Utsläpp av BDT-vatten - Kunskapscentrum Små Avlopp

Utsläpp av BDT-vatten
BDT-vatten – vad är det?
innehåll, miljöpåverkan och behov av rening?
Allt normalt hushållsspillvatten, utom vatten från toaletter,
d.v.s vatten från t.ex.:
• Diskbänken
• Diskmaskinen
• Handfat, dusch, badkar
• Tvätt/tvättmaskin
• Skur- och rengöringsvatten
• Etc.
Håkan Jönsson
Prof, kretsloppsteknik
SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet
Hakan.Jonsson@slu.se
http://kt-et.slu.se/
www.avloppsguiden.se
Hakan.Jonsson@slu.se
http://kt-et.slu.se/
Resurser i hushållsavlopp, g/p, år, 100% hemvaro
100%
Hushållsavlopp – fraktioner
90%
• BDT-vatten (bad-, disk-, och tvättvatten; ibland
kallat gråvatten efter engelskans greywater)
• Urin (urine, yellow water)
• Fekalier (i Sverige oftast inkl. toalettpapper;
faecal matter, brownwater)
• Spolvatten, toalett (flush water)
• KL-vatten, urin, fekalier, toalettpapper &
spolvatten
70%
431
68
219
183
365
370
876
548
80%
60%
50%
40%
4015
30%
20%
10%
0%
Nitrogen
Urine
Phosphorus
Faeces
Potassium
Greywater
Fosfor-fria tvätt och rengöringsmedel! Ref: Ek m.fl., 2011 P-värden,
Jönsson m.fl, 2005 övrigt. Denna ger P i BDT 55 g/p, år och P i urin 0,9-1,0 g/pd.
Hakan.Jonsson@slu.se
http://kt-et.slu.se/
BDT-vatten - flöde
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
150 l/p,d – NV 1995
122-133 l/p,d – Bromsten (Olsson,1967; Karlgren m.fl., 1977)
110 l/p,d – Gebers (Andersson & Jensen, 2002)
104 l/p,d – Ekoporten (Weglin & Vinnerås, 2000)
70 l/p,d – Vibyåsen (Palmquist, 2001)
68 (47-87) l/p,d (villa, inkl. tvättstuga)- (Wahlström m.fl., 2008)
(tvättstugan ca 16 l/p, d)
56 l/p,d – Flintenbreite (Otterpohl)
70-90 l/pd – Hemma, inkl. dubbelspolande toalett (Jönsson)
Sätt in vattensnål armatur – spar energi också!
Installera vattenmätare
Hakan.Jonsson@slu.se
Tungmetaller – Sverige – nytt system, mg/p, år
100%
402
http://kt-et.slu.se/
0
0
1132
4
95
80%
1460
95
186
60%
4
1460
3
146
40%
3906
73
73
5
20%
365
0%
Urine
Hakan.Jonsson@slu.se
http://kt-et.slu.se/
37
110
45
4
Cu
Zn
Cr
Faeces
Greywater
Hakan.Jonsson@slu.se
69
4
14
4
0
Ni
Pb
Cd
Biowaste
0
Hg
Ref: Jönsson et al. 2005.
Cd in faeces set to 0.015 mg/p, d
http://kt-et.slu.se/
1
Organiska föroreningar
• DEHP, Di (2-etylhexyl) ftalat (DEHP), mjukgörare huvudsakligen i
PVC-plaster.
• PAH Polyaromatiska kolväten, härstammar huvudsakligen från
oljeprodukter
• LAS Linjära alkylbensensulfonater, ytaktivt ämne bl.a. i tvättmedel
• NP/NPE Nonylphenol/Nonylphenolethoxylates, ytaktiva ämnen
och textilier
• OP/OPE Oktylfenoler, ytaktiva ämnen och textilier
• Bromerade flamskyddsmedel
• PCB Polyklorerade bifenoler
• Sjunkande nivåer för många, men nya kan tillkomma
• Ref: Naturvårdsverket. Redovisning av regeringsuppdrag 21.
Uppdatering av "Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp"
Hakan.Jonsson@slu.se
http://kt-et.slu.se/
Olika BDT-vatten
Kök
BDT-vatten och föroreningar
• Tungmetall flöden – mer än in urin och fekalier,
ungefär samma som i väl sorterat köksavfall
• Kemikalier och smuts/ytskickt är huvudsakliga
föroreningskälla
– Källkontroll – Undvik färg, gifter, lösningsmedel,
disinfektionsämnen, etc. och gärna också parfymer, nya kläder etc.
• Köp miljömärkta kemikalier och textilier!!
• Det är DU som bestämmer!
Hakan.Jonsson@slu.se
http://kt-et.slu.se/
Klarar sluten tank och lokal BDT-rening
hög skyddsnivå?
– Fett, matrester, patogener kan förekomma
– Fett (även olja) och matavfall skall till köksavfallet!
• Tvätt/tvättmaskin
– Ludd och fibrer (nedbrytbara och icke nedbrytbara), patogener kan
förekomma, blekmedel, optiska vitmedel, disinfektionsämnen, etc.
Köp miljömärkta tvättmedel och textilier.
• Dusch, tvättställ etc.
– Låga koncentrationer, patogener kan förekomma
Var sparsam med tvål, schampo, balsam etc.
• Grovkök, skurvatten etc.
– Föroreningar (tungmetaller, organiska ämnen) från ytor,
disinfektionsämnen, parfymer.
Sopa/dammsug + köp miljömärkta rengöringsmedel
Släng penseln eller lämna tvättvattnet från målningen till
farligt avfall
Hakan.Jonsson@slu.se
http://kt-et.slu.se/
• Reduktionskrav: ≥90% BOD och P, ≥ 50% N
• Innehåll enligt AR2006
BDT
Totalt
BDT av tot
Reningsbehov
N
1,4
14
10%
0%
P
0,15
1,65
9%
0%
BOD
28
48
58%
83%
• Slutsats – med enkel BOD-rening uppfylls
kraven för hög skyddsnivå
Hakan.Jonsson@slu.se
http://kt-et.slu.se/
Hakan.Jonsson@slu.se
http://kt-et.slu.se/
Referenser– avloppssammansättning
• Jönsson, H. m.fl. 2005. Composition of urine,
faeces, greywater and bio-waste - for utilisation
in the URWARE model. Report 2005:6, Urban
Water, Chalmers. Sweden. Ladda ned från:
www.urbanwater.org
• Ek, M. m.fl. 2011. Teknikenkät – enskilda
avlopp 2009. Rapport 44.
SvenskaMiljöEmissionsData, SMED
Tack för uppmärksamheten!!
Hakan.Jonsson@slu.se
http://kt-et.slu.se/
2
Resurser i avlopp och allt köksavfall,
g/p,år (kg/p,år för wet weight)
100%
Avloppsutsläpp - hur mycket fosfor blir
det? Mängd före rening
80
573
99
230
73
219
183
365
Ett normalhushåll (tot‐P/år)
55
431
80%
548
60%
128
11680
4015
Fritidshuset (tot ‐P/år)
876
329
20%
256
Phosphorus Potassium
0,2 g P in greywater/p,d
100 l greywater/p,d
Urine
Faeces
Sulphur
Greywater
Hakan.Jonsson@slu.se
Endast BDT avlopp
gram
16936
60
543
2701
Wet Weight
Organic
matter
0%
Nitrogen
=> 1 kg
=> 0,1 kg
Räknat på:
Specifik fosforbelastning ; WC+BDT =1,7 g/P och dag, BDT 0,185 g/P o dag (Ek m.fl., 2011). Antal personer per hushåll: 2,4 st (SCB)
Hemvaro : 65 % 61
36500
40%
Blandat avlopp (WC+ BDT) Endast BDT avlopp
21170
Biowaste
=> 17‐33 Räknat på:
Specifik fosforbelastning ; BDT 0,185 g/P och dag (Ek m.fl. 2011). 90 ‐180 persondagar/år, 100% hemvaro.
Jönsson et al., 2005
http://kt-et.slu.se/
Hakan.Jonsson@slu.se
http://kt-et.slu.se/
Peter Ridderstolpe & Håkan
Jönsson 2012
Fosforrening av BDT – är det rimligt?
BDT- avlopp - hur mycket fosfor blir det?
Exempel 1.
- Utsläppet före rening motsvarar
Befintligt permanenthushåll med en liten (15 m2). gammal men fungerande infiltration. Kommunen uppmanar FÄ att bygga om avloppet med ny infiltration eller minireningsverk. Detta för att minska fosforbelastning på näraliggande sjö då sjön har icke godtagbar ekologisk status enligt vattenmyndigheten. Permanenthus
100 g/år, 2,4 p, 65%
Sommarstugan
17 g, 90 persondygn
2600 m2
415 m2
Torrdeposition på
sjöyta (8 kg/km2 år)
13000 m2
2080 m2
Vass (5 kg/ha år)
210 m2
33 m2
Brax
15 kg
2,4 kg
21 m torrt dike
21 m2 infiltration
3,3 m (bredd 1m)
3,3 m2 stenkista
Avrinning åker-mark
(0,4 kg P/ha år)
(0,7 % P våtvikt)
Retention
C:a 5
g/m2
(olika ref)
Mängd fosfor, 2,4 personer, 65% hemvaro ( P/år)
Till avlopp från hus
Retention (minst)
Till recipient (max)
100 gram
‐ 50 gram
=>
50 gram
Kostnad för att minska fosforbelastning
Ny anläggning (ny infiltration eller ARV) Avskrivningstid
Slamtömning
100 000 kr
20 år
800 kr/år
Årskostnad (avskrivning, 3% ränta, drift)=> 9000‐6000 kr/år Kostnad för fosforrening (50 gram) 120 000 kr/kg fosfor!
Risken är stor för installation av WC och därmed ökning av belastningen!
Hakan.Jonsson@slu.se
http://kt-et.slu.se/
Peter Ridderstolpe & Håkan
Jönsson 2012
Hakan.Jonsson@slu.se
http://kt-et.slu.se/
Peter Ridderstolpe & Håkan
Jönsson 2012
3