null

Transcription

null

Nr 6
2010
En tidning från landets skogsägarföreningar
Marianne
samlar
nya krafter
Skogens
skola i ur
och skur
Älgskadat virke
guld för Erik
Johan tog
priset i
Hollywood
'HWH[[WUDDVWWDGLLJDD
DOWWHUUQDWWLYHHWWLLOO
'
':
:
(QQ\N¸UXSSOHYHOVH
-RKQ'HHUH':
/LWHQVWDELORFKP\FNHWSULVY¦UGş-RKQ'HHUH'LXWI¸UDQGHPHGVH[KMXO¦UHQ
VS¦QQDQGHQ\KHWI¸UJDOOULQJVSURIIVHQ0HGPHWHUVNUDQRFKUDSSDDJJUHJDWHW
+¦UGHQQDVPLGLJDVN¸UGDUHP\FNHWSURGXNWLY'HVVXWRP¦U'HUN¦QW
GULIWV¦NHURFKW\QJHULQWHKHOOHUSO§QERNHQPHGK¸JDGDJOLJDGULIWVNRVWQDGHU
9LI¸UHVO§UHQSURYN¸UQLQJPHGGHWVQDUDVWH'LQ-'V¦OMDUH¦UUHGRV§K¸UDYGLJ
-RKQ'HHUHVH
ingår som en medlemsförmån i landets
fyra skogsägareföreningar tillsammans
med en bilaga från respektive förening.
Vid adressändring kontakta din
skogsägareförening:
Södra Skogsägarna
www.sodra.se
0470-890 00
INNEHÅLL
Nummer
6 2010
Nästa nummer utkommer den 10 februari
TEMA: Föryngring & Förädling
Nr 6
2010
Marianne
samlar
nya krafter
Skogens
skola i ur
och skur
Älgskadat vir
guld för Erik ke
Norra Skogsägarna
www.norra.se
090-15 67 00
Johan tog
priset i
Hollywood
På omslaget:
Erik Hjärtfors
Foto: Pierre Kj
ellin
Skogsägarna Norrskog Mellanskog
www. norrskog.se
www.mellanskog.se
0612-71 87 00
018-17 09 00
REDAKTION
Tf redaktör: Pierre Kjellin
Telefon: 08-588 369 41
0703-34 50 09
E-post: pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling (tjänstledig)
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se
Redigeringsansvarig:
Anne-Charlotte Morgan
Telefon: 040-601 64 89
E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se
ANNONS
Birgit Emilsson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 55
Fax: 040- 601 64 49
E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se
Ronny Gustavsson
113 92 Stockholm
Telefon: 08-588 367 97
Fax: 08-588 369 99
E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se
Annonsmaterial:
annons.visk@lrfmedia.lrf.se
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 63 65
Fax: 040-601 63 55
E-post: pren@lrfmedia.lrf.se
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 295 kronor inkl moms
Lösnummer 55 kronor inkl moms
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson,
Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin
Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby.
Hemsida: www.atl.nu/skog
i samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2008: 96 700
Tryck: Hansaprint, Åbo
Repro: LRF Media AB, Malmö
KAMERAN GÅR:
Filmbolagsdirektör
Johan Heurgren
sätter skogen på
vita duken.
Lovisa
– snart
hållbar
skogsbrukare.
30 år, och still going strong.
5. LEDARE: Naturvård; det går åt rätt håll.
6. KAMPANJ: Kraftsamling Skog – även
succéer har ett slut.
8. PROFILEN: Marianne – skogsägarrörelsens egen coach.
12. MARKFÖRVALTNING: Erstavik – ett
välbesökt skogsbruk.
16. UTBILDNING: Skogsbrukskursen går
till skogs.
20. UTBILDNING: Bergströms öppnar
skogen för ungdomen.
22. MASKINER: Udda fågel som vägrar gå
i pension.
Skogsindustrins
egen
Janne
Josefsson.
24. HOLLYWOOD: Han driver skogsbranschens enda filmbolag.
26. MARKNAD: Brasved – en marknad
som gapar efter mer.
28. NATURVÅRD: KOMET-programmet
igång.
30. NATURVÅRD: KOMET – så funkar
det i Finland.
32. EKONOMI: Medlemskapet rymmer
många förmåner.
34. EKONOMI: Kraftsamtalet hjälper Olof
ta nästa steg.
36. SKOGSSKÖTSEL: 28 år med tallföryngring: älgen vann.
46. KRÖNIKAN: Organiserade står vi starka.
OXEN
MINILUNNARE
Gallring, vindfällen
Tandem-OXEN
Myreback MASKIN
#PY'PSTIBHBr5FMrXXXNZSFCBDLDPN
VI SKOGSÄGARE 6/10
3
4
4
4
4
4
4
4
4
Elektrisk servostyrning, EPS
Hög & lågväxel
Diffspärr för 100 % fyrhjulsdrift
Vätskekyld 558cc motor
Inbyggt motorbromssystem på alla fyra hjul
Individuell hjulupphängning
Flera förvaringsfack
Digital instrumentpanel
Grizzly 550 4x4, lättkörd med servo
Grizzly 550 4x4 är en toppmodern maskin med mängder av finesser. Hög/låg växel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD samt diffspärr är givetvis standard. Dessutom är den utrustad med en mycket
sofistikerad servostyrning, EPS Electronic Power Steering. Styrsystemets hjärta är en kompakt
elmotor som blixtsnabbt reagerar på förarens styrutslag. Även fart och gaspådrag är parametrar
som används för att ge optimal och lätt styrning under alla förhållanden. EPS systemet dämpar
slag och ryck i styret och gör att förarkomforten höjs betydligt.
Den vätskekylda motorn har en slagvolym på 558cc, och är utrustad med elektronisk bränsleinsprutning. Motorn har ett massivt vridmoment och gott om kraft på låga varv. Grizzly 550 4x4
är en idealisk arbetsmaskin, som är lätt att smygköra med i skogen, tack vare Yamahas unika helautomatiska Ultramatic transmission. Ultramatic transmissionen ger en kraftfull och jämn motorbroms på alla fyra hjulen, som ger en trygg och säker körning nedför.
Rek. ca-pris: 79.920:- exkl moms (99.900:- inkl. moms)
Grizzly 550
www.yamaha-motor.se
”
LEDAREN
Det som
också kan
komma att fördröja
förändringen är
människorna. Det
är samma människor som förut.
Vi har vunnit mark
F
rågan om att permanent avsätta mark för naturvård har alltid varit brännande för familjeskogsbruket. Även de skogsägare som tycker att stora
skogsarealer ska lämnas för fri utveckling tycker inte
alltid att det är just deras mark ska avsättas. Det handlar om att själv få bestämma över den mark man äger,
och som man kanske har ärvt och som varit i släkten i
generationer. Eller som man köpt, delvis för känslan att
få vårda sin egen plätt på jorden.
FRÅGORNA OM MARKAVSÄTTNING har
vi levt med länge, men det politiska landskapet har
förändrats rejält det sista året. Och det som hänt är
positivt. Vi har fått Komet, ett program för ökad
frivillighet i avsättningarna. Och vi har fått kraftigt
höjda ersättningar vid permanenta intrång.
Komet provas i fem områden. Det är för tidigt att
säga hur det kommer att gå, men redan nu är det klart
att intresset och engagemanget från markägarna är
stort, och det var något som myndigheterna ifrågasatte inför starten.
Höjda ersättningar får alla som får intrångsersättning. Det får ett antal följdverkningar. Naturvårdarna
tycker bland annat att reservat blir dyrt. Man vill bara
lösa in den mest värdefulla marken. Det som inte har
riktigt lika höga naturvärden vill man hellre hitta
andra lösningar för. Lösningar som kräver en dialog
med markägaren, dvs någon form av frivillighet. Det
tycker vi också är ett framsteg.
I vissa län har man redan nått målen för hur
mycket mark som ska avsättas. Trots det jobbas det
vidare med naturvårdsavsättningar. När jag frågar
företrädare för Naturvårdsverket får jag till svar att
det är rimligt att om familjeskogsmark trots uppfyllt
mål är aktuellt för mer skydd så ska det vara frivilligt. Ungefär som Komet alltså.
JAG TYCKER man kan säga att vi vunnit mark!
Det tråkiga, om man ska se saken mera ideologiskt, är att naturvårdsavtalen inte hängde med. Vi
har fått bra former för avtal, med årliga utbetalningar
och varierande löptid, och även för avtalen höjdes
ersättningsnivån. Men den höjning av ersättningen
för reservat på i praktiken närmare 35 procent som
kom i augusti gör att avtalen trots den tidigare höjningen inte hängt med. Det medför att många väljer
reservat i alla fall. Det är skogsägarens eget val, och
pengar betyder rätt mycket för de flesta av oss.
Det som också kan komma att fördröja förändringen är människorna. Det är samma människor som
förut. Som har inarbetade vanor och rutiner. Och
relationer. Sånt ändrar man inte över en natt. Men
med lite tålamod och rätt inställning så går det!
Linda Hedlund, vd, LRF Skogsägarna
VI SKOGSÄGARE 6/10
5
KAMPANJ
Med samlad kraft
Kampanjen Kraftsamling Skog inleddes i Sunne år 2007. I oktober var det dags att packa
ihop kappsäcken.
– Det har varit en fantastisk tid, summerar projektledaren Marianne Eriksson.
Text: Pierre Kjellin Foto: Rolf Segerstedt
Tillsammans med bortåt 200 eldsjälar från LRF och
skogsägarföreningarna summerade hon fyra års kraftsamlande på konferensgården Aronsborg i Bålsta, väster
om Stockholm.
En rad mål har satts upp för kraftsamlingsåren, både
för deltagarantal och åtgärder i skogen.
– Nu har vi har under hösten packat kappsäcken för
framtiden med alla goda erfarenheter från Kraftsamling
Skog. Vi vill nu integrera det här aktiva sättet att jobba i
den rådgivning och det arbete som skogsägareföreningarnas personal utför till vardags, säger Marianne Eriksson.
NÄR DET GÄLLER antalet studiecirklar har man dock
en bit kvar, säger Marianne Eriksson och tillägger att
det blir fler studiecirklar under våren.
När det gäller tillväxten i medlemmarnas skog ser
det också ljust ut. Efterfrågan på förädlade plantor
har ökat rejält under projekttiden.
Och det var just skogens tillväxtpotential
som var fröet till det som senare skulle
bli Kraftsamling Skog, påminner Mellanskogs informationschef Per Bengtsson:
– DET BÖRJADE MED att skogs-
ägardelegationen 2004 beställde en
undersökning om tillväxtmöjligheterna i privatskogsbruket. Sedan började
man fundera på hur man skulle få ut
resultaten och slutsatserna till medlemmarna. Ur detta föddes Kraftsamling
N Kraftsamling Skog
Gemensam utbildningskampanj mellan LRF och
de fyra skogsägarföreningarna Norra Skogsägarna,
Norrskog, Mellanskog och Södra.
Projekttid: 2007–2010
Finansiering: LRF har satsat 18 miljoner kronor, 13
miljoner kommer från landsbygdsprogrammet.
Dessutom uppskattas skogsägarföreningarnas insats
till 15–20 miljoner per år. Totalt har cirka 100 miljoner kronor satsats på kampanjen.
Resultatet blev 72 000 deltagare.
Av de 72 000 har 50 000 varit med på en
endagarsaktivitet, 12 000 har fått personlig rådgivning, 8 000 har deltagit i studiecirklar och 2 500
på andra kurser.
Drygt var tionde deltagare var under 35 år, tre av tio
var över 65 år och 18 procent var kvinnor.
25 % av deltagarna har mer än 100 ha skog
18 % har mindre än 25 ha skog
26 % av deltagarna är inte registrerade skogsägare
58 % av deltagarna är LRF-medlemmar
Deltagare: Målet var minst 50 000 av landets
350 000 enskilda skogsägare.
Källa: LRF Skogsägarna
Nöjd deltagare fick bekräftelse och ny
Nya kunskaper och bekräftelser på att det man gjort
i skogen är rätt. Så summerar skogsägaren och demonstrationsgårdsinnehavaren Svarte Swartling sina
erfarenheter som deltagare i Kraftsamling Skog.
Text: Pierre Kjellin Foto: Rolf Segerstedt
Svarte Swartling äger och driver sedan många år de 620 hektaren produktiv skogsmark på
gården Västra Norrfors väster
om Umeå. 2007 blev Swartes
fastighet utvald som en av 140
demonstrationsgårdar i Kraftsamling Skog-projektet.
gjort en del skogsskötselåtgärder på min fastighet som andra
har tyckt varit intressant; hyggesbränningar till exempel, och
jag har provat lite olika utländska trädslag, något som fått
skogsägarföreningen intresserad av vad jag håller på med.
Varför ville du medverka?
– Jag har alltid varit väldigt
intresserad av skogsvård och
skogsskötsel, sedan har jag
Hur har du hunnit med allting, har projektet tagit
mycket tid?
– Jo, det har gått åt fantastiskt
6
mycket tid. Man har blivit insyltad i så många olika projekt.
Min medverkan i Kraftsamling
Skog har gett smittoeffekter,
säger Svarte, som utöver uppdraget som gårdsvärd bland annat även lett studiecirklar, varit
handledare i sitt eget SBOområde och gått med i ett annat
projekt som heter ”Bioenergigårdar i norr”.
Vad har Kraftsamling Skog
inneburit för ditt skogsbruk?
– Det har dels inneburit att
jag har fått bekräftelse på att det
jag tidigare gjort i min skog har
varit rätt – att bruka skogen ak-
tivt och höja tillväxten. Och det
är inget hokuspokus, det handlar egentligen om att följa reglerna i grundboken, skogsbrukets ABC. Det handlar inte om
någon ny strategi utan om att
man behöver röja i skogen – att
man behöver ”göra”, helt enkelt.
Har du varit med om någon
aha-upplevelse under Kraftsamlingstiden?
– En sak som påverkat min
uppfattning radikalt är inställningen till främmande trädslag.
Jag har tidigare avfärdat contortan som ett fult och dåligt
trädslag. Jag har kategoriskt
VI SKOGSÄGARE 6/2010
i bagaget
Nu går hon
från samling
till handling
En ännu tajtare samverkan mellan LRF och
skogsägarföreningarna och ett starkare fokus
på företagande. Så vill Kraftsamling Skogs projektledare Marianne Eriksson att skogsägarrörelsen går från kraftsamling till krafthandling.
Text: & foto: Pierre Kjellin
Gänget som
rott Kraftsamling Skog i land
packar ihop. Från
vänster Kristin
Gustavsson, Mats
Lundberg, Maria
Boström, Mårten Karlow och
Yngve Norgren
som jobbat
tillsammans med
Marianne Eriksson
de fyra åren.
kunskap
sagt nej till contortan. Men om
jag är med i en kampanj där
man säger att det är viktigt med
produktion, att vi producerar
mer virke på vissa ytor för att
kunna avsätta andra för naturvårdsändamål, då måste vi
bruka skogen ännu effektivare
på de produktionsytor som
finns kvar. Och då kan man
inte bortse från ett trädslag som
contortan, säger Svarte och berättar att han själv föryngrat i
skogen med sådd contorta.
– Jag har fått väldigt bra tillslag på groningen på de hyggena, men det är förstås långt
kvar innan jag kan se resultatet.
Skogsägaren Svarte Swartling har både
lärt sig och lärt ut under Kraftsamlingsåren.
– Jag ser det som viktigt
nu att jobba vidare för att
få den praktiska samverkan mellan LRF och
skogsägarföreningarna
att fungera. Jag känner
båda världarna, och jag
ser stora fördelar om vi
kunde kugga i tajtare i
varandra, nyttja varandras
kompetenser. Ett plus ett
kan verkligen bli tre.
– TÄNK BARA på LRF:s
företagarcoacher, som har
permanentats nu i den nya
organisationen. De utgör
ju en viktig funktion som
kan vara till stor hjälp
även för skogsägarna.
Ett starkare fokus på
företagande är redan något
man börjat jobba med, berättar Marianne:
– När vi skissar på framtiden, utifrån erfarenhe-
terna från Kraftsamling
Skog, då har vi mer av företagandeperspektiv på de
kommande utbildningarna. Vi lägger mycket fokus
på att lära sig använda
skogsbruksplanen.
Den personliga rådgivningen till skogsägarmedlemmarna ska också bli
mera avancerad, och även
kunna leda till att skogsägaren kan jobba fram en
handlingsplan för sitt företagande, menar Marianne:
TROTS ATT projektet
Kraftsamling Skog är slut
så har Marianne fullt upp
med
skogsägarfrågor
även framöver:
– Till en början har jag
jobb med eftervård av
Kraftsamling Skog-projektet, att följa upp en rad
olika saker som projektet jobbat med.
N Krafthandling – med Sedan har vi ett nytt
företagande i fokus
landsbygdsproKampanjen Kraftsamling Skog
gram-projekt som
har nått ut till många skogsjag ska se till att vi
ägare, men i första hand till de
får fart på.
mest aktiva och intresserade.
Men nu är man redan i gång
med kampanjen ”Krafthandling Skog” som riktar sig till
bl a framtidens skogsägare,
det vill säga nya och blivande
skogsägare.
Krafthandlingen har ett företagarperspektiv. Några av målen
som satts upp för kampanjen är:
8 200 deltagare i olika utbildningsaktiviteter,
1 500 av deltagarna ska ha
upprättat en handlingsplan för
sitt skogsföretag.
Läs mer om
Marianne Eriksson ff sid 8
≤P≥
PROFILEN
Skogens kraftfulla
betonar det mänskliga
Jag jobbar inte med skog, jag jobbar med människor!
Så sammanfattar Marianne Eriksson sitt arbete på LRF
Skogsägarna.
Vi Skogsägare träffade Kraftsamling Skogs general
hemma i Ås utanför Östersund – precis hemkommen
från en hejdundrade avslutning av projektet.
Text & foto: Pierre Kjellin
Marianne Eriksson är utbildad
jägmästare och är numera en
del av skogsägarrörelsens ”utvecklingsavdelning”. De senaste fyra åren har Marianne
lett vad hon själv kallar ”millenniets största skogliga studiekampanj” – Kraftsamling
Skog:
– Jag har varit med om millenniets hittills största skogliga
studiekampanj och engagemanget hos förtrondevalda hos
både LRF och skogsägareföreningarna har varit fantasiskt.
Det har varit en fröjd att uppleva detta, säger Marianne.
NÄR VI SKOGSÄGARE träf-
far Marianne har hon knappt
hunnit pusta ut efter Kraftsamling Skogs avslutningsfestligheter dagen innan:
– Jag har fortfarande huvudet
fullt av Kraftsamling Skog.
Den här känslan, när de människor som gjort jobbet, de
människor som har riggat och
raggat och fixat och donat – att
de får samlas och fira att de
gjort något bra, få inspiration,
träffa varandra och känna feststämning. Det är en mäktig
känsla. Att få träffa alla dessa
eldsjälar, det ger energi.
MED MÅNGA ÅR inom LRF
och nu LRF Skogsägarna är
Marianne en föreningsmänniska, men man torde lika gär-
”
Jag har varit
med om millenniets hittills största skogliga studiekampanj.
8
Lugna stunder hemma är guld värt
för Marianne, som reser en hel del
och träffar mycket folk i jobbet.
na kunna sätta epitetet ”coach”
eller ”inspiratör” på hennes visitkort.
Marianne har tidigare jobbat
på Skogsstyrelsen och på skogsbruksskola. Åren som lärare på
naturbruksgymnasiet Skedom
utanför Sollefteå gav henne
nyttiga erfarenheter när det gäller tillämpad pedagogik, något
hon sedan haft nytta av i alla
lägen.
LÄRAKTIG LÄRARE. I sitt
arbete har Marianne hållit i
åtskilliga kurser. ”Men jag har
också lärt mig oerhört mycket
från alla kursdeltagare”, påpekar hon.
mun, det enda som räknas är
hur mycket som blir kvar i
mottagarens huvud och händer. Och skogen är den bästa
lärosal som finns.
MARIANNES TIO komman-
– NÄR MAN SKA lära andra
det som man själv behärskar,
då tvingas man sortera, och
prioritera, och strukturera, och
motivera. Det är nyttigt. Under
mina år som lärare grundlades
min pedagogiska grundsyn.
Det spelar ingen roll hur mycket fakta som lämnar sändarens
de år på dåvarande Skogsvårdsstyrelsen handlade också
mycket om lärande, dels i jobbet som ”ambulerande kursledare”, men även för henne
själv:
– Det var oerhört lärorika år.
Det är ju så många skogsmänniskor jag har träffat på alla
kurser och andra aktiviteter.
Även om jag formellt var kursledare så lärde jag mig mycket
av alla kursdeltagare. Det lokala skogskunnandet och erfarenheterna kan man aldrig läsa
sig till, det måste förvärvas. Det
är nog de år som har format mig
som yrkesmänniska mest.
– De åren var som en enda
lång utbildning för mig också,
skulle man kunna säga.
– En annan positiv grej från
den här tiden var att få uppleva
all den kraft och engagemang
som fanns ute i byarna. I byg-
general
degården luktade det nykokt
kaffe och vid bysågen fanns
alltid någon frivillig sågare som
gjorde apteringskursen till ett
spännande äventyr.
MED DETTA I bagaget var
valet lätt när Marianne på
90-talet erbjöds tjänsten som
regionchef på LRF Jämtland.
– Jag valde att få jobba nära
landsbygdens entreprenörer,
dom som fixar det mesta och
inte ger upp i första taget.
Åren på LRF var intensiva
och lärorika.
– Ja vilken diversehandel det
var. Jag lärde mig om kooperation, om medias makt, om lobbying, om företagande och en
massa annat som inte fanns på
jägmästarschemat. Förut bestod
mitt yrkesliv av skogsbruk och
en däromkring kretsande omvärld. Nu blev skogen istället
en bland alla pusselbitar som
tillvaron är uppbyggd av.
Marianne har sina rötter i
byn Bingsta utanför Svenstavik
i södra Jämtland men är uppvuxen i Östersund:
– Mina föräldrar tillhörde
den generation som tömde
landsbygden och flyttade till
stan. Deras hjärtan fanns dock
kvar i Bingsta och det smittade.
DET BLEV SKOGEN när
Marianne skulle välja utbildning efter gymnasiet.
– Som tjej i Jämtland på
70-talet började man antingen
på strumpfabriken Vinetta, eller
så läste man vidare. Och strumpor var jag inte så intresserad
av. Jag ville läsa någonting som
Fortsättning sid 10
”
Som tjej
började man
antingen på
strumpfabriken,
som hette Vinetta
på den tiden, eller
så läste man vidare.
Och jobba på
strumpfabriken var
inte jag så intresserad av.
9
Fortsättning:
Nordea Bank AB (publ)
Den kraftfulla
generalen...
ledde till något konkret och
jordnära och då var det jord,
skog och trädgård som var
alternativen. Trädgård känns
för oss jämtar lite främmande
och jordbruk hade jag inte i
blodet. Men både pappa och
andra släktingar jobbade i
skogen så det kändes hemtamt.
Välj en specialist
med fötterna på
jorden!
– OCH PÅ den vägen är det.
Men ett tag sneglade Marianne på en helt annan yrkesbana:
– Journalist funderade jag
allvarligt på att utbilda mig
till. Jag tycker om det här att
nå ut med ett budskap, påverka attityder och sprida
kunskap.
Det är också något Marianne får utlopp för i sitt arbete i LRF och skogsägarrörelsen:
– Att jobba i en medlemsorganisation innebär att man får
vara partisk, ta ställning. Det
passar mig väldigt bra.
# !$
!
!%
& $%!"
%!!"&&
%$
$
nordea.se/jord&skog
Gör det möjligt
N Marianne Eriksson
Bor: hus i byn Ås, 1 mil norr
om Östersund.
Familj: maken Alf som jobbar
på Skogsstyrelsen, två döttrar
och en son – 20, 25 och 28
år gamla.
Jobbar: varit projektledare
för Kraftsamling Skog, ska nu
förankra projektet i skogsägarföreningarnas löpande
arbete. Jobbade dessförinnan
som regionchef i tio år för
LRF Jämtland. Tidigare jobbat
på bland annat Skogsstyrelsen i Sollefteå och Jämtland
med rådgivning, som lärare
på skogsutbildningen på Skedoms naturbruksgymnasium
utanför Sollefteå.
-En ny kollektion av komfortabla
& slitstarka skogskläder från OREGON®
Timmerklingor
Kampanj!
r WÅHTWBUUFOBWWJTBOEFTUSFUDINBUFSJBM
r ,FWMBS¡GÕSTUÅSLUBLOÅTLZEE
r MBHFSTÇHTLZEELMBTTNT
QÇCZYPSOB
r 3FóFYCBOEQÇCÇEFCZYPSKBDLB
r $PSEVSB¡GÕSTUÅSLUBTMJUZUPSQÇCÇEF
CZYPSKBDLB
Svensktillverkade ”Nässjöklingor”
Kolstål, hårdmetall, stellite. Steg- eller Frosttand
Centrumhål 50, pinnhål 17 mm, k/k 16,5 mm
r +BDLBOIBSCSÕTUñDLPSJ"GPSNBU
NFEIÇMMBSFGÕSNPCJMUFMFGPO
r -ÇHWJLUHPEWFOUJMBUJPO
* Varje återförsäljare bestämmer själv det
exakta försäljningspriset.
SVENSKA BLOUNT AB
Tel. 0340 645480
Fax. 0340 645481
E-post: info@svenskablount.se
10
www.oregonchain.se
Prisexempel
Kolstål 1000 mm, 60 tänder, färdigbehandlad
2990:- exkl. moms.
BLOUNT EUROPE SA/NV - ALL RIGHTS RESERVED - 2010 - PRINTED IN EU - 3154/10
Rekomenderade
försäljningspriser
inklusive moms*
Jacka
890 Kr
Midjebyxa
1490 Kr
Hängslebyxa 1590 Kr
Stellite 1000 mm, 52 tänder, stegtand
4500:- exkl. moms.
Pris för övriga typer/dimensioner
Kampanjen gäller t.o.m. jan. 2011
Falun Samuelsdalsvägen 4. tel. 023-77 78 00
fax. 023-63316 (Bredvid Falu Djursjukhus)
Butiken öppen mån-fre 7-16.30
PRISKAMPANJ!
3*-$4)*'%&+
+$( +. '&(%%
%%*
$'-$4),"%%,,!1
*-%+*.(4*'+,
12.900:-
KAMPANJ FLISHUGG
!"" " " $
& !
119.900:-
(**&2(02(**$4)"'
%20
)(+,"'('(**&+2',*',///'(**&+
#
%!! &
&)'#)*"+* 3%%*+(&%3' +,,"%%
MARKFÖRVALTNING
Erstaviks gård är
granne med city
Motorvägen mellan Stockholm och Saltsjöbaden skär genom Erstaviks skogar. Två av de viktigaste arrendeinkomsterna utgörs av radio- och telekommunikationsmasterna i bakgrunden.
Markupplåtelser är största inkomstkällan
Hur förvaltar man en
skogsfastighet som ligger
omringad av storstan och
har två miljoner besökare
om året?
Med en fastighet som utgör
ett av huvudstadens närmaste
friluftsområden kan det vara på sin
plats med skyltar som informerar
om markägaren och om allemansrätten.
Text & foto: PIERRE KJELLIN
Se kontinuerligt över dina arrendeavtal och samverka med
friluftslivet, lyder receptet på
fideikommisset Erstaviks gård
i Stockholm.
MED SINA 1 400 hektar pro-
duktiv skog och 150 hektar
brukad mark och beten ligger
fastigheten Erstavik i dag inringad av vägar, järnvägar och
bostadsområden en dryg mil
öster om Stockholms city.
På Erstaviks marker bedrivs
ett rationellt skogsbruk, frekvent jakt och odling av hösilage
på de öppna markerna. Och
detta utan uppslitande protester
från allmänheten.
upplåtelser, upplåta ny mark.
Vi får förfrågningar hela tiden.
– Det är väldigt lite protester mot vårt skogsbruk, berättar Carl af Petersens som basar över förvaltningen av Erstavik.
vad lagen kräver i vårt skogsbruk, därför att vi har valt att
göra så. Sedan är vi lite hjälpta
av att det oftast är små skiften
på våra marker. Hyggena är sällan större än 1-1,5 hektar, säger
Carl af Peterens som är ansvarig för förvaltningen av Erstavik.
SKOGEN PÅ Erstaviks mar-
Hur är det möjligt?
– Vi tar lite mer hänsyn än
12
ker är delvis av skärgårdsnära
karaktär med en hel del impe-
dimentmark insprängd. Andelen äldre skog är hög. Men ändå är det inte skogsbruket som
är den största och viktigaste:
– I dag är det olika former av
markupplåtelser som är den
största nettobidragsgivaren. Vi
har i dag runt 70-talet sådana.
Det är också det ben i vår verksamhet som har potential att
växa, och då handlar det dels
om att omförhandla gamla avtal och även teckna nya mark-
DEN HUVUDSAKLIGA inriktningen för markförvaltningen på Erstavik är att fortsätta att bruka skogen som i
dag, och att inte sälja av någon
mark från egendomen:
– Samtidigt finns det ett antal
områden som ligger utmed vägar, där vi ser att man till exempel kan upplåta mark för
etablering av lättare industrier.
Skogsbruket är det näst största inkomstbenet. Uthyrningen
av bostäder och jordbruket ger
bara ett netto på marginalen
VI SKOGSÄGARE 6/10
S Y N K K O M M U N I K AT I O N
Lättare att köpa skog
med Landshypotek
Världen har skådat en del mindre säkra placeringar på senare tid. Skogsinvesteringar tillhör dock inte dessa. Värdet på skogsmark ökar stadigt och inget
pekar på att denna utveckling skulle rubbas. Finansierar du med Landshypotek
kan du känna dig extra trygg. Då får du en partner som specialiserat sig på
skogsfinansiering i 175 år. Du får tillgång till Sveriges kanske bästa värderare
och till kreditgivare som kan den lokala skogsmarknaden som sin egen ficka.
Och apropå egen – Landshypotek är ditt låneinstitut, bokstavligt. Du och våra
övriga ca 50 000 låntagare/ägare delar på överskottet.
Läs mer på www.landshypotek.se eller ring 0771-44 00 20 om du vill ha
en personlig kontakt.
Jordnära finansieringar
MARKFÖRVALTNING
Fortsättning:
N Ett av få kvarvarande
fideikommiss
Erstavik är
granne…
men har ändå en viktig funktion genom att bibehålla hela
fastighetens karaktär; hålla
markerna öppna och ge inkomster för underhåll av alla byggnaderna.
TROTS DET intensiva friluftslivet möter de väldigt sällan protester mot skogsbruket.
– Senast vi gjorde en avverkning intill ett bostadsområde så
var det flera grannar som blev
arg, men vi löste faktiskt det
väldigt smidigt. Efter att ha va-
N Erstaviks gård
Inkomster: skogsbruk,
hösilageproduktion, arrenden
och nyttjanderättsavtal,
uthyrning av ett 25-tal
bostäder samt en extern
hyresfastighet i Stockholm.
Anställda: Två anställda i
jordbruket och en anställd i
skogsbruket per år.
rit där och tittat och förklarat
hur vi skulle hugga, vilka träd
vi skulle lämna och det ekonomiska värdet på träden vi tänkte avverka, så kom vi överens.
De ersatte oss för virkesvärdet
på den trädridå som vi lämnade
framför deras hus.
MAN HAR också ett lite spe-
Carl af Petersens.
ciellt nyttjanderättsavtal med
kommunen (Nacka):
– Avtalet ger kommunen rätt
att lägga stigar, cykelvägar, friluftsbad, sätta upp skyltar och
liknande saker.
Erstavik är sedan 1763 ett
fideikommiss inom familjen
Petersens, där Carl af
Petersens far är nuvarande
innehavare. Egendomsformen
är en sorts begränsad
äganderätt där innehavaren
har rätten till eventuell
avkastning men inte får sälja
fideikommissegendom. Lagen
om avveckling av fideikommiss
ger regeringen rätt att besluta
att ett fieikommiss inte ska
avvecklas om det ligger i det
allmännas intresse.
I avtalet ingår också en ersättning från kommunen för de
merkostnader som det höga besökstrycket väntas medföra; det
är allt från slitage och nedskräpning till merarbete:
– Det kan handla om till exempel att åka och stänga grindar som folk lämnat öppna eller
planeringsmöten med arrangörer av friluftsaktiviteter.
– Om exempelvis orienteringsklubben ska ha aktiviteter
vill vi alltid i förväg granska
kartorna, se så att kontrollerna
är bra lagda, inte ligger för
nära hus eller så att deltagarna
blir frestade att gena över tomtert.
De som vistas i Erstaviks
skogar är oftast friluftsintresserade och kunniga. Men det
finns även de som inte har så
stor vana vid naturen, till exempel mountain bike-åkare, menar Carl. Han skulle gärna se
att fanns möjligheter att i vissa
fall inskränka allemansrätten:
– I VISSA OMRÅDEN, som
exempelvis Erstavik, som är
väldigt välbesökta skulle det
kanske behövas en modell för
att kunna inskränka allemansrätten utan att använda reservatsredskapet. Inte bara ur ett
markägarperspektiv
utan
minst lika mycket ur brukarens perspektiv.
– Det kan vara cyklister som
kör fort och skrämmer de gående, hundägare som inte kopplar sina hundar och skrämmer
slag på andra besökare.
Då skulle möjligheten att till
exempel förbjuda cykling på
vissa vägar eller ha permanent
kopplingstvång för hundar i
vissa områden vara användbara
redskap, tror Carl.
Skogslikvidkonto
– en bra början
Alla är vi små i början. Människor och företag. Träd.
Små – men med en vilja och kraft att nå högre. Du vet
nog säkert vad vi pratar om. Med skogens växtkraft
skapas dina intäkter. Med ett Skogslikvidkonto i
Handelsbanken, får de en bra plats att växa sig ännu
större på. Du kan dessutom använda Skogslikvidkontot som en tillgång vid beräkning av ditt räntefördelningsunderlag. Så ge dina pengar möjlighet att
expandera på ett effektivt sätt. Ge dem en bra början.
Läs mer på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk.
14
VI SKOGSÄGARE 6/10
PRODUKTER MED PERSONLIGHET
www.jonsered.se
Copyright © 2010 Jonsered. All rights reserved.
UTBILDNING
Kunskapstörst i
Med nästan dubbelt så många sökande som
platser är den en av Linnéuniversitetet i Växjös
tio mest sökta utbildningar. Kursen Hållbart
familjeskogsbruk är privatskogsbrukets egen
universitetsutbildning.
”
Regnet strilar och kvicksilvret är nära nollan när studenterna från Hållbart familjeskogsbruks grundkurs står i en av gallringsytorna på
När Hållbart familjeskogsbruk
startade för snart tio år sedan
fanns det ingen riktigt bred
kurs i skogsbruk för nybörjare.
Och man är fortfarande ensamma om konceptet, säger
Nina Albrecht på Linnéuniversitetet.
MAN BÖRJADE 2001 med
130-talet kursplatser. I dag har
Hållbart
familjeskogsbruk
plats för knappt 250 studenter
om året. Till det kommer ett
80-tal programstudenter som
läser samma kurs och ett hundratal studenter på fortsättnings- och fördjupningsnivå.
– Det visade sig vara ett väl16
Många har
skog som de
ärvt eller planerar
att ta över. Många
vet inte riktigt hur
de ska sköta skogen
och vill lära sig.
digt bra koncept, säger Nina
Albrecht.
En majoritet av kursdeltagarna är skogsägare.
– Och många har skog som
de ärvt eller planerar att ta över.
Många vet inte riktigt hur de
ska sköta skogen och vill lära
sig att antingen själva förvalta
den eller förbättra sin beställarkompetens – grundläggande
kunskaper som man behöver
när man ska beställa skogsskötseltjänster.
UNDERVISNINGEN SKER
på distans. Studenterna loggar
in på en lärplattform på webben där de hittar kursmaterial,
filmade föreläsningar och dokumentation från exkursionerna. Dessutom anordnas ett antal träffar då föreläsningar
varvas med övningar i fält och
studiebesök.
Hållbart familjeskogsbruk är
egentligen tre kurser:
1. Grundkurs: uppdelad i tio
delkurser – bland annat skogsuppskattning, skogsskötsel,
skogsproduktion, skogsförsäljN FAKTA Hållbart
familjeskogsbruk
Drygt 200 kursplatser
Studieform: distans
Studietakt: halv- eller
kvartsfart
Kursens omfattning (inkl.
fortsättnings- och fördjupningsdelen): 90 p
Allmän behörighet: (inga
tidigare kunskaper i skogsbruk krävs).
VI SKOGSÄGARE 6/10
vått och torrt
N FAKTA Skogsutbild
ningar
Asa försökspark norr om Växjö.
ning, skogsnäringens marknader och logistik, skogsekologi
och naturhänsyn.
2. Fortsättningskurs: fördjupningar i skogsskötsel, planering, marknad och ekonomi.
3. Fördjupningskurs: inriktad
på lövskog. Går igenom de vanligaste skötselprinciperna för de
svenska lövträden med avseende
på virkesproduktion, naturvård
och rekreation. I examensarbetet analyseras en skogsfastighet
utifrån dess möjligheter till lövvirkesproduktion.
Nästa sida:
Kursen kan också fungera
som inkörsport till fortsatta
studier i skog och trä på Linnéuniversitetet. Man kan tillgodoräkna sig poängen från Hållbart familjeskogsbruk på
Skog- och träprogrammet, som
är en två- alternativt treårig
högskoleutbildning.
Några av Hållbart familjeskogsbruks kurser går också att
ta med sig i det treåriga ingenjörsprogrammet Skog- och träteknik.
Lantbruksuniversitet
et
Jägmästarutbildningen: 300
p, sär skild behörighet i 4
ämnen.
Skogsmästarutbildningen:
180 p, sär skild behörighe
t i 3 ämnen.
Läs mer på: www.slu.se /sv
/utbildning/grundniva.
Skogligt basår: 1-årig gru
ndutbildning på Jälla naturb
ruksgymnasium i Uppsala, där godkän
t på
och garanterad plats på sko hela utbildningen ger behörighet
gsmästarutbildningen.
Linnéuniversitetet,Vä
xjö
Skog och träteknik; högsko
leingenjör, 180 p, sär skild
behörighet i
3 ämnen.
Skogs- och träprogramm
et: 180 p, (ges bara på hal
vfart distans),
grundläggande behörighe
t.
Övriga utbildningar
Produktionsledare inom
snickeri, möbel och inredni
ng; 1-årig
KY-utbildning, Jönköpings
tekniska högskola (ges i Nä
ssjö)
Avancerad processopera
tör i skogsindustrin; 120 p,
sär skild
behörighet i 3 ämnen, Mit
tuniversitetet, Sundsvall.
Gymnasieutbildningar
i skogsbruk
Skogsbruksutbildningar
ges på totalt 21 av landet
s naturbruksgymnasier från Kalix i nor
r till Klippan i söder, var
av tre har
riksintag:
Helgesbogymnasiet, Ålem
utanför Oskar shamn; Ingelst
adgymnasiet, Växjö; Ryssbygym
nasiet, Ljungby.
Cecilia var med från början
VI SKOGSÄGARE 6/10
17
UTBILDNING
Hon öppnade dörren till universitetsvärlden
Det som började med en halvfartskurs
för självverksamma, har i dag blivit ett helt
kurspaket. Som med vidare studier kan ge
en kandidatexamen.
Cecilia Malmqvist var med och drog
igång kursen Hållbart familjeskogsbruk
för tio år sedan.
Starten av hållbart familjeskogsbruk var egentligen en
spegling av den satsning på trä
och träförädling – från träd till
färdig produkt – som Växjö
universitet inledde
då, förklarar Cecilia, som är utbildad
jägmästare och en
av de ansvariga för
kurspaketet Hållbart familjeskogsbruk.
”
anordnas. Och SLU har aldrig
riktat sig till privatskogsägarna.
Hur kan det komma sig?
– De jobbar med professionsutbildningarna, de jobbar ett
steg högre upp
på utbildningsstegen. Sedan
är det väl inte
riktigt lika fint
att hålla på
med privatskogsbruket. Men
när man befinner sig i
Växjötrakten är det ju så påtagligt att skogsbruket i hög grad
bedrivs genom familjeskogsbruk.
Det finns ju
så mycket i
gruppen att hämta.
– MAN SÅG ATT det behöv-
des en annan typ av utbildning
för dem som man inte fångade
in genom andra aktiviteter som
I processen som
föregick kursen
har LRF hela tiden
funnits med genom
den referensgrupp
som man sitter med
i.
KURSDELTAGARNA i Håll-
bart familjeskogsbruk speglar i dag
skogsägarkollektivet ganska bra,
tycker Cecilia:
– Vi har pendlat mellan 40
och 50 procent kvinnor på våra
kurser, och det motsvarar ganska bra hur verkligheten ser ut:
ungefär 40 procent av landets
skogsägare är kvinnor.
– Det är väldigt stor spännvidd i ålder och erfarenhet.
Många är också helt nyblivna
skogsägare där varenda begrepp är helt nytt för dem, och
en del har hållit på med skog i
20–30 år.
Är det inte svårt
att hålla ihop en
sådan
studiegrupp?
– Jo, men det är
samtidigt det som
är så otroligt bra.
Det finns ju så
mycket i gruppen
att hämta. Om man
får till den här dynamiken i gruppen
kan vi lärare i princip stå bredvid och
stötta och pusha, medan de utbyter erfarenheter, lär varandra
och tillför varandra nya perspektiv. Och de får nya kontakter, breddar sitt nätverk.
– Jag tror att man kan se saker på ett nytt sätt, och allt kan
man ju sällan. Och i vissa fall
tror jag det kan handla om att
man kan kalibrera in sina kunskaper mot nya fakta och
forskningsrön som tillkommit
sedan man själv satt i skolbänken.
Lovisa: ”Jag vill vara med och ta alla beslut”
25-åriga Lovisa Ronnfors och hennes sambo
blev skogsägare för två år sedan. Nu går hon
kursen i Hållbart familjeskogsbruk för att lära
sig sköta skogen. Vi Skogsägare träffade henne
under en skogsskötselövning i Asa försökspark.
2008 köpte Lovisa Ronnfors
och hennes sambo en mindre
släktgård med ca 23 hektar
skog i hennes hemtrakter utanför Eksjö i Småland. Gården delades mellan flera
släktingar. Men
när en av ägarna,
en faster till Lovisa, dog häromåret bestämde
sig Lovisa och hennes sambo
för att köpa ut gården eftersom
inga av de andra var intresserade av att ta över.
”
sen i Hållbart familjeskogsbruk, valde att läsa den på
kvartsfart. Hon har egentligen
inte så mycket tid över för egna
studier: Hon
läser veterinärutbildningen på lantbruksuniversitetet i Uppsala
på helfart, en utbildning med
mycket schemalagd undervisning och praktik. Men med
kursen i Hållbart familjeskogsbruk är det nästan tvärtom, säger Lovisa:
– Man har inga tentor nästan,
I somras
lärde han
mig att köra röjsåg.
LOVISA, som går grundkur-
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
18
utan det är enbart inlämningsuppgifter på alla modulerna,
och de kan du göra när du vill.
Och träffarna är frivilliga.
LOVISAS SAMBO sökte ock-
så till kursen, men kom inte in:
– Men hans pappa har tidigare haft ett skogsföretag och
min sambo har jobbat en hel del
i skogen. Så han har redan en
hel del kunskaper.
– Så det är lite därför som jag
går den här kursen. Jag vill
också kunna vara med och
vara delaktig och ta alla beslut
som rör skogen, och inte bara
sitta bredvid och inte begripa
någonting.
Lovisa och hennes sambo
vill så småningom flytta tillbaka till Småland och ut på
gården:
– Det finns ett hus att bo i på
gården, men det är uthyrt i nuläget. Men tanken är att vi ska
flytta dit när jag har pluggat
klart i Uppsala.
Lovisa och hennes sambo är
redan i dag aktiva skogsägare.
– Min sambo är väldigt aktiv
i skogen, så vi gör mycket själva på fastigheten. I somras
lärde han mig att köra röjsåg.
VI SKOGSÄGARE 6/10
UTBILDNING
Hos bröderna
Bergström är
skogen skolan
Sex studenter från arkitektutbildningen bygger för första
gången i trä, och i full skala.
Allt handlar inte om pengar i skogen. Det är Johan
och Magnus Bergström levande bevis på. Deras gård
i Östergötland har ständigt öppet hus för allt från
studenter till dagisgrupper som vill lära känna skog
och trä bättre.
När Vi Skogsägare är på besök
är sex studenter från arkitektutbildningen på Stockholms
universitet i full färd med att
snickra ihop en trädgårdspaviljong eller lusthus från det
virke de varit med och hämtat
från Johans och Magnus skog
dagen innan. Det är en blåsig
och lite råkall höstdag, så studenterna håller till i det som
ska bli maskinhall och verkstad för Johans och Magnus
två skogsmaskiner.
Johan och Magnus Bergström har en strid ström av studiebesök
till sin skogsgård.
– SYFTET MED det här mo-
mentet är att de ska få bygga i
full skala. Det de gör här blir
en slags miniatyr av ett byggprojekt, även om
det är extremt
komprimerat.
Från trädet som
växer i skogen,
behandlingen
och sönderdelningen. Sedan
till idéarbetet, det som pågår
nu; vad ska vi göra med materialet – det som är arkitektens
vanligaste arbetsuppgift – till
att sedan gå till att bygga också
– det som i vanliga fall andra
än arkitekterna sköter, förklarar Katarina Bonnevier, arkitekt och lärare på arkitektutbildningen.
”
till brädor i Johans och Magnus sågverk.
När arkitektstudenterna lämnat Ormestorp
står två utbytesstudenter på tur:
– Nästa vecka
kommer det två
killar som går på
en motsvarande
skogssbruksskola i Slovenien. De ska bo hos
oss i en vecka, berättar Johan.
Han ska också ta emot ett
gäng ungdomar som inte klarat
av studierna i gymnasiets IVprogram. De ska bara stanna
några timmar och kommer för
att hämta lite inspiration och få
inblick i skogsbruk.
Det de gör
här blir en
slags miniatyr av
ett byggprojekt.
DAGEN INNAN har studen-
terna varit med Johan ute i
skogen för att hämta hem ett
träd, kapa upp det och såga det
20
BRÖDERNA MAGNUS och
Johan Bergström driver gården
Ormestorp med 400 hektar,
varav cirka 300 hektar skog,
tillsammans. Förutom kött-
djursuppfödning bedriver de
entreprenadverksamhet med
en gallringsskördare och en
skotare.
Och en livaktig besöksverksamhet för skolungdomar och
studenter.
DET BÖRJADE med att Johans fru Ethel, som jobbar som
lärare, tog hem en skolklass
till gården. Men Besöksverksamheten är inget som Johan
och Magnus ägnar sig åt för
pengarnas skull. Den ger inget
netto utan tar egentligen bara
tid från de övriga verksamheterna på gården.
– Vi gör det här för vi tycker
det är så roligt. Sedan är det väl
på sätt och vis en investering
för framtiden. Det gagnar ju
oss, och hela skogsbranschen,
om ungdomarna får intresse för
skogen och kan få lite inblick i
branschen, säger Johan.
Elin – en arkitekt
med känsla för trä
Den västmanländska skogen var hennes
vardagsrum under barndomen. I sitt framtida
yrke som arkitekt hoppas Elin Persson kunna
föra in mer trä i byggandet.
För första gången har arkitektutbildningen på Kungliga Tekniska Högskolan flyttat en del
i utbildningen –
eller rättare sagt
ett kursmoment
(workshop) – ut
till skogen. För
Elin
Persson,
som går fjärde
året på utbildningen känns
det både naturligt och självklart.
– Jag tycker det är en väldigt
bra workshop. Det är kul att få
vara med ute i skogen, se när
de fäller träd, tar ut det ur skogen och sågar upp det.
Men varför måste arkitekter
kunna så mycket om trä – det
mesta byggs ju ändå i betong
och stål?
– Jag tycker det är viktigt att
känna till egenskaperna hos ett
material som man jobbar med.
Sedan tror jag också att det är
viktigt att komma ut och träffa
människor som jobbar med de
praktiska delarna i byggprocessen – hantverkarna och de som
tar fram råvaran.
Elin tror inte att byggbran-
”
schen någonsin kommer att
överge betongen, men hon tycker det finns fördelar hos trä som
gör det till ett
minst lika bra
eller bättre mater ialval
i
många fall:
– Trä är så
mycket mera
flexibelt om
det går sönder.
Man kan byta
ut eller jobba
om en liten del, utan att behöva
riva hela konstruktionen och
bygga nytt.
Och vad kan ni arkitekter
lära dem?
– Vet inte riktigt. Helhetsperspektivet, kanske. Skogen har
också en viktig roll för arkitekten i egenskap av miljö runt
husen som byggs.
Elin växte upp i Fagersta i
nordvästra Västmanland. Hon
har aldrig haft skogen som arbetsplats, men under uppväxten
fungerade den lite som hennes
vardagsrum.
– När jag växte upp hade jag
alltid nära till skogen, och det
var alltid i skogen jag var när
jag lekte.
Jag tycker
det är viktigt
att känna till egenskaperna hos ett
material som man
jobbar med.
Arkitektstudenten Elin Persson visar skissen till det som ska bli
ett lusthus i trä.
21
UTBILDNING
Hos bröderna
Bergström är
skogen skolan
Sex studenter från arkitektutbildningen bygger för första
gången i trä, och i full skala.
Allt handlar inte om pengar i skogen. Det är Johan
och Magnus Bergström levande bevis på. Deras gård
i Östergötland har ständigt öppet hus för allt från
studenter till dagisgrupper som vill lära känna skog
och trä bättre.
När Vi Skogsägare är på besök
är sex studenter från arkitektutbildningen på Stockholms
universitet i full färd med att
snickra ihop en trädgårdspaviljong eller lusthus från det
virke de varit med och hämtat
från Johans och Magnus skog
dagen innan. Det är en blåsig
och lite råkall höstdag, så studenterna håller till i det som
ska bli maskinhall och verkstad för Johans och Magnus
två skogsmaskiner.
Johan och Magnus Bergström har en strid ström av studiebesök
till sin skogsgård.
– SYFTET MED det här mo-
mentet är att de ska få bygga i
full skala. Det de gör här blir
en slags miniatyr av ett byggprojekt, även om
det är extremt
komprimerat.
Från trädet som
växer i skogen,
behandlingen
och sönderdelningen. Sedan
till idéarbetet, det som pågår
nu; vad ska vi göra med materialet – det som är arkitektens
vanligaste arbetsuppgift – till
att sedan gå till att bygga också
– det som i vanliga fall andra
än arkitekterna sköter, förklarar Katarina Bonnevier, arkitekt och lärare på arkitektutbildningen.
”
till brädor i Johans och Magnus sågverk.
När arkitektstudenterna lämnat Ormestorp
står två utbytesstudenter på tur:
– Nästa vecka
kommer det två
killar som går på
en motsvarande
skogssbruksskola i Slovenien. De ska bo hos
oss i en vecka, berättar Johan.
Han ska också ta emot ett
gäng ungdomar som inte klarat
av studierna i gymnasiets IVprogram. De ska bara stanna
några timmar och kommer för
att hämta lite inspiration och få
inblick i skogsbruk.
Det de gör
här blir en
slags miniatyr av
ett byggprojekt.
DAGEN INNAN har studen-
terna varit med Johan ute i
skogen för att hämta hem ett
träd, kapa upp det och såga det
20
BRÖDERNA MAGNUS och
Johan Bergström driver gården
Ormestorp med 400 hektar,
varav cirka 300 hektar skog,
tillsammans. Förutom kött-
djursuppfödning bedriver de
entreprenadverksamhet med
en gallringsskördare och en
skotare.
Och en livaktig besöksverksamhet för skolungdomar och
studenter.
DET BÖRJADE med att Johans fru Ethel, som jobbar som
lärare, tog hem en skolklass
till gården. Men Besöksverksamheten är inget som Johan
och Magnus ägnar sig åt för
pengarnas skull. Den ger inget
netto utan tar egentligen bara
tid från de övriga verksamheterna på gården.
– Vi gör det här för vi tycker
det är så roligt. Sedan är det väl
på sätt och vis en investering
för framtiden. Det gagnar ju
oss, och hela skogsbranschen,
om ungdomarna får intresse för
skogen och kan få lite inblick i
branschen, säger Johan.
Elin – en arkitekt
med känsla för trä
Den västmanländska skogen var hennes
vardagsrum under barndomen. I sitt framtida
yrke som arkitekt hoppas Elin Persson kunna
föra in mer trä i byggandet.
För första gången har arkitektutbildningen på Kungliga Tekniska Högskolan flyttat en del
i utbildningen –
eller rättare sagt
ett kursmoment
(workshop) – ut
till skogen. För
Elin
Persson,
som går fjärde
året på utbildningen känns
det både naturligt och självklart.
– Jag tycker det är en väldigt
bra workshop. Det är kul att få
vara med ute i skogen, se när
de fäller träd, tar ut det ur skogen och sågar upp det.
Men varför måste arkitekter
kunna så mycket om trä – det
mesta byggs ju ändå i betong
och stål?
– Jag tycker det är viktigt att
känna till egenskaperna hos ett
material som man jobbar med.
Sedan tror jag också att det är
viktigt att komma ut och träffa
människor som jobbar med de
praktiska delarna i byggprocessen – hantverkarna och de som
tar fram råvaran.
Elin tror inte att byggbran-
”
schen någonsin kommer att
överge betongen, men hon tycker det finns fördelar hos trä som
gör det till ett
minst lika bra
eller bättre mater ialval
i
många fall:
– Trä är så
mycket mera
flexibelt om
det går sönder.
Man kan byta
ut eller jobba
om en liten del, utan att behöva
riva hela konstruktionen och
bygga nytt.
Och vad kan ni arkitekter
lära dem?
– Vet inte riktigt. Helhetsperspektivet, kanske. Skogen har
också en viktig roll för arkitekten i egenskap av miljö runt
husen som byggs.
Elin växte upp i Fagersta i
nordvästra Västmanland. Hon
har aldrig haft skogen som arbetsplats, men under uppväxten
fungerade den lite som hennes
vardagsrum.
– När jag växte upp hade jag
alltid nära till skogen, och det
var alltid i skogen jag var när
jag lekte.
Jag tycker
det är viktigt
att känna till egenskaperna hos ett
material som man
jobbar med.
Arkitektstudenten Elin Persson visar skissen till det som ska bli
ett lusthus i trä.
21
MF 1200 bär
Då var den ett muskedunder avsett för jordbruket.
Nu, tre årtionden senare,
tjänar den midjestyrda
Massey Fergusontraktorn
i Långshyttan fortfarande
troget sina herrar – i både
skogen och på åkern.
Text & Foto: Pierre Kjellin
Träd fram –
ge oss din idé!
Du som har skog har ett stycke framtid
i dina händer.
Nu mobiliserar vi alla Sveriges ägare av
små och stora skogar för att tydliggöra
skogens potential för hela vårt land.
Vi ska se till att alla förstår vilken resurs skogen är i det hållbara samhället.
För att lyckas ännu bättre behöver vi
nya krafter.
Vi behöver dig som har tankar och
idéer om framtiden.
Vi behöver dig som vill skapa en
levande och dynamisk landsbygd och
ett skogsbruk i framkant.
Vi behöver dig som vill förändra och
göra skillnad. Och vi behöver dig nu!
Skicka dina idéer till:
skogsuppropet@lrf.se
Då, en stordragare som var
före sin tid. Nu, en veteranmaskin still going strong. Efter
snart 30 år på gården i Långshyttan knotar Sunes midjestyrda Massey Ferguson 1200
fortfarande troget på – med
skogskärran i skogen med Sune, eller med harven på åkern
med dottern Helena bakom
ratten.
MF 1200:an i Långshyttan i
Dalarna är en av tiotalet exemplar i landet. När den introducerades i slutet på 1970-talet var
den en udda fågel i Sverige.
– Den var egentligen lite för
modern för jordbruket när den
kom. Det var inte många här
som ville
ha en sådan traktor eller
som alls
förstod
vad man skulle med en sådan
maskin till på gården, säger
pensionerade lantbrukaren
Sune Sundell.
”
Det
är en
riktig dragare.
HAN KÖPTE sin MF 1200
begagnad. Då bedrev han han
jordbruk med djur och växtodling på gården och ville ha
en fyrhjulsdriven traktor. Sune
bytte in sin tvåhjulsdrivna MF
595 mot MF 1200:an som hade
gått ungefär 1 000 timmar.
Han minns inte exakt vad det
stod på prislappen:
– Den kostade någonstans
mellan 120 000 och 150 000,
om jag inte minns fel.
NU HAR Sunes MF gått runt
Lantbrukarnas Riksförbund,
Medlemsservice 020-44 44 33, www.lrf.se
22
4 000 timmar och används
mest till att skota fram virke ur
skogen eller harva i dottern
Helenas jordbruk. Sune är
fortfarande mycket nöjd med
MF:en:
– Det är en riktig dragare.
Den har bra viktfördelning; 3,5
ton över framhjulen och 1,5 ton
på bakhjulen, så den slirar aldrig. Men i dag skulle man vilja
ha lite mera kraft. Det är bara
100 hästar under huven, så det
är ingen kraftfull motor.
– Sedan är det väl ingen
landsvägsmaskin direkt. Midjestyrningen gör att man inte
gärna kör så fort med den på
landsväg.
Så här i efterhand hade Sune
VI SKOGSÄGARE 6/10
MASKINER
sina 30 år med stolthet
Lättöverskådligt, men reglaget
för luftkonditioneringen får
man leta förgäves efter.
Slirar
aldrig
Ny förarstol
är en av
de få saker
Sune Sundell
har bytt på
traktorn – en
investering han
inte ångrar.
105 hästkrafter var
mycket 1979, men
några fler kusar
hade inte suttit fel,
tycker Sune.
N Massey Ferguson 1200
Tillverkades 1972–1980. Under 1970- och 80-talet tillverkade MF
en rad midjestyrda modeller för både den europeiska och
nordamerikanska marknaden i versioner med motorer på upp till
400 hästkrafters effekt och med samma växellåda, bakaxel samt
hydraulik som hos modellerna MF 185 och MF 188.
Motor: 6-cylindrig Perkins, 77 kW (105 hk).
Transmission: Mekanisk växellåda med hydraulisk snabbväxel som
ger 12 växlar framåt och 4 bakåt. Fördelningsväxellåda till fram- och
bakaxel.
Hydraulmanövrerad diffspärr.
Kraftuttag: (1 000 rpm) med hydraulisk manövrering.
Trepunktskoppling (lyftkraft 33,32 kN).
Nypris: 194 500 kr (1980).
hellre valt en motorstorlek större. Snäppet över hans MF fanns
MF 1250 med samma motor fast
med turboöverladdning. Den
hade gett runt 20 hästar till.
ÄVEN OM MF 1200:an kanske inte hade skogsbrukare som
målgrupp så är den väl lämpad
för skogen, tycker Sune. Den
pendlande midjan, som ger alla
hjulen markkontakt även i
VI SKOGSÄGARE 6/10
ojämn terräng, tillsammans
med fyrhjulsdriften och viktfördelningen ger en maskin
med bra framkomlighet.
Helena, som tagit över jordbruket och MF 1200:an, är inte
lika förtjust i maskinen. En sak
som hon däremot uppskattar är
den hydrauliska snabbväxeln,
som gör att man kan stanna
med maskinen i uppförsbacke
och sedan köra iväg utan att
behöva frikoppla för att lägga i
växeln:
– Det är väldigt smidigt när
man står i uppförsbacke och
ska ut på stora vägen.
HÄROM ÅRET lossnade kranen från sina infästningar under lastning, men annars har
MF 1200:an jobbat på utan att
kräva några större reparationer, berättar Sune.
– Jag bytte till en bättre förarstol
för några år sedan. Sedan har jag
bytt koppling på den.
Familjen Sundells MF 1200
är avskriven för länge sedan
och körs så länge den håller
ihop, säger Helena.
Detsamma gäller för den
gula Fiat-lastmaskinen anno
1979, som bortsett från ett motorbyte (som gick på garantin)
fungerat i alla år.
23
HOLLY-WOOD
Han har ofta skogen som arbetsplats. Och
alltid filmkameran som arbetsredskap.
Möt Johan Heurgren, Sveriges främste
filmare i skogsbranschens tjänst.
Film och
skog i skön
förening
”Det finns inga skogar, som
inte trampats av mänskliga
fötter eller som inte bär spår av
mänsklig aktivitet. Spår som
fortfarande finns kvar…”.
Den engelska berättarröstens
lugna tonläge ackompanjeras
av långsamma klipp mellan
bilder på strida forsar, granstammar och stenrösen.
Johan Heurgren vet hur man
skapar stämning i skogen på
vita duken. Han har producerat
filmer åt skogsbranschen i över
20 års tid.
Men Johans skogliga bana
började egentligen långt tidigare.
1978 GICK han ut naturbruks-
gymnasiets tvååriga skogsutbildning. Johan praktiserade
i skogen som bland annat skogvaktarpraktikant i Kanada och
som skogsförman på fångvårdsanstalten
Hall. På 1980talet startade han
eget tillsammans
med en kompis.
– Vi gjorde en
hel del motormanuella jobb,
hade anställda som planterade
och vi tog på oss förvaltningsuppdrag.
Men Johan hade inte hittat
sitt drömjobb.
– Det var kul, men det kändes som om det saknades något.
Jag tyckte jag fick för lite nä-
”
ring till mina konstnärliga intressen. Skogsbruk är ju ganska
förutbestämda arbetsuppgifter.
JOHAN hoppade på en kortare filmutbildning i Sverige
och gick sedan en kurs i USA.
1989 dök en tjänst som filmproducent upp hos föregångaren till Skogforsk i Uppsala.
Johan fick jobbet.
– Nu fick jag det bästa av två
världar, både skog och film.
På den tiden hade han kollegor i branschen.
– Skogsstyrelsen hade en
anställd filmproducent och
SLU hade två; en i Garpenberg
och så en i Uppsala. Så mig
inräknad var vi fyra anställda
filmare och producenter som
jobbade samtidigt. SLU höll på
mycket med småskogsbruk och
centralt i Uppsala gjordes det
mycket både
från veterinärutbildningen
och på lantbrukssidan,
men det gjordes
även
mycket film
kring skog. Och han på Skogsstyrelsen gjorde mycket
anslagstavlefilmer.
Johan blev en av de sista filmare som skogsbranschen anställde. Han stannade på sin
tjänst i sju år, tills han sade upp
sig på egen begäran.
Det var kul,
men det
kändes som om det
saknades något.
24
Här spelas
kortfilmen
”Pärlan” in.
Huvudpersonen Conrad
Olmos är i
skogen och
letar efter sin
bortsprungna
hund. Där
upplever han
något som
kommer att
förändra hans
liv.
VI SKOGSÄGARE 6/10
N Prisad
Johan Heurgren plockade nyligen hem en silvermedalj i världens
största filmfestival för beställningsfilm i Hollywood, med filmen ”För
säkerhets skull”.
Totalt deltog 1 000 filmer i tävlingen International Film and Video
Festival som arrangerades i Los Angeles.
Filmen ”För säkerhets skull” som finansierats av LRF tog silver i
tävlingsklassen yrkesutveckling och fortbildning. Dokumentärfilmen
berättar om lantbrukare som råkat ut för svåra olyckor under sin
yrkesutövning.
– Jag ville själv bli frilans. En
stor del av anledningen var att
få möjlighet att jobba med
andra uppdragsgivare och egna
projekt.
I HÖST har Johan jobbat med
en informationsfilm om skogsgödsling samt en film om virkestransporter. Han filmar
också naturbilder till långfilmen ”Simon och
ekarna”
som
kommer på bio
våren 2011. Utöver det söker
han finansiering
till den egna tv-filmen ”Pärlan”. Det ska bli en film för
barn och ungdomar som handlar om rädslan och ointresset
för skogen i en tid när ungdomar hellre sitter inne framför
datorer och låtsas vara i skogar
och andra världar. Men i ”Pärlan” får huvudpersonen uppleva något i den riktiga skogen
som förändrar honom för alltid.
Johan har också jobbat med
flera stora projekt åt LRF. Det
har bland annat blivit två filmer
om säkerhetsfrågor i lantbruket, filmer som han vunnit priser för i USA.
”
Under årens lopp har Johan
även hunnit sticka emellan med
en hel del filmande för tv, reklamfilmer och musikvideos
och lite industrifilm åt andra
branscher.
– I de sammanhangen har jag
bara varit en anonym filmare.
Men som filmare i skogsbranschen så har jag så mycket kunskaper utöver
filmandet som
är värdefulla.
Att veta vad
bonitet är och
att kunna
skilja en gran
från en tall
och en skördare från en skotare
gör att både manusarbete och
filmning blir både roligare och
bättre.
Nu fick jag
det bästa
av två världar, både
skog och film.
VI SKOGSÄGARE 6/10
SOM FILMARE kommer nog
Johan aldrig att överge skogsbranschen:
– Jag tycker nog att jag har
hittat den perfekta kombinationen i mitt jobb – dels få känna
den här veddoften som jag älskar, och dels att få träffa alla
människor.
– Det är ju inte bara myror
och älgar i skogen utan även
massor med intressanta människor som jobbar där.
25
MARKNAD
Skogsindustrin
både och i
Kronisk överkapacitet, men också nischtillverkare
och företag som lyckats omstrukturera. Jan Rennels
historieskildring av svensk skogsindustri i modern
tid går både i dur och i moll, där Södra Cell lyfts fram
som ett framgångsrikt exempel. Text & foto: Pierre Kjellin
Nyutgivna boken ”Långsiktigt
värdeskapande och värdeförstöring – framgångsrika och
misslyckade investeringar i
skogsindustrin” bjuder på 400
sidor fulla med både intressant
och ny statistik över skogsindustrins hälsotillstånd. Författaren Jan Rennel är utbildad
tekn.lic. och har i nästan 50 år
arbetat i skogsindustrin som
forskare, marknadsanalytiker
och ledarskapskonsult.
BOKEN BLICKAR bland anI sin bok kommer Jan Rennel skogsindustrin in på bara skinnet
med hjälp av ett digert statistikunderlag.
nat tillbaka på de riktigt goda
åren på 1970-talet. Eller vad
sägs om Modo Paper som 1974
hade en avkastning på nästan
40 procent på sin nya finpappersmaskin i Husum. Eller det
då Wallenbergägda tidningspappersbruket i Hylte som efter starten 1972 snabbt blev
extremt lönsamt bland annat
tack vare bristen på tidningspapper som uppstod i oljekrisens spår.
MED DEN djupa lågkonjunkturen 1975 med sänkta värdsmarknadspriser, ofördelaktiga
växelkurser och höga löneökningar så vände lyckan för
skogsindustrin. Statliga stimulanser till fortsatt överproduk-
Rennel: ’’Pappersbruken förlorar
Värdeskapande är en
term som Jan Rennel
återkommer till i sin
analys av skogsindustrins
hälsotillstånd. Text: Pierre Kjellin
– En förutsättning för all affärsverksamhet är att man har
intäkter som är större än vad
kapitalet kostar. Har man inte
det på längre sikt är det dömt
att misslyckas.
– Med värdeskapande menas
avkastningen på sysselsatt kapital minus kostnaden för sysselsatt kapital. Blir summan
positiv, då är verksamheten
värdeskapande. Är den negativ, ja då är den värdeförstörande, förklarar Jan.
Det låter ju enkelt. Ändå
lyckas inte skogsindustrin så
bra med att följa denna
grundregel?
ETT PROBLEM ÄR att lönsamheten i branschen är och
länge har varit svag, menar
Jan.
Vad beror det på, och hur ser
marknaden ut i dagsläget?
– I de regioner som står för
ungefär 50 procent av papperskonsumtionen – Europa, Nordamerika och Japan – så är det i
princip ingen tillväxt av kon-
sumtionen, i vissa fall är det till
och med negativ tillväxt. Däremot i regioner som Kina, övriga Asien, Ryssland och Östeuropa ökar konsumtionen
mycket kraftigt.
En stor del av pappersindustrin ligger ju i Europa och
Nordamerika; borde den inte
flytta till Sydostasien i stället, där marknaden växer?
– Jo, man skulle vilja kunna
exportera till exempelvis Kina.
Problemet är att merparten av
det som konsumeras i Kina numera även produceras där.
MEN DET FINNS pappers-
produkter där konsumtionen
växer. Wellpapp, kartong och
hygienprodukter är några exempel, menar Jan.
Kan man säga att de producenter som nischat sig klarat
sig bäst?
– Ja. Förpackningssidan är
klart intressant, medan tidningspapper har det dystert.
Men detta är väl skogsindustrin väl medveten om?
– Jo, men det kostar pengar
och tar tid att lägga ned kapacitet. Och det är stort motstånd,
internt och även i samhället,
mot en sådan här utveckling.
Men på lång sikt håller
N Avverkningarnas rotnetto i Sverige 1951–2008
Rotnettovärde, fast pris, SEK/m3f pb, priset justerat enligt KPI till 2008 års prisnivå.
Källa: SKOGSSTYRELSEN
1952:
580 kr/m3f pb
1968:
141 kr/m3f pb
600 kr
300 kr
0 kr
26
1955
1960
1965
1970
1975
VI SKOGSÄGARE 6/10
får
bok
xxxxxxxxxxx
Vedproducenten Mikael Lindström och
hans kollega möter en efterfrågan som
tycks vara närmast omättlig.
tion förvärrade läget genom att
öka pressen på världsmarknadspriserna.
VISSA AV skogsindustrikon-
cernerna försatte sig i en svår
ekonomisk sits genom stora
lånefinansierade företagsköp
och dåliga affärer. Även Södra
hade problem på 1970-talet,
med många nyförvärvade dyra
och olönsamma fabriker. Men
till skillnad från konkurrenterna hade man en kärna av
moderna industrier som man
satsade på – massabruken i
Mönsterås, Mörrum och Värö.
Södra fokuserar än i dag med
stor framgång på avsalumassa.
Men framgångarna stavas inte
”bulk” utan snarare skräddarsydd massaproduktion där man
tar fram ett 50-tal olika massakvaliteter efter kundernas behov.
pengar’’
det naturligtvis inte. Pappersbruken förlorar pengar.
Men även marknaden för
vanligt tryck- och skrivpapper
minskar, bedömer Jan. I takt
med att till exempel fler använder sig av internetbaserade
banktjänster skickar bankerna
allt mindre pappersbrev till
kunderna.
– Den papperskvalitet som för
tiotalet år sedan ökade snabbast
var A4-papper, som användes
framför allt till alla kopieringsmaskiner. Allt skulle kopieras
och man arkiverade det gärna i
pärmar. Men nu lagrar vi ju nästan allting i digital form.
Vedmarknaden ökar varje år
En marknad som ökar för
varje år och där producenterna säljer slut på
sina lager varje säsong.
Hos huvudstadsområdets
största vedproducent,
Stockholms Vedlager, ser
man ljust på framtiden.
Text: & foto: Pierre Kjellin
I år hanterar Mikael och hans
kollega Niklas runt 4 000 fastkubikmeter virke till sin vedproduktion. Det är en ökning
med bortåt 70 procent sedan
förra året.
– Och vilken nivå vi landar
på nästa år vet vi inte. Det enda
vi vet är att vi behöver mer
mark och skulle behöva köpa
två nya vedmaskiner.
Vedmarknaden tycks vara
långt ifrån mättad.
– Det är ungefär likadant för
alla större vedtillverkare i landet, alla säljer slut på sitt lager
varje år.
Men förra året, med en ovanligt kall och lång vinter, torde var väl ändå ha varit ett
exceptionellt bra år för Sveriges vedtillverkare?
–Vi tycker varje år hittills har
varit ett väldigt bra år. Efterfrågan ökar för varje år som går.
MEN TROTS ATT både efterfrågan och försäljningen
stadigt ökar har det inte hänt
så mycket med priset, tycker
Mikael:
– Priserna har nog varit ganska konstanta sedan vi började.
Råvarupriserna har nog ökat
mer än konsumentpriset.
Varför går det inte att höja
priserna, när efterfrågan
hela tiden ökar?
– Dels tror jag det handlar
om att öka priset stegvis, lite
varje år. Vi skulle nog kunna
höja priserna med trettio procent och ändå sälja slut på vårt
lager. Men vi prioriterar att behålla en så stabil kundkrets
som möjligt, och se till att ha
nöjda kunder.
ÄVEN OM de har sina kunder
N Stockholms Vedlager AB
Verksamhet: tillverkning och
utkörning av huggen ved,
försäljning av vedsäckar (40 liter
resp. 2 m3)
Utrustning: två stycken
Kisa-vedmaskiner som kapar
och klyver veden, två lastbilsekipage (bil + släp), en liten
hjullastare
Personal: två heltidsanställda
chaufförer, en anställd som
sköter bl a lager och till nästa
vedsäsong även två inhyrda som
ska sköta vedmaskinerna.
Omsättning 2009: ca 9,9 milj.
kr
Ber. omsättning i år: ca 15 milj.
kr
Virkesleverantör: Mellanskog
(samt några få mindre
leverantörer)
Leveransområde: från Uppsala
i norr till Nyköping i söder
Se prislistan på:
www.stockholmsvedlager.se
Fler vedleverantörer hittar
du på Svensk Veds hemsida:
www.svenskved.com
i Storstockholmsområdet är
marknaden för färdighuggen
ved god även utanför storstadsområdena, menar Mikael:
– Vi säljer även förpackningsmaterial, vedsäckar, både
i Sverige och Finland och vi ser
en stadigt växande efterfrågan
i hela landet.
Vissa vedproducenter börjar
få svårt att få tag i vedråvara,
säger Mikael och berättar att de
köper färdigpackad ved i småsäck ända från Skellefteå. Trots
avståndet är prisskillnaden
bara marginell.
N Produktionen av papper
och papp i världen 2008
N Produktionen av pappersmassa i världen 2008
N Produktionen av sågade och
hyvlade trävaror i världen
NKina (22%)
NUSA (21%)
NJapan (7%)
NTyskland (6%)
NSverige (3%) NÖvriga (40%)
NUSA (27%) NKina (10%)
NKanada (10%) NBrasilien (7%)
NUSA (17%) NKanada (14%)
NTyskland (8%) NRyssland (7%)
1980
1985
VI SKOGSÄGARE 6/10
≤C≥/≤YY≥
1990
1995:
266 kr/m3f pb
1995
2000
2005:
140 kr/m3f pb
2005
2008:
222 kr/m3f pb
27
NATURVÅRD
Skogsägare nappar
på Komet-programmet
Myndigheterna behandlar
nu de första ansökningarna från skogsägare till
försöksballongen Komet–
den nya ersättningsmodellen som ska ge
markägarna större möjlighet att ta egna initiativ till
skydd av egen skog.
Text: Pierre Kjellin
Det så kallade Komet-programmet ska under en försöksperiod på fem år prövas i fem
områden runt om i landet.
Hittills hade Skogsstyrelsen
och länsstyrelserna i september
fått in runt 60 ansökningar omfattande totalt cirka 400 hektar
skogsmark från
skogsägare om att
få skydda skog enligt Komet-programmet.
gärna tecknar naturvårdsavtal för
områden som är
mindre än 2-3 hektar.
FÖR naturvårds-
– MEN fortfarande
avtal
väntas
måste vi väga kostSkogsstyrelsen
naden mot nyttan.
vara generös när
Det är väldigt
det gäller storlemycket adminisken på området, Magnus Westerlund,
tration kring teckenligt
Magnus Skogstyrelsen i Bjurholm. nandet av naturWesterlund som
vårdsavtal.
jobbar med KoFör den skogsmet-programmet på Skogssty- ägare som till exempel tecknar
relsens kontor i Bjurholm i ett naturvårdsavtal betalas erVästerbotten:
sättningen ut som en engångs– Jag kan tänka mig att man summa, eller årsvis under
utanför Komet-områdena inte maximalt 5 år.
Ersättningsregler
för naturvårdsavtal
Ersättningsregler för
biotopskyddsområden
Tecknas mellan markägaren och Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen. Markägaren
bestämmer hur lång avtalstid han vill ha,
men avtalstiden är maximalt 50 år.
Ersättningen beräknas på områdets virkesvärde minus avverkningskostnader (rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för
(1,2 procent av rotnettot per år). För till exempel ett 50-årigt avtal får man ca 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom
tillkommer en engångsersättning på 8 000
kronor som man får vid tecknandet av avtalet.
Man har också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå
syftet med skyddet.
Används för att bevara livsmiljöer för små
skyddsvärda naturtyper i skogs- eller jordbrukslandskapet. På skogsmark är det vanligen Skogsstyrelsen som beslutar om biotopskyddsområden och de är normalt inte större
än 20 hektar.
Biotopskyddsområdet inrättas för all framtid, men markägaren fortsätter att äga området.
Full ersättning, plus ytterligare 25 % av
värdet för de begränsningar i brukandet som
biotopskyddsområdet innebär, som exempelvis att man inte får avverka.
Markägaren har också möjlighet att ingå
skötselavtal för åtgärder som ska utföras för
att nå syftet med skyddet.
Gårdar, skog och
generationsskiften
28
Försöksområdena i
Komet-programmet:
1.Västerbottens kustland:
Robertsfors, Umeå, Vindelns,
Vännäs, Bjurholms, och Nordmalings kommuner
2. Södra Hälsingland: Bollnäs,
Söderhamns och Ovanåkers
kommuner
3. Dalsland: Dals-Eds, Bengtsfors, Åmåls, Melleruds och
Färgelanda kommuner samt
församlingarna Frändefors, Brålanda, Gestad och Sundals Ryr i
Vänersborgs kommun
4. Kronobergs län: Samtliga
kommuner
5. Östra Skåne: Hässleholms,
Osby, Östra Göinge,
Bromölla, Kristianstads, Simrishamns och Tomelilla kommuner
Fortsättning sid 30:
I Finland köar
man för att…
Att köpa eller sälja
en gård är en sak,
att äga och driva
den en annan. Vi
hjälper dig hela
vägen - före, under
och efter affären.
VI SKOGSÄGARE 6/10
$@BH@$TRSDQW
EQÉMNR@MMNKHJ@
$DKADS@K@
LÉM
C@BH@RD
!KKSCTE×QJMHOO@QLDCDMÇJS@W5SNLOQHRK@OODM
"QÇMRKDE×QAQTJMHMFUHCAK@MC@CJ×QMHMFKJL6W"DMRHM#/TSRKÇOOFJL6W"DMRHM0QHREQÉMJQHMJKLNLR
2DM@TKS"HKKÉM"HKOQHRJQHMJKLNLR-ÉM@CRJNRSM@CJQHMJKLNLRA@RDQ@COÉnM@MRHDQHMFLDC2DM@TKS"HKKÉM2ÇMS@DɉQÇMS@
LÉMJNMS@MS2×QKHFQÇMS@34)"/2C@F@Q)MF@@UFHESDQ,NJ@K@@UUHJDKRDQJ@ME×QDJNLL@
NATURVÅRD
I Finland köar man för
Komet-programmet, modellen för frivilligt skogsskydd
med finska Metsoprogrammet som förebild, testas nu på
försök i fem olika områden i Sverige.
Här berättar den finska tidningen Skogsbruket hur det
fungerar i Finland. Här intill finns också ett räkneexempel
på vad avtalet ger en finsk skogsägare i plånboken.
Text: MARIANNE PALMGREN och GERD MATTSSON-TURKU
Foto: MARIANNE PALMGREN
– Det här området kring rännilen har tidigare varit betesmark för djur. Med hjälp av
växtligheten kan man ännu
skönja dragen av skogsbete,
förklarar naturvårdsrådgivare
Mona Bäckman från Kustens
skogscentral medan hon visar
upp rännilen. En rännil är ett
av de vanligaste miljöstödsobjekten på finska sydkusten.
Vattnet i rännilen strömmar
med olika hastighet genom ett
kärr och vidare genom ett lundområde innan den förgrenar sig
och rinner ut i ett åkerdike. Frodiga fräken- och bräkenväxter,
mossor, klibbal och sälg kantar
rännilen.
SKOGSÄGARNA BRUKAR
Det kryllar av småkryp i en rännil.
Även större djur söker upp rännilen för skydd och vatten.
”
Det är
ganska
vanligt att miljöstödsobjektet
har ett känslomässigt värde
för skogsägaren.
ofta känna till om de har ett
speciellt område i sin skog, säger Mona Bäckman:
– Redan deras far- eller morföräldrar kan tidigare ha lämnat objektet utanför skogsbruket. Det är ganska vanligt att
miljöstödsobjektet har ett känslomässigt värde för skogsägaren.
Men just nu är väntetiden
lång, säger Mona Bäckman.
– Jag har många skogsägare
i kö som vill ha ett anbud på
miljöstödsobjekt.
Innan Mona Bäckman tittar
på objektet går hon igenom kartor och flygbilder över skogsfastigheten.
MILJÖSTÖDSOBJEKTET i
sig behöver inte räcka till för
att ingå ett miljöstödsavtal, så
Mona tittar om det finns andra
lämpliga objekt på skogsfastigheten att lägga till avtalet.
Till exempel kärr och stup är
intressanta.
– Dessutom inverkar det hur
mycket avverkningsbart virke
skogsägaren har i sin skog. Som
tumregel kan man hålla i minnet, att om det finns mycket att
Byt till Log Max och få marknadens
mest driftsäkra och tillförlitliga
skördaraggregat.
Fråga bara våra konkurrenter...
Ring så berättar vi mer:
Lars Strömsund
070-347 65 74
Besök oss på nätet: www.logmax.se
30
VI SKOGSÄGARE 6/10
att få delta
Stubbehandling
kan bli lönsamt
En skogsägare äger 30 hektar skog, där det enligt skogsbruksplanen
Fortsättning
sid 8 finns ett skyddsvärt
står 1 000 m3 avverkningsmogen
skog. I skogen
område, en bäck med omgivande skogsridå. Bäcken med intilliggande skog omfattar 1,2 ha och rymmer 250 m3 avverkningsbart virke.
Genomsnittspriset för virket på rot är 28,98 €/m3. Miljöstödsavtal
gäller alltid en period på 30 år.
r(SVOEFSTÅUUOJOH10 gånger genomsnittspriset per påbörjad
hektar
r&STÅUUOJOHGÕSWJSLFTWÅSEFUpriset på rot minus självrisken. Om
priset på rot understiger självrisken utgår ingen ersättning.
r"OOBOFSTÅUUOJOH till exempel utgift för skogsbruksplan, avgränsning och utmärkning av det skyddsvärda området i terrängen
'BTUJHIFUFOTWJSLFTWÅSEF1 000 m3 x 28,98 € = 28,980 €
%FUTLZEETWÅSEBPNSÇEFUTWJSLFTWÅSEF250 m3 x 28,98 = 7,245 €
4KÅMWSJTLFOÅSBWGBTUJHIFUFOTWJSLFTWÅSEF
28 980 € x 0,04 = 1,159 €
&STÅUUOJOHGÕSEFUTLZEETWÅSEBPNSÇEFUTWJSLFTWÅSEF
7,245–1.159 = 6.086 €
–Sälgen
Sälgenärärviktig
viktig
(SVOEFSTÅUUOJOH2 x 10 x 28,98 = 580 €
för skogens mång5PUBMFSTÅUUOJOHGÕSIFMBÇSTQFSJPEFO6.666 €
fald, säger Mona
%FMCFUBMOJOHBSOBTLFSWBSFÇSEÅSEFOGÕSTUBVUCFUBMOJOHFO
Bäckman.
TLFSEJSFLU 6,666 €/3 = 2,222 €
Genomsnittspriset för virket på rot justeras var 10:e år. Annan
ersättning, som t.ex. utgift för skogsbruksplan, utbetalas i samband
med första delbetalningen.
Miljöstödsavtalet gäller även om skogen byter ägare.
'PUOPU
Priserna är inte dagsaktuella utan bara ett fingerat exempel.
avverka på skogsfastigheten
och miljöstödsobjektet är trädfattigt så når skogsägaren inte
upp till självrisknivån.
– DEN HÄR RÄNNILEN är
trädfattig, här finns max 150
kubikmeter virke per hektar.
Den behöver kompletteras med
ett annat miljöstödsobjekt för
att nå upp till självrisknivån.
När Mona Bäckman är ute
och granskar ett miljöstödsobjekt undersöker hon först områdets naturvärden.
Därefter diskuterar hon med
skogsägaren hur han eller hon
vill utveckla objektet, och jämför olika ekonomiska alternativ.
– DET FINNS EN hel del
aspekter att tänka på. Den här
rännilen går tvärs genom skogsfastigheten. Då borde man i
miljöstödsavtalet rita in ett separat körstråk över rännilen för
VI SKOGSÄGARE 6/10
att komma åt att avverka skogen bakom den. Miljöstödsobjektet ska inte hindra skogsägaren från att bedriva skogsbruk
på den övriga delen av fastigheten.
SKOGSÄGARNA HAR haft
möjlighet att söka om miljöstöd sedan 1997. I miljöstödet
är oftast kärnan, i exempelfallet rännilen, skyddad enligt
skogslagen men genom att ingå
ett miljöstödsavtal väljer
skogsägaren att skydda ett lite
större område runt rännilen.
– ENLIGT SKOGSLAGEN
får man vid avverkningen inte
ändra på mikroklimatet vid
rännilen. Om rännilen är i
nord-sydlig riktning lämnas
på västra stranden en lite bredare kant. Och om rännilen är
i väst-östlig riktning lämnas
på sydsidan en trädlängd och
nordsidan kan vara smal. Mik-
roklimatet runt rännilen blir
stabilare ju bredare område
man lämnar runt den, förklarar Mona Bäckman.
I LUNDEN som kantar rännilen växer björkar och under
dem har granarna fått en god
start.
– Med tiden blir det att ta
ställning till om man ska framhäva de karakteristiska dragen
för rännilen eller lunden. Rännilen behöver skuggan som
granarna ger. Om man däremot
vill framhäva lundens karakteristiska drag borde man plockhugga granarna på bekostnad
av rännilen.
Få miljöstödsobjekt behöver
en skötselplan, men vid behov
skrivs skötselåtgärderna i miljöstödsavtalet. Skogsägaren
kan söka om ersättning för de
arbetskostnader som miljöstödsavtalet förbinder honom
till.
ATT
rötskyddsbehandla
stubbarna kan vara lönsamt, även vid slutavverkning. Men för att bli riktigt
lönsamt bör dagens stubbehandlingssystem designas
om.
Det är Södra som i slutet
av september i år har testat
stubbehandling vid slutavverkningar i fält. En slutavverkningsskördare i en av
Södras egna maskinenheter
har kört utrustad med stubbehandlingsutrustning.
Viktiga faktorer för att få
ekonomi i stubbehandling
vid slutavverkning visade
sig bland annat vara kalibrering av utrustningen för att
minska spillet och att se till
att hela stubbytan behandlas.
Amerikaresor i repris
I VÅR drar Norrskog väs-
terut – igen. Det är TorpStöde & Borgsjö-Havre
Skogsbruksområden i Medelpad som gör en repris på
den studieresa som genomfördes 2009.
Resan startar i Seattle i
delstaten Washington och
går sedan med buss genom
Oregon och ner i Kalifornien
och avslutas i San Francisco.
På besöksschemat står förutom skogsbruk bland annat
världens högsta träd, en ångsåg i kommersiell drift och
en titt på världens största julträdsfarm.
SKYLTEN TILL Södra
Skogs kontor? Nej, hundratalet meter höger om skylten
döljer sig i stället den lilla byn
med samma namn. Belägen
alldeles vid sjön Örkens västra strand mittemellan Braås
i söder och Ramkvilla i norr
ligger byn mitt i Småland.
31
Medlem –
Rusta dig för
framtiden!
Vilka förmåner har du egentligen som medlem
i en skogsägarförening? Virkespremien vid avverkning och rabatt när du köper ny motorsåg
är två medlemsförmåner som syns direkt i
plånboken.
Men medlemskapet rymmer betydligt fler förmåner än så. Vi Skogsägare reder ut de viktigaste begreppen.
Av Pierre Kjellin
Du som har investeringar i skog vinner
på ett medlemskap i LRF.
Vi bevakar och driver dina intressen så
att du kan förvalta skogen på bästa sätt
till kommande generationer. Vi arbetar bl a för stärkt äganderätt och bättre
villkor i samband med expropriation.
Johan och Magnus Bergström, Södramedlemmar.
Som medlem i LRF erbjuds du också
utbildningar och expertrådgivning
inom t ex juridik, arrende och affärsutveckling.
Med medlemstidningarna Land,
Skogsland och Land Lantbruk samt
LRF Konsults omvärldsanalyser håller
du dig enkelt uppdaterad om senaste
nytt inom skogsbruket.
Rusta dig för framtiden.
Bli medlem i LRF!
32
MED I
SÖDRA
”Man känner
sig privilegierad”
Medlemskapet ger
ordentligt med valuta
för pengarna – bokstavligen. Det tycker Södramedlemmarna Johan och
Magnus Bergström på
Ormestorps gård i Östergötland.
Johan och Magnus äger sedan
1989 tillsammans gården Ormestorp utanför Söderköping.
De sköter en stor del av röjnings- och gallringsarbetet på
gårdens 300 hektar skog själva, men brukar ge avverkningsuppdragen till Södra.
Som Södraansluten är man inte
bara medlem, påpekar Johan:
– Man är ju även delägare i
Södra och deras industrier. Och
det går bra för företaget så vi
får bra avkastning på insatta
medel. Och vi får ju kanonbra
ränta, tycker jag.
Johans och Magnus mor
köpte för tiotalet år sedan till
andelar i Södra, pengar som har
växt rejält, säger Magnus. De
utnyttjar långt ifrån alla medlemsförmåner, utom en:
– Vi har köpt virke i paket
från Södras såg i Kisa några
gånger, och då får vi ju rabatt
som Södra-medlemmar, säger
Magnus:
– Som medlem känner man
sig privilegierad. Det tycker jag
verkligen Södra har lyckats bra
med.
En viktig grundprincip med
medlemskapet i en skogsägarförening är att det ska löna sig
att göra alla sina affärer med
sin förening när man exempelvis säljer virke.
EN ANNAN grundprincip är
att man får del av föreningens
avkastning. En tredje är att det
ska löna sig om man är ambi-
tiös. En särskild virkespremie
för medlemmar som certifierat
sin skog är ett exempel på detta. En garanterad avsättning
för virket och hjälp att få ut det
ur skogen är ett annat.
Skogsägarföreningarnas näringspolitiska arbete, till exempel opinionsbildning kring intrångsfrågor, kommer dessutom
alla skogsägare till del, påpekar
Per Bengtsson, informationschef på Mellanskog.
ÄVEN OM skogsägarföreningarna inte regelmässigt toppar virkesprislistorna så är
medlemskapet i en skogsägarförening ur prissynpunkt lönsamt, säger Per Bengtsson:
– Det är min absoluta övertygelse att genom en stark skogs-
ägarförening kan man få upp
virkespriserna till bra nivåer.
Att sedan en och annan betalar
några tior till då och då är en
annan sak. Den grundläggande
nivån tror jag avgörs av marknadsandelar och leveranssäkerhet. Detta är en viktig medlemsförmån som ju även
kommer andra skogsägare till
del.
Förmånerna varierar mellan föreningarna
De fyra olika föreningarna har lite olika premier och förmåner och lite
olika utformning av dessa. Vi reder ut de viktigaste begreppen här.
Av Pierre Kjellin
Insats
Insatsen hör till de få plikter man har som
medlem. Insatskapitalet motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag. Varje medlem bidrar till
föreningen ekonomiskt genom sitt insatskapital utifrån storleken på den egna fastigheten.
Både minimiinsatsen och maximalt tillåten
insats skiljer sig åt något mellan föreningarna.
Flera av föreningarna har ingen övre gräns
för hur stor insats medlemmar får erlägga.
Hos Norrskog ska minimiinsatsen också vara
erlagd inom en viss tid – tre år.
Som medlem bygger du sucessivt upp ditt
insatskapital (ägarkapital).
Utdelning
Utdelningen får du som medlem i flera olika
former:
Efterlikvid:
– Efterlikviden baseras
på virkesvärdet, det
samlade bruttovärdet på det virke
som du har sålt till
föreningen under
året – oavsett
vilken form
du sålt virket i,
förklarar Södras
medlemschef
Magnus Berg.
Utdelning och avkastning på insatskapital:
– Den andra delen av utdelningen baseras på
det insatskapitalet, vilket är ett riskkapital som man betalar
in i samband med
virkesleverans. När
du säljer virke
till föreningen så avsätter du en procentandel – fyra eller åtta procent av virkesvärdet.
Men man kan begränsa andelen som avsätts
årligen, så att insatsavdraget i praktiken blir
lägre om man vill, förklarar Magnus Berg.
– Avkastningen på insatskapital kommer i
två former; Det ena är utdelningen, och den
fungerar på samma sätt som efterlikviden.
Den utgår som enprocentandel av insatt kapital och betalas ut samtidigt som efterlikviden
direkt efter stämman.
– Det andra är det som vi kallar insatsemission. Det är ingen kontantutdelning utan
det innebär att fritt eget kapital överförs till
medlemmarnas insatskonto. Kapitalet tillhör
sedan medlemmarna och är underlag för
framtida utdelningar.
för virket för medlemmar som certifierat sin
skog enligt FSC och PEFC. De flesta föreningar ger också virkespremier. Flera av föreningarna gör detta i form av en paketlösning.
Norrskogs paketlösning – ”Skogsbruksavtalet”
– löper på 5 år, där premier och rabatter
baseras på hur mycket virke som levererats
under avtalsperioden.
– När de fem åren gått redovisar vi skogsbruksavtalet och betalar ut depengar som
intjänats med premier och rabatter. Skogsägaren får ränta på pengarna under avtalets
löptid, förklarar Olof Falkeström, marknadsutvecklarepå Norrskog.
Norrskog ger även en ”bärighetspremie” för
bra skogsbilvägar vid avverkningar.
– Den utgår utifrån när avverkningen kan
utföras och bygger på både bärighet i skog
och vägarnas beskaffenhet. Det finns alltså
pengar att tjäna på att rusta upp vägar så att
det t.ex. går att köra virke vid ofruset tillstånd.
Då slipper man ju även plogningskostnader,
säger Olof Falkeström.
Rådgivning
Leveranspremier
Alla föreningar ger en särskild leveranspremie
Rådgivning med en inspektor på skogsägarföreningen är en tjänst som många medlemmar använder. Förra året lanserade skogsägarföreningarna tillsammans med LRF Konsult
också den nya rådgivningstjänsten ”Kraftsamtal Skog” (läs mer om den på sid 6).
33
EKONOMI
– så här funkar det
EKONOMI
Olof tog
chansen
Skogsägaren Olof Johansson har bokat ett kraftsamtal.
Tillsammans med Mellanskogs inspektor Fredrik Lindberg och Tage Vedung från LRF Konsult ska han gå igenom möjligheter och problem med fastigheten. Bland
annat har han skog som skogsstyrelsen vill skydda.
Olof Johansson bor sedan 1981
på släktgården utanför Älvkarleby, där han
sköter de 50
hektaren skog:
– Jag har
skyddsvärda
områden på skogen som legat
som en belastning väldigt länge.
Och jag vill ha reda på hur vi
ska hantera den marken, nu och
framöver.
”
kontor i Uppsala. Olof vill dels
få hjälp med en bra lösning för
sitt skogsbruk
på lång sikt
och dels lösa
de akuta problemen till
följd av Skogsstyrelsens utredning:
– Jag vill i alla fall kunna ta
mig fram till de brukningsbara
delarna av skogen som ligger
bortom det skyddsvärda området. Men i nuläget har jag inte
ens tillstånd att åka igenom den
skyddsvärda delen, så jag kan
inte ta mig dit.
– Vi tittar på alternativ för
Olof när det gäller brukandet av
skogen i framtiden. Ett exempel
är att köpa en fastighet någon
annanstans i landet, eller att
avyttra sitt ägande, förklarar
För mig har
det här varit
ett värdefullt möte.
VILKEN STATUS de skydds-
värda områdena kommer att få
utreds just nu av Skogsstyrelsen,
och det vilar en död hand över
några områden på Olofs skog.
Men Olof är ute i god tid,
tycker hans inspektor Fredrik
Lindberg när de en oktobereftermiddag träffas för ett första
”kraftsamtal” på Mellanskogs
Olof Johansson (till höger) har just avslutat ett första Kraftsamtal med
på Mellanskogs distriktskontor i Uppsala.
Fredrik. Och tillägger att det i
det här skedet gäller för skogsägaren att själv ta initiativet:
– SKOGSSTYRELSEN har
gått och dragit på det här ärendet väldigt lång tid, av den
enkla anledningen att de inte
har tillräckligt med pengar och
resurser till den här typen av
ärenden.
– Och är det så att skogsägaren inte stöter på så händer det
väldigt sällan någonting.
För Tage Vedung från LRF
Konsult Skogsbyrån är uppdraget från Olof glasklart:
– Jag ska hjälpa Olof att få
bästa tänkbara ekonomiska utfall oavsett vad Skogsstyrelsens
beslut landar i och oavsett vilken väg han väljer att gå. Jag
tittar bland annat på konsekvenerna för Olof i det fall han
tvingas avyttra mark eller om
han erbjuds ersättningsmark.
Nu lägger kraftsamtalen i en högre
bjuds en paketlösning där även
Skogsägarföreningarnas försök med Kraftsamtal Skog
bokslut, deklaration och rådgivhar blivit en succé. Men nu ska man lägga i en högre
ning ingår.
växel för att få fler medlemmar att nappa på den nya
Av Pierre Kjellin
rådgivningstjänsten.
DRYGT ETT OCH ett halvt
Succé
I februari 2009
lanserade
LRF Konsult och skogsägarföreningarna den nya gemensamma rådgivningstjänsten
Kraftsamtal Skog, men då under namnet ”Trepartssamtal”.
34
Tanken
med den
nya rådgivningstjänsten är att
hjälpa medlemmen med en
handlingsplan för sitt skogsägande. Utöver förvaltningen av
medlemmarnas skogsbruk, er-
år senare tycker man på LRF
Konsult att satsningen på
Kraftsamtal Skog hittills fallit
väl ut.
Den nya rådgivningstjänsten
drivs än så länge som ett pilotprojekt, varför föreningarna hittills marknadsfört tjänsten i blygsam omfattning. Men den
utvärdering som gjorts visar att
de medlemmar som nyttjat Kraftsamtal Skog är mycket nöjda:
– Skogsägarna visade i den
utvärdering som har gjorts att
de verkligen efterfrågat den här
typen av tjänst och att behovet
att en samsyn av produktion
och ekonomi är nödvändig för
att driva verksamheten åt rätt
håll och få pengar kvar i sitt
företag, säger Johan Roos, affärschef för norra Sverige på
LRF Konsult.
Sättet att jobba på i Kraftsamtal Skog – rådgivning i
Äger du några träd
eller en hel skog?
Du som har skog, liten som stor, spelar
en viktig roll i de gröna näringarna.
inspektorn Fredrik Lindberg (till vänster) och Tage Vedung från LRF Konsult
– Jag tror det är värdefullt med
det här allmänna samtalet, där man
inte är alldeles bestämd från början var man ska landa. Det kanske
visar sig under samtalets gång.
Två timmar har gått och det
är dags att runda av mötet. Men
man bokar inte in något nytt
möte. Än:
– Vi har fortsatt kontakt. Men
nu gäller det att låta allting
sjunka in först, säger Fredrik
Lindberg.
växel
form av trepartssamtal – är en
arbetsmetod som ligger rätt i
tiden, menar Johan Roos. Och
det är definitivt en tjänst som
LRF Konsult och föreningarna
kommer fortsätta att utveckla
i framtiden, tillägger han:
– KRAFTSAMTAL SKOG
är något unikt på marknaden
och rådet till alla skogsägare
är att verkligen ta vara på
chansen att genomföra ett
Kraftsamtal under hösten då
priset är starkt rabatterat.
– Nu har det handlat om att
vi diskuterat olika möjligheter.
Sedan kan det vara så att vissa
bitar faller på plats. Nya möjligheter som vi inte tidigare sett
kanske utkristalliserar sig, inflikar Tage Vedung.
– FÖR MIG har det här varit
ett värdefullt möte. Jag har fått
mina problem belysta från olika håll, summerar Olof Johansson kraftsamtalet.
N Kraftsamtal Skog
Kraftsamtal Skog innebär
att
medlemmen går igenom
sin
skogsfastighet tillsammans
med en skogsinspektor från
skogsägarföreningen och
en
ekonomisk rådgivare från
LRF Konsult.
Antalet genomförda sam
tal
är sammanlagt drygt 200
,
men antalet kommer att
växa markant till årsskiftet
.
Målet är att genomföra
1000 samtal över hela lan
det till och med årsskiftet
.
Tillsammans med andra som äger skog
kan vi skapa bättre förutsättningar för
skogsbruket och för landsbygden.
Tillsammans kan vi stärka äganderätten och se till att naturen får det skydd
den behöver för att överleva på lång
sikt.
Med många medlemmar blir LRF en
stark röst i debatten. Vi blir också ett
stort nätverk som kan utbyta idéer och
erfarenheter med varandra.
Lokalavdelningen är hjärtat i LRF.
Där kan du delta i aktiviteter och utbildningar och vara med och påverka
det som händer i bygden.
Du är viktig.
Varmt välkommen till LRF!
35
Foto: HANS JERNELID
SKOGSSKÖTSEL
Älgen gick hårt åt
En av de studerade ytorna i Furudals
Bruk som inte hade hägnats in. Bilden är
tagen 1979 när studien inleddes. Älgen
har redan hunnit gå hårt åt tallbeståndet
och flertalet träd har redan dött.
Bilden är ett montage.
Stor tillväxtnedsättning, relativt stor avgång och
förmodat rejäl kvalitetsnedsättning. Så såg det ut i de
hårdast drabbade delarna av ett dussin tallföryngringar
i Dalarna som forskare studerat under 28 år.
Text: Pierre Kjellin
I studien, som bedrivits av
lantbruksuniversitetet
och
Skogforsk, avgränsade man
1979 tolv stycken 25 gånger 25
meter stora ytor i ett tallskogsområde vid Furudals Bruk
strax norr om Orsa.
Tallskogen i de 12 ytorna var
mellan 16 och 25 år gammal
när försöket startade. Ytorna
anlades i ett område med myck-
et tallungskog som när försöket
anlades hade varit utsatt för
älgbetning i flera års tid. Över
hälften av stammarna i de tolv
ytorna hade färska eller gamla
skador från älgbetning.
sevärt bättre volymtillväxt och
knappt någon dödlighet bland
träden. I de ohägnade ytor som
drabbats hårdast av betningen
dog bortåt hälften av stammarna under den 28-åriga försöksperioden.
Sammantaget var volymtillväxten i de hårt skadedrabbade
och ohägnade ytorna en knapp
tredjedel så stor som volymtillväxten i de minst skadedrabbade hägnade ytorna.
SEX AV de tolv ytorna hägna-
des in, för att man i studien
skulle kunna iaktta hur de skadade träden återhämtar sig.
De hägnade ytorna hade av-
ATT ÖKAD barrutglesning
ger högre dödlighet bland träden och lägre tillväxt är knappast ny vetenskap. Men något
förvånande var kanske att de
studerade tallarna i Furudals
Bruk visade sig klara barkgnag
bättre än väntat. Där påverkade barkgnaget tillväxten först
om den översteg 50 procent av
stammens omkrets.
Totalt sett var dock dödligheten hög under studien; en
tredjedel av de stambrutna och
41 procent av de toppskottsbetade träden dog under den
28-åriga perioden.
Registrerade älgtätheter och
skogsskadorna på tall var
mycket höga i Furudalstrakten
under de åren som tallarna i
Furudalsstudien drabbades av
Forskningen ännu bara i sin linda
Folke Pettersson, jägmästare
och forskare med skogsproduktion och gödsling som specialområden på Skogforsk, är
medförfattare till rapporten
från den 28-åriga studien i
Furudals Bruk.
Han tycker att studien tydligt
visar på de skador som älgbetningen befaras ge:
– Älgarna gör tre olika typer
av skador på ungträden;
toppskottsbetning, barkskador
och stambrott. Och vi har om-
Skogens bästa
kunskapskälla
36
fattande skador av alla tre typer
hos tallarna i Furudalsförsöket.
ning, är ännu en obesvarad
fråga eftersom det inte finns
studier som går längre tillbaka
i tiden än Furudalsstudien.
– NÅGRA SAMBAND mel-
lan skadefrekvens och markbeskaffenheten har man hittills inte kunnat se, säger Folke
Pettersson. Och hur virkeskvaliteten och tillväxten hos dagens älgskadade tallar ser ut
om ytterligare mer än 30 år, då
träden närmar sig slutavverk-
– MEN DEN stora konsekven-
sen för tallsågverken blir nog
att mängden tallsågtimmer
kommer minska i framtiden,
när det blir slutavverkningar
av de älgskadade bestånden,
säger Folke.
Men kunskapsluckan kring
VI SKOGSÄGARE 6/10
Dalaskog
Södra Odlarna
tet
i
l
a
v
k
d
e
Plantor m
i Götaland
God Jul &
Gott Nytt År
ad 100007499-01
4ÚESB0EMBSOBt¯HÌSEt'BMLFOCFSHt5FM
'BYt&QPTUQMBOUTLPMBBHBSE!TPESBDPN
www.sodra.com
älgbetning. Som mest registrerades 70 älgar per 1 000 hektar
under försöksperioden, och i
den centrala delen av området
var älgtätheten ännu högre.
Det var med andra ord tre till
fyra gånger fler älgar per hektar
ungskog i Furudal än för hela
landet i genomsnitt. Samtidigt
bör påpekas att andelen ungskog var förhållandevis hög i
området.
MEN VILKEN relevans har
egentligen Furudalsstudien för
dagens skogsbruk?
Å ena sidan finns det många
hårt älgbetesdrabbade områden
”
i landet, inte minst de norrländska dalgångarna där betestrycket torde ha varit minst lika
högt som i Furudal, menar forskarna. Å andra sidan har få
liknande studier gjorts i Sverige, så det finns inte mycket att
jämföra med.
EN SAK som dock tycks skilja
ut Furudal från andra områden
med högt älgbetestryck var att
andelen stambrott var mycket
hög i förhållande till andelen
toppskottsbete i ytorna.
Detta är enligt forskarna ett
förväntat mönster i områden
med hårt betestryck.
…mängden tallsågtimmer kommer
minska i framtiden, när det
blir slutavverkningar av de
älgskadade bestånden.
Folke Pettersson.
de långsiktiga konsekvenserna
av älgbetning på tall är fortfarande stor, medger Folke Pettersson. Någon omfattande
studie under längre tid likt den
i Furudal har ännu inte gjort i
södra Sverige.
VI SKOGSÄGARE 6/10
ad 100007501-01
Nästa uppslag:
Eriks skräpvirke
guld värt…
37
Härliga
barnböcker
99:–
Roliga och lärorika böcker
för motorintresserade barn
Sigurds traktor
Sigurd önskar att han
hade en egen traktor.
Han bestämmer sig för
att spara pengar så att
han kan köpa en alldeles
egen. Bok med härligt
illustrerade bilder.
Pris 99 kr
Vad är det som
snurrar i vind och vatten
Färgglada, verklighetstrogna
bilder och korta, lättförståeliga texter om hur man
utvinner energi ur naturen.
Pris 99 kr
Alfred & den blå traktorn
Alfred älskar verkligen traktorer.
Framförallt den gamla blå
traktorn på gammelmormors
gård. Bok med fina närbildsfoton på traktordelar för alla
motorintresserade barn.
Pris 99 kr
Tuffa racerbilar
En interaktiv bok, fylld
med luckor, flikar och
spakar att dra i och en
tuff knapp med riktiga
racerbilsljudet!
Pris 99 kr
SVARSKORT Beställ här eller direkt på mediahyllan.se
JA TACK! Jag vill gärna beställa. (Frakt tillkommer med 39 kr, oavsett antal beställningar.)
st Vad är det som snurrar
i vind och vatten à 99 kr
st Sigurds traktor à 99 kr
Art.nr: 20300000
TIPS! Beställ snabbt & enkelt
www.mediahyllan.se
Frankeras ej
Mediahyllan
betalar portot
Art.nr: 20290000
st Alfred & den blå traktorn à 99 kr
Art.nr: 21220000
st Tuffa racerbilar à 99 kr
Art.nr: 22250000
Webbshoppen för
dina intressen!
Namn
Adress
Postadress
Telefon
Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att
kontakta mig med förmånliga erbjudanden.
E-post
Mobil
Erbjudandet gäller t.o.m. 31 december
2010 eller så långt lagret räcker, endast
inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden
om egna och andras produkter. För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr av
personuppgifter kontakta LRF Media AB,
Box 78, 685 22 Torsby, tel 08-588 365 06.
kundservice@mediahyllan.se
tel: 08-588 365 06 fax: 0560-77 77 99
Svarspost
205 180 69
685 20 Torsby
Den här tallen ska
bli ett bonsaiträd,
och en del av
jobbet har älgen
redan gjort!
Erik har gjort älgskadan
till försäljningsargument.
Flera tyskar har redan
köpt sådana här brädor
till fönsterfoder.
Eriks älgskadade virke
blir bonsaiträd
eller fönsterfoder
Skräpvirket guld värt
Där andra ser sand känner Erik Hjärtfors vittring
på guld. Han har sålt älgskadat virke som fönsterfoder och hoppas kunna
förvandla uppätna plantor
till bonsaiträd.
Varför lägga allt älgskadat
gallringsvirke i massavedstraven – när man kan vidareförädla det? Det tycker Erik
Hjärtfors, som sågat upp fönsterfoder och experimenterar
med bonsaiträd.
När Erik Hjärtfors för några
år sedan var ute och förstagallrade en hårt drabbad tallföryngring på sin och hans brors
gemensamma skogsfastighet
föddes tanken på att använda
det älgskadade virket.
Det en hektar stora tallbeståndet som planterades i tvåmetersförband 1974-75 var på
1980-talet till åtminstone 85
VI SKOGSÄGARE 6/10
procent helt sönderbetat. I dag
står de allra flesta av stammarna kvar, och många av dem
bär spår av typiska älgskador
som toppbrott och stamgnag.
Erik tog med sig några av de
fällda tallstammarna från
förstagallringen och sågade
upp dem.
– De höll mellan 15 och 20 centimeter i diameter, och det räcker
för att göra fönsterfoder av.
Att några av brädorna hade
vankant såg Erik inte heller
som något problem:
– Man sätter dem bara så att
vankanten kommer utåt på fodren.
ERIKS TANKE med att an-
vända älgskadat virke är att
just framhäva skadan:
– Skadan som oftast hamnar
i mitten på brädan – antingen
barkgnag eller ett toppbrott –
kommer att sitta helt synligt på
dörr- eller fönsterfodret så att
man ser att, här har älgen varit.
Och jag tror att det kan vara
som en liten kul grej, speciellt
för tyska köpare.
OCH ERIK HAR redan sålt
några paket med älgskadat
dörr- och fönsterfoder. Till
tyska köpare förstås. Och fler
paket med älgskadat fodervirke lär det bli, tror Erik som då
och då även producerar lite
möbler med naturnära känsla
och former:
– Om man vill ha något unikt
hemma eller i sitt fritidshus,
inredning eller möbler med naturnära känsla, då tror jag det
här är något som kan sälja.
Erik har även grävt upp några skadade tallplantor och planterat om dem i en kruka. Med
intensiv, och framför allt rätt,
skötsel tror han de skulle kunna
utvecklas till en för Sverige helt
ny produkt: bonsaiträd.
– Jag håller fortfarande på att
lära mig hur man gör. Det här
med bonsaiträd är ju oerhört
exklusivt och dyrt i Japan, och
vad är det egentligen som säger
att det inte skulle kunna bli det
även här i Sverige?
ERIK VILL INTE förringa
problemen med älgbetning,
försäkrar han. Men med tanke
på problemen, både med älgbetning och odling av kvalitetstall i södra Sverige i allmänhet, tycker han det är angeläget att försöka se en utkomstmöjlighet i allt det som
den egna skogen har att ge –
även ”skräpvirket”.
Skogens bästa
kunskapskälla
39
Skogsmarknaden
För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38
eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se
"# $ % & $
-&./) ,+
01 3
"#" )''(
*" +
"# +"
www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29
9<
! ( 4
5*0+65
"
- en av marknadens kraftigaste!
72 -8
#
Testa
oss!
4
)% .
0 " !
Plan- och släntklippare
< '2) 7 ' 2 )2
:(
"
"#" &'(
2 ." --
"
#
2 3) /9; '8
""
"#
"#" )''(
$ % &''() 9(( : )2 *+,
!
"#$ "#" %&'(
#
0 ( -&) ,+
2 3
till EUR pall, 40, 60 L
Prisex: 40 L packlåda
+
1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor,
vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på
!
&( ' 0 %
Vednätsäckar
VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING
0 2 < "$
"%(slagor 1,9 kg)
"$$
"# #
# " %
"!$
$
Info och video på
www.lotico.se
Proffsverktyg från Pellenc
Selion stångsåg passar till
mycket inom skogsbruket. Att
röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte
stressad av sågen. Röja utmed
åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e .
Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat.
I röjningar med långa
gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt
litiumjon-batteri med lång
driftstid.
För öppna landskap
nu även för uthyrning!
=2)1 % >> (
, "
-
"" . $/
#"0"
0 - 1
Längder:
1.30, 2.0 och
3.0 meter.
Avgas-,
buller- och
vibrationsfri!
Tel. +46 (0)414-242 60
!"#" $%&
Stångsåg
EN INVESTERING I RÄTT OCH
ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR
DU ALDRIG!
Ett Sverige
vart tredje år!
Tropikskogarna
försvinner
Visa ditt stöd.
Pg 90 1974-6
Världsnaturfonden WWF
www.wwf.se, 08-624 74 00
God Jul &
Gott Nytt År
Snickerimaskiner till specialpris
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med
räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning
för precis justering och god stabilitet på planbordet.
Direkt
fr
import ån
ören
Pris 8 796:exkl moms
Fraktfritt
Plan- och rikthyvel
PT310
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Kutterdiameter 70 mm
Varvtal kutter 5 000 rpm
Matningshastighet 7 m/min
Spånstos 100 mm
Rikthyvlingsbredd 310 mm
Bordsstorlek 1 040x312 mm
Planhyvlingsbredd 305 mm
Planhyvlingshöjd 200 mm
Vikt 175 kg
Artikelnummer 104030
Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås
Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66
14.30
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00
Besök
internet:
http://www.duabhuset.se
Besök
ossoss
på på
internet:
http://www.drift-underhall.se
40
Industrispånsugar av högsta
kvalitet till specialpriser
Kombinerad, kraftig och professionell för såväl
Rejäl trefas, försedd med 400 volts 3 hk elmotor
stycke- som serie-produktion med vikningsbara bord samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord),
i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd.
matarvalsar tillverkade i stål.
Pris 3 196:s
exkl mom
DUAB
FM230-L1
Plan & rikthyvel DUAB ML394Q
med långhålsborrsbord
Plan- & rikthyvel
DUAB ML392B
Motor 400 V 3 kW/4 hk
Varvtal kutter 4000 rpm
Matningshastighet 8 m/minut
Spånstos 100 mm
Riktbord 1050x250 mm
Max hyvelbredd 250 mm
Planbord 600x250 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Pris 5 196:s
Pris 1 116:s
Antal stål i kuttern
exkl mom
exkl mom
3 st 250x30x3 mm
Bandsåg DUAB BAS 470
Matningshastighet 8 m/min
Max såghöjd 285 mm
Max planhöjd 180 mm
Max hyvlingsdjup 5 mm
Rikthyvel
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 1600x440 mm
Planhyvel
Max hyvelhöjd 220 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 750x410 mm
Vikt 440 kg
6:Pris 17 59
s
exkl mom
itt
Fraktfr
Beställ vår
nya produktkatalog 2010
eller se vår
hemsida
www.duabhuset.se
Vikt 148 kg
Specialerbjudande på plan& rikthyvlar, spånsugar,
kombimaskiner, div storlekar!
kap 1 050 m3/h
Artikelnummer:
107680
Pris 7 196:s
exkl mom
itt
Fraktfr
Med reservation för tryckfel
och valutaförändringar.
DUAB 300S
kap 3 000 m3/h
Artikelnummer:
108812
Pris 1 596:s
exkl mom
DUAB
FM300
kap 2 000 m3/h
Artikelnummer:
107679
Yt-& kantbandputs
DUAB MM-2315
Kraftig,oscillerande Pris 4 60 0:bandputsmaskin
exkl moms
försedd med ett
kraftigt och långt
arbetsbord i gjutjärn
som är höj- och sänkbart.
Bandstorlek 152x2515 mm
VI SKOGSÄGARE 6/10
SKOGSFASTIGHETER SÖKES
SPARA PENGAR
V söker nya fastigheter i alla storlekar.
Priset på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu.
Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer
och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa.
Vi marknadsför fastigheterna även internationellt.
Genom att välja rätt bränsle. Att värma
upp en villa som förbrukar
25 000 kW timmar/år kostar:
El
Kontakta oss gärna för ett resonemang och kostnadsfri
värdeuppskattning.
Peter Olsson
Skogsmästare
peter@skanegardar.se
0705-54 24 49
Olja
Fjärrvärme
Pellets
Mikael Sjöberg
Lantmästare
mikael@skanegardar.se
076-768 81 13
Flis
40 000:-
Huvudkontor: Lund 046-19 04 40
www.skanegardar.se
LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING
Bergvärme
27 500:-
20 500:-
13 750:-
12 500:-
6 250:-
Veto har mer än 50 års erfarenhet av
bioenergi. Det självklara valet för dig som
vill ha frihet att välja bränsle.
Mer info
www.sp.se
VETOMAT 500 liter
Villabrännare för max 40 kW
som lämpar sig för alla
biobränslen såsom flis, spån,
briketter, pellets och torv.
I en normalvilla räcker en
påfyllning 5 dygn under vintern
med pellets.
Ett urval av våra objekt:
VETO 8
8 000-11 000 liter
Sundsvall
Brännaren med större
bränsleförråd.
Effekter
40-160 kW med
kraftig matarskruv som går att
förlänga upp till 4 m från förrådet.
Matning med fjäderomrörare.
VÄRMECENTRALER
Helt kompletta 30 kW–8 MW
Skogsgård 100 ha i Liden vid Indalsälven
Vi visar vägen...
till en lyckad försäljning!
Bo Pettersson
Uppsala
018-374 375
Björn Målsäter
Uppsala
018-374 375
Anders Nyhlén
Borås/Varberg
0320-395 20
Anders Nilsson
Hässleholm
0451-824 00
Anders Jonsson
Lidköping
0510-604 10
Tor Sigfridsson
Falköping
0515-72 16 30
Örjan Hansson
Jönköping
036-440 04 05
Gunnar Grenholm
Hudiksvall
0650-74 33 43
Johan von Arnold
Nyköping
0150-300 05
Bengt Folkesson
Ronneby
0457-178 35
Specialisterna på jord och skog!
PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG!
ÅTERFÖRSÄLJARE:
DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070- 341 74 59
FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40
HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240
KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86
KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64
KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96
LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97
RONNEBY Stjärnprodukter Energi & Motor AB 0457-100 00, 0739-242 417
SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197
ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89
VINGÅKER Ving Bioenergi 070-834 03 90, 070-642 40 12
VÄXJÖ Sagebrants Skog- & Handel AB 0703-258 205, 0703-250 100
ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07
GENERALAGENT I SVERIGE
www.egendomsmaklarna.se
VI SKOGSÄGARE 6/10
41
SNÖKEDJOR
SLIRSKYDD
DÄCKSKYDD
Griper M
467 olika dimensioner och
mönster i lager.
Griper M
Kraftig piggkedja som även
är lämplig för vägkörning.
www.nyvab.se
343 36 Älmhult, Tel 0476-521 35
E-post: info@nyvab.se
Behåll greppet
och hamna inte på glid
Broddbult sats
70 st Std brodd
30 par Bandlåsbult
M 14x40 10/9 inkl mutter
1558:- inkl frakt
Renovering, Bandlås, Brodd
Årets
ring!
investe
Nya boggiband 400-750 mm
Förädla skogen med Bamsesågen och Bamsefräsen,
nu även med klingsåg. Se även våra nyheter på hemsidan!
t
E-post: info@messmide.se
sWWWBAMSEPRODUKTERSE
messmide.se
Skydda gårdens mindre
fordon och maskiner med
säkra dörrar från EAB.
Tillverkas av varmförzinkat
stål efter dina önskemål
och mått.
Hydraulvinsch
Ring oss gärna eller
gör din förfrågan via
www.eab.se
Dragkraft 1400/1700/2200 kp.
Manuell och radiostyrd.
Enkel montering på alla kranar.
333 33 SMÅLANDSSTENAR
T E L 0 3 7 1 - 3 4 0 0 0 w w w. e a b . s e
TIMMERMATARE
Växellåda
Växellåda med upp, nerväxling eller
enbart som vändlåda till t ex såverk
fläktar, vattenpumpar, generatorer
m m upp till 100 kW.
Från små timmermatare
till stora anläggningar
Andra produkter:
Större matarbord
Längdtransportörer
Sorteringslinjer
Sågintag
Stockvändare
Hydraulaggregat
Automation
Nyhet!
Stegmatare med enkel pålastning
Kan även fås med tippande pålastning
eller ställas efter ett stort matarbord
Logcon Hortinorr ab
Logcon Eesti Oü
Tel 070-652 38 18
+372-566 144 05
www.logcon.se
42
Högkapacitetsanläggningar
Mottagningstransportör
med enkel och effektiv
accdeleration utan drivrullar
Mönster nr: 80584
SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING
Raka sågstockar som krokiga vedstockar.
Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek
SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED
info@logcon.se
Hydraulsystem
Pump med växellåda.
Slangsatser och tankar.
Kugghjuls- och kolvpumpar.
Flöde upp till 240 l/min.
Hydraulik
Hydraulik
Ergo el prop spak med inbyggd
Kranventiler
manuella
förstärkare, kan
ersätta
andra spakar.
servohydrauliska
eller
El prop kranventil
elproportional.
max flöde
Kylare
och80L
filter. Slang och kopplingar.
med ställbara chocker
Tel 0381-710 10 | www.weimer.se
VI SKOGSÄGARE 6/10
BEG FYRHJULINGAR!
Vad sa dom
på Rapport
i går kväll?
FRI FRAKT INOM SVERIGE
Även nya fyrhjulingar
samt ett stort urval av tillbehör
till bra priser.
3UNDSVALLs&AX
! " ! #
WWW.FRITIDSDEPAN.SE
Det blir svårare att hänga
med när man börjar höra lite
dåligt. Ring Hörsellinjen
0771-888 000.
www.horsellinjen.se
Hörselskadades
Riksförbund
Hörselskadades Riksförbund
II—
I
—
Helautomatisk
NYHET!
Vedhantering!
Vedprocessor
Snabb - Säker - Effektiv
3
1m /min
Ny knivdesign
och nytt längdregleringssystem
Ny effektiv utmatningstransportör
Lågt effektbehov
Passar alla traktorer
Stöd vårt
Östersjöarbete!
Även lämplig
för sågytor
Hjälp oss arbeta mot övergödning,
utsläpp och överfiskning så att vi
får behålla livet i havet.
Flexibelt maskinkoncept för
skonsamt skogsbruk
Bli medlem eller skänk en gåva!
Läs mer på:
www.naturskyddsforeningen.se
Tel 0565-920 90
info@pergonova.se
www.pergonova.se
Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.
Allt medan du lägger på ny långved
yr
rosch
För b mation
r
o info
Dahlberg Maskin AB
Tel 0612-503 62
VEDHANTERING
s 45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.
s Nu även småskalig hantering.
s Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.
s Stegmatare, lagringsbord mm.
Stegmatare
- gör jobbet
lättare
Tel. 0502-175 40 s Fax. 0502-145 21
www.ipab.se s info@ipab.se
VI SKOGSÄGARE 6/10
43
Ring oss vid köp av traktorer,
maskiner eller griplastare
Skopor, pallgafflar och kranbommar
säljes till fördelaktiga priser.
Problem med oljeläckage i
Anders Bil & Maskin AB
Hydraulsystem?
Servostyrning?
Växellåda?
Tel 0495-202 80, 070-606 12 23
www.anders-bilmaskinab.nu
TEMA
Automatlåda?
Vevaxeltätning?
Konverter?
Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant
2011
ORION 288 Tätningsrekonditionerare
tätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar
i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.
Ingen demontering krävs!
Tel: 0660-29 70 50
Hemsida: www.orionoljor.se
Email: info@orionoljor.se
Ecosågen Twin 400
Mobilt eller
eller stationärt
stationärt enmanssågverk
enmanssågverk
Mobilt
“Quattro”
ntverk
4 sågklingor
Inbyggt ka
Se Video på vår hemsida
Nr 1
10 febr
Föryngring &
Förädling
www.ecosagen.se
Tillbehör:
Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd
Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm
Tel 0499-102 41
070-244 75 40
Väggrindar och skyltar
8x8
ont i halsen
Läkare Utan Gränser verkar på platser
där vanliga sjukdomar får ovanligt stora
konsekvenser, för att krig och våld trasat
sönder vården. Två miljoner människor
dör i sviterna av luftvägsinfektioner varje
år – människor som kunde ha räddats
med rätt vård. Sms:a LIV till 72990 för
att skänka 50 kronor, lämna ett bidrag på
www.lakareutangranser.se eller plusgiro
90 06 03-2 så kan vi ge den vården.
Energi &
Skogsvård
Nr 3
3 juni
Renovera &
Bygg
Mapro Systems AB
Tel 0174-716 10
www.Mactrac.se
DÖDLIG SJUKDOm:
Nr 2
7 april
Nr 4
8 sept
RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE
Jakt & Fiske
Skördaraggregat
Skördaraggregat BJM 350 bygger på
stegmatarprincipen. Detta tillsammans med
uppbyggnad på enkla och driftsäkra
komponenter, gör att aggregatet lämpar sig
att monteras på flera olika typer av basmaskiner, som t e x jordbrukstraktorer, skotare,
grävmaskiner och traktorgrävare.
Nr 5
20 okt
Förädling &
Fordon
Röjklinga
Till vårt sortiment hör också BJM Röj
-aggregat 80 som är ett lätt röjaggregat för ledningsgator och vägkanter,
men som även kan användas för
skogsröjning.
Kontakta oss för mer information!
NR 6
15 dec
Utbildning &
Ekonomi
Tel 0528-700 00,
kvällar 0528-700 11
www.bjmmaskin.se
44
VI SKOGSÄGARE 6/10
Katalogbeställning dygnet runt:
Gratis
019- 30 43 25
katalog! Kolla in vår hemsida:
260 sidorwww.nimaab.se
www.nimaab.se
5*7<B;480;+:=4C27-=;<:2C3*4<;5*4<
532:–
John Deere
skördare
Skala 1:32
Hydraulcylindrar
NYHET!
Snökedjor
Batteriladdare
Telwin 320 12/24 V. Maxstart 300 A.
1 920:–
Laddström max 45 A.
2 960:–
3 180:–
Dubb för arbetsfordon.
Traktorer, entreprenadmaskiner m.m.
Monteras med vanlig
skruvdragare.
Härdat specialstål XM
66 ;<*;4 436:–
66 ;<*;4 460:–
Hårdmetalldubb HM
66 ;<*;4 1 036:–
66 ;<*;4 1 180:–
Vakuumpackar
MR 9
1 hk
MR 10 1,5 hk
Alice Automatic
2 240:–
Maxima
3 780:–
Påsar, 50 st 20 × 29 cm 148:–
2st rullar, 6 m ×20 cm
124:–
2st rullar, 6 m ×30 cm
148:–
1-fas 230 V
250 kg/h 3 380:–
400 kg/h 4 320:–
Joski boggiekärra
Dick knivset
Styckkniv
15 cm
Styckkniv Flexblad
15 cm
Allroundkniv
15 cm
292:–
672:–
Tippbar bakåt
Fortuna vagn
Tippbar sidan
672:–
Fendt 930
Med IR-kit
John Deere med IR-kit
Claas Axion 850 med IR-kit
1 140:–
1 140:–
1 340:–
780:–
Nyhet!
Knivslip
Rapid
Steel
Stor
kapacitet
Köttkvarnar
Skala 1:32
Maxi Grip
För traktorer, lastbilar, truckar och
ATV.
Ring 019 - 30 43 20.
Slipar som
ett skärpstål
fast snabbare och enklare. De
fjäderbelastade slipytorna är
gjorda av rostfritt stål med
extremt hård skärpyta.
Eka slaktset
Flå–, ben– och köttkniv
plus buköppnare.
Levereras i fodral.
556:–
Vid köp av Bradleyrök
erhålls 1 st digitaltermometer samt ett 60-pack
blandade bricketter.
Bradleyrökar
Lämplig för kall– och varmrökning. Sköter sig själv utan
tillsyn upp till 8 timmar.
Original
3 740:–
Digital 4 galler
4 760:–
Digital 6 galler
5 596:–
Rökbriketter
Välj mellan al, ek, körsbär, hickory,
lönn, mesquit, pecan och äpple.
48-pack
184:– 3 ×48-pack -15%
120-pack 428:– 3 ×120-pack -15%
Saltlakespruta
860:–
1 140:–
Kallrökningsenhet
Frostskyddskabel
'6 &
Varmluftspannor
Mobila. Dieseldrift.
Modell
effekt
Antares 25
25 kW
Antares 30
32 kW
Antares 50
48,5 kW
Antares 70
71,0 kW
Antares 80
80,6 kW
Kabel 2 m
Kabel 3 m
Kabel 4 m
Kabel 5 m
Kabel 6 m
Kabel 8 m
Kabel 10 m
Kabel 12 m
Kabelförskr.
5 280:–
Värmematta 3 ×1 m
tank
36 lit
70 lit
70 lit
120 lit
120 lit
Panna
9 800:–
10 800:–
11 980:–
13 300:–
13 980:–
Slang 7,5 m
2 380:–
2 496:–
2 496:–
3 660:–
3 660:–
Storsäck för ved
C
C
C
C
&.7<25.:**@
40 63
×100 × 150 cm
;<5A/<1F70
stroppar
C ;<<H67270;;<:899*:
Effekt 1000 W. 230 V. 2,5 m anslutningskabel. S-märkt.
Skogspaket
Hjälm med FMradio och
anslutning för
MP3spelare
Försett med
etsat visir.
1 060:–
304:–
340:–
380:–
416:–
456:–
536:–
608:–
688:–
128:–
Timber
Skogsstövel sågskydd klass 2,
stövel-pådrag.
Storlek
36 – 48.
540:–
Erbjudande
Snökäppar 2m
Nima Maskinteknik AB
30 st 108:–;<
ord. pris 120:–;<
Förpackning om 25 st.
Butik: Gryts industriområde Order 019 - 30 43 20
Snökäpp med reflex 16:–;<
250 st med reflex
14:40;<
Exkl. moms Fraktfritt över 2 400:–
Växel 019 - 30 43 00
KRÖNIKAN
Samverkan gör skillnad
F
ör sisådär en månad sedan
gjorde Mellanskogs styrelse en
resa till Ryssland för att studera landets skogsbruk och den industri
som baseras på skogens råvaror.
Vi såg bland mycket annat hur
Ikea har byggt upp världens största
limträfabrik och lokaliserat den i ett
område rikt på den råvara fabriken
vill ha.
QQQ
Man blir lätt imponerad av de enorma
områden med skogsmark som finns
där borta och vilken enorm potential
för ett lönsamt skogsbruk man har.
Men som vi också kunde konstatera
så var mycket eftersatt och ineffektivt. Man gör ju gärna jämförelser
med hur det ser ut i sin egen omgivning och sitt eget land. Och när äganderätten och förfoganderätten brister
– som i Ryssland – så finns heller inte
motivationen för ett välskött skogsbruk.
QQQ
Om vi ser på utvecklingen i Sverige
så har vi sedan mer än hundra år
haft en ökande skogstillväxt och jag
tror det finns flera förklaringar till
det. För det första handlar det just
om ägande- och förfoganderätten
över sin egen fastighet. Det är säkert
den viktigaste drivkraften. Det måste
också finnas en konkurrenskraftig
industri som kan förädla råvaran, och
det har svensk industri genom åren
bevisat både genom omstrukturering
och modernisering.
Och jag är säker på att svenskt
familjeskogsbruk inte hade varit en
så stark faktor om vi inte organiserat
oss i föreningar där det skett stora
förändringar genom åren till följd av
teknikutvecklingen, omstruktureringen av hela samhället samt globaliseringen.
QQQ
Dagens fyra stora skogsägarföreningar har viktiga uppgifter förutom
att ta hand om skogsägarnas virke.
De ska tillsammans vara ledande i
rådgivning, utbildning och näringspolitiskt arbete både på svenska och
46
Foto: Per Österman
Tuffa förutsättningar för ryskt skogsbruk.
internationella arenor. Och då är det
viktigt att visa upp en sammanhållen
skogsägarrörelse och vad den betyder
för den enskilde skogsägaren!
Det finns många historiska exempel på vad som åstadkommits, men
jag vill i stället peka på vad vi har
omedelbart framför oss.
Genom LRF och LRF Skogsägarna
ska vi vara aktiva i det nya älgförvaltningssystemet. För närvarande
ligger en proposition till riksdagen,
som fattar beslut i början av december om det går som planerat. Här har
hela skogsägarrörelsen en mycket
viktig uppgift att vara med och utse
folk i älgförvaltnings- och älgskötselområden och därtill utbilda sina
representanter. Det är personer med
mycket lokal förankring, och de ska
ha förmåga att se både till skogens
och viltstammens bästa.
QQQ
Skogen är Sveriges viktigaste exportinkomstkälla och samtidigt föremål för olika intressen i samhället.
Mycket handlar om att skydda skog.
Förutom den frivilliga avsättningen
så har vi miljömålen, men även andra
grupper kommer in och gör anspråk
på att bevara vissa områden. En viktig uppgift för hela skogsägarrörelsen
är därför att upprätthålla goda kontakter med politiker både lokalt och
på riksplanet så att vi fortsättningsvis
kan bedriva ett hållbart skogsbruk
som blir lönsamt för den enskilde
skogsägaren och samtidigt ge inkomster till landet.
Jag vill också nämna två av våra
mycket framgångsrika projekt: Säker
Skog och Kraftsamling Skog.
Säker Skog riktar sig till hela
skogsnäringen med syfte att minimera personskadorna i skogsbruket.
Denna satsning gå nu in i en ny och
bestående fas med vidgad verksamhet
mot röjning och fyrhjulskörning.
QQQ
Kraftsamling Skog för ökad tillväxt
och lönsamhet i familjeskogsbruket
har med besked visat vad man kan
åstadkomma med förenade krafter
och jag är mycket glad att på nära
håll ha fått följa utvecklingen. Nu
går vi vidare och tar med oss allt det
positiva in i den ordinarie verksamheten som kommer att vara till nytta
för våra medlemmar.
Börje Lagerquist
Ordförande Mellanskog
VI SKOGSÄGARE 6/10
En effektiv
partner i skogsbruket
NIAB-ägare älskar sin skog!
Börje Nyström, Hälserud, Sunne
Det är en av de första verkligt underbara vårdagarna vi besöker Börje på hans gård som ligger strax väster om Sunne.
Gården har ca 50 ha skog som Börje sköter både avverkning
och skotning på med hjälp av sin NIAB traktorprocessor och
FARMA skogsvagn.
NIAB:en hämtades en morgon och när Staffan Kvarnstöm på
Sunne Bil & Maskin såg honom komma tillbaka med traktorn
på kvällen tänkte han – ”vad har nu hänt?” Inget hade dock
hänt. Börje ville bara berätta hur nöjd han var och hur bra arbetet flöt från första stund. Börje vill gärna påpeka hur viktig
fällningen är för att systemet skall fungera. Själv använder
han fällriktare som han även rekommenderar andra.
Ulf Pettersson, Björkefors Gård, Sunne
Ulf äger och verkar på en sägenomspunnen gård som ligger
strax norr om Sunne på den östra sidan av Övre Fryken på
en gård vid namn Björkefors Gård. Gården finns omnämnd
av Selma Lagerlöf i Gösta Berlings saga under namnet Fors.
Det är dock för att Ulf kört NIAB i över 20 år som vi är här och
besöker honom samt hans kära vän, hunden Sigge. Gården
har ca 200 ha produktiv skogsmark och ca 40 ha åker som
tillhör gården plus lika mycket arrende. I skogen sköter Ulf
all gallring med sin NIAB men skotningen lejer han bort. När
vi frågar om han är nöjd blir svaret att han annars inte skulle
kört NIAB i över 20 år. Det säger ju det mesta. För ca 4 år sedan bytte han sin svarta NIAB, på Sunne Bil & Maskin, mot
den senaste modellen, 5-15B.
Lars Stålhandske, Edsbjörke, Sunne
Till Lars kommer vi precis när vårbruket är i full gång i Fryksdalen. Gården har verkligen ett andäktigt läge och vi njuter av utsikten över Frykensjön. Läget är det allra bästa, få
förunnat att leva och verka i. Lars som kör timmerbil i skift
åt ett lokalt åkeri sköter också sin skog på ca 50 ha plus ca
16 hektar åker där Lars har vall för försäljning. Han sköter
både avverkning och skotning. Något som gjordes även
innan dess NIAB införskaffades för snart tre år sedan. Nu
finns dock orken kvar efter en dags arbete i skogen. Att
ha ork kvar till annat gör ju det mesta roligare säger Lars.
Först hade Lars tankar på en begagnad maskin men insåg
snart NIAB:s höga andrahandsvärde. Då slog han till på en ny
hos Sunne Bil & Maskin.
För mer om dessa tre herrar och deras fantastiska historier se vår hemsida/nyheter www.forsmw.com
Alla priser exkl. moms och frakt.
FARMA NORDEN AB
Fabrik: E-mail: info@forsmw.com
www.forsmw.com
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Teknisk support
och reservdelar:
011-165 770.
Produkterna säljes via auktoriserade
återförsäljare för närmare information
se hemsida www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av
specifikationer samt pris utan föregående
information.
POSTTIDNING B
VI SKOGSÄGARE
Box 78
685 22 Torsby
NYHmEodTel!l i ny design.
ad
BigX uppgrader
lyvkraft.
0 cm, 4-30 t k
Kapdiameter 5
Ytterligare
ökad kapacitet
Med woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner underlättas vedhanteringen på bästa sätt. Ett brett utbud av maskiner och
tillbehör optimerar vedhanteringskedjan för varje brukares
unika behov. Den höga kvaliteten säkerställer lång livslängd
och effektiv vedframställning.
TREJON Ved-1009
0DUNQDGVOHGDQGHRFKWHVWYLQQDUH
*HQRPWlQNWDLQQRYDWLYDRFKXQLNDO|VQLQJDUI|U
VPLGLJRFKUDWLRQHOOYHGKDQWHULQJ
8SSOlJJQLQJVERUGRFKDQGUDWLOOEHK|UI|UlQQX
K|JUHNDSDFLWHW
.YDOLWHWRFKSUHVWDQGDLHQNODVVI|UVLJ±
|YHUnUVHUIDUHQKHW
Vi har maskinerna för hela energikedjan.
Kontakta Ditt Trejon Center för mer information!
info@trejon.se, www.trejon.se
Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19

null

Transcription

Similar documents

VAD HÄNDER PÅ SÅGVERKET?

sommarerbjudanden

null

KXi jk\^\k `e ` df[\m ic[\e - ATL

Energi fixar gallringen

Kryssa & vinn!

null

2 - ATL - Lantbrukets Affärstidning

Byggde sin dröm i en skogsbacke

Skog turism deras lyckokast