docSkog turism deras lyckokast
download 
Report Transcription
Skog turism deras lyckokast
+5000 Nr 2 2012 En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms Kibfejk XkkYilbX Jbf^kli`jd [\iXjcpZbfbXjk Bfe]\i\ej`;XcX^i[cfZbXide^X 9i`kk$DXi`\ M\jk\idXib >ljkXm=i`[fc`e Bm`eefieX ?Xe_Xi gjkXib ikk\i ]iXddXijZ_ `jbf^\e DXi`X @nXijjfeN`[\ ?fe_Xibfcc gcejXd \e\i^` \e CX^XYXe[ 1270E & 1470E Tier3 eller IT4? Du väljer! Under våren säljer vi skördarna 1270E och 1470E parallellt i både Tier3- och IT4-utförande. Fundera lite på vilken variant du vill ha. Men hör av dig i god tid om ditt val faller på en Tier3. Tillgången är begränsad. På bilden ser du för övrigt John Deere 1270E IT4. JohnDeere.se Nr 2 2012 +5000 ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 INNEHÅLL Kibfejk XkkYilbX Nummer 2 2012 Nästa nummer utkommer 1 juni Jbf^kli`jd [\iXjcpZbfb Xjk Bfe]\i\ej`; XcX^i[ Bm`eefieX ?Xe_Xi gjkXib ]iXddXijZ_ ikk\i `jbf^\e Omslagsfoto: Pär Fornling cfZbXide^X ?fe_Xibfcc gcejXd \e\i^` CX^XYXe[\e Norra Skogsägarna www.norra.se 090-15 67 00 Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se www.mellanskog.se 0612-71 87 00 010-482 80 00 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: 040-601 64 89 E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040- 601 64 49 E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: 040-601 64 93 Fax: 040-601 63 55 E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Urban Blomster, Karin Vestlund-Ekerby, Mia Boman och Jenny Spets Woyarskij. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2011: 97 900 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö FRAMTIDENS maskinförare uppmuntras med mer praktik och hjälp att starta företag. En av de första praktikanterna är Thomas Oredsson, här i samtal med sin lärare Peter Nyman på Sidan 38 Ryssby naturbruksgymnasium. 5 LEDARE: Miljömålen drar åt olika håll. 6 PROFILEN: Gustav Fridolin med rötterna i skogsbygden. 10 NÄRINGSPOLITIK: Lovande forskning för att klara produktiviteten. 12 INTERNATIONELLT: Fördjupat samarbete mellan Kina och den svenska skogsägarrörelsen. 14 SKOGSGÅRDEN: Leif och Cecilia byggde en helt ny verksamhet med skogsgården som bas. 18 NYHETER: Pengar att söka till investeringar som ger jobb. 20 FÖRETAGANDE: Mellanskogs vd om Setra och virkesmarknaden. 24 SKOGSVÅRD: Hot från nya insekter. 27 SKOGSRIKET: Regeringen samlas i skogsriket. 28 FÖRÄDLING: Trämöbler med färg. 30 MARKNAD Trög vändning för sågverken. Bioenergin växer vidare. 32 DEBATT: Dålig kunskap om kontinuitetsskogsbruk. BORDET visade Pernille Axelsen upp på möbelmässan, ett eldorado av Sidan 28 trädesign. TOMAS LUNDMARK, dekanus på Skogsfakulteten, undrar retoriskt om 100 års skogsforskning kan vara Sidan 32 fel. 34 TEKNIK: Det kan vara lönande att renovera banden. Miljövänligt avlopp på landet. 38 UTBILDNING: Öppnar nya vägar för framtidens maskinförare. 42 EKONOMI: Lär dig hur räntefördelningen fungerar. 44 SKOGSGÅRDEN: Britt-Marie Vestmark engagerar kvinnorna i skogen. 52 NAMN & NYTT: Vinnande trähus. 54 KRÖNIKAN: En tacksam tanke till farfars farmor. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN #PY'PSTIBHBr5FMrXXXNZSFCBDLDPN VI SKOGSÄGARE 2/12 3 Yamaha Grizzly - redo för hårt arbete! Maskinen på bilden är extrautrustad. g standard, Servostyrnin ste ingår! fä bi m ko vinsch + g standard, Servostyrnin ste ingår! fä bi m ko vinsch + Kampanjpris 55.920:- exkl moms Grizzly 550 4X4 EPS Pris från 79.920:- exkl moms Grizzly 700 4X4 EPS Pris från 87.920:- exkl moms (69.900:- inkl moms.) (99.900:- inkl moms.) (109.900:- inkl moms.) Grizzly 450 4x4 IRS (ord pris 76 900:-) ATV Arbe idsmaski ner og tilbe hør 2012 www.y amaha-motor .no s Servostyrning (gäller EPS modeller) s 2 alt 4-hjulsdrift s Diffspärr s Låg alt högväxel s Motorbroms på alla hjul s Variatordrift med konstant remingrepp s Batteriladdning 35A (Grizzly 550/700) s Förstärkt dragkrok s 5-års garanti Hämta vår färska produktkatalog hos närmaste Yamaha ATV-återförsäljare. GRIZZLY www.yamaha-motor.se iljöfrågorna blir ofta märkligt ensidiga. När de här raderna skrivs är det en öppen fråga om det blir tillåtet att ha vindkraftverk i FSC-certifierad skog. M MAN KUNDE ANNARS tänka sig att miljöcertifiering och miljövänlig energi passar bra ihop, men det är tydligen inte självklart. Även om argumenten är blandade medför vindkraften knappast någon annan miljöpåverkan än den estetiska. På samma grund kan man stoppa fula vägar och industrier i blickfånget. Att säga nej till vinden är också ett aktivt val för olja och kärnkraft, eller vad nu alternativen kan vara. DET ÄR FAKTISKT inte lätt att definiera vad miljö är för något. Fult eller nyttigt är i grunden samma motsättning som i balansen mellan produktion och miljö. Om miljö är kretslopp och att begränsa klimatförändringarna bör vi producera mycket träprodukter. Att säga nej är också att säga ja till betong och plast. Det hindrar förstås inte att produktion och miljö ska kombineras, men ingen vinner på att blunda för de inbyggda konflikterna. Tydlighet underlättar bra avvägningar. APROPÅ KONFLIKTER så har SNF (Svenska Naturskyddsföreningen) lämnat dialogen om miljöhänsyn i skogsbruket, precis som SNF tidigare lämnat arbetet inom FSC. Det är trist att man inte kan komma överens om en så viktig fråga och nå en bred överenskommelse. Men ibland måste även den mest hängivne familjerådgivare ge upp och rekommendera skilsmässa. Om det inte går att hålla ihop kan det vara lika bra att gå skilda vägar och tydliggöra åsikterna. Och det är miljörörelsen betydligt bättre på än den konflikträdda skogsnäringen. Nu väljer SNF att agera på egen hand, vilket är helt okej. Möjligen borde de ha förutsett det innan föreningen tog plats vid förhandlingsbordet. EN KÄRNPUNKT i dialogen, som SNF nu lämnat, handlar om miljöhänsyn vid avverkningar. En närliggande pusselbit är familjeskogsbrukets frivilliga avsättningar. VI SKOGSÄGARE 2/12 Medan miljonerna rullar in till de statliga reservaten anlägger skogsägare över hela landet, i det tysta, egna reservat utan en krona i ersättning. De här frivilliga avsättningarna är värda beröm, men ifrågasätts på lösa grunder. Därför skulle mycket vinnas om de på något sätt kan tydliggöras utan att det kommer i konflikt med frivilligheten. Det är bestående insatser som tål att lyftas fram. EN ANNAN FRÅGA med miljön som förtecken handlar om kontinuitetsskogsbruk. Läs gärna Tomas Lundmarks analys längre fram i tidningen. Han visar att kunskapsläget är bristfälligt, men man kan exempelvis fundera över hur bra det är med tätt återkommande skogsmaskiner på eviga stickvägar. Maskinerna brukar inte gå spårlöst fram och bara flyttningskostnaderna mellan avverkningarna kostar en hel del. Läs gärna också intervjun med miljöpartisten Gustav Fridolin. Han framhåller att avverkningsvolymerna behöver hållas uppe med tanke på att skogen behövs till miljövänliga produkter. Han väcker en del frågetecken omkring dagens skogsskötsel och sticker framför allt inte under stol med att det finns motstridiga miljömål. FRÅGAN ÄR hur alla målen ska balanseras mot varandra. En bra utgångspunkt är insikten om att motsättningarna finns och att resurserna är begränsade. Då blir nej till en sak också ja till något annat. Pär Fornling, Chefredaktör LEDAREN Motstridiga miljömål PROFILEN ÉM`Y\_m\i jbf^\ek`cc dpZb\kd\iÉ Gustav Fridolin månar om att hålla uppe avverkningsnivåerna, även om metoderna kan diskuteras. Text & foto: Pär Fornling D iljöpartiets språkrör känner sig väl hemma i skogsbygderna. Det följer naturligt av att växa upp i Vittsjö. ”Nästan allt man gör där hemma har någon relation till skogen”. Där finns stigarna, platserna för ungdomsfesterna, inspirationen till böckerna han skrivit och alla bekanta som äger eller jobbar med skogen. De här skånska bygderna är också hemmaplan för Peps Persson och det hände att den legendariske artisten läxade upp den unge Fridolin när denne for fram lite väl våldsamt i skogen... Nu far han fram i riksdagen och syns i allt fler sammanhang, men utan många av de vanliga attributen för en karriärspolitiker. Vi träffar honom i ett anspråkslöst lärarrum på Lidingö folkhögskola och sitter med på en lektion som passande nog handlar om media. Varför jobbar du som lärare, räcker inte riksdagslönen? – Hela min lärarlön går till ett kyrkligt utlandsprojekt. Det här handlar om något annat. Morgontimmarna i klassrummet ger mig väldigt mycket. Som politiker är det lätt att göra studiebesök till en polerad verklighet. Här träffar jag människor under mer jämlika förhållanden och det är väldigt roligt att undervisa. Hur vill du beskriva skogsägarna? – De skogsägare jag känner har det gemensamt att de är väldigt olika, alltifrån lantbrukaren med ett aktivt skogsbruk till läraren som ärvt lite skog och de som har skogen som en livsstil. Vad är den röda tråden? – Naturintresset tror jag förenar alla. Vilken typ av skogsbruk bör vi ha i landet? – Det tycker jag man ska sätta sig ner och diskutera med skogsnäringen. I stället för att alla gör på samma sätt kan man gärna uppmuntra att skogsägare gör lite olika. Oavsett om man talar för den biologiska mångfalden eller för ett ekonomiskt hållbart skogsbruk finns det ett intresse av ett Fick Peps att ryta till. 6 mer differentierat skogsbruk. Jag tycker att hyggesfritt bör vara en del av skogsskötseln och kanske en större del än i dag. Dagens huvudfåra är hyggesbruk. Finns det anledning till oro för att villkoren förändras så att volymerna inte kan hållas uppe? – Den oron är obefogad. Vi går mot ett större beroende av skogen och kommer att behöva den till mycket mer, både som råvara och för rekreation och turism. Värdet av skogen kommer att öka, för att hantera den utvecklingen måste vi hitta regler som gör att det fungerar. Det får du utveckla mer.... – Det finns en parallell med fisket. Vi satte oss aldrig ner och diskuterade hur värdet av ökat fiske skulle förvaltas, resultatet ser vi i form av utfiskade hav. Den utvecklingen vill vi inte se i skogen, vi får inte tappa biologisk mångfald och möjligheten till ett långsiktigt värde. Är det ett rimligt antagande att dagens VI SKOGSÄGARE 2/12 ” Värdet av skogen kommer att öka, för att hantera den utvecklingen måste vi hitta regler som gör att det fungerar. Gustav Fridolin, miljöpartiets språkrör, har rötterna i skogsbygden. volymer från skogen är uthålliga? – Ja. Och tittar vi på hyggesfria uttag behöver volymerna inte bli mycket mindre, det handlar mer om hur virket tas ut. Men oavsett form – är det rimligt att vi avverkar minst lika mycket som i dag? – Det är en utmaning vi står inför och som vi måste klara eftersom det finns ett större och större behov av skog. Slår man ihop alla planer där skogen är en lösning behöver vi mycket mer skog än i dag. Det leder till insikten att skogsresurserna måste förvaltas effektivare. Vad innebär ert förslag om en avverkningsavgift? – Det kan vara ett sätt att styra mot ett mer uthålligt skogsbruk och för att finansiera avsättningar till naturvård. Vi har sagt att förslaget bör utredas och att vi bör titta på hur det fungerar i andra länder. Jag är inte alls säker på att utredningen landar i att det är ett bra förslag. Vad tror du om att öka volymerna VI SKOGSÄGARE 2/12 N Första valdebatten ett straff En straffuppgift i skolan ledde Gustav Fridolin in i politiken. Han nödgades titta på en valdebatt på TV och blev inspirerad av Miljöpartiet. Som 19-åring blev han till sin egen förvåning den då yngste riksdagsledamoten någonsin. Efter en period hoppade han av för att arbeta som folkhögskolelärare. Nu är han tillbaks i riksdagen men arbetar fortfarare som lärare några timmar i veckan. Den 29-årige Gustav bor numera i Stockholm tillsammans med hustrun Jenny och dottern Charlie. Nyligen flyttade familjen ut mot Järvafältet för att komma närmre naturen och skogen. Morgonkaffe i lärarrummet. genom gödsling och stubbskörd? – Vi har inte ställt oss negativa till att prova, men det måste finnas en sund skepsis till tron att uttaget kan öka flera gånger om utan negativa effekter. Vi måste se upp så skogen inte blir det nya fisket. många intresserade skogsägare. En tredje sak är att vi precis som i Tyskland borde ha ett system med fasta priser för den som levererar el till nätet. Vet man priset flera år fram i tiden är det betydligt lättare att få kapital till utbyggnad. Hur går det med bioenergin? – Vi har en vision om 100 procent förnybar energi och där spelar bioenergin från skogen en stor roll, liksom effektiviseringar för att använda energin bättre. Då det gäller energi till transporterna har ni föreslagit en lastbilsskatt som Skogsindustrierna döpt till landsbygdsskatt... – Det är ingen relevant beskrivning på en skatt som införs i många EU-länder. Målet är att överföra gods till järnvägen, dessutom ska skatten finansiera järnvägsutbyggnad. – Vi vill ha den differentierad. Där det inte finns någon järnväg kan den vara mycket låg, eller ingen skatt alls, medan långtradare som kör längs järnvägsnätet kan få en mycket högre skatt. Är vi på rätt väg? – Sverige bromsar in medan andra länder gasar på. I Tyskland arbetar två miljoner personer med miljöteknik, det är fler än inom hela den tyska bilbranschen. Vilka smörjmedel bör till? – I Tyskland och flera andra länder är det lätt för små producenter att sälja elkraft. Här är det betydligt trögare. Dessutom har vi andelsregler för vindkraft som begränsar den lokalt ägda vindkraftsutbyggnaden, vilket är ett par saker som säkert berör Vi har ett miljömål om hur mycket skog som bör avsättas, är det bra? – Ja. Det känns lite märkligt att ha en Fortsättning sid 8 7 Fortsättning: PROFILEN ”Vi behöver skogen till mycket mer” politisk diskussion om huruvida vi ska nå de mål som bestämts. skyddsvärda biotoper ska avverkas. Men det går trögt... – En anledning är att byteshandeln med Sveaskog inte fungerat bra. Jag tycker överhuvudtaget att statens eget skogsbruk bör ta en större roll för att kombinera lönsamhet med ökad miljöhänsyn. Varje gång de avverkar en skyddsvärd biotop är det ett stort förtroendeproblem. Vi behöver avverka Trots arbetet i riksdagen fortsätter Gustav Fridolin skog för att få miljöatt arbeta som lärare vänlig råvara och vi några timmar i veckan. hindrar avverkningar av andra miljöskäl. Håller du med om att det finns en konflikt mellan olika miljömål? – Absolut. Utmaningen är att klara uttaget utan att ändra de långsiktiga förut- Apropå Peps nämnde du i sommarprosättningarna för att bruka skogen. grammet hur han skällde på dig och kamraterna. Vad är den finaste stunden i skogen? – Det var när vi körde motocross i sko– När morgonsolen kommer till en glänta. gen. Och han hade förstås helt rätt, köra Det är något fantastisk med gläntor. cross är kanske inte det mest hållbara nyttjandet av skogen. Nu är det en annan typ Har du någon skönlitterär bok att re- av skogsutflykter. kommendera? – Underdog av Torbjörn Flygt är en bok Hur går det med jakten? som betytt mycket för mig. – Det blir inte så ofta numera, men jag Och musik? tog jaktlicens i skolan. Det var naturligt – Jag lyssnar gärna på Peps Persson, Wil- hemma i Vittsjö och jag känner starkt för mer X och Bob Hund. allmogejakten hemmavid. Sveaskog framhåller själva att de är rätt bra. – Det tycker alla skogsbolag. Peps Persson gav den unge Fridolin en del insikter i hur man bör vistas i skogen. Bör miljömålen höjas? – Det finns en kommitté som tittar på det. Jag hoppas de kommer fram till ett enigt slutbetänkande. Och nyckelbiotoperna? – Vi har en nollvision att inga ” Här träffar jag människor under mer jämlika förhållanden och det är väldigt roligt att undervisa. Handla nu och du är förberedd inför nästa vinter! 30% rabatt till medlemmar i skogsägarföreningar Som avslutning på den gångna vintersäsongen erbjuder vi Gunnebo traktorkedjor till oslagbart pris: Er bj ud an de t gäller t.o.m. 30% rabatt och fri frakt! 30/4 2012 www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com | GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 8 VI SKOGSÄGARE 2/12 Känslan när allt flyter på, i alla situationer. NYA HUSQVARNA 550 XP® Vår nya motorsåg har en låg, smidig och lätt sågkropp. Samtidigt är den kraftfull och utrustad med RevBoost™, som ger snabb acceleration och högre kedjehastighet för extra effektiv kvistning. Det, samt många andra innovativa lösningar hjälper dig att arbeta snabbt och ostört, i alla situationer. Se mer på www.husqvarna.se/550xp Copyright © 2012 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Husqvarna and other product and feature marks are trademarks of the Husqvarna Group as displayed at www.international.husqvarna.com HUSQVARNA 550 XP ® 50.1 cm³, 2.8 kW *, 4.9 kg. Rek. cirkapris inkl. moms: 8.700:– Kommer också att finnas som 550 XP ® G med värme i handtaget. *Nominell effekt angiven av motortillverkaren www.husqvarna.se / forest NÄRINGSPOLITIK Forskning som inger hopp A ETT-fordonet lastar 65 ton jämfört med dagens vanliga timmerbil som lastar 40–42 ton. Genom att bilen har fler axlar blir belastningen på vägen mindre. Dieselförbrukningen är 20 procent lägre per ton virke. Efter att den grundläggande forskningen är klar kommer det nu att rulla ett 25-tal demonstrationsfordon över hela Foto: Erik Viklund landet. ag vaknade med en bra känsla i magen i morse. Det berodde inte på att det var fredag utan på att jag varit på Ukonf12, Skogforsks skyltfönster ut mot oss intressenter. Under två dagar fick vi en sammanfattning av vad den tillämpade skogsforskningen kan erbjuda just nu. QQQ Det är ett trist faktum att produktivitetsutvecklingen inom skogsbruket sedan några år börjat stanna av. Det är också oroande eftersom en stark produktivitetsutveckling är en förutsättning för en god lönsamhet på skogsgården. Skogforsk presenterade till min glädje ett stort antal handfasta tips om hur man kan arbeta både smartare och effektivare ute i skogen. Man visade också upp intressanta möjligheter att på sikt använda datortekniken till att mäta virket noggrannare, hjälpa oss med gallringsuppföljning och minska risken för körskador. Sen undrar vi alla när det ska bli möjligt att i stor skala få börja åka 90-tons lastbilar till industrin. Det finns inte många forskningsprojekt som visar på en sådan potential som just projektet ”En Trave Till” både för ekonomin och miljön. Jag hoppas verkligen att det ska vara möjligt att vända produktivitetskurvan uppåt igen. Och det gör vi om vi lyckas förverkliga alla de resultat som presenterades. QQQ Ett annat sätt att förbättra lönsamheten på skogsgården är att satsa på att öka skogsproduktionen. Även om det inte är någon nyhet tycker jag att Skogforsk med fin pedagogik lyfte fram fördelarna med att använda förädlade plantor, nya trädslag och skogsgödsling. Sett i ett globalt perspektiv med en ökande befolkning, en stor brist på förnyelsebara råvaror och allt större problem med klimatet är en ökad produktion i skogen även ett viktigt bidrag för en bättre miljö. QQQ En viktig komponent i den så kallade svenska modellen är att det ska vara balans mellan produktion och miljö när vi bedriver skogsbruk. Det var därför väldigt glädjande att konferensen avslutades med att vi fick höra att högstubbar, som är viktig del av den generella hänsynen, faktiskt fungerar och har gjort skillnad för ett antal ovanliga arter. Dessa resultat och annan forskning som är på gång blir ett viktigt underlag för hur vi kan utveckla och förbättra naturhänsynen i framtiden. Nu återstår bara det svåra, att komma hem till den stressiga vardagen och försöka komma ihåg vad forskarna sagt. För visst är det värt att fundera på hur resultaten ska användas i den dagliga verksamheten på gården, på skogsbruksområdet eller i skördaren om vi ska klara oss i konkurrensen i framtiden. Sten Frohm Chef LRF Skogsägarna Läs tidigare nummer på www.atl.nu/viskogsagare Jlj_Zd_d]WhÅiWccWi_ZW 10 VI SKOGSÄGARE 2/12 NU LANSERAR VI DEN NYA GENERATIONENS LEGENDER Vår nya generation professionella motorsågar är utvecklad för dig som verkligen brinner för skogsbruk. De bränsleeffektiva Clean Power™-motorerna är laddade med innovativ teknik som ger dig all den kraft du behöver för fällning och kapning i hårda träslag. Den smidiga, kompakta sågkroppen gör kvistningen till ett rent nöje. Och det ¹NNSMYCKETMERAATTUPPTiCKASkBESyKDIN*ONSERED återförsäljare eller gå in på www.jonsered.se JONSERED CS 2260 W JONSERED CS 2258 Topprestanda för heltidsanvändare. 59,8 cc, 3,5 kW, 5,8 kg. Kraftfull och robust för deltidsanvändning i skogen. 59,8 cc, 3,1 kW, 5,6 kg. 9.900:- 8.400:- MER INFORMATION? HITTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE? www.jonsered.se Copyright © 2012 Jonsered. Alla rättigheter förbehålles. HXVccVFG"`dYZcdX]hZÎabZc db?dchZgZY8H''+%^Y^cbdW^a INTERNATIONELLT Jm\ejbk^Xe[\ `ejg`i\iXiB`eX Alliansen mellan Kina och den svenska skogsägarrörelsen växer sig allt starkare. Det ger draghjälp i försvaret av familjeskogsbruket internationellt och kan leda till affärskontakter. Fredrik Åsbo, tillsammans med pappa KjellOlov, presenterar gården i Ås någon mil från Sundsvall. Besökarna är tolken Yu Yue, Shen Suhua, Xing Hong och Sven- Erik Hammar. Foto: Lennart Ackzell Text & foto: Pär Fornling D ötet med kungen och drottningen var fantastiskt. Det kommer jag ihåg för resten av livet, säger Shen Suhua med ett varmt leende. Hon är ansvarig för internationella kontakter och rapporterar direkt till den skogsansvarige för hela Kina. Tillsammans med kollegan Xing Hong summerar hon intrycken efter en vecka i Sverige med LRF Skogsägarna som värd. ÄVEN OM MÖTET med kungaparet gav guldglans åt besöket är det framför allt insikter om familjeskogsbruket de har med sig hem. När det gigantiska Kina släpper fram privat ägande av skogen vänder man blickarna till den svenska skogsägarrörelsen för att få tips och inspiration. Xing Hong leder arbetet med reformen som innebär att den allmänt ägda skogen delas ut till privatpersoner. De nya skogsägarna får ett certifikat som garanterar äganderätten. Det innebär att skogen både kan ärvas och pantsättas. Oftast gäller certifikatet i 70 år, vilket gör att man hinner driva fram flera generationer av den snabbväxande skogen. Vad som händer efter 70 år återstår att se. Det är en lång tid i Kinas dramatiska nutidshistoria och ingen stor fråga i dagsläget. KONTAKTERNA MED Kina har pågått sedan början av 2000-talet och förra året slöts ett formellt avtal om samarbete med LRF Skogsägarna. Sven-Erik Hammar, Mellanskog, är en av de förtroendevalda som engagerat sig i relationerna med Kina. – Det är roligt att ser hur väl reformen rimmar med vår filosofi. Efter skövlingen har man genomfört stora återbeskogningar. För att få någon att ta ansvar och sköta skogen inser man att det behövs skogsägare med självbestämmanderätt, säger han. Svem-Erik Hammar har besökt skogsägare och nya föreningar på plats. 12 Shen Suhua från det kinesiska skogsministeriet. – Ofta är det bönder som fått något hektar skog. Eftersom var och en är liten behövs skogsägarföreningar enligt vår modell för att samverka och få logistiken att fungera. Det är roligt att se engagemanget och entusiasmen inför att välja företrädare, organisera sig och gå på möten. – Här hemma får vi ofta höra att saker är fel. Då är det väldigt uppmuntrande att höra positiva omdömen från en väldig nation som Kina som tycker vi gör allting rätt! OCH NÄR Shen Suhua sammanfattar intrycken från Sverige, med besök hos skogsägare i Jämtland, låter det som en regelbok för svensk kooperation: – Mitt intryck är att föreningarnas roll inte kan ersättas av regeringen, de arbetar tydligt för skogsägarna och bidrar till lönsamheten genom att samla utbudet av skogsprodukter. – Jag ser fördelar i att den enskilde skogsägaren både får del av vetenskaplig kunskap och hjälp med maskinresurser. Jan-Olof Thorstensson, ordförande i LRF Skogsägarna, talar familjeskogsbruk med Xing Hong, ansvarig för landreformen i Kina. Nu återstår att se vad som händer i Kina. Shen Suhua talar om en potential på 530 miljoner skogsägare, fortsatta reformer och målet att ytterligare öka arealen skogsmark fram till år 2015. – En av de saker jag lärt mig under besöket är hur betydelsefullt privat ägande är för skogsägare, vi träffade en familj där gården gått i arv under nio generationer och de var väldigt stolta över sin skog, säger Shen Suhua. NÄRMAST HAR Sverige fått en inbjudan att delta i ett möte om grön ekonomi i Kina och en kinesisk delegation är inbjuden till ”Forest dialog” i Växjö. – Ur familjeskogsbrukets synvinkel är det väldigt bra att ha Kina på vår sida i internationella förhandlingar. Förhoppningsvis kan vi göra något tillsammans i FN under nästa år. Dessutom kan bra relationer leda vidare till affärer, konstaterar Lennart Ackzell, LRF Skogsägarna. Läs mer på sid 24 VI SKOGSÄGARE 2/12 Välj Palms kvalitet! Nyhet: Biojack energiklipp Biojacks nya energigrip klipper och lastar energiskog. Montera på Palms skogskran eller på kran till grävmaskin. Palms P680 med 11 tons vagn och 6,8 m kran är idealisk för den självverksamme skogsägaren. Den har bultad, avtagbar kran och teleskopiska stödben. P680-11, 11 ton/6,8 m, dubbelram: ......157.800:P680-10, 11 ton/6,8 m, centrumrör: ......149.900:Radioenhet med bomvinsch ......................16.500:500-17 hjul (istället för std: 400-15,5) ......... 8.400:- Avtagbar kran/ stödben på 3-punktsfäste. KAMPA Hydrau lservo 7 14.900: Från: P6 Ord. pri NJ 0 lit. - 10-P68 s: 27.00 0 0:- Du kan enkelt byta till större vagn och behålla kranen. Låg tyngdpunkt på kranpelaren ger ökad stabilitet och mindre tipprisk. Brett sortiment. Ökad möjlighet att hitta vagnen för just ditt behov. Brett sortiment Palms skogskranar och skogsvagnar: Besök nordfarm.se )*,!,(- 2 Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskiner i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad. SKOGSGÅRDEN Huset är ritat av arkitekt Per Wåhlin. ;\_XidXibeX[\e Dalagård föddes ur skogen. Det är en vacker nygammal gård som välkomnar turister och konferensgäster. Ägarna, Leif och Cecilia Öster, delar gärna med sig av tips och erfarenheter för att bygga upp en ny verksamhet med skogsgården som bas. Text & Foto: Pär Fornling ; eras egen resa, från stan till skogsgården, är en historia för sig. Visserligen arbetade Leif på Domänverket och Cecilia hade tillbringat många somrar på landet i Dalarna, men livet på landet var ingen självklarhet för två stadsbarn från Västerås och Uppsala. 14 Vägen dit gick via ett gemensamt naturintresse, som förde dem samman under en resa till Grönland, och växte till drömmen om en egen skog för 25 år sedan. De gick sällsynt rationellt tillväga. Eftersom varken Cecilia eller Leif kände sig geografiskt bundna till någon plats gick frågan vidare till en skogsekonom; Var i Sverige är det klokast att köpa skog? Svaret blev södra Dalarna. Därefter skrev de 500 personliga brev till skogsägare i området och undrade om deras gård var till salu. Det gav napp och familjen blev ägare till gården som i dag består av 700 hektar produktiv skogsmark. Vi är i det urgamla kulturlandskapet kring sjön Åsgarn, någon mil från Avesta. Skogarna är fulla av spår från järnframställningen som tog fart på medeltiden och blommade ut på 1800-talet. I DUNKLET under trädkronorna finns oväntade möten med förfallna mäktiga VI SKOGSÄGARE 2/12 Leif och Cecilias bästa tips för naturturism serveringstillstånd för 700 kronor är dyrt om man bara serverar två öl... – Kan man reglerna är det inte så svårt, problemet är att det inte finns någon riktig manual.Vi funderar på att starta ett nätverk och göra en ordentlig checklista till hjälp för alla, berättar Cecilia. Bidrag Det finns möjlighet att få ekonomisk hjälp. Skogsstyrelsen fördelar pengar från Skogsriket och delvis från EU:s landsbygdsprogram. EU stöttar också gemensamma satsningar för hela bygder (Leader) som kan ha bäring på turism. I Dalarna har Åsgarn gjorts tillgänglig och sjökanten röjts. Ridleder, skoterleder och strövstigar är andra tänkbara projekt. Nätverk Andra lokala företag är inte konkurrenter, utan kollegor som hjälper till att locka besökare till bygden. Marknaden Leif och Cecilia hade först tänkt sig att hitta kunderna i Stockholm men fann till sin förvåning att en stor marknad är lokal. Den närmaste kretsen bjöds in till invigningen och utifrån det har verksamheten växt. Spionera Besök andra turistföretag, fundera över hur du blir mottagen och hur värdskapet fungerar. Regelverket För den som serverar mat finns väldigt mycket att tänka på, allt ifrån speciella diskmaskiner till avställningsytor. Tillfälliga Till detaljerna i timmerhuset hör lister med profiler från 1700-talet. Den vita hästen i samlingen bär Dalagårds logotype. Cecilia och Leif Öster. Konferensgård långt från storsta’n ilekbelk\e stenbyggnader, gamla slagghögar och vattenleder. – Nio av tio personer som arbetade med järnframställning var i själva verket skogsarbetare för att få fram träkol, berättar Leif. Han är full av historier och berättar dem gärna, vilket är en del i arbetet med naturturism. – Vi åker själva runt som turister för att lära oss om värdskapet, säger Cecilia. – Det har varit många lärorika resor till USA där man är fantastiskt duktiga på att ta hand om besökarna och ge en berättelse som förstärker upplevelsen. – Men vi har också sett lärorika exempel på motsatsen, där värdparet sänker varumärket genom en dålig presentation. VI SKOGSÄGARE 2/12 Den tändande gnistan till att satsa på naturturism kom för tio år sedan när ett företag frågade om de fick hålla en konferens hemma hos familjen Öster. – Det var kontakter genom mitt dåvarande jobb och företaget ville träffas i enskildhet, långt från kontoret. Allt gick bra, men det var lite bökigt med så många gäster i hemmiljö, berättar Leif. Det gav idén till en konferensanläggning i anslutning till skogen och naturen. DÄR DET DÅ bara var en potatisåker reser sig nu en grupp knuttimrade hus i en spännande blandning av gammalt och nytt. Öppna planlösningar och mycket glas talar tidens språk. Men de mörka massiva timmerväggarna, som fångar upp morgonsolen, kunde lika väl höra hemma på 1700-talet. – Virket kommer från vår egen skog. I samarbete med Mellanskog skapade vi faktiskt ett eget sortiment. De köpte rotstocken till sågverken, vi behöll andrastocken Fortsättning sid 30 15 SKOGSGÅRDEN På den egna gården, en bit från konferensanläggningen, har man byggt en kombination av bastu och växthus. ” Det lokala samarbetet är viktigt. Vi kan samarbeta på mässor, skicka kunder till varandra och locka besökare till bygden. Cecilia Öster har arbetat som bildlärare och fortsätter med konsthantverket i den egna keramamikverkstaden. Fortsättning: De har marknaden runt knuten till timring och föreningen köpte resten till massaved och energi, berättar Leif. Det massiva timmerhuset kostade 14 000 kronor kvadratmetern, vilket faktiskt är billigare än ett konventionellt bygge. KUNNANDET om hantverket, med röt- ter ner i medeltiden, kom från Dalarnas Timringsutbildning någon mil bort. I det öppna ”klassrummet” på stranden mot sjön Bäsingen möter vi den legendariske timringsmästaren Björn Frost. Han berättar att i stort sett alla elever får jobb efter den tvååriga utbildningen och bygget av Dalagård är ett gott exempel. En bit längre bort träffar vi Lars och Catarina Hansson som hyr ut rum, satsar på naturturism och framför allt har småskalig matproduktion med skogen som skafferi. MAN KUNDE TRO att det är konkurrenter, men i stället flätas dessa och andra företag ihop till ett nätverk där man hjälper och tipsar varandra. – Det lokala samarbetet är viktigt. Vi kan samarbeta på mässor, skicka kunder till varandra och locka besökare till bygden. – Vi välkomnar att det öppnar fler Dalagårdar som vår, då får vi kraft att marknadsföra oss internationellt, säger Leif. 16 Trots att vardagen kretsar kring turister och konferenser finns kärnan i verksamheten likväl bland träden, där allt började för 25 år sedan. – Du får aldrig släppa fokus på skogen, det är därifrån vi har vårt kassaflöde. För den som vill satsa på turism, eller annat landsbygdsföretagande, är skogen en säkerhet för att få låna pengar till nya verksamheter, tipsar Leif Öster. DEN EGNA maskinparken inskränker sig till en motorsåg och en röjsåg. Det har i sin tur gett utrymme för att ta fram obeskattade reserver till bygget av anläggningen som kostat omkring 4 miljoner kronor. – Vi har hela tiden haft stor hjälp av rådgivare från Mellanskog som har styrt upp skogsbruket med höga ambitioner för skogsvården, berättar Leif. Det innebär ordentliga markberedningar, noggranna föryngringar, röjning och gödsling av de äldre tallbestånden. PÅ GÅRDEN görs väldigt tidiga gallringar. De ger knappast några pengar men gör skogen stormfast och höjer värdet i den andra gallringen. Och från det aktiva skogsbruket är det NÄTVERKET. Lars och Catarina Hansson driver företaget Muddus. Namnet kommer från Norrbotten där allt började med att Lars far kokade hjortronsylt. Timringsmästaren Björn Frost, längst ner, ingår i nätverket runt gården. nära till naturturismen och de många berättelserna som höjer värdet på upplevelsen. – Mycket handlar om historien, men vi möter också ett genuint intresse för berättelser om hur dagens skogsbruk fungerar och hur mycket det betyder för landet. VI SKOGSÄGARE 2/12 Dörrar med dekorationer. Husen är inredda med äldre möbler från många besök på auktioner, däribland en mängd Leksandsstolar av olika ålder... och någon med praktiska lagningar. N Dalagård Affärsidén är att bara hyra ut anläggningen till ett sällskap i taget. Totalt finns det plats för 24 övernattande gäster. Guidning och gemensamma upplevelser är efterfrågade. Servicen varierar efter besökarnas behov, från turistboende med självhushåll till helpension för konferensgäster. En populär aktivitet att fixa sin egen pizza i den vedeldade bakugnen. Idén bakom bygget är att bygga en klassisk dalagård i en form för år 2010. R SO NSKA SKIDS SVE KY AV TT E T AGE SL ND LA STOL TS PO N Det avgörs i skogen Du ser dina insatser växa i takt med skogen själv. För precis som i skidskytte, gäller det att planera. Så att du när du kommer fram till målet, kan få in fullträffen. För skogen är din spelplan. Det är där det avgörs. På ett Skogskonto i Handelsbanken, kan dina pengar växa sig ännu större. En av flera fördelar med att flytta dina pengar till ett skogskonto hos oss är att du inte behöver skatta för dina inkomster förrän du tar ut dem. Det i sin tur gör att du enkelt kan jämna ut oregelbundna inkomster. Vi hjälper dig dessutom gärna med flytten. Kalla det smidigt – vi kallar det trygghet. Läs mer på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk. VI SKOGSÄGARE 2/12 17 Bidrag om du skapar jobb utom innebär att någon anställs kan man Den som skapar mer jobb på skogsgården kan få ekonomisk hjälp förmoda att möjligheterna till bidrag ökar. till investeringarna. Text: Pär Fornling NYHETER TEMAT FÖR satsningen är Väx med sko- K otalt finns det 40 miljoner kronor i potten fördelade under fyra år. De statliga bidragen är en del av skogsriket (se sidan 27). När det handlar om EU-pengar brukar möjligheten till bidrag omges av ett detaljerat regelverk. För de här statliga pengarna är det däremot väldigt öppna ramar. ENDA KRAVET är egentligen att peng- arna genererar fler arbetstillfällen i anknytning till skogen. Det kan vara allt från småskalig förädling till turism och skogliga åtgärder. Det kan innebära möjlighet att försörja sig själv på gården. Om investeringen dess- gen och växa innebär i det här fallet att skapa förutsättningar för nya jobb. Det minsta bidraget är 30 000 kronor. Uppåt finns i princip inga begränsningar. Pengarna betalas ut när stödet beviljats och det finns möjlighet att få ersättning för hela den planerade åtgärden. Under året finns fyra ansökningsdatum: 1 april, 15 maj, 1 september och 1 december. Dessutom får Skogsstyrelsen lika mycket pengar, 40 miljoner kronor, att använda till rådgivning i anslutning till Skogsriket. N Tips för surfaren På Skogsstyrelsens hemsida, www.skogsstyrelsen.se finns mer information och blanketter. Sök på ”Väx med skogen”. Ny projektledare för Krafthandling Skog O Sven-Olof Jansson kommer att leda projektet Krafthandling Skog. Han efterträder Marianne Eriksson som nu är informationsansvarig för LRF Skogsägarna. Sven-Olof bor i Östersund där han också kommer att vara stationerad. Närmast har han arbetat som distriktschef i Norrskog. – Det ska bli otroligt spännande och en utmaning att ta över projektledningen, säger han. Sven-Olof Jansson. Planen i datorn O Norrskog och Planen Södra är först ut i en iPad. med de nya skogsbruksplanerna på webben. Genom att logga in på föreningarnas hemsidor kommer man att kunna se sin skogsbruksplan tillsammans med flygbilder över fastigheten. Man kan även lagra egeninformation tillsammans med planen genom att rita in markeringar i kartan och skriva kommentarer. Möjligheterna att hantera planerna över nätet byggs på successivt med nya funktioner. Södra har dessutom en app som kan laddas ner till en iPhone eller iPad och se avdelningar och åtgärdsförslag direkt i skogen, även på platser utanför mobilnätets täckning. Appen laddas ner fritt från Apples App Store. Norrskog räknar med att lansera en app efter sommaren. De nya planerna kommer också inom Norra Skogsägarna och Mellanskog genom det gemensamma företaget Skogsägarplan AB. Drömmer du om en PONSSE Fox? Vi finansierar begagnade lantbruks- och skogsmaskiner. Läs mer på swedbank.se/maskinfinansiering eller besök våra kontor. Just nu får du som har Bättre Affärer Skog och Lantbruk fri uppläggningsavgift på avbetalningslån på begagnade maskiner, värde 650 kronor. Gäller till och med 31/5 2012. 18 VI SKOGSÄGARE 2/12 t ak na tr 12 os ! * ck n 0 m o 2 n Te gsk /4- tter ile 0 b i n 3 a ll jn an m ti rö n en S in få GP h n oc r e le el VI RÖJER DU VINNER GENOM ATT LEJA UT RÖJNINGEN VINNER DU BÅDE TID OCH PENGAR Röjning är den lönsammaste åtgärden du kan göra i skogen. I en välröjd skog blir träden grövre och tillväxten ökar. Det ger dig högre avverkningsintäkter. Dessutom går skördarens arbete fortare, vilket sänker dina kostnader. Behovet av röjning i våra skogar är stort. På en normalfastighet (50 ha) krävs cirka 2 ha röjning varje år. Tillsammans med dig kan vi se till att röjningen i din skog blir utförd på rätt sätt och i rätt tid för att den ska bli så lönsam som möjligt. Investeringen du gör i att låta oss röja, betalar sig redan vid första gallringen. Sedan kan du räkna hem den ett par gånger till. Med Södra gör du alltid en god affär. Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig till rätt person. *Praktisk mattermos vid kontrakt 1-7 ha. GPS vid kontrakt över 7 ha. Gäller ej förröjning. För fullständiga villkor se skog.sodra.com Besök vårt skogsägarnät skog.sodra.com FÖRETAGANDE @e^\kdk\ij`^ Sture Karlsson ser fortsatta möjligheter att utveckla bioenergin och öka lönsamheten för skogsägaren. Energin var tidigt en hjärtefråga för Mellanskogs vd. Text & foto: Pär Fornling ? an föddes i Ådalen och växte upp i Sundsvall. Nu är Sture Karlsson visserligen skogsägare utanför Falun, men det var inget han hade med sig hemifrån. Mamma var läkarsekreterare och pappa civilingenjör. Länge lutade det åt att han skulle följa i pappas fotspår, men något kom emellan. Kanske kan man säga att det var intresset för förnyelsebara råvaror och bioenergin, men det skulle dröja ett par årtionden innan det blev tydligt uttalat och Sture själv fick engagera sig i denna möjlighet som han brunnit för hela karriären. – Det var energikris 1973 och jag läste miljödebattörer som Hannes Alvén och Rolf Edberg. Det verkade redan då uppenbart att framtiden låg i att ta vara på råvara och energi från de gröna ytorna. Men dit var det alltså en tid. DEN UNGE Sture Karlsson tog bilen mot Garpenberg och utbildningen till jägmästare i den klassiska gamla herrgården. Han glömmer aldrig den smala vägen i de djupa skogarna mellan Hedemora och Avesta. – Jag hade en blek aning om var jag var och vad som väntade. Väl framme talade en massa människor om taxen och en något förvirrad Sture funderade över vilken hund det gällde. Han kom i alla fall snabbt in i gänget och insåg efter ett tag att det i själva verket inte var en hund utan smeknamnet på riksskogstaxeringen. – För första gången i livet träffade jag folk med samma intressen, jag trivdes jättebra. Sture Karlsson tycker det är skönt att koppla av från vd-jobbet med praktiskt arbete i skogen och att pyssla om besättningen av highland cattle. 20 Gården, som familjen köpte för 12 år sedan, bär fullt av spår från traktens gruvnäring. Första jobbet var på Domänverket i Jokkmokk där han blev vikarie för Monica Stridsman (nu generaldirektör för Skogsstyrelsen) som var barnledig. Därefter var det slut på natur och skogsluft för ett tag. På huvudkontoret i Falun involverades han i personalfrågor och löneförhandlingar med Domänverkets 5 000 (!) skogsarbetare. Att det var ett nytt område för den 27-årige Sture Karlsson framgår av att han i all hast nödgades köpa en slips på vägen till förhandlingsdelegationen i Stockholm. Det var inget naturligt plagg i garderoben. Historien med den exklusiva italienska slipsen blev för övrigt kortvarig genom att svärmor körde den i tvättmaskinen.... I BÖRJAN av 1985 blev han vd för Norr- lands nedre sågverksförening och äntligen fick intresset för bioenergi blomma ut. – Då var det avsättningsproblem för sågspån och förbud mot att deponera bark. Det ledde till att vi startade Såtab (som numera är en del av Norrskog) och började handla med bioenergi. I början av 1990-talet gick vi vidare och byggde en pelletfabrik som nu ägs av SCA. Det där är något jag är både glad och stolt för, berättar Sture Karlsson. När han slutade 1995 var omsättningen 100 miljoner kronor och bioenergin hade tagit ett rejält kliv framåt. Därefter var han tillbaka i statlig tjänst som länsjägmästare i Västerbotten, innan det åter blev sågverk. Det var en turbulent tid för sågverkens organisationer som slutade med att Sture blev vd för Sågverkens Riksförbund. Efter fyra år som vd för Weda skog kom han via ett konsultjobb till Mellanskog som virkeschef 2008. Och sedan i somras är Sture Karlsson vd för föreningen. BIOENERGIN och förnyelsebara råvaror har förstås följt med. Den är nu en del av den vanliga virkeshanteringen och i gränslandet mellan massaved och energi är det en öppen fråga hur råvaran används. Avgörande är betalningen. – Vi jobbar vidare med teknik och metoder, där finns fortfarande mycket att göra för att öka nettot till skogsägaren, säger Sture Karlsson och påminner om den gröna ytans möjligheter. VI SKOGSÄGARE 2/12 d\[jbf^ D\[J\kiX ]iXebiXj gi`j\ieX ”Ge mig 10 000 kronor och en ny skogsbruksplan så ska jag säkra en avkastning på åtta procent.” Med det lite provocerande påståendet lyfter Sture Karlsson fram föreningens fördelar. Text & foto: Pär Fornling i träffar honom dagen efter M att Mellanskog presenterat ett ganska kärvt bokslut. Förra året var tufft för hela branschen och Mellanskog lider fortfarande av sviterna efter industrins problem efter fusionen mellan Mellanskog och Mälarskog. Likväl togs ett nytt kliv in i sågverksbranschen genom att köpa LRF:s aktier i Setra. ATT MÄTA och aptera timmerstockar hör till vardagen hemma på gården, där Sture Karlsson rensar efter vinterns stormfällning. Vad har föreningen för glädje av Setra? – Dels räknar vi med att bolaget ska bli lönsamt. Dels är det en bra partner när vi ska förankra våra prisutspel. Ungefär hälften av vårt timmer går till Setra. Då vi för några år sedan gick i spetsen med en rekordhöjning av timmerpriserna på 100 kronor hade vi glädje av Setra för att kunna förankra priserna. Hur ska Setra bli lönsamt? – Det finns en plan på att sälja delar av verksamheten och koncentrera sig på ett kärn-Setra i Mellansverige. När vänder sågverkskonjunkturen? – Det vet vi inte, men på sikt är jag optimist. USA måste dubbla sin trävarukonsumtion för att ligga i takt med befolkningstillväxten, Kina fortsätter öka och Afrika bygger för sin unga befolkning. ” Det var energikris 1973 och jag läste miljödebattörer... VI SKOGSÄGARE 2/12 Belastar Setra årets resultat? – Nej, tvärtom är det en tillgång vilket beror på att vi köpte aktierna så billigt av LRF. Likväl nödgades vi redovisa ett negativt resultat. Det beror dels på engångsFortsättning sid 22 21 Fortsättning: kostnader för lager av biobränsle, dels på finansiella förluster som inte är realiserade. Vi får igen pengarna när det vänder uppåt. Hur mycket gav ni för aktierna? – 175 miljoner kronor. Sveaskog planerar att sälja sin halva av bolaget, vad gör ni? – Vi har blivit delägare för att långsiktigt vara med i sågverksbranschen. En historisk lösning på föreningens problem var att låna av insatskapitalet, hur går det med återbetalningen? – Den som lämnar föreningen får tillbaka 70 procent. Vårt prioriterade mål är givetvis att återupprätta insatskapitalet fullt ut. Hur gick det med virkesfångsten förra året? – Bra. Vi ökade med 200 000 kubikmeter till 5,2 miljoner kubikmeter. Om två år är målet 5,5 miljoner. Vi ser en stor potential att öka avverkningarna genom att få medlemmarna aktivare i skogsbruket. R sk äd og da en Hur då? – Genom att visa på möjligheterna. Vå- clo co .s e FÖRETAGANDE Inget mäter sig med skog ra 100 kontaktinspektorer är nyckelpersoner i det arbetet. Vi vill hjälpa medlemmarna till ett aktivare skogsbruk. Ett av våra mål är att öka föreningens skogsvård med 50 procent. Där finns mycket att göra för lönsamheten på skogsgården. Kan man mäta lönsamheten? – Jag brukar förtydliga möjligheterna genom att utlova en avkastning på 7–10 procent för den som satsar 10 000 kronor och har en ny skogsbruksplan. Det handlar om röjning, dikesrensning, gödsling och andra åtgärder som dessutom är avdragsgilla. Vad utmärker en bra virkeschef? – Man måste ha koll på omvärlden och när du väl bestämt dig för hur marknaden ser ut får du inte vara blyg. När det går uppåt gäller det att dra på med priserna, precis som man inte kan tjuvhålla när det går ner. Dessutom är det bra att försäkra sig om en bakdörr. Vad menar du med bakdörr? – Att förankra priserna. Där kommer vårt ägande i Setra in. Ett annat bra exempel är den virkesterminal vi byggt i Kil. I den delen av Värmland har vi i princip varit beroende av en köpare av massaveden och en enda köpare av timmer. Genom en terminal och järnväg får vi möjlighet att transportera virket till Södra och andra köpare, det känns angeläget i vårt arbete för medlemmarna. Två års effekt utan ombehandling! MOT SNYTBAGGESKADOR Förhindrar insekticider från att regna av och avdunsta. Flexcoat binder insekticiden utanpå plantan. En behandling (Flexcoat + insekticid) ger bättre plantöverlevnad än två behandlingar med enbart insekticid. Läs mer på: www.interagroskog.se Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se 22 VI SKOGSÄGARE 2/12 Katalogbeställning dygnet runt: Ny 019- 30 43 25 katalog! Kolla in vår hemsida: 292 sidor www.nimaab.se 1&38>704,7'690?.3)9786.?/&0871&08 www.nimaab.se Paketpris på SJ/EUR-pallstativ + 20 st EUR-säckar 1 860:– Ventilerad storsäck 1,5 m3 1000 kg Vedsäck för SJ– och Hydropall 100 ×100 × %/; 45 .9(5*>0)453122#3; 455@/0+0)4 453122#3; !$'45>0&+);.#44 6:1. Vedsäck 40 o 60 lit !$'45>0&+) !$'45>0&+) 6'/9)&3)* 30 st 108:–/st ord. pris 120:–/st >%-5+.6312#..2#%'.$#.45 >%-5+.9&312#..2#%'.$#.45 18:–/st 16:–/st 20:–/st 18:–/st .+5 × %/2#%'.$#. 45 .+5 × %/2#%'.$#. 45 2:–/st 1:80/st 2:20/st 2:–/st Paketpris på vippstativ + 100 st 40-literssäckar 1 580:– Vedtransportör bandbredd 130 resp. 200mm + frakt + frakt Vedkombi 320 Svensktillverkad kvalitetsmaskin .&3+7'07'&/#4-+0/'&4?)-'&,# 513 -#2&+#/'5'3 %/ 0#$$-.975+& .,'(.@&' .+5/+0 -"4?) -"-.97 Vedkombi 320 Vedkombi 320 39 940:– /'&539%-->00#37'05+. 43 880:– 3#-55+..-1//'32?7'&-1/$+/#4-+0'30# Faxes vedklyv 50 cm 8 280:– 70 cm 9 680:– + frakt #.7#0+4'3#&45?.2.?5 3#042135 $#0&/'&76.-#&'/'&$3+0) #3' 5#$+.-104536-5+10 helt tät undersida 0>%-7>8'./1513 *- längd 130mm 3m 6 240:– / 6 824:– 5m 7 316:– 6m 8 124:– / 9 656:– 105'3#&'.6536450+0) 200mm 9 268:– 9 996:– 10 920:– 12 368:– 13 468:– 620:– Faxes vedkap klinga 700 mm 8 636:– + frakt Planteringsrör 2 880:– >0)& // 1&'.. // 1&'..53mm 1&'.. 61mm 1&'.. // Frakt tillkommer 4 480:– 1 420:– 1560:– 1680:– 1812:– '32.#05'3+0)46536450+0) (+00'3&6+7?3-#5#.1) Frakt tillkommer 8 220:– 5 280:– Väggrind 3,2 – 5,5 m Vägbom 3,2 – 5,5 m Skogspaket Flaktank Carry 440 & 220 lit 1/2.'55#/'&&+'4'.26/2#3 4.#0)#3// +/#*#3'55 $3'554135+/'05#71.+-#$3>04.'26/2#3/'&5+..$'*@3 Reno kallvattentvättar Trädfällsriktare 9))&2?-3#(5+)3@33#//'& 3145(3+*67 Mod I+ Mod II Mod III Mod IV Mod V Mod VI $#3 .+5/+0 32/ 9 280:– $#3 .+5/+0 32/ 65145#3545122 13 860:– $#3 .+5/+0 32/ 65145#3545122 18 900:– Nima Maskinteknik AB Butik: Gryts ind. omr. Örebro Box 1505, 701 15 Örebro www.nimaab.se 2 672:– 3 104:– 3 960:– 5 240:– 5 900:– 6 864:– /C122*)6&).44(anslutning för MP3spelare '& '54#5 7+4+3 Sågskyddskänga 5. : 1 260:– 1060:– Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00 Pris exkl moms Fraktfritt över 2 400:– Vi reserverar oss för tryckfel EpXXik\i_fkXi SKOGSVÅRD Jdbipg\ejc`eb\i Lärk, lönn, ask, tall... listan på träd som hotas av nya insekter kan göras lång. Det finns beredskapsplaner, men hoten kommer hela tiden närmare. Och jämfört med en del andra länder har EU en svag gränskontroll. Kinesiska långhorningar (Anoplophora chinesis). Ett hot mot lönnträden. Hittills har den stoppats vid gränsen. Den har hittats i Danmark där insekten typiskt nog följt med lönnplantor från Holland. Importerade plantor är en riskfaktor. Asiatisk långhorning (Anoplophora glabripennis). Den angriper lövträd. Text och foto: Pär Fornling M arje år etablerar sig 6–8 nya skogsinsekter i Europa. I Sverige hittades förra året en ny barkborre som dödar lärkträd. Och det konstanta hotet, som kryper allt närmare, är en liten rundmask i form av tallvedsnematoden. Får den fotfäste hotas den svenska tallskogen. Barrkantskinnbaggen (Leptoglossus occidentalis) äter tall och grankottar. Det är en nykomling i Sverige. FRÅGAN ÄR långt ifrån ny. Den histo- rieintresserade entomologen Åke Lindelöw gissar att husbocken kom till Sverige i brännved som Röde Orm, eller någon annan viking, hade med sig i skeppet hem från en långresa. Fortfarande är det handeln med växter, virke och varor som är inkörsporten till problemen – och hoten är förstås oändligt mycket större i dag. Jämfört med exempelvis Nya Zeeland och Australien tycker Åke Lindelöw att Europa har en slapphänt gränskontroll. – Det finns en anledning till att du måste skölja av skorna och deklarera att det inte finns frukt i bagaget när du kommer dit. – De länderna är väl medvetna vad främmande arter kan innebära och har stenhård kontroll vid gränsen. VI TRÄFFAR Åke Lindelöw på institu- tionen för ekologi vid lantbruksuniversitetet i Uppsala. Åke Lindelöw plockar fram en trälåda med några aktuella kandidater som hotar de svenska skogarna. Det är lätt att med skräckblandat intresse fascineras av insekternas värld. Historien om hur tallvedsnematoden kan sprida sig med hjälp av tallbocken är både häpnadsväckande och hotfull. – Jag har en kollega i Tyskland som köpte ett hyvlat och målat leksaksbord från Kina. Plötsligt en dag kröp det ut en stor tallbock från det ena benet! 24 Åke Lindelöw, en av landets ledande insektsexperter, har samlat några av de nya hotfulla insekterna. ” Asksmalpraktbaggen (Agrilus planipennis). Den finns i Ryssland och närmar sig uppenbarligen Sverige. Det finns en anledning till att du måste skölja av skorna och deklarera att det inte finns frukt i bagaget. Man lyckades fånga och identifiera insekten. Om den hunnit ut genom fönstret hade det varit lätt att flyga till den närliggande tallskogen. Mer än så behövs inte för att rulla igång ett hotfullt scenario om olyckan är framme! TALLBOCKEN I SIG är inte problemet. Den finns i hela landet och kan visserligen ställa till skada, men de är oftast hanterbara. Hotet är tallvedsnematoderna som bara är en millimeter långa och kryper in i tallbockens andningssystem. På så sätt tjuvåker de till första bästa tall. Där kryper nematoderna ut och som tack för flygturen försvagar och dödar de tallen. Det passar nämligen tallbocken utmärkt då den ska lägga ägg. Försvagade tallar lockar till sig fler tallbockar som i sin tur bjuder på nya gratis flygresor till nästa tall. ALLVARET I HOTET är uppenbart när man tittar på den beredskapsplan som Jordbruksverket håller på att ta fram tillsammans med Skogsstyrelsen. Om nematoden etableras i landet ska all barrskog inom en 1,5 kilometer bred cirkel runt fyndplatsen kalavverkas. Hittills är det en internationell rekommendation, men under våren blir det en tvingande EUlag. Beredskapsplanen handlar bland annat om hur man på kort tid ska få fram de väldiga avverkningsresurser som krävs om olyckan är framme. Att insekter sprids med trämöbler tillhör VI SKOGSÄGARE 2/12 `^\efdbfekifcc\e ovanligheterna, men emballagevirke är en klar riskkälla. Det var så askmalspraktbaggen (Agrilus planipennis) reste över Atlanten för 20 år sedan. I KINA ÄR DET ingen skadeinsekt, där har träden vant sig, men i Nordamerika dödar den miljontals askträd om året. Hittills räknar man med att 20–30 miljoner askar har dödats. – Den är trög på att flyga för egen hand, men sprids med virke, ved och emballage, berättar Åke Lindelöw och tar upp ett smaragdgrönt exemplar från lådan. – Den här tiggde jag till mig från en grabb som samlade skalbaggar i en av Moskvas centrala parker. Den har alltså kommit närmare oss och vi har anledning att vara vaksamma, konstaterar Åke Lindelöw. Han var i Ryssland som delegat i EPPO (European and Meditarian Plant Protection organization) som arbetar med plantskydd på europeisk nivå. – En av våra slutsatser är att gränskon- trollen är avgörande. Det är extremt svårt att få bort arter när de väl etablerat sig. ETT PAR SOM redan har tagit sig hit är en skinnbagge (Leptoglossus occidentalis) som äter kottar och en lärkborre (Ips cembrae) som dödar lärkträd. – Barrkantskinnbaggen har en snabel med vilken den suger ut näringen från unga barrträkottar. Det är en välkänd skadeinsekt i USA. År 1999 upptäcktes den i Italien, året efter i Österrike och i somras hittades den i Örebro och Lund. – Det återstår att se vilken skada den gör. Naturligtvis är fröplantager i riskzonen, där får man å andra sidan bekämpa den kemiskt om det är nödvändigt, säger Åke Lindelöw. Lärkborren noterades i England på 1950-talet, i Danmark på 1990-talet och i somras fångades ett 20-tal exemplar i Skåne. – Danskarna anser sig kunna hantera insekten, som är väldigt lik den vanliga granbarkborren. Om vi får en mer storskalig plantering av lärk kan det nog bli allvarligare problem, säger Åke Lindelöw. HANS TRÄLÅDA innehåller ock- så ett par praktfulla kinesiska långhorningar (Anoplophorta chinesis). – Trots att de är stora och lätta att upptäcka är insekterna väldigt svåra att bli av med när de väl etablerat sig. De angriper gärna lönn och är ett bekymmer i USA, inte minst i parkerna. Om amerikanarna hittar en angripen lönn flisar de omedelbart ner alla lövträd i närheten för att undvika spridning, berättar Åke Lindelöw. – Ganska nyligen hittades ett exemplar i Helsingborg som kläcktes i embalagevirket till ett parti sten som importerats från Kina. Den gången hann man stoppa långhorningen i tid. DEKLARERA ELEKTRONISKT I STÄLLET – SNABBT OCH ENKELT! Så många som 99 % kan deklarera via skatteverket.se, telefon, sms eller vår mobilapp. Att deklarera elektroniskt är lätt, även för dig som sålt bostad, har enskild firma eller äger en skogs- eller lantbruksfastighet. VI SKOGSÄGARE 2/12 Dessutom kan du få tillbaka pengar före midsommar. 25 Göran Örlander, skogshef Södra. Ny stjärna på deckarhimlen! , k`gjfd jbf^jjbkj\c Göran Örlander, skogschef på Södra, tipsar om skogsskötsel. 1 Använd skogsbruksplanen Var aktiv! Man kan påverka skogstillståndet förvånansvärt mycket under en relativt kort tid. I ett sydsvenskt skogsbruk med ”normalskog” omsätts en virkesmängd motsvarande hela virkesförrådet på 15–20 år! I skogsbruksplanen finns förslag på åtgärder som är lönsamma att utföra. Följ skötselförslagen och se till att åtgärderna utförs på rätt sätt och i rätt tid. 2 Minska skaderiskerna! Köp i en bokhandel nära dig. Debuterande Set Mattsson har skrivit en suggestiv kriminalroman som bygger på verkliga händelser. Våren 1945 ligger Europa i ruiner. Till Malmö anländer tiotusentals flyktingar från de nazistiska förintelselägren. Ett mord på en nyanländ flykting skakar om den svenska folkhemsidyllen och får oanade konsekvenser... Ondskans pris Set Mattsson Inbunden | 417 sidor 26 www.historiskamedia.se www.facebook.com/historiskamedia Minska så långt möjligt skador av ”de fem stora”: storm, granbarkborre, rotröta, snytbagge och vilt. Här är mina bästa tips för att motverka skadegörarna: Storm: Röj i tid, gallra i tid och avsluta gallringsprogrammet innan träden blivit 20-22 m höga. Gallra aldrig i sista tredjedelen av ett bestånds omloppstid. Granbarkborre: Var noga med att upparbeta färska vindfällen av gran. Rotröta: Gallra gran under vintern alternativt stubbehandla under vegetationsperioden. Snytbagge: Markbered och plantera skyddade plantor i mineraljord. Vilt: Engagera dig i viltförvaltningen och se till så att det är balans mellan fodertillgång och viltstammarnas storlek. 3 Rätt trädslag på rätt plats Genom att anpassa trädslagsvalet till mark- och klimatförhållandena minskar skaderisken och tillväxten blir högre. Några främmande trädslag: contortatall, sitkagran, hybridlärk, hybridasp och hybridpoppel kan ge hög tillväxt och god ekonomi. Douglasgranen väntar ”runt hörnet” för södra Sverige. 4 Bra föryngringar Plantera med det mest förädlade material du kan få tag på. För gran finns snart material som är mer vitalt, växer rakt och ger minst 30 procent bättre tillväxt än lokalt material. Markbered, gärna med inversmetoden eller högläggning. Se till att plantorna hamnar i rätt planteringspunkt – det är viktigare än man kan tro. 5 Skaffa kunskap Skogsägarföreningarna, Skogsstyrelsen, med flera bedriver omfattande rådgivningsverksamhet, skogsdagar skogskvällar och kurser. För den som vill förkovra sig rekommenderar jag att på internet besöka Södras skogsägarnät, Kunskap direkt (Skogforsk), Skogsskötselserien (Skogsstyrelsen). För den riktigt vetgirige finns kursen Hållbart familjeskogsbruk som ges av Linnéuniversitetet. Individuell rådgivning med din inspektor och skogsbruksplanen i handen är nog trots allt det mest effektiva. VI SKOGSÄGARE 2/12 EljbXJbf^ji`b\kjdcdkXj Text och foto: Pär Fornling I iket är en vision för ekonomisk utveckling och fler arbetstillfällen med anknytning till skogen. Det involverar allt från traditionell produktion till miljö, jämställdhet och turism. Regeringen bidrar med en del pengar som smörjmedel, men framför allt är det ett nätverk med engagerade personer, däribland 10 ”ambassadörer”. för att se hur bra vi lyckas med målen. Vi kallar det skogsbarometer och jag hoppas att många nu hjälper till att höja temperaturen, säger Eskil Erlandsson. Det handlar om att mäta antalet nya jobb, men också En nöjd Eskil Erlandsson på den för- ungdomars intresse sta konferensen för för skogen, liksom Skogsriket i Sånga hur man lyckas med Säby. jämställdhetsfrågorna. Det län som lyckas bäst i mätningarna kommer att få ett nyinstiftat pris som Sveriges bästa skogsrikelän. BAROMETERN kommer också till nytta ETT ÖVERGRIPANDE mål är att öka i kontakterna med regeringskollegorna, inte minst finansminister Anders Borg. En poäng med Skogsriket är att det lyfter frågorna till att involvera hela regeringen. Det finns skogsanknutna frågor i flera departement, exempelvis kompetensförsörjning (utbildningsdepartementet) forsk- Nordea Bank AB (publ) exporten med 20 procent till år 2020. Det motsvarar 25 miljarder kronor (230 miljoner kronor i månaden). Nu tas ytterligare ett steg. – En nybildad arbetsgrupp på departementet håller på att ta fram mätbara mål Långsiktighet ! "! #! # " !! $ %! %#!!! %! ning (näringsdepartementet) och att hävda det svenska skogsbruket internationellt (utrikesdepartementet). – JAG BJUDER IN mina ministerkollegor för att gemensamt stärka arbetet med skogsriket, sade Eskil Erlandsson. Han presenterade också nyheten att projektet Skogen i skolan får ytterligare två miljoner kronor till sin verksamhet. Hotande EU-byråkrati Medan regeringen arbetar för att minska byråkratin för företagarna kommer det signaler från motsatta hållet i EU. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson lyfter fram två oroande förslag: – Hållbarhetskriteriet för fasta biobränslen riskerar att bromsa en mycket positiv utveckling. Naturligtvis ska vi se till att den biomassa vi använder är hållbart producerad, men inte genom att skapa ett separat krångligt regelverk. – Timmerförordningen är ett annat exempel på hur krångligt det kan bli i Bryssel, Det goda syftet är att stoppa olagligt avverkat timmer, men det får inte leda till rigida och krångliga regelsystem. ETT RIKTIGT ORIGINAL lindstromdesign.se Det svenska Skogsriket växer till sig. Vid en konferens i februari presenterade landsbygdsminister Eskil Erlandsson flera nyheter på vägen mot att öka värdet från skogen och att skapa fler jobb. Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion och med en maximal lyftkapacitet på 2 600 kg (17 ggr kraften du vevar med) är den förmodligen starkast i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag och markägare. Gör det möjligt Nu och i framtiden VI SKOGSÄGARE 2/12 www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80 27 SKOGSRIKET D`e`jk\iejepXYXifd\k\i FÖRÄDLING <ogfikXmdYc\i Möbler hör till den mest värdefulla förädlingen av Text & foto: Pär Fornling trä. < xklusivast på det här uppslaget är badkaret i svensk alm för 300 000 kronor, men då är det närmast ett konstföremål. Det går också åt en hel del värdefullt trä till volymprodukterna. Förra året tillverkades svenska möbler för 23 miljarder kronor. Av detta gick möbler för nästan 16 miljarder kronor på export under 2011, vilket är en ökning med 6 procent från året före. För att få en koll på läget är Stockholm Furniture & Light Fair en bra temperaturmätare. Det är världens största mötesplats för skandinavisk design. Om man ska försöka identifiera några trender är ek och björk fortsatt populära. Och det kan gärna vara lite färger i inredningen. Målade trämöbler är på gång. Den vågade och ibland lite tokroliga designen kommer från konsthögskolorna och unga konsthantverkare med experimentlusta. Till det tokroliga får nog också räknas älglampan som lär tåla att monteras utomhus. Det kanske vore något för jaktstugan... =f^Xijfd kcXkkjpeXj ATT KOMBINERA trä med olika material kan bli elegant, som bordet Harbour i lönn och glas. Det är gjort av Pernille Akselsen på konsthögskolan i Bergen. NÄSTET av bok tillverkas av Markus Johansson i Göteborg och kostar omkring 15 000 kronor. Alla de böjda bitarna har samma form och flätas ihop med rundstaven. ATT SAMMANFOGA möblerna på ett osynligt sätt är en konst för gamla möbelmästare. En ny, lite udda trend, är att tvärtom göra sammanfogningen till en del av designen! KVALITETSVIRKE till möbler kan se lite annorlunda ut! Bordet är gjort av återvunnen teak från järnvägen i Indonesien. Företaget Artwood påpekar att sprickbildning kan förekomma. MÅLADE trämöbler är på gång. Ett exempel är den här stolen av Inga Sempe är ett exempel. Hon är en välkänd designer i Paris och var hedersgäst på årets möbelmässa. 44 Epkkejk\ k`ccmi\e VI SKOGSÄGARE 2/12 ^\id`caXi[\i EN UDDA träkonstruktion är den manuella tvättmaskinen tillverkad av eleverna vid designskolan i Lund. Den uppges fungera och drar ingen ström. EN REDAN KLASSISK fåtöj av Mats Theselius finns med en sits i flätad björknäver. GUNGSTOLEN är nog en blivande klassiker från Torkelsson i Skånes Fagerhult, med många trämöbler. Priset är kring 5 000 kronor. VITA ALBINOÄLGAR förekommer, men det här är något annat. Lampan Moo från Northern Lighting kan även hängas utomhus! Priset är kring 11 000 kronor. Calj_lml[ FÄRGERNA är på gång i möbelvärlden. Bordet ”why not” är dessutom en palett av trämaterial: ek, björk, mdf och osb. NYTT LIV. Almdöden är mest elände men Anders Ölund i Rännerslöv, en mil från Laholm, gör i alla fall något vackert av de angripna träden, däribland liggfåtöljen han testar på bilden. BADKARET är Anders Ölunds exlusivaste produkt av almträ, vilket påminner om valnöt. VI SKOGSÄGARE 2/12 29 MARKNAD K`ccmok\e jb\i`8j`\e r3ÅLOBNFEFOMÇOHTBNÇUFS IÅNUOJOHGÕSTÇHWFSLFO r.BTTBPDIQBQQFSTJOEVTUSJO NÇTUFVUWFDLMBOZBQSPEVLUFS %FUÅSFUUQBSTMVUTBUTFSBWEFU MFEBOEFBOBMZTGÕSFUBHFU1ÕZSZ Text & foto: Pär Fornling M id nästan varje tung investering i världens skogsindustri är Pöyry med på ett hörn och bidrar med analyser, vilket ger en unik kunskap om vad som är på gång. Företaget har 7 000 anställda i 50 länder. Vid ett möte med landets skogsägarföreningar tidigare i år gav Jan Wintzell, Pöyry Sweden, inblickar i marknaden för den svenska skogsindustrin. En slutsats är att grunden är god, men det finns många utmaningar på vägen. Ökningen är fortsättningen på en ganska jämn tillväxttakt under flera årtionden som kan verka betryggande. Men bakom ökningen ligger dramatiska förändringar. Hela tillväxten finns i Asien, och framför allt i Kina. Västeuropa, Nordamerika och Japan däremot backar en knapp procent om året. Inte nog med att de svenska massa och pappersbruken ligger geografiskt illa till för tillväxtmarknaderna, ungefär hälften av produkterna går kräftgång. – Det stora sorgebarnet är tidningspapper, konstaterar Jan Wintzell. UPPÅT ÄR DET däremot för mjukpapper, kartong och wellpapp. Frågan är vad som händer med de svenska företagen. I Sverige finns i dag 12 massabruk, 13 pappersbruk och 28 integrerade industrier (som gör både massa och papper). – Vi tror att det blir strukturförändringar med nedläggningar. Det finns många små och gamla bruk. Bioenergin däremot är något helt annat, eller en ”räddande riddare” som Jan Wintzell kallar det. Exempelvis förväntas konsumtionen av träpellets i Västeuropa öka från dagens 11 miljoner ton till 24 miljoner ton år 2020. FÖR SÅGADE trävaror, som betyder mest för skogsägarens ekonomi (65 procent av rotnettot) är dagsläget dystert. Den globala konsumtionen av sågade barrträvaror var uppe och nosade på 350 miljoner kubikmeter år 1990. Nu är den nere på drygt 250 miljoner kubikmeter, vilket är en dramaANALYSEN mynnar ut i tisk förändring. Det beror på en att den svenska industrin konjunkturnedgång i allmänhet måste hänga med i och minimalt USA-byggande i svängarna och utvecksynnerhet. la nya material och Återhämtningen kommer, produkter. Det handJan Wintzell diskuterar läget lar om textilmen den tar tid. Sten Frohm, LRF Skogs– Långsiktigt kanske tillväx- med fiber, kemiägarna. ten är en procent om året. Kring kalier, bioår 2020 kan nivåerna åter vara de vi är vana plast och andra nya material. vid, säger Jan Wintzell. – Mycket är redan på gång År 2030 tror Pöyry konsumtionen kan vara och det är egentligen bara 350 miljoner kubikmeter. Om det exempelvis fantasin som sätter stopp för vad händer något positivt i Kina kan det gå snab- vedfiber kan användas till. Det här bare. är en viktig fråga för skogsägarna Här hemma fortsätter utvecklingen mot att driva, vi måste se till så forskfärre och större sågverk, speciellt i Götaland. ningen stannar här i landet och Medelproduktionen per såg är i dag dubbelt så att vi har ett bra innovationsklistor norr om Stockholm jämfört med området mat, säger Jan Wintzell. Kurvan för Kinas söder om huvudstaden. – Sverige har en bra skogs- import av träindustri som bas att utveck- varor pekar rakt uppåt. Av förra FÖR MASSA och papper väntas den globala la bioraffinaderier. årets 20 miljokonsumtionen öka från dagens 400 ner kubikmeter miljoner ton till 500 miljoner kom 16 miljoner kubikmeter från ton år 2025. 2010 2008 2000 30 Ryssland och Kanada. 1SJTMBQQFOWJTBSQSJTFUQFS TLPHTLVCJLNFUFSOÅSNBOLÕQFS GBTUJHIFUFS Skogen dubbelt så dyr i södra Sverige O1SJTFUQÇTLPHTUBCJMJTFSBSTJH 1SJTVQQHÇOHFOFOMJHU-3' ,POTVMUTTUBUJTUJLMBOEBSQÇFO QSPDFOUGÕSNFEFUU TOJUUQSJTQÇLSPOPSQFS TLPHTLVCJLNFUFS 5SFOEFONFELSBGUJHUTUJHBOEF NBSLQSJTFSIBSEÅSNFEFSTBUUT BWFOOPSNBMJTFSBEQSJT ÕLOJOHTUBLU %FUÅSTUPSBQSJTTLJMMOBEFSÕWFS MBOEFU*TÕESB4WFSJHFÅS TOJUUQSJTFUÅSLSPOPSQFS TLPHTLVCJLNFUFSWJMLFULBO KÅNGÕSBTNFELSPOPSJ/PSS MBOETJOMBOE m7JGÕSWÅOUBSPTTFUUGPSUTBUU TUPSUVUCVEBWGBTUJHIFUFSPDI FOTUÕSSFEJGGFSFOUJFSJOHCÇEFJ QSJTPDIGÕSNÕKMJHIFUFSOBBUUGÇ PCKFLUTÇMEB7ÇSCFEÕNOJOHÅS BUUQSJTVQQHÇOHFOCMJSm QSPDFOUPNÇSFUEFLPNNBOEF ÇSFONFOJOHFOÕWFSIÅOHBOEF SJTLGÕSQSJTSBTTÅHFS$BSM +PIBO+ÛSTTDIFGTNÅLMBSF-3' ,POTVMU Rörvik importerar O3ÕSWJL5JNCFSQMBOFSBSBUU ÕLBQSPEVLUJPOFOWJELPODFS OFOTTÇHWFSLHFOPNBUUJOGÕSB UWÇTLJGU 7JETÇHFOJ5WÅSTLPHOZBOTUÅMMT QFSTPOFSPDIQSPEVLUJPOFO ÇUFSHÇSUJMMOJWÇOGÕSFLPODFSOFOT SFLPOTUSVLUJPO 3ÇWBSBOUJMMÕLOJOHFOVQQHFT GSÅNTULPNNBGSÇO3ZTTMBOE /PSTLUGBMM O.PFMWFOMZDLBEFTSFEPWJTBFUU QPTJUJWUSÕSFMTFSFTVMUBUGÕS ÅWFOPNEFUCMFWFUUPSEFOUMJHU GBMMGSÇOUJMMNJMKPOFS OPSTLBLSPOPS 0NTÅUUOJOHFOWBSESZHU NJMKBSEFSLSPOPS Färre avverkningar O%FOBONÅMEBBSFBMFOGÕS GÕSZOHSJOHTBWWFSLOJOHVQQHJDL VOEFSUJMMIBWJMLFU ÅSFONJOTLOJOHNFEQSPDFOU FMMFSIBKÅNGÕSUNFE .JOTLOJOHFOIBSTLFUUJBMMBMÅO GÕSVUPNJ+ÅNUMBOE VI SKOGSÄGARE 2/12 Fortsatt ökning av trädbränslen #JPFOFSHJOIBSHPEBNÕKMJHIFUFS BUUWÅYBZUUFSMJHBSF%FU LPOTUBUFSBS3PMG#KÕSIFEFOQÇ 4LPHGPSTL Text: Pär Fornling ? an leder ett forskningsprogram om effektivare skogsbränslesystem som gått in i sin andra fas, fram till 2014. Första fasen var mellan 2007 fram till 2010. Under den tiden ökade omsättningen för skogsbränslen från 2,4 till 3,6 miljarder kronor. Ur skogsägarens synvinkel är det förstås viktigt att tekniken för att hantera bränslet blir effektivare. – Vårt största bränslesortiment, grot, ger i dag skaplig ekonomi, säger Rolf Björheden. FÖR GROT blir det i genomsnitt 24 pro- cent över efter kostnaderna för skörd och transport. Den marginalen ska betala skogsägaren för råvaran, räcka till utvecklingskostnader, grundinvesteringar och handelsmarginaler. Det är en genomsnittssiffra för landet 689 miljoner kronor Produktionskostnader: 2 900 miljoner kronor Pressade marginaler Av en omsättning på 3,6 miljarder kronor är ungefär 2,9 miljarder produktionskostnader. med stora variationer, inte minst beroende på kvalitet på groten, volymer och avstånd till värmeverket. FÖR BRÄNSLEVED (i huvudsak rötved) är marginalen i genomsnitt 32 procent. Veden är lätt att hantera men lönsamheten dras ofta ner av små volymer. För klenträd är marginalen i genomsnitt 4,6 procent och för stubbar 1,8 procent. Med andra ord försvinner det mesta i hanteringskostnader, men teknikutvecklingen håller på att bättra på siffrorna. Leveranserna av trädbränsle har ökat med 7 procent om året och Rolf Björheden Södra delar ut 436 miljoner O5SPUTFUUHBOTLBUVGGU GÕSFTMÇS4ÕESBTTUZSFMTFBUU NJMKPOFSLSPOPSQSPDFOUBW SFTVMUBUFU EFMBTVUUJMMNFEMFN NBSOBVQQEFMBUQÇFOGZSLMÕWFS QSPDFOUQÇJOTBUTLBQJUBMFU NJMKLS QSPDFOUQÇWJSLFTMFWFSBOTFS NJMKLS *OTBUTFNJTTJPONJMKLS QSPDFOUTSÅOUBQÇ GÕSMBHTJOTBUTFSNJMKLS ªSTSFTVMUBUFUCMFWJTUPSUTFUU IBMWFSBUPDITÅSTLJMUCFLZNNFS TBNUWBSEFUGÕSTÇHWFSLTSÕSFMTFO TPNHKPSEFFOGÕSMVTUQÇESZHU NJMKPOFSLSPOPS *GÕSTUBIBOECFSPSLPODFSOFOT NJOTLBEFSFTVMUBUQÇNJOTLBEF NBSLOBETQSJTFSNFOUJMMCJMEFO IÕSPDLTÇBUUGÕSFOJOHFOCSPNTBU QSPEVLUJPOFOGÕSBUUGÇCBMBOTJ NBSLOBEFO .BTTBOGPSUTÅUUFSBUUUJDLBJO QFOHBSPDIEFONBSTJÇS IÕKEFTQSJTFUUJMMEPMMBSQFS UPO m.BSLOBEFOTUÅSLTPDIMBHSFO BWMÇOHGJCSJHNBTTBNJOTLBS LPOTUBUFSBS6MG&ENBOWEGÕS 4ÕESB$FMM*OUFSOBUJPOBM .JOVTJOPSS O/PSSB4LPHTÅHBSOBSFEPWJTBS FUUOFHBUJWUSFTVMUBUGÕS 7E1ÅS-ÅSLFSZEGÕSLMBSBSEFU NFELSBGUJHUGÕSTÅNSBEFQSJTFSJ TÇHWFSLTSÕSFMTFOTBNUIÕHB UJNNFSPDINBTTBWFETQSJTFSTPN LPNNJUNFEMFNNBSOBUJMMHPEP m5SPUTFUUQSFTTBUMÅHFIBSWJ CFIÇMMJUWÇSSPMMTPNQSJTCJMEBSF QÇNBSLOBEFOTÅHFSIBO 7JSLFTGÇOHTUFOWBSNJMKPOFS LVCJLNFUFS&GUFSTPNGÕSSB WFSLTBNIFUTÇSFUWBSNÇOBEFS ÅSTJGGSPSOBJOUFIFMUKÅNGÕSCBSB Resultat koncernen 0NTÅUUOJOH 3ÕSFMTFSFTVMUBU 3FTVMUBUFGUFS GJOBOTOFUUP VI SKOGSÄGARE 2/12 tror att den positiva utvecklingen kan fortsätta. Inte minst har flistransporterna med järnväg öppnat nya marknader. Marginal: Tekniken är på god väg att bli effektivare. En vinnande metod är att grovkrossa stubbarna på hygget, men en begränsning är att FSC-certifieringen bara tillåter stubbskörd från 2 500 hektar. N Resultat Koncernen 0NTÅUUOJOH 3ÕSFMTFSFTVMUBU 3FTVMUBUFGUFS GJOBOTOFUUP Affärsområden 4ÕESBTLPH 4ÕESB$FMM 4ÕESB5JNCFS 4ÕESB*OUFSJÕS 7JSLFTGÇOHTUFOVOEFS ÕLBEFOÇHPUUJMMNJMKPOFS LVCJLNFUFS Färre småhus 5FNQPUHÇSOFSJIVTGBCSJLFSOB Det här är framtidsutsikterna för de olika sortimenten: GROT Energin från avverkningsrester i form av grot (grenar och toppar) är nästan 9 TWh. Det finns goda möjligheter att dubbla volymerna. KLENTRÄD I dag tas bara en bråkdel tillvara, motsvarande 2,5 TWh. Rolf Björheden räknar med att volymerna kan femdubblas. Tekniken blir hela tiden bättre och utvecklingen går mot större basmaskiner. STUBBAR Energin från stubbarna är marginella 0,6 TWh. Potentialen är 50 gånger större men det finns både tekniska och politiska problem. O#ZHHBOEFUBWTNÇIVT GPSUTÅUUFSBUUCSPNTBJO* IÕTUBTSÅLOBEF5SÅPDI .ÕCFMGÕSFUBHFO5.' NFE BUUEFUTLVMMFCZHHBT IVTVOEFS/VUSPSNBO EFUCZHHTIVT m%FTFOBTUFÇSFOIBSWJ CZHHUVOHFGÅSIÅMGUFOTÇ NÇOHBCPTUÅEFSQFSDBQJUB KÅNGÕSUNFE/PSHF%BONBSL PDI'JOMBOE7JIBSFOCSJTUQÇ MÅHFOIFUFSJ4WFSJHF FOCSJTUTPNCBSBWÅYFSTÇ MÅOHFWJJOUFCZHHFSGMFS CPTUÅEFSTÅHFS-FJG( (VTUBGTTPO5.'TWE Kräftgång för skogsindustrin 2011 O7ÅSEFUBWEFOTWFOTLB TLPHTJOEVTUSJFYQPSUFO VQQHJDLVOEFSGÕSSBÇSFUUJMM NJMKPOFSLSPOPSWJMLFUÅS FOQSPDFOUNJOESFÅO %FUTUPSBGBMMFUWBSGÕS TÇHBEFUSÅWBSPSNFENJOVT ÇUUBQSPDFOU .FEBOESBPSE MZDLBEFT TÇHWFSLFOIÇMMB QSPEVLUJPOFO VQQFOÇHPS MVOEBNFOGJDL CFUZEMJHU TÅNSFCFUBMU GÕSWBSPSOB )ÅSÅSOÇHSB OZDLFMUBM 4ÇHBEF USÅWBSPS 1SPEVLUJPOFO NJOTLBEFNFEFOQSPDFOUUJMM NJMKPOFSLVCJLNFUFS"W EFUFYQPSUFSBEFT NJMKPOFSLVCJLNFUFS 1BQQFS 1SPEVLUJPOFONJOTLBEFNFE FOQSPDFOUUJMMNJMKPOFS UPO"WEFUFYQPSUFSBEFT NJMKPOFSUPO "WTBMVNBTTB 1SPEVLUJPOFONJOTLBEFUJMM NJMKPOFSUPO"WEFU FYQPSUFSBEFTNJMKPOFS UPO -8% 31 DEBATT <kk]iXd^e^ji`bk Det talas mycket om kontinuitetsskog, men kunskapsläget är dåligt. Det konstaterar Tomas Lundmark, dekanus (chef) på SLU:s skogsfakultet. I den här artikeln försöker han sig ändå på en jämförelse. É Fram till 1900-talets början karaktäriserades skogen i Sverige av ett exploaterande skogsbruk med minskande virkesförråd som följd. I takt med skogens ökade betydelse för ekonomin diskuterades behovet av politiska styrmedel för att säkra ett hållbart skogsbruk (tillgången på råvara). Under 1900-talets början diskuterades flitigt vilket som var det bästa skogsbrukssättet, blädningsbruk eller trakthyggesbruk. OAVSETT VILKET sätt som förordades var syftet med skogsbruket att trygga virkesförsörjningen. Eftersom en hög och jämn virkesproduktion stod i fokus kom allt fler att förespråka trakthyggesbruket. På grund av skötsel och avverkning bedömdes det som effektivare än vid blädningsbruk. I Sverige, och i resten av det boreala Skandinavien, har trakthyggesbruket varit det dominerande skogsbrukssättet sedan 1950-talet. Det har i flera avseenden varit ett framgångsrikt vägval. Sverige har mindre än 1 procent av världens skogsmark men står för 5 procent av virkesproduktionen och 10 procent av de skogsprodukter som omsätts på världsmarknaden. Dessutom har virkesförrådet nära fördubblats på mindre än 100 år! Med andra ord kan man tala om effektiv markanvändning, kanske den effektivaste i världen. LIKVÄL HAR intresset för blädningsbruk (kontinuitetsskogsbruk) ökat de senaste åren. När man följer debatten om hur skog ska skötas i svensk fackpress slås man av att det tycks finnas en uppfattning om att kontinuitetsskogsbruk skulle vara ett bättre sätt att sköta skogen på än dagens trakthyggesbruk. Framför allt förmedlas en bild av att det ekonomiska utfallet med kontinuitetsskogsbruk skulle vara bättre och att naturvärdena skulle vara större med ett sådant skogsskötselsystem. Att döma av debatten kan det rentav tyckas som om 100 år av forskning har lett skogsbruket i helt fel riktning. 32 Låt oss titta på två olika landskap som brukas på olika sätt men också fastställa några randvillkor för jämförelsen. Kontinuitetsskogsbruk har av Skogsstyrelsen definierats som skogsbrukssätt som inte innehåller någon kalmarksfas, så kallat hyggesfritt skogsbruk. I dag finns dock inte några etablerade, utprövade system för hur man kontinuerligt ska kunna upprätthålla ett trädskikt förutom blädningsbruk. I fortsättningen utgår vi från att kontinuitetsskogsbruk är samma sak som blädningsbruk. Vi förutsätter också att virkesproduktionen ska vara på rimligt lika nivå när vi jämför olika skogsbrukssätt. MED TRAKTHYGGESBRUK kommer landskapet att delas in i mindre brukningsenheter (bestånd) för effektivare skötsel. Det tydligaste kännetecknet på skog som sköts med trakthyggesbruk är att skogen är enskiktad, med andra ord är alla träd ungefär lika höga och det finns ett tydligt krontak. Varje bestånd har en ekonomiskt optimal omloppstid men en tumregel är att beståndet slutavverkas när medeltillväxten kulminerat (60–100 års ålder). Med ett landskapsperspektiv så finns det alltid lika mycket areal skog i alla åldersklasser. Det finns samma andel hyggen hela tiden men dessa hyggen finns på olika ställen i landskapet sett över tid. BLÄDNINGBRUK ÄR skogsskötselsys- temet för fullskiktad skog. Med fullskiktad skog menas en skog som har träd i alla storleksklasser, från små plantor till stora träd, i alla delar av skogen och det finns alltid fler små än stora träd. I ett blädat landskap kommer all mark att uppfattas som skogklädd med ungefär samma typ av skog. Allt virkesuttag sker som gallring där man avverkar framför allt grova träd. Någon kalmarksfas inträffar aldrig. SKA MAN JÄMFÖRA två skogsbruks- sätt så är det viktigt att man gör jämförelsen med rimligt likartade förutsättningar. Man bör till exempel utgå från att ambitionen är att leverera skogsråvara på samma nivå. För att jämförelsen ska bli riktig Tomas Lundmark i en av försöksparkerna där forskarna inom Future Forest testar hur hög produktion och bra miljö kan kombineras på Foto: Pär Fornling landskapsnivå. måste den också ske på landskapsnivå där det trakthyggesbrukade landskapet innehåller jämn åldersklassfördelning och där blädningslandskapet domineras av fullskiktad skog. Studerar man den vetenskapliga litteraturen finner man att blädningsbruket har svårt att producera lika mycket som trakthyggesbruket. Ofta når man bara en nivå som utgör cirka 80–90 procent av den produktion som trakthyggesbruket ger. Man kan också konstatera att allt virkesuttag i det blädningsbrukade landskapet tas ut som gallringar vilket innebär högre avverkningskostnader i snitt än för trakthyggesbruk. EN ANNAN viktigt fråga är om de två skogsbrukssätten skiljer sig åt vad avser naturvärden. I ett modernt blädningsland- VI SKOGSÄGARE 2/12 m^mXc]ijbf^\e ” Vi har dubblat virkesförrådet genom effektiv markanvändning. skap kan man utgå från att skogen upplevs som ”nygallrad” i relativt stor omfattning. Uttag av virke måste ske på hela den skogklädda ytan med ganska täta intervall, 10– 20 år mellan gallringarna (oftare ju bördigare marken är). Ett blädningslandskap kommer att ha ett permanent nät av stickvägar för maskinell avverkning och virkestransport. Sett över hela landskapet kommer det att finnas fler små och medelstora träd i ett blädningslandskap än i ett trakthyggesbrukat landskap. Den högsta åldern på träden som ingår i produktionsbeståndet och andelen grova träd skiljer sig inte nämnvärt mellan blädningsbruk och trakthyggesbruk på landskapsnivå. BLÄDNINGBRUK innebär precis som trakthyggesbruk inte per automatik att naturhänsyn och därmed förutsättningarna VI SKOGSÄGARE 2/12 för önskad biologisk mångfald blir bra eller dåliga. Det beror snarare på omfattningen och utförandet av miljöhänsynen. Det är inte skogsskötselsystemet eller skötselmetoden i sig som arter reagerar på utan snarare på om, i vad grad och hur mycket lämpliga miljöer som kommer att återstå och med tiden nyskapas. Även om det saknas forskning inom området är en allmän bedömning att blädningsbruk ger bättre förutsättningar för många naturvärdesarter som är störningskänsliga, i synnerhet för mykorrhizasvampar och hänglavar. FÖR ATT VERKLIGEN kunna avgöra vilket skogsbrukssätt som är ”bäst” behövs ett stort antal ytterligare analyser. Vi vet redan en hel del om vad dagens trakthyggesbruk förmår leverera. För att kunna göra rättvisa jämförelser behöver vi mer kunskap om blädningsbrukets ekonomi, både på fastighetsnivå och beståndsnivå. Dessutom saknar vi kunskapsunderlag om blädningsbrukets klimatnytta, produktion av andra värden än vedråvara, som biodiversitet, rekreation eller risk för skador. Det saknas således ganska mycket kunskapsunderlag då det gäller blädningsbruk. Däremot vet vi förstås en hel del av vad dagen trakthyggesbruk förmår leverera. För att travestera ett klassiskt uttryck: gärna debatt, men först en rejäl kunskapsinhämtning. É Tomas Lundmark, dekanus på SLU:s skogsfakultet 33 TEKNIK E`jjXj ÔoXi YXe[\e Underhållsmaterial till banden: brodd och halvmåne. Bandlåset håller ihop bandet. Det lönar sig att underhålla banden till skogsmaskiner. En som vet vad det handlar om är Joakim Nissas. Under många kvällar med svetsen får han järnskrot att bli kördugligt. Text & foto: Pär Fornling 9 anden runt hjulen tar mycket stryk. Broddarna slits fort ner i stenig terräng. Dessutom nöts krokarna som håller ihop banden. Vill det sig illa brister bandet. Ofta är olyckan framme där det är som mest jobbigt att klara ut problemet! Det är i blöt, stenig, terräng då det behövs extra kraft som frestar de slitna banden mer än de klarar av. För att undvika det bör banden underhållas och bytas i god tid. När Joakim Nissas kom över ett par avlagda, skrotade, band fick han en affärsidé. Jiggen är en egen uppfinning. Tack vare den får Joakim en bekväm arbetsställning. Han kan svänga runt bandet och arbeta från flera vinklar. Inte för att han saknar arbete. Till vardags arbetar Joakim som inspektor hos Mellanskog i Hedemora. PÅ HELGER SKÖTER han familjens Att reparera band är i och för sig ingen nyhet. – Men många slarvar med underhållet och känner inte till hur mycket som kan göras, säger Joakim. skogsgård i Gislaved, med skördare, skotare och en rejäl grävmaskin i maskinhallen. Dessutom har han nyligen köpt en egen gård utanför Hedemora. Han erkänner sig vara lite maskintokig, vilket också inkluderar ett passionerat intresse för fyrhjulsdriva bilar. Det medför en hel del arbete i verkstaden, gärna med svetsen i handen och huvudet fullt av nya idéer. TILL ATT BÖRJA med handlar det om att svetsa på nya broddar när de gamla börjar bli slitna. Om man håller efter broddarna håller plattorna (som vilar på däcken) längre. Ett mer avancerat underhåll är att lägga på halvmånar (se bilden), vilket förlänger livslängden på ”krokarna”. – Väntar man för länge finns risken att Jordnära tjänster med andra ord 34 Fastighetsförmedling och rådgivning för jord- och skogsbruket. Välkommen till Areal. VI SKOGSÄGARE 2/12 Klipper och lastar O Det kommer mycket teknik för att skörda bioenergi. En nykomling är Biojack som tillverkas av finska Nummek Oy. Föraren fattar trädet med gripen och klipper av det, där- Oftast används klippen för klenare efter tiltas gripen stammar än den här. och trädet kan lastas. Är det större träd kan man börja med att knipsa av toppen och därefter stammen. Om det är flera mindre träd bredvid varandra kan de hanteras i ett moment. Gripen finns i ett par modeller och säljs av Nordfarm. Den lilla varianten klarar träd upp till 15 centimeter och kostar drygt 60 000 kronor. Broddarna på bandplattorna slits snabbt. Genom att vara vaksam mot slitaget och svetsa på nya broddar fungerar bandet bättre och livslängden ökar. OEn rejäl arbetsbänk har man nytta av i skogen också, inte minst för att fila kedjan. Den här från Yamaha kostar omkring 1 000 kronor och monteras på fyrhjulingens fäste för vinschen. Ett av oändligt många tillbehör till fyrhjulingarna. krokarna böjer sig. Då måste de rätas upp för att få dit halvmånarna, vilket innebär mycket jobb, konstaterar Joakim. Med tanke på att ett nytt band kan kosta kring 80 000 kronor (70 cm brett) finns det en hel del pengar att tjäna på att sköta underhållet. JOAKIM KÖPER avlagda band, renoverar och säljer dem. – Bara bandplattorna är okej kan både krokarna och de fyrkantiga länkarna mellan krokarna bytas. Ett sånt jobb tar nästan två veckor med flera långa kvällspass i verkstaden, berättar Joakim. Mobil arbetsbänk Ny på marknaden En man med många järn i elden, Joakim Nissas. Ett nytt O Ett nytt motorsågsmärke motorsågslanseras av Husqvarna. Det märke, är McCulloch som finns McCulloch. i sex olika modeller. Den större av dem beskrivs som en allroundsåg med proffskvalitet. Modellen heter CS 450 Elite och kostar knappa 3 000 kronor. Alla sågarna har en funktion som minskar motståndet i startlinan med upp till 40 procent vilket gör det lättare att dra igång motorsågen. Ett par eleganta finesser är kombinationsverktyget i handtaget (till luftfilter och tändstift) och bränslenivåfönstret där det går lätt att se hur mycket bensin det finns kvar i tanken. Färgstark träning De slitna ”krokarna” har förstärkts med två halvmånar. VI SKOGSÄGARE 2/12 =ijkibkX bifbXi O Att träna apportering går lite lättare om dummyn är lätt att kasta iväg och dessutom någorlunda lätt att hitta, om hunden skulle missa. En färgglad variant kommer från Paw Handtaget underlättar kastet av of Sweden. Den är gjort i dummyn. kanvas, finns i flera färger och väger 250 gram. Priset är omkring 70 kronor. 35 Ska vi ta ut massaved eller skogsbränsle i den här gallringen? fter att ha studerat frågan närmare har < Maria Iwarsson Wide på Skogforsk formulerat tre vägledande tumregler: (% I bestånd med medelstam över 0,05 m3fub i uttaget lönar sig massaved. Det motsvarar ungefär en diameter över 11 centimeter i brösthöjd. )% I de riktigt klena bestånden med medelstam 0,02–0,03 m3fub (ungefärlig brösthöjdsiameter: 7–9 centimeter) får man högsta drivningsnetto om allt blir skogsbränsle. *% Däremellan – i bestånd med medelstam 0,03–0,05 m3fub (ungefärlig brösthöjds- Foto: Pär Fornling Bättre koll på gallringarna I framtiden kan det gå betydligt enklare att uppdatera skogsbruksplanen efter en gallring och få information som påverkar beståndets fortsatta skötsel. Foto: Sven Tegelmo FORSKNING Handfast vägledning bland klena stammar diameter 9–11 centimeter) är det ofta bra att välja massaved i barrbestånd och skogsbränsle i lövdominerade bestånd. Maria Iwarsson Om antalet uttagna Wide. stammar per hektar är fler än 2 000 kan det löna sig med ett kombinerat uttag av massaved och skogsbränsle. – De här tumreglerna gäller för dagens prisrelationer mellan massaved och skogsbränsle. Priserna kan förstås ändras och då flyttas gränserna mellan massaved och skogsbränsle. – Dessutom är flerträdshantering avgörande för lönsamt tillvaratagande av klena träd. Det ökar prestationen med 15–20 procent. Det är forskare på Skogforsk som utvecklat en beräkningsmodell där skogsmaskinens data om den avverkade skogen används för att beräkna hur skogen som står kvar ser ut. Årligen gallras 365 000 hektar skog. När gallringen är utförd måste man veta hur mycket skog som står kvar, för det påverkar hur skogen ska skötas i framtiden. Men det är ett tidsödande och dyrt jobb att följa upp gallringsresultatet. Skogsmaskinföraren mäter upp provytor, vilket sänker effektiviteten i avverkningsarbetet. Dessutom är inte resultaten från dessa manuella stickprov speciellt rättvisande. Forskarna tror att merparten av gallringarna kommer att kunna följas upp automatiskt med skördardata. – Det här förenklar ändå vardagen för väldigt många människor i branschen, menar Johan J Möller. Det är alla skogsmaskinförare som slipper gå ut och räkna träd i mörker och kyla, skogsägarna som direkt får veta hur gallringen på deras mark gick. Dessutom kan man uppdatera skogsbruksplanerna direkt efter avverkningen. Namn Adress Postnr Postadress Vi S 36 VI SKOGSÄGARE 2/12 Om skogen själv får välja... 755 Hjulburen 300 450 XL FG45 755 HV14 Skotarvagn För mer info ring; 0479-22059 eller gå in på www.hypro.se UTBILDNING D\igiXbk`bjbX^\ Om inte fler ungdomar lockas till skogsmaskinerna kan det bli problem med att klara avverkningarna. För att säkra tillgången på förare knyter Södra närmare band till skolorna och provar helt nya Text & foto: Pär Fornling grepp. = ör mig är maskinförare det bästa jobb man kan ha, säger Stefan Eriksson och tillägger att det ger möjlighet att lära sig något nytt varje dag. Han har arbetat som entreprenör i 30 år och är tillbaka i skolan där allt började, nu som instruktör på naturbruksgymnasiet i Osby. Stefan är glad över att skolorna får draghjälp av branschen. ÄVEN OM OSBY inte har några långa köer av elever fyller man ändå platserna på skogsutbildningen. För landet som helhet har ansökningarna minskat något och framför allt finns en oro för vad som händer på sikt. Elevkullarna blir mindre, vilket i sig ökar konkurrensen med andra utbildningar. Fler entreprenörer närmar sig pensionsåldern och en del går över till gula maskiner (gruvor och grävskopor). En analys visar att det behövs 400– 500 maskinförare om året medan det går ut ungefär 300 från naturbruksgymnasierna. ” Jag är helt inriktad på att bli maskinförare, det är ett yrke jag ser fram emot. Nu görs en hel del för att lyfta utbildningarna och få fler intresserade av skogen. – Vi måste vara attraktiva och visa att det här är en framtidsbransch, säger Håkan Svensson, skogsdirektör för Södra. Även om föreningen inte har några dagsproblem med att få tag på förare betonar han vikten av att arbeta långsiktigt, och erfarna maskinförare börjar bli en bristvara. EN UTMANING är att få fram kvalifice- rade förare som inte behöver alltför lång inskolning i förarstolen. Med tanke på att en skördare kanske kostar tre miljoner kronor gäller det att hålla tempot uppe för att få lönsamhet. Därför är praktik en nyckelfråga för skolorna. En nyhet är att branschen via SLA (Skogs- och Lantarbetsgivarna) betalar företag för att ta emot praktikanter. Nu går Södra ett steg till och garanterar praktikplatser. Två av föreningens sex egna maskingrupper (skotare+skördare) kommer i ett första steg att permanent erbjuda praktik till eleverna på naturbruksgymnasierna i Ryssby och Osby. DESSUTOM FÅR blivande företagare en hjälpande hand för att komma igång. Ett nystartat entreprenadföretag har det tufft. Dels tar det tid att få upp produktio- nen, dels är det en tung investering. – För två maskiner och kringutrustning handlar det om 8–9 miljoner kronor, säger Tobias Nilsson som ansvarar för Södras sex egna maskingrupper. – Vi håller nu på att anställa personer till ett sjunde maskinlag för gallringar norr om Göteborg. – När vi hjälpt dem igång kommer de att få köpa utrustningen och fortsätta som egna företagare. Om det slår väl ut kommer fler maskingrupper att komma igång på liknande sätt. EN TREDJE åtgärd handlar om att marknadsföra hela branschen och det egna företaget. Ett steg på den vägen är att visa upp verksamheten. Alla eleverna på de nio naturbruksgymnasierna inom verksamhetsområdet bjuds in till en studiedag på Södra. – Vi står för resor och alla kostnader. Tanken är att ge en bild av företaget och visa på framtidsmöjligheterna som finns inom den här branschen, säger Håkan Svensson. – Vi måste jobba mer med att visa den positiva sidan av skogen. EN AV DE första praktikanterna är Thomas Oredsson som går tredje året på naturbruksgymnasiet i Ryssby. Han är i alla fall säker på sin sak. – Jag är helt inriktad på att bli maskinförare, det är ett yrke jag ser fram emot. FÖRARHYTTEN testas av skogschef Håkan Svensson. Han vill visa fler ungdomar att det är ett framtidsjobb. TVÅ ERFARNA förare välkomnar ungdomarna. Stefan Eriksson är instruktör på gymnasiet i Osby och Rickard Larsson ingår i ett av maskinlagen som nu är faddrar till praktikanter. 38 FÖR ATT LOCKA fler tjejer berättar Peter Nyman att Ryssby kommer att ha en introduktionsvecka bara för flickor och i regi av tjejerna på skolan. VI SKOGSÄGARE 2/12 Õ\i]iXi\ ” PRAKTIK är efterfrågat både av eleverna och kommande arbetsgivare. Här får Thomas Oredsson instruktioner av maskinförare Jan Lange. Vi måste jobba mer med att visa den positiva sidan av skogen. T KUNSKAPEN om möjligheten till utbildning i skogen behöver bli bättre, konstaterar Kia Holmquist som arbetar med marknadskommunikation på Södra. Thomas Oredsson. VI SKOGSÄGARE 2/12 39 Text & foto: Pär Fornling Yngve Andersson och Jerker Silfverberg med ett av näten där rötter och mikroorganismer trivs. I bakgrunden skymtar vattenväxterna. Naturen som förebild I\eX\bfXmcfgg\k L N Fosfor ngefär 400 000 hushåll beräknas ha enskilda avlopp som inte klarar kraven på rening. Dessutom håller kraven på att skärpas i flera kommuner. Till det här kommer krav på att återvinna fosfor. Fosfor är ett viktig näringsämne som hotar att ta slut. Huvuddelen av dagens ändliga resurser kommer från gruvbrytning i Marocko. Regeringens nationella mål är att 60 procent av fosfor i avloppsvatten ska återvinnas år 2015 och hälften återföras till produktiv jordbruksmark. I dag återvinns 6 procent. FÖR DEN som vill ha ett vanligt vatten- buret avloppssystem på skogsgården finns lite olika alternativ: Trekammarbrunn, i kombination med en markbädd (infiltration). En stor tank där allt avloppsvatten samlas upp och töms mellan varven. Ett minireningsverk, som i princip är ett krympt kommunalt reningsverk. EN FJÄRDE VARIANT är ett biologiskt reningsverk. Uppfinningen har testats av JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). – Hittills har ett 30-tal system installerats och vi ser inga problem för att få de tillstånd som krävs, tvärtom välkomnas den miljövänliga lösningen, säger Yngve Svensson, vd för Alnarp Cleanwater Technology. Reningen görs med hjälp av växter vars rötter får fäste på ett kraftigt rutnät av plast. På varje gram växtrot finns en miljon mikroorganismer som hjälper till att rena vattnet. Efter reningen är vattnet i princip drickbart, men det är inget som rekommenderas. I stället talas om badvattenkvalitet. Det innebär att vattnet kan släppas ut i ett dike, en damm eller användas för bevattning. Dessutom finns möjlighet att ta tillvara fosfor i ett tredje steg. I enkelhet är det en stor säck med kalksten som suger åt sig fosfor. Efter ett par år byts säcken och den använda kalkstenen kan användas till näring i jordbruket. ANLÄGGNINGEN har testats under fy- ra år i Alnarp, där ett daghem och några kontorshus får vattnet renat i tankarna. – Jag tror ingen tänker på det i vardagen. Du använder tvättmaskiner, toaletter och tvättställ som vanligt och släpper ut samma saker som till ett kommunalt reningsverk. VI SKOGSÄGARE 2/12 Vattenväxterna är färdiga att klippas ner för vintern, men reningen fortsätter i rötterna. Tekniken är relativt enkel 1 Avloppsvattnet leds till en 1 2 3 tank där det sönderdelas mekaniskt och med hjälp av naturliga bakterier. 2 Vattnet pumpas till en andra tank. I den växer kaveldun, vattenmynta, starr och ytterligare några olika vattenväxter. 3 För den som vill, eller när myndigheterna kräver det, finns en tredje tank som renar 90 procent av all fosfor. Illustration: Katarina Ekegren – Det enda synliga är de här vattenväxterna, säger Yngve Svensson och visar några kvadratmeter vissnade vattenväxter på gräsmattan. Vinterkylan är i sig inga problem eftersom reningen sker i rötterna och enligt företaget fungerar systemet åtminstone upp till klimatzon fyra. I grunden är det samma rening som sker naturligt, fast på en mindre yta. OM ALLT FUNGERAR sköter sig an- läggningen i stort sett själv, frånsett att ta tillvara på fosforkalken. Både trekammarbrunnar och framför allt minireningsverk kräver underhåll. De ska slamtömmas, infiltrationssanden bytas och de små reningsverken kräver kemikalier. Å ANDRA SIDAN är det biologiska systemet dyrare i inköp. En anläggning dimensionerad för upp till två hushåll kostar omkring 105 000 kronor plus moms. Reningen av fosfor kostar ytterligare 12 000. Att installera anläggningen är ungefär ett dagsverke för en grävare plus elektriker. 41 TEKNIK En ny småskalig anläggning med växter renar avloppsvattnet på ett miljövänligt sätt.Visionen är att förpacka en 20 kilometer lång skogsbäck så att den ryms på tomten. EKONOMI Med dålig planering kan uppåt 65 procent av inkomsten från en avverkning försvinna i skatt. Med god planering behöver inte skatten bli mer än 30 procent. Ett av verktygen för att nå dit är räntefördelning. K`gj]iXkkbXgX ? är är en något förenklad beskrivning hur räntefördelningen fungerar. I grunden är det inte så svårt, men om det dyker upp frågetecken är det klokt att kontakta sin ekonomiska rådgivare. För att få fram hur stort belopp som får räntefördelas måste du räkna fram kapitalunderlaget för räntefördelning. BÄSTA BLANKETTEN Tidigare användes en blankett som hette N6 som i dag är ersatt av en blankett som heter ”Beräkning av räntefördelning och expansionsfond” (SKV 2196). Många använder fortfarande N6-blanketten och ofta hänvisas det till den i texter, så är också fallet i denna text. N6-blanketten kan liknas vid en skattemässig balansräkning som beskriver skogsgårdens ekonomiska ställning i form av tillgångar och skulder vid årets ingång och vid årets slut. Differensen mellan tillgångar och skulder på N6-blanketten kallas för kapitalunderlag. Här nedan beskrivs hur du räknar fram kapitalunderlaget. GÅRDENS VÄRDE Den största tillgången för de flesta skogs- ägare är fastigheten. Har du köpt fastigheten så är det anskaffningsvärdet som blir fastighetsvärdet. Många skogsfastigheter har övertagits genom arv eller gåva och det kan då vara svårt att hitta något anskaffningsvärde och om det hittas så är det ofta väldigt lågt. Då finns en alternativregel som värderar lantbruksfastigheter efter en schablon på 39 procent av 1993 års taxeringsvärde. Oavsett vilken metod du använder för att få fram fastighetsvärdet så är det bara näringsverksamhetens del av värdet som får tas upp. Om du har gjort skogsavdrag eller andra värdeminskningsavdrag minskas fastighetens anskaffningsvärde. ANDRA TILLGÅNGAR Andra tillgångar du får ta upp är till exempel oavskrivet restvärde på inventarier, byggnader och markanläggningar. Du får även ta upp konton i näringsverksamheten, insatser i ekonomiska föreningar och halva värdet av dina skogskonton. Sparad räntefördelning och outnyttjat underskott räknas även de som tillgångar. Betalplan får dock inte tas upp som en tillgång. NLångsiktighet näringsidkare utan någon annan tjänsteinkomst så kan det vara klokt att inte bara räntefördela utan även ta ut en vinst i din näringsverksamhet. Detta för att få sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst. Om du är passiv näringsidkare med annan inkomst av tjänst är räntefördelning ett bra och billigt OM DU ÄR AKTIV >XYi`\cDie\i#CI=Bfejlck 42 sätt att skatta ut dina inkomster. Som passiv näringsidkare får du annars skatta cirka 45–65 procent i marginalskatt jämfört med räntefördelningens 30 procent. Du kan alltså spara upp till 35 procent i skatt genom att använda räntefördelning. SKULDERNA Som skulder räknas till exempel banklån i näringsverksamheten. Skattemässiga reserveringar som periodiseringsfonder, expansionsmedel och avsättning till framtida skogsvård räknas också som skulder. POSITIV RÄNTEFÖRDELNING För att kunna nyttja räntefördelning krävs att du har ett positivt kapitalunderlag på minst 50 000 kronor. Kapitalunderlaget multipliceras med en i förväg bestämd procentsats (statslåneräntan den 30:e november året före beskattningsåret adderad med fem procentenheter). För taxeringen 2012 är denna procentsats 7,84 procent. Det beloppet du får fram plus eventuell sparad räntefördelning är det maximala belopp som du får räntefördela. Skatten på utnyttjad positiv räntefördelning är 30 procent. NEGATIV RÄNTEFÖRDELNING Om skulderna är större än tillgångarna ska negativ räntefördelning göras. Här gäller det att det negativa kapitalunderlaget är minst 50 000 kronor (negativt). Fördelningsräntan är statslåneräntan plus en procentenhet, det vill säga 3,84 procent för taxeringen 2012. Den negativa räntefördelningen är tvingande och innebär att inkomsten i näringsverksamheten ökas med det framräknade beloppet. Samtidigt dras samma summa av under inkomst av kapital. ^XYi`\c%dfie\i7bfejlck%ci]%j\ VI SKOGSÄGARE 2/12 Håll koll Även om du in te behöver rä ntefördela i år är det likväl bra att varje år fylla i N6-bl an fram ränteför ketten och räkna deln Det underlätta ingsunderlaget. r Dessutom ka planeringen. n räntefördeln ingen överlåtas vid generationssk iften. jbXkk\e "Kajsas" räntefördelning Så här kan räntefördelningen fungera i praktiken. Text: Gabriel Mörner K ajsa äger en skogsfastighet som hon har ärvt av sina föräldrar. Eftersom fastigheten under lång tid gått i arv så finns inget ingångsvärde för fastigheten. Kajsa använder därför 1993 års taxeringsvärde för att få fram fastighetens värde. FASTIGHETSVÄRDE Taxeringsvärde 1993: 240 000 kr, varav skog 160 000 kr, impediment 10 000 kr, åker 30 000 kr, tomt 20 000 kr och hus 20 000 kr. Av detta räknas skog, impediment och åker till näringsverksamheten. Därmed är det totalt 200 000 kronor. Fastighetsvärdet räknas fram så här: 200 000 kr x 39 procent = 78 000 kr. TILLGÅNGAR /SKULDER Kajsa har vid ingången av året följande tillgångar och skulder i näringsverksamheten: r Skogskonto: 70 000 kr (50 procent av värdet tas upp på N6:an, det vill säga 35 000 kr). r Företagskonto: 25 000 kr. r Lån: 15 000 kr. VI SKOGSÄGARE 2/12 De skattemässiga tillgångarna och skulderna är: r Sparad räntefördelning: 60 000 kr. r Sparat underskott: 7 500 kr. r Periodiseringsfond: 2 500 kr. RÄNTEFÖRDELNING Kapitalunderlaget blir således: 78 000 + 35 000 + 25 000 + 60 000 + 7 500 – 15 000 – 2 500 = 188 000 kr. Kapitalunderlaget multipliceras med fördelningsräntan: 188 000 x 7,84 procent = 14 739 kr. Detta är årets framräknade fördelningsunderlag. Sedan tidigare fanns 60 000 kr i sparat fördelningsunderlag så Kajsas totala positiva fördelningsbelopp som hon kan utnyttja blir således 60 000 + 14 739 = 74 739 kr. SKATT Om Kajsa säljer virke och därmed gör vinst i sin näringsverksamhet så kan hon maximalt räntefördela 74 739 kr och betala 30 procent skatt på räntefördelningen. Om vinsten är högre kan Kajsa komma att betala 45–65 procent i skatt på överskjutande belopp. Räntefördelning som inte utnyttjas får sparas till nästa år. :[[Z`i^kidX] b^a_k~ca^\i Svenska Skogsplantor lanserar ett nytt beläggningsskydd för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex och kan liknas vid en skyddsväst av lim och sand. Conniflex innehåller inga insektsdödande kemikalier men har lika stor skyddseffekt. Med ett tvåårigt skydd behövs bara en behandling. Ett klokt val för dig och din skog! Kontakta oss för mera information om plantor och föryngringstjänster. J[b&--'#)++)++mmm$iae]ifbWdjeh$i[ 43 SKOGSGÅRDEN ÉJbf^\e6;ljbX] Britt-Marie Vestermark är aktiv både i den egna skogen och inom SÄF-kvinnorna som arbetar för att få fler kvinnor engagerade i skogsägandet. Det har hänt en hel del sedan gruppen startade för tolv år Text & foto: Lars Pekka sedan. E är jag ringde runt till skogsägarkvinnor för att bjuda in dem till våra aktiviteter så var deras första reaktion ”Skogen? Du ska få tala med min man”. Hemma hos oss låter det numera ”Skogen? Du ska få tala med min fru”. Britt-Marie Vestermark i Sjöbotten utanför Skellefteå skrattar, tittar på sin man Olof och han nickar medhåll. Skellefteå Sjöbotten HON ÄR EN aktiv norrländsk skogsägarkvinna som gillar arbetet i skogen och engagerar sig i föreningen där hon sitter med i SBO-rådet, var handledare i Kraftsamling Skog och är engagerad i den uppföljande kampanjen; ”Krafthandling Skog”. – Tillsammans med ett 10-tal kvinnor är jag med i en så kallad Erfa-grupp. Det är ett nätverk där vi stöttar varandra som skogsbrukare, berättar Britt-Marie. Det står en varm glädje kring henne och skrattet lurar bakom de glittrande vänliga ögonen. SÄF STÅR FÖR Skogsägareföreningen och kvinnogruppen bildades inom Norra skogsägarna. – Även om det inte är någon påtaglig skillnad mellan kvinnliga och manliga skogsägare så behöver vi många fler kvinnor i skogsägarrörelsen, säger Britt-Marie. – Man brukar säga att miljöfrågorna är viktigare för kvinnorna än för männen. Det är en av myterna. Alla som äger skog är intresserade av natur och miljö, om man bortser från någon enstaka ”klippare”. – Skogsbrukande är företagande och det måste gå runt för både män och kvinnor även om vi tar stora naturhänsyn! KUNSKAP ÄR EN nyckel till ökat engage- mang och en uppskattad del i SÄF-kvinnornas arbete är att arrangera olika temakvällar då bara kvinnliga skogsägare bjuds in via annonser i lokaltidningen. – I höstas hade vi ekonomikvällar i Burträsk och Lövånger som lockade ett 40-tal deltagare, vilket jag tycker är bra. Till hösten återkommer vi med tre nya kvällar, berättar Britt-Marie. Tanken är att göra det svåra lite enklare genom 44 ” Skogsbrukande är företagande och det måste gå runt för både män och kvinnor även om vi tar stora naturhänsyn! VI SKOGSÄGARE 2/12 kXcXd\[d`e]ilÉ Hon är mån om att föryngra skogen med förädlade plantor och utöver planteringar efter den senaste avverkningen ingår dikesrensning i planerna för året. – Jag delar mitt yrkesliv mellan djuren och skogen. Det är fantastiskt att få jobba med sina stora intressen! Hon är engagerad medlem i skogsägarrörelsen och var också med och drog igång SÄF-kvinnor i Skellefteå. – Vi har ingen ordförande eller styrelse. Det första män gör när de skapar en organisation är att välja en styrelse med ordförande och skriva stadgar. – Kvinnor behöver ingen byråkrati för att fungera. SÄF-kvinnorna i de olika skogsbruksområdena turas om att arrangera utbildningar och andra träffar. Skogsägarfamiljen Vestermark i den vackra byn Sjöbotten. För Filip, Britt-Marie och Olof är djuren och skogen själva livet. NORRLAND FICK en rejäl köldknäpp i februari efter en mild vinter. Några dagar innan jag besöker Britt-Marie kröp temperaturen ner till minus 35. Jag följer henne ut i skogen. Även om det inte är någon rekordvinter så går snön nästan upp till midjan i ungskogspartierna när Britt-Marie pulsar fram med motorsågen i ett vykortslandskap med snötyngda träd och kritvit snö. Hon ska fälla ut några granar. – Minus 20 grader är perfekt temperatur för en skogsarbetare, säger hon och drar igång motorsågen. Handskar och kläder förblir torra oavsett hur mycket upplega som ramlar ner och hur man än kravlar i snön. HON SÅGAR VANT perfekta riktskär som Det var djuren som drog Britt-Marie till skogs- och lantbruket. ”Jag har den stora förmånen att ha mina stora intressen som mitt yrke”, säger hon. att gå igenom tips, råd, regler och möjligheter för skogsfastigheten. Arbetsytan ska vara fri från snö, inte minst för att få en låg stubbe. VI SKOGSÄGARE 2/12 INTRESSET för skogen fick Britt-Marie med sig från uppväxtåren på landet. Hon gick en lantbruksutbildning som ung. Sedan träffade hon Olof, de gifte sig, hon flyttade till hans hemgård i Sjöbotten och jordbruket utvidgades. Förra året köpte familjen till cirka 80 hektar skog. Tre söner finns i familjen, varav Filip som är yngst, planerar att fortsätta med gården. Det är ett kombinerat jord- och skogsbruk med 25 mjölkkor av jerseyras och lika många ungdjur finns i ladugården. Korna går i en ligghall med utomhustemperatur och verkar trivas trots att det är 20 grader kallt. Skogsskiftet är på 150 hektar produktiv skogsmark. Skogen har alltid fascinerat Britt-Marie och hon har gått många utbildningar i skogsskötsel och skogsekonomi. ska styra fällriktningen på träden. Innan dess har hon sparkat bort snön kring stammen för att ha en helt fri arbetsyta. För att vara säker på att få in brytjärnet och kunna kontrollera fällningen exakt lämnar hon kvar en liten klack, som hon snittar bort som sista moment innan trädet brakar ner i snön. Kvistningen sker enligt instruktionsboken med sågen glidande på stammen för att avlasta ryggen och kvistarna kapas perfekt längs med stammen. Inga kviststumpar här inte. Ändå urskuldar hon sig lite. – Det var ett tag sedan jag körde motorsågen så den sitter inte riktigt perfekt i handen ännu. Kedjan var också lite slö i dag. BRITT-MARIE TRIVS med det praktiska ar- betet, men poängterar att det långt ifrån är någon självklarhet. – För dagens skogsägare handlar det mindre om att hantera motorsågen och mer om att lära känna sin fastighet, fatta beslut om vilka åtgärder som ska göras och beställa tjänster. – En bra grund för att lyckas är att lära känna skogsbruksplanen. Vi har haft flera uppskattade temadagar där vi haft praktiska övningar i skogen kring skogsbruksplanen i allt från att hitta rågångar till att identifiera och bedöma olika bestånd. Planen är ett bra och ovärderligt hjälpmedel, framhåller Britt-Marie Vestermark. 45 Skogsmarknaden För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38 eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se HJO-B U Skogsarbete VEDPANNA LTEN Röjning, plantering, skogsplantor, vindfällen, skogsmaskiner m m. Tel 0738-44 79 61, 0346-601 66 www.sverlita.com 26.000:inkl moms Mollepannan AB Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se www.hjobulten.se Info och video på www.lotico.se Markberedare MB 650 Proffsverktyg från Pellenc Selion stångsåg passar till mycket inom skogsbruket. Att röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte stressad av sågen. Röja utmed åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e . Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat. I röjningar med långa gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt litiumjon-batteri med lång driftstid. Markberedare MB 50 Medle 248 931 98 Skellefteå Tel/fax 0910-77 03 11 www.agneeriksson.se Agne Eriksson AB Träbearbetning PLAN- & RIKTHYVLAR DUAB BANDSÅGAR Bandsåg DUAB BAS 470 PT310 Planhyvel Max Hyvelbredd 305 mm Max Hyvelhöjd 200 mm Max Hyveldjup 3 mm Bordsstorlek 605x330 mm Dimensioner & vikt Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm Vikt 175 kg Vikt med emballage 223 kg Tekniska Data: Motor 400 V 2,2kW/3 hk Kutterdiameter 70 mm Varvtal kutter 5000 rpm Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.) Matningshastighet 7m/min Spånstos 100 mm Rikthyvel Max Hyvelbredd 310 mm Max Hyveldjup 3 mm Bordsstorlek 1205x312 mm Fraktfritt! 9.596:- DUAB ML394Q med långhålsborrsbord En proffssåg med välbalanserade gummibelagda bandsågshjul i aluminium som är försedda med dammtäta kullager. Levereras komplett med stabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad. Geringsbart gjutjärnsbord med microjustering. Utsugningstos för spånsug samt bladsträckningsindikering. Tekniska data: Motor 400 V 1,5 kW/2 hk Max såghöjd 285 mm Max sågdjup 400 mm Sågblad längd 3454 mm Bladhastighet 2 st 460/980 m/min Hjuldiameter 465 mm Spånstos 2x100 mm Bordsstorlek 535x485 mm Sågbord geringsbart 45° Totalhöjd 1880 mm Vikt 146 kg DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl stycke- som serieproduktion med vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard. Tekniska data: Motor 400 V 3 kW/4 hk Varvtal motor 2 860 rpm Kutterdiameter 95 mm Varvtal kutter 4000 rpm Antal hyvelstål 4 st 410x30x3 mm Diameter matningsrullar 40 mm Matningshastighet 8 m/minut Spånstos 100 mm Rikthyvel Max hyvelbredd 410 mm Max hyveldjup 5 mm Bordsstorlek 1600x440 mm Planhyvel Max hyvelbredd 410 mm Max hyvelhöjd 220 mm Max hyveldjup 5 mm Bordsstorlek 750x410 mm Långhålsborrsaggregat Chuckkapacitet 16 mm Slaglängd ut/in 130 mm Slaglängd 17.596:- DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad mm-skala. Riktborden vikes vid planhyvling (se bild). Fraktfritt! Tekniska Data: Arbetsbord 800 x 560 mm Bakre förlängningsbord 600 x 530 mm Förlängningsbord högersida 610 x 800 mm Total bordsyta 800 x 1117 mm Justerbord 500 x 400 mm Max klyvbredd 950 mm Max åkrörelse justerbord 1220 mm Max såghöjd vid 90º 75 mm Max såghöjd vid 45º 60 mm Sågklinga 254 x 30 x Z40 Varvtal sågklinga 4200v/min Motoreffekt 3-fas 400V 2,2 kW Vikt, netto 240 kg FRAKTFRITT Tekniska data: Motor 400V 2,5 kW Diameter klinga 250 mm Hastighet klinga 4000 rpm Max sågdjup 45/90° 42/80 mm Klingan justerbar 250 mm, längdled Slaglängd justerbord 1250 mm Bordshöjd (Arbetshöjd) 900 mm Spånstos 100 mm Mått huvudbord 800x520 mm Mått förlängningsbord 800x320 mm Mått justerbord 600x410 mm Vikt 169 kg Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms! Matarvalsdiameter 40 mm Max Hyvlingsdjup 2,5 mm Såg Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt Varvtal 4050 rpm Sågdjup 90° 65 mm Sågdjup 45° 45 mm Klinga diameter 250 mm Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm Slaglängd justerbord 1400 mm Fräs Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt Varvtal 3500/5500/7000 rpm Spindel diameter 30 mm Vertikal rörelse spindel 130 mm Max verktygsstorlek diameter 140 mm Max verktygsstorlek höjd 100 mm Långhålsborrsbord Chuckkapacitet 16 mm Bordsstorlek 160x368 mm Slaglängd in/ut 85 mm Klinga diameter 250 mm Ritsklinga diameter 80 mm Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm Slaglängd justerbord 1400 mm Fräs Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt Varvtal 3500/5500/7000 rpm Spindel diameter 30 mm Vertikal rörelse spindel 130 mm Max verktygsstorlek diameter 140 mm Max verktygsstorlek höjd 100 mm Spånstosanslutning 100 mm Vikt 230 kg Slaglängd Höger/vänster 140 mm Max rörelse upp/ner 80 mm Spänning 400 VAC Ljudnivå <80db Förpackningsstorlek (lxbxh) 1590x1220x1010 mm Vikt 445 k Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30 Besök oss på internet: www.duabhuset.se Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel! Produktkatalog 2012! Beställ eller ladda hem den Trumdiameter 370 mm Insugstos 1x100 mm Säckvolym 0,057 m³ Säckhöjd 640 mm Ljudnivå 52-62 dB Vikt 30 kg 1.276:- Spånsug DUAB FM300 Tekniska data: Spänning 230 V Motoreffekt 1,5 kW/2 hk Motorvarvtal 2950 r/min Impellerdiameter 300 mm Sugkapacitet 2000 m³/h Trumdiameter 500 mm Insug 2x100 mm/1 st 125mm Säckvolym 0,153 m³ Säckhöjd 850 mm Ljudnivå 67-77 dB Vikt 51 kg Tekniska data: Spänning 400 V 3-fas Motoreffekt 2,2 kW/3 hk Impellerdiameter 305 mm Sugkapacitet 3000 m³/h Trumdiameter 500 mm Insug 3x100 mm/ 1 st 125 mm Säckvolym 0,307 m³ Säckhöjd 850 mm Ljudnivå 67-77 dB Vikt 59 kg 3.196:- Spånsug DUAB FM300S-5 DUAB,s kraftig spånsug för industribruk med rejäl kapacitet. Maskinen är utrustad med stativ med hjul för enkel förflyttning. levereras med dubbla filtersäckar och uppsamlingssäckar. Insugstosar 1x150 mm eller 3x100 mm. 4.396:- Tekniska data: Spänning 400 V Motoreffekt 3,7 kW/5 hk Impellerdiameter 305 mm Trumdiameter 500 mm Sugkapacitet 4900 m³/h Insug 1x150, 3x100 mm Säckvolym 0,43 m³ Filtersäckshöjd 1100 mm Förpackningsstorlek 1170x560x570 mm Maskinens mått LxBxH 1280 x 790 x 1970 mm Vikt 82 kg För fler modeller av Spånsugar - besök vår hemsida! Vertikalfräs med tappsläde DUAB VF100 18.900:- DUA AB-H B-HUS SE Tekniska data: Spänning 230 V Motoreffekt 0,75 kW/1hk Motorvarvtal 2950 r/min Impellerdiameter 230 mm Sugkapacitet 1050 m³/h Spånsug DUAB 300S Med tiltningsbar fräs spindel, -5 till 30°. Stomme i kraftig stålkonstruktion, stort arbetsbord i gjutjärn. Höjning och lutning av spindeln sker via låsbara rattar, tydliga skalor visar inställning av spindeln. Ställbara fräsanhåll med finjusteringsmöjlighet. Försedd med sid- och nedhållare av arbetsstycket. Kraftig kullagrad tappsläde med anhåll och excenterlåstving, stor rörelse av släden 800 mm. Motor med termiskt motorskydd och nollspänningsutlösning. Reversibel rotationsriktning av frässpindel via strömbrytare. Stort varvtalsregister från 1800-9000 varv/ minut. Levereras komplett med tappsläde, diverse nycklar samt manual. Tekniska data: Storlek arbetsbord 710x640 mm Arbetshöjd 900 mm Längd fräsanhåll, 2 st 360x120 mm Storlek tappsläde 500x480 mm Max åkrörelse tappsläde 530 mm Spindeldiameter 30 mm Vertikal rörelse spindel 100 mm Spindel lutbar -5-30° Max verktygsstorlek 200 mm Max fräsdiameter i bord 200 mm Spindelhastigheter 4 st 1800, 3000, 6000 & 9000 v/min Motoreffekt 2,8 kW 3-fas 400 V Vikt 202 kg För fler modeller av Kombimaskiner - besök vår hemsida! Södra vägen 3, Mönsterås Ordertel. 0499-143 19 Fax 0499-140 66 Spånsugar till specialpris!!! Spånsug DUAB FM230-L1 Smidig mobil 230 volts 1-fas effektiv DUAB-spånsug av industrikvalitet med säck av tyg på översidan och säck av plast på undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör den lätt att flytta. Levereras med spånsugslang diamater 100 mm, längd 750 mm samt adapter för golvsugning. En maskin som passar till sågar, putsmaskiner och hyvlar med max hyvelbredd på 260 mm. Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet med dubbla tygsäckar både över och under. Monterad på hjulstativ vilket gör den lätt att flytta. Tömning av uppsamlingssäckarna sker lätt med ett handgrepp. En industrispånsug för både yrkesbruk och hemmafixarn. 29,900:- DUAB:s kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang. Tekniska data: Matarvalsdiameter 32 mm Fräs Slaglängd Plan & Rikthyvel Max Hyvlingsdjup 2,5 mm Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt in/ Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt Såg Varvtal 3500/5500/7000 rpm ut 85 mm Hyvel bredd 250 mm Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt Spindel diameter 30 mm Slaglängd Höger/vänster 140 mm Planhöjd 180 mm Varvtal 4050 rpm Vertikal rörelse spindel 130 mm Max rörelse upp/ner 80 mm Riktbord 1050x250 mm Sågdjup 90° 65 mm Max verktygsstorlek diameter Spänning 400 VAC Planbord 600x250 mm Sågdjup 45° 45 mm 140 mm Ljudnivå <80db Matningshastighet 8 m/min Klinga diameter 250 mm Max verktygsstorlek höjd 100 mm Förpackningsstorlek (lxbxh) Varvtal kutter 4000 rpm Bordsstorlek 1200x840 Långhålsborrsbord 1300x1130x1010 mm Hyvelstål antal 3 st (1080) mm Chuckkapacitet 16 mm Vikt: 370 kg Kutterdiameter 75 mm Slaglängd justerbord 1400 mm Bordsstorlek 160x368 mm EN INVESTERING I RÄTT OCH ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR DU ALDRIG! 1.756:- DUAB:s kombinerade panelsåg och vertikalfräsmaskin med 2 motorer. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta precision,. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord och fräsbord är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Bägge funktionerna är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang. DUAB C5-260H TS 250 DUAB-Huset 46 5.900:- Längder: 1.30, 2.0 och 3.0 meter. Avgas-, buller- och vibrationsfri! Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet med säck av tyg på översidan och säck av plast på undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör den lätt att flytta. Tömningav uppsamlingssäcken sker lätt med ett handgrepp. En industrispånsug för både yrkesbruk och hemmafixarn. DUAB PM250-30 Såg & Fräs Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt Varvtal sågklinga 4050 rpm Varvtal ritsklinga 6300 rpm Sågdjup 90° 65 mm Sågdjup 45° 45 mm Precisioncirkelsåg industrimodell, med dragfunktion för klinga. Bordet är av gjutjärn med spår för geringsutrustning. Klingan är geringsbar samt höj/sänkbar. Justerbord av aluminiumprofiler. Bordet är försett med teleskoparm. Sågen levereras komplett med justerbord, teleskoparm, klyvanhåll med mm-skala och geringsanhåll enligt bild. 250 mm HM-klinga ingår. Stativ av kraftig lakerad stålplåt. Passar proffs som amatör. 7.196:- 9.700:- 3.100:- Tekniska data: Motor 400 V 1,5 kW/2 hk Max Såghöjd 200 mm Max sågdjup 375 mm Längd sågblad 2950 mm Hjuldiameter 400 mm Sågbord geringsbart 45° Bordsstorlek 500x395 mm Totalhöjd 1760 mm Vikt 137 kg För fler modeller av Bandsågar - besök vår hemsida! Tekniska data: Plan & Rikthyvel Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt Hyvel bredd 310 mm Planhöjd 180 mm Riktbord 1285x310 mm Planbord 600x310 mm Matningshastighet 8 m/min Varvtal kutter 4000 rpm Hyvelstål antal 3 st Kutterdiameter 75 mm Tekniska data Precisionscirkelsåg Precisionscirkelsåg med stomme i kraftig stålkonstruktion och arbetsbord i gjutjärn. Sågklingan höjs- och sänks via skruvspindel och ratt. Gering av sågklingan via gjutjärnsgejder och ratt. I standardutrustningen ingår justerbord med kullagrad släde, 2 st sidobord, bakre förlängningsbord, klyvanhåll, geringsbart anhåll, spänntving, spånstos 100 mm. Klingskydd med stos samt slang för anslutning till spånsug. Levereras med sågklinga HM och diverse nycklar. Tekniska data: Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk Max såghöjd 165 mm Max sågdjup 345 mm Längd sågblad 2490 mm Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut Hjuldiameter 350 mm Spånstos 100 mm Sågbord geringsbart 45° Bordsstorlek 400x548 mm Totalhöjd 1710 mm Vikt 70 kg KOMBIMASKINER Vi lovar dig en prisvärd investering! Såg 5.400:- fler modeller av Plan- och Rikthyvlar - besök vår hemsida! DUAB MJ2325C Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell som passar de flesta behov. Stabilt utförande, kraftig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade gummibelagda aluminiumgjutna hjul med dammtäta kullager. Sågbord i gjutjärn som är geringsbart 45°. Kraftig anhåll med stabil låsning. Bandsågen är utrustad med rejäl bladstyrningsanordning för stabil styrning av sågbladet. Med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang. Dimensioner och vikt Mått (lxbxh) 1600x890x890 mm Förpackningsstorlek (lxbxh) 1680x770x1070 mm Vikt 440 kg Vikt med emballage 530 kg Max planhöjd 180 mm Max hyvlingsdjup 5 mm Max arbetsbredd 250 mm Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm Förpackningsstorlek (lxbxh) 1150x530x950 mm Vikt 148 kg 7.600:- Bandsåg DUAB HBS400 14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som passar de flesta behov. Stabilt utförande med kraftig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade gummibelagda hjul i aluminium med dammtäta kullager. Sågbord i gjutjärn, geringsbart 45°. Rejäla bladstyrningar (kullager). Levereras med geringsanhåll, klyvanhåll, stativ och sågblad. Sågen är försedd med 100 mm spånstos för utsug. DUAB C5-310 Höger/Vänster 170 mm Höj/Sänkbart 130 mm Mått 460x200 mm DUAB ML392B Tekniska data: Motor 400 V 2,2 kW/3 hk Riktbord 1050x250 mm Planbord 600x250 mm Varvtal kutter 4000 rpm Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm Kutterdiameter 75 mm Matarvalsdiameter 32 mm Matningshastighet 8 m/min För ! Fraktfritt Bandsåg DUAB BAS 350 Stångsåg Tel. +46 (0)414-242 60 Samtliga maskiner från DUAB levereras med gällande CE-normer! Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp. Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet. Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet. Molle 45 kW Tel: 0142-422 00 0503-153 11 Fax: 0142-422 01 Sverlita Scandinavian Group AB DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier, hantverkare, byggare, hemmaproffs etc. Miljögodkänd 50 cm. vedlängd Fraktfritt! 22.900:- 10.396:- Vertikalfräs WS90-30A Fler modeller av Vertikalfräsar på hemsidan Smidig effektiv vertikalfräs med bord i gjutjärn och stativ i svetsad stålkonstruktion. Justerbara anhåll. Spånstos 100 mm. Standardspindel 30 mm, höj/sänkbar, levereras med tappsläde. En fräsmaskin för skolor, mindre snickerier och fritidssnickaren som tar lite plats i snickarverkstaden. Tekniska data: Rörelse spindel 90 mm Motor 400 V 2,2 kW/3 hk Spindelhastighet 3500/7000 rpm Bordstorlek 695x555 mm Mått lxbxh 800x740x1150 mm Spindeldiameter 30 mm Vikt 195 kg 7.196:- VI SKOGSÄGARE 2/12 Torparskjutset oms m plus : 0 0 65 0 Yamaha 450 Grizzly 4x4, med 5 års garanti Timmerboggi med 22x11 hjul Insatsflak Kran med el- vinsch Works 1700 Timmersax Transportlåda Komplett stöldskydd Snö- piggkedjor runt om Fulltankad Skogsekipage moms s lu p : 0 0 98 0 Servostyrd Yamaha 700 Grizzly 4x4, 5 års garanti Monterad radiostyrd kombivinsch Hasplåt, fotsteg och drivaxelskydd i plåt Nyvab Timmervagn Stödfot Kran där maskinens el- vinsch används Fångstarm Timmersax Godkänt låskätting med hänglås Griper ATV piggkedjor runt om Distanser Transportlåda Fulltankad Finansiering genom Handelsbanken Finans Med Servostyrd Yamaha 550 Grizzly 92 000:- plus moms Delaryvägen 5 343 36 ÄLMHULT Tel. 0476- 521 35 E-post: info@nyvab.se www.nyvab.se VI SKOGSÄGARE 2/12 47 Ring oss vid köp av traktorer, maskiner eller griplastare Skogsplantor Gran, tall, lärk m m plantering, markberedning o röjning Skopor, pallgafflar och kranbommar säljes till fördelaktiga priser. Anders Bil & Maskin AB Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 www.anders-bilmaskinab.nu 070-3991826 spar annonsen Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant Ett urval av våra objekt: 346 ha i norra Värmland Skördaraggregat BJM 350 Skogsfastighet med bra virkesförråd och 4 jakträtter i 3 000 ha. Vi visar vägen... till en lyckad försäljning! Bo Pettersson Uppsala 018-374 375 Björn Målsäter Uppsala 018-374 375 Tor Sigfridsson Falköping 0515-72 16 30 Anders Nyhlén Borås/Varberg 0320-395 20 Örjan Hansson Jönköping 036-440 04 05 Anders Nilsson Hässleholm 0451-824 00 Gunnar Grenholm Hudiksvall 0650-74 33 43 för traktor och vagn Anders Jonsson Lidköping 0510-604 10 Mikael Rydén Hässleholm 0451-824 00 Johan von Arnold Nyköping 0150-300 05 Skogs-Olle 40 Bengt Folkesson Ronneby 0457-178 35 Specialisterna på jord och skog! Kontakta oss för mer information! PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG! www.egendomsmaklarna.se Tel 0528-700 00 kväll 0528-700 11 www.bjmmaskin.se Ett Sverige vart tredje år! Tropikskogarna försvinner Visa ditt stöd. Pg 90 1974-6 Världsnaturfonden WWF www.wwf.se, 08-624 74 00 48 VI SKOGSÄGARE 2/12 Lotin Fllorsedan1993 WWW.LOTIN.SE 0380-261 64 Håll värmen! Vämecentraler kompletta 30 kW-2 MW inklusive bränsleförråd på 11-100 m3 där du bestämmer modell och färgsättning efter din miljö. Bandsågverk – den lätthanterliga såglinjen Erbjudande inför sågsäsongen. Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. Det självklara valet för dig som vill ha frihet att välja bränsle. Pris från 52.900:Bandsågverk för stockar upp till 70 cm. Till sågverket tillhandahåller vi ett stort tillbehörsprogram. www.lennartsfors.com eller telefon 0573-392 00. Exkl moms och fraktkostnader. Erbjudandet gäller t.o.m 30 april 2012 n vå Äve rk a an mp jp g å så ! blad Komplett med förråd VETO 8 Brännaren med större bränsleförråd, 8-11 m3 Effekter 40-120 kW med kraftig matarskruv som går att förlänga upp till 4 m från förrådet. Matning med fjäderomrörare. – förenklar eget skogsbruk Bygga själv Fjäderomrörare Den optimala lösningen för dig som vill nyttja en EH¿QWOLJE\JJQDGVRPÀLVI|UUnG 9nUDLQPDWQLQJDUNODUDUDYÀLVXSS till 75 mm fraktioner! Kan byggas in även i rektangulära eller runda utrymmen. Vi hjälper till med att rita upp din anläggning. Biobränslepannor upp till 1 MW komplett med automatisk sotning, askurmatning, cyklon, rökJDVÀlNWPPDOOW efter era önskemål Återförsäljare FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18 GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice AB 036-31 32 40 KALMAR FS Effektvärme AB 0480-47 33 86 KARLSTAD Solbergagård, 070-646 36 64 KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96 LINDESBERG Lindesbergs VVS AB 0581-836 40, Fax: 0581-808 80 LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58 LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60, 070-674 09 97 SUNDSVALL KA Driftteknik AB 0696-303 50 SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97 ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89 VINGÅKER Ving BioEnergi Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12 VÄXJÖ STV i Växjö AB 070-325 82 05, 070-325 01 00 ÅRE Attacus Stål & Smide AB 0640-410 91 ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg HB 070-329 36 07 6H¿OPHUQDSnYnUKHPVLGD GENERALAGENT I SVERIGE www.energiteknik.net VI SKOGSÄGARE 2/12 49 VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor, vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29 När du vill fiska, ta reda på vilka regler som gäller innan du kastar ut reven. Lär dig mer om Allemansrätten www.naturvardsverket.se TIMMERMATARE Andra produkter: Från Större matarbord Längdtransportörer Sorteringslinjer Sågintag Stockvändare Pris Hydraulaggregat Automation nya drivna HAGLINGE SG Vill du att din skog skall må bättre? Då skall du minska skadorna på träd och rötter. Det gör du, med Haglinge SG och samtidigt ökar du framkomligheten, med: små timmermatare till stora anläggningar Nyhet! Stockbord 15 ton 59 400:- exkl moms HJULMOTORER Logcon Hortinorr ab Logcon Eesti Oü Tel 070-652 38 18 +372-566 144 05 www.logcon.se SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING Raka sågstockar som krokiga vedstockar. Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED info@logcon.se • UNIK PATENTERAD HJULUPPHÄNGNING • DRIVNA HJUL – INGA STÖDBEN www.haglingesg.se Box 2, 280 10 SÖSDALA | Telefon 0705-71 75 55 SKOGSFASTIGHETER SÖKES Vi söker nya fastigheter i alla storlekar. Priset Vi söker nya fastigheter i alla på skogsfastigheter har aldrig varit såstorlekar. högt som nu. Skånegårdar ärfristående friståendefrån frånalla allaintresseorganisationer intresseorganisationer Skånegårdar är och utifrånuppdragsgivarnas uppdragsgivarnasbästa. bästa. och arbetar arbetar utifrån ViVimarknadsför äveninternationellt. internationellt. marknadsför fastigheterna fastigheterna även Kontakta oss gärna för ett resonemang och kostnadsfri värdeuppskattning. Peter Olsson Skogsmästare peter@skanegardar.se 0705-54 24 49 Mikael Sjöberg Lantmästare mikael@skanegardar.se 076-768 81 13 Huvudkontor: Lund 046-19 04 40 www.skanegardar.se 50 VI SKOGSÄGARE 2/12 VEDFABRIKEN RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN! För mer information ring oss på 0371-510910 al in Or ig en lp en Li t e st o lp to Nr 3 1 juni Perfekt som: -Rågångsstolpe -Markering av basväg -Elstängselstolpe -Snöstolpe -Markering av vandringsled -Markering av jaktpass KE BA 2012 Nyhet KEBAstolpen finns numera i 2 utföranden. ! " lågt pris! Alltid KEBAstolpen Lite Ny lättviktsstolpe i glasfiberarmerad plast som lätt kan bäras med i skog och mark. KE BA s TEMA Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar och fördyrar allt arbete i skogen. Se därför över och rusta upp fastighetsgränserna nu, medan de gamla markeringarna syns. KEBAstolpen Original En beprövad och rejäl stolpe tillverkad i en kombination av galvat stål och plast. Nr 4 7 sept Tel 070-525 31 52, 0506-202 46 www.vedmaskiner.se Förädla din skog med Jakt & Fiske Plan- och släntklippare Bamsesågen & Bamsefräsen - en av marknadens kraftigaste! VÅRERB JUDA Nr 5 19 okt Nr 6 14 dec Utbildning Testa oss! NDE: SPARA UPP TIL L 5000 S EK "$ "%(slagor 1,9 kg) "$$ "# # # " % "!$ $ För öppna landskap nu även för uthyrning! Kedjesåg, Klingsåg & timmerfräs Svensktillverkade produkter med konkurrenskraftiga priser direkt från fabrik Vi hjälper dig gärna i valet av minisågverk, ring 0910 -88019 www.bamseprodukter.se II— I — Helautomatisk NYHET! Vedhantering! Kontakta Ronny Gustavsson Tel 08-588 367 97 ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se VEDHANTERING Gör jobbet lättare! s s s s Vedprocessor Snabb - Säker - Effektiv 3 1m /min 45 års erfarenhet av hanteringsutrustning. Nu även småskalig hantering. Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. Stegmatare, lagringsbord mm. Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem Ny effektiv utmatningstransportör Lågt effektbehov Passar alla traktorer Mårten Bäck Även lämplig för sågytor Tel 08-588 367 38 marten.back@lrfmedia.lrf.se från cén c d u S Woo a i m Tel. 0502-175 40 Fax. 0502-145 El Tel.s 0502-175 40 s 21 Fax. 0502-145 21 www.ipab.se www.ipab.se s info@ipab.ses info@ipab.se VI SKOGSÄGARE 2/12 Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved yr rosch För b mation r o o inf Dahlberg Maskin AB Tel 0612-503 62 51 NAMN & NYTT M`eeXi\ Bygget Pumpkällehagen i Viskafors var ett av tio tävlingsbidrag. En välkomnande bassäng efter bastun, i samklang med tallskogen. Kigi`j\kk`ccKfdk\Yf ; et vinnande huset i tävlingen om Träpriset ligger på halvön Norrlandet utanför Gävle. I en lång paviljong som smälter in i naturen kombineras gästhus, bastu och bad. Huset är byggt i massiva ohyvlade träblock. Det prisbelönta bygget heter ”Skogssauna Tomtebo” och är byggt i massivt trä. Träpriset delas ut vart fjärde år av Svenskt Trä, som ingår i Skogsindustrierna. Priset är 100 000 kronor. Huset är byggt åt familjen Seitsola-Gunnarsson, ritat av Meter Arkitektur och byggt av Urfjällets Bygg. Ecosågen Twin 400 XL Mobilt eller stationärt enmanssågverk ntverk Inbyggt ka “Quattro” Ny sågenhet!! 4 sågklingor Se Video på vår NYA www.ecosagen.se Se Video påHEMSIDA vår hemsida www.ecosagen.se Tillbehör: Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm Tel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.se Treehotell norr om Boden var också med och tävlade, hotellgästerna bor i fantasirika trähus. Huset är byggt i massivt trä och träkänslan framhävs i interiören. RH-Pusher Trädfällriktare rTUPMJLBNPEFMMFS rMZGULSBGUGSÇOUPOUJMMUPO rVUWÅYMJOHGSÇOHHSUJMMHHS rNBSLOBETMFEBOEF NYHET!7JLCBSUWFWIBOEUBH QÇBMMBNPEFMMFS För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller Reipal AB Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84 VEDSÄCKAR # !# Pris från 47 000:Moms och frakt tillkommer ERBJUDANRDE 3 30 st 1 m EU vedsäck, 1 st säckstativ: 1.795:Moms och frakt tillkommer. Tel 070-525 31 52, 0506-202 46 www.vedmaskiner.se 52 (#% %#! "! #%!! – Alltid till ett bra pris! Prisexempel: – 40 liter från 1.35 kr/st – 60 liter från 1.65 kr/st – 80 liter från 1.90 kr/st – 1 m3 14.25 kr/st min. 100 st – 1 m3 12.15 kr/st min. 200 st – 1,5 m3 storsäck, ventilerad 99 kr/st Vednätsäckar till EUR pall, 40, 60 L Prisex: 40 L packlåda + 1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar Tel 0410-33 10 55 0708-40 11 33 www.ino-q.se Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner. Vänd Er med förtroende till oss! Vi har lösningen för Er, kontakta oss! Läppeställaren AB Dahlberg Maskin AB Läppe, 643 95 VINGÅKER Frök 1671, 870 52 NYLAND Tel 0151-601 65, 070-659 46 70 Tel 0612-503 62, 070-605 56 53 KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984 www.kara.se 2% !444, 5 , .-+-..0 5 , PG 90 09 06-9 Astma- och Allergiförbundet Box 49303, 100 29 Stockholm www.astmaoallergiforbundet.se VI SKOGSÄGARE 2/12 Skogsmulle väcker internationellt intresse O Den svenskas Skogsmullen är en berest person. Efter en framgångsrik resa i Japan har Mulle packat väskan till Kina. Faktum är att friluftsfrämjandets sagofigur har blivit en jättesuccé, både i Sverige och utomlands. Var fjärde person i Sverige har gått i Skogsmulleskola och i Japan har Friluftsfrämjandet de senaste åren utbildat 2 000 Skogsmulleledare. – Vi ser ett ökat internationellt intresse för utomhuspedagogik där den internationella Skogsmulle-utbildningen och I Ur och Skur-pedagogiken Hallands Väderö – naturen och historien O Biologen Urban Ekstam och illustratören Nils Forshed har skapat ett praktverk om den lilla Väderöns natur och historia. Ön har har brukats av människor i flera tusen år. Författarna talar om En ek på väderön fångad en 650 år lång på målarblocket av Nils Forshed. agrar fas, en 60-årig skogsbruksfas och en bevarandefas från 1910. Under den agrara perioden dominerade betesdriften. Bönderna hade ollonskog och för att säkra tillgången på ved bedrevs alskottsbruk i kärren. På mitten av 1800-talet togs krafttag för att lyfta skogsbruket. Fårbetning förbjöds och en skogvaktare anställdes. Nya barrträdsplanteringar hägnades in, ny åkermark bröts och ängsbruk infördes, men det visade att ordnat skogsbruk var en svår idé på denna utpost i havet. Vid sekelskiftet växte naturskyddstanken till något av en folkrörelse och så började bevarandefasen. Naturvårdens idéer omsattes i minskat betestryck, och då invaderades marken av enbuskar och björnbär. Sedan dess har det i omgångar skett omorienteringar av naturvården. Raritetstänkandet gällde under 1990-talet. Under det senaste decenniet har betesmarker åter iståndsatts och betestrycket ökat. Den inspirerande boken lockar till besök och bör vara en nyttig referens för dem som har en politisk ambition att planera den hållbara utvecklingen i landet! Boken ges ut av Torekovs församling, www.hallandsvadero.se Text: Jan Sandström VI SKOGSÄGARE 2/12 efterfrågas, säger Kerstin Andersson på Friluftsfrämjandet. En delegation från Kina har varit på studiebesök och de baltiska länderna visar stort intresse. I Finland har Skogsmulle funnits i över 20 år. Även länder som Tyskland, Ryssland och Lettland har anammat Skogsmulle som utomhuspedagogik. – Både Skogsmulle och I Ur och Skur bidrar till ett aktivt friluftsliv och en ökad miljömedvetenhet i samhället, säger Kerstin Andersson. Hållbar direktör O Koncernledningen i Södra har utvidgats med en direktör för hållbarhetsfrågor. Det handlar om att arbeta med en vision som går ut på att all affärsverksamhet uteslutande ska omfatta förnybara råvaror, återvinningsbara och biologiskt nedbrytKlara Helstad, bara produkter. 34 år. – Mitt verksamhetsfält omfattar hela kedjan. Från skogsbruk och tillverkning till arbetet med att utveckla förnybara produkter, säger Klara Helstad. Hon är skoglig doktor och har närmast arbetat med certifieringsfrågor inom Södra. Träd är på modet @ vårens modekatalog från Gudrun Sjödén poserar en av modellerna bredvid ”Old Erasmus” på Sonfjället i Jämtland. Det är ett av världens äldsta kända träd som är 9 500 år gammalt. Den nuvarande stammen har visserligen betydligt färre årsringar, men trädet har föryngrat sig själv genom rotskott och är därmed Klädkollektionen Kvand presenteras med flera trädFoto: Gudrun Sjödén bilder, däribland Old Erasmus. en levande organism som stått där i nästan 10 000 år. Det har i sin tur helt Hela vårens kollektion har inspirerats av förändrat synen på granens invandring. träden och nu kommer dessutom textilTidigare trodde man att granen var en sen- massa som ett alternativ till bomull. Det är tida invandrare från öster för tusentalet år med andra ord mycket skog och träd i sedan. modevärlden. ?`dd\cjbX_a[\i xkursioner i skogen handlar mycket < om tillväxtkurvor, kubikmeter och mer eller mindre begripliga diagram som hålls upp på väldiga planscher mellan trädstammarna. Men när vi summerar fjolårets exkursioner finns det anledning att lyfta fram ett helt annat inslag. Föreningen Skogen avslutade med att riksdagsmannen och poeten Bengt Berg (v) läste en dikt av Vämlandsbonden Gunnar Ehne, författad på dialekt: Bengt Berg, poet och riksdagsman från Värmland. Har du non skog i din himmel, du Gud. Te gå i en finen kväll. En tocken där gammel skog, du vet mä smörsopp å kantarell. Men ja skull nock int trives mä dä där du Gud Du vet ja ä blyg och rädd Dä låter så fint på nå vis, du Gud å ja ä int tocken klädd Vi har hört om gröna änger om söer mä vite ull Musik i frå harpas stränger å gater gjort uttå gull. Men har du en skog i nån utkant, du Gud vill ja gå där i ensamhet å lyssna på en bäck å på fogelsang nära dig, i all evighet 53 É KRÖNIKAN M`jki`e]ijkfiX dac`^_\k\i#c`bXjkfiXjfd ]i]Xi]Xij]Xidfi%%% Kunskap är nyckeln D et är en fantastisk vinterdag på Hamra. Solen skiner och snön faller från träden i min ekskog. Här finns såväl 500-åriga ekar som betydligt yngre produktionsträd. På dagens program står gallring. Under en välbehövlig rast tänker jag på hur vi här på gården skött skogarna i generationer och därmed säkrat en stor biologisk mångfald till eftervärlden. Staten har ju till och med löst in en betydande del till naturreservat. QQQ Tack farfars farmor Marianne för ditt engagemang, som startade 1870! Själv betraktas jag, hennes sonsonsonson, av vissa i skogsdebatten som ett problem. Som svensk skogsbrukare får jag utstå kritik som går ut på att den svenska modellen för uthålligt skogsbruk i själva verket är ett hot mot den biologiska mångfalden! Min enkla fråga är: lever vi på samma planet? QQQ För drygt 100 år sedan var skogslandskapet i södra Sverige i allra högsta grad sönderhugget. Halland var en enda stor ljunghed. I KarlOskars Småland var skogen gången. I Östergötland var skogarna trasiga genom dimensionshuggning, som var den tidens kalhyggesfria skogsbruk. Kloka män och kvinnor insåg att något måste göras. Man gick man ur huse. Lärare tog med sig sina skolklasser och ett gigantiskt restaureringsprojekt av den svenska skogen började. Skogsvårdsorganisationer bildades. Vi kan i dag se resultatet: 54 från ett skogsförråd på 1,5 miljarder kubikmeter till dagens 3 miljarder. Allt till gagn för såväl skogsägarna som det svenska samhället. QQQ och att skogsbruk ska drivas mer extensivt, samtidigt som man vill att den framtida energin ska vara förnyelsebar och ersätta fossila produkter. Hur går den ekvationen ihop? QQQ Vi skogsbrukare var och är en viktig del i byggandet av välståndet i det svenska folkhemmet. Naturvården i skogsbruket var det kanske lite si och så med till en början, men de senaste decennierna har mångfaldsfrågorna tack och lov hamnat allt mer i fokus. Framför allt i och med 1993 års skogsvårdslag och den resa som vi gjort sedan dess enligt principen ”frihet under ansvar”. Och den resan fortsätter allt eftersom skogens stora betydelse för vårt samhälle blir alltmer uppenbar. För mig som praktisk skogsman är det stora hotet INTE dagens skogsbruk. Kunde mångfalden överleva de söndertrasade skogarna för 100 år sedan, kommer den även att överleva i dag. Jag ser 1993 års skogspolitik med de jämställda målen, den resa vi gjort med utbildningar, gröna skogsbruksplaner, certifieringar och mer därtill som resan en mot nya möjligheter. QQQ Nej, det stora hotet är enligt min mening är BRIST PÅ KUNSKAP. Ett allmänt tyckande, ibland populistiskt, bland våra beslutsfattare och opinionsbildare, gör att debatten blir väldigt ytlig. Tendensen är att man genar i kurvorna och glömmer att se till helheten. Det gäller exempelvis tankarna på att att stora arealer skogsmark ska avsättas som skydd Ska vi klara framtidens utmaningar, måste det ske på ett hållbart sätt. De produkter som är förnyelsebara, återvinningsbara och komposterbara kommer att vara hörnstenar i morgondagens samhälle. Hit hör vår skogliga biomassa. Redan i dag står skogssektorn för cirka 35 procent av Sveriges energibehov och mer kan vi göra. Trähusbyggnation med det så kallade passivtänkandet kommer att reducera energiåtgången rejält, samtidigt som man binder kol i husstommarna. Massan från våra bruk kommer, förutom olika papperskvaliteter, att finna nya områden som exempelvis textilmassa och i framtiden vara en viktig råvara för den kemiska industrin. Vi står inför stora möjligheter, lika stora som för farfars farmor Marianne för mer än hundra år sedan. Men bara om vi har kunskapen och viljan. Christer Segerstéen Ordförande, Södra VI SKOGSÄGARE 2/12
