Freud, Mahler,Bowlby,Steern

Utvecklingsteorier och förklaringsmodeller Arv och miljö •  Vad orsakar egentligen psykisk sjukdom? •  Föds individen med en sårbarhetsgen eller finns sjukdomen där? •  Påverkar uppväxt, sociala relaAoner och miljön? Vad tror ni ? De psykiatriska perspektiven •  Psykodynamiskt perspek0v; Psykiska problem, symtom beror på olösta konflikter som inte har bearbetats. Psyket är dynamiskt, rörligt och utvecklingsbart. Individens upplevelse är vikAgast och behandling genom dialog med huvudpersonen. Samtalsbehandling t ex psykoanalys, insiktsterapi, stödsamtal mm De psykiatriska perspektiven •  Socialpsykologiskt synsä8; Betoning på samhällets och familjens betydelse för aH psykisk ohälsa uppstår. Människan finns i eH system som påverkar hen. Ohälsa kan uppstå på grund av arbetslöshet, icke fungerande kommunikaAon, ensamhet osv Behandling t ex familjeterapi, gestalHerapi, miljöterapi. De psykiatriska perspektiven •  Inlärningspsykologiskt synsä8; Beteenden är inlärda. Problembeteenden som leder All psykiska problem beror på felakAg inlärning. Nyinlärning eller träning på aH hantera saker annorlunda kan hjälpa. Behandling t ex beteendeterapi, fobiträning, hypnos mm De psykiatriska perspektiven •  Medicinskt biologiskt synsäH; Psykiska problem beror på kemisk obalans i hjärnan eller andra fysiologiska orsaker. Störningar kan vara geneAska , ärMliga. Behandling går ut på aH åtgärda kemisk obalans eller andra fysiologiska orsaker genom medicinering eller t ex elbehandling. De psykiatriska perspektiven •  Det kogni0va perspek0vet; Människans tänkande styr hennes handlingar och känslor. Vi utvecklar grundläggande tankemönster som styr hur vi uppfaHar oss själva, omgivningen. Psykisk ohälsa orsakas av tankeförvrängningar. Behandling t ex kbt. Arbetar för aH granska och förändra felakAga tankemönster. Teoretiska begrepp Stress-­‐sårbarhetsmodellen Stress och sårbarhetsmodellen Stress och sårbarhetsmodellen •  Stress sårbarhetsmodellen utgör en länk mellan biologiska och psykologiska förklaringar All varför en människa drabbas av ohälsa. Modellen hänvisar All vårt geneAska arv, vår personlighet, våra sociala nätverk och miljön vi lever i för aH förklara vem som angrips av olika sjukdomar. •  Alla människor har en viss grad av vad vi kallar för sårbarhet. •  kan också uppstå om vårt nervsystem utsäHs för påverkan som hindrar det från aH utvecklas på eH bra säH •  Avgör-­‐viss grad av påfrestningar. Stress och sårbarhetsmodellen •  Alltså det som utlöser exempelvis en depression är en reakAon på en eller flera stressfulla händelser. Ju högre sårbarhet desto mindre stresspåslag krävs för aH ohälsan ska uHryckas. •  Stress sårbarhetsmodellen förklarar hur vår hälsa är beroende av vårt geneAska arv, miljön vi växer upp i samt våra sociala nätverk. psykoanalysen
Sigmund Freud(1856-1939)
Psykoanalysens fader
SIGMUND FREUD 1856-­‐1939 •  För ca 100 år sedan såg Freud det som ingen annan ville se, nämligen aH vi är styrda av aggression och sex. Libido kallar Freud den sexuella upplevelsen. •  Freud är en så kallad psykodynamiker och deras teori går ut på aH problem hos den vuxne kan härledas All barndomen. •  Psykodynamikerna terapi går ut på aH man ska få insikt, om han det så är man på god väg mot förändring •  Enligt Freud består personligheten av tre delar •  Detet: Som är de biologiska driMerna. Formas först och agerar på impuls (amoraliskt). Som det lilla barnet •  Jaget: Viljan, moraliskt och medvetet om Ad och rum. Kan välja bort kortsikAga lösningar för långa och trygga lösningar. •  Överjaget: Samvetet och idealen. Det formas av dem vi växer upp med samt skapar så småningom eH eget. Teoretisk bas
• En del av psyket är omedvetet • Psykiska händelser har en orsak – ingenting är slumpmässigt eller tillfälligt(deterministiskt) • Psykiska händelser har en mening – tidig barndom har stor betydelse som vuxen • Själslivet är dynamiskt och omedvetet Psykoanalysen • Intresserar sig för det omedvetna och den psykosexuella utvecklingen • Studerar fria associationer och drömmar • Strävar efter att vi skall få utvecklas utan konSlikter och tillfredsställa våra lustar på ett sätt som passar samhället Det omedvetnas påverkan
•  Medvetet
•  förmedvetet
•  omedvetet
Det medvetna
Det förmedvetna
Det omedvetna
censur • Det medvetna – de tankar, känslor, sinnesintryck vi upplever och är medvetna om. Här och nu. Detta har vi direkt tillgång till. • Det förmedvetna –ej direkt medvetet men med lite ansträngning kan informationen som lagrats här plockas fram. Erfarenheter, kunskaper. Sådant vi ej använder varje dag men minnet Sinns där. • Det omedvetna –(detet) större delar av vårt själsliv är omedvetet, upplevelser, konSlikter, minnen, känslor vi ej kan eller vill veta om. Ex. barndomstrauman Psykets uppbyggnad
Detet DriMerna Överjaget samvetet Jaget Vår stackars vilja En ständig Sight mellan överjaget och detet. Jaget balanserar mellan dessa två. Psykets uppbyggnad
• Detet (id)- den primitiva kaotiska delen av psyket dvs. drifterna, behoven, impulserna. Styrs av lustprincipen och behov ex. ett spädbarn skriker om den är hungrig (det gör inte en vuxen) Direkt tillfredsställelse • Jaget(ego)-­‐ förnuft, rationalitet, tar hänsyn till omständigheter och ser konsekvenser , realitetsprincipen. Medlar mellan det och överjag • Överjaget(superego)- motvikt till detet. Samvete, moral, normer och ideal. Utvecklingsfaser
Den
Orala
fasen
•  Ungefär 0-­‐2 år (detet dominerar) Munnen ger lustupplevelser – ammar, suger på Singrar, stoppar allt i munnen. •  Kris: tillit/misstro •  Får inte barnet leva ut sin lust kan personen få en oral personlighetsstörning -­‐ en viss glupskhet •  ex. mat, cigaretter, glupskhet,alkohol, etc. Den anala perioden
•  Ca 1,5 -­‐3 (4)år(jaget utvecklas) •  Det centrala problemet är: hålla tillbaka/släppa efter eller trotsa/vara till lags och hålla sig ren. Rumpan ger lustupplevelser Kris: självständighet/tvivel på egna förmågan •  Om detta stadie inte får levas ut kan personlighetsstörning uppstå: Den anala personlighetstypen ex. starkt kontrollbehov, ordningssinne, bacillskräck Alt. Slarviga,ovårdade Den falliska fasen
•  Ca 3(4)-­‐(5)6 år barnet upptäcker könsorganen . •  Fallos=penis. •  Njutning centrerad till könsorganet. •  Funderingar över liv, död,hur barn blir till… •  blir ”kär” i motsatt förälder. •  Kris: initiativ/skuld •  Personlighetstyp: hämmade /
ohämmade Forts.falliska fasen •  Oidipuskomplex: den lilla pojken åtrår sin mamma och upplever pappan som en rival. •  Önskar aH pappan ska försvinna samAdigt älskar han pappa.(ångest) •  En inre psykisk konflikt uppstår, i pojkens fantasier blir han straffad ”kastrakAonsångest” •  Lösning: pojken överger sina anspråk på moderna och idenAfierar sig med fadern. •  Pojken utvecklar sin idenAtet som pojken, annorlunda än modern. I samband med deHa utvecklas överjaget. Elektra komplexet •  Flickors motsvarighet kallas elektrakomplexet. •  Flickan åtrår sin mor(som pojken) men upptäcker aH vare sig hon eller mamman har en penis, blir avundsjuk. •  DeHa väcker ilska och aggression mot modern och hon vänder sin åtrå mot fadern för aH få ta del av objektet penisen.(vill ha barn med pappan) •  Mamman blir rival men mamma föder barn(som flickan vill) och flickan försöker eMerlikna henne. •  Hon idenAfierar sig med modern och aH kunna föda barn •  Hennes könsidenAtet som kvinna skapas. •  Vad är skillnaden mellan oidipuskomplexet och elektrakomplexet tycker ni? Den latenta(dold) fasen
•  Ca 6 - 11 år- puberteten
•  Latens=dold
•  Ingenting av vikt händer i den sexuella utvecklingen (enligt Freud). Den sexuella energin är dold. • 
• 
• 
• 
Transportsträcka Lek, skola,vänskap-­‐ mindre av psykiska inre konflikter. Jagutveckling, kan säHa sig in i andras situaAon och se Sig själv uAfrån. Skilja mellan fantasi och verklighet. Den genitala fasen
adolcensen
•  Ca 12 -­‐19 år •  Vuxen sexualitet utvecklas •  Förälskelse •  Pubertet –mycket händer i kroppen •  Frigörelse Försvars mekanismer
Detta är processer i det omedvetna jaget som försöker skydda resten av jaget mot ångest •  Förnekande-­‐ man vägrar inse sanningen. Tolkar situationer på ett subjektivt eller orealistiskt sätt så att de inte väcker för mycket ångest. •  Ex. En man, som har fått reda på att han har obotlig cancer,
´vägrar att inse möjligheten att han kanske inte kommer att tillfriskna. • Bortträngning – man tränger bort / glömmer obehagliga upplevelser. • Ex. En person som har varit med om ett sexuellt övergrepp som liten förtränger händelsen, så den glöms bort. • Förskjutning - man tar ut känslor man har får någon/ något på ett annat objekt. • Ex. En man som trakasseras av sin chef känner inte någon ilska på jobbet, men när han kommer hem är han arg på sin fru och sina barn. • Regression – man går tillbaka ett steg i utvecklingsstadiet och beteer sig barnsligare/ omognare än sin ålder. •  Ex. Femårige Kalle, som är svartsjuk på sin lillebror, går tillbaka i sin utveckling och börjar suga på tummen, vill hela tiden sitta i pappas knä och han kissar på sig. • Reaktionsbildning – man beter sig tvärtemot det man egentligen känner. • Ex. Femårige Johan är mycket svartsjuk på sin lillebror och han vill helst göra honom illa och ser helst att han försvinner. Ivan döljer sina förbjudna känslor genom att vända dem till dess motsats och upplever sig i stället älska sin lillebror, leker med honom ofta och tröstar honom. • Rationalisering – man förskönar sina handlingar med rationella argument. Dvs. att man inför sig själv gör motivet mer ädla och tilltalande än de verkligen är. • Ex. Den som av feghet eller lättja låter bli att hjälpa en vän, kanske inbillar sig att det bara är nyttigt för vännen att få klara sig själv för en gångs skull Projektion – man för över egna förbjudna eller icke önskvärda egenskaper och känslor på andra. Ex. En kvinna, med starkt och förträngt begär/lust att ha en affär vid sidan av sitt äktenskap, anklagar oavbrutet sin man för att vara otrogen mot henne. Ex. En starkt religiös man tar starkt avstånd från sexualitet och fördömer andras sexualitet. • Sublimering(förädlar) – man omvandlar egoistiska, farliga, sexuella drifter som väcker ångest hos jaget eftersom de inte är socialt accepterade till mer socialt accepterade handlingar och mål. •  Ex. munken som avlagt klosterlöfte, drifterna, de sexuella behoven omvandlas till ex. andliga övningar. Översikt Medvetet Förmedvetet Omedvetet Utvecklingsfaser Orala fasen Anala fasen Falliska fasen Latenta fasen Genitala fasen Psykets uppbyggnad Detet(id) Jaget(ego) Överjaget(super
ego) Försvarsmekanismer Projektion Förnekande Bortträngning Förskjutning Regression Reaktionsbildning Rationalisering sublimering Psykoanalysen •  PaAentens omedvetna konflikter eller barndomstrauman ska göras medvetna genom analys. •  Tar lång Ad –flera år. •  Tre steg i terapin •  1)fria associaAoner – beräHa allt. •  2) tolkning, motstånd, överföring-­‐ •  3)självinsikt Psykodynamisk psykiatri • 
• 
• 
• 
EH säH aH förstå paAenten och paAentens problem EH dynamiskt synsäH = fenomen är i ständig rörelse Ex. vilken situaAon utlöste ångesten? Påminde denna situaAon om någon Adigare händelse? Margret Mahler 1901-­‐1985 Objektrelationsteorin ● 
Objektrelation – relationen till känslomässigt viktiga
människor.
Barnet anpassar sin personlighet utifrån hur ”mor”-barnrelationen utvecklas.
Personligheten utvecklas fasvis under de tre första åren.
Objektrelationsteori Den normala symbiotiska fasen, ca 0-5 månader.
● 
Barnet är ett med modern, kan inte urskilja sig.
Modern uppfattas som delobjekt,inte som en hel person, ”det
goda bröstet”. Barnets grundläggande behov behöver
tillfredställas; mat, värme, närhet. Genom att modern förstår
barnets behov och tillgodoser dessa utvecklas barnets jag.
Objektrela0onsteorin Individuations- och separationsfasen
● 
● 
Barnet ska utvecklas till en egen individ och se sig
självständig från modern.
Hur väl barnet löser denna fas har inverkan på framtida
relationer!
Differentieringsfasen; 5-10 månader
•  Barnet kan skilja ut mamma o pappa från övriga
människor.
•  ”Främlingsrädsla”.
Splittad upplevelse av modern. Den goda modern som
tillfredställer barnet. När modern inte tillfredställer barnet
blir hon den onda modern.
ObjektrelaAonsteorin Övningsfasen, ca 10-18 månader.
● 
Barnet kryper o går, upptäcker världen, kommer till mamma
och fyller på med trygghet.
Övergångsobjekt; nalle, docka, trasa som barnet laddar upp
med trygghet för att klara separation från modern. Barnet är
omnipotent, allsmäktigt, tror att hen är centrum för hela
världen, tror att hen kan styra hela världen.
ObjektrelaAonsteorin Närmandefasen 1,5-3år ● 
● 
Barnet börjar upptäcka att det inte är allsmäktigt, mamma är
både ond och god. Det finns gränser.
Världen blir svårare att hantera. Barnet närmar sig mamman
för tröst o skydd. Relationen mellan mor o barn mer
ömsesidig. Pappan får en viktig roll som en förebild. Barnet
kan känna av motstridiga känslor och humöret växlar
ständigt.
ObjektrelaAonsteorin Objektkonstans ca 3-5 år
● 
● 
Barnet har uppnått en hel bild av sig själv, mamma och
pappa och andra. En person kan vara både ond och god.
Hur barnet har klarat av individuations och
separationsfasen har betydelse för framtida förmåga till
relationer.
Bowlbys anknytningsteori John Bowlby (1907-­‐1990), brifsk psykoanalyAker och barnpsykiater •  Studerade barn som utsaHs för separaAoner från föräldrar, ”barnhemsbarn”, barn på sjukhus. •  Anknytning är nödvändig för alla människor i alla kulturer. Bowlbys anknytningsteori •  Anknytning; eH psykologiskt band mellan barnet och dess närmaste vårdare. •  Kvalitén i anknytningen leder All mentala representaAoner, ”inre arbetsmodeller”, en vikAg beståndsdel i personlighetsutvecklingen. •  Anknytningsbeteendet följer människan under hela livet. •  Utgångspunkt; människan behöver knyta an All andra för aH överleva, människan är social. I jämförelse med andra däggdjur föds människan ofärdig i behov av ständig kroppslig närhet för siH skydd. Bowlbys anknytningsteori •  AnknytningsrelaAonens vikAga ingredienser; 1. Önskan aH vara i nära relaAoner, nära relaAoner är värdefulla 2. Förmåga aH hantera starka känslor 3. Förmåga aH se andra människor som varelser med egna känslor och moAv. Andra människor är värdefulla och behöver tas hänsyn All. Bowlbys anknytningsteori •  Inre arbetsmodell; trygga inre arbetsmodeller hjälper barnet aH skapa posiAva, trygga sociala miljöer. •  Otrygga, negaAva inre arbetsmodeller leder oMa All negaAva samspel med andra. •  Trygg bas; föräldern ska utgöra en trygg hamn dit barnet kan återvända vid hot eller fara. Bowlbys anknytningsteori •  Olika anknytningsmönster uAfrån Mary Ainsworths forskning. Studerade samspelet mellan förälder och 12-­‐18 mån. barn i ”the Strange SituaAon”. •  Trygg anknytning; barnet förväntar sig aH kunna återvända All föräldern när behov uppstår, stress uppkommer. Lyhörd och förutsägbar anknytning. 60-­‐70% av barnen i väst. Bowlbys anknytningsteori •  Otrygg undvikande anknytning; barnet visar inget behov av aH återvända All föräldern för trygghet. Barnet har lärt aH inte ge uHryck för behov av tröst och omsorg för aH få närhet All föräldern. Bäst aH hålla sina behov för sig själv. •  Otrygg ambivalent anknytning; föräldern oförutsägbar, barnet har själv svårt aH styra sina behov av närhet, är utlämnad All föräldern. Föräldern styrs inte av barnets signaler. Barnet mindre förtroende All sin egna förmåga, kan bli passivt alternaAvt bli klängigt och aldrig släppa föräldern. Bowlbys anknytningsteori •  Desorganiserad anknytning Rädsla aktualiseras i samspelet med föräldern. Anknytningssystemet slås på när barnet söker skydd. Vad händer om den person som ska skydda skrämmer barnet? En omöjlig konfliktsituaAon för barnet. Familjer med fysisk eller psykisk misshandel. 10-­‐15% av alla barn. Föräldrar som reagerar med rädsla eller ilska på barnets signal pga obearbetade trauman eller förluster. Abrupt avbroH i kontakten All föräldern. Bowlbys anknytningsteori •  Forskningen visar aH otrygg anknytning är en risk för utveckling av negaAva känslomässig och social utveckling under skolåren. •  Desorganiserad anknytning är en risk för aH utveckla psykopatologi i livet. •  De inre arbetsmodellerna är påverkbara i såväl negaAv som posiAv riktning under uppväxten och som vuxen. Harry Harlow och rhesusaporna – att
vara nära är lika viktigt som mat
http://
www.youtube.com/
watch?
v=OrNBEhzjg8I
Genie
•  En kort dokumentär om Genie: http://
www.documentingreality.com/forum/f181/novasecret-wild-child-1994-a-73669/
Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling •  Känslan av e8 berä8ande själv ca 3-­‐4 år; Orden utvecklas All beräHelser. Barnet tolkar människors beteenden som beräHelser. Barnet kan beräHa om sina upplevelser. Upptäcker aH själva upplevelsen och beräHelsen om upplevelsen skiljer sig åt. Barnet kan hantera både och. Daniel Stern(f1934) ● 
● 
Forskning om hur det lilla barnet tänker och uppfattar
världen.
”Känsla av själv” ; känslan av att ha en egen kropp som
hänger ihop, att självet agerar, planerar, har känslor och kan
utrycka dessa i språk.
Tonvikt på att barnet tidigt är kompetent.
Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling •  Känslan av e8 begynnande själv 0-­‐2 månader. Barnet känner aH det finns, upplever doMer, beröring, röster. Har inte så mycket erfarenheter. Barnet söker akAvt kontakt och härmar mamman. •  Känslan av e8 kärnsjälv, ca 2-­‐6 månader. Nyfiket och intresserat. Lär sig vad gränserna går mellan sig och omgivningen. Kan förstå var personer befinner sig i rummet, känner igen mamma och pappa, syskon. Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling •  Forts Känslan av e8 kärnsjälv, 2-­‐6 månader Självagens; får en känsla av eH samband mellan vilja och motoriska rörelser, ”herre över sina rörelser”. Självkoherens; uppfaHar och uHrycker aH självet hänger ihop. Självaffek0vitet; barnet har egna känslor, en upplevelse ger en känsla och de bägge hänger ihop. Självhistoria; upplevelse av Ad o konAnuitet, samspel med förälder, grund för kommunikaAon. Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling •  Känslan av e8 subjek0vt själv; Barnet tänker, önskar, minns och förmedlar deHa All andra. Barnet börjar kunna dela känslor med andra vilket utvecklas genom föräldrarnas känslointoning t ex modern delar o speglar, benämner barnets glädje. Barnet och föräldern samma fokus. Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling •  Känslan av e8 verbalt själv, ca 15-­‐18 månader Barnet tar sig in i ordens(symbolernas värld) och uoorskar deras användningsområde. Förmåga All självreflekAon utvecklas. Jag, mig miH. Barnet uppfaHar sig som flicka eller pojke. Barnet börjar uHrycka empaA, omtanke, inkännande i sina handlingar.