Din verktygslåda - MiljöAktuellt

#8
miljoaktuellt.se/m-plus Ny webbkod: se baksidan
M-plus nr 8 l 12 juni 2013
Kemikalier
Forskare kräver akuta åtgärder
mot hormonstörare
EU:s lagstiftning måste skärpas för att stoppa endokrina skador,
ryter forskare i ett upprop.
Kemikalier med hormonstörande effekter kan ligga bakom flera allvarliga sjukdomar, till exempel cancer och skador på
nervsystemet. Trots att det finns kunskaper om hur farliga ämnena kan vara, finns
det inget tillräckligt skydd i EU:s regelsystem.
Det skriver närmare hundra forskare i
ett gemensamt upprop till EU-kommis­
sio­nen: The Berlaymont Declaration on
Endocrine Disrupters. De vill ha snabba
åtgärder i lagstiftningen.
Alla som har undertecknat arbetar på
något sätt med hormonstörande ämnen.
Ett tjugotal av forskarna arbetar i Sverige
på bland annat Karolinska institutet,
Stockholms och Lunds universitet,
Chalmers samt SLU.
K äll a
Uppropet (korta.nu/vdv0u)
Krav på kemikalier i leksaker skärps
EU-kommissionen bekräftar att flera re­
st­­riktioner inom ramen för leksaksdirektivet ska upp på agendan under hösten.
Direktivet, som ställer krav på säkerheten
i leksaker, ska utökas med flera regler för
kemikalier, rapporterar Ends Europe.
Flamskyddsmedlet TCEP och substituten TCPP och TDCP har redan under
maj varit uppe för diskussion. Där kan
gränsvärden på fem milligram per kilo införas. Barium kan också komma att få
stramare gränsvärden. Vidare väntas bly
och bisfenol a komma upp till diskussion
för leksaksdirektivet.
K äll a
Ends Europe (endseurope.com/31799)
sid 3 expertkommentar:
Så fungerar IED-förordningarna
Lag och rätt
Från domstolarna
Vägledande domar
Tillsyn
Expertkommentar 1
Nya EU-regler i korthet
Nya EU-regler i korthet
Miljömärkning
Kemikalier
Miljöprövning
Expertkommentar 2
Vatten/avlopp
miljoaktuellt.se/m-plus
M-plus ger dig verktygen du behöver
för ett effektivt miljöarbete. Men vilka
verktyg är det då? Ja, till att börja med
kan du använda listan på nya miljölagar som ett sådant där rödgulrandigt
avspärrningsband, för att polisen inte
ska komma på besök hos dig.
Notisen om en ny beräkningsmodell
för trafikinformationens miljöeffekter
kan du använda som räknedosa.
Nyheten om biogassökmotorn kan vara en lupp som visar vad som fungerat
och inte i andra biogasprojekt. Arti­
keln om hur man numera kan slå ihop
skred- och föroreningsrisk till en fullständig riskkalkyl kan du använda
som våg när du ska väga vilket område som är viktigast att sanera.
Texten om ny vägledning för prövning av gruvor kan vara en gps som
visar vägen. Notisen om
nya GRI-riktlinjer är förstås ett vattenpass,
som visar om er hållbarhetsrapport ligger
i nivå med andras.
Och alltihop är en
hävstång för att
öka kraften i det
miljöarbete som
du utför varje dag.
PERNILLA STRID,
REDAKTÖR
pernilla.strid@idg.se
sofia hedelius bruu, naturvårdsverket
I det här numret
Din verktygslåda
Kopiering utan skriftligt tillstånd förbjuden enligt lagen om upphovsrätt
sid 2
sid 2
sid 2
sid 3
sid 3
sid 4
sid 5
sid 5
sid 6
sid 6
sid 7
sid 8
Sjö, hav och fiske
Klimatanpassning
Avfall/återvinning
Energi
Mark/sanering
Miljöledning
Trafik/transporter
Jord- och skogsbruk
Utlysningar
Publikationer
Kalender
Remisser
sid 8
sid 8
sid 9
sid 10
sid 10
sid 10
sid 11
sid 11
sid 12
sid 12
sid 12
sid 12
Redaktör: Pernilla Strid Ansvarig utgivare:
Mikael Salo mikael.salo@idg.se Redaktion:
Therese Säfström, Anders Danielsson Korr:
Lotta Kempe. Ägare: IDG. ISSN: 1402-7577
Prenumerationsärenden: 08-799 62 48,
mplus@pressdata.se, www.kundservice.net
Pris: 2 990 kronor plus moms per år.
Tryck: Elanders 2013
M-plus nr 8 • 12 juni 2013 1
l ag o c h r ät t
Billerud slipper böter för utsläppsrättsmiss
Billeruds miss att överföra utsläppsrätter i tid är inte så allvarlig, enligt
EU:s generaladvokat.
Det är Högsta domstolen som har bett om
ett förhandsbesked från EU-domstolen.
Billerud Karlsborg och Billerud Skär­
blacka hade visserligen tillräckligt med
utsläppsrätter på sina transaktionskon-
ton 30 april 2007. Men administrativt
slarv gjorde att de inte överfördes i tid.
Bolagen ålades av Naturvårdsverket att
betala nära 20 miljoner kronor i avgift.
Generaladvokaten skriver nu att
Natur­­vårdsverkets resonemang inte håller, straffet måste vara proportionerligt
med förseelsen. Det ska inte ge samma
påföljd att vara försenad med överförin­
gen som att överskrida sina utsläpp, enligt generaladvokaten.
K äll a
Förhandsavgörandet (korta.nu/wn1rb)
fr ån d o m s to la r n a
Passage genom biotopskydd är inte okej
Det går inte att ge generell dispens för transporter genom ett biotopskyddsområde, trots att det skär av kontakten med andra områden.
Mark- och miljööverdomstolen slår fast
att det inte är okej att lämna generella dispenser för transporter genom ett biotopskyddsområde. Inte heller är det acceptabelt att undanta korridorer genom områ-
det. Det spelar då ingen roll att det finns
mark som blir avskuren och inte längre
kan brukas.
Domen gäller ett område i Västsverige
som brandhärjades och därefter klassa-
des som biotopskyddsområde av Skogs­
sty­relsen.
Markägaren kunde därmed inte längre
ta sig igenom området för att nå andra
områden för avverkning.
K äll a
Mark- och miljööverdomstolen mål M 10816-12
(korta.nu/j8e0r)
Markägare får tåla avfallsupplag utan tidsgräns
Det är osäkert hur länge ett gruvbolag behöver använda en fastighet
för avfallsupplag. Markägaren får stå ut med det.
En gruva nära Vättern har bara tillstånd
enligt miljöbalken att bryta mineral till
2017. Markanvisningen enligt minerallagen, för platsen där gruvans avfall lagras,
ska däremot gälla tills vidare. Det har
Högsta domstolen slagit fast.
Markägarna ville att anvisningen också
skulle tidsbegränsas, men domstolens
slutsats är att det inte finns någon koppling mellan miljöbalkens tillstånd och minerallagens markanvisning i det sammanhanget.
Det kan enligt domstolen inte heller
kallas egendomskränkning att markanvisningen kan gälla även sedan gruvan
har lagts ner, eftersom fastighetsägaren
får full ersättning för värdeminskningen
på marken.
K äll a
Högsta domstolen, mål T 5746-10
(korta.nu/6cz76)
väg l e dan d e d oma r
Ett vindkraftverk planeras i ett landskapsbildsskyddsområde som tillkommit
enligt naturskyddslagen. Där gäller ett
undantag som befriar bygget från viss tillståndsprövning.
ett strandskyddsmål. Det går inte, sa
mark- och miljödomstolen, men nu får
föreningen rätt i Mark- och miljööverdomstolen.
Mark- och miljööverdomstolen, mål M3100-12
Mark- och miljööverdomstolen, mål M8238-12
Kommunen redovisade i en mkb att det
fanns två alternativ till ett område som
pekats ut för exploatering, men utan att
beskriva dem närmare, eller varför de
valdes bort. En sådan brist i en mkb gör
att miljöbalkens krav inte uppnås.
Mark- och miljööverdomstolen, mål P4149-12
Naturskyddsföreningen överklagade
fyra av länsstyrelsens överprövningar i
2 M-plus nr 8 • 12 juni 2013
Det måste framgå i detaljplanen vilka
fastighetsägarens rättigheter och skyldigheter är. Kommunen var inte tydlig
nog när det gällde ansvaret för dagvattenhanteringen.
Mark- och miljööverdomstolen, mål P 5128-12
Trafikverket fick tillstånd att uppföra
en järnvägsbro innan järnvägsplanen var
godkänd. Felaktig ordningsföljd, slår
Mark- och miljööverdomstolen fast.
Mark- och miljööverdomstolen, mål M 2598-12
Miljöprövningsdelegationen hade rätt,
det fanns en tillräcklig analys av riskerna
för kungsörn och fladdermus vid ett
vindkraftsbygge.
Mark- och miljööverdomstolen, mål M 7865-12
Trots att ett avloppsreningsverk är
olämpligt placerat och orsakar luktstörningar får verksamheten fortsätta i brist
på lämpliga alternativ.
Mark- och miljööverdomstolen, mål M 6369-12
Källa: Domstolsverkets databas
(korta.nu/5e85).
miljoaktuellt.se/m-plus
ti l l sy n
Effektiv jakt på farliga varor
Under förra året upptäcktes 26 procent fler farliga varor än året innan
inom EU. Ökningen sägs bero på effektivare arbete.
Under 2012 gjordes 2 278 anmälningar i
EU:s rapporteringssystem Rapex om att
myndigheter upptäckt en farlig produkt
på marknaden och skickat ut en varning.
Kemiska risker var en av de vanligaste orsakerna till en anmälan. I Rapex görs inga
varningar för livsmedel.
EU-kommissionen skriver i ett pressmeddelande att ökad effektivitet är orsaken till att anmälningarna blir fler. Som
M-plus har rapporterat tidigare har dock
antalet anmälningar ökat stadigt sedan
starten 2003, med undantag för 2011 då
bara 1 803 anmälningar gjordes. 2012 var
Tillsynsansvar kvar hos
k­ommuner trots ny lag
K äll a
Den nya miljötillsynsförordningen gav
länsstyrelserna större möjligheter att ta
tillbaka tillsynsansvaret för vissa miljöfarliga verksamheter, men få förändrin­
gar har skett, enligt Naturvårdsverket.
Det är fortfarande stora skillnader mellan kommunerna. Vissa har övertagit en
stor del av tillsynen från länsstyrelsen,
andra ingenting alls och det är framför
allt kommunernas vilja som avgör om
tillsynsansvaret överlämnas.
När länsstyrelser väljer att ta tillbaka
tillsynen sker det ofta i samförstånd med
kommunerna.
EU-kommissionen (korta.nu/rxu0h)
l äs hel a artikeln
Miljöaktuellt (korta.nu/rjvo7)
M-plus (korta.nu/v7m7a)
bara marginellt bättre än år 2010 då det
gjordes 2 244 anmälningar.
De farliga varornas ursprung är i första
hand Kina, med 58 procent. I andra hand,
17 procent, har produkterna framställts i
ett EU-land.
Kläder, textilier och modeprodukter är
den kategori som är flitigast representerad, 34 procent. Följt av leksaker med 19
procent och elapparater och elektronisk
utrustning med 14 procent.
e x p ertkomm en ta r
sofia hedelius bruu
mplus@idg.se
Så fungerar nya IED-förordningarna
Miljödepartementet har nu beslutat om de förordningar som behövs
för att genomföra EU:s direktiv om industriutsläpp (IED).
Den förordning som i huvudsak genomför direktivets kapitel II, det vill säga de
verksamheter som tidigare omfattades av
IPPC-direktivet, är industriutsläppsförordningen (2013:250). Förutom den finns
nu särskilda förordningar om stora förbränningsanläggningar (2013:252), förbränning av avfall (2013:253) och användning av organiska lösningsmedel
(2013:254). Dessutom är bland annat förordningen om miljöfarlig verksamhet
och hälsoskydd (1998:899) ändrad och
verksamhetskoderna i bilagans avdelning
1 är flyttade till en ny förordning, miljöprövningsförordningen (2013:251).
Industriutsläppsförordningen och förordningen om användning av organiska
lösningsmedel ges ut med förordningsmotiv (Fm 2013:1 respektive 2013:2).
Dessutom kommer Naturvårdsverket att
ge ut en skriftlig vägledning om IED.
Ambitionen är att denna ska vara klar redan före sommaren.
Det svenska genomförandet bygger på
generella föreskrifter. De så kallade BATslutsatserna om bästa tillgängliga teknik
miljoaktuellt.se/m-plus
tas in i industriutsläppsförordningen och
av bestämmelserna där framgår när och
på vilket sätt slutsatserna ska följas. BATslutsatserna gäller utöver verksamhetsutövarens tillståndsvillkor.
”BAT-slutsatser
ska användas som
referens vid
­tillståndsprövning”
Slutsatser med utsläppsvärden ska gälla som begränsningsvärden och tillämpas
senast fyra år efter slutsatsernas offentliggörande (gäller verksamheter vars huvudsakliga IED-verksamhet omfattas av
slutsatserna).
Slutsatser utan utsläppsvärden, som
enligt direktivet ska användas som referens, kopplas i stället till bestämmelsen
om bästa möjliga teknik i 2 kap 3§ miljöbalken. Även dessa slutsatser ska, efter en
rimlighetsavvägning enligt 2 kap 7§ miljöbalken, uppfyllas senast fyra år efter
slutsatsernas offentliggörande av verksamheter vars huvudsakliga IED-verk­
samhet omfattas av slutsatserna.
Verksamhetsutövaren ska utföra denna
bedömning inom ramen för sin egenkont­
roll. Myndigheters uppfattning om bedömningen kan komma till uttryck genom tillsynsmyndighetens fortlöpande
bedömning av verksamheten, till exempel vid granskning av miljörapporten eller vid prövningsmyndigheternas tillståndsprövning.
Dessutom ska BAT-slutsatserna användas som referens vid tillståndsprövning.
Detta gäller direkt efter att slutsatserna
har offentliggjorts.
En verksamhetsutövare har möjlighet
att ansöka om alternativvärde eller dispens från en slutsats med utsläppsvärde.
En sådan ansökan görs hos miljöprövningsdelegationen.
Bestämmelserna kommer att träda i
kraft den 18 juni.
Sofia Hedelius Bruu
Sofia Hedelius Bruu är miljöjurist
på Naturvårdsverkets enhet för
prövning och regelgivning, sektionen
för miljöfarlig verksamhet
M-plus nr 8 • 12 juni 2013 3
nya regler i korthet
Författningar publicerade t o m vecka 23.
SFS 2013:250 Industriutsläppsförordning.
SFS 2013:251 Miljöprövningsförordning.
SFS 2013:252 Förordning om stora förbränningsanläggningar.
SFS 2013:253 Förordning om förbränning av
avfall.
SFS 2013:254 Förordning om användning av
organiska lösningsmedel.
SFS 2013:255 Förordning om produktion av
titandioxid.
SFS 2013:256 Förordning om ändring i förordningen (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer.
SFS 2013:257 Förordning om ändring i arbetsmiljöförordningen (1977:1166).
SFS 2013:258 Förordning om ändring i förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.
SFS 2013:259 Förordning om ändring i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
SFS 2013:260 Förordning om ändring i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruk.
SFS 2013:261 Förordning om ändring i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning
och tillsyn enligt miljöbalken.
SFS 2013:262 Förordning om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet
och hälsoskydd.
SFS 2013:263 Förordning om ändring i förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
SFS 2013:264 Förordning om ändring i förordningen (2001:512) om deponering av avfall.
SFS 2013:265 Förordning om ändring i förordningen (2004:675) om omgivningsbuller.
SFS 2013:266 Förordning om ändring i förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter.
SFS 2013:267 Förordning om ändring i förordningen (2007:667) om allvarliga miljöskador.
t i d i g a r e r e g e l n y h e t e r : m i l j oa k t ue l lt. s e /2 .2 1 1 7 5
SFS 2013:268 Förordning om ändring i miljötillsynsförordningen (2011:13).
SFS 2013:363 Lag om kontroll av ekologisk
produktion.
SFS 2013:269 Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927).
HVMFS 2013:14 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om förbud mot svenskt fiske
av torsk i Kattegatt under återstoden av 2013.
SFS 2013:270 Förordning om ändring i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter.
SFS 2013:296 Förordning om ändring i förordningen (2013:63) om bekämpningsmedelsavgifter. Gäller årsavgifter för 2013.
SFS 2013:300 Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket
och fiskerinäringen. Gäller restriktioner för
2013.
SFS 2013:308 Förordning om ändring i planoch byggförordningen (2011:338). Gäller
bland annat miljöfarligt rivningsavfall.
SFS 2013:309 Lag om ändring i miljöbalken.
Gäller bland annat påföljd för miljöfarlig kemikaliehantering.
SFS 2013:315 Lag om intelligenta transportsystem vid vägtransporter.
SFS 2013:319 Förordning om utvinnings­
avfall.
SFS 2013:320 Förordning om ändring i förordningen (2001:512) om deponering av avfall.
Gäller undantag för utvinningsavfall.
SFS 2013:321 Förordning om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor.
Gäller utvinningsavfall.
SFS 2013:322 Förordning om ändring i miljötillsynsförordningen (2011:13)
SFS 2013:323 Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927)
SFS 2013:325 Lag om ändring i lagen
(2010:968) om ändring i miljöbalken. Gäller
hänvisning till sjölagen.
SFS 2013:326 Lag om ändring i miljöbalken.
Gäller hänvisning till sjölagen.
HVMFS 2013:15 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:15) om ändring i Fiskeriverkets föreskrifter (2004:37) om
fiske i sötvattenområdena.
HVMFS 2013:16 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:16) om förbud mot
visst svenskt fiske av sill och skarpsill i EU:s
fiskevatten i Östersjön inom ICES-delom­rå­
dena 25-29 under återstoden av år 2013.
HVMFS 2013:17 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Fiskeriverkets
föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
och kontroll på fiskets område. Obs! Se även
rättelseblad sid 1 och 2 i HVMFS 2013:17.
KIFS 2013:2 Föreskrifter om ändring i
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS
2008:3) om bekämpningsmedel. Gäller bland
annat saluförbud, användningsförbud och utvidgade användningsområden.
NFS 2013:3 Förordning om upphävande av
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:11)
om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av
organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar.
NFS 2013:4 Förordning om upphävande av
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26)
om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar
med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. Innehåller övergångsbestämmelser.
NFS 2013:5 Förordning om upphävande av
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28)
om avfallsförbränning. Innehåller övergångsbestämmelser.
SFS 2013:327 Lag om ändring i lagen
(1980:424) om åtgärder mot förorening från
fartyg. Gäller hänvisning till sjölagen.
SFS 2013:328 Lag om ändring i sjölagen
(1994:1009). Gäller bland annat oljeutsläpp.
Samtliga lagar finns även på lagrummet.se.
vill du ha din m-plus i fred?
Vi har bra erbjudanden om ni är flera på samma arbetsplats som läser M-plus. Ring 08-799 62 48!
4 M-plus nr 8 • 12 juni 2013
miljoaktuellt.se/m-plus
n ya eu- r e g ler i kort h et
EU:s rättsakter publicerade t o m vecka 21.
Direktiv 2013/27/EU Kommissionens direktiv av den 17 maj 2013 om ändring av Europa­
parlamentets och rådets direktiv 98/8/EG för
att ta upp klorfenapyr som ett verksamt ämne
i bilaga I till direktivet.
Direktiv 2013/28/EU Kommissionens direktiv av den 17 maj 2013 om ändring av bilaga II
till Europaparlamentets och rådets direktiv
2000/53/EG om uttjänta fordon.
Beslut 2013/225/EU Kommissionens genomförandebeslut av den 17 maj 2013 om
ändring av genomförandebeslut 2012/362/
EU om ekonomiskt bidrag från unionen till vissa medlemsstater till stöd för frivilliga övervakningsstudier av förluster av samhällen av
honungsbin vad gäller förlängd tidsfrist för de
medlemsstaternas program för övervakningsstudier.
Förordning 469/2013 Kommissionens genomförandeförordning av den 22 maj 2013
om godkännande av DL-metionin, natriumsalt
av DL-metionin, hydroxisubstituerat metionin,
kalciumsalt av hydroxisubstituerat metionin,
isopropylester av hydroxisubstituerat metionin, DL-metionin skyddat med sampolymer vinylpyridin/styren och DL-metionin skyddat
med etylcellulosa som fodertillsatser.
Förordning 480/2013 Kommissionens genomförandeförordning av den 24 maj 2013
om ändring av genomförandeförordning (EU)
nr 788/2012 vad gäller perioden för frivillig
analys av vissa bekämpningsmedel.
Förordning 483/2013 Kommissionens förordning av den 24 maj 2013 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska
produkter.
Förordning 485/2013 Kommissionens genomförandeförordning av den 24 maj 2013
t i d i g a r e eu - r e g l e r : m i l j oa k t ue l lt. s e /2 .2 1 1 8 0
om ändring av genomförandeförordning (EU)
nr 540/2011 vad gäller villkoren för godkännande av de verksamma ämnena klotianidin,
tiametoxam och imidakloprid, samt om förbud
mot användning och försäljning av utsäde
som behandlats med växtskyddsmedel innehållande dessa verksamma ämnen.
Beslut 2013/242/EU Kommissionens genomförandebeslut av den 22 maj 2013 om
fastställande av en mall för de nationella
hand­lingsplanerna för energieffektivitet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU.
Förordning 497/2013 Kommissionens förordning av den 29 maj 2013 om ändring och
rättelse av förordning (EU) nr 231/2012 om
fastställande av specifikationer för de livsmedelstillsatser som förtecknas i bilagorna II
och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008.
Beslut 2013/250/EU Kommissionens beslut av den 21 maj 2013 om ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till sanitetsarmaturer.
Beslut 2013/256/EU Kommissionens genomförandebeslut av den 30 maj 2013 om erkännande av ”beräkningsverktyget för Bio­
grace-växthusgas” för att visa överensstämmelse med hållbarhetskriterierna enligt
Euro­paparlamentets och rådets direktiv
98/70/EG och 2009/28/EG.
Förordning 487/2013 Kommissionens förordning av den 8 maj 2013 om ändring, för anpassning till den tekniska och vetenskapliga
utvecklingen, av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.
Förordning 509/2013 Kommissionens förordning (EU) av den 3 juni 2013 om ändring av
bilaga II till Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller användning av flera tillsatser i vissa alkoholhaltiga drycker.
Förordning 510/2013 Kommissionens förordning (EU) av den 3 juni 2013 om ändring av
bilagorna I, II och III till Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad
gäller användningen av järnoxider och järn­
hydroxider (E 172), hydroxipropylmetylcellulosa (E 464) och polysorbater (E 432–436) för
märkning av vissa frukter.
Beslut 2013/268/EU Rådets beslut av den
13 maj 2013 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Interna­
tionella sjöfartsorganisationen (IMO) i fråga
om antagandet av vissa koder och tillhörande
ändringar av vissa konventioner och protokoll.
Gäller bland annat förebyggande av föroreningar.
Förordning 503/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) av den 3 april
2013 om ansökningar om godkännande av
genetiskt modifierade livsmedel och foder i
enlighet med Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1829/2003 och om ändring av kommissionens förordningar (EG) nr
641/2004 och (EG) nr 1981/2006.
En förordning är bindande och direkt tillämplig, och gäller i medlemsstaterna på samma
sätt som en nationell lag, utan att de nationella myndigheterna vidtar några åtgärder.
Ett direktiv slår fast bindande mål för medlemsstaterna. Länderna väljer sedan hur målen ska uppnås inom ramen för den egna
rättsordningen.
Ett beslut är ett bindande krav som riktar sig
till en medlemsstat eller en unionsmedbor­
gare.
Samtliga EU-regler finns även på
eur-lex.europa.eu/sv/index.htm.
mi lj ö m är k n in g
Nordiska fiskare vill MSC-märka havskräftor
Fiskare i Sverige och Danmark som tar
upp havskräftor har begärt att få sitt fiske
MSC-märkt, det vill säga certifierat enligt
hållbarhetsmärkningen Marine stewardship council.
Nu ska forskare, genom ett oberoende
miljoaktuellt.se/m-plus
certifieringsföretag, studera fisket av
havskräftor närmare för att se om det klarar MSC:s miljöstandard för ett uthålligt
och välskött fiske.
MSC uppmanar samtidigt alla som har
vetenskapliga kunskaper om havskräftor
och deras livsmiljö att bidra till utvärderingen. Om ett år, i maj 2014, beräknas arbetet vara klart. Kräftorna fångas i Katte­
gatt och Skager­rak.
K äll a
MSC (korta.nu/1bmg8)
M-plus nr 8 • 12 juni 2013 5
ke m i k a l i e r
Genstörande smakämne oroar
En arom kan komma att plockas bort från EU:s lista över godkända
smakämnen. Aromen har genotoxiska effekter.
Ämnet heter 3-acetyl-2,5-dimetyltiophene
och har tidigare varit dåligt undersökt. Nu
har EU:s myndighet för livsmedels­säker­
het, Efsa, låtit utreda ämnet och funnit att
det är genotoxiskt och kan skada arvsmassan. Ämnet kan därför komma att plockas
bort från listan över godkända aromer.
Enligt Efsa används ämnet sparsamt,
K äll a
Parterna i Stockholmskonventionen har
enats om att förbjuda flamskyddsmedlet
HBCDD. Det innebär att 23 ämnen finns
på konventionens lista över ämnen som
helt ska försvinna, rapporterar Chemsec.
Förbudet gör dock ett femårigt undantag
för polystyren.
Enligt Kemikalieinspek­tionen används HBCDD/HBCD i dag främst i
Europa, USA och Kina.
Efsa (tinyurl.com/pfaxbel)
K äll a
men kan till exempel hittas i finare konditorivaror.
Listan med godkända smakämnen har
funnits sedan oktober 2012. Flera tusen
ämnen har granskats av Efsa i syfte att
stoppa farliga smaksättare i livsmedel.
Undantag för kvicksilver och
kadmium på väg bort
Medlemsstaterna och EU-parlamentet är överens om att stoppa
undantag för tungmetaller i batteridirektivet.
Kadmium i batterier till handverktyg och
kvicksilver i knappcellsbatterier kan komma att förbjudas. I dag finns undantag i det
generella förbudet mot kvick­silver och
kadmium i batteridirektivet från 2006,
men med­lems­staterna och parlamentet
Chemsec (korta.nu/ 9a1xh), ministerrådet
(korta.nu/r7hpi)
EU-dom stoppar
flusilazol
anser det finns tillräckligt bra alternativ.
Innan en lagändring kan bli verklighet
måste ministerrådet och parlamentsledamöterna ge sitt godkännande.
Det svampdödande ämnet flusilazol förbjuds inom EU på grund av sina hormonstörande egenskaper. EU-domstolen har
avslagit en begäran om att ämnet ska få
användas i bekämpningsmedel, skriver
KemI på sin webbplats.
K äll a
K äll a
Irlands ordförandeskap (korta.nu/du12z)
KemI (korta.nu/kt04m)
Echa vill klassa om farliga ämnen
Växtbekämpningsmedlet lenacil har varken samordnad klassificering eller märk­
ning i EU. Enligt förslaget ska kemikalien
klassas som miljöfarlig, med tanke på de
risker som lenacil medför i vattenmiljöer.
Borsyra är redan klassificerat. Där föreslås förändringar som gäller borsyrans reproduktionsstörning. Kemikalien ingår
bland annat i gödselmedel, bekämpningsmedel och i en mängd olika industripro-
Flamskyddsmedel
stoppas globalt
cesser. Synpunkter kan lämnas till 28 juni.
Även för tributyltennföreningar (intermediär) och PHMB (desinfektionsmedel)
finns förslag till ändrad klassificering och
märkning (CLH). Ny forskning visar på
andra risker än de som tidigare varit kända. Även här vill Echa få in synpunkter.
Nya faror ger
nytt samråd
Det finns risk för att ämnet etridiazol kan
vara reproduktionsstörande och cancerframkallande, vilket inte uttryckligen sades i ett tidigare samråd.
K äll a
Nu gör kemikaliemyndigheten Echa
ett nytt offentligt samråd för att få in
kommentarer kring just dessa faror.
Echa (borsyra och lenacil) (korta.nu/evt3o)
K äll a
Echa (korta.nu/pth96)
Echa (korta.nu/)ajlyr
m i l j ö pröv n in g
SGU vägleder om prövning av gruvverksamhet
En vägledning som vänder sig till både gruvindustrin och myndig­
heterna är tänkt att effektivisera prövningsprocessen.
Vägledningen är svaret på ett regeringsuppdrag och ingår i arbetet med mineralstrategin. Den har tagits fram av Sveriges
geologiska undersökning (SGU) i samråd
med Naturvårdsverket och är till för både
gruvindustri och myndigheter.
Vägledningen omfattar hela processen,
från undersökningsarbeten till drift, med
6 M-plus nr 8 • 12 juni 2013
prövning enligt minerallagen, miljöbalken, markanvisning, bygg- och marklov
och miljökonsekvensbeskrivning, och ger
råd om hur den kan bli effektiv.
Vid ansökan om miljötillstånd för gruvor sker en omfattande prövning enligt
miljöbalkens regler. Underlaget som lämnas av verksamhetsutövaren till pröv-
ningsmyndigheterna ska innehålla utförliga beskrivningar av hur verksamheten
kommer att bedrivas och kan antas påverka miljön.
Näringslivet har önskat tydligare vägledning om vilket underlag som kommer
att krävas för prövningen. Det skulle
minska behovet av kompletteringar och
göra handläggningstiderna kortare.
K äll a
SGU (korta.nu/n9yt2)
miljoaktuellt.se/m-plus
e x p ertkomm en ta r
stefan karlmark
mplus@idg.se
Även utsläpp av icke miljöfarliga
ämnen kan innebära miljöbrott
Det är förbjudet att släppa ut farliga ämnen, även om de inte klassas
som miljöfarliga. Det framgår av en banbrytande dom.
Det var råtallolja, en biprodukt som genereras vid fram­ställning av sulfatmassa,
som släpptes ut vid Arizona Chemicals
fabrik i Sandarne 2008. Oljan är biologiskt lätt nedbrytbar och inte klassificerad som miljöfarlig i Kemikalieinspek­tio­
nens (KemI) författningssamling.
I tingsrätten yrkar åklagaren på en företagsbot på minst 80 000 kronor för att det
släppt ut minst 300 liter råtallolja till kajen
och vidare ner i vattnet. Bolaget medger
att personalen av oaktsamhet orsakat att
det släppts ut högst 300 liter råtallolja.
Men bolaget bestrider att den utsläppta
mängden utgör ett miljöbrott.
Vid den undersökning som kustbevakningen genomför kort efter utsläppet kan
inte någon råtallolja påvisas i området
­utanför hamnen och inte heller i farleden
ut från Sandarne.
Av den skriftliga bevisning som bolaget
åberopar framgår följande: ”Miljöpåver­
kan från fettsyror och hartssyror antas
vara försumbara. Det är endast i den neutrala fraktionen av råtallolja som det förekommer ämnen som kan anses vara
långlivade, bioackumulerande och toxiska. Utsläpp av 300 liter råtallolja i havet
ger ett utsläpp av cirka 500 gram neutrala organiska föreningar till vattnet, vilket
motsvarar mindre än en procent av det
enligt miljödomstolens dom tillåtna utsläppet till recipienten per dag. Vissa beståndsdelar i råtalloljan kan orsaka toxiska effekter i vattenlevande organismer
och bioackumuleras. Men baserat på att
utsläppet var av en begränsad mängd och
att tiden i recipienten var kort, beräknas
exponeringen av vattenlevande organismer vara mycket begränsad. Utredaren
anser att utsläppet inte kan ha orsakat
några betydande effekter på den omgivande akvatiska miljön.”
Domstolen konstaterar att det för straffbarhet är tillräckligt att utsläppet innehåller ett eller flera ämnen som typiskt
sett kan få skadliga konsekvenser. Den
miljoaktuellt.se/m-plus
konstaterar vidare att det framgår av
straffbestämmelsen att ett utsläpp av ett
ämne som inte typiskt sett är farligt, men
i det enskilda fallet medför eller kan
medföra en förorening eller olägenhet,
omfattas av straffansvaret.
Domstolen finner att det är utrett att
bolaget av oaktsamhet har orsakat utsläpp av cirka 300 liter råtallolja, och
fortsätter: ”Råtallolja är ett ämne som är
klassificerat som 'irriterande'. Vidare har
åklagaren åskådliggjort att i råtallolja
finns komponenter som är skadliga för
vattenlevande organismer, till exempel
”Tallolja finns inte
med i Kifs, men
har ändå bedömts
som farligt”
fisk, och att det finns viss risk för att giftiga svavelföreningar kan avges som kan
orsaka allergi vid hudkontakt och vålla illamående och kräkningar.”
Det är också utrett att råtallolja kan ha
allvarliga effekter på fåglar och andra
djur, vilka i förlängningen kan orsaka till
exempel fågeldöd.
Tingsrätten fortsätter: ”Bedömningen
av huruvida ett miljöbrott begåtts måste
göras utifrån de förhållanden som råder i
själva utsläppsögonblicket. Härvidlag förefaller bolagets invändningar om att råtallolja till exempel är naturligt förekommande i miljön och att den är biologiskt
lätt nedbrytbar med mera ha mindre betydelse vid bedömningen. Bolagets påpekande att miljödomstolens dom medger
utsläpp av organiskt material i avloppsvatten om 125 kilo per dygn medför naturligtvis inte att det skulle vara tillåtet
att släppa ut 300 liter råtallolja på det sätt
som skett, vilket i och för sig bolaget hel-
ler inte påstått. Emellertid torde detta
villkor vara inriktat på avloppsvatten
som genomgått diverse reningsprocesser, och har enligt tingsrättens uppfattning inte någon avgörande betydelse vid
bedömningen.”
När det är fråga om brott där en förmodad fara är tillräcklig, har det dessutom
ingen betydelse hur den mottagande miljön är beskaffad. Det framgår enligt domstolen av förarbetena till lagstiftningen
(proposition 2005/06:182 s 59).
Sammantaget anser tingsrätten att
åklagaren har styrkt att bolaget av oaktsamhet orsakat att råtalloljan har släppts
ut till mark och vatten och konstaterar:
”Råtallolja måste anses vara ett ämne
som typiskt sett kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa
och djur i en omfattning som inte har
ringa betydelse.”
Eftersom miljöbrottet har begåtts inom
ramen för bolagets näringsverksamhet
ska bolaget åläggas en företagsbot. Då bolaget agerat snabbt och adekvat så snart
läckaget upptäcktes anser tingsrätten att
den kan jämkas till 60 000 kronor.
Före lagändringen 2007 var det straffritt
att släppa ut ett ämne om man inte kunde
påvisa en påtaglig skada i miljön. Nu räcker det att det släppts ut ett ämne som kan
vara farligt för miljön. I förarbetena hänvisar man till de ämnen som finns upptagna
som farliga i KemI:s författningssamling
(Kifs). Tallolja finns inte med där, men har
av domstolen ändå bedömts som farligt.
Det saknade också betydelse att bolaget hade tillstånd att släppa ut betydligt
större mängder – efter rening – och att
råtallolja förekommer naturligt vid förmultning.
Stefan Karlmark
St fan Karlmark är f d miljöåklagare vid
Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.
Han har bland annat skrivit boken
Miljörätt ur straffrättsligt perspektiv och
medverkat i miljöbalkskommittén.
K äll a
Dom den 7 mars 2013 i Hudiksvalls tingsrätt,
mål nr B 1629-11
M-plus nr 8 • 12 juni 2013 7
vat t e n / av lop p
sjö, hav och fiske
Forskare: Enskilda avlopp duger
Fartygsägare
får ansvar för
oljeutsläpp
Flera års forskning visar att klassiska infiltrationsanläggningar
räcker gott för fosforrening i glesbygd.
Infiltrationsanläggningar som ligger mer
än 100 meter från ett vattendrag behöver
oftast inte renas ytterligare när det gäller
fosfor. Det visar forskning från Institutet
för jordbruks- och miljöteknik, som publiceras i en doktorsavhandling av David
Eveborn.
Däremot behöver markbäddar ofta
kompletteras med fosforrening. Om man
väljer en rening som inte är kopplad till
markbaserade system, så måste man vara
medveten om att miljönyttan kan bli negativ, eftersom utsläppen av växthusga-
ser ökar, framgår i avhandlingen. Där
ana­lyseras också när det kan vara motiverat att försöka återföra uppsamlad fosfor
som gödning.
Forskningen har gjorts med anledning
av att det nu ställs krav på 70 till 90 procents avskiljning av fosfor från enskilda
avlopp.
Avhandlingens titel lyder “Sustainable
phosphorus removal in onsite wastewater treatment”.
K äll a
IJT (korta.nu/ra0n4)
Reningsverk kan tvingas
arbeta förebyggande
Reningsverken ska ansvara för att miljögifter inte hamnar i avloppsvattnet. Naturvårdsverket vill skärpa kraven på innehållet i slam.
Förslagen är en del i utredningen om
hållbar återföring av fosfor. VA-tidningen
Cirkulation rapporterar från en hearing
där Naturvårdsverket på förhand presenterat ett antal av de förslag som myndigheten tänker ha med när resultatet läggs
fram, senast 12 augusti 2013.
Ett krav på uppströmsarbete för reningsverken skulle betyda att de kan
åläggas att ta fram planer för hur mängden miljögifter som kommer till verken
ska minskas.
Något som skulle kunna bli verklighet
redan om ett par år.
Naturvårdsverket vill också skärpa
kraven för bland annat kadmium, koppar,
krom, silver och zink i slammet.
Långlivade organiska ämnen föreslås
också regleras hårdare. Det gäller PFOS,
dioxin, klorparaffiner, PCB och bromerade flamskyddsmedel (PBDE).
Enligt tidningen Cirkulation väckte
förslaget på skärpning av ämnen i slammet högljudda protester på hearingen.
Enligt kritikerna kommer konsekvensen
bli att mindre mängd slam kan spridas på
jordbruksmark. Den kommer i stället att
behöva brännas.
Riksdagen har röstat igenom den konvention som reglerar skadeståndsansvar vid utsläpp av bunkerolja.
Beslutet innebär att en fartygsägare
ska vara ansvarig för en skada som orsakas av förorening genom bunkerolja.
Konven­tionen kallas bunkerkonventionen och ersätter den nationella regleringen i sjölagen som i dag används vid
utsläpp.
Konventionen är internationell och
Sverige har stått utanför den sedan tillkomsten 2001.
Riksdagen godkände samtidigt att
gränserna för skadestånd vid olyckor
till havs ska öka.
K äll a
Riksdag & departement (korta.nu/4xiga)
Nu granskar HaV
vattenskotrarnas
miljöpåverkan
Cirkulation (korta.nu/hf9cn)
Regeringen har gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att kartlägga
miljö- och hälsoriskerna med vattenskotrar. Myndigheten ska titta på både
omfattningen och orsaken till att vattenskotrar och andra små vattenfarkoster skapar ”olägenheter” för hälsa och
miljö.
Utredningen ska också innehålla en
analys med förslag på lagändringar.
Arbetet ska vara klart i november
2013.
L äs mer
K äll a
Cirkulation, artikel (korta.nu/9vpwv)
Regeringen (korta.nu/ i06pq)
K äll a
kli m atan pa s s n in g
Ny metod räknar ut kombinerad skredrisk
För första gången finns en metod som kopplar ihop två risker: risken
för jordskred och risken för förorening.
Nu finns en ny metodik som gör att man
kan skatta hur förorenat ett vattendrag
kan bli, med hjälp av sannolikheten för
jordskred på ett visst ställe, hur förorenad
marken är, vattendragets egenskaper med
mera. Metoden är tänkt att användas som
ett komplement till metoder som redan
8 M-plus nr 8 • 12 juni 2013
finns för skredriskbedömning och miljöriskbedömning. Den har tagits fram i en
avhandling av Gunnel Göransson vid
Statens geotekniska institut (SGI).
Avhandlingen ger även en generell
kunskapshöjning om vilka processer och
mekanismer som har betydelse för expo-
nering och spridning av föroreningar från
skredmassor i vattendrag.
Bedömningar av skred- respektive miljörisk i områden med förorenad mark
görs i dag åtskilda från varandra, men nu
kommer det alltså att vara möjligt att
koppla ihop faran för skred med faran för
exponering av förorenin­gar.
K äll a
SGI (korta.nu/2mv43)
miljoaktuellt.se/m-plus
av fa l l / åt e rv in n in g
Nu ska EU ta tag i plastavfallet
Lagändringar är på väg när det gäller plastavfallet. En grönbok har
nyligen varit ute på remiss.
Enligt EU-kommissionen kommer plastavfall i haven snart att vara en av de viktigaste globala miljöfrågorna. En grönbok
om en europeisk strategi för plastavfall i
miljön, som kommissionen har tagit fram,
har varit på remiss till 7 juni. De åsikter
som lyfts kommer att ligga till grund för
lagförändringar.
I grönboken tar man upp frågor som
minskad deponering och ökad återvinning.
Regeringen skriver i en faktapromemoria att den är positiv till grönboken
och att frågorna som ställs är relevanta.
Sverige har god erfarenhet av vissa styrmedel för minskad deponering och ökad
återvinning, åtgärder som skulle kunna
vara aktuella också på EU-nivån, enligt
regeringen.
Miljö- och jordbruksutskottet skriver i
sitt förslag till riksdagsbeslut att EU bör
införa ett gemensamt PETflaskepantsystem. EU bör också införa ett
förbud mot att bränna utsorterat brännbart avfall, likt det som finns i Sverige.
Men det finns också kritik mot grönbo-
ken. Avfall Sverige är en av de instanser
som har skrivit ett remissvar och ställer
sig frågande till det stora fokuset på hushållssopor. Man får inte glömma bort allt
det andra plastavfallet. Avfall Sverige vill
också lägga större vikt vid produktionen
av plast. Den förändring av avfallslagstiftningen som EU-kommissionen arbetar
med ska vara klar 2014. EU:s avfallslagstiftning omfattar inte uttryckligen plastavfall.
K äll a
EU-kommissionen (korta.nu/t6pwb)
Riksdagen (korta.nu/u5g43)
Miljö- och jordbruksutskottet (korta.nu/a7l65)
Avfall Sverige (korta.nu/2h8b1)
Kretsloppsproposition väntas i höst
Propositionen som baseras på avfallsutredningen breddas och skjuts
upp, men ska vara klar i början av hösten.
Enligt tidigare plan skulle kretsloppspropositionen, som också har kallats avfallspropositionen, lämnas till riksdagen i juni
2013. Nu skriver Avfall Sverige på sin
hemsida att en trolig tidpunkt har satts till
början av hösten. Anledningen till förseningen är dels problem med den snåriga
lagstiftningen, dels att området har breddats och nu också omfattar till exempel
textilavfall.
Bakom propositionen finns den avfallsutredning som presenterades 2012. Ett av
huvudförslagen innebar att ansvaret för
insamling av förpackningar och tidningar
ska flyttas från producenterna till kommunerna.
De frågor som har diskuterats flitigast
inom branschen gäller ersättning, kvalitet och övergångsproblem kring producentansvaret, skriver Avfall Sverige.
K äll a
Avfall Sverige (korta.nu/2r502)
L äs mer
Avfall Sverige (korta.nu/fk625)
EU söker synpunkter på avfallslagar
För att kunna uppnå målen i flera avfallsrelaterade direktiv vill
EU-kommissionen ha förslag på åtgärder från olika intressenter.
Alla som är intresserade har nu tillfälle att
lämna sina synpunkter på EU:s sätt att arbeta med unionens lagstiftning kring avfall och återvinning.
Fram till den 10 september finns det
chans att delta i det samråd som EUkommis­sio­nen nu har öppnat på temat
avfall.
Målet är att få in synpunkter på hur
man kan uppnå målen i ramdirektivet om
avfall, i direktivet om deponering av avfall samt i direktivet om förpackningar
och förpackningsavfall.
K äll a
EU-kommissionen (korta.nu/et41u)
Insamling av elskrot ska styras upp
Regeringen vill ge möjlighet att göra insamlingssystemet för elavfall
tillståndspliktigt för att öka möjligheterna till kontroll.
Enligt den proposition som nu har lagts,
skriver regeringen att insamlingen och
återvinningen av elavfall har fungerat bra.
Men att det finns problem med tillsynen,
bland annat att tillsynen riktas mot varje
enskild producent, och inte mot den som
för producenternas räkning verkligen
sköter insamlingen. Regeringen vill se föreskrifter om tillståndsplikt för yrkesmässig drift av insamlingssystem för återanvändning och återvinning av elektriska
eller elektroniska produkter.
Varje enskild producent fortsätter att
ha ansvar genom att se till att produkterna omfattas av ett tillståndspliktigt insamlingssystem.
Lagförslagen bottnar i en utredning
som Naturvårdsverket la fram 2012, och
även i ett EU-direktiv.
K äll a
Regeringen (korta.nu/gy3h2)
Här finns tidigare nummer av M-plus: korta.nu/7ba5
miljoaktuellt.se/m-plus
M-plus nr 8 • 12 juni 2013 9
en e r g i
EU-direktiv ställer nya krav på oljeborrare
Ett EU-beslut ger både borrföretag och myndigheter större ansvar för
säkerheten vid oljeborrning.
Med det nya direktivet om säkerheten hos
olje- och gasverksamheter till havs måste
borrföretagen förebygga olyckor genom
att alltid göra en riskbedömning av verksamheten innan en borrning startas.
Det ställs också krav på att företaget ska
kunna betala för eventuella skador. Före­
taget ska också göra planer för vilka åtgärder som ska sättas in vid olika olycksscenarier och rapportera vilka resurser och vilken utrustning som finns till förfogande.
Direktivet ställer också krav på att natio-
nella myndigheter ska ta fram krisplaner
för alla borranläggningar till havs.
Nu har länderna två år på sig att införliva direktiven i den nationella lagstiftningen. Befintliga anläggningar har fått
fem års frist.
K äll a
Miljöaktuellt (korta.nu/5kz93)
EU-parlamentet (korta.nu/64a1n)
Sökmotor hittar kunskap om biogas
Via Biogasportalen ska olika biogasaktörer kunna dra nytta av varandras kompetens med hjälp av en ny sökmotor.
Via sökmotorn kan man söka bland ett tusental biogasrapporter från företag, myndigheter och akademin.
– Nu kan vi snabba på utvecklingen av
biogasbranschen, säger Peter Eriksson
som leder Innovatums projekt med att
öka kommunikationen och spridningen
av resultat inom biogasområdet.
Utvecklingen av sökmotorn ingår i projektet Implement som finansieras av EU:s
fond för regional utveckling samt Ener­gi­
gas Sverige, Svenskt vatten och Avfall
Sverige. Nu söker man finansiering för att
utveckla sökmotorer för Norge och Dan­
mark som kan kopplas ihop med den
svenska.
K äll a
Biogasportalen (korta.nu/t6cu1)
Hinder för energieffektivisering ska kartläggas
Engergimyndigheten ska utreda vilka
problem offentliga organ har med att energieffektivisera.
Uppdraget kommer från regeringen
och ska fokusera på administrativa och
juridiska hinder. Framför allt inom administration och inköp. Det skriver
Miljöstyrningsrådet på sin hemsida.
Uppdraget ska vara klart i februari
2014.
K äll a
MSR (korta.nu/tre9h)
m a r k / s a n er in g
m iljöledning
Nytt verktyg vägleder vid
sanering av havsbotten
Ny GRI-version ska
förenkla rapportering
uppdrag av regeringen ett specifikt ansvar för forskning, teknik- och kunskapsutveckling när det gäller sanering och
återställning av förorenade områden i
landet.
Syftet är att öka saneringstakten så att
miljömålen kan uppnås. Verktyget används nu i den starkt förorenade Helsing­
borgs hamn för att få bättre underlag till
vilka områden som är mest angelägna att
sanera.
Nu har GRI:s nya riktlinjer för hållbarhetsredovisning lanserats. Tyngd­punk­
ten ligger på lättillgänglig information
där det viktigaste lyfts fram. Andra fördelar ska, enligt GRI, vara ökad användarvänlighet, framför allt för dem som
rapporterar för första gången. Rikt­lin­
jerna ska också underlätta rapportering
som behöver integreras med andra
ramverk för hållbarhet.
Uppdateringen har tagit två år. Ett
mål i arbetet har varit att komma bort
från långa hållbarhetsrapporter med
så mycket information som möjligt.
K äll a
K äll a
SGI (korta.nu/spr0g)
GRI (korta.nu/yn1ob)
Ett nytt verktyg ger svar direkt på hur mycket föroreningar som
läcker ut från sediment på havsbotten.
Verktyget består av en låda med mätinstrument som man ställer på havsbotten.
Det är det första av sitt slag och har utvecklats av geokemisten Paul FrognerKockum vid Statens geotekniska institut
(SGI) efter en nordamerikansk modell.
Bara i Sverige finns det i dag drygt
80 000 identifierade områden som är
e­ller misstänks vara förorenade med
miljö­gifter av olika slag. Många av områdena är så förorenade att de riskerar skada miljön eller vår hälsa.
Från den 1 januari 2010 har SGI på
läs dagliga nyheter miljoaktuellt.se/m-plus
10 M-plus nr 8 • 12 juni 2013
miljoaktuellt.se/m-plus
T r af i k / t r an s p o rt er
Branschen enig om standard för elbilsladdning
Sverige ska redan nu satsa på mod 3 och typ 2-kontakt i publika
laddstationer för elfordon.
Fordonstillverkare och elbolag har enats
om att använda samma standard för laddning av elfordon, skriver Svensk energi,
som också samlat aktörerna. Det har varit
ett hett diskussionsämne i Europa, där
mod 3- och typ 2-kontakt kommer att gälla från 2017.
Överenskommelsen riktar sig till alla
som planerar att köpa, upphandla eller
investera i laddstationer. Till exempel
kommuner, stormarknader, fastighetsbolag, parkeringsbolag, bostadsrättsföre­
ningar, myndigheter och flygplatser, skriver Svensk energi. I nästa steg ska man
försöka enas kring en gemensam standard för snabbladdning.
K äll a
Svensk energi (korta.nu/emfki)
Verktyg ger miljösmart trafikinformation
En ny beräkningsmodell visar hur man kan göra miljövinster genom
att förbättra trafikinformation om bland annat framkomlighet.
Trafikinformation blir allt viktigare och
den ger miljöeffekter. Framför allt är det
luftföroreningar, buller och utsläpp av
växthusgaser som påverkas, men det kan
även bli effekter som ljusförorening, förorening av vatten och mark samt störnin­
gar i ömtåliga områden.
I en ny rapport från VTI presenteras en
ny beräkningsmodell för att förbättra trafikinformationen från miljösynpunkt.
Effektsnurra och åtgärdsbank ingår.
Fokus ligger på akuta miljöeffekter, men
även mer långsiktiga effekter förklaras.
K äll a
VTI (korta.nu/2sef1)
Grönare fartyg kan få hamnrabatt Riksdagen antar lag
EU har redan infört det. Med kommissioEU-kommissionen föreslår att miljövänför smartare transporter
nens förslag skulle kraven samordnas.
ligare fartyg får lägre hamnavgifter, beroende på drivmedel, båtens storlek och
ruttlängd. Vissa hamnar och länder inom
K äll a
Ends Europe (endseurope.com/31909)
L äs mer
M-plus (korta.nu/mgeqz)
J o r d - o c h s kogs bruk
Lag om ekoodling anpassas till EU-regler
Riksdagen har godkänt en ny ekolag för anpassning till EU-regler.
Samtidigt vill rådet utveckla den ekologiska produktionen.
Den nya svenska lagen gäller kontroll av
ekologisk produktion och är anpassad till
EU:s lagstiftning och den svenska livsmedelslagen. I den nya lagen finns flera
nyheter som ska underlätta kontrollmyndigheternas arbete: kommunerna ska
kunna samverka mera, myndigheterna
ska få beslagta varor som inte uppfyller
lagkraven och de ska också kunna ta hjälp
av polisen. En straffavgift ska kunna utdömas till de som inte anmält sina verksamheter för kontroll. Myndighetens beslut
ska kunna överklagas och de vanliga reglerna om offentlighet och sekretess ska
gälla för kontrollen. De nya reglerna gäller från 1 januari 2014.
Samtidigt rapporterar det irländska
ordförandeskapet att EU-länderna vill se
en utvecklad ekologisk produktion, vilket
bland annat innefattar en översyn av EU:s
regelverk. Målet är att stärka förtroendet
för ekologiskt producerade livsmedel,
öka konsumtionen, stödja marknadsföringen och harmonisera ekomärkningen.
K äll a
Riksdagen (korta.nu/vwt34), Det irländska ordförandeskapet (tinyurl.com/nydso7x)
Så ska genmodifierade djur riskbedömas
EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet ger ut en guide om skadliga
effekter av levande, genetiskt modifierade djur.
Ännu har inga ansökningar lämnats in till
EU. Men miljöriskbedömningarna ska nu
kunna göras för fisk, insekter, däggdjur
och fåglar.
Bedömningen är indelad i tre steg. I det
första ingår bland annat problemformule-
miljoaktuellt.se/m-plus
ring, inklusive faror och exponeringsidentifiering, riskbeskrivning och karaktärisering av exponering.
I nästa steg ska sju potentiella riskområden utredas, till exempel genöverföring,
interaktion mellan djuret och andra orga-
nismer och effekterna av djuret på människors och djurs hälsa.
Det tredje steget handlar bland annat
om möjligheten att använda jämförelsebara djur, utan gmo-förändringar men
med liknande egenskaper, i riskbedömningsexperiment.
K äll a
Efsa (korta.nu/y14ew)
M-plus nr 8 • 12 juni 2013 11
Po s t t i d n i n g A
begränsad
eftersändning
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
nya adressen på baksidan.
IDG/Miljöaktuellt
106 78 Stockholm
u t lys n i n g a r
Värdet av ekosystemtjänster. Sista ansökningsdag: 18 juni.
p ublikationer
Varje andetag vi tar. Miljösignaler 2013.
Kraftproduktion och miljöopinion
EEA (korta.nu/qeb9z)
Naturvårdsverket (korta.nu/bnfu0)
Effektivisering av industrins energianvändning.
Överlåtelse och återtagande av operativ miljötillsyn Tillämpning av bestämmelser – slutrapport.
Naturvårdsverket (korta.nu/v46wm)
Luftföroreningars effekter – stöd för policyutveckling. Sista ansökningsdag: 18 juni.
Energimyndigheten (korta.nu/cq2qf)
Naturvårdsverket (korta.nu/3oa5c)
Transport- och miljöinnovationer 2013.
Sista ansökningsdag: 26 juni.
Naturvårdsverket (korta.nu/9hkuw)
Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel f3.
Energimyndigheten (korta.nu/f24b0)
Vinnova (korta.nu/1zv07)
Styrmedel för miljöarbetet. Sök senast:
27 juni.
Renar och vindkraft Rapport från kunskapsprogrammet Vindval.
Naturvårdsverket (korta.nu/klbl4)
Energikartläggningscheckar En samhällsekonomisk utvärdering.
Miljöriskområden
Energimyndigheten (korta.nu/73nhe)
Naturvårdsverket (korta.nu/hn8c1)
Utmaningar för Nordens elmarknad.
Gifter & Miljö 2013 Om påverkan på yttre miljö och människor.
Naturvårdsverket (korta.nu/ektl1)
Andra utlysningen i NER300. Senast 3 juli.
Energimyndigheten (korta.nu/h2csu)
Naturvårdsverket (korta.nu/o2ytm)
Energimyndigheten (korta.nu/y4pq3)
Förslag till riktade satsningar inom Formas
ansvarsområden. Sök senast: 20 augusti.
Utvärdering av branschdialoger Textil-,
leksaks- samt kosmetik- och hygienproduktbranschen.
Handläggning av ärenden om miljösanktionsavgift.
Formas (korta.nu/auf7q)
KemI (korta.nu/e20h1)
Naturvårdsverket (korta.nu/i7lic)
Integrerad natur- och kulturmiljövård för
en levande fjällvärld. Sök senast: 25 sept.
Economic cost of fractures caused by
dietary cadmium exposure.
Regeringsuppdrag om kontroll av förbud mot utkast av fisk i Skagerrak.
Naturvårdsverket (korta.nu/admc5)
KemI (korta.nu/070w1)
HaV (korta.nu/fsthd)
Strategiska innovationsområden. Sök senast: 31 december 2015.
The process of creating Biosphere
Reserves.
Ecosystem-Based Management in the
Arctic.
Energimyndigheten (korta.nu/le5l5)
Naturvårdsverket (korta.nu/u2m2u)
HaV (korta.nu/25qux)
ka l e n d e r
Miljöaktuellt Arena Almedalen 3-4 juli,
Visby.
Miljöaktuellt (korta.nu/64wib)
r emisser
1 juli Strålsäkerhetsmyndighetens översyn av producentansvaret för produkter
som innehåller radioaktiva ämnen.
konsekvensbeskrivningen och programmet som ska gälla för 2014-2017.
Naturvårdsverket (korta.nu/vtk1i)
Miljödepartementet (korta.nu/d38f)
Lifecycle management 2013 25-28 aug,
Göteborg.
World Water Week 1-6 sept, Stockholm.
31 juli Remiss av förslag till föreskrifter
om återföring av bensinångor på bensinstationer (ersätter Naturvårdsverkets
kungörelse SNFS 1991:1).
Siwi (worldwaterweek.org)
Transportstyrelsen (korta.nu/c16lg)
CSR North 3-4 oktober, Malmö
16 augusti Remiss om förslag till allmänna råd om rivningsavfall.
CPM (lcm2013.org)
TEM (csrnorth.org/)
Boverket (korta.nu/0spz0)
Klimatanpassning 2013 25 sept, Sthlm.
Miljöaktuellt (korta.nu/xjzer)
Stora miljökalendariet: miljoaktuellt.se/2.6227
n y w e bbko d : 3 3 4 4
12 M-plus nr 8 • 12 juni 2013
2 september Remiss av Naturvårdsver­
kets förslag till program för att förebygga
avfall. Synpunkter kan lämnas på miljö-
experthjälpen
Med M-plus är du aldrig svarslös eller
ensam i ditt miljö- och hållbarhetsarbete.
Om du har en fråga som du inte vet
vart du ska ställa kan du vända dig till
M-plus tjänst Experthjälpen. Där får du
ett första, övergripande svar som leder
dig vidare till fördjupande läsning och
kontakt med expertis med mera.
Vårt mål är du aldrig ska behöva vänta
mer än fem ­arbetsdagar på svaret.
E-posta din fråga till mplus@idg.se.
miljoaktuellt.se/m-plus
miljoaktuellt.se/m-plus