Sköt om ungskogen Vi bromsar inte Plantering

Transcription

Sköt om ungskogen Vi bromsar inte Plantering
SkogsÄgaren
Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning
www.skogsvardsforeningen.fi
Maj • 2 / 2013
Skogsägarna
ÖSTERBOTTEN
sid 3
Sköt om ungskogen
sid 4
Vi bromsar inte
sid 10-11
Plantering
- En bra start för
framtidens skog
sid 14-15
Överföring av
skogsfastighet från
en generation till
en annan
sid 16
Skogsvårdsföreningen tog i
bruk ny skogsdata
sivu 22–23
Suomenkielinen
kooste
Självverksamme Nils vet hur han vill ha det i sin skog, s 6-7
PEFC/02-21-14
2
SkogsÄgaren 2/2013
Ledare
Skogsvårdsföreningen
Österbotten
Vi erbjuder service inom skogsbruk.
Ni kan vända er till oss i alla frågor som berör
skogsbruk. Föreningen strävar till att erbjuda sina
medlemmar heltäckande tjänster och betjänar
skogsägarna utgående från deras önskemål.
Skogsvårdsföreningen styrs av skogsägarna själva.
Verksamhetsområdet omfattar 368 772 hektar
skogsbruksmark och antalet skogsägare som
erlägger skogsvårdsavgift är 16 065.
Inom Skogsvårdsföreningen Österbotten
arbetar för närvarande 31 funktionärer, av dessa
är 26 skogsfackmän och fyra kanslister. Inom
skogsvårdsföreningen jobbar dessutom cirka 30
skogsarbetare och ett tjugotal entreprenörer.
Skogsvårdsföreningen Österbotten utför
90 procent av verksamhetsområdets
skogsvårdsarbeten. Detta är möjligt genom
att använda det lokala yrkeskunnandet.
Skogsvårdsföreningen har fackmän och
skogsarbetare i varje kommun inom
verksamhetsområdet.
Föreningen erbjuder sina medlemmar, utöver
skogsvårds- och virkeshandelstjänster, också
andra specialtjänster.
Föreningens fullmäktige består av 39 ledamöter
vilka valdes genom postval hösten 2012.
Fullmäktige är skogsvårdsföreningens högsta
beslutande organ och ordförande är Rune
Käldström. Fullmäktige har valt en styrelse,
som ansvarar för den operativa verksamheten.
Bo Storsjö är styrelseordförande.
Ab Skogsfastigheter AFM
– är ett av Skogsvårdföreningen Österbotten
helägt bolag som idkar förmedling av
skogsfastigheter.
Skogsägarförbundet Kusten
– är skogsägarnas organisation för
intressebevakning. Målsättningen med
förbundets verksamhet är att främja
privatskogsbrukets verksamhetsförutsättningar
och lönsamhet, samt användningen av
träråvaran. Detta förverkligas genom att vara
med och påverka i frågor som rör bland annat
virkeshandeln, den privata äganderätten,
naturskyddet och viltvården.
Bekanta dig närmare med skogsägarförbundet
Kusten på adressen www.mhy.fi/kusten
Kom tidningen till fel adress?
Gör adressändring eller en arbetsbeställning
via nätet. Detta är nu möjligt via föreningens
hemsida, www.skogsvardsforeningen.fi under
”Kontakta oss”.
Vill Du ha ett eget exemplar av tidningen?
Bästa skogsägare,
Förslaget till ny skogsvårdsföreningslag
går vidare. Som det nu ser ut träder den i
kraft den 1.1.2015. Den sista skogsvårdsavgiften uppbärs av skogsägarna i slutet
av år 2014 och överförs till föreningarna
i januari 2015. En sjuttioårig epok i vårt
lands skogliga historia är därmed över.
Under den tiden har virkesvolymen i våra
skogar fördubblats, vilket har möjliggjort
en kraftig utbyggnad av skogsindustrin
i vårt land. Exporten av skogsindustrins
produkter var under återuppbyggnadstiden efter vårt senaste krig ryggraden
i vårt näringsliv och bidrog kraftigt till
den snabba samhällsutvecklingen under
femtio- och sextiotalet. Under senare årtionden har strukturen i vårt näringsliv blivit
mångsidigare och skogsindustrins andel av
landets totala export har minskat. Men man
kan med fog påstå att verksamheten i våra
skogsvårdsföreningar har bidragit till den
samhällsutveckling vi har haft i vårt land.
Den verksamhet som föreningarna fick
bedriva med skogsvårdsavgiften var strikt
reglerad, främst då för rådgivningsverksamhet. Då jord- och skogsbruksminister
Koskinen presenterade sina linjedragningar kring förslaget till ny skogsvårdsföreningslag poängterade han att det är
skogsägarna, medlemmarna i föreningarna, som själva bestämmer vilka tjänster
föreningarna ska erbjuda och hurudan
verksamhet de ska bedriva, när den nya
lagen träder i kraft.
På vårt fullmäktiges senaste möte hade
vi grupparbete där fem olika grupper
tog ställning till olika frågor om vår förenings framtida verksamhet. Feedbacken
från grupparbetet var mycket positiv och
medlemmarna engagerade sig i de olika
arbetsuppgifterna. Efteråt kan man med
fog konstatera att vi i vårt fullmäktige har
en resurs som vi ska ta vara på när det gäller att planera verksamheten i vår förening
framöver.
Den senaste tidens nyheter från skogsindustrin har mest varit negativa.
Pappersförbrukningen minskar och nu senast stannades en pappersmaskin i Raumo.
Prenumerationerna på dagstidningar minskade kraftigt senaste år och övergången till
det papperslösa samhället har småningom
slagit igenom. Grafiskt papper håller ännu
ställningarna, men den totala pappersförbrukningen har minskat så mycket att
industrin har blivit tvungen att dra ned på
produktionskapaciteten.
Men det finns också ljuspunkter.
Cellulosaindustrin kokade rekordmycket
cellulosa senaste år och det är bra för efterfrågan på massaved. Kartongindustrin
går också bra för tillfället, eftersom den
ökade näthandeln förutsätter att varorna
förpackas enskilt och ska hålla för leverans
till kunden jämfört med att man köper
direkt från butiken.
Sågindustrin har det däremot fortfarande
kämpigt. Den ekonomiska krisen i Europa
har gjort att exporten inte drar lika bra
som tidigare. För att öka den inhemska
användningen har man tidigare och kommer även nu att lyfta fram en ökning av
bostadsbyggande i trä i vårt land som en
möjlighet att öka förädlingsgraden. Också
flervåningshus kunde med fördel byggas i
trä i stället för betong. Tidigare sades det att
trä ruttnar, men många av våra betonghus
möglar i dag. Exempel på flervåningshus
finns bl.a. i Sverige och Nordamerika.
Också kostnadsmässigt är trähus konkurrenskraftiga jämfört med betonghus. Att
öka byggandet av flervåningshus skulle
göra gott för den inhemska efterfrågan på
sågade trävaror.
Odlingssäsongen håller på att komma i
gång. Återigen ska miljontals trädplantor
ut i skogen och bli råvara för kommande
generationers behov. Föreningens instruktörer har beredskap att ta hand om också
din plantering i vår och se till att din förnyelse får bästa möjliga start med närproducerade skogsplantor. Vad virket kommer
att användas till vet man ännu inte i dag
– kanske det blir till drivmedel i fordon.
Kontakta Ann-Mari Snickars 020 413 7905
SkogsÄgaren
Redaktionsruta
Utgivare: Skogsvårdsföreningen Österbotten
Redaktionsråd: Johan Nynäs, Jan Slotte, Ann-Mari
Snickars, John Berg, Tom Finnilä och Lisbeth Bäck
Annonsförsäljning: 020 413 7900
Annonsombrytning, layout, sidombrytning:
Ann-Mari Snickars Skogsvårdsföreningen Österbotten
Pärmbild: Foto: Anna Sand / Kustmedia Ab
Upplaga: 15 000 exemplar
Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2013
Distribution: Till medlemmarna i Skogsvårdsföreningen
Österbotten
Bo Storsjö
bo@storsjo.fi
Tel 0400-320 342
Hedenvägen 322 bst 1, 64440 Ömossa
Ha en god fortsättning på våren.
Bo Storsjö
styrelseordförande
SkogsÄgaren 2/2013
3
Personalpresentation
Sköt om ungskogen!
- Våren är en bra tid att se över nyplanteringar. Plantorna syns bra innan det börjar grönska och det är lättare att se hur de mår och om det finns områden som behöver kompletteras, uppmanar skogsvårdsinstruktör
Hilding Södergård i Vörå.
Hilding Södergård ansvarar
för områden i Vörå, förutom
byarna i norra Vörå. Han är
inne på sitt trettonde år som
anställd åt skogsvårdsföreningen och dessförinnan arbetade han med skogsbruksplanering åt dåvarande Österbottens
Skogsnämnd (Skogscentralen).
- Jag kände alltså till området bra då jag sökte det här
arbetet. Jag efterträdde Börje
Lundström.
Kontorslokalen i centrum av
Vörå delar han med Susanne
Sundelin, som är vikarie för
Guy Djupsjöbacka. Susanne är
ansvarig för området Maxmo
och byarna i norra Vörå –
Kaitsor och Bertby.
Högaktuellt med
planteringar
Skogsägarna är till en del självverksamma. Men de självverksamma skogsägarnas andel
tenderar att minska. Många
har kanske inte tid och möjlighet att själva utföra arbetet och
då kan skogsvårdsföreningen
hjälpa till.
- Till exempel har vi utfört
många avverkningsuppdrag i
vinter via vår drivningstjänst.
- I och med skatteomläggningen för ett antal år sen avverkades och förnyades mycket, fortsätter han. Så det finns
många unga bestånd som nu
är i behov av skötsel. Rådfråga
gärna skogsvårdsföreningen
om virkesprisinformation vid
avverkningar.
Skogsvårdsföreningens medlemmar vänder sig till Hilding
för att få rådgivning, diskutera
avverkningar, förnyelse, beställa värderingar, röjningar
och skriva kontrakt om att föreningen ska ta hand om avverkningar.
- Vi har en handfull personer
anställda som röjer och planterar. Och så anlitar vi två olika
entreprenörer för avverkning.
Högaktuellt är planteringar.
Föreningen har redan fått leverans på förbeställda plantor
men det är inte för sent att
beställa plantor.
Kontrollera skador
Södergård fortsätter.
- Våren är en bra tid att se
över speciellt nyplanteringar.
Plantorna syns bra innan det
börjar grönska och det är lättare att se hur de mår och om
det finns områden som behöver kompletteras med plantor.
- På samma gång kan
skogsägarna se över sorkskador och älgskador. Är det
skador som behöver åtgärdas
tar skogsägaren kontakt med
oss.
- Om höstarna igen är det
skäl att gå runt nyplanteringar
och trampa ner gräs intill nya
plantor. Om högt gräs lägger
sig över plantan och toppas
med ett snötäcke hindras plantan från att växa och må bra.
Älgskador förekommer och om de behöver åtgärdas står skogsvårdsföreningen till tjänst.
Drivningstjänst
Skogsvårdsföreningen sköter
drivningstjänst och åtar sig
avverkningsuppdrag åt skogsägare vid första gallringen.
- Vi anlitar två erfarna skogsarbetare med passliga maskiner för uppdragen. I området
används mycket energivirke
till fastigheter. Det lönar sig
att diskutera med oss om vad
som ger bästa möjliga netto. Vi
kalkylerar från fall till fall och
vid klena bestånd kan lösningen ibland vara att inte sortera
massaved och energived utan
rationalisera avverkningen och
i slutändan få ut ett bättre nettopris.
- För den som har möjlighet
till Kemerastöd sköter vi ansökan, berättar Hilding. Just nu
får man sju euro per fast kubik
i statsstöd för energived.
Ett gott råd
Södergård är ut i skogen så
gott som varje dag i arbetets
tecken. Däremellan sköter han
byråkrati på områdeskontoret.
- Det kan vara att söka lämpliga röjningsytor, se över skogsvägar eller tillsammans med
skogsägare gå igenom skiften
och se vad som behöver åtgärdas. Våren är idealisk för vård
av ungskog. Antingen sköter
skogsägaren om det eller så gör
vi det via vår röjningstjänst.
Skulle Södergård avslutningsvis dela med sig av ett enda gott
råd till skogsägarna så är det
att vårda skogen från början
av tillväxten.
- Det är det som spelar roll
i slutändan. Vårda ungskogen
och var mån om att den växer
bra och rätt. Om slutavverkningen sedan sker några år förr
eller senare spelar inte så stor
roll. Det är början av tillväxten
som är viktig!
Text och foto:
Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Nya plantor syns bra innan gräset blir grönt och börjar växa om vårarna. En bra
tid att se över sina nyplanteringar.
4
SkogsÄgaren 2/2013
Vi bromsar inte!
Samtalet med verksamhetsledare Jan Slotte den här dagen berör skogsvårdsföreningens kommande utmaningar. - Vi
står inför stora utmaningar. Men. Skogen växer som förr. Skogsägarna blir inte mera självverksamma. Behovet av tjänster
minskar inte. Behovet av rådgivning ökar i och med att den nya skogslagen träder i kraft. Och vi, vi bromsar inte.
Vi börjar med att backa tillbaks till
år 2008.
- När sammanslagningen av de
österbottniska skogsvårdsföreningarna diskuterades var ett av huvudargumenten till varför det bör ske att
minska beroendet av skogsvårdsavgiften. Utvidga serviceutbudet och
affärsverksamheten, börjar Slotte. Söka
lösningar som ersätter bortfallet av
skogsvårdsavgiften som inkomstkälla.
Vi utökade betjäningen
Enligt nuvarande skogsvårdsföreningslag uppbärs skogsvårdsavgiften
av Skattestyrelsen som sedan kanaliserar den i sin helhet, eller till 98
procent, till skogsvårdsföreningarna.
Föreningarnas fullmäktige fastställer
storleken på avgiften och hur avgiften
används inom föreningen.
- Det finns också sagt vad avgiften
inte får användas till. Exempelvis får
avgiften inte användas för att producera tjänster.
Avgiften beräknas på medelrotpriset
för virke för de tre senaste åren.
- Reellt sett har detta medelrotpris
gått ner 20 till 25 procent under 2000-talet och för Skogsvårdsföreningen
Österbottens del betyder det att skogsvårdsavgiftens andel av totala omsättningen har minskat från 25 procent till
14 procent. Den luckan har vi fyllt med
utökad affärsverksamhet.
Se nyttan i medlemskap!
Skogsvårdsföreningslagen ska revideras.
- Förslaget är för tillfället på remiss
och allt talar för att det ska klubbas
igenom i höst, uppger Slotte.
- Troligen blir det så att den allmänna skogsvårdsavgiften försvinner. Nuvarande medlemmar kvarstår
däremot i föreningen och de som väljer
att fortsätta att vara det erlägger en
medlemsavgift till föreningen, som
fullmäktige fastställer storleken på.
- Enligt gallupar på nationell nivå
kommer tre fjärdedelar av skogsägarna att fortsätta medlemskap i
sin skogsvårdsförening. Vi hoppas
naturligtvis på att många inser nyttan
av att vara medlem och vi kommer
att anpassa verksamheten till förmån
för skogsägarens bästa, precis som vi
alltid gjort.
”
Målet är att producera högkvalitativt virke, alltså timmer. Sköt därför
om skogen från början så att värdetillväxten inte hämmas, säger Jan Slotte.
SkogsÄgaren 2/2013
Försvarar skogsägarnas
intressen
Inom Skogsvårdsföreningen
Österbotten r.f. betalar snittmedlemmen idag 60 euro i medlemsavgift.
Den innefattar gratis rådgivning, tidningen SkogsÄgaren och därtill behållningen av den intressebevakning
och branschkompetens som är svår att
mäta i pengar.
- Vi förliknas med en fackorganisation som finns till för att försvara
skogsägarnas intressen.
- Föreningen sköter även skogscertifiering, vilket ger medlemmen möjlighet att fritt sälja certifierat virke till
vilken köpare som helst, tillägger han.
Hur det blir i framtiden återstår att se.
- Vi är opartiska skogsägarna sinsemellan men utåt sett är vi partiska – för
skogsägarens bästa.
Motpart från privata sidan
Jan Slotte spekulerar i att införa medlemsrabatter. Det vill säga att skogsvårdsföreningen betjänar alla men den
som är medlem har rabatt på förrättningsavgifter, men det är fullmäktige
som avgör den frågan.
- Medlemmar i vår förening är
skogsägare som äger över fyra hektar
skog. Till antalet är de totalt 16 200.
Därtill finns en medlemspotential i de
7500 skogsägare som äger mindre än
fyra hektar.
- Det är synnerligen viktigt att
skogsägare är organiserade, det ska
finnas en motpart till industrin från
den privata sidan och är skogsvårdsföreningen i nyckelposition.
5
- Visst. Vi står inför stora utmaningar. Virkeshandeln är motorn,
rullar inte den på syns det, med fördröjning, i annan verksamhet. Det är
väldigt avgörande om det säljs 700
000 kubikmeter virke eller 1,5 miljoner
under ett år.
- Vi har erfarenhet av tvära kast. År
2007 såldes 1,3 miljoner kubikmeter
virke inom vårt verksamhetsområde.
Två år senare endast 0,5 miljoner.
- Skogsägarna agerar rationellt och
inom vår medlemskår är det många
som inte är ekonomiskt beroende av
sin skog. De kan därför spekulera med
virkespriser. Den stora utmaningen för
oss är därför att hela tiden anpassa oss
till konjunkturen och rådande verksamhetsomgivning.
T A I M I A ,
K E S T Ä V Ä T
Meillä on ollut
tapana selviytyä!
Saarijärven taimitarha
Patamantie 146
43170 Häkkilä
Puh. 0205 64 4912
Fax. 0205 64 4916
Vi vet vem vi jobbar för
Jan Slotte har varit verksamhetsledare sedan starten 2009. Den främsta
förändringen i skogsägarbeteendet
beskriver han så här:
- Medelåldern bland skogsägare
stiger. Är man mindre beroende ekonomiskt av sitt skogsbruk har man
en tendens att fjärma sig framom att
aktivt bruka skogen.
- En konkret förändring inom
verksamheten har varit fusionen och
utvecklingen av affärsfastigheten.
Konkret har det handlat om planeringen av samfällda projekt, dikes- och
vägbyggnad, drivningstjänster och
om fastighetsförmedlingen. Dessa har
ersatt bortfallet av skogsvårdsavgiften.
- Riktningen är den rätta. Vi fortsätter vårt arbete och vi vet vem vi jobbar
för, avslutar han.
SKOGEN KALLAR
JOBO ST75
Lätt stegskördare för gallring och biomassa
• steg 75 cm, automatiskt förval
• effektiv kvistning 2-25 cm
• fås som byggsats
JOBO FP12
Anpassning ett måste
Även om branschen genomgår en stor
strukturell förändring förhåller sig Jan
Slotte lugn.
J O T K A
Frontpump för effektivitets höjning
• tank 120 l (100 l),
anpassningbar montering
• lastberoende pump
35-65 cm3 (<130 l/min)
• fås som byggsats
Text och foto:
Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab
Syketec
Ad Silva
www.sykeharvesteri.fi
Tel. 040 7008796
INFO
Lagen om skogsvårdsföreningar ska enligt Jord- och skogsbruksministeriets riktlinjer revideras enligt följande principer:
VIRKESHANDEL?
1. Skogsägaren får välja föreningen fritt. Ägaren kan skriva ut sig genom att
lämna ett meddelande till föreningen. Inga avgifter tas ut för detta.
2. Skogsvårdsföreningarna finansierar verksamheten med medlemsavgifter och intäkter från affärsverksamheten. Den obligatoriska skogsvårdsavgiften som tagits ut av skatteförvaltningen, slopas.
3. Gränserna för föreningarnas verksamhetsområden slutar existera, vilket
innebär att skogsägaren får välja tjänsteleverantören fritt i den förening
ägaren önskar.
4. Restriktionerna för skogsvårdsföreningarnas verksamhet avvecklas när
det gäller tjänsterna till skogsägare. Då kan föreningarna erbjuda tjänster
som medlemmarna önskar sig. Skogsägare får större beslutanderätt i föreningarna. Lagen ska fortfarande innehålla bestämmelser om skogsvårdsföreningarnas skogspolitiska mål och uppgifter.
Nu köps sommarstämplingar.
Funderar du på virkeshandel kontakta
din lokala skogvårdsinstruktör.
6
SkogsÄgaren 2/2013
Självverksamme Nils
vet hur han vill ha det i sin skog
”
Det finns ingen som sköter
sin skog som Nils, får jag
veta före jag ska träffa honom. Och ja, han har skött
den väldigt bra, medger
han utan omsvep.
Nils Nyståhl, pensionerad
pälsdjursfarmare i Korsnäs,
tillbringar en stor del av året
med att sköta sin skog och
han vet hur han vill att den
ska se ut. Tät, städad och
snygg.
Nils Nyståhl äger omkring 17 hektar
skog, som han delvis ärvt av sin far,
delvis också av sina farbröder.
- Vi har aldrig haft några stora arealer inom släkten, men den skog jag har
känner jag utan och innan, konstaterar
Nils. Jag går i skogen hela tiden och man
kan väl säga att jag har skött den som
ett barn.
Tungt arbete tog ut sin rätt
Att han skulle bli pälsdjursfarmare
och självverksam skogsägare var dock
ingen självklarhet. När Nils kom hem
från militärtjänstgöringen 1958 åkte de
flesta av hans kamrater till Sverige för
att söka lyckan där. Hans egen pappa
var då i färd med att bygga ut sin minkfarm, och när Nils berättade om sina
egna Sverigesplaner, fick han till svar:
- ”Här har du ditt Sverige! Här finns
jobb, hur mycket som helst.”
Hans far hade grundat farmen 1946, då
Nils var åtta år, och vid 50 års ålder var
fadern villig att trappa ner och överlåta
farmen till sina söner.
- Någon brist på arbete fanns inte på
farmen – det var ett hårt arbete, men å
andra sidan skulle jag inte ha kunnat
skaffa mig samma ekonomi med en
vanlig anställning, konstaterar Nils.
Farmen byggdes ut och som mest hade
bröderna 10 000 djur på den. Men farmnäringen innebar ett tungt, kroppsligt
arbete på den tiden och efter 30 år sade
kroppen ifrån.
- Vi samlade ihop vårt eget foder till
djuren under hela verksamhetstiden,
man vistades mycket i fryseriet och man
tänkte inte på att ta hand om sin egen
kropp. Jag fick problem med andningen
och blev efter 30 år tvungen att avveckla
verksamheten på läkarnas order. Det
var 1988, minns Nils.
Sköter allt på bästa sätt
Sedan dess har han varit sjukpensionär,
men efter att ha återhämtat sig från de
symptom han då hade, är han nu i gott
skick och har kunnat tillbringa sina dagar med skogsarbete istället.
- Skogsarbetet fick jag lära mig hemifrån. Den första traktorn köpte vi 1962
och ved har vi alltid hämtat ur skogen.
Jag eldar själv nästan uteslutande med
ved, berättar Nils.
Han har en skogsbruksplan för sin
mark, som han försökt följa, och som
varit riktgivande för hans skötsel av
skogen.
- Det jag tar mig an försöker jag sköta på
bästa sätt – det gällde även farmen. Det är
helt enkelt något som ligger i mig, ler Nils.
Han jobbar med röjsågen och motorsågen på sina skiften, som inte ligger långt
hemifrån – något som han ser som en
stor fördel.
- Jag åker hem och äter lunch, men
tillbringar annars dagarna i skogen, som
dessutom ligger i anslutning till sommarstugan. Dit är det bara 2,5 km, tillägger Nils, och där bor vi hela somrarna.
Då har jag ledigt från skogsarbetet och
ägnar mig åt fiske och bärplockning
istället – något som man aldrig ens hann
tänka på under tiden med farmen.
Naturnära intressen det också – och
något som dessutom ligger frun Lisen
varmt om hjärtat.
- Hon är väldigt naturintresserad
och jag följer med henne ut i bärskogen.
Jag brukar vinterfiska också, med 30-40
nät, men i år blev det aldrig av eftersom
isarna blev bra så sent på året.
Täta planteringar lönar sig
Tillbaka till skogen. På vårarna och
höstarna ska eventuellt avverkade ytor
planteras, och Nils har alltid skött detta
arbete på egen hand. Dessutom har han
valt att gå sin egen väg och plantera
tätare än vad andra gör, och än vad
rekommendationerna säger.
- Jag vill inte att träden ska behöva
ropa på varandra, ler han. Sätter man
SkogsÄgaren 2/2013
dem tätare finns det ju också något att
gallra bort sedan, något att ta av. Jag
brukar ta två korta steg mellan plantorna, och det blir 3 000 plantor per
hektar. Nu när det man planterat börjat
växa upp ser man en tydlig skillnad –
resultatet blir helt klart bättre i mina
ögon, fastslår Nils.
Skötseln av nyplanterad skog är väldigt
viktig anser han.
- Får skogen och plantorna en bra
början, så blir även slutresultatet bra.
Han granskar eventuella skador på
plantorna året efter, och det har hänt
att han blivit tvungen att planterar om
på grund av omfattande älgskador.
Dessutom ska gräs och sly röjas bort så
fort som möjligt kring plantorna.
- Låter man det vara i två år hinner
slyet växa sig flera meter högt redan,
och jag vill inte ha det så.
”
Visserligen får jag inget
statsbidrag när jag röjer
på mitt sätt, men det bryr
jag mig inte heller om. I
längden lönar det sig att
göra så här, säger Nils
övertygande.
För att erhålla statsbidrag finns bestämmelser på att det ska finnas ett visst antal
plantor/hektar. I Nyståhls fall, där han
lämnar ett tätare bestånd, betyder det
helt enkelt att han sköter skogen för bra
för att få statsbidrag.
7
före han föddes, 1936, men Nils har
ingen brådska att fälla den, utan funderar istället på att överlåta skogen till
sina arvingar.
- Inte för att jag är i dåligt skick –
tvärtom – men det börjar vara dags för
de yngre att ta över, tycker han.
Två av barnen bor kvar i Korsnäs, medan den ena dottern är bosatt i Sverige
med sin familj. Till en av döttrarna har
Nils tagit och sågat allt husvirke ur sin
egen skog – skog som låg på Halsön,
och som det året, 1986, kunde köras
hem tack vare goda isar. Den skogen
har han nu sålt bort till Natura 2000 och
Forststyrelsen, eftersom läget inte var
det bästa med tanke på förbindelserna.
- Den skogen var mer ett bekymmer,
ler han.
Gallringarna har Nils hittills gjort själv
men de kommer hädanefter att göras
maskinellt tror han. Det som planterades 1990 ska småningom börja gallras
nu, berättar Nils. Annars jobbar han
med traktorn och för hand i skogen.
- Jag har ingen skogskärra, utan
veden lastar jag på för hand, färdigt
sågad i en meters bitar. Jag har både
klyv och såg hemma, och ibland blir
det även en del saluvirke, berättar han.
Det råder ingen tvekan om att skogen
är en stor och viktig del av Nils liv –
och att han inte räds fysiskt arbete.
Självverksamhet från början till slut är
ledordet i hans skogsbruk, och inget
lämnas åt sitt öde.
Text och foto:
Anna Sand / Kustmedia Ab
Nils Nyståhl i sin välskötta och avverkningsmogna skog, som planterades två år
innan han själv föddes, 1936.
Dags att låta yngre ta över
Hälften av hans skog är avverkningsmogen nu – den blev planterad två år
Vad tycker Du är mest intressant att läsa i detta nummer?
________________________________________________
Portot
är betalt.
________________________________________________
Ni som har önskemål och funderingar angående tidningens innehåll, tveka inte att ta kontakt med
oss genom att fylla i kupongen.
Bland alla som sänder in kupongen
nedan lottar vi ut två första hjälpenväskor från Skogsvårdsföreningen.
________________________________________________
Vad vill Du läsa om i nästa nummer av Skogsägaren?
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen.
Namn __________________________________________
Adress _________________________________________
Tel _____________________________________________
Berätta vad
Du tycker!
SkogsÄgaren
Skogsvårdsföreningen
Österbotten rf
Avtalskod 5018366
Info 65100
00003 Svarsförsändelse
Vinnare i Skogsägaren 1/13 blev
Camilla B-Björkqvist i Molpe och
Sven-Erik Svahn i Kvevlax. Vi gratulerar vinnarna! väskorna kommer
på posten.
8
SkogsÄgaren 2/2013
Verksamhetsledarens
översikt
SKOGSCERTIFIERING
–vad är nyttan och vem betalar?
I Finland finns det i dag två olika certifieringssystem, PEFC och FSC. Sedan 2002
har de Österbottniska privatskogarna varit certifierade enligt PEFC. Alla skogsägare
som är medlem av skogsvårdsföreningen har automatiskt varit med i certifieringen
ifall man inte skriftligen meddelat att man inte vill delta. Detta system har möjliggjort
att över 90 % av de Österbottniska skogarna är certifierade. Certifieringen är till för
att påvisa för marknaden att skogarna sköts på ett uthålligt sätt. Något som är en
självklarhet för oss men som kanske inte är en självklarhet i länder som inte har ett
fungerande rättsväsende. Det är härifrån som hela certifieringsidén fått sin början.
Industrins virkesanskaffningsbolag har de senaste åren anhållit om egna certifikat
för sina avtalskunder, både FSC och PEFC. Detta kan i förlängningen leda till att
konkurrensen om skogsägarnas virke minskar. Vart bolag sköter ”sina skogsägare”, en
laglig kartell alltså. Som skogsägare kan du fråga dig hur fri du är att ta egna beslut ifall
du ingått ett serviceavtal med industrin och det i detta avtal ingår att bolaget sköter
certifieringen och skötseln av din skog. Troligen är industrin den ända vinnaren då
virkesflödet till deras anläggningar tryggas, oberoende marknadsläge. Knappast är
man villig att sköta certifieringen ”gratis” om virket säljs till konkurrenten.
Hittills har arbetsfördelningen mellan organisationerna varit att själva skogscertifikatet administreras områdesvis av skogsägarförbunden. Österbotten hör
till Kustens certifieringsområde tillsammans med Nyland, Åboland och Åland.
Kostnadsfördelningen har hittills varit den att industrin betalat 66 % av själva
revisions- och certifikatskostnaderna, skogsägarna (via skogsvårdsföreningen) har
stått för 33 % av kostnaderna. Skogscentralens input har varit att sköta den årliga
datainsamlingen inför revisionen. Detta system har fungerat bra och kostnadseffektivt, frågan är om vi kan hålla fast i denna effektiva lösning?
I detta hänseende borde vi inom branschen uppnå ett win-win läge. Industrin
behöver certifierat virke för sin produktion. Skogsägarna behöver avsättning för
sitt virke till hyfsade priser så att skogsbrukets lönsamhet hålls på en hållbar nivå,
samt frihet att ta egna beslut gällande skogsegendomen. Kan skogsägarna erbjuda
certifierat virke borde det a) synas i priserna, b) skogsindustrin stå för de kostnader
som uppstår för certifieringen. Parterna är trots allt beroende av varandra och därför
borde samförstånd hittas. Ännu återstår ett år av denna certifieringsperiod. Vi har
allstå ett år på oss att hitta en gemensam lösning som gagnar alla parter.
Världen förändras. Skogscentralen blev nationell från och med ifjol. I år har
skogscentralen meddelat att de sköter datainsamlingen endast mot räkning. Nu är
frågan vem som skall betala denna räkning, skogsägarna eller industrin? Industrin
vägrar, vem kvarstår? En av skogscentralens främsta uppgift att befrämja skogsbruket regionalt. Anser skogscentralen att skogscertifieringen inte är befrämjande
verksamhet mera?
Virkespriser
Medelpriserna per avverkningssätt för de fyra senaste veckorna vecka 18/2013. I statistiken ingår den virkesmängd
som skogsindustrin köpt från privatskogarna, inte de mängder som köpts av bolag utanför skogsindustrin rf.
Jan Slotte
verksamhetsledare
I-GALLRING, rotpriser, €/m3
Massaved
Småstock
Område
Tall GranBjörk Tall Gran
Södra Österbotten
15,24 -
14,93 21,75
Mellersta Finland
14,6 14,99 14,36
-
Hela landet
14,63 14,85 14,1
20,9
-
Källa: Metla
Prisområdena i
skogsforskningsinstitutets statistik
FÖRNYELSE, rotpriser, €/m3
Timmer Massaved
Område
Tall Gran Björk Tall Gran Björk
Södra Österbotten
56,62 55,05 - 18,8 19,31 18,42
Mellersta Finland
58,4658,6743,47 17,8719,6718,14
Hela landet
57,8157,7944,49 17,9319,2517,67
Småstock
Tall Gran
26,27 26,25
24,2826,92
25,3925,7
LEVERANSPRISER, €/m3
Timmer Massaved
Område
Tall Gran Björk Tall Gran Björk
Södra Österbotten
54,52 52,15 -
30,05 31,15 30,35
Mellersta Finland
57,62 56,54 45,75 29,79 30,44 30,47
Hela landet
57,1456,4546,55 29,8230,9130,4
Småstock
Tall Gran
36,01
-
-
35,7 36,08
SkogsÄgaren 2/2013
9
ENERGIVIRKET HAR ERSATT DEN MINSKADE
EFTERFRÅGAN PÅ MASSAVED
Användningen av energivirke har ökat markant de senaste åren. Energivirke har under den gångna vintern ersatt den minskade efterfrågan på massaved.
Energivirke är inhemsk energi
som vars kedja från skog till
anläggning har en stor sysselsättande effekt. Frågan är om
detta är tillfälligt eller är det
framöver energivirkets efterfråga och pris som styr prissättningen på massaved?
Energived i ropet –
stenkol enda hotet
Tidigare år har det lönat sig för
skogsägare att från stödberättigade bestånd inte särskilja
massaved och energived. Detta
fenomen har det senaste tiden
gällt så gott som alla beståndsvårdande avverkningar. Detta
på grund av den prisstegring
som vi sett på energivedssidan
under det senaste halvåret. Vad
läget är i höst återstår att se.
Energivirkesmarknaden har
dragit stor nytta av det faktum
att vi har två dåliga torvsomrar
bakom oss. För att torvlagersituationen skall bli bättre krävs
flera lyckade somrar som gynnar torvutvinningen. Detta kan
innebära att den goda efterfrågan på energived håller i sig ett
tag. Det enda som på kort sikt
kan rubba detta scenario är om
användningen av stenkol fortsätter att öka. Utsläppsrätterna
är nu rekordbilliga vilket kan
bidra till en sådan utveckling.
Skogen skall hållas
produktiv
Ur skogsägarens synvinkel är
det viktigt att ungskogsvården
utförs på rätt tidpunkt för att
hålla skogarna produktiva. I
detta sammanhang är efterfrågan på virke avgörande.
Tillväxten i de österbottniska
skogarna är stor för tillfället.
Enligt beräkningar borde vi avverka 1,9 miljoner kubikmeter
virke per år då vi de senaste
åren avverkat endast 1,3 miljoner kubikmeter per år. Vi
har alltså ett ackumulerande
avverkningsbehov vars tyngdpunkt är i gallringsskogar.
Skogsskötsel lönar sig
alltid
Det är sällan varken smart eller
lönsamt att helt och hållet sluta
med aktiviteten i skogen under
perioder då man upplever att
priserna inte är på topp. En
kontinuerligt men konjunkturanpassad skötsel är ofta bäst
för att få skogen skött på ett optimalt sätt. Aktivt skogsägande
lönar sig alltid.
Sålda virkesmängder per månad i Österbotten enligt skogsforskningsinstitutet. I denna
mängd ingår endast Skogsindustrin rf: s mängder. Privata sågars och energianvändares
inköpta mängder saknas i statistiken.
Skogsvården lönar det sig
inte att vänta med. Fokusera
alltså på röjning och gallra de
klenaste bestånden. Även om
massavedspriserna är låga så
är efterfrågan och prisnivån
på energived bra. Glöm inte att
tidig förstagallring är en investering för framtiden i grövre di-
mensioner och minskar risken
för kommande stormskador.
Nu finns tid och avsättning
samtidigt som det finns gott om
avverkningsresurser.
Gott om stödpengar
ännu
Av de 3,8 miljoner euro i stöd
som beviljats Kustens regionenhet för detta år har ungefär
en femtedel redan använts. I
början av året fattade skogscentralen många beslut om projekt
för iståndsättningsdikning och
skogsbilvägar, varefter 60 procent av årets bevillningsfullmakt för dylika arbetslag är
använd. För andra arbetsslag,
till exempel det populära uttaget av energived, finns ännu
gott om pengar kvar.
Från och med början av 2012
har Kemera-stödet beskattats
som kapitalinkomst av skogsbruk. För de flesta skogsägarna
är Kemera en viktig sporre för
att inleda ett skogsvårdsarbete.
Den ekonomiska nyttan med
vård av plantbestånd realiseras
först om flera år eller årtionden.
Positiva signaler
Innevarande år har virkeshandeln förlöpt väl. Efterfrågan
och utbud har varit i jämvikt
sedan i höstas. Under årets fyra
första månader såldes över 50
000 m3 mera virke än under
motsvarande tid i fjol. Enligt
prognoserna behöver skogsindustrin aningen mera virke än
under fjolåret, vilket ger ett bra
utgångsläge. Virkespriserna
förväntas vara stabila hela året.
Inga skattetekniska faktorer
påverkar virkeshandeln i år.
Text:
Jan Slotte
Foto:
Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab
10
SkogsÄgaren 2/2013
PLANTERING
- En bra start för framtidens skog
När man planterar en planta startar
man något som ska växa i 80 till 100 år.
Det är viktigt att man från början ger
plantan en bra förutsättning för att du
i framtiden ska få bästa möjliga värde
ur din skog. Enligt nuvarande skogslagstiftning är du skyldig att anlägga ny
skog senast inom 5 år efter avverkning.
Skogsvårdsföreningen
har
inlett
årets planteringssäsong. Över 3 miljoner plantor har beställts inom
Skogsvårdsföreningens verksamhetsområde och ska planteras i maj, juni och
under hösten. Såväl skogsägarna själva
som Skogsvårdsföreningens skogsarbetare hjälper till att få plantorna i marken.
Text och illustrationer:
Ann-Mari Snickars
Goda råd för en lyckad plantering
A)
Markberedning – för en bra start
Oavesett hur du tänker föryngra din skog behöver du oftast behandla marken för att ge plantor en bra start. Genom
en markberedning river man bort markens nuvarande vegetation så att mineraljorden blottas.
Markberedning gör att plantor snabbare kan rota sig och
minimerar konkurrens från övriga växter. Bäst är att markbereda på hösten inför en vårplantering. Beställ markberedning och plantor i god tid!
C)
Ta hand om plantorna
Förvaringsplatsen ska vara jämn och skuggig, öppna upp
förpackningarna på förvaringsplatsen. Plantorna får inte
torka ut före de planterats, kontrollera därmed dagligen
fukten på rotklumparna. Vattna plantorna ordentligt dagen
före plantering, då du klämmer på dem ska det rinna vatten av klumparna.
Fryslagrade plantor ska alltid tinas upp på en skuggig
plats, gör 4-5 hål i lådan. Öppna förpackningen först när
plantorna är helt upptinade. Rotklumparna på plantorna
ska vara helt tinade vid plantering. Tänk på att aldrig påskynda upptiningen genom att ställa plantorna i direkt solljus.
Plantorna är behandlade med bekämpningsmedel mot
snytbagge, använd därmed handskar för att skydda dina
händer.
B)
Välj rätt trädslag
Skogens framtida värde beror mycket på hur väl valt trädslag lämpar sig för ifrågavarande mark. Tall trivs bäst där
det är torrt och magert, medan gran föredrar bördiga och
fuktiga marker. På medelgod jord kan en blandskog av
gran och tall vara det bästa valet. Marker som är friska och
fuktiga lämpar sig väl för björk i kombination med barrträd.
H20
PLA
NTO
R
SkogsÄgaren 2/2013
D)
11
När?
Bästa tiden för plantering är på våren då tjälen släppt och
marken fortfarande är fuktig. Undvik att plantera under
högsommaren då kan plantorna torka. Efter sommaren i
augusti och september kan man igen bege sig ut i skogen
och plantera.
F)
E)
Grundregeln vid plantering är plantan sätts högt där det
är markberett men djupt och långt från annan vegetation.
Det är vanligare att plantor dränks än att de dör av torka.
Endast på mycket torra marker sätts plantan nere i markberedningsfläcken.
Alla plantor överlever inte uppväxten. Plantera därför så
att beståndet klarar av ett visst bortfall. Antalet plantor
kan variera mellan 2000-3000 per hektar beroende på trädslag, markbördighet och vilket mål du har med beståndet.
Planteringen görs med ett särskilt planteringsrör som
sticks ner i marken knappt 10 centimeter. Plantornas rötter
är känsliga för uttorkning och solljus, vilket betyder att alla
rötter ska vara täckta av jord. Trampa till marken försiktigt
kring plantan så att rötterna får god kontakt med omgivande mark, men inte så hårt att rötterna skadas.
En ovan planterar dagligen ca 1000 plantor eller ½ ha och
en van planterar dagligen 3000 plantor eller 1½ ha.
Var?
Hur?
G)
Kontrollera återväxten
Ett eller två år efter att en plantering gjorts bör du kontrollera att plantorna mår bra. Om många plantor dött kan du
göra en hjälpplantering. Det är också bra att rensa gräs och
röja kring plantorna så att du förhindrar övriga konkurrenter.
4 meter
Det är viktigare att man hittar rätt planteringsställe än att
avståndet mellan plantorna blir exakt. Rekommenderat avstånd mellan plantorna ska vara omkring 2 meter. Undvik
att plantera i fördjupningar och där rötterna inte kan växa
fritt åt alla håll.
Du kan själv följa upp hur väl din plantering lyckades gällande planteringstäthet genom att ta en käpp eller lina som
är fyra meter och föra den i en cirkel kring dig. Räkna antalet plantor inom cirkelytan som bildas. Antalet plantor
inom cirkeln multiplicerar du med 200. Resultatet blir antalet plantor per hektar.
Skogsägare i Larsmo kör ut
plantor mitt i vintern
Senaste sommar avverkades ca 15000 m3 virke från yttre
skärgården i Larsmo. Avverkningarna kommer att fortsätta under sommaren 2013. Virket som har köpts på rot
av UPM-skog, avverkas och körs med pråm till fastlandet.
Största delen av förnyelseytorna är på bördig mark och
kommer att planteras med stora granplantor. På de största
holmarna utförs markberedning med grävmaskin men på
grund av kostnadsskäl lämnas de mindre avverkningsområdena omarkberedda.
För att underlätta planteringsarbetet på holmarna har
självverksamma skogsägare kört ut ca 25000 fryslagrade
granplantor med traktor och snöskoter till avverkningsområdena i mitten av mars. Plantorna lagras sedan på ett
skuggigt och torrt ställe i väntan på plantering i maj när
isen och tjälen gått.
Text och foto:
Johnny Fagerholm
Skogsägarna Ralf Kaslin, Ulf Lund och Bobi Strömberg lastar plantor på släden vid Bastuhamnen
i Larsmo i mitten av mars för transport över isen till Lilla Grundören. Plantsäsongen känns avlägsen när snötäcket är över en halvmeter tjockt.
12
SkogsÄgaren 2/2013
Skogsägarna
ÖSTERBOTTEN
Välkommen till oss!
www.skogsvardsforeningen.fi | fornamn.efternamn@svf.fi
Skogsvårdsinstruktörer
Karleby,
Nedervetil (Skriko och Jolkka)
Kronoby,
Lepplax
Terjärv,
Nedervetil (Norrby)
Larsmo, Jakobstad,
Pedersöre (Bennäs, Sundby,
Karby)
Esse,
Forsby
Purmo, Kållby,
Östensö, Edsevö
Anders Kronqvist
040 746 3528
Tom Finnilä
050 517 8918
Markus Stenborg
0400 947 995
Johnny Fagerholm
040 736 4547
Allan Hattar
0500 165 438
Tom Lundqvist
050 016 1695
Karleby
Kronoby
Terjärv
Larsmo
Ytteresse
Hakalaxgatan 41,
67100 KARLEBY
Kronobyvägen 8,
68500 KRONOBY
Södra Terjärvvägen 9,
68700 TERJÄRV
Näsvägen 2 D,
68560 EUGMO
Bärklarsvägen 3, 68810 YTTERESSE
Tel. 020 413 7920
Köklot, Iskmo, Jungsund, Singsby, Böle,
Smedsby, Gerby, Västervik, Vasa, Sundom, Solf,
Munsmo, Tölby, Vikby, Rimal och Helsingby
Runsor, Kråklund, Höstves, Martois, Veikars,
Miekka, Staversby, Toby, Karkmo, Karperö,
Koskö, Kvevlax, Petsmo, Hankmo och Vassor
Replot
Petalax, Norra
Pörtom, Bergö
Övermalax,
Yttermalax
Korsnäs, Töjby-Träskböle
Stefan Enegren
0500 389 909
Mats Linnsén
050 544 2703
Anders Hjortman
0500 272 910
Thomas Jåfs
050 526 2152
Kim Back
050 403 9401
Johan Nynäs
0500 167 489
Vasa
Malax
Magasinvägen 2 B3,
66100 MALAX
Kvarngatan 15, 65100 VASA
Tel. 020 413 7900, fax 020 413 7914
Larsmo
Korsnäs
Vikingvägen 14,
66200 KORSNÄS
Karleby
Kronoby
Ytteresse
Nykarleby
Vasa
Terjärv
Drivningstjänst
Vägar och diken
Karleby-Nykarleby
Vörå–Sideby
Vörå–Kristinestad
Karleby–Nykarleby
David Lundqvist
0400 194 903
Jens Helenelund
0500 560 648
John Berg
0400 561 343
Stig Högnabba
040 670 8595
Ytteresse
Närpes
Pörtom
Terjärv
Vörå
Malax
Korsnäs
Pörtom
Övermark
Närpes
Bärklarsvägen 3,
68810 YTTERESSE
Lappärd
Östragränden 4,
64200 NÄRPES
Centrumvägen 15,
66270 PÖRTOM
Södra Terjärvvägen 9,
68700 TERJÄRV
SkogsÄgaren 2/2013
13
Planerings- och utbildningstjänster
Skogsvårdstjänster
Virkeshandelstjänster
Värdering av skogsfastigheter
– värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter
– granskning av och utlåtanden om skogsskador
– intyg och utlåtanden
– fastighetsförmedling via Ab Skogsfastigheter AFM
Skogsförnyelse
– planering, förverkligande och övervakning
– röjning, markberedning och gräsbekämpning
– val och anskaffning av odlingsmaterial
– sådd och plantering
– efterarbete
Virkesförsäljningsplan
– utredning av avverknings- och försäljningsobjekt samt
avgränsning i terrängen
– utredning av marknadsläget
– uppgörande av virkesförsäljningsplan
– uppgörande av anmälan om användning av skog
– uppskattning av virkesvolymer och -priser
– definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete
– beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper
Skogsbeskattning
– skogsskattedeklaration
– mervärdesskattedeklaration
– skattefrågor i anknytning till virkeshandel
– andra skattefrågor
Vård av plant- och ungskog
– planering, förverkligande och övervakning
– granskning och rapportering
Dikning och bygge av skogsbilvägar
– planering och förverkligande
Utbildning och rådgivning för skogsägare
– utbildning och information i kursform
– personlig rådgivning
Förmedling av plantor, frön,
bekämpningsmedel och dylikt
– kartläggning av behoven
– förmedling av material
Gödsling
– planering och förverkligande
– arbetsredskap
– ansvar för förverkligandet
Samtalskostnader till 0204-nummer:
Från vanlig telefon: 8,21 cent/samtal + 2 cent/min
Från mobiltelefon: 8,21 cent/samtal + 14,9 cent/min
Anbudsbegäran vid virkeshandel
– offertbegäran och jämförelse av offerter med beaktande av
aptering och specialvirke
– uppdaterad prisuppföljning, prissättning av stämplingspost
och apteringskunskap
– fullmaktshandel
– granskning och uppföljning av affärsvillkoren
– övervakning av virkesdrivning samt mätning
– överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg
Övervakning av drivning vid rotköp
– övervakning av avverkning, eventuella mätningar efteråt
samt intressebevakning
Anskaffnings- och drivningstjänster
– planering, övervakning och förverkligande vid virkesdrivning
Nykarleby
Munsala, Oravais kby,
Kimo
Karvat, Oxkangar,
Komossa, Maxmo,
Norra Vörå
Vörå (förutom
byarna i Norra Vörå)
Joakim Holmqvist
0400 180 581
Jan-Olof Eriksson
0400 260 239
Susann Sundelin
vikarierar Guy aug 2012– aug 2013
050 553 1232
Hilding Södergård
0500 560 418
Nykarleby
Sollefteågatan 5,
66900 NYKARLEBY
Vörå
Övermark, Pörtom
Östra och Södra Närpes
Västra Närpes
Norra Kristinestad
Södra Kristinestad
Kjell Huldén
0400 669 245
Johan Svedström
040 503 8321
Anders Kaivo-oja
040 544 1449
Ulf Rosengård
040 510 0985
Lappfjärd
Ulf finns vid kontoret måndagar
och torsdagar kl. 8.00–10.00 eller
enl. överenskommelse.
Vöråvägen 38, 66600 VÖRÅ
Mikael finns vid kontoret
i Pörtom tisdagar och
onsdagar kl. 8.00–9.00
och på
kontoret i Övermark
måndagar, torsdagar och
fredagar kl. 8.00–
9.00.
Mikael Franzen
0500 628 702
Pörtom
Övermark
Centrumvägen 15, Vasavägen 1615,
66270 PÖRTOM
64610 ÖVERMARK
Närpes
Lappfjärdsvägen 729,
64300 LAPPFJÄRD
Östragränden 4,
64200 NÄRPES
Skogsbruksplanering
Ledning och kanslifunktion
Karleby–Nykarleby
Verksamhetsledare
Kontorsföreståndare
Försäljningssekreterare
Ab Skogsfastigheter AFM
Kanslist, skogsarbetare
och virkesutbetalningar
Kanslist, fakturering
Johan Byggningsbacka
Jan Slotte
050 544 2690
Anki Svenn
020 413 7910
Ann-Mari Snickars
020 413 7905
Eivor Sundqvist
020 413 7920
Ing-Marie Mannil
020 413 7932
Kronoby
Huvudkontor Vasa
Kronobyvägen 8,
68500 KRONOBY
Kvarngatan 15, 65100 VASA
Tel. 020 413 7900, fax 020 413 7914
Ytteresse
Bärklarsvägen 3, 68810 YTTERESSE
Tel. 020 413 7920
Foto: Anna Sand och Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
14
SkogsÄgaren 2/2013
Överföring av skogsfastighet
från en generation till en annan
- kunskap är trumf
En skogsägare med siktet
inställt tillräckligt långt i
framtiden, kan överföra
sin skogsfastighet till en
ny generation i god tid,
utan onödiga kostnader
och stridigheter. Tyvärr
blir det inte så, utan
skogsägarna blir äldre
och odelade dödsbon
ökar. Detta gynnar skogsfastigheternas skick och
användning – dvs. skogsbrukets lönsamhet.
Om planeringen av generationsväxlingen försummas,
kan skogsbrukets lönsamhet
på fastigheten äventyras för
en lång tid framåt, om inte för
alltid.
Vid planeringen av generationsväxling ska många faktirer tas i beaktande. En av de
viktigaste sakerna är att undvika konflikter. Samägande
som inte kan motiveras rekommenderas inte
En kontrollerad generationsväxling kan utföras som köp,
gåva eller testamente. Ofta
består det bästa alternativet
av en kombination av dessa.
Generationsväxlingen ordnas
genom överlåtelser under livstiden och slutligen uppgör man
ett testamente för dödsfall.
Gemensamt för alla
arvingar?
Gemensam egendom är besvärlig. Den gemensamma egendomen förvaltas gemensamt och
beslut tas gemensamt förutsatt
att parterna inte har överenskommet om annat. Detta leder till stridigheter och ibland
lyckas skötsel och förvaltning
av den gemensamma egendomen inte alls. Parterna kan
dock skriftligt komma överens
om egendomens användning
genom avtal om sambesittning.
Det säkraste skulle vara att
undvika gemensamt ägande.
En av utgångspunkterna borde
alltså vara överlåtelse till en
ägare. Andra arvingar kan få
annan egendom. Oskiftade
dödsbon är den allra besvärligaste formen av gemensamt
ägande. Kom överens så att
skogsfastigheten inte blir i
dödsboets ägo.
Rätt till skogsavdrag
genom fastighetsaffär
Vid fastighetsaffär kommer
köpare och säljare överens om
erläggande av köpeskillingen.
Parterna kommer överens om
priset samt på vilket sätt och
med vilken tidtabell priset betalas. Det lönar sig att noggrant
planera köpeskilling, finansiering och betalningstidtabell.
Köparens situation kan också
underlättas med olika skattefria försäkrings- och penninggåvor.
Anskaffningskostnaden ger
köparen rätt till skogsavdrag,
på basen av vilken köparen
får dra av 60 % av skogens
SkogsÄgaren 2/2013
anskaffningskostnad. Köparen
får alltså skattefritt sälja virke
från skogen i skogsavdragsrättens omfattning. Detta är en betydande beskattningsfördel på
normala och virkesrika skogsfastigheter. Skogsfastighetens
säljare är skyldig att betala 30
% skatt på överlåtelsevinsten.
Utnyttjade skogsavdrag läggs
till överlåtelsevinsten. I affärer mellan nära släktingar
kan man under vissa förutsättningar befrias från beskattning
av överlåtelsevinsten. Detta
kan ofta utnyttjas vid generationsväxlingar.
Köparen är skyldig att betala
4 % överlåtelseskatt på köpeskillingen. Om köpeskillingen
inte är minst ¾ av fastighetens
gängse värde, anses köpet vara
en gåva, varvid betalar köparen
gåvoskatt på skillnaden mellan
gängse värde och köpeskilling. Om man fortsätter bedriva jordbruk på fastigheten, är
gränsen 50 % av gängse värde.
Testamente för dödsfall
Den som efter sin död lämnar ett arv kan bestämma om
egendomens delning och mottagarnas rätt till egendomen
genom ett testamente. Ofta
uppgör äkta makar gemensamt
ett testamente för att trygga
den efterlevande makens ställning, påverka beskattning och
undvika tvister. Testamente är
alltid en viktig del av generationsväxlingen.
15
Gåva som alternativ
En gåva är en överlåtelse utan
vederlag. Den som mottar gåvan är skyldig att betala gåvoskatt utgående från överlåtelsens gängse värde. Var och en
kan ge mindre än 4 000 € i gåva
med tre års intervaller utan
gåvoskattepåföljder. Dessutom
kan man till nära släktingar
ge försäkringsersättning som
gåva till ett värde av 8 500 € en
gång på tre år. Genom sparlivförsäkring kan en nära släkting
skattefritt få 35 000 €. Gåvoskatt
fastställs på gåvor som överskrider nämnda belopp.
Beskattningsmässigt är en gåva
som hoppar över en generation
mest fördelaktig. Då är det
dock önskvärt att barnbarnet
är myndigt. Förbehåll för besittningsrätt till förmån för mellangenerationen är ofta den
mest fungerande och förmånliga lösningen. Gåvogivaren
kan också bestämma att gåvomottagarens äkta make/maka
inte har giftorätt till gåvan.
Detta undantag kan inte göras
vid köp.
Förbehåll för
besittningsrätt endast
efter övervägande
Vid överlåtelsen kan överlåtaren göra förbehåll för vissa
rättigheter för sig själv eller
till exempel för sin make, till
exempel besittningsrätten.
Härvid erhåller gåvans mot-
tagare endast äganderätten till
den överlåtna egendomen. Det
är viktigt att veta vad det i
praktiken innebär. Det är skäl
att undvika onödiga förbehåll
för besittningsrätten, särskilt
om de endast utförs av beskattningsskäl. Livstids förbehåll
för besittningsrätten kan sällan
rekommenderas.
”
Den som har
besittningsrätt till
en skogsfastighet
är skatteskyldig för
skogens del.
Ägarens skogskostnader är inte
avdragbara. Besittaren har rätt
till avkastningen och endast
besittaren har rätt att sälja virke
från skogen och får ensam virkesförsäljningsinkomsterna.
Besittaren skall också sköta
skogen på fastigheten. Ägaren
har inga skogliga rättigheter
och får inga skogsinkomster.
Förbehåll för besittningsrätten
kan göras på livstid eller för
viss tid. Den förbehållna besittningsrätten kan bli ett problem,
om den som har besittningsrätten mister sin arbetsförmåga
eller hälsa. Då finns det en fara
för att fastighetens skogar inte
kan utnyttjas på något sätt.
Besittaren kan dock avstå från
sin besittningsrätt. Förbehåll
för besittningsrätten minskar
på mottagarens gåvo- och arvsskatt. Besittningsrättens värde
kapitaliseras kalkylmässigt och
det erhållna värdet dras sedan
av till exempel från gåvans
värde.
Viktigt att bemästra
helheten – lösningar
under livstiden
Varje generationsväxling är
unik. Sakerna måste begrundas
från fall till fall utgående från
släktens behov, målsättningar
och möjligheter. Genom planering kan man åstadkomma
en lösning som fungerar både
i praktiken och beskattningsmässigt. Information om tillvägagångssätt och konsekvenser
är dock ofta bristfällig. Särskilt
de positiva sidorna av köp,
också betydande beskattningsfördelar, blir utan uppmärksamhet. Om man vill vara säker
på hurdana beskattningspåföljderna blir, kan man begära ett
bindande förhandsbesked av
beskattaren.
Det lönar sig att planera generationsväxlingen i god tid
och göra överlåtelser under
livstiden. Planering kan också
göras inom dödsboet, särskilt
om maken/makan fortfarande
är vid liv och har rättshandlingsförmåga. Det minsta man
kan önska av alla skogsägare,
är ett väl övervägt testamente.
Det lönar sig för skogsägarna
att använda sig av skogsvårdsföreningskedjans sakkunskap i
generationsväxlingsfrågor.
Tuomo Pesälä
skogsjurist
Skogsvårdsföreningarnas
Service SVFS Ab
Vid generationsväxlingar är
den allra dyraste lösningen
oftast den oplanerade, då man
står inför ett plötsligt dödsfall.
Skatterna betalas så som lagen
föreskriver och ägandet sker i
form av oskiftat dödsbo. Redan
ett väl övervägt testamente kan
väsentligt förbättra makens/
makans eller bröstarvingarnas
ställning såväl med avseende
på beskattning som annars.
RÄTTELSE
Rättelser eller förtydliganden till artikeln ”Dödsbon som skogsägare” i SkogsÄgaren 1/2013
- Delägare i ett dödsbo är arvtagarna, testamentstagarna och den efterlevande maken/makan.
- Ifall man inte kan komma överens om delning av kvarlåtenskapen kan någon av delägarna i dödsboet anhålla om att en skiftesman
skall utses att förrätta delningen. En skiftesman utses av tingsrätten. En skiftesman bör även utses i de fall, då en minderårig eller omyndig
är delägare i dödsboet, ifall det inte redan finns en intressebevakare för den omyndiga eller om staten är arvtagare.
- Efter att bouppteckningen är gjord och i dödsboet finns en efterlevande make / maka skall först dennes egendom avskiljas genom ett
s.k. avvittringsinstrument, ur vilket skall framkomma den egendom som avskiljes åt den efterlevande och den egendom som avskiljes
åt den avlidnes rättsinnehavare. Makar ärver inte varandra utan de har giftorätt, ifall det inte finns testamente eller äktenskapsförord, i
vilka kan bestämmas annorlunda.
- Efter att avvittringen har verkställts kan arvingarna fritt komma överens om delning av den egendom som avskilts åt dem.
Dorrit Högbacka
Ab Skogsfastigheter AFM
16
SkogsÄgaren 2/2013
Skogsvårdsföreningen tog i
användning ny skogsdata
Ny skogsdata har det talats om en hel del under den senaste tiden och många skogsägare har undrat vad
skogsdata är och vad det är bra till?
Ny skogsdata jämförs med en
skogsbruksplan som en del
skogsägare är väl bekanta
med, men ny skogsdata går
inte att jämföra med en färdig
skogsbruksplan. Skogsdata är
grundläggande information
om skogen så som volym, ålder, utvecklingsstadium, åtgärder etc. vilken har tagits fram
utan omfattande terrängarbete.
Allt baserar sig på fjärranalys, laserskanning och mycket
ny teknik. Alla åtgärdsförslag
som finns i ny skogsdata har
simulerats fram med hjälp av
datateknik.
Finlands Skogscentral har öppnat en internetservice kallad
MinSkog.fi var skogsägarna
kan ta en titt på sitt eget skogsinnehav samt få en bild av
vad som kunde och borde göras inom närmaste framtid.
Åtgärdsförslagen i ny skogsdata är inte alltid pålitliga, ef-
tersom de inte är granskade
i fält. Därför lönar det sig att
ta kontakt med skogsvårdsföreningen när man planerar
skogsvårdsarbeten.
I Karleby, Korsholm,
Vörå, Oravais och
Nykarleby
Från och med i år har
Skogsvårdsföreningen
Österbotten fått skogsdatan
i användning på områden i
Karleby, Korsholm samt delar av Vörå, Oravais och
Nykarleby. På andra områden
tas ny skogsdata i användning
allteftersom den blir färdig från
Skogscentralen. Med hjälp av
skogsdata har skogsvårdsföreningen börjat uppgöra skogsbruksplaner för skogsägare
som är intresserade av att sköta sitt skogsinnehav på bästa
möjliga sätt och därmed beställt en riktig skogsbruksplan.
Skogsvårdsföreningen har tillgång till skogsdata bara med
skogsägarens medgivande.
Ny skogsdata bör alltid
granskas i skogen
Skogsdata har visat sig vara ungefär sådan till kvaliteten som
vi hos skogsvårdsföreningen
hade förväntat oss. Vissa fel i
skogsdata förekommer, figurindelningen stämmer inte alltid
överens med verkligheten och
fel i virkesmängderna förekommer, främst i bestånd med
stor variaton i höjd, täthet och
ålder. Bäst är data i jämnt skötta
bestånd med bara ett huvudträdslag. Trädslagsfördelningen
är också en sak som inte alltid
stämmer till hundra procent.
Insamling av skogsdata utvecklas fortsättningsvis och
kvaliteten blir bättre i takt med
att erfarenhet om insamlingen
ökar.
Skogsdata är trots sina felaktigheter helt användbart bara man
känner till hurudana fel som
kan förekomma samt vad de
beror på. Insamling av skogsdata på ett nytt sätt med hjälp
av ny teknik kräver sin tid att
utvecklas till den nivå som den
förväntas ha. De skogsbruksplaner som skogsvårdsföreningen Österbotten uppgör är
alltid granskade i fält även om
ny skogsdata har varit till hjälp.
Ny skogsdata är till stor nytta
för skogsvårdsföreningen i det
dagliga arbetet. Vid rådgivning
åt skogsägare kan vi på basen
av skogsdata göra grundläggande uppskattningar på virkesutfallet eller skötselåtgärden för olika skogsbestånd.
Det går mycket snabbare när
vi har ny skogsdata inne i vårt
eget system och vi kan tillsammans med skogsägaren redan
vid kontoret få en översikt
över skogen före ett eventuellt
skogsbesök. Skogsdata sparar
på tid och resurser.
Ta kontakt med skogsvårdsföreningen om användningen av
ny skogsdata.
Text:
Tom Finnilä
Foto:
Finlands Skogscentral
SkogsÄgaren 2/2013
17
Skogsägarna
ÖSTERBOTTEN
SKOGSFASTIGHETER TILL SALU
Kronoby, Högnabba
>> del av Korvåsa 9:31, ca 10,2 ha
Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Markus Stenborg, 0400 947 995
Kronoby, Kortjärvi
>> Lill-Emas 12:82, 2,345 ha
>> Lill-Emas I 12:95, 3,1221 ha
Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Markus Stenborg, 0400 947 995
Pedersöre, Östensö
>> Joel 6:78, 3,8841 ha
Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Tom Lundqvist,
0500 161 695
Pedersöre, Forsby
>> Berg 22:35, 35,87 ha
Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Tom Lundqvist,
0500 161 695
Nykarleby, Kyrkoby
>> Stenholm I 15:37, 2,34 ha
>> Sandbacka 17:33, 9,86 ha
Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Joakim Holmqvist, 0400 180 581
Nykarleby, Forsby
>> Östring 11:13, 0,885 ha
Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Joakim Holmqvist, 0400 180 581
Vörå, Tuckor
>> Bäckensö 1:127, 15,0 ha
Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Susann Sundelin, 050 553 1232
Korsholm, Petsmo
Korsholm, Kvevlax
>> Furuskog 8:20, 40,63 ha
Anbud kan ges för hela fastigheten eller enskilt för skiftet norr/söder om
vägen, senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Stefan Enegren,
0500 389 909
Korsholm, Helsingby
>> Backa 11:6, 4,7 ha
>> Nordlund 12:38, 5,8 ha
Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Stefan Enegren,
0500 389 909
Korsholm, Iskmo
>> del av Lillö 10:0, ca 1,7 ha (strandtomt med byggrätt)
Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Anders Hjortman, 0500 272 910
Malax, Yttermalax
>> Gran 11:112, 10,45 ha
>> Val 11:118, ca 8,56 ha
>> Skog 11:111, 2,95 ha
Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Kim Back,
050 403 9401
Korsnäs, Korsbäck
>> Nybacka 4:62, 4,04 ha
Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Johan Nynäs,
0500 167 489
Anbud inlämnas elektroniskt eller sänds till Skogsvårdsföreningen Österbotten, Kvarngatan 15, 65100 VASA. Märke: ”Anbud”. Anbud skall ges
som fast eurobelopp. Säljarna förbehåller sig rätten att godkänna eller
förkasta givna anbud.
Värderingar och ytterligare information på:
www.skogsfastigheter.fi
>> del av Engberg 5:185 ca 2,9 ha (strandtomt med byggrätt)
>> del av Engberg 5:185 ca 0,9 ha
Anbud senast söndagen den 9.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Mats Linnsén,
050 544 2703
Ab Skogsfastigheter AFM
Skogsägarna
ÖSTERBOTTEN
18
SkogsÄgaren 2/2013
Notiser
NÄSTAN 200 BESÖKARE I
NYKARLEBY
Fredagen 8.3 höll skogsvårdsföreningen ”öppet hus” i
Nykarleby med anledning av att vi flyttat in i nya ändamålsenliga utrymmen i absoluta centrum av Nykarleby. I fint vårväder bjöds de nästan tvåhundra skogsägarna på kaffe och tårta.
Röjningskurs i Kvevlax den 20 april 2013
16 skogsägare samlades i Kvevlax den 20 april för att i teori och praktik studera plantskogsvård. Med en teoretisk genomgång lade Peter Österåker grunden för trädslagsval
, täthet osv. Anders Hjortman redogjorde för de villkor som gäller ifall man i samband
med en åtgärd i ungskogen söker om stöd enligt lagen om hållbart skogsbruk.
Efter en kaffepaus for man ut till skogen där Peter Österåker gick igenom säkerhet i
arbetet med röjsåg och underhållet, speciellt av röjsågens klinga. Deltagarna stämplade
sina provytor och Peter röjde. På varje yta fanns det alltid något att diskutera kring
trädval och täthet och genom dessa diskussioner fick deltagarna en praktisk grund till
de beslut som man hela tiden måste ta när man arbetar med plantskogsvård.
En av deltagarna, Jan Pensar, kom på kurs eftersom det finns skiften i familjens ägo
som är i behov av vård. En röjsåg är skaffad, men inte ännu använd. Kursen gav det
som Jan förväntade och är nu redo att börja på med röjningsarbetet. Det är främst vad
som skall tas bort i samband med röjningen som Jan funderat på men under kursen har
han fått grunderna för att fatta de besluten.
BIOGASANLÄGGNINGEN
PÅ VASKLOT INVIGDES
11.3.2013 invigde arbetsminister Lauri Ihalainen förgasningsanläggningen på Vasklot i Vasa. Tack vare den nya anläggningen kan
25-40 % av den kol som hittills använts ersättas med i huvudsak
flis.
Ungefär en tredjedel av kraftverkets bränsle utgörs framöver av
förgasad flis. Efterfrågan på energived ökar därmed i regionen
med omkring 200 000 m3 per år.
FULLMÄKTIGE DISKUTERADE
FRAMTIDEN
Fjolåret är avslutat i och med att fullmäktige godkände verksamhetsberättelsen och bokslutet. Uppslutningen var mycket bra 35 av 39 ledamöter var på plats och 6 av 7 styrelseledamöter. Diskussionen var
livlig och konstruktiv.
Fullmäktige diskuterade på eftermiddagen framtiden för föreningen.
Fullmäktige ser positivt på framtiden och alla är medvetna om att
denna organisation kommer att se annorlunda ut inom några år, men
att organisationen är så pass stark att den går ur detta brytningsskede
utan större skavanker. Det som framfördes kring marknadsföring är
att föreningen måste satsa och vara mera aktiva att ta kontakt med
skogsägare. Samtidigt efterlystes att Skogsägarna som ”brand” mera
kraftigt saluförs. Detta för att markera vem vi representerar.
Fullmäktige fick ta del av resultaten från de genomförda samarbetsförhandlingarna. Styrelsen för skogsvårdsföreningen har under våren
sett över resurserna och under året kommer organisationen och arbetssätten att ses över för att möta kommande utmaningar och anpassa föreningen till den förändrade verksamhetsomgivningen, som
revideringen av skogsvårdsföreningslagen medför.
Den nya anläggningen på Vasklot i Vasa (bilden tagen under
byggnationen) ökar efterfrågan på energived med 200 000 m3
per år.
SkogsÄgaren 2/2013
19
Nytt från...
Väg- och dikesprojekt
Skogsvårdsföreningen
Österbottens verksamhet inom
vägförbättring och iståndsättningsdikning har sedan föreningens start år 2009 stadig ökat.
I Sideby väntar vi på att finansieringen skall beviljas för att grundförbättra och förlänga Österskogens skogsväg. Avsikten är att få grävmaskinarbetet utfört denna säsong och grusningen nästa år. Inkommande
vinter är det på frusen mark möjligt att använda förlängningsdelen.
Skogsvårdsföreningen erbjuder
också hjälp med uträkning av vägenheter samt övriga administrativa tjänster för väglag. Här följer
ett plock över kommande, pågående och avslutade projekt.
I Övermark har vi på Valsberget en dikesplan på gång. Även där
väntar vi på finansieringen. På senaste mötet beslöts att dikeslinjerna
skall vara upphuggna till 1 maj 2014 så ett år är kvar.
I Purmo hade föreningen i mars slutmöte på Lastbacka vägens
grundförbättring. Begynnelsemöte på den 6780 m långa vägen med
dess förgreningar hölls i maj 2010. Som huvudentreprenörer fungerade
Mattias Nyqvist , Gullmar Söderlund Ab samt H&M Traktorentreprenad
Öb.
I Malax, Nyby påbörjades dikesrensningen av Rainemossområdet
efter julen. De diken som krävde frusen mark har nu rensats. Troligen
blir största delen av kvarvarande diken rensade under hösten.
Gräventreprenör Roger Storthors.
Väglaget har nu en väg att förvalta som med rätt underhåll, nämligen
sladdning och avstängning vid menföre, borde hålla i många år framöver.
I Malax har en ny skogsbilväg; Älmisjuto blivit grävd och till en del
grusad under vårvintern. Resten av grusningen sker antingen på sensommaren, ifall torrt i markerna, eller inkommande vinter. Vägen är nu
under sommaren stängd för att den skall stabilisera sig. Som entreprenör
för grävarbetet fungerar Smått&Co. Krossgruset levererar Destia.
I Terjärv har vägförrättningsmöte för Skogsby skogsbilvägars hållits.
Väglaget för består idag av 124 intressenter och ca 160 fastigheter, efter
att väglaget blivit tvungen att överta vissa vägavsnitt som kommunen
upphört med skötseln av, p.g.a att fast bosättning numera saknas längs
vägen.
I Malax, norra Pörtom slutförs Västerback dikesrensningsprojekt i
sommar. Gräventreprenör Roger Storthors.
I Korsholm, Petsmo har vi en dikesrensning kallad Molnkärr dikesplan. Linjerna är avverkade och vi väntar på finansieringen. Troligtvis blir
den utförd under året ifall finansieringsbeslut kommer.
Behöver dikessystemet rensas eller skogsvägen
grundförbättras, ta kontakt.
Vägarna byggdes efter nyskiftet på 1960-talet och grundförbättrades
första gången 1983. Totalt omfattas nästan 24 km vägnät av förbättringen vilken beräknas komma igång under sommaren 2014. Nyttoarealen
som vägarna betjänar omfattar ca 2400 ha.
Stig Högnabba
ansvarig i norra delen
040 670 8595
John Berg
ansvarig i södra delen
0400 561 343
VÖRÅ MASKIN
o. TRAKTOR
Tel. 06 384 4600
Gsm. 0440-366 675
www.voramaskin.fi
20
SkogsÄgaren 2/2013
Skogsfastighetsförmedlingens ABC
- Värt att känna till för de som tänker sälja och köpa skogsfastighet
A
ndelar i samfällda
En fastighet kan ha andelar i samfällda områden, såsom gemensamma vattenområden eller samfälld skog.
Fastightetens andelar framgår
ur fastighetsregistret. Vanligtvis
medföljer andelarna i köpet, i vissa
enskilda fall väljer säljaren att behålla dessa andelar.
B
udgivning
Hos oss används sluten
budgivning, spekulanterna
får en bestämd tid på sig att ge
skriftliga/elektroniska anbud till
Ab Skogsfastigheter AFM. Efter
att anbudstiden gått ut ges en
sammanställning av anbuden åt
säljaren, som bestämmer vilket
anbud som ska godtas.
C
a medelpris/ha
Under 2012 var medelprispå skogsfastigheter som
såldes via Ab Skogsfastigheter
AFM, ca 2784,65 €/ha.
D
el av
En del av en fastighet säljs
(outbrutet område), vilket
innebär att köparen styckar ut den
del som säljs från stomfastigheten.
Köparen betalar således styckningskostnaderna.
E
n kommun har förköpsrätt
Den kommun där fastigheten finns har förköpsrätt.
Kommunen skall använda sin rätt
inom tre månader från att fastighetsköpet gjorts. För kunna ansöka
om lagfart bör tidsfristen gått ut
eller så kan köparen skilt anhålla
om ett intyg från kommunen där
man intygar att förköpsrätten inte
utnyttjas.
F
ullmakter
Skogsfastigheter upprättar nödvändiga fullmakter
som behövs för försäljning av en
skogsfastighet. Det är vanligt att
de som bor utomlands har gett
fullmakten åt en släkting eller
Skogsvårdsföreningens fackmän
att sköta om hela försäljningsprocessen.
G
ravationer
Inteckningar som belastar fastigheten framgår ur
gravationsbeviset. Inteckningar
som belastar en fastighet övergår
till köparen om de inte upplöses
eller dödas vid en försäljning. I
gravationsbeviset kan också finnas
särskilda inskrivna rättigheter såsom nyttjande- och arrenderätter.
H
ur betalas köpet
Inom två veckor efter att
köpebrevet underteck-
nats betalar köparen köpesumman
till säljarens bankkonto. Vid köpetillfället har säljaren med information över bankförbindelse.
I
dentitetshandlingar
Då köpebrevet undertecknas
ska såväl säljare och köpare ha
med identitetshandlingar så att det
offentliga köpvittnet kan fastställa
identitet.
J
K
anuari – December
Det är ingen egentlig skillnad
på årstid, skogfastigheter säljer
året om.
öpvittne
Varje köp ska godkännas
av ett offentligt köpvittne. Kostnaderna för ett köpvittne
tillfaller köparen, vilken i efterskott får en faktura av köpvittnet.
Köpvittnets arvode är under 2013
fastställt av statsrådet till 112 €.
L
agfart
Köparen ska söka om lagfart
vid lantmäteriverket för sitt
förvärv inom 6 månader efter att
köpebrevet undertecknats. Till
ansökan behövs köpebrevet och
en kopia av det, ett verifikat på att
överlåtelseskatten är betald samt
övriga handlingar som tillhör köpet. Lösen för lagfart är 107 €.
M
arknadsföring
Vi marknadsför fastigheten på överenskommet sätt. Marknadsföringen sker
via skogsfastigheters hemsida annonser i lokaltidningar, rågrannsbrev samt skyltning vid försäljningsobjektet.
N
är en fastighet sålts
Efter att ett köpebrev undertecknats informeras
anbudsgivarna om vad den slutliga köpesumman blev.
O
m ni behöver hjälp med
lagfartsansökan
Ab Skogsfastigheter AFM
hjälper även till med att ansöka
om lagfart.
P
rovison
Säljaren betalar förmedlingsprovisionen vilken är
4,6 % av köpesumman (inklusive
moms), minimiavgift är 1300 €.
I provisionen ingår värdering,
marknadsföring och överlåtelsehandingar.
R
åd om generationsväxlingar och arvsskifte
B e h ö ve r d u r å d o c h
hjälp vid generationsväxlingar och arvskiften kontakta
Skogsvårdsföreningen Anders
Hjortman - 0500 272 910 - anders.
hjortman@svf.fi
S
katter
Säljaren betalar skatt på överlåtelsevinst. Hur mycket stor
skatten blir beror på den anskaffningsutgift, d.v.s. det belopp man
en gång i tiden betalt för egendomen. Vill du veta hur mycket skatt
du betalar på överlåtelsevinsten
vid en eventuell försäljning, rekommenderas att du kontaktar Ab
Skogsfastigheter AFM. Köparen
betalar överlåtelseskatt, vilken är
4 % av köpesumman. Skatten ska
vara betald före lagfart söks.
T
id för anbud
Efter att en skogsfastighet
annonserats ut i tidningar
och på hemsida inleds en anbudstid vilken vanligtvis är 2-3 veckor.
Under denna tid kan intressenter
besöka försäljningsobjektet och
höra sig för till oss om fastigheten.
Anbud lämnar man antingen in
genom att fylla i ett formulär på
våra hemsidor, skicka in ett anbud
per e-post eller traditionell post.
U
ppdragsavtal
Ett uppdragsavtal görs
upp mellan säljaren och
Ab Skogsfastigheter AFM. I uppdragsavtalet finns information om
försäljningspriset och -objektet,
regler kring förmedlingsprocessen
samt förmedlingsprovision.
V
ärdering
En värdering görs av
skogsvårdsföreningens
fackmän som känner bra till verksamhetsområdet och kan göra en
tillförlitlig värdering. Genom värderingen kan säljare och köpare få
en bra uppfattning om fastigheten
och dess värde.
W
ww.skogsfastigheter.fi
Via Ab Skogsfastigheter
AFM:s hemsidor kan du
få information om alla skogsfastigheter som är till salu via oss. Nya
försäljningsobjekt läggs vanligen
upp på våra hemsidor på fredagar,
så vill ni köpa skogsfastigheter
löns det att med jämna mellanrum
att besöka våra hemsidor.
Å
ren som gått
2010 inledde Skogsvårdsföreningen Österbotten
rf. fastighetsförmedling via
det helägda dotterbolaget Ab
Skogsfastigheter AFM. Under de
år som gått har en mängd skogsfastigheter I Österbotten bytt ägare,
antalet dödsbon som skogägare
har minskat och de sålda skogarnas skötsel förbättrats.
Ä
garen är ett dödsbo
Skogsfastigheter som ägs
av dödsbon är vanligt. För
att kunna sälja en fastighet som är
i ett dödsbos eller flera dödsbons
ägo, behövs nödvändiga handlingar såsom bouppteckning och
släktutredning.
Ö
verlåtelse
Vi upprättar ett köpebrev,
vilket säljaren och köparen får ta del av i god tid före dagen
för undertecknandet. Datum och
plats för undertecknande fastställs.
Vid själva köptillfället närvarar
säljare, köpare och offentligt köpvittne.
Q
, X, Y och Z?
Det finns alltid frågor
och det finns ofta svar.
Vill du veta mera kontakta Ab
Skogsfastigheter AFM så berättar
vi mera. Försäljningssekreterare
Ann-Mari Snickars - 0500 568 804
- ann-mari.snickars@svf.fi
Text och foto:
Ann-Mari Snickars
SkogsÄgaren 2/2013
21
KRONHOLM&CO
Ibland gör skogen en ödmjuk.
Därför lönar det sig
att försäkra den.
Skogen hör till naturen och naturen är
oförutsägbar. Lyckligtvis kan våra skogsförsäkringar lätt skräddarsys och tack vare
vår gedigna skogsexpertis är de branschens
bästa. Tilläggsinformation får du i närmaste
kontor eller på adressen op.fi/skog.
MARKBEREDNING
SÅDD
AVVERKNING
VIRKESTRANSPORT
Anders 0400 263025 / Olav 0400 162593
Framgång tillsammans.
”Jag vill ha
3,5 % årlig
ränta på min
deposition.”
Det är inte en slump att 63% valt oss som
samarbetspartner i skogsärenden.
LokalTapiola är störst på skogsförsäkring
i Finland och en specialist på säkerhet.
Vi satsar på skadeförebyggande arbete
och riskhantering. För priset av några
timmerstockar försäkrar du din skog mot
nästan alla naturskador.
Hos oss är också det möjligt. Fråga mera
om vårt depositionserbjudande eller gå in på
www.aktia.fi. Depositionserbjudandet gäller
när du kombinerar depositionen med andra
sparaprodukter som Aktia erbjuder.
Välkommen till Aktia Bank!
Boka tid på tfn 0800 0 2470. www.aktia.fi
Kom in och diskutera med oss!
Ser en människa i varje kund.
22
SkogsÄgaren 2/2013
Pääkirjoitus
Hyvät metsänomistajat,
Esitys uudesta metsänhoitoyhdistyslaista etenee. Näillä näkymin se astuu voimaan
1.1.2015. Viimeinen metsänhoitomaksu kerätään metsänomistajilta loppuvuodesta
2014 ja se siirretään yhdistyksille tammikuussa 2015. Seitsemänkymmentä vuotta
kestänyt aikakausi maamme metsien historiassa on siis ohi. Tänä aikana puumäärä
metsissämme on kaksinkertaistunut, mikä on mahdollistanut metsäteollisuuden
voimakkaan laajentumisen maassamme. Metsäteollisuustuotteiden vienti sodan
jälkeisen jälleenrakentamisen aikana, toimi selkärankana elinkeinoelämällemme ja
edesauttoi nopeaa yhteiskunnallista kehitystä 50- ja 60-luvuilla. Viime vuosikymmeninä elinkeinoelämämme rakenne on monipuolistunut ja metsäteollisuuden
osuus kokonaisviennistä on vähentynyt. Hyvällä syyllä voidaan kuitenkin sanoa, että
meidän metsänhoitoyhdistyksiemme toiminta on edesauttanut yhteiskuntakehitystä,
joka maassamme on ollut.
Toiminta, jota yhdistykset saivat harjoittaa metsänhoitomaksuvaroilla, oli tarkasti
säänneltyä, pääasiassa neuvontatoimintaa. Kun maa- ja metsätalousministeri Koskinen
esitteli uuden metsänhoitoyhdistyslakiehdotuksen linjaukset, hän korosti, että
metsänomistajat yhdistysten jäseninä päättävät, mitä palveluita yhdistykset tarjoavat
ja millaista toimintaan ne harjoittavat uuden lain astuessa voimaan.
Viimeisimmässä valtuustomme kokouksessa teimme ryhmätyön, jossa viisi ryhmää
otti kantaa erilaisiin yhdistyksemme tulevaisuuden toimintaa koskeviin kysymyksiin.
Palaute ryhmätyöstä oli todella positiivista ja jäsenistö osallistui eri työtehtäviin.
Jälkeenpäin voidaan oikeutetusti sanoa, että me valtuustossa olemme resurssi, jota
pitää hyödyntää, kun suunnitellaan yhdistyksemme tulevaisuuden toimintaa.
Viimeaikojen uutiset metsäteollisuudesta ovat olleet enimmäkseen negatiivisia.
Paperinkulutus vähenee ja viimeisimpänä pysähtyi paperikone Raumalla. Graafinen
paperi säilyttää yhä asemansa, mutta kaiken kaikkiaan paperinkulutus on vähentynyt
niin paljon, että teollisuuden on pakko leikata tuotantokapasiteettia.
Vielä on kuitenkin valonpilkahduksia. Selluteollisuus keitti ennätysmäärän sellua
viimevuonna ja se tietää hyvää kuitupuun kysynnälle. Kartonkiteollisuudellakin on
hyvä tilanne, sillä lisääntyvä, sähköinen kaupankäynti edellyttää, että tavarat toimitetaan asiakkaille yksittäispakattuina toisin kuin suoraan kaupasta ostetut tuotteet.
Sahateollisuus sen sijaan kamppailee edelleen. Euroopan talouskriisi on johtanut
siihen, että vienti ei vedä niin hyvin kuin ennen. Kotimaisen puunkäytön lisäämiseksi, tulee edelleen korostaa puurakentamisen mahdollisuuksia maassamme, jotta
jalostusastetta saadaan nostettua. Myös kerrostaloja olisi mahdollista rakentaa puusta
betonin sijaan. Aiemmin sanottiin, että puu lahoaa, mutta toisaalta monet meidän
betonitaloistamme ovat nyt homeessa. Esimerkiksi Ruotsissa ja Pohjois-Amerikassa
on puisia kerrostaloja. Myös puutalon kustannukset ovat kilpailukykyiset verrattuna
betonitaloon. Puukerrostalojen rakentaminen lisäisi kotimaisen sahatun puutavaran
kysyntää.
Kasvukausi on lähtemässä käyntiin. Jälleen miljoonat puuntaimet viedään metsään ja
ne tulevat olemaan raaka-aine tulevien sukupolvien tarpeisiin. Yhdistyksen neuvojat
ovat valmiina huolehtimaan myös sinun istutusalastasi keväällä ja varmistavat, että
uudistusalasi saa parhaan mahdollisen alun lähellä tuotetuista taimista. Se mihin
puutavaraa tullaan tulevaisuudessa käyttämään, ei ole vielä tiedossa – ehkä siitä tulee
ajoneuvojen polttoainetta.
Hyvää kevään jatkoa!
Bo Storsjö
Hallituksen puheenjohtaja
Bo Storsjö
bo@storsjo.fi
Puh 0400-320 342
Metsänhoitoyhdistys Österbotten ottaa
käyttöönsä uuden metsävaratiedon
Uudesta metsävaratiedosta on puhuttu paljon viime aikoina ja monet
metsänomistajat ovat ihmetelleet, mitä se on ja mikä siinä on hyvää.
Uutta metsävaratietoa verrataan metsäsuunnitelmaan, joka osalle metsänomistajista on tuttu asia. Uutta metsävaratietoa ei kuitenkaan voi täysin
rinnastaa valmiiseen metsäsuunnitelmaan. Metsävaratiedon perustana
ovat tiedot puuston tilavuudesta, iästä, metsän kehitysluokasta ja metsänhoitotoimenpiteistä, jotka on selvitetty ilman tarkempaa, maastossa tehtävää mittausta. Kaikki perustuu kaukokartoitukseen, laserkeilaukseen ja
uuteen tekniikkaan. Kaikki metsän toimenpide-ehdotukset, jotka löytyvät
uudesta metsävaratiedosta, on tehty tietokonesimulaation avulla.
Suomen metsäkeskus on julkaissut internetpalvelun Metsään.fi, jossa
metsänomistajat voivat itse käydä katsomassa omaa metsäomaisuuttaan
ja saavat samalla kuvan siitä, mitä metsälle voisi ja pitäisi lähitulevaisuudessa tehdä. Uuden metsävaratiedon ehdottamat toimenpiteet eivät aina
ole luotettavia, koska niitä ei ole tarkistettu maastossa. Metsänhoitotöitä
suunnitellessa kannattaakin ensin ottaa yhteyttä metsänhoitoyhdistykseen.
Kokkolassa, Mustasaaressa, Vöyrillä, Oravaisissa ja
Uudessakaarlepyyssä
Tästä vuodesta alkaen metsänhoitoyhdistys on saanut käyttöönsä
Kokkolan, Mustasaaren, Vöyrin, Oravaisten ja Uudenkaarlepyyn alueiden metsävaratiedon. Muiden alueiden metsävaratiedot otetaan käyttöön
kun Metsäkeskus saa ne valmiiksi. Metsävaratiedon avulla, metsänhoitoyhdistys alkaa laatia metsäsuunnitelmia metsänomistajille, jotka ovat
kiinnostuneita hoitamaan metsäomaisuuttaan parhaalla mahdollisella
tavalla ja siksi tilaavat oikean metsäsuunnitelman. Metsänhoitoyhdistys
saa mahdollisuuden käyttää metsävaratietoa vain metsänomistajan suostumuksella.
Uusi metsävaratieto täytyy aina tarkistaa paikan päällä
metsässä
Metsävaratieto on vastannut laadultaan suurin piirtein sitä mitä me
metsänhoitoyhdistyksessä odotimmekin. Joitakin puutteita metsävaratiedoissa on tullut esiin: kuviointi ei aina käy yksiin todellisuuden kanssa ja
puumäärissä on ilmennyt virheitä, eritoten puuston korkeuden, tiheyden ja
iän suuren vaihtelun vuoksi. Tarkinta data on hoidetuissa, yhden pääpuulajin metsiköissä. Myöskään puulajisuhde ei aina pidä sataprosenttisesti
paikkaansa. Metsävaratiedon keräystä kehitetään jatkuvasti ja laatu paranee sitä mukaa kun kokemus tietojen keräämisestä kasvaa. Metsävaratieto
on epätarkkuuksista huolimatta melko hyödyllinen, kunhan on tietoinen siitä, millaisia virheitä tiedoissa voi esiintyä ja mistä ne johtuvat.
Metsävaratietojen keräys uudella tavalla, uutta teknologiaa hyödyntäen
vaatii aikaa, jotta se kehittyy odotetulle tasolle. Metsänhoitoyhdistyksen
laatimat metsäsuunnitelmat tarkastetaan aina paikan päällä metsässä,
vaikka uutta metsävaratietoa käytetäänkin hyödyksi.
Uudesta metsävaratiedosta on suurta hyötyä metsänhoitoyhdistyksen
jokapäiväisessä työssä. Metsänomistajaa neuvottaessa metsävaratiedon
pohjalta tehdään lopullinen arvio hakkuukertymästä tai hoitotoimenpiteistä eri metsäkuvioille. Nyt kun meillä on uusi metsävaratieto käytettävissä
omissa tietojärjestelmissä, niin työt sujuvat paljon nopeammin. Voimme
jo toimistolla, yhdessä metsänomistajan kanssa muodostaa yleiskuvan
metsästä jo ennen metsäkäyntiä. Metsävaratieto säästää aikaa ja resursseja.
Ota yhteyttä metsänhoitoyhdistykseen koskien uuden metsävaratiedon
käyttöä.
Hedenvägen 322 bst 1, 64440 Ömossa
Teksti: Tom Finnilä
Kuva: Suomen Metsäkeskus
SkogsÄgaren 2/2013
23
Me emme jarruta!
Tämän päivän keskustelu toiminnanjohtaja Jan Slotten käsittelee metsänhoitoyhdistysten
tulevia haasteita.
- Olemme suurten haasteiden edessä. Toisaalta, metsä
kasvaa, kuten aiemminkin.
Metsänomistajien omatoimisuus
ei lisäänny. Palveluiden tarve ei
vähene. Neuvonnan tarve kasvaa, kun uusi metsälaki astuu
voimaan. Ja me emme jarruta.
Aloitetaan menemällä takaisin
vuoteen 2008. Kun rannikon
pohjalaiset metsänhoitoyhdistykset keskustelivat fuusioitumisesta, yksi pääargumenteista oli vähentää riippuvuutta
metsänhoitomaksusta. Sen sijaan haluttiin laajentaa palveluiden tarjontaa ja liiketoimintaa,
Slotte aloittaa. Löytää ratkaisuja, joilla korvata metsänhoitomaksun osuus tuloista.
Laajensimme palveluita
Nykyisen metsänhoitoyhdistyslain mukaan Verohallinto
kerää metsänhoitomaksua,
joka ohjataan kokonaisuudessaan, tai tarkemmin 98 prosenttisesti, metsänhoitoyhdistyksille. Yhdistysten valtuustot
määrittävät hehtaarimaksun
suuruuden ja sen, miten rahat
yhdistyksessä käytetään.
- Laissa on myös sanottu,
mihin maksua ei saa käyttää.
Sitä ei esimerkiksi saa käyttää
palveluiden tuottamiseen.
Perusmaksu lasketaan kolmen
viime vuoden puukuutiometrin keskikantohinnan mukaan.
- Reaalisesti keskikantohinta
on laskenut 20-25 % 2000-luvulla ja metsänhoitoyhdistys
Österbottenin kohdalla se
tarkoittaa, että metsänhoitomaksun osuus liikevaihdosta
on pienentynyt 25 prosentista
14 prosenttiin. Aukon olemme
täyttäneet lisäämällä liiketoimintaa.
Näe jäsenyyden edut!
Metsänhoitoyhdistyslaki uudistetaan.
- Tämän hetkisten tietojen
mukaan lakiehdotus lähtee
lausuntokierrokselle toukokuussa ja puhutaan, että laki
vahvistettaisiin syksyn aikana,
Slotte ilmoittaa.
- Todennäköisesti se tarkoittaa yleisen metsänhoitomaksun
poistumista. Nykyisistä jäsenistä yhdistyksen jäseninä
jatkavat ne, jotka valitsevat
jäsenmaksun maksamisen.
Jäsenmaksun suuruudesta
päättää valtuusto.
- Valtakunnallisten mielipidemittausten mukaan kolme
neljästä metsänomistajasta jatkaa metsänhoitoyhdistyksen
jäsenenä. Me luonnollisesti
toivomme, että mahdollisimman moni tiedostaa jäsenyydet
edut. Me sopeutamme toimintaamme metsänomistajien parhaaksi, kuten olemme aikaisemminkin tehneet.
Metsänomistajien etujen
ajaminen
Metsänhoitoyhdistys
Österbotten ry:n metsänhoitomaksu on keskimäärin 60 €
vuodessa. Siihen sisältyy ilmainen neuvonta, Skogsägarenjäsenlehti ja lisäksi edunvalvontaa ja alan asiantuntemusta,
joita on vaikea mitata rahassa.
- Olemme rinnastettavissa
ammattijärjestöön, joka ajaa
metsänomistajien etuja.
- Yhdistys hoitaa jopa metsäsertifioinnin, jolloin jäsenet voivat vapaasti myydä sertifioitua
puuta mille ostajalle tahansa,
hän lisää. Miten sertifiointi järjestetään tulevaisuudessa, on
vielä avoinna.
- Metsänomistajia kohtelemme tasapuolisesti, mutta
ulospäin olemme puolueellisia
– olemme aina metsänomistajien puolella.
Vastavoimaa
yksityispuolelta
Hoitakaa nuoret metsät, kuuluu toiminnanjohtaja Jan Slotten terveiset yhdistyksen jäsenille.
Tavoite on tuottaa korkealaatuista puutavaraa, siis tukkia. Sen takia metsää pitää hoitaa alkuvaiheessa, jottei arvokasvua menetetä.
Jan Slotte pohtii jäsenalennuksen käyttöönottoa.
Käytännössä se tarkoittaisi sitä,
että metsänhoitoyhdistys palvelisi kaikkia metsänomistajia,
mutta jäsenet saisivat alennusta palveluiden hinnoista. Mutta
tämä kuuluu valtuustossa päätettäviin asioihin.
- Yhdistyksen jäseniä ovat
metsänomistajat, joilla on yli
4 hehtaaria metsää. Heitä on
kaikkiaan 16 200. Lisäksi potentiaalisia jäseniä, joilla on
alle 4 hehtaaria metsää, löytyy
7 500.
- On erittäin tärkeää, että
metsänomistajat ovat järjestäytyneet. Teollisuudelle on
oltava vastavoima yksityisten
metsänomistajien puolelta ja
siinä metsänhoitoyhdistys on
avainasemassa.
Pakko sopeutua
Vaikka toimialalla onkin käynnissä suuri rakennemuutos,
Jan Slotte suhtautuu asiaan
tyynesti.
- On totta, että meillä on
suuria haasteita edessä.
Puukauppa on moottori ja jos
se ei pyöri, vaikutukset heijastuvat viiveellä muuhun
toimintaan. On todella ratkaisevaa, myydäänkö puuta vuoden aikana 700 000 m3 vai 1,5
miljoonaa m3.
- Meillä on kokemusta
puukaupan äkillisistä heilahduksista. Vuonna 2007 toimialueellamme myytiin 1,3 miljoonaa kuutiometriä puuta.
Kaksi vuotta myöhemmin vain
0,5 miljoonaa kuutiota.
- Metsänomistajat toimivat
järkiperäisesti. Jäsenistämme
suurin osa ei ole taloudellisesti riippuvaisia metsästä. He
voivat jossitella ja pohtia puun
hintaa. Siksi meidän iso haasteemme on jatkuva sopeutuminen suhdanteisiin ja kulloinkin
vallitsevaan toimintaympäristöön.
Metsänomistajan asialla
Jan Slotte on toiminut toiminnanjohtajana alusta eli vuodesta 2009 lähtien. Hän kuvaa
muutosta metsänomistajien
käyttäytymisessä seuraavasti:
- Metsänomistajien keski-ikä
nousee. Kun taloudellinen riippuvaisuus metsästä pienenee,
vieraannutaan vähitellen aktiivisesta metsätalouden harjoittamisesta.
- Konkreettinen muutos toiminnassamme on ollut fuusio
ja liiketoiminnan kehittäminen.
Käytännössä siinä on ollut kyse
yhteishankkeiden suunnittelusta, tie- ja ojarakentamisesta,
korjuupalvelusta ja metsätilojen välityksestä. Niillä on
korvattu metsänhoitomaksun
vähenemistä.
- Suunta on oikea. Me jatkamme työtämme ja meille on
selvää, kenen eteen työskentelemme, hän lopettaa.
Teksti ja kuva:
Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab
24
SkogsÄgaren 2/2013
Bygg med STOLPAR!
Stihl MS 241 motorsåg
Stolpar nns från 1,5m–15m i olika
dimensioner för olika ändamål
Erbj.
Erbj.
Erbj.
€
€
€
Ab PÅRAS Oy
www.paras.
Torgarevägen 3 KRONOBY (06) 8231 400
Bottenviksvägen 33 JAKOBSTAD (06) 7817 350
Låt avverkad skog
ge avkastning
genom att styra
skogslikviden till
Sparbanken.