SRAT-info 2-2015

Transcription

SRAT-info 2-2015

l l l Nr 2 – maj 2015
Arbetsglädje,
trygghet och
bra villkor
Medlemskapets tio-i-topp-lista | Hur sover du?
Att vara ambassadör i Sydafrika
2
INNEHÅLL
Sovit gott? Tio sov-gott-tips.................4
********
Arbetsglädje, trygghet och
bra villkor:
Tio sov-gott-tips:
Våga ge dig ut I det okända.................7
16
Sök jobb I god tid....................................11
Håll huvudet kallt när du ska
prata lön.........................................................12
I varje nummer:
1. Ha fasta rutiner.
Ledare.
3
Gå och lägg
dig............................................................
samma
tid varje dag.
Ordförandeordet.................................. 19
Föreningar för fortsatt lärande........14
27
Yrkesstolthet bra grund för den
fortsatta karriären.....................................15
Medlemskapets tio-i-topplista........16
********
Ta hjälp av lönestatistiken..................18
Anders Hagelberg, Sveriges
ambassadör i Sydafrika:
– Ett land som har otroligt
mycket att ge..............................................20
Nya teknikåkommorna
– så undviker du dem...........................27
Student....................................................... 21
10. Slappna av m
Fråga & Svar.............................................meditation,
22
min
Gästkrönika..............................................och
23 andningsöv
Det får lugnet a
Arbetsrätt.................................................. 26
sig och stressho
Aktuellt från föreningarna..............att
30sjunka.
Man måste våga!......................................15
Korsord........................................................ 32
4
2. Ta ett varmt bad.
Tio
sovDu blir
lättare
trött
när kroppen
gott-tips
återhämtar sig.
15
Rapport från
9. Varva ner en
ambassaden I Sydafrika
innan läggdags.
sängen vara en
arbetsfri zon.
SRATs kansli
Förbundsdirektör
Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65
Bitr. förbundsdirektör
Anders Berndt, 08-442 44 70
Kommunikatör/redaktör
Marie Norell, 08-442 44 77
Redovisningsansvarig
Kajsa Korsgren, 08-442 44 62
Förbundsjurist
Sophie Silverryd, 08-442 44 74
2
SRAT-informationen nr 2 • 2015
3. Gör som barnen,
läs en saga innan du
Förhandlare
somnar.
Mia Axelsson, 08-442 44 76
Martin Berndtsson, 08-442 44 67
Lena Busck, 08-442 44 68
Mats Eriksson, 08-442 44 81
Ann Garö, 08-442 44 79
Linda Lekander, föräldraledig
Emil Pettersson, 08-442 44 75
Maria Yngvesson, 08-442 44 61
4. Undvik allt ljus
som aktiverar, dator,
mobil ,teve, lampor.
IT-samordnare/medlemsregister
Susanne Rönngren, 08-442 44 72
Assistent/medlemsregister/vaktmästeri
Jessica Carlberg, 08-442 44 66
Marie8.Samuels,
08-442 44med
71
Var försiktig
alkohol, kaffe och tobak.
6. Motionera
regelbundet.
Ledare
Starka individer
i ett starkt kollektiv
Det kan kännas lite konstigt att tala om hösten just
när våren är som allra skirast och vackrast. Men jag vill
redan nu väcka några tankar om ett viktigt projekt som
vi drar igång efter semestrarna.
SRAT har nått framgångar på många områden, både
vad gäller arbetsvillkoren och i frågor som är specifika
för de olika professionerna. Men att bara luta sig och
tillbaka och vila på lagrarna duger inte. Samhället och
arbetslivet förändras och för att vara till största möjliga
nytta för medlemmarna måste vi hänga med i den
utvecklingen. Det gäller att tänka framåt för att inte
bara behålla utan också öka vår styrka.
Ordspråket har fel, ensam är inte stark. Det är precis
tvärtom. Ett starkare kollektiv bidrar till att enskilda
medlemmar får en starkare position på sina respektive
arbetsplatser. Och ju fler vi är desto större tyngd får vi
när vi ska påverka arbetsgivare och andra beslutsfattare.
Det är därför förbundet till hösten startar ett projekt
som innebär att vi intensifierar vårt rekryteringsarbete.
Det handlar om hur vi kan tänka och hur vi konkret
kan gå till väga för att få ännu fler att inse vad de har
att vinna på att gå med i förbundet. Avstampet blir en
introduktion för styrelsen och kanslipersonalen. Sedan
är det förhandlarnas uppgift att föra de tankarna vidare
till föreningarna, som i sin tur når medlemmarna.
jag blir lite extra stolt över min arbetsplats och mina
arbetsgivare, det vill säga er medlemmar, när jag ser hur
mycket vi har åstadkommit tillsammans.
De fackliga företrädarna i yrkesföreningarna och på
arbetsplatserna gör ett fantastiskt jobb för att förändra
och förbättra. Men också här måste vi tänka framåt, så
att vi är redo att fylla på i de leden när det behövs. Med
nya medlemmar får vi in ännu mer kraft och ännu fler
goda idéer. De ska vi ta väl vara på.
På tal om kraft. Den 22 maj är det dags igen för SRATs
förbundsmöte – och det är en riktig kraftkälla. Luften
brukar vara mättad av energi, idérikedom och beslutsamhet när förbundets högsta beslutande organ träffas.
Det sker vart tredje år, då riktlinjerna för det fortsatta
arbetet slås fast och en ny förbundsstyrelse väljs. Det är
en riktig vitamininjektion att se hur företrädarna för
våra olika yrkesgrupper använder det här tillfället för att
dela med sig av sina erfarenheter och att lära av
varandra. Jag vet att den känslan också finns i många av
våra föreningar och på många arbetsplatser. Och jag
hoppas så att fler får chansen att uppleva den.
Att beskriva fördelarna med ett medlemskap är
faktiskt inte särskilt svårt. De handlar om konkreta
trygghetsfrågor i kollektivavtal och försäkringar, stöd i
karriärfrågor och i den professionella utvecklingen,
hjälp när det uppstår problem på arbetsplatsen – och
mycket mer. Vi är kanske lite ovana vid att använda de
här ”säljargumenten”, men det är precis det vi ska göra
nu. Och jag hoppas och tror att vi får en bred
uppslutning av er medlemmar i det här arbetet. Att ni
ute på arbetsplatserna vill delta genom att informera era
kollegor om hur mycket de skulle vinna på att gå med i
SRAT.
Det gäller att tänka
framåt för att inte
bara behålla utan
också öka vår
styrka.
På sidan 16-17 i den här tidningen finns en sammanfattning av våra fackliga förmåner. Det är inte utan att
Elisabeth Mohlkert
förbundsdirektör
Telefon
Vx 08-442 44 60
Fax 08-442 44 80
E-post
fornamn.efternamn@srat.se
kansli@srat.se
Webbplats
www.srat.se
Post
Box 1419
111 84 Stockholm
Besök
Malmskillnadsgatan 48, 5 tr
Öppettider
Sep–apr 8:00–16:30
Maj–aug 8:00–15:45
Lunch 11:30–12:30
Växeltider fredagar
Sep–apr 8:00–16:00
Maj–aug 8:00–15:30
SRAT-informationen
ges ut av SRAT som är
ett av 22 förbund inom
Sveriges akademikers
centralorganisation,
Saco. SRAT-informationen skickas per post
/e-post till alla medlemmar i förbundet.
Ansvarig utgivare
Elisabeth Mohlkert
Redaktör
Marie Norell
Layout
Marie Norell
foto
Ledarbild
Torbjörn Zadig
Omslag
Johan Jarnestad
Tryckeri
Linderoths/AWJ Tryck AB,
Nyköping
Upplaga
15.300 ex
Utgivning 2015
Nr 1
v.9
Nr 2
v.19§
Nr 3
v.27
Nr 4
v.41
Nr 5
v.50
Annonsstopp fyra veckor
före utgivning.
Annonspriser
Fyrfärg
Helsida (180x262)
16.500 kr
Halvsida (180x130)
8.500 kr
Kvartssida (87x130)
4.500 kr
Annonsbokning
marie.norell@srat.se
PAPPER
Omslag: 130 g Multiart
LJÖMÄRKT
Silk
MI
Inlaga: 90 g
G-print
Tidningen är momsbefriad.
341 810
TRYCKSAK
3
Sovit gott?
God sömn gör dig inte bara pigg och utvilad. Din
attraktionskraft ökar och du vinner respekt. Sömnforskarna ger bästa sömntipsen.
Var rädd om skönhetssömnen. Om du vaknar utvilad uppfattas du
som piggare, mer attraktiv och hälsosam och får ett bättre bemötande
av omgivningen.
– Det finns en koppling mellan sömn och om man uppfattas som
hälsosam och attraktiv, säger Tina Sundelin, doktorand vid Psykologiska Institutet vid Stockholms universitet.
I sin forskning har hon undersökt om sömnbrist påverkar
utseendet och hur det påverkar omgivningens uppfattning om oss.
Studien visar att sömnbrist påverkar ditt utseende negativt. Du blir
blek och glåmig, får fler rynkor och fina linjer, ögonen blir svullna
rödsprängda och du får mörka ringar under ögonen.
– Sömnbrist sätter spår i ansiktet och gör att du ser ledsen och
mindre hälsosam ut än om du är utvilad. Och det påverkar hur andra
uppfattar dig och du riskerar att bli sämre behandlad, säger Tina
Sundelin.
Om man har mycket sociala kontakter med människor i jobbet,
finns även risken att man blir bortvald för att man uppfattas som
mindre kompetent.
– Många anlitar förmodligen hellre någon som är pigg och kry än
någon som ser trött och eländig ut, säger hon.
Din nattsömn påverkar inte bara ditt utseende. Sömnbrist påverkar
även ditt känsloliv och dina relationer. Du blir sämre på att läsa av
andra människors sinnestillstånd och sämre på att visa för andra hur du
själv mår.
– Om du sover för lite blir du mer emotionell, både positivt och
negativt. Du blir lättare irriterad om barnen stojar eller om kollegan
intill pratar för högt, men du kan också ha lättare till skratt, säger Tina
Sundelin.
Hur mycket sömn vi behöver, varierar från person till person. Den
optimala sömnlängden ligger runt sju timmar.
– Mellan sju och nio timmar kan anses som normalt. Visst kan
man klara sig på mindre, men bara någon enstaka natt. Ett tecken på
att du får den sömn du behöver är att du känner pigg under dagen, och
inte behöver kämpa mot sömnighet, säger Jan-Erik Broman, docent vid
institutionen för neurovetenskap och verksam vid sömnkliniken vid
Akademiska sjukhuset, som utreder människor som drabbats av svåra
sömnproblem.
Att man har problem med sömnen blir allt vanligare, framförallt
bland kvinnor. Stress är en stor sömnbov.
– Många kvinnor har ett pressat schema, man jobbar samtidigt
som man har huvudansvar för hem och barn. Dygnets timmar räcker
inte till och man får svårt att varva ner, säger Jan-Erik Broman.
En annan sömnstörare är att man helt enkelt slarvar med sömnen,
att man går lägger sig för sent på kvällen, vilket gör att vi får för lite
sömn.
– Man är inte alltid medveten om det. Många har inte tid att sova
längre i dagens 24-timmarssamhälle där allt finns tillgängligt dygnet
runt.
Sömnbrist, är enligt Jan-Erik Broman, ett allvarligare hot mot
hälsan än alkohol.
– De flesta sover för lite, och du kan aldrig ta igen förlorad sömn.
I själva verket behöver kroppen sömn för att ladda energi och
återhämta sig. Man kan säga att kroppen reparerar sig medan vi sover.
4
Då bygger vi upp ett energiförråd i det centrala nervsystemet, som vi
sedan gör av med på dagen. Annars blir hjärnan slöare och dummare.
– Sömnen är en förutsättning för att hjärnan ska fungera under
dagen och för ett starkt immunsystem, säger Jan-Erik Broman.
Långvarig sömnbrist leder på sikt till ohälsa. De senaste årens
forskning visar att för lite, eller dålig, sömn kan bidra till bland annat
förhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, depression och
utmattningssyndrom.
– Sömnbrist gör att du blir utsliten och immunsystemet laddar inte
upp, du blir lättare förkyld och får infektioner. Humöret påverkas, du
får svårt att koncentrera dig, blir nedstämd och irriterad. Dessutom blir
du en fara i trafiken, säger Jan-Erik Broman.
Sömnbrist kan även göra dig fet. Forskning visar att man äter tusen
kalorier mer per dag om man får sova för lite under några veckors tid.
Om man får för lite sömn minskar mättnadshormonet leptin och det
aptitstimulerande hormonet ghrelin ökar. Hjärnan tolkar signalerna
som att kroppen behöver mer energi.
– Du blir hungrigare om du är trött och har sovit dåligt. Sömnbrist
är en viktig orsak till övervikt, säger Jan-Erik Broman.
Stress, sömn och hälsa hör ihop. Ett tecken på att stressen är den
stora sömnboven är att du börjar sova dåligt, har svårt att somna och
ligger vaken och ältar problem eller vaknar och får jobbtankar redan
vid fyratiden på morgonen. Börjar tankarna mala kan de vara svåra att
få stopp på.
– Bäst är att inte drabbas av panik, då startar onda cirklar som är
svåra att komma ur, där du varvar upp istället för ner, säger Jan-Erik
Broman.
Viktigast av allt är att få återhämtning och att man väver in den i
vardagen på ett naturligt sätt, så att inte den också blir en källa till
stress. Att man får den sömn man behöver och att man regelbundet tar
korta pauser där man håller hjärnan fri från intryck.
En tupplur mitt på dagen kan få lugnet att sprida sig och stresshormonerna att sjunka.
– Att slumra till 20-30 minuter gör dig pigg och effektiv och du
klarar dipparna bättre under dagen. Sover du längre har den motsatt
effekt, då blir nattsömnen störd och du blir inte piggare.
Om sömnen krånglar en längre tid är det dags att ta itu med
problemen.
– Låt det inte gå för lång tid. Ju längre tiden går desto svårare är
det att bryta cirkeln. Du börjar se dig själv som en person som inte kan
sova, säger Jan-Erik Broman.
Behandling med KBT har visat sig vara en effektiv hjälp mot
sömnproblem. Idag finns flera självhjälpsböcker för sömnproblem som
utgår från KBT-terapi. Det finns även kbt-inriktade behandlingsprogram på nätet. Även husläkarna har numer kurser med KBT-behandling.
– Ofta finns grupper som är effektiva som man kan delta i, säger
Jan-Erik Broman.
Tre saker är extra viktiga för att du ska sova gott. Att du har
regelbundna tider, att sovrummet är svalt, tyst och mörkt och att du
undviker sömnstörare, som alkohol, ljus och ljud.
Sedan kan man behöva ha lite lagom långtråkigt en stund innan
sängdags. Bäst är att inte göra något alls eller varva ner med en bok.
– Man ska göra som barnen, läsa en saga så blir man trött.
Hemligheten är att vara helt sysslolös och släppa tankarna på allt annat,
vilket kan vara lättare sagt än gjort.
Margaretha Eldh
Illustration: Johan Jarnestad
Sömnbovar:
Tio sov-gott-tips:
• Glöm inte bort att lägga dig i tid.
• Elen är en stor bov. Förr gick man till
sängs när det blev mörkt.
• Sovrummet ska vara en fredad zon – teven,
datorn och mobilen är allvarliga sömnstörare.
• Stäng av mobilen, bestäm en tid då du
stänger av den på kvällen.
• Ältande tankar. Om du inte kan sova –
drabbas inte av panik utan ta det lugnt.
Tänk att du klarar en dålig natt.
• Undvik sötsaker på kvällen, det triggar
igång kroppen.
1. Ha fasta rutiner.
Gå och lägg dig samma
tid varje dag.
10. Slappna av med yoga,
meditation, mindfulness
och andningsövningar.
Det får lugnet att sprida
sig och stresshormonerna
att sjunka.
Sömnbrist ger dig:
•
•
•
•
•
•
Mörka ringar under ögonen.
Blekare hy.
Flera rynkor och fina linjer.
Svullna och röda ögon.
Hängande ögonlock.
Ett ledsnare ansikte.
2. Ta ett varmt bad.
Du blir lättare trött
när kroppen
återhämtar sig.
Att sova är viktigt…
•
•
•
•
•
•
Det här händer vid
för lite sömn:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
9. Varva ner en timme
innan läggdags. Låt
sängen vara en
arbetsfri zon.
För hälsan
För minnet
För koncentrationsförmågan
För beslutsfattandet
För känslolivet
För hur andra uppfattar oss
Trötthet.
Humörsvängningar.
Problem med minnet.
Försvagat immunsystem.
Sämre koncentrationsförmåga.
Minskad uppmärksamhet.
Sämre reaktionsförmåga.
Störd ämnesomsättning och ökad risk för
övervikt.
Ökad risk för diabetes.
En del blir hungrigare, andra får sämre
aptit.
Sämre immunförsvar, du får lättare
förkylningar och andra infektioner.
Ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Sämre stresstålighet.
Ökad risk för utbrändhet .
Ökad risk för depression.
Minskad kreativitet.
Sämre livskvalitet.
Ledset och trött utseende.
3. Gör som barnen,
läs en saga innan du
somnar.
8. Var försiktig med
alkohol, kaffe och tobak.
4. Undvik allt ljus
som aktiverar, dator,
mobil ,teve, lampor.
6. Motionera
regelbundet.
7. Lägg dig lagom mätt –
varken proppmätt eller
hungrig.
5. Träna gärna, men inte
alltför sent på kvällen. Då
varvar du upp istället för ner.
5
Arbetsglädje,
trygghet och
bra villkor
Arbetet är lika med livet – åtminstone en väldigt stor del av det.
De flesta av oss tillbringar en tredjedel av dygnet på jobbet –
40 timmar i veckan, ungefär 40 veckor om året i 40 år. Vad vill vi ha
ut av alla de dagarna? Och hur kan vi uppfylla de mål och drömmar som var utgångspunkten för våra yrkesval?
En sak är säker – det är aldrig för sent att förändra och förbättra.
Som medlem i SRAT får du stöd under hela yrkeslivet, från studietiden tills det är dags att gå i pension.
På sidorna 7-17 har vi samlat information om att söka jobb,
kompetensutveckling och karriär, lön och förmåner. Vi hoppas att
det ger inspiration och stöd i jobbsökandet – både för dig som är
ny på arbetsmarknaden och för dig som jobbat ett tag , löneförhandlingen eller i medlemskapet.
Texter: Mia Axelsson (sid 7-10), Birgitta Jakobsson (sid 11-17)
Illustrationer: Johan Jarnestad (sid16-17)
Foto och illustrationer: Colourbox , Denny Lorentzen
6
Mia Axelsson,
förhandlare och
karriärcoach ger
råd i jobbsökandet
Våga ge dig ut
i det okända
Som student är det ofta full fokus på studier, vänner och att klara tentor. Många känner av stress och press på att
klara av allt i tid. Därför är det inte alltid det kommande yrkeslivet hägrar i tankarna, även om det säkert då och då
gör sig påmint på ett eller annat sätt. Helt plötsligt är studietiden slut och så står du där med ditt examensbevis i
handen och kanske även en viss oro över vad du ska göra.
Att ta steget ut i yrkeslivet handlar mycket om att lämna en trygg miljö där du hela tiden fått informationen till
dig och varit den som ska lära, genom föreläsningar, seminarier, artiklar, andra studenter, professorer och så vidare.
Nu bara en kort sekund senare handlar det istället om att inta rollen som experten, den som kan sitt område och
som kanske ska lära andra, ha ansvar, och ha koll. Dessutom behöver du även veta vad du vill göra, söka dig dit och
sedan till på köpet lyckas bli anställd eller på annat sätt ta dig fram. Det är inte helt lätt alla gånger att få allt på
plats och därför skulle vi vilja ge dig några tankar på vägen.
Ett viktigt steg på vägen i att marknadsföra sin kompetens är att göra en kartläggning. Vet du vad du har
för kompetens? Vad kan du? Ibland är det lätt att de
erfarenheter och kompetenser som finns flyter ihop och
att det kan upplevas som om alla kan det som du kan.
Därför är det en god idé att skriva ner vilken kompetens
du besitter, vilka erfarenheter du har med dig, vad du
lärt dig av det du varit med om och även försöka få med
vilka styrkor och svagheter som finns med i bilden.
Det är inte alltid så lätt att se vad ens styrkor och
svagheter består av och därför kan det vara värdefullt att
lägga lite krut på att försöka upptäcka dessa. Ju mer du
vet om dig själv och ju bättre du kan paketera detta,
desto lättare blir det för dig att övertyga en arbetsgivare.
Det finns många metoder att ta till, till exempel skulle
jag råda dig att avsätta tid för dig själv att fundera, ställa
frågor till dig själv, läsa böcker, fråga vänner, hitta tester
på nätet som får dig att komma igång. Behöver du mer
stöd är du även välkommen att höra av dig till oss för
ett karriärsamtal.
När det kommer till praktiska förutsättningar ser
dessa självklart olika ut för oss alla, omgivningens krav
och vår familjesituation är ofta någonting vi behöver ta
med i ekvationen när det kommer till att kartlägga våra
mål och vart vi vill. Det kan vara svårt att ta drömjobbet i Kiruna om familj och släkt bor kvar i Göteborg till
exempel. Även
denna typ av
faktorer kan
därför vara bra
att skriva ner
och tydliggöra
för sig själv när
du gör kartläggningen av
dig själv och
dina mål.
Var har du dina drivkrafter?
När du som nyutexaminerad kommer ut på arbetsmarknaden är det inte alltid så lätt att veta exakt vad det
är du faktiskt skulle vilja hålla på med inom din
bransch. På vissa sätt skulle jag säga att detta kan vara
någonting positivt i och med att det kommer bidra till
att du får med dig många erfarenheter på vägen och
därmed kan känna dig för allt eftersom vilket typ av
arbete och vilka uppgifter som passar dig, och vilka som
passar dig mindre bra.
Det är lätt att söka allt som dyker upp när det som
känns viktigast ofta är att helt enkelt få ett jobb och
gärna inom sitt område. Söker du alla jobb som skulle
kunna passa din profil är det lätt att glömma bort att
t
Kartlägg
din kompetens
7
det faktiskt även är viktigt att trivas hos sin kommande
arbetsgivare och att jobbsökarprocessen inte bara
handlar om att olika företag ska utvärdera hur väl du
stämmer med deras kravprofil och om de vill anställa
dig. Lika viktigt är att du ska vilja arbeta för företaget
och att det jobb du söker går hand i hand med dina
värderingar. I början är det klart att det kan vara svårt
att få sitt absoluta drömjobb på arbetsmarknaden som
nyutexaminerad men försök ändå fundera över vad som
är viktigt för dig och sök dig aktivt till företag och
tjänster som lever upp till vissa av dina värderingar och
önskemål.
Sätt dig ner och fundera på hur din drömarbetsgivare skulle vara, är det till exempel viktigt för dig att i
framtiden få möjlighet att arbeta utomlands under en
period kan du till exempel välja att söka dig till
internationella företag med kontor i andra länder där
det i framtiden kanske kan dyka upp en möjlighet till
utbyte. Drömmer du istället om att starta eget kanske
du kan söka dig till en liten arbetsgivare som befinner
sig i uppstartsfas, där det ofta brukar innebära att alla
gör lite av allt och där du kan ha möjlighet att lära dig
av den som startat företaget. Det kanske istället är
trygghet som är det absolut viktigaste för dig, eller att
verksamheten som bedrivs har ett gott syfte. Vad det än
handlar om blir det lättare för dig att veta var du vill/
inte vill jobba och med vad du vill/inte vill jobba genom
att ta reda på vad som är viktigt för dig och vilka som är
dina drivkrafter och målsättningar. Försök vara konkret,
ju mer specifik du är desto lättare kommer det vara att
beskriva för andra vad det är du vill och även för dig
själv att sålla när du tittar på olika företag och tjänster.
Marknadsför
din kompetens
Våga nätverka och sprida ordet att du söker jobb. Prata
med alla tänkbara personer om vad du vill göra,
öppningen kommer ofta inte därifrån du förväntar dig.
Människor är generellt välvilligt inställda till att hjälpa
varandra och genom att vara öppen ger du andra
möjlighet att hjälpa dig på vägen. Vad är det värsta som
kan hända? Andra kommer att se ditt driv och din vilja
att komma vidare. Det är någonting många arbetsgivare
värdesätter.
Vanliga fallgropar det är lätt att trilla ner i när det
kommer till att marknadsföra sig själv är att vi ofta inte
är tillräckligt pålästa när det kommer till det företag där
vi söker jobb. Grunden i all säljteknik handlar om att
identifiera kundens behov, i detta fall är arbetsgivaren
vår kund, och därefter erbjuda någonting, i detta fall att
anställa just dig, som en möjlighet för arbetsgivaren att
fylla detta behov. Det handlar alltså om att ge arbetsgivaren ett erbjudande som inte går att tacka nej till. För
att nå dit är det alltså viktigt att du lär dig om verksamheten, granskar annonsen och försöker förstå behovet
som finns hos arbetsgivaren.
Ett annat
vanligt misstag är
att fokusera för
mycket på
tidigare
arbetsuppgifter
istället för på
uppnådda mål.
En arbetsgivare
är mer intresserad av vilka resultat du kan
åstadkomma än vilka dagliga sysslor du haft. Lägg
därför lite krut på att fundera kring detta. Skriv gärna
ner dina reflektioner och är det så att du inte har så
mycket tidigare arbetslivserfarenhet, försök då istället
hitta andra områden i livet där du kan lyfta upp saker
du är speciellt nöjd med som kan vara relevanta för
tjänsten.
CV ,
meritförteckning
& personligt brev
Åsikterna går isär ifall det bästa är att ha ett komplett
CV där du har en professionell profil som inledning och
sedan följer upp med en beskrivning av dina tidigare
erfarenheter och vad du bidragit med och fått med dig
från varje arbetsgivare eller om du helt enkelt ska ha en
enklare meritförteckning som beskriver dina olika
arbetsgivare, utbildningar samt övriga kompetenser och
att du istället kompletterar denna med ett så kallat
personligt brev. Många andra upplägg finns också
såklart. Och sedan kommer vi till den stora frågan om
texten ska vara på svenska eller engelska.
Det finns många olika varianter på CV och vi berör
inte alla utan lägger fokus på hur du kan tänka. Vilket
upplägg du väljer avgörs av vilken tjänst du söker. Ska
du till exempel söka en statlig tjänst är det tradition att
alltid skicka med ett personligt brev och det ses som lite
märkligt om detta frångås. Anpassa alltid din ansökan
till den tjänst du söker och försök att inte ramla ner i
lathetsfällan, där du skickar samma ansökan till alla
tjänster. Är annonsen på svenska så skriv din ansökan på
svenska om det inte uttryckligen står att den ska vara på
engelska. Är annonsen på engelska skriver du ansökan
på engelska, eller både en på svenska och en på engelska.
8
CV med professionell profil
En sak du kan fundera på är att det finns flera olika
typer av upplägg på hur man kan skriva sitt CV
antingen i kronologisk ordning eller genom ett
funktionellt upplägg om man till exempel har väldigt
liten arbetslivserfarenhet eller har varit hos samma
arbetsgivare länge. I ett funktionellt CV beskriver man i
exempelvis punktform vilka erfarenheter man har med
sig sedan tidigare och där radar man mer upp de olika
erfarenheterna man skaffat sig istället för de olika
tjänsterna man haft. Välja det upplägg du tror fungerar
bäst för dig eller varför inte blanda?
Om du väljer att använda dig av ett CV med en
professionell profil som inledning och hoppar över det
personliga brevet kan det vara bra att tänka på att vara
kort och koncis och lyfta det som är intressant för just
den arbetsgivare som du söker jobb hos. En profil
behöver vara vassare än ett personligt brev eftersom du
Meritförteckning & personligt brev
Om du istället väljer att ha ett personligt brev kan det
vara bra att tänka på följande, att det till att börja med
är viktigt att tänka på att ditt brev inte blir en upprepning av ditt CV, se din ansökan som två delar, ditt CV
som beskriver dina meriter och ditt personliga brev som
du kan använda som en brygga mellan annonsen för
jobbet du söker och ditt CV (detta kan du även tänka
på om du väljer att istället ha en profil på ditt CV). I
det personliga brevet är det bra om du inte är alltför
personlig, se det istället som ett hjärtligt men professionellt brev där du beskriver varför du passar för tjänsten.
Lägg till en säljande rubrik där du framhäver dina bästa
egenskaper. Undvik att börja brevet med ”Hej, jag heter
…” och inled istället slagkraftigt och säljande. Försök
undvika floskler som till exempel ” ”jag är flexibel” eller
”jag är glad och positiv” genom hela brevet och försök
istället att skriva direkt ur hjärtat. Har du funderat ut en
säljande mening om dig själv? Försök annars att tänka
utifrån arbetsgivarens perspektiv, vad behöver de och
vad kan du erbjuda?
Beskriv även gärna tidigare situationer där du
bidragit med resultat som inneburit mervärde för
tidigare arbetsgivare/grupper/organisationer och försök
gärna även koppla detta till de krav som finns specificerade i annonsen. Stäm av kravlistan i annonsen mot ditt
brev så att du får med alla delar. Avrunda med att skriva
ett par, tre meningar om dig som person där du med
fördel till exempel kan beskriva ett fritidsintresse. Vill
du ha med en bild så se till att det är en professionell
bild, att det bara är du på bilden och att den är av god
kvalité. Har du ingen sådan bild och inte har möjlighet
att ordna en så är det bättre att låta bli att ta med någon
bild alls. Avsluta starkt med en uppmaning som till
exempel att du gärna tar nästa steg mot en intervju.
Håll ditt brev kort, max en A4 och be någon korrekturläsa för att undvika stavfel eftersom sådant drar ner
helhetsintrycket. Sedan slutligen och viktigast av allt är
att du kommer ihåg att ta med dina kontaktuppgifter
på alla sidor i din ansökan.
Gällande styckesindelningen kan du se brevet som
fyra stycken. Första stycket som innehåller en stark
inledning med varför du vill jobba hos just denna
arbetsgivare och vad du kan bidra med till deras
verksamhet. I stycke två försöker du koppla tidigare
meriter, resultat och erfarenheter till de krav som ställs i
annonsen. Om kopplingarna inte är helt självklara är
det extra viktigt att du utvecklar varför just dina
erfarenheter är värdefulla för arbetsgivaren och den
tjänst du söker. Det är inte säkert att dessa kopplingar är
uppenbara för arbetsgivaren och det är bara du som kan
tydliggöra dem. I stycke tre har du en kort beskrivning
av dig själv och vad du tycker om och slutligen i stycke
fyra avslutar du med en uppmaning till arbetsgivaren att
träffa dig för en intervju och kanske någonting om att
du är nyfiken på att lära dig mer om deras verksamhet.
t
har mindre yta att röra dig inom när du skriver. Ta
därför endast med det viktigaste och arbeta igenom
texten många gånger. Denna typ av profil ska inte vara
lång, ungefär en fjärdedels A4. Se till att du får med
varför du vill jobba hos just denna arbetsgivare, dina
mål, hur den tjänst du söker hänger ihop med dessa mål
och vad du kan bidra med till verksamheten. Viktigt är
också att du knyter an till de krav som ställs i annonsen.
Den ska vara säljande på det sättet att den som
rekryterar ska förstå varför du passar för jobbet och
varför de ska anställa just dig.
Efter din profil beskriver du dina tidigare arbetslivserfarenheter med den senaste först. Börja med att se till
att det tydligt framgår tidsspann för respektive punkt
som följer. Beskriv dina arbetslivserfarenheter, börja
med arbetsgivarens namn och din titel. Under kan du
kortfattat beskriva vad du tagit med dig från tjänsten
och hur detta kan gynna din nya arbetsgivare. Har du
gjort några specifika bidrag eller resultat som du är extra
nöjd med – ta med dem i beskrivningen!
Rada även upp utbildningar med korta beskrivningar och övriga meriter. Avsluta med att skriva att du
gärna lämnar ut referenser på begäran istället för att
skriva ut de referenser du har på ditt CV. På detta sätt
kan du förbereda dina referenser på att de kommer bli
uppringda från företaget du sökt anställning hos så att
de slipper bli överraskade av samtalet, vilket jag tycker
är viktigt och någonting som gör att dina referenser har
större möjlighet att lämna ett gott intryck av sig själva
och av dig till din blivande arbetsgivare.
9
Kanaler
Vilka kanaler är då bra att använda i jakt på jobbet? Alla
du kan komma på!. Var kreativ och sprid ut att du söker
jobb, ju fler som vet att du söker, vad du söker och vad
du kan desto fler kan hjälpa dig att komma dit.
Nätverka!
Har du en LinkedIn-profil? Jättebra om du har det,
annars skaffa det omgående! Rekryterare lämnar i allt
större utsträckning jobbdatabaserna för att istället gå
över till att använda LinkedIn för att hitta rätt profil för
de tjänster som ska tillsättas och därför är det bra att se
över din profil och uppdatera denna så att du känner
dig nöjd.
Vet du var du skulle vilja jobba men inte orkar
vänta på att de ska komma ut med en annons? Skicka
en spontanansökan. Börja med att läsa in dig på
företaget eller organisationen och lär dig om verksamheten, skicka därefter ett brev som beskriver tydligt varför
du vill börja jobba hos dem och vad du tycker verkar
vara bra med dem. Gå sedan vidare med att förklara på
vilket sätt du kan bidra till verksamheten. Försök hela
tiden ha arbetsgivarens perspektiv när du skriver. Gå in
på deras LinkedIn-sida och Facebook-sida och börja
följa företaget eller organisationen, om du inte redan
gör det. Det är ett bra sätt att visa att du är genuint
intresserad av företaget.
Bra att ha i åtanke är att de allra flesta jobb
utannonseras på Arbetsförmedlingens hemsida så det är
en bra kanal för att hitta jobben. Flera bra jobbdatabaser finns där många arbetsgivare lägger ut sina annonser,
en sådan är till exempel Monster. Sök även direkt på
företagens och organisationernas hemsidor där nästan
alla presenterar sina lediga jobb. Vill du inte aktivt själv
söka runt bland jobbsökningsdatabaserna finns det flera
webbplatser som hjälper dig att samla ihop alla
utannonserade jobb och skickar e-post till dig med alla
aktuella jobb som stämmer med dina sökkriterier. Två
exempel är Indeed och Jobbsafari.
Intervjun
Det är vanligt med blandade känslor inför en intervju.
Är du nervös? Förbered dig väl och använd den
kompetensinventering du gjort för att se hur du på
bästa sätt kan presentera de dina styrkor som bäst passar
in i verksamheten för din blivande arbetsgivare. Fräscha
upp dina kunskaper om företaget eller organisationen
och skriv ner några frågor du kan ha med dig till
intervjun. Det gör att arbetsgivaren förstår att du är
intresserad av att jobba där och att du är nyfiken. Det är
viktigt att tänka på att det faktiskt bör vara lite av en
intervju även från din sida för att se att detta faktiskt är
ett ställe du vill jobba på. Tänker du att du är där för att
se om företaget eller organisationen matchar dina krav
på en arbetsgivare kanske även
detta dämpar
nervositeten. Var
dig själv, en
felrekrytering är
inte rolig varken
för dig eller för
arbetsgivaren, det
blir en dyr historia för dem och du har ödslat tid och
värdefull energi på att börja på ett ställe där dina styrkor
och din kompetens inte kommer till sin rätt.
Fastnat?
Känner du att du fastnat och inte kommer vidare är du
varmt välkommen att höra av dig till oss på SRAT så
försöker vi hjälpa dig att komma igång med processen.
SRATs karriärstöd
karriar@srat.se
Gör en enkel kartläggning
Köp en fin anteckningsbok och börja skriv. Ställ frågor
till dig själv och utgå från hela ditt liv, inte bara
arbetslivet. Exempel på frågor kan vara:
• Vad har jag med mig för kunskaper?
• Vilka erfarenheter har jag med mig?
• Vilka färdigheter har jag?
• Hur tar jag mig an olika typer av uppgifter?
• Vad har jag för styrkor?
• Vad har jag för svagheter?
• Vad har varit bra/mindre bra med tidigare arbetsuppgifter och
arbetsplatser?
10
• Vad kan jag bidra med på en arbetsplats?
• Vad motiverar mig?
• Vilka drivkrafter har jag?
• Vad blir jag glad av?
• Vad har jag för intressen?
• Vad engagerar mig?
• Hur ser mina praktiska förutsättningar ut?
• Vad har jag för mål?
Länktips
http://www.jobbsafari.se/
http://se.indeed.com/
Sök jobb i
god tid!
Vägen till första jobbet är inte alltid spikrak och för vissa
yrkesgrupper kan det ta tid. Hälsovetaren Agneta
Mattiasson har kombinerat jobbsökandet med att
skaffa arbetslivserfarenhet och nya kunskaper på olika
sätt.
– Sätt igång att söka jobb tidigt, är hennes råd.
Hälsovetarnas arbetsmarknad är tuff. Professionen har ännu inte
riktigt fått fäste och det utbildas fler än det finns jobb för. Agneta
Mattiasson är en av dem som har fått erfara det.
– Jag är en självständig och driftig person, så jag trodde det skulle
bli lätt för mig att få ett jobb direkt efter utbildningen, säger hon. Men
jag var kanske lite naiv...
Agneta Mattiasson har gått hälsopromotionsprogrammet i
Göteborg och har en fil kand i hälsovetenskap. Sedan hon blev klar för
tre år sedan har hon jobbat hårt för att skaffa sig det som de flesta
tänkbara arbetsgivare har efterlyst – erfarenhet.
Hon insåg ganska snart att det inte går att sitta still och vänta på
drömjobbet. I stället gick hon en kurs i entreprenörskap inom idrott
och hälsa och startade sitt eget företag. Hon har fått en del uppdrag,
bland annat som föreläsare – men de har inte räckt för att fylla en
heltid. Så för att klara av försörjningen, få struktur på vardagen och få
in en fot på arbetsmarknaden sökte hon jobb också inom andra
områden. I dag är hon projektkoordinator i branschorganisationen för
studentbostäder.
– Jag lär mig saker här, som jag kan ha nytta av framöver, säger
hon. Men jag tänker ständigt på frågor som rör hälsa, och jag jobbar
målmedvetet för att lägga grunden till min framtida karriär.
Samtidigt har förtroendeuppdragen för och samvaron i SRATs
yrkesförening HälsoAkademikerna blivit viktig för henne. Just nu leder
hon ett projekt för att dra igång lokala nätverksträffar för hälsovetare
runt om i landet. Tanken är både att ge medlemmarna lokala arenor för
att träffas och diskutera yrkesfrågor och för att bjuda in tänkbara
arbetsgivare och föreläsare. Förhoppningen är att de lokala nätverken
därmed ska bidra till att öka kunskapen om hälsovetarnas kompetens
och hur den kan komma till nytta i samhället.
Agneta Mattiasson är också ute och träffar studenter som är på väg
att avsluta sina utbildningar.
– Mitt viktigaste råd till dem är att börja söka jobb tidigt, säger
hon. Går det trögt i början kan du utnyttja tiden till att skaffa dig nya
erfarenheter– samtidigt som du ligger i och söker jobb.
För egen del känner hon att hon börjar närma sig sitt mål nu.
– Det har varit trögt, men jag känner att jag är på rätt väg, säger
hon. Och jag har fått bekräftat av arbetsgivare att det är meriterade att
jobba med det jag gör i HälsoAkademikerna. n n n
Värva en kollega
Hjälp oss att växa
och bli ännu starkare!
Du kanske har en kollega som är intresserad av
att bli medlem i SRAT men ännu inte gjort slag i
saken? Som tack får du som värvat, ett presentkort på 500 kronor/värvad medlem att använda
på Bokus. Information om kampanjen finns på
www.srat.se/varva_kollega
11
Håll huvudet kallt
när du ska prata lön
Hur är löneläget inom ditt yrke? Är det stor konkurrens om jobben på din ort eller råder det brist på
personer med din utbildning? Har du kunskaper och
erfarenheter som gör just dig särskilt attraktiv för
tänkbara arbetsgivare?
Det är några av de frågor som avgör vilka lönekrav
du kan ställa när du söker jobb.
Att bli erbjuden ett jobb är förknippat med många positiva känslor
– kanske särskilt om man som nyexaminerad är på väg till sin första
anställning. Men det gäller att hålla huvudet kallt innan man skriver
på ett anställningskontrakt.
– Det lönar sig att vara noggrann från början. Ta reda på vad som
gäller på arbetsplatsen och tänk igenom vad du kan bidra med innan
det är dags att göra upp om lön, säger Mats Eriksson, förhandlare på
SRAT. Det gäller både den som är ny i yrket och den som har varit
med ett tag.
Han påminner också om att det är två parter som ska komma
överens och att man därför inte behöver svälja arbetsgivarens första
lönebud direkt.
– Det är två frågor som bör avgöra vilken överenskommelse ni
landar på; vad är arbetsgivaren beredd att betala för dina kunskaper
och erfarenheter? Och vad krävs för att du ska vara nöjd? Sedan är
förstås förhandlingsläget olika, beroende på vilket yrke man har och
hur konkurrensen ser ut. För samtidigt vet vi att det finns en djupt
rotad marknad också för löner och att akademikergrupperna värderas
olika. Kvinnodominerade yrken inom kommuner och landsting
värderas till exempel fortfarande lägre än mansdominerade i
näringslivet.
Hur kan du bidra?
Nästan alla SRATs medlemmar omfattas av det individuella lönesystem, som innebär att det ska finnas en tydlig koppling mellan lön och
kompetens. Det är alltså vars och ens bidrag till verksamheten som
ska vara utgångspunkten för lönesättningen. Vid en nyanställning
handlar det om att bedöma den förväntade prestationen. För den som
kommer direkt från studierna och inte har tidigare anställningar inom
yrket är det därför extra viktigt att ta reda på arbetsuppgifternas
innehåll och arbetsgivarens krav – men också att beskriva såväl sina
kunskaper och erfarenheter som hur man vill utvecklas i sin
profession.
Dessutom är det inte bara själva arbetsuppgifterna som har
värderas, det har också betydelse hur man utför dem, eller förväntas
göra det. Andra faktorer har också fått allt större betydelse och
arbetsgivarna värderar ofta social kompetens, effektivitet, engagemang
och initiativförmåga. Allt det här läggs i vågskålen och kan påverka
lönen. Att vara nyexaminerad och sakna erfarenhet drar ner lönen. Å
andra sidan räknas det ofta som ett plus att komma direkt från
högskola och universitet och tillföra nya kunskaper.
– Det är extremt viktigt att man tar reda på vad arbetsgivaren
förväntar sig, säger Mats Eriksson. Då kan man också lyfta fram alla
de kunskaper och egenskaper som är viktiga för just det aktuella
jobbet.
12
Lönande lönesamtal
Det individuella lönesystemet innebär att lönen ska
sättas lokalt på arbetsplatsen. Det ska göras efter ett
lönesamtal mellan chef och
medarbetare, där man
diskuterar om lönen
verkligen är satt utifrån
prestation och bidrag till
verksamheten. Tanken är att
man också ska planera för
fortsatt professionell och
lönemässig utveckling.
De allra flesta av SRATs
medlemmar har sådana
lönesamtal med sin chef, och det har överlag haft en en positiv effekt
på löneutvecklingen. Det gäller särskilt kvinnor och en förklaring till
det kan vara att deras arbete och ambitioner inte har varit tillräckligt
synliga till vardags, men att de har kommit fram tydligare i lönesamtalet. Det har också visat sig att lönesamtalen kan bidra till en bättre
relation med chefen och leda till att den anställda får större inflytande
på arbetsplatsen.
Tipset från Mats Eriksson är därför att förbereda sig noga före ett
lönesamtal och beskriva vad man har åstadkommit och vad som krävs
för att en bra löneutveckling framöver. n n n
Ökad frihet att välja
mellan tid eller pengar
I dag kan många av SRATs medlemmar komma överens med
sina arbetsgivare om att byta löneökningar mot andra förmåner.
Tanken med det, som på förhandlarspråk kallas för löneväxling,
är att ge den anställda större frihet att påverka sina villkor utifrån
den egna livssituationen. Det vanligaste är att man kan byta en
löneökning mot ökat pensionssparande, förkortad arbetstid eller
fler semesterdagar.
Men det gäller att tänka sig för och värdera den förmån man
byter till sig! Om man bara räknar i ekonomiska termer är
löneväxling mest lönsamt för dem som har en lön på strax under
40 000 kronor i månaden. Är lönen lägre än så efter löneväxlingen påverkar det den allmänna pensionen i det statliga
systemet och de allmänna socialförsäkringsförmånerna, till
exempel föräldrapenningen. Vid långvarig sjukdom kan
löneväxlingen också påverka den kollektivavtalade tjänstepensionen, eftersom den beräknas på lön efter löneväxling.
Tag kontakt med din personalavdelning eller hör av dig till
SRATs förhandlare om du är osäker. n n n
BEST
(eller la ÄLL
brosch dda ner)
yren D
på srat IN LÖN
.se
Dags för första lönen?
• Förbered dig noga innan du går in i en
lönediskussion. Här är några saker som är bra att
tänka på.
• Ta noga reda på vad den tänkta arbetsgivaren
förväntar sig av dig!
• Avvakta med att ange dina löneanspråk tills du
har helt klart för dig vad jobbet innebär!
• Rådgör med SRATs eller Sacos företrädare på
arbetsplatsen eller någon av förhandlarna på
SRATs kansli!
• Ta del av den specifika lönestatistiken för ditt yrke
och din hemort som finns i Saco Lönesök! (Du
hittar den på srat.se). Läs mer på sidan 18.
• Tänk noga igenom dina meriter, såväl utbildning
som tidigare erfarenheter, och hur de kan komma
till nytta! Tänk på att också engagemang i olika
föreningar och särskilda intressen bidrar till att
visa dina kvaliteter!
• Tänk igenom och formulera varför du vill ha just
den här tjänsten. Intresse och engagemang lönar
sig!
• Ta reda på om att arbetsgivaren har kollektivavtal.
Om inte – tag hjälp av SRAT innan du skriver på ett
anställningsavtal!
• Värdera eventuella ytterligare förmåner, förutom
lönen, till exempel övertidsersättning eller
friskvårdsbidrag!
13
Föreningar
för fortsatt lärande
– Arbetslivet förändras. Oavsett profession kommer vi
ständigt att möta nya krav, arbeta med andra metoder
och utifrån förändrade regelverk.
Det konstaterar SRATs ordförande Anitha Wijkström.
– Som akademiker är vi med och leder den utvecklingen. Det ställer krav på professionell utveckling
under hela yrkeslivet.
I akademikergrupperna finns många av kunskapssamhällets
viktigaste yrken.
– Den akademiska utbildningen lägger grunden för att över huvud
taget kunna utföra arbetsuppgifterna, säger Anitha Wijkström. Men
det är också nödvändigt att följa och bidra till utvecklingen inom den
egna professionen. För att samhället och arbetslivet förändras, men
också för att forskningen kontinuerligt förser oss med nya rön och nya
metoder.
TUL
L
TOL
D
14
Det är för att stödja medlemmarna i den yrkesmässiga utvecklingen
som alla SRATs medlemmar också är med i en av förbundets yrkesföreningar. Det är föreningarnas uppgift att följa och bidra till utvecklingen
inom de olika yrkesområdena och att sprida kunskap, till exempel om
nya forskningsrön. Föreningarna ger också medlemmarna möjlighet
att träffas för att diskutera professionella frågor, och flera av dem
erbjuder vidareutbildning i form av kurser och seminarier.
Fem av SRATs medlemsgrupper har ett yrke som regleras av den
legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen.
– De som har ett legitimationsyrke har bland annat en särskilt
skyldighet att följa utvecklingen inom sina olika professioner, säger
Anitha Wijkström. För dem har naturligtvis forskningen en alldeles
särskild betydelse.
En annan grundtanke, som är inbyggd i SRATs organisation är att
professionell utveckling ska löna sig, både ekonomiskt och karriärmässigt. Det ska synas på lönebeskedet att man har blivit skickligare inom
sitt område och att man bidrar mer till att utveckla verksamheten.
nnn
Yrkesstolthet bra grund
för den fortsatta karriären
Det är inte alltid bara den formella kompetensen, utan
också personliga egenskaper, som avgör vem arbetsgivare väljer att satsa på. Så är du initiativrik och engagerad? Ansvarstagande och social? Lugn och eftertänksam? Visa det!
Åsa Eriksson och Eva Dannert är bägge erfarna chefer. De delar
uppfattningen att det ofta är mer än anställningsår och formella
meritförteckningar som avgör vem som får ett jobb och vem som sedan
får chansen att avancera.
Åsa Eriksson, audionom och SRAT-medlem, är chef för två av
Avesinas hörselmottagningar, i Södertälje och Kista, och dessutom
ansvarig för företagets supportfunktion.
– För att kunna arbeta här måste man vara en duktig audionom,
intresserad av yrket och lyhörd för patienternas behov, säger hon. Det
är ett grundkrav. Men jag vill också ha medarbetare som har skinn på
näsan och står upp för sin profession. Yrkesstolthet och god självkänsla
i arbetet är bra tecken på att man också vill utvecklas i sitt jobb.
Eftersom hon har ambitionen att ha ett nära ledarskap följer Åsa
Eriksson sina medarbetares utveckling från första provanställningsdagen och vidare under hela anställningen. Hon sitter med när nyanställda tar emot patienterna och hon deltar i gemensamma uppföljningar och enhetsmöten, där man delar med sig av sina erfarenheter
och diskuterar hur man kan göra ett ännu bättre jobb.
– Det är ett sätt att utvecklas, att lära av varandra. Tillsammans
med återkopplingar från patienterna ger det också mig en bra bild av
varje medarbetares insats. Jag ser om någon halkar efter, men också
vem som satsar lite extra och har särskilt stor ansvarskänsla.
Man måste våga!
Fundera lite extra på vad det står i platsannonsen!
Och var inte rädd för att prova något nytt och annorlunda!
Råden kommer från Tiina Zizanis, som från början
hade helt andra planer än att arbeta på Arbetsförmedlingen. Ändå blev det här som hon gjorde karriär.
Tiina Zizanis ville jobba med människor, känna att hon kunde göra
skillnad och bidra till ett gott samhälle. Det var därför hon valde att
läsa personal- och arbetslivskunskap vid Umeå universitet. Hon
tänkte sig ett jobb på en HR-avdelning, kanske som personalchef så
småningom.
– Arbetsförmedlingen fanns inte med på kartan, säger hon. Inte
förrän jag själv skrev in mig där – och fick erbjudande om att arbeta
med ett projekt för nordiska ungdomar.
Det blev början till en karriär inom myndigheten och ett fortsatt
lärande. Sedan dess har hon haft en rad uppdrag i myndigheten, med
olika uppgifter och på olika nivåer. Idag är hon kontorschef för Af
Kultur Media Väst.
– Jag har fått stöd av mina chefer hela vägen hit, och en rad
internutbildningar. Och jag har aldrig uppfattat att jag har behövt
begränsa mig, säger hon.
Räck upp handen!
Eva Dannert, har lång erfarenhet av personal- och utvecklingsarbete,
bland annat som personaldirektör i Stockholms läns landsting och på
Karolinska sjukhuset. I dag arbetar hon som konsult med utredningsuppdrag i Västmanlands läns landsting.
– Som chef vill jag ha en så tydlig bild som möjligt av varje
medarbetare. Är det här en person som tar egna initiativ? Som är
beredd att driva egna projekt och som ser utvecklingsmöjligheter i
jobbet?
– Medarbetarsamtalen är den ideala situationen för att diskutera
ambitioner och karriärvägar, säger hon. Men det gäller förstås också att
visa vad man går för i det vardagliga arbetet.
– Sitt inte och vänta på att chanserna ska dyka upp, säger hon.
Räck upp handen själv, och visa vad du kan och vill! De flesta chefer ser
rätt snart vem som glittrar med ögonen och vill mer.
Arbetsmarknaden är olika för SRATs medlemsgrupper. Vissa får
jobb direkt och kan börja planera för den fortsatta karriären tidigt. För
andra kan starten vara lite motigare.
– Om det inte går som på räls från början kan det vara bra att inte
nischa sig för tidigt, säger Eva Dannert. Att i stället bredda kompetensen på olika sätt. Då kan också erfarenheter som inte direkt har med
yrket att göra vara till fördel. Det kan vara allt från it-utbildning och
språkkurser till förtroendeuppdrag i en idéburen organisation, som
facket eller bostadsrättsföreningen. Det säger också något om engagemang och driv. n n n
Tiina Zizanis gillar utmaningar –
för att de gör att man behåller skärpan.
Och i det här jobbet finns det gott om
sådana. Kontorets stora upptagningsområde, över hela västra regionen från
Dalarna till Halland, är en. Det innebär
bland annat ledarskap på distans,
eftersom sju av hennes 29 medarbetare
arbetar på annan ort.
– Vi hade goda resultat förra året,
säger hon. Det är också en spännande
utmaning, hur vi ska fortsätta på den
vägen och hur vi ska bli än mer
offensiva i våra arbetsgivarkontakter.
Hon är inte rädd för att ge sig på nya saker och att prova nya
metoder. Det är också ett av hennes tips till dem som står inför sitt
första jobb.
– Man måste våga prova, säger hon. Det är en förutsättning för
att man ska ta sig framåt. Går det lite fel ibland så får man rätta till
misstagen.
Under en period arbetade Tiina Zizanis som studievägledare på
Chalmers.
– Jag brukade uppmana studenterna att lära sig att läsa platsannonser ordentligt, berättar hon. Att tänka lite vidare och tänka sig in i
vilka möjligheter som kan finnas på olika arbetsplatser. n n n
15
Medlemskapets
tio-i-topplista
Text: Birgitta Jakobsson Illustration: Johan Jarnestad
Glädjen inför det första jobbet är ofta stor. Det är en härlig känsla att veta att de
kunskaper man skaffat sig under flera år vid universitet eller högskola nu ska
komma till nytta. Men mitt i glädjeyran är det viktigt att planera för en trygghet
som håller under hela arbetslivet. Medlemskapet i SRAT lägger grunden för den.
Kollektivavtalet är din allra viktigaste förmån – och den mest lönsamma. Här
ingår oftast både regler om tjänstepension, arbetstid och semester, löneutfyllnad
vid föräldraledighet och sjukdom samt försäkringar – allt i samma paket. Värdet
varierar beroende på bransch och lön, men kan ofta mätas i hundratusentals
kronor om året.
Som medlem i SRAT har du också tillgång till experter som stöttar dig från
studietiden och under hela arbetslivet. Du kan också få juridisk hjälp för vissa
privata frågor.
Källor &
informationstips:
ersättningskollen.se
knegdeg.se
aea.se
srat.se
Karriärstöd
SRATs karriärstöd är en förmån för alla medlemmar som – oavsett om
nyligen har lämnat studentlivet eller är på väg att ta ett nytt steg i
karriären. I karriärstödet ingår bland annat samtal med förbundets
karriärcoacher, CV-granskning och rådgivning när du är på väg att sö
nytt jobb.
Flera av SRATs yrkesföreningar anordnar möten, seminarier och
vidareutbildningar i sina respektive professioner. Föreningarna är ock
bra arena för
att diskutera
frågor som rör
utveckling i
den egna
professionen.
Lönsamt från studietiden
till pensionen
Om du blir sjuk
Student
Under studietiden omfattas SRATs
medlemmar av en kostnadsfri sjukförsäkring. Du kan också teckna prisvärda
person- och egendomsförsäkringar.
Experterna på förbundskansliet
hjälper dig med CV-granskning och råd
när du ska söka jobb. De erbjuder också
också lönerådgivning och genomgång av
anställningskontrakt.
I din yrkesförening träffar du
blivande kollegor och kan skapa nätverk
som är viktiga för din framtida karriär.
Du har också möjlighet att delta i utvecklande seminarier och möten.
Medlemskapet ger bra skydd vid längre sjukdom, både genom kollektivav
och med den försäkring som ingår i medlemskapet. Sjuklönelagen innebä
arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna. Med kollektivavtal har
bra ekonomiskt skydd också om du är sjuk längre än så. Utöver ersättning
Försäkringskassan får du då en sjuklön som gör en rejäl skillnad för ekono
Inte nog med det. Du omfattas också av det SRATs trygghetspaket so
ingår i medlemsavgiften. I det ingår bland annat en sjukförsäkring, som g
du kan få upp till 90 procent av lönen om du blir långtidssjukskriven.
Du har också tillgång till ett hälsoombud, som erbjuder hälso- och
rehabiliteringsrådgivning och hjälp de olika kontakter som behöver tas.
Olle, 44 år, produktionschef vid medelstort företag, lön
40 000 kronor är sjukskriven mer än 14 dagar.
Mellan sjukdag 15 och 90 får han 35 030 kronor före
skatt – om det finns kollektivavtal. Utan kollektivavtal
och andra försäkringar: 21 280 kronor.
Lön och andra arbetsvillkor
SRATs förhandlare erbjuder medlemmar individuell lönerådgivning
och genomgång av anställningsavtal. Du får stöd inför lönesamtalet –
och förhandlingshjälp om ni inte kommer överens. Som medlem har
du också tillgång till Saco lönesök, en lönestatistik som är skräddarsydd för akademiker.
Om det uppstår problem kring arbetssituationen hjälper förhandlarna också till för att lösa konflikten.
16
Arbetsskada
Arbetslöshet
Med den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarna förlorar du
ingenting på att vara sjukskriven efter en arbetsskada. Du får hela din
lön redan från första dagen. Dessutom får du kompensation för
kostnader. Pengarna kommer från Försäkringskassan och från dina
kollektivavtalade försäkringar.
Om du uppsagd från jobbet på grund av arbetsbrist får du
rådgivning och i vissa fall kompetensutveckling från
rådgivare i Trygghetsrådet (för privatanställda), Trygghetsstiftelsen (för statligt anställda) eller Omställningsfonden
(för kommun- och landstingsanställda). Utifrån inkomst och
anställningstid kan du även få ekonomisk utfyllnad. SRATs
inkomstförsäkring, som ingår i medlemskapet, ger ekonomiskt skydd vid ofrivillig arbetslöshet. Tillsammans med
a-kassan får du 80 procent av din a-kassegrundande lön.
Lena är privatanställd audionom, 37 år och tjänar 32 000 kronor. Hon
blev, sjukskriven två veckor att ha halkat och slagit sig på jobbet. Eftersom
hon omfattas av kollektivavtal får hon ut hela sin lön från första dagen.
Om hon inte hade omfattats av kollektivavtal skulle hon ha fått ett
inkomstbortfall på drygt 3000 kronor. Hon får dessutom ersättning för
läkarbesök och trasiga glasögon.
m du
Person med månadslön på 40 000 kronor blir uppsagd från
jobbet. Ersättningen från a-kassan och inkomstförsäkringen ger
tillsammans 32 000 kronor före skatt. Den som enbart har
a-kassa får 14 960 kronor.
öka
kså en
Semester
Avtalen ser lite olika ut beroende på var man arbetar. Vissa
kollektivavtal innebär att du både har rätt till fler betalda
semesterdagar än de 25 som semesterlagen stadgar och högre
semesterlön.
vtalen
är att
r du ett
gen från
omin.
om
gör att
Pension
Arbetar du på en arbetsplats som har kollektivavtal kan du
vara säker på att din arbetsgivare betalar in pengar till din
tjänstepension. Hur stor din tjänstepension blir beror på hur
mycket du tjänar och vilket avtalsområde du tillhör. Men för
de allra flesta bidrar den kollektivavtalade tjänstepensionen
till att pensionen ökar med flera tusen kronor i månaden.
Om du är 40 år, privatanställd och tjänar 30 000 kronor ökar
arbetsgivare på ditt pensionskapital med 1350 kronor i
månaden.
Föräldralön
Föräldralönen (eller föräldrapenningtillägg) regleras i kollektivavtal och
kompletterar den lagstadgade föräldrapenningen. Föräldralönen
fungerar så att arbetsgivaren fortsätter betalar upp till 90 procent av
din lön som en utfyllnad av föräldrapenningen under en period. Avtal
och anställningstid avgör hur länge.
Du bestämmer!
Har du idéer om hur man kan göra saker bättre på din
arbetsplats? I kollektivavtalet finns regler om inflytande och
medbestämmande på arbetsplatsen.
SRATs organisation bygger på att varje enskild medlem
ska kunna påverka – det är en fördel både för de enskilda
medlemmarna och för verksamheten. Beslutsvägarna är
enkla och korta och du har möjlighet att göra skillnad, både
genom SRAT och din medlemsförening. Medlemmarnas
synpunkter lägger grunden för allt vårt påverkansarbete, på
arbetsplatsen, i samhället och i professionen. Det gäller
också det internationella samarbetet, till exempel i Europafacket.
17
Saco LöneSök uppdaterad
Ta hjälp av
lönestatistiken
Nu har Saco
LöneSök
uppdaterats
med den senaste
lönestatistiken
från SRATs
löneenkät.
Under våren
kommer Saco
LöneSök även
att uppdateras
med statistik för stat, kommun och landsting
som samlats in via arbetsgivare, så kallad
partsgemensam statistik.
Hur hittar jag Saco LöneSök?
Saco LöneSök är en service till dig som är
medlem och du hittar Saco LöneSök via
SRATs hemsida där du loggar in för att få
tillgång till statistiken.
Vad kan jag göra i Saco LöneSök?
• Studera lönenivån och lönespridningen för
olika åldrar, examensår, utbildningar, yrken,
befattningar, sektorer, och regioner
• Studera ingångslöner och löneutveckling för
olika yrken
Din
LÖN
Beställ på www.srat.se
eller kansli@srat.se
Din lön.indd
1
2013-07
-16 13:26:0
4
Baserat på uppgifterna från årets
löneenkät kommer vi att ta fram en sammanställning och analys för de grupper som
omfattas av enkäten. Den kommer att kunna
ladda ner under våren på SRATs webbplats:
www.srat.se/lon
• Jämföra din lön med andra kollegor och
andra akademiker, du kan exempelvis skriva
in din egen lön och se den i ett diagram
• Skräddarsy statistik utifrån dina egna behov
• Spara eller skriva ut tabeller och diagram
När har jag nytta av Saco LöneSök?
Lönestatistiken du hämtar från Saco LöneSök
förser dig med viktig kunskap om löneläge
och lönespridning i din omvärld. Lönestatistik visar inte vilken lön du ska ha, men ger en
fingervisning om löneläget för andra vid en
viss tidpunkt! Det är ändå bra att ha statistik
som ett underlag. Tillsammans med annan
information från SRAT, exempelvis lönerådgivning eller broschyren DIN LÖN, kan du
med hjälp av Saco LöneSök förbereda dig i
olika situationer som handlar om lön:
Susanne Rönngren
IT-samordnare
Fakta SRATs löneenkät
• 56 % svar
• Yrkesverksamma medlemmar i sju
föreningar omfattas av enkäten
– Audionomerna
– HälsoAkademikerna
– Sacoförbundens personalförening
– SRATs allmänna avdelning, SRAT-A
– SRAT Arbetsmarknad
– Svensk Optikerförening
– Svenska Logopedförbudet
– Sveriges Tandhygienistförening
• När du söker nytt jobb
• När du ska ha lönesamtal
• När du får en ny tjänst/nya arbetsuppgifter
• När du väljer eller funderar på att byta yrke
Tack till er som bidragit
Stort tack till alla er som har tagit er tid att
svara på SRATs löneenkät.
Så här använder du Saco Lönesök
18
1
Välj källa. Löner från enkät visar data från den insamlade
löneenkäten. Löner från arbetsgivare inom stat, kommun,
landsting och Svenska Kyrkan.
2
Gör ditt urval i boxarna till vänster. Du kan göra fler val, men
ju fler val du gör desto minde blir antalet löner som presenteras. Välj exempelvis sektor (kommun, landsting, stat eller
privat) och befattningsnivå (chef, handläggare osv).
3
Resultatet av ditt urval visas till höger. Du kan välja mellan
olika typer av diagram.
4
Du kan också ändra presentationssätt, exempelvis visa
examensår eller födelseår. Under den gröna knappen kan du
välja ännu fler presentationssätt!
5
Du kan e-posta, spara eller skriva ut dina tabeller och diagram.
1
4
2
3
5
Det handlar om trygghet
» Den självklara
utgångspunkten
för allt arbetsmiljöarbete är att
ingen ska behöva
bli sjuk på eller av
jobbet. «
Det svenska välfärdssystemet har en lång
historia. 1891 kom den första lagen om
sjukkassor, tio år senare lagen om olycksfall i
arbete och 1913 klubbades lagen om allmän
pensionsförsäkring igenom. Det har hänt en
del sedan dess, men grundtanken är
densamma – att vi alla ska ha en ekonomisk
trygghet i skeden då vi inte kan försörja oss
genom arbete. Vid sjukdom och olycksfall,
perioder av arbetslöshet, barnafödande och
hög ålder …
Inom Saco engagerar vi oss i de delar av
socialförsäkringssystemet, som på något sätt
berör medlemmarna i arbetslivet. Vår
utgångspunkt är att försäkringarna ska vara
rättvisa, trygga och hållbara. Man ska kunna
lita på dem, i goda tider och i sämre. Vi vill
också se en tydligare koppling mellan det vi
betalar in till systemet och det vi får ut av det.
Det är en stor förlust, både för den enskilda
och för samhället, när en sjukperiod leder till
att människor slås ut från arbetslivet trots att
de inget hellre vill än att återgå i arbete. Vår
uppfattning är därför att socialförsäkringarna
ska stödja arbetslinjen. Men kraven på arbete
får aldrig gå ut över människor i svåra
livssituationer.
Det är naturligtvis en stor politisk
utmaning att skapa den enighet som krävs för
att försäkringarna ska vara långsiktigt
hållbara. Under fyra och ett halvt år har en
parlamentariskt tillsatta socialförsäkringsutredningen arbetat med frågan. I början av
april överlämnades slutbetänkandet, en
gedigen lunta på 1200 sidor, till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Förhoppningarna, också från oss i Saco-kretsen, var
att utredningen skulle komma med tydliga
förslag i de stora systemfrågorna. I många
viktiga frågor är representanterna för de olika
partierna överens om grundläggande
Ordförandeordet
Anitha Wijkström
anitha.wijkstrom@srat.se
principer. Men när det kommer till konkreta
ställningstaganden om när och hur finns
fortfarande många frågetecken och mycket i
den här utredningen är ganska intetsägande
och självklara kompromisser. Slutbetänkandet
är trots det ett bra kunskapsunderlag för
framtida politiska beslut, och jag hittar några
guldkorn i de förslag som ändå finns.
Ett av dem rör tryggheten under
studietiden. Jag gratulerar Saco studentråd,
som från början lanserade det förslag om
matchningslån som utredningen har
anammat. Det innebär att studenter ska
kunna ta studiemedel i tre månader efter
examen. Därmed får de en tidsfrist för att
hitta jobb där deras specifika utbildningar
kommer till nytta. Att studenter ska kunna
sjukskriva sig på deltid är också ett bra förslag
– även det finns en del som behöver klargöras
om reglerna kring det.
Återigen läser jag rapporter om hur dåliga
arbetsförhållanden har bidragit till att den
psykiska ohälsan har ökat. Vi känner väl igen
riskfaktorerna – för höga krav, låg kontroll,
små möjligheter att utvecklas i jobbet,
orättvisor …
Den självklara utgångspunkten för allt
arbetsmiljöarbete är att ingen ska behöva bli
sjuk på eller av jobbet. Vi måste helt enkelt
bli bättre på förebyggande arbetsmiljöarbete!
Det här uppmärksammas av utredningen,
som föreslår ökad forskning på arbetsmiljöområdet och som också konstaterar att det går
för trögt att implementera nya forskningsrön i
arbetslivet.
När jag skriver det här har regeringen just
presenterat vårbudgeten. En bra nyhet är att
den innehåller satsningar på arbetsmiljöområdet. Saco har länge efterlyst mer pengar till
regionala skyddsombud och vi välkomnar
satsningen på arbetslivsforskning med fokus
på kvinnors arbetsmiljö och arbetsrelaterade
ohälsa. Jag hoppas att det också kommer att
leda till en rättvisare tillämpning i arbetsskadeärenden. Fortfarande missgynnas kvinnor i
det avseendet – och det är naturligtvis helt
oacceptabelt!
Och så kom det då, äntligen, beskedet
om en höjning av taket i a-kassan! Som vi,
och resten av fackföreningsrörelsen, har stridit
för detta! Finansministern kallar förslaget för
”historiskt”. Det är ett relevant uttryck, inte
minst med tanke på att det har gått hela
tretton år sedan arbetslöshetsersättningen
ökades senast – och att värdet av försäkringen
har urholkats rejält sedan dess. Trägen vinner
– även om det tar för lång tid bland. n n n
19
Anders Hagelberg, Sveriges ambassadör i Sydafrika
– Ett land som har
otroligt mycket att ge
– Det gäller att finna sin roll – som förändras hela tiden.
Så beskriver Anders Hagelberg sitt arbete som Sveriges
ambassadör i Sydafrika. Det är ett uppdrag där han har
stor nytta av sitt engagemang i SRAT på 90-talet. Och
av Sveriges särställning i den unga demokratin.
Han har just kommit tillbaka till
Pretoria från Etiopien och ska snart
iväg på påskutflykt i Kalahariöknen. Den senare resan är semester
och den andra gällde ett regionmöte
för Sveriges alla ambassadörer i
Afrika, som träffas regelbundet.
Anders Hagelberg har tidigare varit
ambassadör i Angola, och de senaste
två åren alltså i Sydafrika, där
Sverige har ett mycket gott
anseende.
– Det beror på att Sverige var
unikt i sitt stöd i kampen mot
apartheid, inte minst sedan Olof
Palmes starka engagemang och kontakter med ANCs dåvarande ledare
Oliver Tambo. Stödet var både politiskt och ekonomiskt och kom både
från regeringen och från oerhört många enskilda svenskar. Det kommer
många sydafrikaner ihåg.
Allt detta har bidragit till Sveriges goda anseende i landet och bland
annat lett till ett formaliserat samarbete i den Binationella kommissionen, där Sydafrika representeras av vicepresidenten och Sverige av vice
statsministern.
– Sverige är det enda EU-landet som har årlig, formaliserad
samverkan på den höga nivån. Det ger oss möjlighet att ta upp våra
relationer på bredden, inklusive utmaningar och värdegrundsfrågor.
Relationer viktiga
Uppgiften för en ambassad är att följa den politiska, sociala och
ekonomiska utvecklingen i landet och ta till vara det som är relevant
för svenska intressen. Framför allt genom att utveckla relationer,
formella och informella. Men det är en roll som är under ständig
omvandling, beroende på vad som händer i omvärlden.
– Sydafrikas stora utmaning nu är att förbättra för människor i
stort. Att fortsätta transformera samhället, som fortfarande är märkt av
apartheidtiden – fortsatta orättvisor, snedfördelning av ägande,
utbildning osv.
Aktuellt just nu är omfördelning av jordbruksmark, där principen
”willing seller, willing buyer” inte visat sig tillräcklig. Andra åtgärder
behövs, men man går försiktigt fram.
– Orättvisorna ska rättas till successivt. Det är nödvändigt, men
omdaningsprocessen kommer att kosta på.
Residenset ett verktyg
Som ambassadör bor Anders Hagelberg i residenset, som passar mycket
bra till olika arrangemang.
– Det är ett otroligt bra verktyg. Hit kan vi bjuda många, till
20
”round table-möten”, mottagningar, konserter och andra evenemang.
För ett tag sedan hade vi Nisse Landgren och hans Funk Unit här.
Hit har också ambassaden bjudit in museifolk på seminarier för att
inspirera dem att uppmärksamma den historiska länken mellan Sverige
och Sydafrika. Men framför allt blickar man framåt. Just nu lägger
ambassaden särskild vikt vid välfärdsfrågor, jämställdhet, mänskliga
rättigheter, integration och mycket annat.
– Vi tar upp många värderingsfrågor. Därtill ger vi företagsfrämjandet stort utrymme. Inte sällan går det dessutom att uppmärksamma
värderingsfrågor i de företagsrelaterade evenemangen.
De svenska turister som kommer hit besöker inte Sydafrika för att
lägga sig på en badstrand. De flesta är väldigt motiverade och intresserade av landet, och därför ofta väl förberedda. Men eftersom kriminaliteten är hög händer det förstås att turister råkar illa ut och då kontaktar
ambassaden.
– Men UDs app är väldigt bra, och den använder de flesta. Och de
mest utsatta är inte turister, utan de fattigaste i samhället. Men det är
ingen slump att Sydafrika är ett stort turistland som har otroligt
mycket att ge. Och ett mycket bra land att bo i också, påpekar Anders
Hagelberg, som alltså har en facklig bakgrund på UD, där han
ansvarade för löneförhandlingarna för Sacos medlemmar under många
år på 90-talet.
– Jag lärde mig väldigt mycket på att ha fackliga uppdrag, både
förhandlingsteknik och hur UD fungerade. Det har jag haft stor nytta
av i min yrkesutveckling och jag vill därför uppmuntra var och en att
engagera sig fackligt.
Nina Enström
Foto: Roger Ward, TT Nyhetsbyrån
Att skjuta på arbetsmarknadsinträdet ett år kan ge 400
kronor mindre i plånboken per månad som pensionär,
enligt beräkningar som Skandia har gjort i ett samarbete med Saco studentråd. Nu behövs satsningar för att
möjliggöra en tidigare examen.
När fler blir allt äldre kommer det också bli
nödvändigt att jobba allt längre. Ett tidigare arbetsmarknadsinträde är ett sätt att förlänga arbetslivet. De
extra år som dagens unga kommer att behöva arbeta
behöver ju inte ligga i slutet av karriären. De kan lika
gärna ligga i början men då krävs en satsning på
utökade resurser för att kunna möjliggöra snabbare
examen.
Den totala samhällsvinsten är ännu större.
Huvuddelen av den allmänna pensionen är en direkt
omfördelning av inbetalningar från de som arbetar till
de som är pensionärer. Därför är det inte bara
individens framtida pension som påverkas utan även
dagens pensionärer. Om fler kom i arbete tidigt skulle
det ha en tydligt positiv effekt för pensionssystemet i
stort.
Att omvänt skjuta på sitt arbetsmarknadsinträde ger
istället minus i pensionskuvertet. Saco studentråd har
tillsammans med Skandia tagit reda på vad det kostar
individer som kommer in sent på arbetsmarknaden.
Enligt Skandias beräkningar så riskerar studenter som
tagit ett års uppehåll att få 90 000 kronor mindre i
pension.
Sett som en utbetalning av pension över tid blir
värdet ännu större eftersom kapitalet i regel fortsätter
att växa. Att skjuta på arbetsmarknadsinträdet ett år ger
400 kronor mindre i månaden som pensionär. Att
istället tidigarelägga arbetsmarknadsinträdet skulle alltså
ge hundralappar mer till framtida pensionsutbetalningar.
Saco studentråd efterlyser därför riktade satsningar
för ett tidigare arbetsmarknadsinträde för studenter. Till
exempel genom fler relevanta sommarkurser.
Räkneexemplet som Skandias pensionsekonom
Mattias Munter har tagit fram utgår från en person som
tar examen i ekonomi vid 25 års ålder. Han eller hon
arbetar i 40 år och tar sedan ut sin pension. Ingångslönen är enligt Sacos statistik mellan 26 000 och 27 500
beroende på om anställningen tas i privat eller offentlig
sektor. Det första årets avsättning till kollektivavtalad
tjänstepension och statlig premiepension uppgår till
knappt 20 000 kronor och värdet av den avsättningen
vid 65 års ålder är omkring 90 000 kronor.
Mattias Munter nås på 08-788 14 37
Källa: Saco Studentråd
Studenter välkomnar
Socialförsäkringsutredningen
Socialförsäkringstredningen föreslår att Saco Studentråds förslag om en arbetslöshetsförsäkring för
nyutexaminerade studenter, i form av ett matchningslån, ska utredas vidare. Matchningslånet ska försäkra
studenter mot risken att inte hitta ett jobb efter
examen.
– Studenterna behöver en specialanpassad
arbetslöshetsförsäkring för att kunna hitta rätt jobb
direkt. Det är väldigt roligt att vårt förslag kan bli
verklighet, säger Kristin Öster ordförande i Saco
Studentråd.
– Vi vill att studenter ska kunna fortsätta ta
studiemedel i tre månader efter examen. Kombinerat
med stärkt karriärservice skulle det ge studenterna
tryggheten och möjligheten att hitta rätt jobb, inte bara
ett jobb, säger Kristin Öster.
Utredningen pekar även på problem i dagens
system kopplat till studenters sjukskrivning. Den
belyser åtgärder som behövs för att täcka de glapp i
systemet som hindrar en snabb återgång till studier.
– Nu måste regeringen ta initiativet så att förslagen
blir verklighet. Det är till exempel orimligt att studenter
inte kan sjukskriva sig på deltid, säger Kristin Öster.
Student
Studieuppehåll kan ge
minus i pensionskuvert
Källa: Saco Studentråd
Arbetsmiljösatsning
missar 350.000 studenter
För att fler ska orka jobba längre krävs goda förutsättningar på arbetsplatsen. Därför är regeringens satsning i
vårbudgeten för en bättre arbetsmiljö välkommen. Men
problemen med psykisk ohälsa och stress börjar redan
under studierna.
– Det är frustrerande att studenterna återigen glöms
bort, trots att många tar med sig ohälsan från studietiden in i arbetslivet, säger Kristin Öster ordförande i
Saco studentråd.
Studenter som mår dåligt under utbildningen visar
också en högre sjukfrånvaro senare i arbetslivet. För att
komma åt problemet med ökande sjukskrivningar
behövs tidiga insatser. Flera av de aviserade satsningarna
skulle även behövas för studenterna.
– Alltför många studenter mår dåligt. Därför är det
ytterst oroande att vi vet så lite om riskerna i studiemiljön. Om regeringen verkligen vill komma åt problemet
med ökande sjukskrivningar så borde satsningen på
arbetslivsforskning inkludera studenter, säger Kristin
Öster.
Regeringen har även aviserat en satsning på
företagshälsan men nämner inte studenthälsan på
Sveriges lärosäten.
– Om regeringen menar allvar i att utbildning är
viktigt för en fungerande arbetsmarknad så borde
studenternas arbetsmiljö prioriteras upp. En stärkt
studenthälsa lägger grunden för ett långt och hållbart
arbetsliv, säger Kristin Öster.
Källa: Saco studentråd
Du som är
studentmedlem i SRAT
får – utan kostnad
–sjukkapitalförsäkring
under hela din
studietid (max 60
månader).
1 januari 2014
SRAT:s
Studentförsäkringar
i samarbete med Folksam
Läs mer om villkoren i
försäkringen och om
andra försäkringar på
vår webbplats www.srat.se/formaner
21
ANNONS
Nästan alla har varit med om att förlora en närstående och i samband med det
uppstår ofta frågor om arv. Nu för tiden ser familjer ofta annorlunda ut och det är
inte ovanligt att man under livet bildar nya familjeband. De nya och moderna
familjerna, där kanske bonusbarn eller bonusföräldrar ingår, skapar ytterligare
osäkerhet om vad som egentligen gäller. Här ska vår samarbetspartner juristbyrån
avtal24 försöka reda ut några av de frågetecken som finns.
Vad gäller om du inte skrivit testamente
Ensamstående
Är du ensamstående ärver i första
hand dina barn. Om du saknar barn
och barnbarn ärver i första hand dina
föräldrar. Om föräldrar saknas går det
till syskon och syskonbarn. Arv kan
gå ut till dina föräldrars syskon men
därefter tar det stopp. Dina kusiner
har alltså ingen automatisk arvsrätt
efter dig.
Sambo
Sambor ärver enligt lag inte varandra
oavsett hur länge ni varit sambor, inte
ens om ni har gemensamma barn.
Det är med andra ord ingen skillnad
på att vara singel eller sambo – arvsordningen är densamma.
Gift
I de flesta fall som gift ärver man varandra, men inte alltid. Om du är gift och ni har gemensamma barn,
ärver din partner före barnen. Om det däremot finns särkullbarn, det vill säga barn som du och din
partner inte är gemensamma föräldrar till, är situationen en annan. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv
direkt och om ni saknar gemensamma barn har särkullbarnen rätt att få ut hela arvet efter föräldern
direkt. Om det finns både gemensamma barn och särkullbarn ärver partnern den del av arvet som är
hänförlig till de gemensamma barnen och särkullbarnen ärver sina delar direkt.
Nya arvsregler i augusti
Nu väntar nya regler inom EU som kommer att omfatta alla, men särskilt utlandsboende svenskar och
EU-medborgare boendes i Sverige. Idag är arvsreglerna klara; för en svensk medborgare gäller svensk lag.
Från och med den 17 augusti kommer istället den avlidnes hemvist avgöra vilket lands lag som ska tillämpas på arvsfrågan, det vill säga styra fördelning av arvet samt hela arvsförfarandet. Detta innebär att det
finns en risk att arv efter den som har hemvist utomlands skiftas på ett nytt och oanat sätt och att någon
man trodde skulle ärva blir utan arv.
Svar
Vem ärver mig?
Fråga
FRÅGA: Jag arbetar heltid
men skulle vilja gå ner
i tid och arbeta deltid.
Har jag rätt att göra det?
Jag är tillsvidareanställd
sedan flera år tillbaka.
SVAR: Om du vill arbeta
mindre så är det en fördel
att vara tjänstledig då du har
möjligheten att gå upp till
heltid igen om du skulle
vilja det. Det finns i princip
två situationer då du har rätt
att gå ner i tid utan att din
arbetsgivare kan neka dig
det. Du har rätt att gå ner i
tid vid föräldraledighet
enligt föräldraledighetslagen
och vid tjänstledighet för
studier enligt studieledighetslagen. I övriga fall så kan
din arbetsgivare neka en
önskan att få gå ner i tid.
Det är inte heller
självklart att din arbetsgivare
går med på att du säger upp
din heltidstjänst för att
istället börja arbeta deltid.
Om du och din
arbetsgivare gör en
överenskommelse om att du
ner i tid och arbetar deltid
bör du ta reda på hur dina
arbetsuppgifter och din
pension påverkas.
Maria Yngvesson,
förhandlare
Med ett testamente kan du själv styra vem som ska ärva dig
Juristerna på avtal24 får ofta frågan om vad som kan göras om man inte vill följa arvsordningen. Frida
Lindberg, jurist på avtal24, menar att även om bröstarvingars rätt till arv inte kan skrivas bort helt finns
det mycket man själv får bestämma. Om du till exempel är sambo och har två barn kan du testamentera
50 procent av allt du äger till din sambo och barnen har rätt att dela på resterande 50 procent. Vill du
däremot att din sambo ska ärva dig istället för dina föräldrar saknas det begränsningar, likaså om du
önskar premiera någon förening istället för syskonbarn. Genom ett testamente kan man därför många
gånger se till att den man önskar ska ärva faktiskt ärver, säger Frida.
Frågor?
Har du några frågor eller funderingar kring svenska arvsregler kan du ringa till juristbyrån avtal24, på
0771-24 00 24, mån-tor 8-20, fre 9-17 eller skicka e-post till srat@avtal24. Där får du hjälp att få klarhet
i vad som gäller i just din situation. Som yrkesverksam medlem i SRAT kan du skriva testamente och
andra avtal helt kostnadsfritt online alternativt till hälften av ordinarie pris med avtal24s jurister. För mer
information, besök www.avtal24.se/srat.
Ricard Stiller, avtal24
22
&
SRAT
08-442 44 60
kansli@srat.se
www.srat.se
Förr i världen slutade ofta personliga ekonomiska
kriser – för att inte tala om en konkurs – med
självmord. Att inte kunna leva upp till sina ekonomiska
åtaganden innebar problem med att leva överhuvudtaget. Ivar Kreugers pistolskott i Paris 1932 är väl ett av
de mest kända exemplen. En mörk avgrund öppnade
sig framför den som så dragit skam och vanära över sitt
namn. Även de efterlevandes möjligheter att återkomma i näringslivet kunde vara spolierat för generationer
framåt – på grund av namnet. Den moraliska skulden
avskrevs inte.
I takt med att framförallt finansmarknaden blivit
en abstrakt arena med mer eller mindre anonyma
aktörer, så tycks även den personliga skammen och
skulden över ekonomiska tillkortakommanden ha
mildrats. Företagen dör, sällan ägarna och ledarna.
Konkursen har blivit ett mer eller mindre etablerat sätt
att omfördela det krisande företagets tillgångar och sätta
dem i produktivt arbete under nya ägare.
Ett exempel är revisionsbyrån Arthur Andersen.
Den gick i graven med buller och bång som en följd av
konkursen i Enron 2001. En analytiker kommenterade
då Arthur Andersens undergång med orden: Tillgångarna saknar ett marknadsvärde under det skadade
varumärket. Så sant. Det fanns naturligtvis stora
tillgångar kvar – till exempel personal, kontor,
IT-system, kund- och leverantörsnätverk med mera
– men utan förtroende för namnet Arthur Andersen var
alltihop tämligen värdelöst. Grundaren norrmannen
Arthur Andersen hade då sedan länge gått ur tiden och
hans namn hade blivit helt frikopplat från personen –
och en belastning.
Hvad gör väl namnet?
Det, som ros vi kalla,
Med annat namn dock lika ljufligt doftar
Shakespeares Julia (Capulet) kunde bortse från namnet
Romeo (Montague), ta till sig personen bakom och
glömma vendettan mellan deras familjer. Det gick inte
så bra. Nyckelpersonerna i dramat – de manliga
makthavarna på bägge sidor – delade inte Julias
förmåga att glömma namnen och se till de personliga
kvaliteterna. Julias mer pragmatiska inställning verkar
däremot finnas på vår tids finansmarknad. Arthur
Andersens tillgångar fick tillbaka sitt värde och
förtroendekapital så snart de försetts med annat namn,
det vill säga placerats under andra varumärken.
När det gäller politiska partier ser mekanismerna
annorlunda ut. Enstaka politiker kan ”göra en pudel”,
”ta en time-out”, tillbringa en tid ”i karantän” för att
sedan ”göra come-back” under samma varumärke, det
vill säga partibeteckning. Men hur skulle en ”partikonkurs” se ut?
Tänk er ett parti med kunniga politiker, bra
nätverk, bra organisation, bra politiska förslag men där
Krönika
Hvad gör väl
namnet?
GÄST
förtroendet för partinamnet av någon anledning är
borta, kanske på grund av en medial skandal i
partitoppen. Tillgångarna saknar nu ett väljarstöd
under den skadade partibeteckningen. Vad hindrar då
att de tas över av andra via ett ”konkursförfarande”?
Varför inte lägga ner partiet, placera ut politikerna,
nätverken, utredningarna och förslagen under de andra
partiernas varumärken? Skulle det kunna rädda
tillgångarna i ett parti nära undergången (läs fyraprocentsspärren).
Mig älskling nämn, och jag är döpt på nytt
Och vill ej mera vara Romeo
I politiken räcker det inte med att partibeteckningen
byts ut. Det ses inte med blida ögon när politiker byter
parti eller när förslag som ursprungligen kommer från
oppositionen plötsligt tas upp av regeringen – eller vice
versa. Politiska tillgångar kan inte byta varumärke hur
som helst. Här tycks de politiska makthavarna – och
väljarna – hellre vilja hålla liv i partifejderna än se
pragmatiskt på situationen.
Kanske säger det något viktigt om politikens
egenart. Person och ideologi hänger starkare ihop
partinamnet än varor med sina varumärken. En
ifrågasatt produkt kan säljas under nytt namn men vi
röstar på sammanhållna politiska ideologier och vill
inte ha politiker som byter parti för att få fler röster.
nnn
TOMAS
BRYTTING
Professor i
organisationsetik
Forskningsledare
Ersta Sköndal
högskola
tomas.brytting@
moralspace.se
23
Regeringen ger Statskontoret i uppdrag att analysera
och lämna förslag om utvecklingen av Arbetsförmedlingens interna ledning, styrning och uppföljning.
Statskontoret ska även analysera möjligheter och
risker i myndighetens pågående förändringsarbete i
dessa frågor, samt vid behov föreslå åtgärder som
regeringen eller Arbetsförmedlingen bör vidta.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast
den 29 februari 2016.
Källa: Regeringen
Stress vanligaste orsaken
till sjukskrivning
För tredje året i följd ökar antalet sjukfall med psykisk
sjukdom. Förra året var ökningen större än tidigare år.
Det visar nya siffror från Försäkringskassan. Försäkringskassan deltar i många lokala samarbeten för att
minska den psykiska ohälsan.
Vid utgången av 2014 fanns drygt 71.000 pågående sjukfall i psykiska diagnoser, motsvarande siffra
2012 var cirka 48 000 vilket motsvarar en ökning på 48
procent. Det totala antalet sjukfall var drygt 180.000 år
2014.
Andelen psykiska sjukdomar motsvarar 40 procent
av alla sjukfall. Den vanligaste diagnosen är akut
stressreaktion. Den motsvarar 14 procent av alla
sjukfall. Antalet personer med akut stressreaktion har
ökat från cirka 15.000 år 2012 till 26.000 år 2014.
Runt om i landet ingår Försäkringskassan i
samarbeten för att hitta nya vägar till arbete för
personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning.
Ett exempel är utvecklingsprojekt tillsammans med
bland annat kommuner, landsting och Arbetsförmedlingen som går under namnet KUR. Projekten har stort
fokus på att ta fram lokala former för samarbete och
kompentenshöjande insatser mellan och inom
myndigheterna.
Källa: Försäkringskassan
Ökat samarbete
mellan sjukvård och
arbetsgivare
Hälso- och sjukvården ska ta större ansvar för att
sjukskrivna kommer tillbaka i arbete. Det ska finnas
krav på samverkan med arbetsgivaren, när det behövs.
Det är ett av förslagen från Socialförsäkringsutredningen.
Allt färre anställda får en ersättning som motsvarar
80 procent av inkomsten om de till exempel blir sjuka.
Det beror på att ”taket” i försäkringen är så pass lågt.
Utredningen slår fast att åtta av tio försäkrade ska få ut
80 procent av inkomsten från den allmänna försäkringen.
– Standardtryggheten måste värnas, sa Gunnar
Axén. Enskilda får nu bära en stor del av risken vid
sjukdom och arbetslöshet.
Gunnar Axén tog som exempel en undersköterska
som går till vårdcentralen för sin onda rygg. Ofta leder
det till en rad korta sjukskrivningar under flera år. Först
24
Pl
oc
ka
t
Extern genomlysning av
Arbetsförmedlingen
när ryggproblemen är så allvarliga att personen blir
sjukskriven en månad eller två, kopplas Försäkringskassan in för att se om det behövs insatser på arbetsplatsen.
– Tänk så bra det hade varit om hälso- och
sjukvården redan första gången ställde frågan om
ryggproblemen kan bero på förhållanden på arbetsplatsen, och om arbetsgivaren kan göra något för att
undvika att de förvärras.
Ett annat förslag är att arbetsgivare ska få mer stöd i
sina försök att få anställda tillbaka efter sjukskrivning.
Det handlar både om utvecklat ekonomiskt stöd för att
ta in experter och om nya sätt att sprida kunskap om
vad som faktiskt fungerar.
När det gäller arbetsskador föreslår kommittén
bland annat att en utredning ska ta fram ett bedömningsstöd för Försäkringskassans beslut om arbetsskador. Ett arbetsmedicinskt råd ska följa upp bedömningsstödet och även arbeta mot osakliga skillnader i
hur män och kvinnor får ersättning för arbetsskador.
Utredningen lägger fram ett nytt sätt att räkna ut
det underlag som ersättningar bygger på och ett
gemensamt inkomstbegrepp för alla slags ersättningar.
Dagens modell är inte träffsäker, enligt Gunnar Axén.
Källa: Suntarbetsliv och suntliv.nu
Presstopp 23 april
Kustbevakningen
förbereder nytt uppdrag
i Medelhavet
Kustbevakningen har tidigare medverkat i Frontex
operation Triton, där man bidragit med flygplan,
flygbesättningar och tjänstemän i gränskontrollerat
arbete i Östra medelhavet.
Nu är det dags igen och Kustbevakningen väntas få
ett formellt uppdrag av regeringen i slutet av april, att
skicka flyg och fartyg till Medelhavet för att bistå
flyktingar i nöd.
– I väntan på ett uppdrag
pågår förberedelser för vilka
fartyg och flyg som ska delta,
bemanning, utrustning och
olika säkerhetsfrågor, säger
SRAT-medlemmen Dan
Thorsell som är avdelningschef
för Räddningstjänst och
sjöövervakning på Kustbevakningen.
SRAT har många medlemmar på Kustbevakningen och SRAT-informationen
kommer att bevaka detta uppdrag och återkommer
med ett längre reportage framöver.
Marie Norell,
kommunikatör
Prenumerera på Sacos
olika nyhetsbrev
www.saco.se/prenumerera
Bara för dig
i SRAT
Se hela ditt
medlemserbjudande
på folksam.se
Förmånliga försäkringar för dig
som är medlem
Tillsammans med SRAT har vi i Folksam sett till
att dina medlemsförsäkringar är något utöver det
vanliga. Försäkringarna har ett förmånligt pris eller
innehåller mer jämfört med om du skulle skaffa
dem på egen hand. Du som har ditt hem försäkrat
hos oss får även samlingsrabatt på många av våra
andra försäkringar.
Du hittar ditt medlemserbjudande på :
folksam.se/srat
25
Organisationerna ställer sig
bakom det förslaget.
Detta är en mycket
angelägen fråga och vi instämmer
till fullo i samtliga synpunkter
som kommer till uttryck i
skrivelsen. Vi anser att fortbildning och individuell kompetensutveckling är mycket viktigt. Det
är en självklarhet för samtliga
legitimerade yrkesgrupper och
kuratorer och det är en viktig
patientsäkerhetsfråga. Vi vill
understryka att nödvändigheten
och behovet av reglerad
fortbildning är lika stor för
samtliga professioner och det är
inte beroende av om yrket tillhör
de som omfattas av det automatiska godkännandet eller inte.
Vi vill med denna skrivelse
fästa sjukvårdsministerns
uppmärksamhet på att också
inkludera övriga legitimationsyrken och kuratorer i den fortsatta
beredningen av frågan."
SRAT, Sveriges Psykologförbund, Dietisternas Riksförbund,
Akademikerförbundet SSR,
Sveriges Arbetsterapeuter och
Fysioterapeuterna lämnade i
början av april en skrivelse till
folkhälso- och sjukvårdsminister
Gabriel Wikström om behovet av
strukturerad fortbildning för
samtliga legitimationsyrken och
kuratorer.
Skrivelsen i sin helhet:
"Läkarförbundet med flera har i
skrivelse till folkhälso- och
sjukvårdsminister Gabriel
Wikström uttryckt behov av en
för professionerna strukturerad
fortbildning.
Utredningen "Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat
genomförande, SOU 2014:19"
har föreslagit att Socialstyrelsen
ska bemyndigas att i samråd med
arbetsmarknadens parter skapa
en föreskrift för fortbildning.
Utlandsutbildad hälso- & sjukvårdspersonal
Lång handläggningstid
för att få att få legitimation i Sverige
månader enbart för att få sitt
utbildnings- och behörighetsbevis granskat, vilket är det första
steget i processen.
De långa handläggningstiderna och mycket begränsade
telefontider gör att man kan
ifrågasätta om Socialstyrelsen
lever upp till de krav som
Förvaltningslagen ställer på
myndigheters serviceskyldighet
och handläggning av ärenden
rörande enskild.
Hela skrivelsen finns på
www.srat.se
I en skrivelse i mitten av mars
till Socialstyrelsen kräver
organisationerna (bland annat
SRAT) inom nätverket Saco
hälso- och sjukvård att åtgärder
vidtas för att förkorta handläggningstiderna i behörighetsärenden för utlandsutbildad hälsooch sjukvårdspersonal.
Den grupp som tycks
drabbas hårdast är hälso- och
sjukvårdspersonal utbildad
utanför EU/EES som ansöker
om svensk behörighet. Handläggningstiderna är idag 8-10
• Ändra medlemsuppgifter
• Nyheter
• Lönestatistik
26
Avsked av befälhavare på
M/S Vindhem
Efter ett bråk mellan berusade
passagerare hoppade en av dem
överbord. När befälhavaren
informerades om man överbord
valde han att fortsätta in till kaj.
Enligt sjölagen har en befälhavare
skyldighet att hjälpa någon i
sjönöd. Befälhavaren borde ha
utgått från att en berusad
människa i 10 gradigt vatten är i
sjönöd, att passageraren i det här
fallet kunde ta i sig i land själv
hade befälhavaren vid den
aktuella tidpunkten ingen
kännedom om. Rederiet hade
rätt att avskeda befälhavaren efter
30 års tjänst eftersom detta var
ett grovt åsidosättande av hans
skyldigheter.
Uppsägning av
officer
En löjtnant med 13 års anställning dömdes i tingsrätten för
misshandel och ofredande av sina
två minderåriga barn till
villkorlig dom. Försvarsmaktens
personalansvarsnämnd beslutade
att säga upp honom av personliga
skäl eftersom de inte längre hade
förtroende för honom.
Arbetsdomstolen ansåg att
Försvarsmakten hade rätt att säga
upp officeren med tanke på den
brist på omdöme och impulskontroll han uppvisat vilket gör
Arbets
§
Rätt
Strukturerad
fortbildning för
legitimationsyrken
vapenhantering problematiskt.
Dessutom antogs det att
Försvarsmakten anseende bland
allmänheten kunde ta skada av
att den dömde officeren fick
behålla sin anställning.
Uppsägning av
gravid frisör
En frisör blev efter att hon
berättat om sin graviditet
kritiserad för en mängd olika
saker av sin chef, trots att hon
innan varit en uppskattad
medarbetare. Till sist blev hon
uppsagd på grund av arbetsbrist.
En ny frisör anställdes kort tid
därefter. Det fanns en mängd
SMS som bevisning.
Arbetsdomstolen ansåg att det
var en uppsägning av personliga
skäl i strid med både lagen om
anställningsskydd, diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. För detta tilldömdes
frisören ett skadestånd på
130.000 kronor.
Sophie Silverryd,
förbundsjurist
Ny på SRATs kansli
Jessica Carlberg började den
13 april som assistent på SRAT,
där hon främst ska arbeta med
administrativa uppgifter på
medlemsregistret och vaktmästeriet.
Marie Norell,
kommunikatör
Besök oss på
Nya teknikåkommorna
– så undviker du dem
Mobilnacke, sms-tumme och laptopknä. Här är nya tidens sjukdomar.
Och tips på hur du undviker dem.
Svider det i ögonen efter en hel dag framför datorskärmen på jobbet?
Eller värker det i armbågarna? Då kan du ha drabbats av nya tidens
förslitningsskador, skriver PC för alla och listar de åtta vanligaste:
1. Svepfinger
Ömmande förhårdnad eller blåsa på pekfingret efter många svepningar över mobilskärmen.
Tips på lösning: Använd skavsårsplåster.
2. Mobilnacke
Lutar du dig över mobilen med nacken böjd i 60 graders vinkel
motsvarar det 27 kilos belastning, lika mycket som en normalstor
sjuåring.
Tips på lösning: Sträck på dig, håll mobilen mot ett stöd för att inte
böja nacken längre tid.
3. Sms-tumme
Många snabba sms på mobilen kan ge överbelastning av muskler och
senor i tummarna. Stickningar, svullnad och smärta hör till symptomen.
Tips på lösning: Växla hand och tumme när du sms-ar.
4. Laptopknä
Utslag och hudförändringar på grund av att huden utsätts för värme
mellan 42 till 47 grader under en längre tid, till exempel genom att
sitta med bärbar dator i knät. Utslagen i form av röda nätliknande
mönster är godartade, men kan öka risken för vissa cancerformer,
skriver PC för alla.
Tips på lösning: Ha inte datorn i knät, alternativt ha en kudde eller
liknande som skydd under datorn.
5. Skärmögon
Röda, kliande, torra ögon kan bli resultatet av långa dagar framför
datorskärmen. Anledningen är att ögonen förstås inte är gjorda för att
stirra in i en skärm hela dagarna och att vi tenderar att blinka mer
sällan när vi ändå gör det. Det kan även leda till huvudvärk och
dubbelseende.
Tips på lösning: Pausa från skärmarbetet flera gånger per dag.
Undersök synen för att säkerställa att du inte fått förändrad syn och
till exempel behöver skärmglasögon.
AJ!
6. Handkontrollsyndrom
Överbelastningsskada du kan få av ofta upprepade rörelser, till
exempel arbete vid tangentbord. Karpaltunnelsyndrom, som det
heter, innebär att nerver och senor till muskler i fingrarna blir
inflammerade, svullnar och klämmer nerverna i handlederna. Du kan
få stickningar och även domningar i fingrarna.
Tips på lösning: Byt ställning ofta när du sitter med dator, mobil
eller surfplatta. Vila underarmarna på någon form av stöd och skaffa
lämpliga hjälpmedel för att få en bra handplacering. Stretcha, gör
avslappningsövningar och pausa. Vid långvariga besvär kan nerverna
skadas och operation behövas.
7. Klickarmbåge
Numera betydligt vanligare hos datoranvändare än, som tidigare när
det främst benämndes tennisarmbåge, hos just tennisspelare.
Inflammation i armbågarnas muskelfästen som kan uppstå av
repetitivt arbete där du överansträngt handlederna eller fingrarnas
muskler. Du får ont på utsidan av armbågen och kan få svårt att
greppa saker.
Tips på lösning: Byt ställning ofta när du sitter med dator, mobil
eller surfplatta. Vila underarmarna på någon form av stöd och skaffa
lämpliga hjälpmedel för att få en bra handplacering. Stretcha, gör
avslappningsövningar och pausa.
8. Candy Crush-arm
Många små upprepade rörelser med händerna kan ge det som främst
kallas musarm. Ömhet, stelhet, stickningar och svaghet i armarna är
några av de vanliga symptomen.
Tips på lösning: Samma som för klickarmbåge.
Källa: Lag & Avtal och PC för alla
Generellt tips för att undvika teknikrelaterade besvär: Träna
mag- och ryggmusklerna och sitt med stöd för nedre delen
av ryggen. Starkare muskler och stöd minskar risken för
överbelastning.
å www.srat.se
• Råd & stöd
• Förmåner
• Föreningar
• Kontakter
27
Egenföretagare
Hemsida som underlättar för företagare
Verksamt.se är ett samarbete mellan
Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket.
– Men fler myndigheter ska ansluta sig,
säger näringsminister Mikael Damberg i
Dagens Nyheter den 31 mars 2015.
Verksamt.se är till för dig som:
• funderar på att starta,
• ska starta,
• redan driver,
• vill utveckla eller
• ska avveckla ett företag.
Inspiration
Kvinnliga entreprenörer som
borde vara med i
historieböckerna
Webbplatsen Driva Eget vill gärna dra sitt
strå till stacken för att lyfta kvinnorna
som skolböckerna har glömt bort.
Framförallt de som genom tiderna
bidragit med sin entreprenöriella
uppfinnar- eller företagaranda. Vi på
SRAT hjälper gärna till att sprida den
informationen. Här kommer nummer tre
och fyra på listan:
Svenska småföretag
alltmer lönsamma
Småföretagen ökade sin lönsamhet ifjol
vilket bröt en minskande trend mellan 2009
och 2013. Mest lönsamma var småföretagen i
Sörmland och på Gotland.
Årets upplaga av LRF Konsults Lönsamhetsbarometer visar tydligt att den tidigare
nedgången i lönsamhet bland de små
företagen (högst 15 anställda) nu har brutits.
I snitt ser det ut som om lönsamheten
under 2014 hamnar på 19 procent, vilket är
en stor ökning jämför med året före då
ökningen var 14,4 procent.
Lönsamhetsbarometern visar dock på
stora regionala skillnader där Sörmland och
Gotland är i topp, samt Norrbotten och
Västerbotten i andra änden på listan.
Det finns några strukturella orsaker till
skillnaderna. De tydligaste är att de små
företagen i Norrland drabbas negativt av
högre lokal- och transportkostnader.
Källa: Privata Affärer
Florence Nightingale (1820-1910)
Var på 1850-talet föreståndare på en
sjukstuga där hon lyckades sänka
dödligheten från 42 till två procent
genom att förbättra hygienförhållanden.
1860 grundade hon en sjuksköterskeskola
i London.
Josephine Cochran (1839-1913)
Uppfann diskmaskinen. Det sägs att det
var med kommentaren: “Om ingen annan
tänker uppfinna en diskmaskin, så får jag
göra det själv!”
Källa: Driva Eget
Rapport
After Work i Göteborg
Den 14 april anordnade SRAT en afterwork för alla
intresserade medlemmar i Västra götalandsregionen där
SRATs karriärcoacher Mia Axelsson och Martin
Berndtsson föreläste om att marknadsföra sig själv och
om att söka jobb. Helene Thylin från Folksam pratade
om pension och försäkringar. Det blev en härlig kväll
med många bra frågor och intressanta diskussioner.
Ungefär 15 medlemmar från SRATs olika föreningar var
på plats (även några icke-medlemmar). Ett stort tack till
er som var där. I höst anordnar vi en After work i Umeå,
håll utkik i e-post och i kalendern på srat.se
Mia Axelsson, förhandlare & karriärcoach
28
Chef
Chefsnätverk
I ett samarbete mellan SRAT, Officersförbundet, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Arkitekter,
Fysioterapeuterna och Naturvetarna har
chefsnätverk under våren startats i Malmö,
Göteborg, Linköping, Stockholm, Umeå och
Luleå.
Deltagarna från de olika förbunden
kommer från olika sektorer på arbetsmarknaden, de har olika utbildningsbakgrund och
arbetar på olika nivåer. Men de är alla chefer.
Istället för förbundsspecifika chefsnätverk
kommer dessa förbundsgemensamma
chefsnätverk kunna erbjuda deltagarna en
helt annan bredd och nya infallsvinklar.
Under hösten kommer deltagande
förbund göra en utvärdering och besluta om
nya chefsnätverk ska startas upp. De kommer
i så fall att annonseras på SRAT:s hemsida
och genom mail direkt till de som i medlemsregistret har anmält sig som chefer.
Sophie Silverryd,
förbundsjurist
Att sätta lön
Lön kan vara
är en stark
drivkraft för
prestation och
professionell
utveckling.
Rätt använt
fungerar det
som ett
viktigt styrmedel för chefer. För att det ska
fungera behöver chefen rätt stöd, kunskaper
och förutsättningar. Därför har Saco tagit
fram en guide för dig som ska sätta lön.
Källa: Saco
Telefon
08-412 33 00
tfn tid mån-fre 9 – 16
Fax
08-24 78 79
E-post
Info@aea.se
Hemsida
www.aea.se
Postadress
Box 3536
103 69 Stockholm
Glädjande höjning
av a-kasseersättning
Äntligen. Det är bara att hoppas att beskedet om höjd a-kasseersättning
blir verklighet den här gången. Det säger Sacos ordförande Göran Arrius
sedan finansminister Magdalena Andersson bekräftat att regeringen
återkommer med höjt inkomsttak i a-kassan i vårbudgeten.
Från den 7 september ska den högsta dagpenningen i a-kassan höjas till 910 kronor. Det
innebär att inkomsttaket höjs till 25 000 kronor i månaden och att alla som har en månadsinkomst upp till 25 000 får 80 procent av sin inkomst i a-kassa de första 100 dagarna.
Därefter sker en nedtrappning av den högsta dagpenningen till 760 kronor.
– Saco har tillsammans med LO och TCO under lång tid drivit kravet på höjt inkomsttak i a-kassan. Det har inte höjts på 13 år och arbetslöshetsförsäkringen har urholkats.
Därför välkomnar vi att höjningen nu äntligen ser ut att bli av, säger Göran Arrius.
!
Bytt jobb?
Blivit
arbetslös?
Börjat
studera?
Börjat
arbeta?
På MIN SIDA
på www.srat.se
kan du själv göra
dina ändringar!
Eller meddela oss:
kansli@srat.se
Tfn 08-442 44 60
Källa: Saco
Du är väl med i Akademikernas
Erkända Arbetslöshetskassa, AEA?
Vi vill påminna dig som inte valt bort att vara med i a-kassan att säkerställa att du är
med i AEA och betalar medlemsavgift dit.
Medlemskapet är separat och ingår inte i medlemskapet i SRAT, utan du betalar direkt
till AEA, 90 kr/månad. I medlemskapet i SRAT ingår en inkomstförsäkring, som fyller på
ersättningen från a-kassan vid arbetslöshet. Ett av kraven för att få ersättning från inkomstförsäkringen är att du är medlem i AEA och berättigad till inkomstbaserad ersättning från dem.
Om du inte är medlem och vill bli, alternativt om du är osäker på om du är medlem,
rekommenderar vi dig att kontakta AEA. Kontaktuppgifter finns på www.aea.se. Tänk
på att du kanske redan betalar avgiften via autogiro.
Hälsningar SRAT
29
Föreningarna
Ny styrelse
Audionompriset 2015
Vid Audionomernas årsmöte i Malmö den 25 mars
delades Audionompriset 2015 ut till Reza Zarenoe,
Linköping.
Motivering: Reza Zarenoe är en mycket engagerad leg
audionom som varit ledamot i Audionomerna och
SRATs förbundsstyrelse, arbetat med sin doktorsavhandling och nu är aktiv som landstingspolitiker. Han
var också mycket aktiv i arbetet som ledde till att
audionomerna fick legitimation 2006.
Ny styrelse
Ny styrelse
Audionomerna
SRATs allmänna
sektion, SRAT-A
Vid årsmöte den 25 mars 2015 valdes
följande styrelse:
Ordförande
Reza Zarenoe, Linköping (nyval)
Ledamöter
Petter Carlsson, Växjö (1 år kvar)
Åsa Eriksson, Stockholm (1 år kvar)
Johanna Hopstadius, Umeå (nyval)
Shiva Lindahl, Helsingborg (omval)
Stefan Lundå, Jönköping (omval)
Helena Sundman, Stockholm (omval)
Carina Wikström, Stockholm (1 år kvar)
Ny styrelse
Sacoförbundens
personalförening,
SFP
Vid årsmöte den 10 mars 2015 valdes
följande styrelse:
Ordförande
Agneta Östlund, Fysioterapeuterna
Ledamöter
Lotta Forsström, Akademikerförbundet SSR
Krister Wennberg, Saco
Eva Skyllberg, Naturvetarna
Vid årsmöte den 17 mars omvaldes följande
styrelse:
Ordförande
Camilla Robertsson, Försvarsmakten
Ledamöter
Birgitta Fälth, Försvarsmakten
Claes-Håkan Carlsson, MSB
Marita Pettersson, FMV
Niklas Strååt, Förvarsmakten
Charlotte Sultan, Skatteverket
Kristina Svensson, FMV
Ny styrelse
SRAT-Posten
Ordförande
Unni Rosengren, Stockholm
Ledamöter
Mette Eriksson, (omval)
Thomas Lindenhäll (nyval)
Elena Moschovidou (1 år kvar)
Aki Määttä (1 år kvar)
Mikael Simson (1 år kvar)
Daniel Skogsrud (omval)
Stefan Wallgren (nyval)
Adjungerade
Julia Ahlin
Carina Lönnqvist
Missa inte
medlemsutskick!
Kolla/registrera
din e-postadress
på MIN SIDA på
www.srat.se
Ordförande
Eva Lind
Ledamöter
Katarina Andersson
Bengt Krantz
Tomas Maxe
Ulf Ohlsson
Betala medlemsavgiften per månad via
autogiro. Anmäl ditt kontonummer på
MIN SIDA på www.srat.se
Vid årsmöte den 22 mars valdes följande
styrelse:
Vid årsmöte den 16 mars valdes följande
styrelse:
Suppleanter
Anna-Karin Boreus, Lärarnas Riksförbund
Helena Törnkvist, Sveriges Läkarförbund
Marie Norin, Naturvetarna
30
Svensk Optikerförening
Grattis till följande korsordslösare i nr 1/2015:
Maria Carlqvist, Kalmar
Anna-Lena Holgersson, Norrfjärden
Georg Larsson Sköndal
Willy Lindfors, Byske
Karl-Göran Ögren, Skelleftehamn
En penninglott är på väg!
Lösning på www.srat.se/
sratinformationen
Föreningarna
Kontakter
AEAs personalförening
Kontaktperson
Lisbeth Lindberg
Tfn arb 08-4123336
lisbeth.lindberg@aea.se
Audionomerna
www.audionomerna.nu
Ordförande
Reza Zarenoe
Tfn arb 013-221190
Mobil 070-7570498
reza.zare.noe@regionostergotland.se
Föreningen FRA-tjänstemän
Ordförande
Mattias Wåhlén
Tfn 084714600
matwah123@gmail.com
Föreningen Statens Justerare av mått och vikt
Ordförande
Martin Nyström
Tfn arb 010-516 61 10
martin.nystrom@sp.se
Medlemsregister
Staffan Lundin
Tfn arb 033-16 56 31
staffan.lundin@sp.se
HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker
inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa
www.halsoakademikerna.se
Ordförande
Andreas Lövdahl
Mobil 0704-40 90 44
ordforande@halsoakademikerna.se
Legitimerade Kiropraktorers
Riksorganisation, LKR
www.kiropraktik.se
Ordförande
Tobias Lauritsen
Mobil 076-0505134
tobias.lauritsen@lkr.se
Kansli
Ellinore Andersson
Mobil 070-6891179
kansli@lkr.se
Lotsförbundet
www.lotsforbundet.se
Ordförande
Patrik Wikand
Mobil 0708-63 39 12
patrik.wikand@sjofartsverket.se
Medlemsregister/kassör
Anders Hellgren
Tfn arb 010-478 5391
anders.hellgren
@sjofartsverket.se
Riksförbundet för Podiatrisk Medicin
www.podiatri.eu
Ordförande
Ulf Sundberg
ulf.sundberg@podiatri.eu
Sacoförbundens personalförening, SFP
Ordförande
Agneta Östlund
08-567 061 18
agneta.ostlund@fysioterapeuterna.se
Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR
Ordförande
Åsa Rundquist
Tfn bost 08-836777
asa.rundquist@gmail.com
SRATs allmänna sektion, SRAT-A
Ordförande
Camilla Robertsson
Mobil 070-5537039
camilla.robertsson@mil.se
SRAT Arbetsmarknad
Ordförande
Anders Jansson
Tfn arb 010-4864753
Mobil 070-247 08 53
anders.jansson@arbetsformedlingen.se
SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket
Ordförande
Kari Gråsten
Tfn arb 010-44 44 220
kari.grasten@fortv.se
Svensk Flygteknikerförening, SFF
www.flygtekniker.se
Ordförande
Ola Blomqvist
Mobil 070-574 43 53
ola.blomqvist@flygtekniker.se
Medlemsregister
Niclas Roos
Tfn arb/fax 0150-519 55
Mobil 0768-55 24 90
niclas.roos@flygtekniker.se
Svensk Optikerförening
Ordförande
Unni Rosengren
Mobil 076-3110554
E-post unni.rosengren@gmail.com
Svensk Perfusionistförening
Ordförande
Maria Tellin
Tfn arb 031-3427736
Mobil 072-3066343
maria.e.tellin@vgregion.se
Svenska Logopedförbundet , SLOF*
info@logopedforbundet.se
www.logopedforbundet.se
SRAT-föreningen vid Kustbevakningen
Ordförande
Jan Olsson
jan.olsson@kustbevakningen.se
Ordförande
Ulrika Guldstrand
Mobil 07056-79 67 37
ulrika.guldstrand@logopedforbundet.se
SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR
Ordförande
Hans Fotmeijer
Tfn arb 011-191083
Mobil 0734-321083
hans.fotmeijer@sjofartsverket.se
Sveriges Tandhygienistförening, STHF
www.tandhygienistforening.se
info@tandhygienistforening.se
Medlemsregister
Kjell Johansson
Tfn arb 011-19 12 05
kjell.johansson@sjofartsverket.se
SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL
Ordförande
Christer Nilsson
Tfn arb 040-661 31 61
Mobil 070-350 08 22
Fax 040-661 31 76
christer.j.nilsson@tullverket.se
SRAT-Posten
Ordförande
Eva Lind
Tfn arb 010-4364062
eva.i.lind@posten.se
Statens kriminaltekniska lab.
SRAT-förening, SKL-SR
Ordförande
Helene Andersson
Tfn arb 010-5628411
helene.andersson@skl.polisen.se
Ordförande
Yvonne Nyblom
Mobil 0733-666399
yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se
Kontaktperson
Ingela Jägestrand
Mbt 0701-44 32 74
08-442 44 73 (tis-ons)
ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se
Trafikflygarhögskolans
SRAT-förening
Ordförande
Björn Hopen
Tfn arb 0733368285
bjorn.hopen@tfhs.lu.se
Utrikesförvaltningens personalförening, UPF
Ordförande
Magnus Nordström
08-405 52 40
magnus.nordstrom@gov.se
Kansli
Agneta Malmsten-Otte
Tfn arb 08-405 5140
agneta.malmsten-otte@gov.se
Svensk Flygpersonalförening, SFPF
Magnus Nordström, se ovan.
Ordförande
Lisbeth Nilsson
Tfn bost 08-651 13 71
Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post kansli@srat.se eller telefon
08-442 44 60.
Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, Akademikerföreningar
På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar finns en Sacoförening/Saco-Sförening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar
på arbetsplatsen och svarar bland annat för de lokala löne- och MBL-förhandlingarna.
31
POSTTIDNING B
Konstruktör: Daniel Svensson
Avsändare:
SRAT
Box 1419
SE-111 84 Stockholm
Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 21 maj 2015.
Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till:
SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM

SRAT-info 2-2015

Transcription

Similar documents

Broschyr om Slof

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet

1-2015

Ordförande har ordet

SRAT-info 2-2014

SEMESTER

Hälsan 1-2015

Ladda ner som PDF

Ordföranden har ordet... Mikaela vill göra skillnad

Inbjudan och program hittar du här