Sätt ditt betyg - MiljöAktuellt

#7
M-plus nr 7 l 22 maj 2013
miljoaktuellt.se/m-plus Ny webbkod: se baksidan
Vat t e n / av l op p
Domstol stoppar eviga vattenuttag
Det är konkurrens om grundvattnet. I två färska domar inför Markoch miljööverdomstolen en tidsbegränsning för vattenuttaget.
Den första domen gäller Skånemejeriers
ysteri i Kristianstad som hade tillstånd att
använda drygt 300 000 kubikmeter vatten per år. Eftersom verksamheten successivt har utökats och mejeriet har planer för ytterligare expansion ansökte det
om att få borra en brunn till och dubblera
grundvattenuttaget. Mark- och miljödomstolen sa ja till det på obestämd tid.
Länsstyrelsen menar dock att området
redan lider av konkurrens om vattnet och
att osäkerheten kring klimatförändringar
och vattentillgång talar för en tidsbegränsning. Det går inte att säga att mejeriets verksamhet kommer att uppfylla
reglerna i miljöbalken på obestämd framtid, menar länsstyrelsen. Mark- och
miljö­överdom­stolen håller med och tidsbestämmer vattenuttaget till tjugo år.
Den andra domen gäller två lantbrukare
i Kristianstad som ansökte om laglighetsförklaring av brunnar och grundvattenuttag från dem. Mark- och miljödomstolen
gick i stort sett på lantbrukarnas linje, men
domen överklagades av länsstyrelsen som
åter menar att vattenuttaget måste tidsbegränsas. Den säger att om tillstånd ges till
evigt vattenuttag är snart hela grundvat­
tentillgången i området intecknad. Även
här hänvisade man till osäkerhet om framtiden. Mark- och miljööverdom­stolen håller med och i avvägningen mellan det allmännas och lantbrukarnas intresse tidsbestäms vattenuttaget till 25 år.
K äll a
Mark- och miljööverdomstolen mål M 7162-12,
M 5298-12 (korta.nu/7oxui) och M 5301-12
(korta.nu/atw98).
Ny guide om rättspraxis
för reningsverk
Svenskt vatten och Naturvårdsverket har
tagit fram en vägledning för villkor och
krav på utsläpp från reningsverk. Bak­
grun­den är den nya rättspraxis som håller
på att ta form.
L äs hel a artikeln
M-plus (korta.nu/o89am)
sid 7 expertkommentar stefan karlmark:
Lag och rätt
Upphandling
Från domstolarna
Ekonomi/styrmedel
Tillsyn
Nya regler i korthet
Nya EU-regler i korthet
Kemikalier
Expertkommentaren
Trafik/transporter
Luft
miljoaktuellt.se/m-plus
Det är rätt så ointressant hur bra vi
själva tycker att vi är på att ge dig det
du behöver. Det är ju du som sitter inne med svaret. Därför får du från och
med detta nummer betygsätta oss.
Här finns en länk till en enkät med
endast tre frågor. Det går väldigt fort
att svara på dem. Dina svar blir ett led
i vårt arbete med ständig förbättring.
Du som har M-plus i pappersformat kan antingen komma till enkäten
genom att skriva in korta.nu/envjm i
din webbläsare, eller skriva till mig direkt och svara på de tre frågorna,
som följer här:
1. Hur bra är detta nummer av
M-plus, på en skala ett till fem?
2. Vilka tre notiser, eller övrigt innehåll (t ex expertkommentar, utlysning) var mest värdefulla för dig att
läsa?
3. Vad vill du att årets
M-plus-konferenser
ska handla om?
För att inte påverka
dina svar tänker jag
inte berätta om det
här numrets nyttigaste nyheter –
dem får du hitta
själv.
PERNILLA STRID,
REDAKTÖR
Brottsligt att inte anmäla vindkraft
I det här numret
Sätt ditt betyg
pernilla.strid@idg.se
Kopiering utan skriftligt tillstånd förbjuden enligt lagen om upphovsrätt
sid 2
sid 2
sid 3
sid 4
sid 4
sid 5
sid 5
sid 6
sid 7
sid 8
sid 9
Energi
Buller
Vatten/avlopp
Avfall/återvinning
Livsmedel
Sjö, hav och fiske
Natur/mångfald
Utlysningar
Kalender
Publikationer
Remisser
sid 9
sid 10
sid 10
sid 10
sid 10
sid 11
sid 11
sid 12
sid 12
sid 12
sid 12
Redaktör: Pernilla Strid Ansvarig utgivare:
Mikael Salo mikael.salo@idg.se Redaktion:
Therese Säfström (tj.l.), Jesper Gunnarsson,
Anders Danielsson Korr: Lotta Kempe. Ägare:
IDG. ISSN: 1402-7577 Prenumerationsärenden: 08-799 62 48, mplus@pressdata.se, www.
kundservice.net Pris: 2 990 kronor plus moms
per år. Tryck: Elanders 2013
M-plus nr 7 • 22 maj 2013 1
l ag o c h r ät t
HaV: Sverige bryter mot EU:s vattenregler
Miljöbalken strider mot EU-rätten och det måste vattenutredningen
ändra på, anser HaV och flera andra myndigheter.
Enligt fjärde kapitlet, sjätte paragrafen i
miljöbalken får vissa älvar, älvsträckor
och andra vattendrag inte byggas ut för
kraftändamål, men undantag tillåts om
det ger en ”obetydlig miljöpåverkan”.
– Det finns flera exempel på att detta
tillämpats på ett sätt som lett till försämringar i vattenmiljön i strid med EU:s regler, säger Fredrik Nordwall, enhetschef
på Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
Kritiken gäller ett delbetänkande från
utredningen om vattenverksamheter
(SOU 2012:89) som gått på remiss. Många
myndigheter hade hoppats på ett förslag
som skärpte skyddet av de skyddade vattendragen, till exempel genom att ta bort
möjligheten till undantag. Att det inte
blev så motiverar utredningen med att
det finns för få prövningar av undantaget
för att det ska gå att dra några slutsatser.
Bland andra Svensk energi och Svea
hov­rätt gläds åt detta, men HaV, Natur­
vårds­verket, Uppsala universitet, SKL
och miljöorganisationerna är kritiska.
Enligt Naturvårdsverket uppfyller inte
Sverige sina åtaganden som EU-land om
inte fler lagändringar än dem som utredningen föreslagit görs. Nya anläggningar
och verksamheter bör inte tillåtas.
Befintlig vattenkraft bör få behållas bara
om den inte förhindrar att Sverige når
upp till EU:s krav för vattenmiljön.
HaV skriver i sitt yttrande att villkoret
”obetydlig miljöpåverkan” inte är förenligt med EU:s regelverk.
– Det råder stor osäkerhet om hur bestämmelsen ska tillämpas, vilket blivit tydligt i exempelvis den pågående prövningen
av Untra vattenkraftverk i Dal­älven. For­
tum fick tillstånd av mark- och miljödom­
stolen med stöd av att ombyggnaden bedöms ha ”obetydlig miljöpåverkan”. Sam­
tidigt hotar ombyggnationerna unika och
artrika miljöer som Sverige å­ta­git sig att
bevara, säger Fredrik Nordwall.
Enligt EU-rätten är det generellt sett inte tillåtet att försämra miljön i vattendrag.
K äll a
Riksdag och departement (korta.nu/w6jnb)
Naturvårdsverket (korta.nu/8j1hm)
HaV (korta.nu/yujgs)
Utsläppsdirektiv snart i svensk lag Fortsatt slarv
Regeringen har beslutat om det nya regelverk som införlivar EU:s
med miljölagar
industriutsläppsdirektiv med svensk lagstiftning.
Miljödepartementet skriver i ett pressmeddelande att regeringen har beslutat
om de nya svenska regler som ska uppfylla
kraven i EU:s utsläppsdirektiv. Egentligen
skulle lagstiftningen ha varit på plats redan för fyra månader sedan, men arbetet
har blivit försenat.
Regeringen skriver att det svenska genomförandet ska ske genom att kraven på
bästa tillgängliga teknik (bat-slutsatser)
utformas i generella föreskrifter. Med denna lösning behöver inte alla nuvarande tillstånd omprövas och prövningssystemet
utsätts inte för orimlig extrabelastning.
Dessutom kommer tillstånd bara att
behövas för åtgärder som innebär en betydande olägenhet för människors hälsa
eller miljön. Tidigare krävdes tillstånd
för alla större ändringar, men de kommer
i fortsättningen bara att behöva anmälas
till tillsynsmyndigheten. Investeringar
som strider mot gällande villkor måste
även i fortsättningen genomgå en tillståndsprövning.
Det sena införandet av direktivet har
fått kritik både från kommuner och industrin som efterlyst tydliga riktlinjer för att
utföra tillsyn och göra investeringar.
EU-kommissionen har presenterat månadens rättsprocesser mot länder som
inte införlivat EU-direktiven i nationell
lag. Spanien och Slovenien ska förklara
varför de inte har infört direktivet om
byggnaders energiprestanda. Tyskland,
Est­land och Cypern har ännu inte den
öppenhet i miljöärenden som allmänhet
och miljöorganisationer har rätt till.
Grek­land släpper ut fluorerade växthusgaser, Polen har inte anpassat sina översvämningsregler, Spanien ska ta itu med
sina deponier och Storbri­tannien måste
införa lagar om oljeavfall.
K äll a
K äll a
Regeringen (korta.nu/kv1lq)
EU-kommissionen (korta.nu/kfp46)
up p h a n d l i ng
MSR lanserar portal för uppföljning av sociala krav
En databas ska underlätta arbetet med att följa upp de sociala och
miljömässiga krav som ställs vid upphandling.
Den 13 juni lanserar Miljöstyrningsrådet
(SKL) och Sveriges landsting och regioner en databas som ska förenkla uppföljningen av upphandlingskrav. Databasen
ska innehålla alla avtal inom den offentliga sektorns där sociala krav ställs.
Leverantörerna ska lämna information
2 M-plus nr 7 • 22 maj 2013
till databasen om hur kraven följs och
upphandlarna ska dela med sig av sina inspektionsrapporter. På så sätt ska dubbelarbete kunna undvikas. I ett pressmeddelande skriver MSR att databasen kommer
att effektivisera uppföljningen av sociala
krav i leverantörskedjorna.
– Generellt sett är avtalsuppföljning ett
eftersatt område hos upphandlande myndigheter, både när det gäller uppföljning
av sociala och miljömässiga krav. Med det
här verktyget kan fler uppföljningar genomföras, säger Lisa Sennström, projektledare för socialt ansvarsfull upphandling på MSR.
K äll a
MSR (korta.nu/8mynb)
miljoaktuellt.se/m-plus
f r å n d o m s tol a r n a
KemI-register bryter inte mot EU-lag
Ett företag ansåg att anmälan till KemI:s register var dubbel registrering och stred mot Reach, men får nu böta för att inte ha anmält i tid.
Vd:n för ett bolag som importerade nästan
400 ton kemiska produkter under 2009
ansåg att det svenska produktregistret
innebar dubbel registrering och att avgiften därför bröt mot EU-rätten. Därför
lämnade bolaget uppgifter till EU:s kemikaliemyndighet Echa, men inte till Kemi­
kalieinspektionen (KemI). Bolaget hade
gjort samma sak vid ett tidigare tillfälle
med syfte att få till en rättslig prövning.
Mark- och miljödomstolen menade att
registreringen inte bara är underlag för
en avgift utan också för KemI:s statistik
och vd:n dömdes till dagsböter för försvårande av miljökontroll. Tingsrätten ansåg
inte att någon företagsbot var nödvändig.
Kammaråklagaren överklagade och yrkade på betydligt mer kännbart bötesstraff för vd:n och 500 000 kronor i företagsbot. Företaget och vd:n ansåg att
KemI:s produktregister ställer högre krav
än Reach och därför bryter mot EUrätten och kan utgöra ett handelshinder.
Hovrätten menar att det svenska produktregistret visserligen kan innebära
dubbelregistrering i många fall, men eftersom syftet är att föra statistik och Reach
inte uttryckligen förbjuder ett system som
det svenska är det inte fråga om tuffare
krav än EU:s harmoniserade lagstiftning.
Den svenska registreringen kan visserligen utgöra ett handelshinder, men eftersom det finns undantag för åtgärder
som ska skydda människors hälsa och
miljö får produktregistret grönt ljus av
domstolen.
Bötesstraffet skärps dock, eftersom
vd:n återfallit i liknande brottslighet.
Hov­rätten anser också att det finns anledning att döma ut företagsbot på
200 000 kronor. Att bolaget snabbt lämnat in data och att miljön inte tagit skada
talade för ett lågt belopp. Däremot höjs
det på grund av de stora kvantiteterna kemikalier och den tidigare företagsboten.
K äll a
Hovrätten över Skåne och Blekinge,
mål B 458-12
Missade samråd – får inte överklaga vindkraft
En granne till ett planerat vindkraftverk missade samråd och ville ha
resning eftersom han inte kunnat yttra sig. Domstolen säger nej.
Länsstyrelsen beviljade att bolag tillstånd
för ett vindkraftsverk i Laholm. Beslutet
överklagades av närboende, men markoch miljödomstolen gick på länsstyrelsens
linje. Då överklagade en annan närboende
för att inte ha underrättats eller fått ta del i
samrådsprocessen. Han hävdade att om
han fått framföra de negativa effekterna på
hans fastighet skulle det ha haft betydelse
för prövningen av tillståndet.
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att alla beslut offentliggjorts på rätt
sätt enligt miljöbalken och att det inte
kan vara skäl för ett upphävande av beslutet. Domstolen anser också att mannen inte hade redovisat några nya omständigheter som kan leda till en annan
slutsats. Resningsansökan avslås därför.
K äll a
Mark- och miljööverdomstolen mål M 8490-12
(korta.nu/oz3ao)
Ingen bankgaranti, ingen bilskrot
Bilskroten ansökte om auktorisation, men vägrade ställa bankgaranti. Då kan företaget inte bli auktoriserat, slår domstolen fast.
En bilskrot i Ljusdal ville bli auktoriserad
för att bedriva bilskrotsverksamhet och
ansökte om det hos länsstyrelsen. Enligt
praxis ska bilskrotar ställa banksäkerhet
på minst 300 000 kronor. Dessutom kan en
kostnad på 1 000 kronor per bil tillkomma.
Företaget anförde då att de inte tänkte
ha mer än tio bilar samtidigt, att deras in-
frastruktur omöjliggjorde läckage av farliga ämnen och att det därför vägrade
ställa en så hög bankgaranti. Läns­sty­re­l­
sen ansåg därför att bolaget inte kunde bli
auktoriserat.
Både mark- och miljödomstolen och
Mark- och miljööverdomstolen instämmer i länsstyrelsens beslut.
I bilskrotsförordningen, som tidigare
instanser hänvisat till, finns inget stöd för
länsstyrelsens beslut, däremot i miljöbalkens 16:e kapitel, anser domstolen. Det
skiljaktiga hovrättsrådet anser att länsstyrelsen gett avslag på felaktiga grunder
och att ärendet bör prövas där som första
instans, inte i mark- och miljödomstolen.
K äll a
Mark- och miljööverdomstolen mål M 9874-12
(korta.nu/kblvz)
Vall utan tillstånd slipper föreläggande
För att skydda sig mot översvämningar
och förhindra näringsläckage lät tre
mark­ägare uppföra en vall på en åker som
vette mot sjön. Åtgärden rubriceras som
markavvattning och kräver tillstånd enligt miljöbalken och dessutom dispens i
deras län. Ingetdera fanns och länsstyrelsen förelade därför markägarna att ta bort
miljoaktuellt.se/m-plus
vallen. Mark- och miljödomstolen gjorde
samma bedömning, men i Mark- och miljööverdomstolen blev målet vilande i väntan på att markägarna skulle få ordning på
sina papper.
Till slut fick en större del av vallen vara
kvar. När målet återupptogs ville länsstyrelsen att föreläggandet skulle stå kvar.
Mark- och miljööverdomstolen menar
dock att även om det saknas tillstånd och
dispens har markägarna fortfarande tid
på sig att vidta de beslutade åtgärderna.
K äll a
Mark- och miljööverdomstolen mål M 4026-09
(korta.nu/5mwjt), M 4029-09 (korta.nu/ab9ry)
och M4030-09 (korta.nu/za0k3)
M-plus nr 7 • 22 maj 2013 3
F r å n d o m s tol a r n a
Makas uttalande orsak till jäv
En dom i mark- och miljödomstolen upphävs eftersom det tekniska
rådets hustru uttalat sig i media. Därmed uppstod jäv.
Länsstyrelsen förelade två lantbrukare på
Öland att återställa de biotopskyddade
miljöer som försvunnit när de tog bort
stenmurar från sin mark. Mark- och miljödomstolen höll med länsstyrelsen, men
då upptäckte lantbrukarna att en tjänsteman vid länsstyrelsen som uttalat sig i
media var gift med det tekniska råd som
dömt i målet. De överklagade därför till
Mark- och miljööverdomstolen med hänvisning till jäv.
Det tekniska rådet hävdar att han inte
kände till sin frus engagemang och om
han gjort det genast skulle ha rapporterat
om den uppkomna jävsituationen. Markoch miljödomstolen anser därför att be-
slutet ska stå fast. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det inte finns
anledning att betvivla uppgifterna, men
att jävsituationen ska bedömas objektivt.
Att rådets fru uttalat sig i media är tillräckligt för att det ska uppfattas som jäv.
Domen upphävs och ärendet återförvisas
för fortsatt handläggning.
K äll a
Mark- och miljööverdomstolen mål M 9237-12
(korta.nu/w1969) och M9238-12 (korta.nu/abar9)
Ersättning på 33 miljoner blev 440 000 kronor
Fastighetsägaren ville ha 33 miljoner kronor i ersättning när skogen
blev naturreservat, men får nöja sig med 440 000 kronor.
En fastighetsägare krävde staten på 32,9
miljoner kronor i ersättning sedan större
delen av hennes skogsägor som tidigare
hade omfattats av landskapsbildskydd
ombildades till naturreservat. Fastighets­
ägarens bolag arrenderade marken för
camping och eventverksamhet. Miljon­
kravet grundade sig på optimistiska bedömningar av vad skogsavverkning på hela fastigheten skulle inbringa åtföljt av
julgransodling eller campingverksamhet.
Mark- och miljödomstolen ansåg att
marken redan vid inköpet hade starka begränsningar för markanvändning och att
inrättandet av naturreservat bara hade
marginell påverkan. Eftersom företaget
arrenderade marken skulle det ersättas
med 440 000 kronor. Fastighetsägaren
skulle däremot inte få något. Alla parter
överklagade.
Mark- och miljööverdomstolen håller i
stora drag med underinstansen. Den lilla
campingverksamhet hade bedrivits utan
tillstånd och eventverksamheten var av
allemansrättslig karaktär. Kraven på
markanvändning var därför inte uppfyllda. Däremot ansåg domstolen att fastighetsägaren skulle ersättas, inte bolaget,
och dömer staten att betala 440 000 kronor till henne.
K äll a
Mark- och miljööverdomstolen mål M 6383-12
(korta.nu/5aozm)
Eko n o mi/ st y r me de l
tillsyn
Regeringen: ”Sänkta utsläpp
skulle bara gagna utlandet”
Kommuner kan
förlora tillsyn
Regeringen bemöter Riksrevisionens kritik av brist på agerande
inom handelssystemet för utsläppsrätter.
utomlands. När det gäller övertilldelningen hänvisar regeringen till utsläppssystemets inbyggda mekanism för successiv
minskning av utsläppsrätter.
Regeringen skriver också att de genomfört lagändringar för att stävja skattebedrägerier och hänvisar dessutom till
verktyg på EU-nivå.
Med avseende på mekanismerna för
ren utveckling har bland annat Energi­
myndigheten har fått utvecklad styrning
och anslagsstruktur. Rege­ring­en har också satsat på ökad information för att belysa fördelarna med internationella insatser för att bemöta klimatförändringarna.
Regeringen har beslutat att flytta kontrollen av småskaliga charkuterier, mejerier och fiskrökerier till Livsmedels­
verket. Syftet är att uppnå en mer likvärdig tillsyn. Livsmedelsverket kan
dock återlämna ansvaret till kommuner om rätt kompetens finns på den lokala nivån.
De företag som har både slakt och
chark i sitt företag kommer i fortsättningen bara att besökas av en myndighet i stället för två. Förutom att Livs­
medelsverket kommer att kunna garantera en jämn kvalitet, kan de även
erbjuda specialistkompetens för hantering av mejeri-, chark- och rökta
fiskprodukter, skriver landsbygdsdepartementet i ett pressmeddelande.
K äll a
K äll a
Regeringen (korta.nu/vjans)
Regeringen (korta.nu/rphit)
Riksrevisionen har i sina granskningar
av utsläppshandelssystemet rekommenderat regeringen att ta tillvara de möjligheter som finns att förbättra systemet,
begränsa överskottet av utsläppsrätter
och -krediter, stävja momsbedrägerier
och påskynda förenklingen inom FN:s
mekanism för ren utveckling, utan att ge
avkall på verifiering och kontroll.
I en skrivelse från regeringskansliet redogör nu regeringen för sina åtgärder och
ståndpunkter. Skrivelsen nämner en rad
möjliga nationella åtgärder som kan
fram­tvinga sänkta utsläpp, men regerin­
gen menar att kostnaderna bara omfördelas inom handelssystemet, och att sådana
åtgärder bara skulle gagna anläggningar
4 M-plus nr 7 • 22 maj 2013
miljoaktuellt.se/m-plus
nya regler i korthet
Författningar publicerade t o m vecka 20.
SFS 2013:190 Förordning om ändring i förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga
myndigheter. (Om att myndigheten Inspek­
tionen för vård och omsorg ska ha ett miljöledningssystem.)
SFS 2013:205 Förordning om ändring i jaktförordningen (1987:905). (Om fångstredskap.)
SFS 2013:207 Lag om ändring i ellagen
(1997:857).
SFS 2013:208 Elförordning.
SFS 2013:209 Lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).
SFS 2013:210 Förordning om ändring i naturgasförordningen (2006:1043).
SFS 2013:212 Förordning om ändring i förordningen (2007:1118) med instruktion för Ener­
gimarknadsinspektionen.
t idi g a r e r e g e l n y h e t e r : mi l j oa k t u e l lt. s e /2 .2 1 1 7 5
SFS 2013:215 Förordning om upphävande av
förordningen (2002:42) om Centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå.
SFS 2013:239 Förordning om ändring i förordningen (2010:178) om skatt på energi.
SFS 2013:247 Förordning om ändring i förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter.
AFS 2013:03 Ändringsföreskrift för arbets­
platsens utformning (AFS 2009:02). Bl a om
luftkvaliteten med avseende på kemikalier.
HVMFS 2013:10 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Fiskeriverkets
föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
och kontroll på fiskets område.
HVMFS 2013:11 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Fiskeriverkets
föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
och kontroll på fiskets område.
n ya e u - r e g le r i kort h e t
EU:s rättsakter publicerade t o m vecka 20.
Förordning 216/2013 Rådets förordning (EU)
nr 216/2013 av den 7 mars 2013 om elektroniskt offentliggörande av Europeiska unionens officiella tidning. Från och med den 31
juli i år är det enbart den digitala utgåvan av
EUT (Europeiska unionens officiella tidning)
som är giltig och har rättslig verkan. Endast
under särskilda omständigheter, när den digitala versionen inte kan publiceras, kommer
den tryckta tidningen att gälla.
Förordning 392/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 392/2013 av
den 29 april 2013 om ändring av förordning
(EG) nr 889/2008 vad gäller kontrollsystemet för ekologisk produktion.
Förordning 396/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 396/2013 av
den 30 april 2013 om ändring av förordning
(EU) nr 1014/2010 vad gäller vissa krav för
övervakningen av koldioxidutsläpp från nya
personbilar.
Förordning 397/2013 Kommissionens förordning (EU) nr 397/2013 av den 30 april
2013 om ändring av Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 443/2009 vad gäller övervakning av koldioxidutsläpp från nya
personbilar.
Förordning 389/2013 Kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013
om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets di-
miljoaktuellt.se/m-plus
HVMFS 2013:12 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Fiskeriverkets
föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skager­
rak, Kattegatt och Östersjön.
HVMFS 2013:13 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Fiskeriverkets
föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skager­
rak, Kattegatt och Östersjön.
TSFS 2013:32 Föreskrifter om ändring i
Trans­portstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd om åtgärder mot förorening från fartyg.
TSFS 2013:34 Föreskrifter om ändring i
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg.
Samtliga lagar finns även på lagrummet.se.
t idi g a r e e u - r e g l e r : mi l j oa k t u e l lt. s e /2 .2 1 1 8 0
rektiv 2003/87/EG och Europaparlamentets
och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr
406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010
och (EU) nr 1193/2011. (Om växthusgasutsläpp och Kyotoprotokollet).
Beslut Kommissionens genomförandebeslut
av den 6 maj 2013 om bemyndigande för
medlemsstaterna att anta vissa undantag i
enlighet med Europaparlamentets och rådets
direktiv 2008/68/EG om transport av farligt
gods på väg, järnväg och inre vattenvägar.
Förordning 414/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 414/2013 av
den 6 maj 2013 om ett förfarande för produktgodkännande av likadana biocidprodukter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012.
Rättelse till kommissionens beslut
2012/481/EU av den 16 augusti 2012 om
fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till trycksaker.
Förordning 438/2013 Kommissionens förordning (EU) nr 438/2013 av den 13 maj
2013 om ändring och rättelse av bilaga II till
Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1333/2008 vad gäller användningen
av vissa livsmedelstillsatser.
Förordning 445/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 445/2013 av
den 14 maj 2013 om godkännande av hydroxianalogen av selenmetionin som fodertillsats
för alla djurarter.
Beslut Kommissionens genomförandebeslut
av den 2 maj 2013 om undantagande från EUfinansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för ga­
ran­tisektionen vid Europeiska utvecklings- och
garantifonden för jordbruket (EUGFJ), inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europe­iska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling (EJFLU).
Rekommendation 2013/179/EU
Kommissionens rekommendation av den 9
april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera
produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv.
En förordning är bindande och direkt tillämplig, och gäller i medlemsstaterna på samma
sätt som en nationell lag, utan att de nationella myndigheterna vidtar några åtgärder.
Ett direktiv slår fast bindande mål för medlemsstaterna. Länderna väljer sedan hur målen ska uppnås inom ramen för den egna
rättsordningen.
Ett beslut är ett bindande krav som riktar sig
till en medlemsstat eller en unionsmedbor­
gare.
Samtliga EU-regler finns även på
eur-lex.europa.eu/sv/index.htm
M-plus nr 7 • 22 maj 2013 5
k e mika l i er
Kommissionen agerar för bin
– trots politikers motstånd
Trots starka vetenskapliga bevis fick inte giftförbudet tillräckligt stöd,
men EU-kommissionen ska driva igenom det i alla fall.
EU-kommissionen föreslår förbud mot tre
bekämpningsmedel som är mycket giftiga
för bin. EU-län­der­na har haft omröstning
och en majoritet vill bifalla förslaget, men
den kvalificerade majoritet som krävs saknas. Nu ska kommis­sionen driva igenom
förslaget ändå. Tre insektsbekämpningsmedel förbjuds på grödor som kan locka till
sig bin, men övrig användning är fortfarande tillåten. Dessutom får de användas i
växthus eller på öppna fält efter blomning.
Det var efter att myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, publicerat en rapport i januari om de tre sub­stansernas aku-
ta giftighet för bin som EU-maskineriet
började mala. Miljömyn­dig­heten EEA välkomnar förbudet, men tyc­ker att ännu fler
bekämpningsmedel borde ha förbjudits.
Det finns fyra liknande kemikalier som är
okej att använda och ännu ett är på väg in
på marknaden. Kemi­kalierna påverkar inte
bara bin utan även andra insekter och fåglar, menar miljöbyrån.
Förbudet ska gälla från årsskiftet och få
en översyn efter två år.
K äll a
EU-kommissionen (korta.nu/rer8r)
EEA (korta.nu/msq29)
Tyska leksakskrav stoppas inte
Tysklands tuffa krav på låga tungmetallhalter i leksaker upprör
EU-kommissionen, men får behållas tills frågan är avgjord.
När EU godkände det nya leksaksdirektivet
2009 ansökte Tyskland om att få fortsätta
använda sina tuffare krav på tungmetallhalter i leksaker. Det blev ja under en övergångsperiod till juli 2013 när det gäller bly
och barium, men nej till antimon, arsenik
och kvicksilver. Tyskland överklagade till
EU-domstolen samtidigt som man ville
fortsätta använda sina lägre gränsvärden
tills ärendet blir avgjort. Nu ger domstolen
landet rätt i en deldom. Domstolen anser
dock att frågan är så komplicerad att den
kräver hög teknisk kompetens och måste
utredas ordentligt. Tyskland får därför
fortsätta tillämpa sina tuffare krav fram
till EU-domstolens beslut i huvudmålet.
K äll a
EU-domstolen (korta.nu/1eix2)
Snart slipper du dubbelrapportera
Företag ska snart inte behöva dubbelregistrera sina kemikalier när
KemI och Giftinformationscentralen samordnar sina register.
djurtest ska omvärderas Överkla­gan­
denämnden har tagit sitt första beslut någonsin. Resultatet blir att Echa ska göra en
förnyad prövning i ett ärende. Det handlar
om att myndigheten förelagt ett företag att
göra ett 90-dagars djurtest på kanin för inandning av substansen 2,3,3,3-tetrafluorpropen. Echas egen överklagandenämnd
anser att beslutet om djurtest varken varit
anpassat eller nödvändigt och därför strider mot Reach.
K äll a
Echa (korta.nu/g9uk6)
eu kan harmonisera tre ämnen Neder­
länderna och Tyskland har föreslagit tre
nya ämnen att harmonisera i EU avseende klassning och märkning. Det handlar
om dinatriumoktaborat (vattenfritt eller
med fyra kristallvatten) som är reproduktionstoxiskt och bekämpningsmedlet fenpyroximat som har en rad giftiga
egenskaper. Förslaget är ute på öppen remiss till den 14 juni 2013.
K äll a
Echa (korta.nu/xbc8n)
öppen remiss för fluor och molybden
Efsa har tagit fram ett utkast till rekommenderade nivåer för intag av fluor och
molybden i mat. För­slaget ligger ute på
öppen remiss fram till 13 juni 2013.
K äll a
Efsa (tinyurl.com/pn2w5ho)
efsa vill veta mer om akrylamid EU:s
myndighet för livsmedelssäkerhet efterlyser företags provresultat på akrylamid i
mat, utförda efter 2010. Myndigheten
släpper varje år en rapport över förekomsten av akrylamid i livsmedel.
K äll a
Efsa (tinyurl.com/q93om48)
giftigt lusgift godkänns Kemikalie­in­
Stockholmskonventionen har fått ett nytt
ämne på utfasningslistan, det bromerade
flamskyddsmedlet hexabromcyklododekan (HBCD). Dock görs ett femårigt undantag för bland annat isoleringsmaterial.
Läkemedelsverket, är till stor del identisk.
Regeringen har därför gett de två myndigheterna i uppdrag att försöka samordna
sina register och förenkla rapporteringen.
Utredningen ska också ta hänsyn till
den information som företagen måste
lämna till den europeiska kemikaliemyndigheten Echa. Enligt den europeiska
harmoniseringslagstiftningen får Sverige
inte ställa tuffare krav än EU.
Inom EU pågår diskussioner om vilken
och hur mycket information som ska lämnas till Echa, vad som ska samlas in på nationell nivå och hur detta kan samordnas.
chemsec vill fasa ut parabener Miljö­
organisationen efterlyser tuffa tag mot parabener med hormonstörande egenskaper
men fortfarande tillåts i en mängd produkter, bland annat kosmetika.
L äs hel a artikeln
K äll a
L äs hel a artikeln
M-plus (korta.nu/25tk5)
KemI (korta.nu/6ip4a)
M-plus (korta.nu/cox0t)
Den information som företag måste rapportera till Kemikalieinspektionens
(KemI) produktregister och Giftinforma­
tions­centralen, som drivs av KemI och
Farligt flamskyddsmedel
förbjuds – med undantag
6 M-plus nr 7 • 22 maj 2013
spektionen godkänner användningen av
ett mycket giftigt lusgift, Pirimor, i växthus. Anledningen är att det idag saknas be­
dömningsmetoder för risken att använda
miljögifter i växthus. I väntan på sådana
får medlet användas utan miljötillstånd.
K äll a
KemI (korta.nu/w6cl2)
miljoaktuellt.se/m-plus
e x p ertkomm en ta r
stefan karlmark
mplus@idg.se
Brott att inte anmäla vindkraftverk
För första gången har ett vindkraftsbolag fällts för brott mot miljöbalken. Domen bekräftar också att miljöbalkens hänsynsregler numera
vägs in i oaktsamhetsbedömningen.
I miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som innebär en
skyldighet för alla att bland annat iaktta
till exempel försiktighetsprincipen,
kretsloppsprincipen och produktvalsprincipen. Alla som bedriver eller avser
att bedriva en verksamhet eller vidta en
åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att
skydda människors hälsa och miljön mot
skada eller olägenhet. En verksamhetsutövare är dessutom skyldig att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten
för att förebygga skador på miljön.
Tillsynsmyndigheterna och åklagarna
har länge hävdat att dessa skyldigheter
ska beaktas då domstolarna ska bedöma
om en åtalad varit oaktsam eller inte.
Genom en lagändring den 1 januari 2007
angavs också detta i förarbetena till miljöbalken. Men lagändringen har inte fått
fullt genomslag i domstolarna förrän det
senaste året. Den här domen visar att
domstolarna numera regelmässigt väger
in miljöbalkens hänsynsregler när de bedömer om den åtalade varit oaktsam.
Det var bolaget Ai AB i Ystads kommun
som i januari 2010 utan anmälan hade
anlagt och börjat driva ett vindkraftverk.
Inklusive rotorblad var vindkraftverket
87 meter högt. Åklagaren yrkade på en
företagsbot om 100 000 kronor.
Det påstods att personal inom bolaget
uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att lämna in anmälan. Bolaget bestred
detta, men gick med på att vindkraftverket var anmälningspliktigt och att bolaget inte gett in någon anmälan.
Ystads kommun hade beviljat bygglov
för vindkraftverket i mars 2004. Bygget
hade påbörjats 2009 och verket varit i
drift sedan början av 2010. Under våren
2010 kom det klagomål från grannar avseende buller och ljus från vindkraftverket. Det var i samband med det som kommunen upptäckte att anmälan saknades.
Enligt domstolen hade bolaget objek-
miljoaktuellt.se/m-plus
tivt sett gjort sig skyldigt till otillåten miljöverksamhet och gärningen hade begåtts i bolagets verksamhet. Bolagets
ställföreträdare hade uppgett att han
ringt till byggnadschefen och av denne
fått besked att någon anmälan inte krävdes för vindkraftverket. Men byggnadschefen tillbakavisade bestämt att han
skulle ha lämnat ett sådant besked.
Tingsrätten trodde på byggnadschefens
uppgift och beaktade att det framgick av
bygglovsbeslutet att det även krävdes anmälan och tillstånd från miljöavdelnin­
gen. Tingsrätten konstaterade också att
”Domen visar att
domstolarna numera
ofta utgår från den
bötestabell som
­upprättats av
­miljöåklagarna”
bolagets ställföreträdare var skyldig att
sätta sig in i gällande regler för den näringsverksamhet som bolaget bedriver.
Han hade därför varit oaktsam när han
underlåtit att skicka in en anmälan om
miljöfarlig verksamhet.
Domstolen utgick från riktlinjerna för
belopp och straffmätning som Riksenhe­
ten för miljö- och arbetsmiljömål har
fastställt och konstaterade att företagsbotens storlek för november 2011 ligger
mellan 50 000 och 100 000 kronor för anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet.
Med hänsyn till att bolaget inte har haft
någon ekonomisk vinning av att inte anmäla verksamheten i tid och att det inte
rört sig om någon systematisk brottslighet i stor omfattning fastställde tingsrätten företagsboten till 50 000 kronor.
Åklagaren överklagade och yrkade att
bolaget skulle åläggas en företagsbot om
100 000 kronor. Bolaget yrkade att hovrätten skulle ogilla talan om företagsbot eller
i vart fall jämka den till 10 000 kronor.
Hovrätten fann det klarlagt att bolaget
inte uppsåtligen underlåtit att göra föreskriven anmälan. För att det skulle vara
fråga om en straffbar oaktsamhet skulle
det enligt domstolen föreligga en inte
obetydlig avvikelse från ett riktigt eller
godtagbart beteende.
Vidare skulle man ta hänsyn till gärningsmannens möjligheter att agera aktsamt. Det framgick av praxis att miljöbalkens hänsynsregler skulle vägas in i bedömningen av om bolaget brutit mot
miljöbalken.
Domstolen konstaterade också att det i
beslutet om bygglov anges att det krävs
anmälan och tillstånd från miljöavdelningen. Vidare fann hovrätten att det inte
kunde uteslutas att det under telefonsamtalet mellan bolagets ställföreträdare och
byggnadschefen uppstått ett missförstånd.
Det hade dock ålegat ställföreträdaren för
bolaget att noga förvissa sig om huruvida
anmälan krävdes, särskilt mot bakgrund
av att detta tydligt angetts i bygglovsbeslutet. Av ställföreträdarens egna uppgifter
hade framgått att så inte skett.
Hovrätten fann att bolaget agerat oaktsamt och begått ett brott enligt miljöbalken och fastställde företagsboten till
50 000 kronor.
Förutom att hänsynsreglerna numera
vägs in i oaktsamhetsbedömningen visar
domen att domstolarna numera ofta utgår ifrån den bötestabell som upprättats
av miljöåklagarna. Den visar också vikten
av att samtal med mera tydligt dokumenteras så att det i efterhand säkert går att
fastställa vad som sagts mellan verksamhetsutövare och tillsynspersonal.
Stefan Karlmark
St fan Karlmark är f d miljöåklagare vid
Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.
Han har bland annat skrivit boken
Miljörätt ur straffrättsligt perspektiv och
medverkat i miljöbalkskommittén.
K äll a
Dom den 2 april 2013 i hovrätten över Skåne och
Blekinge, mål B 1606-12.
M-plus nr 7 • 22 maj 2013 7
t r a f ik / t r an s p ort e r
Ledamöter vill skärpa klimatkrav på bilar
Europaparlamentets miljöutskott vill ställa högre krav på koldioxidutsläpp från bilar. Dessutom ska kryphål i utsläppstesterna täppas igen.
Med 47 röster mot 17 biföll miljöutskottet
förslaget om ny utsläppsgräns för nya bilar i EU år 2020: 95 gram koldioxid per kilometer. Idag är gränsen 130 gram. Parla­
ments­ledamöterna vill också se krav på
mellan 68 och 78 gram från 2025.
Gräns­värdena är högsta medelvärden
för en bilproducents alla tillverkade bilar.
Företag som tillverkar färre än tusen bilar
är undantagna.
Utskottet ville också komma tillrätta
med de kryphål som finns i testerna för
att mäta bilars koldioxidutsläpp. På senare tid har biltillverkarna avslöjats med att
systematiskt utnyttja svagheter i testerna, vilket fått till följd att utsläppen i
prak­tiken ligger långt över de av bilföretagen redovisade värdena. Tidigast 2017
kan dessa kryphål täppas igen.
Ett annat förslag som utskottet stödde
var superkrediterna. Det innebär att nytillverkade bilar med mycket låga koldioxidutsläpp kan kompensera produktion
av bilar med större utsläpp.
Nästa steg blir att inleda förhandlingar
med EU-ländernas ministrar för att ta
fram ett förslag som EU-parlamentet kan
ta ställning till i juli.
EU:s mål är att halvera utsläppen från
transporter till år 2050 jämfört med 1990
års nivåer.
K äll a
Europaparlamentet (korta.nu/1lrl6)
Utskott biföll kritiserat utsläppskrav
Koldioxidutsläppen från skåpbilar begränsas till 147 gram per kilo­
meter om EU:s miljöutskott får bestämma.
EU:s miljöutskott har bifallit utsläppskravet på 147 gram per kilometer för skåpbilar i EU till 2020, trots flera kritiska röster. Nyligen biföll utskottet utsläppskrav
för personbilar och om kravet på skåpbilar ska vara lika tufft borde gränsen i stället vara 118 gram per kilometer, menar
kritiker. Enligt den tyske liberale parlamentsledamoten Holger Krahmer, som
står bakom förslaget, är det skadligt att
hela tiden ändra kraven eftersom industrin då inte får tid för anpassning.
För att uppnå kraven kan biltillverkarna använda sig av superkrediter. Det
inne­bär att skåpbilar som släpper ut mindre än 50 gram per kilometer kompenserar för skåpbilar med högre utsläpp.
Utskottet röstade också igenom ett til�lägg om att hastighet för skåpbilar ska begränsas till max 120 kilometer i timmen.
Det ska leda till lättare motorer och omkring sex procents lägre bränsleförbrukning. Dessutom ska mätning regleras så att
uppmätt förbrukning vid körtester återspeglar verklig förbrukning. Ett liknande
beslut har redan tagits för personbilar.
2010 släppte genomsnittsskåpbilen ut
203 gram per kilometer, 2011 hade det
sjunkit till 179.
Nu ska förslaget förhandlas med rådet.
K äll a
EU-parlamentet (korta.nu/35jo6)
Euractiv (korta.nu/denov)
Kraven på båtar och vattenskotrar skärps
Kommissionens förslag på grönare vattenfordon får stöd av Europa­
parlamentets förhandlare. De nya kraven blir formellt godkända i höst.
göra en översyn för att se om kraven kan
skärpas ytterligare.
Nu ska överenskommelsen formellt
godkännas av EU:s medlemsländer och utskottet för EU:s inre marknad innan
Europaparlamentet genomför sin omröstning, som förmodligen sker i september.
Den informella uppgörelsen innebär förnyade och höjda krav på sjöduglighet, utsläpp och säkerhet hos båtar, vattenskot­
rar och segelbåtar ska skärpas. Framför
allt gäller det kväveoxidutsläppen. Indu­
strin får tre år på sig att uppfylla kraven.
Undan­tag finns dock för mindre motorer
(med en effekt på 15 kilowatt eller mindre) som tillverkas av små och medelstora
företag, vilka får fyra år på sig.
Fyra år efter att de nya gränsvärdena
för utsläpp trätt i kraft ska kommissionen
Regeringen vill se fler
transporter på insjöar
Järnvägsutredare
får kritik direkt
Flyget får nya miljökrav
senare under året
Regeringen har lämnat ett lagförslag på
förbättrade sjötransporter till Lagrådet
för granskning. Syftet är att göra transporter till sjöss mer konkurrenskraftiga.
Enligt regeringen skapar förslaget ett
ramverk för insjötrafiken som ska avlasta
väg- och tågtransportnätet och bidra till
minskade koldioxidutsläpp.
Regeringens utnämning av Gunnar Ale­x­
an­dersson, forskare vid Handelshögskolan
i Stockholm, till utredare av de senaste 25
årens järnvägspolitik har fått kritik, bland
annat för att han har arbetat som lobbyist
hos branschföreningen Tåg­operatörerna.
Utredningen ska leda till ett mer hållbart
transportsystem.
I ett utkast som nyhetsbyrån Ends har tagit del av föreslår EU-kommissionen nya
bindande miljökrav för flyget. Bland annat ska flygningarna planeras bättre.
I dag orsakar väntetider för landning i
snitt 42 kilometer extra flygsträcka per
resa. Förslaget väntas bli godkänt innan
årets slut.
K älla
l äs hel a artikeln
K äll a
Regeringen (korta.nu/06v1j)
M-plus (korta.nu/a4med)
Ends Europe (endseurope.com)
8 M-plus nr 7 • 22 maj 2013
K äll a
Europaparlamentet (korta.nu/sueml)
miljoaktuellt.se/m-plus
luft
Hjärtmedicin klarar inte effekt av dieselavgaser
Ny forskning har bland annat etablerat en ny förståelse för diesel­
avgasers akuta effekter i kroppen.
Avgaserna från dieselmotorer ger en akut
påverkan i människors lungor och kan sedan successivt, timme efter timme, ge en
rad effekter i hjärta och blodkärl som
kopplar till proppbildning, styva blodkärl, hjärn­infarkt och stroke. Dagens
hjärtmediciner klarar inte att motverka
dessa effekter. Ozon och kvävedioxid
tycks däremot inte ge akuta effekter på
hjärta och blodkärl, visar studier inom
Naturvårds­verkets forskningsprogram
Frisk luft i Sverige, Scarp, som pågick
2006 till 2012.
Exponering för luftföroreningar från
vägtrafiken skadar barns luftvägar upp
till skolåldern och och forskningen visar
att detta påverkar lungfunktion med mera negativt.
Även luftföroreningarnas effekter på
ekosystemet har studerats. Kvävened­
fallet påverkar inte kväveläckaget särskilt
mycket, med undantag för kalavverkade
ytor. Hur kvävenedfallet påverkar markvegetationen arbetar man vidare med
modeller för att räkna ut.
Beslutsstödssystem har också undersökts och där man främst applicerat
Gains-modellen på svenska förhållanden.
K äll a
Naturvårdsverket (korta.nu/c0hvf)
Industrin positiv till krav på motorer
EU-kommissionens förslag på tuffare utsläppskrav för motorer som
inte är reglerade i dag välkomnas av industrin.
Utsläppen från motorer som inte trafikerar våra vägar har ökat kraftigt. Det gäller
motorer i exempelvis traktorer, motorsågar och tåg. Därför har kommissionen föreslagit utsläppskrav för dessa motorer,
något som industrin nu har välkomnat i
den öppna konsultationen.
Genom att uppdatera och skärpa dagens krav och inkludera fler olika typer av
motorer ska utsläppen minska drastiskt.
Fortfarande är det oklart om lagstiftningen ska genomföras i form av ett direktiv som medlemsländerna sedan själva får införa i den nationella lagstiftnin­
gen eller om det blir en EU-förordning
där samma dokument ska gälla i alla EUländer. Det senare förordas av branschorganisationen FEM, eftersom spelregler-
na då blir desamma i hela unionen.
Utsläppen som ska regleras handlar inte om växthusgaser, utan om partiklar
och andra hälsoskadliga luftföroreningar.
Det är fortfarande lång väg kvar i beslutandeprocessen och de nya motorkraven
kan förmodligen inte börja gälla förrän i
slutet av decenniet.
K äll a
EU-kommissionen (korta.nu/uia7z), Branschorganisationerna Cema (korta.nu/r5hm8)och FEM
(korta.nu/6re0f)
e n er g i
Bra miljöval skärper kraven
på miljömärkta värmeverk
se en större satsning på fossil energi. Kom­
missionens förslag ligger däremellan. De
olika parterna förväntas nå en överenskommelse i början av juni.
Stockholm stad har lanserat en solkarta
visar hur mycket solen strålar på alla
­olika tak i staden.
– Syftet är att skapa ett intresse och
ökad kunskap kring frågan om den nästintill outnyttjade solenergin. Jag hoppas
att vi på detta sätt kan uppmuntra
fastighets­ägare, stadsplanerare, arkitekter och byggherrar att utnyttja solenergin, både på befintliga byggnader och vid
planering av framtida projekt, säger
stadsmiljöborgarråd Per Ankersjö (C).
Solkartan visar att det finns en mängd
fastigheter i Stockholm med hög solinstrålning på taken.
– Stockholms stad har som mål att vara fossilbränslefri 2050. Att öka andelen
förnybar energi genom att producera
solenergi är en viktig del i vårt arbete
mot detta mål, säger Per Ankersjö.
K äll a
K äll a
Ministerrådet (korta.nu/q96rv)
stockholm.se/stockholmssolkarta
Bra miljöval har skärpt sina kriterier för värmeverk. Bland annat får de
inte motsätta sig att kunder kombinerar fjärrvärme med egen solvärme.
Kriterierna innebär också att överbliven
aska ska återföras till skogsmark.
– Nu skärper Naturskyddsföreningen
kraven på vad som är bra biobränsle och
öppnar näten för de kunder som vill leverera egen värme till nätet och därmed
minska sin fjärrvärmekostnad. Smarta nät
gäller inte bara el, utan nu också fjärrvärmesystemet – om man köper Bra miljöval
förstås, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen som
står bakom märkningen.
– Syftet med värme som är märkt Bra
miljöval är bland annat att tränga ut de fossila bränslena och den växande andelen
osorterat miljöavfall i fjärrvärmesystemet.
K äll a
Naturskyddsföreningen (korta.nu/ceq3l)
EU-länder vill satsa på fossil forskning
EU-parlamentet kämpar i motvind för mer
pengar till forskning om förnybar energi.
Parlamentet vill att 75 procent av energipengarna ska gå till forskning på förnybar
energi och ytterligare 15 procent på energiinnovationer. Minister­rådet däremot vill
miljoaktuellt.se/m-plus
Solkarta – verktyg
för fastigheter
M-plus nr 7 • 22 maj 2013 9
bu l l e r
Forskare vill sänka bullergräns
Bullerskador kostar samhället stora pengar. Nu föreslås sänkt
gränsvärde i arbetslivet.
Arbetsmiljöverket har bekostat två bullerrapporter som sammanfattar kunskapsläget. 2010 orsakade buller tio procent av
alla arbetssjukdomar. Vanli­gast är det inom byggsektorn, försvaret och utbildningsväsendet.
Bullerskadorna kostar sam­hället stora
pengar i form av stress och hörselrelatera-
Naturvårdsverket
ändrar krav på flyg
de besvär. Rapporterna visar att även
måttliga nivåer kan orsaka skador.
Eftersom bull­ret sänker prestationen i
arbetslivet föreslår forskarna att gränsvärdet för buller i arbetet ska sänkas från
85 till 80 decibel.
Gränsen för maximalt flygbuller utomhus ligger i dag på 70 decibel. Bover­ket
menar att nivån kan överskridas 30 gån­
ger om dagen, medan Naturvårds­verket
tidigare sagt tre. Nu ändrar man dock sin
generella utgångspunkt till fem gånger,
baserat på en ännu inte publicerad forskarrapport från Stockholms universitet.
K äll a
l äs hel a artikeln
Arbetsmiljöverket (korta.nu/f5jo7)
M-plus (korta.nu/qltq0)
vat t en / av lop p
HaV vägleder kommuner i va-planering
Miljöförvaltningen måste vara med i va-planeringen, enligt Havs- och
vattenmyndigheten som kommer med en ny vägledning i ämnet.
Branschorganet Svenskt vatten har efterlyst en vägledning, eftersom många kommuner står inför stora investeringar och
behöver hjälp att prioritera. Enligt Havsoch vattenmyndigheten (HaV) är det viktigt att både va-förvaltningen, miljöför-
valtningen och planenheten är med i arbetet , samt att det är politiskt förankrat.
Vägledningen beskriver möjligheter, processer och innehåller checklistor.
Finansieringsfrågan är en svår nöt som
dock inte ingår i vägledningen.
– Vi vet att det kommer att bli mycket
dyrt att klimatanpassa va-nätet, oklart
hur mycket. Här har Sverige en hemläxa
att göra - att bestämma om kommunerna,
skattekollektivet eller fastighetsägarna
ska betala, säger Peter Sörngård på
Svenskt vatten till Miljöaktuellt.
l äs hel a artikeln
M-plus (korta.nu/qltq0)
Förutsättningar för vattenallians ska utredas
Havs- och vattenmyndigheten vill skapa en svensk vattenallians som
ska syssla med förebyggande arbete.
Forskningsparkerna Krinova i Kristian­
stad och Johanneberg i Göteborg ska på
uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV)göra en förstudie om möjligheterna att skapa en vattenallians. I en så-
dan skulle industrier och företag kunna
samlas för att arbeta förebyggande med
vattenfrågor. Främst gäller det företag inom livsmedels-, textil-, läkemedels- och
pappersindustrin.
– Näringslivet spelar en väldigt viktig
roll i arbetet med att uppnå god havs- och
vattenmiljö. Inte minst när det gäller utvecklingen av nya tekniska lösningar och
produkter som är så miljövänliga som
möjligt, säger Thomas Johansson på HaV.
K äll a
HaV (korta.nu/rmy1r)
av fa l l / åt ervin n in g
liv smedel
Mindre avfall med nytt avdrag
Var femte portion
skolmat slängs
Naturvårdsverket föreslår ett nytt avdrag
för reparationstjänster som ska bidra till
att förebygga avfall. Förslaget ingår i ett
utkast till avfallsförebyggande program
som verket har tagit fram.
Fokus ligger på mat och byggavfall,
vars samlade mängd bidrar till stora
växthusgasutsläpp, samt på textil och
elektronik som kräver stora resurser per
producerat kilo färdig produkt.
Myndigheten föreslår bland annat:
10 M-plus nr 7 • 22 maj 2013
• Ett så kallat repavdrag med avdragsgilla
reparationstjänster.
• Loggbok vid byggen för att vid framtida
rivning veta vilka material som använts.
• Sänkt kyltemperatur i hela kylkedjan.
Syftet med programmet är att minska
mängden avfall och giftiga produkter oav­
sett ekonomisk tillväxt. Det innehåller 8
mål och 138 åtgärder och ska ut på remiss.
Livsmedelsverket har kommit med nya
råd för skolmaten. Myndigheten anser
bland annat att maten ska bli mer miljösmart genom att byta ut kött mot grönsaker och baljväxter.
Arbetet för att minska matsvinnet
fortgår, ändå slängs var femte portion
skolmat.
K äll a
K äll a
Naturvårdsverket (korta.nu/le4gz)
Livsmedelsverket (korta.nu/8qbw4)
miljoaktuellt.se/m-plus
sjö, h av o c h f is ke
natur/mångfald
Därför ogillar Sverige
nya vattendirektivet
EU vill ta hjälp
av naturen
Det nya förslaget om en gemensam vattenförvaltning i EU får kritik
av den svenska regeringen och riksdagens miljöutskott.
Förslaget syftar till att hushålla med EU:s
kuster, hav och vatten och samordna behoven av vattentjänster. Regleringen ska
öka tillväxten och bidra till att uppnå
EU:s miljö- och energimål. Bland annat
vill EU ställa vissa minimikrav på planering och vattenbruk som sträcker sig
över nationsgränserna, såsom sjötrafik,
undervattenskablar, vindkraftverk och
fiske, som nu ska kartläggas.
Men EU-kommissionens förslag får
kritik från svenskt håll. Både regeringen
och riksdagens miljö- och jordbruksutskott anser att EU lägger sig i den kommunala och nationella planeringen, vil-
nu/pgedv) samt frågor och svar (korta.nu/
För att uppnå EU:s mål om biologisk
mångfald och resurseffektivitet har EUkommissionen lanserat en strategi för att
stimulera grön infrastruktur. Exempelvis
kan en våtmark ta hand om stora nederbördsmängder i stället för att man ska
bygga översvämningsvallar.
Förutom att de naturliga lösningarna
ofta är billigare och effektivare bidrar de
till biologisk hållbarhet, rekreationsmiljöer, arbetstillfällen och en möjlighet för
djur och växter att leva även i stadsområden, menar kommissionen.
– Vi bör lösa problem i samhället genom att arbeta tillsammans med naturen
i stället för mot den, om det är ekonomiskt och miljömässigt förnuftigt, säger
EU:s miljökommissionär Janez Potocnik.
Strategin har flera delmål. I år ska kommissionen redovisa hur grön infrastruktur kan användas inom en rad områden
som naturvård, transporter, energi, havsfrågor, fiske, klimatanpassning, jord- och
skogsbruk. Senast 2014 ska kommissionen, tillsammans med Europeiska investeringsbanken, ha inrättat en finansieringsmekanism och året därpå ska kommissionen ha studerat möjligheterna till
ett EU-omfattande nätverk av grön infrastruktur.
gk8gx)
K äll a
ket strider mot subsidaritetsprincipen.
Utskottet föreslår därför att riksdagen
ska ge regeringen i uppdrag att utforma
ett motiverat yttrande till EU.
Det var för nästan två månader sedan
som EU presenterade sitt utkast till nytt
vattendirektiv. Kort dessförinnan presenterade helcom en gemensam havsplanering av Bottenhavet som Sverige
och Finland arbetat fram på regional nivå. Den planen var tänkt att utgöra ett
gott exempel på en gemensam vattenförvaltning.
K äll a
Riksdagen (korta.nu/92rx8)
EU lanserar frivilliga riktlinjer
EU-kommissionen vill uppmuntra medlemsländer, företag och medborgare att
uppnå en hållbar användning av vattenresurserna. Vi kan exempelvis inte fortsätta
att öka vår fisk- och skaldjurskonsumtion
när fiskebestånden minskar. Därför målar
kommissionen nu upp frivilliga riktlinjer.
EU nämner också framtida åtgärder
som enklare tillståndsprocesser för vat-
tenbruk, bättre fördelning av vattentillgångarna med minimerad miljöpåverkan och bättre produktmärkning som
ska visa fördelarna med EU-produce­ra­
de produkter.
K äll a
EU-kommissionen, pressmeddelande (korta.
EU-kommissionen (korta.nu/atp7e)
Strandskyddsdelegation utsedd
Miljömålet för fjällen
ska få nya etappmål
Den tidigare aviserade strandskyddsdelegationen är nu utsedd och består av elva
ledamöter, de flesta kommunalråd, landshövdingar eller generaldirektörer. Redan
för två månader sedan utsågs Lärke Johns
till delegationens ordförande.
Syftet med delegationen är att infor-
mera om de nya strandskyddsreglerna
och underlätta samverkan och samarbete, eftersom reglerna hittills inte fått
önskad effekt. Uppdraget ska vara slutfört i slutet av 2015.
Upptäck giftfärgen
direkt på båten
Beslut om EU-fisket
blev urvattnat
Forskare vid Stock­holms universitet och
Chalmers har utvecklat en metod för att
upptäcka giftiga båtfärger som har målats
över. Med hjälp av röntgenfluorescens
kan man undersöka gamla, underliggande
färglager. Tidigare fick man förlita sig på
en mer krävande kemisk analys.
EU:s fiskeministrar har nått en överenskommelse om fiskepolitiken som kommer att ligga till grund för de fortsatta
förhandlingarna med parlamentet om en
stor framtida fiskereform. Det blev dock
få bindande mål om att reglera fisket och
inget totalt utkastförbud.
Regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en strategi för att nå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö.
Verket har tidigare varnat för att 14 av
16 miljökvalitetsmål inte kommer att nås
med dagens beslutade styrmedel. Därför
får nu myndigheten i uppdrag att ta fram
ett förslag på etappmål, styrmedel och åtgärder så att fjällmiljömålet kan uppnås.
– Trycket på fjällområdet är stort. Ett
fortsatt renbete är viktigt för att bevara
det betespräglade fjällandskapet. Det är
också viktigt att vi höjer kunskapsnivån
om vad fjällen och deras ekosystemtjänster tål av påverkan från olika verksamheter, säger miljöminister Lena Ek i ett
pressmeddelande.
l äs hel a artikeln
l äs hel a artikeln
K äll a
M-plus (korta.nu/3cas4)
M-plus (korta.nu/luc4x)
Regeringen (korta.nu/62rzt)
miljoaktuellt.se/m-plus
K äll a
Regeringen (korta.nu/i5ozq)
M-plus nr 7 • 22 maj 2013 11
Po s t t idn i n g A
begränsad
eftersändning
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan.
IDG/Miljöaktuellt
106 78 Stockholm
u t lys n i n g a r
Andra utlysningen i NER300. Senast 3 juli.
Energimyndigheten (korta.nu/y4pq3)
Nordic Built Program – nordiska projekt inom hållbar renovering. Sök senast: 1 juni.
Energimyndigheten (korta.nu/6mcis)
Strategiska innovationsområden. Sök senast: 31 december 2015.
Energimyndigheten (korta.nu/le5l5)
ka l e n d e r
Csr och bolagsstyrning – fungerar den
ena utan den andra? 28 maj, Malmö.
p ublik ationer
Vindkraftens påverkan på landlevande
däggdjur
Kommunal vindkraft En ekonomisk analys av kommunala vindkraftsinvesteringar
Naturvårdsverket (korta.nu/udioa)
Timbro (korta.nu/0m4u5)
Vindkraftens påverkan på fåglar och
fladdermöss
Klimatinvesteringsprogram i mål Goda
exempel från Klimp och Lip.
Naturvårdsverket (korta.nu/4t3wn)
Naturvårdsverket (korta.nu/k8ir2)
Vindkraftens påverkan på människors
intressen
Förvaltningsverktyg för förekomst av
stora rovdjur baserat på en toleransnivå
för rennäringen.
Naturvårdsverket (korta.nu/oxnu5)
Naturvårdsverket (korta.nu/z4sku)
Scenarier för klimatpåverkan från matkonsumtionen 2050
Vindkraftsstatistik 2012
Chalmers/Urban Futures (korta.nu/9ensh)
Energimyndigheten (korta.nu/wdp4d)
Biodrivmedel – nu och i framtiden
Transportsektorns energianv. 2012
KVA (korta.nu/kv0jw)
Energimyndigheten (korta.nu/2ar0i)
NMC (korta.nu/itxsa)
Vägen till ett giftfritt byggande
29 maj, Stockholm.
IVL (korta.nu/n9084)
r e misser
Naturskyddsföreningens rikskonferens
1-2 juni, Växjö.
31 maj Ny vägledning för hållbarhetsarbete i kommuner, landsting och regioner.
Naturskyddsföreningen (korta.nu/4u0p0)
Sis (korta.nu/h2ui4)
Påverkar kemikalier kvinnor och män på
samma sätt? 3 juni, Stockholm.
31 maj En vägledningsstandard för hållbar it-användning som förväntas bli ett
viktigt verktyg i organisationers arbete
med att minska sin miljöpåverkan.
1 juli Strålsäkerhetsmyndighetens översyn av producentansvaret för produkter
som innehåller radioaktiva ämnen.
Miljödepartementet (korta.nu/d38f)
Toxikologiska rådet (korta.nu/n1u9n)
Hearing om energieffektiv renovering av
byggnader. 4 juni, Stockholm
Sis (korta.nu/gt1k7)
Boverket (korta.nu/9v68b)
31 maj Två förslag från Dialog om miljöhänsyn. Dels förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd i skogsvårdslagen 30§, dels en kravspecifikation för
uppföljningssystem av miljöhänsynen.
Skånes energiting 11 juni, Malmö.
Energikontoret Skåne (korta.nu/zb84p)
Tällberg forum 2013 13-15 Juni, Tällberg.
Transportstyrelsen (korta.nu/c16lg)
Skogsstyrelsen (korta.nu/aqn98)
Tällberg Foundation (korta.nu/laudg)
Lifecycle management 2013 25-28 aug,
Göteborg.
31 maj Nord Stream planerar en eller
två nya gasledningar invid den befintliga
i Östersjön. Syn­punk­ter på dragningen i
svenskt vatten lämnas direkt till Nord
Stream. Naturvårds­verket tar emot synpunkter på hela rörledningen eller avsnitt i andra länders delar av Östersjön.
CPM (lcm2013.org)
Naturvårdsverket (korta.nu/wxo1g)
World Water Week 1-6 sept, Stockholm.
Klimatanpassning 2013 25 sept, Sthlm.
10 juni Remiss av förslag till reviderade
föreskrifter om kontroll av luftkvalitet
(NFS 2010:8) som Naturvårdsverket tagit fram.
Miljöaktuellt (korta.nu/xjzer)
Naturvårdsverket (korta.nu/zcewg)
Miljöaktuellt Arena Almedalen 3-4 juli,
Visby.
Miljöaktuellt (korta.nu/64wib)
Siwi (worldwaterweek.org)
n y w e bbko d : 2 2 4 4
12 M-plus nr 7 • 22 maj 2013
31 juli Remiss av förslag till föreskrifter
om återföring av bensinångor på bensinstationer (ersätter Naturvårdsverkets
kungörelse SNFS 1991:1).
2 september Program för att förebygga
avfall Remiss av Naturvårdsverkets förslag till program för att förebygga avfall.
Synpunkter kan lämnas på miljökonsekvensbeskrivningen och programmet
som ska gälla för 2014-2017.
Naturvårdsverket (korta.nu/vtk1i)
experthjälpen
Med M-plus är du aldrig svarslös eller
ensam i ditt miljö- och hållbarhetsarbete.
E-posta din fråga till mplus@idg.se.
Genom Experthjälpen får du ett första
övergripande svar som leder dig vidare till
fördjupande läsning och kontakt med expertis med mera.
Vårt mål är du aldrig ska behöva vänta
mer än fem ­arbetsdagar på svaret.
miljoaktuellt.se/m-plus
miljoaktuellt.se/m-plus