A good neighbour promotes active cooperation

A good neighbour promotes
active cooperation
En god granne främjar
aktivt samarbete
Annual Report 2010 / Årsberättelse 2010
Trailblazer for Finnish Ports and
the Most Appealing Business Partner
The Port of Helsinki is the most important general
purpose port in Finland, and it contributes to the business
life and prosperity of the Helsinki area in a number of
ways. During its operation, the Vuosaari Harbour has
turned into a central port for cargo traffic. The Port of
Helsinki has established its position among the leading
ports for unitized cargo and the busiest passenger ports
in the Baltic Sea area.
Port of Helsinki - Your Port of Excellence
Mission of the Port of Helsinki
The Port of Helsinki is the main port for the Finnish foreign
trade and tourism strengthening the diversified business life
in the Helsinki metropolitan region. As an active developer of
the business environment, the Port of Helsinki establishes the
framework for and coordinates the operations of the Port.
Contents
Port of Helsinki in brief
Managing Director’s review
The year 2010
The quality of operations
Personnel
Environment
Safety issues
Economy
Statistics
Organization
Events
2
4
8
14
20
22
24
26
30
36
38
Market shares of the Port of Helsinki of traffic in Finland
Helsingfors hamns marknadsandelar av Finlands trafik
Imports
Import
36%
Exports
Export 19%
Containers
Containrar
33%
Rubber-wheeled traffic
Gummihjulstrafiken
57%
Passengers (excl. the Åland Islands)
Passagerare (fastlandsfinland)
2
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
75%
FINANCES. million euros
EKONOMI. miljoner euro
Turnover
Omsättning
Operational surplus
Driftsöverskott
Surplus for the accounting period
Räkenskapsperiodens överskott
Investments
Investeringar
Grand total of the balance sheet
Balansomslutning
BUSINESS INDICATORS
NYCKELTAL
Change in turnover, %
Förändring i omsättning, %
Operational surplus, % of turnover
Driftsöverskotts-% av omsättningen
Turnover/person, €1,000
Omsättning/person 1 000 euro
Return on invested capital, %
Avkastning på sysselsatt kapital, %
Equity ratio, %
Soliditetsgrad, %
Föregångaren bland Finlands hamnar
och den mest lockande partnern
2010
2009
2008
2007
2006
86.7
81.2
95.4
95.0
81.8
16.0
14.5
39.4
41.9
31.1
17.0
14.8
11.1
0.0
0.0
10.4
23.7
145.3
168.6
126.3
619.9
621.1
610.1
501.3
335.7
2010
2009
2008
2007
2006
6.7
-14.9
0.4
16.1
4.2
18.5
17.8
41.3
44.1
38.0
443
391
363
335
285
2.7
2.5
7.5
11.0
11.1
60.2
59.3
59.5
66.9
89.7
Helsingfors hamn är Finlands viktigaste universal­hamn.
Hjärtat för dess gods­trafik, Nordsjö hamn, har under sitt
första hela verksamhetsår slipats till ett enhetligt hamnsamhälle. Detta har till sin del bidragit till att Helsingfors
hamn har etablerats bland Östersjötraktens sex ledande
hamnar för enhetslasttrafik samt intagit sin ställning
som tredje livligaste passagerarhamn.
Helsingfors Hamn – effektiv, funktionell och säker.
Helsingfors Hamns mission
Helsingfors hamn är huvudhamn för Finlands utrikeshandel
samt för passagerartrafiken och främjar på ett mångsidigt
sätt Helsingforsregionens näringsliv och välfärd. Som aktiv
utvecklare av affärsverksamhetsmiljön skapar Helsingfors
Hamn förutsättningarna för hamnverksamheten och koordinerar den.
Innehåll
Kort om Helsingfors Hamn
Hamndirektörens översikt
År 2010
Kvalitetskontrol
Personal
Miljö
Säkerhet
Ekonomi
Statistik
Organisation
Händelser
3
5
9
14
21
23
25
27
31
37
38
Memberships of the Port of Helsinki
Helsingfors Hamns medlemskap
Baltic Ports Organization (BPO)
Cruise Europe (CE)
International Association of Cities and Ports (AIVP)
International Association of Ports and Harbors
(IAPH)
International Harbour Masters Association (IHMA)
The World Association for Waterborne Transport
Infrastructure (PIANC)
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
3
Review by the Managing Director
Let’s all be good neighbours
”Ports have considered it a matter of course that everyone inherently
understands their extensive economic and social importance. Ports
have been too late to adapt their actions to the changed expectations
and requirements in our operational environment.”
ESPO, the lobbying organization for
European ports, granted the Port of
Helsinki the ”2010 ESPO Award” with
the theme Societal Integration of Ports.
The award jury stated in its reasons
that “we especially appreciated the
will of the Port of Helsinki to maintain
port activities in the city centre and
therefore support Helsinki’s identity as
a seaside city.
Underlying the ESPO Award competition is the concern of the EU-Commission that the significance ports have
on the economy and overall prosperity
in Europe is currently inadequately
appreciated. For this reason, the development of ports and securing their
operational preconditions has, in many
member countries, become difficult
or even impossible. Ports themselves
are partially responsible for this trend.
Ports have considered it a matter of
course that everyone inherently understands the extensive economic and
social importance of ports. Ports have
been too late to adapt their actions to
the changed expectations and requirements in our operational environment.
The ESPO Award aims to evoke and
motivate ports to take action in this matter.
The Vuosaari port project taught the
Port of Helsinki that nothing is a given
and that a port must earn its status.
The Port of Helsinki now has the burden of proof for its right of existence
in the inner city passenger ports. We
have done this work with determination and it needs to be continued even
more actively. We do not see the ESPO
Award only as recognition but also
4
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
embrace its binding resonance.
It is crucial that we cooperate with
shipping companies and that everyone
involved understands the requirements
that operating in the nuclear city centre
imposes on us.
Helsinki’s location by the sea,
contacts with neighbouring countries
and tourism still fundamentally necessitate year-round passenger ship traffic.
However, as Lord Mayor Jussi Pajunen
has stated: ”A premium location necessitates premium behaviour”.
As the amount of cargo shipped by
the sea turned into a strong decline
at the end of 2008, debate was once
again launched on the large number
of Finnish ports and overcapacity with
relation to our slim cargo flows and
high logistical expenses.
It would have been quite natural
for the Finnish port network to shrink
under this strong decline and for the
different actors to centralize their cargo
flows and functions. Nothing of this
kind has been seen, however. The Finnish port network survived the stress
test.
Talk of the need to reduce the number of ports has not ended, however.
The network will be next put to test
when the ports are corporatized, probably by the end of 2013.
Through corporate-form operations,
the accounting of the ports becomes
more transparent. Factors that may distort the competition among ports are
removed. The alertness of competitors
is likely to ensure that subsidy forms in
violation of the EU state aid rules are
not used. When the pricing is based
on actual costs, the law of supply and
demand will make certain that Finland
has the optimal port network in the
future. This is how it should work, in all
simplicity.
After the recession, the traffic in
Finnish ports was in steady growth
in 2010. There is still work to be done
before the level of the peak year before
the recession can be restored, though
growth was faster than predicted.
The amount of traffic in 2010 also
exceeded expectations in the Port
of Helsinki. Furthermore, our market
share increased both in container and
ro-ro traffic, and the Port of Helsinki
therefore fortified its position as the
main port for valuables in Finnish overseas trade.
Even historically, an increase of over
eight per cent in passenger traffic is
exceptionally high. Since the recession
never actually reduced the number of
passengers, this increase of 750,000
was an addition to the already high
number of passengers.
What was especially positive is that
regular traffic was launched between
Helsinki and Saint Petersburg. It was
a long-awaited supplement to the versatile destination port network for passenger traffic of the Port of Helsinki,
now comprising Tallinn, Stockholm,
Travemünde, Saint Petersburg, Rostock
and Gdynia.
I would like to thank all our employees, customers and stakeholder groups
for the year 2010. Let’s all be good
neighbours in the future as well!
Hamndirektörens översikt
Låt oss alla vara goda grannar
”Hamnar har tagit för givet att alla liksom av sig själva inser hamnarnas
omfattande ekonomiska och samhälleliga betydelse. Hamnarna har i sin egen
verksamhet inte tillräckligt tidigt tagit i beaktande att förväntningarna och
kraven i vår verksamhetsmiljö har förändrats.”
De europeiska hamnarnas intresseorganisation, ESPO, tilldelade Helsingfors Hamn erkännandet ”2010 ESPO
Award”, vars tema var Societal Intergration of Ports, Hamnarna som en del av
samhället.
Prisnämnden konstaterade i sin
motivering att ”vi värdesatte speciellt
Helsingfors Hamns vilja att upprätthålla
hamnverksamheten i stadens centrum
och därigenom stödja Helsingfors
maritima identitet”.
I bakgrunden bakom ESPO Awardtävlingen finns EU-kommissionens
farhågor för att man inte längre förstår
att värdesätta hamnarnas betydelse
för den europeiska ekonomin och allmänna välfärden i tillräckligt hög grad.
En följd av detta har blivit att utvecklingen av hamnar och tryggandet av
deras verksamhetsbetingelser i många
medlemsländer försvårats eller till och
med helt omöjliggjorts. Delvis får hamnarna själva ta på sig skulden för detta.
Hamnarna har tagit för givet att alla
liksom av sig själva inser hamnarnas
omfattande ekonomiska och samhälleliga betydelse. Hamnarna har i sin
egen verksamhet inte tillräckligt tidigt
tagit i beaktande att förväntningarna
och kraven i vår verksamhetsmiljö har
förändrats.
Syftet med ESPO Award är att väcka
och motivera hamnarna till att skrida till
aktion i detta.
Nordsjö hamnprojekt lärde Helsingfors Hamn att ingenting är självklart
och att hamnen måste förtjäna sitt
anseende. Nu har Helsingfors Hamn
skyldighet att bevisa sin existensrätt
ibland innerstadens passagerarhamnar.
För detta har vi arbetat målmedvetet
och kommer fortsättningsvis att intensifiera våra ansträngningar. Vi ser ESPO
Award inte enbart som ett erkännande
utan inser också den förpliktelse det
innebär.
Det är av väsentlig vikt att vi arbetar
tillsammans med rederierna och att alla
parter förstår de krav som följer av att
verksamheten bedrivs i stadskärnan.
En väsentlig del av Helsingfors maritima karaktär, kontakter med grannländerna och turismen är passagerar-
färjorna, som trafikerar året om. Och
som överborgmästare Jussi Pajunen
påpekade: ”En prima plats förutsätter
prima beteende”.
Då antalet sjötransporter i slutet
av år 2008 visade en kraftig nedgång,
kom diskussionen än en gång upp om
det stora antalet hamnar i Finland och
deras överdimensionering i förhållande
till våra tunna godsflöden och höga
logistikkostnader.
Det hade varit rätt naturligt om
Finlands hamnnät hade krympt under
lågkonjunkturen och de olika aktörerna
hade centraliserat sina godsflöden och
funktioner. Inget som tyder på detta
hände dock. Finlands hamnnät överlevde prövningen.
Diskussionen om behovet av att
minska antalet hamnar har emellertid
inte upphört. Följande test av hamnnätet blir bolagiseringen av hamnarna,
vilken sannolikt kommer att ske senast
i slutet av år 2013.
När verksamheten bedrivs i
bolagsform blir hamnarnas räkenskaper genomskinligare. Faktorer,
som förvränger konkurrensen mellan
hamnarna, om sådana finns, kommer
att elimineras. Konkurrenternas vaksamhet torde sörja för att stödformer,
som står i strid med EU:s stadganden
om statsunderstöd, inte används. När
prissättningen baseras på faktiska
kostnader, ser utbud och efterfrågan till
att Finland i framtiden har ett optimalt
hamnnät. Så borde det helt enkelt
fungera.
Efter recessionen visade trafiken
i Finlands hamnar en stabil uppgång
för år 2010. Trots att tillväxten blivit
snabbare än prognostiserat har vi ännu
inte uppnått samma nivå som under
toppåret före recessionen. Trafikmängderna 2010 överträffade förväntningarna också i Helsingfors hamn. Därtill
växte vår marknadsandel både gällande
container- och rorotrafiken, vilket betyder att Helsingfors hamn förstärkte sin
ställning som huvudhamn för värdegods inom Finlands utrikeshandel.
Passagerartrafikens tillväxt på över
åtta procent var exceptionellt stor även
i historiskt perspektiv. Då passagerarmängderna aldrig minskade till följd av
recessionen, lades ökningen på 750
000 passagerare ovanpå det redan
sedan tidigare ansenliga passagerarantalet.
Speciellt positivt var att reguljärtrafiken mellan Helsingfors och S:t Petersburg kom igång. Den är ett eftertraktat
komplement i det mångsidiga nätet
av bestämmelsehamnar för passagerartrafik från Helsingfors hamn,
som nu består av Tallinn, Stockholm,
Travemünde, S:t Petersburg, Rostock
och Gdynia.
Jag tackar alla våra anställda, kunder och intressegrupper för år 2010.
Låt oss alla vara goda grannar även i
fortsättningen.
Heikki Nissinen
Managing Director
Hamndirektör
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
5
Port operations
indicate trends
of development
The Finnish economy turned to increase in the spring of 2010,
after a tough recessionary year. The development of unitized
cargo traffic in the Port of Helsinki was congruent with the overall
economical development in the country. As the economy picked
up, the growth of cargo traffic accelerated in the Port of Helsinki,
and the result in this sector was very good.
Traffic of the Port of Helsinki
A fourth (25%) of the country's cargo
traffic was transported through the Port
of Helsinki, excluding liquid and solid
bulk cargo. The market share of the
Port of Helsinki was 33% in container
traffic, 57% in rubber-wheeled traffic
and 75% in passenger traffic.
Ship traffic
Ship traffic remained active, though
the number of ship visits decreased
by 3% compared to the previous year.
The average size of the ships was
bigger than before. A total of 241 different ships called the Port of Helsinki,
accounting for a total of 8,448 visits.
Liner traffic connections
The Port of Helsinki hosts frequent,
regularly scheduled connections to
ports on the Baltic and North Seas as
well as the Atlantic. There are several
daily connections to nearby ports, such
as Tallinn and Stockholm, and daily connections to Travemünde and Hamburg.
6
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
Frequent and scheduled liner traffic
departures from Helsinki totalled 141
per week. Ro-ro ships accounted for 48
departures, container ships for 14 and
passenger ships for 79.
Unitized cargo traffic
Unitized cargo traffic consisted mostly
of imports and exports pertaining to
Finland's own overseas trade. The basis
for unitized cargo traffic was formed
by consumer and durable goods, food
products, and production as well as
investment goods. The most important
categories of goods in exports were
forest industry and metal industry
products, machinery and equipment, as
well as electronics. Helsinki was also
an export centre for the textile, clothing, furniture, glass and food product
industries.
The goods transported via the
Port of Helsinki were 3–4 times more
valuable than the average imported or
exported goods. The value of the cargo
traffic in the Port of Helsinki represents
some 30% of the overall value of Finnish foreign trade, and approx. 40% of
the Finnish foreign trade transported
by sea.
In unitized cargo traffic, 63% was
transported in rubber-wheeled units,
33% in containers and 4% in roll trailers
– element of the fleet – or equivalent.
Of unitized cargo, 73% was transported on ro-ro vessels and 27% on
container ships.
Ro-ro vessels can be divided into
passenger ferries – transporting 24%
of cargo traffic – and cargo ferries,
including ro-pax vessels, transporting
47% of cargo traffic .
Container traffic
A total of 393,000 TEU container units
(TEU = twenty feet equivalent unit)
were transported through the Port of
Helsinki. There were 316,000 TEU of
cargo containers with a total of 3.2 million metric tons, i.e.33% of the unitized
cargo traffic of the port.
The Port of Helsinki is the largest container port in Finland, and its
market share of containers handled in
all the ports was 33.3%. The number
of containers increased by 11% in
comparison to the previous year and
the amount of transported cargo by
6%. The container traffic in the Port of
Helsinki was well-balanced in relation
to imports and exports.
Hamnverksamheten
är en måttstock
för utveckling
Finlands ekonomi vände våren 2010 uppåt igen efter ett tungt
recessionsår. Utvecklingen av enhetslasttrafiken i Helsingfors
hamn motsvarade landets ekonomiska utveckling. I och med att
ekonomin återhämtade sig accelererade tillväxten av godstrafiken
i Helsingfors hamn och trafikmässigt gjorde vi ett utmärkt resultat.
Trafiken i Helsingfors hamn
Via Helsingfors hamn fraktades en
fjärdedel (25 %) av landets godstrafik,
flytande och fast bulkgods borträknat.
Av containertrafiken hade Helsingfors
hamn en marknadsandel på 33 %, av
gummihjulstrafiken 57 % och av passagerartrafiken 75 %.
Fartygstrafiken
Fartygstrafiken var fortsatt livlig, även
om antalet fartygsanlöp minskade
med 3 % från det föregående året.
Fartygens medelstorlek var större än
tidigare. Helsingfors hamn anlöptes av
241 olika fartyg, totalt gjordes 8 448
anlöp.
Linjetrafikförbindelser
Helsingfors hamn har täta reguljära
förbindelser enligt tidtabell till hamnar
vid Östersjön, Nordsjön och Atlanten.
Till närliggande hamnar, såsom de i Tallinn och Stockholm, finns flera dagliga
förbindelser och till Travemünde och
Hamburg finns dagliga förbindelser.
Antalet fartygsavgångar i den reguljära linjetrafiken enligt tidtabell från
Helsingfors uppgick till 141 avgångar
per vecka. Av dessa hade rorofartyg 48
avgångar, containerfartyg 14 avgångar
och passagerarfärjor 79 avgångar.
Enhetslasttrafiken
Enhetslasttrafiken bestod i huvudsak av
import och export inom Finlands egen
utrikeshandel. Kärnan i enhetslasttrafiken utgjordes i fråga om import av konsumtions- och varaktiga konsumtionsvaror, livsmedel, gods för produktionen
och investeringsgods. Inom exporten
var de viktigaste godstyperna produkter
för skogs- och metallindustrin, maskiner och apparater samt elektronik.
Helsingfors var även centrum för export
inom textil-, kläd-, möbel-, glas- och
livsmedelsindustrin.
Godset som fraktades via Helsingfors hamn var i genomsnitt 3–4 gånger
värdefullare än det genomsnittliga
import- och exportgodset. Värdet av
Helsingfors hamns godstrafik utgör
cirka 30 % av värdet på Finlands hela
utrikeshandel och 40 % av värdet på
den del av Finlands utrikeshandel som
fraktas till sjöss.
Av enhetslasttrafiken fraktades 63 %
i gummihjulsenheter, 33 % i containrar
och 4 % i mafivagnar som tillhör fartygsutrustningen eller i motsvarande enheter.
Av enhetslasttrafiken fraktades
73 % med rorofartyg och 27 % med
containerfartyg.
Rorofartygen indelas i passagerarfärjor, som fraktade 24 % av godstrafiken, och lastfartyg, ropaxfartygen
medräknade, som fraktade 47 % av
godstrafiken.
Containertrafiken
Via Helsingfors hamn fraktades allt
som allt 393 000 TEU-containrar (TEU
= twenty feet equivalent unit). Antalet
lastcontainrar var 316 000 TEU-enheter
och i dem fraktades 3,2 miljoner ton
gods, vilket utgör 33 % av hamnens
enhetslasttrafik.
Helsingfors hamn är Finlands största
containerhamn och dess marknadsandel av det sammanlagda antalet containrar, som hanterades i hamnarna, var
33,3 %. Antalet containrar minskade
med 11 % från det föregående året
men mängden gods, som fraktades i
dem, ökade med 6 %. Containertrafiken i Helsingfors hamn hade en god
balans mellan import och export.
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
7
64% of the containers were
transported in so-called feeder traffic.
In feeder traffic, the containers are
re-loaded in the European container
centres and further shipped to more
remote targets, or in reversed order
for imports. 36% of the containers
were transported in Europe's internal
traffic.
The most important destinations of
the container traffic from the Port of
Helsinki were Hamburg, Bremerhaven,
Rotterdam and Antwerp.
Rubber-wheeled traffic
The Port of Helsinki is the biggest truck
and trailer port in Finland. A total of
489,000 trucks, trailers or comparable
transport equipment were transported
via the port.
The number of vehicles increased
by 13% in comparison to the previous
year. A total of 5.2 million metric tons
of goods were transported in these,
which equals 63% of the unitized cargo
traffic at the port. The amount of cargo
was increased by 18%.
The share of the Port of Helsinki of
the rubber-wheeled traffics in all the
ports in Finland was 56%.
Cargo flows to Tallinn, Travemünde,
Rostock, Stockholm and Gdynia were
the most significant in size.
Railway transport
Most of the cargo traffic to and from
the port took place on rubber wheels.
There is a railway connection to the
Vuosaari Harbour that carried 32,000
railway carriages and 612,000 metric
tons of goods in 2010. The amount
transported by railway decreased by
15% compared to the previous year.
Transit traffic
On the vessels that operate to the
Port of Helsinki there are also goods
intended for the Russian market; for
8
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
example consumer goods, cars, electronics and food products, among other
goods.
Transit traffic through the Port of
Helsinki is shipped further by road
to Finland’s eastern border and on to
the Saint Petersburg area. A total of
282,000 metric tons of goods were
transported, which equals 3% of the
unitized cargo traffic in the port.
Bulk cargo traffic
Bulk cargo traffic totalled 1.1 million
metric tons. This consisted of coal and
oil products imported for the use of
energy company Helsingin Energia.
The oil harbour in Laajasalo discontinued its operations during 2010 and
the oil tanks were emptied of oil products, after which they were dismantled
and removed from the harbour.
Domestic traffic included the transport of sand to the West Harbour for
the needs of local building production.
Passenger traffic
Liner traffic
Passenger traffic in the Port of Helsinki
reached a new record high. In liner traffic, the passenger total rose to 9.8 million, which signifies an increase of over
8% compared to the previous year.
The amount of destinations increased
in April, as a passenger connection
between Helsinki and Saint Petersburg
was opened. Other travel destinations included Tallinn, Stockholm,
Travemünde, Rostock and Gdynia.
Most passengers still travelled
between Helsinki and Tallinn. The pas-
senger total was at 7.0 million passengers, which represents a 9% increase
compared to the previous year.
Travel on the route between Helsinki
and Stockholm has maintained its
popularity throughout the years. Just
as in the previous year, 2.4 million passengers travelled on that route.
Travelling on ro-pax vessels between
Helsinki and Travemünde increased by
20%, with a total of 171,000 travellers.
Altogether 81,000 passengers travelled on
the Rostock route and 24,000 on Gdynia's.
The new sea connection to Saint
Petersburg was a success. The route
was opened at the end of April, and
154,000 passengers had travelled on
the route by the end of the year.
International cruise ship traffic
International cruise ship traffic in Helsinki continued to experience a slight
decrease compared to the previous
year. 248 calls by cruise ships were
recorded. Likewise, the number of
passengers decreased somewhat, to
344,000. For 38,000 of these passengers, Helsinki was either the port of
departure or destination.
Traffic at Finnish ports
The overall amount of cargo shipped by
sea in Finland in 2010 was 93 million
metric tons, an increase of 13% compared to the previous year.
Imported cargo accounted for 51
million metric tons – an increase of
14% – and exported cargo totalled
42 million metric tons, representing an
increase of 11%.
With almost any indicator, the Port of Helsinki is
the number one port in Finland within the Baltic
Sea Area, it is among the six leading ports.
64 % av containrarna fraktades
inom den så kallade matnings- eller
feedertrafiken. I feedertrafiken omlastas containrarna i europeiska containercentra för att fraktas vidare till mer
avlägsna mål. Vid import sker detta i
omvänd ordning. 36 % av containrarna
fraktades inom Europa.
De viktigaste bestämmelsehamnarna för containertrafiken från Helsingfors hamn var Hamburg, Bremerhaven,
Rotterdam och Antwerpen.
Gummihjulstrafiken
Helsingfors hamn är vårt lands största
långtradar- och släpvagnshamn. Allt
som allt 489 000 långtradare, släpvagnar eller motsvarande transportmedel
passerade hamnen.
Mängden transportfordon ökade
med 13 % jämfört med året innan. I
dem fraktades 5,2 miljoner ton gods,
63 % av hamnens enhetslasttrafik.
Mängden gods ökade med 18 %.
Helsingfors hamns marknadsandel
av gummihjulstrafiken i Finlands hamnar var 56 %.
Godsflödena var störst i trafiken till
och från Tallinn, Travemünde, Rostock,
Stockholm och Gdynia.
Järnvägstransporter
Godstrafiken till och från hamnen
skedde i huvudsak med gummihjulsfordon.
Nordsjö hamn har järnvägsförbindelse, via vilken det 2010 transporterades 32 000 tågvagnar och 612 000 ton
gods. Mängden gods som fraktades
med järnväg minskade med 15 % jämfört med det föregående året.
Transitotrafiken
Med fartyg som trafikerar Helsingfors
hamn fraktas bland den övriga lasten
också gods för den ryska marknaden,
såsom konsumtionsvaror, bilar och
elektronik samt livsmedel.
Helsingfors hamn är Finlands viktigaste hamn
med nästan alla mått mätt. Den är en av de sex
ledande hamnarna runt Östersjön.
Transitogodset som passerar Helsingfors fortsätter sin färd längs landsvägarna till östgränsen och därifrån till
S:t Petersburg med omnejd. Mängden
gods var 282 000 ton, d.v.s. 3 % av
hamnens enhetslasttrafik.
Bulkgodstrafiken
Bulkgodstrafiken uppgick till 1,1
miljoner ton, och bestod av import av
stenkol och oljeprodukter för Helsingfors Energis behov.
Degerö oljehamn lade under 2010
ned sin verksamhet och oljecisternerna
tömdes på oljeprodukter, nedmonterades och flyttades bort från hamnen.
Den inhemska trafiken omfattade
import av sand för byggnadsproduktionen i Västra hamnen.
Passagerartrafiken
Linjetrafiken
Passagerartrafiken i Helsingfors Hamn
slog alla tidigare rekord. Antalet passagerare i linjetrafiken ökade till 9,8
miljoner passagerare, vilket innebar en
ökning på över 8 % jämfört med det
föregående året. Antalet resmål utökades i april när passagerarförbindelsen
mellan Helsingfors och S:t Petersburg
öppnades. Övriga resmål var Tallinn,
Stockholm, Travemünde, Rostock och
Gdynia.
De flesta passagerarna reste
fortsättningsvis mellan Helsingfors
och Tallinn. Antalet passagerare var 7,0
miljoner, vilket innebar en ökning med
9 % jämfört med det föregående året.
Resor på rutten mellan Helsingfors
och Stockholm är lika populära år efter
år. Här reste 2,4 miljoner passagerare,
precis som under det föregående året.
Resorna med ropaxfartyg mellan
Helsingfors och Travemünde ökade
med 20 %, totalt reste 171 000 personer på rutten. På linjen till Rostock reste
81 000 passagerare och till Gdynia 24
000 passagerare.
Den nya förbindelsen till S:t Petersburg blev framgångsrik. Den öppnades
i slutet av april och vid årets slut hade
allt som allt 154 000 passagerare rest
den vägen.
Den internationella
kryssningstrafiken
Den internationella kryssningstrafiken
i Helsingfors minskade fortsättningsvis
något jämfört med föregående år. 248
fartygsanlöp registrerades. Antalet
passagerare sjönk något och uppgick
till 344 000 passagerare, varav 38 000
passagerare antingen inledde eller
avslutade sin kryssning i Helsingfors.
Trafiken i finska hamnar
Antalet sjötransporter i hela Finland
var år 2010 totalt 93 miljoner ton, vilket
innebär att de ökade med 13 % jämfört
med året innan.
Importtransporterna gick upp med
14 % till totalt 51 miljoner ton och
exporttransporterna ökade med 11 %
till totalt 42 miljoner ton.
Finlands sjötransporter ombesörjdes
i 51 olika hamnar. Sköldvikens oljehamn
hade de största trafikmängderna. Därefter följer i ordning Helsingfors, Kotka,
Nådendal och Karleby.
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
9
Finnish sea transports were handled
at 51 different ports. The oil harbour in
Kilpilahti was the largest as regards the
amount of traffic, followed by the Helsinki, Kotka, Naantali and Kokkola ports.
The largest ports for exported goods
were Kilpilahti, Kotka, Helsinki, Kokkola
and Rauma. Of the ports for imported
cargo, the most significant ones were
Kilpilahti, Helsinki, Naantali, Raahe and
Kotka.
Transit traffic amounted to a total
of 7.4 million metric tons, which meant
an increase of 18% in comparison to
the previous year. The share of transit
traffic of the overall amount was 8%.
The most significant increase was seen
in unitized cargo traffic and the import
of motor vehicles.
Most transit traffic took place in the
ports of Hamina, Kotka and Kokkola as
well as those in Helsinki and Hanko.
Passenger traffic reached a new
record level with 17.4 million passengers. This meant an increase of 3%
from the previous year.
There were 9.3 million passengers
in the traffic to Sweden and 7 million
to Estonia. Traffic to Sweden remained
virtually the same, whereas travel to
Estonia increased by 10%.
International cruise ship traffic
achieved a total of 344,000 travellers.
The amount of unitized cargo traffic
was 39.3 million metric tons (+16%),
of which 13.9 million metric tons (+16%)
were imported and 25.3 million metric
tons (+15%) exported.
A total of 1.2 million TEU (+10%) of
containers were transported, of which
1.0 million TEU (+13%) with cargo.
There were 0.8 million (+12%) trucks
and trailers travelling. Change compared to the previous year is indicated
in parentheses.
10
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
De största exporthamnarna var
Sköldvik, Kotka, Helsingfors, Karleby
och Raumo. De största importhamnarna var Sköldvik, Helsingfors, Nådendal, Brahestad och Kotka.
Mängden transitotransporter var 7,4
miljoner ton, vilket innebar en ökning
med 18 % från året innan. Transitos
andel av hela trafiken var 8 %. Mest
ökade containertransporterna av
enhetslastat gods samt importen av
motorfordon.
Transitotransporterna koncentrerades till hamnarna i Fredrikshamn,
Kotka och Karleby samt Helsingfors och
Hangö.
Passagerartrafiken slog nytt rekord
med totalt 17,4 miljoner passagerare.
Ökningen från det föregående året var
3 %.
I Sverigetrafiken reste 9,3 miljoner
passagerare och i Estlandstrafiken 7
miljoner passagerare. Sverigetrafiken
höll sig nästan oförändrad, medan Estlandstrafiken gick upp med 10 %.
I den internationella kryssningstrafiken reste allt som allt 344 000
passagerare.
Totalt fraktades 39,3 miljoner ton
(+16 %) enhetslastat gods, varav
importen utgjorde 13,9 miljoner ton
(+16 %) och exporten 25,3 miljoner ton
(+15 %).
Sammanlagt transporterades 1,2
miljoner TEU-containrar (+10 %), varav
1,0 miljoner TEU-enheter (+13 %) hade
last. Sammantaget passerade 0,8
miljoner långtradare och släpvagnar
(+12 %) hamnen. Inom parentes anges
ändringen från det föregående året i
procent.
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
11
Forerunner
in development
12
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
We invest in the comfort of city residents by being a good and reliable neighbour.
We maintain Helsinki's excellent reputation as a seaport. We want Helsinki to
be an attractive passenger port and a significant port for cruise traffic in the very
heart of the city, as well as a good and comfortable place to live in.
Quality and environment issues
The operational system of the Port of
Helsinki is based on the quality standard ISO 9001/2000, environmental
standard ISO 14 001 and the OHSAS
18001 standard for occupation health
and safety management systems. The
certificates for all parts of the operational system were received in the
autumn of 2010.
The quality and environmental goals
set for 2010 were for the most part
achieved.
The accomplishment of these goals
was monitored in reviews by the management and in executive group meetings.
More rights to the passengers
The European Parliament and Council
issued a new regulation at the end of
2010 concerning the rights of passen-
gers when travelling by sea and inland
waterway (EU no. 1177/2010). The
regulation will also be applied at the
Port of Helsinki.
The regulation contains provisions
pertaining to the rights of disabled passengers and with regard to the event of
delays in vessel traffic. The regulation
contains obligations directed to carrier
companies and travel agents as well as
terminal operators (Port of Helsinki).
I spetsen
för utvecklingen
Vi satsar på stadsbornas trivsel genom att vara en god och pålitlig
granne. Vi upprätthåller Helsingfors utmärkta rykte som hamnstad. Vi vill att Helsingfors ska vara en attraktiv passagerarhamn
och en betydande kryssningshamn i hjärtat av staden och samtidigt en bra och trivsam plats att bo i.
Kvalitets- och miljöfrågor
Grunden för Helsingfors Hamns verksamhetssystem utgörs av kvalitetsstandarden ISO 9001/2000, miljöstandarden ISO 14 001 samt arbetshälso- och
arbetssäkerhetsstandarden OHSAS
18001. Hela verksamhetssystemet
certifierades hösten 2010.
De för år 2010 uppställda kvalitets-
målen och miljömålen realiserades
huvudsakligen.
Realiseringen av målen följdes
sedan upp i ledningens granskning och
ledningsgruppens möten.
Mer rättigheter för passagerarna
Europaparlamentet och Europeiska
rådet utgav i slutet av år 2010 en ny
förordning om passagerares rättigheter
till sjöss och på inre vattenvägar (EU nr
1177/2010). Förordningen ska förstås
tillämpas även i Helsingfors hamn.
Förordningen innehåller bestämmelser om rörelsehindrade passagerares rättigheter samt bestämmelser rörande fartygs förseningar.
Förordningen innebär förpliktelser för
trafikanter, researrangörer och terminaloperatörer (Helsingfors Hamn).
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
13
Nitrogen dioxide concentrations,
monthly average (µg/m3)
Kvävedioxidhalter,
månadsmedelvärde (µg/m3)
Sulphur dioxide concentrations,
monthly average (µg/m3)
Svaveldioxidhalter,
månadsmedelvärde (µg/m3)
80
8
60
6
40
4
20
2
0
0
123456789101112
MannerheimintieVallila
MannerheimvägenVallgård
Kallio
Vartiokylä
Berghäll
Botby
Leppävaara
Tikkurila
Alberga
Dickursby
Luukki
Eteläranta
Luk
Södra Kajen
Töölöntulli
Niittymaa
Tölö tull
Ängsmalmen
Myyrmäki
Myrbacka
123456789101112
Vallila
Vallgård
Luukki
Luk
Eteläranta
Södra Kajen
A good neighbour takes
care of the environment
The Port of Helsinki monitors air quality, noise level and energy
use in the port areas. The impact of port operations on waterways, bird life and fishes is measured.
Air quality
The environmental permits of the ports
in Helsinki create the obligation to
participate in the general monitoring of
air quality in the capital region. Air quality
was measured with the following results:
■■ In 2010, the air quality measurement station was situated in front
of the Makasiini Terminal in the
South Harbour. The quality of air was
mostly good or satisfactory, and
clearly better than in the areas with
heavy traffic in Helsinki city centre.
■■ T
he ship and motor traffic emissions were visible in the air quality,
but the norms were generally not
exceeded during the year.
■■ T
he reference value for fine particles was not exceeded, but the
day-specific reference value issued
by WHO was usually exceeded on
a few days during the year in the
capital region, mainly due to longdistance transportations.
14
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
■■ T
hese rather high, short-term (from
minutes to hours) peaks of concentration are usually influenced
by emissions from both ship and
motor traffic, especially in calm
weather.
Noise
Noise from harbour operations is
the single most common reason for
complaints by Helsinki residents.
For this reason, the noise levels of
each new passenger vessel were
measured. The results influenced the
selection of the berths for the ships.
Vessels that stayed overnight in Helsinki were placed at a berth farther
from housing.
Shore power plans taken into
action
The examination of potential use
progressed and the first practical
measures will be taken during the commencing year.
In cooperation with shipping companies and Helsingin Energia, the Port
of Helsinki examined the possibilities
that shore power offers passenger
ships. The goal is for the passenger
and car ferries at the South Harbour to
be connected to shore power when at
a berth. The analysis has progressed
well enough to allow the equipment
required by the connection to be
installed in Viking Line's Gabriella in the
spring of 2011.
Prevention of soil and sediment
contamination
Together with the City Planning and
Real Estate Departments , the Port of
Helsinki carried out soil and sediment
analyses in the former cargo traffic
areas. The objective was to use these
analyses to adjust the zoning of neighbouring areas in order to also secure
the port's operational preconditions in
the future.
En god granne tar hänsyn
till sin omgivning
Helsingfors Hamn övervakar luftkvaliteten, bullernivån och energiförbrukningen inom hamnområdena och mäter hamnverksamhetens inverkan på vattendrag, fågelbeståndet och fiskbeståndet.
Luftkvalitet
Helsingfors hamnars miljötillstånd
förpliktar dem att delta i den gemensamma övervakningen av luftkvaliteten
i huvudstadsregionen. Mätningarna av
luftkvaliteten gav följande resultat:
■■ Å
r 2010 var en mätstation för
luftkvalitetsmätningarna utplacerad framför Magasinterminalen i
Södra hamnen. Luftkvaliteten var
i huvudsak god eller nöjaktig och
klart bättre än på de livligt trafikerade områdena i Helsingfors
stadskärna.
■■ U
tsläppen från båt- och biltrafiken
syns i luftkvaliteten men normerna
överskreds under året endast sällan.
■■ Inte heller gränsvärdena för småpartiklar överskreds, men WHO:s
dygnsriktvärde överskrids vanligen
några dagar om året i hela huvud-
stadsregionen främst på grund av
fjärrspridning.
■■ P
å dessa relativt höga och kortvariga
(minuter-timmar) koncentrationstoppar inverkar utsläppen från både biloch båttrafiken, speciellt vid stiltje.
Buller
De flesta klagomålen från invånare
i näromgivningen rör bullret från
hamnverksamheten. Därför mättes
bullernivån för alla nya passagerarfartyg. Resultaten påverkade fartygens
kajplats. Övernattande fartyg tilldelades
en kajplats med längsta avstånd till
bosättningen.
Planerna för landström omsätts
i praktiken
Utredningen av användningsmöjligheterna fortskred och de första praktiska
åtgärderna vidtas nu under det kommande året.
Helsingfors Hamn har tillsammans
med rederierna och Helsingfors Energi
utrett passagerarfartygens möjligheter
att använda landström. Målet är att
passagerarfartygen i Södra hamnen
ska kunna ansluta till landström när
de ligger vid kaj. Utredningarna har
framskridit så att Viking Lines Gabriella
får anordningar för anslutningen installerade under våren 2011.
Förebyggande av förorening av
jordgrunden och sedimenten
Helsingfors Hamn genomförde i
samarbete med stadsplanerings- och
fastighetsväsendet undersökningar
gällande de före detta hamnområdenas
jordgrund och sediment. Med hjälp av
undersökningarna ville man påverka
planläggningen av områden strax intill
hamnen för att trygga hamnens verksamhetsbetingelser även i framtiden.
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
15
A good neighbour also
assumes responsibility
for waste
En god granne tar också
ansvar för sitt avfall
Leaving solid and special
waste as well as waste waters
from vessels at port is made
as easy for customers as
possible.
Vi har gjort det så smidigt
som möjligt för kunderna att
lämna sitt fasta fartygsavfall,
specialavfall och avloppsvatten
i hamnen.
Reception of waste waters
Mottagning av
fartygsavloppsvatten
The Mayors of Helsinki and Turku initiated a campaign to protect the Baltic
Sea in 2008 – the Baltic Sea Challenge.
One of the initiatives in the campaign
was to encourage the pumping of the
vessel waste waters into the city’s
sewage systems and thereby further
to the appropriate sewage treatment
plants. In 2010, the waste waters of
all vessels in regular passenger traffic
were pumped into the sewage system
whilst at berth.
International cruise ships, in particular, were again encouraged to pump
their black and grey waste waters into
the harbour sewage systems.
At the Seatrade Exhibition in
Miami in the spring of 2010, the
Green Attitude Award was granted to
the European Cruise Council, a joint
organization in the cruising field. The
organization has actively promoted the
pumping of waste waters from vessels
to ports and participated in the development work of reception equipment.
During approx. 70% of the cruise
ship visits, black and grey waste waters
were pumped with the port's reception equipment. In the previous year,
the number slightly exceeded 40 %.
In 2010, no separate waste water fees
were collected from the vessels.
16
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
Stadsdirektörerna i Helsingfors och
Åbo inledde år 2008 en kampanj för
skydd av Östersjön, Östersjöutmaningen. En av kampanjåtgärderna var
att pumpa fartygsavloppsvattnen till
stadens avloppsnät och leda det till
avloppsreningsverket. Redan under
2010 pumpade alla fartyg i den reguljära
passagerartrafiken sitt avloppsvatten till
avloppsnätet under sina hamnvistelser.
Internationella kryssningsfartyg
uppmanades fortsättningsvis att pumpa
sitt svarta och grå avloppsvatten till
hamnens avloppsnät.
Våren 2010 tilldelades kryssningsbranschens samorganisation European
Cruise Council erkännandet Green
Attitude på Seatrade-mässan i Miami.
Organisationen har aktivt främjat pumpning av fartygsavloppsvatten till hamnar
och deltagit i utvecklingen av mottagningsapparatur.
Ungefär 70 % av kryssningsfartygen, som anlöpte hamnen, pumpade
sitt svarta och grå avloppsvatten till
hamnens mottagningsapparatur. Motsvarande siffra året innan var lite drygt
40 procent. Under 2010 togs ingen
separat avgift ut för avloppsvattenhanteringen.
Vessel waste waters received by
the Port of Helsinki, metric tons
Fartygsavfall som Helsingfors Hamn
har mottagit, ton
Vessel waste waters pumped into sewage
systems in Helsinki, m3
Fartygsavloppsvatten som pumpats till
avloppsnätet i Helsingfors, m3
3,000
400,000
2,000
300,000
1,000
200,000
0
100,000
20062007200820092010
Solid vessel waste / Fast fartygsavfall
Oily waste / Oljeblandat avfall
0
2006 200720082009 2010
Cruise ships / Kryssningsfartyg
Passenger ships / Passagerarfartyg
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
17
The Port
of Helsinki
encourages
minimized
discharges
Sulphur dioxides, typical of
vessel traffic, were decreased
in all parts of the port.
Exhaust emissions
The most important emissions related
to harbour operations, and the vessel
traffic comprises of nitrogen dioxides
(NOX), carbon dioxide and sulphur
dioxide (SO2) together with fine particle
emissions, such as soot.
Sulphur dioxide emissions are, in
particular, characteristic to vessel traffic
and the fuels for road traffic contain no
sulphur. The amount of sulphur dioxide
emissions by vessels depends on
the sulphur content of the fuels used
and the amount of traffic. The sulphur
content of the fuels used by the ships
corresponds with the regulations effective in the Baltic Sea area, between
0.1% and 1.0%.
Exhaust emission rates for traffic
were calculated using a model that
is based on the vessel data retrieved
from Portnet. Road traffic and work
machine emissions are also included
in the calculations. Information for this
has been received from Portnet and
traffic calculations.
The emission calculations for work
machines are based on the fuel consumption information reported by the
operators.
NOX emissions from harbour operations,
metric tons
Hamnverksamhetens NOX-utsläpp, ton
700
600
500
400
300
200
100
0
2009
2010
South Harbour / Södra hamnen
West Harbour / Västra hamnen
Vuosaari / Nordsjö
SO2 emissions from harbour operations,
metric tons
Hamnverksamhetens SO2-utsläpp, ton
120
100
80
60
40
20
0
2009
South Harbour / Södra hamnen
18
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
West Harbour / Västra hamnen
Vuosaari / Nordsjö
2010
Helsingfors Hamn
uppmuntrar till att
minska utsläpp
De för fartygstrafiken typiska svaveldioxidutsläppen
minskade i alla hamndelar.
Avgasutsläppen
De mest väsentliga utsläppen till luften
från hamnverksamheten och fartygstrafiken är kvävedioxider (NOX), koldioxid
(CO2) och svaveldioxid (SO2) samt
partikelutsläpp, såsom sot.
Speciellt svaveldioxidutsläppen är
typiska för fartygstrafiken, då vägtrafikens bränslen numera är svavelfria.
Fartygens svaveldioxidutsläpp varierar beroende på svavelhalterna i de
använda bränslena samt trafikmängderna. Svavelhalten i de bränslen far-
tygen använder följer bestämmelserna
som gäller för Östersjön och varierar
mellan 0,1 och 1,0 %.
Trafikens avgasutsläpp beräknades
med en modell baserad på fartygsuppgifter ur Portnet. I beräkningen
inkluderas också både landtrafikens och
arbetsmaskinernas utsläpp. Uppgifterna för dessa kommer från portuppgifter och beräkning av trafikmängder.
Utsläppsberäkningarna för arbetsmaskiner baseras på de uppgifter om
arbetsmaskiners bränsleförbrukning
som operatörerna uppgett.
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
19
A functional harbour is part of the
urban seaside environment
We ensure the safety and fluency of our operations.
Safety at port
The safety plans for harbour structures
were inspected at the end of the year.
The safety assessments and plans will
be next inspected next summer. The
Finnish Transport Safety Agency will
next perform an official assessment
during 2014.
Drills accordant with the ISPS code
were carried out in the harbour structures The focus of the drills was on
the harbour structures for passenger
traffic, where altogether 15 drills were
performed along with two separately
recorded training events. The main drill
conducted was the internal assessment of the safety plans for all harbour
structures, carried out in December.
Harbour area security services were
carried out in a traditional manner. The
focus was on gate security, with night
time district security services as a supportive measure. Safety checks were
conducted on departing ship passengers during the year in accordance with
the monthly plan of the Department
of Security and Environmental Issues.
Inspections are carried out as spot
checks. Passengers' responses to the
security checks were very positive.
No serious safety incidents mentioned in the ISPS code occurred in 2010.
Security guard services were provided to cruise ships, as in the previous
year.
Handling and storage of
hazardous materials
A total of 240,000 metric tons of
substances classified as hazardous
materials were transported via the Port
of Helsinki as unitized cargo. Of this,
the share of Vuosaari Harbour totalled
approx. 200,000 metric tons. This
represented a decrease of some 14%
from the previous year.
There were no accidents related to
the traffic of hazardous materials in the
harbour area. The intensive supervision team that monitors the transport
of hazardous substances carried
out seven inspections at the various
transport units of the Port of Helsinki.
Inspections took place throughout the
20
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
year and they were performed on both
imported and exported units.
The results of the inspections indicated that approximately one in three
transport units did not comply with the
safety requirements. Breeches were
mainly related to insufficient fastening
and supporting of the cargo, resulting
in the suspension of the transport until
the cargo was appropriately fastened
and supported.
Oil spill prevention
There were no serious oil spills during
the year. The Port of Helsinki participated in an oil spill prevention drill
organized by the City Rescue Department on 4 May 2010 on the Amanda
vessel. The drill was performed in front
of Santahamina under demanding
weather conditions.
Ice-breaking at the harbours
The ice-breaking period of 2009–2010
was more demanding than usual,
especially In January and February. A
total of 740 hours of ice-breaking was
noted. The first ice-breaking mission
was recorded on 28 December 2009
and the last on 29 March 2010. Despite
the difficult conditions, vessel traffic at
the harbour areas ran fluently.
The period of ice-breaking 2010–
2011 at the harbour also began exceptionally early, as the first ice-breaking
mission was recorded on 16 December
2010.
Vessel accidents
One minor vessel accident took place
in the harbour's water areas when a
vessel departed the Vuosaari Harbour.
Immediately after departure, the vessel
machinery ceased operation and the
vessel drifted against another vessel that was at berth. Both vessels
suffered superficial scratches for the
most part, and no personal injuries or
environmental damage were incurred.
Naval fleet visits
There were a few naval fleet visits
recorded in 2010; the most significant
of these was the visit by USS Laboon
to the West Harbour on 3–5 May 2010.
A German naval division visited
the Katajanokka EKL Quay with three
vessels.
Furthermore, the Nordic Cadet
Meeting was organized in Helsinki on
4–8 August 2010 and one of the visiting
vessels, worth a special mention, was
the Norwegian three-masted barque
Statsraat Lehmkul.
Environment
In environmental issues, the focus
was on follow-up accordant with the
requirements set in the environmental
permits.
The Port of Helsinki also participates
in the ”Clean Baltic Sea Shipping”
project under the EU Baltic Sea Region
Programme.
The project aims to find means for
harbours to affect environmental issues
in the Baltic Sea area through, among
other things, environment-based
harbour fees, development of waste
reception procedures, increasing the
shore power connections of ships, and
shifting to the use of alternative ship
fuels, such as LNG or biogas. The project was launched in October 2010.
En fungerande hamn är en del av
den maritima stadsmiljön
Vi ser till att vår verksamhet är säker och smidig.
Hamnsäkerhet
Hamnkonstruktionernas säkerhetsplaner granskades i slutet av året. Nästa
granskning av säkerhetsbedömningarna
och -planerna ska ske under sommaren. Trafiksäkerhetsverket förrättar den
officiella bedömningen påföljande gång
under loppet av år 2014.
I hamnkonstruktionerna genomfördes övningar enligt ISPS-regelverket.
Tyngdpunkten i övningarna låg på passagerartrafikens hamnkonstruktioner,
där det hölls sammanlagt 15 övningar
och två separat utmärkta kurser.
Huvudövningen var en intern granskning av säkerhetsplanerna för alla
hamnkonstruktioner och genomfördes
i december.
Bevakningen av hamnområdena
genomfördes som vanligt. Tyngdpunkten låg på bevakningen av portar,
som nattetid understöddes genom
distriktsbevakning. På avresande
fartygspassagerare gjordes under året
säkerhetskontroller enligt säkerhetsoch miljöavdelningens månadsplan.
Kontrollerna utfördes enligt stickprovsprincipen. Passagerarnas inställning
till säkerhetskontrollerna var mycket
positiv.
Inga allvarliga säkerhetsincidenter
enligt ISPS-regelverket inträffade under
år 2010.
Kryssningsfartyg bevakades på
samma sätt som tidigare år.
Hantering och lagerföring av
farliga ämnen
Via Helsingfors hamn transporterades 240 000 ton klassificerade farliga
ämnen som enhetslastat gods, varav
en andel på cirka 200 000 ton via Nord-
sjö hamn. Minskningen jämfört med
det föregående året var cirka 14 %.
Vid transporter av farliga ämnen
inträffade inga olyckor i de olika hamndelarna. Gruppen för intensivövervakning av transporter av farliga ämnen
förrättade sju inspektioner i olika
transportenheter vid Helsingfors Hamn.
Inspektionerna fördelades jämnt över
hela året och riktades mot både importoch exportenheter.
Inspektionerna visade att ungefär en
tredjedel av de transporterande enheterna inte uppfyllde säkerhetskraven.
Förseelserna berodde främst på brister
i surrning och stöd av lasten, vilket
ledde till att transporten sköts upp tills
bristerna hade åtgärdats på vederbörligt sätt.
Oljebekämpning
Inga allvarliga oljeskador inträffade
under året. Helsingfors hamn deltog i
en oljebekämpningsövning arrangerad
av räddningsverket 4 maj 2010 på
fartyget Amanda. Övningen ägde rum
framför Sandhamn under svåra väderförhållanden.
Isbrytning i hamnen
Under 2009–2010 var hamnisbrytningen
svårare än vanligt, speciellt i januari och
februari. Sammanlagt genomfördes
isbrytning i 740 timmar. Den första
isbrytningen registrerades 28 december
2009 och den sista 29 mars 2010. Trots
de svåra förhållandena löpte fartygstrafiken smidigt på hamnområdena.
Även under 2010–2011 inleddes
hamnisbrytningen ovanligt tidigt, då
den första isbrytningen registrerades
16 december 2010.
Fartygsolyckor
Under året inträffade en lindrig
fartygsolycka på hamnens vattenområden, då ett fartyg lämnade Nordsjö
hamn. Fartygets maskiner stannade
strax efter att fartygets kastat loss och
fartyget drev mot ett annat fartyg vid
kaj. Båda fartygen fick främst ytliga
skråmor och inga skador på personer
eller miljön uppstod.
Flottbesök
Under 2010 registrerades ett par
flottbesök, varav det viktigaste kan
anses vara USS Laboons anlöp i Västra
hamnen 3–5 maj.
Tre fartyg från en tysk flottavdelning
besökte Skatuddskajen (EKL).
Därtill ordnades i Helsingfors De
nordiska sjökadettdagarna 4–8 augusti
2010. Av fartygen, som då anlöpte Helsingfors, kan den norska tremastbarken
Statsraat Lehmkul nämnas.
Miljö
I miljöfrågor sattes fokus på uppföljningar enligt miljötillståndens krav.
Helsingfors Hamn medverkar också
i projektet "Clean Baltic Sea Shipping"
som ingår i EU:s Östersjöprogram.
Inom ramen för projektet undersöks
under en treårsperiod vilka medel
hamnarna förfogar över för att påverka
miljöfrågor i Östersjöområdet, bland
annat genom miljörelaterade hamnavgifter, utveckling av avfallsmottagningen, utökande av anslutningar för
landström för fartyg samt övergång
till alternativa fartygsbränslen, såsom
LNG eller biogas. Projektet inleddes i
oktober 2010.
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
21
Finances on solid ground
The budgeted target results were exceeded. The overall
profitability of the Port of Helsinki in 2010 can be considered
no less than satisfactory.
The turnover of the Port of Helsinki
added up to €86.7 million and the profit
for the financial year was €17.0 million.
Internal financing was sufficient for
financing the operations and investments. Liquid assets increased by
€19.5 million.
Turnover
The turnover of the operational year
added up to €86.7 million, which is €5.5
million more than in the previous year.
The Finnish economy picked up
anew at the turn of 2009 and 2010,
and growth consequently took place in
almost all revenue categories by reference to the previous year. The share of
secondary operations of the turnover
was €2.3 million (€2.1 million in 2009).
Expenses
Actual expenses reached €40.9 million.
They were increased by €2.7 million
from the previous year. The increase
resulted mostly from the buildup of
ice-breaking and sanitation expenses
caused by the severe and snow-heavy
winter (€2.4 million). Compared to
2009, depreciations grew by €0.7
million. Due to the decrease in market
interest rates, interest expenses were
€2.2 million lower than during the previous year.
Extraordinary items
Income from rents in 2008–2009,
amounting to €0.4 million, were
entered in extraordinary receipts. The
Port of Helsinki refunded vessel fees
for 2006–2009 to the amount of €2.6
million, and these were entered in
extraordinary expenses.
Profit
The operational surplus was €16.0
million; €1.6 million more than in the
previous year. The operating surplus
accounted for 18.5% of the turnover.
Surplus before extraordinary items was
€7.3 million, and €5.0 million before
investment reserves. After depreciation
difference entries, the surplus for the
financial year totalled €17.0 million. The
return on investment was at 2.7% and
turnover/person at €443,000.
22
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
Investments
Investments totalled €10.4 million. The
most significant investment targets
pertaining to passenger ports included
the continued renovation of berth LJ5
in Jätkäsaari, completion of the renovation work at the Lyypekinlaituri quay,
traffic arrangements at the West Terminal, alteration work on building K6 in
Katajanokka, and the transfer of traffic
from Saint Petersburg to the Makasiini
Quay. In the Vuosaari Harbour Centre,
construction work on a guest quay
situated at the end of the Ruusuniemi
Canal was commenced.
Financing
In 2010, the cash flow from operations
and investments was €35.7 million.
The net investments of the Port of
Helsinki amounted to €9.6 million
(gross €10.4 million). In 2010, a total of
€7.5 million was remitted towards loan
repayments. Liquid assets increased by
€19.5 million, totalling €43.3 million at
the time of preparation of the financial
statements.
The distribution of profit (interest
on the establishment loan and return
on equity) added up to €6.5 million and
repayment of the establishment loan
came to €1.9 million. The last instalment of the establishment loan was
made to the City. At the turn of the
financial year, investments totalled €32
million. The equity ratio was 60.2%.
Corporatization of municipal
enterprise
Appointed by the Finnish Ministry
of Finance, the working group for
competition neutrality completed a
government bill on the corporatization
of municipal enterprises involved in
competitive situations. The bill will be
taken into parliamentary processing
in autumn 2011. The corporatization of
the Port of Helsinki is to take place in
2013. Corporatization will bring several
changes to the administrative routines,
and related preparations have already
been started.
Helsingfors Hamns omsättning växte
till 86,7 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat visade på ett
överskott på 17,0 miljoner euro. Den
interna finansieringen var tillräcklig
för finansiering av verksamheten och
investeringarna. De likvida medlen
ökade med 19,5 mn euro.
Omsättning
Verksamhetsårets omsättning var 86,7
mn euro, vilket är 5,5 mn euro mer än
året dessförinnan.
Finlands ekonomi inledde en period
av ny tillväxt i årsskiftet 2009–2010
och tack vare detta ökade nästan alla
inkomsttyper jämfört med föregående
år. Biverksamhetens andel av omsättningen var 2,3 mn euro (2,1 mn euro
år 2009).
Kostnader
De egentliga kostnaderna uppgick till
totalt 40,9 mn euro och ökade med
2,7 mn euro från det föregående
året. Ökningen berodde i huvudsak
En stabil ekonomisk grund
Budgetens resultatmål överskreds. Helsingfors Hamns totala
lönsamhet 2010 kan anses vara minst nöjaktig.
Turnover, MEUR / Omsättning, mn euro
Investments, MEUR / Investeringar, mn euro
100
200
75
150
50
100
25
50
0
0
20062007200820092010
In real value
Realvärde
på kostnadsökningen för isbrytningen
och områdets renhållning till följd av
den stränga och snörika vintern (2,4
mn euro). Jämfört med år 2009 ökade
avskrivningarna med 0,7 mn euro. Till
följd av lägre marknadsräntor var räntekostnaderna 2,2 mn euro lägre än det
föregående året.
Extraordinära intäkter och
kostnader
Under extraordinära intäkter bokfördes hyresintäkter på 0,4 mn euro från
åren 2008–2009. Helsingfors Hamn
återbetalade sammanlagt 2,6 mn euro i
fartygsavgifter för åren 2006–2009 och
detta belopp bokfördes under extraordinära kostnader.
Resultat
Rörelseöverskottet var 16,0 mn euro,
vilket är 1,6 milj. euro mer än det
föregående året. Rörelseöverskottet var
18,5 % av omsättningen. Överskottet
före extraordinära poster var 7,3 mn
euro och före reserver 5,0 mn euro.
In nominal value
Nominellt värde
Efter avskrivningsdifferenser var räkenskapsperiodens överskott 17,0 mn euro.
Avkastningen på investerat kapital var
2,7 % och omsättningen/person 443
000 euro.
Investeringar
Investeringarna uppgick till totalt 10,4
mn euro. I passagerarhamnarna var de
viktigaste investeringarna den fortsatta
grundrenoveringen av färjeplats LJ5
på Busholmen, färdigställandet av
grundrenoveringen av Lybeckskajen,
trafikarrangemangen i Västra hamnen,
ombyggnationen av byggnad K6 på
Skatudden samt flyttningen av S:t
Petersburg-trafiken till Magasinkajen. I
Nordsjö hamncentrum inleddes byggnadsarbetena på en servicekaj i änden
av Rosenuddskanalen.
Finansiering
Penningflödet i verksamheten var 35,7
mn euro år 2010. Helsingfors Hamns
nettoinvesteringar uppgick till 9,6 mn
euro (brutto 10,4 mn euro). Låneamor-
20062007200820092010
In real value
Realvärde
In nominal value
Nominellt värde
teringarna uppgick under 2010 till totalt
7,5 mn euro. De likvida medlen ökade
med 19,5 mn euro och var 43,3 mn
euro.
Vinstutdelningsposterna (räntan på
anläggningslånet och ersättning för
grundkapitalet) var totalt 6,5 milj. euro
och anläggningslånets amortering var
1,9 mn euro. Anläggningslånets sista
amortering betalades till staden. Placeringarna i slutet av räkenskapsperioden
var 32 mn euro. Soliditetsgraden var
60,2 %.
Bolagisering av affärsverket
Konkurrensneutralitetsarbetsgruppen,
som tillsatts av finansministeriet, färdigställde ett lagförslag om bolagisering
av kommunala affärsverk i konkurrensläge. Lagförslaget lämnas till riksdagen
för behandling hösten 2011. Bolagiseringen av Helsingfors Hamn kommer
att ske år 2013. Bolagiseringen för med
sig många förändringar av de administrativa rutinerna och förberedelser inför
dessa har redan inletts.
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
23
Financial Statement 31.12.2010
Finansieringsanalys 31.12.2010
INCOME STATEMENT
RESULTATRÄKNING
Turnover
Omsättning
Production for own use
Tillverkning för eget bruk
Other operational profits
Övriga rörelseintäkter
Materials and services
Material och tjänster
Materials, supplies, and other goods
Material, förnödenheter och varor
Procurement during financial year
Procured services
Inköp under räkenskapsperioden
Köpta tjänster
Personnel expenses
Personalkostnader
Wages and salaries
Löner och arvoden
Secondary personnel expenses
Lönebikostnader
Pensions
Pensionskostnader
Other secondary personnel expenses
Övriga lönebikostnader
Depreciation
Avskrivningar och nedskrivningar
Planned depreciations
Avskrivningar enligt plan
Other operational expenses
Övriga rörelsekostnader
Rental costs
Hyreskostnader
Other costs
Övriga kostnader
Operational surplus
RÖRELSEÖVERSKOTT
Financing earnings and expenses
Finansiella intäkter och kostnader
Interest earnings
Ränteintäkter
Other financing earnings
Övriga finansiella intäkter
Interest expenses on loans from the city
Räntekostnader till kommunen
Interest expenses on loans from external sources
Räntekostnader till övriga
Other interest expenses
Övriga räntekostnader
Return on initial capital
Ersättning för grundkapitalet
Other financing expenses
Övriga finansiella kostnader
SURPLUS BEFORE
EXTRAORDINARY ITEMS
Extraordinary items
ÖVERSKOTT FÖRE
EXTRAORDINÄRA POSTER
Extraordinära intäkter och kostnader
Extraordinary receipts
Extraordinära intäkter
Extraordinary expenses
Extraordinära kostnader
SURPLUS BEFORE RESERVES
ÖVERSKOTT FÖRE RESERVER
Change in depreciation
Ökning (-) eller minskning (+)
av avskrivningsdifferens
Change in voluntary reserves
Ökning (-) eller minskning (+) av reserver
Surplus for the accounting period
Räkenskapsperiodens resultat
24
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
1.1.–31.12.2010
1.1.–31.12.2009
86,686,239.60
81,234,045.82
764,831.82
690,771.11
133,671.74
683,744.95
-3,206,360.58
-3,754,269.79
-17,067,767.98
-14,054,478.90
-20,274,128.56
-17,808,748.69
-8,868,329.07
-8,823,681.59
-2,526,240.65
-2,597,086.77
-502,421.26
-472,951.85
-11,896,990.98
-11,893,720.21
-30,643,358.55
-29,985,351.51
-30,643,358.55
-29,985,351.51
-8,369,280.52
-8,062,079.62
-353,012.56
-407,353.64
-8,722,293.08
-8,469,433.26
16,047,971.99
14,451,308.21
258,709.59
90,613.53
29,781.08
55,072.20
-169,218.39
-338,436.78
-2,463,165.05
-4,159,912.23
0.00
-423,551.20
-6,317,000.00
-6,317,000.00
-84,186.94
-152.74
-8,745,079.71
-11,093,367.22
7,302,892.28
3,357,940.99
381,825.72
0.00
-2,621,968.00
0.00
-2,240,142.28
0.00
5,062,750.00
3,357,940.99
11,932,404.31
-3,229,674.73
0.00
14,650,000.00
16,995,154.31
14,778,266.26
Distribution of turnover / Fördelning av omsättningen
7%
14 %
30 %
4%
4%
20 %
21 %
Distribution of expenses / Fördelning av kostnader
Goods charges
Godsavgifter
Vessel charges
Fartygsavgifter
Passenger charges
Passageraravgifter
Storage
Lagerhållning
Harbour traffic
Hamntrafik
Rents
Hyror
Other income
Övriga intäkter
5%
11 %
Personnel expenses
Personalkostnader
Rental costs
Hyreskostnader
Procured services
Köp av tjänster
Depreciation
Avskrivningar
Financing expenses
Finansiella kostnader
Supplies and other
Material och övrigt
15 %
10 %
38 %
21 %
2010
2009
Rörelseöverskott
16,047,971.99
14,451,308.21
Depreciation
Avskrivningar och nedskrivningar
30,643,358.55
29,985,351.51
Financing earnings and expenses
Finansiella intäkter och kostnader
FINANCIAL STATEMENT
FINANSIERINGSANALYS
Cash flow from
operations and investments
KASSAFLÖDET I
VERKSAMHETEN
Operational surplus
Return on initial capital
Ersättning för grundkapitalet
-6,317,000.00
-6,317,000.00
Interest expenses on loans from external sources
Räntekostnader till övriga
-2,463,165.05
-4,583,463.43
Interest expenses on loans from the city
Räntekostnader till kommunen
-169,218.39
-338 436.78
Other
Övriga
Extraordinary items
Extraordinära poster
Investment cash flow
KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL
Investment expenditures
Investeringskostnader
Portions to be financed for investment expenditures
Finansieringsandelar i investeringskostnader
Sale of fixed assets (residual)
Försäljningsintäkter av tillgångar bland
bestående aktiva
Cash flow from operations
and investments
KASSAFLÖDET FÖR VERKSAMHETENS
OCH INVESTERINGARNAS DEL
Cash flow from financing
KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL
Changes to loans
Förändringar i lånebeståndet
Additions to long-term loans from others
Ökning av långfristiga lån hos övriga
Repayment of long-term loans to the municipality
Minskning av långfristiga lån hos kommunen
Repayment of long-term loans from others
Minskning av långfristiga lån hos övriga
Other changes in liquidity
204,303.73
145,532.99
-2,240,142.28
0.00
35,706,108.55
33,343,292.50
-10,433,271.95
-24,733,562.63
0.00
990,000.00
827,482.32
43,310.21
-9,605,789.63
-23,700,252.42
26,100,318.92
9,643,040.08
0.00
110 000 000.00
-1,880,204.31
-1,880,204.37
-5,600,000.00
0.00
-7,480,204.31
108,119,795.63
Övriga förändringar av likviditeten
Changes in receivables from others
Förändring av fordringar hos övriga
Changes in interest-free liabilities from others
Förändring av räntefria skulder till övriga
-284,797.98
6,474,620.92
1,187,778.01
-13,407,690.75
902,980.03
-6,933,069.83
Cash flow from financing
KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL
-6,577,224.28
101,186,725.80
Change in liquid assets
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
19,523,094.64
110,829,765.88
Change in liquid assets
Förändring i likvida medel
Liquid assets on 31 Dec
Likvida medel 31.12
43,327,878.15
23,804,783.51
Liquid assets on 1 Jan
Likvida medel 1.1
23,804,783.51
-87,024,982.37
19,523,094.64
110,829,765.88
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
25
Balance sheet
Balansräkning
Assets
Aktiva
FIXED ASSETS
BESTÅENDE AKTIVA
Intangible assets
Immateriella tillgångar
Intangible rights
Immateriella rättigheter
Other long-term expenses
Övriga utgifter med lång verkningstid
Tangible assets
Materiella tillgångar
Buildings
Byggnader
Fixed structures and equipment
Fasta konstruktioner och anordningar
Machines and equipment
Maskiner och inventarier
Pre-payments and pending acquisitions
Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar
Investments
Placeringar
Shares and interests
Aktier och andelar
Other receivables from member
municipality federations
Övriga fordringar hos samkommuner
Other receivables from internal enterprises
Övriga fordringar hos egna affärsverk
CURRENT ASSETS
RÖRLIGA AKTIVA
Receivables
Fordringar
Short-term receivables
Kortfristiga fordringar
Sales receivables
Kundfordringar
Receivables from the city
Fordringar hos kommunen
Other receivables
Övriga fordringar
Deferred receivables
Resultatregleringar
31.12.2010
31.12.2009
432,585.81
648,999.30
131,236,114.84
138,562,703.68
131,668,700.65
139,211,702.98
50,912,260.68
53,000,696.66
381,318,914.86
395,796,824.27
629,799.99
734,255.12
4,529,878.47
1,342,563.00
437,390,854.00
450,874,339.05
30,713.14
41,794.70
210,093.66
0.00
210,093.66
240,806.80
251,888.36
5,710,896.33
4,841,156.69
268,754.87
1,106,792.85
1,198,198.81
983,439.21
90,202.25
51,865.53
7,268,052.26
6,983,254.28
Liquid asset securities
Finansiella värdepapper
Other securities
Övriga värdepapper
32,000,000.00
0.00
Cash and bank receivables
Kassa och bank
11,327,878.15
23,804,783.51
Total
TOTALT
619,896, 291.86
621,125,968.18
26
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
Liabilities
Passiva
31.12.2010
31.12.2009
SHAREHOLDERS’ EQUITY
EGET KAPITAL
Initial capital
Surplus from previous accounting periods
Grundkapital
60,166,371.50
60,166,371.50
Överskott från tidigare räkenskapsperioder
51,940,192.42
37,161,926.16
Surplus for the accounting period
Räkenskapsperiodens överskott
16,995,154.31
14,778,266.26
129,101,718.23
112,106,563.92
238,158,307.08
250,090,711.39
216,294,203.33
234,400,000.00
18,105,796.67
5,600,000.00
0.00
1,880,204.33
DEPRECIATION AND VOLUNTARY RESERVES
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER
Depreciation
Avskrivningsdifferens
LIABILITIES
FRÄMMANDE KAPITAL
Long-term
Långfristigt
Loans from financial institutions and
insurance companies
Lån från finansieringsoch försäkringsinrättningar
Short-term
Kortfristigt
Loans from financial institutions and
insurance companies
Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar
Loans from the city
Lån från kommunen
Advance payments received
Erhållna förskott
9,910,787.03
9,828,395.79
Accounts payable
Skulder till leverantörer
2,291,064.00
1,645,449.39
Interest-free debts from the city
Räntefria skulder till kommunen
1,610,139.34
940,742.93
Interest-free debts from companies within the Group
Skulder till företag inom samma koncern
Other debts
Övriga skulder
Deferred debts
Resultatregleringar
99,705.34
4,199.07
410,846.45
244,252.14
3,913,724.39
4,385,449.22
36,342,063.22
24,528,692.87
Liabilities, total
Främmande kapital, totalt
252,636,266.55
258,928,692.87
Total
Totalt
619,896,291.86
621,125,968.18
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
27
Overall growth in traffic
exceeded expectations
Den totala trafiktillväxten
snabbare än väntat
Unitized cargo by destination – shares of total amount
Enhetslastat gods per riktning - andelar av hela mängden
Tallinn 28%
Travemünde 20%
Rotterdam 8%
Hamburg 7%
Antwerpen 6%
Stockholm 6%
Bremerhaven 5%
Gdynia 4%
Rostock 5%
Århus 4%
Others / Övriga 7%
0
28
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
25
50 75
100
GDP and unitized cargo traffic at
the Port of Helsinki, year 2000=100
BNP och enhetslasttrafiken
i Helsingfors hamn, år 2000=100
160
140
Overall cargo traffic, million metric tons
Godstrafiken totalt, mn ton
Unitized cargo traffic, millions of metric tons
Enhetslasttrafiken, mn ton
15
15
10
10
5
5
120
0
0
100
80
123456789101112
2006 200720082009 2010
Coastal traffic
Kusttrafiken
Foreign bulk
Utländsk bulk
2006 200720082009 2010
Transit ImportsExports
Transito ImportExport
Unitized cargo imports
Enhetslastat gods, import
Unitized cargo exports
Enhetslastat gods, export
GDP / BNP
Unitized cargo traffic, metric tons
Enhetslasttrafiken, ton
Cargo traffic / Godstrafiken
Cargo traffic, metric tons
Godstrafiken, ton
Change / Förändring %
2010 / 2009
2010
2009
2008
Unitized cargo
Enhetslastat gods
14
9,809,000
8,569,000
10,857,000
Import
Import
15
5,023,000
4,375,000
5,490,000
Export
Export
14
4,786,000
4,203,000
5,367,000
Bulk cargo traffic
Bulkgodstrafiken
-8
1,033,000
1,125,000
819,000
Import
Import
-28
794,000
1,107,000
817,000
Export
Export
–
239,000
19,000
2,000
Foreign cargo traffic
Utländsk enhetslasttrafik
12
10,842,000
9,695,000
11,675,000
Coastal traffic
Kusttrafiken
17
90,000
77,000
181,000
All cargo traffic, total
All godstrafik totalt
12
10,931,000
9,771,000
11,856,000
Change / Förändring %
2010 / 2009
2010
2009
2008
Unitized cargo traffic / Enhetslasttrafiken
Unitized cargo traffic, metric tons
Enhetslasttrafiken, ton
Unitized cargo traffic, total
Enhetslasttrafiken totalt
14
9,809,000
8,575,000
10,857,000
Finland's foreign trade
Finlands utrikeshandel
14
9,527,000
8,346,000
10,530,000
Import
Import
14
4,863,000
4,251,000
5,256,000
Export
Export
14
4,664,000
4,095,000
5,274,000
Transit traffic, total
Genomfartstrafiken totalt
23
282,000
229,000
327,000
The market share of Helsinki, %
Helsingfors marknadsandel, %
2010
2009
2008
Import
Import
36
37
32
Export
Export
19
19
19
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
29
Container traffic / Containertrafiken
Cargo containers
Lastcontainrar
Change / Förändring %
2010 / 2009
2010
2009
2008
Cargo containers, TEU
Lastcontainrar, TEU
20
316,000
288,000
355,000
Empty containers total, TEU
Tomma containrar totalt, TEU
6
77,000
72,000
73,000
TEU total
TEU totalt
9
393,000
360,000
428,000
Cargo in containers, metric tons
Last i containrarna, ton
6
3,185,000
3,004,000
3,706,000
The market share of Helsinki, %
Helsingfors marknadsandel, %
2010
2009
2008
Share of cargo containers, TEU
Andel av lastcontainrarna, TEU
33
33
28
Share of cargo containers, transit excluded, TEU
Andel av lastcontainrarna utan transito, TEU
43
40
38
Share of empty containers
Andel av tomma containrar
33
31
19
Share of all containers, TEU
Andel av alla containrar, TEU
33
32
26
Metric tons
Ton
31
32
30
Rubber-wheeled traffic / Gummihjulstrafiken
Truck and trailer traffic
Långtradar- och
släpvagnstrafiken
Change / Förändring %
2010 / 2009
Trucks, number of
2010
2009
2008
Långtradare, st.
2
290,000
235,000
259,000
Trailers, number of
Släpvagnar, st.
3
192,000
186,000
243,000
Vans, etc., with cargo
Paketbilar och dylika fordon med last
13
9,000
11,000
14,000
Total number of trucks and trailers
Långtradare och släpvagnar totalt
13
491,000
432,000
516,000
Total vehicle cargo, in metric tons
Last i fordon, ton
19
6,191,000
5,231,000
6,527,000
The market share of Helsinki, %
Helsingfors marknadsandel, %
2010
2009
2008
Trucks, number of
Långtradare, st.
57
55
53
Trailers, number of
Släpvagnar, st.
56
57
58
Total number of
Totalt, st.
57
56
55
Metric tons
Ton
51
50
50
Vehicles, number of
Bilimport, bilar, st.
2010
2009
2008
New vehicles
Nya bilar
27,294
16,864
26,543
Transit vehicles
Transitobilar
Total
Totalt
9,754
549
9,423
28,048
17,413
35,966
Vehicles are transported to both the Finnish and the Russian markets via the Port of Helsinki. After the decline in the previous year, the number of imported vehicles turned to the increase.
Via Helsingfors hamn förs bilar både till den finländska och den ryska marknaden. Bilimporten ökade åter efter fjolårets nedgång.
Destinations of unitized cargo traffic
Enhetslasttrafikens avgångs- och bestämmelseländer
Change / Förändring %
2010 / 2009
2010
2009
2008
Tyskland
9
3,583,000
3,303,000
4,530,000
31
2,712,000
2,065,000
2,460,000
9
795,000
732,000
780,000
17
700,000
604,000
600,000
Metric tons, by country
Ton, land
Germany
Estonia
Estland
The Netherlands
Nederländerna
Sweden
Sverige
Belgium
Belgien
-1
590,000
604,000
720,000
Poland
Polen
11
463,000
417,000
620,000
Denmark
Danmark
3
390,000
379,000
500,000
UK
Storbritannien
3
382,000
370 000
500,000
Russia
Ryssland
61
58,000
36,000
60,000
Spain
Spanien
140
108,000
45,000
34,000
Others
Övriga
-9
30,000
20,000
23,000
Total
Totalt
14
9,809,000
8,575,000
10,857,000
30
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
Profile of unitized cargo traffic
Enhetslasttrafikens profil
Imports
Import
25 %
65 %
10 %
Raw materials and production inputs
Råvaror och produktionsförnödenheter
Investments goods
Investeringsgods
Consumer goods
Konsumtionsvaror
Exports
Export
Unitized cargo by method of shipment – shares of total amount
Enhetslastat gods per transportform – andelar av hela mängden
4 %
15 %
5 %
30 %
30 %
35 %
73 %
20 %
Forest industry
Skogsindustri
Metal and metal goods industry
Metall- och metallmanufakturindustri
Machines and equipment
Maskiner och apparater
Electronics and electrical goods industry
Elektronik- och elindustri
Foodstuffs, chemicals and other industries
Livsmedels-, kemi- och annan industri
33 %
27 %
Ro-ro ships / Rorofartyg
Container ships / Containerfartyg
28 %
Trucks / Långtradare
Trailers / Släpvagnar
Containers / Containrar
Other/ Övriga
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
31
Liner traffic connections of the Port of Helsinki
Helsingfors hamns linjetrafikförbindelser
Ro-ro ships
Rorofartyg
Altogether 48 departures a week
Totalt 48 avgångar per vecka
Departures per week
Avgångar per vecka
Finnlines
Travemünde
8
Gdynia–Rostock–Gdynia
3
Hull–Helsinki / Helsingfors–Saint Petersburg
2
Århus–Helsinki / Helsingfors
3
Amsterdam
2
Antwerpen
2
Immingham
2
Halmstad
2
Bilbao–Antwerp–Helsinki / Helsingfors
–Saint Petersburg
1
Market shares of total traffic at Finnish ports, %
Marknadsandelar av trafiken i Finlands
hamnar, %
80
60
40
20
0
Eckerö Line
Tallinn
11
HelOx Line
Oxelösund
Powerline
Travemünde
Navirail
Tallinn
Superfast*
Rostock (*no traffic at the beginning of the year /
*ingen trafik under årets första del)
Container ships
Containerfartyg
Altogether 14 departures a week
Totalt 14 avgångar per vecka
CMA-CGM
Hamburg
1
Containerships
Århus, Gdansk, Ghent, Hamburg, Klaipeda,
Saint Petersburg, Riga, Rotterdam, Sheerness,
Teesport
3
Maersk Line
Gdansk–Helsinki / Helsingfors–Kotka
1
MSC
Hamina–Helsinki / Helsingfors–Antwerp
1
3
1
10
2006 200720082009 2010
Unitized cargo / Enhetslastat gods
Containers TEU / ntainrar, TEU
Rubber-wheeled traffic / Gummihjulsenheter
Passengers / Passagerare
4
Departures per week
Avgångar per vecka
Bulk cargo traffic, millions of metric tons
Bulkgodstrafiken, mn ton
1,5
1,0
0,5
Saint Petersburg–Helsinki / Helsingfors–Rotterdam
1
TeamLines
Tallinn / Kotka–Helsinki / Helsingfors–
Bremerhaven–Hamburg
1
Unifeeder
Helsinki / Helsingfors–Hamburg–Bremerhaven
2
Coastal traffic / Kusttrafiken
Helsinki / Helsingfors–Zeebrugge
1
Foreign traffic / Utländsk trafik
Helsinki / Helsingfors–Rotterdam
1
Tallinna–Klaipeda–Esbjerg–Rotterdam–Antwerpen–Immingham
2
Tschudilines
Passenger and car ferries
Passagerar- och bilfärjor
Altogether 79 departures a week
Totalt 79 avgångar per vecka
Eckerö Line
Tallinn
Tallink Silja
Stockholm
Departures per week
Avgångar per vecka
13
7
Tallinn
Viking Line
0
2006 200720082009 2010
Unitized cargo by harbour
– shares of total amount
Enhetslastat gods per hamndel
– andelar av hela mängden
12 %
39
Stockholm
7
Tallinn
14 %
13
Liner traffic to Europe 2010 / Linjetrafiken till Europa 2010
Oulu
Kuopio
Jyväskylä
Rauma
Stockholm
HELSINKI Hamina
Turku
Hanko
Göteborg
Kotka
Tallinn
Wallhamn
Halmstad
Malmö
Hull
Immingham
Bremerhaven
Zeebrugge
Hamburg Rostock
Amsterdam
Rotterdam
Antwerpen
Ghent
PORT OF HELSINKI
Klaipeda
Travemünde
Tilbry
32
Riga
Aarhus
Teesport
Annual report 2010
Gdynia
Gdansk
74 %
Tampere
Saint Petersburg
South Harbour / Södra hamnen
West Harbour / Västra hamnen
Vuosaari / Nordsjö
Bulk cargo traffic
Bulkgodstrafiken
Change / Förändring %
2010 / 2009
Foreign, metric tons
Utländsk, ton
Imports
Import
Coal
Stenkol
Oil products
Oljeprodukter
Others
Övriga
Imports, total
Import totalt
Exports
Export
Oil products
Oljeprodukter
Others
Övriga
Exports, total
Export totalt
Foreign bulk traffic, total
Utländsk bulktrafik totalt
Coastal traffic
Kusttrafiken
2010
2009
2008
Imports
Import
55,000
62,000
139,000
Oil
Olja
30,000
41,000
10,000
Other
Övrigt
25,000
30,000
129,000
Exports
Export
35,000
6,000
30,000
Coastal traffic, total
Kusttrafiken totalt
17
90,000
77,000
169,000
Bulk traffic, total
Bulktrafiken totalt
-6
1,127,000
1,197,000
989,000
-28
-8
Change / Förändring %
2010 / 2009
2010
2009
2008
792,000
812,000
722,000
4,000
294,000
94,000
1,106 000
1,106,000
816,000
237,000
10,000
2,000
1,000
4,000
239,000
11,000
2,000
1,033,000
1,117,000
820,000
Cargo traffic by harbour
Godstrafiken per hamndel
1,000 metric tons
1 000 ton
Unitized cargo
Enhetslastat gods
Bulk cargo, foreign
Utl. bulkgods
Vuosaari
Nordsjö
West Harbour
Västra hamnen
South Harbour
Södra hamnen
7,278
(13 %)
1,391
(20 %)
1,131
(14 %)
5
285
(-29 %)
Coastal traffic
Kusttrafiken
Sörnäinen
Sörnäs
Laajasalo
Degerö
504
(23 %)
243
(-6 %)
53
30
(-36 %)
Total
Totalt
7,284
(13 %)
1,728
(9 %)
1,131
(14 %)
Passengers
Passagerare
332
(17 %)
4,876
(11 %)
4,550
(5 %)
289
(-4 %)
53
(-10 %)
Cruise pass.
Kryssningsresenärer
504
(23 %)
273
(-23 %)
(Percentual change compared to the previous year is indicated in parentheses.)
(Inom parentes anges förändringen från det föregående året i procent.)
Cargo units by harbour
Storenheter per hamndel
The year 2010
År 2010
Vuosaari
Nordsjö
West Harbour
Västra hamnen
South Harbour
Södra hamnen
Containers, TEU
Containrar, TEU
393,000
(9 %)
–
–
393,000
(9 %)
Trucks and trailers, number of
Långtradare och släpvagnar, st.
278,000
(14 %)
122,000
(16 %)
91,000
(7 %)
491,000
(13 %)
Yhteensä
(Percentual change compared to the previous year is indicated in parentheses.)
(Inom parentes anges förändringen från det föregående året i procent.)
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
33
New record in passenger traffic
Nytt rekord i passagerartrafiken
Passenger traffic – liner traffic,
million passengers
Passagerartrafiken – linjetrafiken,
mn passagerare
10,0
Change /
Förändring %
2010 / 2009
2010
2009
2008
Stockholm
–
2,350,000
2,355,000
2,329,000
Other destinations in Sweden
Sverige, övriga
-7
17,000
18,000
17,000
Tallinn
9
6,967,000
6,381,000
6,284,000
Saint Petersburg
–
154,000
-
7,000
21
171,000
141,000
131,000
Liner traffic
Linjetrafiken
7,5
5,0
2,5
0
Passenger traffic
Passagerartrafiken
2006 200720082009 2010
Viro / Estland
Ruotsi / Sverige
Saksa / Tyskland
Muut / Övriga
Passenger traffic by terminal,
million passengers
Passagerartrafiken per terminal, mn
passagerare
5
Travemünde
Rostock
-15
81,000
97,000
133,000
Riga
-54
2,000
3,000
2,000
Gdynia
54
24,000
15,000
6
9
9,765,000
9,011,000
8,902,000
Change /
Förändring %
2010 / 2009
Passenger cars
Personbilar
Buses
Bussar
2
101,700
5,200
Total number of passengers
Passagerare totalt
Vehicles transported by passengers
Antalet bilar som passagerare
fört med sig
4
3
Stockholm
2
Tallinn
17
935,200
24,600
1
Travemünde
20
43,500
400
0
Rostock
3
21,700
300
16
1,111,100
31,800
20062007200820092010
Olympic Terminal
Olympiaterminalen
Makasiini Terminal
Magasinterminalen
Total / Totalt
Katajanokka Terminal
Skatuddens terminal
West Terminal
Västra terminalen
Kanava Terminal
Hansa Terminal
KanalterminalenHansaterminalen
Cruise passengers
Kryssningsresenärer
International cruise passengers
Internationella kryssningsresenärer
34
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
Change /
Förändring %
2010 / 2009
2010
2009
2008
-5
344,000
360,000
360,000
Ship traffic
Fartygstrafiken
Cruise ship traffic on the Baltic Sea,
calls by ships
Kryssningsfartygsanlöp på Östersjön
400
300
200
100
0
20062007200820092010
Saint Petersburg
Stockholm
Copenhagen
Köpenhamn
Helsinki
Helsingfors
Tallinn
Vessel types and calls
Fartygstyper och -anlöp
2010
2009
2008
Ro-ro vessels
Rorofartyg
2,052
2,206
2,610
Container vessels
Containerfartyg
765
898
1,050
Passenger ships
Passagerarfärjor
4,092
3,930
3,770
Express ships
Snabbfartyg
1,083
1,215
2,360
Other passenger vessels
Övriga passagerarfartyg
31
34
40
Cruise ships
Kryssningsfartyg
248
264
270
Dry bulk carriers
Torrlastfartyg
56
77
90
Tank ships
Tankfartyg
33
44
40
Others
Övriga
86
72
220
Total
Totalt
8,446
8,740
10,462
Cruise passengers on the Baltic Sea
Kryssningsresenärer på Östersjön
600 000
Change /
Förändring %
2010 / 2009
2010
2009
2008
Foreign traffic / Utlandstrafik
-5
7,286
7,678
9,294
Coastal traffic / Kusttrafik
10
1,163
1,061
1,165
Vessels, total / Fartyg totalt
-3
8,448
8,739
10,459
Vessels, number of
Fartyg, st.
400 000
200 000
0
20062007200820092010
Saint Petersburg
Stockholm
Copenhagen
Köpenhamn
Helsinki
Helsingfors
Tallinn
International cruise traffic in Helsinki
Helsingfors internationella kryssningstrafik
400
400 000
300
300 000
200
200 000
0
Saint Petersburg
154,000
Tallinn6,967,000
Stockholm2,350,000
Gdynia24,000
Rostock81,000
Travemünde171,000
Liner traffic, total
Linjetrafiken totalt
9 769 000
0
Maarianhamina /
Maarienhamn
20062007200820092010
Calls by ships
Fartygsanlöp
Passengers
Passagerare
Helsinki /Helsingfors
12 000
120
10 000
100
8 000
80
6 000
60
4 000
40
2 000
20
Travemünde
Saint Petersburg
Tallinn
Stockholm
Vessel traffic
Fartygstrafiken
Gdynia
Rostock
0
0
Passenger traffic by destination / Passagerartrafiken per resmål
2006 200720082009 2010
Pcs
St.
Million nt
Mn nt
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
35
Board and organization
Organisation och direktion
Directors of the Port of Helsinki from left / Helsingfors Hamns direktörer, från vänster:
Kari Noroviita, Jukka Kallio, Heikki Lampinen, Heikki Nissinen, Tauno Sieranoja & Aarno Ahti.
Board and organisation
The Port of Helsinki
Presenters
The Port of Helsinki operates within the
operational sector respective to Mayor
Jussi Pajunen.
The Port of Helsinki and its Board
are responsible for the harbour activities of the City of Helsinki. The Board
convened 13 sessions in 2010. Eve
Tuomala, Office Manager, acted as the
Secretary of the Board.
Managing Director Heikki Nissinen,
Director Heikki Lampinen, Financial
Director Tauno Sieranoja, Director Kari
Noroviita, Technical Director Aarno Ahti
and Harbour Master Jukka Kallio.
Harbour Lawyer Tero Leponiemi
and Communications Manager Eeva
Hietanen also participate in board
meetings.
Board
Chair
Mikko Kortelainen (NCP)
Personal deputy member
Jukka Kyröhonka
(National Coalition Party)
Vice Chair
Olli Aalto (Green League)
Jari Kallioniemi (GL)
Members
Michael B. Berner (NCP)
Hilkka Laitinen (NCP)
Tina Taivaloja (NCP)
Terhi Kauti (NCP)
Ritva Laitinen (GL)
Marjatta Donner (GL)
Ulla-Maija Rajakangas
(Social Democratic Party of Finland)
Jape Lovén
(SDPF)
Laura Kolbe (Centre Party)
Jukka Ihanus (CP)
Markus Kalliola (Christian Democrats)
Paula Pennanen-Aitta (CD)
Olli Salin (Communist Party of Finland)
Hannele Salava (CPF)
Representative of the City Board
Kimmo Helistö
Deputy Representative
Elina Moisio
36
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
Organisation
City Council
City Board
Harbour Board
Managing Director
Heikki Nissinen
Passenger
Harbours
Director
Heikki Lampinen
Vuosaari
Harbour Centre
Director
Kari Noroviita
H.O.
Recources
Administration
and Finance
Financial Director
Tauno Sieranoja
Security and
Environment
Harbour Master
Jukka Kallio
Technics
Technical Director
Aarno Ahti
Board upper row from left / Direktionen, övre raden från vänster: Michael B. Berner, Tina Taivaloja, Kimmo Helistö, Ritva Laitinen & Olli Salin.
Bottom row from left / Nedre raden från vänster: Laura Kolbe, Markus Kalliola, Mikko Kortelainen, Olli Aalto & Ulla-Maija Rajakangas.
Direktion och organisation
Organisation
Stadsfullmäktige
Stadsstyrelsen
Direktionen för Helsingfors Hamn
Hamndirektör
Heikki Nissinen
Passagerarhamnarna
Direktör
Heikki Lampinen
Nordsjö
hamncentrum
Direktör
Kari Noroviita
Ledningens
stöd
Förvaltning
och ekonomi
Ekonomidirektör
Tauno Sieranoja
Säkerhet
och miljö
Hamnkapten
Jukka Kallio
Teknik
Teknisk direktör
Aarno Ahti
Helsingfors Hamn
Föredragande
Helsingfors Hamn är verksam i överborgmästaren Jussi Pajunens verksamhetssektor.
Helsingfors Hamn och dess
direktion ansvarar för Helsingfors
stads hamnverksamhet. Direktionen
sammanträdde tretton gånger under
år 2010. Direktionens sekreterare är
byråchef Eve Tuomola.
Hamndirektör Heikki Nissinen, direktör
Heikki Lampinen, ekonomidirektör
Tauno Sieranoja, direktör Kari Noroviita,
teknisk direktör Aarno Ahti samt hamnkapten Jukka Kallio.
I direktionens sammanträden deltog
också hamnjurist Tero Leponiemi och
kommunikationschef Eeva Hietanen.
Direktion
Ordförande
Mikko Kortelainen (Saml.)
Personlig suppleant
Jukka Kyröhonka (Saml.)
Vice ordförande
Olli Aalto (De gröna)
Jari Kallioniemi (De gröna)
Medlem
Michael B. Berner (Saml.)
Hilkka Laitinen (Saml.)
Tina Taivaloja (Saml.)
Terhi Kauti (Saml.)
Ritva Laitinen (De gröna)
Marjatta Donner (De gröna)
Ulla-Maija Rajakangas (SDP)
Jape Lovén (SDP)
Laura Kolbe (C)
Jukka Ihanus (C)
Markus Kalliola (KD)
Paula Pennanen-Aitta (KD)
Olli Salin (FKP)
Hannele Salava (FKP)
Stadsstyrelsens företrädare
Kimmo Helistö
Vice företrädare
Elina Moisio
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
37
Events during the year
The Port of Helsinki participated
in exhibitions and events as well
as organizing public events
■■ O
n 20 May, the European
Maritime Day was celebrated at
the South Harbour Pakkahuone
Quay for the third time, with the
theme The measure of a man See you at the Harbour!
■■ O
n 12 June, the Helsinki Day
was celebrated in Vuosaari, at
the Horisontti viewpoint and on
the isthmus next to the noise
barrier. The programme included a
barbecue, accordion music and an
onshore angling competition.
■■ The 269th Helsinki Baltic Herring
Fair was organized at the Market
Square on 3–9 October.
■■ L
ogistics 2010, Helsinki, Wanha
Satama (20 April 2010)
■■ T
ransRussia 2010, Moscow
(27–30 April 2010)
■■ R
ORO 2010, Bremen
(18–20 May 2010)
■■ P
ower Truck Show, Alahärmä
(6–7 August 2010)
■■ S
ubcontracting Trade Fair 2010
and The Port of Helsinki Logistics
Afternoon Seminar, Tampere
(21–23 September 2010)
Sponsoring
Olympic sailor Tapio Nirkko
38
PORT OF HELSINKI
Annual report 2010
Changes in the port’s ship
connections
■■ In January, Finnlines opened
a new connection to the Port
of Gothenburg, with a further
connection to the Port of Bilbao.
■■ In January, Containerships
started operating to the Port of
Sheerness, replacing the Port of
Tilbury.
■■ S
t. Peter Line began passenger
traffic between the Ports of
Helsinki and Saint Petersburg.
■■ In May, Power Line started
operating between the Ports of
Helsinki and Travemünde.
■■ F
innlines expanded its line to
Bilbao, Antwerp and Helsinki with
the Port of Saint Petersburg.
■■ In October, Maersk Line launched
traffic between Helsinki and
Gdansk with its own vessel.
■■ In October, Finnlines opened
a new line between the Ports
of Hull, Helsinki and Saint
Petersburg.
■■ S
uperfast vessels took a break
from their operation from the end
of December to April. The vessels
operate between the Ports of
Helsinki and Rostock.
■■ In January 2011, HelOx Line
launched a new ro-ro connection
between the Ports of Helsinki and
Oxelösund.
The Port of Helsinki received an
ESPO Award for Best City Cooperation in Europe
ESPO (European Sea Ports Organisation) is a joint lobbying organization
for ports, and its members include
almost all European ports through
their own national organizations.
The purpose of the ESPO competition is to encourage innovative
projects that increase the integration
of ports into cities and the surrounding society. The award was granted
for the first time in 2009.
In explaining the reasons
for granting the award, John B
Richardson, Chairman of the Jury,
stated: ”We especially appreciated
the will of the Port of Helsinki to
maintain port activities in the city
centre and therefore to support
Helsinki’s identity as a seaside city.
Furthermore, the jury was impressed
by the various measures that make
harbour operations a sustainable
part of urban environment. These
included investments in harbour
electricity, waste reception services,
and other measures aiming to minimize environmental effects.
Händelser under årets lopp
Helsingfors Hamn med på mässor,
evenemang och i arrangerandet
av publikevenemang
■■ Europeiska Havets dag firades
för tredje gången 20 maj på
Packhuskajen i Södra hamnen
med temat Träffas i hamnen.
■■ Helsingforsdagen 12 juni
firades på utsiktsplatsen
Horisonten i Nordsjö och på
näsen invid bullermuren. På
programmet fanns korvgrillning,
dragspelsmusik och metetävling.
Förändringar i hamnens
fartygsförbindelser
■■ F
innlines öppnade i januari en
ny förbindelse till Göteborgs
hamn, varifrån det finns en vidare
förbindelse till Bilbao hamn.
■■ C
ontainerships började i januari
trafikera till Sheerness hamn i
stället för Tilbury hamn.
■■ S
t. Peter Line inledde
passagerartrafiken mellan
Helsingfors och S:t Petersburgs
hamnar.
■■ Den i ordningen 269:e
Strömmingsmarknaden ordnades
på Salutorget 3–9 oktober.
■■ P
ower Line inledde i maj
trafiken mellan Helsingfors och
Travemünde hamnar.
■■ Logistics 2010, Helsingfors,
Gamla Hamnen (20 april 2010)
■■ F
innlines utvidgade linjen BilbaoAntwerpen-Helsingfors till S:t
Petersburgs hamn.
■■ TransRussia 2010, Moskva (27–30
april 2010)
■■ RORO 2010, Bremen (18–20 maj
2010)
■■ Power Truck Show, Alahärmä (6–7
augusti 2010)
■■ Underleverantörsmässan
Alihankinta 2010 och Eftermiddags
logistikseminariet, Tammerfors
(21–23 september 2010)
Sponsring
Olympiaseglaren Tapio Nirkko
■■ M
aersk Line inledde i oktober
trafiken med sitt eget fartyg
mellan Helsingfors och Gdańsk.
■■ F
innlines öppnade i oktober en ny
linje mellan Hull, Helsingfors och
S:t Petersburgs hamnar.
■■ S
uperfast-fartygen har uppehåll i
trafiken från slutet av december
till april. Fartygen trafikerar linjen
mellan Helsingfors och Rostock
hamnar.
Helsingfors Hamn tilldelades
ESPO-priset för det bästa stadssamarbetet i Europa
ESPO (European Sea Ports Organisation) är hamnarnas gemensamma
intresseorganisation, där nästan alla
europeiska hamnar är medlemmar via
sina egna nationella organisationer.
Syftet med ESPO-tävlingen är att
uppmuntra till innovativa projekt, som
bidrar till hamnarnas integration med
städerna och det omgivande samhället. Priset delades ut första gången
år 2009.
Juryns ordförande John B.
Richardson konstaterade att segern
speciellt motiverades av Helsingfors
Hamns vilja att upprätthålla hamnverksamheten i stadens centrum och
därigenom stödja Helsingfors maritima identitet. Dessutom imponerades juryn av de olika åtgärderna
som har gjort hamnverksamheten till
en hållbar del av stadsmiljön. Dessa
är bland annat investeringar i hamnel,
avfallsmottagning och andra funktioner som minskar miljöpåverkningarna.
■■ H
elOx Line införde i januari 2011
en ny roroförbindelse mellan
Helsingfors och Oxelösund
hamnar.
Årsberättelse 2010
HELSINGFORS HAMN
39
Port of Helsinki / Helsingfors Hamn
Olympiaranta / Olympiastranden 3
P.O. Box / PB 800
FI-00099 Helsinki / Helsingfors
Tel. /Tfn +358 9 310 1621
Fax +358 9 310 33802
www.portofhelsinki.fi
port.helsinki@hel.fi