Alnarps Salicetum

Salicetum
Användningsområden
Ett Salicetum är en samling Salix, dvs vide­
växter. Denna samling har sitt ursprung i ett
intresse för Salix som en del av en teknisk
konstruktion, allmänt kallat för ingenjörsbiologi.
Ursprungstanken var att visa upp ett antal svenska
salixarter som används i detta sammanhang för att
visa både juvenila och adulta former av växten.
Intresset för att visa utvidgades dock till
betydligt fler användningar. Dagens Salicetum är
tillkommen genom en process med många olika
studentgrupper inblandade. Här vill vi bl a visa:
Bladen och barken har använts botemedel mot
t ex huvudvärk. Detta pga att det innehåller
salicyl­syra, en föregångare till t ex aspirin. Barken
innehåller också olika växthormon, auxiner,
speciellt för att rota nya sticklingar.
Hela växter eller växtdelar används inom agro­
forestry, marksaneringsteknik, ekologisk dag- och
spillvattenhantering samt erosionssäkring av
slänter.
Viden har varit involverade i utvecklingen av
energiskogar tillsammans med andra släkten i vide­­­
familjen som t ex popplar. De har använts till t ex
kvastar och slagträ i kricket.
Korgflätning, staket, levande och döda skulp­turer
kan alla tillverkas med material från videsläktet.
• En salixtorn byggt av levande material
• Ett stenparti för alpina arter med olika krav
på markens pH
• En central planteringsyta med arter som växer
vilt i Sverige
• Olika världsdelar som visar exempel på deras arter
• En hamlad sk pilevall, med kopplingar tillbaka till det gamla kulturlandskapet.
• En ingenjörsbiologisk del
• En liten energiskog
• En våtmark
• Ett antal levande eller döda videinstallationer,
som flätverk av olika slag
Varför Salix?
Kontaktperson Salicetum
Kaj Rolf
kaj.rolf@ltj.slu.se, 040-415142
Alnarps Trädgårdslaboratorium
Alnarps Trädgårdslaboratorium är en fysisk och
intellektuell mötesplats där LTJ-fakultetens forskare
och studenter samarbetar med representanter från
näringslivets organisationer och företag.
Alnarps Trädgårdslaboratorium
Växthusvägen 14, Alnarp
Tel: 040-41 50 77
webb: http://trglab.ltjfak.slu.se
SLU Alnarp
Tel 040-41 50 00
www.slu.se
© 2010, SLU, Alnarps Trädgårdslaboratorium
Detta är växtsläkte med en oerhört stor variation,
från dvärgplantor till stora träd. Det finns ca 400
arter representerade huvudsakligen från de tem­
pererade delarna av norra hemisfären. Det har
haft och har en mängd användningsområden, se
nedan. Huvudsyftet med Alnarps Salicetum är
att visa dessa användningsområden i anslutning
till möjligheten att lära sig att identifiera ett antal
arter av släktet.
Alnarps Salicetum
Alnarps Trädgårdslaboratorium
362
364
Salicetums skyltar
361
300.Vitpil, Salix alba
301. Sälg, Salix caprea
302. Gråvide, Salix cineria
303. Daggvide, Salix daphnoides
304. Knäckepil, Salix fragilis
305. Ullvide, Salix lanata
306. Lappvide, Salix lapponum
307. Jolster, Salix pentandra
308. Grönvide, Salix phylicifolia
309. Rödvide, Salix purpurea
310. Mandelpil, Salix triandra
311. Korgvide, Salix viminalis
312. Kavelpil, Salix x alopecuroides
414
392
411
311
304
307
302
391
309
333
331
331. Salix alpina
332. Salix ivigtutiana
333. Salix kurilense
334. Dvärgvide, Salix herbacea
335. Salix myrsinitis
336. Salix crataegifolia
303
393
394
413
412
300
332
336 335
361. Blåpil, Salix alba var. ’Coerulea’
362. Lavendelvide ’Axel Olsen selektion’, Salix elaeagnos
363. Svartvide, Salix myrsinifolia
364. Sammetsvide, Salix x dasyclados ’Gudrun’
301
334
312
305
306
308
310
391. Alaskavide, Salix alaxensis
392. Salix eriocephala
393. Amerikansk jolster, S. lucida
394. Skruvpil, Salix x erythroflexuosa
411. Kuromevide, Salix gracilistyla ’Melanostachys’
412.Trollpil, Salix babylonica var. pekinensis ’Tortuosa’
413. Salix x tsugaluensis ’Ginme’
414. Sachalinvide, Salix udensis
363
För uppläsning av skylten ring 040-41 55 95 och tryck in skyltens nummer.
Skyltarna går att ladda ner i pdf-format på vår hemsida: http://trglab.ltjfak.slu.se
Namngivningen baseras på följande litteratur:
1. Skvortsov Alexei. K. 1999. Willows of Russia and
adjacent countries. Taxonomical and Geographical
Revision. University of Joensuu, faculty of mathematics and
natural sciences, Report series NO:39, Biology.
2. Newsholme, Christopher. 1992. Willows the genus Salix.
B.T. Batsford, London