SRAT-info 2-2014

Transcription

SRAT-info 2-2014

l l l Nr 2 – april 2014
Spaning
på karriären
Äldrepedagog – ett yrke på frammarsch
2
INNEHÅLL
Karriär – mer än position
och pengar ....................................................4
Barn-tv & tidiga drömmar
grunden till deras karriärval.................8
På väg ut I yrkeslivet...............................10
Din medlemsförmån
Karriärstöd....................................................12
4-7
Positiva erfarenheter av karriärväxling: En språngbräda till
något bättre................................................14
I varje nummer:
Ledare............................................................. 3
Entreprenörskap i utbildningarna för audionomer,
optiker och tandhygienister:
Helhetssyn och nytänkande
för framtida mervärden.......................16
20
Ordförandeordet.................................. 21
Student....................................................... 27
Fråga & Svar............................................. 32
Äldrepedagog – ett yrke på
frammarsch..................................................18
Gästkrönika.............................................. 33
Mårten Ehnberg, Svenska
ambassaden i Kiev: – Vi lever mitt I
ett historiskt skede..................................20
Korsord........................................................ 36
SRATs uppgift: Stöd och trygghet
under hela yrkeslivet..............................22
Turerna kring Fortifikationsverket
Från nedläggning till samverkan...28
Aktuellt från föreningarna.............. 34
18
”En äldrepedagog
berättar”
28
Turerna om
Fortifikationsverket.
SRATs kansli
Förbundsdirektör
Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65
elisabeth.mohlkert@srat.se
Bitr. förbundsdirektör
Anders Berndt, 08-442 44 70
anders.berndt@srat.se
Kommunikatör/redaktör
Marie Norell, 08-442 44 77
marie.norell@srat.se
2
SRAT-informationen nr 2 • 2014
Redovisningsansvarig
Kajsa Korsgren, 08-442 44 62
kajsa.korsgren@srat.se
Förbundsjurist
Sophie Silverryd, 08-442 44 74
sophie.silverryd@srat.se
Ombudsmän
Johan Angeldorff, 08-442 44 68
johan.angeldorff@srat.se
Martin Berndtsson, 08-442 44 67
martin.berndtsson@srat.se
Mats Eriksson, 08-442 44 81
mats.eriksson@srat.se
Ann Garö, 08-442 44 79
ann.garo@srat.se
Linda Lekander, 08-442 44 78
linda.lekander@srat.se
Maria Yngvesson, 08-442 44 61
maria.yngvesson@srat.se
Ledare
Ta tag i konflikterna i tid!
I en ny och omfattande kunskapssammanställning*
från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU,
slår forskare fast att vissa arbetsmiljöproblem kan ge
symptom på depression och utmattningssyndrom. Det
är ingen nyhet, och de framstående experter som har
medverkat i arbetet blev inte heller överraskade av resultatet. Men det är värdefullt att vi i och med den här
rapporten har fått än tydligare vetenskapliga belägg för
sambanden. Det är en bra grund för att komma tillrätta
med problemen.
Det är belagt att de som har alltför höga krav, men
små möjligheter att påverka sitt arbete, har ökad risk
för att drabbas av ohälsa. Detsamma gäller den som
upplever att belöningen för ansträngningen är för liten,
som har osäkra anställningsförhållanden eller är utsatt
för mobbning. Jag noterar också att konflikter och brist
på mänskligt stöd är tydliga riskfaktorer.
Konflikter finns överallt där människor möts. Vi ser
olika på saker och vi har våra olika sätt möta problem.
Rätt hanterat kan det bidra till att vi tillsammans hittar
bättre lösningar. Men det förutsätter förstås att det
finns en respekt i botten, både för andras kunskaper,
åsikter och personligheter.
Vi har alla våra dåliga dagar, då vi kanske glömmer
bort de vänliga hälsningsfraserna, svarar fräsigt på tilltal
eller sitter moltysta vid sammanträdesbordet. Det kan
ha varit en stressig morgon, för mycket att göra på
jobbet, osämja i privatlivet eller sjukdomar ... Det är
mänskligt.
Men den som möter sådana här beteenden vid
upprepade tillfällen och under längre tid riskerar att bli
svårt sjuk. Det är ett tabubelagt problem, obehagligt att
prata om. ”Mobbning sker nästan alltid i det fördolda,
det är som ett isberg som kan vara svårt att upptäcka”,
säger en forskare vid Karolinska institutet. Detta trots
att ungefär nio procent av arbetstagarna i Sverige har
varit utsatta för kränkande behandling på arbetsplatsen!
Samtidigt som vi pratar om hur viktigt det är att ha
roligt på jobbet, hur mycket en stimulerande arbetsmiljö betyder för vårt totala välbefinnande och om
arbetsgemenskapens betydelse riskerar alltså många att
bli allvarligt sjuka för att de känner sig dåligt behandlade. Man saknar ord …
IT-samordnare/medlemsregister
Susanne Rönngren, 08-442 44 72
susanne.ronngren@srat.se
Assistent/medlemsregister/vaktmästeri
Marie Samuels, 08-442 44 71
marie.samuels@srat.se
Vi kan inte bara lasta över problemet på chefer och
skyddsombud – även om de har ett särskilt ansvar för
arbetsmiljön. Det åligger oss alla att bidra till en
kamratlig och trivsam stämning på arbetsplatsen. Att
bara tiga och se på när någon drabbas räcker inte, den
som gör det är i någon mening medskyldig. Det duger
inte heller att försvara dåliga beteenden för att ”hon är
en knepig typ” eller ”han får skylla sig själv när han drar
sig undan de jobbiga uppgifterna”. Det är vår skyldighet
som människor att se till varandras bästa! Man kan inte
och man behöver inte älska alla för den skull.
Det krävs måhända både mod och civilkurage. Men
vi kan bidra med mer förståelse, empati och konstruktiv
konfliktlösning! Ta reda på vad som ligger bakom det
där konstiga beteendet! Diskutera tillsammans hur
arbetsfördelningen kan göras rättvisare!
Har det gått för långt kan det behövas hjälp av en
utomstående person. Här på SRATs kansli finns både
karriärcoacher och erfarna ombudsmän, som kan stötta
er om ni har kört fast. Utnyttja den hjälpen! Att låta
olösta konflikter jäsa sig allt större är att ta en alldeles
för stor risk.
* Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och
utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt,
SBU, februari 2014.
Telefon
Vx 08-442 44 60
Fax 08-442 44 80
E-post
kansli@srat.se
Webbplats
www.srat.se
Post
Box 1419
111 84 Stockholm
Det är vår skyldighet som människor
att se till varandras
bästa!
Elisabeth Mohlkert
förbundsdirektör
Besök
Malmskillnadsgatan 48, 5 tr
Öppettider
Sep–apr 8:00–16:30
Maj–aug 8:00–15:45
Lunch 11:30–12:30
Växeltider fredagar
Sep–apr 8:00–16:00
Maj–aug 8:00–15:30
SRAT-informationen
ges ut av SRAT som är
ett av 22 förbund inom
Sveriges akademikers
centralorganisation,
Saco. SRAT-informationen distribueras till alla
medlemmar i förbundet.
Ansvarig utgivare
Elisabeth Mohlkert
Redaktör
Marie Norell
Layout
Marie Norell
foto
Ledarbild
Torbjörn Zadig
Omslag
Stefan Bohlin
Tryckeri
Linderoths/AWJ Tryck AB,
Nyköping
Upplaga
13.500 ex
Utgivning 2014
Nr 1
v.9
Nr 2
v.18
Nr 3
v.27
Nr 4
v.41
Nr 5
v.50
Annonsstopp fyra veckor
före utgivning.
Annonspriser
Fyrfärg
Helsida (180x262)
16.500 kr
Halvsida (180x130)
8.500 kr
Kvartssida (87x130)
4.500 kr
Annonsbokning
marie.norell@srat.se
PAPPER
Omslag: 130 g Multiart
Silk
LJÖMÄRKT
MI
Inlaga: 90 g
G-print
Tidningen är momsbefriad.
341 810
TRYCKSAK
3
Levnadsbana, framgång och befordran. Det är, enligt ordböckerna, tre olika synonymer för ordet karriär. Vissa av oss
tolkar det som position, makt och högre lön. För andra är karriär
en möjlighet att utvecklas i yrket, en känsla av att verkligen betyda något, att trivas i arbetsgemenskapen eller att ha ett jobb
som också ger utrymme för fritidsaktiviteter.
Text: Birgitta Jakobsson Foto: Stefan Bohlin
Karriär
Mer än position och pengar
Angeli Sjöström Hederberg och Linda Syrén har gjort karriär, både i
betydelsen framgång och befordran och genom att välja vägar utifrån
personliga önskemål och värderingar. Idag tjänar bägge som dagliga
inspirationskällor för andra, Angeli som egen företagare, författare och
utbildare och Linda i chefsrollen.
Att Linda Syrén fick sitt första chefsjobb redan i 20-årsåldern, som
enhetschef inom äldreomsorgen, stärkte självförtroendet rejält, säger
hon. I dag är hon enhetschef på LRF med ansvar för medlems- och
folkrörelseutveckling.
Båda är flitigt anlitade talare och inspiratörer, och de delar gärna
med sig av den vida syn på karriärbegreppet, som de står för.
– Det är ett stort misstag att enbart tänka i termer av stege, pengar,
position eller expert, säger Linda Syrén. Om man i stället tänker
”livskarriär” kan det lika gärna handla om att resa jorden runt eller se
till att man har tid och ork för att odla sitt naturintresse. Hur man vill
leva sitt liv, vilka erfarenheter man har skaffat sig och hur man vill
använda sig av dem.
Det är så hon själv har tänkt, säger hon. Aldrig i traditionella
karriärtermer.
Värdegrunder och förebilder
Både Linda Syrén och Angeli Sjöström Hederberg engagerade sig tidigt
i olika idéburna organisationer. För Angeli började det med elevrådet
och hundklubben, och fortsatte i studentkåren och partipolitiken.
Linda var aktiv under universitets- och högskoletiden och blev så
småningom ordförande i Saco Studentråd.
– Jag lyssnade på dig då, säger Angeli Sjöström Hederberg när de
möts på SRAT-kansliet för att dela med sig av sina tankar. Du blev en
förebild för mig.
Under några år var de arbetskamrater på ett Sacoförbund, och
sedan dess har de följt varandras utveckling. Linda som chef och
ledare, Angeli som konsult och företagare.
Angeli Sjöström Hederberg hade goda förebilder med sig redan
från barndomen. Med en mamma som startade frisersalong när hon
var 18 och en pappa som tog över jordbruket vid 20 var det ingen som
tyckte att det var konstigt att hon startade sitt företag när hon var 24.
4
Idag kallar hon sig samhällsentreprenör och har gjort sig känd för sitt
engagemang för idéella organisationer. Det är också i den sfären de
flesta av hennes kunder finns.
Det är förstås inte bara tillfälligheter som har gjort att de här två
kvinnorna hamnat i organisationsvärlden. Redan som flicka pratade
Linda om att hon ville bidra till att göra världen lite bättre. Nu talar
både hon och Angeli om hur viktigt det är att ha sin egen värdegrund
och att göra sina val utifrån den. Det är inte så märkvärdigt som det
låter, säger de. Det handlar om att tänka igenom vilka frågor man tror
på och vad man själv vill ställa upp på – och då kan har man god hjälp
både av magkänslan och av förnuftet.
Strukturer och rädsla
Det ser ut som om mycket har gått som på räls för Angeli och Linda.
Men de har förstås också stött på utmaningar på vägen. De talar om de
strukturer och hierarkier som gör det svårt för unga kvinnor att ta för
sig. Om chefer som inte förmår ta tillvara medarbetares kompetens,
eller som känner sig hotade av den, och om hur arbetsarbetsklimatet
kan leda till att medarbetares kunskaper förminskas och att goda idéer
aldrig kommer fram.
De betonar hur viktigt det är att ha ögonen öppna och se
mönstren i samhället och i arbetslivet. Att kvinnor och män fortfarande behandlas olika, när det gäller tillsättningar, löner, kompetensutveckling och befordran, till exempel. Att vara ung och kvinna kan vara
dubbelt tufft, menar de. Det är lätt att bli avfärdad just på grund av sin
ungdom.
– Det är klart att man inte är fullärd, säger Linda Syrén. Men när
är man det?
Forskning visar att också äldre missgynnas i arbetslivet, och det är
väl känt att det är lättare att få jobb, för både män och kvinnor, om
man har ett svenskt efternamn. Oavsett vilken grupp man tillhör är
rådet från Angeli och Linda detsamma:
– Försök att hitta ett annat jobb om du känner att dina chefer och
arbetskamrater blir hotade av dina ambitioner. Det finns ingen
anledning att låta andra förminska dig!
– Det handlar om dig, om ditt liv. Vad du kan och vad du vill. Så
»
Linda Syrén (t.v) och Angeli Sjöström Hederberg menar att det är viktigt att
ha en egen värdegrund och att göra sina val utifrån den.
5
Ge dig själv tid för att fundera på hur du
vill att framtiden ska se ut, säger Angeli.
ge dig själv tid att fundera på hur du vill att framtiden ska se ut.
Kanske kommer du fram till att du är nöjd och inte vill ha några
förändringar just nu. Då kan du vila i det.
Ibland måste man utmana sin egen rädsla – för osäkerheten inför
en förändring, kanske, för egna eller andras förväntningar eller för hur
omgivningen ska reagera om man sticker ut hakan. Den rädslan har de
känt på, båda två. Men de har vågat testa, och fått belöningen när de
lyckats.
– Jag har varit livrädd hur många gånger som helst, säger Angeli
Sjöström Hederberg. När jag har tackat ja till stora uppdrag åt
regeringen, talat inför flera hundra personer eller gett mig in i
ämnesområden som jag inte har varit helt säker på. Men jag har också
övervunnit många rädslor.
– Rädslan kan också vara en drivkraft, säger Linda Syrén. Jag älskar
det där pirret i magen och den kraft det kan ge. Och så känslan efteråt,
när jag har klarat av uppgiften …
Tag egna initiativ!
Alla medlemmar i SRAT har möjlighet att få karriärstöd. Det gäller
oavsett var man befinner sig i arbetslivet – om man står inför
studievalet, just ska söka det första jobbet eller om man har varit med i
arbetslivet ett tag. Yrkesverksamma och arbetssökande medlemmar
erbjuds karriärsamtal med någon av förbundets utbildade karriär-
coacher, via telefon eller i ett personligt möte. Det är en service som
ingår i medlemsavgiften. I karriärstödet ingår också cv-granskning och
goda råd för den som står i begrepp att söka en tjänst.
Angeli Sjöström Hederberg och Linda Syrén råder medlemmarna
att utnyttja den möjligheten.
– Det betyder mycket att ha en coach eller en mentor att ventilera
sina tankar med.
Men ofta finns mycket lärdom och stöd att hämta också från
chefer och arbetskamrater – om man är öppen, smart och taktisk.
Exempelvis genom att hitta allierade bland chefer och arbetskamrater.
Eller genom att fråga nyckelpersoner och kollegor på andra enheter
hur de löser sina uppgifter. Kanske be chefen att få gå på ett seminarium och sedan dela med sig av de nya kunskaperna vid ett veckomöte.
Det finns många sätt.
– Tag egna initiativ och dela med dig av dina idéer – det är en bra
chans till egen utveckling och det är ett sätt att synas!
Samtidigt varnar både Linda Syrén och Angeli Sjöström Hederberg
för risken att jobba för mycket.
– 60-timmarsvecka är inget att stå efter.
Det är heller ingen större idé att lägga all sin tid på att göra det
perfekta jobbet, om man inte också hinner berätta vad man har gjort
eller vad man har kommit fram till, säger Angeli. Lägg i stället 80
Linda (t.v.) med Molly och Angeli med Åke.
6
» Rädslan kan också vara
en drivkraft, säger Linda
Syrén. Jag älskar det där
pirret i magen och den
kraft det kan ge. Och så
känslan efteråt, när jag har
klarat av uppgiften … «
procent av tiden på perfektion och 20 på att informera om det! Det
brukar bli bra nog.
Erfarenheter på pränt
Att studier och arbetslivserfarenheter ska finnas med på ett cv är
självklart. Men att vara arbetssökande, föräldraledig eller förkovra sig i
olika specialintressen bidrar också till nya erfarenheter, och till det som
Angeli Sjöström Hederberg beskriver som ”berättelsen om sig själv”.
– Skriv ned den berättelsen, råder hon. Det är så lätt att glömma
annars – vad man har lärt sig, hur man har bidragit till verksamheten
eller hur man har påverkat arbetsglädjen på den egna arbetsplatsen ...
Sedan kan du ha ett möte med dig själv och fundera på var du står och
hur du går vidare. Så har du också ett bra underlag när det är dags för
medarbetar- och lönesamtal med chefen.
För några månader inleddes ett nytt skede i Linda Syréns och
Angeli Sjöström Hederbergs liv. Med bara några veckors mellanrum
födde de Molly och Åke, och i boken om sig själva kan de nu också
beskriva föräldrarollen och sina erfarenheter av föräldraledigheten.
– Det är också en utmaning att låta bli att jobba, säger Angeli
Sjöström Hederberg. Som den strateg hon är har hon förstås förberett
det väl, och sett till att andra håller ruljangsen igång under den här
tiden.
– Vyerna vidgas och man får distans till vissa saker när man
upplever något viktigt, säger Linda Syrén. När man får barn, när man
träffar en partner eller förändrar någonting annat i sin vardag – eller
om man drabbas av förluster av olika slag. Så är det ju ofta med viktiga
händelser i livet. Man lär sig av dem och får nya, förhoppningsvis
nyttiga erfarenheter. n n n
Tio tips från
Linda och Angeli
1. Unna dig tid att fundera över hur du vill
att ditt fortsatta liv ska se ut!
2. Tag hjälp av en coach, till exempel via
SRATs karriärstöd! Eller skaffa en mentor
som kan stötta dig!
3. Var dig själv – arbetslivet behöver
människor av alla sorter!
4. Förminska dig inte – och låt ingen
annan göra det!
5. Låt inte rädslan styra dig – tag initiativ
och säg ja till nya utmaningar!
6. Bränn inte ut dig! 60 timmars
arbetsvecka kan inte vara målet.
7. Se till att fylla på med egen energi!
8. Notera, och diskutera gärna, hur
normer, strukturer och hierarkier tar sig
i uttryck på din arbetsplats!
9. Vill du utvecklas i ditt nuvarande jobb?
Låt chefer och arbetskamrater få veta
det!
10. Är du nöjd med hur du har det? Vila i det
och njut!
Det är klart att man inte
är fullärd, säger Linda.
7
Barn-tv & tidiga
drömmar
grunden till deras karriärval
Några beskriver sina yrkesval och karriärer som rena
tillfälligheter. Andra berättar om drömmar som har
funnits redan sedan barndomen. Så skiljer sig också
Ramesh Zarenoes och Michael Johanssons berättelser
åt. Men de båda SRAT-medlemmarna har nått sina mål –
och mer därtill. Hon har läst till audionom, avlagt doktorsexamen och är nu universitetslektor i Örebro. Han
har gått från montörsjobb på olika fartyg till tjänsten
som förste fartygsinspektör.
Det var ett barnprogram på tv som gjorde Ramesh Zarenoes nyfiken
på audionomyrket. Hon minns det som ”två gubbar som berättade hur
kroppen fungerar” – och som just den här gången pratade om örats
funktioner.
Inte nog med att det där tv-programmet, som hon såg mest av en
slump, lockade henne till audionomutbildningen. Hon fick med sig
sin man, Reza, också, och sedan dess har audiologin intresserat och
engagerat dem bägge.
– Ingen av oss har ångrat våra val. Det är ett spännande yrke. En
kombination av teknik, medicin och beteendevetenskap. Det är bara
att välja den inriktning man är mest intresserad av.
Nyfikenheten drev dem
Under åren har det blivit många och långa diskussioner om hörselorganen hemma vid köksbordet.
– Många frågor väcktes redan under grundutbildningen. Vi är
sådana personer. Nyfikna. Vi nöjer oss inte med att ”så här är det” utan
vill också veta ”varför det blev så”.
Arbetsmarknaden var helt annorlunda för audionomer då, när
Ramesh Zarenoe och hennes man var klara med sina grundutbildningar. I dag jagar arbetsgivarna de nyexaminerade, då var det ont om
jobb. Men det löste sig, först med vikariat i Ludvika och senare med en
» Jag tycker
om audiologin,
och jag vill
gärna bidra till
att andra ska få
möjlighet att
gå vidare inom
området «
8
fast tjänst vid Hörselvården i Linköping. Sedan tog nyfikenheten och
studielusten över igen och Ramesh och Reza gick vidare tillsammans
till magisterutbildningen i Göteborg. Kursen lades ned, men den ledde
ändå till att hon fick kontakt med en professor i Linköping, som sökte
en forskarintresserad audionom.
– Jag blev tidigt intresserad av diagnostik, berättar hon och jag
nappade direkt på erbjudandet om samarbete i ett projekt om plötslig
hörselnedsättning.
Det började med ett pilotprojekt innan hon blev inskriven som
doktorand. Vid halvtid, ungefär, tog hon sin licentiatexamen – ”ett bra
sätt att öva sig på att förvara sina slutsatser”. För tre år sedan doktorerade hon och idag är hon universitetslektor vid Örebro universitet (alla
disputerade audionomer finns listade på www.audionomerna.nu).
I avhandlingen redovisar hon hur man utreder och behandlar de
här patienterna, och huruvida behandling med kortison, som nästan
alltid ges vid sådana här besvär, leder till någon markant skillnad. En
blindstudie med ett stort antal patienter visade att placebo fungerar
lika bra som kortisonet, åtminstone i de doser som de använde i
studien. Hennes slutsats så här långt är att problemen kan vara
symptom på olika sjukdomar och att det därför kan behövas olika
terapier för de olika grupperna.
– Men det behöver säkras genom ytterligare utredningar.
Nytta och nöje
Det är en av de saker som gör det så intressant att forska, säger hon, att
arbetet förhoppningsvis kommer till gagn för patienterna. Men hon
tycker också att forskningen i sig ger så mycket.
– Som forskare får man så många tillfällen att lära sig olika saker
– också om sådant som egentligen inte hör till själva forskningsområdet. Om hur man driver ett projekt framåt, till exempel, hur man
motiverar andra och hur man tar olika myndighetskontakter. Det är
både roligt och nyttigt.
– Att forska kräver också en större disciplin än när man går
grundutbildningen eller har ett mer normalt jobb. För även om man
har bra handledare att diskutera med är det mycket som hänger på en
själv.
– Å andra sidan styr man sin tid, och kan vara mer flexibel. Men
något regelbundet nio till fem-jobb har det inte varit för min del. Det
har hänt att jag har suttit hela nätter ibland, för att bli klar med en
artikel. Och det blivit en hel del resor – både till olika konferenser och
för att träffa och inspirera kollegor på kliniker som har deltagit i
studierna.
Sedan två och ett halvt år tillbaka har Ramesh Zarenoe en tjänst
som universitetslektor vid Örebro universitet.
– Jag tycker om audiologin, och jag vill gärna bidra till att andra
ska få möjlighet att gå vidare inom området, säger hon. Det är det som
kan göra audionomerna till en ännu starkare yrkesgrupp. Ju mer
kunskap vi får desto mer kan vi driva våra frågor framåt. Det är bra för
professionen och i slutändan också för patienterna.
Stöttande ledarskap
Michael Johansson behövde inget tv-program för att välja yrke. Som
pojke var han mycket ute på sjön tillsammans med sin pappa, och
redan i de tidiga tonåren var han klar över att det var sjön och motorer
som gällde för hans del.
Så efter det tvååriga yrkesprogrammet ”drift och underhåll”
började han jobba till sjöss, först som motorelev och sedan som
motorman i Svenska handelsflottan.
Någon tanke på att han skulle utbilda sig till sjöingenjör vid
Chalmers hade han inte då. Han hade det bra som det var, tyckte han.
– Det var mest maskinchefen som tjatade på mig. ”Du som är så
duktig kan komma längre! Tag dig i kragen nu och läs vidare!”
– Jag är tacksam för det än idag. Det är uttryck för bra ledarskap
att se de anställdas möjligheter.
Beslut en stormig natt
Det har blivit många och långa resor under åren till sjöss.
– Jag har nog varit i vartenda land som har en kust, utom
Australien och Nya Zeeland, säger han. Och för det mesta har det
fungerat väldigt bra att ligga ute. Några månader till sjöss och lika
många lediga, till exempel.
Men han berättar också om gamla svårjobbade fartyg, om hur det
var att ha larm i hytten och ibland tvingas upp mitt i natten för att
jobba med brännheta motorer under omständigheter som kunde vara
riktigt besvärliga.
Det var under en sådan stormig natt på Atlanten som han
bestämde sig.
– Det var orkan, den gången. Riktigt höga vågor. Livflotten hade
spolats bort och själv hade jag surrat fast mig vid skrivbordet. Då
bestämde jag mig för att söka en tjänst som fartygsinspektör. Jag skrev
ansökan ombord och postade den så snart vi hade kommit i land.
Lugnare tillvaro
På den vägen är det. I dag är han förste fartygsinspektör, med
Transportstyrelsen som arbetsgivare och Göteborg som bas.
– Det är en lite lugnare tillvaro nu, konstaterar han.
Det är fartygsinspektörens uppgift att utöva tillsyn över säkerheten, miljön och arbetsmiljön på fartyg. Fartygsinspektören medverkar
också i arbetet med olika föreskrifter och vid kontroll av hamnskydd
och avfallshantering i hamnar.
» Det var under
en stormig natt
på Atlanten
som jag bestämde
mig för att söka
en tjänst som
fartygsinspektör. «
Också den här verksamheten innebär en del resande, för att sköta
kontakter med sjöfarts- och varvsnäringen, både i Sverige och
utomlands. Den senaste tiden har Michael Johansson till exempel varit
mycket i Polen, där han kontrollerar att bygget av ett svenskt nytt
fartyg sker efter de regler som gäller här hemma. Men det blir också
resor till olika svenska hamnar – för att besiktiga utländska fartyg så att
de kan få tillstånd att befinna sig i svenska farvatten eller för inköpsbesiktningar, när en svensk redare köper in ett utländskt fartyg.
– Det handlar om brandskydd, maskiner, miljöskydd. ja, allt ...
Säkerhet är ett gemensamt intresse, och de flesta brukar vara nöjda
med att vi hittar felen i tid. Men visst kan det bli en del resonemang
ibland …
Det blir en del diskussioner på hemmaplan också. Michael
Johansson sitter i styrelsen för Saco-S-föreningen vid Transportstyrelsen och är vice ordförande i den lokala Saco-S-föreningen på arbetsplatsen i Norrköping.
– Det är en bra arbetsplats på det stora hela, säger han. Men också
här finns en del brister att åtgärda – i frågor som rör arbetstider,
beredskapsersättning och bilersättning, till exempel.
Kontentan är ändå att också Michael Johansson är nöjd med hur
hans arbetsliv har utvecklats.
– Min pojkdröm blev verklighet, och mer därtill, säger han.
nnn
Audionomerna – en del av SRAT
Ordförande
Ann-Marie Andela
031-343 21 03
ann-marie.andela@vgregion.se
www.audionomerna.nu
Ansvarig ombudsman SRAT
Maria Yngvesson
08-442 44 61
Maria.yngvesson@srat.se
www.srat.se
SRATs allmänna sektion – SRAT-A
Ordförande
Camilla Robertsson
070-553 70 39
camilla.robertsson@mil.se
Mats Eriksson
08-442 44 81
www.srat.se
9
På väg ut
i yrkeslivet
För några av er börjar det så snart bli dags att lämna det som brukar kallas för en
bubbla, skolans bubbla. Under skolgången har du varit hyfsat skyddad från din plats
i arbetslivet. För många skapar detta en oro. Att bege sig ut i okänd mark kan vara
skrämmande men tänk positivt. De som redan finns ute i arbetsmarknaden har alla
gått igenom detta steg och skulle alla dessa ha något som du saknar? Det finns
mycket du kan göra under tiden och mycket att tänka på som kan hjälpa dig på
vägen.
Text: Johan Angeldorff Foto: Adam Haglund
10
»
Några av er har varit kloka och hört av sig till oss på SRAT angående
hjälp med granskning av cv och det personliga brevet. Andra har haft
frågor kring arbetsmarknaden och löner. En del av er har frågat vad
som kan tänkas hända på en anställningsintervju, vilka frågor ni
kommer att få och så vidare. Anledningen till att vi tar upp detta är att
ni kan få hjälp med alla dessa funderingar när ni hör av er till er
ombudsman eller karriärcoach på SRAT. Vi kommer här att ge ett par
tips på hur ni ska kunna undvika de vanligaste fallgroparna och hur ni
ska kunna få en förhoppningsvis lite lättare väg till ert nya arbete.
Vi tar det från början... Du har redan tagit det viktigaste steget
genom att söka dig till en utbildning. Nu när det börjar bli dags att
söka anställning gäller det att skriva ihop ett cv och ett personligt brev.
Att ett cv är en meritförteckning vet det flesta.
• Gå in och titta på alla rekryteringssidor på internet. Anmäl dig
till dem som förmedlar arbete inom din sektor. Tips på sidor kan vara
Manpower, Poolia, Monster med flera.
• Använd dina kontakter. Dessa kan vara din bästa chans att få en
anställning. Kanske har du en kontakt som vet att en tjänst är ledig.
Det finns även professionella kontaktnätverk som LinkedIn.
• Spontansök en tjänst. För en del branscher är det här och via
dina kontakter du har som bäst chans att få en anställning. Det kanske
inte sätts ut tillräckligt med jobb på Arbetsförmedlingen eller i
tidningar. Prova då att ta med ditt cv, gå ut och besök företag du vill
arbeta på och berätta varför du kan vara rätt för dem. De har
förmodligen ingen ledig tjänst idag men när de får detta så ligger du
förhoppningsvis bra till!
Vad ska ingå i ett cv och hur ska det se ut?
Många som varit i kontakt med oss säger att de saknar meriter. Det är
här vi karriärcoacher kan komma in och hjälpa till. Vi brukar alltid
tipsa om saker som kanske inte alltid förekommer i ett cv. Vad har du
exempelvis gjort under din studietid. Sommar och extrajobb är
självklara och de har de flesta med. Vad några missar är allt annat du
gjort: au pair, förtroendeuppdrag med mera. Har du körkort bör det
framgå om det krävs för tjänsten. Tillgång till egen bil kan vara en
fördel när du söker vissa anställningar.
Ska man ta med sina referenser i ansökningshandlingen? Här är
det svårt att ge ett svar som passar till alla tjänster du söker. Rådet
brukar vara att skriva något i stil med: ”referenser – lämnas vid
intervjun”. Fördelen med detta är att du inte behöver fråga dina
referenser innan varje tjänst du söker utan först när det blir dags att gå
på en intervju. Fråga gärna era referenser vad de kommer att säga om
någon arbetsgivare frågar hur de upplever dig. Det är inte alla
referenser som är bra men de flesta av oss därute är ärliga och berättar
det om vi frågar dem och då kan ni välja någon annan som passar era
behov bättre!
Ska man ha sin bild i sitt cv eller personliga brev? Förmodligen
inte. Finns det en risk för att du avleder uppmärksamheten från
innehållet i din ansökan så är svaret att ni inte bör använda en bild.
För dig som nödvändigtvis vill ha en bild kan det vara bra att ha med
den på hälften av de ansökningar du skickar och inte ha med det på
den andra hälften. Då är det lätt att se om du blir kallad till intervjuer
där du har en bild eller inte. Alltså får du fram ditt eget lilla vinnande
koncept i denna del av ansökan.
Avslutningsvis, glöm inte att skriva namn, adress och övriga
kontaktuppgifter på ditt cv, gärna på båda sidorna. Har du ett
telefonnummer/e-postadress som går till din tidigare/nuvarande
arbetsgivare, så byt till privata kontaktuppgifter. Detsamma gäller om
du har en ”skojig e-postadress”. Skaffa då en som är lite mer officiell.
När du ska skicka in en ansökan till en tjänst, är det ofta bra att
skicka med ett (personligt) brev också. Brevet ska svara på två frågor.
1. Varför söker du denna tjänst?
2. Varför ska du få denna tjänst?
Vi har läst alldeles för många personliga brev som beskriver den
sökandes privatliv om katter med mera. Det är ofta ointressant för det
jobb ni söker. Du får säkert lite tid att prata om dig själv på intervjun,
försök därför att hålla din ansökan så ren som möjligt, där du
koncentrerar den till dina kunskaper och intressen och varför de ska ge
dig den tjänst du söker. Var inte rädd för det vita på sidan…! Det
kanske viktigaste tipset är dock att utgå från jobbannonsen och försök
matcha din ansökan så att den svarar upp mot annonsen.
Du blir kallad till en intervju
Vad kommer nu att hända? Hur kan du göra för att vara förberedd för
din intervju?
– Du kommer på din intervju att få ett antal intervjufrågor. Några
exempel kan vara: ”Vad vet du om oss/vårt företag?” och ”Vad kan du
tillföra vårt företag?” Det kan också vara bra att söka på internet och i
olika forum, vilka frågor som kan tänkas komma så att du kan vara
förberedd på din intervju. Eller kontakta oss.
– En av frågorna du kommer att få gäller den lön du vill ha på din
nya arbetsplats. Här kan du vara bra förberedd genom att själv göra
sökningar i statistikverktyget Saco Lönesök på SRATs webbplats. Det
går självklart också bra att ringa din ombudsman på SRAT som även
kan ge dig tips och råd inför din intervju.
Jobbet är ditt – dags att skriva anställningsavtal
Det är lätt att förstå glädjen men här gäller det att lägga band på dina
känslor. Att förhasta sig här kan få stora konsekvenser för tiden du är
anställd. Detta är din möjlighet att förhandla om vilka villkor som ska
ingå i din anställning. Exempel på saker som kan förhandlas är;
anställningsform, arbetstid, lön, antal semesterdagar, avsättning till
tjänstepension, OB med mera.
Det smartaste i detta läge är att du höra av dig till oss på SRAT.
Fråga oss vilka delar som ska ingå i ett anställningsavtal (mallar för
anställningsavtal finns på SRATs webbplats). Vi ger dig bra tips. Be
sedan arbetsgivaren att ta fram ett anställningsavtal. Be att få ta hem
avtalet och läsa igenom detta i lugn och ro. Ta en kopia på detta och
skicka in den till oss för granskning. Det går även bra att ta ett foto
med er mobilkamera och e-posta över detta. Med hjälp av denna extra
granskning av ditt nya anställningsavtal hittar vi fallgropar, som du om
du undertecknat avtalet utan granskning, riskerar att bindas av.
Några av de saker du antingen ska vara medveten om eller undvika
är:
– Vilket års löneläge sätts din lön i? Vilken kommer att vara den
nästa lönerevisionen du ska ingå i? Att nu exempelvis gå in i 2014 års
löneläge innebär ingen lönerevision förrän 2015. Då kanske du istället
försöker begära lite extra i samband med att du anställs.
– Finns en konkurrensklausul i anställningsavtalet? Kontakta oss
för att fråga vad den innebär!
– Eventuella konflikter ska avgöras i svensk domstol. Det finns
dock möjlighet att avtala om annat. Akta dig för detta, då skiljedomstol är dyrt och om ni inte fått ert anställningsavtal granskat av SRAT,
är det inte säkert att vi kommer hjälpa er. En kostnad för denna
domstol kan uppgå till flera miljoner. Ett samtal till oss med granskning av ert anställningsavtal löser er från denna oro! n n n
Var finns då jobben?
Den eviga frågan. Jobben finns på många olika ställen. Du kan därför
öka dina chanser att få ett arbete genom att söka jobb via flera olika
källor. Några exempel nedan:
• Arbetsförmedlingen. Gå till Arbetsförmedlingen, skriv in er som
arbetssökande samt titta igenom de tjänster som de har. Glöm inte att
göra detta regelbundet då det hela tiden dyker upp nya.
• Jobbannonser i tidningen.
11
Din medlemsförmån
karriar
@srat.s
e
Karriärstöd
På SRAT har vi fyra karriärcoacher: Maria Yngvesson, Linda Lekander,
Martin Berndtsson och jag själv, Johan Angeldorff. Vi hjälper dig att
granska ditt cv och personliga brev. Skicka e-post med ditt cv och
personliga brev så kommer vi med tips och råd hur dessa kan skrivas
lite bättre, tydligare och vassare. För den som önskar ytterligare hjälp,
finns det möjlighet att boka in ett karriärsamtal.
Karriärsamtalet
Det finns två olika typer av samtal. Fackförbund har traditionellt
sysslat med rådgivning. Då finns det en lag eller ett kollektivavtal att
falla tillbaka på. Det kan även vara lönerådgivning. Coaching ska inte
förväxlas med rådgivning. Skulle du ha bokat ett karriärsamtal men
under tiden känner att det är rådgivning du vill ha så bryter vi samtalet
och övergår till att ge dig rådgivning.
På ett karriärsamtal pratar vi om det som du önskar. Det kan vara
stöd och tips för att bli kallad till en intervju, hjälp med vad som
faktiskt händer på intervjun eller allmänna råd för den som fastnat
någonstans och inte kan gå vidare. Det senaste är den vanligaste
orsaken till att någon väljer att boka ett samtal med oss. Det kan röra
sig om att den som kontaktar oss har arbetat ett antal år med samma
arbetsuppgifter men anser nu att det är dags att se sig om efter något
annat. Att ta kontakt med oss beror vanligtvis på att denne inte vet
riktigt vad som är nästa steg att ta i sin karriär.
I ett sådant läge kan ett samtal med en karriärcoach vara ett viktigt
steg på vägen. Vår roll är att leda samtalet med hjälp av att ställa frågor
till den som blir coachad. Här är det viktigt att betona att vi inte lägger
några värderingar i samtalet. Det finns inget som är rätt eller fel. Vår
roll är att få dig att upptäcka något du känner lust att utforska vidare.
Kanske är det en utbildning du alltid velat gå. Kanske kan det vara att
starta eget företag. För några av dem vi pratar med slutar samtalet med
att de själva kommer fram till att de är på rätt plats redan nu. De har
alltså genom att ha lagt 60-90 minuter på ett samtal kommit fram till
att de är på helt rätt plats. Väl investerad tid om du frågar mig! För
andra blir uppvaknandet desto större. De känner ofta att dagens arbete
gått i stå och att de vill vidare. Anledningen till att de inte går vidare är
att de, precis som alla oss andra, sätter upp hinder på vägen. Känner ni
igen någon av kommentarerna: ”Jag vet ju inget om hur man startar
upp företag”, ”Jag kan ju bara det jag gör idag” eller ”Jag har arbetat
med detta hela mitt liv, vad ska jag göra nu?”.
Det jag och mina kolleger kan hjälpa till med är att leda samtalet
och försöka hitta de hinder som den som blir coachad satt upp. Så
snart vi hittat hindret kan vi ställa frågor som ”Vad skulle hända om
du startade upp ett företag”, ”Vad är det värsta som kan hända om du
provade att…”. Ofta blir svaret på någon av dessa frågor ett uppvaknande för den vi coachar. Man hör sig själv säga sitt svar och kommer
ibland på att detta svar inte låter så klokt, rationellt eller smart. Detta i
sin tur leder till att man vågar närma sig ämnet lite mer och blir lite
mer benägen att våga prova det den egentligen vill göra. Muren är
riven och idéerna kan börja forsa fram!
Jobbannonsen
När jag coachar våra medlemmar har ett ganska intressant fenomen
framträtt. Det gäller jobbannonsen. När vi läser denna lägger vi också
in en tolkning av annonsen. Det är här jag upptäckt en del skillnader
mellan hur män och kvinnor tolkar en jobbannons. När en kvinna
läser denna så tolkar hon kriterierna som krav för att söka. Om det
finns tio kriterier så ska minst nio av dessa vara uppfyllda för att hon
ska söka. Om en man läser samma annons så krävs det ofta bara att
fem av dessa tio kriterier är uppfyllda för att han ska söka tjänsten. Om
det ligger något i detta lämnar jag till forskare och er läsare att tolka.
12
Min åsikt är väl mer att du behöver ha merparten av dessa kriterier
uppfyllda för att du ska trivas på jobbet. Annars har jag vid ett par
tillfällen liknat jobbannonsen vid barnens önskelista till tomten. Du
ska vara ung, helt direkt från skolan men du ska samtidigt ha ett antal
år i yrket. Är det någon som ser något fel i annonsen…?
Vänd det negativa till något positivt
I samtal får vi ofta höra vad en medlem är mindre bra på. Ofta finns
det en jobbannons i grunden där en eller ett par krav/önskemål saknas.
Den sökande kan då räkna med att arbetsgivaren kommer att fråga lite
kring detta på intervjun. Här brukar vi kunna komma med lite råd och
tips på hur du kan vända en sådan situation till din fördel. Du vet att
frågan kommer. Du vet också att det kan innebära slutet för dina chanser att få jobbet om du svarar fel på frågan. Svaret riskerar alltså att bli
ångestladdat. Här brukar jag tänka lite tvärt om. Utgången av att ge ett
dåligt svar på denna fråga är ganska given. Vad skulle istället hända om
du förbereder ett svar som är genomtänkt och istället vänder det där
negativa till något positivt som gör att arbetsgivaren ser det som en
fördel? Ett sådant exempel skulle kunna vara en kompetens som du
saknar. Arbetsgivaren ställer en fråga kring hur du ska kunna klara
arbetet när du inte kan denna kompetens. Ditt svar på en sådan fråga
skulle kunna vara ”Jag har inte arbetat i … tidigare, men jag vill väldigt
gärna lära mig och har redan skrivit in mig på en kvällskurs”. Skulle ni
tolka detta som att personen fortfarande har en brist?!
Johan Angeldorff,
ombudsman
Några tips till dig som funderar på
en förändring i ditt arbetsliv
Om du har en tanke eller fundering kring ditt arbetsliv som då och
då poppar upp kan det vara en signal på att det är en något du
behöver gå till botten med.
Är det här rätt för mig, jag kanske ska söka den där kursen,
starta eget, prata med chefen om min arbetsuppgifter, ta ett nästa
steg i karriären, byta arbetsplats eller vad det nu är som poppar
upp. Om tanken stannar vid att bara bli en upprepande tanke och
inget mer konkret tycker jag att du ska testa vårt karriärstöd. Där
får vi bena ut dessa tankar och förhoppningsvis hitta något konkret
i det att spinna vidare på.
Ett sätt att sätta igång är att ta tag i de tankar som poppar upp
är att ställa sig några frågor:
– Vart är du idag i arbetslivet och livet?
– Hur kom du dit? Ta en titt i backspegeln. Hur såg dina gamla
drömmar ut?
– Hur ser ditt önskade läge ut i arbetslivet och livet?
– Vad hindrar dig från att göra det du vill göra?
– Om du hade obegränsat med pengar, vad skulle du göra då?
– Finns det någon/några personers arbete som väcker ditt
intresse (och kanske avundsjuka!)? Vad är det som lockar dig i det?
Testa gärna att besvara dessa frågor för dig själv, känner du att
det väcker ännu fler tankar kan det vara läge för ett karriärsamtal.
SR
5,64
AT
%
Varsågod, medlemslånet med
extra förmånlig ränta för dig
Som medlem i SRAT kan du låna från �� upp till �� kronor till en rörlig ränta
på �,�� procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket.
Ingen säkerhet behövs och inga avgifter ﬁnns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.
Gör så här för att ansöka om medlemslån
ǗRing ��-MEDLEM (��-�� ) om du vill ha ett lånebesked direkt.
ǗLogga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).
ǗÚseb.se/medlemslan.
ǗKom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.
Kom ihåg att berätta att du är medlem i SRAT. Läs mer på seb.se/medlemslan
Aktuell medlemslåneränta är för närvarande �,�� %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är �,�� %,
blir den eﬀektiva räntan �,�� % för ett annuitetslån på �� kronor upplagt på � år, ingen uppläggningsavgift, och betalning
sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir �� kronor och din månadskostnad blir � �� kronor.
Årsränta per ��-��-��.
13
Positiva erfarenheter av karriärväxling
En språngbräda
till något bättre
Omorganisation, nedskärningar, behov av att ändra personalsammansättningen …
Oavsett skäl är det ofta ett hårt slag att behöva lämna sitt arbete.
– Men ett karriärväxlingsprogram blir ofta en språngbräda till något nytt och bättre,
säger Mats Eriksson, ombudsman på SRAT.
Programmen ser lite olika ut. På Försvarsmakten stöttar man också den som vill lämna
myndigheten för att gå vidare inom något annat område. Postens program omfattar
däremot enbart dem som måste lämna sitt jobb.
Text: Birgitta Jakobsson Foto: Denny Lorentzen & Colourbox
När allt löper på som det är tänkt är kompetensutveckling ett givet
och återkommande ämne i medarbetarsamtalen. Chefen beskriver,
utifrån ett personalstrategiskt synsätt, vilka kompetenser som måste
utvecklas för att verksamheten ska fungera och den anställda ger sin
syn på behoven inom det egna ansvarsområdet. På många ställen kan
det vara svårt nog att få det att fungera till vardags, har det visat sig.
– Men när dialogen mellan chef och
medarbetare fungerar kan man undvika
obehagliga överraskningar i framtiden, säger
Mats Eriksson, ombudsman på SRAT. Man vet
var man har varandra, vad som fungerar och vad
som inte gör det – och det finns en plan för vars
och ens kompetensutveckling.
Det är när man är överens om att en anställd
ska lämna arbetsplatsensom det kan bli tal om
karriärväxling. Vid större organisationsförändringar eller nedläggningar, när verksamheten kräver att personalsammansättningen förändras eller när den enskildas kompetens inte längre
passar in … Karriärväxling är arbetsgivarens personalstrategiska
instrument. Men i vissa fall används det också för att stötta medarbetare som vill vidare i sin karriär, och inte har möjlighet att göra det i
den organisation de befinner sig, eller som inte längre trivs på
arbetsplatsen.
14
– Det är naturligtvis inte roligt att hamna i en situation där man
blir övertalig eller inser att man inte längre passar in, säger Mats
Eriksson. Men karriärväxling kan ofta bli en språngbräda till något
nytt och bättre. Det viktiga är att chef och medarbetare har en bra
dialog om hur man ska lösa situationen – och att det sker på frivillig
basis.
Frivilligt och generöst
Inom Försvarsmakten har man använt karriärväxling sedan 2006, då
man startade ett projekt på försök. Målet var att”växla ut” yrkesofficerare med en kompetensprofil som inte svarade mot organisationens
framtida inriktning. Arbetsgivaren ville också föryngra personalstyrkan
och införa krav på att utlandstjänst skulle ingå i åtagandet för alla
anställda.
Camilla Robertsson, facklig företrädare på
Försvarsmaktens högkvarter, ledamot i SRATs
styrelse och ordförande i SRATs allmänna
sektion, SRAT-A, var med och utformade
programmet då, för åtta år sedan. Nu är det
permanentat – och det bygger helt på frivillighet.
Det används alltså inte bara på arbetsgivarens
initiativ, utan också den som vill lämna
myndigheten för att gå vidare i sitt yrkesliv
nen minst fyra år för att vara kvalificerad.
– I dag erbjuds Futurum enbart vid
övertaglighet, säger Roger Larsson.
Futurum-programmet ser lite annorlunda ut
än Försvarsmaktens. Här är det redan från
början klart att den anställda ska lämna sitt jobb
på Posten. I den situationen har man två val.
Den som deltar i programmet har kvar sina löneförmåner under maximalt ett år, eller arton
månader om man är 58 år eller äldre. Samtidigt
avsäger man sig företrädesrätten i LAS, Lagen om anställningsskydd,
och kan alltså inte hävda den om man vill söka en annan tjänst i
företaget. Under året med Futurum ägnar man sig på heltid åt att
planera för sitt nya liv, bland annat med hjälp av Trygghetsrådet.
Programmet innehåller också snabbhetspremier för den som får ett
arbete inom högst sex månader.
Alternativet till Futurum är att
bli uppsagd från sin tjänst. Då har
man kvar företrädesrätten, vilket i
Omställningstid
vissa fall kan vara en fördel. Genom
12 månader
det framförhandlade trygghetspakeEgen
tet är uppsägningstiderna generöStudier max 18
Förberedelsetid
Ny karriär
uppsägning
sare än i LAS, i vissa fall den
månader
max fyra månader
dubbla, det vill säga tolv månader
om för den som har arbetat här
En erbjuden tid för
En avtalad tid för outminst tio år.
samtal, handledning
• Nytt jobb
placement i sex månader
– Vissa tycker att det känns bra
Ansökan
En avtalad tid för
Omvärldsbevakning
att
ha
en anställning när de ska söka
På fastställd blankett till
outplacement i
förbandschefen
nytt arbete och inte presentera sig
Coachning
tre + tre månader
Tillgång till personlig coach
som arbetssökande, säger Roger
Externt stöd
upp till 30 timmar
Larsson. Men de flesta väljer ändå
Samtal kring din ansökan
att tacka ja till det stöd som
Seminarier/workshops
Utvecklingssamtal
• Starta eget
CV, intervjuträning, starta
Futurum ger.
Med närmaste chef och
eget analys, omvärldsanalys,
– För de allra flesta är det till en
förbandschef/motsvarande
nätverk
början
jobbigt vilken väg man än
Chefsbeslut
väljer, säger han. Många har arbetat
Med hänsyn tagen till
kompetens, motivation och
inom Posten väldigt länge och
Ekonomiskt stöd
individens behov
varken velat, kunnat, vågat eller ens
Möjlighet till ekonomiskt stöd med
•
Studier
Extern karriärcoach
funderat på att byta jobb.
upp till 60.000 kronor för egen
Strukturerad självanalys om
– Men jag har också träffat
utbildning
och
kompetensutveckling
cirka åtta samtal
många som det har vänt för. Det
i samband med att få nytt jobb, starta
Gå vidare i
eget företag eller vid studier.
finns de som säger att uppsägningen
programmet eller
var det bästa som har hänt dem, att
stanna i Försvarsmakten
de fått en positiv aha-upplevelse;
Det finns en värld utanför Posten
också. Och... den som lämnar
Posten kan fortsätta att vara
medlem i SRAT. n n n
Futurum vid övertalighet inom Posten
Posten har, i likhet med Försvarsmakten, genomgått flera omorganisationer med stora förändringar för de anställda som följd. Förr var det
inte ovanligt att man kunde utbilda sig internt och göra karriär inom
Posten. Under några år pågick också ett samarbete med HandelshögSRATs allmänna sektion – SRAT-A
skolan, som vidareutbildade ett antal postanställda varje år. I dag är det
Ordförande
mesta av den interna utbildningen borta och medarbetaren förväntas
Mats Eriksson
Camilla Robertsson
att själv söka vidareutveckling.
08-442 44 81
070-553 70 39
– Den stora förändringen har kommit gradvis, sedan vi gått från
att vara statligt anställda till att arbeta i en konkurrensutsatt organisawww.srat.se
tion. Det säger Roger Larsson, styrelseledamot i SRAT, som arbetar
heltid som facklig företrädare inom Saco-Posten och är ordförande i
föreningen SRAT-Posten.
SRAT-Posten – en del av SRAT
– I dag är Posten en arbetsplats med ständiga omorganisationer.
Det trygghetssystem som Posten och de fackliga organisationerna
Ordförande
kom överens om för snart tjugo år sedan, och som går under namnet
Anders Berndt
Roger Larsson
Futurum, är väl upparbetat. När det startades byggde det till viss del på
08-442 44 70
010-436 40 63
frivillighet från de anställdas sida. Det krävdes inte heller någon
anders.berndt@srat.se
roger.l.larsson@posten.se
kvalificeringstid för att antas, idag måste man ha arbetat i organisatiowww.srat.se
Illustration: Försvarsmakten
någon annanstans har möjlighet att söka sig till programmet.
– Det har blivit väldigt bra, säger Camilla Robertsson. Jag har fått
ta del av flera lyckade lösningar, som alla handlar om hur arbetslivet
fått en ny och positiv vändning.
Programmet består av två delar (se illustrationen nedan). Den som
får sin ansökan om karriärstöd beviljad erbjuds först en förberedelsetid
på högst fyra månader, då hon eller han får hjälp av en intern livs- och
karriärutvecklare för att analysera sina kompetenser, drivkrafter och
förändringsmöjligheter. Den som fortfarande vill lämna Försvarsmakten efter förberedelsetiden säger upp sig och påbörjar den tolv månader
långa omställningstiden. Under den tiden behåller man sin lön och
programmet ger bland annat möjlighet att delta i ett outplatcementprogram eller stöd för att starta eget. Den som vill studera på heltid
kan få tiden förlängd med ett halvår.
– Det är ett generöst program, konstaterar Camilla Robertsson.
15
Entreprenörskap i utbildningarna för audionomer, optiker och tandhygienister:
Helhetssyn och
nytänkande för
framtida mervärden
– Entreprenörskap är ett laddat politiskt begrepp, som
ofta förknippas enbart med företagande. Men det är
missvisande.
Det säger Linda Johansson, som under tre år har lett
ett projekt vid Karolinska institutet i Solna, som syftar till
att implementera just entreprenörskap i vård- och
omsorgsutbildningarna.
Text: Birgitta Jakobsson Foto: Privat
Entreprenörskap ska gå som en röd tråd genom utbildningarna.
Uppmaningen kommer från regeringen och är bakgrunden till ett
treårigt projekt vid Karolinska institutet, KI, där bland annat tandhygienist-, audionom- och optikerutbildningarna har ingått.
Tillväxverket har fördelat projektpengar mellan olika högskolor,
och förutom KI har Sahlgrenska akademin, högskolorna i Mälardalen
och Malmö och Blekinge tekniska högskola arbetat för att hitta sätt att
förverkliga regeringens intentioner.
– Inriktningen på arbetet är densamma, men vi har valt olika
arbetssätt vid de olika lärosätena, säger Linda Johansson.
Projektet på KI har gått under namnet KI 2.0 för att man vill
markera ett nytänkande. En av utgångspunkterna här har varit att
försöka förändra förhållningssätt och att skapa mervärde för både lärare
och studenter, utan att för den skull ge redan stressade lärare ett extra
arbete. Redan tidigt fattade man beslutet att också engagera externa
intressenter för att få bredare perspektiv på de olika professionerna.
Bland andra har flera av SRATs förtroendevalda och anställda varit med
i diskussionerna och bidragit med synpunkter.
Socialt entreprenörskap
I det inledande arbetet fokuserade man på begreppet ”entreprenörskap”
– hur studenter och lärare associerar till själva ordet.
– Jag fick överraskade många och väldigt olika tolkningar av ordet,
berättar Linda Johansson. Det var allt från kapitalism till omsorg och
kärlek, nytänkande och nyskapande, pengar och kreativitet.
16
Själv anlägger hon ett brett synsätt, där den framtida samhällsnyttan står i fokus – ett socialt entreprenörskap, som skapar ett värde både
för enskilda individer och för samhället i stort.
– Entreprenörskap är det som får uppfinningar och idéer att bli till
innovationer, säger hon.
I det här arbetet har man alltså haft en helt annan utgångspunkt än
att fler ska bli egna företagare. Istället har det handlat om hur
studenterna efter avslutad utbildning ska vara redo att bidra till de
förändringar som kommer.
– För dagens studenter väntar ett arbetsliv som ser helt annorlunda
ut än det vi hade för bara tio, femton år sedan. Det är inte osannolikt
att deras kunskaper kommer att tas tillvara inom helt andra branscher
än vad de föreställde sig när de valde utbildning. Och det är troligt att
samarbetet mellan olika yrkesgrupper måste utvecklas – för att vi
tillsammans ska skapa värde i vården av äldre, till exempel, eller av de
multisjuka.
– Det kräver en tydligare helhetssyn än den vi haft tidigare – och
därför också utveckling både inom och mellan de olika professionerna.
En viktig del i projektet har därför varit att låta studenter och
lärare från de olika programmen mötas i olika workshops, för att
därmed lägga grunden till ett framtida utökat samarbete mellan
professionerna.
Nya karriärvägar
Det är bara ett stenkast mellan Karolinska institutet och Karolinska
» Studenterna har ingen garanti
för att det bara är att gå tvärs
över gatan, sätta på sig de vita
rockarna och börja jobba där när
de har gått klart utbildningen. «
universitetssjukhuset, idag en av de stora arbetsgivarna inom vård och
omsorg. Ett nytt sjukhus håller på att byggas och beräknas vara klart
under 2017. Vårdplatserna kommer att bli färre, samtidigt som
befolkningen i Stockholmsområdet ökar. Linda Johansson konstaterar
att mycket av det arbete som görs där idag måste tas om hand någon
annanstans.
– Studenterna har ingen garanti för att det bara är att gå tvärs över
gatan, sätta på sig de vita rockarna och börja jobba där när de har gått
klart utbildningen. Och oavsett i vilken organisation de kommer att
befinna sig behöver de tänka på ett nytt sätt. Det här skapar fantastiska
möjligheter för studenterna att fundera i nya banor och finna nya sätt
att arbeta på.
Linda Johansson är själv ett exempel på att yrkeslivet kan ta lite
oväntade vägar. Hon utbildade sig till audionom, men intresset för mer
övergripande samhällsfrågor växte allt starkare, delvis som en följd av
uppdrag som kårpolitiker under studietiden.
– Det är en viktig uppgift för lärosätena att visa på flera karriärvägar, säger hon.
För att kunna marknadsföra sig är det också viktigt att tänka på
hur man beskriver sin profession och hur de kunskaper man har skaffat
sig kan komma till nytta. Också det, själva retoriken, har bidragit
tillspännande diskussioner under de tre år som projektet pågått.
Nya sätt att lära
I ett sådant här förändringsarbete är lärarna en nyckelgrupp. De har
också varit en viktig målgrupp för projektet, både i framtidsdiskussionerna och i arbetet med att formulera strategiska utbildningsplaner för
de olika programmen.
– Vi är bra på mycket här på KI, säger Linda Johansson. Men
pedagogiskt är vi faktiskt lite gammalmodiga. Dagens studenter har,
mycket med hjälp av den teknikens utveckling, hittat nya sätt att lära
sig saker. Tekniken har gjort det så mycket enklare att själv söka svaren
på olika frågor. Men alla som ägnar sig åt att googla vet att också det
kräver insikter – för att värdera och granska källor, till exempel.
Nu närmar sig KI 2.0 slutet och Linda och övriga deltagare i
projektet förbereder ett event i oktober, som ska avsluta arbetet. Efter
sig lämnar de anteckningar från olika workshops, filmer och strategiska
handlingsplaner för de elva deltagande grundutbildningarna.
– Men det är klart att vi vill se en fortsättning, säger Linda
Johansson. Vi kan inte bara dra igång en sådan här verksamhet och
göra coola saker – och så sticka iväg. Nu återstår frågan om hur arbetet
ska leva vidare, och hur det i så fall kan organiseras för att bli hållbart.
– Hittills har vi till exempel arbetat från botten och upp i
organisationen. För att implementera de här tankegångarna på ett bra
sätt måste idéerna också spridas uppifrån, från ledningen och ned.
När Linda Johansson reser sig från kaffebordet i det nybyggda och
spektakulära glashuset som inrymmer Karolinska institutets nya
gigantiska aula, Aula Medica, kommer två studenter fram till henne.
– Vi hörde vad du pratade om, säger de. Det låter spännande. Var
kan vi få veta mer?
Den frågan, och det intresse Linda Johansson mött under de här
åren, tyder på att framtidsfrågorna engagerar. n n n
Medlem i facket?
– välj rätt lån
Som medlem i facket kan du låna till bra villkor och känna dig trygg genom att välja vårt
Medlemslån. Du kan låna mellan 30 000 – 300 000 kr utan krav på säkerhet, räntan är låg*
och inga avgifter tillkommer. I lånet ingår försäkringen liv och betalskydd utan extra kostnad,
det innebär att vi kan erbjuda dig en extra trygghet om det oförutsedda händer.
Läs mer på swedbank.se/medlemslan
* effektiv ränta 5,75% (april 2014)
17
Äldrepedagog
– ett yrke på frammarsch
Hon tillhör en liten men stadigt växande
yrkeskår. Sedan undersköterskan Carina
Rasmusson sadlade om till äldrepedagog
får hon fokusera på det hon är allra bäst på.
Text: Johan Joelsson
Foto: Jonatan Jacobson
Klippan kommuns äldrepedagog Carina Rasmusson
kramar om volontären Ingrid Andersson.
18
Sammansvetsat volontärgäng. Från vänster: Maj-Lis Wikstrand, Laila Möller-Nilsson, Carina Rasmusson, Birgitta Jarl,
Ingrid Andersson, Britt Ahnfeldt och Gunnel Krull.
Trots att vårsolen lyser från en klarblå himmel är det ödsligt i
skånska Klippan. Men inne på träffpunkten Kristallen är det fullt
pådrag. Stolar kånkas fram, kaffebryggare puttrar och en orkester
kopplar in instrument. Genom dörren strömmar pensionärer för att få
bra platser till dagens allsång. I ett hörn står kommunens äldrepedagog
Carina Rasmusson – hjärnan bakom dagens arrangemang – och
samtalar med Ede Åkesson som kommit för att sjunga sina favoritlåtar.
Tillsammans hjälps de åt att skruva i ett par ben till ett extrabord. Det
behövs fler sittplatser. Allt talar för publikrekord. Som äldrepedagog är
Carina Rasmusson van vid att ha många järn i elden:
– Det ingår nästan i yrkesrollen, säger hon leende när vi slår oss
ned på hennes kontor samtidigt som ett 50-tal pensionärer stämmer
upp i ”Swing it magistern”.
Efter att ha arbetat som undersköterska i 18 år kände Carina
Rasmusson att hon ville byta spår. Eftersom hon brann för det sociala
och mellanmänskliga i kontakten med de äldre – något som det inte
alltid fanns så mycket tid för som undersköterska – blev hon nyfiken
när hennes chef tipsade om äldrepedagogprogrammet vid Malmö
högskola. Carina Rasmusson sökte och blev antagen.
– Jag kände att jag behövde komma vidare och utvecklas för att
inte hamna i en situation där jag som 60-åring satt och ångrade att jag
inte tog chansen, säger hon.
Den tvååriga utbildningen, som är unik i sitt slag i Sverige,
fokuserar på pedagogiskt inriktat socialt arbete med äldre. Programmet
ger kunskap i äldres livsvillkor, hälsa och rättigheter. Men också
verktyg för hur man genom pedagogiska processer kan arbeta
förebyggande för att höja livskvaliteten hos de äldre.
– Det handlar om pedagogik snarare än omvårdnad. Men i
studierna hade jag ändå stor nytta av min praktiska erfarenhet från
vården, säger Carina Rasmusson.
Våren 2013 tog hon examen och i samma veva utannonserades en
tjänst som äldrepedagog och trygghetsboendevärdinna i hemkommunen Klippan. Carina Rasmusson fick jobbet i konkurrens med 60
andra sökande. I augusti förra året påbörjade hon sin tjänst.
– Jag har trivts sedan dag ett. Det bästa är att man får sprida glädje
samtidigt som man får så oerhört mycket tillbaka. Jag upplever att jag
gör skillnad för de äldre, säger hon.
Arbetsuppgifterna är minst sagt varierade. Tillsammans med sina
sju pensionerade volontärer arrangerar hon fester, samtalsgrupper,
föreläsningar, konserter, promenader och bakträffar. Tillsammans med
personal från kommunen leder Carina Rasmusson dessutom utbildningar för anhöriga och dagverksamhet för dementa samt fungerar
som bollplank för vårdpersonal och vårdtagare som behöver stöd, råd
och hjälp.
– Min dörr är alltid öppen om någon vill komma och prata. Och
för de äldre som inte kan komma till mig är jag aldrig längre än ett
telefonsamtal bort, säger hon.
Trots att äldrepedagogyrket är relativt nytt har intresset från
arbetsgivarna ökat på senare år. Det berättar Jessica Hall, sekreterare i
yrkesföreningen Äldrepedagogerna. Eftersom den enda högskoleutbildningen är förlagd till Malmö finns merparten av tjänsterna i sydvästra
Skåne. Men intresset sprider sig. På senare tid har tjänster utannonserats i Kristianstad, Stockholm, Göteborg och Örebro.
– I takt med att fler får upp ögonen för att äldrepedagoger kan
förstärka känslan av meningsfullhet, bidra till en högre livskvalitet och
fördjupa den sociala gemenskapen kommer fler att vilja anställa, säger
Jessica Hall.
Andreas Lövdahl är ordförande i HälsoAkademikerna – en fackoch yrkesförening som organiserar hälsovetare och tillhör fackförbundet SRAT. Han berättar att HälsoAkademikerna precis har börjat ta in
äldrepedagoger – en yrkesgrupp som tidigare inte haft någon självklar
fackförbundstillhörighet.
– Vi har varit nere och besökt utbildningen i Malmö och berättat
hur vi jobbar. De tyckte att vi var mitt i prick, säger han.
Även om det inte finns ett överflöd av tjänster menar Andreas
Lövdahl att äldrepedagogyrket har goda framtidsutsikter. Speciellt med
tanke på att vi har en population som blir äldre och friskare.
– Men det krävs lobbying och övertalning för att visa hur mycket
samhället kan tjäna på ett fördjupat hälso- och äldrepedagogiskt arbete,
säger Andreas Lövdahl.
Tillbaka till träffpunkten Kristallen. Medan orkestern tar en paus
berättar Carina Rasmusson inlevelsefullt om sina framtidsplaner för
kommunens äldre. Hon vill ta med dem till den årliga sommarteatern
Bruksspelet, starta samtalsgrupper kring flyghistorien på Kungliga
Krigsflygskolan i närbelägna Ljungbyhed och använda historiska bilder
över Klippan för att få en ingång till samtal kring orten.
– Många tror att aktiviteter automatiskt måste kosta en massa
pengar. Men så är det inte alltid. Det gäller att gräva där man står och
vara spontan. Ibland kan det räcka att ta fram en bok, säger Carina
Rasmusson. n n n
Carina Rasmusson är anställd som äldrepedagog på
50 procent och som värdinna på trygghetsboendet
Kristallen på 50 procent.
HälsoAkademikerna
– en del av SRAT
Ordförande
Andreas Lövdahl
0704-38 51 63
ordforande@halsoakademikerna.nu
www.halsoakademikerna.nu
Lidnd Lekander
08-442 44 78
linda.lekander@srat.se
www.srat.se
19
Mårten Ehnberg, Svenska ambassaden i Kiev
– Vi lever mitt i ett
historiskt skeende
Ända sedan början av december har svenska UD avrått
från alla icke nödvändiga resor till Ukraina – efter
Rysslands annektering av Krim ska särskilt de östra och
södra delarna av landet undvikas helt. I huvudstaden
Kiev är det nu förhållandevis lugnt, berättar Mårten
Ehnberg, andreman på svenska ambassaden.
Text: Nina Enström Foto: UD & TT Nyhetsbyrån
När SRAT Information når Mårten Ehnberg på telefon på avtalad tid
har Vladimir Putin just undertecknat ett avtal som innebär att Krim
nu, enligt ryskt synsätt, ingår i Ryssland. Det är 18 mars och några
dagar efter den hastigt organiserade folkomröstningen där 95 procent
uppgavs rösta för att Krimhalvön lämnar Ukraina för att upptas i den
ryska federationen.
– Vi sitter mitt i smeten och har inte riktigt tid nu. Men återkom i
morgon!
Överlastade
Ambassaden i Kiev har av uppenbara skäl varit överlastad med arbete
ända sedan protesterna och oroligheterna i Kiev började i slutet av
november. Utlösande faktor var att president Viktor Janukovitj
avvisade ett fördrag med EU till förmån för tätare kontakter med
Ryssland.
Sedan dess har Självständighetstorget, Maidan, varit mer eller
mindre ockuperat av människor och grupper som begärt presidentens
avgång. Över hundra dödsoffer har krävts på torget, många offer för
krypskyttar. Kravet på maktskifte förverkligades 22 februari när
parlamentet avsatte presidenten. Parallellt med den utvecklingen växte
de proryska stämningarna på Krim, tusentals soldater utan nationsbeteckning besatte de ukrainska militärbaserna på Krim och sedan –
praktiskt taget innan omvärlden hann blinka – genomfördes folkomröstningen med känt resultat. Idag har Ukraina utrymt alla sina baser
på Krim, Ryssland uteslutits ur G8 medan FN, EU och USA
diskuterar hur Rysslands expansiva politik ska hanteras.
Sociala medier snabba
– Nu har vi ett helt nytt läge. Den nuvarande ukrainska regeringen
protesterar givetvis mot vad som hänt och accepterar inte utvecklingen,
säger Mårten Ehnberg, som berättar att de kraftigaste reaktionerna
märktes på sociala medier.
En sökning på nätet visar bland annat ett Youtube-klipp från
Odessa 22 mars, då en så kallad flashmob dök upp på en marknad och
framförde Europa-hymnen – det börjar med ett ensamt instrument, så
stämmer fler och fler in och det hela slutar med att en mäktig kör
sjunger Beethovens ”Till glädjen”. Stormande applåder och jubel när
sista tonen klingat ut.
Även den svenska ambassaden använder sig av sociala medier för
att sprida information, framför allt Facebook och Twitter, som finns
länkade på ambassadens hemsida.
En Twitter-kommentar från den svenske ambassadören i samband
med omröstningen på Krim visar en valaffisch som består av två kartor
över halvön – den ena med ryska flaggans färger och den andra med ett
stort hakkors. Kommentar: ”Man behöver inte förstå ryska för att
begripa innebörden ...”. Det vill säga att valet skulle stå mellan ett
nazistiskt och ett ryskt styre. Vilket för övrigt Putin använder som
argument för annekteringen .
Kraven ökar
– Kravet på information ökar hela tiden och vi uppdaterar vår hemsida
dagligen. Vi lärde oss en hel del inför VM 2012 – och folk är
tacksamma.
Totalt arbetar cirka 30 personer på ambassaden på Ivan Frankogatan i centrala Kiev, varav några är ukrainska medborgare. Ambassadör
är Andreas von Beckerath och Mårten Ehnberg är ambassadråd och
myndighetschefens ställföreträdare, som den korrekta titeln lyder – i
dagligt tal ambassadens ”andreman”.
Antalet svenskar i Ukraina uppskattar Mårten Ehnberg till
150-200. Eftersom det inte finns någon anmälningsplikt är siffran
osäker. På hemsidan uppmanas svenska medborgare i Ukraina att
anmäla sig för att kunna ta del av utskick från ambassaden. När
oroligheterna började förra året kallade ambassaden till informationsmöte om läget, och en del deltog via Skype.
– I dessa tider är det många oroliga svenskar som hör av sig. Vi har
hög arbetsbelastning på alla sektorer, men tack och lov har vi fått
förstärkning, säger Mårten Ehnberg, som inte siar om den politiska
utvecklingen.
Den svenska regeringens uppfattning är klar. Man är positiv till en
demokratisk utveckling av landet och fördömer den ryska annekteringen av Krim. Det är också grunden för en biståndsstrategi, som
riktar sig bland annat till Ukraina och som biståndsminister Hillevi
Engström presenterade i Kiev 1 april på ambassaden. Med presskonferens omedelbart utlagd på Facebook. Mårten Ehnberg igen:
– Vi följer förstås utvecklingen mycket noga. Vi befinner oss mitt i
ett historiskt skeende och det är ett privilegium att få företräda Sverige.
nnn
Presstopp
I pressläggningsögonblicket 14 april har läget i östra Ukraina
skärpts ytterligare med våldsamma proryska demonstrationer och
ockupationer av myndighetsbyggnader och polisstationer i flera
städer – med öppet och aktivt stöd av ett hotfullt Ryssland som
mobiliserat längs gränsen. Ukrainas regering har gett separatisterna
ett ultimatum och FNs säkerhetsråd har sammanträtt, hittills utan
framgång.
20
Europavalet
– viktigare än någonsin!
» Avsätt den stund
det tar att utnyttja
din rösträtt. Eller
förtidsrösta, det går
bra det också. «
Hälften av de lagar som riksdagen stiftar är
en direkt följd av EU-beslut. 70 procent av
alla frågor som behandlas av beslutande organ
inom kommuner och landsting har direkt
koppling till tidigare beslut i Bryssel. Det är
här mycket av det som berör oss i vår vardag
och som påverkar vår framtid avgörs. Och
det är stora frågor – ekonomin, välfärden,
miljön, jobben … Det gör EU-valet viktigare
än någonsin och lika viktigt som höstens
kommun- och riksdagsval.
I år ska EUs 28 medlemsländer välja 751
nya ledamöter till parlamentet. 20 av dem
representerar Sverige, och vilka de blir
bestämmer vi i valet den 25 maj. Det är ett
viktigt val, också ur ett fackligt perspektiv.
Dem vi utser till ledamöter i EU-parlamentet
kommer att vara med och stifta lagar om
förhållandena på arbetsmarknaden och
arbetsplatsen. De kommer att fatta beslut
som rör utbildning, forskning och innovationer – frågor som värderas högt av många
Sacomedlemmar.
Saco och SRAT har inget med partipolitik att göra. Det är inte heller upp till mig att
förorda något politiskt parti före något annat.
Däremot vill jag uppmana er alla att utnyttja
er rösträtt. Som suppleant i Europafackets
styrelse ser jag på nära håll hur mycket
europapolitiken styr förhållandena på
arbetsmarknaden och i våra olika
professioner. Därmed blir de också en
angelägenhet för oss inom Saco. Här är några
exempel:
I höstas presenterade kommissionen
förslag som syftar till att minska regelbördan
för små och medelstora företag. Grundtanken
är god, det finns för många och krångliga
regler. Men förenklingen får inte ske på
bekostnad av de anställdas arbetsmiljö! Det är
precis vad som kan hända – om företag med
Ordförandeordet
Anitha Wijkström
anitha.wijkstrom@srat.se
upp till 250 anställda får göra undantag från
vissa arbetsmiljöregler och om man sätter
stopp för nya lagar och regler inom arbetsmiljö- och skyddsområdena. Det är anmärkningsvärda förslag, och protesterna från
fackliga organisationer i flera länder lät heller
inte vänta på sig. Här hemma har Saco
tillsammans med LO och TCO uppmärksammat regeringen på riskerna för att
rättigheterna blir färre och skyddet sämre om
förslaget går igenom.
Införandet av tjänstestandarder är ett
annat exempel från Bryssel, som kan komma
att påverka oss i våra yrkesliv. EU har länge
arbetat med standardisering av produkter,
och de frågorna har vi framför allt bevakat ur
ett arbetsmiljöperspektiv. Nu är också
standardisering inom tjänsteområdet en högt
prioriterad fråga. Tanken är att man, för att
underlätta de fria rörligheten på arbetsmarknaden, ska ha gemensamma definitioner
av vilka krav en specifik tjänst bör uppfylla.
Problemet är att EUs tjänstestandarder i vissa
fall kolliderar både med kollektivtal och
svensk lagstiftning. Det kan vi naturligtvis
inte acceptera från fackligt håll.
Så har vi yrkeskvalifikationsdirektivet,
som går ut på att skapa gemensamma
utbildningsramar och införa europeiska
yrkeskort för alla yrkesgrupper. Direktivet
berör flera akademikergrupper, och vi arbetar
nu tillsammans med andra fackföreningar för
att den lägsta utbildningsnivån inom olika
professioner inte ska kunna gälla som norm.
Det är också en viktig fråga, både fackligt och
professionellt.
Nu är det upp till oss alla att bestämma
vilka svenska politiker vi vill ge makt och
inflytande över frågor som de här. Intresset
för europavalen har hittills varit förvånansvärt
lågt. Nu visar olika opinionsundersökningar
att valdeltagandet troligen kommer att öka i
år. Jag hoppas verkligen att det stämmer! Det
må vara solsken, städdagar i radhusområdet
eller annat som lockar den dagen. Men avsätt
den stund det tar att utnyttja din rösträtt
(och skyldighet, kan jag tycka)! Eller
förtidsrösta, det går bra det också.
För den som vill läsa på inför valet finns
gott om lättillgänglig information, om vad
som är på gång just nu och om partiernas och
kandidaternas inställningar i olika frågor. Jag
rekommenderar europaportalen.se, som ägs
av arbetsgivar- och löntagarorganisationer,
varav SRAT är en. Här presenteras dagligen
nyheter om vad som sker i EU-politiken. På
fackligt.eu finns bra information om
arbetsmarknaden i vid bemärkelse från LOs,
TCOs och Sacos gemensamma Brysselkontor.
Som sagt, gör din röst hörd den 25
maj!
nnn
21
SRATs uppgift:
Stöd och trygghet
under hela yrkeslivet
Elisabeth Mohlkert beskriver kollektivavtalet som själva ryggraden i
det fackliga arbetet. Här har arbetsgivarens och de anställdas organisationer kommit överens om en mängd olika regler. Om vilka kriterier
som ska gälla vid lönesättningen, till exempel, och hur lönesättningsprocessen ska gå till, hur mycket arbetsgivaren ska betala till den
framtida pensionen och vilken ersättning som ska betalas ut vid
föräldraledighet och sjukdom. Kollektivavtalet, som alltså uttrycker de
centrala parternas gemensamma ståndpunkter, innehåller också regler
om inflytande och samverkan och om vilket stöd medlemmarna ska få
vid omorganisationer och nedskärningar. Det är en viktig utgångspunkt för de lokala överenskommelser om anställningsvillkor som
träffas på arbetsplatserna.
– Värdet av att omfattas av ett kollektivavtal kan inte nog
understrykas.
Mer än 30 år i den fackliga världen, och otaliga möten
med medlemmar i olika situationer, skiftande arbetsmiljöer och olika livssituationer, har övertygat SRATs
förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert om vikten av
fackligt medlemskap.
– De allra flesta av oss hamnar någon gång under
våra yrkesliv i en situation då vi behöver hjälp, stöd
eller goda råd, säger hon. Som medlem i SRAT får du
stöd under hela karriären, från studietiden till pensionsdagen.
Redan från början, när SRAT bildades (1986) har arbetet varit
inriktat på att stärka medlemmarna – såväl i deras respektive
professioner, som när det gäller lön och andra anställningsvillkor och
olika trygghetsfrågor. Arbetssättet utgår både från övertygelsen att
yrkes- och villkorsfrågor hör ihop och insikten att många medlemmar
tillsammans utgör en stark påtryckningsgrupp.
– Med mer än 13 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla
sektorer har vi möjligheter att påverka utvecklingen både på arbetsplatserna och i professionella frågor, säger Elisabeth Mohlkert. SRAT har
utvecklats till en organisation som stöttar medlemmarna under hela
yrkeslivet – från studietiden, genom hela arbetslivet och efter avslutat
yrkesliv.
Det viktiga kollektivavtalet
22
Individuell lönerådgivning
För de allra flesta av SRATs medlemsgrupper sätts lönerna lokalt på
arbetsplatsen efter lönesamtal mellan chef och medarbetare.
– På SRATs centrala kansli finns alltid förhandlare på plats vid telefonerna för de medlemmar som behöver stöd och råd inför lönesamtalen. Det gäller också dem som är på väg mot ett nytt jobb eller har
funderingar på hur de ligger till lönemässigt, säger Elisabeth Mohlkert.
Individuell lönerådgivning är en rättighet för varje medlem, oavsett om
hon eller han är ny på arbetsmarknaden eller har varit med ett tag.
Elisabeth Mohlkert påminner också om lönestatistiken i Saco
Lönesök, som du hittar på hemsidan och som hon beskriver som
marknadens bästa.
– Den ger bra vägledning när man ska diskutera lön, säger hon.
När något spårar ur
Många akademiker är yrkesverksamma i fyrtio år eller mer – perioder
med framgång och arbetsglädje, men för många också en del svårigheter. Det är en trygghet att veta att det finns hjälp och stöd att få när allt
inte går som på räls. Det är utifrån det SRATs organisation är
uppbyggd, med fackliga företrädare på arbetsplatserna och ombudsmän med olika specialistkompetenser på kansliet. Elisabeth Mohlkert
konstaterar att många bekymmer klaras ut direkt på arbetsplatsen, med
eller utan stöd av de fackliga företrädarna. Men hon poängterar också
att medlemmar alltid är välkomna att höra av sig till kansliet.
– Medlemskapet innebär rätt till rådgivning och stöd i de allra
flesta situationer som kan uppstå på arbetsplatsen – och det gäller
förstås också chefer och dem med egna företag.
– Det kan röra allt från stora omorganisationer och nedskärningar
till allvarliga tvister eller oenighet om hur ett avtal ska tolkas.
Förbundet har egen kompetens inom de allra flesta områden som rör
medlemmarnas arbetsliv, och dessutom ett väl utbyggt kontaktnät som
vi kan utnyttja om det behövs.
Karriär- och yrkesfrågor
Långt ifrån alla som hör av sig har problem på jobbet. Många vill i
stället ha råd när de ska söka nytt jobb, diskutera hur de kan utvecklas
på sin nuvarande arbetsplats eller ta reda på hur arbetsmarknaden ser
ut för just deras yrkesgrupp.
– Det är så det ska fungera, säger Elisabeth Mohlkert. Vi finns till
för medlemmarna både när de behöver akut stöd och när de planerar
för framtiden. Det är därför vi bland annat har särskilt utbildade
karriärcoachar, en tjänst som utnyttjas av allt fler (läs mer på sidan 12).
Vi arbetar också kontinuerligt med att bevaka de olika yrkesområdena och vi har med åren skaffat oss ett stort branschkunnande.
Som SRAT-medlem är man automatiskt också med i någon av
förbundets självständiga yrkesföreningar. Förbundet och föreningarna
har ett gott och nära samarbete. Det är en styrka, inte minst i arbetet
med att lyfta fram professionernas värde och påverka politiker och
andra beslutsfattare i inför beslut som påverkar dem. I det ingår också
att driva och bevaka utbildningsfrågor.
– Vi har goda och väl upparbetade kontakter med myndigheter,
utbildningsanordnare och politiker, säger Elisabeth Mohlkert. Det är
en av fördelarna med ett starkt förbund, att vi faktiskt kan göra
skillnad.
Yrkesföreningarnas uppgift är att följa och bidra till utvecklingen
inom de olika professionerna och att sprida kunskap, till exempel om
nya forskningsrön. De ger också medlemmarna möjlighet att träffas
för att diskutera professionella frågor, till exempel genom vidareutbildning i form av kurser och seminarier.
Försäkringar och andra förmåner
Också det trygghetspaket som SRAT har förhandlat fram visar på
fördelarna med att tillhöra en stark organisation. Det gäller inte minst
flera av de medlemsförsäkringar, som endera ingår i medlemsavgiften
eller som går att teckna till förmånliga villkor. Hälsoskyddet, som både
ger sjukinkomstersättning och möjlighet att få stöd av ett hälsoombud,
är en av de försäkringar som ingår i avgiften. Inkomstförsäkringen,
som ger ekonomiskt stöd vid arbetslöshet, är en annan.
– Många av våra försäkringar är väldigt fördelaktiga, säger
Elisabeth Mohlkert. Men det är naturligtvis alltid bra att gå igenom
sitt försäkringsbehov och
jämföra bolagens olika
villkor innan man
bestämmer sig.
På www.srat.se finns
utförlig information om
alla medlemsförsäkringar,
både de som ingår i
avgiften och de som man
själv kan teckna. Här
finns också information
om andra förmåner – som
bo-/medlemslån, billigare
el och rabatt på spa, hotell
och kryssningar.
Elisabeth Mohlkert.
Du bestämmer!
SRATs förbundsdirektör
Att vara medlem i en
idéburen organisation
som SRAT innebär att man har stora möjligheter att påverka inriktningen på arbetet.
– Det är medlemmarna på arbetsplatserna som bäst vet vad som
behöver förändras, konstaterar Elisabeth Mohlkert. Att ta på sig
förtroendeuppdrag är ett sätt. Men man kan också dela med sig av sina
synpunkter på medlemsmöten, genom att ta kontakt med lokala
fackliga företrädare eller höra av sig till oss på kansliet. Alla samtal är
välkomna. De bidrar till ett kunskapsutbyte som gynnar alla.
Birgitta Jakobsson
Foto: Colourbox och Denny Lorentzen
Värva en kollega
Hjälp oss att växa
och bli ännu starkare!
Du kanske har en kollega som är
intresserad av att bli medlem i SRAT
men inte gjort slag i saken?
Som tack får du som värvat, ett
presentkort på 500 kronor/värvad
medlem att använda på Bokus.
Information om kampanjen finns på
www.srat.se/varva_kollega
23
AKAP-KL – Kommun, landsting, bolag inom Pacta
AKAP-KL
Tungan rätt i mun om
arbetsgivaren erbjuder
byte av pensionsplan
Återbetalningsskyddet ger bra
skydd för efterlevande, men det kostar
Från årsskiftet går det även att på kommunal
sektor byta tjänstepensionsplan. Detta efter
ikraftträdandet av nya avtalet AKAP-KL.
Som förhandlare tänker jag att det är bra att
det nu går att byta, men att det gäller att
tänka efter. Ett erbjudande som för en viss
individ förefaller utmärkt kan för en annan
medföra en väsentlig pensionssänkning.
Den nya möjligheten till avtalsbyte gäller
arbetstagare som har rätt till förmånsbestämd
pension inom ramen för det äldre avtalet
KAP-KL. KAP-KL har både avgifts- och
förmånsbestämda inslag, men de förmånsbestämda gäller bara lönedelar över 7,5 IBB
(inkomstbasbelopp), vilket i år motsvarar 35
562 kr i månaden. De förmånsbestämda
lösningarna bygger på en försäkringsprincip.
Beroende på födelseår och antal arbetade år i
sektorn handlar det om förmåner på som
mest 55 till 62,5 procent av slutlönen.
Det nya AKAP-KL är helt avgiftsbestämt.
Det medför att avgifterna (premierna)
beräknas i procent av lönen. Avgifterna
placeras i fonder som arbetstagaren själv har
valt eller i det kommunala ickevalet. Med en
avgiftsbestämd plan finns inget löfte om en
viss nivå. Pensionen beror istället på hur
mycket avgifter som satts av och hur de
förräntats. Går det illa på börsen ligger risken
hos individen, går det bra blir pensionen
högre. Huvudmodellen inom AKAP-KL är
att avsättningarna motsvarar 4,5 procent upp
till 7,5 IBB och 30 procent däröver.
För att säkerställa att pensionsutfallet vid
byte inte ska bli sämre än vad det hade blivit
med KAP-KL behövs ofta tilläggsavgifter,
alltså avgifter utöver de 4,5 och 30 procent
som ingår i AKAP-KL. Parterna arbetar för
närvarande på en rekommendation om
tilläggsavgifter. Tanken med tilläggsavgifter är
god, men även om arbetet präglas av
samförstånd är det viktigt att den kommande
rekommendationen tillämpas med stor
försiktighet. Skälet är att tilläggsavgifterna
beräknas utifrån mycket generella antaganden
och att behovet av avgifter i praktiken skiftar
från individ till individ.
För den som överväger ett byte är det
därför viktigt veta hur den egna pensionen
påverkas. För det första beror det på din ålder.
Ju yngre du är när du byter ju fler år har du
på dig att tjäna in avgifter och få avkastning.
För det andra spelar det roll vilken lönekarriär
du tror att du kommer ha i framtiden och om
du tror att du kommer vara kvar i sektorn.
24
Lönelyft som infaller sent i karriären fångas ur
ett pensionshänseende i regel upp bättre i ett
förmånsbestämt avtal som KAP-KL jämfört
med ett avgiftsbestämt som AKAP-KL. Men
räknar du med att på sikt byta sektor så
kanske det argumentet har mindre betydelse.
För det tredje kommer det an på vilka
tilläggsavgifter din arbetsgivare är beredd att
gå med på.
För att försäkra dig om att avgifterna är
tillräckliga kan det vara bra att be administratören (KPA eller Skandia) att göra en
individuell beräkning. Hänsyn måste bl.a. tas
till din anställningshistorik, din ålder samt
realistiska antaganden om framtida lön. Det
är viktigt att ta höjd för olika scenarier,
exempelvis hur pensionen blir i respektive
avtal om du blir chef?
Blir du erbjuden en möjlighet att byta så
överväg konsekvenserna noga och förvissa dig
om att tilläggsavgifterna är tillräckliga. Kom
ihåg att ett byte är frivilligt. Är du osäker –
kontakta SRAT!
Ossian Wennström
Utredare pensioner och försäkringar på
Sacos samhällspolitiska avdelning
Fakta
Den 4 oktober 2013 träffades en
överenskommelse om AKAP-KL, ett helt
avgiftsbestämt tjänstepensionsavtal för
kommuner, landsting och bolag inom
Pacta. Det nya avtalet trädde i kraft från
och med första januari 2014 och gäller
anställda, födda 1986 eller senare. För alla
personer födda 1985 och tidigare gäller
det tidigare avtalet KAP-KL, men för
anställda med en pensionsgrundade lön
över 7,5 inkomstbasbelopp (35 562
kronor år 2014) finns en möjlighet att på
frivillig basis överenskomma om att byta
pensionsplan till AKAP-KL. De kommunala avtalsparterna arbetar i skrivande
stund med att ta fram en gemensam
rekommendation om tilläggspremier samt
information om förutsättningarna för och
konsekvenser av ett byte.
Sedan länge är det för tjänstemän på
privat sektor möjligt att under vissa
förutsättningar byta pensionsavtal, från
det äldre, delvis förmånsbestämda ITP2
till det nyare ITP1 där pensionen precis
som i AKAP-KL helt bestäms av värdet på
fonderade premier.
Återbetalningsskyddet i det nya kommunala
tjänstepensionsavtalet AKAP-KL ger
anledning till eftertanke. Återbetalningsskydd
är visserligen ett bra komplement till övriga
kollektivavtalade förmåner till efterlevande,
men du får det till priset av lägre pension.
AKAP-KL är dessutom konstruerat så att den
som inget gör automatiskt kommer att ha ett
återbetalningsskydd. Det är därför viktigt att
göra ett aktivt val.
Återbetalningsskydd innebär i korthet att
dina efterlevande vid ett förtida dödsfall får
del av det pensionskapital som du ditintills
samlat ihop. Anledningen till att pensionen
påverkas är att du med ett återbetalningsskydd frånsagt dig möjligheten till arvsvinster
från alla personer som är i samma ålder som
du själv. När en försäkrad som saknar
återbetalningsskydd avlider så delas nämligen
hans eller hennes pensionskapital av övriga
försäkrade i samma generation. Den som har
ett återbetalningsskydd går miste om denna
förstärkning. Även om ett återbetalningsskydd kan göra relativt stor skillnad på
pensionen så är det viktigt att vara medveten
om att ”priset” för återbetalningsskyddet är
lägre för den som är ung. Skälet till detta är
att det är färre unga som avlider. Därmed går
man med ett återbetalningsskydd inte miste
om lika mycket förlorade arvsvinster som
man hade gjort som äldre arbetstagare med
motsvarande skydd. Ju äldre du blir som
arbetstagare ju högre blir arvsvinsterna.
För att aktivt välja bort ett återbetalningsskydd behöver du kontakta din
valcentral. På kommunal sektor finns idag
följande tre valcentraler. Är du osäker om
vilken så fråga arbetsgivaren.
• www.Pensionsvalet.se
• www.Valcentralen.se
• www.Electum.se
Om du har pensionsintjänande från
andra kollektivavtal än AKAP-KL eller andra
sektorer kan det finnas mer än återbetalningsskydd som du kan behöva tänka på för att
säkerställa att du har rätt skydd för dina
efterlevande och att du inte i onödan betalar
för något du inte behöver. I Sacorapporten:
Det kollektivavtalade skyddet för efterlevande
och pensionen hittar du övergripande
information om skyddet för efterlevande på
olika kollektivavtalsområden. Värt att veta är
även att återbetalningsskydd också kan väljas
till eller från för ditt PPM-sparande.
Läs/beställ även rapporten Det kollektivavtalade skyddet för efterlevande och pensionen
på www.saco.se
Ossian Wennström,
Saco
Förslaget om fri flytträtt i
papperskorgen
Regeringen kommer inte att lägga fram något förslag
om fri flytträtt för de kollektivavtalade tjänstepensionerna. Livförsäkringsutredningens förslag kommer inte
att genomföras. Det beskedet gav finansmarknadsminister Peter Norman när han träffade arbetsmarknadens
parter och försäkringsbranschen igår. - Det är väldigt
positivt att regeringen lyssnat på våra invändningar. Jag
föreslog redan i september 2012 tillsammans med mina
ordförandekolleger i LO och TCO att förslaget skulle
kastas i papperskorgen. Nu gör regeringen det, säger
Sacos ordförande Göran Arrius.
Det blir alltså inte möjligt att flytta de medel som
sätts av genom kollektivavtal till tjänstepension hur som
helst. Därmed skyddas löntagarnas pensioner från att
flyttas till avtal med sämre villkor och avgifter än de
som förhandlats fram av arbetsmarknadsparterna.
Samtalen om förbättringar inom systemet ska
fortsätta, till exempel att möjliggöra sammanslagning av
små fribrev.
– Det har vi varit positiva till hela tiden så på den
punkten fortsätter vi gärna samtalen med regeringen.
Det viktiga är att den tvingande och retroaktiva
flytträtten nu inte blir av. Det skulle ha riskerat att
förstöra ett väl fungerande system, säger Göran Arrius.
Källa: Saco
Ny portal lanserad
ersättningskollen.se
Portalen ger en bild över försäkringsskyddet och de
ersättningar, såväl lagstiftade som kollektivavtalade,
som arbetstagare är berättigade till vid sjukdom,
olycksfall och arbetsskada. Dock räknas inte de försäkrinagr du har i ditt medlemskap i SRAT in.
Portalen är framtagen i ett samarbete mellan
Försäkringskassan, AFA och Svensk försäkring. Portalen
kräver ingen inloggning eller e-legitimation utan är
enkel och bygger på de uppgifter (exempelvis månadslön, vilken sektor man tillhör med mera) som individen
själv anger.
Källa: Saco och ersättningskollen.se
Nytt direktiv om fri rörlighet för arbetstagare
Europaparlamentet har antagit kommissionens förslag
till direktiv om fri rörlighet för arbetstagare. Syftet är
att göra det enklare att arbeta i andra länder.
Det nya direktivet innebär att medlemsländerna
blir skyldiga att garantera en mer effektiv och samstämmig tillämpning av EU-rätten på området. Reglerna ska
bland annat skydda arbetstagare från diskriminering på
grund av nationalitet. Befintliga bestämmelser om fri
rörlighet för arbetstagare ska således få fullt genomslag.
Samtidigt är det möjligt för länderna att införa
föreskrifterna i direktivet på sätt som är lämpligast för
dem.
Källa: fackligt.eu
Pl
oc
ka
t
Välkommet besked
Sacos ordförande
Göran Arrius.
Foto: Kalle Assbring
Mammor mer sjuka
än pappor
Kvinnor är sjukskrivna oftare och längre än män.
Kvinnor har också tydligt högre risk än män i samma
situation att bli sjukskrivna ett par år efter att de har
blivit föräldrar. Det gäller särskilt anställda i kommuner
och landsting, visar en rapport från AFA Försäkring.
Det finns skillnader mellan kvinnor och män, till
exempel i hur ofta de blir sjukskrivna och hur länge
sjukperioderna varar. Generellt är kvinnor sjukskrivna
oftare och längre tid än män. Det har kommit fram i
flera tidigare undersökningar, från såväl Försäkringskassan som AFA Försäkring.
Nu styrks bilden ytterligare, konstaterade Michel
Normark, chef för Analys och försäkringsvillkor på
AFA Försäkring, och Anna Weigelt, analytiker, när de
presenterade den nya rapporten på ett seminarium i
slutet av mars.
– Det här bekräftar mycket som vi redan visste,
men det är ändå intressant att sammanställa den
kunskap vi har om sjukskrivningsmönstren inom våra
grupper, sa Michel Normark.
Undersökningen omfattar över en halv miljon
anställda, som minst en gång under en nioårsperiod var
sjuka i 15 dagar eller mer.
Källa: suntliv.nu
”Chefen har ansvar att
sätta gränser”
15 miljarder kronor per år beräknas psykisk ohälsa i
arbetslivet kosta för arbetsgivaren. Med förebyggande
åtgärder kan den kostnaden närapå raderas enligt en
rapport från organisationen Hjärnkoll.
Enligt Torsten Heinberg på Arbetsmiljöverket är
det chefen som ar ett stort ansvar för att sätta gränser
och visa vad som är good enough. Om man inte hinner
med sina arbetsuppgifter så kan fler behöva anställas.
Lika viktigt är att själv sätta gränser och acceptera
att inte alltid prestera på topp. Lär dig säga nej, även
om du blir smickrad och ligger i linje med din önskan
att göra karriär.
Källa: Tidningen Naturvetare
Terminalglasögon en
hjälp vid datorn
Bildskärmsarbete kan leda till ögonbesvär som
rödögdhet eller ögontrötthet. Jobbar man minst en
timme per dag framför bildskärm har man rätt till en
synundersökning. Om synundersökningen visar att
man behöver särskilt anpassade arbetsglasögon ska man
få sådana av arbetsgivaren.
Källa: Arbetsmiljöupplysningen
Öppenhet och insyn
i vård och omsorg:
etiskplattform.se
Nu är webbplatsen för den etiska plattformen på plats.
Välkommen in!
25
Ha energi hela dagen
Några timmar efter lunch upplever många det som kallas
"paltkoma". Energinivån slår i botten och vi blir trötta och
sömniga. Det klassiska felet många gör är att jobba utan
paus hela förmiddagen, slänga i sig lunch och sedan fortsätta jobba. Då kraschlandar man garanterat runt tre, menar
föreläsaren Ulrika Nybäck, som har tagit fram en egen motivations- och energinyckel.
Här är tio energitips för att orka jobba bättre hela dagen:
4 Ta små pauser och rör dig.
4 Stretcha skrivbordsmusklerna – rulla axlar och töj på nacken.
4 Jobba inte längre pass än 60-90 minuter.
4 Tänk energigivande: vad gör ditt liv meningsfullt? Det ger bra tankar och höjer humöret.
4 Ät lagom. Lättare lunch och små mellanmål håller energinivån jämn hela dagen.
4 Ta en promenad på lunchen och få syre till hjärna och muskler.
4 Tänk stärkande tankar och sluta slentrian-gnälla! Ge dig själv mental energi.
4 Sätt upp tydliga mål i jobbet, du får saker gjorda och det blir roligare.
4 Ät nyttiga mellanmål – keso med blåbär, nötter, rågbröd med
avokado eller frukt.
4 Håll energitjuvar på avstånd. Vilka ger och vilka tar, vilka
peppar och vilka drar ner dig?
Källa: TRR-tidningen
Foto: Colourbox & Saari Gustafsson, TT Nyhetsbyrån
Missa inte
medlemsutskick!
Anmäl din e-postadress
på MIN SIDA på
www.srat.se
26
Frånvaron av ideologi i pensionsdebatten är en
förklaring till ointresset för pensionssystemet bland
unga politiskt och fackligt aktiva. Därför står ideologi i
fokus för Saco Studentråds andra skrift inom vårt
initiativ unga och pensioner. Vi lyfter fem frågor inom
pensionssystemet för att ge den som vill diskutera
ideologi en bättre kunskapsgrund.
Läs mer och beställ de båda skrifterna på www.saco.
se/Saco-Studentrad/
Källa: Saco Studentråd
Saco Studentråds möte
med Barroso
I förra veckan träffade vi EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, för en diskussion om den
höga ungdomsarbetslösheten. Under mötet lyfte vi hur
matchningen efter examen kan förbättras som ett av
leden i att minska ungdomsarbetslösheten. Vi är
positiva till att man från högsta politiska nivå bjuder in
att träffa representanter från ungdoms- och studentfack.
Beslut som fattas i EU har stor inverkan på
frågorna vi driver på nationell nivå. Varje resa till
Bryssel är en påminnelse om detta och ett tillfälle att
bredda perspektiven. I förra veckan fick Saco Studentråd möjligheten att representera de nordiska
fackföreningarna i ett möte med EU-kommissionens
ordförande José Manuel Barroso. Vi var totalt åtta
representanter från Europafackets ungdomskommitté
som deltog.
Ungdomsarbetslösheten i Europa är fortsatt hög.
Den ekonomiska krisen och efterföljande besparingspaket har slagit hårt mot ungas sysselsättning. Under
mötet med Barroso lyftes åtgärder för att förbättra
ungas framtidsutsikter. I fokus stod genomförandet av
ungdomsgarantin, behovet av investeringar för ökat
antal arbetstillfällen, den fria rörligheten samt
övergången från utbildning till arbetsmarknad.
Källa: Saco Studentråd,
Hela inlägget finns på www.saco.se/sacobloggen/
Studentfacket om
regeringens svängning:
En pinsamhet som enkelt
hade kunnat undvikas
I mitten av mars meddelade statsminister Fredrik
Reinfeldt att regeringen backar i frågan om den tidigare
föreslagna sänkningen av studiebidraget. Regeringens
förslag om förändringar i studiemedelssystemet, som
skulle spara in en miljard kronor, möttes av kraftiga
reaktioner från studentgruppen.
Saco Studentråd var en av organisationerna som
snabbt reagerade starkt.
– Vi blev mycket förvånade när det kom. Vanligtvis
är vi vana att regeringen stämmer av större reformer
med berörda grupper innan de aviseras. Nu ville man
spara in en miljard på studenterna, och hade inte ens
förhört sig med landets största studentorganisationer.
Inte undra på att många av oss reagerade som vi gjorde,
säger Johannes Danielsson, ordförande i Saco Studentråd.
– Det är klart att vi också kan vara konstruktiva.
Regeringen väntade sig nog inte positiva reaktioner,
men det är klart att om reformer inom utbildningsområdet diskuteras fram tillsammans med studentorganisationerna så kan vi åstadkomma lösningar som är bättre
för alla. Det hade räckt med ett telefonsamtal, så hade
den här pinsamheten kunnat undvikas, säger Johannes
Danielsson, ordförande i Saco Studentråd.
Regeringen står dock kvar vid att den föreslagna
höjningen av studielånet på 1000 kr i månaden.
– För de flesta studenter är förstås mer pengar i
plånboken välkommet. Men vi hade nog föredragit att
man höjde bidraget tillsammans med lånet. Alla tar inte
lån, och vissa ser ett ökat lån som en risk för framtiden.
Det kostar inte regeringen mycket att låna ut 1000 kr
mer i månaden. Nu känns det som att den extra
tusenlappen är ett minne av regeringens misslyckade
försök att spara pengar på oss studenter. Men visst kommer det att tas emot positivt av många, säger Johannes
Danielsson, ordförande i Saco Studentråd.
Källa: Saco Studentråd
Student
Dags att lyfta pensionsfrågan bland de unga
CSN:s rapport om
studenters ekonomiska
och sociala situation
På www.saco.se/sacobloggen/ kan du läsa Saco
Studentråds kommentarer om rapporten.
Nytt avtal ska locka
unga att jobba statligt
För första gången tecknas ett centralt kollektivavtal för
att underlätta för studerande på universitets- och
högskolenivå att få anställning som studentmedarbetare. Syftet är att locka fler nyexaminerade att välja en
karri-är inom den statliga sektorn.
Det är akademiker i staten, Saco-S, som har drivit
frågan om att reglera villkoren för studenter som arbetar
extra med kvalificerade arbetsuppgifter. Det kan till
exempel handla om att genomföra utredningar och
utvärderingar, sammanställa och analysera information
och statistik. Arbetet omfattar max 10 timmar i veckan
och är ett sätt för studenterna att testa sina teoretiska
kunskaper i praktiken.
– Den statliga sektorn kommer att behöva anställa
många unga akademiker. Generationsväxlingen och
kravet på ökad kompetens gör att staten måste
anstränga sig för att vara en attraktiv arbetsgivare.
Genom att underlätta för fler att bli studentmedarbetare kommer nyexaminerade att få upp ögonen för de
intressanta arbetsuppgifter som finns inom staten, säger
Lena Emanuelsson, ordförande i Saco-S.
Avtalet i korthet:
– Tidsbegränsad anställning terminsvis under
maximalt fyra terminer.
– Gäller den som bedriver heltidsstudier på
högskolenivå.
– Sysselsättningsgraden ska vara högst 25 procent
av en heltid.
– Studentmedarbetaren ska inte ha påbörjat en
forskarutbildning.
Källa: Saco-S
27
Turerna kring Fortifikationsverket
Från nedläggning
till samverkan
Nedläggning. Sammanslagning. Översyn. Under nästan fem år har Fortifikationsverkets anställda svävat i ovisshet om verkets framtid. Nu tycks dock regeringen ha satt
ned foten och myndigheten blir kvar, men alla tvära kast har varit påfrestande.
Text: Nina Enström Foto: Fortifikationsverket samt privata
– Det har tagit kraft och energi med mycket funderingar och oro för
framtiden, säger Sören Fouganthine, ordförande i Saco-S på verket,
som varit med under hela tiden.
Det började med en utredning, som tillsattes 2009 och blev klar
2011. Då föreslog utredaren Sten Olsson att verket skulle läggas ner
och fastighetsbeståndet delas mellan Försvarsmakten, Specialfastigheter
och Statens Fastighetsverk. Utredningen
möttes av kritik och besvikelse från
medlemmarna på verket.
– Vi hade förväntat oss mer. Det är
aldrig fel med en översyn, men vi tyckte att
det fanns mer att önska av utredningen
som hade dålig kvalitet.
Kort därpå tillsattes ytterligare en
utredning, ledd av landshövding Ingemar
Skogö, som skulle fördjupa och kvalitetssäkra förslagen.
– Hade den första utredningen haft
tillräcklig kvalitet hade den inte behövt tas
om, konstaterar Sören Fouganthine.
Även den andra utredningen landade i ett förslag om nedläggning
– men där skulle både Fortifikationsverket och Fastighetsverket läggas
ner för att sedan bilda en ny myndighet tillsammans. Detta kungjordes
i september 2013. Tre månader senare var det nya bud direkt från
regeringen: Båda verken blir kvar!
Total översyn
När beskedet kom att Fortifikationsverket inte skulle läggas ner blev de
anställda rejält överraskade – igen.
– Om vi blev glada? Både ja och nej. Vi hade ställt in oss på att
bilda en ny myndighet med Fastighetsverket – med de utvecklingsmöjligheter för medlemmarna en större myndighet innebär, säger Sören
Fouganthine som ser positivt på fortsättningen.
Det blev alltså ingen nedläggning av de två myndigheterna, men
regeringen har gett Fortifikationsverket och Fastighetsverket i uppdrag
att genomföra en total översyn för att åstadkomma effektivisering,
undersöka möjligheterna till samordning och föra över administrativa
funktioner till Statens servicecenter.
28
Och tiden är knapp – 13 juni ska regeringen ha en delrapport, 15
oktober ska en handlingsplan presenteras och 1 januari 2015 ska den
vara genomförd.
– Det blir en nystart som är positiv för medlemmarna. Under de
här åren har en del hoppat av eller sökt tjänstledigt för att prova annat
jobb, så vi har tappat en del medlemmar. Personalomsättningen som
brukar ligga omkring två procent har varit runt elva procent de senaste
två åren.
Oron lagt sig
Det har också förts diskussioner om Fortifikationsverkets huvudkontor
ska ligga kvar i Eskilstuna eller flyttas till Stockholm, vilket bidragit till
den allmänna oron. Nu när det är klart att verket blir kvar i Eskilstuna
har även den oron lagt sig.
– Det är bra att vi blir kvar här, säger
Marie Bäckman, ekonom på verket och
SRAT-medlem.
Hon har varit med ända sedan
1980-talet och sett många förändringar
passera revy.
– Det har hänt mycket under alla år
och jag är luttrad! Men visst var det en
lättnad att det blev klart och sannolikt blir
det förändringar, bland annat finns det
samordningsfördelar.
Marie Bäckman, snart 60 år, är dock
inte orolig för egen del ännu. Det är
skillnad att vara ung och nyanställd med
familj att försörja, säger hon.
– Det är bara att avvakta och se vad som händer. Innan dess är det
ingen idé att oroa sig.
Ett jättebra arbete
Mats Eriksson, ombudsman på SRAT, har följt utvecklingen på
Fortifikationsverket och stått i kontakt med den lokala Saco-S-föreningen, som fått stöd, bland annat i form av riktad utbildning för att
ge beredskap inför en eventuell avveckling.
– Vi har haft en ständig dialog. Under lång tid pekade allt mot
Dina
medlemsförmåner
Som medlem i SRAT och
medlemsföreningarna har du en
mängd medlemsförmåner – förutom arbetsrättslig (lagar och
kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning
och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i
medlemsavgiften.
Dykeri-och navalmedicinskt centrum i Karlskrona är
en av de fastigheter som Fortifikationsverket äger
och förvaltar. Foto: Mic Calvert
nedläggning, det framgick redan av direktiven till den första utredningen. Sedan har det varit en väldigt utdragen process, vilket varit
förödande för verksamheten.
Ändå blev inte personalomsättningen så stor som man kunde
förvänta sig. Det tror Mats Eriksson bland annat beror på Saco-Sföreningen och kontinuiteten i deras dialog med ledningen.
– De har gjort ett jättebra arbete och Sören Fouganthine med flera
i styrelsen har varit med hela tiden. Nu är de delaktiga i det som sker
genom den lokala samverkansgruppen. n n n
Fortifikationsverkets uppdrag
Att se till att Försvarsmakten har väl fungerande anläggningar, mark
och lokaler för sin verksamhet. Generaldirektör: Urban Karlström.
Sammanfattning
2009: En utredning om den statliga fastighetsförvaltningen tillsätts.
2011: I betänkandet föreslår utredaren Sten Olsson att Fortifikationsverket läggs ner och att fastighetsbeståndet delas mellan
Försvarsmakten, Specialfastigheter och Statens Fastighetsverk.
September 2013: Landshövding Ingemar Skogö, föreslår i
Försvarsfastighetsutredningens betänkande att Fortifikationsverket
och Statens fastighetsverk läggs ner och bildar en ny myndighet.
December 2013: Regeringen beslutar efter analys av utredningens
förslag att Fortifikationsverket blir kvar i sin nuvarande form,
liksom Fastighetsverket.
Januari 2014: Regeringen ger Fortifikationsverket och Fastighetsverket i uppdrag att öka samverkan mellan och öka effektiviteten
inom myndigheterna.
Juni 2014: Delrapport till regeringen.
Oktober 2014: Redovisning av handlingsplan för genomförande,
klart januari 2015.
SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket
Ordförande
Kari Gråsten
010-44 44 220
kari.grasten@fortv.se
Mats Eriksson
08-4424481
www.srat.se
Försäkringar som ingår i medlemsavgiften
4 SRAT Hälsoskydd
4 SRAT Inkomstförsäkring
4 Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i 3 månader
4 Loss of License – för flygtekniker
4 Sjukkapital – för studenter under studietiden
Försäkringar du kan teckna
4 Arbetslöshetsförsäkring (AEA)
4 Inkomstförsäkring, tillägg
4 Företagsförsäkring
4 Patientförsäkring – för audiononomer, optiker och tandhygienister
4 Hem- och personförsäkringar
4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter
4 Pensionsförsäkring
Karriärstöd
4 CV-granskning, sökjobb-tips och karriärsamtal
Lönestatistik
4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik!
Seminarier
4 Genom samarbete med olika aktörer kan vi erbjuda kostnadsfria seminarier. Alla aktiviteter finns i kalendern på SRATs
webbplats
Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad
4 SRAT-informationen
4 Föreningstidning, medlemsblad
Övrigt – till rabatterade priser
4 Medlemslån & bolån (förbättrade villkor!)
4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare
4 Ledarskapslitteratur
4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap
4 Prenumerationserbjudanden via IDG
4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer
4 Saco EL
4 Spaerbjudande, weekenderbjudande, kryssningar
Läs mer på
www.srat.se/formaner
29
Regeringen utsåg i slutet av februari Mikael Sjöberg till
ny generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Han
tillträdde sin nya tjänst den 17 mars 2014.
– Mikael Sjöbergs långa och breda erfarenheter av
ledarpositioner i svensk statsförvaltning kommer att
vara värdefulla för Arbetsförmedlingens fortsatta arbete
för att fler människor ska komma i jobb och för att fler
arbetsgivare ska kunna anställa, säger arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson.
Mikael Sjöberg har varit generaldirektör för
Arbetsmiljöverket, generaldirektör för Arbetslivsinstitutet och politisk tjänsteman i Regeringskansliet.
Källa: Regeringen
Bernt Nilsson, tf. generaldirektör för Arbetsmiljöverket
Regeringen utsåg i mitten av mars Bernt Nilsson till
tillförordnad generaldirektör för Arbetsmiljöverket.
Han är i dag verksam som tillsynschef på Arbetsmiljöverket och tillträdde som tf. generaldirektör den 17
mars 2014.
Bernt Nilsson har lång erfarenhet av arbetsmiljöfrågor och är väl insatt i Arbetsmiljöverkets arbete.
Bernt Nilsson är utbildad civil- och skyddsingenjör,
och har en bred erfarenhet av Arbetsmiljöverket där han
haft flera ledande befattningar. Han kommer närmast
från en funktion som tillsynschef. Han har också
arbetat med arbetsmiljöfrågor som tjänsteman i
Regeringskansliet.
Källa: Regeringen
Låg kunskap om
bonusens fördelar
Pl
oc
ka
t
Ny generaldirektör för
Arbetsförmedlingen
Mikael Sjöberg, ny
generaldirektör för
Arbetsförmedlingen.
Foto: Johan Lindsten
Flertalet känner heller inte till de regelförenklingar
om månatliga utbetalningar och slopat ansökningsförfarande som trädde i kraft 2012.
Källa: Försäkringskassan
Faktorer som påverkar
hur länge vi orkar jobba
• Vílka är arbetsvillkoren och hur ser arbetsgivarens inställning ut?
• Går det att anpassa arbetsvillkoren?
• Finns det företagshälsovård och förebyggande
arbetsmiljöarbete?
• Hur ser de personliga förhållandena ur – när det
gäller exempelvis kroniska sjukdomar, krav och
ansvar i vardagen?
Läs mer om Maria Albins forskning om hur fler ska
kunna och vilja jobba längre på www.suntliv.nu
Källa: suntliv.nu
Ny generaldirektör
för IAF
Jan-Olof Dahlgren, ny
generaldirektör för IAF
Foto: Christoffer
Landgren
Bernt Nilsson, tf. generaldirektör för Arbetsmiljöverket.
Regeringen utsåg i mitten av februari Jan-Olof
Dahlgren till ny generaldirektör och chef för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.
Jan-Olof Dahlgren kommer närmast från tjänsten
som förvaltningsdirektör vid Arbetsförmedlingen. Han
har tidigare varit bland annat ställföreträdande
generaldirektör vid Arbetsförmedlingen och länsarbetsdirektör.
Jan-Olof Dahlgren tillträdde sin nya tjänst den 3
mars 2014.
Källa: Regeringen
Foto: Arbetsmiljöverket
De flesta föräldrar saknar tillräcklig kunskap om
jämställdhetsbonusen för att veta vad de kan förvänta
sig ekonomiskt samt om hur bonusen betalas ut.
Utbildningsdagar
Nyheter
om EU och
Europa.
Vad är på
gång, vad
påverkar
oss.
AkademikerKompetens
AkademikerKompetens erbjuder rikstäckande utbildningsaktiviteter om bland annat ledarskap, kreativitet och kommunikation.
Detta är en kostnadsfri medlemsförmån för dig som är medlem i
SRAT. Du har också möjlighet att med dig en person som inte är
medlem i förbundet.
Planerade datum
• 27 maj i Stockholm
• 23 september i Linköping
• 9 oktober i Eskilstuna
• 14 oktober i Malmö
• 11 november i Uppsala
• 20 november i Göteborg
Läs mer i kalendariet på SRATs webbplats www.srat.se
30
Du kan också prenumerera på nyhetsbrev.
SRAT är medlem i Europaportalen sedan februari 2014.
europaportalen.se
Vi på Folksam engagerar oss i det som våra kunder bryr sig om.
Och en sak har vi lärt oss genom åren: försäkringar handlar om allt du
håller kärt och bryr dig om i livet – ditt hem, dina ägodelar, dina intressen,
din familj och framtid.
Därför är det extra roligt att vi är SRAT:s nya samarbetspartner.
Det innebär att vi kan erbjuda dig försäkringar till ett fördelaktigt pris,
men också att vi utvecklat och finslipat våra produkter och tjänster så att
de passar just dig. Vi vet att du har annat att göra på dagarna än att grubbla
över dina försäkringar. Men nästa gång du tänker på allt det du bryr dig om,
som du älskar och vill skydda – då vet du vem du kan prata med.
Vi finns på tel 0771-950 950 och folksam.se/SRAT. Varmt välkommen!
31
Saco och SRAT firar Stockholm
Pride på temat ”Vardag”
Även denna sommar kommer Saco att finnas med på
Stockholm Pride. Det kommer att finnas ett Sacogemensamt tält i Pride Park. Just nu pågår arbetet med förslag
på seminarier till Pride House som ska vara inlämnade
senast 16 maj. Planer pågår för fullt med Sacos deltagande i Pride Paraden som genomförs den 2 augusti med
start kl. 13.
Pride Park kommer även i år att vara på Östermalms
IP mellan 30 juli och 2 augusti och Pride House kommer att vara i Kulturhuset mellan 28 juli
och 1 augusti.
Vill du vara med och jobba med Sacos och SRATs deltagande i Stockholm Pride eller har
förslag på en bra programpunkt till Pride House, skicka epost till oss på kansli@srat.se. Vi tar
emot alla tankar, funderingar och idéer!
Vill du uppleva en ny sida av Stockholm? Gå eller åk med i Pride Paraden, där finns plats
för alla! Välkomna!
Mer information om Sacos medverkan finns på www.saco.se/sacopride/ allt eftersom
programmet blir klart. Innan dess kan du läsa mer om Stockholm Pride på www.stockholmpride.org
Martin Berndtsson,
ombudsman
Förtydligande/rättelse
i
det kommit
men hittills
e för 900 –
en. Vi planerad
ställde
rmedlingen
Arbetsförmedling i månaden.
från Arbetsfö
ärenden
på att ungefär
meddelanden
snitt 3000
berodde delvis
i
mängden
a-kassor. Den inte var medlemmar
Den stora
för många
endera
gjort slut på
till med problemrörde personer som
att de hade
för de
a så länge
dem
del problem
hälften av
varit arbetslös
rsom hade
blev det en
r via Arbetsfö
Dessutom
a-kassan eller
gsbara dagar.
göra sina rapporte
och de måste
sina ersättnin som var tvungna att
e i början
ande,
krånglad
t
arbetssök
bra på
hemsida. Systeme
medlingens
löste det sig
ation.
ha e-legitim
andra a-kassor
tsrapdessutom
från många
jobba fram
skriva aktivite
Men till skillnad
t
för att snabbt ny enhet,
sökande ska
beredskap
rna fick ovänta
helt
alla arbets
AEA.
utrymme och n. Nu bildade vi en
r att a-kasso a-kassa, AEA,
Beslutet att
fungerat bra.
– Vi har både
Tiderma
as
månad inneba
Och det har
han.
säger Fredrik
med detta.
porter varje
På Akademikern
andra. Och
är nöjda, säger
nya rutiner,
enbart arbetar
belastning.
än många
medlemmar uppgifter på hög.
där tio anställda som om också våra
hög arbets
som
ingen bättre
lägga andra
nya
besked
belastn
verkar
det
behövt
Det
nya
–
har inte
problem som
klarade man gen kommit med
shetsär få och vi
sammat de
med Arbetslö
Klagomålen
en uppmärk
entet
Tillsammans
nu har regerin
Nu har regeringför många a-kassor.
arknadsdepartem
t
på Arbetsm
måste skriva
underlättar.
a bara behöver
systemet inneburi nisation har man
arbetssökande till ersättning
gör att a-kassornFrån och med
samorga
en att alla
rätt
lösning, som
kassornas
a-kassa.
de regering
en för att få
om den
en ny teknisk personer som får
kommer att
I höstas bestämer till Arbetsförmedling kommit in i tid eller
tagit fram
telser från
ärenden därmed
går
har
jobbsökande nya
aktivitetsrapport Om rapporten inte
hantera underrät man med att antalet
gt aktiv i sitt
räknar
Den
från sin a-kassa. har varit tillräckli
mars månad
a.
ersättningsrätten.
inte
a-kassorn
man
utreder
NNN
från
att
ats
som
,
visar
halveras.
till a-kassan
ökad arbetsins
gsrätten,
ärendet vidare ten innebar en rejält att utreda ersättnin a-kassa,
uppgift
ikernas
rapportskyldighe
var det vår
på Akadem
Men
enhet
tidigare
en.
– Redan
rmedling
chef för den
från Arbetsfö
Tiderman,
s handlade
säger Fredrik hand om meddelanden ingen, och vanligtvi
rmednalförening
har
AEA, som
den här omfattn kontakt med Arbetsfö
AEAs perso
alls varit i
man SRAT
misskött sin
SRAT
det var inte
som hade
ut
Ansvarig ombuds
– en del av
et att betala
det om personer tid och på flera sätt.
men uppdrag ing. De hade
lång
Sophie Silverryd
Ordförande
lingen under medlemsorganisation,
74
etsutövn
08-442 44
srat.se
som myndigh
AEA är en
Helena Larsson
tning räknas
betydligt högre
sophie.silverryd@
medlem08-56644546
arbetslöshetsersätAEA för att klara den – men också för att
ea.se
på
www.srat.se
inte skulle
rt sätt
helena.larsson@a
rustat sig väl
n på ett rättssäke och för att de anställda
arbetsbelastningefortsatt hög service
n. Vi
ha
marna skulle för hög arbetsbelastning. säger Fredrik Tiderma
av
stämde dåligt, meddelanden från
duka under
prognoser
och 900
– Men våra
mellan 450
med att få
räknat
hade
orna bra
e nya pålag
AEA klarad
tade för
– Vi är rus r
nya rutine
Angående artikeln om AEA i SRAT-informationen nr 1-2014 vill
Arbetsförmedlingen göra ett förtydligande.
Det står att Arbetsmarknadsdepartementet och a-kassornas
samorganisation (SO) tillsammans har tagit fram en ny teknisk
lösning som gör att a-kassorna bara behöver hantera underrättelkollega
Värva en
ser från personer som får a-kassa. Det är inte Arbetsmarknadsdepartementet som tar fram tekniska lösningar, de har gjort en
lagändring så att den tekniska lösningen är möjlig. Det är
Arbetsförmedlingen och SO som tagit fram den tekniska
lösningen och den kommer att produktionsättas i april inte i
mars som det står i artikeln.
Det står även att de arbetssökande är tvungna att ha e-legitimation vilket inte stämmer.
De kan antingen ha e-legitimation eller logga in med lösenord som de fått från Arbetsförmedlingen. Det går även att lämna in aktivitetsrapporten på en blankett eller muntligt vid
besök. Visst har vi på Arbetsförmedlingen försökt styra de sökande att använda dator för att
lämna in aktivitetsrapporter men det går att göra på annat sätt. Det är ett nytt arbetssätt och
till en början är det alltid krångligt och då tycker jag att det är extra viktigt att det är rätt
information i artiklar om ämnet.
Malin Löfqvist
Försäkringsspecialist,
Arbetsförmedlingen
Rätt till
rast?
FRÅGA:
Stämmer det
att man har
rätt till fem
minuters rast
per arbetad
timme?
Fråga
Svar
28 juli-2 augusti
&
SVAR: Nej, det stämmer inte. Frågor om
raster och pauser regleras i Arbetstidslagen. Av den framgår att man har rätt
till en rast efter fem timmars arbete, det
vill säga man får aldrig arbeta mer än
fem timmar i sträck utan att få en rast.
Den rasten är den som vi vanligtvis kallar
för lunch-rast. Under rasten har man rätt
att lämna arbetsplatsen, ingen lön utgår
under rasten. Rastens längd är inte
reglerad i lagen utan bestäms på
arbetsplatsen, vi rekommenderar att den
aldrig är kortare än 30 minuter. Förutom
rasten har man däremellan rätt till de
pauser man behöver. Under pausen får
man inte lämna arbetsplatsen, men man
har lön hela tiden. I de flesta fall är dessa
pauser de som vi kallar för kafferaster.
Pausernas antal och längd regleras inte i
lag utan bestäms på arbetsplatsen utifrån
arbetstagarnas behov.
Sophie Silverryd,
förbundsjurist
växa
Hjälp oss att
u starkare!
och bli änn
a som är
har en kolleg
Du kanske
m i SRAT
av att bli medle
intresserad
?
slag i saken
men inte gjort
, ett
du som värvat
Som tack får
r/värvad
på 500 krono
presentkort
Bokus.
använda på
medlem att
finns på
om kampanjen
Information
llega
e/varva_ko
www.srat.s
2014-02-12
8
SRAT-info
SRAT-info
1-2014.indd
rmatione
13:16:24
n nr 1 • 2014
8
Postadress
Box 3536
103 69 Stockholm
Telefon
08-412 33 00
tfn tid mån-fre 9 – 16
Fax
08-24 78 79
32
E-post medlemsfrågor
Medlemsfrågor:
medlem@aea.se
Försäkringsfrågor:
post@aea.se
Hemsida
www.aea.se
SRAT
08-442 44 60
kansli@srat.se
www.srat.se
Grattis till följande
korsordslösare i nr 1/2014:
Björn Fahlén, Båstad
Lars Holm, Uttran
Georg Larsson, Sköndal
Håkan Svärd, Veddige
Björn Sydbeck, Vaxholm
En penninglott är på väg!
Lösning finns på www.srat.
se/sratinformationen
Sveriges arbetsmarknad har genomgått en fantastisk
förvandling på många sätt under de senaste 40 åren. År
1971 hade cirka fem procent av befolkningen i åldern
45-64 år en eftergymnasial utbildning. Samtidigt hade
80 procent av kvinnorna och 70 procent av männen i
åldern 45-64 år endast en förgymnasial utbildning.
Utbildningsexpansionen var dock tydlig redan då.
Bland de yngre vuxna var andelen med en eftergymnasial utbildning redan mer än dubbelt så hög, 11 procent
(25-44 år).
Utvecklingen har fortsatt och tog extra fart under
de senaste två decennierna i takt med högskolans
expansion. År 2012 hade 40 procent i åldern 25-64 år
en eftergymnasial utbildning varav 25 procentenheter
hade en längre högskoleutbildning (minst tre år).
Akademiker är inte längre en liten grupp – vi är hela
1,2 miljoner!
Akademikerna är generellt en stark grupp på
arbetsmarknaden. Mer än åtta av tio jobbade eller drev
företag år 2011 jämfört med 6,6 av 10 totalt sett.
Samtidigt var arbetslösheten bland akademiker hälften
så hög, knappt fyra procent, som den genomsnittliga
arbetslösheten i Sverige. I det perspektivet framstår en
akademisk utbildning som en bra investering.
Men skillnaden är stor mellan olika utbildningsinriktningar. Både vad gäller arbetslöshet och livslön.
Arbetslösheten bland eftergymnasialt utbildade
varierade 2011 mellan cirka 2,5 procent för utbildade
inom hälso- och sjukvård och 15 procent inom konst
och media. Sacos analyser av livslönen visar också på
» Ett yrke med liten
konkurrens om jobben
är audionom. «
stora skillnader. Där jämförs avkastningen på en
akademisk utbildning med att börja jobba direkt efter
gymnasiet. Vissa utbildningsinriktningar ger en negativ
avkastning, det vill säga man förlorar ekonomiskt på att
utbilda sig jämfört med att börja arbeta direkt efter
gymnasiet, medan andra ger 12-14 procents avkastning
beräknat över åren mellan 19 och 85 års ålder.
Hur ser då framtidens arbetsmarknad ut för
akademikerna? Sacos förbund tar årligen fram
prognoser på fem års sikt för ett 60-tal högskoleyrken/
utbildningar. De redovisas i rapporten Framtidsutsikter.
Prognoserna visar i stor utsträckning balans mellan
tillgång och efterfrågan på nyexaminerade akademiker
på fem års sikt, det vill säga fram till 2018. Det gäller
även SRAT:s egna yrken arbetsförmedlare, kiropraktor,
lots, optiker och tandhygienist. För erfarna kiropraktorer och tandhygienister är arbetsmarknadsläget ännu
starkare med prognosen om liten konkurrens om
jobben 2018. Ett yrke med liten konkurrens om jobben
även för nyexade är audionom medan hälsovetare har
Foto: Kalle Assbring
– en stark och växande grupp
på arbetsmarknaden
Krönika
Akademikerna i Sverige
en tuffare arbetsmarknad, och det gäller både för
nyexade och erfarna hälsovetare.
De flesta analyser på lite längre sikt visar att
efterfrågan på akademiker kommer att fortsätta att
växa. I Statistiska centralbyråns (SCB) långsiktiga
prognos till 2030 bedöms den största efterfrågetillväxten ske bland eftergymnasialt utbildade. Tillväxten sker
inom samtliga utbildningsområden, främst inom
vårdområdet men även inom de samhällsvetenskapliga
och tekniska områdena. Samtidigt beräknas antalet
eftergymnasialt utbildade öka och antalet med högst
gymnasial utbildning att minska. Prognosen visar att
det leder till ett växande överskott av eftergymnasialt
utbildade och ett underskott av gymnasialt utbildade år
2030. Överskottet av eftergymnasialt utbildade
beräknas till två tredjedelar bestå av personer som har
ofullständiga högskolestudier bakom sig. Dessa
personer bedöms till viss del kunna täcka bristen på
gymnasieutbildade.
SCB:s prognos baseras på rådande trender och ett
antal antaganden. Det är mer ett scenario än en
prognos som anger det mest sannolika utfallet. Det
innebär att ingen hänsyn tas till anpassningar och andra
förändringar i utbildningens dimensionering, individernas utbildningsval eller arbetsmarknadens efterfrågan.
Den ska mer ses som en konsekvensanalys av rådande
trender och pekar på behovet av anpassning. Prognosen
visar dock på vikten att bevaka utvecklingen av
akademikernas arbetsmarknad, både avseende
chanserna att få jobb i framtiden och om jobben
kommer att motsvara de kvalifikationer akademikerna
har. n n n
GÄST
Eva Oscarsson
utredare på Saco
eva.oscarsson
@saco.se
33
Föreningarna
Audionompriset 2014
Vid Audionomernas årsmöte i Stockholm den 2 april 2014 delades
Audionompriset 2014 ut till Hörcentralen i Uppsala.
Motivering: Arbetet på Hörcentralen i Uppsala med att införa
fördjupad rehabilitering i samband med det fria vårdvalet har inneburit ett
stort förändringsarbete. Audionomerna har fått hämta in ny information
och kunskap samt förändra sitt sätt att arbeta med patienterna. Hjälpsamhet och generositet har varit en röd tråd genom hela förändringsarbetet,
både inom audionomgruppen som gentemot andra yrkeskategorier.
Processen började i november 2011 och utveckling sker fortfarande. De
som har varit i kontakt med Hörcentralen tidigare, känner inte riktigt igen
sig vid besök. Nu finns en större arbetsglädje och många glada skratt. Alla
har blivit stärkta av att arbeta tillsammans och yrkeskunskapen har ökat.
Foto: Mats Eriksson, SRAT
Omvald styrelse
Omvald styrelse
Ny styrelse
Audionomerna
SRAT-Posten
Vid årsmöte den 2 april 2014 omvaldes
följande styrelse.
Vid årsmöte den 18 mars 2014 omvaldes
följande styrelse.
Ordförande
Ann-Marie Andela, Göteborg
Ordförande
Roger Larsson
Sacoförbundens
personalförening,
SFP
Ledamöter
Peter Carlsson Växjö
Åsa Eriksson, Stockholm
Shiva Lindahl, Helsingborg
Stefan Lundå, Jönköping
Ann-Christin Paulsson, Gällivare
Helena Sundman, Stockholm
Carina Wikström, Stockholm
Ledamöter
Bengt Krantz
Eva Lind
Thomas Maxe
Ulf Ohlsson
Ny styrelse
Svensk Optikerförening
Vid årsmöte den 23 mars 2014 valdes
följande styrelse.
Ordförande
Unni Rosengren
Ledamöter
Mette Eriksson
Elena Moschovidou
Mikael Simson
Aki Määttä
Daniel Skogsrud
Adjungerade
Carina Lönnqvist
Cecilia Svanfeldt
34
Ny styrelse
SRAT-A
följande styrelse.
följande styrelse.
Ordförande
Agneta Östlund, Fysioterapeuterna
Ledamöter
Lotta Forsström, Akademikerförbundet SSR
Marianne Lundquist, Sveriges Veterinärförb.
Krister Wennberg, Saco
Suppleanter
Anna-Karin Boréus, Lärarnas Riksförbund
Anne-Marie Johansson, Sveriges Läkarförb.
Eva Skyllberg, Naturvetarna
Ordförande
Camilla Robertsson, Försvarsmakten
Vice ordförande
Birgitta Fälth, Försvarsmakten
Ledamöter
Claes-Håkan Carlsson, Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Marita Pettersson, Försvarets Materielverk
Niklas Strååt, Försvarsmakten
Charlotte Sultan, Skatteverket
Kristina Svensson, Försvarets Materielverk
Besök oss
gärna på
www.srat.se
Föreningarna
Kontakter
Ordförande
Ulf Sundberg
ulf.sundberg@podiatri.eu
AEAs personalförening
Ordförande
Helena Larsson
Tfn arb 08-56644546
helena.larsson@aea.se
Audionomerna
www.audionomerna.nu
Ordförande
Ann-Marie Andela
Tfn arb 031-343 21 03
ann-marie.andela@vgregion.se
Föreningen FRA-tjänstemän
Ordförande
Mattias Wåhlén
Tfn 084714600
matwah123@gmail.com
Föreningen Statens Justerare av mått och vikt
Ordförande
Christer Persson
Tfn arb 08-10 94 70
christer.persson@sp.se
Medlemsregister
Staffan Lundin
Tfn arb 033-16 56 31
staffan.lundin@sp.se
HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker
inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa
www.halsoakademikerna.se
Ordförande
Andreas Lövdahl
Mobil 0704-40 90 44
ordforande@halsoakademikerna.se
Legitimerade Kiropraktorers
Riksorganisation, LKR
www.kiropraktik.se
Ordförande
Tobias Lauritsen
Mobil 076-0505134
tobias.lauritsen@lkr.se
Kansli
Ellinore Andersson
Mobil 070-6891179
kansli@lkr.se
Lotsförbundet
www.lotsforbundet.se
Ordförande
Patrik Wikand
Mobil 0708-63 39 12
patrik.wikand@sjofartsverket.se
Medlemsregister/kassör
Malin Örnberg
Mobil 0708-63 12 58
malin.ornberg@sjofartsverket.se
Riksförbundet för Podiatrisk Medicin
www.podiatri.eu
Svensk Flygpersonalförening, SFPF
Ordförande
Lisbeth Nilsson
Tfn bost 08-651 13 71
Svensk Flygteknikerförening, SFF
www.flygtekniker.se
Sacoförbundens personalförening, SFP
Ordförande
Agneta Östlund
08-567 061 18
agneta.ostlund@fysioterapeuterna.se
Ordförande
Ola Blomqvist
Mobil 070-574 43 53
ola.blomqvist@flygtekniker.se
Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR
Ordförande
Åsa Rundquist
Tfn bost 08-836777
asa.rundquist@gmail.com
Medlemsregister
Niclas Roos
Tfn arb/fax 0150-519 55
Mobil 0768-55 24 90
niclas.roos@flygtekniker.se
SRATs allmänna sektion, SRAT-A
Ordförande
Camilla Robertsson
070-5537039
Svensk Optikerförening
Ordförande
Unni Rosengren
Mobil 076-3110554
E-post unni.rosengren@gmail.com
SRAT Arbetsmarknad
Ordförande
Anders Jansson
Tfn arb 010-4864753
Mobil 070-247 08 53
anders.jansson@arbetsformedlingen.se
Svensk Perfusionistförening
Ordförande
Maria Tellin
Tfn arb 031-3427736
Mobil 072-3066343
maria.e.tellin@vgregion.se
SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket
Ordförande
Kari Gråsten
Tfn arb 010-44 44 220
kari.grasten@fortv.se
Sveriges Tandhygienistförening, STHF
www.tandhygienistforening.se
info@tandhygienistforening.se
SRAT-föreningen vid Kustbevakningen
Ordförande
Jan Olsson
jan.olsson@kustbevakningen.se
SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR
Ordförande
Hans Fotmeijer
Tfn arb 011-191083
Mobil 0734-321083
hans.fotmeijer@sjofartsverket.se
Medlemsregister
Kjell Johansson
Tfn arb 011-19 12 05
kjell.johansson@sjofartsverket.se
SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL
Ordförande
Christer Nilsson
Tfn arb 040-661 31 61
Mobil 070-350 08 22
Fax 040-661 31 76
christer.j.nilsson@tullverket.se
SRAT-Posten
Ordförande
Roger Larsson
Tfn arb 010-4364063
roger.l.larsson@posten.se
Statens kriminaltekniska lab.
SRAT-förening, SKL-SR
Ordförande
Helene Andersson
Tfn arb 010-5628411
helene.andersson@skl.polisen.se
Ordförande
Yvonne Nyblom
Mobil 0733-666399
yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se
Kontaktperson
Ingela Jägestrand
Mbt 0701-44 32 74
08-442 44 73 (tis-ons)
ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se
Trafikflygarhögskolans
SRAT-förening
Ordförande
Björn Hopen
Tfn arb 0733368285
bjorn.hopen@tfhs.lu.se
Utrikesförvaltningens personalförening, UPF
Ordförande
Magnus Nordström
08-405 52 40
magnus.nordstrom@gov.se
Kansli
Anna Areschoug
Tfn arb 08-405 51 40
anna.areschoug@gov.se
Magnus Nordström, se ovan.
Sacoföreningar, Saco-S-föreningar,
Akademikerföreningar
På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar
finns en Sacoförening/Saco-S-förening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar på arbetsplatsen och svarar bland annat för de
lokala löne- och MBL-förhandlingarna.
Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post kansli@srat.se eller tfn 08-442 44 60.
35
POSTTIDNING B
Konstruktör: Daniel Svensson
Avsändare:
SRAT
Box 1419
SE-111 84 Stockholm
Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 19 maj 2014.
Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till:
SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM

SRAT-info 2-2014

Transcription

Similar documents

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet

SRAT-info 2-2015

SEMESTER

Ordföranden har ordet... Mikaela vill göra skillnad

Inbjudan och program hittar du här

KONTOR LOVÖN, EKERÖ