Personalen är organisationens främsta tillgång (pdf)

Beslutsunderlag
Personalen är organisationens
främsta tillgång
Företagsverksamhet förutsätter fortlöpande utveckling av produktiviteten.
Men produktiviteten går inte längre att förbättra genom ständiga nedskärningar, snabbare ryck och pressade arbetskraftskostnader. I stället bör man
gå in för att utveckla produktiviteten genom att förbättra personalens välbefinnande. Konkurrenskraften och kundnöjdheten är beroende av att personalen mår bra.
Bättre välbefinnande ger högre
produktivitet
För att främja välbefinnandet i arbetet krävs
fortlöpande insatser för att utveckla arbetet
och arbetsförhållandena. Att främja välbefinnandet bland personalen är ett sätt att gardera sig mot oväntade problem och de höga
kostnader dessa kan medföra.
Det finns ett tydligt samband mellan personalnöjdhet och kundnöjdhet. Personalens välbefinnande och engagemang i arbetet främjar
arbetsplatsens framgång.
När arbetet löper är lönsamheten god
På många arbetsplatser går 20–30 procent av
arbetstiden till spillo på grund av avbrott i
arbetet. Genom att utveckla smidigare arbetsprocesser slipper man ta itu med oredan
om och om igen.
Investeringar i bättre arbetsorganisation,
kompetensutveckling och välbefinnande
minskar behovet av återkommande rationaliseringsåtgärder. Verksamheten fungerar
smidigt och produktivt när arbetet är väl organiserat, arbetsredskapen är i skick och arbetsmiljön fungerar.
Bra arbetsförhållanden ger ökad produktivitet
Förbättringar i arbetsmiljön kan betala igen
sig många gånger om. Friska och välmående
anställda arbetar effektivt, förnyelseinriktat
och flexibelt, vilket innebär att man undviker
onödiga kostnader.
Arbetsproduktiviteten är störst i arbetsteam
där man sätter fokus på det positiva och tar
hänsyn till sina kolleger. Medarbetare som
mår bra är kreativare och kommer bättre
överens med varann, medan de som är utmattade lättare låter sig provoceras och löper
större risk att fastna i gamla hjulspår.
Arbetsvälbefinnande frigör resurser
för arbetet
Brister i arbetsvälbefinnandet märks bl.a. i
form av ökad personalomsättning, sänkt arbetsproduktivitet och fler sjukskrivningar,
olycksfall och konflikter på arbetsplatsen. De
största besparingarna får man genom att
minska kostnaderna för dessa olägenheter
med hjälp av rätt dimensionerade åtgärder.
Genomsnittskostnaden för en arbetsolycka är
6 000 euro. Olycksfallsfrekvensen kan halveras genom regelbundna och ofta återkommande säkerhetskvarter – korta informationspass om säkerhetsfrågor. Ett enda mobbningsfall och de åtgärder det föranleder kan
kosta en arbetsplats upp till 30 000 euro. Genom att inte tillåta mobbning och genom att
genast kalla de inblandade till samtal kan man
frigöra resurser för konstruktivare ändamål.
Arbetsgivarna kan förbättra välbefinnandet i
arbetet bl.a. genom att skapa bättre förutsättningar för gott chefskap, vidta åtgärder
för att förebygga belastningsskador och använda sig av företagshälsovårdens sakkunskap när det gäller att utveckla arbetsförhållandena.
En arbetsgivare som bryr sig om sina anställda undviker onödiga och påfrestande organisationsförändringar och fokuserar i stället
på att utveckla de områden där det verkligen
krävs en förändring. Alla medlemmar av arbetsgemenskapen bör ha möjlighet att påverka de arbetsmetoder som de själva och
deras arbetsteam använder.
Må bra av jobbet
BU4 april 2014
Beröm och uppmuntran är ett bra sätt att
höja motivationen och förbättra stämningen
helt gratis.
Genom konsekventa åtgärder för att utveckla
arbetsförhållandena har man uppnått betydande resultat:

Vid en av Itella-koncernens enheter gick cheferna in för att systematiskt åtgärda problem
på arbetsplatsen. Man satsade på att göra arbetsuppgifterna mångsidigare, förbättra ergonomin, ge personalen möjlighet till kompetensutveckling och uppdatera flextidsystemen
och arbetsredskapen. På ett år sparade enheten 100 000 euro genom att minska sjukfrånvaron och antalet olycksfall.

Vid byggföretaget Skanska lyckades man med
hjälp av säkerhetsinspektioner på endast åtta
år få ner olycksfallsfrekvensen från 56 till 6,4.

IT-bolaget Futurice har genom framgångsrik
utveckling av organisationskulturen under loppet av de senaste 8 åren lyckats öka sin omsättning med i genomsnitt 50 procent per år.

Vid rörfabriken Pipelife Finland gick man in för
att förverkliga arbetstagarnas förslag till förbättringar. Inom tio år lyckades den nedläggningsdömda fabriken fördubbla sin produktion.

I Dragsfjärds kommun beslöt man öka satsningen på företagshälsovården och arbetsvälbefinnandet mångfalt (från 20 till 400 euro per
person). Under tre år gav denna investering en
Mer information
Rauno Pääkkönen, temadirektör
Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 0733886
rauno.paakkonen@ttl.fi
Elina Ravantti, expert
Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8248462
elina.ravantti@ttl.fi
Risto Tanskanen, expert
Arbetarskyddscentralen, tfn 050 67266
risto.tanskanen@ttk.fi
årlig avkastning på 46 procent i form av lägre
sjukfrånvaro- och pensionskostnader.

Äldreomsorgscentralen Ikäkeskus i Vasa lyckades genom produktifiering av tjänsterna höja
andelen direkt klientarbete från 40 procent till
närmare 70 procent. I stället för att spilla tid
på byråkratiskt krångel kunde man nu satsa på
äkta kundservice. Samtidigt blev arbetet meningsfullare och effektivare.
Lönsamma investeringar i stället
för kostnader
Genom att identifiera de faktorer som främjar
respektive hämmar välbefinnandet i arbetet
får man också en bättre bild av hur arbetsvälbefinnandet påverkar företagets framgång på
längre sikt. När personalen får vara med och
ta ansvar för utvecklingen av sin arbetsplats
stärks det ömsesidiga förtroendet och samförståndet på arbetsplatsen, liksom även engagemanget för arbetsplatsens bästa.
Besparingar innebär ofta nedskärningar och
resursminskningar, vilket lätt leder till inskränkningar i verksamheten och ytterligare
nedskärningar. För att denna destruktiva spiral ska kunna brytas, krävs det flera framgångsrika satsningar på att utveckla välbefinnandet i arbetet. Verklig tillväxt åstadkommer
man bara genom att utveckla verksamheten
och ge utrymme för nya idéer i det dagliga
arbetet.
Lättilä, H. Suomen Skanskan kannattavuus koheni selvästi. Rakennuslehti 08.02.2013
http://www.rakennuslehti.fi/uutiset/talous/30557.html
Neljännes työpäivästä kuluu keskeytyksiin. 2013. Toimistotyön tehostaminen. Työtehoseura.
http://www.tts.fi/
Oinonen, K. & Aaltonen, M. Työterveys ja työturvallisuus
tuottavuustekijänä. Työterveyslaitos, Helsinki.
http://www.ttl.fi/
Källor
Pesso, K., Julin, M., Penttilä H., ym. 2010. Skanska
jaksava. Laurea-ammattikorkeakoulun julkaisusarja
B 38. Laurea-ammattikoulu, Vantaa.
Dragsfjärdin kunta panosti työhyvinvointiin - Hyvän
edistäminen tuotti tulosta. 2007.
Raha puhuu työhyvinvoinnin puolesta. 2012.
http://www.tsr.fi/
http://www.kuntatyonantajalehti.fi/
http://www.ttl.fi/
Einarsen, S., Hoel, H., Zapf, D., ym. 2011. Bullying and
harassment in the workplace. CRC Press.
Rossi, A. 2012. Kulttuuristrategia. Kauppakamari, Helsinki.
Futuricen 2013 Culture audit -dokumentti. 2012. Futurice.
Tanskanen, R., Ravantti, E. & Pääkkönen, R. 2013. Nostetaan tuottavuutta ja työelämän laatua yhdessä. Tietoa
työstä, verkkokirja, Työterveyslaitos, Helsinki.
http://blog.futurice.com/
Kaila, E., Väisänen, A., Leino, T. ym. 2012. Toimiva
masennuksen hoitokäytäntö työterveyshuollossa. Tietoa
työstä, verkkokirja. Työterveyslaitos, Helsinki.
http://www.ttl.fi/fi/
Losada M., & Heaphy, E. 2004. The Role of Positivity and
Connectivity in the Performance of Business Teams: A
Nonlinear Dynamics Model. American Behavioral Scientist 2004 47: 740.
http://www.ttl.fi/
Tanskanen, R., Savolainen, J. & Räty, T., ym. 2013.
Esimies ja eurot – työhyvinvointi johtamisessa. Työturvallisuuskeskus, Helsinki.
Tuottavuustyö.
http://www.tuottavuustyo.fi/
Työ ja terveys Suomessa 2012. 2013. Seurantatietoa
työoloista ja työhyvinvoinnista. Työterveyslaitos, Helsinki.
Työkykyjohtamisen benchmark-hanke. 2012.
http://www.ek.fi/
Må bra av jobbet
BU4 april 2014