kvalitetsredovisning för läsåret 2010 – 2011

VÄSTBERGASKOLAN AB
Klensmedsvägen 2
126 37 Hägersten
tel. 08 – 563 161 00 fax 08 – 563 161 02
sid 1
e-post info@vastbergaskolan.com
VÄSTBERGASKOLAN AB BILDADES 2001 OCH FIRADE 10-ÅRSJUBILEUM 2011!
KVALITETSREDOVISNING FÖR LÄSÅRET 2010 – 2011
Innehållsförteckning
Ledningsorganisation
Skolans organisation
Budget
Uppföljningav Strategiska frågor 2010 - 2011
Grundskolan Lärande / kunskap
-Skolbarnsomsorgen
-Skolbiblioteket
-Brukarundersökning Förskoleklasser, skolbarnsomsorg,åk 2,åk 5, åk 8
Särskolan Lärande / kunskap
Brukarundersökning särskolan
Elevhälsa
Personalhälsa
Comeniusprojektet
Strategiska frågor 2011 - 2012
Underlag till kvalitetsredovisningen
LEDNINGSORGANISATION
Västbergaskolan AB ägs och drivs sedan den 1 juli 2001 av rektor/VD Kenth Aronsson,
bitr rektor Lilian Samuelsson och bitr rektor Hans Larsson, ansvarig för AL 7-9.
I ledningsgruppen ingår förutom styrelsen, bitr rektor Karin Forsberg, ansvarig för AL f-6 och
bitr rektor Anastasia Genaridu ansvarig för särskolan.
Samverkansmöten mellan ledningsgruppen och de fackliga företrädarna sker 3-4 gånger per
termin.
SKOLANS ORGANISATION
Varje läsår utökas elevantalet i grundskolan med en elevgrupp och kommer att ha tre elevgrupper
per årskurs år 2016. I enlighet med de nya skoldokumentens intentioner har åk f-2 med fritidshem
omorganiserats.
De tre förskoleklasserna bildar avdelningen Mikrofonen i egna lokaler med heldagsverksamhet.
Efter förskoleklassåret flyttar de till till en avdelning med såväl skola som skolbarnsomsorg. Där
blir de kvar under tre läsår.
Katarina Berg är samordnare för förskoleklasserna med ansvar bl a för personal och intagning av
elever.
Åk 1 och 2 har organiserats på samma sätt som förskoleklasserna. Åk 1 med skola och
skolbarnsomsorg bildar avdelningen Luren, åk 2 med skola och skolbarnsomsorg bildar
avdelningen Jacket.
Elevgrupperna är åldershomogena.
Arbetslaget 3-6 består av två elevgrupper per årskurs, 3-ornas fritidshem Gluggen, fritidshemmet
Klubben för åk 4 och en fritidsklubb för åk 5 och 6 som drivs av Hövdingagården AB. Till
arbetslaget hör också en liten grupp för elever i behov av extra stöd.
Åk 7-9 har tre elevgrupper per årskurs och ett resurscenter för elever åk 6-9 i behov av särskilt
stöd. I centret arbetar specialpedagoger och fritidsledare. Centret har nära kontakt och samarbete
med elevhälsoteamet/ EHT/.
Särskolans träningsklasser har 22 elever fördelade på 4 undervisningsgrupper; L, M a, M b och H.
Särskolan har verksamhet med skola och fritidshem för elever upp till och med 12 år och
korttidshem enligt LSS för elever från 13 års ålder.
sid 2
Skolans EHT består av skolsköterska, kurator, skolläkare, speciallärare och bitr rektor. I EHT för
åk 7-9 deltar studie-och yrkesvägledaren / SYV /. Skolpsykolog kallas in vid behov.
Skolan har eget tillagningskök som serverar lunch och mellanmål. Vi lägger 9500 kr per elev och
år på skolmaten. I jämförelse med landets alla skolor hävdar vi oss väl. Utlägg för skolmat i
Sverige ligger mellan 9700 kr och ca 3500 kr per elev och år.
Varje dag serveras en riklig salladsbuffé och 2 varmrätter. Andelen närodlade livsmedel och
ekologisk odlad mat utökas varje år. Under läsåret 2010 – 2011 serverades bröd, mjölk, rotfrukter,
pasta, smör och köttbullar som framställts ekologiskt.
I skolbiblioteket arbetar vår skolbibliotekarie 60% av sin tjänst i biblioteket och 30 % i treornas
fritidshem.
Datasalarna och datorerna som finns i lärosalarna, sköts av vår systemadministratör tillika IT
ansvarige. Dessutom finns en vaktmästare och 3 anställda på skolans expedition.
Skolan har totalt 587 elever och 113 personer anställda varav 97 med tillsvidareanställning.
BUDGET
Helårsbudget
Summa intäkter:
Kostnader:
lokaler
undervisning /löner
särskolan
skolbarnsomsorgen
administration
sociala aktiviteter/elevservice
elevvård
pedagogiska aktiviteter
fortbildning
övrigt
Summa kostnader:
67,5Mkr
14,7 Mkr
24,9 Mkr
4,9 Mkr
8,5Mkr
3,3Mkr
4,6Mkr
1,7Mkr
2,0Mkr
0,2Mkr
2,7Mkr
67,5Mkr
UPPFÖLJNING AV STRATEGISKA FRÅGOR 2010 - 2011
¤ Utarbeta nya dokument för utvecklingssamtal med skriftliga omdömen och för individuell
utvecklingsplan IUP.
Arbetet påbörjat men inte slutfört. Vår målsättning är att skapa ett gemensamt språk för skriftliga
omdömen och att kontakten mellan skola och hem ska webbaseras. Processen avstannade maj,
juni på grund av datahaveri. Lärarnas arbete med de skriftliga omdömena av vt -11, fick göras
utan datasupport, vilket krävde extra stor arbetsinsats av lärarna både i juni och i augusti.
Augustiveckan före läsårsstart 2011, måste omplaneras och ge tid för utskick av de skriftliga
omdömena så de skulle vara hemmen tillhanda i god tid före utvecklingssamtalet i september.
¤ Planera för att särskolan och åk 1 med fritids, avdelning Kobran, ska byta lokaler
till starten av ht 2011.
Intensiv arbetsinsats krävdes i slutet av vt-11. Kombinerat med pågående reparationer och
ombyggnation skulle allt material packas ner och alla inventarier flyttas för att vara klart i augusti
¤ Ny lokal för musiksal ska planeras.
Planeringen drog ut på tiden och utflyttning från den gamla musiksalen kunde inte ske förrän
efter skolavslutningen. Till läsårsstarten gick det att börja använda en del av aulan till musiksal,
om än som ett provisorium. Kommande läsår ska det planeras för en genomgripande förändring
och ombyggnad av lokalen.
sid 3
¤ Skolans regler anpassas till den nya skollagens intentioner.
Reglerna har en tydlig konsekvensbeskrivning av vad som händer vid regelbrott i enlighet med
skollagens åtgärdstrappa. Blankett för dokumentation i form av avvikelserapport, används
av all personal och sparas i en pärm som ska följa eleven under hela grundskoletiden.
¤ Likabehandlingsplanen och lagen mot kränkande behandling ska omarbetas till en gemensam
handlingsplan där elever medverkar i processen
Personalen har fått information om lagtextens innehåll, dels i form av litteratur och
dels i form av info vid pedagogiska träffar. Eleverna har informerats via elevrådet och på
klassrådstid. Elevrådet 7-9 har aktivt medverkat för att revidera skolans handlingsplaner så att
de nu består av en plan. I samband med obehaglig nätmobbning under ht 2010, blev vi varse
om vikten att ha fastlagda rutiner som snabbt kan verkställas.
Implementeringen av handlingsplanen för likabehandling mot kränkande behandling fortsätter
nästa läsår.
¤ Ge personalen och eleverna fortbildning i förebyggande arbete mot kränkningar och
trakasserier i samarbete med organisationen Friends.
Under fortbildningsdagen väcktes frågan att vi skulle behöva analysera och jämföra
Farstamodellen, SET, och Friends. I vårt förebyggande arbete för likabehandling och mot
kränkningar har vi hittat ett arbetssätt som fungerar tillfredsställande. Livskunskap ingår i
många av skolan ämnen och kommer även fortsättningsvis att belysas i alla årskurser. Efter
översynen ska enbart övningar som stärker eleverna användas.
¤ Utveckla arbetsformer för klass-och elevråden i enlighet med kursplanemålet i SO ”att känna till
de grundläggande demokratiska principer som samhället vilar på och kunna delta i en
demokratisk beslutsprocess.”
Eleverna i åk 6 - 9, fick ta del av en föreläsning som gavs av repr. för Sveriges skolors elevråd.
Fortbildning för det blivande elevrådet 7-9,genomfördes också. Eleverna fick följa och delta i
processen för hur en förening bildas. Viktigt att elevrådet snabbt kommer igång till ht-11 och att
en handlingsplan för läsåret kan presenteras för skolans elever så snart som möjligt. Elevrådet
för de yngre fungerar tillfredsställande. Varje klass har två representanter som väcker frågor
till elevrådet från den egna klassen. Protokoll förs och distribueras.
¤ Fortsatt implementering av SKOLA 2011. Tillsätta en arbetsgrupp under vt 2011 som tar ansvar
för implementeringen.
Lärarna står inför implementering av flera tunga styrdokument som de måste sätta sig in i. Den
nya skollagen som togs 1/7 2010, gäller från 1/7 2011. Skola 2011, ny läroplan och nya
kursplaner distribuerades i juni 2011med kommentarmaterial till alla ämnen. Nytt betygssystem
med betygskriterier som ska gälla redan 2011-2012. Från ht 2012 ska betyg sättas från åk 6
vilket kräver stor fortbildningsinsats kring bedömning för en stor grupp lärare som aldrig satt
betyg. Allt detta arbete förväntas rymmas utöver den redan digra arbetsbördan.
Läsåret 2010-2011:Studiedagar och pedagogiska träffar har i huvudsak ägnats åt
implementering nya styrdokument.
Vi har deltagit i samtliga fortbildningsdagar som Skolverket anordnat och tagit del av alla
databaserade utskick. Representanter för arbetslagen deltog i den sista fortbildningsdagen vt-11
och presenterade den på ped träffen i slutet av maj.
Till ht-starten ska arbetsgruppen, bestående av lärare och skolledning, vara redo att fortsätta
implementeringen av Skola 11.
¤ Erbjuda internfortbildning kring hur skriftliga pedagogiska planeringar kan utformas.
LPP=lokala pedagogiska planeringar måste varje undervisande lärare skriva kring de moment
de undervisar om. I LPP:n redovisas vilket kursplanemål, syfte och centralt innehåll i Lgr 11
planeringen bygger på. Eleverna får innan undervisningen påbörjas reda på:
1.Vilket kursplanemål undervisningen planeras utifrån 2. Vad de ska arbeta med.
3.Vad de ska kunna när arbetet är slutfört. 4. Hur de ska bedömas.
sid 4
Skriftligt omdöme ges enbart på vad eleven undervisats om under terminen, vilket har framgått
av LPP:n.
Lärarna har fått fortbildning i hur planeringen kan skrivas och en blankett lämplig för ändamålet
är framtagen.
Att det måste finnas en synlig, skriftlig planering som elev och hem kan ta del av, kommer på
sikt att göra det lättare för eleven att kunna följa sin lärande-och kunskapsutveckling.
Inför utvecklingssamtalet har hemmet fått ta del av det skriftliga omdömet. Omdömet tydliggör
om måluppfyllelse har uppnåtts eller inte. Elevens individuella utvecklingsplan /IUP/, som skrivs
vid utvecklingssamtalet, blir också lättare att skriva med omdömet och LPP:n som underlag.
¤ Revidering av skolans handlingsplaner.
Ett ständigt pågående arbete. Arbetsmiljöplanen revideras ht 2011.
¤ Innehåll och utveckling av fritidshemmen i den nya organisationen med åldershomogena
grupper.
Fritidshemmens utvärderingar påvisar att kvalitetshöjning skett inom verksamheterna. Tydliga
handlingsplaner har utarbetats. Personalens kompetenser tas till vara. Lokalmässig närhet
bidrar till att det blivit enklare att låta elevgrupper ur olika klasser samarbeta.
¤ Särskolan arbetar med att genomföra handlingsplaner för läsåret.
Särskolans omorganisation innebär att inga grundsärelever finns kvar i skolan. Samtliga
dokument och handlingsplaner har nu anpassats till träningsklasserna.
¤ Planera och genomföra förändringar i skolans ledningsorganisation med anledning av
kommande pensionsavgångar.
Befintlig personal visade intresse för att förändra sina tjänster och ansvara för arbetsuppgifter
som ingått i bitr. rektorstjänster. Anna Stenbom började handha administrativa ansvarsområden
för arbetslaget 7-9. Katarina Berg tog över allt som rör intagningen till förskoleklasserna och
vissa arbetslagsledaruppdrag för förskoleklassernas personal. Maria De la Paz ansvarade för
allt rörande modersmålsundervisningen och blev skolans kontaktperson med Språkcentrum och
Lou Birchman fick administrativa uppdrag inom fritidshemmen.
¤ SISAB fullföljer ventilationsombyggnaden i hus A.
Kommer att ske i tre etapper under läsåret 2011-2012 och innebär att alla tre våningsplanen
måste tömmas i tur och ordning. Detaljerade planeringar för hur klasser och grupper ska flyttas
måste vara klart före ht-starten 2011. Etablering av en skolpaviljong för två klasser färdigställdes
under sommaren 2011.
GRUNDSKOLAN
LÄRANDE OCH KUNSKAP
Under läsåret har vi satsat mycket tid på att hitta medel och metoder som ger möjlighet till
kvalitetssäkring av elevernas lärandeutveckling. Lärarledd läxhjälp finns att tillgå varje vecka för
alla elever. Sedan länge genomförs klassgenomgångar med varje elevgrupp. Nu finns rutinerna
för det arbetet nedtecknat vilket är en garant för kvalitet i genomförandet.
Syftet med klassgenomgångarna är att få en bild över situationen som helhet i klasserna och
fånga upp elever som inte bedöms nå målen eller på annat sätt är i behov av extra stöd. De elever
som vi behöver diskutera mer omkring tas upp på nästkommande EHT-möten där man beslutar
om eventuella åtgärder. Klasslärare förbereder mötet genom att på en klasslista markera viktig
information kring elever. Screening över vilka tester och resultat som klassen gjort finns också
med.
Uppföljning av klassgenomgångarna sker under vårterminen. Då går man igenom nuläget för de
elever som uppmärksammats. Insatta resurser utvärderas och omfördelas vid behov och i
förekommande fall sker samtal mellan hem och skola.
sid 5
Under vt 2011 sammanfattade spec pedagogen de urval av diagnoser och tester som används vid
screening av eleverna.
Förskoleklasserna :Bornholm, fonologisk medvetenhet
nov, april
Matematikintervju
maj
Observation av socialkompetens och motorik. sep-mars
Åk 1
God läsutveckling- ordavkodning och LUS
sept och mars
DLS bas/skrivdelen
maj
NCM:s mattediagnos 1
maj
Åk 2
Åk 3
God läsutveckling -flyt i läsningen, LUS,
och ordavkodning
DLS rättstavning
NCMs mattediagnos 2
Bokstavs-och ordkedjor
sept och mars
febr
maj
maj
God läsutveckling:ordavkodning,
flyt i läsning/läsförståelse LUS
Nationella prov sv, ma
okt och maj
april,maj
Åk 4
Läsdiagnoser ( Per Måhl )
DLS stavningstest, tecken-ord, meningskedjor
LUS
NCMs mattediagnos 4
sept
okt
okt och maj
maj
Åk 5
DLS ordförståelse
LUS
NCMs mattediagnos 5
okt
okt och maj
maj
Åk 6
DLS rättstavning
LUS
Nationella prov sv, ma , en
NCMs mattediagnos 6
sept
okt och maj
febr -mars
maj
Åk 7
DLS ordförståelse, läshastighet, rättstavning
Tecken- ord-och meningskedjor
Eng prov:läsförståelse, hörförståelse,uppsats
Västbergaprovet i matematik
5 st matematikprov under året
Per Måhls lästester: Brita, Foxtrot, Fladdermöss
sept
sept
sept.
sept
sept - juni
jan - maj
Åk 8
DLS ordförståelse
sept
SV nationellt prov, läsförståelse ,Eld och lågor okt - dec
Eng gamla NA prov: höra, läsa, skriva
sept - dec och jan - maj
5matematikprov under läsåret
sept - juni
DLS rättstavning
okt
SV Nationellt prov läsförståelse: Nattliv.
jan-maj
Åk 9
5 matematikprov under läsåret
sept - juni
Eng gamla NA prov:höra, läsa, skriva
sept - dec
SV nationellt prov, läsförståelse: I gränslandet. sept - dec
Nationella prov sv
febr - maj
Nationella prov eng
mars - maj
Nationella prov ma
april - maj
Nationella prov no
jan - mars
sid 6
LÄSUTVECKLING LUS:
Resultat åk1: 71 elever varav 69 nådde målet punkt 8.
Resultat åk 2: Alla elever nådde målet, punkt 13.
Resultat åk 3: 48 elever varav 41 nådde målet punkt 15 ” Läser flytande med god förståelse.
Föredrar att läsa tyst.” Vi anser att punkt 15 är den målsättning vi måste sträva efter för så
många elever som möjligt under åk 3.
De som inte nått kunskapsmålet får åtgärdsprogram som innefattar intensiv läsning vid nästa
terminsstart.
Resultat åk 6: 47 elever varav 41 nådde målet punkt 18 a
Alla elever som inte nått det för årskursen bestämda målet har åtgärdsprogram och extra
resurser och stödinsatser. Några har genom utredningar fått diagnoser som gör att extra hänsyn
ges och spec.ped insatser har satts in.
NATIONELLA PROV ÅK 3
48 elever genomförde de nationella proven. I svenska var det 7 elever som inte nådde de
uppställda målen. I matematik var det 5 elever som inte nådde de uppställda målen.
Eleverna som inte uppnådde nationella provens mål, har fått och får, kontinuerligt extra stöd i både
svenska och matematik och har åtgärdsprogram. Specialpedagogen följer upp elevernas resultat
och arbetar periodvis med olika elever utifrån deras behov.
Kvalitetshöjande åtgärder under åk 4: Uppföljning av elevresultat för elever som inte nådde
nationella provens kunskapsmål i åk 3. Intensiv träning med ROBO MEMO startar i oktober -11.
NATIONELLA PROV ÅK 5 genomfördes inte läsåret 2010-2011 då det är beslutat att
proven ska flyttas till åk 6. Dock fick eleverna göra ett gammalt nationellt prov i matematik med
gott resultat.
SLUTBETYG ÅK 9
61 elever slutade åk 9. Med stolthet och glädje kan konstateras att de lämnade grundskolan med
goda, välförtjänta betyg. 56 elever hade full gymnasiebehörighet. 16 elever hade MVG i 8 -16
ämnen och de 6 elever som läst matematik kurs A på gymnasiet nådde alla MVG i slutbetyg.
När eleverna fick betyg i åk 8 var det 39 % som inte fick fullständiga betyg. En massiv insats för
att ge de eleverna maximalt stöd från spec och resurslärare och för några elever anpassad
studiegång beslutades. Satsningen utföll väl och ledde till att när vårterminen avslutades, var det
endast fyra elever som inte nådde full gymnasiebehörighet. Trots det kunde vi konstatera att
samtliga nådde förbättrade studieresultat utifrån sina egna förutsättningar.
Med hjälp av skolans heltidsanställda SYV, har samtliga 9-or påbörjat gymnasieutbildning.
Studie-och yrkesvägledaren kan också konstatera, att våra elever sett ur flerårsperspektiv,
fullföljer sina gymnasiestudier och de allra flesta kommer in på sina förstahandsval.
SKOLBARNSOMSORGEN
Varannan vecka är tid avsatt för kvalitetsutveckling av skolbarnsomsorgen. Under vt 2011 skulle
arbetsplanen för alla fritidshem arbetas fram med Skolverkets allmänna råd och kommentarer
samt Lgr 11 som underlag. Tid ägnades särskilt åt Fritidshemmens uppdrag, Normer och värden,
Jämställdhet mellan pojkar och flickor och Barns delaktighet och inflytande.
Av personalens utvärderingar framgår att skolbarnsomsorgen under läsåret 2010 - 2011
genomfört många kvalitetshöjande åtgärder. Några synpunkter tagna ut utvärderingarna:
sid 7
Trygghet: De regler vi har skapar ett lugn och en trygghet för våra barn. Vi jobbar ofta i mindre
grupper vilket gör att vi ser barnen och de lär känna oss bättre. Ökad trygghet leder till ökad
självkänsla. Vårt varierade utbud av aktiviteter gör att barnen blir sedda i olika situationer, Vi tar
tag i och löser konflikter vi får vetskap om. Vi är duktiga på att informera varandra och har en
öppen och rak kommunikation med föräldrarna.
Inflytande:De dagliga samlingarna ger barnen info om dagen. Vi är lyhörda för barnens
synpunkter och önskemål. Vårdnadshavare är välkomna att besöka och medverka i
verksamheten. Vi tar del av deras synpunkter och frågeställningar.
Personalen använder sig av varandras kompetenser och är flexibla; hittar lösningar och förändrar
vid behov.
Samverkan med olika organisationer inom fritidshemmets ram faller väl ut. Antalet elever som vill
lära sig spela fiol i Kulturskolans regi har ökat. Schackklubben har stort elevunderlag som lyckas
bra i turneringar. Simhopp i Eriksdalshallen ger också många positiva erfarenheter.
Åtgärder för utveckling: Förskoleklasserna vill bli mer öppna mellan klassgränserna och utöka
samarbetet. Då kan antalet organiserade aktiviteter och möjligheten att dela upp barnen i mindre
grupper öka.
Arbetet med att upprätta arbetsplaner för skolbarnsomsorgen 2011-2012 fortsätter.
Brukarundersökningen är webbaserad och skickas via hemmen direkt till Utbildningsförvaltningen.
Det vi kan önska och arbeta för, inför nästa läsår, är att en högre svarsfrekvens uppnås.
Förskoleklasserna och fritidshemmet för åk 2 deltog i vårens brukarundersökning. I
jämförelse med medelvärdet för hela Stockholm, ligger Västbergaskolans resultat över stadens i
samtliga frågor.
Ex från f-klasserna brukarundersökning
Mitt barn får det stöd och hjälp som hon/han behöver
Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse och lust att lära
Mitt barn trivs i skolan
Mitt barn känner sig tryggt i skolan
Det är bra stämning i mitt barns skola
Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns skola
Västbergaskolan
86,05%
88,89%
95,92%
97,96%
91,49 %
89,58%
Stockholms stad
78,13
81,02%
85,37%
83,23%
81,69%
81,38%
Ex från åk 2:s brukarundersökning
Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfulla aktiviteter
90,91%
Personalen är bra på att väcka mitt barns intresse och lust att lära 93,94%
Mitt barn trivs på fritidshemmet
96,97%
Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet
100,00%
Det är bra stämning på mitt barns fritidshem
90,00%
Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns fritidshem
93,94%
69,86%
67,59%
85,05%
84,7%
78,05%
73,27%
BRUKARUNDERSÖKNING / GRUNDSKOLAN / VT 2011
Förskoleklasserna, åk 2, skolbarnsomsorg åk 2, åk 5 och åk 8 ingick i undersökningen som är
webbaserad. Åk 5 och åk 8 genomförde undersökningen i skolans datasal och de yngre fick
brukarundersökningen till hemmen. Svarsfrekvensen för eleverna som besvarade enkäten i skolan
blev mycket högre än för de som besvarades från hemmen. I förskoleklasserna med 70 elever
svarade 49 st och i åk 2 med 48 elever besvarade 32 st frågorna. Att jämföra med åk 5 och åk 8
som bara fick ett bortfall av 1 - 2 elever per grupp.
Utfallet av brukarundersökningar med låg svarsfrekvens kan inte bli rättvisande.
Ex från brukarundersökningen KUNSKAP
Mitt barn får stöd och hjälp som han/hon behöver.
Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver kunna för att nå målen.
Lärarna tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker
Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt barns skolarbete
I utvecklingssamtalen pratar vi om vad mitt barn gör bra och om vad
mitt barn behöver förbättra på ett sätt som barn förstår.
Mitt barn kan arbeta utan att bli störd på lektionerna.
f-klasser
86,05%
79,55%
88,37%
70,73%
åk 2
75,00%
87,50%
80,65%
75,00%
81,25%
78,79%
80,65%
63,30%
sid 8
Åtgärder för utveckling: Vi måste förklara och förtydliga för vårdnadshavarna vikten av att besvara
brukarundersökningen. Utfallet av undersökningen ger oss kunskaper om skolans styrkor respektive svagheter som vi
tar till oss .
Arbetsro är en viktig fråga som vi hela tiden belyser och tillsammans med eleverna försöker förbättra. Även om
Västbergaskolans svarsprocent kan tyckas låg, är medeltalet för Stockholms stad i f-klasserna= 62,5% och för
åk 2 = 51,89%.
Resultat åk 5 och åk 8:
Ex från brukarundersökningen KUNSKAP
Jag får stöd och hjälp om jag behöver det.
Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena .
Min lärare tror att jag kan lära mig olika saker .
Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete .
i utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag gör bra och vad jag
behöver förbättra på ett sätt som jag förstår.
Jag kan arbeta utan att bli störd.
åk 5
S-holm åk5
90,91%
85,72%
90,91%
80,73%
100,00%
93,32%
97,62%
87,26%
åk 8
S-holm åk8
81,36% 72,03%
63,93% 66,95%
78,95% 80,38%
60,00% 64,76%
100,00%
79,55%
90,16% 82,42%
54,10% 41,91%
94,00%
75,18%
LÄRANDE / KUNSKAP SÄRSKOLAN
Verksamheten inom träningsskolan planeras och genomförs utifrån kursplanens fem områden:
Estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning.
Alternativ kommunikation i form av pek - karta, talapparat och sociala berättelser har utvecklats så
att de blir en naturlig del av arbetet.
Jämfört med grundsärskolans kursplaner, som i likhet med grundskolan är ämnesindelade och
klart målstyrda, har vi anpassat oss till träningsskolans områden. Det har bl a inneburit att motorik
har haft 4 arbetspass per vecka med inriktning på dans, utevistelser i lilla Skogen, bad och
nyttjande av den närliggande idrottsplanen. Personalens kompetenser har tillvaratagits såväl
under skoltid som under omsorgstid i alla fem kursplaneområdena.
Träningsskoledagen varvar skola och fritidsaktiviteter. Det är viktigt att eleverna får välja
fritidsaktiviteter. Vi måste utveckla elevernas förmåga att använda tekniska hjälpmedel.
De kan göra sina dagsscheman, arbetsscheman, dokumentera sin dag och spela spel med
datorn. Det kräver att vi utökar tillgången på uppdaterade program och kontinuerligt ger
personalen datafortbildning.
Varannan vecka har personalen tillgång till professionell handledning. Med tanke på att så många i
personalen arbetar med nästan alla barn är handledning ett måste.
Tider för möten inom arbetslaget finns, men kan förbättras. En tid varannan vecka för hela
personalgruppen behövs. Lärargruppen har kvar sina måndagsmöten som behandlar pedagogiska
frågor och till 2011-2012 fortsätter med att implementera SKOLA 2011.
Mycket tid har lagts på att skapa dokumentationsrutiner för lokala pedagogiska planer, IUP och
åtgärdsprogram.
LSS-verksamheten för eleverna på korttidshemmet har väl fungerande rutiner med bra
dokumentation.
Kvalitetshöjande aktiviteter 2011-2012
Kompetensutveckling i hjärt-lungräddning, autism och teckenkommunikation har genomförts och
kommer att fortgå även nästa läsår.
Därtill kommer fortbildning Halliweek badkurs, där man tränar sig att hitta sin tyngdpunkt i vattnet,
upplevelse med taktil stimulans och en grundkurs i teckenkommunikation.
BRUKARUNDERSÖKNING SÄRSKOLAN VT 2011
Svarsfrekvensen var 76% och omfattar 13 familjer.
Styrkor:Bra lärare som har tror på elevernas förmågor och väcker lust och intresse för lärande.
Lärare som lyssnar och tar hänsyn till elevernas synpunkter.
Utvecklingssamtalen håller hög kvalitet.
Eleverna trivs i skolan och känner sig trygga.
Svagheter:Lokalerna är inte anpassade utifrån verksamhetens behov.
Hälften av eleverna saknar arbetsro och uppger att de under läsåret blivit utsatta för slag, blivit trakasserade eller känt
sig illa bemötta av andra elever.
sid 9
Kvalitetshöjande åtgärder: Nya lokaler som anpassas till verksamhetens behov och har fler små lokaler färdigställda
till ht 2011.Lokalbytet kommer att innebära ökad möjlighet till arbetsro. All personal ska känna till rutiner för hur
dokumentation av avvikelser i form av slag, trakasserier eller kränkningar ska handhas. Likabehandlingsplanen ska
revideras , bli tydlig och följas av alla.
Tid för allpersonalmöten regelbundet varannan vecka ska läggas in i planeringen. Det ger möjligheter till gemensam
planering och bra överlämnande.
SKOLBIBLIOTEKET
I slutet av ht- 10 gick Västbergaskolan med i ett projekt som heter Daisy direkt, ett samarbete
med Medioteket och Tal och Punktbiblioteket / TPB/ . Elever med läs-och skrivsvårigheter
kommer att delta i projektet. Västbergaskolan är den enda fristående skolan som ingår i Daisy
direkt och som har en egen dataplattform.
Projektet innebär att bibliotekarien har tillstånd att registrera barn som kan tanka ner böcker
själva från TPB-katalogen. De yngre barnen får hjälp av bibliotekarien med att tanka ner
läroböcker etc. Utarbetande av rutiner för nedtankningen pågår.
Till starten ht-11, kallas berörda elever och vårdnadshavare till ett introduktionsmöte med
avtalsskrivning och teknisk visning.
Förskoleklasserna har fått två besök av bibliotekarien, ett med högläsning av sagor och ett där
de fick låna var sin bok.
Åk 1 har haft halvklassbesök varannan vecka. De har fått hjälp med att välja bok som passar
deras nivå i läsutveckling enligt LUS.
Åk 2 har kommit varannan vecka för boklån. De har också haft besök av författaren Ulf Sindt.
Åk 3 har arbetat med bokrecentioner och fått introduktion i att söka i bibliotekssystemet, kunna
låna och avregistrera böcker.
Åk 4 har under våren haft ett sagoprojekt om drakar. De har haft en fast tid inbokad för
biblioteksbesök.
Åk 5 har repeterat sin sökning i biblioteketssystemet. De har hållit på med bokstaveringsövningar,
hur man ställer upp böcker och söker i uppslagsverk. I samband med besök av författaren
Douglas Foley läste de Habib böckerna.
Åk 6 har haft en bokat tid varje vecka. Nyttjandegraden har varierat.
De har haft skrivarverkstad under ledning av författaren Mats Berggren under en period på
vårterminen. I NA-provet i svenska delmoment skriva åk 5, framkom att alltför många elever
behövde utveckla sitt skrivande. Förhoppningsvis gav skrivarverkstaden inspiration och skrivlust.
Till nästa år ska sexorna få jobba med genre som ska utmynna i en utställning på läsdagen under
våren.
Åk7-9 har lånat fler böcker till sitt skolarbete än tidigare. Även åk 7 och åk 8 har haft lyckade
besök av författaren Mats Berggren.
Kvalitetshöjande åtgärder
Viktigt att även skolbibliotekarien läser in den nya läroplanen för att kunna anpassa utbudet i
biblioteket efter styrdokumentets intentioner.
Särskolan har besökt biblioteket i små grupper eller med enskilda elever utifrån eleverna behov.
Boklån:2001 / 2002 lånades 4196 böcker, 2010 - 2011 lånades 13 385 böcker. Bokanslaget var
högt i början då biblioteket skulle få en nystart. För att kunna upprätthålla kvaliteten och anpassa
skolbiblioteket för att klara höjda bokpriser, inköp av talböcker med Daisyskivor, författarbesök och
nödvändiga avgifter behöver de ekonomiska ramarna ökas.
EU PROJEKTET COMENIUS
Comeniusprojektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen i tvåårsperioder. Västbergaskolan har deltagit i projektet i 6 år och planerar nu för fortsatt medverkan
två år framåt. I motsats till andra europeiska deltagare har Sverige beslutat att endast medge
ekonomiskt stöd i tvåårs perioder. Då vi deltagit varje år och vill fortsätta med det, står
Västbergaskolan för det ekonomiska stödet vart tredje år.
sid 10
Comenius vänder sig till elever i åk 8 och åk 9 och ger utbyte med jämnåriga elever i
partnerskolor. Under åren som gått har sammanlagt 87 elever och 13 lärare deltagit i Comenius.
Vi har haft partnerskolor i Tyskland, Holland, Polen, Italien och Spanien.
Läsåret 2010 -2011 var våra partnerskolor RSG Tromp Meesters i Steenwijk Nederländerna och
Realschule fur Jungen und Mädchen i Sternhagen Tyskland. Samarbetet går ut på att eleverna får
kontakt med andra kulturer och knyter kontakter med jämnåriga. Gemensamma arbetsprojekt
påbörjas i den egna skolan och slutförs i internationella grupper vid elevutbyten i någon av
partnerskolorna.
Under 2011-2012 åker 16 av våra elever iväg till partnerskolorna.
Projekt för ht 2011 är Alternativ energi som ska slutföras v 47 i Sternhagen. V 11 2012 slutförs
projektet Healthy lifestile i Steenwijk och v 19 är Västbergaskolan värdskola för projektet Being A
European.
ELEVHÄLSA
En grundförutsättning för allt lärande är trygghet och arbetsro. Västbergaskolans värdegrund,
likabehandlingsplan och den nya skollagens direktiv, är verktyg som hjälper till att uppnå det.
Skolan har ett väl fungerande elevhälsoteam/EHT/ där skolsköterska, skolläkare, psykolog,
kurator och speciallärare ingår. För att upprätthålla god elevhälsa har de möte en gång per vecka
tillsammans med berörd rektor. Skolsköterskan har hälsosamtal med eleverna i åk 4 och åk 8.
Klassråden och elevråden utvecklar elevernas delaktighet och inflytande.
Skolans antimobbninggrupp har regelbundna möten som arbetar förebyggande för att få till stånd
en trygg och positiv arbetsmiljö för alla. I elevernas årliga trivselenkäten kartlägger man
riskfaktorer för miljöer och områden där kränkning kan uppstå. Eventuella anmälningar om
mobbning, trakasserier eller kränkningar utreds.
Åtgärder under läsåret 2011 - 2012 efter sammanställning av årets trygghetsenkät :
F-3:Förstärka rastvakter i Lugna rummet och vid berget på kortraster. Arbeta för lugnare
skolmåltidsmiljö.
3-9 Grovt språk, svordomar och våld när ingen vuxen är i närheten måste bekämpas.
Ökad vuxenhet i ljushallen måste planeras in.
Utvärdering av Likabehandlingsplanen och handlingsplanen mot kränkningar läsåret 10 /11
¤Alla elever har informerats om lagtexternas innehåll före likabehandling och mot kränkande
behandling. Vi arbetade med ordförståelse och ordförklaringar så alla, oavsett ålder skulle veta
innebörden av lagtexten.
¤Värderingsövningar kopplade till lagtexterna har genomförts.
¤Innehållet i den nya skollagen kringvikten av trygghet och rätten till studiero samt skollagens
åtgärdstrappa, har delgetts eleverna, personalen och vårdnadshavarna.
¤ Rutiner har skapats för dokumentation vid regelbrott. Alla har informerats om att elev som
känner sig utsatt ska få hjälp genom att händelsen utreds så snart som möjligt.
¤ FRIENDS genomförde en temadag med åldersanpassade teaterstycken som följdes av
gruppdiskussioner. Teatern belyste situationer där utanförskap, kränkningar och mobbning
förekom.
¤ Elevrådet 7-9, har omorganiserats. De har varit delaktiga i revideringen av handlingsplanen för
likabehandling och mot kränkande behandling samt revideringen av skolans regler. Elevrådet har
varit ansvariga för att alla klasser fått ta del av information och kunnat lämna synpunkter.
Översyn av vuxentätheten inomhus och under raster kvarstår. Likaså ska resultatet av övningen
FLUGAN ligga till grund för nästa års handlingsplan.
En avdelning i årets brukarundersökning handlade om trygghet och trivsel.
Alla förebyggande insatser har haft betydelse för det goda resultatet. Våra elever trivs i hög grad i
skolan och känner sig trygga.
sid 11
Åtgärder 2011 - 2012 :
Implementering av den reviderade Likabehandlingsplanen för likabehandling och mot kränkande
behandling.
Antimobbninggruppens förebyggande arbete.
Elevstärkande övningar och livskunskapsfrågor regelbundet i alla elevgrupper.
Resultat av brukarundersökningen:
Jag känner mig trygg i skolan
F-klasser
åk2
skolb.omsorg åk 2
åk5
åk 8
97,96%
84,38%
100,00%
88,89%
93,44%
Jag trivs i skolan
95,92%
90,62%
96,97%
86,92%
85,25%
Jag har under detta läsår inte varit utsatt för slag, trakasserier eller blivit illa behandlad av andra
elever i skolan.
67,39%
72,41%
83,87%
82,22%
88,52%
PERSONALHÄLSA
Läsåret 2010 - 2011 var ett väldigt tungt och slitigt arbetsår. Alla nya krav och direktiv från
Skolverket och Skolinspektionen och många nya styrdokument att sätta sig in i krävde mycket tid
och kraft.
Lärarnas arbetsbörda tyngdes under läsåret med många extra timmars arbete utöver det ordinarie
arbetet. Kravet på dokumentation ökade på ett anmärkningsvärt sätt.
Skriftliga pedagogiska planeringar i alla ämnen och årskurser, skriftliga omdömen, IUP, fler
pedagogiska utredningar,åtgärdsprogram och skriftliga avvikelserapporter.
Allt detta skulle ske under den redan fyllda arbetstiden utan någon som helst kompensation i tid
eller lönehöjning.
I Västbergaskolan har personalen tillgång till friskvårdsbidrag och en förnämlig sjukförsäkring.
Frukt finns att tillgå dagligen och hälsogruppen presenterar många trivselaktiviteter som är
hälsobefrämjande. Trots det behöver personalen mer förståelse för vad de nya styrdokumentens
implementering kräver av dem.
De nya styrdokumenten är utmärkta och kommer att medföra kvalitetsökningar i skolan inom
några år. Lärarna gör ett fantastiskt arbete! Men frustrationen över att inte hinna med kan bli
förödande. Lärare vill planera sina lektioner och genomföra dem väl. De vill följa upp elevernas
arbeten, bedöma dem och skapa lust och intresse för lärande. De nya arbetsuppgifterna ger
stresspåslag och drabbar fler och fler.
Rektors uppdrag att skapa tid för pedagogiska samtal och diskussioner är ett orimligt krav, så
länge inte stat och kommun tilldelar mer resurser.
Under hela läsåret fick vi media alltför ofta bara ta del av negativa omdömen och tyckanden kring
skolan, lärarna och dåliga resultat i internationella undersökningar. I landets skolor sker dagligen
så mycket positivt och fantastiskt som kommer eleverna till godo och de skickliga pedagogerna
uträttar storverk. Tänk om vi framöver får ta del av den typen av artiklar och information!
STRATEGISKA FRÅGOR TILL LÄSÅRET 2011 - 2012
¤ Tillsätta en fortbildningsgrupp och upprätta en fortbildningsplan för lärare.
¤ Revidera och utarbeta nya bedömningsunderlag för skriftliga omdömen.
¤ Använda Skola 24 för inskrivning och distribution av skriftliga omdömen för elever.
¤ Skriva pedagogiska planeringar i alla ämnen.
¤ Fullfölja genomförandet av frånvaroanmälan i Skola 24 så det omfattar åk 1 - åk 9.
¤ Personal och elever utbildas i hjärt- och lungräddning.
¤ Påbörja fortbildning i betygssättning för lärare i åk 4 - 6.
¤ Säkerställa en gemensam tolkning av de nya betygskriterierna för lärare i åk 7 - 9.
¤ Upprätta och förankra Likabehandlingsplanen.
sid 12
¤ Upprätta och förankra en lista med förväntningar på vårdnadshavare, elev och personal.
¤ Fortsätta med kvalitetsarbetet inom skolbarnsomsorgen och upprätta en arbetsplan.
¤ Implementera Lgr 11 för personal som arbetar i förskoleklasserna.
¤ Planera för Comeniusprojektet för ytterligare 3 år.
¤ Se över datatillgång för elever och personal.
¤ Uppgradera datasystemet till Windows 7.
¤ Revidera skolans arbetsmiljöplan.
¤ Erbjuda internfortbildning i matematik och diagnosmaterialet ” Förstå och använda tal”.
¤ SISAB fullföljer ventilationsombyggnaden i hus A.
¤ Planera och genomföra ombyggnader i aulan och förbereda för en bildsal.
¤ Planera och genomföra ombyggnader i korridor 20 anpassade till Jackets verksamhet
hösten 2012.
¤ Öka andelen hemlagad mat i skolköket.
¤ Påbörja personalutbildning i data, PIM, genom Skolverkets hemsida.
¤ Ge eleverna åk7 -9 mer inflytande över att förändra och förbättra miljön i och kring ljushallen.
UNDERLAG TILL KVALITETSREDOVISNINGEN
Verksamhetsprogrammet för läsåret 2010-2011
Verksamhetsprogrammet för läsåret 2011-2012
Kvalitetsredovisningen för 2009 – 2010
Bokslut och årsredovisning 2010 – 2011
Arbetslagens utvärderingar juni 2011
Elevutvärderingar
Protokoll från arbetsgrupper och elevråd
Minnesanteckningar från ped träffar, studiedagar och föreläsningar.
Comeniusprojektets minnesanteckningar.
Skolverkets allmänna råd och kommentarer IUP med skriftliga omdömen och
Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Skolverkets remissomgångar av kursplanerna SKOLA 11.
Resultat av Nationella prov åk3.
Betygskatalogen
LUS och sammanställning av God läsutveckling
Brukarundersökning särskolan
Brukarundersökning förskoleklasser, åk 2, skolbarnsomsorg åk 2, åk 5 och åk 8.
Elevernas trivselenkät .
Västbergaskolan AB oktober 2011
Lilian Samuelsson