doc– berättar om miljöinitiativ & projekt i frontlinjen!
download 
Report Transcription
– berättar om miljöinitiativ & projekt i frontlinjen!
ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA MILJÖARBETE MEDFÖL MED FÖLJER Ö JER MI MILJÖ LJÖAKT AKTUEL UELLT LT, JU JULI LI 201 2012 2 I SVENSKA KOMMUNER 2012 27 Svenska kommuner Läs va som pågdår! – berättar om miljöinitiativ & projekt i frontlinjen! HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA Kommunerna är motorn i arbetet för ett hållbart samhälle » Efter 50 år i miljösvängen kan jag konstatera att den stora utmaningen är att gå från ord till handling, vilket också konstateras inför FN:s miljökonferens, Rio+20, som genomförs i skrivande stund. I Sverige väcktes vi av Rachel Carsons bok ”Tyst vår” som förklarade sambandet mellan tillväxt, naturresursutnyttjande och miljö. En ny miljölagstiftning 1969 minskade snabbt miljöbelastningen genom åtgärder inom industrin och inte minst genom kommunernas utbyggnad av avloppsreningsverk, avfallshantering och fjärrvärme. På 1990-talet blev det lokala Agenda 21-arbetet en succé och många miljöprojekt genomfördes. 1998 introducerades de lokala investeringsoch klimatinvesteringsprogram (LIP och Klimp) vilket lyfte miljöarbetet i många kommuner. Sveriges riksdag har också ersatt 700 miljömål med femton nationella mål. I dag satsar Sverige på hållbar stadsutveckling; utnyttjandet av naturresurser, konsumtion och produktion, infrastruktur och bostäder, energi, vatten och avlopp, avfallshantering, folkhälsa, trygghet och social välfärd. Kommunerna spelar en väldigt viktig roll i denna utveckling. Staten sätter målen och kommunerna levererar. Men hur lyckas vi nå våra mål – lokalt såväl som nationellt och globalt? Jag vill bidra med några råd och inspel, adresserade till beslutsfattare på alla nivåer. 1. Lyssna på och engagera medborgarna Ändrade värderingar och beteenden hos medborgare är nyckeln till en framgångsrik omställning. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetade i arbetet med att etablera och stödja Agenda21-arbetet under 90-talet. Behovet av ett liknande engagemang är lika stort i dag. 2. Staten måste göra sin del Vi behöver ett bättre ledarskap och en bättre samordning inom staten. Departe- ment och statliga verk har olika ansvarsområden men statens budskap måste vara samordnat och tydligt. 3. Utveckla det kommunala självstyret Begränsa inte kommunernas ansvar, roll och rådighet. Dra nytta av kommunernas kunskap och erfarenheter samt det lokala politiska engagemanget. Satsa på erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring. 4. Satsa på den offentliga upphandlingen Staten, landstingen och kommunerna måste bli bättre på att ställa miljö- och sociala krav när man upphandlar av varor och tjänster. Den offentliga upphandlingen utgör 25 % av BNP. 5. Stimulera nytänkande Framtida utmaningar löses inte genom att bli bättre på det vi gör i dag – vi måste tänka nytt! Stimulera därför innovationer och nytänkande på alla sätt! ■ ANNONS > Innehåll 5. Upplands Bro Kommun 6. Gotlands Kommun 7. Helsingborgs Kommun 9. Växjö Kommun 10. Göteborgs Stad 12. Ödeshögs Kommun 13. Ronneby Kommun 15. Västerås Kommun 16. Karlstad Kommun 17. Örebro Kommun 18. Kungsbacka Kommun 21. Täby Kommun 22. Båstad/Halmstad Kommun 23. Sjöbo Kommun 24. Söderhamn Kommun 25. Malmö Kommun 27. Botkyrka Kommun 28. Trelleborg Kommun 29. Stockholms Kommun 30. Sigtuna Kommun 32. Landskrona Kommun 33. Upplandsväsby Kommun 34. Uppsala Kommun På 70-talet sa vi – Tänk globalt handla lokalt – det gäller än. Vi som har arbetat med detta nummer är: Cecilia Löwenadler (Försäljningschef), Anna Nordgren, Emil Sjöbom, Karoline Goldberg, Erik Annerberg, Marianne Stjernvall, Mark Siozon Skribent: Tomas Tirén Form: Aktiebolaget Christian Sabe Omslagsbild: Istockphoto Foto: Andreas Eklund Tryck: Elanders AB, 2012 Distribution: Miljöaktuellt, juli 2012 Peter Wenster Seniorkonsult och pensionär, efter 20 år som miljöexpert vid Sveriges Kommuner och Landsting. För tematidningar med distribution via IDGs tidningar vänligen kontakta Cecilia Löwenadler, affärschef, på 08-453 63 03 Producerad av IDG Creative Media, IDG Sales and Marketing AB 3 Följ vägen till ett klimatsmart byggande Nu närmar sig slutsummeringen för Trästad 2012. Efter tre seminarier under Almedalsveckan kommer fyra regionala konferenser att genomföras under hösten, med Trästadsriksdagen 2012 i Malmö 25-26 oktober som den stora höjdpunkten. På www.trastad2012.se kan du läsa mer. Umeå 19/9 Leksand 24/9 Växjö 9/10 Ministerkonferens 22-23/10 Skövde 6/11 Malmö 25-26/10 Trästadsriksdagen 2012 Trästad 2012 är en satsning med klimat och rationellt byggande i fokus och ska tjäna som en inspirationskälla för lokala byggare, arkitekter, planerare och politiker. Almedalen 3-4 juli HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Kungsängens IP • Har ett eget energilager med sex kilometer borrhål. • Tar till vara på överskottsenergin när man producerar is. • Värmer upp ena konstgräsplanen med lagrad energi. UPPLANDS-BRO Upplands-Bro har byggt framtidens idrottsplats Eget energilager och konstgräsplan som fungerar som solfångare. Nya Kungsängens IP har gett Upplands-Bro en modern och energieffektiv året runt-idrottsplats. » I december 2011 invigdes nya Kungsängens IP, en anläggning som byggts så smart och energieffektivt det går. Utöver en huvudarena för fotboll och friidrott, med naturgräs och en läktarkapacitet för ett par tusen personer, består anläggningen bland annat av två fullstora konstgräsplaner. – Den ena planen är uppvärmd, vilket betyder att den kan användas mycket längre på året. Den smälter inte bort snö, men det räcker för att ta bort rimfrost från ytan, berättar Bo Larsson, kulturoch fritidschef i Upplands-Bro. Den andra konstgräsplanen spolar man is på under vintern, då den utgör en fullstor bandybana. – Förr hade man byggt en isbana som stått tom på sommaren, men nu har vi fullt nyttjande året om. Men det är inte bara när det gäller funktionen som idrottsplatsen sticker ut – den har även en hel del smarta lösningar för att minska energiförbrukningen. – Vi har byggt ett enormt energilager, där vi i princip har sex kilometer borrhål under marken. Det betyder att vi kan lagra överskottsenergi, för att sedan använda till anläggningen. På sommaren fungerar konstgräsplanen som solfångare. Den har ett nät av ledningar med vätska för att hålla den varm på vintern och på sommaren vänder man helt enkelt på processen, och lagrar värme i borrhålen. – Men framförallt uppstår det en hel del överskottsenergi när man spolar is på bandybanan, och den tar vi vara på i energilagret. Den lagrade värmen används dels som direktvärme för att hålla fotbollsplanen spelbar, men kan även med hjälp av värmepumpar se till att hålla rätt temperatur i omklädningsrum och kanslilokaler. – Tanken är att energilagret ska växa med tiden, för vi kommer att lagra mer energi än vad vi tar ut. Så vi skapar ett väldigt bra magasin att hämta energi ur, berättar Bo Larsson. Han berättar att inspirationen kom från Katrineholm, där man var först med en liknande lösning. Men annars finns det – än så länge – knappast några med en lika energieffektiv idrottsplats. – Det var så klart en stor investering, men den kommer att betala igen sig i form av minskade driftskostnader. I vanliga fall kostar det väldigt mycket pengar att hålla en konstgräsplan ren på vintern. De lokala idrottsklubbarna är dessutom jättenöjda med hela idrottsplatsen. ■ 5 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA GOTLAND Vatten och energi prioriterade områden för Region Gotland Gotland är en ekokommun. Målet att Gotland ska vara en världsledande ö-region i miljö- och klimatfrågor utgör ett av fem övergripande mål för allt regionalt utvecklingsarbete. » Som besökare tänker man knappast på det, men på en ö blir det påtagligt att en grundläggande faktor för all utveckling är en långsiktig hållbar vattenförsörjning. Det kommunala vattnet på Gotland har idag god kvalitet, men många enskilda vattentäkter är förorenade. Grundproblemet är att det är svårt att skapa bra avloppslösningar i områden med mycket hällmark och tunna jordlager. Region Gotland arbetar därför långsiktigt och satsar mycket pengar på att kontinuerligt bygga kommunala vatten- och avloppslösningar runt om på ön. Inom projekt ”Klart vatten” inventeras dessutom alla öns 14 000 enskilda avlopp i syfte att få dem åtgärdade och godkända. Avfallshantering är en indikator på miljömedvetenhet och gotlänningarna är duktiga på källsortering och återvinning. Mängden insamlade förpackningar är till exempel dubbelt så stor som riksgenom6 snittet. Det som blir kvar av hushållsavfallet sorterar gotlänningarna i kompost respektive brännbart. Kompostfraktionen blir till jord och det brännbara avfallet bränns numera lokalt på Cementas anläggning i Slite. Den globala klimatförändringen är vår tids ödesfråga. Det gotländska målet - att skapa en klimatneutral energitillförsel för ön senast 2025 - är därför ett mål som engagerar. Uppvärmningssektorn är inte längre något problem; fjärrvärme och övrig kommunal uppvärmning är helt fossilfri. I likhet med landet i övrigt är det transportsektorn som är den verkliga utmaningen när det gäller att ersätta de fossila bränslena. På Gotland är visserligen varannan ny bil en miljöbil – som län brukar Gotland ligga överst i miljöbilstoppen – men numera dominerar snåla bensin- och dieselbilar. – Visbys fyra stadsbussar går numera på biogas som kommer från det kommunala reningsverket, berättar Helena Andersson, ekostrateg på Region Gotland, och vår plan är att i princip all trafik Region Gotland kör eller handlar upp ska drivas med biogas. Satsningen, som inkluderade öns första publika tankställe för biogas, var ett samarbete mellan privat och offentlig sektor, där Region Gotland genom upphandlingskrav skapade lokal efterfrågan på biogas. Öns verkliga kännetecken på energiområdet är annars förstås vindkraften. I fjol fanns 177 vindkraftverk på Gotland, som genererade 340 GWh el, motsvarande nära 40 procent av öns eltillförsel. Genom att ersätta äldre och mindre verk med nya och större, har antalet verk i den största vindkraftsparken Näsudden kunnat minskas samtidigt som elproduktionen ökat fyra gånger. För närvarande är det dock stopp för vidare vindkraftsutbyggnad, eftersom det krävs både högre överföringskapacitet till fastlandet och förstärkningar av det lokala nätet för att klara högre produktion. Planen är att öka vindkraften från dagens 160 MW till 1000 MW, vilket skulle göra Gotland till en stor exportör av förnybar el. ■ HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Helsingborgs miljöarbete • Har ersatt kolet mot biobränsle i kraftvärmeverket. • Kör alla stadens bussar på biogas. • Har startat Miljöverkstaden, som utbildar barn och ungdomar i hållbarhetsfrågor. HELSINGBORG Hållbarhet genomsyrar allt Helsingborg gör Avfall, uppvärmning och transporter. Helsingborgs satsningar på att minska koldioxidutsläppen visar att allting hänger ihop. Och att det med rätt planering går att få till riktiga förändringar. » Genom ett brett miljöarbete har Helsingborg lyckats halvera kommunens koldioxid sedan 1990. En stor anledning är att man har bytt ut kolet mot biobränsle i stadens kraftvärmeverk. Och för att säkra tillgången på biogas har man satsat stort på avfallshanteringen – Vi var väldigt tidiga med att inför bra hushållssortering. I varje fastighet finns tunnor med olika fack, så att sorteringen sker redan där. En av sorteringsfraktionerna är för biologiskt avfall, som kan användas för att tillverka biogas, berättar Ulla Ingers, miljödirektör i Helsingborgs kommun. Till en början fanns sorteringssystemet bara i villor, men nu har systemet utökats till nästan alla flerfamiljshus. Biogasen tillverkas i anslutning till stadens avfallsanläggning. – Och faktiskt var just sopbilarna var först med att gå på biogas. För några år sedan beslutade också att alla tjänstebilar i första hand ska köras på biogas, vilket blev grunden för en stor upphandling. När staden ville få loss marken från en central bussdepå, valde man att bygga en ny i anslutning till just avfallsanläggningen, där biogasen produceras. Och sedan dess går även alla Helsingborgs bussar på biogas. – Men man kan inte bara byta till biogasbussar – det är minst lika viktigt att få fler att vilja åka kollektivt istället för att ta bilen. Det minskar dessutom trängseln och förbättrar luftkvaliteten i staden, säger Anna Jähnke, ordförande i Helsingborgs miljönämnd. Kommunen satte därför upp som mål att fördubbla antalet resande med buss från 2004 till 2014. I dagsläget har siffran ökat med 61 procent, och Anna Jähnke menar att man har mycket goda möjligheter att klara av målet. – För att lyckas med detta har vi fått planera om väldigt mycket för att prioritera busstrafiken. Vi startar fler busslinjer, bygger nya hållplatser och ökar turtätheten. Allt för att bussresorna ska bli så attraktiva som möjligt. Satsningarna på biogas har även gett positiva bieffekter. Eftersom det finns kvar näring i rötresten som blir kvar vid produktionen, så har man börjat använda den som gödsel på åkermark. – För att slippa använda lastbilar så har vi byggt en pipeline. Man spär ut rötet med vatten, så att det blir en lagom pumpbar massa. Sedan pumpar man ut det till olika nyckelpositioner ute i jordbrukslandskapet, säger Ulla Ingers. Effektivare avfallssortering, förnybar värme och grön kollektivtrafik – i Helsingborg har man lyckats integrera hållbarhetstänket i hela samhällsplaneringen. ■ 7 Smarta system för effektiv och miljövänlig avfallshantering Envac/Optibag erbjuder lösningar för insamling, transport och sortering av avfall till städer och NRPPXQHU9nUDV\VWHPE\JJHUSnYlUOGVOHGDQGHWHNQLNPHGVWRUÀH[LELOLWHWVRPJ|UDWWGHHQNHOW kan kombineras och utvecklas för framtidens behov. Optisk sortering – enkelt och kostnadseffektivt Optibags unika metod med optisk sortering av olikfärgade påsar gör det enkelt, bekvämt och hygieniskt att källsortera avfall redan i hemmet. Ett kostnadseffektivt sätt att uppfylla nationella insamlingsmål – och att skapa stora vinster för samhälle, miljö och människor. Sopsug – en optimal och självklar lösning Envac utvecklar, säljer, levererar och underhåller sopsugsystem för insamling av hushålls- och kommersiellt avfall. Avfallet transporteras med hjälp av luft i rör under marken till containrar. Systemet kan kompletteras med självtömmande papperskorgar. (QYDF6FDQGLQDYLD$%7HOLQIR#HQYDFVHZZZHQYDFVH (QYDF2SWLEDJ$%7HOLQIR#RSWLEDJVHZZZRSWLEDJVH HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Läs mer på: www.vaxjo.se/egs Foto: Henrik Johansson VÄXJÖ Växjös resa mot att bli Europas grönaste stad Växjös låga koldioxidutsläpp och ambitiösa klimatmål har gjort staden till en internationell angelägenhet. Nu jobbar man stenhårt för att kommunen ska bli helt fri från fossila bränslen. » I början på 1970-talet började Växjö att restaurera stadens sjöar, som var igenvuxna och luktade illa. Det blev starten för kommunens riktiga miljöarbete – som 40 år senare har gett Växjö epitet ”Europas grönaste stad”. – Det som hände var att medvetenheten för miljöfrågor väcktes till liv, berättar Julia Ahlrot, miljöstrateg, och gruppchef för strategiska miljöfrågor på Växjö kommun. Nästa stora steg mot att bli en miljökommun var oljekrisen på 1970-talet, som slog hårt eftersom Växjös fjärrvärmesystem byggde helt på olja. Det kommunala energibolaget VEAB tog beslutet att istället börja elda biomassa från lokalproducerad skog. – Då var det i första hand ett ekonomiskt beslut, men i efterhand visade det sig vara ett mycket bra beslut för miljön. På 1990-talet började kommunen att arbeta mer medvetet med miljöfrågor, bland annat med hjälp av Naturskyddsföreningen, vilket redan 1996 ledde fram till en politisk vision om att bli helt fossilbränslefria. – För några år sedan tog vi beslutet att kommunen ska vara helt fossilbränslefri 2030. Så visionen har förvandlats till ett konkret mål, säger Julia Ahlrot. Hon berättar att det finns ett stort intresse för vad som händer i Växjö, inte minst efter att BBC för fem år sedan skrev om Växjö som ”Europas grönaste stad”. Efter det har det strömmat in nyfikna journalister och utländska delegationer, som vill se hur kommunen arbetar. – När vi upplevde intresse från hela världen, så valde vi att anamma den sloganen och göra den till vårt eget varumärke. Vad var det då som väckte BBC-journalisternas intresse? Framförallt kombinationen av ambitiösa klimatmål och konkreta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Till exempel har man satsar stort på energibesparingar, biobränsleeldad fjärrvärme och naturvårdsprojekt. – Vi satsar även stort på att bygga energieffektivt. Vi har bland annat byggt passivhus i trä – med upp till åtta våningar. En nyckel till framgångarna är att staden varit projektkoordinator för ett stort EU-projekt, med 19 partners runt om i Europa. – Det var faktiskt vi som tog initiativ till projektet, och letade upp samarbetspartners i Europa. På så sätt gav vi oss själva en knuff i rätt riktning, och flera av de projekt vi är stolta över har sin grund i det här EU-projektet. ■ 9 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA Fotograf för alla bilderna är Peter Svenson GÖTEBORG I Göteborg är det grön mat som gäller 100 procent ekologiskt kött och aktiva åtgärder för att minska matsvinnet. Med 19 miljoner serverade måltider om året kan Göteborg göra stor skillnad. » Sedan 2007 har Göteborg fördubblat andelen ekologiska livsmedel i den mat som kommunen serverar – från 11 till 22 procent. Nu har man dessutom bestämt att allt kött och alla charkprodukter ska vara ekologiska. – Beslutet togs redan förra året. Nu håller vi på att avsluta en upphandling som ska underlätta för våra verksamheter att endast köpa ekologiskt kött, berättar Pernilla Rydeving, enhetschef på Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun. Beslutet kommer att bidra till att öka andelen ekologisk mat ytterligare, och även andelen miljömåltider, som är ett samlingsnamn på maten som är miljömärkt och etiskt märkt, säsongsanpassad och med stor andel vegetabilier och baljväxter. – För att klara målet med 100 procent 10 ekologiskt kött kommer vi att behöva ersätta en del kött med proteinrika vegetariska alternativ. Därför kommer vi att utbilda och inspirera måltidspersonalen i vegetarisk matlagning, så att de kan utveckla bra vegetariska måltider. Genom att öka andelen vegetariska råvaror minskar man miljöpåverkan samtidigt som man drar ner på kostnaderna, vilket kan kompensera för det lite dyrare ekologiska köttet. Ett annat sätt att minska matkostnaderna är storsatsningen på att minska svinnet. – Det handlar dels om att utbilda måltidspersonalen, så att vi får bort överproduktionen. Det kan handla om att laga maten allt eftersom under dagen, men också om att ha hand om den överblivna maten. Samt att informera de som äter. Man har redan genomfört projekt i olika skolor där man har mätt svinnet och arbetat aktivt för att minska det – med mycket lyckade resultat. – Ur ett klimatperspektiv är svinnet det område där vi enklast och effektivast kan se tydliga resultat när det gäller maten. Så halverade Guldhedsskolan matsvinnet Mindre slängkärl och pannkaksbelöning till eleverna. Genom att arbeta aktivt med matsvinnet så lyckades Guldhedsskolan nästan halvera mängden slängd mat. 2009 började Guldhedsskolan i Göteborg att arbeta medvetet för att minska matsvinnet. Då slängde skolans 600 elever i genomsnitt 22 kilo mat om dagen. Efter en rad aktiva åtgärder fick man ner siffran till 12 kilo, nästan en halvering av matsvinnet. – Vi genomförde små enkla åtgärder, som att byta ut slängkärlet mot ett mindre, samtidigt som vi engagerade eleverna i arbetet, berättar Gunilla Williander, som job- HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA Gunilla Williander, kock på Guldhedsskolan bar som kock och miljöombud på skolan. Eleverna ville gärna vara med, inte minst efter att man lovat pannkakor i belöning så snart de lyckats halvera mängden slängd mat. – Vi skapade en pannkakslinje, ett diagram som visade hur nära de var att klara målet. Vi kom ner till 12 kilo om dagen, och även om det fattades ett kilo så tyckte vi att de var värda sin belöning, säger Gunilla Williander. Hon berättar att svinnet sedan ökade till en nivå på runt 14-15 kilo, och att det krävs kontinuerliga åtgärder för att hålla nere det. – Varje år kommer det nya elever, så det gäller att vi hela tiden är alerta. Nästa mål är att involvera pedagogerna mer i arbetet. Vi har infört ett matråd, där kökspersonal, elever, rektorn och skolsköterskan diskuterar matfrågor och hur det kan bli bättre. Kan man ändra barnens beteende så påverkas även deras familjer, vilket gör att effekten kan bli fantastiskt stor. Även bakom disken arbetar man aktivt för att hålla nere andelen mat som slängs. Blir det över köttfärssås, kan den till exempel användas till en lasagne eller soppa dagen efter. Sedan en tid tillbaka är det vegetarisk mat som gäller varje onsdag. – Där får man vara lite taktisk. I början var det en del barn som protesterade och ANNONS Kia Andreasson, miljökommunalråd (mp) Pernilla Rydeving, enhetschef på miljöförvaltningen sa att de inte var vegetarianer. Men om man bara kallar det ”tortillas” istället så är det ingen som reagerar. Nuförtiden kör vi en vegetarisk buffé, med sex olika smårätter. Den är jättepopulär och det finns alltid något som eleverna tycker om. ”Vi började med att föra in som mål i den rödgröna budgeten att den ekologiska andelen skulle öka.” Högra krav och uppföljning nyckeln till framgång Att få in miljömåltiderna i budgeten är A och O för att det verkligen ska hända något. Göteborg ställer höga krav och följer noggrant upp hur kommunens verksamheter arbetar med maten som serveras. För tio år sedan undersökte den rödgröna majoriteten i Göteborg hur stor andel ekologisk mat som kommunen serverade. Det visade sig att det bara rörde sig om ungefär en procent. Det blev startskottet för en aktiv och ambitiös satsning för att göra måltiderna grönare. – Vi började med att föra in som mål i den rödgröna budgeten att den ekologiska andelen skulle öka. Men snabbt insåg vi att det var en bredare fråga än så, så vi bytte till att kalla det miljömåltider, berättar Kia Andreasson, miljökommunalråd (mp) med ansvar för miljö/klimat, folkhälsa och och konsumentfrågor. Utöver att vara baserad på ekologiska råvaror ska en miljömåltid vara säsongsanpassad och bestå av en stor andel vegetabilier och baljväxter. Och den fisk som serveras ska komma från stabila bestånd och följa miljöstyrningsrådets rekommendationer. – Dessutom ställer vi etiska krav. Vi ska kunna stå för den maten vi serverar, både när det gäller etiska och miljömässiga aspekter. Tidigare hade kommunen som mål att helt enkelt öka antalet miljömåltider, men i den senaste budgeten har man skärpt tonen – hela 50 procent av måltiderna som serveras ska vara miljömåltider, och det gäller i såväl skolor som i boenden och äldreomsorg. – Det bästa sättet att få till en förändring är just att få med det i budgeten. Det är ett dokument som alla måste följa och rapportera efter. Men vi jobbar samtidigt kontinuerligt med att uppmuntra och utbilda våra anställda. Och miljöförvaltningen ordnar en rad aktiviteter tillsammans med stadsdelarna för att målen ska nås. ■ 11 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA Ödeshög • Byter ut all gatubelysning mot effektivare LED-ljus. • Bygger en egen biogasanläggning. • Fjärrvärmen drivs på enbart flis och rapsolja. ÖDESHÖG För Ödeshög blev miljösatsningarna en bra affär Det kostar inget att vara miljösmart. Tvärtom så har Ödeshögs satsningar på energieffektivisering gett kommunen mer pengar på kontot. » För några år sedan visade en undersökning att Ödeshög var en av de kommuner med högst energiförbrukning per capita. Det blev startskottet på en stor satsning för att bli effektivare – där man har sett över allt från uppvärmning till belysning. – Vi har märkt att man med ganska små medel verkligen kan göra skillnad. Och det kostar inte att agera miljövänligt, tvärtom har vi sparat hundratusentals kronor genom att effektivisera energianvändningen, säger Magnus Oscarsson, kommunalråd i Ödeshög. Det kommunala bostadsbolaget har jobbat hårt för att effektivisera uppvärmningen i husen, bland annat genom att återanvända varmvattnet. – Dessutom har vi kopplat upp väldigt många fastigheter till fjärrvärmenätet, 12 som drivs helt av flis och rapsolja. Det köps bara certifierat flis, oftast från närområdet. Nästa steg i kommunens satsningar blir att byta ut alla gatljus i kommunen, mot nya effektivare LED-ljus – samt starta en egen biogasanläggning. – Gatljusen har redan börjat bytas ut, och vi har tagit beslut i kommunfullmäktige om att biogasanläggningen ska byggas. Vi räknar med att det står färdigt våren 2014, säger Magnus Oscarsson. Han berättar att anläggningen kommer att drivas dels av slam från det kommunala avloppssystemet och de rester som uppstår när ett lokalt företag producerar livsmedel. – Det är ett projekt som vi är väldigt stolta över, inte minst eftersom vi är en så pass liten kommun. Tack vare att vi samarbetar med vårt lokala näringsliv så kan vi skapa något positivt för alla våra invånare. När väl biogasanläggningen är byggd planerar man att byta ut hela kommunens tjänstebilsflotta till biogasbilar. – Vi har verkligen försökt att lyfta miljö- och energifrågorna i kommunen. Till exempel så har vi tillsatt en arbetsgrupp där representanter från alla partier funnits med. Det gäller att komma överens för att kunna få igenom stora, långsiktiga satsningar. Nu har vi dessa frågor aktuella på alla våra möten med kommunstyrelsen. Ödeshög har också blivit en Millenniumkommun, vilket bland annat medför internationella samarbeten om miljöfrågor. – Vi hade nyligen besök av Rwandas ambassadör, som blev väldigt intresserad av vårt biogasprojekt. Det är ett jättestort potatisland, och ser att det finns möjlighet att starta något liknande projekt på hemmaplan. Det är verkligen jättekul om vi kan bidra till en positiv utveckling även utanför kommunen och landet. ■ HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Ronneby • Ställer tuffa krav i upphandlingarna. • Låter cradle to cradle-tänket genomsyra hela verksamheten. • Har byggt ett solkraftverk, där panelerna automatiskt följer solen. När det byggdes 2010 var det landets största. • Startat centrum för forskning och utveckling (CEFUR). RONNEBY Ronneby vill göra rätt från början 100 procent svenskt kött och utbyggd elbilsstruktur. Med tuffa krav i upphandlingar och ett cradle to cradle-tänk i samhällsplaneringen vill Ronneby göra rätt från början. » I Ronneby ställer man extra hårda miljö- och djurskyddskrav vid livsmedelsupphandlingar, vilket har lett till att kommunens avtalsleverantör valde att offerera enbart svenskt kött. – Vi har också delat upp upphandlingen i olika varugrupper, så att leverantörerna kunde lämna anbud på till exempel enbart charkprodukter eller fläskkött. Detta för att även mindre leverantörer skulle kunna delta, säger Kerstin Hannrup, miljö-, energi- och säkerhetssamordnare på Ronneby kommun. Hon berättar att duktiga upphandlare som verkligen vågar ställa krav har varit en förutsättning för att lyckas. Och deras arbete omfattar mer än bara livsmedel – just nu pågår projektet Green Charge, som går ut på att skapa en fungerande struktur för elbilar. – Vi arbetar tillsammans med Blekinge tekniska högskola, Miljöfordon Syd och flera andra kommuner i både Blekinge och Småland. Tanken är vi ska bygga ett antal laddstolpar, och ett system för att boka dessa. Om man till exempel tar elbilen till grannkommunen, så ska man kunna vara säker på att det finns möjlighet att ladda den där. Ronneby har redan en bil- och cykelpool för de kommunanställda, och tanken är att man så småningom ska köpa in elbilar till den. I dagsläget är det etanolbilar och cyklar som gäller. – Vi har även en mycket populär elcykel, och så sent som förra veckan fick vi vår första elvespa. Ska man röra sig inom staden så ska man främst använda dessa. Med stöd av kommunens resepolicy jobbar man även hårt för att minska de längre resorna, och försöker att styra om möten till Skype eller telefon om det går. Kerstin Hannrup berättar att Ronneby anammat konceptet cradle to cradle (C2C), vilket innebär att man bygger enligt tre huvudprinciper – att ta vara på avfall, använda förnybara energikällor och stödja mångfald. – Istället för att bara försöka komma till rätta med problem som redan finns, så försöker vi att göra rätt från början. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som jobbar med detta på vårt centrum för forskning och utveckling. Nybyggen är ett område där C2C-tänket tillämpas. Kommunen ligger i startgroparna för stadsförnyelseprojektet Kilen, där ett gammalt industriområde ska förvandlas till attraktiva bostäder. – Vi kommer, i samarbete med arkitekter och byggherrar, att sätta upp ett antal mätbara kvalitetsmål inom fokusområdena energi, vatten, byggmaterial och inomhusmiljö, biologisk mångfald och social mångfald. Den här exploateringen ska bidra till någonting positivt för hela kommunen. ■ 13 Vi vill göra världen lite bättre. Våra kunder som arbetar i kommuner och landsting tycker att det är mycket viktigt att deras pensionspengar bidrar till en hållbar utveckling. Därför beslöt vi oss redan 1997 för att arbeta med etiska placeringar. Vi ställer dessutom miljökrav på våra leverantörer och påverkar de företag vi investerar i att ta ansvar för människa och miljö. Läs mer om våra etiska placeringar på www.kpa.se. PLANTERA ETT TRÄD MED QR-KODEN. HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Västerås • Har satt upp en egen, tuffare definition för lågenergihus. • Energieffektiviserar de egna bostäderna och fastigheterna. • Har inrett en framtidslägenhet, för att visa hur smart vi kommer att bo 2026. VÄSTERÅS Västerås bygger för framtiden Solpaneler på skolorna, tuffare krav på byggbolagen och en riktig framtidslägenhet. Västerås stad vill visa vägen till ett klimatsmart byggande och boende. » Genom att investera stort i stadens egna bostäder och fastigheter har Västerås redan uppfyllt de flesta av målen i den egna energiplanen – mål som var tänkta att nås först 2015. – Vi har satsat stort på att förbättra ventilation och belysning, men även undersökt hur vi kan arbeta med standbyeffekter för att minska energianvändningen, säger Anna Jungmarker, klimatstrateg på Västerås stad. Fastighetskontoret har bland annat genomfört ett pilotprojekt i en av stadens skolor, där ett centralt system stänger av alla datorer, skärmar, skrivare, kopiatorer och lampor som glömts på. – Allt är ihopkopplat, så när man låser och larmar stänger systemet automatiskt av allt som inte behöver stå på under natten. På så sätt har skolan minskat sin to- tala energianvändning med 6-7 procent. Kommunen jobbar även aktivt för att förse skolorna med solceller på taken. Vid årsskiftet hade sex skolor tillsammans 1 475 kvadratmeter solpaneler. – Dels minskar vi behovet av el från nätet, och dels ger det en väldigt bra pedagogisk effekt. En display i matsalen visar hur mycket el skolans anläggning producerar, så att eleverna kan se hur det varierar med vädret och årstiden. Västerås har även skapat en egen lokal definition för lågenergihus, som är betydligt skarpare än Boverkets. Målet var 250 lågenergibostäder 2012, men den siffran är redan uppe i 860. – I början var inte byggbolagen så nöjda över att vi satte upp tuffare krav. Men de visade sig snabbt att det faktiskt inte var så svårt att bygga efter dem. Så idag har vi ett väldigt stort område med lågenergihus, och vid mätningar har det visat sig att några av husen har så god energiprestanda att de ligger i nivå med passivhus. För att verkligen staka ut vägen för framtidens byggande och boende har stadens bostadsbolag byggt och inrett en framtidslägenhet, som ska visa hur vi kommer att bo och hantera vardagen 2026. – Hållbarhet genomsyrar allt i lägenheten. Det är allt från extremt energieffektiva vitvaror till en dusch som byter belysningsfärg från blått till rött när du har duschat för länge. Samt egen solcellsanläggning och laddstolpe till elbilen. Ett 30-tal samarbetspartners har bidragit med idéer, teknik och inredning för att skapa den rätta framtidskänslan. – Nyligen anordnade vi en tävling där vinnaren fick övernatta i lägenheten, med bland annat en personlig kock, 3Dfilm och framtidsbelysning. På så sätt hoppas vi kunna inspirera våra medborgare och visa vägen mot ett klimatsmartare boende, avslutar Anna Jungmarker. ■ 15 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA KARLSTAD Karlstad får toppbetyg som cykel- och busstad I Karlstad bor landets mest nöjda bussresenärer. På sex år har bussresandet ökat med 50 procent i Karlstad. Och nu reser sex av tio Karlstadsbor regelbundet med stadstrafiken. » Vi har sett ett trendbrott i färdmedelsval. Andelen bilresor minskar från 60 till 55 procent, medan bussresandet ökar stort, säger kommunalrådet Maria Frisk (MP). Bussresenärerna ger Karlstad toppbetyg i den senaste kollektivtrafikbarometern. 81 procent uppger att de är nöjda, vilket placerar Karlstad på förstaplats i landet. Samtidigt så fortsätter resandet med stadsbussarna att öka: Från 3,9 miljoner resor 2005 till sex miljoner resor 2011. Det är en ökning med två miljoner resor – eller 50 procent. En nyhet i Karlstad nästa sommar är att de orange stadsbussarna med solen på kommer att drivas med biogas. – Det är en stor förändring att vi får biogasbussar i Karlstad. De kommer att 16 påverka stadsbilden positivt genom att de är tystare samtidigt som de är bättre för miljön, säger kommunalrådet Maria Frisk (MP). Att Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer är en del av Karlstads kommuns strategiska plan. I kommunens nya översiktsplan, som visar hur Karlstad långsiktigt ska växa, finns uttryckt att ingen sträcka ska ta mer än dubbelt så lång tid att åka med buss som med bil. Det får bara ta en och en halv gånger så lång tid att cykla till ett resmål jämfört mot att ta bilen. Att Karlstad ska vara en av Sveriges bästa cykelkommuner, är ett annat tydligt mål i kommunens strategiska arbete. Karlstad utsågs nyligen till Sveriges tred- je mest cykelvänliga stad av Cykelfrämjandet efter att 4 700 cyklister i drygt 50 kommuner fått svara på frågor om hur cykelvänlig deras kommun är. Redan idag står cyklandet för 20 procent av det totala resandet i Karlstad. Drygt 700 000 cyklister passerade kom- ”En nyhet i Karlstad nästa sommar är att de orange stadsbussarna med solen på kommer att drivas med biogas.” munens två cykelräknare under 2011. – Det är en bra siffra. Vi satsar mycket pengar på cykelinfrastruktur. Det handlar både om att bygga cykelvägar och att knyta ihop svaga länkar samt olika påverkansinsatser, säger P-O Haster, miljösamordnare på Karlstads kommun. ■ HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS ÖREBRO Örebros avloppssatsning ger renare sjöar Genom att inventera samtliga enskilda avlopp bidrar Örebro kommun till att minska övergödningen i sjöarna och vattendragen. » Enligt EU:s vattendirektiv så ska alla vattendrag ha god ekologisk status senast 2021. Det är en av anledningarna till att Örebro har storsatsat på att inventera kommunens alla enskilda avlopp. – Många enskilda avlopp är gamla och uppfyller inte de krav som finns idag. Direktutsläpp från dessa sprider bakterier och bidrar till övergödning i sjöar och vattendrag, berättar Marielle Nilsson, enhetschef vid miljökontoret i Örebro kommun. Utsläppen av fosfor från enskilda avlopp utgör ungefär nio procent av de totala fosforutsläppen i Örebro kommun. Redan 1969 kom en lag som säger att alla enskilda avlopp ska vara utrustade med efterföljande rening, men en stor del släpper fortfarande ut avloppsvatten rakt ut i naturen. – När orenat avloppsvatten släpps ut så bidrar det till att höja fosforhalten i vattendrag och sjöar. Dessutom sprids bakterier, som kan förorena dricksvattenbrunnar och utgöra en hälsorisk för de som badar i sjöarna. Under de senaste sex åren har Örebro intensifierat arbetet med avloppsinventeringar. Totalt har man inventerat 3 500 av kommunens 6 500 avlopp, och senast 2015 räknar man med att vara klara med projektet. – Vi har tagit fram en inventeringsplan där vi går igenom område för område. Om en anläggning visar sig bristfällig så får ägaren krav på åtgärder. Hittills har ungefär 50 procent av de undersökta anläggningarna visat sig bristfälliga. Det finns många tekniker för att rena avloppsvattnet, och man kan använda sig av till exempel infiltration eller markbädd. Man kan även lösa avloppsfrågan med kretsloppsanpassade lösningar där man separerar vatten från WC och vatten från BDT (bad, disk och tvätt). – Till exempel så kan man ha en sluten tank med en extremt snålspolande vakuumtoalett för WC och en enklare infiltration eller markbädd för BDT. Det ger ett bra skydd mot utsläpp av bakterier och ger möjlighet till kretslopp av näringsämnen. Eftersom det ofta rör sig om en ganska stor investering så får ägaren två år på sig att komma till rätta med problemet. Kommunen följer upp det hela, och bidrar med information om hur det kan ske på bästa sätt. – Att jobba med inventering av enskilda avlopp är en jätteviktig fråga för Örebro kommun. På detta sätt bidrar vi till att förbättra vattenkvaliteten i kommunen. 90 procent av våra sjöar klassas som dåliga eller otillfredsställande när det kommer till fosforhalter och övergödning, så för att klara målet till 2021 så är det viktigt att vi agerar redan nu. Kommunen jobbar även med andra viktiga frågor, som till exempel dagvattenhantering, för att förbättra kvaliteten i sjöar och vattendrag. Man har även tagit fram en vattenplan, och just nu pågår arbete med att ta fram en vatten- och avloppsplan. ■ 17 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA KUNGSBACKA Kungsbacka bygger för framtiden Hyresrätter, seniorboende och villor med äganderätt. Kungsbacka vill ge alla möjlighet att bo energieffektivt. Och satsar samtidigt stort på att energieffektivisera de befintliga bostäderna. » När Kungsbackas kommunala bolag Eksta Bostad AB bygger ett nytt område i Vallda-Heberg så är det blandade upplåtelseformer som gäller – vanliga hyresrätter, hyresrätter för de över 55 år, seniorboende, villor med äganderätt och tomter för självbyggare. – För att skapa det hållbara samhället måste vi arbeta med en mängd olika aspekter. Våra bostäder och den energi som de använder är såklart en mycket viktig del i detta, säger Fredrik Högberg, miljö18 strateg i Kungsbacka kommun. Passivhusen i Vallda-Heberg kommer att ha en energiförbrukning på bara en tredjedel av vad som krävs vid nybyggnationer idag. Hela området kommer att präglas av en helhetssyn där gröna lösningar står i fokus. – Vi är stolta över Eksta, som har blivit otroligt duktiga på att energioptimera sina bostäder och fastigheter, säger Fredrik Högberg. Han berättar att bolaget har arbetat med passivhus, solenergi och biobränsle under många år – och att det installerade sin första solfångare redan 1979. – Tanken är att 40 procent av bostädernas elanvändning ska komma från egen solenergi. Dessutom hoppas vi att det blir så kallade gröna sedumtak, som binder regnvatten, vilket gör att det blir mindre dagvatten. De gynnar även den biologiska mångfalden, vilket får ses som en fin bonus i sammanhanget. Sedumtak är en urgammal teknik som allt fler återupptäcker, inte minst för de isolerande egenskaperna, som sänker energiförbrukningen. – Innan oljekrisen på 1970-talet byggde man ganska tunna hus, eftersom energi var så otroligt billigt. Men nu lönar det sig att bygga energisnålt. Passivhusen är väldigt välisolerade, och släpper inte ut så HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA mycket energi som vanliga hus. Dessutom satsar man på tekniska finesser för att till exempel återanvända värme, säger Fredrik Högberg. Han poängterar dock att det är minst lika viktigt att effektivisera just de äldre, befintliga bostäderna. – I några av kommunens skolor och fritidsanläggningar kommer vi under året att installera värmeproduktionsanläggningar som till 100 procent drivs med biobränsle. Ingen fossilkraft kommer att finnas i reserv eller som spetskraft. Ett riktigt spännande och ambitiöst projekt där kommunen går i bräschen! Kungsbacka är även en av de kommuner som har blivit utvalda att vara med i Energimyndighetens projekt Uthållig kommun – där man ska lyfta fram spjutspetsprojekt inom energisektorn. – Vi deltar i två projekt, varav det ena heter ”Energidriven affärsutveckling”. Ett av målen är att få till en kvalificerad yrkesutbildning inriktad på det som arbetsmarknaden frågar efter. Det handlar bland annat om att koppla ihop de lokala företagen med projekt inriktade på förnybar energi. Och att förse den växande branschen med kunnig arbetskraft. – Genom att ”klustra” ihop dem kan man potentiellt skapa en sektor som skulle vara mycket gynnsam för såväl Kungsbacka kommun som hela Göteborgsområdet. Idag bygger mycket på att bilindustrin går bra, men man behöver flera ben att stå på, och just förnybar energi är en framtidsbransch. Vårt första bidrag blir en utbildning som fokuserar på området. Det andra delprojektet inom Uthållig kommun heter ”Bilsnål planering i en levande småstad”, och där koncentrerar ANNONS terat. Vi försöker även att hitta nya, lätta kontaktytor, och använder till exempel Facebook för att svara på frågor. Förra året blev Kungsbacka utsedda till Sveriges kvalitetskommun av SKL – en utmärkelse som går till den kommun som lyckas bäst med att utveckla och förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. – Det är en bekräftelse på att vi gör ett bra jobb. Och ju bättre vi jobbar, desto mer insatser kan vi göra för miljön och klimatet. Det handlar i grunden om resi- ”Det är invånarna i kommunen som är våra uppdragsgivare, så att svara på deras funderingar är alltid högt prioriterat.” man sig på planeringsprocesserna och trafikrörelserna i staden. – Vi jobbar mycket med att ha en invånardialog. Det är invånarna i kommunen som är våra uppdragsgivare, så att svara på deras funderingar är alltid högt priori- liens eller robusthet, om att bygga ett samhälle som klarar av förändringar utan att kollapsa. Vår ambition är att skapa ett hållbart samhälle där energifrågan är löst genom en mängd olika åtgärder, beteendeförändringar och tekniker. ■ 19 Vita papper med grön profil. Arctic Paper har i flera årtionden tagit på sig en ledande roll när det gäller miljötänkande. Vi är djupt engagerade i att minska miljöpåverkan av våra pappersbruk. Som resultat av våra ansträngningar är våra produkter tillgängliga som PEFC och FSCTM certifierade. Vi jobbar dessutom med ISO 14001, EMAS och Paper Profile. Så oberoende av vilken kvalitet: Amber, Arctic eller Munken, ytvikt eller nyans du väljer så blir ditt pappersval grönt på insidan och vitt på utsidan. För kostnadsfri rådgivning kring pappersval, kontakta: EvaLotta Blom 0761-75 77 37, Jonas Carlsson 0761-75 77 34, Lina Åkesson 0761-75 77 36 ARCTIC PAPER SVERIGE AB INFO -SE@ARCTICPAPER.COM www.arcticpaper.com HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Täbys miljöarbete • Förtätar bostadsområdena för att kunna behålla grönområdena när fler flyttar in. • Konkurrensutsätter fjärrvärmenätet. • Energieffektiviserar befintliga byggnader. TÄBY Täby vill växa hållbart Förtätning av bostadsområdena och konkurrensutsatt fjärrvärmenät. Täby har sin egen modell för att klara av den kraftiga tillväxt kommunen står inför. » När Täby planerar för kommunens framtida tillväxt står hållbarhet i fokus. Fyra stora utbyggnadsområden planeras, och man räknar med 20 000 nya invånare i centrala och kollektivnära lägen innan år 2030. – Ambitionen är att det som ska byggas ska hålla världsklass när det gäller både hållbarhet och kvalitet. 2010 antogs en ny miljöplan, och nu tar vi fram en klimat- och energistrategi berättar Annica Nordgren, kommunalråd i Täby. En av de stora utmaningarna blir att bevara och utveckla de fina park- och grönområden som finns i kommunen. Därför förtätar man de befintliga bostadsområden. – Vi kan inte bygga nya grönområden, men är väldigt måna om att behålla halva Täby grönt, så vi satsar på förtätningar i strategiska lägen. En viktig aspekt är att kommunen själva har svårt att påverka kollektivtrafiken, som sköts av Stockholms län. Därför bygger man nytt främst på platser där det redan finns tillgång till fungerande kollektivtrafik, som till exempel längs Roslagsbanan. – Men det kommer att krävas satsningar på infrastruktur om även grannkommunerna fortsätter att växa som planerat. Vi försöker bland annat få till en spårförbindelse till Arlanda, och ett resecentrum för hela Stockhom Nordost planeras i norra Täby, säger Gregor Hackman, miljöchef i Täby. Kommunen ställer tydliga funktionskrav och höga mål, för att sedan låta marknaden sköta det rent praktiska. – Ett exempel på hur det manifesterar sig är fjärrvärmenätet som vi håller på att bygga ut. Vi har kommit överens med E.O.N. om att de bygger själva nätet, men att det sedan på sikt ska vara tillgängligt för alla aktörer som kan leverera värme, säger Annica Nordgren. Med andra ord kommer man att konkurrensutsätta fjärrvärmen på ett sätt som tidigare inte har gjorts i Sverige, och kunderna kan själva välja vilken leverantör de vill ha. – Vårt mål är att minska oljeberoendet i befintliga byggnader med 50 procent till 2014, och 90 procent till 2020. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet är en del i den satsningen, men vi genomför även många energieffektiviserande åtgärder, som att förbättra ventilation, tilläggsisolera och byta ut belysning. Annica Nordgren avslutar med att berätta att Täby kommun har många olika miljöinsatser som pågår parallellt med de stora utbyggnadsprojekten. Till exempel så satsar man nu på matavfallsinsamling, dagvattenrening, bulleråtgärder, nya naturreservat och upprustning av parker. ■ 21 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA Egna badvattenprognoser • I Halmstads, Laholms och Varbergs kommuner pågår sedan tre år tester med att göra badvattenprognoser. Prognoserna är ett verktyg som ska underlätta arbetet med EU:s nya badvattendirektiv. De bygger på omfattande indata som rör bland annat utsläppskällor, väderförhållanden, strömmar och salthalter. Med hjälp av prognoserna kan man bedöma den bakteriologiska badvattenkvaliteten och risken för blå-gröna bakterier (cyano). Prognoserna finns på kommunernas hemsidor och som appar. HALMSTAD & BÅSTAD Halmstad och Båstad vill tillsammans rädda västkustens stränder Tång och alger på grunda sandstränder kan skapa stora problem. Men med ny teknik hoppas Halmstad och Båstad tillsammans kunna skapa mervärden vid strandrensning. » För både Halmstad och Båstad är rena och fina badstränder helt avgörande för hur många turister som besöker kommunerna under sommarmånaderna. Därför har man, tillsammans med Laholm och Varberg, inlett ett samarbete för att studera förekomsten av alger, och hur man kan använda biomassan till något positivt. Målet är ett storskaligt maskinellt upptag, och att på sikt få igång en algbaserad biogasproduktion – I de fyra kommunerna har tio stränder valts ut. Under ett år ska vi dokumentera mängderna av tång och alger, analysera förekomsten av bland annat kadmium, fosfor, kväve, samt göra artbestämningar på biomassan, berättar Lars Ohlsson, miljöansvarig på Teknik och fritidsförvaltningen i Halmstads kommun. – Den insamlade datan skall sedan an22 vändas som underlag för ett storskaligt upptag och omhändertagande, säger Magnus Sjeldrup, kommunekolog i Båstads kommun. Den övergripande tanken är att slå flera flugor i en smäll – genom att rensa stränderna och de grunda bottnarna på alger reduceras mängderna kväve och fosfor i havet, samtidigt som man får renare stränder och råvara till biogasproduktion. – Dessutom är de grunda bottnarna oerhört viktiga för uppväxande fisk och den bottenfauna som de lever på. Tjocka mattor av alger och tång riskerar att kväva allt biologiskt liv. En förutsättning för hela strandrensningen är att det finns en fungerande teknik. Därför har man tagit fram en maskin som kan avlägsna alger och tång på grunt vatten istället för längre upp på stranden. Med dagens teknik får man stora mängder sand som blandas med algerna, vilket gör att de inte kan användas som råvara vid biogasrötning. – Vår algmaskin-prototyp är byggd och finansierad av en samling entusiaster. Men vi kommer att behöva mer stöd för att kunna utveckla tekniken ytterligare. Målet är en upptagningsanordning som kan appliceras på en vanlig traktor, säger Lars Ohlsson, som är en av initiativtagarna. Han berättar att det kan samlas enorma mängder alger längs stränderna. En undersökning från sydkusten visade att det vid ett tillfälle fanns 18 000 kubikmeter alger, motsvarande 10 000 ton våtvikt, på endast två kilometer strand. – Vår vision är att kunna samla in algerna i vattnet, för att direkt pressa dem och göra balar, som sedan körs till en rötningsanläggning för biogas, säger Lars Ohlsson. – Vi har en gemensam kuststräcka och måste samarbeta över kommungränserna om vi ska komma till rätta med problemen. Vi är alla oerhört beroende av våra badgäster, avslutar Magnus Sjeldrup. ■ HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Insamlingen gör skillnad Under 2011 har det via kärlen samlats in: • tidningar motsvarande 9 663 träd • platsförpackningar motsvarande 14,3 miljoner blomkrukor • matavfall som har gett biogas motsvarande 126 000 mil • restavfall motsvarande uppvärmning av 311 villor samt energi till 11 095 st lågenergilampor (11 W) att lysa i ett år SJÖBO Sjöbo satsar på grundvatten och avfallsinsamling Grundvatten i kranarna och ett unikt insamlingssystem för avfall. Sjöbo har nästan halverat mängden restavfall, och undviker kemikalier och extra reningsprocesser i kommunens dricksvattensystem. » Allt fler skånska kommuner går över till Sydvatten, som är regionens stora dricksvattenproducent. Men Sjöbo går sin egen väg och satsar istället stort på att utnyttja det egna grundvattnet. – Vi ser att det finns kapacitet och möjligheter att bygga ut de grundvattentäkter vi har. Det finns mer vatten att hämta och det håller en väldigt bra kvalitet, säger Jesper Andersson, VA-chef i Sjöbo kommun. I vintras togs ett formellt beslut att kommunen ska satsa vidare på det egna grundvattnet. Det innebär dels att man ställer nya krav på de vattentäkter som finns, men även att man tar fram nya skyddsområden för att säkra vattentillgången i framtiden. – Vårt grundvatten har så pass bra kvalitet att det kan tas upp som det är och direkt pumpas ut i ledningsnätet. Vi behöver inte tillsätta massa kemikalier eller processa det för att det ska kunna drickas. Det enda som krävs är en säkerhetsbarriär i form av UV-ljus, som dödar eventuella bakterier och parasiter. Grundvattentäkterna är inget som syns eller stör, utan de består helt enkelt av pumpar och rör som går rakt ner i marken. Ett annat område som Sjöbo har satsat stort på är avfallsinsamling. 2010 införde kommunen ett flerfackssystem för fastighetsnära insamling, bestående av åtta kärl för matavfall, restavfall, förpackningar och returpapper. – Våra kommuninvånare är väldigt duktiga på att sortera sitt avfall, vilket verkligen gör skillnad för både miljön och kommunens ekonomi. Vid årsskiftet hade vi minskat mängden restavfall per person och år från 238 kilo till 134 kilo, säger Christel Wohlin, enhetschef på Sjöbo kommuns Trafik- och beställarenhet. I vanliga fall har kärlen ett stort fack för matavfall, men Sjöbo kommun har kommit på en helt egen lösning, där man istället använder det stora facket till plastförpackningar. – I samband med att FTI började samla in även mjukplast så har den totala mängden plast ökat kraftigt. Så vi ändrade fördelningen i flerfackssystemet och skapade en ny insats för matavfallet. På så sätt kan allting tömmas på en och samma gång. – Vi slipper lägga plastförpackningarna i en säck bredvid, för att de inte får plats. Vi tänkte till en gång extra innan vi införde systemet. Tack vare en bra upphandling så kan vi dessutom hålla en lägre taxa än andra kommuner med liknande system. ■ 23 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA SÖDERHAMN Söderhamn förvandlade miljöbomb till parkområde… Från hälsofarlig miljöbomb till havsnära parkområde. Genom en grundlig sanering har Söderhamn förvandlat Stugsundsuddens gamla industriområde till en plats för rekreation. » Mellan 1930 och 2002 bedrevs träimpregneringsverksamhet på Stugsundsudden. När verksamheten upphörde undersökte kommunen marken, och konstaterade snabbt att området var direkt hälsofarligt. – Det rörde sig om ytliga arsenikföroreningar, och i marken fanns även kreosot, kisaska och krom. Fem hektar mark fick inhängas, eftersom vi inte ville att människor skulle komma till skada, berättar Margareta Örn-Liljedahl, miljöstrateg i Söderhamns kommun. Och det var inte bara människor som var i riskzonen. Marken läckte även ut föroreningar i Söderhamnsfjärden, och man kunde konstatera att kreosot – som är direkt giftig för biologiskt liv – fanns på sjöbotten. Tack vare pengar från Naturvårdsverket kunde kommunen starta ett omfattande saneringsprojekt 2009. – Vi har helt enkelt grävt bort miljögifterna. Över 100 000 ton farligt avfall har avlägsnats och ersatts med rena moränmassor. Projektet föll väl ut, och på bara två år har man förvandlat en miljöbomb till ett naturskönt område för friluftsliv och rekreation. 24 – Vi fick även statliga pengar för att anlägga ett gångstråk och plantera träd längs sjöstranden, berättar Margareta Örn-Liljedahl. Det enda som påminner om de gamla synderna idag är en gammal transformatorbyggnad, som kommer att få en ny funktion – som informationsplats om områdets industrihistoria och saneringsarbetet. …och fick öringen att föröka sig tack vare vattenrestaurering Tack vare ett omfattande ekologiskt restaureringsjobb har Söderhamn fått öringen att föröka sig igen. Under slutet av 1990-talet genomförde Söderhamn en omfattande inventering av kommunens kustmynnande vattensystem. Resultatet blev en fiskeplan, som beskriver hur vattendragen såg ut, men även vilka åtgärder som skulle kunna gynna fiskebestånden. – Sågverksindustrin har varit och är väldigt stor här, och vattnen har nyttjats för flottning, vilket betyder att de har blivit rensade på sten. Det minskar variationen i vattnet och skapar en homogen och sämre miljö för fisken, säger Andreas Håberg, natur- och fiskeutvecklare i Söderhamns kommun. Fiskeplanen visade att det även fanns fysiska hinder som hindrade fiskarna att vandra upp i vattendragen, som till exempel dammar och felplacerade vägtrummor. – 2003 beslutade vi oss sig för att gå från ord till handling, och inledde ett omfattande arbete med att restaurera vattendragen, till stor del finansierat av staten och EU, men med kommunen som organisatör och medfinansiär. I projektet har man bland annat placerat ut stenar på botten, byggt om dammluckor och i vissa fall grävt nya sträckor runt dammarna. På så sätt har man lyckats öppna upp 420 kilometer vatten och gjort dem tillgängliga som lekområden för fisken. – Vi har redan sett att öringen har förökat sig i de här områdena. Men det är ett långsiktigt jobb att återställa ett ekosystem. Många av vattendragen är kustmynnande, så det påverkar även fiskebestånden ute i havet. Fiskeplanen och den inledande inventeringen har varit mycket viktig för projektet. – Den har varit otroligt användbar, dels när vi har sökt pengar, men även i vårt eget arbete, där den har fungerat som ett stöd och underlättat våra prioriteringar. ■ HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Malmö • Satsar stort på att främja utvecklingen av biogas. • Samarbetar med EON för att bygga världens största förgasningsanläggning. • För att komma till rätta med övergödningen odlar man musslor, som även kan komma att användas i biogasproduktion. MALMÖ Malmö vill bli en biogasstad Från oljestad till klimatsamhälle. Malmö ser storsatsningar på biogas som nyckeln till att klara de långsiktiga miljömålen. » Malmö var länge en kol- och oljeberoende stad, med allvarliga luftföroreningar som följd. Men efter att den första naturgasledningen drogs till Malmö i början på 1970-talet så har staden succesivt förvandlats till att bli en gasstad. Nästa stora utmaning blir att byta ut naturgasen mot biogas – För några år sedan startades oljekommissionen, som visar på den stora potentialen som finns för biogas i Sverige. Men det bygger mycket på att man inte bara rötar gas, utan även satsar på förgasning, säger Per-Arne Nilsson, chef för avdelningen för stadsutveckling och klimat i Malmö stad. Han berättar att nästa generations biogasanläggningar kommer att förgasa cellulosa i form av trä och halm. Just nu planeras en enorm förgasningsanlägg- ning som kommer att ligga i Malmö eller Landskrona. – Den kommer att kunna producera lika mycket biogas som resten av landet tillsammans. Det blir världens största anläggning av det här slaget. Men det krävs rätt marknadsförutsättningar om EON ska våga satsa på projektet. Malmö arbetar mycket med samverkan och partnerskap för att främja utvecklingen av biogas. EON är en av samarbetspartnerna, och bolaget är beredda att satsa de 4-5 miljarder kronor som den nya anläggningen kommer att kosta. – De är bäst i världen rent tekniskt sett. Men risken finns att de hoppar av projektet om staten inte ger dem goda långsiktiga förutsättningar. Malmö medverkar tillsammans med resten av Skånes kommuner i Gasfören- ingens biogasupprop, där man skriver inlagor till staten. Man menar att satsningar på biogas är en nyckel för att regionen ska klara av de långsiktiga klimatmålen. – I dagsläget kommer stöden från EU snarare än staten när det gäller kommunalt hållbarhetsarbete, och vi skulle gärna se mycket större statliga satsningar, säger Per-Arne Nilsson. Han poängterar även vikten av att skapa synergier mellan olika projekt. – Just nu testar vi att odla musslor utanför Malmö, eftersom de binder näringsämnen och på så sätt kan minska övergödningsproblemen. Och musslorna kan även användas för att tillverka biogas, eller som foder i fiskodlingar. Bygger man en stor förgasningsanläggning får man överskottsvärme, som kanske är för svag för fjärrvärmenätet, men som till exempel kan användas för att värma upp bassänger där man odlar fisk. – Och fisken kan som sagt matas med musslor, så då slutar man kretsloppet. Ett klimatsamhälle måste också vara ett kretsloppssamhälle. ■ 25 FOTO: SCANPIX Den största klimatförändringen i Sveriges historia står för dörren. Vi har verktyg för klimatanpassning. Climatools – ett forskningsprogram för klimatanpassning. Klimatanpassning innebär att säkra verksamheter mot de negativa konsekvenserna av kraftigare regn, allvarligare värmeböljor och stigande havsnivå som kan innebära ökad risk för ras och skred, dödsfall, översvämningar och erosion. Men klimatanpassning innebär också att ta till vara de nya möjligheter som följer med klimatförändringen, för till exempel turism och friluftsliv och jord och skogsbruk. Climatools har utvecklat åtta klimatanpassningsverktyg för små och stora organisationer. Verktygen är utprovade tillsammans med tio svenska kommuner. Nu kan du också använda verktygen, som både passar dem som vill påbörja anpassningsarbetet och dem som kommit en bit på väg. Ställ frågor om verktygen och hur de kan användas till: annika.carlsson-kanyama@foi.se eller karin.mossberg@foi.se Läs mer på www.climatools.se Climatools drivs av FOI på uppdrag av Naturvårdsverket i samverkan med KTH, Umeå universitet och Konjunkturinstitutet. Programmet avslutas 2012. HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Botkyrkas miljöarbete • Har utfört en klimat- och sårbarhetsanalys för hela kommunen. • Samarbetar tätt med de andra Södertörnkommunerna, bland annat genom gemensamt ägande av Igelstaverket och Himmerfjärdsverket. • Producerar fordonsbränsle av biogas i Himmerfjärdsverket. BOTKYRKA Botkyrka bäst i klassen på klimatarbete Ambitiös sårbarhetsanalys och aktiv samhällsplanering. I Stockholm har Botkyrka kommun pekats ut som ”bäst i klassen” på klimatanpassning. » Botkyrka lämnar inget åt slumpen. Man har redan utfört en omfattande klimat- och sårbarhetsanalys för hela kommunen, där de övergripande riskerna för till exempel översvämningar, ras och skred har identifierats. – Vi har även arbetat tätt ihop med Totalförsvarets forskningsinstitut, för att undersöka vilka personer som är mest sårbara för värmeböljor, berättar Ingrid Molander, tillförordnad miljöchef i Botkyrka kommun. Värmeböljor har visat sig betydligt farligare än vad man tidigare har trott. Under värmeböljan 2003 dog över 70 000 personer i Europa på grund av värmen. Med scenarier som förutspår ett extremare klimat gäller det att ta frågan på allvar. Ingrid Molander berättar att de som är över 80 år utgör en riskgrupp, men även de som använder vissa läkemedel eller är drabbade av vissa sjukdomar. – För vår del handlar det dels om att informera om riskerna, men också om att ge konkreta råd. För personal inom kommunen gäller det att ha en beredskap om en värmebölja inträffar. Klimataspekterna finns med även i Botkyrkas samhällsplanering. Med kommunens klimat- och sårbarhetsanalys som underlag arbetar man vidare med klimatanpassningen. – Ett område där vi behöver mer kunskap är inom markstabilitet. Tillsammans med Sveriges geologiska undersökning arbetar vi vidare som testkommun för att utveckla en geoteknisk sektorsportal. Den ska ge mer kunskap om markförhållandena i kommunen, och därmed ett bättre beslutsunderlag när vi bygger. Kommunen jobbar även hårt för att minska de egna koldioxidutsläppen. Bland annat har man satsat stort på Igelstaverket, som är ett av världens största biobränsleeldade kraftvärmeverk. – Det är nog den största anledningen till att vi har lyckats reducera våra koldioxidutsläpp. Vi har byggt ut verket och satsat på fjärrvärme. Idag eldar man med 90 procent biobränslen. Dessutom satsar kommunen stort på att byta ut gatubelysningen mot ny och effektiv LED-belysning med nattdimning – en åtgärd som bara i området Vretarna minskade den årliga energiförbrukningen med 80 procent. Innan 2015 ska alla kvicksilverarmaturer i kommunens gatubelysning vara utbytta. – Ett annat projekt vi är stolta över är Malmsjöskolan, där vi har satsat stort på förnybar energi. Den har solfångare på taket, värmepumpar och fjärrvärme. Och lärarna har vävt in extra mycket miljö och hållbar utveckling i undervisningen. ■ 27 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA Trelleborgs miljöarbete • Satsar stort på samverkan – med allt från andra förvaltningar, företag och privatpersoner till nationella och internationella aktörer. • Vill få lantbrukarna att börja producera biogas och använda biogödsel på åkrarna. • Har skapat nya naturreservat för flora, bin och svalor, och dammar har grävts i ett försök att öka antalet strandpaddor. TRELLEBORG I Trelleborg ses algerna som en resurs Från problem till en resurs. Trelleborg vill samla in alger för att producera biobränsle. » Med sitt sydliga läge är Trelleborg den svenska kommun som ligger närmast Europa. Det återspeglar sig också tydligt i det arbete som pågår i den nybildade avdelningen Hållbar utveckling. Åtta personer arbetar på bred front med miljöfrågorna – med en vidsynt utblick mot Östersjön och de europeiska grannländerna. Trelleborg har en historia som tung industri- och hamnstad. På 1980-talet handlade miljöarbetet i kommunen främst om att få bukt med svåra fabriksutsläpp. Men arbetet med Agenda 21 i mitten av 1990-talet blev starten på en ny miljöresa. – Det handlade om att få folk att tänka i nya banor och att få till ett medborgarengagemang. Miljöfrågor är inte bara kostnader och problem, utan erbjuder även möjligheter till utveckling, säger Cathrine Ek, kommunekolog och avdelningschef. Ett exempel är problemet med alger, 28 som man hoppas kunna vända till en tillgång. Under stora delar av badsäsongen är det väldigt mycket alger på stränderna. Det är en utmaning att samla in dem på ett skonsamt sätt, utan att skada stranden och de biologiska värden som finns där. Genom att alger samlas in direkt i kustområdena eller till havs så kan stora mängder kväve och fosfor tas bort från den redan kraftigt övergödda Östersjön. Algerna kan sedan användas för att producera förnybara bränslen eller biogödsel. – Vi har redan en liten pilotanläggning för att producera biogas av alger. Och vi har kontakter med IVL, som ska fortsätta att forska på det här området, berättar Cathrine Ek. Det handlar bland annat om att reducera kadmiumhalten i de rötade algerna, så att de även kan användas som gödning i jordbruk. Redan nu pågår försök i kommunen, där man undersöker hur åkrarna påverkas av att man använder biogödsel istället för konventionellt gödsel. – Trelleborg består till 86 procent av jordbruksmark. Vattnet från de många åkrarna rinner via de rätade åarna snabbt ut i havet, vilket leder till övergödning och problem med alger. Utöver stränderna finns heller inte mycket mark över för natur där folk kan vistas. Det gäller verkligen att ta tillvara på den natur som finns! Bland invånarna finns ett stort intresse för att lära sig mer om den egna hembygdens natur- och kulturmiljövärden, vilka också beskrivits i en omfattande plan. – Vi har ordnat utbildningar för allmänheten om till exempel marina frågor och havsmiljö. Det är jätteviktigt. Grunden för en hållbar utveckling är att man förstår värdet av att vårda den miljö man lever i, säger Anitha Ljung, Agenda 21- och klimatsamordnare i kommunen. Just nu etableras ett biogascenter med en utställning i Trelleborg, som ska fungera som en kunskapsnod för hela Skåne. Vid centret kommer det att arrangeras konferenser, utbildningar och studiebesök till biogasanläggningar runt om i Skåne. ■ HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Stockholm • Ställer energikrav på passivhusnivå för alla nybyggen. • Renoverar miljonprogramshus för att öka energieffektiviseringen. • Satsar en miljard på att förbättra cykeltrafiken. • Har som mål att samla in 40 procent av hushållens matavfall. STOCKHOLM Stockholm – en miljöstad i världsklass En miljard till cykling och energikrav på passivhusnivå. Trafik och energi står i fokus när Stockholm jobbar vidare för att förbli en miljöstad i världsklass. » Stockholm satsar stort på att bygga energieffektiva byggnader. Från och med halvårsskiftet börjar ett nytt krav gälla för alla nybyggen – energiförbrukning på passivhusnivå. – Det gäller inte bara det vi bygger själva, utan allt som byggs på stadens mark. På det området ligger vi i absolut framkant, även internationellt sett, säger Per Ankersjö, stadsmiljöborgarråd i Stockholm, med ansvar för stadens miljöfrågor. När Hammarby sjöstad byggdes för tio år sedan var det världens första stadsdel med ett helt integrerat systemtänk – med fjärrvärme, sofistikerat sophanteringssytem och den mest avancerade tekniken för energieffektivsering som fanns att tillgå. – Det är ett väldigt starkt varumärke. I vanliga fall känner folk utomlands till Abba, Volvo och Björn Borg. Men när jag träffar miljökunniga runt om i världen så känner de nästan alltid till Hammarby sjöstad. Nästa stora byggprojekt är Norra Djurgårdsstaden, som kommer att flytta fram positionerna ytterligare. – En sak som kan få stor betydelse är satsningen på smarta elnät, som kommer att byggas ut i full skala. Med hjälp av smarta elnät kan man kapa dygnets energitoppar, för att eliminera behovet av reservaggregat som ofta drivs av kol eller olja, säger Per Ankersjö. Han poängterar hur viktigt det är att ligga i framkant när det gäller byggandet av nya stadsdelar, men påpekar samtidigt att det är minst lika viktigt att satsa på de befintliga byggnaderna. – Vi satsar tio miljarder kronor på att renovera miljonprojekten i allmännyttan. Det finns en symboliskt viktig poäng i detta – vi ska satsa på energieffektivsering i alla stadsdelar och alla hustyper. För att klara av att växa krävs det att Stockholm arbetar vidare med alternativa transportsätt, både av miljö- och framkomlighetsskäl. – Vi vill göra cykling till ett fullgott transportslag, och satsar därför en miljard på att bygga ut cykelnätet och förbättra säkerheten för stadens cyklister. Men vi måste också bygga ut kapacitetsstark kollektivtrafik, och är därför glada över att man ska utreda möjligheten att bygga tunnelbana ut till Nacka. En annat viktigt mål är att få fler bilar att gå på biobränsle. Det har redan uppstått något av en boom bland stadens tjänstebilar, och efterfrågan överstiger ofta utbudet. – Därför höjer vi målet för matavfallsinsamlingen från hushållen till det femdubbla, det vill säga 40 procent. Det är det viktigaste vi kan göra för att öka stadens tillgång på biogas. ■ 29 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA SIGTUNA Sigtuna visar vägen mot en bättre djurhållning Egna vindkraftverk och hårda krav på bättre djurhållning vid upphandling. Sigtuna kommun vill gå i spetsen för en hållbar utveckling. » Under många år har Sigtuna satsat både pengar och energi för att stärka kommunens miljöprofil. Den senaste storsatsningen är ytterligare ett eget vindkraftverk – en investering på 40 miljoner kronor. – Det är en investering som bidrar till att uppfylla flera viktiga politiska målsättningar. Vi ökar andelen förnybar energi, och därmed kommunens klimatpåverkan, samtidigt som vi minskar våra elkostnader. De pengar vi sparar in där kan användas till viktig välfärdsverksamhet, säger Anders Johansson, kommunalråd i Sigtuna kommun. 30 Kommunen äger redan två vindkraftverk, ett direkt och ett via det egna bostadsbolaget Sigtunahem. Båda verken köptes in 2009, och har sedan dess medfört minskade elkostnader med en miljon kronor om året, om man jämför med vad det hade kostat att köpa elen på den öppna marknaden. Så det är en bra affär för både miljön och kommunens invånare. – När det nya verket tas i drift kommer drygt en tredjedel av kommunens elbehov att täckas av egen vindenergi – vilket innebär minskade elkostnader på 2-2,5 miljoner om året. Ett annat område där kommunens hållbarhetsengagemang sticker ut är de djuretiska krav man ställer vid upphandling av livsmedel till förskolor, skolor och äldreboenden. – Vi vill använda vår konsumentmakt i samband med upphandlingarna. Därför har vi infört nya och långtgående krav på ekologi, arbetsrätt och djurhållning som extra kriterier när vi gör upphandlingar. De djuretiska kraven innebär bland annat att antibiotika bara får användas efter ordination av veterinär och när det är medicinskt motiverat, samt krav på kortare transporter för djuren till slakt och att djuren är helt bedövade under avblodningen. – En anbudsgivare överklagade vårt tilldelningsbeslut med motivet att det strider mot EU-direktiv och Lagen om of- HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA fentlig upphandling, och fick rätt i Förvaltningsrätten i just de delar som rörde kraven på bättre djurhållning. Men kommunstyrelsen i Sigtuna accepterade inte beslutet utan valde att överklaga till Kammarrätten, som beslu- – Ett annat utslag hade varit fullständigt oacceptabelt. Det hade inneburit en inskränkning i det kommunala självstyret och ytterligare urholkat förtroendet för lagen om offentlig upphandling och EU-regelverket. Vi har ett ”När det nya verket tas i drift kommer drygt en tredjedel av kommunens elbehov att täckas av egen vindenergi” tade att kommunen har rätt att ställa djuretiska krav – ett viktigt besked för alla Sveriges kommuner som vill arbeta för bättre och mer hållbar djurhållning. uppdrag från väljarna som vi tänker fullfölja, säger Anders Johansson. Han säger att han är stolt över att representera den kommun som aktivt drivit ANNONS frågan, och till slut fått rätten på sin sida. – Det känns fantastiskt att kunna säga att den mat som serveras i våra skolor faktiskt bidrar till en ökad hållbarhet. Vi kommer att fortsätta kämpa för en bättre miljö och ett bättre djurskydd. ■ Sigtuna • Investerar i egna vindkraftverk, vilket ger billigare el. • Ställer extra etiska krav på djurhållningen i sina upphandlingar av livsmedel. • Har drivit frågan om djurhållning till Kammarrätten och fått rätten på sin sida. 31 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA Landskrona • Inför en intern koldioxidavgift för kommunens transporter. • Startar en bilpool med biogasfordon för alla som använder bilen i tjänsten. • Har trådbussar som går på lokal vindkraftsel. LANDSKRONA Landskronas väg mot fossilfria transporter Bilpool med biogasfordon och intern koldioxidavgift. Inom tio år ska Landskronas kommunala transporter vara helt fossilfria. » Redan 1999 föreslog en utredning att Landskrona kommun skulle införa en intern koldioxidskatt för alla transporter. Nu, 13 år senare, har förslaget fått politiskt stöd. – Vi har som mål att alla kommunala transporter ska vara fossilfria inom tio år, och tanken är att avgiften ska snabba på utvecklingen, säger Högni Hansson, miljöchef på Landskrona kommun. De kommunala aktörerna får betala en summa för varje kilo koldioxid som deras verksamhets transporter släpper ut. Pengarna som kommer in går till en intern miljöfond, från vilken nämnder och styrelser kan beviljas medel för olika miljöförbättrande projekt. Ett annat projekt för att minska de egna transporternas utsläpp är införandet av en kommunal bilpool. Beslutet är redan fattat och nu återstår bara själva upphandlingen. – Den kommer till att börja med att 32 rikta sig till alla inom kommunen som använder bil i tjänsten. Men kommer sedan att utvidgas och även omfatta de kommunala bolagen. Bilpoolen kommer att bestå av fossilfria bilar, till att börja med biogasfordon. Bilarna kommer att var utrustade med en system som gör att man alltid kan se var bilen befinner sig. – Den som bokar bilen kan lätt se var den står, och kan låsa upp den med hjälp av sms eller en ”plupp” med ett chips i. Själva bilnyckeln lämnas kvar i bilen. Användarna betalar per kilometer och timme. Bilpoolen kommer att innebära en effektivare användning av bilarna. – Idag används bilarna ungefär 20 procent av tiden, men nu hoppas vi dubbla den siffran. På så sätt kan vi minska kapitalkostnaderna, och effektivisera administration, service och underhåll. Landskrona satsar även sort på fossilfri kollektivtrafik. Sedan tio år tillbaka går fyra trådbussar på en linje från centrala stan till järnvägsstationen – en av de mest trafikerade linjerna i hela Skåne. – Och trådbussarna går på el från våra vindkraftverk på Gipsön, så det är verkligen ren energi som gäller, berättar Högni Hansson. Han berättar att man även håller på och undersöker möjligheterna att köra batteribussar, som i så fall ska använda samma system som trådbussarna. – Tanken är att de ska laddas medan de kör längs linjen, med hjälp av de befintliga trådarna, men de kan även köra vidare med batterikraft utanför tråden. Under hösten kommer det att genomföras ett försök för att se om det fungerar. Kanske kan vi även få ett försök med trådlastbilar i samband med att en stor lastbilscentral ska etableras i Landskrona. Om testen lyckas, och det visar sig tekniskt genomförbart, är det bara en tidsfråga innan Landskrona har en helt fossilfri kollektivtrafik. ■ HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA ANNONS Upplands Väsby • Bygger ett nytt vindkraftverk, som kommer att ägas av kommunen. • Energieffektiviserar befintliga lokaler. • Satsar stort på matavfallsinsamling för att kunna producera mer biogas UPPLANDS VÄSBY Upplands Väsby bygger eget vindkraftverk Ett helt eget vindkraftverk. Upplands Väsby vill aktivt bidra till samhällets utbyggnad av förnybar energi. » Upplands Väsby investerar nästan 50 miljoner kronor i ett helt nytt vindkraftverk. Och det finns en viktig poäng i att man just bygger nytt, och inte bara köper andelar i en befintlig anläggning. – Vi vill tillskapa förnyelsebar energi. Vår kommun ska inte bara vara hållbar, vi ska dessutom genom handling bidra till en hållbar utveckling i samhället, säger Thomas Thunblom, chef för teknik och fastighet på Upplands Väsbys kommun. Han poängterar att kommunens satsningar på förnybar energi ger ringar på vattnet. – Vi sänder en väldigt tydlig signal. Kommunen är en så pass stark aktör i samhället att vi verkligen kan påverka utvecklingen. En intressant aspekt med projektet är att man kommer bygga det nya vindkraftverket utanför den egna kommun, när- mare bestämt i Ockelbo. – Vi ville bygga det på en plats där man verkligen får ut det mesta av det. Och eftersom vi inte har så gynnsamma förhållanden inom kommunen så fick vi vidga vyerna. Det nya vindkraftverket kommer att byggas i oktober och stå driftfärdigt i januari. Med en årsproduktion på sju gigawattimmar kommer det att täcka 20 till 25 procent av den kommunala verksamhetens elbehov. – Den svenska energimarknaden är ganska nyckfull, med stora elprisvariationer. Det här kommer att ge oss bättre förutsägbarhet när det gäller våra kostnader. Kommunen satsar även stort på att minska den egna energiförbrukningen. – Det är den andra, minst lika viktiga, delen i vägen mot att bli klimatneutrala. Under de senaste tre åren har vi genom lokal- och energieffektiviseringsåtgärder sparat energi motsvarande 200 villahushåll. Och apropå hushållen så har Upplands Väsby under den senaste tiden även intensifierat arbetet med att samla in deras matavfall. Målet är att kunna producera ännu mer biogas. ”Kommunen är en så pass stark aktör i samhället att vi verkligen kan påverka utvecklingen.” – Ur till synes ingenting uppstår det vi behöver. Det är fantastiskt att man genom en enkel beteendeförändring kan minska kommunens beroende av olja. Det kostar ingenting, och de som sorterar får en lättnad i avfallstaxan. ■ 33 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR FRÅN IDG CREATIVE MEDIA I Uppsala laddas bilarna med egen solel Klimatprotokoll och soldriven laddstation för elbilar. Genom samarbeten och ny teknik ska Uppsala klara kommunens utvecklingsmål för klimat och energi. » Från och med den 12 juni laddar Uppsala kommun sina tre eltjänstebilar i en egen, soldriven laddstation från Solelia Greentech. Stationen kommer att generera tillräckligt med el för att varje bil ska kunna köra cirka 1 000 mil på ren, fossilfri solkraft. – Laddstationen är tänkt att väcka uppmärksamhet och visa att det går att driva en elbil med solenergi. Den ska också tjäna som inspiration till andra att göra liknande satsningar, säger Anders Hollinder, energistrateg på kontoret för samhällsutveckling i Uppsala. Satsningen är en av många för att uppnå kommunens långsiktiga klimatmål – att innan 2020 ha minskat utsläppen av växthusgaser med 45 procent per invånare, jämfört med 1990 års nivåer. En tuff utmaning eftersom Uppsala, som kanske enda kommun, inte bara räknar utsläpp från energianvändning och transporter, utan även Uppsalabornas semesterresor. Den är också ett bra exempel på hur man arbetar inom Uppsala klimatprotokoll. I protokollsperiod II, 2012-2015, samarbetar 25 organisationer från näringslivet, föreningslivet, universitet och offentlig verksamhet för att sänka Uppsalas utsläppsnivåer. – Medlemmarna i Uppsala klimatprotokoll har bestämt sig för att ta ett ledarskap i klimatfrågan. Jag upplever även att ledningsrepresentanterna tar ett personligt ansvar som yrkespersoner, vilket är både glädjande och nödvändigt. Det är i yrkeslivet som vi kan göra de största insatserna för miljö och klimat, säger Björn Sigurdson, klimatstrateg på kommunledningskontoret. Genom att kombinera deltagarnas expertis med kommunens kunskap om de lokala förutsättningarna hoppas man skapa en hävstångseffekt för alla inblandade parter. – Ska vi klara klimatutmaningen är det A och O att våga satsa på nya lösningar och samarbeten mellan företag, myndigheter och organisationer, säger Björn Sigurdson. Foto: Dan Pettersson 25 MEDLEMMAR MED HANDLINGSKRAFT Medlemmarna i Uppsala klimatprotokoll II är Ahlsell Sverige AB, Akademiska Hus AB, Fresenius Kabi AB, Friskis och Svettis, Frontwalker AB, Fullerö Park AB, GE Healthcare AB, IKEA Uppsala, NCC Construction AB, Ragn-Sells AB, Ramböll AB, Riksbyggen, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, Svensk Direktreklam AB, Teknik & service – Uppsala kommun, Uppsalahem AB, Uppsala kommun, Uppsala universitet, Uppsala Vatten och Avfall AB, Vård & bildning – Uppsala kommun, Landstinget i Uppsala län, Vasakronan AB, Vattenfall Värme Uppsala AB samt resursorganisationerna Energikontoret i Mälardalen AB och Stuns – Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringslivoch samhälle. 34 Fortlöpande miljöanalys Vi måste förvalta ekosystemen smartare SLU vill vara med och bygga en värld där landskap och vatten används på ett hållbart sätt. Därför förser vi samhället med expertkompetens och vetenskapligt grundade råd. I tio program tar vi fram kunskap som anknyter till svenska miljökvalitetsmål och internationellt miljösamarbete. Välkommen att kontakta oss! Läs mer: www.slu.se/foma Stina Drakare, koordinator för program Sjöar och vattendrag, SLU Tre minuter är nästan ingenting – men samtidigt tillräckligt för att skapa en bättre värld. Därför har vi startat Max3min på Facebook. En sida där vi vill föra en öppen och populärvetenskaplig diskussion, visa på innovationer och inspirera till ett aktivt hållbarhetsarbete. Vi är övertygade om att hållbara innovationer, i kombination med information och kunskap, är vägen till vår gemensamma framtid. Och du är välkommen att delta. facebook.com/max3min
