Dags att ändra lagen om organtransplantationer

Njurfunk
Tidning för Njurförbundet
Dags att ändra lagen om
organtransplantationer
- läs debattartikel av Torbjörn Tännsjö
och ledaren av Håkan Hedman
Nummer 3, 2010
Årgång 37
Annons Fresenius
18
12
10
23
INNEHÅLL
Dags att ändra lagen om organtransplantationer
- professor Torbjörn Tännsjö, Stockholm
5
7
Träning, transplantation och njursjukdom
- klinikchef Naomi Clyne, Lund
12
16
Nattdialys populärt
- intervju med verksamhetschef Lena Helldin, Trollhättan
Viktigt att njursjuka sköter sina tänder
- överläkare Nils Grefberg, Växjö
Styrelseledamöter:
@ Ordf. Håkan Hedman
@ Anders Billström
@ Erik Herland
@ Mikael Johansson
@ Rolf Mattisson
@ Lars Nordstedt
@ Tina Pajunen @ Lars Åke Pellborn
@ Åsa Torstensson @ adj. Kassör Bertil Joneken
031-26 00 58
035-12 88 84
08-650 06 31
054-85 07 06
0431-45 16 55
040-16 28 88
031-20 61 91
070-528 53 45
013-17 48 49
08-754 64 20
Barn- & Föräldragruppens styrelse:
@ Anna Holsteinson
@ Kristina Johansson
@ Lars Rönnqvist
@ Peter Pernäng
@ Guye Rydell
073-6560100
0920-26 94 81
0910-313 03
08-522 740 98
016-42 34 43
Ungdomsgruppens styrelse:
@ Malin Bergman
@ Frej Jacobsson
@ Annie Rinaldo
@ Lisa Westman
090-18 24 07
0500-45 10 45
031-29 32 16
0611-229 25
Njurfunks redaktion:
@ Oddvar Aalmo
08-84 86 53
@ Harriet Hjelmqvist
08-580 380 48
@ Anna-Lisa Lampinen
08-546 405 01
@ Rolf Mattisson
0431-45 16 55
@ Lars Nordstedt
040-16 28 88
Medicinskt sakkunniga:
Håkan Gäbel - transplanttaion
Nils Grefberg - njurmedicin
Kansliet:
Ansvarig utgivare: Lars Nordstedt
Layout: Anna-Lisa Lampinen
Beräknade utgivningstider:
Tredje veckan i mars, juni, september
och december.
Manus- och annonsstopp:
Nr 1: 1 februari
Nr 2: 1 maj
Nr 3: 1 augusti
Nr 4: 1 november
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta manus vid behov.
Manus, helst i Word-format, skickas
via e-post till:
Diskett eller pappersmanus skickas till
anna-lisa.lampinen@njurforbundet.se
Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroNjurFunk nr 3 2008
niskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej.
För ej beställt material ansvaras ej.
Annonser:
Anna-Lisa Lampinen, tel 08-546 405 01
E-post: anna-lisa.lampinen@njurforbundet.se
Annonspriser:
Helsida 14 000 kr, Baksida 18 000 kr,
Halvsida 7 000 kr, Kvartssida 4 500 kr.
Upplaga: ca 5 500 ex.
Prenumerationspris 4 nr (1år): 240 kr.
Lösnummerpris: 60 kr.
ISSN 0347-1365
TALTIDNING:
Har du svårt att läsa tidningen?
NjurFunk finns även att få som taltidning på CD eller
CD-Daisy.
Hör av dig till kansliet, 08-546 405 00,
eller till din regionförening.
@ Lisbeth Dingvall @ Anna-Lisa Lampinen
@ Anders Wikner
08-546 405 00
08-546 405 01
08-546 405 05
Personer markerade med @ går att
nå via e-post med adressen
förnamn.efternamn@njurforbundet.se
(observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o)
Njurförbundet
Postadress: Njurförbundet, Box 1386,
172 27 Sundbyberg
Besöksadress: Sturegatan 4A, Sundbyberg
E-post: info@njurforbundet.se
Hemsida: www.njurforbundet.se
Tel: 08-546 405 00 Fax: 08-546 405 04
Plus-och bankgiro:
Pg 25 30 67 - 3 , Bg 690 - 1334
allmänt inkl. prenumerationer, Alwallsfonden,
Rekreationsfonden och
3
Amelie Ersmarkers fond.
Pg 90 10 30 - 7, Bg 901 - 0307
Njurfonden (forskning)
Ledare
Tillsätt en ny
transplantationsutredning
Håkan Hedman
hakan.hedman@njurforbundet.se
4
Den positiva trenden sedan 2003 beträffande organdonationer i Sverige har brutits. Under 2009 minskade antalet donationer med 24 jämfört med året innan. I praktiken innebar det att 48 färre njurtransplantationer med organ från avlidna kunde utföras. Donationsrådets statistik per den sista juni visar att
antalet donationer under 2010 riskerar att hamna under fjolårets låga siffror.
Nästan 600 njursjuka väntar på en njurtransplantation. Den tilltagande organbristen innebär att många
av dem kan få vänta längre på telefonsamtalet att det är dags att infinna sig på transplantationsavdelningen.
Professor Torbjörn Tännsjös artikel på DN-Debatt den 9 augusti, som återges i sin helhet i det här
numret av Njurfunk, är välkommen och en viktig väckarklocka.
Trots att vi svenskar är de mest positiva inom EU till organdonation har vi färre organdonationer i
jämförelse med många andra EU-länder. Detta redovisas i en nyligen publicerad attitydundersökning
som utförts på uppdrag av EU-kommissionen. I undersökningen framkommer bland annat att spanjorerna är betydligt mindre positiva till donation än vi svenskar. Resultatet är intressant utifrån den aspekten att antalet donationer i Spanien under 20 års tid har ökat till nästan tre gånger så många per miljon
invånare jämfört med Sverige. Orsakerna till organbristen i Sverige kan således inte härledas till att vi
är negativa till donation eller att vi är dåliga på att dokumentera vårt ställningstagande till våra närstående. I dessa avseenden tillhör vi de allra bästa inom EU.
Information till allmänheten saknar inte betydelse. Det är något som alltid måste fortgå och vara ett
viktigt komplement till alla de uppgifter som ligger under sjukvårdens ansvar. I samband med att kampanjen Livsviktigt inleddes 2003 vändes en negativ trend och antalet donationer ökade. Livsviktigt har
därför bidragit till att befolkningen blivit mer medveten om donation samt om betydelsen av att man
dokumenterar sitt ställningstagande.
Organbristen i Sverige har flera orsaker, som Torbjörn Tännsjö påpekar. Neurokirurgerna har blivit
skickligare på att rädda människor med svåra hjärnskador. Detta är dock något som man har hävdat
ganska länge som en förklaring till att vi har så få organdonationer. Jag tror därför inte att det är hela
orsaken till den negativa trenden.
Sannolikt är bristen på vårdplatser, speciellt intensivvårdsplatser, en av orsakerna till att Sverige har
så få organdonationer i jämförelse med vissa andra länder i Europa.
I Spanien har man betydligt fler intensivvårdsplatser än i Sverige och är därför bättre rustade att rädda svårt sjuka och även kunna ta tillvara fler organ från avlidna. Utvecklingen inom den svenska sjukvården är oroande, inte enbart ur aspekten att den har lett till färre organdonationer.
Lagar och förordningar som reglerar organdonationer måste ses över så att den som uttryckt sin vilja att donera organ efter sin död verkligen får möjlighet till det. Så är inte fallet idag. Torbjörn Tännsjö
tar i sin artikel upp flera bra exempel på förändringar som skulle kunna leda till en ökning av tillgången på organ, men som idag förhindras på grund av gällande lagstiftning. Däremot finns det inget som
talar för att en hög ersättning till levande donatorer skulle öka donationsviljan i enlighet med vad Torbjörn Tännsjö hävdar i artikeln. Den frågan har diskuterats många gånger och Njurförbundet står helt
bakom den svenska lagstiftningen och de internationella konventioner som förbjuder all kommersiell
handel med organ och betalning till levande givare. Den som är levande givare ska enbart ha rätt till
full kompensation för sina kostnader och inkomstförluster. Här krävs dessutom förbättringar i regelverket och en generösare inställning till hur levande givare ska bekräftas av sjukvården, genom exempelvis fri hälsovård livet ut.
En ny transplantationsutredning bör snarast tillsättas av regeringen. Det har skett mycket sedan den
förra utredningen blev klar för drygt 20 år sedan. Helheten inom transplantationsverksamheten måste
ses över, tydligare direktiv till sjukvården måste utformas och de legala hinder, som idag omöjliggör
organdonationer, måste undanröjas.
H å k an Hedm an
Fö r b u n d s o r d f ö r a n d e
NjurFunk nr 4 2008
Dags att ändra lagen om
organtransplantationer
- Debattartikel tidigare publicerad i Dagens Nyheter 2010-08-09
Torbjörn Tännsjö: Om inte bristen på organ avhjälps
riskerar många som väntar på transplantation att dö.
Under de senaste åren har antalet donatorer av organ
minskat. Det är en otvetydig trend som beror på att allt
färre dör på ”rätt sätt”, det vill säga genom hjärndöd. Ett
sätt att vidga kretsen av donatorer är att ge patienter med
hopplös prognos fortsatt intensivvård i hopp om att de
avlider genom hjärndöd och därmed får möjlighet att
donera. De som inte vill donera får dö på vanligt vis, utan
intensivbehandling. I dag strider det här mot lagen. Därför
måste lagstiftning och praxis ses över. Politikerna bör
även överväga ekonomisk ersättning till dem som levande donerar en njure eller lever, skriver Torbjörn Tännsjö.
Det fanns en tid då transplantation var snudd på sicence fiction. Den tiden är sedan länge förbi. Transplantation för att
rädda svårt sjuka människor är nu en del av den medicinska
vardagen. Vi har alla någon eller några vänner som finns bland
oss just för att de i ett kritiskt läge fått ett nytt hjärta, en ny
lever eller nya lungor. Det finns få områden av sjukvården där
framgångarna är så spektakulära och vinsterna räknade i liv
och hälsa så uppenbara. Men det är en verksamhet i djup
kris.
Under de senaste åren har antalet donatorer av organ
minskat. Det kan delvis röra sig om tillfälligheter men trenden
på sikt är otvetydig. Allt färre som vill donera sina organ efter
döden kommer att kunna göra det. Det är i vart fall så om vi
håller fast vid rådande lagstiftning och praxis. Därför måste
lagstiftning och praxis ses över.
Förklaringen till att färre får möjlighet att donera sina organ
är att färre dör på ”rätt sätt”, det vill säga genom hjärndöd. Förklaringen till detta är i sin tur komplex. Det handlar delvis om
att läkare blir mer beredda att avbryta meningslös behandling
av patienter, redan innan dessa nått fram till hjärndöd. Nya
behandlingsmetoder vid blödningar i hjärnan, som avlastar
trycket, leder också till att människor som förr skulle ha blivit
hjärndöda inte blir det. Ibland leder de nya behandlingsmetoderna till att människor räddas. I andra fall kan bruket av metoderna inte förhind­ra att människor dör, men de dör då en ”vanlig” cirkulationsdöd. De kan alltså inte få sin vilja att donera
organ, om de haft en sådan, tillgodosedd.
Torbjörn Tännsjö är sedan 2002 Kristian
Claëson-professor i praktisk filosofi vid
Stockholms universitet. Han är föreståndare
för Stockholm Bioethics Centre och även
affilierad professor i medicinsk etik vid
Karolinska Institutet. Åren 1995-2001 var
Tännsjö professor i praktisk filosofi vid
Göteborgs universitet. Han är ledamot av
Socialstyrelsens rådgivande nämnd för etiska
frågor samt i Donationsrådets etiska kommitté
så länge den fanns.
Torbjörn Tännsjö har tidigare i år fått ett
debattpris med följande motivering: Han får
priset för att han på ett konsekvent och välformulerat sätt driver saker till sin spets på ett
sätt, som får människor att ibland uppröras,
ibland instämma, men nästan alltid tänka till i
svåra etiska frågor om liv och död.
Torbjörn Tännsjö har den 9 augusti 2010 åter
publicerat sig på DN debatt. Vi återger här
hans debattinlägg , på hans förslag och med
DN`s medgivande.
Många av de frågor som Torbjörn Tännsjö tar
upp i sin artikel diskuteras i Njurförbundet.
NjurFunk nr 3 2010 5
Allt färre kommer därför att dö på det sätt vår
människa inte är död förrän ”hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort”. Det kan
handla om 10–20 minuter efter att hjärtat har stannat.
Men så länge bör man inte vänta med att omhänderta
organen. En vanlig praxis är 5 minuter. Jag tror att vi
borde hålla oss till den. Och jag tror att allmänheten
är beredd att tycka att man då är ”tillräckligt” död för
att ens organ ska kunna omhändertas.
Ett sätt att vidga kretsen av donatorer är att vårda
patienter som har en hopplös prognos ännu en tid, för
att de ska få tillfälle att dö på ”rätt sätt”. Om patienterna inte vill donera skulle läkaren, som nu är fallet,
avbryta den meningslösa behandlingen, och patienterna skulle få dö genom att cirkulationen upphörde.
De som vill donera skulle emellertid få fortsatt intensivvård i hopp om hjärndöd och donation. Ja, man
skulle kunna tänka sig att man även inledde intensivbehandling av det här skälet. De som vill donera sina
organ ska få en chans att göra det. De som inte vill
donera får dö på vanligt vis, utan intensivbehandling.
En snar utredning behövs av dessa frågor. Om
Kan man inte göra på det här viset redan i dag?
Nej, har ledande juridisk expertis hävdat. Det strider
mot lagen att vårda en patient på andra grunder än för
patientens egen skull.
Denna oro skulle stillas om donatorn fick ekonomisk
kompensation av hälso- och sjukvården. Då skulle
också tillgången på organ öka. Detta kan framstå som
en självklarhet. Andra som medverkar vid transplantation, som till exempel läkaren, får ju (bra) betalt.
Varför skulle inte donatorn få betalt?
transplantationslag förutsätter, det vill säga genom
hjärndöd. Men finns det då inget att göra åt den saken?
Måste i framtiden allt fler människor, som behöver
organ för att överleva, dö?
Det finns lösningar, men det är oklart om de är lagliga i vårt land. De strider i varje fall mot rådande medicinsk praxis. Därför behövs en utredning om dem.
Men kan man inte säga att om man vårdar patienter
för att de ska få donera sina organ så vårdar man dem
för deras egen skull? Jag tycker man borde resonera
så, men ledande jurister säger att resonemanget inte
är juridiskt acceptabelt. I så fall behöver lagen ändras!
Men också om det blir tillåtet att vårda ”hopplösa” fall
fram till hjärndöd och donation, kommer sannolikt
antalet fall av hjärndöd att minska. Då finns ännu en
utväg. Vissa organ kan omhändertas för donation efter
att en patient avlidit till följd av att cirkulationen upphört. Särskilt i de fall där man avbryter intensivvård,
eftersom den bedömts vara meningslös, skulle man på
ett kontrollerat sätt kunna omhänderta organ från den
avlidna. Behandlingen avbryts och patienten avlider
genom att hjärtat slutar slå. Därpå är det möjligt att
omhänderta njurar, lever, lungor och pancreas.
Detta förekommer på många håll i världen. I
en tredjedel av länderna i Europa pågår sådan verksamhet och i ännu en tredjedel är den på väg. Vi bör
överväga detta också i Sverige.
Här finns svåra problem att klara ut. Ska det vara til�låtet att ge läkemedel till den döende patienten, inte
för att hon ska tillfriskna, utan för att vissa av hennes
organ ska överleva henne utan skador? Hur länge måste man vänta, sedan hjärtat slutat slå, till dess att man
får ta den avlidnes organ? Vi har dessutom en olycklig formulering i vår transplantationslag om att en
6
man ändå utreder dem bör man också överväga en
tredje: ekonomisk kompensation till den som levande donerar en njure eller lever.
Njure och lever kan relativt riskfritt doneras av friska
individer. Det borde därför inte råda någon brist på
dessa organ. Ändå råder brist. Det hänger samman
med att det inom svensk sjukvård finns en misstro mot
altruistisk donation. Man tänker att olyckliga band kan
uppkomma. Det är så att säga en alltför stor gåva, som
donatorn ger. Det kan uppkomma krav på motprestationer.
Ett skäl till att förslaget ändå kan uppfattas
som provocerande är att det leder tankarna till det
slags kommers i organ som förekommer i fattiga delar
av världen. Det sägs att fattiga som säljer en njure blir
”exploaterade” av rika köpare. Jag tror inte det stämmer. Vad som är förkastligt är att vissa är så rika och
andra så fattiga, inte att de som är fattiga kan tjäna
pengar på detta sätt. Men jag ska inte driva den diskussionen vidare. Mitt förslag har inget med exploatering eller medicinsk turism att göra. Sjukvården kan
uppställa stränga krav på att donatorn är frisk och man
kan säkerställa att hon inte är i ekonomiskt trångmål.
Vi behöver snarast en ny transplantationsutredning.
Den bör behandla frågorna om intensivvård för att
möjliggöra donation, donation efter cirkulationsdöd
och möjligheten att kompensera levande donatorer
ekonomiskt.
T e x t :To r b j ö r n T ä n n s j ö
P ro f e s s o r i p r a k t i s k f i l o s o f i v i d S t o c k h o l m s
u n i v e r s i t e t, v e r k s a m v i d S t o c k h o l m C e n t r e f o r
h e a lt h c a r e e t h i c s
F o t o : P r i vat
NjurFunk nr 3 2010
Träning, transplantation
och njursjukdom
Naomi Clyne, verksamhetschef för Njurmedicinska kliniken i Lund
har länge engagerat sig i fysisk träning för njursjuka och här skriver hon om vikten av träning. Kanske kan det bli några fler träningsnarkomaner och deltagare i idrottstävlingar. Naomi Clyne disputerade på Karolinska institutet 1991 på en avhandling om nyttan av
träning för patienter med njursvikt.
För ganska länge sedan, jag tror att det var någon gång
på åttiotalet, sa en patient till mig: ”på dialysavdelningen befinner man sig i någon sorts limbo, här sitter man och väntar på njurtransplantationen så att livet
kan gå vidare”. Men som John Lennon sjunger i Beautiful Boy: ” Life is what happens to you while you’re
busy making other plans.” (Livet är det som händer
en medan man är upptagen med att planera för annat.
Min egen översättning).
Positiva förändringar efter en njurtransplantation
Många patienter med kronisk njursjukdom och regelbunden dialysbehandling kan inte bli transplanterade
och för dem, som står på väntelista till transplantation,
kan väntan bli lång. Väl transplanterad blir njurfunktionen helt eller delvis återställd. Flertalet komplikationer till kronisk njursjukdom försvinner eller minskar avsevärt efter en lyckad njurtransplantation. Den
transplanterade njuren producerar kroppseget erytropoietin så att blodbristen försvinner. D-vitamin aktiveras återigen i den fungerande njuren, vilket återställer balansen i hela kalk-fosfat-vitamin D-bisköldkörtelhormon kedjan, med positiva effekter på både skelett och muskelfunktion. Vatten- och saltbalansen
finregleras och vätejoner kan återigen utsöndras och
därmed avskaffas den metabola acidosen, surheten i
blodet, som bidrar till att bryta ned både benstomme
och muskulatur. Hjärtat fungerar bättre i en normal
miljö och den låggradiga inflammationen som många
med kronisk njursjukdom lider av upphör.
Kortison ger biverkningar i skelett och
muskulatur
Priset är behandling med ett antal immunhämmande
läkemedel inklusive kortison. Som alltid med läkemedelsbehandling måste man göra en noggrann risk-nytta kalkyl. Bäst är att vara fullt frisk och inte behöva ta
några mediciner alls. Lider man av sjukdom, ska nyttan med den medicinska behandlingen alltid överstiga riskerna och eventuella biverkningar. Nyttan av att
ha en fungerande njure upplever alla som genomgår
njurtransplantation som oerhört värdefull. Man är
NjurFunk nr 3 2010
beredd att stå ut med en hel del biverkningar, allra
helst under första året då doserna är som högst, innan
man hunnit titrera fram lägsta effektiva dos. Kortison
är en effektiv immunhämmande substans och en medicin, som fortfarande är helt nödvändig i behandlingen av både akut och kronisk avstötning vid organtransplantation. Det pris som kortison utverkar är bl a minskad muskelmassa och skelettskörhet. Under de första
månaderna efter transplantation, då kortisondoserna
är som högst, har forskningen visat att patienten kan
förlora upp till 7% av benmineralmängden. Särskilt
hos patienter med kronisk njursjukdom, som i många
fall haft sjukdomen i åratal och ibland i decennier, är
kortison och njursjukdom en kombination som samverkar negativt på skelett och muskulatur.
Kronisk njursjukdom påverkar
Kronisk njursjukdom i sig, medför ökad skelettskörhet och minskad muskelmassa. Förlusten av muskelmassa sker gradvis. Redan när ca hälften av njurfunktionen är kvar har flertalet patienter förlorat såväl muskelmassa som muskelfunktion. Hos patienter i regelbunden dialysbehandling ligger lårmusklernas
uthållighet på mellan 25 till 50 % av ett ålders- och
könsmatchat normalmaterial. Ser man till den fysiska
ar-betsförmågan, mätt med
ett vanligt
arbetsprov på
cykelergometer, ligger den
hos patienter
i dialysbehandling på
mellan 40 till
60 % jämfört
med ett förväntat könsoch ål-dersmatchat referensmaterial.
Naomi Clyne
7
Trötthet och brist på energi kan försvinna
Kronisk njursjukdom är ett toxiskt tillstånd som påverkar hela kroppen med trötthet och energibrist som särskilt framträdande symptom. Trötthet kommer smygande och är progressiv, under första året efter dialysstart skattar ca 70 % av en grupp tillfrågade patienter stor eller mycket stor trötthet och 50 % upplevde
stor eller mycket stor brist på energi. Denna trötthet
kan man inte vila eller sova sig fri från, utan den riskerar att leda till ett inaktivt och stillasittande liv, vilket tär ytterligare på den fysiska arbetsförmågan.
”Men en lyckad njurtransplantation återställer allt,
man lämnar limbotillståndet och kommer in i himmelriket”, som min patient uttryckte det. Visst återställer
en lyckad njurtransplantation njurfunktionen och återskapar den balans i kroppen som är njurarnas unika
och avancerade uppgift. Men forskningen har visat att
den fysiska arbetsförmågan och muskelfunktionen
inte blir helt återställda efter en lyckad njurtransplantation. Hos äldre blir funktionsförmågan t.o.m lite
sämre efter en lyckad njurtransplantation, sannolikt
beroende på kortisonets negativa inverkan på muskulaturen.
Frihet från och frihet till
En lyckad njurtransplantation ger i alla fall ett ökat
mått av frihet, frihet från beroendet av en regelbundet
återkommande och tidsslukande livsuppehållande
behandling. Denna frihet från för med sig sina egna
krav och förväntningar på frihet att, frihet att orka med
allt det som man kände
att man inte orkade och
hann med under dialysbehandlingens tid.
Men om “Life is what
happens to you while
you’re busy making
other plans”, är det inte
lika bra att satsa på att
leva i nuet. Att leva i
samklang med dialysbehandlingen och i detta ’nuet’ förbereda sig
på det fortsatta livet,
oberoende av om det
blir med en transplanterad njure eller med
fortsatt dialysbehandling?
Träning lönar sig
Forskningen har entydigt visat att patienter med kronisk njursjukdom har lika stor förmåga som sina friska jämnåriga att förbättra den fysiska arbetsförmågan,
muskelstyrkan och uthålligheten. Det spelar ingen roll
när i sjukdomsförloppet man börjar träna, det går alltid att träna upp sig. Det spelar ingen roll om man aldrig har tränat förut, det kan man lära sig, även i åttioårsåldern. Det är klart att ju tidigare i sjukdomsförlop8
pet man börjar träna desto mindre blir funktionsförlusten. Å andra sidan är man mycket försvagad blir den
initiala träningseffekten relativt sett mycket större.
Personliga mål viktiga
Viktigt är att sätta upp personliga mål för träningen.
Vad vill jag uppnå? Är det att bo kvar i mitt hem och
sköta mig själv och mitt dagliga liv? Kunna gå uppför några trappor till och från bostaden, bära hem matvaror från affären? Sköta mitt arbete och min familj?
Eller förbättra min kondition och muskelfunktion i
jämförelse med jämnåriga? Nu kommer jag med lite
lobbyverksamhet: kanske delta i tävlingar och satsa
på att delta i ”World Transplant Games (WTG; http://
www.wtgf.org ), som är i Göteborg 2011 (http://www.
wtg2011.com) eller delta i de europeiska mästerskapen, ”European Transplant and Dialysis Games”, och
bli medlem i TransplantSweden, Idrottsföreningen för
transplanterade och dialyserande’ (http://www.transplantsweden.se )?
Varje mål är lika viktigt och betydelsefullt, det handlar om det egna livet och förmågan att skapa förutsättningarna för ett bra liv i samklang med sin sjukdom.
Har man siktet på ett deltagande i WTG i juni 2011
är det hög tid att lägga upp ett träningsprogram. Jag
hoppas på en stor svensk delegation. Förutom att
WTG är ett idrottsevenemang är dess uttalade mål att
visa fördelarna för individen med en lyckad organtransplantation, att öka allmänhetens förståelse för
transplantationens betydelse och därmed öka antalet
organdonatorer samt sist men inte minst främja fullständig rehabilitering och välmående hos de organtransplanterade.
Sjukgymnasterna ett viktigt redskap
Vårt sjukvårdssystem med sjukhusanställda sjukgymnaster, som kan specialisera sig på de njursjukas
behov, ger oss unika förutsättningar att integrera fysisk
träning med den medicinska behandlingen av kronisk
njursjukdom. I Sverige tränar en hög andel patienter
med kronisk njursjukdom, vilket är ett gott bevis på
att ’motion som medicin’ praktiseras i modern svensk
njursjukvård.
Träningen ska ordineras av behandlande läkare och
träningsprogram ska utformas och administreras av
en njurmedicinsk sjukgymnast. Regelbunden uppföljning och återkoppling med anpassning av träningen
NjurFunk nr 3 2010
till den individuelle patientens aktuella fysiska status
är viktigt. Ibland drabbas patienten av komplikationer
eller andra sjukdomar och behöver anpassa träningen
till en för tillfället försvagning av allmäntillståndet,
många gånger kan patienten stegvis öka träningsintensiteten och belastningen och behöver vägledning
för att undvika skador.
Kan vinna mycket med fysisk träning
En lyckad njurtransplantation återställer njurfunktionen, fysisk träning återställer konditionen och muskelfunktionen. Fysisk träning ökar det allmänna välbefinnandet och motverkar nedstämdhet. Fysisk träning är en av våra mest verksamma medel mot ökad
sjuklighet och dödlighet, tillgängligheten är stor, kostnaden låg och beslutet att använda den ligger hos varje individ.
T e x t : N ao m i C ly n e
Njurvårdens framtid
En bok med anledning av Njurförbundets
40 års jubileum.
Boken kan beställas från
Njurförbundets kansli
och
priset är 150 kronor
(tillkommer 25 kronor
för porto).
Tel. 08-546 405 00,
e-post:
info@njurforbundet.se
d o c e nt , k l i n i kc h e f ,
N j u r k l i n i k e n i L u n d , S k å n e s u n i v e r s i t e tss j u k h u s
O r d f ö r a n d e i EURORECKD ( E u ro p e a n a ss o c i at i o n
f o r r e h a b i l i tat i o n i n c h ro n i c k i d n e y d i s e a s e ).
F o t o : P r i vat
I boken kommenterar ett 50- tal personer bland njursjuka,
medicinsk profession och industrin den framgångsrika utvecklingen inom njurmedicin och transplantation samt hur de tror
vården av njursjuka kommer att se ut i framtiden.
Annons Gambro
NjurFunk nr 3 2010
9
Levande organdonation
i Europa
Håkan Gäbel ger en introduktion till Annette Lennerlings artikel om ett projekt som
EU satsat på ang. levande donatorer:
I Sverige har vi alltid haft en positiv inställning till att
använda njurar från levande givare. Det är möjligt att
tidsplanera dessa transplantationer och resultaten är i
allmänhet bättre än vid transplantation med njurar från
avlidna givare.
Inledningsvis användes njurar från föräldrar och
syskon, sedan slutet på 1980-talet även från make/
maka och avlägsna släktingar samt från andra närstående. Under en lång följd av år kom cirka 25% av
njurarna från levande givare. På senare år, under åren
2000-2009, har andelen ökat till 37% hittills.
Under dessa senare år var antalet levande givare i
Sverige större än antalet avlidna givare. Det var 1319
levande givare att jämföra med 1218 avlidna givare
åren 2000-2009.
Att använda/ utnyttja levande givare har blivit en
tvingande nödvändighet i Sverige på grund av den
bristande tillgången på avlidna givare. Enligt slagkraftiga titlar på artiklar av Ingela Fehrman Ekholm, “Kidney donors live longer” och “Kidney donors do not
regret” lever givarna längre än matchade kontroller
och de ångrar sig i allmänhet inte. Några har dock
många år efter donationen blivit uremiska.
I andra länder i Europa används inte lika många
levande givare som i de skandinaviska länderna exklusive Finland.
Data nedan ur Newsletter Transplant avser 2008:
I Sverige 14,8 per million invånare, i Norge 20,5 i
Danmark 13,5 i Finland 1,7 och i Frankrike 3,5 Spanien 3,4 och I ltalien 2,2. I dessa tre sydeuropiska
länder är antalet avlidna givare närmare 10 gånger
större än antalet levande, Frankrike 25,3 per million
invånare, i Spanien 34,2 och Italien 21,1.
I de Skandianviska länderna var antalet avlidna givare: Sverige 16,5 per million invånare, Norge 20,5,
Danmark 11,8 och Finland 15,2
Här redogör Annette Lennerling för ett Europeiskt
projekt- EULOD.
Annette Lennerling är leg.sjuksköterska och patientkoordinator på Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetsjukhuset. Hon är disputerad.
Vi ser fram mot en rapport senare från Annette Lennerling som nedan ger information om EULOD.
Levande organdonation i Europa eller European Living Organ Donation (EULOD)
som projektet kallas - är ett EU finansierat europeiskt forskningsprojekt. Projektet
har som mål att öka tillgången på organ i Europa, att göra transplantationssystemen
mer tillgängliga och effektiva samt att förbättra kvaliteten och säkerheten.
I vår del av världen är transplantation en etablerad
behandlingsmetod för patienter med olika livshotande sjukdomar men bristen på organ för transplantation
är stor och efterfrågan överstiger tillgången. Det gör
att väntetiden för de personer som behöver transplanteras i de flesta fall är lång och många hinner dö under
väntan på ett nytt organ. Bristen på organ har lett till
man på olika sätt har försökt hitta nya möjligeter och
tekniker för att öka andelen tillgängliga organ för
transplantation. Ett vanligt sätt som används för att få
tillgång till fler organ, men som också är kontroversiellt i många länder, är att använda levande donatorer.
Det vanligaste är att en levande donator tillhör den
närmaste familjen till den som är i behov av att transplanteras men det kan också vara släktingar på längre håll, vänner, arbetskamrater eller anonyma givare.
Inom Europa är det idag stora olikheter när det gäller
lagar, etiska värderingar, skyddssystem och dataregister för levande donation.
I forskningsprojektet EULOD ingår institutionen för
10
vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs Universitet
och ansvarig där är Annette Lennerling som också är
patientkoordinator på Transplantationscentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Projektassistent är Charlotte Lovén som dessutom arbetar som
transplantationskoordinator på Donationsenheten på
Sahlgrenska universitetssjukhuset. EULOD-projektet innefattar fem olika delar, så kallade Work Package (WP). I WP2 och WP3 finns två huvudansvariga
forskare och två assistenter. Göteborgs Universitet
ingår i WP2 och Annette Lennerling ansvarar för det
tillsammans med etikern Assya Pascalev från Sofia
Bulgarien.
Syftet med WP2 i forskningsprojektet är: 1) att
inventera living-donor verksamheten i hela Europa
både vad det gäller i vilken utsträckning levande donatorer används för transplantationsändamål och vilka
relationer mellan givare och mottagare som accepteras, 2) att utforska vilka hinder som finns för att använda levande donatorer, 3) att befrämja levande dona-
NjurFunk nr 3 2010
tion och på så sätt öka tillgången på organ för transplantationsändamål samt att ta fram riktlinjer som kan
förbättra kvaliteten och säkerheten vid levande organdonation i Europa.
Målet är att öka andelen levande donatorer samtidigt som skyddet, tryggheten och säkerheten för den
levande donatorn ska sättas i främsta rummet.
Forskningsprojektet genomförs i samarbete mellan
följande länder och organisationer:
Nederländerna: Erasmus Universitair Medisch Centrum Rotterdam (koordinator)
Organisationerna The European Society for Organ
Transplantation (ESOT) och Ethical Legal, Psychosocial Aspects in Transplantation (ELPAT)
Sverige: Göteborgs Universitet
Tyskland: Westfaelische Wilhelms-Universitaet
Muenster
Belgien: Katholieke Universiteit Leuven
Bulgarien: Bulgarian Center for Bioethics
Ungern: Kozep-Europai Egyetem
Moldavien: Fundatia Renala
Estland: Sihtasutus Tartu Eulikooli Klinikum
Rumänien: Societatea Academica de Cercetare a Religiilor si Ideologiilor
Polen: Polish Transplant Coordinating
Center Poltransplant
EULOD-projektet startade i april 2010
och ska pågå i två år. Europeiska kommissionen visade stort intresse för projektet i
samband med ansökan och har beviljat 1.1
miljoner Euro till EULOD som helhet för
att få det genomfört.
T e x t : A n n e tt e L e n n e r l i n g
Annette Lennerling
World Transplant Games
i Göteborg den 17-24 juni 2011
Planeringen inför World Transplant Games 2011 i Göteborg pågår för
fullt och som ett led i denna hade vi i juni besök av Word Transplant
Games Federation (WTGF). Vår internationella uppdragsgivare kom för
att med oss diskutera vår planering.
WTFG var nöjda med våra planer, men vi fick också
många värdefulla förslag att beakta. Grupper av medlemmar från WTGF besökte idrottsarenor, hotell och
platser för de evenemang som vi planerar den 17 – 24
juni 2011.
Invigningen 18 juni
Invigningen med inmarsch landsvis planeras till lördagen den 18 juni på Lisebergs stora scen. Söndagen
den 19 juni arrangeras en interreligiös manifestation
i Domkyrkan under medverkan av representanter för
de större religionerna som alla bejakar donationer och
transplantationer.
På idrottsanläggningen Slottsskogsvallen där friidrottstävlingarna äger rum den 22 och 23 juni kommer vi efter tävlingarna slut lämna över Federationens
flagga till representanter för Durban, Sydafrika som
nyligen utsågs till arrangör av nästa WTG 2013.
Avslutningsceremonin, i form av en ”Swedish Evening” kommer att äga rum i Trädgårdsföreningen där
vi bjuder de tävlande och deras medföljare på traditionellt svenskt midsommarfirande dan före dan.
Medicinska frågor
En grupp av ansvariga för medicinska frågor besökte Centrum för Osteoporosforskning och TransplanNjurFunk nr 3 2010
tationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
På Centrum för osteoporosforskning redogjorde Mattias Lorentzon för några av de forskningsprogram som
vi kommer att genomföra under veckan och Styrbjörn
Friman redogjorde för verksamheten vid Transplantationscentrum. Transplantationscentrum kommer att
granska de detaljerade medicinska formulär som deltagarna skickar in för att i görligaste mån värna säkerheten.
Information om arrangemanget
Den som vill veta mer finner information på vår
webbplats www.wtg2011.com
Ni är också välkomna att beställa önskat antal av vår
broschyr ”Tävlingen med enbart vinnare” på mail:
info@wtg2011.com. Broschyren kan användas vid
föreläsningar och andra sammankomster som information om spelen. Innehållet handlar om World Transplant Games som företeelse, spelen i Göteborg 2010,
organdonation och Idrottsföreningen för Transplanterade. Har Ni frågor eller synpunkter eller önskar Ni
hjälpa oss med arrangemangen kontakta undertecknad Håkan Gäbel: hakan.gabel@wtg2011.com
Te x t : A n d e r s O l s s o n ,
or dför a n de och
H å k a n Gä bel ,
m e d i c i n s k t a n s va r i g
Den
W TG i
G ö t e b o rg
lo k ala o rg a n i s at i o n s ko m m i tt é n f o r
11
Nattdialys populärt
Personalen
vid dialysverksamheten i Trollhättan samlad i
bild.
På dialysmottagningen på NÄL i Trollhättan, har man redan för flera år sedan
startat nattdialys. Vi intervjuade vårdenhetschefen Lena Helldin om erfarenheter av nattdialys och även andra former av dialysbehandling.
- Hur många njursjuka patienter har ni på er klinik?
- Vi har totalt 80 patienter just nu i Hemodialys-HD,
45 i Peritoneladialys-PD och 115 på njursviktsmottagningen som inte har dialysbehandling.
- Vilka valmöjligheter i behandling har ni på er klinik och hur många finns i varje behandlingsform?
- Vanlig institutionsdialys – HD på avdelning har
just nu 68 personer varav 6 behandlas på dialysenheten i Strömstad och resten här på sjukhuset NÄL. Vi
har 9 hemodialyserande i nattdialys på avdelningen.
12 personer har valt självdialys varav 7 dialyserar sig
själva på avdelningen och 5 personer har hemhemodialys (HHD).
Många nya dialyspatienter
- Jag hörde att Strömstad skulle vara stängt några
veckor i sommar och att nattdialys inte erbjuds på
sommaren, vad beror det på?
-Det beror på att vi har för lite personal. Vi får allt
fler nya patienter i dialysbehandling. 2009 fick vi 66
nya i HD och 22 i PD. Året innan var det 23 nya HD
patienter. Det har naturligtvis ansträngt resurserna.
För att kunna ge personalen semester har vi därför valt
att stänga dialysenheten i Strömstad under en fyraveckorsperiod och att stänga ner nattdialysverksamheten under en fyraveckorsperiod.
12
- Beror ökningen av dialyserande på att färre njurtransplanteras?
- Det har varit något färre transplantationer i år, men
det är inte hela förklaringen till ökningen.
Fungerande dialysaccesser i god tid
- Att få fungerande dialysaccesser före dialysstart
tycks vara ett stort problem i landet. Har ni problem
med detta?
- Nej, det fungerar bra. Det förberedande arbetet på
njursviktsmottagningen inför dialysstart fungerar bra
och vi har ett bra samarbete med kärlkirurgen.
Påsdialys förstahandsalternativ
- Hos oss är PD förstahandsalternativet vid dialysstart
och vi jobbar aktivt för att få fler att starta i PD. Ingen tvingas till det men tack vare bra information väljer många detta. En del väljer även att byta till PD efter
att ha startat i HD.
- Ett motiv till att starta med PD har jag uppfattat
är att man då sparar på kärlen för att ha tillgång till
det för fistlar vid ev. behov senare i framtiden? Det
skälet är ju inte aktuellt när man byter från fungerande HDfistel, varför byter man?
- Vi har ju en del akutstarter och då har de startat
med CDK (Central dialyskateter) och har ännu inte
NjurFunk nr 3 2010
fått en fistel inopererad och valet av PD-behandling
blir mer motiverat. Men vi har en del som byter från
HD till PD även när de har fistel. Orsakerna till byte
av behandling kan variera, men bl.a. kan det bero på
att patienten vill arbeta och då fungerar det många
gånger bättre med PD eller att vissa vill slippa många
och långa resor till dialysen. Ytterligare en anledning till att välja PD
är att man slipper bundenheten till dialysmottagningen, t.e.x vid resor.
- Hur många av era
PD dialyserande har
nattmaskin och hur
upplever det detta?
Ca 25% av våra patienter har nattmaskin.
Det är både patienter
som sköter sin behandling själva och de som
har assisterad PD som
använder nattmaskin.
Det upplevs som positivt av både patienter
och av dem som hjälper
till med assisterad behandling.
- Av de många, som
väljer PD-behandling,
är det ingen som lever
ensam som ångrar det
därför att de kan bli mer
isolerade i hemmet?
- Hittills har vi inte fått några sådana signaler från
våra PDdialyserande. Vi har ju även assisterad PD
genom hemsjukvården eller i särskilt boende. Det är
då främst äldre och svårt sjuka som får det. Personalen på vår PD-mottagning åker hem till patienterna
och utbildar den personal som skall sköta behandling-
Tre av de hemodialyserande som föredrar att
dialysera nattetid på avdelningen.
en och när de startat bjuds personalen, i första hand
sjuksköterskorna, till PD-mottagningen för utbildningsdag en gång om året. Idag är det 12 personer av
PD patienterna som har assisterad behandling.
Annons Redsense
NjurFunk nr 3 2010
13
Valet av dialystider
- Vilka veckodagar erbjuder ni HD på avdelningen?
- Alla veckodagar. Dialyspass måndag, onsdag och
fredag är populärast. I viss mån kan de välja. Nattdialys är attraktivt och i perioder har vi kö till dessa tider.
De som jobbar vill ofta ha dialys tisdag, torsdag och
en av helgdagarna. Medicinskt tillstånd kan vara avgörande för valet. De som är svårast sjuka har dialys när
det är flest sjuksköterskor i tjänst och det finns njurspecialist att tillgå i huset. På helgerna har vi piggare
och medicinskt mer stabila dialyserande.
Nattdialysprojekt blev en framgång
- När startade ni nattdialys?
- Det startade vi som projekt i november 2007 och efter
ett år blev det en permanent verksamhet. Vi är lokalmässigt begränsade nattetid, därför att de dialyserande för att
kunna sova behöver eget rum, så det inte blir störda av
varandras larm och ljud från maskiner o d.
- Det började egentligen med att vi gjorde en patientenkät. Vi trodde att vi skulle få de vanliga svaren att de
ville ha dialys måndag, onsdag och fredag, men det var
ett antal som svarade att de ville ha på natten. Vi hade
ett par sköterskor som var intresserade av att pröva och
startade projektet. Nu har sex sjuksköterskor rotationstjänst. Till en början hade de fyra veckor nattetid och
åtta veckor dagtid. Nu har de tre veckor nattetid och sex
veckor dagtid. De upplevde att de tappade kontakten
med vad som skedde dagtid för mycket när de hade
tjänst 4 veckor i sträck nattetid så nu fungerar detta bättre tycker de. Vi har dialys natten mot måndag, onsdag
och fredag. Det innebär att det bara är lördagar under
de tre veckorna som personalen är helt ledig.
- Hur upplever de som har nattdialys detta?
- De älskar det. Fördelar är att de är lediga på dagen
och får mer fritid. De flesta kan sova under dialysbehandlingen. Det finns ett par som har svårt att sova,
men de har svårt att sova hemma också. Men de som
dialyserar natt säger att de blivit av med den trötthet
som de flesta dialyserande lider av och som inte går
att vila bort. De dialyserar 7 timmar varje natt och det
verkar som att dialystidens längd påverkar tröttheten
på annat vis än vad kortare dialyser kan göra.
- Hur mycket personal har ni på natten?
- Vi har två sjuksköterskor. Det räcker särskilt som
ett par av de dialyserande är självdialyserande. Vi har
vennålsdetektor på alla, vilket är en trygghet för både
patienter och personal. I början hade vi lite problem
med falsklarm därför att så långa dialyser vanligen
leder till att lite blod läcker och att patienterna sover
innebär att de rör sig mer i sömnen. Larmet är känsligt. Men det är viktigt med larm för om vennålen åker
ur kan det gå väldigt fort med blodläckaget. Vi har det
larmet även dagtid på patienter som är oroliga. Jag
känner att jag aldrig som ansvarig för verksamheten
skulle förlåta mig själv om någon patient råkade riktigt illa ut och riskerade stora blodförluster p g a blodläckage, när jag vet att det finns ett relativt billigt
hjälpmedel för den risken. Den larmar direkt. Nu har
14
företaget justerat larmen så att vi slipper falsklarm.
Det innebär att de nattdialyserande kan få sova ifred
och även om man ändå skall titta till dem då och då,
så slipper man störa dem så ofta tack vare larmet.
Hur väljer man behandling?
-Vilka väljer olika dialysformer?
- Nattdialys väljer gärna de som förvärvsarbetar och
aktiva pensionärer, som vill ha sina dagar fria. De har
inte tid att vara här på dialysavdelningen på dagarna.
- Det kan vara medicinska eller personliga skäl som
avgör vad man väljer. Yngre väljer oftare självdialys,
men vi har en hemdialyserande i HD som är 80 år.
Ekonomiska skäl kan vara avgörande för om man kan
välja självdialys eftersom personer som startar efter
65 års ålder i hemdialys inte har rätt till handikappersättning för att täcka sina merkostnader för behandlingen. Det kan vara ett hinder även om det kanske
inte är så många det gäller. Hittills har ingen hos oss
avstått från hembehandling p g a kostnadsökningen.
- Självdialys på avdelningen erbjuder vi alla patienter och vi försöker samarbeta med patienten för att det
ska bli så bra som möjligt.
- Vi hade ett par personer som otippat valde självdialys. Personalen kan många gånger ha förutfattade
meningar om vad som passar personer de möter. Det
gäller att tidigt fånga upp dem som kan vara intresserade. Vill de inte ha PD, så försöker vi intressera dem
för självdialys i HD. Det kan kännas skrämmande först
men om de självdialyserar och sedan träffar hemHDpatienter kan de bli intresserade senare av att starta
hemma. De känner sig tryggare efter att ha skött dialysen själva ett tag.
Femdagarsdialys på sjukhuset?
- Vi har i Njurfunk haft artiklar om det femdagarspro-
jekt som dialysavdelningen på Löwenströmska Sjukhuset i Upplands Väsby startat. Är det något som ni
funderat på?
- Vi har inte tänkt tanken att starta något sådant
ännu, men det är intressant och vi hoppas kunna erbjuda det längre fram. Kanske framför allt för dem som
har större dialysbehov och inte klarar av att sköta sin
behandling själva. Inom vårt upptagningsområde har
vi långa resor till behandlingen så det kan vara ett stort
problem om man skall åka fem dagar i veckan.
- Kan man lösa det genom att starta dialys på vårdcentraler?
- Det kanske är en framtidslösning, men risk finns
för sämre kompetens och kvalitet i vården. Personalen som skall sköta det kan ju inte få samma erfarenhet och kompetens om de bara har en patient att sköta. PD är därför i dagsläget ett bättre alternativ vid
långa resvägar. Vi hade en patient som inte längre
orkade med resorna. Hon fick därför byta till PD. Men
utvecklingen går framåt så det kanske kan bli dialys
på små enheter i framtiden.
I n t e rv j u : A n n a -L i s a L a m p i n e n
F o t o : L e n a h e ll d i n
NjurFunk nr 3 2010
Annons Nordic Medcom
NjurFunk nr 3 2010
15
Viktigt att njursjuka sköter
sina tänder
Problem med tänderna är tyvärr vanligt bland njursjuka patienter och det
finns forskning som visat att dåligt skötta tänder ökar risken för
hjärt-kärlsjukdom. För den som är njursjuk är det extra viktigt att regelbundet gå till tandläkare.
Att leva ett hälsosamt liv kan förebygga många, men
långt ifrån alla sjukdomar. Inflammation i njurarna
och ärftliga sjukdomar som cystnjurar kan drabba
även den som sköter sin hälsa. Högt blodtryck, övervikt och diabetes typ 2 kan däremot orsakas av att vi
får i oss för mycket mat, socker och salt i kombination med att vi rör oss för lite, ett mönster som är
typiskt för den västerländska livsstilen. Motion och
en väl avvägd diet kan alltså förebygga sjukdom. Men
det finns ytterligare en viktig faktor; munhälsan.
Dåligt skötta tänder ökar risken att drabbas av sjukdom.
Inflammation och hjärt-kärlsjukdom
För såväl njursjuka som njurfriska finns ett tydligt
samband mellan inflammation och ökad risk för
hjärt-kärlsjukdom. Dessutom har flera vetenskapliga
studier bland njurfriska personer funnit tydliga samband mellan inflammation i munhålan och ökad risk
för sjukdomar orsakade av ateroskleros, d.v.s. åderförkalkning.
Sedan flera år är det känt att patienter med njursvikt
som har tecken till ökad inflammation i kroppen löper
högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än patienter utan tecken till inflammation. En teori är att det är
en inflammation i munhålan som bidrar till inflammationen. Flera forskare, bl a en svensk tandläkare, har
nu studerat hur det står till med munhälsan hos njurpatienter.
Svensk forskning
Tandläkare Royne Thorman har
forskat vid Karolinska Institutet i
Stockholm om munhälsan hos
patienter med njursvikt. Han
undersökte 93 patienter med svår
njursvikt varav flera påbörjat dialysbehandling. De jämfördes med
personer i samma ålder med normal njurfunktion. Dr Thorman
fann att njurpatienterna hade det
betydligt sämre ställt med munhälsan. Både karies och tandlossning var vanligare.
I en annan studie fann tandläkare Thorman att svampinfektion
i munhålan var vanligare bland
dialyspatienter än bland personer
16
med friska njurar. En bidragande orsak till de ökande
problemen kan vara muntorrhet orsakad av minskad
salivproduktion. Även detta studerades av doktor
Thorman, som fann att patienter med svår njursvikt
och dialyspatienter bildade mindre saliv än friska personer.
Flera olika orsaker till problemen
Patienter med njursvikt har alltså sämre munhälsa än
andra. Det kan bero på många faktorer, som t.ex. att
medicineringen leder till muntorrhet. Dåliga tänder
kan göra det svårt att äta och bidra till sämre intag av
mat.
Inflammation i tändernas stödjevävnad kallas för
parodontit eller tandlossning. Sjukdomen börjar som
en inflammation i tandköttet. Om tillståndet inte uppmärksammas och behandlas sprider sig inflammationen ner i tändernas stödjevävnad och på lång sikt kan
detta leda till tandlossning. Förloppet är mycket långsamt och symtomen få, många vet inte ens om att de
är drabbade. Vid parodontit finns det bakterier i tändernas stödjevävnad som kan leda till inflammation.
Amerikansk forskning
Amerikanska läkare och tandläkare har nu studerat
sambandet mellan parodontit och hjärt-kärlsjukdom
bland dialyspatienter. Man undersökte 168 vuxna
patienter som varit i dialys i minst tre månader. Undersökning visade att 68 patienter hade måttlig till svår
parodontit medan 100 hade ingen eller mild parodontit.
Forskarna fann att risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdom var mycket högre för de patienter som hade
måttlig till svår parodontit. Resultaten tyder på att en
kronisk inflammation i munhålan kan öka risken för
hjärt-kärlsjukdom bland patienter i dialys.
Regelbunden tand- och munvård
Hur många svenska njurpatienter har en symtomfattig parodontit som leder till ökad risk för både tandlossning och hjärt-kärlsjukdom? Fynden i de aktuella studierna bevisar att det är mycket viktigt att
njursjuka sköter sin munhälsa genom att regelbundet
gå till tandläkare eller tandhygienist.
T e x t : N i l s G r e f b e rg
Överläk are
Nj u r m e dic i nsk a k l i n i k e n
C e nt r a l l a s a r e tt e t
Vä x j ö
NjurFunk nr 3 2010
Annons Humanfonden
NjurFunk nr 3 2010
17
CEAPIRs möte
i Zürich i juni 2010
Fr.v.
Lars Engberg, Danmark,
Christian Frenzil,Tyskland,
Nadine Stohler, Schweiz,
Ray Mackey, Storbritannien och
Mark Murphy, Irland CEAPIRs nyvalda styrelse
Det hade blivit Schweiz tur att stå värd för CEAPIRs
årliga möte. Det var ett soligt och välkomnande Zürich
som tog emot alla delegaterna från 20 medlemsländer. Redan första kvällen blev vi mottagna med en
reception av staden och en därpå följande middag.
Andra dagen bestod mest av workshops och avslutades med en bussrundtur och middag på en lantgård.
Dag 3 hölls CEAPIR;s generalförsamling.
Sverige hade vid CEAPIR;s möte i Rom 2007 väckt
förslaget om en allmän översyn av CEAPIR, organisation och arbetsformer. En kommittén tillsattes vid
mötet i Talinn och kunde nu lämna sin rapport. I rap-
porten betonades bl.a. vikten av bättre informationsutbyte mellan CEAPIR och medlemsorganisationerna liksom en satsning på hemsidan.
CEAPIR har liksom många medlemsländer märkt
ökade svårigheter att få sponsoring från läkemedelsindustrin. Stödet från Roche, som har varit huvudsponsor, måste till viss del ersättas med ekonomiskt
stöd från andra håll.
Ungdomsarbetsgruppen hade under mötet flera
workshops.Tyvärr saknades ungdomsrepresentanter
från Sverige.
Lars Nordstedt, som i många år varit generalsekreterare hade av hälsoskäl avböjt omval. Nya i executivekommittén blev Lars Engberg, Danmark och Ray
Mackey, Storbritannien, den senare som generalsekreterare. Mark Murphy från Irland hade varit skattmästare 8 år och ville bli ersatt och i stället blev Christian Frenzel från Tyskland ny skattmästare. Håkan
Hedman omvaldes som revisor.
Nästa möte med CEAPIR kommer att hållas i
Oslo.
T e x t ; L a r s -Å k e P e ll b o r n
F o t o :P r i vat
Läs om våra annonsörer från dialyskliniker i Grekland och Egypten på hemsidans reselänk!
18
NjurFunk nr 3 2010
800 000 kronor utdelade
till njurforskning
Njurfonden är en nationell forskningsfond som ingår
i Njurförbundets verksamhet. En gång årligen utdelar
Njurfonden bidrag till vetenskaplig forskning som
berör njursjukdomar, dialys och transplantation.
Forskningsprojekt som kan få klinisk betydelse för
njursjuka inom överskådlig framtid är prioriterade
enligt de principer som tillämpas för fördelning av
forskningsanslagen.
Njurfonden delar även ut ett särskilt forskningsbidrag till Tommy och Gösta Anderssons minne och som
går till projekt som har en direkt koppling till njurtransplantationer med levande givare. Tommy Andersson var den första personen som njurtransplanterades
i Sverige. Året var 1964 och Tommy som då var tonåring fick njuren av sin far Gösta. Minnesfonden upprättades år 2000 efter ett arv som testamenterats till
Njurförbundet av Tommy Anderssons föräldrar.
Det behövs mycket pengar till forskning om njursjukdomar och förebyggande insatser som förhindrar
utveckling av kronisk njursvikt. Njurförbundet har därför tagit initiativet till att tillsammans med andra aktörer bilda en stiftelse som stöder njurforskning i Sverige.
Ansökningarna till Njurfonden granskas i samverkan med företrädare för Svensk Njurmedicinsk Förening och Svensk Transplantationsförening. Inför årets
utdelning hade det inkommit sammanlagt 61 ansökningar, varav 17 projekt beviljades bidrag.
Angående utdelningen ur Njurfonden, kontakta gärna Håkan Hedman, förbundsordförande i Njurförbundet, telefon 070-718 16 70 alt. via mail:
hakan.hedman@njurforbundet.se
En fullständig lista med uppgifter om vilka som erhållit medel i årets utdelning ur Njurfonden
/till Tommy och Gösta Anderssons Minne och till vilka ändamål kan ni hitta på vår hemsida
www.njurforbundet.se under rubriken Fonder och Njurfonden.
Donationsdagen blir i år
en hel vecka
Europeiska Donationsdagen har arrangerats sedan
mitten av 1990-talet. Initiativtagare och huvudarrangör är Europarådets expertgrupp för transplantationsfrågor som består av representanter som utsetts av
medlemsstaternas hälso- och sjukvårdsministrar.
Den 12:e Europeiska Donationsdagen arrangeras
lördagen den 23 oktober i år.
I flera länder i Europa, bland i Irland, har man under
många år bedrivit kampanjer under en hel vecka, s k
Donorweeks, då man till allmänheten sätter fokus på
transplantation och organdonation samtidigt som man
hedrar alla dem som har donerat organ. Arrangemangen brukar ske i samverkan mellan olika organisationer där Njurförbundets systerorganisationer oftast har
en framträdande roll,
I anslutning till Europeiska Donationsdagen 2010
kommer även Sverige att arrangera en Donationsvecka
mellan 18–24 oktober 2010 (vecka 42). Initiativtagare till Donationsveckan är Transplantationsenheten
vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Syftet är att sprida information om donation av
organ och vävnader vid alla akutsjukhus i Sverige.
NjurFunk nr 3 2010
Donationsveckan är ett lokalt arrangemang och kommer att genomföras i samarbete med de donationsansvariga läkarna och sköterskorna, transplantationsenheterna, Donationsrådet samt med medlemsorganisationerna inom Livet som Gåva där Njurförbundet
ingår.
För att kunna göra bra aktiviteter under Donationsveckan rekommenderas alla som vill medverka att
kontakta sin regionförening som i sin tur har skapat
en kontakt med de donationsansvariga läkarna och
sköterskorna inom landstinget.
Material såsom donationskort, t-shirt, affischer etc
kommer lan beställas på www.donationsradet.se eller
kontakta Sara Pettersson,
sara.pettersson@socialstyrelsen.se
om ni har några frågor eller idéer.
Te x t : H å k a n H e d m a n
Fö r b u n d s o r d f ö r a n d e , Nj u r f ö r b u n d e t
O r d f ö r a n d e , L i v e t s o m GÅva
19
Årets familjevecka uppskattad
av alla familjer
Årets familjevecka för njursjuka barn och deras familjer i Tällberg den
25-30 juli 2010 lockade tjugoen familjer att delta.
Detta var första sommarveckan för oss, trots att vi har
ett 7-årigt barn som sedan födseln varit njursjukt.
Anledningen till att vi inte deltagit på familjeveckan tidigare är att inte visste om möjligheten förrän vi medverkade på familjehelgen i Stockholm i slutet av januari. Alla
som vi träffade på familjehelgen sa att just
sommarveckan var fantastiskt bra med
mycket aktiviteter för barnen och att man
fick träffa andra familjer i samma situation,
som man själv befann sig i. Så beslutet om
att söka plats var inte svårt att ta.
Lokaler för en stor samling deltagare
Hotellet var väldigt trevligt planerat med
generösa ytor att umgås i. Det hade dessutom en stor inomhuspool och en liten idrottshall, något som flitigt utnyttjades av alla
barnen (och en hel del föräldrar). Omgivningarna kring Tällberg var bedövande
vackra med fantastisk utsikt över Siljan och
det kändes som man kommit till det mest
ursvenska, som finns i Sverige. Totalt var
vi 21 familjer som deltog, varav tre var nya,
så vi fann oss snart tillrätta med en hel del
kända ansikten från familjehelgen i Stockholm i färskt minne. Vi anlände på söndagseftermiddagen och fick snabbt ett rum dit
vi packade alla våra tillhörigheter, därefter
gick vi på upptäcktsfärd för att se vad hotellet hade att erbjuda. På kvällen åt vi gemensam middag och hade därefter ett informationsmöte om hur veckan var planerad och
vilka grupper barnen skulle infinna sig i.
Varierande program
På måndagen tog aktiviteterna fart med
innebandyturnering i idrottshallen, då vädret inte tillät utomhusaktiviteter. Det var
mycket roligt att se hur duktiga barnen är
och för föräldrarna var det spännande att stå
bredvid och se telningarna tampas. Lite
senare på kvällen var det dags för barnkväll,
något som åtminstone våra barn uppskattade. Vi fick på tisdagseftermiddagen träffa en
dietist vid namn Camilla Pettersson från Karolinska
20
Universitetssjukhuset i Huddinge som bland annat
informerade om hur viktig kosten är för njursjuka men
även för oss andra som inte lider av njursjukdom.
Många av de livsmedelsprodukter vi kommer i kontakt med dagligen är verkligen inte bra för oss. Det var
ett upplysande och mycket informativt föredrag. Även
barnen fick en dos information om hur viktig kosten
är. På kvällen tog papporna hand om barnen så att
mammorna kunde gå ut och roa sig med ett parti bowling samt ett par glas vin.
ApoDos
Veckan fortsatte med nytt föredrag på onsdagsförmiddagen då vi fick tillfälle att träffa Gudrun Larsson från
Dos Apoteket i Örebro. Gudrun var en mycket kunnig
föreläsare som informerade om något som kallas för
ApoDos. ApoDos är ett system där Apoteket förpackar läkemedel i korrekta doser till patienterna fördelat
över en viss tidsperiod, allt för att slippa kassationer
och spill av dyra läkemedel. Kanske detta kan vara till
nytta för en del av familjerna för att t.ex. underlätta
medicinering under skolgång etc.
Pappornas tur att ha roligt
Senare under onsdagseftermiddagen fanns tid för egna
aktiviteter i det fina sommarvädret. Vi och ytterligare
tre familjer tog tillfället i akt att åka sommarrodel i
Rättvik. Detta var mycket uppskattat av alla och speciellt trevligt med tanke på den fina utsikten vi hade
över Siljan. På kvällen var det så dags för papporna
att spela lite bowling samt ta en öl eller två (!).
Samtalsgrupperna uppskattade
Samtalsgrupperna under torsdagen var troligen det
som vi som föräldrar till njursjuka barn fann mest
givande under hela veckan. Att få höra om andras
situation och hur de hanterat de problem och motgångar som följer med njursjukdomar var mycket
intressant. Man kände väldigt ofta igen sig i andras
berättelser. Just denna dag kändes som själva syftet
med att hålla en familjevecka för familjer med
njursjukdom – så bra tyckte vi i vår familj att det var.
Tiden flög verkligen iväg och man satt som på nålar
när de andra i gruppen berättade vad de varit med om.
Tyvärr satte vädret på eftermiddagen stopp för en
trevlig grillkväll i det fria så som det var planerat, men
maten smakade trots det bra.
NjurFunk nr 3 2010
Alla var nöjda med veckan
Sista dagen handlade det bland annat om utvärdering
och vad vi tyckte om veckan som gått. Vi var förstås
alla nöjda och flertalet kan tänka sig att återvända även
nästa år. Det hölls prisutdelning till alla barn för de tävlingar de deltog i. Vi avtackade alla planeringsansvariga vars hårda arbete gjort sommarveckan möjlig och
sjuksköterskan Vreni Frölich som hade medverkat
under hela veckan. Ungdomsledarna avtackades speciellt då de möjliggjorde att föräldrarna tillsammans
kunde närvara på föreläsningar och annat. Givetvis var
det ett tungt farväl till alla trevliga föräldrar (och barn),
som man lärt känna under veckan, men förhoppningen är att vi skall träffas igen.
Te x t : M i k a e l
och
A n n -K at r i n A n d e r s s o n
Njurfonden
Pg 90 10 30 – 7
Bg 901 – 0307
Njurfonden är Njurförbundets forskningsfond.
Njurfonden har till ändamål att lämna bidrag till
vetenskapliga forskningsprojekt som avses främja
vården av kroniskt njursjuka. Projektet kan vara av
medicinsk, social eller psykologisk karaktär och
resultaten av forskningen bör komma de njursjuka
till del inom överskådlig tidsperiod.
Alwallsfonden lämnar bidrag till aktiviteter och
projekt som syftar till att förbättra de njursjukas
situation. Utdelningen ur fonden ges i form av reseoch studiestipendier samt som produktionsbidrag
till personer och objekt.
Rekreationsfonden lämnar resebidrag till Njurförbundets njursjuka medlemmar.
Amelie Ersmarkers fond lämnar bidrag till barn
och ungdomar för rekreationsändamål.
Du kan välja att ge bidrag till en av fonderna eller
låta Njurförbundet avgöra vilken.
NjurFunk nr 3 2010
Ny bok!
om att alla vinner på att värna hälsan och tidigt
stoppa eller bromsa sjukdom. Individen får minskat
lidande och bättre livskvalitet. Samhället får minskade
kostnader och individen bättre ekonomi.
Per Åke Zillén
Pg 25 30 67 -3
Bg 690 – 1334
Du som vill bli medlem - ta kontakt med den regionförening som finns
där du bor. Man blir medlem i en av förbundets 14 regionföreningar och
då automatiskt i förbundet och får information både från sin regionförening och tidskriften från förbundet. Man kan också delta i medlemsaktiviteter som förbundet inbjuder till t.ex. gruppresor utomlands.
Adressuppgifter till regionföreningarna finns i NjurFunk på regionföreningssidan och på förbundets websida med adressen
www.njurforbundet.se - under länken regionföreningar.
Informationsmaterial från berörda föreningar finns också på njursjukvårdsavdelningar.
Medlemsavgiften varierar något mellan föreningarna vilket beror på att föreningen är suverän att besluta om sin egen avgift varav en avgiftsdel som är
lika för alla går till förbundet. Barn har en lägre avgift.
Inbetalning av medlemsavgift kan ske via Internet eller plusgiroinbetalning på talong. Glöm inte uppge namn, fullständiga adressuppgifter, telefonnummer, om du är njursjuk, behandlingsform, födelseår, om
du skall vara med i Barn- och föräldragruppen eller Ungdomsgruppen
alt. om det gäller stödmedlemskap.
Glöm heller inte att adressändra om du senare flyttar.
För ev. ytterligare upplysningar kontakta berörd förening eller förbundskansliet.
En njurvård alla vinner på
Alwallsfonden,
Rekreationsfonden
och Amelie Ersmarkers
fond
Hur blir du medlem i
Njurförbundet?
En njurvård
alla vinner på
Per Åke Zillén
öka hälsan
+
minska lidandet
= livskvalitet och sparade miljoner…!
21
Beställning: www.dialasen.com
Pris 159 sek + 6 % moms. Frakt tillkommer.
Notiser
Uppvaktning
Förbundet uppvaktade kronprinsessparet inför bröl-
lopet och överlämnade en gåva till Bröllopsfonden.
Ordföranden Håkan Hedman och v.ordf. Åsa Torstensson deltog vid uppvaktningen.
Nya regler för sjukpenning gagnar
dialyserande
Socialstyrelsen har utarbetat nya kriterier för vad som sjukpenning efter den 364:e dagen.
innefattas i begreppet allvarlig sjukdom. Dessa kriterier är utgångspunkt för Försäkringskassan då de beslutar om vilka som har rätt till fortsatt sjukpenning
även efter 364:dagen och 80 procent i ersättning av
den sjukpenningsgrundande inkomsten.
Hittills har begreppet allvarlig sjukdom haft ganska snäva utgångspunkter och endast innefattat vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar såsom ALS samt personer som väntar på en transplantation av ett vitalt organ. Detta har inneburit att endast dialyserande som står på väntelista för en njurtransplantation har kunnat få förlängd
I de nya bedömningsgrunderna för Försäkringskassan ingår från och med nu kronisk njursvikt med
dialysbehov bland kriterierna för allvarlig sjukdom.
Njurförbundet har allt sedan de nya reglerna för
sjukpenning trädde i kraft ansett att alla dialyserande
ska ha rätt till förlängd sjukpenning oavsett om de står
väntelista för en transplantation. Förbundet har därför
i en skrivelse till socialförsäkringsministern krävt att
regelverket måste förändras. Socialstyrelsens beslut
får ses som ett positivt resultat av förbundets agerande.
Studiesatsning
riktad till medlemmarna
I september 2010 utbildas cirkelledare i föreningarna sjukvård. Förhoppningsvis kan man under våren 2011
i Riktlinjer för god njursjukvård på en utbildningskonferens i Solna. Syftet med satsningen är att i samarbete med ABF erbjuda medlemmar möjlighet att öka sina
kunskaper om sin egen behandlingssituation för att
också lättare kunna påverka och ställa krav på sin njur-
i regionföreningarna få ihop grupper av intresserade
medlemmar som kan ta del av detta. Tyvärr hade alla
föreningar inte möjlighet att satsa på detta men flertalet har utsett en cirkelledare till utbildningen.
Nya patientsäkerhetslagen
Fortfarande har HSAN funktionen för återkallande av
I juni trädde en ny patientsäkerhetslag i kraft. Den ger
Socialstyrelsen i uppdrag att utreda händelser som
inträffar i vården iställer för att man som tidigare utreder ev. fel som enskilda yrkesutövare anmälts för till
HSAN – Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd.
legitimering. Lagändringen kritiseras för att besluten
inte kan överklagas vilket man därför beslutat skall
ses över.
Lättare för egenföretagare vid sjukdom
och
donation
Nya regler för egenföretagare innebär att ersättning- så att reglerna bli mer likvärdiga dem för anställda i
en beräknas på andra grunder och underlättar för egenföretagare vid sjukskrivning och när de ställer upp
som donatorer. Även reglerna för karensdagar ändras
NNK
rapport
I förra numret presenterade vi en kort rapport om
Nationella Njurkonferensen i Göteborg. En längre rapport utlovades till detta nummer. Tyvärr har rapporten
inte kunnat färdigställas p g a oförutsedda skäl. Om
22
annan arbetsgivares tjänst.
det kommer senare en rapport kan vi meddela det via
Njurfunk och lägga den bland temadelar till Njurfunk
på vår hemsida.
NjurFunk nr 3 2010
Regionnytt
Norrlandsföreningarna i samråd
då främst färdigutbildade njurläkare. Många är
under utbildning, men dessa är ju också tämligen
mobila, och det är inte lätt att behålla dem som är
färdigutbildade.
En annan sak som hänt sista månaderna är att
inflödet av nya patienter med behov av dialys har
ökat. Främst tycks detta ha drabbat Umeå. Många
från hela regionen som behöver specialistbehandling i Umeå behöver även dialys under tiden de
vårdas där.
En diskussion berörde frågan om att viljan att
donera tycks vara i avtagande och då kom frågan
upp om vi gemensamt skulle bilda en grupp som
jobbar med att stimulera och driva på frågan.
Undertecknad fick uppdraget att sammanställa lite
tankar om vad denna grupp skulle kunna åstadDe fyras gäng: Fr.v. Jan Lidström ordf. i Njurföreningen i
komma.
Norrbotten, Gunnar Wisén, ordf. i Njurföreningen i
Västernorrland, Harry Strandberg, ordf. i Njurföreningen i
Tankarna om att arrangera en Njurkonferens i
Västerbotten och Per Sundbom, ordf. i NjurföreningenNorr börjar ta sin form. Den kommer att hållas i
Jämtland/Härjedalen.
Umeå under senare halvan av februari eller i mars.
Detaljerna ska spikas vid träff med professionen
De som vi själva kallar, de 4:as gäng, dvs. Ordföran- inom kort. Ramen kommer att bli så, att första dagen
den+ Vice i Norrbotten, Jämtland/Härjedalen, Väster- hålls gemensamt program under eftermiddagen och
norrland och Västerbotten höll den årliga träffen i att det är vi som styr innehållet i programmet den
Umeå den 13-14 augusti. Vi höll till på Norrbyskär, dagen. Den andra dagen träffas professionen för sig,
en fantastisk naturskön plats några mil söder om och vi från föreningarna har ett eget program.
Vi ägnade en längre tid åt det som nu går under
Umeå. Ön har en fantastiskt intressant historia där
MoDo byggde ett sågverk i slutet av 1800-talet och arbetsnamnet ”Njurmedicinskt Forsknings Centrum”.
dessutom utvecklade till ett mönstersamhälle. (I dag Semester och problem med att nå nyckelpersoner gjorfinns enbart ett ishockeylag med namnet MoDo kvar). de att det inte tillkommit så mycket nytt i frågan. JobDet finns ett vackert Värdshus och ett museum kvar bet fortsätter, vilket i huvudsak kommer att bestå i att
från epoken. Det var den 5:e gången som vi träffades bearbeta tjänstemän, i avvaktan på att vi vet vilka polii denna konstellation. Traditionen började i samband tiker vi ska bearbeta efter höstens val.
med de regionkonferenserna som vi hade i början av
I övrigt fanns tid för diskussioner utanför protokol2000-talet. Vi rapporterade från respektive län ang. let, vilket ibland kan vara det mest konstruktiva och
läget beträffande tillgång på sjukvårdspersonal, resur- idegivande.
ser i övrigt.
T e x t : H a r ry S t r a n d b e rg
F o t o : B i l l S va n b o rg
Det gemensamma problemet är läkartillgången, och
Annons Swedish Orphan
NjurFunk nr 3 2010
23
Korsordslösning
Vinnare i korsordstävlingen
i nr 2-2010:
1:a pris
Marianne Andersson
Getinge
2:a pris
Yrsa Stenlund
Kristinestad
Finland
3:e pris
Siw Larsson
Marsfjäll
Rätta lösningen
presenteras här intill:
Nästan en miljon
svenskar har nedsatt
njurfunktion!
Det behövs mycket forskning
om njursjukdomar, dialys och
transplantation.
Stöd Njurfonden
Plusgiro: 90 10 30 -7
Bankgiro: 901-0307
www.njurforbundet.se
24
NjurFunk nr 3 2010
Njurkrysset nr 4 - 2010
Namn:
Du kan vinna:
Adress:
1:a pris - 3 trisslotter
2:a pris - 2 trisslotter
3:e pris - 1 trisslott
Lösningen på Njurkrysset insändes senast den 20 oktober 2010
till Bo Pettersson, Eldarevägen 3, 576 36 Sävsjö
Lösning och vinnare presenteras i
nästa nummer av Njurfunk
NjurFunk nr 3 2010
25
Njurförbundets Regionföreningar
Njurföreningen i Norrbotten
Njurföreningen Sydöstra Sverige
Njurföreningen i Västerbotten
Njurföreningen Småland
Njurföreningen i Västernorrland
Njurföreningen i Värmland
Njurföreningen Jämtland/Härjedalen
Njurföreningen i Västsverige
(NjFN -Norrbottens län)
Ordf. Jan Lidström, Yttre Näsudden 72, 943 35 Öjebyn
Tel. bostad 0911-660 23 Tel. arb. 0911-96155
Pg. 84 00 94-7
Pg. forskning 38 36 73-1
E-mail: njfn@njurforbundet.se
(NjVB - Västerbottens län)
Postadress: Box 53, 901 02 Umeå
Bg.5652-5793
Ordf. Harry Strandberg Tel 070-6655535
E-mail: njvb@njurforbundet.se
(NjfV - Västernorrlands län)
Ordf. Gunnar Wisén, Vangstagatan 1, 87162 Härnösand
Tel: 0611-18536
Pg. 11 82 11-2 Pg. forskning 456 98 99-0
E-mail: gunnar.wisen@harnosand.se
(NjJH - Jämtlands län)
Ordf. Per Sundbom, Kornåkersvägen 8, 830 30 Lit
Tel. 070-644 25 19
Bg. 238-3198
E-mail: pip@bahnhof.se
Njurföreningen Gävle Dala
(Gävleborgs län, Dalarna)
Ordf. Lars-Åke Elfsberg, Mets Eriks väg 14, 784 56 Borlänge
Tel. 0243-22 69 73
Pg. 26 22 46-2 Pg. forskning 58 43 07-3
E-mail: lars-ake.elfsberg@glocalnet.net
Njurföreningen Norra Mälardalen
(Västmanlands län, Uppsala län)
Ordf. Ove Andersson, Raketgatan 14, 753 37 Uppsala
Tel. 018-23 46 39
Pg. 26 22 46-2 Pg. forskning 58 43 07-3
E-mail: roveandersson@telia.com
Njurföreningen Stockholm Gotland
(NjSG - Stockholms län, Gotland)
Kansli: S:t Göransg. 84, 112 38 Stockholm
Tel. 08-653 39 10 Fax 08-653 39 11
E-mail: fnjs@njurforbundet.se
Pg. 557 69-4 Ordf. Erik Herland Tel. 08- 650 06 31
E-mail: erik.herland@njurforbundet.se
Njurföreningen Örebro län
(NjT - Örebro län)
Ordf Per Zimmerman, Malmgatan 58, 703 54 Örebro
Tel 019-14 62 17
Pg. 73 48 60-0 Pg. stödfond 641 67 14-1
E-mail: per.gustav.zimmerman@gmail.com
Njurföreningen i Sörmland
50
(NjD - Sörmlands län)
Ordf. Håkan Johansson, Bärstavägen 3, 640 40 Stora Sundby
Tel bostaden 016-640 35
Pg. 404 57 79-5
Pg stödfond. 641 67 14-1
E-mail: stavtorp@bredband.net
(NFSS - Östergötlands län, Kalmar län)
Ordf. Åsa Torstensson, Skäggtorpsgatan 8, 586 44 Linköping
Tel.013-174849
Pg. 87 06 93-9
E-mail: nfss@njurforbundet.se
(NjSM - Jönköpings län, Kronobergs län)
Ordf. Christian Farman, Sjögatan 10, 553 32 Jönköping
Tel. 036-19 03 01
Pg. 57 56 62-2 Pg. forskning 854 23-2
E-mail: njsm@njurforbundet.se
(NjV - Värmlands län)
Ordf. Leif Östin, Haspelvägen 23, 666 93 Deje
Tel. 0552 13 12 20
Pg 488 84 29-0
Pg 41 65 89-0
E-mail: leif.ostin@bredband.net
(NjVS - Västra Götalands län, N. Hallands län)
Kansli: Dahlheimers Hus, Slottsskogsgatan 12, 414 53 Göteborg
Postadress: Box 12053, 402 41 Göteborg
Tel. 031-367 98 16 Fax. 031-14 70 41
Pg. 29 58 59-3
Bg. Njurmed. forskning. 5984-4241
Bg. Prof. Lars-Erik Gelins minnesfond. 5417-1889
Ordf. Birgitta Månsson
Tel: 031-338 01 08
E-mail: njvs@njurforbundet
Njurföreningen i Sydsverige
(NjSyd - Skåne län, Blekinge län, S. Hallands län)
Ordf. Margareta Eriksson, Älvsborgsg. 2B, 262 43 Ängelholm
Tel. 0431-14730 Pg. 24 93 93-0 E-mail: njsyd@njurforbundet.se
Förbundets fonder:
Njurfonden
Pg. 90 10 30-7
Bg. 901-0307
Alwallsfonden, Rekreationsfonden och
Amelie Ersmarkres fond
Pg. 25 30 67-3 Bg. 690-1334
Regionföreningarnas fonder:
Njurföreningen i Norrbotten
Pg. forskning 38 36 73-1
Njurföreningen i Västerbottens län
Bg. forskning 5403-7866
Njurföreningen i Västernorrland
Pg. forskning 456 98 99-0
Njurföreningen Gävle-Dala och
Njurföreningen Norra Mälardalen
Pg. forskning 58 43 07-3
Njurföreningen Örebro län
Pg. stödfond 641 67 14-1
Njurföreningen i Västsverige
Bg. njurmed. forskning 5984-4241
Bg. Gelinfonden, transpl.forskning
5417-1889
NjurFunk
nr1 2008
Njurföreningen Småland
Pg. forskning 854 23-2
Annons Baxter
Posttidning -Njurförbundet
Box 1386, 172 27 Sundbyberg
Annons Astellas