VAD HÄNDER PÅ SÅGVERKET?

Skog&Såg
# 3 september 2013
VAD HÄNDER PÅ SÅGVERKET?
På sin väg fram mot sågning passerar stocken en stockvridare. Matarhjulen sitter på en rund ram som vrider sig
till det läge som datorn registrerat som optimalt.
Själva kärnan i ett sågverks produktion är försågningen, d v s att ur en rund stock såga
fram största möjliga värdeutbyte i form av plankor och brädor. Hur sker denna process?
Sågverkens utveckling genom historien
ska vi inte behandla här, men en tidig banbrytande förbättring på 1800-talet var när
valsade sågblad ersatte de smidda sågbladen. Dessa var tunnare och gav därmed ett
högre sågutbyte och högre kapacitet. Att
öka sågutbytet och öka kapaciteten är sedan
dess en ständig strävan för varje sågverksägare när man investerar i nya maskiner
eller ny teknik.
Sågprocessen, eller sönderdelningen, sker
i dag uteslutande med bandsåg eller klingsåg. Ramsågen med en sågteknik som konstruerades utifrån hur manuell sågning utfördes, alltså en fram- och återgående rörelse,
är idag helt borta i södra Sverige.
Bandsågar grupperas som regel två och två
där varje par gör två snitt i stocken. Ett sågband är nära 10 meter långt och löper över
två hjul i en hastighet av ca 60 meter per
sekund (motsv. över 200 km/h). En såglinje
består av upptill 6 par bandsågar, men bandsåg och klingsåg kan även kombineras i
samma såglinje. I en klingsåg kan flera
klingor monteras på samma axel, vilket gör
den mindre utrymmeskrävande. Bandsågen
har emellertid en stark fördel. Sågsnittet från
en modern bandsåg är tunnare än sågsnittet
från en sågklinga. Bandsågen skär bort 2,6
mm trä för varje sågsnitt. Klingsågen skär
Detalj av bandsågen. Del av bandhjulet som driver
bandet (orange kant) ses vid det vänstra bandet.
bort runt 4 mm. I slutändan innebär det
ganska stor skillnad i hur mycket skarpkantade plankor och brädor som produceras ur en given mängd råvara.
Optimering
Varje stock som kommer in i sågverket passerar genom en mätram som scannar hela
stocken beträffande längd, diameter och
krökar. En dator bearbetar mätresultaten
och styr i sin tur stockvridningen så att
stocken vid sågning har det läge som ger
optimalt sågutbyte. När en stock sågas görs
detta i två huvudmoment. I första läget
görs en kantsågning till ett block. Det innebär att man tar fram ett centrumblock ur
stocken genom att först såga bort två eller
fyra brädämnen från stockens båda sidor.
För 15-20 år resulterade kantsågningen
även i två bakar. Eftersom stockar alltid
är mer eller mindre raka och mer eller
mindre koniska, kunde dessa bakar bli breda
i ena änden men smalna av till intet längre
fram. En sådan bit hade en väldig obalans
och orsakade många störningar i produktionen. Numera sitter istället s.k. planreducerare först i såglinjen. Dessa utgörs
av roterande skivor som hugger fram cellulosaflis direkt ur stocksidan och efterlämnar en slät yta. På så vis försvinner alla
En av huggskivorna som utgör planreduceraren. Klingkransen
närmast stocken ger en jämn snittyta. Hålen i skivan hugger den
yttre stocksidan, baken, till cellulosaflis.
problem som bakarna orsakade samtidigt
som man tar bort behovet av de två yttersta
banden eller klingorna.
Forts sid 3 >>>
Sågverksföreningen SÅG I SYD är de sydsvenska köpsågverkens intresseorganisation. SÅG I SYD har c:a 70 medlemsföretag och närmare 85 procent
av målgruppens produktion och en fjärdedel av landets totala trävaruproduktion ansluten till föreningen. Utöver att vara en av landets viktigaste
nettoexportörer svarar sågverken för rotnettot i skogen och är därmed basen för ett aktivt skogsbruk. Sågverken sätter värde på skogen!
R Å V A R U - & T R Ä V A R U MA R K N A D E N
LED ARE
Råvara
Sätt ny fart på
tillverkningen!
Alla vet att träd växer. Alla vet nog också
att många träd tillsammans bildar skog.
Därmed bör slutsatsen kunna dras att skogen växer i takt med träden. För oss som
skogsägare är detta så självklart att det inte
behöver påminnas. Men låt oss utveckla
resonemanget några steg till.
Alla skogsägare kanske inte alltid tänker på att tillväxten i skogen är skogsföretagets produktion. Ordet produktion kan likställas med tillverkning, i detta fall tillverkning av en råvara. Visst
infinner sig en fantastisk känsla när man reflekterar lite över
sambanden? Varje enskilt träd är ju faktiskt en egen tillverkningsenhet, helt naturligt och helt miljövänligt. Det vore korkat
att inte ta vara på detta så mycket det bara går. Tillverkande företag försöker alltid hitta sätt att öka produktiviteten som ett sätt
att öka lönsamheten. Frågan är hur vi som skogsägare agerar
för att öka tillverkningen? Med skog förhåller det ju sig så att
tillväxten, förlåt – tillverkningen, har ett optimum. När detta
passerats sjunker den årliga tillverkningen undan för undan. I
sammanhanget är det då också viktigt att känna till att nya tillverkningsenheter är effektivare än de gamla. Eller i skogstermer:
Nya plantor har en bättre förmåga att tillvarata markens produktionsförmåga. Nu är det dock dags att lägga in ytterligare
en parameter. En företagare i tillverkningsbranschen måste även
göra bra affärer. Att öka produktiviteten är en sak, att göra bra
affärer är en annan. Det är då glädjande att kunna berätta att
möjligheten till en bra affär sällan varit bättre än nu. Det finns
ett stort behov av sågtimmer hos sågverken och priserna är
mycket bra. Så om du är en tillverkare som är på tårna: Ta omedelbart kontakt med närmsta köpsågverk. Ökad tillverkning och
en bra affär skapar en god lönsamhet i ditt skogsföretagande.
Tänk långsiktigt - agera nu.
PerArne Nordholts. VD, Sågverksföreningen Såg i Syd
Ansvarig utgivare PerArne Nordholts | sagisyd.se
Text & foto: PerArne Nordholts, om inte annat anges.
Grafisk form: concret.se
2
S K O G
&
S Å G
·
3
2 0 1 3
Skogsstyrelsens redovisar att avverkningsanmälningarna åter har tagit fart i
södra Sverige. Den logiska uttolkningen
av detta är att många skogsägare ser
rådande prisnivå som ett gott argument
att avverka. Kontrakteringstakten ökade
därför under försommaren. Sett över en
längre period visar tillgänglig statistik
emellertid att lagren av sågtimmer generellt är mycket lågt vid sågverken i södra
Sverige. Detta bidrog till att de flesta sågverk stannade helt under juli. Många
inledde dessutom med underhållsarbeten
direkt efter semestern vilket i någon mån
har förbättrat råvarubalansen. Den soliga
och varma sommaren med relativt lite
nederbörd innebär att det nu är riktigt
goda drivningsförhållanden i skogen på
de flesta platser inom Såg i Syds område.
Detta ger så länge som förhållandena står
sig bra förutsättningar till att snabbt få
fram avverkade volymer.
På massavedssidan finns ett långsiktigt
bekymmer med minskande efterfrågan.
Detta drabbar även sågverken när det gäller avsättningen för cellulosaflis. Problematiskt är naturligtvis också att det för
de flesta sågverk endast finns två möjliga
kunder.
Färdigvara
Försäljningen i den svenska bygghandeln
gick trögt under vintern och våren. Den
kalla vintern minskade produktionstakten
i byggandet och den kyliga och sena våren
höll undan bygglusten med svag efterfrågan som följd. Vädermässigt blev däremot
sommaren fantastisk och efterfrågan på
den svenska marknaden tog fart i takt med
att hemmabyggarna fick upp tempot i sina
projekt. Dessvärre var det bara volymerna
som ökade, prisnivån var i stort sett stillastående. Sedan årsskiftet visar prisstatistik
över sågade trävaror på en ökning med
1,5 % t o m juli månad. Jämfört över 12
månader har priset fallit med 1%. Kurvan över lagerstatistik går emellertid åt rätt
håll. Producentlagren i Sverige är nere
på relativt låga nivåer. I kombination med
små lager av råvara ger det tydliga signaler till trävarukunderna. Därmed skapas
också möjlighet till en förbättrad prisnivå.
Sett till enskilda exportmarknader drar det
åt olika håll. Det pratas mycket om att
bostadsmarknaden i England börja ta fart
men ännu har detta inte gett några avtryck
i trävarupriserna. I sammanhanget är det
dock viktigt att väga in att kronan fortfarande är historiskt högt värderad mot
pundet. Leveranserna till Egypten, som
sedan en tid är klar tvåa efter England vad
gäller svensk trävaruexport, har också gått
ned. Egypten importerar fortsatt mycket
trä trots de politiska oroligheterna men
affärsrisken vid leveranser dit gör att många
sågverk ställer sig tveksamma.
Exporten till Kina ökar, liksom även till
USA. All ökning är i sig glädjande men i
absoluta tal handlar det ändå fortfarande
om små volymer på dessa marknader.
Forts från sid 1.
På en bildskärm visas mätvärden för varje stock
samt hur datorn väljer att såga stocken. I detta
fall blir utbytet 69,49 %.
När blocket har sågats fram i den första gruppen roteras det 90 grader för att i andra
gruppen delas upp i ett antal plankor och
brädor. Det är alltså så att i den första gruppen avgörs hur breda plankorna ska bli.
Tjockleken på centrumblocket blir således
bredden på plankorna. I den andra gruppen
sågas blocket till ett antal plankor och kanske
en bräda eller två från varje yttersida.
Råvaran utgör omkring 70 % av sågverkens rörelsekostnader. Hur effektivt man
kan ta tillvara råvaran är därför en nyckelfaktor för varje sågverk. Stocken är rund
och de sågade produkterna är fyrkantiga.
För varje m³to timmer (toppdiameter * stocklängd) som sågas erhåller sågverket ungefär 0,6 m³ sågad vara. Sågutbytet är alltså
ungefär 60 %. Ju mindre spill sågprocessen ger, desto större blir utbytet. En viktig
faktor att ha i åtanke när man pratar sågutbyte är stockens diameter. Det är lättare
att producera ett högt sågutbyte ur en grov
stock än ur en klen stock. Att pedagogiskt
förklara varför, görs enklast om man i tanken överdriver proportionerna och jämför
förutsättningarna i att såga fram fyrkantiga bitar med skarpa kanter ur en stock
med diametern 100 cm eller att göra det ur
en stock med diametern 10 cm. Att andelen skarpkantade bitar blir högre från den
grova stocken är då lätt att förstå.
Faktaruta 1
Plankor = Förr gällde att en planka skulle vara minst 2 tum
tjock och 9 tum bred vilket i mm blir ungefär
50 x 225 mm. Var de smalare kallades de för
battens. Numera kallas de plankor även om de
är smalare.
Brädor = En bräda är mellan 15-30 mm tjock och från
ca 75 mm bred. Är de tunnare och/eller
smalare kallas de för läkt.
Faktaruta 2
Skarpkant = ingen del av det framsågade
virkesstycket består av den runda stockytan.
(eller fullkant)
Vankant = På någon del av virkesstycket syns den runda
stockytan.
Bakar
= De yttersta stockdelarna som efter sågning har
en platt och en rundad sida.
EKONOMI
aha-upplevelse för säljaren och en insikt
om att man borde gjort denna efterforskning långt tidigare.
Några viktiga saker att tänka på:
• Var ute i god tid. Planeringen bör helst
starta ett år före försäljningen.
• Se till att ha en gällande skogsbruksplan,
ju färskare desto bättre.
• Röj sly längs vägrenar och skogsvägar.
• Se till att ställa in redskap och maskiner
som står ute. Skrot invuxet i hög vegetation signalerar dålig skötsel.
• Åtgärda eventuella halvfärdiga renoveringar av byggnader, tex avsaknad av
springläkt, vindskivor, takrännor mm.
• Staket och stängsel bör var i bra skick,
alternativt tas bort.
• Ansa gräsmattor och öppna ytor.
• Trimma och beskär runt alla byggnader.
Vildvuxenhet är avskräckande rent generellt.
Målning av byggnader, utbyte av delar
är däremot inte lika angeläget eller lönsamt. Att t.ex. bara bättra kring fönster gör
att resten av byggnaden ser sämre ut.
När det kommer till skogstillståndet är
det inte lika själklart vad som bör vara
åtgärdat. Oföryngrad kalmark än dock aldrig positivt. Ett nyligen röjt bestånd är
naturligtvis bra, men det finns även spekulanter som gärna själva vill prägla röjningsskogen. Svårt eftersatt röjning eller
dito gallring gör däremot ingen glad.
Vad beträffar slutavverkning bör man
som säljare däremot vara försiktig. I dagsläget betalas en skogskubikmeter i princip
lika bra om den står kvar som om den
avverkas. Men det är i slutavverkningen
de stora pengarna finns och därmed blir
det också helt avgörande för lönsamheten.
I normalfallet blir det en lägre skattesats
när skogsvolymen ingår i en fastighetsaffär
än när den säljs som avverkningsrätt.
Ett viktigt råd blir därför att i ett tidigt
skede gå igenom deklaration/bokslut med
en ekonomisk rådgivare för att beräkna
skatteeffekter. Exempelvis ackumulerade
underskott, avsättningar till expansionsfond
eller återläggning av skogsavdrag har alla
en skattepåverkan.
Slutligen, välj en mäklare som har erfarenhet av skogsfastigheter. En traditionell
villamäklare har inte rätt kompetens. Ta
gärna referenser via din bank.
Du är välkommen att kontakta Din
Skogsbyrå om du har funderingar kring
fastighetsförsäljning eller andra frågor om
fastighetsekonomi.
S K O G
&
S Å G
·
3
2 0 1 3
3
dinskogsbyra.se
Alla har vi någon gång konstaterat hur viktigt det är att ge ett gott första intryck. Detta
gäller även vid försäljning av en skogsfastighet. Dilemmat är dock många gånger
att man som fastighetsägare är ganska
hemmablind. Därför är det en mycket god
idé att ta hjälp av någon utomstående för
att få tips om vad som bör fixas till för
att attrahera spekulanterna på bästa sätt.
De flesta fastighetsköp beslutas heller inte
av en ensam person. Sambo, maka/make,
föräldrar eller barn är i någon mån ofta
involverade i beslutprocessen. En fastighet som ger ett gott första intryck blir därför mera lättsåld.
En grundregel är att ju tryggare en köpare
känner sig med fastigheten, desto mer är
denne beredd att betala. Till att börja med
behövs därför alltid en aktuell skogsbruks plan. Upplåtelser av olika slag bör klargöras, tex. arrenden. Samfälligheter och servitut måste vara dokumenterade. Är dessa
gjorda längre tillbaka i tiden som vid laga
skifte eller storskifte kan det vara svårt att
få klarhet, men på Lantmäteriet finns personal med kompetens att både läsa och
tolka gamla skrifter. Detta löser många
gånger gamla missuppfattningar om vägar,
fiskerätt och annat. Det ger ofta också en
Kjell Antonsson
Tel. 0380-600 925
Dags att sälja skogsfastigheten?
God planering och nya ögon
hjälper dig att göra en bra affär
Har du koll på din skog?
en tydlig karta över bestånden och beskrivningar i klartext.
Andreas söker alltid kontakt med skogsägaren innan fältarbetet startar. På så sätt
får han reda på viss fastighetshistorik men
även koll på skogsägarens målsättning med
sitt skogbruk. Under fältarbetet där han gör
mätningar av diameter, höjd, volym och
ålder använder han både traditionella och
högteknologiska hjälpmedel. Att mäta höjden på träden går idag väldigt snabbt. Tidigare var man tvungen att använda måttband för att stå på ett exakt avstånd från
trädet. I täta bestånd kunde det vara svårt
att på ett bestämt avstånd se både topp och
rot. Med dagens laserinstrument mäts
avstånd och den vertikala vinkeln mellan
stubbe och toppskott från valfri plats.
– Enkelheten gör att man mäter mera
och får säkrare resultat i skogsbruksplanen.
Resultaten av mätningarna knappas in
direkt i fältdatorn. Med en dator som tål
både väta och kyla, och som via inbyggd
GPS visar exakt position direkt i kartan
ökar både kvalitet och precision. Det håller också ner kostnaderna. Efterarbete på
kontoret blir minimalt och det blir inget
onödigt dröjsmål mellan fältarbetet och
leveransen av den färdiga planen.
Den skogsägare som vill ha en skogsbruksplan gjord beställer den enklast genom
sin inköpare vid sågverket.
– Skogspartner har ett avtal med Såg i
Syd vilket ger sågverkens virkesleverantörer ett fördelaktigt pris på arbetet. Priset
varierar naturligtvis beroende av fastighetens storlek, så för exakta prisuppgifter
är det bästa att kontakta sin inköpare, avslutar Andreas.
Höjdmätning av de högsta träden går enkelt med
laserinstrumentet. Höjd och grundyta är mätvärden för att fastställa volymen per hektar.
Vid åldersbestämning via en borrkärna avslöjas
ibland tråkiga nyheter: Röta!
De flesta skogsägare har god koll på sin skog. Allt arbete man utfört i den egna skogen
och alla rundor man gått ger en bra bild över vilka åtgärder som ska utföras och när
det bör ske. Eller hur är det?
Andreas Barrstrand arbetar på företaget
Skogspartner, där en av tjänsterna är att
producera skogsbruksplaner.
Många gånger är det de mest intresserade skogsägarna som också är mest angelägna om att ha en bra skogsbruksplan.
– Även om man är en engagerad och intresserad skogsägare är det svårt att ha hela
åtgärdsplanen i huvudet, säger Andreas.
Men det är inte bara för att få en lista
över åtgärder som planen gör nytta. Den
beskriver skogens virkesproduktion som
tillsammans med åtgärdsplanen ger underlag för den ekonomiska planeringen. Den
beskriver skogen i målklasser som visar var
man ska satsa på produktivitet och vilka
områden som har de högsta naturvärdena,
vilket är en nödvändig del när man har ett
certifierat skogsbruk. Planen sammanställer åldersfördelning, huggningsklasser och
virkesvolymer. Den har naturligtvis också
Med ett relaskop mäter Andreas beståndets grundyta.
Fältdatorn tål tuffa tag och ökar
effektiviteten i arbetet.
App som förenklar
byggplaneringen
App om
virkesmätning
Svenskt Trä har lanserat en app för mobilen
som är till hjälp för den som ska bygga.
Appen, som heter ”Lathunden” är ett beräkningsverktyg som ger besked om virkesåtgång, dimensionering, kvaliteter, sortiment
och träskydd. Den är ämnad för såväl händiga privatpersoner och hantverkare som
för arkitekter, konstruktörer och bygghandeln. Lathunden är gratis och finns för både
iPhone och Android.
VMF syd har producerat en app med värdefulla fakta för alla medvetna skogsägare.
I appen finns volymberäkningsfunktion, en
karttjänst samt information och tips om
måttslag, avverkning, virkesupplag, skogsbilvägar mm. Alltid aktuell och alltid lättillgängligt i telefonen. Finns att ladda ned
gratis för iPhone och Android.