– berättar om miljöinitiativ & projekt i frontlinjen!

Transcription

– berättar om miljöinitiativ & projekt i frontlinjen!
ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
MILJÖARBETE
MEDFÖL
MED
FÖLJER
Ö JER MI
MILJÖ
LJÖAKT
AKTUEL
UELLT
LT, JU
JULI
LI 201
2012
2
I SVENSKA KOMMUNER 2012
27
Svenska
kommuner
Läs va
som pågdår!
– berättar om miljöinitiativ & projekt i frontlinjen!
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
Kommunerna är
motorn i arbetet för
ett hållbart samhälle
» Efter 50 år i miljösvängen kan jag konstatera att den stora utmaningen är att gå
från ord till handling, vilket också konstateras inför FN:s miljökonferens, Rio+20,
som genomförs i skrivande stund.
I Sverige väcktes vi av Rachel Carsons
bok ”Tyst vår” som förklarade sambandet mellan tillväxt, naturresursutnyttjande och miljö. En ny miljölagstiftning 1969
minskade snabbt miljöbelastningen genom åtgärder inom industrin och inte
minst genom kommunernas utbyggnad
av avloppsreningsverk, avfallshantering
och fjärrvärme. På 1990-talet blev det lokala Agenda 21-arbetet en succé och
många miljöprojekt genomfördes. 1998
introducerades de lokala investeringsoch klimatinvesteringsprogram (LIP och
Klimp) vilket lyfte miljöarbetet i många
kommuner. Sveriges riksdag har också ersatt 700 miljömål med femton nationella
mål. I dag satsar Sverige på hållbar stadsutveckling; utnyttjandet av naturresurser, konsumtion och produktion, infrastruktur och bostäder, energi, vatten och
avlopp, avfallshantering, folkhälsa, trygghet och social välfärd. Kommunerna spelar en väldigt viktig roll i denna utveckling. Staten sätter målen och kommunerna levererar.
Men hur lyckas vi nå våra mål – lokalt
såväl som nationellt och globalt?
Jag vill bidra med några råd och inspel,
adresserade till beslutsfattare på alla nivåer.
1. Lyssna på och engagera
medborgarna
Ändrade värderingar och beteenden hos
medborgare är nyckeln till en framgångsrik
omställning. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetade i arbetet
med att etablera och stödja Agenda21-arbetet under 90-talet. Behovet av ett liknande
engagemang är lika stort i dag.
2. Staten måste göra sin del
Vi behöver ett bättre ledarskap och en
bättre samordning inom staten. Departe-
ment och statliga verk har olika ansvarsområden men statens budskap måste
vara samordnat och tydligt.
3. Utveckla det kommunala
självstyret
Begränsa inte kommunernas ansvar, roll
och rådighet. Dra nytta av kommunernas
kunskap och erfarenheter samt det lokala
politiska engagemanget. Satsa på erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring.
4. Satsa på den offentliga
upphandlingen
Staten, landstingen och kommunerna
måste bli bättre på att ställa miljö- och
sociala krav när man upphandlar av varor
och tjänster. Den offentliga upphandlingen utgör 25 % av BNP.
5. Stimulera nytänkande
Framtida utmaningar löses inte genom
att bli bättre på det vi gör i dag – vi måste
tänka nytt! Stimulera därför innovationer och nytänkande på alla sätt! ■
ANNONS
> Innehåll
5. Upplands Bro Kommun
6. Gotlands Kommun
7. Helsingborgs Kommun
9. Växjö Kommun
10. Göteborgs Stad
12. Ödeshögs Kommun
13. Ronneby Kommun
15. Västerås Kommun
16. Karlstad Kommun
17. Örebro Kommun
18. Kungsbacka Kommun
21. Täby Kommun
22. Båstad/Halmstad Kommun
23. Sjöbo Kommun
24. Söderhamn Kommun
25. Malmö Kommun
27. Botkyrka Kommun
28. Trelleborg Kommun
29. Stockholms Kommun
30. Sigtuna Kommun
32. Landskrona Kommun
33. Upplandsväsby Kommun
34. Uppsala Kommun
På 70-talet sa vi – Tänk globalt handla
lokalt – det gäller än.
Vi som har arbetat med detta nummer är:
Cecilia Löwenadler (Försäljningschef),
Anna Nordgren, Emil Sjöbom, Karoline
Goldberg, Erik Annerberg, Marianne
Stjernvall, Mark Siozon
Skribent: Tomas Tirén
Form: Aktiebolaget Christian Sabe
Omslagsbild: Istockphoto
Foto: Andreas Eklund
Tryck: Elanders AB, 2012
Distribution: Miljöaktuellt, juli 2012
Peter Wenster
Seniorkonsult och pensionär, efter 20 år
som miljöexpert vid Sveriges Kommuner
och Landsting.
För tematidningar med distribution via
IDGs tidningar vänligen kontakta Cecilia
Löwenadler, affärschef, på 08-453 63 03
Producerad av IDG Creative Media,
IDG Sales and Marketing AB
3
Följ vägen till ett
klimatsmart byggande
Nu närmar sig slutsummeringen för
Trästad 2012. Efter tre seminarier
under Almedalsveckan kommer fyra
regionala konferenser att genomföras
under hösten, med Trästadsriksdagen
2012 i Malmö 25-26 oktober som
den stora höjdpunkten.
På www.trastad2012.se kan du
läsa mer.
Umeå 19/9
Leksand 24/9
Växjö 9/10
Ministerkonferens 22-23/10
Skövde 6/11
Malmö 25-26/10
Trästadsriksdagen 2012
Trästad 2012 är en satsning med klimat och
rationellt byggande i fokus och ska tjäna
som en inspirationskälla för lokala byggare,
arkitekter, planerare och politiker.
Almedalen 3-4 juli
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
ANNONS
Kungsängens IP
• Har ett eget energilager med sex
kilometer borrhål.
• Tar till vara på överskottsenergin
när man producerar is.
• Värmer upp ena konstgräsplanen
med lagrad energi.
UPPLANDS-BRO
Upplands-Bro har byggt
framtidens idrottsplats
Eget energilager och konstgräsplan som fungerar som
solfångare. Nya Kungsängens IP har gett Upplands-Bro
en modern och energieffektiv året runt-idrottsplats.
» I december 2011 invigdes nya Kungsängens IP, en anläggning som byggts så
smart och energieffektivt det går. Utöver
en huvudarena för fotboll och friidrott,
med naturgräs och en läktarkapacitet för
ett par tusen personer, består anläggningen bland annat av två fullstora konstgräsplaner.
– Den ena planen är uppvärmd, vilket
betyder att den kan användas mycket
längre på året. Den smälter inte bort snö,
men det räcker för att ta bort rimfrost
från ytan, berättar Bo Larsson, kulturoch fritidschef i Upplands-Bro.
Den andra konstgräsplanen spolar
man is på under vintern, då den utgör en
fullstor bandybana.
– Förr hade man byggt en isbana som
stått tom på sommaren, men nu har vi
fullt nyttjande året om.
Men det är inte bara när det gäller
funktionen som idrottsplatsen sticker ut
– den har även en hel del smarta lösningar
för att minska energiförbrukningen.
– Vi har byggt ett enormt energilager,
där vi i princip har sex kilometer borrhål
under marken. Det betyder att vi kan lagra överskottsenergi, för att sedan använda till anläggningen.
På sommaren fungerar konstgräsplanen som solfångare. Den har ett nät av
ledningar med vätska för att hålla den
varm på vintern och på sommaren vänder
man helt enkelt på processen, och lagrar
värme i borrhålen.
– Men framförallt uppstår det en hel
del överskottsenergi när man spolar is på
bandybanan, och den tar vi vara på i energilagret.
Den lagrade värmen används dels som
direktvärme för att hålla fotbollsplanen
spelbar, men kan även med hjälp av värmepumpar se till att hålla rätt temperatur i omklädningsrum och kanslilokaler.
– Tanken är att energilagret ska växa
med tiden, för vi kommer att lagra mer
energi än vad vi tar ut. Så vi skapar ett väldigt bra magasin att hämta energi ur, berättar Bo Larsson.
Han berättar att inspirationen kom
från Katrineholm, där man var först med
en liknande lösning. Men annars finns
det – än så länge – knappast några med en
lika energieffektiv idrottsplats.
– Det var så klart en stor investering,
men den kommer att betala igen sig i
form av minskade driftskostnader. I vanliga fall kostar det väldigt mycket pengar
att hålla en konstgräsplan ren på vintern.
De lokala idrottsklubbarna är dessutom
jättenöjda med hela idrottsplatsen. ■
5
ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
GOTLAND
Vatten och energi prioriterade
områden för Region Gotland
Gotland är en ekokommun. Målet att Gotland ska vara en
världsledande ö-region i miljö- och klimatfrågor utgör ett av
fem övergripande mål för allt regionalt utvecklingsarbete.
» Som besökare tänker man knappast
på det, men på en ö blir det påtagligt att
en grundläggande faktor för all utveckling är en långsiktig hållbar vattenförsörjning. Det kommunala vattnet på
Gotland har idag god kvalitet, men
många enskilda vattentäkter är förorenade. Grundproblemet är att det är svårt
att skapa bra avloppslösningar i områden med mycket hällmark och tunna
jordlager. Region Gotland arbetar därför
långsiktigt och satsar mycket pengar på
att kontinuerligt bygga kommunala vatten- och avloppslösningar runt om på
ön. Inom projekt ”Klart vatten” inventeras dessutom alla öns 14 000 enskilda
avlopp i syfte att få dem åtgärdade och
godkända.
Avfallshantering är en indikator på
miljömedvetenhet och gotlänningarna är
duktiga på källsortering och återvinning.
Mängden insamlade förpackningar är till
exempel dubbelt så stor som riksgenom6
snittet. Det som blir kvar av hushållsavfallet sorterar gotlänningarna i kompost
respektive brännbart. Kompostfraktionen blir till jord och det brännbara avfallet bränns numera lokalt på Cementas
anläggning i Slite.
Den globala klimatförändringen är
vår tids ödesfråga. Det gotländska målet
- att skapa en klimatneutral energitillförsel för ön senast 2025 - är därför ett
mål som engagerar. Uppvärmningssektorn är inte längre något problem; fjärrvärme och övrig kommunal uppvärmning är helt fossilfri.
I likhet med landet i övrigt är det
transportsektorn som är den verkliga utmaningen när det gäller att ersätta de fossila bränslena. På Gotland är visserligen
varannan ny bil en miljöbil – som län brukar Gotland ligga överst i miljöbilstoppen – men numera dominerar snåla bensin- och dieselbilar.
– Visbys fyra stadsbussar går numera
på biogas som kommer från det kommunala reningsverket, berättar Helena Andersson, ekostrateg på Region Gotland,
och vår plan är att i princip all trafik Region Gotland kör eller handlar upp ska
drivas med biogas. Satsningen, som inkluderade öns första publika tankställe
för biogas, var ett samarbete mellan privat och offentlig sektor, där Region Gotland genom upphandlingskrav skapade
lokal efterfrågan på biogas.
Öns verkliga kännetecken på energiområdet är annars förstås vindkraften. I fjol
fanns 177 vindkraftverk på Gotland, som
genererade 340 GWh el, motsvarande
nära 40 procent av öns eltillförsel. Genom att ersätta äldre och mindre verk
med nya och större, har antalet verk i den
största vindkraftsparken Näsudden kunnat minskas samtidigt som elproduktionen ökat fyra gånger. För närvarande är
det dock stopp för vidare vindkraftsutbyggnad, eftersom det krävs både högre
överföringskapacitet till fastlandet och
förstärkningar av det lokala nätet för att
klara högre produktion. Planen är att öka
vindkraften från dagens 160 MW till 1000
MW, vilket skulle göra Gotland till en stor
exportör av förnybar el. ■
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
ANNONS
Helsingborgs
miljöarbete
• Har ersatt kolet mot biobränsle i
kraftvärmeverket.
• Kör alla stadens bussar på biogas.
• Har startat Miljöverkstaden, som utbildar
barn och ungdomar i hållbarhetsfrågor.
HELSINGBORG
Hållbarhet genomsyrar
allt Helsingborg gör
Avfall, uppvärmning och transporter. Helsingborgs satsningar på att minska koldioxidutsläppen visar att allting
hänger ihop. Och att det med rätt planering går att få till
riktiga förändringar.
» Genom ett brett miljöarbete har Helsingborg lyckats halvera kommunens
koldioxid sedan 1990. En stor anledning
är att man har bytt ut kolet mot biobränsle i stadens kraftvärmeverk. Och för att
säkra tillgången på biogas har man satsat
stort på avfallshanteringen
– Vi var väldigt tidiga med att inför bra
hushållssortering. I varje fastighet finns tunnor med olika fack, så att sorteringen sker redan där. En av sorteringsfraktionerna är för
biologiskt avfall, som kan användas för att
tillverka biogas, berättar Ulla Ingers, miljödirektör i Helsingborgs kommun.
Till en början fanns sorteringssystemet bara i villor, men nu har systemet utökats till nästan alla flerfamiljshus. Biogasen tillverkas i anslutning till stadens
avfallsanläggning.
– Och faktiskt var just sopbilarna var
först med att gå på biogas. För några år
sedan beslutade också att alla tjänstebilar
i första hand ska köras på biogas, vilket
blev grunden för en stor upphandling.
När staden ville få loss marken från en
central bussdepå, valde man att bygga en
ny i anslutning till just avfallsanläggningen, där biogasen produceras. Och sedan
dess går även alla Helsingborgs bussar på
biogas.
– Men man kan inte bara byta till biogasbussar – det är minst lika viktigt att få
fler att vilja åka kollektivt istället för att
ta bilen. Det minskar dessutom trängseln
och förbättrar luftkvaliteten i staden, säger Anna Jähnke, ordförande i Helsingborgs miljönämnd.
Kommunen satte därför upp som mål
att fördubbla antalet resande med buss
från 2004 till 2014. I dagsläget har siffran
ökat med 61 procent, och Anna Jähnke
menar att man har mycket goda möjligheter att klara av målet.
– För att lyckas med detta har vi fått
planera om väldigt mycket för att prioritera busstrafiken. Vi startar fler busslinjer, bygger nya hållplatser och ökar turtätheten. Allt för att bussresorna ska bli
så attraktiva som möjligt.
Satsningarna på biogas har även gett
positiva bieffekter. Eftersom det finns
kvar näring i rötresten som blir kvar vid
produktionen, så har man börjat använda
den som gödsel på åkermark.
– För att slippa använda lastbilar så
har vi byggt en pipeline. Man spär ut rötet
med vatten, så att det blir en lagom
pumpbar massa. Sedan pumpar man ut
det till olika nyckelpositioner ute i jordbrukslandskapet, säger Ulla Ingers.
Effektivare avfallssortering, förnybar
värme och grön kollektivtrafik – i Helsingborg har man lyckats integrera hållbarhetstänket i hela samhällsplaneringen. ■
7
Smarta system för effektiv
och miljövänlig avfallshantering
Envac/Optibag erbjuder lösningar för insamling, transport och sortering av avfall till städer och
NRPPXQHU9nUDV\VWHPE\JJHUSnYlUOGVOHGDQGHWHNQLNPHGVWRUÀH[LELOLWHWVRPJ|UDWWGHHQNHOW
kan kombineras och utvecklas för framtidens behov.
Optisk sortering – enkelt
och kostnadseffektivt
Optibags unika metod med
optisk sortering av olikfärgade
påsar gör det enkelt, bekvämt
och hygieniskt att källsortera
avfall redan i hemmet. Ett
kostnadseffektivt sätt att uppfylla
nationella insamlingsmål –
och att skapa stora vinster för
samhälle, miljö och människor.
Sopsug – en optimal och självklar lösning
Envac utvecklar, säljer, levererar och underhåller sopsugsystem för insamling av hushålls- och kommersiellt
avfall. Avfallet transporteras med hjälp av luft i rör under marken till containrar. Systemet kan kompletteras
med självtömmande papperskorgar.
(QYDF6FDQGLQDYLD$%‡7HO‡LQIR#HQYDFVH‡ZZZHQYDFVH
(QYDF2SWLEDJ$%‡7HO‡LQIR#RSWLEDJVH‡ZZZRSWLEDJVH
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
ANNONS
Läs mer på:
www.vaxjo.se/egs
Foto: Henrik Johansson
VÄXJÖ
Växjös resa mot att bli
Europas grönaste stad
Växjös låga koldioxidutsläpp och ambitiösa klimatmål har
gjort staden till en internationell angelägenhet. Nu jobbar
man stenhårt för att kommunen ska bli helt fri från fossila bränslen.
» I början på 1970-talet började Växjö att
restaurera stadens sjöar, som var igenvuxna och luktade illa. Det blev starten
för kommunens riktiga miljöarbete – som
40 år senare har gett Växjö epitet ”Europas grönaste stad”.
– Det som hände var att medvetenheten för miljöfrågor väcktes till liv, berättar Julia Ahlrot, miljöstrateg, och gruppchef för strategiska miljöfrågor på Växjö
kommun.
Nästa stora steg mot att bli en miljökommun var oljekrisen på 1970-talet,
som slog hårt eftersom Växjös fjärrvärmesystem byggde helt på olja. Det kommunala energibolaget VEAB tog beslutet
att istället börja elda biomassa från lokalproducerad skog.
– Då var det i första hand ett ekonomiskt beslut, men i efterhand visade det
sig vara ett mycket bra beslut för miljön.
På 1990-talet började kommunen att
arbeta mer medvetet med miljöfrågor,
bland annat med hjälp av Naturskyddsföreningen, vilket redan 1996 ledde fram
till en politisk vision om att bli helt fossilbränslefria.
– För några år sedan tog vi beslutet att
kommunen ska vara helt fossilbränslefri
2030. Så visionen har förvandlats till ett
konkret mål, säger Julia Ahlrot.
Hon berättar att det finns ett stort intresse för vad som händer i Växjö, inte
minst efter att BBC för fem år sedan skrev
om Växjö som ”Europas grönaste stad”.
Efter det har det strömmat in nyfikna
journalister och utländska delegationer,
som vill se hur kommunen arbetar.
– När vi upplevde intresse från hela
världen, så valde vi att anamma den sloganen och göra den till vårt eget varumärke.
Vad var det då som väckte BBC-journalisternas intresse? Framförallt kombinationen av ambitiösa klimatmål och
konkreta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Till exempel har man satsar
stort på energibesparingar, biobränsleeldad fjärrvärme och naturvårdsprojekt.
– Vi satsar även stort på att bygga energieffektivt. Vi har bland annat byggt passivhus i trä – med upp till åtta våningar.
En nyckel till framgångarna är att staden varit projektkoordinator för ett stort
EU-projekt, med 19 partners runt om i
Europa.
– Det var faktiskt vi som tog initiativ
till projektet, och letade upp samarbetspartners i Europa. På så sätt gav vi oss
själva en knuff i rätt riktning, och flera av
de projekt vi är stolta över har sin grund i
det här EU-projektet. ■
9
ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
Fotograf för alla bilderna
är Peter Svenson
GÖTEBORG
I Göteborg är det
grön mat som gäller
100 procent ekologiskt kött och aktiva åtgärder för att
minska matsvinnet. Med 19 miljoner serverade måltider
om året kan Göteborg göra stor skillnad.
» Sedan 2007 har Göteborg fördubblat
andelen ekologiska livsmedel i den mat
som kommunen serverar – från 11 till 22
procent. Nu har man dessutom bestämt
att allt kött och alla charkprodukter ska
vara ekologiska.
– Beslutet togs redan förra året. Nu
håller vi på att avsluta en upphandling
som ska underlätta för våra verksamheter att endast köpa ekologiskt kött, berättar Pernilla Rydeving, enhetschef på Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun.
Beslutet kommer att bidra till att öka andelen ekologisk mat ytterligare, och även
andelen miljömåltider, som är ett samlingsnamn på maten som är miljömärkt och
etiskt märkt, säsongsanpassad och med
stor andel vegetabilier och baljväxter.
– För att klara målet med 100 procent
10
ekologiskt kött kommer vi att behöva ersätta en del kött med proteinrika vegetariska alternativ. Därför kommer vi att utbilda och inspirera måltidspersonalen i
vegetarisk matlagning, så att de kan utveckla bra vegetariska måltider.
Genom att öka andelen vegetariska råvaror minskar man miljöpåverkan samtidigt som man drar ner på kostnaderna,
vilket kan kompensera för det lite dyrare
ekologiska köttet. Ett annat sätt att minska matkostnaderna är storsatsningen på
att minska svinnet.
– Det handlar dels om att utbilda måltidspersonalen, så att vi får bort överproduktionen. Det kan handla om att laga
maten allt eftersom under dagen, men
också om att ha hand om den överblivna
maten. Samt att informera de som äter.
Man har redan genomfört projekt i olika skolor där man har mätt svinnet och
arbetat aktivt för att minska det – med
mycket lyckade resultat.
– Ur ett klimatperspektiv är svinnet det
område där vi enklast och effektivast kan
se tydliga resultat när det gäller maten.
Så halverade
Guldhedsskolan matsvinnet
Mindre slängkärl och pannkaksbelöning
till eleverna. Genom att arbeta aktivt med
matsvinnet så lyckades Guldhedsskolan
nästan halvera mängden slängd mat.
2009 började Guldhedsskolan i Göteborg att arbeta medvetet för att minska
matsvinnet. Då slängde skolans 600 elever i genomsnitt 22 kilo mat om dagen. Efter en rad aktiva åtgärder fick man ner
siffran till 12 kilo, nästan en halvering av
matsvinnet.
– Vi genomförde små enkla åtgärder,
som att byta ut slängkärlet mot ett mindre,
samtidigt som vi engagerade eleverna i arbetet, berättar Gunilla Williander, som job-
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
Gunilla Williander,
kock på Guldhedsskolan
bar som kock och miljöombud på skolan.
Eleverna ville gärna vara med, inte
minst efter att man lovat pannkakor i belöning så snart de lyckats halvera mängden slängd mat.
– Vi skapade en pannkakslinje, ett diagram som visade hur nära de var att klara
målet. Vi kom ner till 12 kilo om dagen,
och även om det fattades ett kilo så tyckte
vi att de var värda sin belöning, säger Gunilla Williander.
Hon berättar att svinnet sedan ökade
till en nivå på runt 14-15 kilo, och att det
krävs kontinuerliga åtgärder för att hålla
nere det.
– Varje år kommer det nya elever, så det
gäller att vi hela tiden är alerta. Nästa mål
är att involvera pedagogerna mer i arbetet.
Vi har infört ett matråd, där kökspersonal,
elever, rektorn och skolsköterskan diskuterar matfrågor och hur det kan bli bättre.
Kan man ändra barnens beteende så påverkas även deras familjer, vilket gör att effekten kan bli fantastiskt stor.
Även bakom disken arbetar man aktivt
för att hålla nere andelen mat som slängs.
Blir det över köttfärssås, kan den till exempel användas till en lasagne eller soppa
dagen efter.
Sedan en tid tillbaka är det vegetarisk
mat som gäller varje onsdag.
– Där får man vara lite taktisk. I början
var det en del barn som protesterade och
ANNONS
Kia Andreasson,
miljökommunalråd (mp)
Pernilla Rydeving,
enhetschef på miljöförvaltningen
sa att de inte var vegetarianer. Men om
man bara kallar det ”tortillas” istället så
är det ingen som reagerar. Nuförtiden kör
vi en vegetarisk buffé, med sex olika smårätter. Den är jättepopulär och det finns
alltid något som eleverna tycker om.
”Vi började med
att föra in som mål
i den rödgröna
budgeten att den
ekologiska andelen
skulle öka.”
Högra krav och uppföljning
nyckeln till framgång
Att få in miljömåltiderna i budgeten är A
och O för att det verkligen ska hända något. Göteborg ställer höga krav och följer
noggrant upp hur kommunens verksamheter arbetar med maten som serveras.
För tio år sedan undersökte den rödgröna majoriteten i Göteborg hur stor andel ekologisk mat som kommunen serverade. Det visade sig att det bara rörde sig
om ungefär en procent. Det blev startskottet för en aktiv och ambitiös satsning
för att göra måltiderna grönare.
– Vi började med att föra in som mål i
den rödgröna budgeten att den ekologiska andelen skulle öka. Men snabbt insåg
vi att det var en bredare fråga än så, så vi
bytte till att kalla det miljömåltider, berättar Kia Andreasson, miljökommunalråd (mp) med ansvar för miljö/klimat,
folkhälsa och och konsumentfrågor.
Utöver att vara baserad på ekologiska
råvaror ska en miljömåltid vara säsongsanpassad och bestå av en stor andel vegetabilier och baljväxter. Och den fisk som
serveras ska komma från stabila bestånd
och följa miljöstyrningsrådets rekommendationer.
– Dessutom ställer vi etiska krav. Vi ska
kunna stå för den maten vi serverar, både
när det gäller etiska och miljömässiga aspekter.
Tidigare hade kommunen som mål att
helt enkelt öka antalet miljömåltider,
men i den senaste budgeten har man
skärpt tonen – hela 50 procent av måltiderna som serveras ska vara miljömåltider, och det gäller i såväl skolor som i boenden och äldreomsorg.
– Det bästa sättet att få till en förändring är just att få med det i budgeten. Det är
ett dokument som alla måste följa och rapportera efter. Men vi jobbar samtidigt kontinuerligt med att uppmuntra och utbilda
våra anställda. Och miljöförvaltningen
ordnar en rad aktiviteter tillsammans med
stadsdelarna för att målen ska nås. ■
11
ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
Ödeshög
• Byter ut all gatubelysning mot effektivare
LED-ljus.
• Bygger en egen biogasanläggning.
• Fjärrvärmen drivs på enbart flis och rapsolja.
ÖDESHÖG
För Ödeshög blev
miljösatsningarna en bra affär
Det kostar inget att vara miljösmart. Tvärtom så har
Ödeshögs satsningar på energieffektivisering gett kommunen mer pengar på kontot.
» För några år sedan visade en undersökning att Ödeshög var en av de kommuner med högst energiförbrukning per
capita. Det blev startskottet på en stor
satsning för att bli effektivare – där man
har sett över allt från uppvärmning till
belysning.
– Vi har märkt att man med ganska
små medel verkligen kan göra skillnad.
Och det kostar inte att agera miljövänligt,
tvärtom har vi sparat hundratusentals
kronor genom att effektivisera energianvändningen, säger Magnus Oscarsson,
kommunalråd i Ödeshög.
Det kommunala bostadsbolaget har
jobbat hårt för att effektivisera uppvärmningen i husen, bland annat genom att
återanvända varmvattnet.
– Dessutom har vi kopplat upp väldigt
många fastigheter till fjärrvärmenätet,
12
som drivs helt av flis och rapsolja. Det
köps bara certifierat flis, oftast från närområdet.
Nästa steg i kommunens satsningar
blir att byta ut alla gatljus i kommunen,
mot nya effektivare LED-ljus – samt starta en egen biogasanläggning.
– Gatljusen har redan börjat bytas ut,
och vi har tagit beslut i kommunfullmäktige om att biogasanläggningen ska byggas. Vi räknar med att det står färdigt våren 2014, säger Magnus Oscarsson.
Han berättar att anläggningen kommer att drivas dels av slam från det kommunala avloppssystemet och de rester
som uppstår när ett lokalt företag producerar livsmedel.
– Det är ett projekt som vi är väldigt
stolta över, inte minst eftersom vi är en
så pass liten kommun. Tack vare att vi
samarbetar med vårt lokala näringsliv så
kan vi skapa något positivt för alla våra
invånare.
När väl biogasanläggningen är byggd
planerar man att byta ut hela kommunens tjänstebilsflotta till biogasbilar.
– Vi har verkligen försökt att lyfta
miljö- och energifrågorna i kommunen.
Till exempel så har vi tillsatt en arbetsgrupp där representanter från alla partier funnits med. Det gäller att komma
överens för att kunna få igenom stora,
långsiktiga satsningar. Nu har vi dessa
frågor aktuella på alla våra möten med
kommunstyrelsen.
Ödeshög har också blivit en Millenniumkommun, vilket bland annat medför internationella samarbeten om miljöfrågor.
– Vi hade nyligen besök av Rwandas
ambassadör, som blev väldigt intresserad
av vårt biogasprojekt. Det är ett jättestort
potatisland, och ser att det finns möjlighet att starta något liknande projekt på
hemmaplan. Det är verkligen jättekul om
vi kan bidra till en positiv utveckling även
utanför kommunen och landet. ■
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
ANNONS
Ronneby
• Ställer tuffa krav i upphandlingarna.
• Låter cradle to cradle-tänket genomsyra
hela verksamheten.
• Har byggt ett solkraftverk, där panelerna
automatiskt följer solen. När det byggdes
2010 var det landets största.
• Startat centrum för forskning och
utveckling (CEFUR).
RONNEBY
Ronneby vill göra
rätt från början
100 procent svenskt kött och utbyggd elbilsstruktur. Med
tuffa krav i upphandlingar och ett cradle to cradle-tänk i
samhällsplaneringen vill Ronneby göra rätt från början.
» I Ronneby ställer man extra hårda miljö- och djurskyddskrav vid livsmedelsupphandlingar, vilket har lett till att kommunens avtalsleverantör valde att
offerera enbart svenskt kött.
– Vi har också delat upp upphandlingen i olika varugrupper, så att leverantörerna kunde lämna anbud på till exempel
enbart charkprodukter eller fläskkött.
Detta för att även mindre leverantörer
skulle kunna delta, säger Kerstin Hannrup, miljö-, energi- och säkerhetssamordnare på Ronneby kommun.
Hon berättar att duktiga upphandlare
som verkligen vågar ställa krav har varit
en förutsättning för att lyckas. Och deras
arbete omfattar mer än bara livsmedel –
just nu pågår projektet Green Charge,
som går ut på att skapa en fungerande
struktur för elbilar.
– Vi arbetar tillsammans med Blekinge
tekniska högskola, Miljöfordon Syd och
flera andra kommuner i både Blekinge
och Småland. Tanken är vi ska bygga ett
antal laddstolpar, och ett system för att
boka dessa. Om man till exempel tar elbilen till grannkommunen, så ska man kunna vara säker på att det finns möjlighet
att ladda den där.
Ronneby har redan en bil- och cykelpool för de kommunanställda, och tanken är att man så småningom ska köpa in
elbilar till den. I dagsläget är det etanolbilar och cyklar som gäller.
– Vi har även en mycket populär elcykel, och så sent som förra veckan fick vi
vår första elvespa. Ska man röra sig inom
staden så ska man främst använda dessa.
Med stöd av kommunens resepolicy
jobbar man även hårt för att minska de
längre resorna, och försöker att styra om
möten till Skype eller telefon om det går.
Kerstin Hannrup berättar att Ronneby
anammat konceptet cradle to cradle
(C2C), vilket innebär att man bygger enligt tre huvudprinciper – att ta vara på avfall, använda förnybara energikällor och
stödja mångfald.
– Istället för att bara försöka komma
till rätta med problem som redan finns,
så försöker vi att göra rätt från början. Vi
har tillsatt en arbetsgrupp som jobbar
med detta på vårt centrum för forskning
och utveckling.
Nybyggen är ett område där C2C-tänket tillämpas. Kommunen ligger i startgroparna för stadsförnyelseprojektet Kilen, där ett gammalt industriområde ska
förvandlas till attraktiva bostäder.
– Vi kommer, i samarbete med arkitekter
och byggherrar, att sätta upp ett antal mätbara kvalitetsmål inom fokusområdena energi, vatten, byggmaterial och inomhusmiljö, biologisk mångfald och social mångfald.
Den här exploateringen ska bidra till någonting positivt för hela kommunen. ■
13
Vi vill göra
världen lite
bättre.
Våra kunder som arbetar i kommuner och landsting tycker att det är mycket viktigt att
deras pensionspengar bidrar till en hållbar utveckling. Därför beslöt vi oss redan 1997 för
att arbeta med etiska placeringar.
Vi ställer dessutom miljökrav på våra leverantörer och påverkar de företag vi investerar i
att ta ansvar för människa och miljö.
Läs mer om våra etiska placeringar på www.kpa.se.
PLANTERA
ETT TRÄD MED
QR-KODEN.
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
ANNONS
Västerås
• Har satt upp en egen, tuffare
definition för lågenergihus.
• Energieffektiviserar de egna
bostäderna och fastigheterna.
• Har inrett en framtidslägenhet, för
att visa hur smart vi kommer att
bo 2026.
VÄSTERÅS
Västerås bygger för framtiden
Solpaneler på skolorna, tuffare krav på byggbolagen och
en riktig framtidslägenhet. Västerås stad vill visa vägen
till ett klimatsmart byggande och boende.
» Genom att investera stort i stadens
egna bostäder och fastigheter har Västerås redan uppfyllt de flesta av målen i den
egna energiplanen – mål som var tänkta
att nås först 2015.
– Vi har satsat stort på att förbättra
ventilation och belysning, men även undersökt hur vi kan arbeta med standbyeffekter för att minska energianvändningen, säger Anna Jungmarker,
klimatstrateg på Västerås stad.
Fastighetskontoret har bland annat
genomfört ett pilotprojekt i en av stadens
skolor, där ett centralt system stänger av
alla datorer, skärmar, skrivare, kopiatorer
och lampor som glömts på.
– Allt är ihopkopplat, så när man låser
och larmar stänger systemet automatiskt
av allt som inte behöver stå på under natten. På så sätt har skolan minskat sin to-
tala energianvändning med 6-7 procent.
Kommunen jobbar även aktivt för att
förse skolorna med solceller på taken.
Vid årsskiftet hade sex skolor tillsammans 1 475 kvadratmeter solpaneler.
– Dels minskar vi behovet av el från nätet, och dels ger det en väldigt bra pedagogisk effekt. En display i matsalen visar
hur mycket el skolans anläggning producerar, så att eleverna kan se hur det varierar med vädret och årstiden.
Västerås har även skapat en egen lokal
definition för lågenergihus, som är betydligt skarpare än Boverkets. Målet var 250
lågenergibostäder 2012, men den siffran
är redan uppe i 860.
– I början var inte byggbolagen så nöjda
över att vi satte upp tuffare krav. Men de
visade sig snabbt att det faktiskt inte var så
svårt att bygga efter dem. Så idag har vi ett
väldigt stort område med lågenergihus,
och vid mätningar har det visat sig att några av husen har så god energiprestanda att
de ligger i nivå med passivhus.
För att verkligen staka ut vägen för
framtidens byggande och boende har stadens bostadsbolag byggt och inrett en
framtidslägenhet, som ska visa hur vi
kommer att bo och hantera vardagen
2026.
– Hållbarhet genomsyrar allt i lägenheten. Det är allt från extremt energieffektiva vitvaror till en dusch som byter
belysningsfärg från blått till rött när du
har duschat för länge. Samt egen solcellsanläggning och laddstolpe till elbilen.
Ett 30-tal samarbetspartners har bidragit med idéer, teknik och inredning
för att skapa den rätta framtidskänslan.
– Nyligen anordnade vi en tävling där
vinnaren fick övernatta i lägenheten,
med bland annat en personlig kock, 3Dfilm och framtidsbelysning. På så sätt
hoppas vi kunna inspirera våra medborgare och visa vägen mot ett klimatsmartare boende, avslutar Anna Jungmarker. ■
15
ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
KARLSTAD
Karlstad får toppbetyg
som cykel- och busstad
I Karlstad bor landets mest nöjda bussresenärer. På
sex år har bussresandet ökat med 50 procent i Karlstad. Och nu reser sex av tio Karlstadsbor regelbundet
med stadstrafiken.
» Vi har sett ett trendbrott i färdmedelsval. Andelen bilresor minskar från 60 till 55
procent, medan bussresandet ökar stort,
säger kommunalrådet Maria Frisk (MP).
Bussresenärerna ger Karlstad toppbetyg i den senaste kollektivtrafikbarometern. 81 procent uppger att de är nöjda,
vilket placerar Karlstad på förstaplats i
landet. Samtidigt så fortsätter resandet
med stadsbussarna att öka: Från 3,9 miljoner resor 2005 till sex miljoner resor
2011. Det är en ökning med två miljoner
resor – eller 50 procent.
En nyhet i Karlstad nästa sommar är
att de orange stadsbussarna med solen på
kommer att drivas med biogas.
– Det är en stor förändring att vi får
biogasbussar i Karlstad. De kommer att
16
påverka stadsbilden positivt genom att
de är tystare samtidigt som de är bättre
för miljön, säger kommunalrådet Maria
Frisk (MP).
Att Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer är en
del av Karlstads kommuns strategiska
plan. I kommunens nya översiktsplan,
som visar hur Karlstad långsiktigt ska
växa, finns uttryckt att ingen sträcka ska
ta mer än dubbelt så lång tid att åka med
buss som med bil. Det får bara ta en och
en halv gånger så lång tid att cykla till ett
resmål jämfört mot att ta bilen.
Att Karlstad ska vara en av Sveriges
bästa cykelkommuner, är ett annat tydligt mål i kommunens strategiska arbete.
Karlstad utsågs nyligen till Sveriges tred-
je mest cykelvänliga stad av Cykelfrämjandet efter att 4 700 cyklister i drygt 50
kommuner fått svara på frågor om hur cykelvänlig deras kommun är.
Redan idag står cyklandet för 20 procent av det totala resandet i Karlstad.
Drygt 700 000 cyklister passerade kom-
”En nyhet i Karlstad
nästa sommar är att de
orange stadsbussarna
med solen på kommer
att drivas med biogas.”
munens två cykelräknare under 2011.
– Det är en bra siffra. Vi satsar mycket
pengar på cykelinfrastruktur. Det handlar
både om att bygga cykelvägar och att knyta ihop svaga länkar samt olika påverkansinsatser, säger P-O Haster, miljösamordnare på Karlstads kommun. ■
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
ANNONS
ÖREBRO
Örebros avloppssatsning
ger renare sjöar
Genom att inventera samtliga enskilda avlopp bidrar Örebro kommun till att minska övergödningen i sjöarna och
vattendragen.
» Enligt EU:s vattendirektiv så ska alla
vattendrag ha god ekologisk status senast
2021. Det är en av anledningarna till att
Örebro har storsatsat på att inventera
kommunens alla enskilda avlopp.
– Många enskilda avlopp är gamla och
uppfyller inte de krav som finns idag. Direktutsläpp från dessa sprider bakterier
och bidrar till övergödning i sjöar och
vattendrag, berättar Marielle Nilsson,
enhetschef vid miljökontoret i Örebro
kommun.
Utsläppen av fosfor från enskilda avlopp utgör ungefär nio procent av de totala fosforutsläppen i Örebro kommun.
Redan 1969 kom en lag som säger att
alla enskilda avlopp ska vara utrustade
med efterföljande rening, men en stor del
släpper fortfarande ut avloppsvatten rakt
ut i naturen.
– När orenat avloppsvatten släpps ut
så bidrar det till att höja fosforhalten i
vattendrag och sjöar. Dessutom sprids
bakterier, som kan förorena dricksvattenbrunnar och utgöra en hälsorisk för
de som badar i sjöarna.
Under de senaste sex åren har Örebro
intensifierat arbetet med avloppsinventeringar. Totalt har man inventerat 3 500
av kommunens 6 500 avlopp, och senast
2015 räknar man med att vara klara med
projektet.
– Vi har tagit fram en inventeringsplan
där vi går igenom område för område.
Om en anläggning visar sig bristfällig så
får ägaren krav på åtgärder. Hittills har
ungefär 50 procent av de undersökta anläggningarna visat sig bristfälliga.
Det finns många tekniker för att rena
avloppsvattnet, och man kan använda sig
av till exempel infiltration eller markbädd. Man kan även lösa avloppsfrågan
med kretsloppsanpassade lösningar där
man separerar vatten från WC och vatten
från BDT (bad, disk och tvätt).
– Till exempel så kan man ha en sluten
tank med en extremt snålspolande vakuumtoalett för WC och en enklare infiltration eller markbädd för BDT. Det ger
ett bra skydd mot utsläpp av bakterier
och ger möjlighet till kretslopp av näringsämnen.
Eftersom det ofta rör sig om en ganska
stor investering så får ägaren två år på sig
att komma till rätta med problemet.
Kommunen följer upp det hela, och bidrar med information om hur det kan ske
på bästa sätt.
– Att jobba med inventering av enskilda avlopp är en jätteviktig fråga för Örebro kommun. På detta sätt bidrar vi till
att förbättra vattenkvaliteten i kommunen. 90 procent av våra sjöar klassas som
dåliga eller otillfredsställande när det
kommer till fosforhalter och övergödning, så för att klara målet till 2021 så är
det viktigt att vi agerar redan nu.
Kommunen jobbar även med andra
viktiga frågor, som till exempel dagvattenhantering, för att förbättra kvaliteten i sjöar och vattendrag. Man har även
tagit fram en vattenplan, och just nu pågår arbete med att ta fram en vatten- och
avloppsplan. ■
17
ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
KUNGSBACKA
Kungsbacka
bygger för framtiden
Hyresrätter, seniorboende och villor med äganderätt.
Kungsbacka vill ge alla möjlighet att bo energieffektivt.
Och satsar samtidigt stort på att energieffektivisera de
befintliga bostäderna.
» När Kungsbackas kommunala bolag
Eksta Bostad AB bygger ett nytt område i
Vallda-Heberg så är det blandade upplåtelseformer som gäller – vanliga hyresrätter, hyresrätter för de över 55 år, seniorboende, villor med äganderätt och
tomter för självbyggare.
– För att skapa det hållbara samhället
måste vi arbeta med en mängd olika aspekter. Våra bostäder och den energi som
de använder är såklart en mycket viktig
del i detta, säger Fredrik Högberg, miljö18
strateg i Kungsbacka kommun.
Passivhusen i Vallda-Heberg kommer
att ha en energiförbrukning på bara en
tredjedel av vad som krävs vid nybyggnationer idag. Hela området kommer att
präglas av en helhetssyn där gröna lösningar står i fokus.
– Vi är stolta över Eksta, som har blivit
otroligt duktiga på att energioptimera
sina bostäder och fastigheter, säger Fredrik Högberg.
Han berättar att bolaget har arbetat
med passivhus, solenergi och biobränsle
under många år – och att det installerade
sin första solfångare redan 1979.
– Tanken är att 40 procent av bostädernas elanvändning ska komma från
egen solenergi. Dessutom hoppas vi att
det blir så kallade gröna sedumtak, som
binder regnvatten, vilket gör att det blir
mindre dagvatten. De gynnar även den
biologiska mångfalden, vilket får ses som
en fin bonus i sammanhanget.
Sedumtak är en urgammal teknik som
allt fler återupptäcker, inte minst för de
isolerande egenskaperna, som sänker energiförbrukningen.
– Innan oljekrisen på 1970-talet byggde man ganska tunna hus, eftersom energi var så otroligt billigt. Men nu lönar det
sig att bygga energisnålt. Passivhusen är
väldigt välisolerade, och släpper inte ut så
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
mycket energi som vanliga hus. Dessutom satsar man på tekniska finesser för att
till exempel återanvända värme, säger
Fredrik Högberg.
Han poängterar dock att det är minst
lika viktigt att effektivisera just de äldre,
befintliga bostäderna.
– I några av kommunens skolor och fritidsanläggningar kommer vi under året
att installera värmeproduktionsanläggningar som till 100 procent drivs med
biobränsle. Ingen fossilkraft kommer att
finnas i reserv eller som spetskraft. Ett
riktigt spännande och ambitiöst projekt
där kommunen går i bräschen!
Kungsbacka är även en av de kommuner som har blivit utvalda att vara med i
Energimyndighetens projekt Uthållig
kommun – där man ska lyfta fram spjutspetsprojekt inom energisektorn.
– Vi deltar i två projekt, varav det ena
heter ”Energidriven affärsutveckling”.
Ett av målen är att få till en kvalificerad
yrkesutbildning inriktad på det som arbetsmarknaden frågar efter.
Det handlar bland annat om att koppla
ihop de lokala företagen med projekt inriktade på förnybar energi. Och att förse den
växande branschen med kunnig arbetskraft.
– Genom att ”klustra” ihop dem kan
man potentiellt skapa en sektor som
skulle vara mycket gynnsam för såväl
Kungsbacka kommun som hela Göteborgsområdet. Idag bygger mycket på att
bilindustrin går bra, men man behöver
flera ben att stå på, och just förnybar energi är en framtidsbransch. Vårt första bidrag blir en utbildning som fokuserar på
området.
Det andra delprojektet inom Uthållig
kommun heter ”Bilsnål planering i en levande småstad”, och där koncentrerar
ANNONS
terat. Vi försöker även att hitta nya, lätta
kontaktytor, och använder till exempel
Facebook för att svara på frågor.
Förra året blev Kungsbacka utsedda
till Sveriges kvalitetskommun av SKL –
en utmärkelse som går till den kommun
som lyckas bäst med att utveckla och förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande.
– Det är en bekräftelse på att vi gör ett
bra jobb. Och ju bättre vi jobbar, desto
mer insatser kan vi göra för miljön och
klimatet. Det handlar i grunden om resi-
”Det är invånarna i kommunen
som är våra uppdragsgivare, så att
svara på deras funderingar är alltid
högt prioriterat.”
man sig på planeringsprocesserna och
trafikrörelserna i staden.
– Vi jobbar mycket med att ha en invånardialog. Det är invånarna i kommunen
som är våra uppdragsgivare, så att svara
på deras funderingar är alltid högt priori-
liens eller robusthet, om att bygga ett
samhälle som klarar av förändringar utan
att kollapsa. Vår ambition är att skapa ett
hållbart samhälle där energifrågan är löst
genom en mängd olika åtgärder, beteendeförändringar och tekniker. ■
19
Vita papper med grön profil. Arctic Paper har i flera årtionden tagit på sig
en ledande roll när det gäller miljötänkande. Vi är djupt engagerade i att
minska miljöpåverkan av våra pappersbruk. Som resultat av våra ansträngningar
är våra produkter tillgängliga som PEFC och FSCTM certifierade. Vi jobbar
dessutom med ISO 14001, EMAS och Paper Profile.
Så oberoende av vilken kvalitet: Amber, Arctic eller Munken, ytvikt eller
nyans du väljer så blir ditt pappersval grönt på insidan och vitt på utsidan.
För kostnadsfri rådgivning kring pappersval, kontakta:
EvaLotta Blom 0761-75 77 37, Jonas Carlsson 0761-75 77 34,
Lina Åkesson 0761-75 77 36
ARCTIC PAPER SVERIGE AB INFO -SE@ARCTICPAPER.COM
www.arcticpaper.com
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
ANNONS
Täbys miljöarbete
• Förtätar bostadsområdena för att kunna
behålla grönområdena när fler flyttar in.
• Konkurrensutsätter fjärrvärmenätet.
• Energieffektiviserar befintliga byggnader.
TÄBY
Täby vill växa hållbart
Förtätning av bostadsområdena och konkurrensutsatt
fjärrvärmenät. Täby har sin egen modell för att klara av
den kraftiga tillväxt kommunen står inför.
» När Täby planerar för kommunens framtida tillväxt står hållbarhet i fokus. Fyra stora
utbyggnadsområden planeras, och man räknar med 20 000 nya invånare i centrala och
kollektivnära lägen innan år 2030.
– Ambitionen är att det som ska byggas ska hålla världsklass när det gäller
både hållbarhet och kvalitet. 2010 antogs
en ny miljöplan, och nu tar vi fram en klimat- och energistrategi berättar Annica
Nordgren, kommunalråd i Täby.
En av de stora utmaningarna blir att
bevara och utveckla de fina park- och
grönområden som finns i kommunen.
Därför förtätar man de befintliga bostadsområden.
– Vi kan inte bygga nya grönområden,
men är väldigt måna om att behålla halva
Täby grönt, så vi satsar på förtätningar i
strategiska lägen.
En viktig aspekt är att kommunen själva har svårt att påverka kollektivtrafiken,
som sköts av Stockholms län. Därför bygger man nytt främst på platser där det redan finns tillgång till fungerande kollektivtrafik, som till exempel längs
Roslagsbanan.
– Men det kommer att krävas satsningar på infrastruktur om även grannkommunerna fortsätter att växa som planerat. Vi försöker bland annat få till en
spårförbindelse till Arlanda, och ett resecentrum för hela Stockhom Nordost planeras i norra Täby, säger Gregor Hackman, miljöchef i Täby.
Kommunen ställer tydliga funktionskrav och höga mål, för att sedan låta
marknaden sköta det rent praktiska.
– Ett exempel på hur det manifesterar
sig är fjärrvärmenätet som vi håller på att
bygga ut. Vi har kommit överens med
E.O.N. om att de bygger själva nätet, men
att det sedan på sikt ska vara tillgängligt
för alla aktörer som kan leverera värme,
säger Annica Nordgren.
Med andra ord kommer man att konkurrensutsätta fjärrvärmen på ett sätt
som tidigare inte har gjorts i Sverige, och
kunderna kan själva välja vilken leverantör de vill ha.
– Vårt mål är att minska oljeberoendet
i befintliga byggnader med 50 procent till
2014, och 90 procent till 2020. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet är en del i den
satsningen, men vi genomför även många
energieffektiviserande åtgärder, som att
förbättra ventilation, tilläggsisolera och
byta ut belysning.
Annica Nordgren avslutar med att
berätta att Täby kommun har många
olika miljöinsatser som pågår parallellt
med de stora utbyggnadsprojekten. Till
exempel så satsar man nu på matavfallsinsamling, dagvattenrening, bulleråtgärder, nya naturreservat och upprustning av parker. ■
21
ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
Egna badvattenprognoser
• I Halmstads, Laholms och Varbergs kommuner pågår
sedan tre år tester med att göra badvattenprognoser.
Prognoserna är ett verktyg som ska underlätta
arbetet med EU:s nya badvattendirektiv. De bygger
på omfattande indata som rör bland annat utsläppskällor, väderförhållanden, strömmar och salthalter.
Med hjälp av prognoserna kan man bedöma den
bakteriologiska badvattenkvaliteten och risken för
blå-gröna bakterier (cyano). Prognoserna finns på
kommunernas hemsidor och som appar.
HALMSTAD & BÅSTAD
Halmstad och Båstad vill
tillsammans rädda västkustens stränder
Tång och alger på grunda sandstränder kan skapa stora
problem. Men med ny teknik hoppas Halmstad och
Båstad tillsammans kunna skapa mervärden vid strandrensning.
» För både Halmstad och Båstad är rena
och fina badstränder helt avgörande för
hur många turister som besöker kommunerna under sommarmånaderna. Därför
har man, tillsammans med Laholm och
Varberg, inlett ett samarbete för att studera förekomsten av alger, och hur man
kan använda biomassan till något positivt. Målet är ett storskaligt maskinellt
upptag, och att på sikt få igång en algbaserad biogasproduktion
– I de fyra kommunerna har tio stränder valts ut. Under ett år ska vi dokumentera mängderna av tång och alger, analysera förekomsten av bland annat
kadmium, fosfor, kväve, samt göra artbestämningar på biomassan, berättar Lars
Ohlsson, miljöansvarig på Teknik och fritidsförvaltningen i Halmstads kommun.
– Den insamlade datan skall sedan an22
vändas som underlag för ett storskaligt
upptag och omhändertagande, säger
Magnus Sjeldrup, kommunekolog i Båstads kommun.
Den övergripande tanken är att slå flera flugor i en smäll – genom att rensa
stränderna och de grunda bottnarna på
alger reduceras mängderna kväve och
fosfor i havet, samtidigt som man får renare stränder och råvara till biogasproduktion.
– Dessutom är de grunda bottnarna
oerhört viktiga för uppväxande fisk och
den bottenfauna som de lever på. Tjocka
mattor av alger och tång riskerar att kväva allt biologiskt liv.
En förutsättning för hela strandrensningen är att det finns en fungerande teknik. Därför har man tagit fram en maskin
som kan avlägsna alger och tång på grunt
vatten istället för längre upp på stranden.
Med dagens teknik får man stora mängder sand som blandas med algerna, vilket
gör att de inte kan användas som råvara
vid biogasrötning.
– Vår algmaskin-prototyp är byggd och
finansierad av en samling entusiaster. Men
vi kommer att behöva mer stöd för att
kunna utveckla tekniken ytterligare. Målet
är en upptagningsanordning som kan appliceras på en vanlig traktor, säger Lars
Ohlsson, som är en av initiativtagarna.
Han berättar att det kan samlas enorma mängder alger längs stränderna. En
undersökning från sydkusten visade att
det vid ett tillfälle fanns 18 000 kubikmeter alger, motsvarande 10 000 ton våtvikt, på endast två kilometer strand.
– Vår vision är att kunna samla in algerna i vattnet, för att direkt pressa dem och
göra balar, som sedan körs till en rötningsanläggning för biogas, säger Lars Ohlsson.
– Vi har en gemensam kuststräcka och
måste samarbeta över kommungränserna om vi ska komma till rätta med problemen. Vi är alla oerhört beroende av våra
badgäster, avslutar Magnus Sjeldrup. ■
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
ANNONS
Insamlingen
gör skillnad
Under 2011 har det via kärlen samlats in:
• tidningar motsvarande 9 663 träd
• platsförpackningar motsvarande 14,3
miljoner blomkrukor
• matavfall som har gett biogas motsvarande
126 000 mil
• restavfall motsvarande uppvärmning av 311
villor samt energi till 11 095 st lågenergilampor (11 W) att lysa i ett år
SJÖBO
Sjöbo satsar på grundvatten
och avfallsinsamling
Grundvatten i kranarna och ett unikt insamlingssystem
för avfall. Sjöbo har nästan halverat mängden restavfall,
och undviker kemikalier och extra reningsprocesser i
kommunens dricksvattensystem.
» Allt fler skånska kommuner går över
till Sydvatten, som är regionens stora
dricksvattenproducent. Men Sjöbo går
sin egen väg och satsar istället stort på att
utnyttja det egna grundvattnet.
– Vi ser att det finns kapacitet och
möjligheter att bygga ut de grundvattentäkter vi har. Det finns mer vatten att
hämta och det håller en väldigt bra kvalitet, säger Jesper Andersson, VA-chef i
Sjöbo kommun.
I vintras togs ett formellt beslut att
kommunen ska satsa vidare på det egna
grundvattnet. Det innebär dels att man
ställer nya krav på de vattentäkter som
finns, men även att man tar fram nya
skyddsområden för att säkra vattentillgången i framtiden.
– Vårt grundvatten har så pass bra
kvalitet att det kan tas upp som det är
och direkt pumpas ut i ledningsnätet.
Vi behöver inte tillsätta massa kemikalier eller processa det för att det ska
kunna drickas.
Det enda som krävs är en säkerhetsbarriär i form av UV-ljus, som dödar
eventuella bakterier och parasiter.
Grundvattentäkterna är inget som syns
eller stör, utan de består helt enkelt av
pumpar och rör som går rakt ner i marken.
Ett annat område som Sjöbo har satsat
stort på är avfallsinsamling. 2010 införde
kommunen ett flerfackssystem för fastighetsnära insamling, bestående av åtta
kärl för matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper.
– Våra kommuninvånare är väldigt
duktiga på att sortera sitt avfall, vilket
verkligen gör skillnad för både miljön och
kommunens ekonomi. Vid årsskiftet
hade vi minskat mängden restavfall per
person och år från 238 kilo till 134 kilo, säger Christel Wohlin, enhetschef på Sjöbo
kommuns Trafik- och beställarenhet.
I vanliga fall har kärlen ett stort fack
för matavfall, men Sjöbo kommun har
kommit på en helt egen lösning, där man
istället använder det stora facket till
plastförpackningar.
– I samband med att FTI började samla in även mjukplast så har den totala
mängden plast ökat kraftigt. Så vi ändrade fördelningen i flerfackssystemet och
skapade en ny insats för matavfallet.
På så sätt kan allting tömmas på en och
samma gång.
– Vi slipper lägga plastförpackningarna i en säck bredvid, för att de inte får
plats. Vi tänkte till en gång extra innan vi
införde systemet. Tack vare en bra upphandling så kan vi dessutom hålla en lägre taxa än andra kommuner med liknande system. ■
23
ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
SÖDERHAMN
Söderhamn förvandlade
miljöbomb till parkområde…
Från hälsofarlig miljöbomb till havsnära parkområde.
Genom en grundlig sanering har Söderhamn förvandlat
Stugsundsuddens gamla industriområde till en plats för
rekreation.
» Mellan 1930 och 2002 bedrevs träimpregneringsverksamhet på Stugsundsudden. När verksamheten upphörde undersökte kommunen marken, och konstaterade
snabbt att området var direkt hälsofarligt.
– Det rörde sig om ytliga arsenikföroreningar, och i marken fanns även kreosot, kisaska och krom. Fem hektar mark
fick inhängas, eftersom vi inte ville att
människor skulle komma till skada, berättar Margareta Örn-Liljedahl, miljöstrateg i Söderhamns kommun.
Och det var inte bara människor som
var i riskzonen. Marken läckte även ut
föroreningar i Söderhamnsfjärden, och
man kunde konstatera att kreosot – som
är direkt giftig för biologiskt liv – fanns på
sjöbotten.
Tack vare pengar från Naturvårdsverket kunde kommunen starta ett omfattande saneringsprojekt 2009.
– Vi har helt enkelt grävt bort miljögifterna. Över 100 000 ton farligt avfall har avlägsnats och ersatts med rena moränmassor.
Projektet föll väl ut, och på bara två år har
man förvandlat en miljöbomb till ett naturskönt område för friluftsliv och rekreation.
24
– Vi fick även statliga pengar för att anlägga ett gångstråk och plantera träd
längs sjöstranden, berättar Margareta
Örn-Liljedahl.
Det enda som påminner om de gamla
synderna idag är en gammal transformatorbyggnad, som kommer att få en ny funktion
– som informationsplats om områdets industrihistoria och saneringsarbetet.
…och fick öringen att föröka sig
tack vare vattenrestaurering
Tack vare ett omfattande ekologiskt restaureringsjobb har Söderhamn fått öringen att föröka sig igen.
Under slutet av 1990-talet genomförde Söderhamn en omfattande inventering av kommunens kustmynnande vattensystem. Resultatet blev en fiskeplan,
som beskriver hur vattendragen såg ut,
men även vilka åtgärder som skulle kunna gynna fiskebestånden.
– Sågverksindustrin har varit och är
väldigt stor här, och vattnen har nyttjats
för flottning, vilket betyder att de har blivit rensade på sten. Det minskar variationen i vattnet och skapar en homogen och
sämre miljö för fisken, säger Andreas Håberg, natur- och fiskeutvecklare i Söderhamns kommun.
Fiskeplanen visade att det även fanns fysiska hinder som hindrade fiskarna att
vandra upp i vattendragen, som till exempel dammar och felplacerade vägtrummor.
– 2003 beslutade vi oss sig för att gå
från ord till handling, och inledde ett omfattande arbete med att restaurera vattendragen, till stor del finansierat av staten och EU, men med kommunen som
organisatör och medfinansiär.
I projektet har man bland annat placerat ut stenar på botten, byggt om dammluckor och i vissa fall grävt nya sträckor
runt dammarna. På så sätt har man lyckats öppna upp 420 kilometer vatten och
gjort dem tillgängliga som lekområden
för fisken.
– Vi har redan sett att öringen har förökat sig i de här områdena. Men det är ett
långsiktigt jobb att återställa ett ekosystem. Många av vattendragen är kustmynnande, så det påverkar även fiskebestånden ute i havet.
Fiskeplanen och den inledande inventeringen har varit mycket viktig för
projektet.
– Den har varit otroligt användbar,
dels när vi har sökt pengar, men även i
vårt eget arbete, där den har fungerat
som ett stöd och underlättat våra prioriteringar. ■
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
ANNONS
Malmö
• Satsar stort på att främja utvecklingen av biogas.
• Samarbetar med EON för att bygga världens största förgasningsanläggning.
• För att komma till rätta med övergödningen odlar man musslor, som även kan
komma att användas i biogasproduktion.
MALMÖ
Malmö vill bli en biogasstad
Från oljestad till klimatsamhälle. Malmö ser storsatsningar på biogas som nyckeln till att klara de långsiktiga
miljömålen.
» Malmö var länge en kol- och oljeberoende stad, med allvarliga luftföroreningar som följd. Men efter att den första naturgasledningen drogs till Malmö i början
på 1970-talet så har staden succesivt förvandlats till att bli en gasstad. Nästa stora
utmaning blir att byta ut naturgasen mot
biogas
– För några år sedan startades oljekommissionen, som visar på den stora
potentialen som finns för biogas i Sverige. Men det bygger mycket på att man
inte bara rötar gas, utan även satsar på
förgasning, säger Per-Arne Nilsson, chef
för avdelningen för stadsutveckling och
klimat i Malmö stad.
Han berättar att nästa generations
biogasanläggningar kommer att förgasa
cellulosa i form av trä och halm. Just nu
planeras en enorm förgasningsanlägg-
ning som kommer att ligga i Malmö eller
Landskrona.
– Den kommer att kunna producera
lika mycket biogas som resten av landet
tillsammans. Det blir världens största anläggning av det här slaget. Men det krävs
rätt marknadsförutsättningar om EON
ska våga satsa på projektet.
Malmö arbetar mycket med samverkan och partnerskap för att främja utvecklingen av biogas. EON är en av samarbetspartnerna, och bolaget är beredda
att satsa de 4-5 miljarder kronor som den
nya anläggningen kommer att kosta.
– De är bäst i världen rent tekniskt
sett. Men risken finns att de hoppar av
projektet om staten inte ger dem goda
långsiktiga förutsättningar.
Malmö medverkar tillsammans med
resten av Skånes kommuner i Gasfören-
ingens biogasupprop, där man skriver inlagor till staten. Man menar att satsningar på biogas är en nyckel för att regionen
ska klara av de långsiktiga klimatmålen.
– I dagsläget kommer stöden från EU
snarare än staten när det gäller kommunalt hållbarhetsarbete, och vi skulle gärna se mycket större statliga satsningar,
säger Per-Arne Nilsson.
Han poängterar även vikten av att skapa synergier mellan olika projekt.
– Just nu testar vi att odla musslor utanför Malmö, eftersom de binder näringsämnen och på så sätt kan minska
övergödningsproblemen. Och musslorna
kan även användas för att tillverka biogas, eller som foder i fiskodlingar.
Bygger man en stor förgasningsanläggning får man överskottsvärme, som kanske är för svag för fjärrvärmenätet, men
som till exempel kan användas för att värma upp bassänger där man odlar fisk.
– Och fisken kan som sagt matas med
musslor, så då slutar man kretsloppet. Ett
klimatsamhälle måste också vara ett
kretsloppssamhälle. ■
25
FOTO: SCANPIX
Den största klimatförändringen i Sveriges historia står
för dörren. Vi har verktyg för klimatanpassning.
Climatools – ett forskningsprogram för klimatanpassning.
Klimatanpassning innebär att säkra verksamheter mot de negativa konsekvenserna av kraftigare
regn, allvarligare värmeböljor och stigande havsnivå som kan innebära ökad risk för ras och
skred, dödsfall, översvämningar och erosion. Men klimatanpassning innebär också att ta till vara
de nya möjligheter som följer med klimatförändringen, för till exempel turism och friluftsliv och
jord och skogsbruk.
Climatools har utvecklat åtta klimatanpassningsverktyg för små och stora organisationer. Verktygen
är utprovade tillsammans med tio svenska kommuner. Nu kan du också använda verktygen, som
både passar dem som vill påbörja anpassningsarbetet och dem som kommit en bit på väg.
Ställ frågor om verktygen och hur de kan användas till: annika.carlsson-kanyama@foi.se eller
karin.mossberg@foi.se
Läs mer på www.climatools.se
Climatools drivs av FOI på uppdrag av Naturvårdsverket i
samverkan med KTH, Umeå universitet och Konjunkturinstitutet.
Programmet avslutas 2012.
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
ANNONS
Botkyrkas miljöarbete
• Har utfört en klimat- och sårbarhetsanalys
för hela kommunen.
• Samarbetar tätt med de andra Södertörnkommunerna, bland annat genom gemensamt ägande av Igelstaverket och Himmerfjärdsverket.
• Producerar fordonsbränsle av biogas i
Himmerfjärdsverket.
BOTKYRKA
Botkyrka bäst i klassen
på klimatarbete
Ambitiös sårbarhetsanalys och aktiv samhällsplanering.
I Stockholm har Botkyrka kommun pekats ut som ”bäst i
klassen” på klimatanpassning.
» Botkyrka lämnar inget åt slumpen.
Man har redan utfört en omfattande klimat- och sårbarhetsanalys för hela kommunen, där de övergripande riskerna för
till exempel översvämningar, ras och
skred har identifierats.
– Vi har även arbetat tätt ihop med Totalförsvarets forskningsinstitut, för att
undersöka vilka personer som är mest
sårbara för värmeböljor, berättar Ingrid
Molander, tillförordnad miljöchef i Botkyrka kommun.
Värmeböljor har visat sig betydligt
farligare än vad man tidigare har trott.
Under värmeböljan 2003 dog över 70
000 personer i Europa på grund av värmen. Med scenarier som förutspår ett
extremare klimat gäller det att ta frågan
på allvar.
Ingrid Molander berättar att de som är
över 80 år utgör en riskgrupp, men även
de som använder vissa läkemedel eller är
drabbade av vissa sjukdomar.
– För vår del handlar det dels om att
informera om riskerna, men också om att
ge konkreta råd. För personal inom kommunen gäller det att ha en beredskap om
en värmebölja inträffar.
Klimataspekterna finns med även i
Botkyrkas samhällsplanering. Med kommunens klimat- och sårbarhetsanalys
som underlag arbetar man vidare med
klimatanpassningen.
– Ett område där vi behöver mer kunskap är inom markstabilitet. Tillsammans med Sveriges geologiska undersökning arbetar vi vidare som testkommun
för att utveckla en geoteknisk sektorsportal. Den ska ge mer kunskap om
markförhållandena i kommunen, och
därmed ett bättre beslutsunderlag när vi
bygger.
Kommunen jobbar även hårt för att
minska de egna koldioxidutsläppen.
Bland annat har man satsat stort på Igelstaverket, som är ett av världens största
biobränsleeldade kraftvärmeverk.
– Det är nog den största anledningen
till att vi har lyckats reducera våra koldioxidutsläpp. Vi har byggt ut verket och
satsat på fjärrvärme. Idag eldar man med
90 procent biobränslen.
Dessutom satsar kommunen stort på
att byta ut gatubelysningen mot ny och
effektiv LED-belysning med nattdimning
– en åtgärd som bara i området Vretarna
minskade den årliga energiförbrukningen med 80 procent. Innan 2015 ska alla
kvicksilverarmaturer i kommunens gatubelysning vara utbytta.
– Ett annat projekt vi är stolta över är
Malmsjöskolan, där vi har satsat stort på
förnybar energi. Den har solfångare på taket, värmepumpar och fjärrvärme. Och
lärarna har vävt in extra mycket miljö och
hållbar utveckling i undervisningen. ■
27
ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
Trelleborgs
miljöarbete
• Satsar stort på samverkan
– med allt från andra förvaltningar,
företag och privatpersoner till nationella
och internationella aktörer.
• Vill få lantbrukarna att börja producera
biogas och använda biogödsel på åkrarna.
• Har skapat nya naturreservat för flora,
bin och svalor, och dammar har grävts i
ett försök att öka antalet strandpaddor.
TRELLEBORG
I Trelleborg ses
algerna som en resurs
Från problem till en resurs. Trelleborg vill samla
in alger för att producera biobränsle.
» Med sitt sydliga läge är Trelleborg
den svenska kommun som ligger närmast
Europa. Det återspeglar sig också tydligt i
det arbete som pågår i den nybildade avdelningen Hållbar utveckling. Åtta personer arbetar på bred front med miljöfrågorna – med en vidsynt utblick mot
Östersjön och de europeiska grannländerna.
Trelleborg har en historia som tung industri- och hamnstad. På 1980-talet handlade miljöarbetet i kommunen främst om
att få bukt med svåra fabriksutsläpp. Men
arbetet med Agenda 21 i mitten av 1990-talet blev starten på en ny miljöresa.
– Det handlade om att få folk att tänka i
nya banor och att få till ett medborgarengagemang. Miljöfrågor är inte bara kostnader
och problem, utan erbjuder även möjligheter till utveckling, säger Cathrine Ek, kommunekolog och avdelningschef.
Ett exempel är problemet med alger,
28
som man hoppas kunna vända till en tillgång. Under stora delar av badsäsongen är
det väldigt mycket alger på stränderna. Det
är en utmaning att samla in dem på ett
skonsamt sätt, utan att skada stranden och
de biologiska värden som finns där.
Genom att alger samlas in direkt i kustområdena eller till havs så kan stora mängder kväve och fosfor tas bort från den redan
kraftigt övergödda Östersjön. Algerna kan
sedan användas för att producera förnybara bränslen eller biogödsel.
– Vi har redan en liten pilotanläggning
för att producera biogas av alger. Och vi har
kontakter med IVL, som ska fortsätta att
forska på det här området, berättar Cathrine Ek.
Det handlar bland annat om att reducera kadmiumhalten i de rötade algerna, så att
de även kan användas som gödning i jordbruk. Redan nu pågår försök i kommunen,
där man undersöker hur åkrarna påverkas
av att man använder biogödsel istället för
konventionellt gödsel.
– Trelleborg består till 86 procent av
jordbruksmark. Vattnet från de många åkrarna rinner via de rätade åarna snabbt ut i
havet, vilket leder till övergödning och problem med alger. Utöver stränderna finns
heller inte mycket mark över för natur där
folk kan vistas. Det gäller verkligen att ta
tillvara på den natur som finns!
Bland invånarna finns ett stort intresse
för att lära sig mer om den egna hembygdens natur- och kulturmiljövärden, vilka
också beskrivits i en omfattande plan.
– Vi har ordnat utbildningar för allmänheten om till exempel marina frågor och
havsmiljö. Det är jätteviktigt. Grunden för
en hållbar utveckling är att man förstår värdet av att vårda den miljö man lever i, säger
Anitha Ljung, Agenda 21- och klimatsamordnare i kommunen.
Just nu etableras ett biogascenter med
en utställning i Trelleborg, som ska fungera
som en kunskapsnod för hela Skåne. Vid
centret kommer det att arrangeras konferenser, utbildningar och studiebesök till
biogasanläggningar runt om i Skåne. ■
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
ANNONS
Stockholm
• Ställer energikrav på passivhusnivå för alla nybyggen.
• Renoverar miljonprogramshus för
att öka energieffektiviseringen.
• Satsar en miljard på att förbättra
cykeltrafiken.
• Har som mål att samla in 40
procent av hushållens matavfall.
STOCKHOLM
Stockholm
– en miljöstad i världsklass
En miljard till cykling och energikrav på passivhusnivå.
Trafik och energi står i fokus när Stockholm jobbar
vidare för att förbli en miljöstad i världsklass.
» Stockholm satsar stort på att bygga
energieffektiva byggnader. Från och med
halvårsskiftet börjar ett nytt krav gälla för
alla nybyggen – energiförbrukning på
passivhusnivå.
– Det gäller inte bara det vi bygger själva, utan allt som byggs på stadens mark. På
det området ligger vi i absolut framkant,
även internationellt sett, säger Per Ankersjö, stadsmiljöborgarråd i Stockholm, med
ansvar för stadens miljöfrågor.
När Hammarby sjöstad byggdes för tio
år sedan var det världens första stadsdel
med ett helt integrerat systemtänk – med
fjärrvärme, sofistikerat sophanteringssytem och den mest avancerade tekniken för
energieffektivsering som fanns att tillgå.
– Det är ett väldigt starkt varumärke. I
vanliga fall känner folk utomlands till Abba,
Volvo och Björn Borg. Men när jag träffar
miljökunniga runt om i världen så känner
de nästan alltid till Hammarby sjöstad.
Nästa stora byggprojekt är Norra Djurgårdsstaden, som kommer att flytta fram
positionerna ytterligare.
– En sak som kan få stor betydelse är
satsningen på smarta elnät, som kommer
att byggas ut i full skala. Med hjälp av
smarta elnät kan man kapa dygnets energitoppar, för att eliminera behovet av reservaggregat som ofta drivs av kol eller
olja, säger Per Ankersjö.
Han poängterar hur viktigt det är att
ligga i framkant när det gäller byggandet
av nya stadsdelar, men påpekar samtidigt
att det är minst lika viktigt att satsa på de
befintliga byggnaderna.
– Vi satsar tio miljarder kronor på att
renovera miljonprojekten i allmännyttan. Det finns en symboliskt viktig poäng
i detta – vi ska satsa på energieffektivsering i alla stadsdelar och alla hustyper.
För att klara av att växa krävs det att
Stockholm arbetar vidare med alternativa transportsätt, både av miljö- och framkomlighetsskäl.
– Vi vill göra cykling till ett fullgott
transportslag, och satsar därför en miljard på att bygga ut cykelnätet och förbättra säkerheten för stadens cyklister.
Men vi måste också bygga ut kapacitetsstark kollektivtrafik, och är därför glada
över att man ska utreda möjligheten att
bygga tunnelbana ut till Nacka.
En annat viktigt mål är att få fler bilar att
gå på biobränsle. Det har redan uppstått något av en boom bland stadens tjänstebilar,
och efterfrågan överstiger ofta utbudet.
– Därför höjer vi målet för matavfallsinsamlingen från hushållen till det femdubbla, det vill säga 40 procent. Det är
det viktigaste vi kan göra för att öka stadens tillgång på biogas. ■
29
ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
SIGTUNA
Sigtuna visar vägen mot
en bättre djurhållning
Egna vindkraftverk och hårda krav på bättre djurhållning
vid upphandling. Sigtuna kommun vill gå i spetsen för en
hållbar utveckling.
» Under många år har Sigtuna satsat både
pengar och energi för att stärka kommunens miljöprofil. Den senaste storsatsningen är ytterligare ett eget vindkraftverk – en
investering på 40 miljoner kronor.
– Det är en investering som bidrar till
att uppfylla flera viktiga politiska målsättningar. Vi ökar andelen förnybar energi, och därmed kommunens klimatpåverkan, samtidigt som vi minskar våra
elkostnader. De pengar vi sparar in där
kan användas till viktig välfärdsverksamhet, säger Anders Johansson, kommunalråd i Sigtuna kommun.
30
Kommunen äger redan två vindkraftverk, ett direkt och ett via det egna bostadsbolaget Sigtunahem. Båda verken
köptes in 2009, och har sedan dess medfört minskade elkostnader med en miljon
kronor om året, om man jämför med vad
det hade kostat att köpa elen på den öppna marknaden. Så det är en bra affär för
både miljön och kommunens invånare.
– När det nya verket tas i drift kommer
drygt en tredjedel av kommunens elbehov att täckas av egen vindenergi – vilket
innebär minskade elkostnader på 2-2,5
miljoner om året.
Ett annat område där kommunens
hållbarhetsengagemang sticker ut är de
djuretiska krav man ställer vid upphandling av livsmedel till förskolor, skolor och
äldreboenden.
– Vi vill använda vår konsumentmakt i
samband med upphandlingarna. Därför
har vi infört nya och långtgående krav på
ekologi, arbetsrätt och djurhållning som
extra kriterier när vi gör upphandlingar.
De djuretiska kraven innebär bland
annat att antibiotika bara får användas
efter ordination av veterinär och när det
är medicinskt motiverat, samt krav på
kortare transporter för djuren till slakt
och att djuren är helt bedövade under avblodningen.
– En anbudsgivare överklagade vårt
tilldelningsbeslut med motivet att det
strider mot EU-direktiv och Lagen om of-
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
fentlig upphandling, och fick rätt i Förvaltningsrätten i just de delar som rörde
kraven på bättre djurhållning.
Men kommunstyrelsen i Sigtuna accepterade inte beslutet utan valde att
överklaga till Kammarrätten, som beslu-
– Ett annat utslag hade varit fullständigt oacceptabelt. Det hade inneburit
en inskränkning i det kommunala självstyret och ytterligare urholkat förtroendet för lagen om offentlig upphandling och EU-regelverket. Vi har ett
”När det nya verket tas i drift kommer
drygt en tredjedel av kommunens
elbehov att täckas av egen vindenergi”
tade att kommunen har rätt att ställa djuretiska krav – ett viktigt besked för alla
Sveriges kommuner som vill arbeta för
bättre och mer hållbar djurhållning.
uppdrag från väljarna som vi tänker
fullfölja, säger Anders Johansson.
Han säger att han är stolt över att representera den kommun som aktivt drivit
ANNONS
frågan, och till slut fått rätten på sin sida.
– Det känns fantastiskt att kunna säga
att den mat som serveras i våra skolor
faktiskt bidrar till en ökad hållbarhet. Vi
kommer att fortsätta kämpa för en bättre
miljö och ett bättre djurskydd. ■
Sigtuna
• Investerar i egna vindkraftverk,
vilket ger billigare el.
• Ställer extra etiska krav på
djurhållningen i sina upphandlingar av livsmedel.
• Har drivit frågan om djurhållning
till Kammarrätten och fått rätten
på sin sida.
31
ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
Landskrona
• Inför en intern koldioxidavgift
för kommunens transporter.
• Startar en bilpool med biogasfordon för alla som använder
bilen i tjänsten.
• Har trådbussar som går på
lokal vindkraftsel.
LANDSKRONA
Landskronas väg mot
fossilfria transporter
Bilpool med biogasfordon och intern koldioxidavgift.
Inom tio år ska Landskronas kommunala transporter vara
helt fossilfria.
» Redan 1999 föreslog en utredning att
Landskrona kommun skulle införa en intern koldioxidskatt för alla transporter. Nu,
13 år senare, har förslaget fått politiskt stöd.
– Vi har som mål att alla kommunala
transporter ska vara fossilfria inom tio år,
och tanken är att avgiften ska snabba på
utvecklingen, säger Högni Hansson, miljöchef på Landskrona kommun.
De kommunala aktörerna får betala en
summa för varje kilo koldioxid som deras
verksamhets transporter släpper ut.
Pengarna som kommer in går till en intern miljöfond, från vilken nämnder och
styrelser kan beviljas medel för olika miljöförbättrande projekt.
Ett annat projekt för att minska de egna
transporternas utsläpp är införandet av en
kommunal bilpool. Beslutet är redan fattat
och nu återstår bara själva upphandlingen.
– Den kommer till att börja med att
32
rikta sig till alla inom kommunen som använder bil i tjänsten. Men kommer sedan
att utvidgas och även omfatta de kommunala bolagen.
Bilpoolen kommer att bestå av fossilfria bilar, till att börja med biogasfordon.
Bilarna kommer att var utrustade med en
system som gör att man alltid kan se var
bilen befinner sig.
– Den som bokar bilen kan lätt se var
den står, och kan låsa upp den med hjälp av
sms eller en ”plupp” med ett chips i. Själva
bilnyckeln lämnas kvar i bilen. Användarna betalar per kilometer och timme.
Bilpoolen kommer att innebära en effektivare användning av bilarna.
– Idag används bilarna ungefär 20 procent av tiden, men nu hoppas vi dubbla
den siffran. På så sätt kan vi minska kapitalkostnaderna, och effektivisera administration, service och underhåll.
Landskrona satsar även sort på fossilfri kollektivtrafik. Sedan tio år tillbaka går
fyra trådbussar på en linje från centrala
stan till järnvägsstationen – en av de mest
trafikerade linjerna i hela Skåne.
– Och trådbussarna går på el från våra
vindkraftverk på Gipsön, så det är verkligen ren energi som gäller, berättar Högni
Hansson.
Han berättar att man även håller på
och undersöker möjligheterna att köra
batteribussar, som i så fall ska använda
samma system som trådbussarna.
– Tanken är att de ska laddas medan de
kör längs linjen, med hjälp av de befintliga trådarna, men de kan även köra vidare
med batterikraft utanför tråden. Under
hösten kommer det att genomföras ett
försök för att se om det fungerar. Kanske
kan vi även få ett försök med trådlastbilar
i samband med att en stor lastbilscentral
ska etableras i Landskrona.
Om testen lyckas, och det visar sig tekniskt genomförbart, är det bara en tidsfråga innan Landskrona har en helt fossilfri kollektivtrafik. ■
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
ANNONS
Upplands Väsby
• Bygger ett nytt vindkraftverk, som
kommer att ägas av kommunen.
• Energieffektiviserar befintliga
lokaler.
• Satsar stort på matavfallsinsamling
för att kunna producera mer biogas
UPPLANDS VÄSBY
Upplands Väsby
bygger eget vindkraftverk
Ett helt eget vindkraftverk. Upplands Väsby vill aktivt
bidra till samhällets utbyggnad av förnybar energi.
» Upplands Väsby investerar nästan 50
miljoner kronor i ett helt nytt vindkraftverk. Och det finns en viktig poäng i att
man just bygger nytt, och inte bara köper
andelar i en befintlig anläggning.
– Vi vill tillskapa förnyelsebar energi.
Vår kommun ska inte bara vara hållbar, vi
ska dessutom genom handling bidra till
en hållbar utveckling i samhället, säger
Thomas Thunblom, chef för teknik och
fastighet på Upplands Väsbys kommun.
Han poängterar att kommunens
satsningar på förnybar energi ger ringar
på vattnet.
– Vi sänder en väldigt tydlig signal. Kommunen är en så pass stark aktör i samhället
att vi verkligen kan påverka utvecklingen.
En intressant aspekt med projektet är
att man kommer bygga det nya vindkraftverket utanför den egna kommun, när-
mare bestämt i Ockelbo.
– Vi ville bygga det på en plats där man
verkligen får ut det mesta av det. Och eftersom vi inte har så gynnsamma förhållanden
inom kommunen så fick vi vidga vyerna.
Det nya vindkraftverket kommer att
byggas i oktober och stå driftfärdigt i januari. Med en årsproduktion på sju gigawattimmar kommer det att täcka 20 till
25 procent av den kommunala verksamhetens elbehov.
– Den svenska energimarknaden är
ganska nyckfull, med stora elprisvariationer. Det här kommer att ge oss bättre förutsägbarhet när det gäller våra kostnader.
Kommunen satsar även stort på att
minska den egna energiförbrukningen.
– Det är den andra, minst lika viktiga, delen i vägen mot att bli klimatneutrala. Under de senaste tre åren har vi genom lokal-
och energieffektiviseringsåtgärder sparat
energi motsvarande 200 villahushåll.
Och apropå hushållen så har Upplands
Väsby under den senaste tiden även intensifierat arbetet med att samla in deras
matavfall. Målet är att kunna producera
ännu mer biogas.
”Kommunen är en
så pass stark aktör i
samhället att vi verkligen kan påverka
utvecklingen.”
– Ur till synes ingenting uppstår det vi
behöver. Det är fantastiskt att man genom en enkel beteendeförändring kan
minska kommunens beroende av olja.
Det kostar ingenting, och de som sorterar
får en lättnad i avfallstaxan. ■
33
ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA
I Uppsala laddas
bilarna med egen solel
Klimatprotokoll och soldriven laddstation för elbilar.
Genom samarbeten och ny teknik ska Uppsala klara kommunens utvecklingsmål för klimat och energi.
» Från och med den 12 juni laddar Uppsala kommun sina tre eltjänstebilar i en egen,
soldriven laddstation från Solelia Greentech. Stationen kommer att generera tillräckligt med el för att varje bil ska kunna
köra cirka 1 000 mil på ren, fossilfri solkraft.
– Laddstationen är tänkt att väcka
uppmärksamhet och visa att det går att
driva en elbil med solenergi. Den ska också tjäna som inspiration till andra att göra
liknande satsningar, säger Anders Hollinder, energistrateg på kontoret för samhällsutveckling i Uppsala.
Satsningen är en av många för att uppnå kommunens långsiktiga klimatmål –
att innan 2020 ha minskat utsläppen av
växthusgaser med 45 procent per invånare, jämfört med 1990 års nivåer. En tuff
utmaning eftersom Uppsala, som kanske
enda kommun, inte bara räknar utsläpp
från energianvändning och transporter,
utan även Uppsalabornas semesterresor.
Den är också ett bra exempel på hur
man arbetar inom Uppsala klimatprotokoll. I protokollsperiod II, 2012-2015,
samarbetar 25 organisationer från näringslivet, föreningslivet, universitet och
offentlig verksamhet för att sänka Uppsalas utsläppsnivåer.
– Medlemmarna i Uppsala klimatprotokoll har bestämt sig för att ta ett ledarskap i
klimatfrågan. Jag upplever även att ledningsrepresentanterna tar ett personligt
ansvar som yrkespersoner, vilket är både
glädjande och nödvändigt. Det är i yrkeslivet som vi kan göra de största insatserna för
miljö och klimat, säger Björn Sigurdson, klimatstrateg på kommunledningskontoret.
Genom att kombinera deltagarnas expertis med kommunens kunskap om de lokala
förutsättningarna hoppas man skapa en
hävstångseffekt för alla inblandade parter.
– Ska vi klara klimatutmaningen är det
A och O att våga satsa på nya lösningar och
samarbeten mellan företag, myndigheter
och organisationer, säger Björn Sigurdson.
Foto: Dan Pettersson
25 MEDLEMMAR MED HANDLINGSKRAFT
Medlemmarna i Uppsala klimatprotokoll II är Ahlsell Sverige AB, Akademiska Hus AB, Fresenius Kabi AB, Friskis och Svettis, Frontwalker AB, Fullerö Park
AB, GE Healthcare AB, IKEA Uppsala, NCC Construction AB, Ragn-Sells AB, Ramböll AB, Riksbyggen, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, Svensk Direktreklam AB, Teknik & service – Uppsala kommun, Uppsalahem AB, Uppsala kommun, Uppsala universitet, Uppsala Vatten och Avfall AB, Vård & bildning – Uppsala kommun, Landstinget i Uppsala län, Vasakronan AB, Vattenfall Värme Uppsala AB samt resursorganisationerna Energikontoret i Mälardalen AB och Stuns – Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringslivoch samhälle.
34
Fortlöpande miljöanalys
Vi måste förvalta
ekosystemen
smartare
SLU vill vara med och bygga en värld där
landskap och vatten används på ett hållbart sätt.
Därför förser vi samhället med expertkompetens
och vetenskapligt grundade råd.
I tio program tar vi fram kunskap som anknyter
till svenska miljökvalitetsmål och internationellt
miljösamarbete.
Välkommen att kontakta oss!
Läs mer: www.slu.se/foma
Stina Drakare,
koordinator för program Sjöar och vattendrag, SLU
Tre minuter är nästan ingenting – men samtidigt tillräckligt för att skapa en bättre värld. Därför har vi
startat Max3min på Facebook. En sida där vi vill föra en öppen och populärvetenskaplig diskussion,
visa på innovationer och inspirera till ett aktivt hållbarhetsarbete. Vi är övertygade om att hållbara
innovationer, i kombination med information och kunskap, är vägen till vår gemensamma framtid.
Och du är välkommen att delta.
facebook.com/max3min