verksamhetsplan för elevvården läsåret 2014-15
Transcription
verksamhetsplan för elevvården läsåret 2014-15
SVENSKA UTBILDNINGSTJÄNSTERNA Verksamhetsplan för elev- och studerandevården, läsåret 2014-15 Godkänd av svenska utbildningssektionen xx.xx 2014 Innehåll 1. Vision och verksamhetsidé 1.1. Vision och målsättning 3 1.3. Övrig lagstiftning 3 4 2.1. Personal 4 2.2 Utbildningsdirektören fungerar som förman 4 2.3. Skolkuratorns ansvarsområden 4 2.4. Skolpsykologens ansvarsområden 4 2.5. Personalens utbildning och fortbildning 5 2.6. Arbetshandledning 5 2.7. Arbetsmiljö och arbetsredskap 5 2.8. Personalens områdesfördelning 5 2.8.1. Kuratorernas arbetsområden läsåret 2014-15 5 2.8.2. Psykologernas arbetsområden läsåret 2014-15 6 Samarbetet med hemmen och övriga aktörer 6 3.1. Det generellt inriktade elevhälsoarbetet 3.1.1. Förebyggande arbete i skolan 4. 3 1.2. Elev- och studerandevårdslagen (EoSVL) 2. Personalen och ansvarsområden 3. 3 6 6 3.2. Det individuellt inriktade elevhälsoarbetet 6 3.3. Samarbetet med hemmen 7 3.4. Mångprofessionellt sektorövergripande samarbete 7 3.5. Elevhälsan i förskolorna 7 Tyngdpunktsområden för läsåret 2014-15 4.1 Nya elev- och studerandevårdslagen 7 7 5. Uppföljning och utvärdering av arbetet 1. 1.1. 8 Vision och verksamhetsidé Vision och målsättning Elevhälsan inom svenska utbildningstjänster erbjuder elev- och studerandehälsotjänster för elever i de svenska förskolorna och den grundläggande utbildningen i Borgås svenskspråkiga grundskolor, samt till studerande på andra stadiet i Borgå gymnasium, Point college, Inveon och Prakticum. I den kommunala läroplanen för Borgå stads svenska grundskolor lyfts fram att skolan är en del av individens livsmiljö med uppgift att stöda varje elev och studerande att ta ansvar, att hitta sig själv och sin uppgift i samhället. Elev- och studerandehälsans uppgift är att trygga barns och ungas psykiska, fysiska och sociala välmående. Målet är att främja elevens lärande, säkerställa möjligheten till jämlik undervisning för alla, samt stöda en harmonisk uppväxt och utveckling. Detta gör man genom individuellt stödarbete, gruppverksamhet, nätverksarbete och samarbete med myndigheter och andra samarbetsparter. Målsättningen är att koncentrera sig på de individuella resurserna och tillsammans med elev/studerande och vårdnadshavare hitta lämpliga lösningsmodeller. 1.2. Elev- och studerandevårdslagen (EoSVL) Den nya lagen om elev- och studerandevård har trätt i kraft den 1.8.2014. I och med lagen har ett paradigmskifte skett, där man nu talar om elevhälsa och lyfter fram det förebyggande elevhälsoarbetet i första hand. I varje läroanstalt verkar en elevhälsogrupp som ansvarar för planering, utveckling, genomförande, samt utvärdering av det generella elevhälsoarbetet. Gruppens viktigaste uppgift är att främja välbefinnandet och säkerheten i skolan och att utveckla övrig generellt inriktad elevhälsa, t ex trivsel i klassen, barnens och familjernas delaktighet, mobbningsförebyggande arbete. Elevhälsogruppen behandlar inte elevers och studerandes enskilda hälsoärenden som berör ex familjeförhållanden eller psykisk ohälsa mer, så som tidigare gjorts. Stödåtgärder som gäller trestegsstödet, grupper som utreder mobbning och grupper som fattar beslut om avstängningar hör inte under elevhälsan. Som tidigare har rektor helhetsansvar för den verksamhet som underställs lag om grundläggande utbildning. Elevhälsotjänster för en enskild elev och studerande ordnas av studerandespecifika expertgrupper. Dessa expertgrupper tillsätts vid behov och med samtycke av studerande och vårdnadshavare. En elevhälsoplan för varje läroanstalt utarbetas för hur elevhälsoverksamheten ska genomföras, utvärderas och utvecklas. Elev- och studerandevårdens verksamhetsplan utgör en del av denna. 1.3. Övrig lagstiftning Elevhälsoarbetet följer från tidigare lagen om grundläggande utbildning (628/1998) där år 2003 tillades elevens rätt till elevvård och elevvårdens tjänster. Skolkurators klientarbete följer därtill barnskyddslagen, socialvårdslagen, samt lagen om klientens ställning och rättigheter. I övrigt följs de yrkesetiska principer som gäller inom socialt arbete. Skolpsykologernas arbete följer förutom barnskyddslagen även hälso- och sjukvårdslagen och lagen om patientens ställning och rättigheter. Därtill följer man psykologförbundets yrkesetiska principer. 2. Personalen och ansvarsområden 2.1. Personal Inom Borgå svenska utbildningstjänster har man i och med den nya lagen inrättat en ny kuratorsbefattning för andra stadiets studerandevård, per den 1.8.2014, samt en ny psykologbefattning också för andra stadiet, för vilken ansökningstiden förlängts pga för få sökanden. Gina von Schoultz anställs som ny kurator på andra stadiet. Sammanlagt består elevvårdspersonalen av fem skolkuratorer och tre skolpsykologer. Under läsåret 2014-2015 kommer Maria Malmsten att var tjänstledig under tiden 1.8 -31.12.2014, hennes vikarie är Fanny Sund, och Susanne Hellström är tjänstledig under tiden 1.9.2014 - 30.6.2015, hennes vikarie är Marina Borgman. 2.2 Utbildningsdirektören fungerar som förman Utbildningsdirektören har helhetsansvar för elev- och studerandevården och koordinerar åtgärder utgående från resurser och behov. Utbildningsdirektören är elevvårdspersonalens förman. Personalmöten hålls i ledning av utbildningsdirektören en gång per månad och vid akuta behov ordnas extra möten. Utvecklingssamtal ordnas tillsammans med förmannen under läsåret. 2.3. Skolkuratorns ansvarsområden Skolkuratorns arbete utgår från ett helhetsperspektiv av individen, familjen och samhället. Kuratorn stöder eleverna i deras skolvardag och i deras sociala växelverkan. Målet är att tidigt upptäcka sociala problem och ingripa i dem. Eleverna blir hörda och deras sociala och emotionella behov blir tillgodosedda. Det psykosociala arbetet i skolorna går ut på att stöda eleverna till social växelverkan och på samma gång bejaka och se de individuella olikheterna och resurserna hos barnen. Arbetsuppgifterna består av stödsamtal, konsultation, handledning av elevgrupper och samarbete med vårdnadshavare, övrig skolpersonal samt andra myndigheter, och samarbetsparter. Skolkurator sitter med i läroanstalternas elevhälsogrupper och deltar aktivt i det förebyggande arbetet i skolan. 2.4. Skolpsykologens ansvarsområden Skolpsykologernas arbetsuppgifter består av skolmognadsutvärderingar, kartläggning av inlärningssvårigheter, organisering av skolgång (förslag till kvarstanning, överföringar till special- och allmän undervisning) samt stödsamtal och krishjälp. Skolpsykologen har även en konsultativ uppgift för såväl undervisningspersonal i skolorna som för vårdnadshavare. Skolpsykologen sitter med i läroanstalternas elevhälsogrupper och planen är att i den nya lagens anda även skolpsykologerna skall ha möjlighet att finnas mera med i det förebyggande arbetet i skolorna. 2.5. Personalens utbildning och fortbildning I mån av möjlighet deltar hela personalen i de av utbildningsstyrelsen ordnade nationella elevvårdsdagarna. I övrigt ber personalen om lov att delta i fortbildning av förmannen. De utvecklingsprojekt utbildningstjänsterna deltar i ger under läsåret en god möjlighet att delta i annan ordnad utbildning. Under läsåret ordnas bl a följande utbildningsdagar: - Opiskeluhuollosta hyvinvointia, 16-17.9.2014. THL Helsingfors - Skolpsykologdagar, Hyvinvoiva koulupsykologi, 25-26.9.2014 - Nationella elev- och studerandevårdsdagar i Helsingfors, 4-5.11.2014 - Porvoon terveydenhuoltopäivät 6.2.2015 2.6. Arbetshandledning Kuratorerna i den grundläggande utbildningen erhåller grupphandledning tillsammans med Sibbo kommuns svenska kuratorer. Handledningen hålls ca 1ggr/månad, under läsåret sammanlagt 9 ggr. Andra stadiets kuratorer har en egen handledare och de träffas ca 1 ggr/månad. Psykologerna erhåller neuropsykologisk handledning 1ggr/månad samt psykoterapeutisk handledning 1ggr/månad, eller efter behov. 2.7. Arbetsmiljö och arbetsredskap Psykologernas arbetsrum finns på Linnankoskigatan 37. Kuratorerna har arbetsrum i Lyceiparkens skola, Kvarnbackens skola, Strömborgska skolan och Borgå Gymnasium samt ett gemensamt mötesrum och arbetsrum på Linnankoskigatan 37. Psykologerna använder testmaterial för kognitiva, neuropsykologiska, emotionella och sociala utredningar. Kuratorerna använder hjälpmedel, som t ex spel, känslokort etc, för stöd i social samverkan och stödsamtal. 2.8. Personalens områdesfördelning 2.8.1. Kuratorernas arbetsområden läsåret 2014-15 Marina Borgman: Kvarnbackens skola, Vårberga, Saxby, Näse, A-klassen för åk 1-6 i Gammelbacka Mona Bergman: Lyceiparkens skola, Sannäs, Grännäs, Kråkö Camilla Rosqvist: Strömborgska skolan, Gammelbacka, Hindhår, Kullo, Tolkis Fanny Sund (1.8-31.12.2014), Maria Malmsten (1.1.2015-): Borgå gymnasium och Point college Gina von Schoultz: Inveon och Prakticum 2.8.2. Psykologernas arbetsområden läsåret 2014-15 Nikolaj von Veh: Kvarnbackens skola, Strömborgska skolan, Lyceiparkens skola, Gammelbacka, Tolkis Mette Ingman-Bäckblom: Hindhår, Vårberga, Kullo, Saxby, Kråkö, Grännäs, Sannäs och Näse Ny : Bogy och andra stadiet övriga 3. Samarbetet med hemmen och övriga aktörer 3.1. Det generellt inriktade elevhälsoarbetet Med det generellt inriktade elevhälsoarbetet avses förebyggande verksamhet, utveckling och utvärdering på gruppnivå. Den skolvisa elev- eller studerandehälsogruppen sammanträder regelbundet beroende på skolans storlek. I de stora skolorna varje eller varannan vecka och i de mindre skolorna en gång per månad. Elevhälsogruppen leds av en av utbildningsanordnande utsedd person, i vanliga fall rektor. I elevhälsogruppen kan ingå lärarrepresentanter, speciallärare, studiehandledare, skolkurator, skolpsykolog, hälsovårdare och rektor, samt ev skolgångsbiträde. Elevhälsogruppen planerar behovet av elevhälsotjänster, gemensamma tillvägagångssätt, innehåll enligt läroplansgrunder, mobbningsförebyggande verksamhet, ordnandet av individuell elevhälsa som helhet, samarbetet med vårdnadshavare, elever och elevråd, samt genomförande och uppföljning av verksamheten. 3.1.1. Förebyggande arbete i skolan Skolorna är med i KiVa skola och har utarbetat sina handlingsplaner mot förebyggande av mobbning i samarbete med Folkhälsan. För att främja elevernas trivsel och sociala färdigheter används Stegvis, ART och Friends. Programmen användes enligt behov och i samarbete mellan lärare, elevhälsopersonal, samt utomstående samarbetsparter. Det ordnas flick- och pojkgrupper och Maestro-stresshanteringsgrupper i samarbete med ungdomsväsendet och församlingen, samt Friendsklubbar i samarbete med bl a skolhälsovården. Därtill har de flesta skolor en aktiv vänelevsverksamhet. Krisplaner för mobbning, olyckor, våld, akuta sjukdomsfall, dödsfall etc uppdateras av Elevhälsogruppen. 3.2. Det individuellt inriktade elevhälsoarbetet Elevers och studerandes individuella ärenden behandlas i expertgrupper specifikt sammankallade för det enskilda ärendet. Enligt behov ingår skolkurator, skolpsykolog, hälsovårdare, klasslärare, studiehandledare, studerandes grupphandledare eller någon annan lärare som är viktig för eleven i den aktuella situationen. Rektor kan delta vid behov. Expertgrupperna sammankallas med samtycke av eleven/studeranden och vårdnadshavarna. I specifika fall har den studerande även rätt att förneka vårdnadshavare att delta i behandlingen av dennes ärende. Här inverkar psykosocial mognad och ärendets natur. Expertgrupperna är inte hierarkiskt underordnade skolans elevhälsogrupp. För varje ärende utses en ansvarsperson som dokumenterar ärendet och för saken vidare. Planen är att de individuella elevhälsoärendena dokumenteras i ett för kommunen gemensamt elevhälsoregister. Så länge detta register inte ännu finns sker dokumenteringen för kuratorers och psykologers del i AURA, hälsovårdare i sina patientjournaler, samt för övrig personal på enskilda konfidentiella dokument som arkiveras i skolan. 3.3. Samarbetet med hemmen Vårdnadshavarnas delaktighet är av avgörande betydelse i elevhälsoarbetet. Elevhälsan strävar till att kontakta hemmet direkt om oro för ett barn eller en ungdom väcks. Ofta är det klassläraren som till en början är i kontakt med vårdnadshavarna och sedan hänvisar dem vidare till Elevhälsan. Det kan också vara vårdnadshavarna som tar den första kontakten, eller barnet och den unga själv som söker sig till skolkurator eller skolpsykolog. Den övriga skolpersonalen kan konsultera elevhälsan om de är osäkra på hur de skall förfara. I början av läsåret i samband med föräldramöten, informeras vårdnadshavarna om elevhälsans verksamhet. Informationen finns också på skolornas hemsidor på pedanet.fi och på www.porvoo.fi. Elev- och studerandevårdens personal deltar i mån av möjlighet i skolornas föräldramöten. 3.4. Mångprofessionellt sektorövergripande samarbete Elevhälsan samarbetar med skolhälsovården, barnskyddet, familjerådgivningen, barn- och ungdoms-psykiatriska poliklinikerna, ungdomsväsendet, Folkhälsan, Kårkulla m.fl. På barn- och ungdomspsykiatriska pkl ordnas konsultationsmöten en gång per månad och samarbetsträffar med familjerådgivningen har ordnats en gång per halvår. Därtill deltar personalen i nätverksmöten i elevers- och studerandes ärenden. 3.5. Elevhälsan i förskolorna Fr.o.m. hösten 2014 sammankallas en styrgrupp som arbetar med att utveckla elevhälsoarbetet i för-skolan. En koordinerande kurator från både svenska och finska elevhälsan sitter med i styrgruppen. 4. Tyngdpunktsområden för läsåret 2014-15 4.1 Nya elev- och studerandevårdslagen I och med de reformer som sker i den nya lagens anda har elev- och studerandevården valt att under läsåret i första hand arbeta med utveckling av elevhälsan som helhet. Tyngdpunkt kommer att sättas på utveckling av läroanstalternas förebyggande elevhälsoarbete, samarbetet med förskolorna, och teamarbetet på andra stadiet. Därtill vill vi speciellt lyfta fram familjernas delaktighet och respekt för individen och familjen. 5. Uppföljning och utvärdering av arbetet Elevhälsans arbete dokumenteras av kuratorerna och psykologerna i AURA-programmet. Under året samlas följande statistiska uppgifter in: antal individuella samtal, gruppverksamhet, möten med vårdnadshavare, nätverksmöten, elevhälsomöten, lärarkonsultation, barnskyddsärenden, hembesök samt krisarbete. I slutet av läsåret sammanställs en verksamhetsberättelse om hur planen för läsåret har förverkligats. Verksamhetsberättelsen godkänns i utbildningssektionen.