Att jobba med mångspråkighet i skolbiblioteket

skola
+bibliotek
= skolbibliotek
Att jobba med mångspråkighet
i skolbiblioteket
Elin Lucassi, Kungl. biblioteket
Bakgrund
lagar, styrdokument och riktlinjer
Både i läroplanerna och i kursinnehåll
återkommer skrivningar om mångspråkighet som skolbiblioteket måste
förhålla sig till.
Vi lever i ett allt mer språkligt och
kulturellt heterogent samhälle vilket
även reflekteras i skolan. Lagar,
riktlinjer och styrdokument visar
tydligt att också skolbiblioteket ska
ägna särskild uppmärksamhet åt
personer med annat modersmål än
svenska. Arbetet med mångspråkighet i skolan är en viktig del av det
individanpassade arbetssätt som ska
genomsyra hela skolans verksamhet
inklusive skolbiblioteket.
I Lgr11 står att elever som läser
modersmål ska få möjlighet att ”läsa
och analysera skönlitteratur och
andra texter för olika syften”1. I det
centrala innehållet för gymnasiekursen Modersmål 1 står bland
annat att kursen ska ta upp ”texter på
modersmålet valda med hänsyn till
elevernas intressen och studieväg.
Modern litteratur, bilder, konst och
musik som tar upp vardagsliv, relationer och livsfrågor.” 2.
Mångspråkighet eller
flerspråkighet?
I denna text används både uttrycken
mångspråkighet och flerspråkighet.
Med mångspråkighet avses miljön
eller kontexten (såsom skolan, skolbiblioteket, kulturen) medan flerspråkighet används gällande en
person och dess förmåga att obehindrat använda sig av flera olika språk.
I språklagen3 stipuleras att ”den som
har ett annat modersmål […] ska ges
möjlighet att utveckla och använda
sitt modersmål” och att ”det allmänna har ett särskilt ansvar för att
skydda och främja de nationella
minoritetsspråken”. Sveriges
officiella minoritetsspråk är finska,
samiska, meänkieli, romani chib och
jiddisch.
I den nya bibliotekslagen står att
”biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild
Varför mångspråkighet?
Vi vet att tillgång till media på
modersmålet är ett stöd för lärandet,
ökad måluppfyllelse, självkänsla och
därmed också samhällsutvecklingen.
Det går dessutom att finna stöd för
det mångspråkiga skolbiblioteksarbetet i många av de lagar, riktlinjer
och styrdokument som är relevanta
för skolan inte minst i kurserna för
modersmål. Eftersom skolbiblioteket
är en del av skolans verksamhet och
ska jobba mot de för skolan uppsatta
målen blir detta även relevant för
den egna verksamheten.
1 http://modersmal.skolverket.se/images/stories/utdrag_lgr11_modersmal.pdf
2 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/moe?tos=g
y&subjectCode=MOE&lang=sv&courseCode=MOEX
XX01#anchor_MOEXXX01
2
3 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/
Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs2009-600/
Foto: Sam Teigen Central Library: West Lobby Floor Seattle/CC
uppmärksamhet åt de nationella
minoriteterna och personer som har
annat modersmål än svenska, bland
annat genom att erbjuda litteratur på
andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska.” Detta
gäller inte bara folk- och skolbiblioteken utan hela det allmänna biblioteksväsendet.
Skolinspektionen kräver att biblioteket är anpassat till elevernas behov
för att främja språkutveckling och
stimulera till läsning. För att kunna
individanpassa för elever som talar
fler språk än svenska krävs således
tillgång till sådan litteratur.
Vidare står att ”varje individ i vårt
globala samhälle har rätt till ett
fullständigt utbud av biblioteks- och
informationstjänster. I arbetet för
kulturell och språklig mångfald skall
biblioteken:
• betjäna alla samhällsmedborgare utan diskriminering på
grund av kulturellt och språkligt ursprung
• tillhandahålla information på
tillämpliga språk och i ändamålsenliga skriftformer
• ge tillgång till ett brett urval
av material och tjänster som
avspeglar alla grupper och
behov
I det mångkulturella biblioteksmanifest som IFLA, internationella
biblioteksfederationen, tagit fram
står att alla bibliotek ska ”avspegla,
understödja och främja kulturell och
språklig mångfald på internationell
och lokal nivå.”
3
• anställa personal som återspeglar ett mångkulturellt
samhälle och som är utbildad
för att samverka med och
tillhandahålla tjänster för ett
sådant samhälle
Foto: Beth Jusino/CC
kamrater.4 Denna kognitiva flexibilitet håller i sig genom livet och har
dessutom visat sig fungera som något
av en buffert mot demens.5
Sammantaget är det tydligt att
skolbiblioteket som en aktiv part
i skolans arbete måste jobba med
mångspråkighet för att fullt ut
kunna uppfylla sitt uppdrag gentemot eleverna och därmed bidra
till deras måluppfyllelse.
Utmaningar
Våren 2014 skickade Internationella
Biblioteket (IB) ut en enkät till ett
antal svenska gymnasieskolor. Avsikten var att kartlägga det mångspråkiga
arbetet på gymnasiebibliotek runt om
i landet. Genom att fråga om vilken
typ av stöd biblioteken önskade från
IB centralt kunde man få en överblick
över var utmaningarna finns.
• Drygt 58% önskade litteraturvägledning (tex bokpresentationer och tipslistor)
Forskning
Forskningen ger tydligt stöd för att
jobba mångspråkigt i skolbiblioteket.
Många studier visar att den som lär
sig modersmålet ordentligt också
lättare lär sig nya språk än den som
bara har ytkunskaper i det. Barn som
får utveckla sitt modersmål ordentligt brukar också nå bättre resultat i
andra skolämnen än barn som inte
får det.
Den kanadensiska flerspråkighetsforskaren Ellen Bialystok har till
exempel sett att flerspråkiga barn har
bättre arbetsminne än sina jämnåriga
• 52% önskade inköpsvägledning
4 http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/
S0885201412000652
4
5 http://www.neurology.org/content/75/19/1726.
short
• 42% önskade kompetensutveckling kring flerspråkighet
och lärande
Listan kan fungera som ett stöd i
arbetet oavsett vilket område det
gäller. Genom att kontinuerligt
checka av, i detta fall arbetet med
månspråkighet, mot den kan man
lättare säkerställa att man verkligen tagit alla delar i beaktande och
säkerställer på så sätt kvalitet och
hållbarhet.
• 29% önskade praktiskt stöd
(som informationsmaterial,
skyltar och knubb på olika
språk)
Utmaningarna finns alltså till stor
del på en ganska grundläggande nivå.
Dessbättre erbjuder Internationella
biblioteket och flera andra instanser
redan stöd på samtliga dessa punkter.
- lokalt
Det är vanligt att kostnadsfrågan
hamnar på bordet när man pratar om
arbete med mångspråkighet. Medier
ska väljas ut, köpas in och hanteras.
Verksamhet ska planeras, genomföras och följas upp. Detta är något
som kräver både tid och kompetens.
samordning
Hur har andra gjort?
De flesta skolbiblioteksintressenter
är ganska överens om vilket innehåll
och vilka aktiviteter som sammantaget utgör god skolbiblioteksverksamhet. Detta blev tydligt redan i
kartläggningen ”rörig tillvaro som
berör” som Kungliga biblioteket gav
ut 20136 där en sammanställning av
skolbiblioteksintressenters tankar
sammanfäller väl med de åsikter som
även framkommer i förarbetet till
detta projekt. För att man ska ha en
fungerande skolbiblioteksverksamhet bör man utforma denna utifrån
följande rubriker:
• Pedagogisk verksamhet
•
Läsfrämjande
•
Tillgänglighet
•
Bemanning
6 http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/referensgrupper/Skolbibliotek/En%20r%C3%B6rig%20tillvaro%20som%20ber%C3%B6r.pdf
Särskilt mindre skolor eller skolor
med en stor mängd olika språk
representerade (som kanske bara
talas av ett fåtal av elever) kan uppleva att bördan blir stor. Även arbetet
med att hitta leverantörer och göra
ett relevant urval kan kännas svårt
och belastande.
Att alla ska äga, kunna och göra allt
är sällan särskilt effektivt eller ens
möjligt. Att samordna arbetet inom
en region eller kommun är därför en
bra lösning. Det är vanligt med olika
typer av (skol)bibliotekscentraler
som kan jobba med övergripande
service för alla bibliotek i området.
Att dessa verksamheter även kan
ta ansvar för visst stöd kring mångspråkigt arbete är då logiskt.
5
En vanlig lösning är att stödet
består i att ha överblick över vilka
språk som finns representerade i
region samt att ombesörja inköp
av ett centralt bestånd på dessa
språk.
Upplägget korrelerar väl med de
resultat som framkommit i Regionbibliotek Stockholms arbete ”Förstudie om nationella minoriteter
& bibliotek” 10. Där presenteras tre
olika arbetsområden gällande mångspråkighet som biblioteken själva
önskar satsa på.
• Informera och öka kunskapen
och förståelsen om de
nationella minoriteterna i
Exempel på samordning kring medieinköp finns bland annat i Skåne där
man under 2013-14 satsat särskilt på
just mångspråkighet7. Här valde man
att fördela ansvaret för de olika språken på olika bibliotek (i detta fall folkbibliotek, men det är möjligt att göra
likadant mellan skolor) Sammantaget
möjliggjorde detta arbetssätt ett brett
och varierat utbud för alla.
I Västerås har man skapat ett ”miniinternationellt bibliotek” via IDA
Enheten - Inkludering Delaktighet
Aktivitet8. Idag är den en lånecentral
som sorterar under tillhör Enheten
för skolstrategiskt stöd och kommer
att användas av alla grundskolor i
Västerås.
• majoritetssamhället
• Tillhandahålla medier, kultur
& programverksamhet på
minoritetsspråken i samråd
• med de som identifierar sig
som någon/några nationella
minoriteter
• Bidra till en revitalisering av
språken och kulturerna framförallt för barn och unga
I Stockholm gjorde man 2013-2014
genom Medioteket en satsning på
mångspråkigt skolbiblioteksarbete.11
Huvudsyftet var att öka skolans tillgång på medier på andra modersmål
än svenska. Medioteket stöttade de
skolbiblioteksansvariga genom att
köpa in och förmedla litteratur efter
deras önskemål om språk, nivå och
innehåll. Pengarna till inköp kom
från det statliga litteraturbidraget.
Skåne har delat in sitt projekt i tre
delar:
• Inköp, leverans och
målgrupper
• Tillgängliggörande
• Mötet på biblioteket 9
7 http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skanesamlingsnod/Kultur_Skane/Regionbibliotek_Skane/
Regionalt-mediesamarbete-i-Skane/Utvecklingsprojekt-regionalt-mediesamarbete-2013/#mångspråk
10 http://regionbiblioteket.se/publicerat/forstudieom-nationella-minoriteter-och-bibliotek/, Bengtsson
Cecilia
8 http://www.idaenheten.se/
9 http://bibliotekbildningochmedia.blogspot.
se/2014/04/utvecklingsarbete-kring-mangsprakig.html
6
11 http://bit.ly/1nKZlfo
Ansvaret för att sprida information,
skapa samarbeten med modersmålslärare och andra pedagoger togs av
skolbibliotekarierna.
I Mölndal har man startat Modersmålsbiblioteket, ett läsfrämjande
projekt där Skolförvaltningens
Modersmålsenhet, skolbiblioteken
och Biblioteken i Mölndal samarbetar. Projektet är delfinansierat av
Statens kulturråd. Syftet är att bygga
upp en verksamhet kring Modersmålbiblioteket för att stärka barn
och ungas språkkunskaper och verka
lässtimulerande. 12
ter för konsultativt stöd samt
metod- och kompetensutveckling
kring arbete med mångspråkiga
media.
IB är ansvariga för den mångspråkiga
delen av Bibblan svarar, en gratis
svarstjänst på nätet. Här kan du
fråga biblioteket om vad som helst
på flera olika språk och få svar med
e-post inom två dygn.13 En tjänst som
kan användas av såväl bibliotekarie,
pedagoger, föräldrar och eleverna
själva.
tillgängliggörande
En stor del av det mångspråkiga
biblioteksarbetet går ut på att göra
information och medier tillgängliga
för de som behöver utnyttja dem, det
som i tidigare nämnda projekt sorterar under rubriken ”tillgänglighet”.
Internationella biblioteket tillhandahåller en hel del praktiskt material
som kan hjälpa till att lyfta det mångspråkiga beståndet. Via deras hemsida
kan man gratis ladda ner mångspråkiga skyltar, affischer, knubbtexter och
biblioteksbroschyrer.
Som vanligt måste alla insatser
och samordningsupplägg formaliseras. Inblandade parter ska tillsammans bestämma vad man vill
åstadkomma och hur. Ju tydligare
man är med innehåll och ansvarsfördelning desto enklare blir det
att genomföra.
– nationellt
Internationella biblioteket (IB)
är, utöver sin roll som lånecentral,
nationellt kompetenscenter för
kommunala bibliotek när det gäller
mångspråkig media. Man har dessutom en anställd person med särskilt
ansvar för att jobba nationellt mot
gymnasiebibliotek.
Det betyder inte att IB löser enskilda
skolors behov av till exempel inköp
av mångspråkig litteratur. Uppdraget
är snarare att i samverkan med målgruppen planera och utforma tjänssamordning
12 http://bibliotek.molndal.se/web/arena/modersmalsbiblioteket
& information
Det kan vara svårt att bygga upp ett
bestånd eller hitta information på
språk som man själv inte behärskar.
Men det finns hjälp och stöd att få.
Mest självklart är kanske att
använda de modersmålslärare som
är kopplade till skolan som inköpsstöd. På köpet får man medier som
är väl anpassade till innehållet i den
undervisning som eleverna faktiskt
medier
7
13 http://www.bibblansvarar.se/
tar del av.
Internationella bibliotekets tillhandahåller även tipslistor på inköpsställen, dessa hittar man under
avselningen ”för bibliotek”. Det går
dessutom alltid att på förfrågan få
hjälp med litteraturhandledning
direkt från deras språkansvariga
och via avdelningen om Barnboksveckan kan man hitta en del tips på
litteratur.
Medieleverantören Bibliotekstjänst har en särskild internationell
redaktion som följer den globala
utgivningen av medier på invandraroch minoritetsspråk. De titlar som
motsvarar bibliotekens behov och
efterfrågan presenteras i ett särskilt
häfte som man kan prenumerera på.14
lagen och skolans verksamhetsplan)15
När man formulerar en biblioteksplan är det lämpligt att ta med
formuleringar kring mångspråkighet
och minoritetsspråk.
Ansvarsfördelning
Skolan äger frågan. Verksamheten
ska jobba mot skolans mål och det är
framförallt i skollagen som regleringarna finns. I ett samarbete mellan
skola och folkbibliotek kan ansvaret
alltså inte överlämnas helt till exempelvis ett folkbibliotek. Att däremot
skapa formaliserade samarbeten för
att ta del av expertis på området är
självklart något som bara är till gagn
för elever och medarbetare.
Checklista
Biblioteksplaner
• Kartlägg - Vilka språk talas
på skolan? Vilken nivå behöver litteraturen ha? Vad har
eleverna för intressen? Vad
behövs för modersmålsundervisningen?
Alla kommuner måste ha en politiskt
antagen biblioteksplan där samtliga offentligt finansierade biblioteksverksformers verksamhet ska
finnas beskrivna. En högkvalitativ
biblioteksplan är ett bra verktyg
för utveckling och kvalitetssäkring
för verksamheterna. I de fall skolbibliotek och folkbibliotek inte är
två fullständigt separerade verksamheter ska relationen dem emellan
beskrivas tydligt.
Den kommunala biblioteksplanen
ska bestå av mätbara mål samt vara
uppföljningsbar. Biblioteksverksamheten ska vara kopplad till relevanta
lagar och styrdokument (som skol14 http://corp.btj.se/?id=797
• Fördela ansvar - Finns det
stöd i kommunen? Hur kan du
samarbeta med modersmålslärare? Kan Internationella
biblioteket hjälpa till med
något? Kan flera skobibliotek
samarbeta?
• Formalisera – Formulera mål
och upplägg i relevanta planer
(t.ex. kommunens biblioteksplan, skolbibliotekets verk8
15 ”Biblioteksplan 2.0”, www.kb.se
Foto: wbvilla/CC
samhetsplan osv)
publications/multicultural_library_manifesto-sv.pdf
Läsa mer
• Språklagen SFS 2009:600
http://www.riksdagen.se/
sv/Dokument-Lagar/Lagar/
Svenskforfattningssamling/
Spraklag-2009600_sfs-2009600
• Skollagen SFS 2010:800
http://www.riksdagen.se/
sv/Dokument-Lagar/Lagar/
Svenskforfattningssamling/
Skollag-2010800_sfs-2010800/?bet=2010:800
• Internationella biblioteket
http://www.interbib.se
• Bibliotekslagen SFS 2013:801
http://www.riksdagen.se/
sv/Dokument-Lagar/Lagar/
Svenskforfattningssamling/
Bibliotekslag-2013801_sfs2013-801/
• Mångspråkigt gymnasiebibliotek – på Facebook https://
www.facebook.com/groups/5
23219061061854/?fref=nf#!/
groups/318480348288380/
• IFLAs mångkulturella biblioteksmanifest
http://www.ifla.org/files/
assets/library-services-tomulticultural-populations/
9
• Mångspråkiga medier flerspråkig personal – bilingual
benefit, bibliotek och sommarjobbare med annan språklig bakgrund http://www.
ltv.se/ImageVault/Images/
id_18536/scope_0/ImageVaultHandler.aspx
• Gustafsson Chen, Anna
(2011). Utmaning och inspiration: mångspråkigt biblioteksarbete för barn och ungdomar.
Stockholm: Stockholms
stadsbibliotek, Internationella
biblioteket
• Skolverkets sida Tema
modersmål http://modersmal.
skolverket.se/index.php
• Skolverkets stödmaterial
kring minoritetsspråk.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/
minoritetssprak
KONTAKT
Elin Lucassi
010-709 36 38
elin.lucassi@kb.se
http://www.kb.se/bibliotek/Bibliotek/Skolbibliotek/Skolbiblioteksmaterial
Kungl biblioteket
Box 5039
102 41 Stockholm
10
Produktion: Kungl. biblioteket 2014 • Dnr 1.4.4-2015-10
• Om biblioteksplaner.
”Biblioteksplan 2.0”
www.kb.se/dokument/biblioteksstatistik/skriftBiblioteksplan.pdf