docArchiMAG Nr 1 - 2013
download 
Report Transcription
ArchiMAG Nr 1 - 2013
SCANDINAVIAN ArchiMAG DAGENS INFORMATION OM IT INOM BYGGNADSINDUSTRIN 10 EUR / 75 DKK / 85 NOK / 90 SEK 2 ArchiCAD är starkt i Norden 3 Archeus & spannmålssilor i Uleåborg 6 Butiks Informations Modeller 9 Nordlyskatedralen 10 Komplexitet i Östersund 12 Ny-Krohnborg skole – et moderne bydelssenter 14 Så mycket mer än BIM 16 Från kyrkor till innovationer 18 Brenner for BIM 20 BIM-modell i bygglovsprocessen 22 BIM som arbejdsmetode for 800 ingeniørstuderende 24 Spetakulært skoleprosjekt tegnet med ArchiCAD 26 Solibri Model Checker v8 28 ArchiFrame 31 Cinema 4D R14 är nu här 34 Flexijet - fra bygning til BIM i ett trinn 35Nyheter 1•2013 1•2013 ArchiMAG ArchiMAG är en nordisk tidskrift för byggbranchen. Utgivare M.A.D. Kägelstranden 1 02150 Esbo Finland Tel: +358 20 741 9700 E-mail: mad@mad.fi Huvudredaktör Severi Virolainen severi@mad.fi Redaktion M.A.D., Finland Graphisoft Sverige Graphisoft Norge Graphisoft Denmark Lay-out Jonna Nylander jonna@mad.fi Tryckeri Rannikon Laatupaino Oy Vihanti, Finland Pärmbild Tyresö View, Sverige Arkitekter: Archus www.archus.se Bild: © Archus ISSN 1799-2273 ArchiMAG är M.A.D.:s oregistrerat varumärke. I texterna används därtill flera registrerade och oregistrerade varumärken av olika företag. ArchiCAD är starkt i Norden I Sverige är vi vana att stå oss bra i konkurrensen med våra Nordiska grannländer när det gäller sport. Nu läses ju den här tidningen även av våra norska systrar och bröder så vi får väl til�lägga att inom längdskidåkning så har Norge ett visst övertag. För övrigt, så är vi ganska bra i Sverige. På sport. Om vi ser på ArchiCADs utbredning i Norden så ligger Finland klar etta med ca 80%, Norge god tvåa med minst 60% och Sverige trea med 45% marknadsandelar bland arkitekter. Ett faktum som vi är glada över är att bland Sveriges 20 största arkitektgrupper så använder 10 st ArchiCAD som primärt CAD-verktyg och 7 st av dem använder ArchiCAD som ett av flera cad-program. Tillbaka till våra grannländer. Varför har ArchiCAD större utbredning i Norge och Finland? Det finns så klart inget enkelt och entydigt svar på detta. Vi kan dock konstatera att när öppna standarder är accepterade och efterfrågade så ökar användningen av ”bäst i klassen” mjukvaror som ArchiCAD. Genom krav på leveranser i det öppna filformatet IFC från bland andra norska Statsbygg och finska Senaatti har branschen vant sig vid att leverera sina projekt via IFC och på det sättet utvecklat processer för att nå bästa resultat för alla parter. På senare år har intresset för öppna standarder ökat även i Sverige. Locum, som har hand om sjukvårdsbyggnader i Stockholm, var först ut med krav på leveranser i IFC. Byggbolaget Peab tar i sitt nya BIM-upplägg in IFC-modeller till Solibri för att för att samordna, gå igenom byggbarhet och kontrollera modellernas kvalitet innan projekten bearbetas i Vico för kalkyl och tidplanering. Och nu börjar det röra på sig på ytterligare flera håll. ”BIM i staten” heter ett projekt vars beställare är Akademiska Hus, Specialfastigheter, Riksdagsförvaltningen, Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Dessa organisationer har kommit överens om att på nationell nivå samarbeta för att främja utveckling och användande av byggnadsinformationsmodeller, BIM, i förvaltning och byggprojekt. Om man studerar förarbetet så framgår det tydligt att IFC och öppna standarder är en viktig del av projektet. Filformaten IFC och fi2xml samt gemensamma ansträngningar i branschen har lett till att det ser mycket ljusare ut i Sverige: BIM-dagen i Malmö 16 april, som i skrivande stund har över 100 anmälda, där eliten inom svensk byggindustri kommer att visa åhörarna vad som är möjligt med öppna filformat, genomtänkta processer och öppna sinnen. Danmark ja!? Vår gode vän och kollega Jonas Salih med ett förflutet inom Graphisoft R&D tog över staffetpinnen i Danmark vad det gäller distributionen av ArchiCAD. Till sin hjälp har han några väldigt duktiga medarbetare, varav en av Danmarks absolut bästa ArchiCAD-användare, arkitekten Thomas Graabaek. De har rivstartat och det ser mycket lovande ut. Vi önskar Jonas och han team stort lycka till! Danmark har potential till samma marknadsandel som vi andra. Norden är på väg mot något stort. Magnus Dulke & Robert Priller Graphisoft Sverige Ville Pietilä ville@mad.fi Översättning från finska: Henrik Nederström Archeus & spannmålssilor i Uleåborg Jag besökte Archeus i Uleåborg för att bekanta mig med ett speciellt projekt. Kontoret har projekterat ombyggnaden av gamla spannmålssilor till bostadsbruk. Pave Mikkonen och teamets övriga medlemmar berättar gärna om sina erfarenheter även för ArchiMAGs läsare. T ervahovi (tjärhovet) är – såsom framgår av namnet – ett gammalt hamnområde där Uleåborgs tjärborgare lagrade sin last för att vänta på transporten. Området ligger vid Ule älvs mynning nära Uleåborgs centrum, ungefär tre kilometer ifrån Linnanmaa universitetsområde. Regionens växande invånarantal har gjort ombyggnaden av silorna lönsam. Om silorna Silorna är i praktiken före detta Toppila kvarn, som nu ombyggs till bostadsbruk. Ombygg- ArchiMAG Scandinavian 1•2013 3 Konstruktionerna och bostäderna naden är intressant, inte bara för den värde- kitekten. På så sätt har man kunnat säkerställa fulla miljöns utan också för de sällsynta bo- förverkligandets arkitektonsika kvalitet. ”Nu stadslösningarnas skull. Eftersom byggnaden fick vi projektera sådana höghus därifrån jag är skyddsbetecknad har Norra Österbottens själv kunde tänka mig att köpa en bostad”, museum och Uleåborgs byggnadstillsyn kraf- konstaterar Pave Mikkonen. Byggfirman som tigt varit med om utska förverkliga projekvecklingen. Staden, tet har valts när plaNu fick vi projektera sådana nerna redan kommit som äger tomten, har kompenserat om- höghus därifrån jag själv kunde långt. Ovanligt nog byggnaden genom att tänka mig att köpa en bostad spelar entreprenören anpassa markhyran. alltså endast förverkliOmrådet kunde utgares roll och kan invecklas i gott samarbete på ett övergripande te inverka på projektets innehåll. Som processätt. Archeus har haft en nyckelroll vid plane- sens resultat blir Tervahoviområdet ett hem ringen av området och vid kartläggandet av för cirka 5000 stadsbor, som kommer att njualternativ. Det är frågan om ett projekt där fi- ta av maritima vyer intill centret och gästbåtsnansiären direkt utvecklar fastigheten med ar- hamnen, där man kan komma med till och med ett hundra meters fartyg. “ 4 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 ” På grund av det tidigare bruksändamålet har ombyggaden till bostadsbruk inte varit alldeles mödolös. Specialforskare vid statens tekniska forskningscentral har utrett konstruktionsdetaljer och hjälpt till att välja ytbehandlingarna. Man har undersökt ytorna och de övriga delarna och behandlat dem för att ta bort mikroberna och asbesten. En del av de onödiga gamla delarna har rivits ner genom att explodera. Silornas diameter är åtta meter, och deras baksidor kopplas med tillbyggnaden som ligger på fastlandets sida. Man har placerat mera bostadsrum och husteknik i nybyggnaden, medan silorna fungerar som balkongzon mot havet. Silornas höjd är ungefär 40 meter, och bostädernas storlekar varierar mellan 30 och 200 kvadratmeter. Silorna kommer bland annat att inrymma loftbostäder, vars exceptionellt stora höjd möjliggör en andra våning i samma lägenhet. Dessutom finns det i bostäderna fullhöga glasade väggar och breda balkonger, som öppnar sig mot havet. Somliga bostäder har balkonger på till och med tre nivåer. Det finns ett gym i bottenvåningen, och takbastun är försedd med en utomhusbubbelpool. Det är även möjligt att köpa bostäder i olika tillverkningsstadier, varvid ägaren själv ansvarar för en del av lägenhetens mellanväggar, ytbehandlingar och slutfinesser. Bostäderna har sålts mycket snabbt, och man har vid säljning visat en noggrann 3D-modell åt köparna. ”Att utan en 3D-modell gestalta så här komplicerade bottenplaner skulle för bostadsköparen vara svårt, om inte omöjligt”, konstaterar Pave. ”Därför slutade vi upp att presentera byggnaden direkt på datorn.” Modellen har presenterats både som ArchiCAD-teamprojekt och via presentationsprogrammet VBE (numera BIMx). Det finns i huset ungefär lika mycket bostäder som i tre normala höghus, och hälften av dem har sålts. Detta berättar den raka sanningen om efterfrågan för sådan här sällsynt bostadsproduktion. Det tycks även under lågkonjunkturen finnas solventa kunder som vill ha lite extra. På grund av projektets exklusivitet har även tidningarna Kaleva och Helsingin Sanomat skrivit artiklar om det. Det finns gott om bildmaterial på webbsidorna här nedan. Program som används Sedan år 2000 har Archeus i sitt bruk ArchiCAD, som är kontorets viktigaste CAD-verktyg. Projektet har planerats i den nyaste möjliga ArchiCAD-versionen och visualiserats i Artlantis. Projektets vidd till trots har det utarbetats i ett teamprojekt, vars filstorlek för nuvarande är över två gigabytes. ”Efter att ha lagt inredningarna i ett hundra kök blev 3Dnavigeringen något saktare”, berättar Pekka Tuominen samt Marttiina Vierimaa och fortsätter: ”En lösning för att påskynda arbetet är naturligtvis att använda lagerkombinationer och markeringsområdet när man navigerar i modellen.” Ifall modellen och antalet ritningar ännu växer måste man fundera på att flytta ritningarna till ett annat teamprojekt. Teamarbetet har gjort stor nytta i projekteringen. Att hantera en stor datamängd i separata filer skulle vara utmanande och ta mera arbetstid. Projektteamet Utöver Pave Mikkonen består projektteamet av Pekka Tuominen, som ansvarar för CADprogrammen, och Kai Ruuhonen, som är projektarkitekt, samt Marttiina Vierimaa, Sami Kylli och Susanna Ojala. Naturligtvis har alla inte varit med om projektet hela tiden. Som projektledare har Kai bland annat tagit hand om att lagren används koherent. Pekka undervisar också i ArchiCAD vid universitetet. Man satsar på effektivt bruk av programmet genom att undervisa personalen och genom att underhålla ett koherent arbetssätt. Man kunde till och med ha som motto att när man sparar kreativiteten till designen hålls CAD-ärendena bättre i ordning. Datamodellering har i detta projekt betytt att man delat modellen med konstruktions-, VVS- och elplanerarna. MAG Archeus Archeus är ett av Uleåborgs största arkitektkontor; huvudaktieägarna Pave Mikkonen och Timo Korhonen grundade kontoret år 1999. Personalantalet har varierat mellan 10 och 25. Kontoret ligger i en idyllisk miljö i före detta Nokkala folkskola vid Ule älv. Det utför diverse projekt runtom i Finland – från kontor till bostadsbyggnader i alla storlekar; från områdesplanering till hotell och deras inredningar. www.archeus.fi ouluntervahovi.fi/siilot/ ArchiMAG Scandinavian 1•2013 5 Thomas Graabæk tg@bimeqt.com Butiks Informations Modeller me program som designerne og behøver ikke længere at tegne alt op fra bunden. Med den nye løsning, er det derfor nu muligt, at konkurrence mellem de internationale spillere. Hos RIIS genbruge de samme modeller til skitsering, arbejdstegninger, produktionskort, visualiseRETAIL A/S, har man længe arbejdet med at optimere dering, styklister, logistik og meget mere, en efsignprocessen, fra de første skitser til en færdigindrettet fektivisering, der medfører store besparelser. Implementeringen af BIM, i en så stor virkbutik, hvor virksomheden kontrollerer hver detalje undersomhed, kræver et grundigt forarbejde. Det vejs. Dette konstante fokus på det helt rigtige workflow, er virksomhedens CAD-manager, Carsten Nissen, som har været ansvarlig for impleer med til at gøre virksomheden førende på et globalt menteringen af ArchiCAD og alle de specielle marked, hvor konkurrenternes arbejdsløn ikke altid er på løsninger RIIS RETAIL A/S har fået lavet. Det var især vigtigt, at finde en software-løsning, et nordisk niveau. der kan honorere de høje krav til det grafiske såvel som til det tekniske tegningsmateriale og en løsning, der kan tilrettes så den matet er store danske kunder som f.eks. jekt-teknologi kaldet GDL. RIIS RETAIL A/S har cher de ønsker virksomheden havde til måden Bestseller, 3 Mobil, Skoringen og Joe programmeret mere end 2.000 GDL-objekter, programmet skulle bruges på. and the Juice, som hvert år udgør en der modsvarer hvert af de produkter designerTilpasningen af ArchiCAD har faktisk vædel af de ca. 500 internationale butikker, som ne og teknikerne kan placere i deres projekter. ret så stor, at programmet reelt ikke er til indrettes af de ca. 40 designere og teknikere. Designere som tidligere arbejdede i gra- at genkende for almindelige brugere. DetEt arbejde, der både kræver opmærksomhed i fiske programmer som te er sket ved unikke detaljen og på helheden i hvert projekt. bl.a. Adobe Illustrator er Det er svært at forstå den “template”-filer og speblevet omstillet til et fuldt cial-udviklede plug-ins ekstreme omvæltning i, at vi til programmet. Faktisk En vellykket BIM-workflow i proimplementering handler grammet ArchiCAD. Den har ét projekt i én fælles fil har de udviklet 4 forskelCarsten Nissen, CAD-manager store fordel er, at man lige arbejdsmetoder i én om god forberedelse Projektforløbet er tilrettelagt fra start til slut. kan undgå at skulle optemplate til ArchiCAD, Alt inventar bliver designet i 3D-modeller og tegne projekterne adskillige gange under de- som er tilrettet hver af deres 4 design-afdelinomdannes til avancerede objekter, som til- signprocessen, for at dokumentere opførelsen gers specielle behov. sammen danner et kæmpe bibliotek af skabe, af en butik, hvilket er normalt med når man Den største udfordring ved implementerinreoler, bøjler, omklædningsrum og alt hvad designer med en 2D-arbejdsmetode. gen har været at skabe en forståelse af, hvorder ellers indgår i butiks-designet. TeknologiUd over designere, er der også en række dan tankegangen bag BIM fungerer. At man en bag den objekt-baserede arbejdsmetode teknikkere, der tidligere arbejdede i 2D Auto- pludselig kun har én fil pr. projekt, kan vækaldes Bygnings Informations Modeller (BIM), CAD, som også er skiftet til ArchiCAD. De re svært at begribe, hvis man er vandt til en og én af fordelene ved BIM er netop, at man har ikke bare fået et bedre værktøj, men kan struktur af flere filer for hver tegning der blev kan arbejde med den yderst avancerede ob- nu arbejde direkte videre på projektet, i sam- produceret. Også BIM Server som arbejdsplat- At indrette butikker er en benhård forretning med stor D “ 6 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 ” form, er en arbejdsmetode, man skal vænne sig til. Her kan flere medarbejdere arbejde i den samme projekt-fil på én gang, og samtidig kommunikere med hinanden om hvordan projektet skal designes. Men allerede efter ét år er implementeringen gennemført, selvom der stadig er medarbejdere som omstilles og processer der justeres. Det er en kendsgerning blandt medarbejderne og ledelsen, at BIM har været den helt rigtige løsning på at effektivisere designprocessen i virksomheden. Nye muligheder Den tilpasning, virksomheden gennemgår, når man gennemgår alle arbejdsgange betyder, at man finder uventede udfordringer, som f.eks. at der var brug for at systematisere de data man kunne lægge ind i objekterne, for at kunne få mere information ud af projekteringen. Ved at fintune dette system, er det nu muligt for RIIS RETAIL A/S, at styre produktionen af inventar og logistikken ved udførelsen på baggrund af de informationer de får ud af ArchiCAD. Dette er i sig selv en stor gevinst ved at have investeret i BIM. En anden gevinst ved BIM er, at man er tvunget til at tænke i 3D. Interiør-facader og snit genereres automatisk ud fra modellen, og den samme model bliver omsat til visualiseringer i programmet Autodesk 3ds Max. Det vil sige at 3D-grafikkerne ikke længere modellerer, men alene visualiserer de modeller, der kommer direkte fra designerne. En omstilling fra 2D til BIM på kun ét år, er hurtigt i sammenligning med hvad man eller ser i branchen. Men det har været en hård tid, da der med så mange korte projekter, ikke har været mulighed for medarbejderne, at tabe produktivitet under implementeringen. generelt og i særdeleshed i den “skræddersySelvom implementeringen har været nøje ede” løsning RIIS RETAIL A/S har skabt for deplanlagt af ledelsen, imres designere og tekniplementerings-teamet og kere. Det er designere, arkitekter, blandt medarbejderne, er Samtidig med at det altid en proces, der vil kunstnerisk frihed, stædighed man indførte det nye byde på ukendte fakto- og egoer, som skal flyttes system, har virksomrer, der kommer frem når heden også stillet Carsten Nissen, CAD-manager man mindst venter det. skarpt på de nye muOg først nu, hvor omstilligheder de kan får ud lingen er tæt på overstået, har alle fået en af intelligensen i ArchiCAD. De er derfor konforståelse for den intelligens, der ligger i BIM stant på udkig efter nye måder at skabe visua- “ ” ArchiMAG Scandinavian 1•2013 7 liseringer, styre driften af butikkerne, lave mere intelligent opmåling og evt. levere en større grad af prefabrikerede moduler udført med CNC-teknik. Der er i øjeblikket særlig fokus på, at kunne bruge BIM-projektet til at beregne det energiforbrug hver butik har, da en stadig større belysningen i butikkerne skaber et varme-problem, der skal afhjælpes med mekanisk køling. En optimering af butikkernes energiforbrug kan medføre store besparelser for driften og en væsentlig mindre belastning af miljøet! Som altid når man taler om BIM, er det objekterne der skaber de største fordele. ArchiCADs GDL-teknologi, giver mulighed for uhyggelig avancerede objekter, som kan indeholde utallige informationer til den senere produktion, udførelse og drift. På trods af den indbyggede intelligens, fylder GDL-objekterne kun en brøkdel af hvad alene geometrien fylder i andre programmer, hvilket er med til at gøre arbejdet hurtigere og filerne væsentlig mindre. Men det er også GDL-teknologien, der er den tungeste del af arbejdet for RIIS RETAIL A/S. De skaber deres inventar med programmet Autodesk Inventor og omdanner derfra objekterne til GDL. Men en del inventar tilknyttes en særlig intelligens og det kan til tider kræve tekniske kompetencer, som er svære at finde i Danmark. Så det er et stort ønske, at der kommer en lettere måde at omdanne geometri til avancerede og parametriske GDLobjekter, som også har en direkte tilknytning til de arbejdstegninger objekterne skal producere. Derfor er Morph-værktøjet i ArchiCAD endnu ikke helt modent til at løse denne vigtige opgave. Et andet ønske er, at få lidt mere fleksibilitet i strukturen på BIM Server, da det kræver lidt særlig tilretning at kunne have 200 samtidige projekter kørende, med 40 personer der løbende arbejder på alle projekter. I en normal 8 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 arbejdsgang er der både en opmåler, en designer, en tekniker og en 3D-grafikker, der alle skal tilrette projektet. Derudover følger andre teams også med i udviklingen af butikkerne ved at kigge med i BIM-projekterne med begrænsede rettigheder. Når projekterne nærmer sig afslutningen, benytter projektgruppen også en særlig BIM-viewer, BIMx, der giver mulighed for at “gå rundt” i modellen, som en slags Virtual Reality på enten en computer eller en iPad. RIIS RETAIL A/S har fået en løsning, som alle i virksomheden er tilfredse med, og man ønsker at udvide BIM til flere dele af den store virksomhed. Medarbejderne har gennemgået en spændende tid, hvor de nu har fået nye kompetencer, der er med til at fremtidssikre deres arbejdsplads. Samtidig har teknologien givet nye fordele og muligheder, med masser af plads til at bygge ovenpå i fremtiden. MAG Cecilie Remøy cecilie@graphisoft.no Nordlyskatedralen D en 10. februar ble Europas nordligste katedral, den titankledde Nordlyskatedralen i Alta, vigslet av biskop Per Oskar Kjølaas. Kronprinsesse Mette Marit og en rekke andre prominente gjester deltok i markeringen. LINK arkitektur, et av Nordens største arkitektfirma, står bak Norges nyeste og mest spektakulære kirkebygg. Kirken er tenkt som en moderne arbeidskirke i kombinasjon med et musikalsk senter. I tillegg til selve kirkerommet inneholder kirken en menighetssal, kafé, undervisningsrom, kirkekontorer samt et lavterskeltilbud for ungdom. I tillegg er det planlagt et nordlyssenter i underetasjen. Spektakulært kirkebygg I 2001 deltok LINK arkitektur (Den gang Signatur ark.) i prekvalifiseringen for å få designe Nordlyskatedralen for Alta Menighet. I prosjektgruppen har også schmidt hammer lassen architects (SHL) deltatt aktivt i prosjektets tidlige faser. LINK arkitektur har vært ansvarlig arkitekt gjennom hele prosjektet og har hatt hovedtyngden av prosjekteringen i alle faser. Bygget er 1920 m2, 47 meter høyt, plasstøpt i betong og kledd i småformat lappetekking med Titan. I konkurransen hadde byggherren LINK arkitektur LINK er ett av Nordens største arkitektfirma med cirka 275 medarbeidere fordelt på 13 kontorer i Sverige og Norge. Bedriften tilbyr tjenester innen arkitektur, interiør, landskap, byplan, beskrivelser, prosjekt- og byggeledelse. klare mål om å skape et arkitektonisk landemerke med Nordlyset som inspirasjon. Samarbeidet har fungert meget bra med alle involverte konsulenter. Tekniske konsulenter har hatt egne kontrakter, men med LINK arkitektur som prosjekteringsleder. Spiller på nordlyset LINK arkitektur sin besvarelse av konkurransen hadde et meget sterkt konsept med en klar symbolbærende idé – spiralens dynamiske toveis bevegelse; Gud – menneske / menneske – Gud. I spiralens «øye» er det anlagt et stillerom for bønn. Prosjektet har gjennom den lange prosjektfasen blitt utviklet frem til sluttresultatet – en titankledt kirkeskulptur som spiller på nordlyset og som fanger opp og reflekterer det spesielle lyset i Alta gjennom hele årssyklusen. Den samme betraktningen har vært styrende for utforming av kirkerommet som også er utformet for å speile årstidene, gjennom å kombinere LEDbelysning med smale lysinnslipp i vegger og tak kan belysningen tilpasses det fantastiske lyset som flommer naturlig over Alta. Ansvarlig arkitekt Kolbjørn Jensen i LINK arkitektur er fornøyd med det endelige resultatet og synes konkurransens bærende ideer har vist seg å tåle 12 års bearbeiding og utvikling. Kolbjørn Jensen er ansvarlig for en rekke kirkebygg; Hana, Sotra, Ræge og Åndalsnes kirke, men mener dette må være det mest spektakulære kirkebygget han har vært med å skape. Krevende prosjektering LINK arkitektur begynte å modellere katedralen i 3D i en forprosjektfase i 2008 sammen med SHL. Det var viktig å velge et verktøy hvor 3Dmodellen kunne endres og tilpasses relativt enkelt. Prosjektering og bygging av de krumme og skrå betongveggene har vært meget krevende. Med et utall varierende radiuser i et kontinuerlig forløp med ulike høyder har dette bydd på ekstreme utfordringer, først og fremst ved plassering av de krumme veggene med varierende høyder. Her har det blitt arbeidet med landmålingsteknikker / GPS teknologi. «Den store utfordringen var å kutte toppen av veggene kontinuerlig og samtidig holde modellen fleksibel for endring. Derfor valgte vi å bruke Mesh-verktøyet for å definere spiralstigning og Mesh to Roof for å lage takelementene som kuttet toppen av veggene», forteller Zsofia Magyar, sivilarkitekt og diplom-ingeniør. Viktig med Teamworkfunksjonen Teamwork-funksjonen i ArchiCAD har vært svært nyttig under prosjekteringen for at alle skulle kunne jobbe parallelt. «I 3D-modellen av bygget ble oppdaget flere kritiske punkter som trengte spesiell detaljering. Når vi skulle til på detaljprosjekteringen hadde prosjektteamet begynt å vokse og heldigvis hadde den nye Teamwork-funksjonen akkurat kommet da», fortsetter Magyar. «Det ble brukt IFC fra RIB til å sjekke med vår ArchiCAD-modell og kvalitetssikre at de jobbet med den samme geometrien. ArchiCAD har vært kjempeviktig for å sjekke mengdeberegning også, noe som ellers ikke er enkelt med en så kompleks geometri», avslutter Magyar. MAG ArchiMAG Scandinavian 1•2013 9 Hans Loord mail@loord.net Komplexitet i Östersund Östersunds Arena byggs som bäst. Men ska man bygga en multiarena krävs det en hel del av projekteringen. Särskilt som man som Tirsén & Aili sitter nästan sextio mil bort. N u är arbetet i full gång på den multiarena som bland annat ska innehålla två ishockeyrinkar, bandyplan utomhus och Sveriges modernaste gymnastikhall när den står klar i december 2013. Östersunds gamla ishall brann ner i slutet på åttiotalet och kommunen har länge längtat efter en ny hall. Det är arkitektbyrån Tirsén & Aili som ritar projektet och Peab som bygger. Men även Sweco är inblandat och står för kollisionskontrollen i projektet. Tirsén & Aili har sitt kontor i Luleå, vilket idag inte behöver hindra att rita över hela landet. Med dagens moderna projekteringsmetoder och en god infrastruktur går det utmärkt att till exempel rita ett projekt i Östersund, nästan sextio mil bort. Ska man besöka bygget tar man flyget till Östersund med en mellanlandning i Sundsvall. Det tar förstås betydligt längre tid med bil. Men projekteringen handlar mer om andra metoder idag. Vi talar om digitala metoder. Allting projekteras digitalt. Tirsén & Aili ritar i 3D och använder programvaran ArchiCAD för sina modeller. Ur modellerna kan man leverera även till aktörer som ritar med andra programvaror. Man levererar dwg, pdf och även ifc, som är ett programneutralt format. Kontoret fick arenaprojektet via en offentlig upphandling där Östersunds kommun ställt definierade krav på erfarenhet av 3D-projektering, partnering, arenabyggen och förstås ville man ha ett bra pris. In- 10 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 tressant nog markerade Östersund tydligt att priset var mindre viktigt än de andra förutsättningarna. Bengt Aili har ritat Östersunds arena och den är projekterad för möjligheter att också byggas ut. I första etappen finns två isytor samt en gymnastiksal på runt två tusen kvadratmeter med plats för allt som krävs för avancerad redskapsgymnastik. Till speciallösningarna hör en höj- och sänkbar hoppgrop. Dessutom blir det en konstfrusen bandyplan, ett gym, omklädningsrum och en restaurang. Det är möjligt att senare bygga ut med en extra isyta och dessutom en curlinghall. I anläggningen finns ett ”off-ice-rum” som kanske kan bli VIP-lounge också. Möjligheter att bygga ut ännu mer finns i framtiden. Bengt Aili berättar att expansionsmöjligheterna och det logistiska flödet var viktiga redan från början och det gällde att hela tiden se till att de inte försvann under projekteringens gång. -Det handlar om relativt enkla volymer och det ska finnas en stor foajé för människor att komma in i oavsett om det gäller idrott eller konserter. I anslutning till denna ska det finnas ett café och restaurang som också kan expanderas till en fullständig restaurang senare. Som det ser ut nu är det idrottsklubben som kommer att stå för cafét, säger Bengt. -Byggnaden kommer att gå i falurött och limträ och på så sätt ta upp en del av de övriga byggnaderna i området. Byggnaden kommer att ha en hel del konstnärlig utsmyckning både ute och inne. En de- talj är de tre ljuskronorna som konstnären Mats Olofgörs skapat med styrbara LED-kulor. De kan ändra färg efter vad man önskar, berättar Bengt vidare. BIM-ansvarige Fredrik Lundberg och VD Lars Wredendal berättar att de använder 3D-modellen på byggmötena och att de gjort det på tidigare projekteringsmöten också. De använder också BIMx-modeller och har dessutom tillverkat en del filmsekvenser för att göra det komplexa projektet begripligt för de flesta. Dessutom använder sig Östersunds kommun av BIMx på sin hemsida för att visa projektet. -ArchiCAD är så snabbt att jobba med och i och med ifc-formatet går det också att lyfta in byggdelar, som till exempel stommen, från andra aktörer problemfritt, berättar Fredrik. Projektplats och Lync I projektet ligger alla filer från alla konsulter på en server placerad hos Peab, en ”Peab Projektplats”. Det är väldigt viktigt att alla konsulter lägger sina egna filer där så att en konsult som fått tillgång till en annan konsults filer inte lägger in de erhållna filerna till projektplatsen. En viss disciplin är av nöden för att det ska fungera. Sedan plockar Sweco modellen från projektplatsen för att utföra kollisionskontrollen. Gunnar Eliasson, Peabs platschef på arenabygget, berättar att den digitala projektplatsen fungerar bra. - Just nu jobbar vi lite överallt i bygget, vi gör golvgjutningar, bygger mellanväggar och projektet rullar på enligt planen. Vi har både ritningar på papper och digitalt på bygget. Vi har två omgångar pappersritningar och sedan tillgång till allt på projektplatsen också. Både ritat material, ritningsförteckningar och andra dokument. Avstånd spelar ingen roll idag, säger Gunnar. Sedan har man virtuella möten via MS Lync för att reda ut eventuellt uppdagade kollisioner. MS Lync är ett slags telekonferensverktyg där det går att samarbeta via ”whiteboard-dokument”, där deltagarna kan dela text, skisser och anteckningar. Det går också att använda Powerpoint och omröstningar. Det man ofta gör är att använda skrivbordsdelning, det vill säga att dela med sig av det man har på datorskärmen. På de virtuella mötena kommer man fram till om den upptäckta kollisionen verkligen är en konflikt eller inte. Ofta kan man sortera bort ett antal kollisioner direkt där på mötet. Om kollisioner kvarstår kommer de att sättas upp på en ”att fixa-lista” som sedan åtgärdas. Det har fungerat bra tycker både Fredrik och Lars. Kontoret har funnits sedan 1997, har sex delägare och arton anställda och det har hela tiden varit placerat i Luleå. Bengt får frågan om att sitta så långt norrut har någon betydelse för vilka projekt man utför. -Idag, när projekten är digitala, är vi inte så beroende av var vi faktiskt har kontoret. Vi gör projekt över stora delar av landet, Uppsala och Gävle är städer vi verkat i. Men självklart blir det många projekt norröver också, berättar Bengt. Omställningsprocess och flera världar Fredrik berättar att kontoret haft en omställningsprocess på runt fem år för att nu basera projekteringen på bara en programvara. -Det är svårt att upprätthålla kompetensnivån om man jobbar på flera plattformar, så vi fattade ett beslut att köra på bara en, säger Fredrik. Han berättar vidare att man jobbar mot en BIM-server och att man kört upp till fem användare samtidigt på modellen utan problem. I början av processen gällde det förstås att ha en tydlig ”cadpolicy” och man kom på att det var lämpligt att låsa vissa objekt i lagerkombinationer för att säkra modellen. Har det varit några komplikationer under projekteringen då? Bengt berättar att i ett skede blev man tvungen att byta stomme från stål och betong till limträ och det var lite pyssel med det. Men då stommen låg separat gick det ändå att genomföra, trots att de nya måtten i ett utbytt material också innebar en hel del justeringar. I ett senare skede byttes de murade innerväggarna ut mot lättväggar, vilket också fick en del konsekvenser. -En kul detalj var att vi på en av illustrationerna råkade lägga ut väldigt lyxiga bilar och vi fick en del reaktioner på det. Vi bytte ut bilarna till mer vanliga märken sedan, avslutar Bengt. Till sist kommer Bengt med en handritad skiss inlagd på ett usbminne. Ett symboliskt möte mellan den analoga och den digitala världen som visar att vi behöver båda. MAG ArchiMAG Scandinavian 1•2013 11 Cecilie Remøy cecilie@graphisoft.no Ny-Krohnborg skole – et moderne bydelssenter Arkitektonisk fremstår den gamle skolen som majestetisk og tung. Det nye bygget er derfor både i form og materiale en kontrast til dette. Fasaden på nybygget har mye glass for å gi god kontakt gjennom bygget til landskapet rundt. Eksisterende murbygg er ensfarget rustrød, en farge det nye bygget tar opp i den fargede glassfasaden. I tillegg er det lagt til noen andre rødoransje toner slik at det blir mer spill og nyanser i denne. F lotte gråsteinsmurer, skifertak, smårutede vinduer, smijernsdetaljer og innvendige fyllingsdører har vært viktige element for bevaring. Kvaliteter som skifergulv i korridorer og brystningvegger i tegl er materialer som er varige og estetisk flotte. De nye grepene gir flere muligheter med hensyn til bruk og dagslystilfang. To karnapper mot bakgård i nord har gitt etterlengtet utsikt og dagslys til elles mørke lokaler. Ny-Krohnborg skole har blitt videreutviklet som skole og etablert seg som et bydelssenter med et bredt tilbud innen kultur og idrett. Det nye bygget huser både idrettshall og kultursal med brede brukergrupper som inkluderer bruk i og utenfor skoletiden. Landskapet er trukket som en tynn hud oppå taket til idrettshallen med fullintegrerte elementer for lek, skole, kultur og idrett. Den tette sømmen mellom bygg og landskap byr på store amfier og lekevegger for blant annet 12 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 dert landskap er tegnet opp i 3D. Arbeidsprosessen begynte med å tegne opp det eksisterende bygget. Det arkitektoniske hovedgrepet har vært å lage et nytt bygg som står i kontrast til den tunge murbygningen i det eksisBIM-prosjekt terende bygget. Dette er et BIM-prosjekt med samarbeid på «Dette er et stort anlegg med skole, bararkitektur mellom Arkitektgruppen CUBUS og nehage, kulturdel og idrettshall. De sistnevnte Rambøll. Det er Arkitektgruppen CUBUS som er plassert under skoleplassen med inngang også vært landskapsarkitekt for prosjektet fra Rogagaten. Det har derfor vært mange utmed Thale f o rd r i n g e r Bjørnerheim i forhold til BIM–modellen har vært til god hjelp til å forstå høydenivåer som leder av arkitekt- volumer og utfordringer i de mange nivåene. For og forskjellifellesskapet. logistikk og i forhold til landskapet rundt har ge brukere. Rambøll har BIM–modeldet vært avgjørende at prosjektet var i 3D. hatt totallen har vært rådgivingstil god hjelp avtale med Bergen kommune på prosjektet. til å forstå volumer og utfordringer i de manArkitektgruppen CUBUS har vært Archi- ge nivåene. For logistikk og i forhold til landCAD-brukere i 15 år, og hele prosjektet inklu- skapet rundt har det vært avgjørende at pro- buldring, seilebane, skating, løping og balansering. Skolebygget har stor antikvarisk verdi. Det har derfor vært en utfordring å finne de rette grepene for ombygging. “ ” sjektet var i 3D. Flotte amfier og hellinger som tar opp nivåforskjeller har vært mulig å forme. Landskapet har endret seg fra å være en homogen asfaltflate til å bli en variasjon med trapper, ramper, amfi og klatreflater, plasser å møtes og arealer å leke på. Som prosjekterende i BIM føler vi at vi har mer kontroll over prosjektet», forteller sivilarkitekt Thale Bjørnerheim. Filutveksling mellom de ulike fagene har blitt gjort med web-hotell (it-base) der det ble utvekslet både IFC, DWG og PDF-filer. Internt har de jobbet i team med BIM-server. I forbindelse med prosjekteringsmøter har det i noen grad blitt brukt Solibri Model Checker for å kommunisere med de andre involverte, men kunne nok utnyttet potensiale enda mer. «I mange situasjoner har vi hatt stor nytte av å kunne ta ut 3D-utskrifter med enkelhet for å vise problemstillinger og muligheter. Det er et nyttig redskap i forhold til å sette brukere og andre involverte inn i prosjektet», fortsetter Bjørnerheim. Bergen kommunes Arkitektur- og byformingspris 2012 Ny-Krohborg skole fikk Bergen kommunens Arkitektur- og byformingspris 2012. Prosjektet er usedvanlig vellykket med henhold til både antikvariske, visuelle og bruksmessige kvaliteter, mener rådet for byforming og arkitektur. Juryen mener Bergen kommune fortjener honnør fordi de som byggherre viser at det er mulig å utvikle gode oppvekstforhold for de unge og bidra til utvikling og sosialt fellesskap i et flerkulturelt lokalmiljø. Videre mener juryen at arkitektene fortjener takk for et prosjekt som fra skissestadiet via nydelige og selvforklarende byggemeldingstegninger til ferdig bygg viser en omtanke og en innlevelse en sjelden opplever. MAG Ny-Krohnborg skole Prosjekt: Ny-Krohnborg skole oppveksttun, idrett og kultur Kunde: Bergen Kommune Arkitekt: Arkitekgruppen CUBUS as i samarbeid med Rambøll Interiør: Arkitektgruppen CUBUS (overflater og materialvalg) Landskap: Arkitektgruppen CUBUS as År: 2012 Sted: Bergen Type: Skole 1-10 Om Bergen kommunes Arkitektur- og byformingspris: • Bystyret vedtok i 2011 ny arkitektur- og byformingspolitikk for Bergen. • Bergen kommunes årlige Arkitekturpris skal bidra til å holde fokus på temaet og ikke minst gi oppmerksomhet til - og belønne - dem som yter «det lille ekstra» og kan vise til konkrete og gode resultater. • Bygg og anlegg som tildeles Arkitekturprisen skal i samspill med omgivelsene tilføre stedet nye kvaliteter i innhold, formgiving og materialbruk. • Prosjekter som tildeles prisen skal være ferdigstilt i løpet av de siste 3 årene. ArchiMAG Scandinavian 1•2013 13 Hans Loord mail@loord.net Så mycket mer än BIM Vi talar ofta om BIM. Gott så. Men vi behöver betydligt mer än det i våra projekt. Archus Arkitekter och byggföretaget Strabag vet att det är på det viset. Och i projektet Tyresö View blev det tydligt. S öder om Stockholm ligger Tyresö kommun, vars centrum länge fungera under brand och har separat strömförsörjning via ett dieselaglängtat efter en förnyelse. Kommunens ledning har också gär- gregat. Mycket att hålla reda på alltså. na sett en vitalisering och ett nytt intresse kring centrumet. Det Ulf Nordell, affärsutvecklare på Strabag, berättar att Strabag har en fanns sedan tidigare en detaljplan för ombyggnad och tillbyggnad av avdelning hos Zentrale Technik i tyska Stuttgart som sysslar med kvaTyresö centrum inklusive nya bostäder. litetssäkring av projekt och har ett patenterat kontrollprogram kallat Men sedan österrikiska byggföretaget Strabag köpt projektet och ”5D” och att även Tyresö Views modeller kommer att skickas dit för involverat Archus i det har bilden blivit en annan. Archus ritade om pro- kollisionskontroll under våren. jektet, och bland annat genom att göra om fyrspännare till sexspänna- Strabag har ett komplett 5D-system, men i Tyresö View har vi inte re har man lyckats få projektet på rätt köl, så att det kunde realiseras. använt detta fullt ut ännu, berättar Ulf. Det ska bli både handel, parkering och runt 150 bostäder i Tyresö Maria Lagergren, arkitekt på Archus och ansvarig för Tyresö View, View är det tänkt. Förutsättningarna är förstås tuffa. Det gäller att sälja berättar att det är ett ganska komplext projekt. sjuttio procent av bostäderna för att få klartecken till byggstart - men - Tyresö View handlar om fyra olika fastigheter i en 3D-förrättning det verkar ha löst sig. Det är ockdär det inte är helt lätt att få en så planerat ett bostadshus på inte Vi jobbar i en ”byggmodell” och har också en överblick över hur det fungerar. Det mindre än 24 våningar, vilket ställer gäller för oss att kunna presentera ”ytmodell” i vilken vi redovisar ytor i olika delar av projektet för Strabag på ett sätt så speciella krav i projektet. Man tvingas tänka lite annorlunda till exem- projektet och uträknade efter olika beräkningssätt. att vi kan förklara sambanden och pel vad det gäller installationer och BTA, LOA och BOA är exempel på det. hur fastigheterna hänger ihop. Efeftersom det är en prefablösning i tersom vi jobbar i ArchiCAD sker betong komplicerar även detta något. Den mesta installationen måste förstås all projektering i 3D, men det räcker inte alltid. Många i byggdras över eller under bjälklagen. Man har också en undercentral pla- branschen verkar vara fixerade vid begreppet BIM, men vi ser att Archicerad halvvägs uppe i byggnaden på grund av byggnadens relativt hö- CAD kan användas till mycket mer än att framställa bygghandlingar. Vi ga höjd. Centralt i byggnaden har man placerat trappor, ventilations- tillverkade bland annat genomskinliga ”sprängskisser” så att Strabag schakt och de två hissarna. En av hissarna är också tänkt att kunna lättare kunde se igenom byggnaden och initialt förstå projektuppläg- “ ” 14 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 get. Vi åkte ner till Tyskland med runt femtio sidor material, 3D-skisser, grafiskt material och liknande. Alltihop producerat ur ArchiCADmodellen. Maria berättar att de tidigare hade Photoshop, Illustrator och Indesign på varje dator men att det inte är så längre. - Nu plockar vi fram det mesta vi behöver direkt ur våra ArchiCADmodeller. Vi har bara ett par licenser för de där andra programmen kvar. Det handlar väldigt mycket om kommunikation till de som är ovana att läsa ritningar men även till andra i projekten idag. Då krävs det ett helt annat material att presentera och där fungerar den programvara vi använder väldigt bra, fortsätter hon. Bygget är nu i full gång och framåt andra kvartalet 2014 ska alltihop vara klart och det blir dags att flytta in i bostäderna. Då ska förstås allt det andra också vara klart. - Det som är bra med Strabag är att vi får vara med på hela resan, fortsätter Maria. Kontinuitet är viktigt och likaså att kunna behålla alla konsulter under projektets gång. Om någon konsult faller bort riskerar man att förlora viktig information. Det är viktigt med teamkänsla och en direktkontakt mellan de inblandade i projektet. - Självklart har vi en BIM-server som vi använder också och vi tänker förstås BIM, även om just det här projektet inte är ett renodlat BIM-projekt. Vi jobbar i en ”byggmodell” och har också en ”ytmodell” i vilken vi redovisar ytor i olika delar av projektet och uträknade efter olika beräkningssätt. BTA, LOA och BOA är exempel på det. Dessutom har vi en aktuell kopia av byggmodellen vid sidan av, en ”skissmodell”. När vi vill prova nya lösningar gör vi det i anslutning till skissmodellen, då lämnar vi byggmodellen ifred och fyller inte den med allehanda skräp. Vi har som mest varit upp till sex samtidiga användare av modellen i det här projektet. Vi jobbar i PC-miljö och mot samverkansportalen Byggnet också. Vi levererar både i PDF och i 2D-DWG dito. Dessutom använder vi applikationen EcoDesigner för energiberäkningar och även Artlantis för renderingar, berättar Maria. Archus har under några år gjort övergången från att arbeta på annan plattform till att nu i huvudsak fokusera på ArchiCAD. De sitter också i två städer, Stockholm och Västerås, vilket gör verksamheten något mer komplex. Sjutton personer sitter i Stockholm och tjugotre sitter i Västerås. Det finns också några som bara sysslar med bilder på företaget. Man sparar ner till 3ds-format med jämna mellanrum av det skälet. Och förstås levererar man i IFC för modellutbyten. Det är med andra ord så att fokus finns på BIM idag och att många talar om BIM. En del har också kommit igång med att projektera med BIM som ledstjärna. Andra är inte riktigt där ännu. Men det är också så att vi kanske bör minnas att ett projekt är så mycket mer än att bara producera bygghandlingar. Så mycket mer innan man kommer fram till den punkten. Och att även under hela resan dit är det lika viktigt att kunna göra ett fullgott jobb. Det har Archus och Strabag förstått. Dags att vi alla gör det. MAG ArchiMAG Scandinavian 1•2013 15 Felix Priller felix.priller@graphisoft.se Från kyrkor till innovationer Magnus Myhrman har mycket känslor för kyrkor, han sjunger i en kyrkokör och det var med ritandet av en kyrka i Sävja som Tallius Myhrman Arkitektkontor startades. På 80-talet, när både Helena Tallius och Magnus Myhrman var nyexaminerade och jobbade på olika bostadsarkitektkontor fick de chansen att delta i en kyrkotävling. B åde som bidrag och tävlingsdeltagare stack de ut, två nybakade arkitekter som tävlade mot redan etablerade namn som Rolf Berg. Deras bidrag ”Möten” vann. Det var ytsnålt, nästan hälften så stort som konkurrenternas och där inget rum skulle vara avskilt. Det blev startskottet för det lilla arkitektkontoret som skulle präglas av en känsla för kvalitet, design och genomtänkta lösningar. I slutet på 80-talet läste både Helena och Magnus restaureringskonst på konsthögskolan. Där lärde de sig mycket om hur man byggde förr, om bland annat smarta ventilationslösningar. Något Magnus gärna vill använda mer av i allehanda projekt. Intresset för kyrkor höll i sig och genom åren har det blivit många uppdrag med anknytning till kyrkor. Helena är domkyrkoarkitekt i Uppsala sedan 16 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 många år tillbaka. De tar hjälp av en ArchiCAD-modell över kyrkan för att genomför projekt, som till exempel att utforma skalet till den nya orgeln. Med DWG-underlag från orgelbyggaren Ruffatti ritade de upp den komplexa orgeln i ArchiCAD 12. På den tiden skedde mycket av deras modellering medhjälp av inhyrda konsulter och anställda. Under åren har Magnus blivit mer erfaren och gör idag det mesta själv. -Vi har insett att det aldrig är någon idé att vänta med att uppgradera till den senaste versionen av ArchiCAD. Lika bra att köra på och använda tekniken som erbjuds, säger Magnus vidare. I mitten av 90-talet insåg Helena att det var dags att satsa på 3D-CAD. Tidigare hade CAD inneburit att dra linjer på en liten skärm. Inför en inbjuden tävling om Svenska Ambassaden i Berlin blev det äntligen av. - Vi måste börja med det här med datasystem det har vi ju hört talas om så mycket, skrattar Magnus. Vi fick vi rådet att välja ArchiCAD. Vi hyrde maskiner, operatörer och system. Det var ett fantastiskt verktyg. I tävlingen, som de tyvärr inte vann, gick projektet till det andra kontoret som också hade datagjorda ritningar. Wingårdh. - Det händer fortfarande att jag går tillbaka för att tittar på projekt i gamla versioner. Vi började redan med version 4.5, år 1996. Betongarkitekt I slutet av 2006 fick Tallius Myhrman i uppdrag att rita Turebergskyrkan i Sollentuna. Stadsbyggnadskontoret ville ha in en motvikt mot det kommersiella. Det fanns väldigt höga ambitioner för området som ligger längs järnvägen, i ett område som var ganska nedgånget, innan den nya kyrkan kom till. Den mycket engagerade församlingen valde WSP som projektledare. För Helena och Magnus innebar det att många konsulter och andra intressenter blandades in i projekteringen. Det var svårt att få plats med fläktrummet och bland annat därför föreslog Tallius Myhrman ett självdragssystem liknande det som de tidigare genomfört i Lina kyrka i Sö- använts och sparas som 3D-objekt. Varje position av en lyftrörelse blev ett eget biblioteksobjekt. - Det känns naturligt för mig att använda ArchiCAD. När det inte handlar om byggnader kan det lika väl vara föremål med ytor och geometrier, konstaterar Magnus. Magnus har efter innovationstipendiet funderat på hur man som arkitekt hela tiden arbetar innovativt. - Arkitekter tänker väldigt fritt och vi kan föreställa oss saker som inte ännu finns. ArchiCAD stöttar den visuella förmågan med bilder av det du ritar istället för att bara se separata planer och fasader. Med stöd av statliga ALMI hoppas Magnus kunna bygga ett nätverk med människor från både affärsvärlden och industrin för att kunna genomföra projektet. Från modell till ritning dertälje. Det är ju alltid flera konsulter i ett projekt och det gäller att få in de övriga på samma spår om man ska få framgång. Tyvärr lyckades Magnus och Helena inte få gehör för förslaget. I bygglovet var villkoret att det skulle vara en betongfasad för en långsiktigt hållbar lösning. Önskan var att göra som i Schweiz med en isolerande betong i ett skikt men Peab ville göra en putsad fasad som är både enklare och billigare. Efter många turer blev det ändå platsgjuten betong både på in- och utsida med ett mellanliggande isoleringsskikt Magnus och Helena är mycket nöjda med slutresultatet och Helena Tallius Myhrman blev utsedd till Årets Betongarkitekt 2011 för projektet. trädgård. En finess är att hydraulsystemet ger en fjädring som gör att vagnen kan besiktigas som en trailer och framföras i 80km/tim. Vagnens olika delar är skapade i ArchiCAD. Vägg- och bjälklagsverktyget i sidor har Tallius Myhrman har jobbat med 3D-projektering ända från starten med ArchiCAD. Det har inte alltid varit så lätt att kunna ta betalt för den extra insats som detta krävt - Det syns inte på ritningarna hur man tagit fram underlaget. Och det är fortfarande samma krav på att det ska vara snyggt, se enkelt ut och vara lättlästa ritningar. Helena och Magnus har hoppats mycket på utvecklingen med BIM för att kunna erbjuda kunderna mervärdet med mängdning och kalkylering. När kunderna insett nyttan med detta kommer troligen traditionella pappersritningar som redovisningsform att minska i betydelse och allt mer arbete läggas på modellbyggandet. - Det blir både kul och spännande för framtidens arkitekter. Konstnärlighet och talang kommer alltid att efterfrågas! MAG Innovatör Magnus fick i december Stockholms Stads innovationsstipendium för sin uppfinning lift and drag, en vagn som kan lasta sig själv genom att höjas och sänkas med hydraulik. Den kan lasta tunga timmerstockar eller stora stenblock genom att ”böja på knäna”. Därefter köra i väg med sin last bogserad efter en terrängskoter eller annat fordon med dragkrok. Den är framförallt avsedd att ersätta tyngre maskiner på trånga och känsliga ytor och vara ett universalredskap i skog och ArchiMAG Scandinavian 1•2013 17 Oddvar Lind redaksjon@asplanviak.no Brenner for BIM Elisabeth Karlsen i Asplan Viak brenner for BIM, en prosjekteringsmetode i 3D som blir stadig viktigere i byggebransjen. Til dette brukes ArchiCAD, et fullverdig BIM-program for arkitekter. Målet er å få programmet så enkelt som mulig, slik at arkitektene i konsernet kan bruke mest mulig tid på kreativitet og gode løsninger, sier Karlsen entusiastisk. 18 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 S om DAK-ansvarlig i Asplan Viak har jeg ansvaret for utvikling og drifting av programmet, samt opplæring av de 80 arkitektene i konsernet. Det er en spennende, men også krevende jobb, der to dager sjelden er like, fortsetter Karlsen som ble ansatt ved Asplan Viaks kontor i Stavanger i 2001. I dag har kontoret 60 ansatte, hvorav 15 arkitekter. Hun er utdannet teknisk tegner og tømrer og reiser en god del i jobben, også for å oppdatere seg faglig. - Det er viktig å ligge i front på BIM-prosjektering som stadig flere oppdragsgivere ønsker å bruke. Asplan Viak bruker det også proaktivt i en del konkurranser, legger hun til. se Smith er en av dem. Derfor er det viktig å være på hugget og skaffe seg spisskompetanse på dette feltet. Med stadig strengere krav til blant annet miljø, energibruk og materialbruk i byggene er det en stor fordel å bruke BIM. Det er verktøy som blir stadig viktigere, ikke bare for arkitekter, men for hele byggebransjen. Trives godt Elisabeth Karlsen trives godt i Stavanger, som i et eget program for energisimulering, slik hun kaller en fantastisk by. Hun liker de mil- at man kan velge de beste tekniske løsninde vintrene, en slags ger og priser. Her kan ”høst” hele året, slik man bruke programvaDet er viktig å ligge i front ren IFC hvor mye av dethun uttrykker det litt på BIM-prosjektering som te er lagt inn. Tenk hva spøkefullt. Hun er vant til friske vinder fra vest, stadig flere oppdragsgivere det kan bety når vi skal siden hun kommer fra passivbygg, ønsker å bruke. Asplan Viak prosjektere Veavågen på Karmøy, et nullenergibygg og plusbruker det også proaktivt senergibygg i årene som tettsted ytterst mot havet. Hun har bodd i Stakommer, utdyper hun. i en del konkurranser vanger siden 1989, om- Med ArchiCAD 16 trent ”halve livet”, sier kan en vanlig bygnings42-åringen som har en samboer og en sønn modell omgjøres til en ”energimodell”, der på sju år. man bruker en automatisk modellanalyse som På fritiden spiller hun fotball og går turer i omdanner bygget til en ”termisk blokk”. Mufjellet. Her er mulighetene mange, og det gir lighetene er mange, presiserer hun. fin avkobling fra en travel hverdag. I Stavanger sentrum, der Asplan Viak har kontor, er Fortell litt om hvordan dere bruker Archidet gangavstand til mange steder. Det er et CAD pluss. Men hun liker også å kjøre motorsyk- - Vi bruker dette programmet fra første fase i kel i likhet med en voksende skare av MC-en- planleggingen til siste strek er tegnet og protusiaster. sjektet er overlevert oppdragsgiver. Alle arkitektene i Asplan Viak kan tegne i den samme Asplan Viak var tidlig ute med ArchiCAD modellen, og mengdene av papir blir stadig og BIM? mindre. Hele programmet blir brukt, alt fra - Ja, ArchiCAD ble tatt i bruk av en del arkitek- fine illustrasjoner tidlig i planleggingsfasen til ter i Asplan Viak på slutten av 1990-tallet. Jeg vanlige plantegninger med fasader og snitt. I har jobbet med programmet siden 2000 og tillegg bruker vi egne tilpassede skjemaer for synes det er meget blant annet dører og brukervennlig. Det vinduer, slik at man Med ArchiCAD 16 kan en vanlig kan kjenne igjen en har utviklet seg veldig siden første utgabygningsmodell omgjøres til en Asplan Viak-tegve ble lansert i 1982, ”energimodell”, der man bruker ning uansett hvilket sier Karlsen. kontor den er laget en automatisk modellanalyse som ved. Med BIM blir - Asplan Viak var omdanner bygget til en ”termisk det lettere å beregveldig tidlige ute med å ta i bruk BIM. ne mengdeuttak for blokk”. Mulighetene er mange. Fra 2006 har jeg fulgt prising av ulike deler utviklingen av BIMav bygget. En annen prosjektering gjennom forskjellige fora som viktig ting er at fagfolk som jobber med VVS, ”Den Kloke Tegning” og BA-nettverket. Det elektro osv. kommer veldig tidlig inn i planleghar vært både lærerikt og nyttig for den job- gingsprosessen og bidrar med gode løsninger. ben vi gjør, påpeker hun - Forskjellen på 3D-prosjektering og BIM er Dere BIM i mange byggeprosjekter? at BIM inneholder intelligens i objekter som - Ja, dette har utviklet seg positivt de siste åreblir tegnet, mens 3D bare er visuelt 3D uten ne, men det er fortsatt et stykke igjen. Vi har intelligens i for eksempel veggene i bygget, brukt dette til flere boliger og bygg på Nordforklarer hun. Jæren. La meg bare nevne to BIM-prosjekter i Skaarlia i Sandnes, to boligblokker som vi tegDet kan også brukes til å beregne energi- net og prosjekterte for Kruse Smith. Det var et bruk i bygg? lærerikt prosjekt. Flere store entreprenører og - Det er riktig. Energikravene kan legges inn utbyggere ønsker BIM-prosjektering, og Kru- “ ” Hvordan samarbeider dere med andre faggrupper? - Dette er en modellbasert programvare som enkelt kan deles mellom alle berørte rådgivere og faggrupper i et byggeprosjekt. Filutvekslingen skjer problemfritt, både mellom avdelinger i Asplan Viak og med eksterne konsulenter. Byggmodellen blir kontinuerlig utviklet og forbedret til et ferdig prosjekt. Snart blir modellen tilgjengelig på IPad for byggeledere. Da kan den brukes direkte på byggeplassene i alle trinn av prosessen. Det er et stort fremskritt i forhold til alle tegningene man vanligvis har brukt. Derfor er jeg ikke i tvil om at BIM er et verktøy for fremtiden, sier Karlsen til slutt. MAG “ ” ArchiMAG Scandinavian 1•2013 19 Vy över den blivande ”kvarnbyggnaden” i Träskända. bild: Milla Hannonen / Arkkitehtitoimisto Helamaa ja Pulkkinen Jouni Vastamäki jouni.vastamaki@jarvenpaa.fi Översättning från finska: Henrik Nederström BIM-modell i bygglovsprocessen Träskända stads byggnadsnämnd ska handlägga ett höghus som förhoppningsvis agerar banbrytare vid utnyttjande av BIM-modeller i lovproceduren. Projektetets arkitektoniska utgångspunkt är att hylla kvarnen och silon som under förra sommaren blev nerrivna på tomten. Man hamnade att riva ner den skyddade helheten för den var i dåligt skick. På nybygget är NCC Rakennus Oy verksam som byggherre, och projektören är arkitekt Milla Hannonen från arkitektkontor Helamaa ja Pulkkinen Oy. Övriga medarbetare i pionjärprojektet är miljöministeriet, Tammerfors tekniska universitet, Building Smart Finland och Solibri Oy. Utöver Träskända medför Vanda stad kunskap om byggnadstillsyn. P rocessens syfte är att utreda i vilken utsträckning BIM-modellen redan nu kan utnyttjas i bygglovsprocessen samt observera de framtida utmaningar byggnadstillsynen sätter på modellen. Samtidigt använder miljöministeriet projektet i uppsättningen av de allmänna datamodelleringskravens del 14, Utnyttjande av datamodeller vid byggnadstillsyn. Byggnaden ska anpassas till omgivningen Bedömningen av hur den blivande byggnaden anpassas till sin omgivning är ett av lovhandläggningens centralaste uppdrag. Enligt Markanvändnings- och bygglag 117 § ska byggnaden ”passa in i den byggda 20 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 miljön och landskapet samt uppfylla kraven på skönhet och harmoni.” BIM-modelleringen sätter helt nya krav på bedömningen. I Träskända har man vid planläggandet av det såkallade Perheläkvarteret 3D-modellerat de blivande nybyggnaderna i den existerande byggda miljön. I förändringen av stadsplanen undersöks hur kvarteret förnyas med högt affärs-, kontors- och bostadsbyggande. Byggnadsprojektet förutsätter stora förändringar även på gatuområdet kring kvarteret. Bild 2 visar ur fågelperspektivet stadsbildsmässiga påverkningar av det blivande tornbyggandet. På bild 3 syns hur Skanskas BIM-modellerade höghus sätter sig in i det planerade gatulandskapet. Man kan bekanta sig med den av SITO Oy gjorda 3D-modellen på webbplatsen www.jarvenpaa.fi/sivu/index.tmpl?sivu_id=4045. Tack vare modellen är det nu betydligt lättare för invånarna att delta i Bild 3: Det BIM-modellerade och förverkilgade höghuset i gatumiljön. Bild 2: Modellvy över de blivande tornhusen i Träskända centrum. planläggnings-, gatuplanerings- och bygglovsprocessen. Det framtida syftet är att skapa en virtuell modell över hela staden eller dess centrala områden. Bestämmelseenlighet kan redan nu betraktas digitalt Vid NCC:s Kvarnprojekt nöjer vid oss inte enbart att betrakta modellen stadsbildsmässigt, utan vårt syfte är att utnyttja modellen på många olika sätt. Genom att använda det av byggnadstillsynen skaffade betraktningsprogrammet Solibri Model Checker (SMC) läser man in data i Facta-byggnadstillsynsprogrammet. Det underlättar betydligt lovhandläggarens arbete att man kan granska digitalt arealer, trappornas steghöjd och stegdjup, uppfyllandet av tillgänglighetskraven och så vidare. Byggnadstillsynen gör ständigt samarbete med Solibri Oy för att utveckla SMC:s egenskaper. I framtiden ska de allmänt godkända betraktningsregler vara tillgängliga för alla aktörer i branschen genom att exempelvis publicera dem i Rakennustieto Oy:s RT Net-tjänst. Miljöministeriet har som utmaning att betänka vilka krav den digitala byggnadstillsynen sätter på nya byggnadsbestämmelser. det i det fall att dess datasystemshelhet uppfyller de i arkivverkets SÄHKE2-bestämmelser satta kraven. SÄHKE2 innehåller krav bland annat för dokumentens obligatoriska metadata, processens faser samt filformat. Ett dokument som överförs till myndighetens datasystem och vidare sparas i den digitala arkiven ska vara i ett av dessa filformat: • Unicode UTF-8 • TIFF rev. 5 eller 6, oförpackad eller förpackad CCITT Group 3 eller 4 • PDF/A (ISO 19005-1:2005 eller nyare) • PCM WAV, 16 bit, 44,1 kHz • MPEG-1, Audio Layer 3, 128 kbit/s • MPEG-2, 50 Mbit/s, 4:2:2 För att man kunde utnyttja BIM-baserad projektering genomgående även vid bygglovsprocessen måste arkivverkets lista utvidgas med IFCformatet. Utredningsarbetet för att nå detta mål har påbörjats under ledning av Building Smart Finland. Målet uppnås förhoppningsvis under året 2013 när också det digitala arbetsbordet av det såkallade SADe-projektet, lupapiste.fi, står i bruk hos pilotkommunerna, dit även Träskända hör. BIM utnyttjas i vid utsträckning år 2014 Som resultat av målmedvetet arbete har Träskända byggnadstillsynen som mål att år 2014 motta och betrakta BIM-modeller och andra digitala dokument via lupapiste.fi-tjänsten, överföra datan till Factabyggnadstillsynsprogrammet och vidare till permanent lagring via Orbit-dokumenthanteringsprogrammet till SARKK-tjänsten (bild 4). Detta ska flytta byggnadstillsynen till en helt ny era. Redan dessförinnan har vi börjat fundera på hur BIM utnyttjas vid byggplatsövervakningen samt byggnadernas underhåll och service. MAG Digitalitet är en stor utmaning för arkivering Även arkiveringslagstiftningen sätter sina egna krav på övergripande utnyttjande av BIM-planering. Arkivverket bestämmer att följande bygglovsdokument ska förvaras beständigt: lovbeslutet, de godkända huvudritningarna och de för lovproceduren anhållna uttalandena. Bestämmelsens utgångspunkt är ett permanent arkiv i pappersformat även om ritningarna också kan lagras på mikrofilm. Överföring från pappersarkivering till permanent digitalarkivering förutsätter ett tillstånd av arkivverket. Byggnadstillsynen kan få tillstånArchiMAG Scandinavian 1•2013 21 Foto: Henrik Olsen. Thomas Graabæk & Jørgen Korsgård BIM som arbejdsmetode for 800 ingeniørstuderende På ingeniørhøjskolen i Aarhus læser 800 studerende bygningsingeniører på diplom- eller kandidatniveau. Her er Bygnings Informations Modeller (BIM) en fast del af pensum, med fokus på konstruktioner, installationer og udveksling til beregningsprogrammer via IFCformatet. D a uddannelsen i forvejen er komprimeret, har det været vigtigt at fokusere på en hurtig indlæring af de basale BIM-færdigheder hos de studerende, hvilket er årsagen til at ArchiCAD er det eneste BIM-modelleringsprogram der undervises i. Samtidig har ArchiCAD indbyggede funktionaliteter, der gør det oplagt til undervisnings af kommende ingeniører: • indbygget bibliotek af konstruktive bygningsdele som f.eks. internationale standardprofiler i stål. • særlig “MEP Modeller” til at modellere installationer. • IFC import og eksport i høj kvalitet, med indbyggede værktøjer til at berige IFC-modellerne med egenskaber. • BIM Server til projekt-deling og samarbejde mellem studerende. Da Ingeniørhøjskolen i 2002 valgte at benytte ArchiCAD fremfor andre BIM-programmer på markedet, var det hovedsageligt fordi, ArchiCAD er så hurtigt at lære p.g.a. den intuitive brugerflade. På de korte kursus-forløb, vil ingeniørhøjskolen hellere fokusere på klassiske ingeniør-kompetencer end uddannelse i særlige programmer. Med ArchiCAD kan de studerende efter kun få dage arbejde selvstændigt med deres BIM-projekter. Med bim server som omdrejningspunkt Det der skaber mest synlig værdi i BIM-arbejdet på Aarhus Universitet, er at alle projekterne er styret og struktureret med “BIM Server”teknologi. 22 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 For at forberede de studerende på at bygninger bliver skabt i teams af kolleger og medrådgivere, er skolens projekter som udgangspunkt gruppearbejde. Derfor er det også nødvendigt, at alle kan dele sine modeller og at man kan arbejde flere studerende sammen i samme projekt. Den del af ArchiCAD, der styrer arbejdet med delte modeller kaldes Teamwork, og er et enestående redskab, når flere personer arbejder med den samme bygningsmodel, fortæller Jørgen Korsgård, der er ansvarlig for arbejdet med BIM Server på IngeniørDe studerende kan alle arbejde højskolen. Næsten alle projekter på Ingeniørhøj- i grupper på den samme model skolen foregår i grupper, uanset hvor, de befinder sig og med teamwork har alJørgen Korsgård, lektor, ingeniør le studerende i grupperne mulighed for at arbejde i samme model på samme tidspunkt. Teamworks unikke styring af objekternes tilhørsforhold til den enkelte person, der arbejder med modellen, og det meget simple reserveringssystem, gør arbejdet med bygningsmodellen meget dynamisk og enkelt. De studerende er fordelt på 6 forskellige BIM servere efter semester. Ved et normalt studieforløb kan de derfor blive på samme server igennem hele uddannelsen. Når man spørger til hvordan det er muligt at holde styr på så mange brugere og projekter, forklarer Jørgen Korsgård: “Jeg forsøger at begrænse antallet af brugere på hver server til “ ” ca. 120 studerende. Brugerne identificeres via deres studienummer, og de kan derved ikke forveksles med andre.” En helhedsorienteret BIM-strategi I forhold til hvordan man administrerer medarbejdernes rettigheder til at ændre bygningsmodellerne på en tegnestue, har alle de studerende fuld adgang til alle funktioner, da det ellers vil være umuligt at administrere hvem der skal have hvilke rettigheder til at ændre modellen. “Det betyder, at de studerende skal sende og modtage opdateringer lidt oftere, end hvis modelleringen foregik på en tegnestue efter en mere tradiMålet er at få de tionel opbygning med lead architect studerende til at tænke – architect – draftsman - viewer”, “fuld BIM” hver gang fortæller Jørgen Korsgård. Allerede fra første semester bliver de modellerer de studerende introduceret til BIM Jørgen Korsgård, lektor tankegangen. “Målet er at få de studerende til at tænke “fuld BIM” hver gang de modellerer,” siger Jørgen Korsgård og fortsætter, “det betyder, at modellen skal indeholde oplysninger til senere brug, som f.eks. priskalkulation, statiske beregninger, energisimuleringer, tidsplanlægning eller andet.” Jørgen Korsgård har undervist i CAD-programmer i mere end 20 år. Desuden arbejder han med integration af BIM i undervisningen på Århus Universitet, Ingeniørhøjskolen. Det er tydeligt, at der er mange tanker bag måden undervisningsforløbet tilrettelægges på, og Jørgen Korsgård uddyber: “Ideen bag strategien er, at alle studerende skal opnå kompetencer indenfor begrebet BIM, så de senere i erhvervslivet kan være kulturbærere for BIM som projekteringsmetode.” “ ” Teamwork giver de studerende mulighed for frit at kunne arbejde med modellen til forskellige formål, og allerede fra første semester arbejder de studerende bevidst med bygningers energiforhold, ved f.eks. energisimulering direkte på bygningsmodellen. Simuleringen er første skridt på vejen imod bedre forståelse for optimering af energiforhold i projekteringsfasen, og de indbyggede værktøjer i ArchiCAD gør det let at forstå sammenhængen mellem bygningens formgivning, materialesammensætning og de ydre faktorer, der påvirker energi-regnskabet. “Informationen der kobles til modellens bygningsdele, kan via IFC-formatet overføres til programmer, der beregner projektets pris og planlægger tiden for udførelsen.” ArchiCAD er meget stærk på IFC området og kan derved udveksle med mange softwareprogrammer, som en bygningsingeniør kommer til at arbejde med. Teamwork er en kæmpe hjælp til vores studerende, når de arbejder i grupper med deres projekter. Kombineret med simulering af energi, statikske beregninger, samt beregning af tid og pris på projekterne giver det en helt ny indsigt i, hvordan man som rådgiver kan skabe en merværdi, ved at udnytte de muligheder der er i bygningsmodeller. Nye teknologier bliver hurtigere og hurtigere en del af vores hverdag. Det er bemærkelsesværdigt, hvordan de kan bidrage til, at styrke de faglige kompetencer, som de studerende skal tage med sig ud i virksomhederne. Det handler ikke kun om beregninger og simulering, men i høj grad også om samarbejde og udveksling af idéer og information. På Aarhus Universitet, Ingeniørhøjskolen, er det lykkedes at forene begge dele. MAG ArchiMAG Scandinavian 1•2013 23 Karina Kristiansen karina@graphisoft.no Spetakulært skoleprosjekt tegnet med ArchiCAD Prosjektet utført av Ragnhild Johnsen og Sadia Ullah ved studieretning Byggteknikk og arkitektur på UMB, høsten 2012, viser stor kreativitet og svært god kunnskap om ArchiCAD. Prosjektet er spennende, interessant og viser god tilrettelegging til universell utforming. E levene ved UMB fikk utdelt en arkitektkonkurranse, hvor det skulle produseres en løsning for et bibliotek og et tilhørende Plaza. Det skal planlegges et bibliotek som er dynamisk og moderne, hvor design og signaleffekt av bygget er i fokus. Byggets form skal hentes fra verdier som representerer det lokale samfunnet, globalitet og samtidig fungere som et sosialt samlingsted og vitensenter. Bygget skal være universelt utformet og stille kravene til TEK10. Plaza skal planlegges i en grovere skala og skal fungere som et sosialt oppholdssted med tilrettelagt fotgjengerpassasjer. Plaza skal også stille kravene til universell utforming og TEK10 samtidig som det skal være i samspill med biblioteket. Prosjektet er løst på en systematisk måte med grundig tomteanalyse og begrepsavklaringer, ekskursjon til biblioteker og gjennomgang av optimale mål for et slikt bygg. Målet har hele tiden vært å komme fram til et godt forankret og meningsfullt konsept for løsning av bygget og det tilhørende området. Videre har konseptet sammen med krav og begrensninger i oppgaven gitt formen på biblioteket og utformingen av Plaza. 24 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 Biblioteket kan også representere ingeniørkunst, da bæringen skjer via kombinasjon av form, materialbruk og ingeniørvitenskap. Konseptet Prosjektet som har fått konseptet «Tid» representerer tilhørighet på lokalt, globalt og universalt nivå. Lokale innslag er hentet inn i arkitekturen, samt elementer som gjør at de fleste kan kjenne seg igjen ved noe av bygget. Samtidig har biblioteket en noe ugjenkjennelig form enn hva man vanligvis opplever. Biblioteket har fått tildelt en form skapt fra et innhold samtidig som den har en signaleffekt. Plaza som er tomten til biblioteket er tilpasset og sammenkoblet med biblioteket. Ved framgangsmåten ble viktige ord sammenfattet til 3 nøkkelord, som igjen ble innskrenket til et begrep «Tid» som viste seg å bli konseptet for biblioteket. Begrepet er abstrakt og filosofisk. «Tid» kan tolkes og formes på veldig mange måter, og i dette prosjektet er det blitt gjort skisser, formstudier samt tolkninger i en begrenset tidsramme. Under er det forklart hvordan former ble tolket for å representere «Tid». Form på tid. Man lever i nåtid som kan oppleves som sentrum av tiden, hvor framtidsutsikten er bred og rettet frem i tid. Fortiden har hendt og er tilbake i tiden. Desto lenger siden noe har skjedd dess smalere og mindre betydning. Uendelighetssymbolet også kalt «Apeiros» (gresk). Denne formen symboliserer uendelighet. Tiden kan oppleves som uendelig når vi betrakter den på avstand og generelt for hva som har skjedd for over 1 million år siden eller hva som skjer i fremtiden. Apeiros representerer tiden i et globalt og samfunnsmessig perspektiv. Apeiros er også svevende, slik som tiden. Bib- lioteket skal også fungere som et vitensenter og da føles det i tillegg godt å hedre bygget med en form som har matematisk og vitenskapelig verdi. Kulen. Tiden oppleves også i et individuelt perspektiv, ved for eksempel at tiden eller dagen går sakte eller fort. Tid kan føles som noe man selv eier og som omslutter en selv. Man kan forestille seg sin egen tidsboble (kule) hvor boblen rommer ens fortid og fremtiden mens man lever i nuet, i kulens sentrum. På denne måten representerer kulen den individuelle opplevelsen av Tiden. I tillegg symboliserer kulen formen for globalitet, jordkloden og solen, som er kjent for alle. Det ble gjort en sammenkobling av disse formene «Form på tid», «Apeiros» og «Sirkel». Figuren under viser skisser av tre former som ga en sammenkoblet form. Glassfasader er med på å inkludere publikum. Det er valgt å legge ulike funksjoner i kulene. Kulene har lysåpninger som vil slippe inn dagslys og gi utsyn, men også skape innsyn og inkludering fra publikum utenfor. Det er tre innganger til biblioteket hvor to skal fungere som de offisielle publikumsinnganger. Hovedinngang Takformen «Apeiros» er tredimensjonal og kan sees både fra himmelretning og bakkeplan. Fra bakkenivå vil man se at taket rommer flere terrasser for publikum. Skisser av perspektiver ved hjelp av ArchiCAD Ved hjelp av ArchiCAD ble former, tak, kuler, etasjer, gangsoner, heis, trapp med flere satt i perspektiv, noe som kunne bekrefte eller avkrefte gruppemedlemmers tanker og meninger om utformingen. Figurene under viser de første perspektivtegningene i ArchiCAD. Plaza Formen, det utvendige Byggets form har som mål å få publikum til å drømme, bli inspirert og hvor de ser på et annerledes bygg mens de likevel opplever det harmonisk og poetisk. Biblioteket er blitt tildelt en organisk form, hvor man betrakter et levende tak, vegger som er buet og kuler som både stikker frem og gjemmer seg bak glassfasader. Denne sonen er Plazas høyeste dekke, med et konsentrert aktivitetsområde. Her skal det gis rom for lekeplass for barn, ungdommer og voksne. MAG ArchiMAG Scandinavian 1•2013 25 Mari Suominen mari@mad.fi Översättning från finska: Henrik Nederström Solibri Model Checker – verktyget för kvalitetsgranskning I tillverkningsindustrin gör man en protyp av produkten innan dess produktion påbörjas. Prototypen testas och man sträver efter att minska problemen vid produktionsprocessen ner till minimumet. Därför är det kanske först den tredje eller tionde versionen av produkten som hamnar i produktionen. Byggnadsprojekt fungerar på ett annat sätt. Varje byggnad är ett unikt projekt, varav det inte görs prototyper för testbyggande eller kalkylering. Det enda sättet att säkerställa den blivande byggnadens korrekthet är att skapa därav en virtuell modell, som innehåller viktig information om uppförandet, byggandet samt bruk, och med vars hjälp det går att utföra diverse tester och kalkyleringar. Dessa modeller, som innehåller virtuell information, kallas för datamodeller eller BIMmodeller. Datamodellens kvalitet mätas med hur bra modellen motsvarar den blivande byggnaden. Modellen är högklassig när de kalkylerade mängderna, värdena och uppskattningarna är nära verkligheten; exempelvis mängden betong och arbetstimmar kan redan i planeringsskedet uppskattas rätt. Datamodelleringen har kommit med fart som en del av byggprojektets alla faser ävensom fastighetsunderhållet. Datorprogrammen irrar vanligen inte, men användarna är då en annan sak. Människorna har huvudsakligen en tråkig tendens att göra misstag vid allt pysslande, och modelleringen av byggnader är inget undantag till regeln. Att manuellt 26 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 granska en stor fastighet till exempel för överlappande byggnadsdelar är en nästan omöjlig eller åtminståne tidsödande process. Men som tur är har evolutionen inte endast givit oss benägenheten till att göra misstag, utan människorna är också rätt klipska att lösa de problem som kastas i deras väg. Det år 1999 grundade företaget Solibri Oy erbjuder en lösning till kvalitetsgranskning av datamodeller. Bolagets flaggskepp, Solibri Model Checker (SMC) har redan avancerat till åttonde version och är fortfarande den absoluta ledaren i branschen. Solibri Model Checker genomgår BIM-modellen noggrant och pedantiskt, vare sig det är frågan om ett sjukhus på flera kvarter eller en liten hallbyggnad. Betrakta och granska Solibri Model Checkers funktion delas upp i tre olika faser: betraktandet, förfrågandet och hanteringen av resultaten. Användaren kan med hjälp av SMC öppna datamodellen i 3D och betrakta den i ett separat fönster. Närmare betraktande av olika delar kan underlättas genom att dölja andra delar. Det går också att skära modellen och dölja den skurna delen. Det är lättare att betrakta våningar när byggnaden är vertikalt skuren. I granskningen genomgås datamodellen med hjälp av regelverk. Det finns förinställda färdiga regelverk, som användaren kan driva igenom för att granska modellens korrekthet. Man kan även redigera regelverken och ska- pa sina egna regler. SMC skriver ut resultaten på en tabell och ger respons för regelverkets varje punkt. Responsen varierar efter problemets storhet: programmet ger röda varningsmärken för seriösa problem, såsom två överlappande bjälklag. Mindre väsentliga problem markeras med orange och gula varningstrianglar. För att underlätta korrigerandet kan man ta skärmdumpar på de felaktiga ställen i modellen. Till slut kan man skapa en rapport över felen. Därtill kan bifogas skärmdumpar samt ens egna kommentarer. Man kan inte göra förändringar till modellen i SMC; programmet är avsett endast för betraktande och granskning av modellen. Man kan till exempel inte lägga till hål för ventilationsrören om dessa saknas i datamodellen. SMC anmäler bara att de saknas, varefter korrigeringen utförs i den ursprungliga modellen. Detta tryggar att förändringarna alltid uppdateras i den ursprngliga modellen. Ny version: v8 Solibri Model Checker v8 lancerades 18.9.2012 på Drumsö i Helsingfors. Som marknadens enda kvalitetssäkrare fortsätter Solibri fortfarande att expandera i världen. Efter Helsingfors fortsatte turnén i Stockholm, London, Nederländerna, Oslo och senare i Förenta Staterna. VD Heikki Kulusjärvi berättade om nytt kontor i Storbritannien och om ny samarbetspartner i Tyskland samt nya åter- Steg 1: Valet av rollen. Efter att ha konstaterat att modellen ytligt sett är i ordning tar arkitekten sig till granskningen. SMC visar rollvalet med detaljrika beskrivningar av varje roll, och användaren väljer arkitektmodellen. Steg 2: Valet av regelverket. Förinställningarna är färdigt valda. När ett regelverk väljs syns dess detaljrika beskrivning till höger. SMC öppnar nu en gul anteckningslapp, uppdragslistan, där det syns de icke genomförde uppdragen, som borde slutföras före den egentliga kvalitetssäkringen. Arkitekten upptäcker att det finns bara ett uppdrag. Genom att välja det öppnas en tydlig och entydig anvisning. försäljare i Japan och Australia. För nuvarande använder arkitekter, ingenjörer, byggfirmor och fastighetsägare sig av Solibri i över 70 länder. Solibri Model Checker v8 är inte fullt av revolutionära nyheter. Människorna bakom programmet kartlade noggrant sina kunders önskemål, och inriktningen var klar: användarna ville ha ett ännu mer lättanvänt program. Lättanvändhet och effektivitet är nya SMC:s nyckelord. Resultatens exakthet har vuxit och således blir modellerna ännu närmare det avsedda, realistiska resultatet. Användargränssnittets visuella utseende har inte ändrats. Som nyheter finns ett fönster för resultatens sammandrag och mångsidigare möjligheter att söka efter regelverk eller enstaka regler. Man har också betonat hur viktigt valet av rollen är. När användaren öppnar datamodel- len i SMC är det första Steg 4: Arkitekten kan nu granska och korrigera komponenternas klassificeringsdata lätt steget roll- och snabbt direkt i användargränssnittet. Komponenterna även visualiseras för användaren. Nu är modellen redo för granskningen, och resultaten är att lita på. De uppdrag som valet. Efter- utförs kan även vara till exempel inläsning av klassificeringsdata från tabellkalkylering som till ex- eller något annat uppdrag som inte förkopplas med själva granskningen av modellen utan med kvalitetssäkringsprocessen. empel arkitektens och VVS-planeraren roller skiljer sig från varandra jobb. Vi ser fram emot Solibris följande verkstyr det rätta rollvalet användaren till de lämp- tyg, som skulle lyckas lika bra med att korrigeliga reglerna och underlättar granskningsar- ra de fel som begåtts på byggplatsen. MAG betet. Solibri är ett makalöst biträde när det gäller att granska hur BIM-projektören skött sitt Solibri Model Checker v8 Tillverkare: Solibri Tilläggsuppgifter: www.solibri.com ArchiMAG Scandinavian 1•2013 27 Tuuli Lampinen tuuli.lampinen@honka.com Översättning från finska: Henrik Nederström ArchiFrame Marknaden har saknat en ArchiCAD-applikation som skulle fokusera på modellering av träbearbetningar och producera data för CNC-maskiner. ArchiFrame besvarar äntligen detta behov. Applikationen delas upp i mindre helheter, av vilka blockverktyget används för att lägga till diverse bearbetningar till enstaka trädelar och elementverktyget för att modellera hela lätta träväggar. H onkarakenne har varit verksam som pilotanvändare av ArchiFrame. I projektets bakgrund ligger behovet att få all projektering från arkitektplanering till produktionsplanering under ett och samma program., vilket medför större nytta och närmande mot verklig BIM-modellering. ArchiCAD används redan av många discipliner i vårt företag, men bearbetningsmodellering av enstaka trädelar har hittills saknats. Provbruket och en del av programmeringen pågår ännu, men man har redan med elementverktyget levererat filer till produktionslinjerna och vidare färdiga väggstommar till kunder. I artikeln användar jag termen block, med vilken jag menar en med ArchiFrame modellerad individuell trädel, som kan vara vilken som helst konstruktionsdel från högben till väggstomme. Den andra helheten är projektionsbilder på element. Inte alla byggnader förses med CNC-maskinerade trädelar, men det behövs klara dimensionsritningar på byggplatsen. Dessa ritningar skapas behändigt med ArchiFrame vid modelleringen. Samtidigt får man 3D-bilder för byggplatsen. Möjligheter Man kan med elementverktyget utföra tre viktiga helheter, varav den första är modellering i en riktig 3D-modell, vilket i synnerhet hjälper till i kollisionsgranskningar och hantering av höjdpositioner. 28 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 Laxstjärt som exempel på sammanfogning av två block. Den tredje viktiga helheten är de filer man får ut ur programmet för produktionen. Utöver maskinfiler i bvn-formatet om de modellerade blocken kan man för nuvarande exportera listor i xls-formatet. Via en xml-fil går det lätt att importera ett materialbibliotek, där det finns de trävarudimensioner som behövs. Därtill kan man i elementverktyget skapa de stomtyper som står till förfogande. Biblioteken underlättar rutinarbetet, och deras uppdaterbarhet är förstås en viktig egenskap med tanke på husfabrikens produktionshantering. När elementen och stämplarna står på sina ställen utformas blocken, varvid projektionsbilderna blir till. Det är möjligt att även importera projektionerna av sammanfogade konstruktioner till elementens projektionsbilder. De importerade projektionerna syns som fills som inte automatiskt uppdateras utan måste omimporteras efter eventuella modifieringar. Skapande av element När man i projektet börjar skapa ett element väljer man först stomtypen och avgränsar sedan elementets höjdpositioner, det vill säga nederkantens och – om man så vill – också överkantens höjd. Om överkantens höjd inte tvingas till en viss höjd modellerar programmet elementet efter takets nedre yta. I til�läggsinställningarna kan taket justeras så att elementet till exempel sammanfogas med takkonstruktionen. Detta är ett praktiskt alternativ när det är frågan om en takstolskonstruktion. Det är även möjligt att välja en redan i modellen existerande vägg, efter vilkens form ArchiFrame utgör elementet. Allt detta kräver förstås att arkitektens modell är korrekt gjort eller att den bearbetas av elementplaneraren innan elementen skapas. När elementets basinställningar stämmer skapas elementet i bottenplanen. Definieringen av ankarpunkten påverkar på vilken sida av ritlinjen stommen utgörs. I praktiken har jag märkt att det händigaste sätt är att rita positionen med en linje och placera ankarpunkten antingen på den bärande stommens inner- eller ytteryta. Man kan nog vända elementets riktning, men stämpeln blir alltid på yttersidan. När elementets form är lämplig utgörs blocken, varvid stomstolparna blir till i bottenplanen. Redigering av element Elementverktyget utformar först elementets kontur eller ram, och därefter bildas blocken med ett separat kommando. Detta möjliggör att elementets form kan betraktas och vid behov ändras innan blocken skapas. För att redigera elementet förvandlas det till en fill som bearbetas normalt med fillverktyget och vars form sedan överförs tillbaka till elementet. På så sätt är det möjligt att exempelvis granska öppningarna och elementets ytterdimensioner. Elementet kan förvandlas till fill innan blocken utgörs. Projektionsbilderna på elementen blir automatiskt till. På projektionsbilden bildas en lista av elementens block. Även huvudmåttlinjerna och öppningarnas mått blir automatiskt till. Automatisk namnruta för projektionsbilder håller ännu på att utvecklas. Man kan välja konstruktionsdelar för projektionsbilderna i 3D-vyn. ArchiMAG Scandinavian 1•2013 29 Jag väntar ivrigt på att de övriga verktygen fås i bruk så vi allvarligt får koncentrera oss på progrmmet som helhet. Jag vill aldrig se något program ultimatiskt färdigt, eftersom planeringsprogrammens starkaste egenskap absolut är att de anpassas till den skiftande verkligheten efter varje användares behov. MAG Konstruktionsprojektionerna underlättar kollisionsgranskningarna. Redigering av block Blocken bearbetas med ArchiCADs basverktyg och med ArchiFrames speciella blockverktyg. Här är ArchiCADs hjälplinjer en ypperlig funktion. Det är möjligt att med ArchiFrames verktyg trimma blocken med varandra även när de inte står i rät vinkel mot varandra. Det går också lätt att göra spår och genomföringar. Det rekommenderas att man efter modifikationerna uppdaterar elementet, varvid även listan över elementets block uppdateras. Till slut skapar man CNC-filen, xls-listan samt utskrifterna och så kan produktionen börja. Med hjälp av ritningsplanet är det lätt att lägga till exempel takbalkar. Observationer om 3D Enligt mitt tycke är ArchiFrames 3D-egenskaper bra, och man har nog också koncentrerat sig på dem under provdriften. Det är lättast att lägga till konstruktionsdelar i bottenplanen, men redigeringen är ofta händigare i 3D-vyn. Här anser jag att diverse tänjnings- och trimningsfunktioner är mycket mer praktiska än textrutor, där man matar in nummer. ArchiFrame Om stomstolpar till exempel flyttas kan de därefter trimmas. En av de händigaste funktionerna i ArchiFrame är ritningsplanet, med vars hjälp man kan välja vilken som helst konstruktionsdel som bas dit block läggs till. 30 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 Tillverkare: Moveo Oy Kompatibilitet: ArchiCAD 15 & 16 och ArchiCAD Start Edition i Mac och Windows. Språk: finska, norska & engelska. Tilläggsuppgifter: www.archiframe.fi/ Finland: M.A.D., jenni@mad.fi Norge: Graphisoft Norge, jonas@graphisoft.no Sverige: Graphisoft Sverige, persefoni.nestorudi@graphisoft.se bild: Jukka Klemetti, www.advice3d.fi Mikko Satukangas mikko@mad.fi Översättning från finska: Henrik Nederström Cinema 4D R14 är nu här Cinema 4D har fått över 200 förbättningar i versionen R14. Man har i utvecklingsarbetet koncentrerat sig bland annat på renderingen, arbetsflödet, animeringen och kameraegenskaperna. Användargränssnittet Guide Object Väljande av objekt och betonande av de aktiva objekten har förtydligats. Presentationssättet av de aktiva objekten kan lätt förändras exempelvis från trådmodell till skuggad modell. Även flera objekten kan nu väljas samtidigt aktiva genom att klicka på den högra musknappen (raycast selection). Realtida skuggor har förbättrats såväl hastighets- som kvalitetsmässigt. Användargränssnittet har också förbättrats genom att lägga till guideverktygen till repertoaren. Dessa hjälplinjer är bekanta från 2D-program såsom Photoshop, och nu är det möjligt att även i Cinema 4D använda sig av dem i 3D. Commander Snabbtangenten shift–C gör det möjligt att hitta vilket som helst verktyg eller funktion. Om man till exempel vill aktivera Boole-verktyget trycker man på shift–C och börjar skriva boo, och så föreslår Commander Boole. När man trycker på enter får man Boole i bruk i objektlistan. På detta sätt kan man snabbt söka efter ett visst verktyg. Snapping Snap-funktionerna har nästan helt omorganiserats. Nu kan man till exempel definiera arbetsplanets (workplane) orientation, varefter alla nya objekt som tilläggs orienteras automatiskt mot samma riktning. Man kan även ”snappa” objekt exempelvis parallelt med y-axeln, vilket gör det lättare att placera objekt i önskade positioner. Guide-objektet kan dras fritt i 3D-vyn eller ”snappas” till objektens kanter eller hörn. En guide kan även justeras med parametrar eller förvandlas till ett plan. To Do-uppdragslista En To Do-tagg kan läggas till vilket objekt som helst, eller till hela byggnaden. Den är avsedd för att påminna användaren om att utföra vissa åtgärder. Alla objekts To Do-taggar finns på en lista i projektinställning- ArchiMAG Scandinavian 1•2013 31 Camera Morph-taggen är en mycket praktisk innovation. Man definierar först två eller flera kameror. I taggens parametrar finns en glidavbrytare, med vars hjälp en mycket smidig animation mellan kamerorna kan definieras. Med andra ord är detta alltså ett lätt sätt att sätta en animationsbana. Motion Camera-taggen skapar en virtuell person som håller kameran i handen. Med hjälp av denna person kan man åstadkomma realistisk motion när kameran flyttas framåt. Man kan också justera hur lång kamerapersonen är, minimi- och maximiavståndet till objektet samt intensiteten av stegen och kamerarörelser. To Do-uppdragslista arna. De utförda åtgärderna taggas som ”done”, varefter de finns på done-fliken medan de kvarblivande förblir fortfarande på task-fliken. Rendering Renderingen har fått som nyhet Radiosity Maps-kalkyleringen, som är ett alternativt sätt att kalkylera ljusets studsande. Man kan med den definiera i pixlar hur noggrant ljuset kalkyleras. Ljusets studsande kan även sparas i projektets cache, vilket betydligt sparar kalkyleringstid när man renderar nästa bild. Xref Xref-funktionen har vidareutvecklats. Xref-objekten kan nu bearbetas i huvudprojektet eller öppnas i separata filer. Man kan även definiera om referensfilens parametrar vill överköras i huvudprojektet eller tvärtom. Skulptering Skulptering är nu integrerad som en stark tilläggsegenskap med sin egen användargränssnitt. Skulpteringsverktygen ingår i Bodypaint 3D och Studio-paketen. Nu kan man alltså utforma och mejsla vilken yta som helst. Ett eget bibliotek medförs, där det finns färdiga template-filer. Man kan redigera objekten på separata lager och justera lagrets styrka med en glidavbrytare. Man kan också använda en mask för att avgränsa ett område på objektet. En gråtonsbild kan importeras som figur till ytor. Man kan med symmetrifunktionen utföra samma redigering på objektets olika sidor. Camera Calibrator är en tagg med vars hjälp man kan kalibrera en 2Dbild med Cinema 4D-projektet så att kameran automatiskt placeras i samma ställe där den ursprungliga fotografen stått. Kalibreringen sker genom att sätta linjer som är parallella med koordinataxlarna och genom att definiera höjdpositioner. Med skulpteringen uppstår det lätt hundratusentals eller miljontals polygoner, men den slutgiltiga modellen kan optimeras som lågpolygonisk modell, som inte gör huvudprojektet för tungt. Kamerareformer Det här är en större helhet av nya funktioner. Först vill jag nämna Camera Focus Picker, med vilken man snabbt kan definiera en fokuspunkt i projektet. (Detta fungerar endast med Physical Camera.) Focus Picker aktiveras och fokuspunkten pekas, varvid det övriga området dimmas ut. På detta sätt får man en mer fokuserad skärpedjupseffekt på bilderna. 32 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 När man växlar vyer från kamera till kamera uppdateras 3D-vyn i realtid. Shaders Shaders är avancerade texturer som konstrueras med hjälp av matematiska formler, medan de traditionella texturerna består av pixlar. En av shaders fördel är att de inte pixeliseras när man zoomar in. Det finns shaders i dessa kategorier: Wood, Brick, Weathering och Sub Surface Scattering. Genom att använda Normalizer-shadern med texturens Normal-kanalen på en RGB-bild kan man inverka på ytans geometri. Normalizer kalkylerar kontrastskillnader för att utforma geometrin. Shadern Sub Surface Scattering har fått mera justeringsmöjligheter. Med denna shader kan man justera materialets förmåga att absorbera ljus. Postproduktion I Wood-shadern kan man enkelt justera fibrer och årsringar. Woodshadern projiceras vackert och är lätt att justera. Även Brick-shadern har fått förbättringar såsom hantering av djupeffekten, fogens mörkhet och smutsighet samt övriga tilläggsfunktioner. Arbetsflödet har förbättrats även i postproduktionen. Nu går det att öppna Cinema 4D-projektet direkt i Photoshop, vars nyaste version har 3D-stödet. Det finns en lång rad nya egenskaper i Cinema 4D R14; närmare in MAG formation finns på www.maxon.net. Weathering-shadern är en av nyheterna. Man kan med denna shader visualisera slitager som bland annat orsakas av vädret. Cinema 4D R14 Tillverkare: Maxon Tilläggsuppgifter: www.maxon.net Finland: M.A.D., mikko@mad.fi Norge: Graphisoft Norge, jonas@graphisoft.no ArchiMAG Scandinavian 1•2013 33 Odd Goderstad odd@graphisoft.no Flexijet - fra bygning til BIM i ett trinn Tradisjonelt har BIM-modellering av eksisterende bygg blitt gjort ved at man går ut fra tegninger og supplerer med oppmålinger tatt på stedet. Deretter bruker man mye tid på å lage modellen i et BIM-program. Dette er tidkrevende samtidig som det er store feilkilder i en slik metode. E n annen metode som har vært mye brukt i det siste er laserscanning. Dette gir en «modell» som består av et utall punkter (punktsky). Ut i fra dette må man trekke ut data som er anvendelige for modelleringen. En scannet bygning gir fort flere gigabyte med data og av disse mengdene med data trenger vi kanskje 1% for å lage en god modell. For eksempel velger man ut alle punkter i et gitt høydeintervall (eks. 3 cm) og bruker dette som underlag for modellering. Scanning, etterarbeid og modellering tar ganske mye tid, men det gir god nøyaktighet. Hva om vi kunne bruke laser, men selv velger punktene vi trenger for å lage en god modell og så sende disse punktene rett inn i ArchiCAD? Da vil oppmåling og modellering skje i ett trinn, og det vil være lettere å finne tilleggsdata og legge de inn i modellen, for eksempel hva slags vegg det er. Det er lett å finne ut på stedet, men ikke fra en punktsky. Eksempelvis trenger vi jo vanligvis bare 4 punkter for å modellere en vegg og vi får håndterbare, riktige datamengder og god nøyaktighet samtidig. Flexijet4architects er et nytt, revolusjonerende BIM-målesystem som gjør akkurat det. Systemet består av et stativ, en tilt- og svivelenhet og laseravstandsmåleren Leica Disto som måler avstander og vinkler. Dette er koblet trådløst med Bluetooth til en bærbar PC med ArchiCAD og en plug-in «app». Arbeidsmetode I ArchiCAD velger man verktøyet som skal modelleres med, måler inn de få punktene som trengs og dermed er objektet inne i ArchiCADmodellen. Det er også mulig å legge inn tilleggsdata, for eksempel om det er en betongvegg eller en lettvegg. I tillegg må noen referansepunkter settes inn, slik at man får målt inn posisjonen når man flytter utstyret. Systemet kan betjenes manuelt, eller ved hjelp av fjernstyring. Dette kan være praktisk for å måle inn punkter på lang avstand, hvor man da kan stå ved målet og styre laserstrålen nøyaktig. 34 ArchiMAG Scandinavian 1•2013 Punktene som blir målt blir lagt inn i ArchiCAD som «trådkors» på et eget lag, slik at man etterpå kan dokumentere hva man faktisk har målt. Disse målepunktene kan også brukes til å måle punkter på komplekse objekter, og bruke morph-verktøyet for å modellere. Det er enkelt å lage terrengmodeller med Flexijet og ArchiCAD. Ved hjelp av Graphisoft MEP- modeller kan også VVS-anlegg modelleres. Ved å sette ut og måle inn referansepunkter, kan man «måle seg» rundt i bygget i tillegg til å måle ute slik at man får riktige veggtykkelser. Etasjehøyder finnes i trapper og eventuelt ved å måle vindusplasseringer utenfra. Fordeler ved denne metoden: • Mulige feilkilder minimeres da innmåling og generering av modell skjer i en prosess. • Siden de som bygger opp modellen hele tiden er på stedet, kan de både strukturere og berike (legge inn informasjon) modellen iht. prosjektets gjeldende krav og behov. • Kontra tradisjonell laserscanning får en ved bruk av denne metoden mulighet til å tilpasse antall innmålingspunkter til ulike behov for detaljering i ulike områder av bygget eller ulike bygningsdeler. En kan også utelate irrelevant informasjon som f.eks. løst inventar. • Det er ikke nødvendig å tømme/rydde rom for oppmåling, og en kan utføre oppmåling av et rom også med folk til stede. Denne metoden gir samlet en svært effektiv måte å lage en 3D-modell for prosjektering av tilbygg og rehabilitering, eller for bruk i drift og vedlikehold. Graphisoft Norge er enedistributør av Flexijet og ArchiCAD. MAG ArchiCAD 16 succé i världen ArchiCAD 16 har vunnit till och med tre hyllade priser i Britannien. ArchiCAD 16 var absolut stjärna på den årliga prisgalan Construction Computing Awards, som också är bekant under det subtila namnet The Hammers. Evenemanget presenterar och belönar progressiv teknologi vid planering, byggande och fastighetshantering samt bästa projekt från olika håll i världen. ArchiCAD 16 vann priset årets bästa produkt (Product of the Year) och klev också upp på högsta pallen i kategorin BIM Product of the Year. BIMx fick å sin sida erkänsla som årets mobilapplikation. • ArchiCAD 16 den sista versionen med stöd för 32 bitars system ArchiCAD 16 är den sista ArchiCAD-versionen som stöder 32 bitars operativsystem (Windows XP, Windows Vista 32-bit, Windows 7 32-bit och Windows 8 32-bit). Med andra ord fungerar ArchiCAD 17, som lanseras hösten 2013, endast i Windows-versionerna Windows 7 64-bit och Windows 8 64-bit. Beakta detta när ni köper nya datorer. Det här påverkar inte Macintosh-användarna, då ArchiCAD redan varit 64 bitar på Mac-sidan sedan version 15. Graphisoft och BIMobject till brett samarbete BIM-världens föregångare Graphisoft och BIMobject har avtalat om brett strategiskt samarbete. Avtalet garanterar, att ArchiCAD-användarna kan utnyttja ett möjligast brett urval av intelligenta objekt. ”BIM-objekt är för byggbranschen lika viktiga som standardiserade byggnadselement”, menar Graphisofts marknadsföringsdirektör Ákos Pfemeter. ”Våra kunder har stor nytta av det objektspektrum som BIMobject erbjuder. Det är ett ypperligt tillägg till ArchiCADs och BIMcomponents.coms objekturval.” ”Vi tror att ArchiCADs GDL-teknologi, samt det rätlinjiga arbetsflöde vi byggt mellan byggnadsdelar och projektörer, framhäver datamodellens nyttor under hela byggprojektets livscykel”, säger BIMobjects VD Stefan Larsson. Siktet i närframtiden är att skapa en direkt länk mel• lan BIMobject samt ArchiCAD och BIMcomponents.com. Renderingsfarm • Graphisoft delte ut pris for «Fremragende bruk av datagrafikk» Torsdag 31. januar inviterte AHO til prisutdeling i forbindelse med AHO WORKS-utstillingen. Totalt 20 priser ble delt ut til prosjekter som har utmerket seg i høstsemesteret og Graphisoft delte ut prisen for «Fremragende bruk av datagrafikk». Prisen gikk til Magnus Høyem for prosjektet «Venice Asylum». Det er kursene selv som nominerer prosjekter til prisene, mens vinnerne plukkes ut av en fagjury i samråd med prissponsor. Årets juryer besto på designsiden av Lucas Cueni, Johan Schreiner, Rachel Troye, og for arkitektur av Thomas McQuillan og Filippo Gazzola. I tillegg til de ordinære prisene, har AHO gjennom flere år valgt ut et eller flere prosjekter som nomineres til studentkonkurransen RIBA President medals. I år er det Studio B3 som går videre til den internasjonale konkurransen. • Håller din maskins kalkyleringskraft på att ta slut? Inget problem, för Artlantis-användarna nu kan utnyttja renderingsfarmen. Det är ytterst lätt att använda Artlantis-renderingsfarmen, eftersom servicen är fullständigt webbaserad. Man kan använda renderingsfarmen på adressen www.artlantisrenderfarm.com. Först registrerar man sig, varefter man kan köpa krediter som används till att betala renderingstid. Webbplatsen innehåller en nyttig kalkylator med vars hjälp det är lätt att uppskatta hur länge och hur många krediter renderingen tar. Bilden blir renderad så att Artlantis’ arbetsfil skickas i arkivformatet till renderingsfarmen. Det går att använda servicen med filer som är sparade i Artlantis 4 Render eller Studio. Som renderare kan användas Artlantis’ egna renderare eller Maxwell Render. De båda kan används både till bilder och animationer. En vanlig bordsdator innehåller vanligen en fyrkärnig processor, medan det på Artlantis-renderingsfarmen finns över 300 processorer. Renderingshastigheten är alltså i en helt annan klass. Exempelvis en animation på 500 bilder, som skulle ta 85 timmar på en bordsdator, utformas på renderingsfarmen på drygt 5 timmar. • ArchiMAG Scandinavian 1•2013 35 ArchiCAD-distributörer DANMARK Graphisoft Denmark Arne Jacobsens Allé 7, 5. sal 2300 København S tel +45 70 220 520 fax +45 70 220 620 www.graphisoft.dk info@graphisoft.dk FINLAND M.A.D. Kägelstranden 1 02150 Esbo tel +358 20 741 9700 www.mad.fi mad@mad.fi ISLAND + ARKITEKTAR Laugaveg 59 101 Reykjavík tel 562 5959 fax 561 5959 www.plusark.is info@plusark.is NORGE Graphisoft Norge Fridjof Nansens vei 17 0369 Oslo tel 21 55 58 00 fax 21 55 58 01 www.graphisoft.no post@graphisoft.no SVERIGE Graphisoft Sverige Solna Torg 19, 8tr 171 45 Solna vxl +46 (0)8-735 59 00 fax +46 (0)8-735 59 90 Graphisoft Sverige Stormgatan 4 211 20 Malmö vxl +46 (0)40-611 00 38 fax +46 (0)40-611 00 91 Graphisoft Sverige Fabriksgatan 10 412 50 Göteborg vxl 0703-44 64 74 www.graphisoft.se susanne.olsson@graphisoft.se
