap (MiP) är väldigt eftersökt, medan för det internationella masterprogrammet (MSc för Sustainable Development; MScSD) har känt av införandet av studieavgifter och därmed har färre studenter registrerats. På MiP genomfördes en rad förändringar under 2012. Bland annat startades tre nya fördjupningskurser: Tillämpad forskningsmetodik, Hållbar resurshantering samt Miljökommunikation. Under 2012 påbörjade Universitetskanslersämbetet (tidigare HSV) utvärderingen av miljövetenskap. Det har inneburit ett omfattande arbete i framtagande av underlag för självvärderingen. I den nationella bedömargruppen ingår två av tema Vs medarbetare. Besked om utfallet av utvärderingen väntas vid halvårsskiftet 2013. Lärare inom Geografi och Tematisk naturvetenskap är fortsatt involverade i utvecklingen av de ny lärarutbildningsprogram som startade hösten 2011. Arbetet med att se över ämnet geografi sker på uppdrag från IS och påbörjades under hösten 2012. Arbetet sker i LiUs Centre for Biogas Research, där tema V är en viktig partner, inrättas. Publikationer i urval Artiklar: Bergfur, J. & Friberg, N. (2012). Trade-offs between fungal and bacterial respiration along gradients in temperature, nutrients and substrata: Experiments with stream derived microbial communities. Fungal Ecology 5(1), 46-52. Gustavsson, M., Karlsson, S., Öberg, G., Sandén, P., Svensson, T., Valinia, S., Thiry, Y. & Bastviken, D. (2012). Organic Matter Chlorination Rates in Different Boreal Soils: The Role of Soil Organic Matter Content. Environ. Sci. Technol. 46, 1504-1510. Hjerpe, M. & Glaas, E. (2012). Evolving local climate adaptation strategies: incorporating influences of socio–economic stress. Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change 17(5), 471-486. Jonsson, A., Hjerpe, M., Andersson-Sköld, Y., Glaas, E., André, K. & Simonsson, L. (2012). Cities’ capacity to manage climate vulnerability: experiences from participatory vulnerability assessments in the lower Göta Älv Catchment, Sweden. Local Environment 17(6-7), 735-750. Kylin, H. & Bouwman, H.,(2012). Hydration state of the moss Hylocomium splendens and the lichen Cladina stellaris governs uptake and revolatilization of airborne α- and γ-hexachlorocyclohexane. Environmental Science & Technology 46, 10982-10989. Linnér, B.-O., Mickwitz, P. & Roman, M. (2012). Reducing greenhouse gas emissions through development policies: a framework for analysing policy interventions. Climate and Development 4(3), 175-186. Lövbrand, E. & Stripple, J. (2012). Disrupting the public-private distinction: excavating the government of carbon markets post-Copenhagen. Environment and Planning. C, Government and Policy 30(4), 658-674. Shakeri Yekta, S., Gustavsson, J., Svensson, B. & Skyllberg, U. (2012). Sulphur K-edge XANES and acid volatile sulphide analyses of changes in chemical speciation of S and Fe during sequential extraction of trace metals in anoxic sludge from biogas reactors. Talanta 89, 470-477. Svensson, T., Lovett, G. & Likens, G. (2012). Is chloride a conservative ion in forest ecosystems? Biogeochemistry 107(1-3), 125-134. Wibeck, V. (2012). Images of environmental management: competing metaphors in focus group discussions of Swedish environmental quality objectives. Environmental Management 49(4), 776-787. Avhandlingar: Gustavsson, J. (2012). Cobalt and Nickel Bioavailability for Biogas Formation. (Linköping Studies in Arts and Science, no 549), Linköping: Univ. Kuchler, M. (2012) Fields of Gold. The Bioenergy Debate in International Organizations. (Linköping Studies in Arts and Science, no 557), Linköping: Univ. Institutionen för tema 581 83 Linköping www.liu.se