Genomsnittligt Meritvärde enligt statistik från Skolverket

De styrdokument verksamheten grundats på är Skolverkets nationella regelverk och
Linnéaskolans skolplan
Verksamhetsmål
Skolans verksamhetsmål för läsåret 13/14 beslutades på föräldraföreningens
årsmöte och aktiebolagets bolagsstämma.
Formativ bedömning
 Fortsätta arbetet med formativa omdömen till eleverna i både skriftliga
omdömen, pedagogiska planeringar via gemensamma studiedagar och
konferenser
 Vi har inte genomfört några speciella gemensamma aktiviteter
underläsåret. Arbetet har skett på individuell basis.
 Utbildning i konsten att skriva formativt
 En lärare genomförde en pilotkurs på 2,5 hp som i sig var bra men vi gick
inte vidare till hela personalgruppen som planerat p.g.a. arbetsbelastning
och kostnaden för utbildningen.
Utvärdering formativ bedömning
Vi har fortsatt med arbetet att utveckla den formativa bedömningen i alla ämnen och
inte bara för de skriftliga omdömena. Vi har dock inte genomfört några specifika
aktiviteter gemensamt utan arbetet har skett i ämne- och arbetslag.
Arbetsro i klassrummet
 Stärka arbetet i vånings- och storlaget för att förbättra arbetsron i
klassrummet via gemensamt förhållningsätt.
 Vi genomförde samtal på skolan i såväl elevrådet, personalen, elevhälsan
och informerade till vårdnadshavare om läget. Vi reviderade
ordningsreglerna vid två tillfällen under läsåret.
 Projektet Laganda var inne på sitt tredje år och har som en långsiktig
målsättning att påverka arbetsron positivt.
 Samverkan i personalgruppen med bl.a. klassrumsbesök hos varandra för att
utveckla metoder som förbättrar klassrumsmiljön.
o Detta har inte genomförts med klassrumsbesök. Ett våningslag har
genomfört enkät med eleverna om vad som påverkar klassrumsmiljön.
 Utbildning i andra pedagogiska metoder
o Vi genomförde presentationer på pedagogiska konferenser på hur vi
genomförde vår undervisning i syfte att berika varandra med nya idéer.
Utvärdering arbetsro
Trots intensivt arbete har vi inte lyckats nå vår målsättning att förbättra arbetsron
i klassrummen. Den varierar mycket mellan olika lärare och deras relation till
eleverna. Trots samtal inom våningslagen, den gemensamma personalgruppen och
elevhälsan har vi inte enats om gemensamma riktlinjer för hur vi arbetar med
arbetsron. Det vi har beslutat har vi ej heller följt på ett konsekvent sätt.
Projekt laganda har inte ännu nått den önskade effekten på arbetsron som var en av
målsättningarna.
Återkoppling och elevinflytande
 Fortsatt utveckling av elevrådet för att öka elevernas inflytande på skolan.
 Detta arbete har pågått under hela läsåret
 Fortsätta arbetet med projekt ”Laganda”
 Detta arbete har pågått under hela läsåret
 Utveckla de pedagogiska planeringarna för att ge snabbare återkoppling till
eleverna och föräldrar om skolarbetet
 Arbetet har pågått under hela läsåret med målsättningen att till
läsårsstarten 1415 skall all undervisning följa pedagogisk planeringar.
 Alla pedagogiska planeringar skall ligga i vårt IT-verktyg, Infomentor
 Antalet planeringar har ökat markant under läsåret. Se punkt ovan.
Utvärdering återkoppling och elevinflytande
Återkopplingen till eleverna och vårdnadshavare har under detta läsår genomförts
via skriftliga omdömen och via pedagogiska planeringar. Rektor beslutade att vi under
läsåret skulle fortsätta med skriftliga omdömen tills vi utvecklat en annan modell för
återkoppling av kunskapsresultaten i respektive ämna. Målsättningen är att detta
skall göras via pedagogiska planeringar. Målet är att detta görs vid start av läsåret
1415.
Elevinflytande via elevrådet har fortsatt att utvecklas under året. Elevernas
inflytande på undervisningen varierar mellan ämnen och lärare.
Goda relationer med hemmen
 Uppstartsamtal med alla nya elever i årskurs 7 och deras föräldrar
 Genomfört
 Alla föräldrar i årskurs 7 inbjudna på kvällen vid läger på Sparreviken
 Genomfört
 Föräldramöten i alla årskurser
 Genomfört
 Fortsatt utveckling av mentorskapet genom mer individuell tid för mentor och
elev.
 För detta läsår införde vi individuell mentortid som inte reglerades till
en specifik tid på veckan utan att respektive mentor skulle hantera det
själv. Kravet vara att varje elev skulle träffa sin mentor individuellt
minst en gång/månad.
 Pedagogiska planeringar i Infomentor för att föräldrar skall kunna följa
undervisningen
 Detta har varit varierande bland lärarna men har ökat under läsåret och
skall vara klart för alla inför 1415
Utvärdering relationer med hemmet
Relationerna med hemmen har varit bra under året. Vi har genomfört de samtal och
föräldramöten som planerats. Vi har även informerat via mail om saker som händer på
och omkring skolan under året.
Den individuella mentortiden som ej var schemalagd har inte fungerat som tänkt.
Många elever har inte haft regelbundna möten med sina mentorer. Det är ett system
som vi ändrar till läsåret 1415.
Huvudman och ansvarsfördelning
Styrelse
Linnéaskolans huvudman är aktiebolagets styrelse. Styrelsen träffas en gång i
månaden förutom i juli. I styrelsen ingår: ordförande Patrik Magnusson, ledamöter
Helene Petersson, Urban Karlsson, Charlotte Bushe, Maria Aleniusson, Stefan
Widdgård och Hans Widerberg. Arbetstagarrepresentanter har varit Anna
Wikström (Lärarförbundet) och Jenny Josefsson (Lärarnas Riksförbund)
Rektor
Linnéaskolans rektor och tillika VD för Linnéaskolan AB är Anders Hedman och t.f.
rektor är Jeanette Engström.
Rektor har genomgått statliga rektorsutbildning.
Samverkansgrupp
Under läsåret 2013/2014 har samverkansgruppen med de två lärarförbunden
genomfört 5 protokollförda möten.
Arbetsmiljömöten med skyddsombuden har genomförts mer sporadiskt.
Elevhälsa
Linnéaskolans elevhälsa har bestått av rektor-Anders Hedman, skolsköterska-Catrine
Ekre, kurator-Martina Frondelius-Isaksson (ht13)/Eveline Leander-Kjellberg (vt14),
specialpedagog Carina Sjögren och SYV-Irene Nordmark. Skolan har behörig
skolsköterska, kurator och specialpedagog.
Elevhälsan har även tillgång till behörig skolläkare respektive psykolog som anlitas vid
behov.
Klagomål
Linnéaskolan har under läsåret 2014/2015 ar inga klagomål framförts
Personal
Linnéaskolans organisation under läsåret 2013/2014 har mött upp den nya lagen om
lärarlegitimation, där kravet är formellt behöriga lärare för såväl ämnet som
årskursen, på ett bra sätt.
Lärarna har haft utbildning i sina ämnen, dock har inte alla varit helt klara med sina
studier och har således inte erhållit sin legitimation.
Under läsåret har skolan haft formellt behöriga lärare i alla ämnen utom träslöjd. I
dessa ämnen har anställningarna varit tillfälliga för läsåret enligt skollagen kap. 2 §4.
Ämnet slöjd innehåller delarna trä- och metallslöjd samt textilslöjd. Skolan har en
behörig lärare i såväl trä- och metallslöjd som textilslöjd. Denna lärare undervisar i
dagsläget för endast textilslöjd.
Under läsåret har skolan haft vikarie för en föräldraledig lärare. Vikarien har varit
behörig.
Skolans administratör och SYV gick i pension 1 februari och vi löste den resursfrågan
på olika sätt under våren. SYV arbetet för årskurs nio och gymnasievalet löstes
genom att vi köpte en utbildad SYV på timtid.
Skolan har under året haft 20 anställda varav 15 lärare.
Utöver lärare har skolan haft följande personal:
 VD/Rektor (heltid)
 Studie- och yrkesvägledningsansvarig inkl. kanslist (50%) (t.o.m 140131)
 Skolsköterska (20%)
 Specialpedagog (60%)
 Kurator (30%)
Städning, vaktmästeri och löner/bokföring har varit utlagd på entreprenad under
läsåret.
Organisation
Organisationen på skolan är en balans mellan delegerat ansvar och likvärdighet. Inför
läsåret 2012/2013 genomförde vi en organisationsförändring till ett formellt
arbetslag och tre våningslag. En organisation vi bibehöll för 1314. Vi noterade att
målet att bidra till en mycket tätare kontakt mellan lärarna och mellan eleverna och
lärarna inom respektive arbetslag har utvecklats på ett positivt sätt men att det
krävs en längre tid för att nå den samverkan vi önskar.
Våningslagen består av 4-6 lärare som har ett helhetsansvar för två till tre klasser.
Detta medför en variation och dynamik för såväl elever som lärare. Då skolan är
fördelad på tre våningar innebar det ett våningslag per våning.
En del lärare arbetar enbart inom sitt arbetslag, medan vissa lärare även undervisar i
andra arbetslag, som i ämnena bild, språk, idrott m.m.
Skolan har haft en ledningsgrupp bestående av rektor och en representant från
respektive våningslag. Skolan t.f. rektor har varit ett stöd för rektorn i skolan
utveckling.
Elever
För läsåret 2013-2014 har skolan haft 163 elever fördelade på 8 klasser.
Elevråd
Läsåret 13/14 har fortsatt med det arbete som Ivan Vitus inledde under 11/12.
Elevrådet inledde med en heldag för att skapa en struktur, arbetsgrupper och samtal
om elevinflytandet. Varje klass har haft klassråd. Under året har det varit
regelbundna möten i elevrådet och klassråden. Elevrådet inledde med en heldag för
att lägga upp arbetet och avslutade läsåret med en heldag i Göteborg med en
blandning av planering av kommande år och firande av årets arbete. Elevrådet har
genomfört ett Sponsorlopp, där eleverna sprang eller gick en bana och deras
sponsorer betalade per/varv. Hälften av det som eleverna sprang in donerades av
elevrådet till ett projekt i Sydafrika för föräldralösa barn med aids och de
utrotningshotade noshörningarna. Den andra halvan användes bl.a. till att kunna
genomföra en vinterfriluftsdag, finansierat av elevrådet.
Elevskyddsombud
Skolan har haft två elevskyddsombud detta läsår som deltagit på en skyddsrond.
Projekt Laganda
Detta projekt har initierats av ansvarig Ivan Vitus och har som mål att skapa en
laganda på skolan som i sin tur på sikt skall medföra bättre arbetsro, mindre
skadegörelse och mindre kränkningar på skolan. Dessa resultat bedöms kunna avläsas
inom 5 år. Detta är tredje året på projektet.
Eleverna och personalen delas in i två lag, det vita och svarta laget, utifrån vilken
månad man är född. Ett antal olika aktiviter genomförs under året, såsom
tillsammansdag, vänskapsdag, basebrännboll och klasskampen.
Skriftliga omdömen och utvecklingssamtal
Skriftliga omdömen och utvecklingssamtalen har genomförts en gång per termin. De
skriftliga omdömena har dokumenterats i skolans digitala lärplattform InfoMentor.
I november 2013 beslöt riksdagen att ta bort kravet på skriftliga omdömen för
årskurs 7-9 då man sätter betyg men att skolans rektor kunde besluta att omdömena
skulle vara kvar. Linnéaskolans rektor beslutade att de skulle vara kvar tills vi jobbat
fram en ny modell som säkerställde en bra återkoppling till elever och
vårdnadshavare om kunskapsutvecklingen.
InfoMentor
Detta är skolans digitala lärplattform. Där dokumenteras alla skriftliga omdömen och
IUP:er samt frånvaro, veckoplaner m.m. Detta system medför att skolan tydligt
jobbar enligt de nationella målen och det ger eleven och vårdnadshavare möjlighet
att följa skolarbetet på olika sätt. Varje elev erhåller en inloggning och vårdnadshavare likaså.
Betyg och bedömning
Betygen har satts utifrån nationella betygskriterier.
Skolans inriktning
Linnéaskolans inriktning är att erbjuda alla elever i Ljungskiles upptagningsområde
och andra elever i mån av plats en bra utbildning med möjlighet till egen
profilfördjupning. För att uppnå detta erbjuder vi:
 Fördjupning
 Linnéaskolans pedagogiska projekt LPP
Fördjupning
Till läsåret 07/08 introducerade Linnéaskolan ”fördjupning” för alla elever vilket vi
fortsatte med under 13/14. Fördjupningen motsvarar tiden för elevens val i
timplanen och erbjuder eleverna möjligheten till att just ”fördjupa” sig i ett speciellt
ämnesområde. Fördjupningen har under läsåret varit schemalagd en timme varje
vecka.
Läsåret 13/14 kunde vi erbjuda följande fördjupningsområden:
Idrott & Hälsa, Internationella kontakter (Engelska), Fördjupad matematik, NO med
teknik och praktisk matematik, Musik, Bild/Foto, Textilslöjd och Filmskolan.
Linnéaskolans pedagogiska projekt LPP
Detta projekt är ett årligt återkommande projekt som genomförs under alla
årskurser med följande planerade aktiviteter.
År 7 genomförde ett läger i september i närområdet (Sparreviken) för att stärka
gruppkänslan. Lägret genomfördes gemensamt för de två våningslagen som hde
årskurs 7.
År 9 genomförde en lärande resa till Krakow i Polen med besök i förintelselägren
Auschwitz och Birkenau. På hemvägen var årskursen även ett dygn i Berlin.
Internationella kontakter
Skolan har internationella kontakter i fördjupningsgruppen med samma namn. Där har
eleverna kontakt med skolor runt om i världen via internet. Eleverna skriver till
varandra via nätet.
Vi har haft med vår vänskola Joseph Conradskolan i Tychy i Polen. Det är en
fristående skola som vi har årliga kontakter med sedan 2005. Vi träffade dem tyvärr
inte vid årets studieresa till Krakow för årskurs 9. Rektor träffade skolan på en
privat resa till Polen.
På sommaren 2014 deltog skolan i ett EU-projekt om vatten i Estland där 5 elever i
blivande årskurs 9 och en lärare deltog under 10 dagar.
Samverkan med Uddevalla kommun
Linnéaskolan är öppen för elever i Ljungskiles upptagningsområde och för övriga i mån
av plats. Vi ingår i kommunens elektroniska söksystem men det krävs ett aktivt val
för att erhålla en plats på Linnéaskolan. Ansökan kan även göras direkt till skolan via
vårt ansökningsförfarande.
Ekonomi
Se bokslut
Måluppfyllelse
Meritvärde 2013/2014
Meritvärde vårterminen 2014
236,4
211
186,6
År 7
År 8
År 9
Läsåret 13/14 var den andra gången som betyg sattes för eleverna i årskurs sju.
Analysen av meritvärdetutveckling från årskurs 7 till årskurs 9 pekar på två
faktorer:
1. Utfallet visar hur eleverna på Linnéaskolan utvecklas mot kunskapskraven i
årskurs nio och att de når mer av de högre betygen i de högre årskurserna.
2. Det visar att vi har en spridning i tolkning av betygssystemet där en del av
personalen jobbar med prognosbetyg medan andra jobbar mer med
kunskapsbetyg.
Analysen visar dock att när det kommer till slutbetygen har vi en större likvärdighet
i bedömning och betygsättning på skolan.
Målsättning för 1415
 Målsättning för 1415 är att skapa en större samsyn på skolan kring
betygsättning för alla årskurser
 Förbättra stöttningen för de ämneslärare som är ensamma i sitt ämne
på skolan
Meritvärdets utveckling 1999-2014
Genomsnittligt Meritvärde
enligt statistik från
Skolverket
Meritvärdet utgörs av summan av
betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det
möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320
poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas
250
200
150
100
50
0
2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999
Linneaskolan
Uddevalla
Riket
För andra året i rad läsåret redovisade Linnéaskolan 2013/2014 ”all time high”
(236 p) för meritvärdet i jämförelse mot tidigare år. Meritvärdena har varit relativt
jämna med undantag för vårterminen 2008. Från 2006 har vi avsatt mycket tid och
resurser för att utveckla betyg och bedömning samt förbättra oss i relation till
styrdokumenten för att säkerställa att vi sätter rättvisa betyg.
Vi kan dock konstatera att vi fortsatt har stor skillnad i meritvärde mellan pojkar
(207 p) och flickor (268 p).
Andelen behöriga till gymnasiet
För läsåret 13/14 var 87,5% av Linnéaskolans elever behöriga till gymnasieskolans
program. Det var 35 elever av 40 som var behöriga.
Analys av meritvärde och behörighet till gymnasiet
Analysen visar att vi har mycket duktiga elever i allmänhet vilket skolans meritvärde
visar. Vi ser dock stor skillnad i meritvärde mellan pojkar och flickor vilket inte är
tillfredsställande.
Behörigheten till gymnasiet minskade detta läsår jmf tidigare. Då populationen är
relativt liten påverkar varje elev mycket. Vi noterar att detta läsår var det 5 elever
av 40 som inte var behöriga till gymnasiet.
Målsättning för 1415
 Att nå till 100% behörighet via förbättrat stödarbete till alla elever som
behöver stöd och förbättrat mentorskap så att inga elever glöms bort.
 Att minska skillnaderna mellan pojkar och flickor.
Andel elever med betyg i alla betygsatta ämnen
Andel elever med betyg i alla betygsatta ämnen
Våren 2014
100,00%
89,90%
90,00%
80,00%
80,00%
69,40%
70,00%
60,00%
50,00%
40,00%
30,00%
20,00%
10,00%
0,00%
År 7
År 8
År 9
Analys av betyg i alla ämnen
Andelen elever på Linnéaskolan med minst betyg E i alla betygsatta ämnen visar att
inte alla når godkänt i alla ämnen. Vi uppvisar en liten ökning jämfört mot läsåret
12/13 men vi har en bit kvar till full måluppfyllelse.
Utvärderingar i ämneslagen
Analyser av årets resultat
 Samrättning av nationella prov ej genomförd i alla ämnen
 Kultur i vissa klasser att inte plugga har medfört bristande betygsunderlag
 Stort behov av olika stödåtgärder i matematik
 Bättre möjligheter för eleverna att nå målen genom att de får visa
kunskapskraven flera gånger på ett läsår
 Bättre formativ återkoppling till eleverna
 Brister i organisation i och omkring skolans egna NO-sal har varit negativ
 Stort antal elever som väljer att byta moderna språk mot språkval engelska.
Speciellt de som inte fått sitt förstahandsval i moderna språk
Förlag till läsåret 1415
 Se över schemakonstruktioner vad gäller hemkunskap och teknik
 Mer varierade läromedel och enklare läromedel i vissa ämnen
 Utvecklad sambedömning för större likvärdighet
 Genomföra diagnoser som följs upp för att utvärdera kunskapsutvecklingen
 Material och lokaler som är bättre anpassade till läroplanen.
Stödarbete
Linnéaskolan har för läsåret 13/14 haft tilläggsbelopp för några elever. Stödet har
organiserats med att en lärare/mentor haft extra tid att regelbundet under dagen
ha samtal med berörda elever och regelbunden kontakt med familjen. Det har
bidragit till en god utveckling. Vi har haft en elev som fått socialt stöd externt.
Ordinarie stöd har genomförts på ett flertal sätt och nivåer. Skolans specialpedagog
har varit involverad i stödarbetet. Varje vecka har vi haft stödtid i svenska, engelska
och matematik för elever med åtgärdsprogram. I matematik har extra stödlektioner
erbjudits då behovet bedömdes som stort. Ett antal elever har under året läst
engelska då de i samråd med vårdnadshavare valt att inte läsa moderna språk. Dessa
elever har inte erbjudits engelska på stödtiden då vi bedömt att de redan har
mycket engelska.
Stödarbetet har således genomförts via:
 Socialt stöd till elever med tilläggsbelopp

Extra stödlektioner i matematik, svenska och engelska för elever med
åtgärdsprogram


Arbete med specialpedagog
Eget arbete
Skolan jobbar dessutom med mindre klasser för att öka eleverna tillgång till sin
lärare. Målsättningen är att inte överskrida 25 elever/klass. För 2013/2014 var
snittet på 20,4 elever/klass med 18 som lägst och 23 som högst.
Elevenkäten visade att majoriteten ansåg att de fick stöd om de behövde.
Analys av stödet
 Stödarbetet har inte varit effektivt under läsåret 1314
 Organisationen av stödet har varit otydligt
 Ansvarsfördelningen mellan såväl ämneslärare/stödlärare som
ämneslärare/specialpedagog har varit oklar
 Beläggningen på stödlektionerna har varit mycket låg om än olika i de olika
grupperna och under läsåret
Förslag till 1415
 Ny organisation och arbetssätt för stödarbetet
 Förtydligande av rutiner för elever i behov av stöd
 Förtydligande av rutinen för åtgärdsprogram
 Förtydligande av ansvarsfördelningen
Summering av 1314
 Linnéaskolan har nått bra studieresultat när det kommer till meritvärde men vi
har arbete kvar att minska skillnaden mellan pojkar och flickor samt att alla
elever skall erhålla betyg i alla ämnen.
 Vi har inte nått till våra målsättning att skapa en bra studiemiljö med arbetsro
och inflytande för eleverna och personal.
Förslag till utveckling 1415
 Diskutera i personalgruppen och med eleverna om vad elevinflytande innebär
på Linnéaskolan och hur vi når den.
 Utökad samrättning av i första hand nationella prov för att öka likvärdigheten
i betygsättning
 Diskussion i personalgruppen om bedömning och betyg för årskurs 7 och 8
utifrån läroplanen för att skapa större likvärdighet.
 Förbättrad information till hemmen
 Fortsatt arbete med att förbättra studiemiljön för elever och lärare.
 Utveckla ett kollegialt lärande. Vi deltar i mattelyftet.
 Utforska hur vi vänder trenden med skillnader mellan studieresultat för
pojkar och flickor.
Linnéaskolan
2014-09-24
Anders Hedman
VD