16 september Dagens namn

22
GÖTEBORGS-POSTEN måNdaG 16 SEPTEmBER 2013
namn
Redaktör: Håkan Bjärsdal 031-62 41 40
E-post: namn@gp.se Adress: Namn, GP, 405 02 Göteborg.
16 september
1908
grundas det amerikanska bilföretaget General Motors, GM av
William Crapo Billy Durant. GM
är sedan många år tillbaka en
av världens största biltillverkare, men, som de flesta förmodligen vet, nu i allvarlig kris.
1918
anfaller tyskt flyg Paris. Det
skulle visa sig vara sista gången.
1920
dör visdiktaren Dan
Andersson på
ett hotellrum
i Stockholm
på grund av
att rummet
blivit impregnerat med ett giftigt insektsbekämpningsmedel.
1923
bildas Hyresgästernas riksförbund.
1929
startar morgongymnastiken i
radio. Den leds av kapten Bertil
Uggla.
1931
upprättas en radiotelegrafisk
direktlinje mellan San Francisco och den kinesiska staden
Mukden.
1955
störtas Argentinas president Juan
Perón i en
militärkupp.
1978
besegrar Muhammed Ali sin
landsman Leon Spinks på poäng
och återtar VM-titeln i tungvikt.
1979
vinner de borgerliga partierna
riksdagsvalet med minsta möjliga marginal, ett enda mandat
175-174.
Dagens namn
Dag är ett gammalt svenskt
namn och kommer från ordet
dag. Antalet namnbärare är
runt 4 100, cirka 2 500 har det
som tilltalsnamn.
Daga kan vara en feminin form
för Dag med samma betydelse,
men namnet kan också vara en
kortform för Dagmar eller Dagny och betyder i så fall fredsälskande. Antalet namnbärare
är runt 1 100, omkring 800 har
det som tilltalsnamn.
POesI. Med hjälp av skrivandet omfamnar Hajar Alsaidan sin verklighet. Nu har hon påbörjat sin andra roman. – Det här är det första helt nakna jag skriver, där
Hajar kan inte
Poesin och skrivandet
kan dyka upp när som helst,
vart som helst. Och då gäller
det att vara beredd.
– Det är som en attack som
måste ut, säger Hajar Alsaidan.
Hajar Alsaidan är 17 år och har redan skrivit en roman – en bok om
familjeliv, heder och förorten ur
tre kvinnors perspektiv. Nu är hon
inne på sin andra bok, samtidigt
som hon väntar på att ett bokförlag ska nappa på hennes första.
Dessutom är hon aktiv i en välgörenhetsorganisation, krönikör för
Tidningen Nordost och invald i
Angereds ungdomsfullmäktige.
Att HAjAr börjADe skriva var ingen slump. Poesin har alltid varit ett
naturligt inslag i hennes hem. Hajars pappa, mamma och ena syster
skriver alla poesi på arabiska och
har varit hennes stora inspirationskällor.
– Min mamma kan stå och diska
när hon plötsligt kommer fram till
mig och säger ”Hajar skriv ner vad
Poesin har alltid
varit ett naturligt
inslag i hennes hem.
jag säger nu”. Jag gör det och sedan
går hon och fortsätter med disken.
På samma sätt är det för Hajar. En
idé kan blomma upp när som helst.
– Det är små saker jag ser i min
vardag, där Hammarkullen spelar
en stor roll. Det är här jag hämtar
min inspiration.
Sedan Hajar var två år har familjen bott i Hammarkullen.
– Jag älskar min hemort. Under
min barndom och uppväxt upplevde jag kulturen som en öppen
karusell, man kunde uppleva flera
nyanser av kulturer, däribland
många språk.
Som invandrande irakier är arabiska familjens modersmål och
det var genom pappans dikter som
Hajar lärde sig att skriva och tala
arabiska.
– Jag blev som pappas lilla inspelningsskiva. Än i dag kan han fråga
mig, ”minns du den där dikten som
jag skrev då? Har du kvar den?” Så
ber han mig att läsa upp den ur
minnet.
I åttAårsålDern skrev Hajar sina
första texter, då mest korta fragment av sagor. Med tiden utvecklades texterna för att bli allt längre
och även få avslut.
– Jag fick helt enkelt lära mig att
förmedla åsikter genom att sätta
mig in i andras situationer. Det
har jag också haft glädjen att kunna göra i teatern, som jag började i
när jag var åtta år. Då lärde jag mig
tala ur någon annans perspektiv,
en döende mammas perspektiv
till exempel.
I sjuan och åttan skrev Hajar flera
Hajar Alsaidan
ålder: 17 år
Familj: Tolv syskon, mamma och
pappa
bor: Hammarkullen
läser: ”Ofta! Jag älskar biblioteken.
När stadsbiblioteket var öppet kan
man säga att jag bodde där. Jag kunde åka dit innan skolan började, under en håltimme eller efter skolan”
Bästa boken: Vad dagen är natten skyldig, av Yasmin Khadra och
Tusen strålande solar, av Khaled
Hosseini.
Favoritpoeter: Nizar Kabbani, Abbas
Chechan, Ali ibn abi Talib och pappa
Hamid Alsaidan
lyssnar på: Fayroz, Oum khalthoum
23
GÖTEBORGS-POSTEN måNdaG 16 SEPTEmBER 2013
Han ökar naturintresset
Anders Wirdheim, informationsansvarig i Sveriges Ornitologiska Förening, har fått
Gustaf Rudebeckstipendiet
2013. I motiveringen står det
bland annat: Anders Wirdheim har alla de egenskaper
som karaktäriserar en värdig
Anders Wirdheim
mottagare av Gustaf Rudebeckstipendiet. Han har under drygt 40 års tid
arbetat för att öka naturintresset hos den breda
allmänheten och lanserat fågelskådningen som
hobby och rekreation. Då han medverkat i radio
och tv har han i allra högsta grad bidragit till att
visa de skeptiska att fågelskådare långt ifrån är
några nördar, utan helt vanliga människor.
Falsterbopionjären Gustaf Rudebeck skulle i
år ha fyllt 100 år och var den person som satte
Falsterbo på flyttfågelkartan. På hans 80-årsdag 1993 inrättades en stipendiefond, Gustaf
Rudebeckstipendiet.
Minnesord
Dimitrios Pezouvanis
Lappkast
i livet
En del människor tar mod till
sig och
byter spår i
livet. Känner
du någon som
tagit språnget
mot något
helt nytt och
är värd ett
porträtt i GP?
Skriv och tipsa
oss.
Konstnären och scenografen
Dimitrios Pezouvanis, Solna har
efter en tids sjukdom lämnat det
jordiska, 78 år gammal. Hans
närmast sörjande är hustrun
Monika samt barnen Elisabeth
och Johan med familjer.
”Det där är ett grekiskt ord” sa han ofta och
höll en mindre föreläsning. Dimmen, som
han kallas av familj och nära vänner, delade
gärna med sig av sitt kunnande.
Han föddes på Rhodos och flyttade efter
skoltiden till Italien där han studerade vid
Accademia di Belle Arti di Roma och internationella universitetet för kinematografi. När
han kom till Sverige i mitten av 1960-talet
fick han jobb vid ART-film och kort därefter
träffade han sin blivande fru Monika.
Bild: aNdERS HOfGREN
jag försöker vara så ärlig jag kan mot mig själv och mot människor runt mig.
sluta skriva
pjäser som sattes upp på skolan och
under samma tidsperiod fick hennes klass i uppgift att skriva en novell i svenskan.
– När jag började skriva novellen
var jag inne i en händelserik period
av personlig utveckling. Fram till
dess hade jag följt ett visst mönster. Jag hade till exempel aldrig haft
anmärkningar på barnuppfostran,
men efter den tiden började jag
trotsa vissa saker, vissa normer.
Novellen kom att handla om hedersrelaterat förtryck, fysisk och
mental misshandel.
– De tyckte att den var så stark att
man nästan inte ville läsa den.
Hajars svenskalärare och klasskompisarna uppmuntrade henne
att fortsätta skriva på novellen och
texten blev det som i dag är mitten
av hennes färdigställda roman.
Samma svenskalärare som uppmuntrade henne att skriva gav
henne även en ansökan till Graf-
fittiredaktionen på GP. Hajar blev
antagen och arbetade på Graffiti
mellan 2009 och 2011, där hon skrev
krönikor om alltifrån flyktingpolitik till topppolitikers möten. Tex-
I framtiden är det
politiken som lockar
och Hajar ser sin roll i
ungdomsfullmäktige
i Angered som ett
startskott.
terna som publicerades fick många
kommentarer på internet.
– Det var kanske 80 positiva och
20 negativa. De negativa kommentarerna handlade ofta om mig
som person, min religion, mitt ursprung. En del kommenterade min
slöja negativt till exempel, men jag
fortsatte skriva som jag gör, utan
att ändra på mitt sätt.
Tiden på Grafittiredaktionen gav
många lärdomar och ledde till att
Hajar ville fortsätta skriva för tidningar. I våras blev hon krönikör
för Tidningen Nordost.
– På Grafitti blev jag immun mot
vad folk tycker om det jag skriver.
I dag bryr jag mig inte om jag får
negativa kommentarer på krönikor.
i frAmtiDen är det politiken som
lockar och Hajar ser sin roll i ungdomsfullmäktige i Angered som ett
startskott.
– Jag känner att jag har en åsikt
och jag tycker att jag lärt mig ledarskap, att kunna leda en grupp. Jag
känner att jag kan göra människors
röst hörda som kanske annars inte
skulle bli det.
CeCilia Hugosson
031-62 40 00 namn@gp.se
Dimmen vAr en lite rastlös själ som älskade
att resa, antingen med familjen eller på egen
hand och han kände sig lika hemma i en
liten enslig by som i storstadens puls. Han
trivdes där han hade familj och vänner. Och
han hade en enastående förmåga att ständigt
skapa nya vänskapsband.
Resandet var också inspiration i hans arbete med montrar för turistbyråer, flygbolag
och researrangörer till mässor över hela
Europa. Dessa arbetade han med under mer
än 20 år och han stod för såväl formgivning
som uppförande. Dimmen var även mycket
produktiv som konstnär. Han använde olika
tekniker och stilar, men målade helst i olja.
Genom åren blev det ett flertal utställningar
både i Sverige och utomlands.
Hans sista konstnärliga uppdrag var en
serie målningar, totalt 3 x 24 meter canvas,
över Rhodos historia, på beställning av öns
borgmästare.
Dimmen vAr en mycket glad, sällskaplig
och generös människa. Han blev ofta medelpunkten i såväl små som stora sällskap och
ingen kommer att glömma hans oefterhärmliga sätt att underhålla sin omgivning.
Förutom konst pratade han gärna om existentiella frågor, om filosofi och historia. Under senare år tecknade han också knivskarp
satir över läget i Grekland.
Hans värme och nyfikenhet gav honom
vänner från alla världsdelar. Vi är många
som saknar honom, men tacksamt minns
hans berättelser, hans livsglädje och hans
humor. Livet blir lite tråkigare nu, mer färglöst. Vi tröstar oss med att han nu givit sig
iväg på ännu en av sina långa, spännande
resor. Êáëü ôáîßäé!
Det är en sista gåva när tiden är förbi,
att äntligen få sova, och själen den är fri.
Lena Heimlén
Mi manchi
Ett livs
historia
De finns mitt
ibland oss –
människorna
som bär på en
historia värd
att berätta.
Säkert känner
du någon med
ett spännande
levnadsöde.
Skriv och tipsa
oss.

Regler för
minnesord
Vi vill veta
den avlidnes
ålder, hemort
och närmast
anhöriga samt
skribentens
kontaktuppgifter.
Texten bör
vara högst
2 500 tecken
inklusive mellanslag. Vi
förbehåller
oss rätten att
korta och redigera den.