Promotor har ordet Vårpromotionen     Nytt fakultetsorgan

Språkröret
Maj 2012
Nr 3 Årgång 12
Informationsblad för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.
Red. Gunilla Ransbo, tel. 471 14 37. Utg. fakultetens kansli, Box 256, 751 05 Uppsala.
Promotor har ordet
Vårpromotionen
Av Carina Jahani
Vårpromotionen äger rum
fredagen den 1 juni med början kl. 12 i universitetsaulan.
Detaljerad information till
deltagare och gäster meddelas
av Promotionskontoret.
Språkvetenskapliga fakultetens promotor är professor
Carina Jahani, professor i
iranska språk vid Institutionen
för lingvistik och filologi. I
artikeln ”Promotor har ordet”
här intill skriver hon om sitt
forskningsfält.
Fakulteten har i år två jubeldoktorer: Arne Klum, docent
och förutvarande universitetslektor i franska vid Uppsala
universitet, och Lars-Olof
Sjöberg, bl.a. förutvarande
chef för Medelhavsmuseet i
Stockholm.
Promovendi är Jakob Andersson (assyriologi), Mats
Eriksson (grekiska), Susanna
Lyne (engelska), Mattias
Nilsson (datorlingvistik), Lina
Nyroos (nordiska språk),
Markus Saers (datorlingvistik), Boglárka Straszer
(finsk-ugriska språk),
Christine Watson (slaviska
språk) och Lena Werner (nordiska språk).
Universitetshuset firar i år
125-årsjubileum, vilket uppmärksammas med en artikel i
promotionsskriften av universitetshistorikern Carl Frängsmyr.
/Red.
Iranska språk talas som modersmål eller andra språk (L2)
av mer än 100 miljoner från
Turkiet i väster till Pakistan i
öster, från Kaukasus och Centralasien i norr till Oman och
Förenade Arabemiraten i söder. De största nu talade
iranska språken är persiska
(ofta också kallat farsi) i Iran,
dari i Afghanistan och tadjikiska i Tadjikistan (alla tre
dialekter av samma klassiska
språk), kurdiska, pashto, och
balochiska. Det finns ytterligare ett stort antal nyiranska
språk med mellan någon miljon och några hundra talare.
Bland forn- och medeliranska
språk kan bl.a. avestiska,
fornpersiska, medelpersiska,
parthiska, sogdiska, sakiska
och baktriska nämnas.
Forts. på sid. 2 Promotor 
   
Nytt fakultetsorgan
‒ FUGA
Av Anette Månsson
Arbetsgruppen för forskarutbildning och utbildning på
grund- och avancerad nivå ‒
FUGA ‒ inrättades av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-09-29, men tillsattes
först i början av 2012. Nämnden valde under denna mandatperiod att ha en gemensam
arbetsgrupp för beredning av
utbildningsfrågor på alla nivåer, från grundnivå till utbildning på forskarnivå.
Dessa frågor har tidigare behandlats i två separata organ,
Nämnden för utbildning på
grundnivå (NUG) resp.
Nämnden för utbildning på
forskarnivå (NUF). FUGA är
Forts. på sid. 5 FUGA 
Mattons stiftelse
100 år
Av Gunilla Ransbo
Romanisterna har årligen
glädje av den s.k. Mattons
stiftelse för det franska biblioteket. Den tillkom genom ett
gåvobrev från Emil A. Matton, undertecknat i Gävle den
24 maj 1912 – alltså för i dagarna 100 år sedan – men tillföll Uppsala universitet först
1969.
Forts. på sid. 6 Matton 
 Forts. från sid. 1 Promotor
Nationellt ansvar
Enligt beslut av Sveriges regering har Uppsala universitet idag
nationellt ansvar för utbildning
och forskning i iranska språk
(specifikt persiska och kurdiska). Institutionen för lingvistik
och filologi, som omfattar både
ämnet lingvistik och många av
språken i bl.a. Mellanöstern och
Väst-, Central- och Sydasien, är
en mycket god akademisk miljö
för studiet av iranska språk, där
också goda möjligheter ges till
att studera språkkontakt (t.ex.
med semitiska, turkiska och
indo-ariska språk). I Sverige är
det endast vid Uppsala universitet som man kan studera iranska
språk på alla nivåer inklusive
forskarutbildning. Undervisning
bedrivs i ett antal nyiranska
språk, framför allt persiska och
kurdiska men även balochiska,
pashto, gilaki och mazandarani,
samt i de forn- och medeliranska
språken avestiska, fornpersiska
och medelpersiska. Man kan
också studera persiska och kurdiska på distans.
Vilka är vi?
Bo Utas utnämndes år 1988 till
landets första professor i iranska
språk. Men många andra språkoch religionsforskare hade redan
tidigare intresserat sig för iranska språk. Bland dessa forskare
kan, bland andra, H.S. Nyberg
(professor i semitiska språk),
Geo Widengren (professor i religionsvetenskap) och Stig Wikander (professor i sanskrit)
nämnas.
I nuläget (vårterminen 2012)
har ämnet iranska språk en lärostolsprofessor (Carina Jahani),
två lektorer (Helena BaniShoraka och Forogh Hashabeiky), en adjunkt i kurdiska
(Ferhad Shakely), en gästlektor
från Iran (Mahmoud Hassanabadi), en forskarassistent (Erik
Anonby), tre forskare som är eller nyligen har varit anställda på
VR-projekt (Behrooz Barjasteh
Delforooz, Mehrdad Fallahzadeh, Dariush Kargar), ytterligare
en nydisputerad doktor (Anders
Widmark), två doktorander (Maryam Nourzaei, Padideh Pakpour) samt ett antal andra forskare som arbetar i olika projekt
(bl.a. Ali Muhaddis, anställd vid
UB, som arbetar med katalogisering och utgivning av persiska
manuskript, och Guiti Shokri,
forskare ursprungligen från Iran,
som arbetar med språkdokumentation). Även en doktorand i
lingvistik (Farideh Okati) arbetar med en avhandling om det
iranska språket balochiska.
Vår forskning
Persiska har en rik klassisk litteratur som sträcker sig mer än
1000 år tillbaka. De övriga
iranska språken har i olika utsträckning beroende på storlek
och politisk situation en skriftlig
litteratur och ett utvecklat standardspråk. De iranska språk vi
hittills bedrivit forskning kring
har alla en rik muntlig litteratur.
Forskningen i ämnet iranska
språk är centrerad till ett antal
huvudområden:
- Nyiransk språkvetenskap med
korpusbaserade grammatiska
studier av klassisk och modern
persisk grammatik, samt studier
av olika minoritetsspråk, bl.a.
balochiska och mazandarani.
Problemställningar som vi specifikt arbetar med just nu är bl.a.
fonetik och fonologi, syntax,
diskursanalys och semantik.
- Sociolingvistiska studier omfattande språkstandardisering
och ortografiutveckling, samtalsanalys, tvåspråkiga konversationsstrategier, samt språk,
identitet och modernitet i en
större sociopolitisk kontext.
Även här arbetar vi med ett flertal språk, bl.a. persiska, azerbajdzhanska och gilaki. Viss
forskning kring L2-persiska i
Sverige bedrivs också.
- Litteraturstudier inriktade dels
på modern prosa, dels på klassisk litteratur, och även på litteraturens identitetsskapande roll
både socialt och etniskt samt ur
genusperspektiv. De litteraturer
som framför allt studeras är persisk (modern och klassisk), kurdisk och pashto-litteratur.
- Textedition, framför allt av
klassiska persiska verk inom
ämnesområdena sufisk prosa
och poesi, historieskrivning och
musikvetenskap samt verk på
zoroastrisk nypersiska.
- Översättning och översättningsteori, ett område som vi
håller på att utveckla i syfte att
framför allt översätta persisk
/pashto/kurdisk skönlitteratur till
svenska, men också analysera
översättningar vetenskapligt och
bygga upp parallellkorpusar på
svenska-persiska och svenskaandra iranska språk.
Forskningssamarbete
Den rika forskningsmiljön på Institutionen för lingvistik och filologi är en oerhört stimulerande
arbetsplats. Det finns många beröringspunkter mellan ämnena.
Under 2010 arbetade lingvistik,
iranska språk och turkologi med
att beskriva opersonliga konstruktioner i språk från flera
språkfamiljer, vilket också resulterade i en temadel i Orientalia
Suecana 2010. Tidigare har
iranska språk och semitiska
språk samarbetat i ett VRprojekt kring språkkontakt i
Väst- och Centralasien. I ett annat VR-finansierat projekt av
tvärvetenskaplig natur med titeln
”Tvåspråkighet som resurs i studenters socialisering i flerspråkiga utbildningskontexter” samarbetade iranska språk med
Stockholms universitet. Med datorlingvistik samarbetar vi i ett
persiskt trädbanksprojekt och
med indologi har vi framför allt
”marginaliserade litteraturer” på
den Indiska Subkontinenten som
gemensamt forskningsintresse.
Vårt forskningssamarbete
sträcker sig dock längre än
inom Sverige. Vi har samarbete
med flera universitet i Iran,
framför allt när det gäller iransk
lingvistik och dokumentation av
Forts. på sid. 4 Promotor 
Aktuella namn
Jonathan Adams har anställts som forskare vid Institutionen för nordiska
språk/Seminariet för nordisk
namnforskning fr.o.m. den
1 mars.
Linnéa Anglemark har anställts som universitetsadjunkt
i engelska med placering vid
Språkverkstaden fr.o.m. den
1 januari.
miska, ekonomiska och industriella relationerna mellan
Sverige och Turkiet.
Veturliði Óskarsson har befordrats till professor i isländska fr.o.m. den 1 juni.
Ryan Palmer har antagits
som doktorand i engelska
fr.o.m. den 1 januari.
Sindija Plaveniece har antagits som doktorand i engelska
fr.o.m. den 1 januari.
Marcus Axelsson har antagits som doktorand i nordiska
språk fr.o.m. den 1 mars.
Tasnim Qutait har antagits
som doktorand i engelska
fr.o.m. den 1 januari.
Dagrun Ellmer har anställts
som gästlärare i tyska fr.o.m.
den 1 januari.
Miriam Thegel har antagits
som doktorand i romanska
språk/spanska fr.o.m. den
1 februari.
Jan Engström har anställts
som provkonstruktör i gruppen för Nationella prov i
svenska och svenska som
andraspråk fr.o.m. den 1 januari.
Karin Idewall Hagren har
antagits som doktorand i nordiska språk fr.o.m. den 16 januari.
Ewa Jonsson har antagits
som doktorand i engelska
fr.o.m. den 1 januari.
Mikael Kalm har antagits
som doktorand i nordiska
språk fr.o.m. den 1 februari.
Birsel Karakoç, docent i turkiska språk, mottog den 27
maj SWETURK:s pris som i
år utdelades för första gången.
SWETURK står för Swedish
Turkish Business Network,
som bildades i Stockholm
2011 och syftar till att utveckla de sociala, akade-
Terry Walker har antagits
som docent i engelska fr.o.m.
den 16 maj. – Terry Walker
höll sin docentföreläsning den
18 april över ämnet ”Linguistic variation and change in
Early Modern English speechrelated texts”.
Karin Wallentin har anställts
som ekonomiadministratör
vid Institutionen för nordiska
språk fr.o.m. den 13 februari.
Anna-Karin Widman har
anställts som provkonstruktör
i gruppen för Nationella prov
i svenska och svenska som
andraspråk fr.o.m. den 1 januari.
Fakultetsnämnden
sammanträder
följande torsdagar under
höstterminen: 6/9, 11/10,
25/10 (prel. extra möte),
15/11, 20/12.
Ur kalendariet
• Disputationer
2/6 Jennie Mazur, tyska:
Die ‚schwedische‘ Lösung:
Eine kultursemiotisch orientierte Untersuchung der
audiovisuellen Werbespots
von IKEA in Deutschland.
Opponent: Professor Bernd
Henningsen, HumboldtUniversität zu Berlin.
8/6 Anna Watz, engelska:
”A Feminist Libertarian
Aesthetic”: Angela Carter
and Surrealism. Opponent:
Dr. Natalya Lusty, University
of Sydney.
Forum för
afrikastudier
invigt
Den 27 mars invigdes ett nytt
universitetsnätverk: Forum
för afrikastudier. Det innefattar alla fakulteter inom vetenskapsområdet för humaniora
och samhällsvetenskap samt
fakulteten för utbildningsvetenskaper. Syftet är att stärka
kontakterna inom såväl forskning som utbildning, samt att
underlätta kontakten med externa parter.
Språkvetenskapliga fakultetens representant i styrelsen är
univ.lekt. Ashleigh Harris,
Engelska inst. Ordförande är
prof. Sten Hagberg, Inst. för
kulturantropologi och etnologi.
Just nu kartläggs den afrikarelaterade forskningen vid
universitetet. Den 4 juni hålls
en workshop – ”Researching
Africa at Uppsala University”
– öppen för alla forskare inom
området. Se i övrigt:
http://www.afrikastudier.uu.se
 Forts. från sid. 2 Promotor
iranska minoritetsspråk. Alla de
verksamma forskarna har också
egna internationella kontakter.
Själv har jag sedan mer än tio
år samarbetat med Agnes Korn,
Frankfurt. Vi har tillsammans
bl.a. arrangerat två internationella konferenser i Uppsala, båda
med balochiska studier som
tema (2000 och 2005) samt publicerat konferensvolymer från
dessa konferenser, den senaste
också med Paul Titus, Christchurch, Nya Zeeland, som medutgivare (The Baloch and Their
Neighbours (2003) och The Baloch and Others (2008), båda på
Reichert Verlag, Wiesbaden).
År 2011 stod Institutionen för
lingvistik och filologi värd för
The Fourth International Conference on Iranian Linguistics
(ICIL4), med mer än 50 föredrag
och posterpresentationer. Ett antal utvalda konferensbidrag
kommer att publiceras som en
temadel i Orientalia Suecana
(2012) med undertecknad och
Geoffrey Haig, Bamberg, som
utgivare.
Språkdokumentation,
standardisering
och ortografi
Avslutningsvis skulle jag vilja
skriva något mera personligt. År
1989 försvarade jag min avhandling med titeln Standardization
and Orthography in the Balochi
language. Mer än 20 år har passerat sedan dess, men kärleken
till det balochiska språket har
växt sig starkare och starkare
inom mig allteftersom åren har
gått. Jag har ägnat en stor del av
min forskning åt balochiskan,
och jag har även handlett två
doktorander som försvarat avhandlingar med balochiska som
ämne. Båda dessa avhandlingar
är korpusbaserade studier: Serge
Axenovs avhandling (The Balochi Language of Turkmenistan, 2006) är en morfosyntaktisk
beskrivning av den dialekt som
talas i Turkmenistan, och Behrooz Barjasteh Delforooz’ avhandling (Discourse Features in
Balochi of Sistan, 2010) är en
textlingvistisk studie baserad på
en närstående dialekt som talas i
Iran.
Den senast antagna doktoranden i iranska språk, Maryam
Nourzaei, arbetar med dokumentation av en mycket ”exotisk”
balochisk dialekt som talas
längre västerut i Iran, i samma
område där det turkiska språket
Kashkay talas, ett språk som min
kollega, professorn i turkiska
språk Éva Csató, arbetar med.
(Här finns alltså nya intressanta
möjligheter för ämnesövergripande samarbete.) Den balochiska dialekt det rör sig om
kallas koroshi och finns omnämnd bl.a. i Ethnologue. Vi
försökte komma i kontakt med
talare av denna dialekt redan för
några år sedan, men det visade
sig omöjligt att finna några, så vi
lade ner projektet.
Vid en konferens som Uppsala
universitet och University of
Sistan and Baluchestan samarrangerade år 2008 (1st International Conference on Languages
and Dialects in Iran) kom en
ung student fram till mig och berättade att hon hade funnit balochisktalande personer på sin
studieort. Det visade sig att det
var just dem vi hade letat efter,
nämligen talare av koroshi. Nu
har hon spelat in mer än tio
timmar av folksagor, levnadsteckningar och andra typer av
texter (t.ex. texter som beskriver
matlagning, vävning, brödbakning etc.) som vi arbetar med.
Vi transkriberar texterna, förser dem med grammatisk annotering och översätter dem. Det är
ett mycket tidskrävande arbete
och fortfarande när man lyssnar
för tionde eller kanske tjugonde
gången är man osäker om man
har fått alla detaljer i transkriptionen rätt.
Nu har vi i alla fall fyra folksagor, en text om vävning och
två levnadsteckningar så gott
som klara och vi hoppas kunna
ge ut dem, tillsammans med en
fonologisk och grammatisk beskrivning av dialekten, inom en
inte alltför avlägsen framtid.
En sak som jag också är mer
och mer engagerad i är den ortografidebatt som pågått mer eller
mindre intensivt bland balochiska intellektuella sedan 1950talet. Ska man skriva balochiska
med arabisk eller latinsk skrift?
Vad ska man göra med den underrepresentation av vokaler
som det arabiska alfabetet orsakar? (Det finns i princip bara tre
tecken för vokaler i den arabiska
skriften, men balochiska har åtta
vokalfonem.) Och hur ska man
tackla den överrepresentation av
konsonanter som man får om
man lånar in hela det arabisk
/persiska alfabetet? (Arabiska
och persiska har t.ex. en tonlös
labial frikativa /f/ och två postvelara frikativor /x/ och /ɣ/ som
inte finns i balochiska, och arabiska har dessutom många andra
konsonanter som varken finns i
persiska eller balochiska.)
Allt detta har stötts och blötts
och åsikterna går kraftigt isär
bland de balochiska intellektuella. Det finns ingen auktoritativ
akademi som kan avgöra ortografifrågan. Balochiska är inte
officiellt språk eller skolspråk i
något av de länder där det talas
(bl.a. Pakistan, Iran, Turkmenistan, Afghanistan, Oman och
Förenade Arabemiraten), så det
finns inga läroboksförfattare
som kan etablera en norm.
Ett annat problem är dialekterna. Varje författare föredrar
normalt att skriva på sin egen
dialekt, vilket resulterar i att
verben i 1 person singular kan
ha personändelsen -īn, -un eller
ān (t.ex. kanīn, kanun, kanān
’jag gör’), substantiven kan ha
objektsmarkören -ā eller -a
(t.ex. kitābā, kitāba ’boken’
när ordet är direkt objekt),
och det som i en dialekt är en
postposition (med huvudordet
i genitiv) kan uppträda som en
preposition (med huvudordet
i ackusativ) i en annan (t.ex.
kitābay tahā eller tah kitābā
‘i boken’) för att bara nämna
några skillnader som uppstår
Forts. på sid. 6 Promotor 
Högskoleverket
utvärderar språken
Inom ramen för Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar
2011‒2014 arbetar just nu
många av kollegerna i Uppsala och runtom i landet med
att formulera de hithörande
självvärderingarna.
Samtliga språkinstitutioner
ingår i granskningen, som i
olika omfattning gäller examensmålen för kandidat-,
magister- och masternivåerna.
Dessa huvudområden berörs:
• Engelska inst.: engelska.
• Inst. för lingvistik och filologi: grekiska, kinesiska,
latin, lingvistik, semitiska
språk.
• Inst. för moderna språk:
finsk-ugriska språk, franska,
italienska, romanska språk,
spanska, tyska.
• Inst. för nordiska språk:
svenska, svenska som andraspråk.
Varje examensnivå kommer
att få ett omdöme enligt en
tregradig skala där det bästa
är ”Mycket hög kvalitet”.
Därefter kommer ”Hög kvalitet” och sist ”Bristande kvalitet”, vilket betyder att Högskoleverket ifrågasätter examensrätten.
/Red.
        
 Forts. från sid. 1 FUGA
sammansatt av representanter
för de olika institutionerna,
samt en student- och en doktorandrepresentant.
Nämnden hoppas att den
nya konstruktionen ska innebära en förstärkning av det
övergripande kvalitetsarbetet
på fakulteten genom uppdraget att överblicka utbildningscykeln i sin helhet. Inte minst
för arbetet med den avancerade nivån är detta viktigt.
FUGA avses fungera som
ett komplement till det kvalitetsarbete som fortsatt bedrivs
genom inte minst studierektorerna, och därmed bidra till att
bygga upp en ökad kompetens
och fördjupning i kvalitetsarbetet inom fakulteten.
I fakultetens verksamhetsplan 2012 har följande uppdrag specificerats för FUGA:
- Utreda hur stor del av fakultetens uppdrag som bör avsättas för programstudier.
- Verka för att fler utbildningar på avancerad nivå inte förutsätter kandidatexamen inom
ett givet huvudområde.
- Utveckla den avancerade nivån med särskilt fokus på teori och metod.
- I samråd med studierektorer
skapa förutsättningar för studenter att vara delaktiga i pågående forskningsprojekt.
Också andra områden kan
beröras. Både KrUUT som nu
går in i sin slutfas och, inte
minst, de pågående HSVutvärderingarna hör hit.
FUGA är också ett forum
där doktorander och studenter
har möjlighet att lyfta frågor
av vikt. Bland de områden
som lyfts är introduktionen
för nya doktorander. Ökade
inslag av teori och metodkurser på avancerad nivå kan
också innebära ett behov av
att se över forskarutbildningens kursdel.
Vid FUGA:s upptaktsmöte i
början av mars identifierade
de deltagande medlemmarna
sina egna bedömningar av
prioriterade områden. Det råder stor enighet om att det är
den avancerade nivån vi på
fakulteten för närvarande behöver arbeta mest med att utveckla, och det finns stor entusiasm för att göra detta.
Ett stort dilemma för utvecklingen är den ekonomiska
situationen – förutsättningarna för att öka antalet studenter
totalt finns för närvarande
inte. Ökning av antalet studenter på avancerad nivå
måste ske genom ett mindre
antal studenter på grundnivå.
Samtidigt ser åtminstone
FUGA det fortfarande angeläget att en viss sådan förändring på sikt sker. Fakulteten
har för närvarande en mycket
låg andel studenter på avancerad nivå.
Det finns många frågor att
dra i: hur stor andel av vår totala utbildningsvolym är det
rimligt att den avancerade nivån på sikt omfattar? Hur kan
vi på bästa sätt använda och
utveckla redan befintligt utbud så att vi undviker onödiga
dubbleringar av kurser/kursmoment? Finns det inslag i
den avancerade nivån som vi
finner önskvärda, men i dag
saknar? Hur skapar vi utbildningar över institutions- och
fakultetsgränser på avancerad
nivå? Och hur ser vi till att information finns kring dessa
utbildningar?
FUGA avser att under våren
göra ett mindre antal fokusintervjuer med våra studenter
för att få en bättre bild av hur
de resonerar kring att söka till
den avancerade nivån. Gruppen håller också på med att
skapa en översikt över befintliga utbildningar på avancerad
nivå inom fakulteten (och näraliggande utbildningar vid
andra fakulteter) för att se i
vad mån förutsättningar finns
för att åtminstone delar av utbudet kan ha en bredare målgrupp än i nuläget. I samband
med detta funderar man också
på tänkbara ämnes-, institutions- eller fakultetsöverskridande kurser som kan vara intressanta att utveckla.
Forts. på sid. 6 FUGA 
 Forts. från sid. 4 Promotor
 Forts. från sid. 5 FUGA
p.g.a dialektsplittringen.
Jag, en balochisk författare
som bor i Sverige sedan mer
än 25 år och en annan balochisk författare från Förenade Arabemiraten håller just
nu på att ge ut ett antal böcker
som kan ses som ett praktiskt
inlägg i ortografi- och standardiseringsdebatten. Vi arbetar med att skapa en koherent
och konsekvent ortografi i
texter vars dialektbas är den
sydliga balochiska dialekten.
Denna dialekt har fler talare
än den västliga och den östliga dialekten. (Vi anser att
det finns tre huvuddialekter,
eller kanske snarare dialektgrupper.) Men vi har en lång
väg att gå innan flertalet av de
balocher som skriver på sitt
modersmål och ofta har sina
egna åsikter i ortografi- och
standardiseringsfrågor har
samlats kring ett någorlunda
koherent skriftspråk. Vi hoppas dock att vårt arbete i någon mån ska underlätta framväxten av ett sådant skriftspråk. Samtidigt kommer de
böcker som vi ger ut att tillhandahålla balochiska texter
som kan ligga till grund för en
bättre beskrivning av sydbalochiska dialekter.
För övrigt anser jag att de
udmurtiska babusjkorna i sina
traditionella dräkter och med
sin sång på udmurtiska genom
andraplatsen i 2012 års Eurovisionsschlagerfestival tydligt
visar att lokala språk och kulturer kan ha en oanad vitalitet.
Så vi ska nog inte resa några
gravvårdar varken över balochiska eller över andra
iranska minoritetsspråk ännu.
Har du idéer som rör utveckling av den avancerade
nivån – inte minst av mer ämnesövergripande karaktär –
prata gärna med någon i
FUGA!
I FUGA ingår Ulla Börestam (nordiska språk), Fernando Bermúdez (moderna
språk), Angela Falk (engelska), Lena Rydholm (lingvistik och filologi), Alexandra
Petrulevich (doktorand),
Camilla Zetterberg (studiebevakare) samt Anette Månsson
(prodekanus). Lars Hagborg
(utbildningsledare) finns med
från kansliet.
Det är en stor glädje för mig att
få representera den språkvetenskapliga fakulteten vid vårens
promotionshögtid.
Dixi!
Carina Jahani
Anette Månsson
        
 Forts. från sid. 1 Matton
Emil A. Matton (1866‒1957)
efterträdde sin far som
framgångsrik ägare och VD
vid L. A. Mattons Läderfabriks AB i Gävle, och hade
mångåriga och betydelsefulla
uppdrag såväl lokalt som nationellt. Han var även fransk
vicekonsul 1907‒1919 och
hyste uppenbarligen stort intresse för Frankrike och
franskt kulturliv. Gåvobrevet
inleds som följer:
I öfvertygelse att det för svensk kultur är af största vikt att våra andliga förbindelser med Frankrike och
genom Frankrike med den latinska
världen så vidt möjligt vidmakthållas och i tanke att därmed tjäna ett
fosterländskt intresse öfverlemnar
jag till förmån för Franska biblioteket i Upsala, femtusen kronor ---
Franska biblioteket tillhörde
Upsala Enskilda Läroverk
(senare Lundellska skolan,
eller ”Skrapan”), grundat av
bl.a. J. A. Lundell, professor i
slaviska språk. I händelse av
organisatoriska förändringar
var det Mattons önskan att
biblioteket skulle göras tillgängligt ”för så väl professo-
rer och studenter vid universitetet som den intresserade
allmänheten i öfrigt.” När
Lundellska fondstiftelsen
många år senare (1969) ville
överlämna förvaltningen av
Mattons fond till universitetet, bifölls därför anhållan av
utbildningsdepartementet.
Det ursprungliga fondkapitalet (5 000 kr.) har idag vuxit
till över en kvarts miljon.
2011 uppgick avkastningen
till drygt 26 000 kronor. Medlen får användas ”uteslutande
till inköp af böcker, bundna
eller obundna”, men inte till
tidningar, tidskrifter, inbindning, hyra eller löner, och det
ska helst vara nyutkommen
litteratur.
Emil A. Mattons familj
rymde många framstående
medlemmar, inte bara i garveribranschen utan även inom
idrotten och kulturlivet. Själv
ägnade sig Emil framgångsrikt åt skidåkning, skytte,
simning och segling. Han lanserade tennisen i sin hemstad,
och skaffade tidigt en kedjedriven cykel.
Emils syster Ida Matton var
en känd och efterfrågad
konstnär. Hon bodde större
delen av sitt vuxna liv i Paris.
Bland hennes många verk
finns en staty av Gustav Vasa
i Gävle, ”Lokes straff” vid
Stockholms stadshus och –
Gefle IF:s klubbmärke!
L. A. Mattons Läderfabriks
AB lades ned 1961 i samband
med den svenska skobranschens kris. Men donationen
till Franska biblioteket består!
Tack till Stipendiekansliet
och Uppsala Akademiförvaltning
för faktaunderlaget!
Gunilla Ransbo
        
Skön
sommar!