SEMESTER

Transcription

SEMESTER

l l l Nr 3 – juli 2012
Peter Lindquist på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning:
Vår uppgift är
att rädda liv
SEMESTER
• Dags att gå ner i varv, tips från hälsovetare
• UD-jouren – där resande svenskar söker hjälp
• Alkohollinjen ger stöd per telefon
Rapport från SRATs förbundsmöte | Presentation av nya förbundsstyrelsen
Viktigt att vara med i facket även vid föräldraledighet | Fringisar och tryggisar
3
INNEHÅLL
Rapport från SRATs
förbundsmöte...............................................4
Den nya förbundsstyrelsen
presenterar sig..............................................6
Sacos ordförande Göran Arrius:
Som att leda ett mini-Sverige.............9
10
Peter Lindqvist, Sjöfartsverkets
sjö- och flygräddning: Viktigt med
allmänhetens förtroende....................10
I varje nummer:
Facklig trygghet viktig under
föräldraledigheten..................................12
Ledare............................................................. 3
14
Koppla ner – koppla av........................14
Små bekymmer och stora
katastrofer när resande svenskar
söker UD-hjälp...........................................16
Arbetsrätt.................................................. 24
Student....................................................... 27
Krönika........................................................ 29
Alkohollinjen ger stöd
per telefon....................................................22
Från fringisar till tryggisar...................25
Fråga & Svar............................................. 21
Aktuellt från föreningarna.............. 30
16
Korsord........................................................ 32
Det handlar
om stort
och smått
hos UDjouren
4
SRAT har genomfört sitt
förbundsmöte och valt
ny förbundsstyrelse
SRATs kansli
Förbundsdirektör
Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65
elisabeth.mohlkert@srat.se
Bitr. förbundsdirektör
Ingvar Eriksson, 08-442 44 64
ingvar.eriksson@srat.se
Informatör/redaktör
Marie Norell, 08-442 44 77
marie.norell@srat.se
2
SRAT-informationen nr 3 • 2012
Redovisningsansvarig
Kajsa Korsgren, 08-442 44 62
kajsa.korsgren@srat.se
Förbundsjurist
Sophie Silverryd, 08-442 44 74
sophie.silverryd@srat.se
Ombudsmän
Anders Berndt, 08-442 44 70
anders.berndt@srat.se
Martin Berndtsson, 08-442 44 67
martin.berndtsson@srat.se
Mats Eriksson, 08-442 44 81
mats.eriksson@srat.se
Ann Garö, 08-442 44 79
ann.garo@srat.se
Linda Lekander, 08-442 44 78
linda.lekander@srat.se
Maria Yngvesson, 08-442 44 61
maria.yngvesson@srat.se
Ledare
Utmanande och rolig
höst i sikte
Årets förbundsmöte bjöd, som vanligt, både på
skratt, eftertanke och ny energi – och framför allt på
kloka beslut. Eftersmaken av de här dagarna är god och
starten på den nya treårsperiod som nu har inletts
känns väldigt bra. Vi har haft givande, kloka och
kreativa diskussioner om hur arbetet inom SRAT ska
fortgå, och hur vi med gemensamma krafter ska göra
SRAT till ett ännu starkare förbund. En viktig
ingrediens i den uppgiften är att förstärka den goda
spiral som det innebär att både förtroendevalda på olika
nivåer och medlemmar delar med sig av åsikter och
kunskap. Att vi lär av och stöttar varandra, helt enkelt.
Alla ni som deltog under de här försommardagarna
är värda en eloge och ett stort tack för era insatser! Jag
vill förstås också ta tillfället i akt att önska ledamöterna
i den nya styrelsen varmt lycka till under de kommande
åren. Det ska bli spännande att arbeta tillsammans med
er. Jag är övertygad om att ni kommer att ställas inför
en hel del svåra uppgifter, men också att det är en
givande tid som väntar er – såväl på ett professionellt
som fackligt och personligt plan.
Veckan efter midsommar inleddes årets avtalsrörelse
på den statliga sektorn. För SRATs statligt anställda
medlemmar – är det den första avtalsrörelsen sedan
Saco-S träffade tillsvidareavtal med Arbetsgivarverket.
Tanken med tillsvidareavtal är att lönebildningen är och
ska vara en ständigt pågående process, att det arbetet
ska pågå kontinuerligt och inte störas av centrala
förhandlingar vid förutbestämda tidpunkter. Det
innebär bland annat att årets förhandlingar sker under
fredsplikt – och det ska bli spännande att se hur det
påverkar våra möjligheter att få gehör för olika frågor.
Vi lär få anledning att återkomma till det under hösten,
både i de här spalterna och på annat sätt.
Saco-S har också lämnat in ett yrkande om att
träffa kollektivavtal för studentmedarbetare. Syftet är
underlätta en anställning med ”för studierna relevanta
uppgifter” parallellt med studierna, och därmed göra
det lättare att få arbetslivserfarenhet redan under
studietiden. Yrkandet gäller alltså inte arbete under
ferier eller studieuppehåll, utan vid sidan av studierna.
En tanke är en överenskommelse om ramtid, som
IT-samordnare/medlemsregister
Susanne Rönngren, 08-442 44 72
susanne.ronngren@srat.se
Assistent/medlemsregister/vaktmästeri
Marie Samuels, 08-442 44 71
marie.samuels@srat.se
reglerar hur många timmar den studerande/medarbetaren vill arbeta i veckan och på vilken studienivå man
ska befinna sig för att kunna anställas som studentmedarbetare. Från fackligt håll är vi alltså inställda på att
diskutera både omfattning och villkor.
Det här är en viktig fråga, framför allt för våra
studerandemedlemmar. Men ett sådant avtal skulle
kunna också erbjuda en win-win-situation. Staten får ta
del av studenternas engagemang, kunskap och
nyfikenhet och samtidigt en möjlighet att visa upp en
bra arbetsmarknad för unga akademiker. För de
studerande underlättas kontakter med tänkbara
arbetsgivare samtidigt som nya insikter kan göra valet
av fortsatt studieinriktning och framtida arbetsplats
enklare.
Det här är några av de ingredienser som kommer att
finnas med i höstens arbete. Redan nu ser jag att vi
kommer att ha en hel del att göra – och det ser jag fram
emot. För visst är det precis som Stefan Einhorn
uttryckte det i sin uppskattade föreläsning under
förbundsmötet; att man inte alls, som det gamla
talesättet säger, ska gå när det är som roligast! Att vara
på plats och ha kul är ett bättre uttryck för framtidstro
– och det är precis vad fackligt arbete bygger på.
Men innan vi fördjupar oss i höstens utmaningar
hoppas jag förstås att ni alla får en riktigt skön sommar
och att ni också kan unna er stunder för att göra –
ingenting.
Telefon
Vx 08-442 44 60
Fax 08-442 44 80
E-post
kansli@srat.se
Webbplats
www.srat.se
Post
Box 1419
111 84 Stockholm
Vi inom Saco-S vill
göra det lättare
för studenter att få
arbetslivserfarenhet redan under
studietiden.
Elisabeth Mohlkert
förbundsdirektör
SRAT-informationen
ges ut av SRAT som är
ett av 22 förbund inom
Sveriges akademikers
centralorganisation,
Saco. SRAT-informationen distribueras till alla
medlemmar i förbundet.
Ansvarig utgivare
Elisabeth Mohlkert
Redaktör
Marie Norell
Layout
Marie Norell
foto
Ledarbild
Torbjörn Zadig
Omslag
Anna Rehnberg
Tryckeri
AWJ Tryck AB, Nyköping
Upplaga
13.450 ex
Utgivning 2012
Nr 1
v.10
Nr 2
v.19
Nr 3
v.28
Nr 4
v.41
Nr 5
v.50
Annonsstopp fyra veckor
före utgivning.
Annonspriser
Fyrfärg
Helsida (180x262)
16.500 kr
Halvsida (180x130)
8.500 kr
Kvartssida (87x130)
4.500 kr
Annonsbokning
marie.norell@srat.se
Tidningen är momsbefriad.
Besök
Malmskillnadsgatan 48, 5 tr
Öppettider
Sep–apr 8:00–16:30
Maj–aug 8:00–15:45
Lunch 11:30–12:30
Växeltider fredagar
Sep–apr 8:00–16:00
Maj–aug 8:00–15:30
3
Tandhygienisterna Ewa Nyström, Lena Bäckdahl och
Kristina Svensson lyssnar uppmärksamt.
SRATs förbundsmöte 2012
Ett framgångsrikt förbund
Text: Marie Norell Foto: Denny Lorentzen och Marie Norell
Fredagen den 8 juni 2012 höll SRAT
förbundsmöte på ett försommarvackert
Skepparholmen ute på Värmdö. Förbundsmötet är SRATs högsta beslutande organ som
sammanträder vart tredje år. Förbundsmötet
beslutar bland annat om budget, medlemsavgifter, stadgar och vilken förbundsstyrelse vi
ska ha under de kommande tre åren.
Inledande anföranden
Dagen inleddes med ett inledningsanförande
av förbundsordförande Anitha Wijkström, i
vilket hon bland annat nämnde förbundets
goda medlemstillströmning, välskötta
ekonomi, framgångar i förhandlingsverksamheten och det fortsatta arbetet med att stärka
SRATs varumärke genom att bland annat ta
fram ett antal frågor att fokusera på i
framtiden.
Därefter talade Sacos ordförande Göran
Arrius om Anitha Wijkströms viktiga roll i
Sacos styrelse, om SRATs styrka trots sin
litenhet och om några av de områden där
Saco, tillsammans med förbunden, fortsätter
att arbeta vidare; chefer, Saco LöneSök och
egenföretagare.
Förbundsmötet inleds
Till mötesordförande valdes Åsa Rundquist,
4
SRATs förbundsordförande Anitha
Wijkström håller sitt inledningstal.
Socialstyrelsens SRAT-förening, med
pensionerade SRAT-ombudsmannen
Nils-Bertil Rosén som ersättare. Till
mötessekreterare valdes förbundsjurist Sophie
Silverryd med biträdande förbundsdirektör
Ingvar Eriksson som ersättare.
Motioner
Två motioner hade inkommit, i den ena
föreslog Audionomerna att biträdande
Sacos ordförande Göran Arrius talade om
några av de områden där Saco verkar.
förbundsdirektör Ingvar Eriksson utses till
hedersmedlem i samband med sin pension
och i den andra föreslog SRAT Arbetsmarknad att förbundet inför en tandvårdsförsäkring som medlemsförmån. Den första
motionen bifölls och den andra avslogs med
motiveringen att marknaden redan erbjuder
abonnemangstandvård som tillgodoser
behovet för medlemmarna. Dessutom skulle
premien för försäkringen bli orimligt hög.
Propositioner
Tre propositioner fanns på dagordningen:
• Ändringar i förbundsstadgan
• Medlemsavgifter och fondavsättning.
Budget 2013-2015
• Regler för nedsättning av medlemsavgiften
Samtliga propositioner bifölls av förbundsmötet, vilket i korthet innebär att SRATs
förbundsstadga är förändrad från och med
den 9 juni 2012 (finns på hemsidan att ladda
ner), att medlemsavgiften är oförändrad och
att styrelsen fick befogenhet att omdisponera
budgeten eller höja/sänka avgiften under
förbundsmötesperioden. Reglerna om
nedsättning av medlemsavgiften för
exempelvis studenter, passiva (pensionärer,
sjukersättning med flera), arbetssökande och
nyutexaminerade är oförändrade.
Ny förbundsstyrelse
Valberedningen, med Åsa Rundquist som
sammankallande, hade som vanligt gjort ett
grundligt jobb och deras förslag till ny
förbundsstyrelse bifölls enhälligt.
Anitha Wijkström omvaldes som
förbundsordförande och som ledamöter
valdes: Ann-Marie Andela (nyval), Ola
Blomqvist, Hans Fotmeijer, Bengt-Gunnar
Herrström, Ingela Jägestrand, Anders
Jansson, Roger Larsson, Andreas Lövdahl,
Camilla Robertsson (nyval), Patrik Wikand
(nyval).
Styrelsen presenterar sig på nästa
uppslag.
Avgående ledamöter
Fyra ledamöter avgick i samband med
förbundsmötet; Ronny Andersson som varit
med i förbundsstyrelsen sedan 2000, Reza
Zarenoe som varit med sedan 2003 samt
Lena Andersson och Jonas Norling som har
varit ledamöter under en förbundsmötesperiod. Anitha Wijkström tackade samtliga för
den tid de varit med och allt de bidragit med
under åren.
Stort kramkalas. Förbundsordförande Anitha Wijkström tackar av de avgående ledamöterna Lena Andersson, Jonas Norling, Reza Zarenoe och Ronny Andersson.
Föreläsning
Förutom sedvanliga förhandlingar fick vi
också – tack vare vår samarbetspartner
SalusAnsvar – nöjet att lyssna till professor
Stefan Einhorn som höll en mycket
inspirerande och rolig föreläsning om
”Snällhet, klokhet – ord på vägen”.
Han konstaterade att vi ljuger flera
gånger om dagen och att de vanligaste
lögnerna är:
1) Tack jag mår bra
2) Jag ringer dig.
3) Roligt att träffa dig.
Dagen genomfördes under trevliga former
och i positiv anda. Nu fortsätter vårt arbete
med att vara ett starkt och framgångsrikt
förbund. n n n
Stefan Einhorn föreläste inspirerande om snällhet och klokhet.
5
SRATs nya förbundsstyrelse
presenterar sig
Anitha Wijkström
Leg. tandhygienist
Sveriges Tandhygienistförening, STHF
anitha.wijkström@srat.se
Du har blivit omvald igen, hur känns det?
– Det är så fantastiskt roligt! Jag är oerhört stolt och hedrad
över att än en gång fått förtroendet att leda förbundets
arbete, säger Anitha Wijkström.
1) Ett urval.... Lokalt och centralt för Sveriges Tandhygienistförening,
bland annat ordförande fram till 2008. SRATs styrelse sedan 1987,
ordförande sedan 1997. Ledamot i Sacos styrelse, ledamot och numera
vice ordförande i AkademikerAlliansens representantskap. Ersättare i
Europafacket, ledamot i Nordens Fackliga samorganisation.
2) Professionalism, kvalitet och service.
3) Se till att löneavtalen tillämpas på avsett vis. Verka för att våra medlemmars
utbildning, kunskap och kompetens tas tillvara fullt ut i yrkeslivet. Arbeta för
att det skapas karriärvägar för samtliga SRATs yrkesgrupper. Mer resurser till
vårdforskning och bättre villkor för doktorander. Rekrytering och rekryteringsbefrämjande åtgärder kommer att vara prioriterade områden. Fortsätta
utveckla innehållet i ett SRAT-medlemskap. SRAT ska finnas representerade i
alla de sammanhang som är relevanta för förbundet och för våra föreningar.
4) Unga människor vill också vara delaktiga och känna att de har möjlighet att
påverka. Vi ska informera om hur ett modernt fackförbund fungerar, att vi är
ett kollektiv med individfokus. Vi ska bättre beskriva nyttan av ett medlemskap. Berätta om vikten av kollektivavtal. Vi ska befinna oss där unga
människor finns, ”ansikte mot ansikte”. Vi ska beskriva hur vi arbetar
integrerat med yrkes- och fackliga frågor. Vi ska ha koll på specifika verksamheter och frågor som direkt berör unga människor. Vi ska fortsätta att utveckla
medlemsservicen. Vi ska vara väldigt tydliga och tala om att vi är duktiga på
det vi gör!
SRAT-informationen ställde några frågor till förbundsstyrelsen.
1) Facklig bakgrund i korthet.
2) Vilka tre värdeord kopplar du till
SRAT?
3) Vilka frågor är det viktigt för SRAT
att driva under de närmaste åren?
4) Hur ska SRAT bli ännu mer attraktivt
för nya medlemmar?
6
nde
rdföra
e
1:e vic
ndso
förbu
Anders Jansson
Arbetsförmedlare, Arbetsförmedl.
SRAT Arbetsmarknad
nde
rdföra
undso
e förb
2:e vic
Bengt-Gunnar Herrström
Kansliråd, Regeringskansliet
Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF
bengt-gunnar.herrstrom@foreign.
ministry.se
anders.jansson@arbetsformedlingen.se
1) Förste vice förbundsordförande i
SRAT, ordförande SRAT Arbetsmarknad, ledamot Saco-S representantskap samt ledamot Saco-S
Arbetsförmedlingen
l) Andre vice förbundsordförande i
SRAT, ledamot Saco-S representantskap. Heltidsarbetande ordförande i
Regeringskansliets Saco-S-förening.
Medlem i styrelsen för UPF.
2) Trygghet, närhet och kompetens
3) Utbildning och kompetens måste
löna sig! En avgörande drivkraft i
morgondagens samhälle då pensionsavgångarna under många år är
större än nytillträden på arbetsmarknaden. Att skapa ett hållbart
arbetsliv! Arbetsmiljöfrågorna måste komma i fokus då det förväntas
att vi skall kunna förvärvsarbeta längre upp i åldern. Pensionsåldern
måste vara individuell.
2) Nära (den enskilde medlemmen), professionellt och samarbetsinriktat.
3) Medlemsvärvning, arbetsmiljö och mångfald.
4) Genom att vi driver de frågor som medlemmarna uppfattar som
relevanta, prioriterade och intressanta i deras vardag på arbetet.
4) SRAT skall jobba för att stärka individen genom ökade möjligheter
till individuella lösningar, inom ramen för ett kollektivavtal. Synliggöra
våra medlemsgrupper och den unika kompetens de besitter. SRAT är
ett attraktivt förbund redan idag men det gäller att fortsätta att
utvecklas mot morgondagens krav och förväntningar.
l
Nyva
Ann-Marie Andela
Leg. audionom, Västra Götalandsregionen
Audionomerna
ann-marie.andela@vgregion.se
1) Fackligt aktiv inom Kommunal
1975 till 1986. Medlem och aktiv
inom SRAT Audionomerna sedan
2001. Styrelsen för Audionomerna
sedan 2000, varav fyra år som
ordförande.
förtroende.
Ola Blomqvist
Flygtekniker, SAS
Svensk Flygteknikerförening
ola.blomqvist@flygtekniker.se
2) Professionalism, kompetens och
3) Lönefrågorna och att löneavtalen används och tillämpas som avsett.
Medlemsrekryteringen. Öka medvetenheten om vikten av kollektivavtal.
4) God kontakt med utbildningsorterna. Vara lyhörda för de ungas
behov och åsikter, skapa förtroende för hur vi arbetar med både
fackliga och med yrkesinriktade frågor. Vara ”moderna” i vårt sätt att
arbeta och nå ut.
Hans Fotmeijer
Kartograf, Sjöfartsverket
SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket
hans.fotmeijer@sjofartsverket.se
1) Ordförande SRAT Sjöfartsverket,
ordförande Saco Sjöfartsverket och
ledamot SRAT förbundsstyrelse.
2) Kompetens, ansvar och service.
3) Lönefrågor, jämställdhet och
kollektivavtal. SRAT ska jobba med
alla frågor som är viktiga för våra
medlemmar.
4) SRAT ska fortsatt arbeta för att vara ett modernt förbund som ligger
i framkant och får unga som gamla att välja just oss.
1) Lokal förtroendevald sedan
1994. Centrala SFF-uppdrag sedan
1997. Ordförande sedan 2004.
Ledamot i SRATs förbundsstyrelse
sedan 2009. Dessförinnan
suppleant. Centralt förhandlingsansvarig för flygteknikerna inom
förbundet. Vice ordförande i
Aircraft Engineers International sedan 2007.
2) Nära, öppet och flexibelt.
3) Kvalitet på utbildning och hög status för medlemsgrupperna inom
förbundet. Verka för en hög facklig medvetenhet och kompetens inom
förbundet genom information, utbildning och rekrytering.
4) Ständigt utvärdera nya möjligheter att stärka medlemsnyttan genom
service, försäkringar och annat.
Ingela Jägestrand
Leg tandhygienist, Praktikertjänst
Sveriges Tandhygienistförening,
STHF
ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se
1) Vice ordförande i STHF, ledamot
i SRATs förbundsstyrelse
2) Stöd, service och trygghet.
3) Lönebildning, utbildning,
jämställdhet och arbetsmiljö.
4) Genom att möta och stödja
medlemmarna på deras villkor och efter deras behov.
Presentationen fortsätter på nästa sida »
7
Roger Larsson
Anställd inom Posten Logistik AB
SRAT-Posten
roger.l.larsson@posten.se
Andreas Lövdahl
Effektivitetskonsult, Eget företag
HälsoAkademikerna
ordforande@halsoakademikerna.se
1) Heltidsfacklig inom Saco-Posten
("paraply" för samtliga akademikerförbund inom Postkoncernen)
sedan 2001. Ordförande för
SRAT-Posten sedan föreningen
bildades år 2006.
1)15 år inom HälsoAkademikerna
och 12 år som ordförande. SRATs
förbundsstyrelse sedan 2000.
Lokalt/centralt fackligt- och
skyddsombudsarbete på Migrationsverket 1997-2005, bland annat
ordförande i Saco-S-föreningen.
2) Kompetens, engagemang och
medlemsnytta.
3) Kollektivavtal – slå vakt om den svenska modellen, lönefrågor,
utbildningsfrågor – det måste löna att utbilda sig.
4) Delta i den "offentliga" debatten rörande våra yrkesförbund, synas
på arbetsmarknadsmässor och andra publika evenemang, fortsätta
arbeta för yrkeslegitimeringar.
l
Nyva
Camilla Robertsson
Civil tjänsteman, Försvarsmakten
SRATs allmänna sektion, SRAT-A
camilla.robertsson@mil.se
3) Utöver det viktiga vanliga arbetet med att jobba för medlemmarnas
ställning på arbetsmarknaden, löner, kollektivavtal samt arbetsmiljö,
tycker jag det är viktigt att vi hittar nya yrkesgrupper och startar nya
föreningar samt utökar det interna samarbetet mellan föreningarna och
mellan föreningar/förbund.
4) Bättre studentverksamhet. Utökat stöd till karriärutveckling (via
bland annat karriärcoachning). Ökad service till egna företagare.
l
Nyva
1) Fackligt aktiv sedan 1998 i Saci
HKV styrelse. 2003 Ordförande i
Saco Försvar och förhandlar för
akademiker i Försvarsmakten.
Ordförande i Saco HKV mars
2012.
4) Vi måste marknadsföra SRAT och alla fördelar det har att vara
medlem i förbundet med exempelvis inkomstförsäkring och
hälsoskydd.
2)Professionalism, storhet och
engagemang.
3) Små som stora, de som medlemmar tycker är viktiga, löner, statusfrågor, bra arbetsvillkor kan vara
några.
4) Att lyssna på alla medlemmar och visa engagemang och stöd.
Missa inte
medlemsutskick!
Värva en kollega
Hjälp oss att växa
och bli ännu starkare!
Anmäl din
e-postadress på
MIN SIDA på
www.srat.se
Du kanske har en kollega som är
intresserad av att bli medlem i SRAT
men inte gjort slag i saken?
Som tack får du som värvat, ett
presentkort på 500 kronor/värvad
medlem att använda på Bokus.
Information om kampanjen finns på
www.srat.se/varva_kollega
8
Patrik Wikand
Sjökapten/lots, Sjöfartsverket
Lotsförbundet
patrik.wikand@sjofartsverket.se
1) Styrelseledamot i fem och ett
halvt år i Lotsförbundet, senaste året
som ordförande. Styrelseledamot i
ett år i dåvarande Sjöbefälsförbundet.
2) Gemenskap, trygghet och
lagarbete
3) Verka för att förbättra tryggheten i arbetslivet för våra medlemmar,
särskilt för ungdomar. Det är viktigt att lagar och avtal efterlevs annars
är det risk för att medlemmar blir negativt behandlade på arbetsplatsen. Ge stöd åt medlemmar i olika situationer i arbetslivet och verka
för individers karriärutveckling genom exempelvis coachning.
2) Expert på experter, flexibelt och spetskompetens.
Kampanjen pågår under 2012
Göran Arrius första år som Sacoordförande:
Som att leda ett
mini-Sverige
Nu har Göran Arrius snart klarat av sitt första år som
Saco-ordförande. Han var inte direkt någon facklig
nybörjare när han valdes förra sommaren. Men skillnaden är ändå stor mellan ett, i alla fall jämförelsevis,
osynligt ordförandeskap i Jusek och det liv han nu
lever mitt i offentligheten och samhällsdebatten.
I uppdraget som Sacos främste ledare ingår, förutom att leda
styrelsearbetet och därigenom forma och driva politiken, också att
representera Saco i en rad olika sammanhang och att föra ut organisationens viktiga frågor i alla tänkbara sammanhang. Och spännvidden
mellan uppdragen är utan tvekan stor. I slutet av april tog Göran
Arrius till exempel över ordförandeklubban i den säkerhetspolitiska
organisationen Folk och försvar – ett uppdrag som han beskriver som
”oerhört hedrande, eftersom frågor om fred, frihet och demokrati i vid
mening idag är mer aktuella än någonsin”. Några veckor senare
närvarade han vid prinsessan Estelles dop.
Men uppdraget som Sacoordförande domineras förstås av den
omfattande uppgiften att driva akademikernas intressen i arbetsmarknads- och samhällspolitiska frågor. Det handlar om att initiera
förändringar och att följa utvecklingen på arbetsmarknaden, inom
utbildningsväsendet och inom den övriga välfärden. I det ingår
villkoren för studerande, både på högskolan och inom forskningen,
taket för a-kassan och skattepolitiken – för att ta några få exempel på
sådant som behandlas av Sacostyrelsen.
– Det är en stor trygghet att ha tillgång till så många kvalificerade
personer, både här på Sacokansliet och i förbunden, säger Göran
Arrius.
Lönespridning gynnar löneutveckling
Utbildning ska löna sig, också ekonomiskt. Det är ett av de krav som
Saco har drivit så länge organisationen har funnits. Men både vad
gäller lönenivåer och löneutveckling ser det väldigt olika ut för de olika
medlemsgrupperna.
– Det är rätt tydligt. Inom några förbund har man relativt låga
löner med tanke på utbildningens längd, medan andra har helt andra
löner. Och det finns ett tydligt samband mellan lönespridning, det vill
säga löneskillnader också inom de olika grupperna, och löneutveckling.
Redan tidigt under ordförandeskapet var Göran Arrius ute i
debatten och argumenterade för en ökad lönespridning. Men det är
definitivt inte ökade löneklyftor han är ute efter.
– Jag vill se en god löneutveckling under hela arbetslivet och för
alla grupper, säger han. Det är ett sätt att stimulera till studier,
prestationer och ansvar i arbetslivet, säger han. Det är bra för både
individen och samhället.
– I grunden handlar det naturligtvis om att den kunskap som finns
ska komma till nytta.
Det är, också utifrån en annan aspekt, en av de frågor som Göran
Arrius har drivit och fått uppmärksamhet kring under sitt första
ordförandeår – att den kompetens som invandrade akademiker har
inte tas tillvara.
– Det är ett enormt slöseri med resurser, säger han. Därför måste
det till en förändring. Och i en sådan ekvation finns bara vinnare – för
enskilda personer, för myndigheter och organisationer och för
samhällsekonomin i stort. Kostnaderna för att ge en enda jurist två och
ett halvt års kompletterade studier kombinerade med tuff utbildning i
svenska betalar sig redan efter två år. Det är ett tydligt exempel på att
vi med rätt åtgärder skulle kunna få tillgång till högskoleutbildade
personer.
Sacoordföranden vill också se en ökad rörlighet på arbetsmarknaden – både för att det skulle bidra till de enskildas kompetensutveckling och arbetsglädje och för att det stimulerar tillväxt och utveckling.
Men han tror inte att problemet bara ligger i Las.
– Det är inte så enkelt, säger han, utan det kan behövas helt andra
åtgärder. Förändringar i a-kassenivåerna kan till exempel göra att fler
blir benägna att ta risker och byta jobb. I dag är det mindre än fem
procent av medlemmarna i AEA, Akademikernas erkända a-kassa, som
skulle få 80 procent av lönen vid arbetslöshet. Det säger något.
Avskaffandet av den så kallade värnskatten, att de som tjänar över
en viss gräns betalar fem procent extra statlig skatt, har länge funnits
på Sacoagendan. Nu vill Göran Arrius gå vidare och se en större
förändring av skattesystemet.
– Det är dags för en översyn av hela skattesystemet, säger han. Det
har förändrats över tid, och det finns ett egenvärde i att skapa ett mer
lättförståeligt system. Jag tror att det kan bidra till ökad respekt för
skatterna och därmed till att minska svartjobben.
Spännande organisation
Redan när Göran Arrius blev vald på Sacokongressen förra sommaren
bestämde han sig för att prioritera möten på de olika förbundskanslierna. Nu har han besökt i princip alla förbund – också SRAT.
– Det har varit roligt, säger han. För att jag har blivit så fint
välkomnad av alla, förstås. Men också för att förbunden spänner över
hela arbetsmarknaden och därmed är som en miniatyr av Sverige. Det
är oerhört lärorikt.
SRAT beskriver han på motsvarande sätt – som en miniatyr av
Saco.
– Det är en spännande organisation, med så mycket kunskap om
skiftande yrkesområden. Det är klart att det är berikande!
– Det ligger en oerhörd styrka i kombinationen fackförbud/
yrkesorganisation, säger han. Den gör att medlemmarna känner sig
hemma på två sätt, och drar nytta av medlemskapet både i egenskap av
anställda och som yrkesföreträdare.
Nu hoppas Göran Arrius att allt fler chefer och egenföretagare ska
dra nytta av det kitt som professionerna utgör, och han ser framför sig
en ”smart samverkan” mellan förbunden i chefsfrågan.
De flesta av Sacos förbund fortsätter att öka sina medlemstal.
Under förra året ökade det totala antalet medlemmar med 16 000 och
Göran Arrius representerar idag drygt 630 000 akademiker. Men en
ganska stor andel av dem som ändå väljer att lämna facket finns i
åldersgrupperna runt 40 år. Ett antagande är att många av dem gör det
för att de har fått en chefstjänst eller för att de har startat eget företag.
Det är dem, och de ungefär 80 000 medlemmar som har F-skattesedel,
som Göran Arrius vill uppmärksamma på värdet av fackligt medlemskap – också för chefer och egna företagare.
Birgitta Jakobsson
Foto: Kalle Assbring
9
SRAT-medlemmen Peter Lindquist, Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning:
Viktigt med
allmänhetens
förtroende
De ser inte havet, men har ändå koll på det mesta av svensk sjöfart. Att
Sjöfartsverket leder även flygräddning blev känt efter olyckan med ett
Herculesplan i Kebnekaise, tidigare i år.
– Vår uppgift är att rädda liv. Då måste vi ha en teknik som håller i alla
väder, säger Peter Lindquist, teknisk samordnare och informationsansvarig
under olyckan.
Text: Carina H Ahnstedt Foto: Anna Rehnberg
10
» Peter Lindquist är också
pappa till webbdagboken:
Sjö- och flygräddning online. «
Olika element men många likheter. Sjöfartsverket sköter både flyg- och sjöräddning i Sverige. Peter Lindquist
är teknisk samordnare men jobbar också ibland som räddningsledare. Det var också lusten till att hitta tekniska
lösningar som ledde honom till att utveckla Sjöfartsverkets information och presshantering.
Teknik har alltid varit hans stora intresse. En gång var det hans
färdigheter att telegrafera och knacka morse som ledde honom till
Sjöbefälsskolan, och sedan vidare till ett jobb med sjöräddning.
– Jag anställdes som radiooperatör inom kustradion på Televerket,
som på den tiden hade en sjöräddningscentral. Det var fantastiskt
roligt att få min hobby som arbete, minns Peter Lindquist.
Så småningom utbildade han sig till sjöräddningsledare och jobbade
med det under 18 år, trots att hans erfarenhet till sjöss egentligen
begränsar sig till två månaders praktik under utbildningen.
– Det har gått bra. Så länge man har lite kunskap om styrbord och
babord, är det viktigast för en räddningsledare att vara en god
organisatör. Dessutom måste man visa stor lyhördhet för dem som
befinner sig i sjönöd och vara ödmjuk för deras kunskaper. De kan
göra bedömningar som är omöjliga att göra från ledningscentralen,
säger Peter Lindquist som numera har sin anställning på Sjöfartsverket
på Käringberget utanför Göteborg.
Härifrån leds all sjö- och flygräddning i Sverige i ett nära samarbete mellan Sjöfartsverket, Försvarsmakten och Kustbevakningen. Från
stora datorskärmar bevakas Sveriges farvatten och luftrum dygnet runt.
Hit kommer alla nödanrop – via radio eller SOS larmcentral – och
räddningsledarna sköter sedan arbetet med att lokalisera båtar eller
flygplan och organiserar räddningspersonalen.
De vanligaste incidenterna är fritidsbåtar som går på grund eller
sportflygplan som flyger vilse, men någon gång per år blir det skarpt
läge och flera liv står på spel. Det kan vara en passagerarbåt som
hamnat i hårt väder, skridskoåkare som kommit på drift på isflak, eller
som senast, ett militärplan som försvann i Kebnekaise i mars i år.
– Det var naturligtvis stor dramatik med omständigheter som är
väldigt ovanliga: hårt väder och ett stort sökområde i ett väglöst land.
Tyvärr kunde vi inte rädda liv den här gången utan fem döda kroppar
kunde senare identifieras, berättar Peter Linquist. Det var naturligtvis
sorgligt, men det fanns ingenting vi kunde ha gjort för att det skulle ha
slutat lyckligare eftersom det konstaterades att personerna omkom
omedelbart efter kraschen.
Peter Lindquists uppgift under den här olyckan var att sköta
information och presskontakter. En uppgift han har ägnat sig åt
mycket under de senaste åren och som också är en produkt av hans
stora teknikintresse.
– Jag såg att det fanns ett stort behov av att föra ut rätt information så snabbt som möjligt, utan att för den skull störa räddningsarbetet. Till en början hade vi inte ens ett pressnummer, utan folk ringde
direkt in till räddningsledarna som naturligtvis hade liten tid att svara.
Så småningom har han utvecklat mediekontakterna och tycker om
att kunna vara en förmedlande länk mellan medier och räddningsledarna. Han är också pappa till webbdagboken: Sjö- och flyräddning
on-line, där Sjöfartsverket dagligen rapporterar in vad som händer, lätt
tillgängligt för den som är intresserad.
– Vår relation till allmänheten bygger på förtroende. Därför är det
viktigt att också visa upp vårt arbete när det är som bäst. Dåliga
nyheter som dödsolyckor och haverier brukar sprida sig självt, men
eftersom vi jobbar mot ett stort kontaktnät med myndigheter,
organisationer och privatpersoner underlättar det om de har en så
rättvis bild av vårt arbete som möjligt, förklarar Peter Lindquist. Efter
olyckan i Kebnekaise har det exempelvis blivit allmänt känt att
Sjöfartsverket sköter även flygräddningen. n n n
SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket
Ordförande
Hans Fotmeijer
0708-19 10 83
Ansvarig ombudsman SRAT
Sophie Silverryd
08-442 44 74
Sophie.silverryd@srat.se
www.srat.se
11
12
Föräldraledig och missgynnad?
Facklig trygghet
viktig under
föräldraledigheten
Lagen är tydlig – arbetsgivaren ska behandla föräldralediga på precis samma sätt som andra anställda. Ändå
förekommer det att nyblivna pappor och mammor
missgynnas, just för att de är hemma med sina barn. Då
är det bra att veta att SRAT ger samma stöd under
föräldraledigheten som annars.
Text: Birgitta Jakobsson Foto: Colourbox och privat
En kvinna som nekades kompetensutbildning i slutet av graviditeten,
en annan som inte fick ett likvärdigt jobb efter föräldraledigheten och
en tredje som fick sämre lönepåslag för att den lönesättande chefen
tyckte att hon hade vabbat för mycket. Det är några av de ärenden som
rör brott mot Föräldraledighetslagen, och som har hamnat på
Diskrimineringsombudsmannens, DO, bord.
Enligt Föräldraledighetslagen ska den som är föräldraledig
behandlas precis som vilken annan anställd som helst. Nyblivna eller
vabbande pappor och mammor omfattas av arbetsrättsliga lagar och
regler på samma sätt och föräldralediga ska ingå i lönerevisionerna
precis som annars.
– Men allt fungerar inte alltid som det ska, konstaterar Linda
Lekander som är ombudsman på SRAT. Helt nyligen hade jag till
exempel ett samtal från en medlem som inte hade fått lönesamtal med
sin chef med motiveringen att hon var hemma med sitt nyfödda barn.
– Det händer naturligtvis olika saker på arbetsplatserna även under
den tid man är hemma med sina barn – allt från lönerevisioner till
omorganisationer. Och föräldralediga är inte mer skyddade i sina
anställningar än andra – bortsett från att uppsägningstiden inte får
börja räknas förrän man är tillbaka i tjänst. Den fackliga tillhörigheten
är alltså lika viktigt under föräldraledigheten som annars – och kanske
till och med ännu viktigare eftersom man inte är på plats.
Medlemskapet i SRAT fungerar som vanligt under föräldraledigheten, och det oavsett om man har en anställning eller är arbetssökande.
– Hör av er om ni får problem – eller om ni undrar över något! Vi
gör ingen skillnad mellan medlemmar som är hemma med sina barn
och andra, säger Linda Lekander. Hela vårt stödpaket, med hjälp i alla
frågor som kan tänkas uppstå i förhållande till arbetsplatsen, finns att
tillgå som vanligt. I det ingår naturligtvis frågor som direkt handlar om
missgynnande, men också hela den arbetsrättsliga delen och frågor som
rör lön och andra arbetsvillkor. Samma sak är det med andra medlemsförmåner, från lönerådgivning och jobbcoachning till medlemsförsäkringar.
Linda Lekander har nyligen kommit tillbaka till jobbet på SRATs
förbundskansli efter att ha varit hemma med dottern Elma, som nu
har hunnit bli drygt ett och ett halvt år. Under föräldraledigheten har
Linda Lekander och hennes dotter Elma.
hon varit och hälsat på sina arbetskamrater några gånger och hon har
varit med i några olika arrangemang.
– Det är viktigt att hålla arbetsrelationerna varma, och att se till att
vara ajour med vad som händer på jobbet. Och där har ju var och en
ett eget ansvar.
– Blöjbyten, sagor och kladdiga köksgolv efter smakportionerna
tar verkligen sin tid, säger hon. Men min erfarenhet är ändå att det
finns små stunder då man kan ägna sig åt egna tankar. Så för nyblivna
föräldrar kan tiden hemma också vara ett bra tillfälle att fundera på
hur man vill gå vidare i yrkeslivet. Även i sådana frågor är medlemmar
välkomna att höra av sig. Vi gör vårt bästa för att stötta och fungera
som goda samtalspartners och bollplank. n n n
13
Koppla ner
Koppla av
Om arbetslivet på kontoret var uppbyggt så att man kunde göra klart
en uppgift i taget och att det, först när man är klar, kommer en ny, så
skulle prioriteringar och planering inte behövas.
Men sådan är ju inte verkligheten. Medan jag skriver denna artikel
sitter några i ett möte någonstans och bestämmer saker som ger mig
nya arbetsuppgifter, andra arbetsuppgifter kommer in via e-post,
någon försöker ringa mig och så vidare.
Detta ställer krav på min förmåga att planera och prioritera.
Viktigt eller bråttom?
De flesta väljer oftast att jobba med de uppgifter som har kortast
deadline, det vill säga är mest bråttom.
Det absolut bästa du kan göra för att vrida om denna ständiga jakt
på klockan är att börja prioritera arbetsuppgifter i första hand utifrån
hur viktiga de är, och först efter det, dess deadline.
Vad är en viktig arbetsuppgift? För att veta det så måste du först
veta vilka dina huvudsakliga arbetsuppgifter är, vilka är målen du ska
jobba mot? Både långsiktigt (arbetsbeskrivning, årsplanering) och
kortsiktigt (tidsbegränsade projekt, månads-/veckoplanering).
När du har detta klart för dig uppskattar du hur mycket tid du
behöver lägga för att uppnå målen med dina huvudsakliga arbetsuppgifter. Dividera/dela sedan tiden i mindre beståndsdelar och lägg in i
kalendern.
Planeringstips
Se på din kalender ungefär som en bägare som ska fyllas med olika
saker. Det finns en klassiker där man ska försöka fylla en bägare med
stenar, grus, sand och vatten. Börjar man med vattnet så rinner
bägaren över när man börjar fylla dem med det andra, men gör man
tvärtom, det vill säga först lägger i stenarna och sedan gruset så kilar
gruset in sig mellan stenarna och så vidare.
14
När du gör din månads-/veckoplanering klar börja med att vika tid
till dina stora, viktiga arbetsuppgifter/mål (däribland den dagliga
administrationen av inkommande nya arbetsuppgifter samt tid för
oförutsedda händelser). Fyll sedan på med de mindre viktiga arbetsuppgifterna, möten, kurser och så vidare.
Börja dagen med en riktig surdeg, något du känner i magen att
detta ”borde jag gjort redan”, exempelvis ett jobbigt samtal, en tråkig
arbetsuppgift eller dylikt.
Glöm inte att ta till tid för att administrera dina nya inkommande
uppgifter (kommer löpande via e-post, telefon, kollegor, chefen, med
mera). Lämna även luft i din planering för oförutsedda händelser/
aktiviteter, det vill säga sådant som tar tid från allt du tänkt du skulle
göra. För de flesta äter dessa oförutsedda händelser upp en eller flera
timmar varje dag.
Du har säkert gått till jobbet på morgonen och tänkt att både det
ena och det andra ska göras. När du sedan går hem så är bara hälften
gjort, du har jobbat stenhårt hela dagen, men du kan inte riktigt sätta
fingret på vad du egentligen har gjort halva dagen. Det är oförutsedda
händelser – oplanerat arbete – som fyllt din dag. Dessa oförutsedda
uppgifter är ofta sådant du gjort för att andra ringt, skickat e-post eller
kommit till ditt skrivbord och frågat om din hjälp, gärna med
inledningen ”har du 10 minuter?”. Många gånger är dessa oförutsedda
arbetsuppgifter inte de arbetsuppgifter som du skulle prioriterat högst,
utan det är arbetsuppgifter som andra har bråttom med och därför
hjälper du dem och nedprioriterar de uppgifter du på morgonen tänkte
att du skulle göra idag.
Känner du igen dig? Många gör det och dessutom så ser de flesta
dagar och veckor ut så här.
Då är det inte konstigt att vi ser fram emot sommaren, då vi har
semester, men även då det oftast är lite lugnare på jobbet och man får
tid att jobba ikapp.
Varför är det lugnare på sommaren för de flesta? Jo det är för att en
massa andra människor har gått på semester och det gör att många av
dessa oförutsedda händelser – störningsmomenten – inte finns där. Du
kan oftare jobba med de saker du tänkt du skulle göra och oftare även
när du tänkt du skulle göra det.
Tänk om du skulle ha det så här hela arbetsåret?
Det är fullt möjligt, med en handfull konkreta förändringar i ditt sätt
att planera och prioritera samt med ett lite annat förhållningssätt
gällande skillnaden på att ge service och vara tillgänglig!
Tillgänglighet är att svara i telefonen, svara på e-post via mobilen
på kvällen/helgen, när du sitter i möten, medan du jobbar med ett
annat ärende etc. Att ge svaret ”ditt ärende är under behandling” är
inte service, det är tillgänglighet och rätt värdelös information, om
man ska vara ärlig.
Ge service är att ge kunden det den vill ha, det vill säga ett resultat!
Det är att göra klart ärendet!
För många så består arbetsåret av en massa spring mellan en massa
måsten, aktiviteter som många gånger är självvalda i stora drag, men
kanske inte alla sakerna som ofta kommer på köpet. Till exempel alla
småbarnsföräldrar som skjutsar till dagis/skola, träningar och så vidare.
Man blir stressad av allt som ska göras och inte minst av att man är
rädd för konsekvenserna om man missar något. Dessutom har vi höga
ambitioner med det mesta vi gör som ytterligare ökar stressen.
Stressen i sig är inte direkt skadlig, det är bristen på återhämtning
som är det farliga. Vi behöver dels löpande återhämtning, det som
kallas sömn varje dygn. Vi behöver också den återhämtning som en
sammanhållen längre tid (tre-fyra veckor) ger. Det som semestern är
till för.
För att få en bra återhämtning så följ dessa steg
1. Jobba bort surdegar och andra måsten
Ta ett papper och penna. Sätt dig ned i lugn och ro i några minuter.
Skriv ned alla irritationsmoment som dyker upp. Alla saker som känns
i magen.
Detta är de saker du behöver ta tag i innan semestern. Allt annat är
lågprioriterat.
Att ”ta tag i” behöver inte betyda att allt ska vara klart till 100
procent innan semestern, men försök naturligtvis att göra klart så
mycket som möjligt. Det du inte hinner göra klart ska du besluta om
du ska kasta, be om hjälp med eller planera in när det ska göras under
hösten.
Gör du detta så lämnar surdegen magen och hamnar i kalendern
eller papperskorgen.
2. Du har säkert en del positiva, roliga idéer/arbetsuppgifter som du
velat jobba med, men inte fått tid till i det dagliga bruset. Försök att
börja jobba med någon av dessa innan semestern. Det ger en positiv
känsla som du bär med dig in i semestern. Planera sedan in några
timmar per vecka till dessa arbetsuppgifter under de första veckorna
efter semestern. Det ger även det en positiv längtan tillbaka till jobbet.
3. Planerna in extra tid den första veckan efter semestern för att färska
upp minnet av vad du har att göra när du är tillbaka. En bra semester/
återhämtning ska helst göra att du nästan glömt vad det är du gör på
jobbet.
Planera även in tid för att gå igenom de nya uppgifter som
inkommit under din semester.
4. Första dagarna på semestern bör du lämna din bostad, gärna stanna
borta några dagar i sträck. Gör något aktivt som du verkligen längtat
efter: vandra, fiska, bada, cykla, teaterresa, träffa vänner, etc. Saker som
skapar lust men också hjälper dig att snabbt släppa jobbtankarna.
5. Tänk på att semestern är till för återhämtning, framför allt från alla
måsten. Planera därför inte in alltför många sommarprojekt där huset/
sommarstugan ska renoveras, målarkursen genomföras, ungarna på
fyra olika idrottsläger, släktkalas varje helg... Ha framför allt en lite
lägre ambition med sommarprojekten och en planering med mycket
luft i, så att du spontant kan åka och bada eller ligga i hängmattan
med en bok om du helt enkelt känner för det.
6. När du kommer tillbaka efter semestern så är det ett ytterst utmärkt
tillfälle att börja den nya vanan att faktiskt följa din planering. Börja
alltså första veckan med att till minst 99 procent följa den planering du
gjorde innan semestern.
Fortsätt sedan att avsluta varje vecka med att utvärdera veckan som
varit och planera veckan som kommer. Snart är du inne i nya rutiner
som gör dig både mer effektiv och mer utvilad.
Andreas Lövdahl
Konsult inom Time management
HälsoAkademikerna
– en del av SRAT
Ordförande
Andreas Lövdahl
0704-38 51 63
ordforande@halsoakademikerna.nu
www.halsoakademikerna.nu
Linda Lekandero
08-442 44 78
www.srat.se
15
Små bekymmer oc
när resande svensk
16
ch stora katastrofer
kar söker UD-hjälp
Det handlar om stort och smått. Samtalen
till utrikesdepartementets jourtelefoner rör
allt från stulna plånböcker och borttappade pass till sjukdom och tågluffande
tonåringar som inte hört av sig till föräldrarna. Nu inleds den första semesterperioden sedan den nya organisationen sjösattes i höstas – och de anställda räknar med
högtryck i telefonerna.
I höstas gjordes organisationen för Utrikesdepartementets, UD, jourberedskap om, som en följd av den utredning som gjordes efter
tsunamin, och för att effektivisera verksamheten efter neddragningarna
av antalet utlandsstationerade. Den nya ordningen innebär bland
annat att de konsulära jourfrågorna och vakthavandefunktionen
samlats i en enhet på departementet i Stockholm, och att man numera
också sköter ambassadernas joursamtal härifrån. Det är alltså hit
samtalen kopplas när någon ringer till en ambassad eller beskickning
utomlands under tider då det inte finns personal på plats där, på helger
och nätter till exempel.
När Louise Jorsell, Ann Nilsson och Gustav Dahlin beskriver sina
arbetsdagar, och nätter, handlar det om allt från relativt enkla problem,
som borttappade pass och försvunna plånböcker, till allvarligare
händelser som kräver akut läkarvård och hemtransport av avlidna. Det
är om sådana frågor, de konsulära, som de allra flesta samtal handlar
– att hjälpa svenskar som befinner sig utomlands och som har råkat illa
ut på olika sätt.
– Också till synes vardagliga problem blir mer påtagliga när man
befinner sig på resande fot, säger de.
17
t
Text: Birgitta Jakobsson
Foto: Colourbox och Denny Lorentzen
Gustav Dahlin, Ann Nilsson och Louise Jorsell arbetar på UD-jouren.
Påfrestande schema
UD-jouren bemannas dygnet runt, helg som vardag, enligt ett rullande
schema. För de anställda betyder det att arbetstiderna skiftar över hela
dygnet, från tidiga morgnar till sena kvällar – med de påfrestningar
och inskränkningar i privatlivet som det kan innebära.
– Vi som har varit med ett tag vet att det kräver att man lever lite
sundare och har lite extra disciplin, säger Louise Jorsell.
Schemat är också ett återkommande diskussionsämne på arbetsplatsen – precis som hela den nya organisationen. Men i höst, när man
har levt med den under ett år, är det dags för utvärdering och eventuell
omprövning av sådant som inte har hunnit sätta sig.
Reglerna för hur mycket stöd och vilken sorts hjälp UD ska bistå
med är relativt strikta. Louise Jorsell, Ann Nilsson, och Gustav Dahlin
säger att det finns tillfällen då de önskar att de kunde göra så mycket
mer.
– Ofta räcker det långt att lyssna och ge goda råd. Men ibland är
det svårare än annars, säger Ann Nilsson. När någon ringer från vissa
platser i Afrika, där det varken finns representation eller ordentligt
utbyggt mobilnät, till exempel.
Å andra sidan händer det också att de ställs inför orimliga krav –
och vid enstaka tillfällen också att de får en del lite udda frågor. Som
den från en korsordslösare som genast behövde veta vilket kvinnonamn
som står inristat över dörren på Arvfurstens palats (Sofia Albertina),
från den oroliga mamman som undrade om den hund som bet hennes
dotter kunde vara rabiessmittad eller från mannen som hade akut
behov av att få veta vilken dag höstens riksdagsarbete skulle starta.
– Det är förstås inte det vi ska ägna oss åt, men ibland blir man ju
nyfiken och tar reda på hur det förhåller sig, säger Ann Nilsson.
18
Den andra, idag mindre omfattande, delen av arbetet, vakthavandefunktionen, innebär att man tar emot, bedömer och vid behov
vidarebefordrar all den information som kommer in till UD under icke
kontorstid. Det händer att de behöver väcka upp ansvariga tjänstemän
för beslut, men det mesta klarar de av på telefon – oavsett om det
handlar om att ta kontakt med utländska myndigheter eller diplomater
i Stockholm.
Vitt skilda frågor
Det är totalt tio personer med olika bakgrund och i olika åldrar som
tjänstgör vid UD-jouren – alla välutbildade och många med lång
erfarenhet. Louise Jorsell och Ann Nilson, både SRAT-medlemmar, har
arbetat länge på UD, både på olika ambassader och på departementet
här hemma, medan Gustav Dahlén, som är jurist, tillhör den yngre
skaran. Men också han har hunnit med några kortare pass utomlands.
Louise Jorsell började arbeta på UD på sjuttiotalet, och förutom
27 år som vakthavande har hon också varit lokalanställd i Paris och
utlandsstationerad i Buenos Aires.
– Vi har en otrolig bredd i våra arbetsuppgifter, säger hon, och det
ställer stora krav på oss, samtidigt som det gör jobbet intressant. Och
så är det förstås roligt att jag nu har stor nytta av mina språkkunskaper
i tjänsten.
Ann Nilsson har varit med nästan lika länge. Hon började sin
UD-karriär 1983 och har arbetat som vakthavande sedan 1996. Också
hon har arbetat på flera ambassader, och fortfarande lämnar hon ibland
Sverige för att vikariera ute i världen under kortare perioder.
Bägge två konstaterar att de kunskaper de har skaffat sig under
åren, och de personliga erfarenheter av hur saker och ting fungerar
långt hemifrån, är värdefulla för att förstå och hantera de situationer de
får ta del av idag.
Viktigt att förbereda sig
Det ligger i jourarbetets natur att man inte följer ett ärende från början
till slut, utan att man lämnar över till dem som har ansvaret under
ordinarie arbetstid – och det ställer stora krav på både förberedelser
och rapportering. Har det hänt något under tidigare pass som behöver
följas upp? Är det någonting på gång ute i världen som kan påverka
svenska medborgare där? Pågår något jordskalv i områden där det finns
svenskar?
– När många är ute och reser kan det förstås inträffa saker, och
oftast vet vi vid vilka tillfällen det är, och vad som väntar. Som i julas,
med alla semesterresor till Thailand och under försommaren när
fotbolls-EM pågick, till exempel. Och nu väntar OS i London senare i
sommar... Eftersom det sammanfaller med semestertider räknar vi med
högtryck i verksamheten – och det för första gången i den nya
organisationen.
Nu råder Ann Nilsson, Louise Jorsell och Gustav Dahlin semesterresenärer att kontrollera sina pass och försäkringar och att ta reda vilka
regler som gäller i det land de ska åka till.
Vi har en otrolig bredd i våra arbetsuppgifter, säger Louise Jorsell.
– Men gör det i god tid innan ni åker, säger de. Om alla förberedde sig bättre inför resan skulle många bekymmer undvikas.
Utrikesdepartementets hemsida, och den nya satsningen Resklar, är en
bra informationskälla.
– Och när ni väl är på plats är det ett bra tips att alltid förvara pass
och pengar säkert och aldrig på samma ställe! n n n
Utrikesförvaltningens Personalförening,
UPF – en del av SRAT
Ordförande
Magnus Nordström
08-405 52 40
magnus.nordstrom@foreign.
ministry.se
Ofta räcker det långt att lyssna och
ge goda råd berättar Ann Nilsson.
Mats Eriksson
08-442 44 81
mats.eriksson@srat.se
www.srat.se
Ta reda vilka regler som gäller i det
land du ska åka till, råder Gustav
Dahlin.
UD Resklar
Utrikesdepartementets rese-app, ger dig aktuell
information och konkreta tips som kan göra din resa
trevligare.
I appen får du bland annat information om:
Ladda ner från Appstore eller Androidmarket.
Foto: UD
- läget i landet
- vad du kan få hjälp med
- var du kan få hjälp
- vad du bör göra vid kris i landet
- viktiga nummer
- hälsa och vaccinationer
- varningar
- vilka länder UD avråder från att resa till
19
Den 21 maj började Marie Samuels sin anställning som
assistent på SRATs kansli. Hon ersätter Catharina
Jansson som går vidare till nytt jobb. Marie är den som
på halvtid svarar på frågor om ditt medlemskap. Hon
arbetar dessutom halvtid för Sveriges Tandhygienistförening. Så här säger Marie om sin bakgrund:
– Jag är utbildad låg- och mellanstadielärare med
inriktning på språk och språkutveckling. Under de senaste
fem åren har jag dock arbetat som handläggare på
Akademikernas a-kassa, AEA. När möjligheten att arbeta
på SRAT dök upp kunde jag inte tacka nej till erbjudandet, då jag hade hört mycket gott om organisationen.
På fritiden tycker jag mycket om att träna på
Friskis&Svettis och jag försöker också springa en del.
Jag ser fram emot att arbeta på SRAT.
Vi hälsar Marie välkommen till SRATs kansli.
Pl
oc
ka
t
Marie – ny på kansliet
AFA Försäkring betalar tillbaka totalt 17,5 miljarder
kronor i premier för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna till arbetsgivare i privata näringslivet,
kommuner och landsting. Återbetalningen gäller
premier för åren 2007 och 2008.
Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS och AGS-KL ger
kompletterande ersättning om man har rätt till
sjukpenning eller sjukersättning/aktivitetsersättning
från Försäkringskassan och om man omfattas av
kollektivavtal.
Den 1 juli 2008 reformerades sjukförsäkringssystemet. Antalet personer som har beviljats sjukersättning
har därefter minskat avsevärt. Detta har medfört att
AFA Sjukförsäkring kan minska reserverna för framtida
utbetalningar vilket lett till avvecklingsvinster och en
förbättrad konsolidering i bolaget.
Efter att överenskommelse har träffats mellan
arbetsmarknadens parter så har AFA Försäkrings
styrelse beslutat att sänka och återbetala premier för
åren 2007 och 2008. Återbetalningen gäller främst
avtalsgruppsjukförsäkringen AGS och AGS-KL.
Dagens beslut innebär att 5,6 miljarder kronor
betalas tillbaka till arbetsgivare inom privat sektor
(avtalsområde LO-Svenskt Näringsliv), att 11,7
miljarder kronor betalas tillbaka till arbetsgivare inom
kommun- och landstingssektorn och att 292 miljoner
kronor betalas tillbaka till arbetsgivare inom kooperativa företag (avtalsområde KFO – LO).
Folkhälsodata
Nu introducerar Folkhälsoinstitutet en webb-baserad
FolkhälsoAtlas. Syftet är att ge användare en lättillgänglig visuell presentation av utvalda folkhälsodata som
redovisas på kommunnivå.
Källa: www.fhi.se
Marie Samuels, nyanställd på SRATs kansli.
Foto: Denny Lorentzen
Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag
att än en gång samordna en uppmärksamhetsvecka
kring matvanor och fysisk aktivitet. Veckan går under
namnet Ett friskare Sverige och är ett samverkansprojekt som syftar till att främja goda matvanor och fysisk
aktivitet hos allmänheten. Veckan genomförs vecka 42,
15–21 oktober 2012.
Källa: www.fhi.se/ettfriskaresverige
20
Skyddsombudsdagen
Saco arrangerar tillsammans med LO och TCO för
första gången skyddsombudens dag den 24 oktober.
I år är det 100 år sedan arbetstagarna fick lagstadgad rätt att utse skyddsombud. I samband med jubileet
inrättar LO, TCO och Saco en skyddsombudens dag
som ska firas varje år under EU:s arbetsmiljövecka.
Dagen är en del av mässan Gilla jobbet.
Alla skyddsombud, arbetsmiljöombud och fackliga
ombud får ett rabatterat pris till mässan, 500 kr/dag
(exkl. moms). Priset inkluderar inträde till mässan, alla
seminarier och självklart Skyddsombudens dag.
Läs mer i kalendariet på www.saco.se.
Edel Karlsson Håål,
ordförande i Saco-S.
Foto: Elis Hoffman
Mer jämställt i uttag av
föräldrapenningen
Skillnaden mellan mäns och kvinnors uttag av
föräldrapenningen fortsätter att minska, men den är
ändå fortfarande stor. Sammantaget tog kvinnorna ut
76,3 procent av det totala antalet utbetalda dagar och
männen 23,7 procent. Det visar Försäkringskassans
statistik för 2011 i en rapport som lämnats till
regeringen.
Källa: Försäkringskassan
Få koll med Kassakollen
Källa: AFA Försäkring
Ett friskare Sverige
Sacos ordförande Göran Arrius valdes i april till
ordförande för den säkerhetspolitiska organisationen
Folk & Försvar.
– Det känns oerhört hedrande att få det här
uppdraget. Frågor om fred, frihet och demokrati i dess
vidaste mening är idag mer aktuella än någonsin, säger
Göran Arrius.
Källa: Saco
Nytt verktyg
Marie Norell,
informatör
Återbetalning av sjukförsäkringspremier
Göran Arrius – ny ordförande i Folk & Försvar
Sacos ordförande
Göran Arrius: Foto: Kalle
Assbring
Försäkringskassan lanserar en ny tjänst, Kassakollen,
som preliminärt beräknar vad man kan få för ersättning
från socialförsäkringen om man blir sjuk, får barn eller
om man kan få bostadsbidrag.
Källa: Försäkringskassan
Avtalsrörelsen inom
staten igång
Saco-S lämnade den 26 juni in sina yrkanden inför
årets avtalsrörelse. Du hittar all information på Saco-S
webbplats.
Källa: saco-s.se
Nytt kollektivavtal för optiker
Fråga
Optikerutbildningen i Sverige gjordes om
i mitten av 1990-talet och de som tog
examen 1997 fick per automatik behörighet
att hantera kontaktlinser då det ingår i
utbildningen. Tidigare var det något man fick
gå en kompletterande utbildning för att få
behörighet att prova ut. I och med detta
gjordes en uppdelning av Sveriges legitimerade optiker mellan de som har och de som
saknar behörighet för kontaktlinser. Ur det
fackliga perspektivet så blev konsekvensen att
Handelsanställdas förbund tecknade
kollektivavtal för legitimerade optiker medan
SRAT tecknade avtal för legitimerade optiker
med kontaktlinsbehörighet.
SRAT och Svensk optikerförening
erbjuder medlemskap till båda grupperna
men har naturligtvis önskat att alla optiker
ska ha lika bra grundvillkor i sina anställningar. De olika avtalstillämpningarna har
också inneburit att grupperna har haft olika
turordningskretsar som kan få stora
konsekvenser vid neddragningar i verksamheten.
Därför är det glädjande att SRAT och
Handelsanställdas förbund har träffat en ny
Svar
SRAT samlar alla
optiker
FRÅGA: Jag
har fått nytt
jobb. Nu har
jag fått det
nya anställningsavtalet
för påseende.
De saker som
vi kommit
överens om
stämmer, till
exempel lön, anställningsdatum med
mera. Men mycket av texten är standardtexter som min nya arbetsgivare
säger står med på alla anställningsavtal. Är det något jag ska kontrollera?
överenskommelse där förbunden är överens
om att SRAT organiserar och tecknar avtal
för alla legitimerade optiker medan Handels
organiserar säljare, assistenter och liknande
yrkesgrupper.
Inrangeringen kommer att ske gradvis
under året i takt med att vi kopplar in vårt
avtal på de arbetsplatser där vi tidigare inte
haft det inkopplat. Exakt hur villkoren för
respektive arbetsplats ska förändras diskuteras
med Svensk Handel och om du som optiker
har frågor om just din arbetsplats kan du
kontakta oss för mer information.
Anders Berndt
ombudsman
Fakta kollektivavtalet
• Avtalsperioden är 2012-05-01 -2013-04-30
• Innehåller en lönerevision per 1 maj 2012.
• Lönesamtal ska hållas senast den 8 juni om
man inte lokalt kommit överens om annat.
Lokala förhandlingar ska vara avslutade
senast den 30 september 2012.
Tillväxt och sysselsättning
på Europafackets agenda
Europafackets styrelse, EFS, sammanträdde i Bryssel 5-6 juni 2012. Styrelsen består av drygt
150 fackliga ledamöter med olika möteskulturer och traditioner men som oftast är i stånd att
fatta enhälliga beslut även om det kan krävas många, långa och ibland tröttsamma diskussioner.
Från Saco deltog ordförande Göran Arrius, undertecknad som är ersättare för Sacos
ordförande i EFS styrelse samt avgående internationelle sekreteraren Åke Zettermark och den
tillträdande Åsa Ehinger Berling.
Mötet besöktes av EU kommissionär László Andor som är ansvarig för sysselsättning,
socialpolitik och inkludering. Det är intressant och värdefullt att höra hur olika ärenden
hanteras i generaldirektoratet och kommissionen och därtill även vad vi kan förvänta oss
framöver. Från Sveriges sida fick vi också möjlighet att rikta kritik mot att kommissionen i
rekommendationerna till medlemsstaterna lägger sig i den svenska lönebildningen.
En resolution om en ny social pakt i Europa diskuterades intensivt. Resolutionen ska
lanseras till EU-toppmötet den 23 juni. Viktiga frågor som fokuseras är tillväxt, sysselsättning
och levnads- och arbetsvillkor i hanteringen av den ekonomiska krisen. Resolutionen lägger även
grunden för en facklig kampanj som ska genomföras i hela Europa framöver.
Andra viktiga frågor på agendan var ett yttrande om kommissionens sysselsättningspaket,
tillämpningsdirektivet för utstationerade arbetare, vilken position Europafacket ska understödja
inför klimatmötet i Qatar och hur man ska få bättre könsbalans i företagsstyrelser.
Avslutningsvis framförde EFS generalsekreterare Bernadette Ségol ett uppskattande och
varmt tack till Åke Zettermark, som nu går i pension, för många års värdefulla insatser i det
europafackliga arbetet. Det tacket är Åke väl värd!
Anitha Wijkström,
förbundsordförande
&
SVAR: Grattis till nya jobbet! Anställningen regleras av flera lagar och ofta av
kollektivavtal, men det är viktigt att
anställningsavtal finns. Bra att du fått det
för påseende så du kan kontrollera det i
lugn och ro.
Har din arbetsgivare kollektivavtal?
Det ska stå vilket som gäller på ditt
anställningsavtal. Det är viktigt att det
står rätt kollektivavtal. Inom offentliga
sektorn är detta inget problem, alla
omfattas av respektive sektors kollektivavtal.
Är du privatanställd är det viktigt att
det står på ditt anställningsavtal vilket
kollektivavtal som gäller. Många arbetsgivare tillämpar flera kollektivavtal, så det
kan bli fel. Är det ett annat Sacoförbunds
kollektivavtal som står på ditt anställningsavtal är det kanske inte så stor
skillnad, men står det att det är ett
kollektivavtal som gäller för ett LO- eller
ett TCO-förbund kan det ge stora
skillnader. Är du tandhygienist och det
står att det är tandsköterskornas
kollektivavtal som gäller på ditt
anställningsavtal så är det fel. Det är även
fel att det står Handels om du jobbar
som optiker.
Har din arbetsgivare inte något
kollektivavtal är det lagarna som gäller,
annars måste detta stå i klarttext på ditt
anställningsavtal. Med ett kollektivavtal
följer även till exempel försäkringar,
tjänstepension.
Lagar och kollektivavtal kan ses som
en ”lägsta nivå”, så du kan alltid kommer
överens med din arbetsgivare om något
annat, men då är det särskilt viktigt att
detta står på anställningsavtalet. På vår
hemsida, www.srat.se, hittar du mer
information och mallar för anställningskontrakt, under vänstermarginalens ”Lön
& villkor” och ”Anställningsavtal”.
SRAT
08-442 44 60
kansli@srat.se
www.srat.se
21
När drickandet blir ett problem
Alkohollinjen ger
stöd per telefon
En minneslucka, en anhörig som har fått nog eller ett
barn som vänder ryggen till. Det är ofta en speciell
händelse som får en person att ringa till Alkohollinjen.
Och för de allra flesta är det första gången de talar med
någon om sina problem med alkohol. Det berättar
Ann-Louise Sirén, rådgivare på Alkohollinjen och
biträdande avdelningschef på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin inom Stockholms läns
sjukvårdsområde.
Det är lätt att föreställa sig hur tungt det kan kännas efter en
arbetsdag fylld av samtal om problem, ångest och skamkänslor. Ändå
är det inte så Ann-Louise Sirén känner det. Det är precis tvärtom.
– Jag älskar mitt jobb, säger hon. Och jag går för det mesta både
hit och härifrån med lätta steg.
Alkohollinjen, som drivs av Stockholms läns landsting, erbjuder
stöd till personer som inte har alltför omfattande problem, men som
ändå har behov av att tala om och förändra sina alkoholvanor.
Ann-Louise Sirén, som är hälsoakademiker och SRAT-medlem, var
med som rådgivare redan från starten för drygt fem år sedan. Här
arbetar hon, som en av två fast anställda, tillsammans med tolv
timanställda alkoholrådgivare. I dag ägnar hon hälften av sin arbetstid
åt samtal med dem som hör av sig hit, resten av tiden med ledningsuppgifter och med att utbilda rådgivare.
– Under de år som verksamheten har funnits har vi hela tiden
kunnat utveckla den, säger hon. Och vi har lärt oss otroligt mycket om
hur vi kan hjälpa dem som ringer att ta nästa steg.
Från förtvivlan till hopp
Grunden för att kunna förverkliga den vilja att hjälpa andra till bättre
hälsa, som Ann-Louise Sirén har haft sedan länge, fick hon vid
Gymnastik- och idrottshögskolans hälsopedagoglinje. Sedan dess har
hon fyllt på med specialkunskaper genom olika internutbildningar på
arbetstid – om samtalsmetoder för att motivera till förändring och för
att förebygga återfall till gamla oönskade mönster, till exempel, men
också om alkohol och anhörigperspektiv.
Det här är Alkohollinjen
Alkohollinjen erbjuder rådgivning, både till dem som funderar över sina
egna alkoholvanor och till deras anhöriga. All kontakt sker per telefon
och är kostnadsfri. Man kan vara anonym och tystnadsplikt råder. Bland
rådgivarna finns folkhälsovetare, hälsopedagoger, psykologer och
sjuksköterskor. Alla har utbildats för att arbeta med telefonrådgivning av
personer med alkoholproblem.
Alkohollinjen drivs av Stockholms läns landsting, som
också finansierar verksamheten tillsammans med Statens
Folkhälsoinstitut. Till Alkohollinjen kan man ringa, oavsett var man
bor i landet. Kontaktuppgifter och mer information, bland annat om
självhjälpsprogram, finns på www.vardguiden.se/alkohollinjen
22
» Vissa samtal är förstås
svårare än andra. «
Varje dag ringer ett tiotal personer till Alkohollinjen och samtalen
mellan dem och någon av alkoholrådgivarna brukar pågå mellan 30
och 40 minuter. Det tar ofta en liten stund att skapa lugn och
förtroende, men för det mesta lyckas man vända förtvivlan och
missmod till hopp under samtalets gång. Ann-Louise Sirén säger att
det till stor del beror just på den samtalsmetodik de använder.
– Det är en jättehäftig känsla, säger hon.
Här kan man prata fritt
Det är alldeles vanliga människor med normala jobb som ringer, men
med olika problem och frågor, förstås. En del av dem som ringer
hänvisar till bekymrade anhöriga och vill diskutera om de överhuvudtaget har några problem. Andra vill ha konkreta tips om hur de ska
förändra sina beteenden. Det brukar sluta med att de själva beskriver
ett sätt som kan passa dem, och inte sällan växer en insikt fram om att
det kan finnas en grundproblematik som behöver redas ut. Också det
är resultatet av de medvetna samtalen – att rådgivarna inte vill framstå
som experter som kan lösa problemen.
– De flesta av dem som ringer hit har aldrig pratat med någon om
sina alkoholvanor tidigare, berättar Ann-Louise Sirén. Här kan de vara
anonyma och prata fritt, vi fördömer inte – och vi använder aldrig
någonsin ordet alkoholist, som är så skuldbelagt och bidrar till att ge
en negativ stämpel. Och vi har lärt oss att man kan förstå en annan
person utan att ta över problemen och låta sig tyngas av dem.
– Vissa samtal är förstås svårare än andra. Men vi är alltid är minst
två rådgivare på plats och kan prata med varandra, för att problemen
inte ska ta fäste i oss.
Till Alkohollinjen ringer också en hel del anhöriga med frågor om
hur de ska bete sig. Om de kan tvinga någon att söka hjälp för sitt
drickande, till exempel. Eller om de måste låta bli att servera vin på
kalaset av hänsyn till en god vän med problem?
– Alla människor är ju olika, säger Ann-Louise Sirén. Det
avspeglar sig också i våra svar. Men generellt sett måste den som vill
ändra sina dryckesvanor ha egen motivation, och det vill vi bidra till.
Hon konstaterar också att alkoholen har fått en central plats i
många sammanhang i den sociala samvaron. I arbetslivet – som på
kick-offer, firmafester, sommar- och julluncher – lika väl som i
privatlivet. Och under semestrarna, när många uppskattar sill och
nubbe, rosévin i kvällningen och en grogg på verandan, blir det extra
tufft för många av dem som kämpar för att avstå.
– För en del kan det vara svårt att ändra de vanorna när det är dags
att återgå till vardagen. Man kan ju fundera på om det går att ha lika
trevligt på något annat sätt. Jag vet att det fungerar, för hemma hos oss
serveras aldrig alkohol när barnen är med. Det vet våra vänner och jag
tror att de flesta tycker att det är bra.
Nu införs en ny medlemsförmån
Karriärsamtal
Text och foto: Birgitta Jakobsson
Foto: Colourbox
SRAT kan med glädje informera om att vi nu erbjuder alla
våra yrkesverksamma medlemmar karriärsamtal som en
förmån i medlemskapet.
Tanken med samtalet är att
hitta en riktning eller starta
upp någon typ av förändring i
arbetslivet. Det kan exempelvis
handla om att ta ett nytt steg i
karriären, om att byta
arbetsuppgifter, om att byta
arbete eller att du nyligen har
lämnat studentlivet för att gå
in i arbetslivet.
Du kanske känner att du
vill ha en förändring i ditt
arbetsliv eller att du vill veta
vilken riktning ditt arbetsliv
ska ta men inte lyckats
identifiera hur förändringen
ska se ut och vilken väg du vill
gå. Tanken med karriärsamtalet
är att identifiera detta som
Anna Lundbohm Olsson och Ann-Louise Sirén
är rådgivare på Alkohollinjen.
Linda Lekander,
ombudsman
Inspirationsdagar
för kunskapsföretagare
Saco, tillsammans med SRAT och andra Sacoförbund, bjuder in till
inspirationsdagar för dig som är egen företagare eller funderar på
att bli. Seminarierna är kostnadsfria.
HälsoAkademikerna
– en del av SRAT
Ordförande
Andreas Lövdahl
0704-38 51 63
därefter ska främja en handling.
Karriärsamtalet genomförs
per telefon eller – vid önskemål
– under ett personligt möte på
SRATs kansli. Coachens roll är
att genom frågor driva fram
samtalet och få igång tankeprocesser som leder till att du
finner svar på vilken typ av
förändring och riktning i
arbetslivet du vill nå. Samtalet
pågår i cirka 30-60 minuter
och om ett uppföljningssamtal
önskas därefter planerar vi in
det efter första samtalet.
Om detta väcker intresse
och nyfikenhet gå in på www.
srat.se/karriar för mer
information.
Linda Lekander
08-442 44 78
www.srat.se
• 18 september 2012, Malmö
• 25 september 201, Göteborg
• 13 november 201, Stockholm
• 14 november 2012, Sundsvall
Mer information och anmälan på www.saco.se
23
Förhandlingar och några förändringar har genomförts i SRATs/
AkademikerAlliansens centrala kollektivavtal som gäller tillsvidare.
Förändringarna gäller from 1 april 2012 om inget annat anges.
Löneavtalet
Inga förändringar i själva avtalstexterna har gjorts utan processavtalet
fortsätter gälla tillsvidare med krav på lokal löneöversynsprocess en
gång per år i respektive kommun, landsting och region. Två projekt
ska genomföras i samarbete med SKL, Sveriges Kommuner och
Landsting, för att förbättra och utveckla tillämpningen av löneavtalet.
Det ena gäller lokalt löneöversynssamarbete bland AkademikerAlliansens förbund i kommunerna i Östergötlands och Södermanlands län
och det andra projektet ska se till att lyfta chefernas roll i löneöversynsprocessen.
Allmänna villkor, AB
Viktiga förändringar som genomförs:
• Ersättningarna för obekväm arbetstid, jour och beredskap med
flera höjs med 2,6 procent från och med den 1 september
2012.
• Ledighet med bibehållen lön ges nu för förstagångsbesök hos
läkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Arbetsgivaren kan också
bevilja sådan ledighet för andra besök inom hälso- och
sjukvården.
• Föräldrapenningtillägget kan nu delas upp på flera ledighetsperioder. Anmälan om föräldraledighet ska göras tre månader
innan planerad ledighet istället för tidigare två månader innan.
• Tidsbegränsade anställningar som är avsedda att pågå längre än
tre månader är möjliga att säga upp med en månads uppsägningstid.
• Från och med den 1 oktober 2012 ska anställningar som kombinerar allmän visstidsanställning och vikariat övergå till
tillsvidareanställning efter tre år.
Ann Garö
ombudsman
Varning för klausuler om
konkurrens och sekretess i
anställningskontrakt
Ibland händer det att arbetsgivaren vill föra in konkurrensklausuler
och sekretessklausuler i anställningskontraktet. När det inträffar måste
man noga läsa igenom klausulerna och rådfråga SRAT.
Konkurrensklausuler innebär att man efter det att anställningen
upphört är förbjuden att ta anställning hos en konkurrent eller själv
driva eget företag inom samma område. I praktiken innebär detta ett
yrkesförbud. Denna typ av klausuler fanns till en början mest för
anställda i ledande ställning på företaget med tillgång till affärshemligheter, till exempel marknadschefer och säljchefer. Med tiden har detta
spridit sig till övriga arbetstagare så att man nu ibland kan hitta dem i
anställningskontraktet till exempel hos en privatanställd tandhygienist.
Där hör dessa klausuler inte hemma! En konkurrensklausul kan vara
utformad så att man mellan sex och 12 månader efter sista anställningsdag inte får arbeta med konkurrerande verksamhet. En del
konkurrensklausuler gäller bara vid egen uppsägning, andra även vid
uppsägning på grund av arbetsbrist. För att man överhuvudtaget bör
24
skriva under en konkurrensklausul måste
den vara knuten till en ersättning, det vill
säga man får lön under den tid som man
har yrkesförbud.
Sekretessklausuler innebär att man är
skyldig att inte yppa något om arbetsgivarens verksamhet under och efter anställningen. Förutom att detta kan strida mot
den grundlagsskyddade yttrandefriheten så
har alla anställda redan en lojalitetsplikt
mot sin arbetsgivare som innebär att man
inte får säga vad som helst om arbetsgivarens verksamhet. Vissa yrkeskategorier har dessutom en lagstadgad
sekretesskyldighet. Således är en klausul som denna oftast mycket
onödig. Direkt farlig för den enskilde blir den när den är kopplad till
ett vite. I sekretessklausulen kan det stå att om man yppar något så får
man betala pengar, så kallat vite, till arbetsgivare. Det är oftast stora
summor det handlar om.
När man väl har skrivit under en konkurrensklausul eller en
sekretessklausul så är man bunden av den. Det enda sättet att komma
loss från den är att via tingsrätten få den upphävd som oskälig. Att
göra det kräver att man anlitar en advokat och om man förlorar i
tingsrätten får man betala även motpartens ombud. Det kan bli
mycket dyrt. Ännu dyrare kan det bli om anställningskontraktet
innehåller en hänvisning till skiljenämnd vilket är en sorts privat
domstol som blir ännu mycket dyrare. I praktiken innebär en klausul
om skiljenämnd att den enskilde arbetstagaren inte kan få sin sak
prövad.
SRAT rekommenderar att man inte skriver under konkurrensklausuler, sekretessklausuler och klausuler om skiljenämnd.
Arbets
§
Rätt
Förändringar i kollektivavtalet
för medlemmar anställda i
kommuner, landsting och
regioner
Sophie Silverryd,
förbundsjurist
Allt fler har lönesamtal:
Kvinnor tjänar mest på
att träffa chefen
Allt fler har lönesamtal. De som har det får högre lön än de som
inte har det. Särskilt om den samtalande chefen har mandat att
sätta lön. Det är en myt att kvinnor skulle förlora på individuell
lönesättning.
I ännu en studie visar Saco att kvinnor tjänar mer än män på
att ha lönesamtal.
I avtalsrörelsen riktas uppmärksamheten mot de centrala
förhandlingarna. Men när avtalen har träffats vidtar det egentliga
arbetet med att sätta lönerna. För många är det snart dags för
lönesamtal. Idag presenteras en ny studie från Saco om vad som
sker ute på arbetsplatserna i samband med lönerevisionen.
Sacoekonomerna Håkan Regner och Lena Granqvist har
studerat 160 000 akademikers lönebildning från 2010. Trenden
sedan undersökningarna började 2002 är tydlig. 74 procent uppger
att de haft lönesamtal, 2002 var motsvarande siffra 60 procent.
Sacos tidigare studier av lönesamtalen har visat att de gynnar
kvinnor, något som nu kan bekräftas igen. Män som haft lönesamtal hade i genomsnitt 0,6 procent högre lön 2010 än män som inte
haft det. Kvinnor som haft lönesamtal hade 1,9 procent högre lön.
Beräknad på en genomsnittslön på 37 000 kronor tjänade kvinnor
som haft lönesamtal cirka 8 000 kronor mer per år än kvinnor som
inte haft lönesamtal.
– Vi kan åter konstatera att lönesamtalet fungerar som ett
redskap för att lyfta fram kvinnorna. I lönesamtalet synliggörs
individen och på så sätt motverkar det statistisk diskriminering,
säger Lena Granqvist och Håkan Regner.
Källa: Saco
Från fringisar
till tryggisar
1980-talet var fringisarnas årtionde.
Under 90-talet började kringisarna
att växa fram. De anställda får hjälp
med det runt omkring som tar tid
från jobbet och fritiden, som till
exempel städhjälp och barnpassning. 00-talet kan beskrivas mer
som de individuella försäkringsförmånernas årtionde. Företagen ser
till sina anställdas väl och ve och
erbjuder dem tryggisar. Så sammanfattar Lena Granqvist på Saco
utvecklingen av akademikernas
löneförmåner.
Hon har skrivit en doktorsavhandling om
löneförmåner. Nu arbetar hon med lönebildningsfrågor på Saco.
– Lön blir alltmer komplext. Kontantlön
fångar inte in hela ersättningen och kan ge en
felaktig bild, speciellt mellan män och
kvinnor. Löneförmånerna kan vara anställningsrelaterade pensionsförsäkringar,
naturaförmåner i form av bland annat
tjänstebil och sedan finns prestationsbaserad
ersättning i form av bonus. Vilka typer av
förmåner arbetsgivaren erbjuder och vilka
arbetstagaren efterfrågar brukar också vara
konjunkturberoende, säger Lena Granqvist.
I en studie från 2009 av akademikernas
löneförmåner och bonus visar hon att det är
väsentlig högre andel av männen som har
dessa förmåner. För löneförmåner var det
10,3 procent av männen och 5,7 procent av
kvinnorna som hade det. Skillnaderna beror
till största del på att könen arbetar inom olika
yrken. Andelen akademikermän som hade
bonus var 11,7 procent och bland kvinnorna
5,2 procent. Här finns det oförklarade
skillnader mellan könen.
– Det är viktigt att studera hur löneförmåner och bonus utvecklas över tid, då
lönebildningen kommit att bli alltmer
decentraliserad och individualiserad. Avtalen
är för många akademiker utan centralt satta
siffror, och lönebildningen sker på lokal nivå,
många gånger direkt mellan chef och
medarbetare. Det här innebär också att
fackets roll förändras. Istället för att förhandla
för våra medlemmars räkning ska vi coacha
och rådge dem inför individuella lönesamtal,
säger Lena Granqvist.
I dag går det i princip ha
allt från IVF-behandling till
hundvakt som löneförmån.
För arbetsgivaren är det ett
sätt att bli mer attraktiv och
för löntagarna ger det i första
hand ökad trygghet. När
tilltron till välfärdssystemet
håller på att luckras upp söker
många extra trygghet. För
arbetsgivaren är sjukvårdsförsäkringar också ett sätt att
snabbare få tillbaka sina
anställda i tjänst. Ett annat
motiv för arbetsgivaren att
använda löneförmåner är att
de binder anställda närmare
företaget.
– Min avhandling
handlade om fringisar (eng.
fringe benefits), traditionella
löneförmåner som bil och
lunchförmån. Vi ser nu
alltfler kringisar växa fram.
– Förändringarna när det gäller förmåner och bonus
Det är tjänster för att få
ligger i linje med den trend vi ser i samhället i övrigt – bevardagen att gå ihop lättare.
toningen flyttas från kollektivet till individen, säger Lena
Nästa steg kan vara en
Granqvist. Hon har också skrivit Sacorapporten (www.
marknad för olika stödfunksaco.se) ”Inte bara lön” i ämnet. Foto: Peter Rosén.
tioner som hjälper folk att
former för hur arbetet organiseras. Vi får mer
välja i kölvattnet på det
projektstyrda organisationer, som kräver nya
individuella valsamhälle som skapats.
former av lönesystem. Därför måste
Personlig utveckling är också något som efterkollektivavtalen individanpassas mycket mer,
frågas. Vi ser redan idag arbetsgivare som
så att de tillåter ett flexibelt synsätt på löner
erbjuder sina anställda att arbeta ideellt eller
och förmåner, enligt Lena Granqvist.
som volontärer under arbetstid.
– Saco och Ledarna har kommit längst i
Det beror, enligt Lena Granqvist, på att
denna utveckling, men olika former av lokal
många unga har en annan syn på jobb och
och individuell lönebildning finns på nästan
karriär.
hela arbetsmarknaden redan idag.
– Månadslön är inte längre något
Det går att löneväxla även inom
självklart. Unga tänker mer i projekt. När din
kollektivavtalen. I akademikernas pensionsavarbetsuppgift i ett projekt är klart kan du
tal PA03 för statlig sektor finns det inom
göra något annat. Och ersättningen styrs mer
ramen för enskild överenskommelse
av resultatet än av tidsåtgången. Det är därför
möjlighet att avsätta extra pensionspremier
många vill ha individuella lönesamtal där
till den framtida pensionen. Detta genom att
man kan visa vilka resultat som uppnåtts och
avstå en del av bruttolönen eller byta
vad man är värd. Om man anstränger sig ska
semesterdagar mot högre premier.
det synas i lönekuvertet. Det visar sig att
Den vanligaste löneförmånen är
kvinnor vinner mer på individuella lönesamfriskvård, med till exempel gymkort, medan
tal än män, då det motverkar statistisk
extra semesterdagar är den mest önskade
diskriminering, säger Lena Granqvist.
förmånen. n n n
En annan orsak till en mer flexibel
lönesättning är globaliseringen. MultinatioArtikeln har tidigare publicerats i nyhetsnella lönesystem med större inslag av rörlig
brevet Pensioner & Förmåner den 15
kompensation blir vanliga på svenska
februari 2012.
arbetsplatser. En tredje orsak är förändrade
25
Dina
medlemsförmåner
So m medlem i SRAT och dess
medlemsföreningar har du en mängd
medlemsförmåner förutom arbetsrättslig (lagar och
kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning
och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i
medlemsavgiften. Du läser mer om förmånerna på vår hemsida
srat.se/formaner
Försäkringar som ingår i medlemsavgiften
4 SRAT Hälsoskydd
4 SRAT Inkomstförsäkring
4 Liv- och olycksfallsförsäkring – ingår i tre månader
4 Loss of License – för flygtekniker
4 Sjukförsäkring för studenter – under studietiden
Försäkringar du kan teckna
4 Arbetslöshetsförsäkring
4 Inkomstförsäkring, tillägg
4 Företagsförsäkring
4 Patientförsäkring – för tandhygienister och kiropraktorer
4 Egendoms- och personförsäkringar
4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter
4 Pensionsförsäkring
Karriärstöd
4 För samtliga medlemmar
Lönestatistik
4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik!
Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad
4 SRAT-informationen
4 Föreningstidning, medlemsblad
Bank och medlemslån
4 Förmånskonto
4 Medlemslån
Övrigt
4 Saco EL
4 Prenumerationserbjudanden via IDG
4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer
4 Kryssningar med Birka Cruises och Viking Line
Lönestatistik
i din telefon
Läs mer på www.srat.se/akademikerlon eller
www.facebook.com/akademikerlon
26
Bättre villkor för
doktorander ett steg
i rätt riktning
Det är bra att regeringen vill förbättra villkoren för doktorander.
Ännu bättre vore om regeringen tog steget fullt ut och avskaffade
utbildningsbidragen och införde fyraåriga doktorandtjänster. Regeringen bör också skicka med pengar som täcker universitet och
högskolors ökade kostnader för doktorandutbildningen
Det skriver Saco i sitt remissvar på utbildningsdepartementets
promemoria: "Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders
studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är
huvudman för".
Goda villkor för doktorander är naturligtvis avgörande för
rekryteringen och kvaliteten på forskningen. Därför borde det vara
självklart att doktorander ska omfattas av samma sociala skyddsnät
som andra anställda på lärosätena.
– Därför är förslaget om att göra om utbildningsbidraget till en
doktorandtjänst när tre år återstår till doktorsexamen ett fall framåt.
Men det vore ännu bättre om utbildningsbidraget slopades och
fyraåriga doktorandtjänster infördes, säger Sacos ordförande Göran
Arrius.
Saco välkomnar förslaget att rättigheten att få utbildningsbidraget
förlängt vid exempelvis sjukdom läggs fast i en förordning. Förslaget
om en försäkring för de doktorander som finansieras via stipendier är
en riktig princip, men i promemorian är det är oklart vad försäkringen
ska täcka.
– Det hade varit bra om utbildningsdepartementet tagit ett
helhetsgrepp om problemet med bristen på social trygghet för
stipendiater. Många stipendiater, framför allt utländska, har också
stipendier som är på en oskäligt låg nivå och deras situation måste
utredas mer och förbättras, säger Sacos forskningsansvarige Linda
Simonsen.
Saco underkänner promemorians utgångspunkt att de ökade
kostnaderna ska finansieras inom befintliga ramanslag.
– Många universitet och högskolor är redan idag hårt pressade och
har små möjligheter att göra långsiktiga anställningar. Därför är det
rimligt att lärosätena kompenseras för de ökade kostnaderna genom en
motsvarande ökning av de direkta anslagen, säger Göran Arrius.
Källa: Saco
GRATTIS!
Till er fem vinnare som har chans till ännu större vinster.
Ni har vunnit varsin penninglott!
Nina Berg, Linköping | Björn Fahlén, Halmstad | Georg Larsson, Sköndal
Dan Sjöberg, Umeå | Lars Söderlind, Upplands Väsby
Lösningen finns på srat.se/sratinformationen
!
Bytt jobb?
Blivit
arbetslös?
Börjat
studera?
Börjat arbeta?
Flyttat?
På DIN SIDA på
www.srat.se kan
du själv göra dina
ändringar!
Eller meddela oss:
kansli@srat.se
Fax 08-442 44 80
Tfn 08-442 44 60
Akademiker i staten, Saco-S, vill träffa avtal om
studentmedarbetare. Syftet är att underlätta för
studenter att få arbetslivserfarenhet inom staten.
– Generationsväxlingen gör att staten kommer att
behöva anställa många unga akademiker. Genom att
underlätta för fler att bli studentmedarbetare kommer
nyexaminerade att få upp ögonen för den bredd på
intressanta arbetsuppgifter som finns inom staten, säger
Edel Karlsson Håål, ordförande i Saco-S.
Att vara studentmedarbetare innebär att en student
på högskola eller universitet får ett kvalificerat jobb
parallellt med sina studier. Det kan bland annat handla
om att genomföra utredningar och utvärderingar,
sammanställa och analysera information och statistik.
Nu vill Saco-S förhandla med Arbetsgivarverket om
ett nytt kollektivavtal för studenter. Det innebär bland
annat att komma överens om en ramtid för hur många
timmar i veckan man kan arbeta som studentmedarbetare, hur länge man kan vara studentmedarbetare och
på vilken studienivå man befinner sig för att kunna
anställas som studentmedarbetare.
– Erfarenheter från ett jobb som studentmedarbetare kan underlätta när studenten senare ska söka jobb.
De får chans att pröva sina teoretiska kunskaper i
praktiken och det underlättar också för studenterna när
de ska välja inriktning på sina fortsatta studier, säger
Edel Karlsson Håål.
Källa: Saco-S
Gynnas män av det nya
högskoleprovet?
Män har alltid lyckats bättre på högskoleprovet än kvinnor. Sedan i höstas innehåller provet mer matematik
och mindre ord- och textförståelse.
Bakgrunden till förändringen av högskoleprovet var
främst att utveckla provet så att provets förmåga att
förutsäga studieframgång skulle förbättras. Provinnehållet ändrades så att mer av problemlösning infördes och
antalet långa texter och orduppgifter minskades. På så
sätt förväntas provets förmåga att förutsäga studieframgång öka. Genom att den kvantitativa delen av provet
utökats blir provets relevans som urvalsinstrument för
utbildningar med naturvetenskapligt och tekniskt
innehåll större. Högskoleprovet har tidigare kritiserats
för att inte möta dessa utbildningars behov.
Högskoleverkets bedömning i samband med
beslutet att införa det nya provet i juni 2010 var att
kopplingen till skolmatematiken i de nya uppgifterna
som testar kvantitativ förmåga, borde gynna kvinnor.
Kvinnor har nämligen bättre betyg i matematik än män
från gymnasieskolan. Skillnaderna mellan könen på
uppgiftsnivå i de utprövningar som gjordes var mindre i
de nya delproven (XYZ och KVA) än i de gamla
delproven (NOG och DTK). Men eftersom det är fler
kvantitativa uppgifter i det nya provet blir den totala
könsskillnaden större.
Högskoleverkets bedömning är att könsskillnaderna
kan komma att minska med tiden, det vill säga när
uppgiftsformatet blir känt och provdeltagarna själva
kan öva på gamla prov före provdagen. Då borde
kvinnors högre betyg i matematik och även bättre
resultat på de nationella proven kunna ge utslag på
högskoleprovet. Det är en aspekt av högskoleprovet som
Högskoleverket kommer att följa upp.
Källa: Högskoleverket
Nya myndigheter inom
utbildningsområdet
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att
ersätta tre myndigheter med två inom utbildningsområdet. Den ena nya myndigheten ska ansvara för i
huvudsak kvalitetssäkring och tillsyn av den högre
utbildningen. Den andra myndigheten ska ansvara för
service, samordning, främjande och utvecklande
verksamhet, internationellt samarbete samt mobilitet
inom utbildningsområdet. Med mobilitet menas i det
här fallet internationell rörlighet för studenter.
Högskoleverket (HSV), Verket för högskoleservice
(VHS) och Internationella programkontoret (IPK) ska
läggas ner. Den nya organisationen är tänkt att börja
gälla den 1 januari 2013.
Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om
myndigheternas uppgifter som innebär följande:
• En högskolemyndighet bör få i uppdrag att
motverka diskriminering och främja lika rättigheter och
möjligheter inom den högre utbildningen.
• En nationell aktör bör arbeta för att stimulera
intresset för högre studier och främja breddad rekrytering.
• Myndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn ska
ha ett självständigt uppdrag att arbeta med omvärldsbevakning och analys för högskolesektorn.
Student
Studentmedarbetare
behövs i staten
Källa: Riksdagen
Antalet kvinnliga
professorer fortsätter
att öka
Professorerna är den tjänstekategori på universiteten
och högskolorna där könsfördelningen är som snedast.
För drygt femton år sedan utgjorde kvinnorna bara åtta
procent av professorskåren, medan de 2011 var nära en
fjärdedel av alla professorer. Det visar nya siffror från
Högskoleverket och SCB.
Andelen kvinnliga professorer fortsätter öka sakta
men säkert. Mellan 1995 och 2011 har kvinnorna ökat
från åtta till 23 procent bland professorerna. Det
handlar alltså om en ökning på knappt en procentenhet
om året. Malmö högskola den har högsta andelen
kvinnor bland professorerna, 38 procent. Därefter
kommer Stockholms universitet med 28 procent. Lägst
andel har Chalmers där åtta procent av professorerna är
kvinnor.
Bland lektorerna som är den största personalgruppen bland dem som forskar och undervisar, är
könsfördelningen jämnare; 44 procent är kvinnor, 56
procent är män. När det gäller adjunkterna är förhållandena de omvända.
Källa: Högskoleverket
27
Klargörande
På förekommen anledning, och som
ansvarig för SweDent Dental Group i
Torrevieja, avger jag härmed ett genmäle
till den intervju med en tandhygienist i
Spanien, som var publicerad i SRAT
Informationen 2/12. För vår integritet
och vårt intresse av våra nuvarande och
framtida kunder är det viktigt för oss att
ett klargörande kommer till stånd.
Det är delar av kontexten i artikeln
som vi har reagerat på, eftersom den ger
en missvisande bild av oss som seriösa
företagare:
”Men allt gick inte riktigt på räls till
en början, eftersom hon i ett tidigt skede
skrivit på ett kontrakt med flera orimliga
villkor. Hon kände sig utnyttjad och lurad
och det krävdes både tid, pengar och
advokathjälp för att lösa den tvist som
uppkom.”
SweDent Dental Group erbjuder alla
som arbetar som egna företagare i vårt
hälsocenter samma villkor. Alla svenskar
får också kontraktet presenterat i svensk
översättning före undertecknandet, för att
ha tid att kontrollera vad de skriver på och
för att undvika språksvårigheter eller
missförstånd.
När vi och tandhygienisten skildes åt
efter två års samarbete trodde jag att vi
gjorde det med ömsesidig respekt. Det var
först därefter som den konflikt uppstod,
som kom att orsaka advokatkostnader för
bägge parter. Men det är viktigt att påpeka
att vår uppfattning är att SweDent Dental
Group varken har lurat någon, eller haft
orimliga villkor i våra kontrakt.
Stefan Bramsell
President
Tres Coronas-SweDent Dental Group
Postadress
Box 3536
103 69 Stockholm
Telefon
08-412 33 00
tfn tid mån-tor 9 – 16,
fre 13-16
Fax
08-24 78 79
E-post medlemsfrågor
Medlemsfrågor: medlem@aea.se
Försäkringsfrågor: post@aea.se
Hemsida
www.aea.se
28
Ingår i ditt medlemskap som yrkesverksam/arbetsökande
SRATs trygghetspaket
SRAT HälsoSkydd
Villkor
Omfattar alla som varit medlemmar i 12 månader (dock ej pensionärer, passiva och
studenter). För att få ersättning fordras att man är fullt arbetsför vid inträdet i försäkringen.
Gäller upp till 65 år.
Hälsoombud
Företräder den sjuke i kontakter med myndigheter och arbetsgivare, ger hälsorådgivning,
rehabiliteringsrådgivning samt vid behov hjälper till vid rehabiliteringsutredning. Efter 14
dagars sjukskrivning ska hälsoombudet kontaktas, 0200-87 50 70.
Sjukinkomstersättning
Ersätter den förlorade inkomsten – vid minst 50 procents sjukskrivning – med skillnaden
mellan vad försäkringskassan betalar och vad avtalen ger, upp till 90 procent av lönen i max
nio månader.
Tilläggsförsäkring
Bygg på skyddet genom att teckna en tilläggsförsäkring med 36 månaders ansvarstid.
SalusAnsvar
Telefon 0200-87 50 00
Hälsoombud 0200-87 50 70
E-post kundcenter@salusansvar.se
Hemsida www.salusansvar.se/srat
SRAT Inkomstförsäkring
Villkor
– Medlem (högst 65 år) i minst 18 månader utan avbrott (ej passiv eller pensionär)
– 80 timmars arbete under minst 12 månader inom en ramtid av 18 månader. Dessutom
gäller att du måste påbörja en ny arbetslöshetsperiod med sju karensdagar när kvalificeringstiden på 18 månader har passerat.
– Om du säger upp dig själv gäller normalt inte inkomstförsäkringen. Dock får du
ersättning om arbetslöshetskassan godtar orsaken till uppsägningen.
– Medlem i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa, AEA
Ersättning
Försäkringen kompletterar den ersättning som du som är medlem får från arbetslöshetskassan, och i förekommande fall kollektivavtalsreglerna, vid eventuell arbetslöshet. Med
förbundets inkomstförsäkring får du då sammanlagt 80 procent av din lön upp till 80.000
kronor i maximalt 120 dagar (motsvarar cirka sex månader). Blir du arbetssökande måste du
själv ansöka om ersättning hos SalusAnsvar.
Tilläggsförsäkring
Du kan bygga på skyddet genom att teckna en tilläggsförsäkring
som förlänger ersättningsperioden med ytterligare 180 dagar.
Mer information
På SRATs hemsida www.srat.se kan du läsa mer om inkomstförsäkringen och om vilka regler som gäller. Du kan också kontakta
kundservice på SRAT Inkomstförsäkring.
SRAT inkomstförsäkring
Telefon 0200-87 50 40
E-post kundservice@inkomstforsakring.com
Hemsida www.inkomstforsakring.com/srat
Hederlig v/s
korrumperad
Ingenting är så farligt för ekonomin som korruption. Den hederliga staten är en av Sveriges
viktigaste kulturtillgångar.
En del av den offentliga debattens föreställningar bygger på önsketänkande. Vi skulle gärna
vilja att demokrati vore bra för tillväxt, och kanske ännu hellre tvärtom – att den ekonomiska
utvecklingen förr eller senare skulle leda till att alla i Kina ramlar in i ett välartat folkstyre.
Problemet är att forskarna ofta inte hittat mer än svaga och skakiga samband.
I en av de senaste årens viktigaste svenska forskarinsatser driver statsvetaren Bo Rothstein
en annan tes. Redan på 1990-talet började Världsbanken peka på korruptionen som ett av de
viktigaste hindren för tillväxt. I boken ”The Quality of Government. Corruption, Social Trust,
and Inequality in International Perspective” (University of Chicago Press, 2011) vänder och
vrider Rothstein på begreppen. Det är oväld – impartiality – som är den viktigaste förutsättningen för social tillit. I de länder där människor vågar tro att myndigheterna behandlar dem
utan att snegla på ovidkommande ting hittar man de bästa förutsättningarna för en god
samhällsutveckling.
Tyvärr finns det ingen självklar länk mellan demokrati och oväld. I kampen om
rösterna kan förmåner åt de egna bli ett viktigt kitt i koalitioner och partier. Rothstein
kontrasterar Singapore mot Jamaica – å ena sidan en autokratisk men väl fungerande
stat, å den andra sidan en mångårig demokrati med fri press men grasserande
korruption. Singapore växer så det knakar, Jamaica stampar på samma fläck. Livet
för invånarna är hårt och kort.
För en del år sedan väckte amerikanen Robert Putnams stor uppmärksamhet
med sin tes om körsång och föreningsliv som grund för den sociala tilliten.
Rothstein är skeptisk. Folk i föreningar kan vara lika egennyttiga som på
andra håll. Den sociala tilliten är starkare knuten till att medborgarna
vågar lita på staten.
Hur kommer man därhän? De som lever i korrupta samhällen vet att
det är fel, men tvingas acceptera villkoren. Misstron mot andra blir en del
av vardagen: i länder med kraftig korruption ligger tilliten lågt när
internationella enkäter frågar ut invånarna.
Problemet är att det är så svårt att vända. Rothstein menar att
jämlikhet är en förutsättning för oväld. Det är när skillnaderna inte är
för stora som medborgarna litar på att staten inte gör mannamån.
Om motsättningarna mellan fattiga och rika är för stora tar staten
stryk: de rika släpper inte till resurser, de fattiga vågar inte tro på
rättvisa.
Rothstein pekar på de svenska och danska erfarenheterna, på
en serie åtgärder under 1800-talet som utrotade korruptionen
och lade grunden för det moderna genombrottet. Jag tror att
perspektivet måste bli längre. Det förhållandevis jämlika
bondesamhället fick politisk makt genom omvälvningen efter
Gustav IV Adolfs fall. Statens normer om oväld och meritokrati
började artikuleras redan under Oxenstiernas 1600-tal, även om
de bröt igenom först på 1800-talet. n n n
”
Gunnar
Wetterberg,
samhällspolitisk
chef på Saco
De som lever i korrupta
samhällen vet att det är fel, men
tvingas acceptera villkoren.
29
Föreningarna
Förtydligande
SkåneAudionomerna
SkåneAudionomerna har funnits i fem år och
är en lokalförening till Audionomerna, en
medlemsförening inom SRAT. Vi arbetar för
alla audionomer i Skåne och har de senaste
åren haft fokus på att ena vår yrkeskår, förbättra samarbetet mellan olika audiologiska
instanser och stärka vår gemensamma röst.
Vi tycker att det är viktigt att vi tillsammans
håller vår audiologiska kompetens i första
rummet.
Därför är det viktigt att SkåneAudionomerna är och förblir en grupp med gemensam kraft utåt bestående av audionomer som
representerar olika yrkesområden; Audiologisk avdelning, flera auktoriserade mottagningar, Hörsel- och Dövenheten, Arbetsförmedlingen samt studenter från
audiologiutbildningen vid Lunds Universitet.
Vi vill att medlemmar, men även alla
audionomer som arbetar i Skåne, ska kunna
kontakta oss och ta upp frågor som rör
hörselvården och diskutera aktuella ämnen
samt komma med förslag på saker som vi
tillsammans kan (försöka) påverka.
Vår önskan är att kunna vara en röst att
räkna med – audionomernas gemensamma
röst – i dialogen med Region Skåne och våra
arbetsgivare.
I mars sändes flera reportage om
hörselvården i Skåne i Radio Malmöhus där
SkåneAudionomernas ordförande Sofie Lood
uttalade sig kring riskerna med Fritt Val. Vår
kritik var under inga omständigheter riktad
mot audionomer utan mot de avtal som finns
mellan Region Skåne och de auktoriserade
mottagningarna. Vi vill vara tydliga med att
vi anser att vårt yrke och vår kunskap
undervärderas grovt av Region Skånes
ersättningsnivåer för utfört rehabiliteringsarbete.
Kostnaden är inte rimlig och rättvis vare
sig för brukare, audionomer eller de privata
arbetsgivarna. Ersättningsnivån är så låg att
det inte är fråga om lönsamhet för de privata
auktoriserade mottagningarna att enbart
prova ut hörapparater via Region Skånes
sortiment, utan man måste förlita sig på att
audionomerna kan sälja hörapparater. Detta
kan skapa en lojalitetskonflikt för audionomen vilket vi varnar för, men med en rimlig
ersättning från Region Skåne för fyra års
hörselrehabilitering av en brukare kan man
eliminera den risken.
Vi är övertygade om att alla audionomer
vill brukarnas bästa och gör ett så gott och
kvalitativt arbete som möjligt efter de
förutsättningar som ges. Dock förväntas vi
numera utföra strikt kontrollerade arbetsuppgifter till hälften av kostnaden som tidigare
gavs för hörselrehabilitering inom Region
Skåne. Detta frestar på och en audionom
med så mycket kunskap och egen legitimation borde ges bättre möjligheter och större
frihet att ta egna beslut kring varje brukare.
Med behovsstyrd vård, högre ersättningsnivå för utförd hörselrehabilitering och med
ett helhetsperspektiv på hörselvård önskar vi
att Region Skånes politiker gav oss de
verktygen.
Vi arbetar i detta nu på en utbildningsdag för alla Skånes audionomer som är tänkt
att genomföras i oktober 2012 och vara
återkommande. Vi hoppas att denna dag ska
bli vårt egna audiologiska forum där vi kan
mötas, umgås och förkovra oss i vårt ämne
och se varandra som kollegor och inte som
konkurrenter.
Likaså ser vi gärna att fler engagerar sig,
kontaktar oss och kommer på årsmöten och
diskussionsmöten. Det är dags för audionomerna i Skåne att ta tillbaka audiologin.
Styrelsen för SkåneAudionomerna:
Sofie Lood, Anna Bärring,
Lena Aschenbrenner, Paula Englund,
Jeanette Vigstrand, Jeanette Forsén,
Jeanette Andersson, Emma Wihlborg
Svensson, Katarina Wojtania
Ny styrelse
SRAT-föreningen vid
kustbevakningen
Ordförande
Jan Olsson
Ledamöter
Alexander von Buxhoeveden
Jonatan Tholin
Johan Genestig
Martin Baltzer
Eva Bohman
Tandhygienister besöker utställarna på Tandhygienistdagarna. Foto: Billy Hjerpe
Tandhygienistdagar 2012
Den 22 – 24 april höll Sveriges Tandhygienistförening, STHF sina årliga fortbildningsdagar
med föreläsningar, utställning och underhållning i Karlstad. I år deltog 700 tandhygienister på
det mycket uppskattade evenemanget.
Föreläste gjorde bland andra professorerna Karin Schenk-Gustafsson och Åsa Nilsonne,
Karolinska Institutet samt Odont. Dr Ulla Moberg Sköld, Göteborg.
46 utställare demonstrerade nyheter och de som valde att vara med på middag på måndagskvällen fick dansa till coverband och se show med Andreas Lundstedt. Ombudsmännen Sophie
Silverryd och Ann Garö var på plats under både måndagen och tisdagen för att svara på
arbetsrättsliga frågor och förmedla ny lönestatistik.
Ann Garö,
ombudsman
30
Kontaktombud
Region nordost: Robert Primus
Region sydväst: John Almeida
Flyget: Martin Baltzer
HK Tek: Eva Bohman
HK RS: Ingvar Lindholm
HK Pers/Utb: vakant
HK Ek/Info/Vls: Jan Karlsson
Besök oss
gärna på
www.srat.se
Föreningarna
Kontakter
AEAs personalförening
Ordförande
Lisbeth Lindberg
Tfn arb 08-412 33 36
lisbeth.lindberg@aea.se
Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR
Ordförande
Åsa Rundquist
Tfn bost 08-836777
asa.rundquist@gmail.com
Svensk Flygteknikerförening, SFF
Ordförande
Ola Blomqvist
Mobil 070-574 43 53
ola.blomqvist@flygtekniker.se
Audionomerna
Ordförande
Ann-Marie Andela
Tfn arb 031-343 21 03
ann-marie.andela@vgregion.se
www.audionomerna.nu
SRATs allmänna sektion, SRAT-A
Ordförande
Camilla Robertsson
070-5537039
camilla.robertsson@mil.se
Medlemsregister
Niclas Roos
Tfn arb/fax 0150-519 55
Mobil 0768-55 24 90
niclas.roos@flygtekniker.se
www.flygtekniker.se
Föreningen FRA-tjänstemän
Ordförande
Kenneth Wase
Tfn 084714600
kenneth.wase@fra.se
SRAT Arbetsmarknad
Ordförande
Anders Jansson
Tfn arb 010-4864753
Mobil 070-247 08 53
anders.jansson@arbetsformedlingen.se
Föreningen Statens Justerare av mått och vikt
Ordförande
Christer Persson
Tfn arb 08-10 94 70
christer.persson@sp.se
SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket
Ordförande
Kari Gråsten
Tfn arb 010-44 44 220
kari.grasten@fortv.se
Medlemsregister
Staffan Lundin
Tfn arb 033-16 56 31
staffan.lundin@sp.se
SRAT-föreningen vid Kustbevakningen
Ordförande
Jan Olsson
jan.olsson@kustbevakningen.se
HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker
inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa
Ordförande
Andreas Lövdahl
Mobil 0704-38 51 63
SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR
Ordförande
Hans Fotmeijer
Tfn arb 011-191083
Mobil 0734-321083
Medlemsregister
Kjell Johansson
Tfn arb 011-19 12 05
kjell.johansson@sjofartsverket.se
Legitimerade Kiropraktorers
Riksorganisation, LKR
Ordförande
Tobias Lauritsen
Mobil 076-0505134
tobias.lauritsen@lkr.se
www.kiropraktik.se
SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL
Ordförande
Christer Nilsson
Tfn arb 040-661 31 61
Mobil 070-350 08 22
Fax 040-661 31 76
christer.j.nilsson@tullverket.se
Kansli
Ellinore Andersson
Tfn 0171-311 85
Mobil 070-6891179
Fax 0171-375 20
kansli@lkr.se
Lotsförbundet
Ordförande /medlemsregister/kassör
Patrik Wikand
Mobil 0708-63 39 12
patrik.wikand@sjofartsverket.se
www.lotsforbundet.se
Riksförbundet för Podiatrisk Medicin
Ordförande
Ulf Sundberg
ulf.sundberg@podiatri.eu
www.podiatri.eu
Sacoförbundens personalförening, SFP
Ordförande
Anne-Marie Johansson
anne-marie.johansson@slf.se
SRAT-Posten
Ordförande
Roger Larsson
Tfn arb 010-4364063
roger.l.larsson@posten.se
Statens kriminaltekniska lab.
SRAT-förening, SKL-SR
Ordförande
Helene Andersson
Tfn arb 013-24 17 09
helene.andersson@skl.polisen.se
Svensk Flygpersonalförening, SFPF
Ordförande
Lisbeth Nilsson
Tfn bost 08-651 13 71
Svensk Optikerförening
Ordförande
Carina Lönnqvist
Mobil 070-3930739
E-post carinalonnkvist@hotmail.com
Svensk Perfusionistförening
Ordförande
Kerstin Björk
Tfn arb 031-342 77 31
Mobil 070-633 60 96
kerstin.bjork@vgregion.se
Sveriges Tandhygienistförening, STHF
Ordförande
Yvonne Nyblom
Mobil 0733-666399
yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se
Kontaktperson
Ingela Jägestrand
Mbt 0701-44 32 74
08-442 44 73 (tis-ons)
ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se
info@tandhygienistforening.se
www.tandhygienistforening.se
Trafikflygarhögskolans
SRAT-förening
Ordförande
Christoffer Lantz
Tfn arb 0435-445468
christoffer.lantz@tfhs.lu.se
Utrikesförvaltningens personalförening, UPF
Ordförande
Magnus Nordström
08-405 52 40
magnus.nordsstrom@foreign.ministry.se
Kansli
Anna Areschoug
Tfn arb 08-405 51 40
anna.areschoug@foreign.ministry.se
Anneli Behrens
Tfn arb 08-405 51 38
anneli.behrens@foreign.ministry.se
Sacoföreningar, Saco-S-föreningar,
Akademikerföreningar
På de flesta arbetsplatser med fler Sacomedlemmar
finns en Sacoförening/Saco-S-förening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar på arbetsplatsen och svarar bland annat för de
lokala löne- och MBL-förhandlingarna.
Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post kansli@srat.se eller tfn 08-442 44 60.
31
POSTTIDNING B
Konstruktör: Daniel Svensson
Avsändare:
SRAT
Box 1419
SE-111 84 Stockholm
Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 20 augusti 2012.
Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till:
SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM

SEMESTER

Transcription

Similar documents

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet

SRAT-info 2-2015

SRAT-info 2-2014

Ordföranden har ordet... Mikaela vill göra skillnad

Ömsesidig nytta med arbetstagare i styrelsen

Ladda ner materialet Arbetslivet (pdf)

statens järnvägar (sj) på 1960 & 70- talet

Välkommen till Fora - informationsbroschyr