Olika viljor avgör vilket språk familjen talar hemma

LÄRANDE
Onsdag 29 oktober 2014
LÄRANDE
Onsdag 29 oktober 2014
REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • red@landetsfria.se
Sånger, bilder
ochoch
språkpåsar
bilder
språkpåsar stärker svenskan
LanPå Björkens förskola i Växjö har de flesta barnen ett
dets Fria Tidannat modersmål än svenska. Men målet är att
nings artikelsefrämja alla barns språkutveckling på samma sätt,
rie om flerspråkighet
oavsett hemspråk. Språkpåsar är ett viktigt verkfortsätter med att titta
tyg, där barn sjunger, lyssnar och tittar samtidigt.
på hur de minsta barnen lär sig fler språk.
När Landets Fria Tidning besöker Björken pratar alla svenska
med varandra. Men av 100 barn
på förskolan har 77 ett annat
modersmål. Det är väldigt olika vilka förkunskaper i svens-
ka barnen har när de börjar. En
del har en förälder med svenska
som förstaspråk och en förälder
med ett annat modersmål och
då pratar barnen oftast flytande
svenska. En del kommer till för-
TEXT OCH FOTO:
ABIGAIL SYKES
skolan innan de börjat att tala
alls medan äldre barn som är
nyanlända i Sverige har ett ganska utvecklat hemspråk men
inte kan svenska.
Förskolan tar gärna in praktikanter och nystartsanställda
som talar somaliska och andra
språk och flera i personalen talar arabiska, till exempel Ghada
Chamoun.
– Jag kan ge tips och hjälpa
till att förklara när de har svårt
att förstå. Jag pratar arabiska
med barn som inte kan svenska
alls, men så fort jag vet att de
kan svenska slutar jag att prata
arabiska med dem, säger hon.
I STORT SETT jobbar persona-
Clara Cserpes, Mia Winsth och Ghada Chamoun leker med språkpåsen om Bockarna Bruse.
ENKÄT: Vad pratar du för språk?
FOTO: ABIGAIL SYKES
FOTO: ABIGAIL SYKES
Alexander Årevall pratar
svenska med sin pappa och
polska med sin mamma.
Är du lika bra på båda?
Vilket språk är lättast?
– Svenska.
Vilket språk är bäst?
– Jag tycker att alla språk
är bäst.
– Ja.
Vilket språk är bäst?
– Polska är bäst för det pratar min mormor och farmor.
Jag gillar att prata polska.
FOTO: ABIGAIL SYKES
len nämligen likadant med alla
barn oavsett modersmål.
– Vi ska ge alla samma förutsättningar att få ett bra språk
och det är sällan vi behöver jobba på ett annat sätt med barn
som har ett annat hemspråk, säger Mia Winsth, som har jobbat
på förskolan i 25 år.
Björkens viktigaste verktyg
för att arbeta med språket är
språkpåsarna. De är tygpåsar
fyllda med föremål som hör
ihop med olika sånger och berättelser och som plockas fram
för att visa vad orden betyder.
I påsen för Bä bä vita lamm
finns en rock, en kjol, strumpor,
ett lamm, och så vidare. Det gör
det lättare för alla barnen oavsett modersmål att lära sig nya
ord och att förstå vad texterna handlar om, berättar Ghada
Chamoun.
– De både ser och hör vad vi
sjunger. Det är det lättaste och
enklaste sättet att lära sig, säger
hon.
DET FINNS OCKSÅ språkpåsar
för olika vardagssituationer,
till exempel en för badrummet
med tvål, handduk och handfat.
– Vi har köpt mycket dockskåpsmöbler genom åren, berättar rektor Marianne Jenneflod med ett skratt.
För de större barnen innehåller påsarna också lappar med
ord – så att barnen både får lyssna på råmande på band samt
se en plastko, bilder på kor och
ordet ”ko”. Personalen använder också bilder på olika aktiviteter som att gå på toaletten,
tvätta händerna och äta. En annan strategi är att läsa mycket
tillsammans. Då kan personalen
också ställa frågor och se hur
mycket barnen har förstått. Att
spela brädspel tillsammans med
två till tre barn är en annan bra
språkövning, liksom olika rim
och ramsor. Och så tar de varje
tillfälle i akt att prata med barnen om vad som pågår runt omkring dem.
– Det är rätt naturligt med
små barn att säga att ”nu ska
vi ta på strumporna, en blå och
en röd” men vi kanske gör det
längre upp i åldrarna, upp till
fyra eller fem år. Det kan låta
tjatigt men det är bra att prata om hur man äter, vad man
äter, om man vill ha mycket eller lite mjölk – det uppstår en
jättebra pedagogisk situation
när man äter, säger Marianne
Jenneflod.
Det är framför allt när det
kommer nya barn som inte kan
svenska alls som Ghada Chamoun och andra i personalen
använder arabiska på jobbet.
– När det kommer nya familjer med små barn som bara har
hört arabiska hemma, är det
inte konstigt om barnen gråter under inskolningen. De blir
lämnade i en främmande miljö
där de inte förstår vad vi säger.
Jag har sett att när Ghada pratar med dem lugnar de sig, säger Mia Winsth.
– De känner sig tryggare, lägger Ghada Chamoun till.
Det kan låta
tjatigt men
det är bra att
prata om hur
man äter. Det
uppstår en jättebra
pedagogisk situation.
Marianne Jenneflod, Björkens rektor
De minsta barnen arbetar med samma språkpåse i en vecka för att
FOTO: ABIGAIL SYKES
repetera in sången eller sagan.
ALLA TRE TROR att det är viktigt
att barnen använder sitt modersmål mycket.
– Det gör det lättare att lära
sig andra språk. Framför allt
ska föräldrarna alltid prata sitt
hemspråk hemma. Tyvärr tror
många föräldrar att det är tvärtom, men det blir kanske inte
rätt svenska som de pratar. Jag
tror att en del vill prata svenska
med barnen för sin egen skull,
de lär sig från barnen, säger
Ghada Chamoun.
Hon berättar om en familj där
pappan pratade sitt hemspråk
med barnet, mamman sitt hemspråk och så pratade familjen
svenska tillsammans. Dessutom
talade släktingar engelska och
franska.
– Barnet kunde alla språken,
säger hon.
språk familjen talar hemma
Olika viljor avgör vilket et
språk
Mina Kheirkhah forskar
vid Linköpings universitet om hur flerspråkiga
familjer hanterar språken
i vardagen. Hon avslöjar ett komplext samspel
mellan strategier och
motstånd där det inte är
givet att barnet gör som
föräldrarna vill.
Edvin Fejzuli pratar svenska
och romani chib med båda
sina föräldrar. Han kan också engelska.
15
REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • red@landetsfria.se
I Mina Kheirkhahs forskning
följer hon flera flerspråkiga familjer med hjälp av intervjuer
men framför allt genom att ha
kameror i deras hem och spela
in hur de agerar till vardags. Metoden har inte använts så mycket inom hennes fält tidigare.
– Jag är intresserad av hur
språk används. Det finns inte så
mycket forskning som har tittat
på familjens språkpolitik hemma hos familjen, särskilt inte ur
barnets perspektiv, säger hon.
Mina Kheirkhah använder inte
begreppet modersmål utan talar istället om familjespråk, som
kan vara ett eller flera. Hon föredrar också termen samhällsspråk
istället för majoritetsspråk – till
exempel svenska i Sverige. Ett av
hennes viktigaste forskningsresultat hittills är vad föräldrarnas
strategier och barnens eventuella motstånd ger för utfall.
– Familjespråk är ett samspel,
något de gör tillsammans. Barnen påverkar föräldrarnas strategier.
I EN AV FAMILJERNA hon stude-
rar talar mamman persiska och
pappan kurdiska. Redan när ett
av barnen var två år skiljde hon
mellan språken.
– Barn börjar tidigt att associera olika språk med olika sammanhang. Om de hör sina föräldrar prata engelska associerar
de föräldrarna med engelska
och förskolan med svenska, till
exempel. Jag har en videoinspelning där det här barnet säger på
svenska ”pappa heter kurdiska,
mamma heter persiska”.
DET STÄMMER VÄL in på famil-
jens uttänkta strategi för att
barnet skulle bli flytande på alla
tre språken.
– I det första steget av studien
valde barnet att följa familjens
språkpolicy och prata persiska med mamman och kurdiska med pappan. Men efter ett
år bestämde hon sig för att hon
inte vill använda kurdiska och
persiska med föräldrarna hela
tiden. Däremot visar hon inget
motstånd mot föräldrarnas användande av kurdiska och persiska, hon säger inte ”ni måste
prata svenska med mig”.
Föräldrarna tillåter henne att
prata svenska men använder
också ibland olika strategier för
att övertyga henne om att tala
persiska och kurdiska. En är att
låtsas att de inte förstår när hon
talar svenska.
– Men hon visar motstånd genom att bli tyst eller säga att
svenska är hennes språk, säger
Mina Kheirkhah.
FAMILJEN FÖRSÖKER också att
övertala barnet genom att säga
saker som att ”vi pratar persiska
hemma” eller ”hur ska du klara
dig när du kommer till Iran eller när mormor kommer hit?”
– Det är inte garanterat att
barnet kommer att använda
språket även om familjen använder olika strategier. Det är
väldigt komplicerat.
Barnets äldre syskon är positiv till flerspråkigheten och deltar också i övertalningen – men
pratar svenska med sin lillasyster. Tidigare forskning har visat
just att samhällsspråket oftast
blir det språk som syskon använder sinsemellan. Det är också vanligt att samhällsspråket
blir det språk som barnet föredrar, även om barnet lärt sig det
som andraspråk.
MÅNGA FLERSPRÅKIGA föräld-
rar får negativa kommentarer
om att barnen kommer att blanda språken. Men det är inte så
enkelt, säger Mina Kheirkhah.
– Blandning är ett väl strukturerat fenomen. Man ska ha
en viss kunskap om språk för
att kunna blanda så att det blir
begripligt. Barn känner väldigt
fort vilka som delar samma
språk som dem och som de kan
blanda språken med.
Huruvida barnet slutar att
blanda beror bland annat på
hur vuxna i deras närhet gör.
– Det beror på om de vuxna
som barnet pratar med är strikta och visar motstånd mot bar-
nets blandning eller inte. Det
beror också på barnets personlighet och vilja, säger Mina
Kheirkhah.
Det finns en hel del som vuxna i familjens närhet kan göra
för att stödja barnets flerspråkighet. Till exempel kan den
som inte förstår båda språken
ändå försöka att ha en positiv
attityd. En negativ reaktion kan
nämligen göra att barnet tappar
lusten att prata.
– Om barnet börjar blanda eller prata ett annat språk, är det
viktigt att säga att ”jag pratar
bara svenska” eller ”det är viktigt att inkludera alla genom att
prata det språk som alla kan”
men ändå visa intresse. Inte
säga ”nej, här får du inte prata
kurdiska” utan visa respekt. Det
spelar stor roll.
Förskolepersonal bör försöka att inkludera även barn som
inte behärskar svenska i gemen-
skapen, menar Mina Kheirkhah.
Till exempel har en familj i hennes studie berättat om när ett av
barnen började på förskola, ett
och ett halvt år gammal, utan
att kunna svenska. En lärare lärde sig några viktiga ord, som toa
och vatten, på persiska. Då kunde
barnet och läraren kommunicera
samtidigt som läraren översatte
till svenska. Hon lyssnade också
på persiska låtar med barnet.
– Läraren visade en positiv attityd. I dag är barnet 12–13 och
väldigt tacksam, säger att ”det är
bara på grund av den här läraren
som jag har lärt mig svenska”.
Men Mina Kheirkhah tycker
att samhället borde göra mer
för att stötta och sprida kunskap hos föräldrarna.
– Jag har inte hittat någon undervisning för föräldrar eller familjer för att utveckla flerspråkighet hemma. Det har man
inte hanterat.
FOTO: REBECKA CROMDAL
14
Mina Kheirkhah är doktorand
vid Linköpings universitet.
FLERSPRÅKIGHET I SVERIGE
Det finns ingen tillförlitlig
statistik över vilka språk
som talas i Sverige men
en uppskattning är att det
rör sig om runt 200 olika
språk. Ungefär 1,5 miljoner
personer har svenska som
sitt andraspråk. Nästan vart
femte förskolebarn använder
mer än ett språk varje dag.
Internationellt är det vanligare att växa upp flerspråkig
än enspråkig.
KÄLLOR: WIKIPEDIA, SKOLVERKETS
RAPPORT FLERA SPRÅK I FÖRSKOLAN,
STOCKHOLMS UNIVERSITETS RAPPORT
FLERSPRÅKIGHET – EN KUNSKAPSÖVERSIKT