STORUMAN 2 KOMMUNRANKNING

Transcription

STORUMAN 2 KOMMUNRANKNING
0
38 00
E
LÄSAR
T
ENLIG O
T
ORVES
3
1
20
NYHETER • ANALYSER • TRENDER• MILJOAKTUELLT.SE
NR 5-6
JULI
2015
LÄ JUSDAL
LV
DALEN ORSA
LEKSAND FALUN
VANSBRO GÄVLE
EDA KÖPING KNIVSTA
SÄFFLE ÖREBRO
SKARA N
BÅSTAD TORSÅS
HELSINGBORG
LANDSKRONA
LOMMA SJÖBO
YSTAD
MÖR
HYLTE ALVESTA HYLTE
BYLÅ
N
MARK GNOSJÖ
GA
TROLLHÄTTAN ÖDESHÖG
GÖTEBORG JÖNKÖPING
GOTL
AND
ORRKÖPING
unrank
m
rankn
i
un
unrank
m
ts kom
e ll
HÄRJEDALEN TIMRÅ
ts kom
e ll
KRAMFORS
lts komm
el
ÅRE KROKOM RAGUNDA
ljöakt
u
ÅSELE UMEÅ
Mi
DOROTEA LYCKSELE
ng 2015
ni
iljöaktu
WILHEMINA
u
STORUMAN
ljöakt
PAJALA BODEN
1
2 3
n
201
5
ing
Mi
GÄLLIVARE
2015
ng
M
KIRUNA
NORDENS STÖRSTA
TIDNING OM HÅLLBAR
UTVECKLING
2015
ÅRS
KOMMUNRANKNING
LISTAN:
4 Så bra är DIN kommun på miljö
4 Hemligheten bakom Sveriges
miljöbästa kommuner
4 Nyheter, trender, analyser och statistik
I PRAKTIKEN:
Nya ISO 14001
är snart här
UPPGIFT:
FIXA FRAMTIDEN!
Möt Framtidsminister
Kristina Persson
PRIS: 179
KRONOR
LEDAREN
Citat
Framtiden kräver nya verktyg
Ett av de mer intressanta och förnyande
greppen som den nya regeringen gjort är
instiftandet av ett nytt ministerämbete
med ansvarsområdet framtiden.
Posten axlas av Kristina Persson, grundare av tankesmedjan Global utmaning
och det är just stora globala ödesfrågorna
som landar på framtidsministerns bord.
Uppdraget är kort och gott att mot bakgrund av de stora negativa trenderna integrera hållbarhet i hela statsapparaten,
skapa politiska lösningar som inte bara
hejdar klimathot utan också minskar trycket på ekosystemen och de sociala klyftorna samtidigt som den stimulerar och utvecklar en hållbar arbetsmarknaden.
Ministerns värdefulla insikt och utgångspunkt är att alla hållbarhetsaspekter, ekologisk, social och ekonomisk, på ett nationellt plan samspelar.
Men hur ska den konkreta politiken kanske
du undrar? Ja, det gjorde
jag också. Läs intervjun på sidan 55.
uppdaterade versionen av ISO 14001 efter
flera års utvecklingsarbete. Det är omfattande förändringar som den nya standarden bär med sig. Standarden kräver att ett
prioriterat arbete med att identifiera och
hantera risker och att koppla miljöförbättringsarbetet till både affärsplan och processer i organisation. Vips – så har miljöfrågan blivit strategisk och hamnat på företagsledningen bord, där den de facto hör
hemma. Läs artikeln på sidan 74.
Slutligen vill jag puffa för vår årliga rankning av Sveriges kommuner som är motorerna i det nationella miljöarbetet. I den
här utgåvan kan du läsa om trenderna, utvecklingen och så klart läsa om hur just din
kommun presterar. Mer detaljerad information finns på www.kommunranking.se
Snart stundar semestern och jag hoppas
att den blir lång och stärkande för dig. Men
innan dess hägrar för min del i alla fall
Almedalsveckan. Vi kanske ses där!?
Trevlig sommar!
Apropå framtida
arbete så kommer snart den nya
MIKAEL SALO
chefredaktör
är på fram–
+ Divestering
marsch. Allt fler utesluter
investeringar i bolag som
utvinner fossila bränslen.
Kjell & Chesterton
Svenska fjärrvärmeverks
beroende av sopimport
och tillhörande otillräcklig
hantering av farliga askor.
Bild & idé: Oscar Alarik
”Det ser ut som
ett Medelhavslandskap”
Författaren Lars Gustafsson besöker brandfältet i
Västmanland (DN)
”Rädda partiet från
maktsjukan”
Riksdagsledamoten Jan Lindholm (MP) på
Facebook
”Därför säger vi nej”
Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägarförbundets
rovdjursråd, säger nej till att delta i regeringens
nyinrättade Vargkommitté. Jägarförbundet är inte redo att riva upp den existerande förvaltningen
som jobbats fram i tio års tid.
”Annars är nog KU:s
granskning ännu
en förödande dom
över vice statsminister och miljöministern Åsa Romson”
K G Bergström i Expressen efter konstitutionsutskottets prickningar
”Det ryms en tragikomik i att en tidning som så konsekvent propagerat
för hållbar lösningar
inte lyckades härda
ut längre”
Margit Richert skriver om prisbelönta tidskriften
Modern Farmer som läggs ned på grund av dålig
lönsamhet (Axess)
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
3
NR 5–6 2015
3 Ledaren: Framtiden kräver nya
verktyg
Bästa miljökommun
7 Debatt: ”Kollektivtrafiken ska fördubblas till 2020”
8 Debatt: ”Vi var naiva om vindkraften”
10 Debatt: ”Därför måste vi skrota
EU:s gårdsstöd”
12 Krönika/ Jonas Åkerman: Håll
dina gamla förälskelser vid liv
14 Månaden i korthet
AKTUELLT
16 Miljörätt: De fick höga miljöböter
18 Mehmet Kaplan: Pengarna räcker
inte till upprustning av miljonprogrammet
20 Initierat/Mikael Karlsson
21 Hur många behöver vi bli?
23 Isabella Lövin: Därför ska vi exportera den svenska modellen
25 Kryssningsfartyg fortsätter skita
i Östersjön
27 Börsbolag urusla på hållbarhetskommunikation
29 Ur Lag & rätt
SVERIGES BÄSTA MILJÖKOMMUN
30 Örebro tar hem segern
REPORTAGE
48 Svenska makthavare i EU
55 Uppdrag: En hållbar framtid!
ALMEDALEN
58 Cirkusen kommer till stan
I PRAKTIKEN
74 Miljöledning: Nya ISO 14001
78 L ång väg att gå för ekosystemtjänster
83 Utblick: ”Friluftslivets revansch”
ANALYSEN
84 Mattias Goldmann:
Energirevolutionen är här
KARRIÄR
89 Pär Larshans – den allsmäktige
hållbarhetschefen
90 Nytt om namn
SIST
91 På gång: Detta händer den
närmaste månaden
4
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
Örebro kommun är Sveriges bästa miljökommun. Året har
kännetecknats av gröna obligationer, fossilfri placeringspolicy och konsumtionsdebatt. Kommunalrådet Lennart
Bondeson och Hanna Dufva, chef för hållbarhetsavdelningen, är glada över förstaplatsen.
sid 31
ANSVAR: FRAMTIDEN
– Min stora utmaning är
att lösa upp trögheten och
åstadkomma samarbete på tvären, att
åstadkomma förändring
och verkstad. Jag är verkligen ödmjuk inför att
det kommer att ta tid att
åstadkomma förändring,
säger strategi- och
framtidsminister Kristina
Persson.
sid 55
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
NORDENS STÖRSTA TIDNING
OM HÅLLBAR UTVECKLING
Redaktion
MIKAEL SALO
Chefredaktör &
ansvarig utgivare
mikael.salo@idg.se
08-453 62 46
ERIK KLEFBOM
MARIA LINDSTRÖM
PERNILLA STRID
Redaktionssekreterare
maria.lindstrom@idg.se
08-453 62 09
Reporter
pernilla.strid@idg.se
08-453 63 59
MARTINA FRISK
OLA SÖDERLUND
Reporter (föräldraledig)
martina.frisk@idg.se
08-453 60 00
Reporter (vik)
ola.soderlund@idg.se
08-453 60 00
Reporter
erik.klefbom@idg.se
08-453 64 07
MARIA AGRÉN
38 000
Projektledare för event
maria.agren@idg.se
08-453 62 35
Marknad
INGEMAR JANSSON
läser redan
Miljöaktuellt!
Direktnr 08-453 60 44
MARCUS SVINHUFVUD
Affärschef
ingemar.jansson@idg.se
08-453 62 15
Försäljningschef
marcus.svinhufvud@idg.se
08-453 60 12
NORAH MILLER
JOHANNA BENNYSSON
Försäljning
norah.miller@idg.se
08-453 63 40
Försäljning
johanna.bennysson@idg.se
08-453 60 84
RODRIGO MUNOZ
VIDE NORMAN
Försäljning
rodrigo.munoz@idg.se
0729-775 723
Webbutvecklare
vide.norman@idg.se
08-453 60 00
DU FÅR ALLT DETTA:
• 10 nummer av Miljöaktuellt
• Inbjudan till event- och vipkvällar
• Upp till 50 % rabatt på konferenser och event
• Tips om lediga jobb och veckans
samlade nyheter direkt i din
e-post varje vecka
• Digital tidning och tillgång till
stort sökbart arkiv
DITT PRIS 1 495:Medarbetare i detta nummer:
Lina Rosengren, Anders Hellberg, Jesper Gunnarsson, Jacob Hederos m.fl.
Form: Carina Nilsson.
Post- och besöksadress:
Karlbergsvägen 77,
106 78 Stockholm
Prenumeration: Ett år (tio nr)
kostar 1 495 kronor plus moms.
Ring kundtjänst eller gå till
miljoaktuellt.se/prenumerera.
Kundservice: kundservice.net,
08-799 62 49.
Annonsmaterial: PicaPoint
Mejl: idg@annonslamning.se
Tfn: 070-644 75 95
Webb: idg.annonslamning.se
Särtryck, kopiering och publicering på
webben får ej ske utan redaktionens
skriftliga medgivande.
Räckvidd: 38 000 (Orvesto
konsument 2013)
Tryck: Strokirk-Landströms 2015.
ISSN: 1654-6946.
Nästa nr: I september.
Miljöaktuellt ges ut av IDG, ett av
världens största facktidningsförlag
med verksamhet i över 85 länder.
Förlagschef: Fredrik Agrén.
Vd: Kit Gould.
Beställ redan idag:
miljoaktuellt.se
/bestall
www.miljoaktuellt.se
Kollektivtrafik • Debatt
”Kollektivtrafiken ska
fördubblas till 2020”
Det är dags att flytta
tyngdpunkten i trafikdebatten från bilar och
bränslen till bättre
kollektivtrafik,skriver
Karin Svensson-Smith
(MP), ordförande i riksdagens trafikutskott.
Riksdagens trafikutskott har
enats om att staten bör bidra
till att ge kollektivtrafikbranschen de förutsättningar som
krävs för att målet om en fördubblad kollektivtrafik ska
kunna nås. Branschens mål är
att kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas på
sikt och som ett mål på vägen
ska antalet resor med kollektivtrafik fördubblas till 2020
jämfört med 2006. Trafikutskottets ställningstagande är
helt i linje med de stadsmiljöavtal som regeringen erbjuder kommuner som ambitiöst planerar för att öka kollektivtrafik- och cykelandelen av
resorna.
Motivet för att fasa ut fossila
drivmedel från transportsystemet är i första hand de accelererande klimatförändringarna,
men även för att minska den sårbarhet transportförsörjningens
oljeberoende medför. Tre fjärdedelar av all olja som importeras till Sverige används i transportsektorn och ett importstopp
skulle få enorma konsekvenser.
Hälsa talar också för ett ökat
kollektivresande – kollektivtrafikanter går och cyklar dagligen
i genomsnitt fyra gånger längre jämfört med bilister. En kollektivtrafikant löper dessutom
åtta gånger mindre risk än en
bilist för att drabbas av en trafikolycka.
Redan i samband med oljeLäs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
”En fördubbling av kollektivtrafikens andel av trafikarbetet i relation till bil kan minska persontrafikens
koldioxidutsläpp med minst 20 procent”, säger Karin Svensson Smith.
kommissionen vid millennieskiftet konstaterade dåvarande Vägverket att förnybara
bränslen i bästa fall kan svara
för en femtedel av den minskning av oljeanvändningen som
behöver ske. Utredningen om
en fossilbränsleoberoende fordonsflotta SOU 2013:84 kom
fram till en snarlik slutsats.
Därför är det hög tid att flytta
tyngdpunkten i trafikdebatten
från bilar och bränslen till det
faktum att den totala energianvändningen i transportsektorn
måste krympa rejält.
Den största energibesparingen kan uppnås genom att fler
åker tillsammans eller cyklar.
En fördubbling av kollektivtrafikens andel av trafikarbetet i
relation till bil kan minska persontrafikens koldioxidutsläpp
med minst 20 procent. Järnvägsnätet behöver skötas bättre och byggas ut. Regeringen
har nyligen gett Trafikverket i
uppdrag att ta fram underlag
för nästa nationella infrastrukturplan. Uppdraget samordnas
med Sverigeförhandlingens
arbete med att planerna för
höghastighetsjärnväg som förbinder rikets tre största städer.
”Infrastruktur för
person- och gods­
transporter täcker
i dag ungefär 10-20
procent av ytan i
en genomsnittlig
svensk stad”
I väntan på mer kapacitet i spårtrafiken finns åtgärder för att öka kollektivresandet som kan genomföras tämligen snabbt. Infrastruktur för
person- och godstransporter
täcker i dag ungefär 10-20 procent av ytan i en genomsnittlig svensk stad. Det är vägar
och gator, men även parkeringar. Privata bilar står stilla
i genomsnitt 23 av dygnets 24
timmar. Att använda en större
del av gatan för kollektivtrafik
är inte bara klimatsmart. Det
skapar också plats för cykelbanor, parker, bostäder, lekplatser och ytor för att hantera ökande nederbörd. Sökljuset bör riktas på de förändringar som gör kollektivtrafiken
tillräckligt snabb, pålitlig och
frekvent för att upplevas som
ett reellt alternativ till bil.
Busstrafik i separata filer bör
ha företräde och grönt ljus i
korsningar. I Sverige har kommunerna makten över markanvändningen och förfogar därför över det viktigaste verktyget för att minska städernas
fossilberoende.
Det krävs även ekonomiska styrmedel som ändrar prisrelationen mellan kollektivtrafik och bil. Eftersom människor i tättbebyggda områden har fler alternativ till bil
bör tyngdpunkten i den samlade effekten av skatter och
avgifter finnas i städer. Avgifter för all parkering sättas på
en marknadsmässig grund. Billösa hushåll bör slippa få grannens parkeringskostnad inbakad i hyran. Ett skifte från bil
till kollektivtrafik och cykel
är sannolikt det mest angelägna politiken bör underlätta för
utifrån ett seriöst klimatperspektiv.”
Karin Svensson
Smith
(MP), ordförande i
riksdagens trafikutskott.
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
7
Debatt • Vindkraft
”Vi var naiva om vindkraften”
”Vi var från början entusiastiska, kanske naiva, sedan lamslagna och därefter alltmera upprörda. Så har vårt förhållande till vindkraftutbyggnaden utvecklats under åren
efter beslutet om utbyggnadsmålet 20 TWh landbaserad
vindkraft per år i Sverige år
2020.
Från Dalarna och norrut
växer nu raskt stora industrilandskap upp på bergskrön
som hittills täckts av biologiskt
rika gammelskogar. De har
varit svåra att nå för avverkning och har därför blivit kvar
ofördärvade.
Sådana måste skyddas för
att Sverige ska kunna nå det
nationella miljömålet ”Levande Skogar” och sina åtaganden
vid FN-mötet i Nagoya 2010. Många vindkraftparker täcker
tiotals kvadratkilometer med
sönderstyckad gammelskog. I
Dalarna planeras anläggningar
med arealer över 50 kvadratkilometer.
Vår upprördhet över de
orimliga avvägningar som ofta
görs mellan natur- och kulturvärden kontra utbyggnadsplaner har nu nått en gräns där vi
beslutat att öppet och aktivt
börja agera mot de regler och
krafter som möjliggör den här
utvecklingen.
Affärsintressen med
starkt politiskt stöd. Den viktigaste instansen vid planeringen av vindkraftsprojekt är den
8
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
Foto: wikimedia commons
Ett industrilandskap
växer fram i gammelskogen. Det görs av
affärsintressen med
starkt politiskt stöd.
Nu måste vi dra i nödbromsen, skriver Ulla
Magnusson och Mats
Forslund. ”Många vindkraftparker täcker tiotals kvadratkilometer med sönderstyckad gammelskog.”
kommunalpolitiska. Om den
beslutat om klartecken och
projektören påbörjat sitt arbete, ligger vägen oftast öppen
mot bygget av vindkraftparken. Starka motargument från
allmänhet, ideella föreningar,
länsstyrelser och Naturvårdsverket lämnas skrämmande ofta utan avseende hos de
domstolar som är satta att försvara allmänintressets rättmätiga krav på objektivitet.
Domar beslutas på ofullständiga grunder och viktiga nytillkomna fakta noteras överhuvudtaget inte vid ansökan om
överklagande (se till exempel mål M 599-13 och M 877914!). Rättsprocesserna kännetecknas ofta av okunskap och
brist på engagemang, men också av den grund som lagstiftarna lagt.
Vindbolagens ingenjörer och
informatörer håller möten
med lokalbefolkningen där
guld och gröna skogar utlovas. Underlagen som presenteras har utarbetas av betalda ”experter” på allt från fåglar till vägbyggnad. Nackdelarna sägs vara obetydliga och
ansenliga summor utlovas till
traktens fattiga föreningar
som bygdepeng. Så har många
skeptiska röster tystnat.
Markägarna har i regel redan
knutits upp genom löften om
feta arrendeavtal. Ärendena
”Vi var från början entusiastiska,
kanske naiva, sedan
lamslagna och därefter alltmera
upprörda”
rullar sedan på och de politiskt gynnade affärsintressena
kan förverkliga sina planer.
Vad vill vi i stället? Först och
främst kräver vi att regeringen omedelbart gör ett förutsättningslöst omtag i den här
frågan! Den tekniska utvecklingen inom energisektorn och
faktorer i samhället som leder
till lägre elförbrukning visar
tydligt att satsningen på vindkraft är starkt överdriven, och
med onödigt stora skador på
natur, kultur och ekonomi. Nya
sätt att producera eller spara el
– solel, vågkraft, energieffektivisering med mera, kommer på
bred front.
Om miljöargumentet kan
bland annat sägas att förstörda skogsmarker inte i fortsättningen kan binda den klimatskadliga koldioxid som
vindkraften sägs förhindra
utsläpp av. Förstör alltså inte
gammelskog genom anläggande av vindkraftparker eller kalhyggesbruk! Det finns stora
arealer i acceptabla vindlägen
på marker som redan är starkt
exploaterade – kalhyggen, ungskogar, gamla industriområden
och liknande.
Och vad händer när anläggningarna ska avvecklas om 25
år? Det handlar ju inte om att
bara dra upp några tältpinnar,
utan om betongfundament,
100-tons stålkonstruktioner,
lossprängda bergmassor, breda vägstråk, djupa dikningar, kraftledningar. Vem bekostar det som kan återställas? Ett
av bolagen i Dalarna åläggs att
avsätta 120 000 kr per verk för
demontering. En struntsumma
i sammanhanget!
Vindkraft? Ja! Men på rätt
plats! Vindkraften kan inte
generellt avvisas som ett av
alternativen i den framtida
produktionsstrukturen, men
produktionssättet måste nyttjas med förnuft. Politiker av
alla kulörer – dra i handbromsen nu!”
Ulla Magnusson
Länsordförande i Natur­
skyddsföreningen i Dalarna Mats Forslund
ordförande i Dalarnas
ornitologiska förening
�� Läs även repliken på:
miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.622506/
replik-det-finns-ingen-vindkraftskonflikt
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
Debatt • Jordbruksstöd
Därför måste vi skrota
Tidningen ETC uppmärksammade nyligen att
Sveriges godsägande adel har fått över en halv
miljard kronor i EU-bidrag de senaste sex åren.
Trots att min verksamhet hör till dem som mottagit mest stöd anser jag att ”gårdsstödet” bör
avskaffas i sin nuvarande form, till förmån för
ekonomiska styrmedel som ställer krav på en
hållbar omställning av jordbruket.
Regeringen har aviserat ändringar som leder i
rätt riktning. Men man behöver gå snabbare
fram, i synnerhet på EU-nivå, skriver Carl Piper
vars familj förvaltar Högestad och Christinehof.
Låt oss först konstatera att
behovet av livsmedel växer i
världen. En miljard människor
har otillräckligt med mat och
det globala matbehovet beräknas öka med cirka 60 procent
fram till mitten av seklet enligt
FN. Sverige har stor potential att bidra med livsmedel från
ett hållbart jordbruk – ändå
importerar vi nära hälften av
vår livsmedelskonsumtion.
Det är mycket välkommet
att regeringen har börjat utarbeta en svensk livsmedelsstrategi. Arbetet sker under parollen ”svensk mat ger jobb och
hållbar tillväxt i hela landet”.
Strategin omfattar hela livsmedelskedjan och målet är
uttryckligen att öka den svenska produktionen. Självförsörjning och export av hållbara livsmedel är frågor som
landsbygdsminister Sven-Erik
Bucht ofta återkommer till.
Bara argumentet att Sverige ska kunna producera mat
för att motverka svält i världen räcker långt. Till detta ska
läggas att Sverige har högre
ambitioner när det gäller miljö och djurskydd, och att vår
livsmedels­produktion har lägre klimatpåverkan än många
konkurrentländer. Aktiva jordbruk bidrar också till biologisk
mångfald och öppna attraktiva
landskap. Med ökad export och
10
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
ökad inhemsk konsumtion av
livsmedel som är hållbart producerade i Sverige får vi dessutom fler jobb.
Trots det hotas bördiga
svenska jordbruksmarker av
allt ifrån att läggas i träda på
grund av avfolkning till att
bebyggas med motorvägar och
bostäder. Mottot ”svensk mat
ger jobb och hållbar tillväxt i
hela landet” har förutsättningar att bli verklighet. Men då
måste den politik som under
decennier har lett till utslagning av svenskt jordbruk, och
en koncentration till allt färre
storjordbruk, förändras i grunden.
Ambitionerna på nationell
nivå pekar nu äntligen i rätt
riktning. I dagarna har Sverige
beslutat om ett antal ändringar
i vår nationella tillämpning av
gårdsstödet. Bland annat blir
det från och med nu hårdare
krav på att man faktiskt måste bruka marken, vilket självklart är bra. Ett annat viktigt
steg i rätt riktning är att nära
50 procent av stödet förs över
till nya stödformer med tydliga
ambitioner: ”förgröningsstöd”,
”stöd till unga jordbrukare”
och ”nötkreatursstöd”.
Förgröningsstödet ska gynna
jordbruksmetoder som är bra
för klimatet, miljön och den
biologiska mångfalden. Den
”EU:s jordbrukspolitik, så som den är utformad i dag, ger medlemsländerna möjlighet att gynna storjordbruk som bedrivs på ett sätt
som söker och får gårdsstöd får
automatiskt även förgröningsstöd om verksamheten lever
upp till kraven – även detta är
ett exempel på att regeringen
har tänkt rätt.
Men livsmedelsområdet är
till stora delar totalharmoniserat av EU, så utan reformer
på den nivån kommer vi inte
kunna nå särskilt långt. EU:s
jordbrukspolitik har med rätta ett rykte om sig att vara en
koloss på lerfötter. Det är i hela
mänsklighetens intresse att
kapaciteten för matproduktion
i bördiga områden upprätthålls. Däremot är det oförsvarligt att gemensamma medel
används för att gynna ett jordbruk som förbrukar framtida
naturresurser. EU:s jordbrukspolitik, så som den är utformad
i dag, ger medlemsländerna
möjlighet att gynna storjordbruk som bedrivs på ett sätt
som underminerar möjligheten till livsmedelsförsörjning
på sikt.
Det arealbaserade direktstödet, det som i Sverige kallas
gårdsstödet, utgör den största
delen av EU:s jordbruksrelaterade budget. Direktstödet borde självklart villkoras med att
verksamheten bedrivs på ett
långsiktigt hållbart sätt, men
i dag får det betalas ut oavsett
vad som odlas och på vilket
sätt, så länge man inte bryter
mot lagen. Ett stöd utan krav
på motprestation gör Europas
jordbruk illa rustat att möta
framtidens utmaningar.
Så länge enskilda medlemsstater inom EU kan fortsätta gynna den rovdrift på marken som följer av principen
”största möjliga avkastning på
kortast möjliga tid” så kommer marknaden fortsatt att
översvämmas av billiga produkter, producerade med alltmer industrialiserade metoder. De små och medelstora
jordbruken kommer fortsätta
att slås ut, till priset av förloraLäs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
Debatt
Foto: svt.se
EU:s gårdsstöd
som underminerar möjligheten till livsmedelsförsörjning på sikt”,
hävdar Carl Piper.
”Direktstödet borde
självklart villkoras
med att verksamheten bedrivs på ett
långsiktigt hållbart
sätt”
de arbetstillfällen, att den biologiska mångfalden utarmas,
och på sikt även de ekosystemtjänster som är helt grundläggande för allt mänskligt liv.
Som konsument är det inte
lätt att genomskåda vilka
varor som är hållbart eller
ohållbart producerade. I dag
går det en skarp skiljelinje
mellan å ena sidan jordbruk
som är ekologiska, där hållbarhetkriterierna är höga och
relativt enhetliga, och å andra
sidan konventionella jordbruk, där hållbarhetskraven
olyckligtvis och helt i onödan
är otillräckliga.
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
De som trodde att ett hållbart specialsortiment skulle vara frälsaren har fått se
sina förhoppningar komma på
skam. En växande efterfrågan
på ekologiska livsmedel borde leda till blomstrande affärer
för hållbara svenska jordbruk,
men istället ser vi mer import.
Försäljningen av ekologiska
livsmedel ökade med rekordhöga 38 procent i fjol. Samtidigt visar Jordbruksverkets
siffror att den ekologiska arealen minskade med fem procent
och att över tusen lantbrukare övergav den ekologiska produktionen i Sverige förra året.
Handelsledets prispress på
det ekologiska sortimentet har
effekten att Sveriges redan låga
självförsörjningsgrad på området fortsätter att sjunka.
Miljöminister Åsa Romson,
ordföranden i Miljömålsrådet Maria Wetterstrand, Miljömålsberedningens ordförande Anders Wijkman och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht
bör fortsätta på den inslagna
linjen och höja hållbarhetsambitionerna för den nationella
livsmedels- och jordbrukspolitiken.
En utomordentligt intressant idé, som nu diskuteras
på Miljödepartementet, är
att tvinga verksamheter som
bidrar till nettoförlust av biologisk mångfald att kompensera för förlusten. Detta är i linje med de allmänna hänsynsreglerna och kräver bara en
enkel ändring i miljöbalken, en
omformulering som gör kompensation obligatorisk. Enligt
uppgift ska en sådan åtgärd
utredas inom kort.
Samtidigt som vi jobbar vidare på hemmaplan behöver vi
sätta press på EU för att jordbruket i varje medlemsland ska
vara hållbart. Lika lite som vi
kan förlita oss på ett hållbarhetsstämplat specialsortiment
kan vi luta oss mot nationella
krav i en inre marknad där lägsta pris på butikshyllan alltid
kommer att betyda allra mest
för vad som i slutänden hamnar på våra tallrikar.
EU:s långtidsbudget för
jordbruk, fiske, miljö och
landsbygdsutveckling är på
drygt 370 miljarder euro för
åren 2014-2020; ungefär 40
procent av EU:s totala budget.
Direktstödet utgör den största delen av långtidsbudgeten,
så det handlar inte om några
småsummor. Om resurserna
användes klokare skulle de bli
ett kraftfullt instrument för att
skapa en livsmedelsproduktion
som kan möta den globala konkurrensen på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt!
Carl Piper
Högestad och
Christinehof
Saxat ur debatten
Det som en gång
var en flummig
hippiedröm har plöts­
ligt blivit en lönsam
och frihetsskapande
verklighet”
Johan Anderberg om den amerikanska solcellsrevolutionen. (Fokus)
Nej, jag måste
säga att jag alltid
varit skeptisk mot
Miljöpartiet. Jag
tycker att det finns
ett romantiskt drag
och romantiska män­
niskor har lättare för
att bli auktoritära”
Före detta kulturministern Bengt
Göransson (S). (Sydsvenskan)
Eller så kan man
vara en genuin
miljövän läste jag i en
tidning (och klippte
ut) eftersom det säm­
sta vi kan göra för
miljön är att skapa
fler människor om de
inte är Elon Musk”
Lina Thomsgård, kolumnist och
föreläsare, om en av fördelarna med
att inte skaffa barn.
(Aftonbladet)
Ekonomiutbildnin­
gen är en smärre
skandal eftersom den
lär ut en ekonomi där
naturen inte har ett
värde utan ses som
en konstant, som ett
oändligt stort skafferi
och en oändlig sop­
tunna”
Miljömålsberedningens ordförande
Anders Wijkman
(Dagens Arbete)
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
11
KRÖNIKA •Maria
JonasWetterstrand
Åkerman
Entusiasmen för ny teknik och nya
drivmedel går att likna vid en förälskelse.
Man faller pladask och vill inte se något
negativt. Lite förnuft skulle inte skada i
den snabba utvecklingen, skriver Jonas
Åkerman.
Håll dina gamla
förälskelser vid liv
År 2000 utlovade flera biltillverkare, däribland Ford, GM och
Daimler Chrysler, att de år 2004 skulle marknadsföra bränslecellsbilar. Någon som köpte en bränslecellsbil år 2004? Nej tänkte
väl det, och antagligen har ni inte köpt någon de senaste 11 åren
heller. Det har nämligen inte funnits några sådana till salu i bilhallarna. Det visade sig svårare än man förutsett att få denna teknik
att fungera, och det till ett rimligt pris.
Etanol sågs när det introducerades som drivmedel i Sverige
som lösningen med stort L på vägsektorns klimatpåverkan. Idag
befinner sig etanolförsäljningen i utförsbacke. Etanol är inte ett
så bra drivmedel som det framställdes när det introducerades,
men det är heller inte alls ett så dåligt drivmedel som det framställs som idag.
Det slår mig att vårt förhållande till nya drivmedel och tekniska
lösningar har stora likheter med vad som händer när vi människor blir förälskade. Man faller först pladask för objektet för ens
förälskelse och ser inga som helst negativa drag. Man vill inte se
något negativt. När sedan flammorna lagt sig, så upptäcker många
en hel del negativa sidor hos sin partner. I detta läge är det lätt
hänt att bli förälskad i någon annan, en som förstås inte har några
negativa sidor.
På liknande sätt verkar det fungera med vårt förhållningssätt
till nya drivmedel och ny teknik. I förälskelsefasen är allt rosenrött, tekniken löser allt och vi kan fortsätta att leva precis som
tidigare. Sedan upptäcks så småningom, ofta motvilligt, flera
problem och man börjar då spana efter nya förälskelseobjekt.
Så var det med etanolen och det kan också vara på väg att hända
med elbilar, där förväntningarna under en period varit väl högt
ställda.
Elbilar är heller inga nollutsläppsfordon när hela livscykeln
tas med i beräkningen, enbart tillverkningen av en laddhybrid
eller batterielbil orsakar utsläpp av i storleksordningen fem
ton koldioxid eller mer. Och till råga på allt, på datingsajterna
uppenbarar sig nu en nygammal förförande snygging – bränsle-
12
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
”Det slår mig att
vårt förhållande
till nya drivmedel
och tekniska lösningar har stora
likheter med vad
som händer när
vi människor blir
förälskade”
cellsbilen – med följden att
alla konkurrenter riskerar
att se bedagade ut.
Vad blir då slutsatsen av
detta? Jo förstås, att när det
gäller nya drivmedel och ny
teknik är det polygami som
gäller! Det gäller att hålla
liv i flera av de falnande förälskelserna. Den E85 som
säljs i Sverige ger enligt Trafikverket ändå en halvering
av klimatpåverkan, och distributionssystemet är dessutom redan väl utbyggt. Biogas liksom förnybar HVOdiesel hör till de absolut
bästa drivmedlen ur klimatsynpunkt. Eldrift, slutligen, har framtiden för sig, men sannolikt
står vi först inför en period av brustna illusioner.
Men förälskelser är inte allt här i livet. Lite förnuft kan också
komma väl till pass. Då ser vi att nya drivmedel och ny teknik – om
än viktiga – inte är tillräckliga i sig för att nå klimatmålen. Men det
får nog avhandlas i en annan krönika.
Jonas Åkerman
Forskningsledare,
Avd. för Miljöstrategisk analys, KTH
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
MÅNADEN I KORTHET
29 maj Landsting rekordsatsar på solenergi
Landstinget i Stockholm planerar att installera solceller på 20 000 kvadratmeter takyta inom två år. Satsningen
bedöms kosta 37 miljoner kronor och upphandlingen kan starta redan i höst. De sjukhus som bäst lämpar sig för
solceller är akutsjukhus då de oftast har platta tak där det är lätt att montera upp solpaneler.
5 maj Jobba hemmadagen
Över 100 svenska arbetsplatser uppmanade sina
anställda att arbeta på distans. Enligt anslaget finns
det många win win-effekter.
Personer som arbetar
hemifrån en gång i veckan
minskar sina arbetsresor
med 20 procent och bidrar
därför till ett bättre klimat,
mindre trängsel i trafiken
och en bättre luftkvalitet. Där
till visar undersökningar på
välfärdsvinster, bland andra
småbarnsföräldrar uppskattar mer flexibilitet i vardagen.
7 maj Nytt klimat­
rekord uppmätt
USA:s nationella övervakningsorgan Nooa rapporterar att världens i mars nådde
den globala koldioxidkoncentrationen i atmosfären för
första gången över 400 ppm.
Det är den högsta nivån
sedan mätningarna startade
och sannolikt den högsta
koncentrationen på växthusgaser på över tre miljoner år.
8 maj Tolv nya naturreservat på en vecka
Regeringens satsning på
430 miljoner till naturskydd
börjar ge resultat. Tolv nya
naturreservat inrättas
den här veckan i Sverige,
bland annat Älvsjöskogen i
Stockholms län, 383 hektar
skog i Uppsala län ska samt
skyddsvärda skogar i Gävleborgs län och Östergötland.
9 maj Landshövdingar:
”Rädda Mälaren!”
Mälaren måste tryggas som
framtida dricksvattentäkt.
Regeringen måste ge länsstyrelserna i uppdrag att
fullfölja arbetet som inleddes för några år sedan. Det
skriver fem landshövdingar i
ett brev riktat till regeringen.
20 maj Landstingen
brister i socialt ansvar
Svenska landsting sätter
sina löften om etik och
socialt ansvarstagande ur
spel i samband med upphandlingar, avslöjade Kalla
Fakta i TV4 och rapporterade
bland annat om ett avtal med
datortillverkaren Dell med
grava missförhållanden i produktionsanläggningar i Kina.
25 maj Sverige lär
indier sophantering
En delegation av tjänstemän
och politiker från Tamil Nadu
i Indien besöker i dag Stockholm för att lära sig om avfallshantering. Projektet ska
genom miljöförbättring och
fattigdomsbekämpning förändra levnadsförhållandena
för de 500 000 människor
som bor i Tamil Nadu.
27 maj Ikea energi­
oberoende i Norden
Ikea inviger i dag sin tredje
vindkraftspark i Sverige och
blir därmed, enligt egen utsago, 100 procent energioberoende i Norden. Möbelföretaget
har satsat 1,5 miljarder kronor
på förnybar energi i Sverige
och producerar nu mer energi
än vad företagets verksamheter i Norden behöver.
28 maj Ekosystemtjänster ger pengar
och jobb
Sverige bör lära av Finland
när det gäller att ta vara på
ekosystemtjänster. Finlands
nationalparker omsätter 1,2
miljarder kronor och genererar 1 256 årsarbeten, enligt
siffror från finska Forststyrelsen. I Finland samverkar
offentlig förvaltning och
Fot: pixabay.com
8 maj Strid för dödsdömda ekar
privata turistföretag, vilket
gynnar lokal utveckling och
skapar jobb.
2 juni Ekomatförsäljningen ökade 2014
Försäljningen av ekologiska
livsmedel har ökat avsevärt.
Trots att matvarorna är dyrare steg försäljningen med 38
procent förra året. Svenska
folket handlade ekologisk
mat för 15,5 miljarder kronor
2014, en ökning jämfört
med 11,2 miljarder kronor
2013. Ökningen av ekomat
i Sverige är störst i världen,
enligt Ekoweb som sammanställt siffrorna.
2 juni Swedfund bäst
i klassen
Swedfund, statens utvecklingsfinansiär, prisas för sin
integrerade redovisning.
Expertjuryn i tävlingen Responsible Investor Reporting
Awards 2015 har granskat
över 1 000 fonders och investerares årsredovisningar
och utsett Swedfund till den
allra bästa.
3 juni Alzheimergift
upptäckt i skaldjur
I en ny avhandling från
Stockholms universitet
2 961
vindkraftverk i Sverige
Tio kommuner svarar för
en tredjedel av vindkraftens totala elproduktion i
Sverige, konstaterar Energimyndigheten, som uppger att det fanns 2 961
vindkraftverk i Sverige
med en total installerad
effekt på 5 097 MW vid
utgången av förra året.
ed!
Häng m
eter på
Läs nyh
tuellt.se
miljoak
g!
varje da
framgår att forskare hittat
Beta-Methylamino-L-Alanin
(BMAA) i populära skaldjurssorter som köpts från
svenska stormarknader.
BMAA kopplas till sjukdomar
som Alzheimers, Parkinsons
och ALS. Men enligt uppgift
behöver konsumenterna inte
känna sig oroliga, nivåerna
påstås ligga inom gränsen
för vad som är godkänt.
3 juni Så ska livsmedels­
kedjan bli hållbar
I samband med den nyss
avslutade matkonferensen
Eat Forum i Stockholm lanserades initiativet Hållbar
Livsmedelskedja. Bakom
det står WWF tillsammans
med Polarbröd, Arla Sverige,
Axfood, Coop, HK Scan, Ica,
Lantmännen, Löfbergs, Orkla
Foods Sverige samt Tetra
Pak. Målet är att nå en hållbar
livsmedelsproduktion och
konsumtion till år 2030.
4 juni Ericsson bäst på
hållbarhetsredovisning
Den börsnoterade jätten
får epitetet bäst i klassen
i Sverige av branschorganisationen FAR. Ericsson
redovisar hållbarhetsarbetet
för 2014 separat från övrig
affärsinformation och får
tummen upp för att hållbarhetsfrågorna som hanteras
i redovisningen är relevanta,
däribland yttrandefrihetsfrågor och rätten till ett privatliv.
4 juni Rubbad golfström hotar Europa
Plötslig avkylning riskerar
att drabba stora delar av
kontinenten till följd av störningar i den nordatlantiska
havscirkulationen och Golfströmmen, visar en ny studie
publicerad i Quaternary
Science Reviews. Forskarna
Foto: wikimedia commons
har kikat på den drastiska
klimatutvecklingen i Nordatlanten för omkring 120 000
år sedan och menar att händelserna är jämförbara med
ett scenario för ett framtida
varmare klimat.
5 juni Gubbarna bromsklossar på förnybart
Mer kvinnomakt skulle per
automatik leda till fler satsningar på sol- och vindkraft.
Den slutsatsen gör Ener-
Foto: wikipedia.org
21 maj Ramböll ungas drömarbetsgivare 4 juni Ockelbo leder vindkraftsligan
13 ekar på Kungsholmen i Stockholm ska fällas. Det Ramböll placeras högst upp när nordiska ingenjörsstu- Ockelbo kommun har mest installerad vindkraft, enligt
denter listar sina drömarbetsgivare, visar en undersök- siffror för 2014. Kommunen (5 765 invånare) hade unfår upprörda ekvänner protesterar genom att sätta
ning bland 38 500 universitets- och högskolestudenter. der 2011 inget vindkraftverk, men har nu 89 stycken.
upp lappar med dödsdomar på ekarna.
14
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
6 juni Därför ser det mörkt ut för Östersjön
Mer regn och mindre fisk är vad som förutsägs för
Östersjöns framtid. Forskningsresultaten i det
femåriga programmet EcoChange visar att klimatförändringarna gör födoväven mindre effektiv i de
nordligaste delarna av Östersjön. Stegen mellan
de lägsta nivåerna av väven, som innehåller bland
annat växtplankton, och de högsta stegen med
stora fiskar blir allt fler. Konsekvensen är minskad
fiskproduktion.
FOTO: PIxABAy.COM
gimyndigheten i rapporten
Energiindikatorer. Av studier
framgår att fler kvinnor än
män vill satsa på sol- och
vindkraft i framtiden medan
män i högre grad vurmar för
kärn- och vågkraft.
5 juni Forskarna tagna
på sängen
FN:s klimatpanel var ute och
cyklade när den påstod att
temperaturhöjningen tagit
paus de senaste 15 åren.
Det här framgår i en ny studie
som publiceras i Science i
dag. Den globala uppvärmningen har inte avmattats.
Tvärt om är omfattningen av
temperaturhöjningen orsakad av klimatförändringarna
större och går fortare fram
än vad forskarna tidigare
trott, enligt nya mätningar.
8 juni Klartecken för
SJ:s snabbtågssatsning
SJ:s snabbtågssatsning melFOTO: WIKIPEDIA.ORG
5 juni Massutdöende av djurarter hotar
lan Stockholm och Oslo kan
starta enligt plan 9 augusti.
Norska Jernbaneverket
skjuter upp det planerade
kontaktledningsbytet mellan
Oslo och den svenska gränsen i minst två å.
8 juni Mjau, vilken bra
giftmätare!
En ny studie vid Stockholms
universitet menar att katter
kan visa hur stor risken är
för barn att utsätts för farliga
kemikalier. Forskarna har
dammsugit inomhusmiljön
hos barnfamiljer och upptäckt ett samband mellan
bromerande flamskyddsmedel i dammet och familjekatternas blod. Studien visar
att damm är en viktig faktor
för att få i sig av ämnet och
inomhuskatter kan fungera
som en kemikaliemätare.
12 juni Storslam för
hållbar affärsmodell
FOTO: WIKIMEDIA COMMONS
12 juni Fler vill klimatstraffa bilister
Forskare hävdar att utdöendetakten av djurarter är
Nästan åtta av tio tycker att det är bra med extra höga
1 000 gånger högre än för 500 år sedan. och experterna skatter och avgifter på bensin, olja och flyget. Det visar
menar att jorden kan stå inför ett nytt massutdöende.
Naturvårdsverkets senaste webbenkät om klimatlösningar.
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
Aqua Robur blev stor vinnare
i Sveriges största tävling för
affärsidéer på torsdagen
med en ny teknik som kan
begränsa läckaget i kommunala vattenledningar. 20
procent av dricksvattnet som
produceras når aldrig konsumenten, och bolagets affärsmodell går ut på att skapa
en förnybar energikälla ur
övertrycket som uppstår i
rören och därmed minska
svinnet.
FOTO: WIKIMEDIA.ORG
9 juni G7-länderna överens om klimatmål
G7-förhandlingarna i Tyskland avslutades med att alla
länder kom överens om att vidta åtgärder för att jordens temperatur inte ska stiga mer än två grader.
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
15
AKTUELLT • Miljörätt
Åtta företag fick
– Men de sköt på investeringen
Miljöaktuellt har kartlagt alla miljöböter som utfärdai anläggningens reningsverk, bad
des under 2014. Listan toppas av Findus som fick de länsstyrelsen om uppskov med
två högsta böterna för sammanlagt sex miljöbrott.
att söka nytt tillstånd och fick det,
berättar Håkan Bredahl.
Pernilla Strid pernilla.strid@idg.se
Miljöaktuellt har gått igenom
samtliga strafförelägganden för
miljöbrott som förra året utfärdades vid Riksenheten för miljöoch arbetsmiljömål, Rema.
Genomgången visar att det vid
Rema under förra året utfärdades 229 stycken strafförelägganden för miljöbrott. Sammanlagt
gällde föreläggandena 245 olika
miljöbrott.
Det i särklass vanligaste miljöbrottet som resulterade i ett
strafföreläggande var otillåten
miljöverksamhet, det vill säga att
det till exempel saknas tillstånd
för verksamheten eller att verksamhetsutövaren brutit mot villkor i tillståndet.
Av de 229 strafföreläggandena bestod 143 av företagsbot,
64 innebar dagsböter, 19 gav penningböter och tre gav villkorlig
dom. Dessutom förverkades i
vissa fall den beräknade vinsten
av brottet, eller beslagtagna föremål, bland annat en mängd kasserade bilbatterier som utan tillstånd transporterats från Norge
och Sverige med destination
Litauen.
Sju företag fick företagsbot på
mer än 100 000 kronor. Värst i
16
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
klassen var Findus Sverige AB,
som placerar sig både på första
och andra plats.
Högst företagsbot fick företaget för brott begångna under
åren 2010-2012. Brottsligheten handlar om produktion av
frysta ärtor. Företagsboten blev
500 000 kronor för fem olika
brott, dessutom förverkades
600 000 kronor som beräknades vara det bolaget tjänat på att
inte göra de investeringar i företagets reningsverk som krävdes
för ökad produktion.
Fallet kan ses som varnande
exempel på vad som kan hända
om man inte investerar och
söker nytt tillstånd i tid. Företaget hade ett gammalt tillstånd
och länsstyrelsen ville att man
skulle förnya tillståndet när miljöbalken kom.
80
70
60
79
I det tillstånd som ännu gällde
fanns ett villkor om att man
skulle driva sitt reningsverk så
att högsta möjliga reningseffekt
uppnås med tekniskt rimliga
insatser. Men under ärtsäsongen
ökade företaget ärtproduktionen i Bjuv mer än reningsverket
på anläggningen klarade av. Det
ledde till syrebrist och fiskdöd i
Vege å. Istället för att genast rapportera till tillsynsmyndigheten
och stoppa produktionen fortsatte man tillverka ärtorna. När
länsstyrelsen förbjöd bolaget att
släppa ut avloppsvatten i Vege å
i sådan omfattning att syrehalten blev för låg, vid ett vite om 20
miljoner kronor, fortsatte bolaget
med ärtproduktionen och spred,
i strid med villkor i tillståndet,
processavloppsvattnet på närliggande åkrar och fastigheter.
Miljöbrott som gav strafföreläggande vid
Rema 2014/Typ av miljöbrott
Under 2014 ledde 245 miljöbrott till strafförelägganden vid Rema. Totalt beslutade Rema om 3 120 miljöbrott, varav åtal väcktes för 74 brott, förutom dem som
gav företagsböter. 15 procent av brotten lagfördes.
50
40
41
34
30
20
21
19
14
10
0
9
9
7
5
4
2
1
miljö
O
verk tillåten
sam
het
Miljö
brot
t (ut
släp
p)
omr Brott m
ådes
skydot
d
Arts
kydd
sbro
tt
F
av m örsvåra
iljök nde
ontr
oll
Otillå
avfa
llstra
t
nspoen
rt
M
ring/ iljöbro
bort tt (för
skaf
fandvae)
kem
ikali Miljöfa
ehan rlig
terin
g
Ned
skrä
pnin
g
miljö Brist
infor fällig
mat
ion
balk
B
en,g rott mo
ödse t mil
lsprid jöBrot
ning
t mo
tom t miljöb
gång alke
skör n,
ning
K
regis emik
trrin aliegsbr
ott
– Det var inte okänt för ledningen att de ökat sin produktion och därmed belastningen på
sitt eget reningsverk. Det är inget
positivt för dem att en massa fiskar dör. Att det handlar mycket
om ekonomi i dessa brott är klarlagt. Hade man istället investerat
i nya filter eller något annat hade
vi kunnat undvika denna typ av
olycka, säger Håkan Bredahl vid
Polismyndigheten i Skåne, som
var utredare i miljöbrottsutredningarna om Findus Sverige AB.
Genom agerandet gjorde sig
Findus skyldigt till fem olika
miljöbrott. För det första bedrev
man otillåten miljöverksamhet
genom att inte följa villkoret om
att driva sitt reningsverk effektivt. Bristerna pågick minst från
2010 fram till hösten 2012, då
företaget installerade reningsutrustning för 13 miljoner kronor.
För det andra begick bolaget
miljöbrott genom utsläpp i mark
eller vatten. Vidare gjorde bolaget sig skyldigt till försvårande
av miljökontroll, genom att de
anställda inte genast rapporterade driftsstörningen till tillsynsmyndigheten. Genom att
sprida processavloppsvatten på
åkrar och fastigheter i strid med
villkoren gjorde man sig skyldig
till ytterligare ett fall av otillåten
miljöverksamhet.
Dessutom straffades bolaget för
ett tredje fall av otillåten miljöverksamhet, för att man överskridit den produktion man
angett i ansökan, 30 000 ton
djupfrysta ärtor per år. Det överskreds med mer än tio procent
under både 2011 och 2012.
När brotten ovan utreddes,
återupptogs en tidigare nedlagd utredning om liknande
brott som begicks vid samma
anläggning i augusti 2009, som
var nära att preskriberas. Det
började med att det kommunala
reningsverket i Bjuv upptäckte
en större mängd ärtor och ärtrester i reningsverket, trots att processavloppsvatten inte fick släppas till det kommunala reningsverket. Reningsverket fick efter
några veckor mycket kraftiga
störningar.
Reningsverket kontaktade Findus, som berättade att det spolats
ned 20-30 kilo ärtor i en samlingsbrunn för sanitetsvatten,
vid slutstädningen efter ärtsäsongen. Men enligt reningsverket
var det betydligt större mängder
än så. I en samlingsbrunn utanLäs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
höga miljöböter
De fick böta mer än 100 000 kronor
Åtta strafförelägganden gav en
företagsbot på över 100 000
kronor. Här är företagen och vad
de straffades för.
1. Findus Sverige AB
Företagsbot på 500 000 kronor för tre fall
av otillåten miljöverksamhet, ett fall av miljöbrott genom utsläpp till vatten eller luft,
samt ett fall av försvårande av miljökontroll.
Dessutom förverkades 600 000 kronor av
vinsten. (Se artikel härintill.)
4. Kronfågel AB
Fick betala 200 000 kronor i företagsbot för
tre fall av otillåten miljöverksamhet i form av
villkorsbrott. Förvarade slaktavfall i oövertäckta containrar och på marken i minst
några dagar under december 2011. Under
mer än ett års tid leddes avloppsvatten från
tvätt av fordon till det interna reningsverket
och vidare till kommunens reningsverk istället för att först ha avskiljts till en separat
oljeavskiljare. Under två års tid överskreds
det tillåtna värdet för totalkväve i processavloppsvatten femton gånger.
2. Findus Sverige AB
5. Parken Zoo i Eskilstuna AB
Företagsbot på 300 000 kronor för ett fall
av otillåten miljöverksamhet. (Se artikel härintill.)
Fick en företagsbot på 150 000 kronor
för ett fall av artskyddsbrott, för att man
brutit mot villkor i tillståndet enligt artskyddsförordningen. Brottet bestod i att
man inte vidtagit alla rimliga åtgärder för att
förhindra att djur rymmer, då en jättemyrslok rymde under 2011 och en trädleopard
rymde under 2013. Under 2010-2012 saknades en ”kollektionsplan” som uppdateras
kontinuerligt.
3. Tjörns kommun
Fick företagsbot på 200 000 kronor för
två fall av otillåten miljöverksamhet. Brotten bestod i att man på avloppsreningsverket Ängholmen släppt ut mer än två gånger
så mycket syreförbrukande ämnen som
man hade tillstånd för under 2010 och tre
gånger så mycket under 2011, räknat som
årsmedelvärde.
för Findus uppmättes höga flöden av sanitetsavloppsvatten från
juli till september. Findus sa att
man upptäckt ett läckage mellan sanitets- och processavlopp
där de korsar varandra. I början
av september meddelade Findus
att man lagat läckan och flödet
gick ner till det normala.
För det här brottet fick Findus
Sverige AB betala ytterligare
300 000 kronor i företagsbot, i ett
separat strafföreläggande. Vid
sidan av rättsprocessen betalade
Findus i en förlikning kommunen för skadorna på reningsverket. Brottet var även denna gång
otillåten miljöverksamhet, för att
bolaget i strid med gällande villkor släppt processvatten till det
sanitära avloppsnätet vid den
rapporterade händelsen i
augusti.
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
6. Kristianstads Mejeri AB.
Fick betala 150 000 kronor i företagsbot
för otillåten miljöverksamhet. Mejeriet har
överskridit villkor i tillståndet, bland annat har
man använt mer än 30 ton etanol per år
för spritning av ost, vilket lett till för höga
utsläpp av etanol till luften.
7. Freudenberg Household Products AB
Företaget fick en driftsstörning på en
maskin för tillverkning av svampdukar och
släppte ut 17 kubikmeter propylenglykol
i Motala Ström i Norrköping. Företaget
straffades både för utsläppet och för försvårande av miljökontroll, då man inte underrättade tillsynsmyndigheterna om driftsstörningen förrän fyra dagar senare. Företagsboten blev 150 000 kronor.
8. Fortum Generation AB
Vattenkraftsbolaget fick företagsböter på
sammanlagt 140 000 kronor för att vid sex
tillfällen ha brutit mot villkoret i tillståndet
för Ljunga kraftverk i Ljungan, Ånge kommun. Vattenföringen genom Byforsen skulle
vara minst åtta kubikmeter per sekund från
16 maj till 31 augusti. Men vid fem tillfällen släppte man endast mellan fyra och sex
kubikmeter och vid ett tillfälle så lite som
två och en halv kubikmeter per sekund.
Snart kan det bli dyrare att begå miljöbrott
Regeringen har tillsatt en utredning för att se över
systemet med företagsbot. Pernilla Strid pernilla.strid@idg.se
Företagsboten beror endast
på överträdelsen och inte på
företagets storlek. Därmed är
den mindre kännbar för stora
bolag än för små. Nu har regeringen startat en utredning som
kan leda till både höjt maxbelopp och att boten blir mer rättvis.
Miljöaktuellts lagbevakningstjänst Lag & rätt har tidigare
rapporterat om kritiken mot
systemet med företagsbot, det
gäller bland annat att bolag med
större omsättning kommer lindrigare undan.
– Det som kan vara jättehög
bot för ett mindre företag kanske fladdrar till i dagskassan
på största företaget, säger Jörgen Lindberg, kammaråklagare
vid Riksenheten för miljö- och
arbetsmiljömål, Rema.
Findus företagsböter på
500 000 respektive 300 000
kronor, som redovisas i granskningen, motsvarar cirka 0,7 respektive 0,3 procent av bolagets
omsättning. För Fortum som
fick en bot på 140 000 kronor
motsvarar boten endast cirka
0,0016 procent av omsättningen.
Problematiken är en av många
orsaker till att regeringen nu har
beslutat utreda systemet med
företagsbot. En annan orsak är
att det nuvarande systemet har
fått kritik av bland annat OECD
för att den övre beloppsgränsen
på tio miljoner kronor är för låg
när det kommer till internationella mutbrott. Den anses också
vara låg i förhållande till bland
annat EU:s sanktioner inom
finans- och konkurrensområdena.
Utredaren, hovrättspresidenten Sten Andersson, ska föreslå
ett effektivt, ändamålsenligt och
modernt straffrättsligt regelverk för juridiska personer. Han
ska bland annat se över grunderna för beräkningen av företagsbotens storlek. Han ska
också överväga och föreslå en
höjning av maxbeloppet. Senast
den 30 november 2016 ska uppdraget redovisas.
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
17
Foto: wikimedia commons
Mehmet Kaplan: ”Pengarna räcker inte
till upprustning av miljonprogrammet”
Bostadsminister Mehmet Kaplan konstaterar
att pengarna i regeringens budget inte räcker
på långa vägar till renoveringsbehovet i miljonprogrammet.
Erik Klefbom
erik.klefbom@idg.se
S
Hållbar stad. Stort behov av att
rusta upp miljonprogrammet, säger
bostadsminister Mehmet Kaplan.
I nästa höstbudget hoppas
bostadsminister Mehmet Kaplan (MP), ansvarig hos reger-
ingen för stadsutveckling, att
satsningen totalt blir cirka 500
miljoner kronor högre än i vårbudgeten.
– Oavsett kommer det inte att
räcka till behovet att rusta upp
cirka 600 000 bostäder runt om
i landet. Vi måste hitta en balans
för att få ut mesta möjliga klimatnytta av upprustningen,
atsningen för att bygga
och renovera bostäder
ligger på totalt 6,2 miljarder kronor. I det ingår pengar till
rot-avdrag så att man kan fortsätta renovera kök och badrum.
På det sättet innehåller budgeten
pengar till upprustning av miljonprogrammen även om satsningen var större i budgeten som
röstades ned i december.
säger Mehmet Kaplan på Miljöaktuellts konferens Hållbar
stad.
För investeringsstödet på 3,2
miljarder kronor till energi­
smarta hyresrätter sätter regeringen upp som krav att de ska
vara minst 20 procent bättre än
nivån i Boverkets byggregler.
Men Mehmet Kaplan svävade
på målet när han skulle svara på
frågan varför regeringen i stället inte ber Boverket att skärpa
energikraven i byggnormen.
– Från vår sida har vi två krav
på de som får ta del av investeringsstödet. Det ena att de inte
får sätta vilka hyror som helst,
det finns riktvärden, och för
det andra finns krav på energiförbrukningen, säger Mehmet
Kaplan.
64 kilowattimmar per kvadratmeter och år är ribban som
byggarna måste komma under
vilket ligger 20 procent under
byggnormen. Men det finns
ytterligare ett ekonomiskt incitament för de som kommer ned
i 45 kwH/kvadratmeter och år.
– Då får man 1,75 gånger
pengarna, en smart satsning.
Jag har fått positiv reaktion
på detta från små byggare som
går in med innovativ teknik för
att nå upp till de högsta målen.
När Boverket i sin tur sänker
normerna så blir det en hävstångseffekt, menar Kaplan,
som för övrigt har egen erfarenhet av miljonprogramsområden.
– Jag är uppvuxen i miljonprogrammet, berättar ministern,
som minns hur det var i Rinkeby på 1980-talet och hur förfallet snabbt satte i gång – inte
ens två decennier efter det att
området smällts upp i bostadsbristens Sverige.
– Man var tvungen att rusta
upp Rinkeby redan då.
Kommunerna får
utökat avfallsansvar
Analys: Därför är ekoreglerna en het potatis
Insamlingsansvaret för källsorterat hushållsavfall som tidningar och förpackningar går
tillbaka till kommunerna, deklarerar miljöminister Åsa Romson
(MP).
Beslutet välkomnas av Weine
Wiqvist, vd på Avfall Sverige.
– Det har varit lite stillestånd
när det gäller att förbättra systemet, men nu när vi får tillbaka
ett gemensamt huvudmannaskap för insamlingen kommer
det att bli bättre fart på detta,
säger Weine Wiqvist till Miljöaktuellt.
EU-kommissionens kritiserade
förslag för produktion och försäljning av ekologiska produkter fortsätter vara en het potatis
i Bryssel. I maj röstade det rådgivande miljöutskottet fram sin
position till förhandlingar med
medlemsstaterna.
Tyngsta frågan är om och
hur kommissionens förslag ska
kunna förändras i en annan riktning, då förslaget anklagas för
att bland annat begränsa ekologisk produktion genom att sätta
upp för höga krav. Många ändringar har tagits fram. Sveriges
regering kommer bland annat
sträva efter att flera undantag
i gällande lagstiftning kvarstår.
Men frågan är om det inte är
lättare för motståndarna till för-
I dag samlar producenterna
själva in förpackningar och tidningar vid miljöstationerna.
Enligt Weine Wiqvist gör refor-
18
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
men det lättare att utveckla nya
system för till exempel behållare och fastighetsnära insamling.
Inom kort ska regeringen
utse en utredare med uppgift
att utforma det nya insamlingsansvaret. Utredaren får i uppgift att titta på hur mycket producenterna ska betala till kommunerna för att upprätthålla
infrastruktur och transporter
enligt producentansvaret.
– Nuvarande system kostar
cirka en miljard om året. Att
öka insamlingen och förbättra
servicegraden kommer att leda
till något högre kostnader, men
ingen dramatisk ökning, säger
Weine Wiqvist
Erik Klefbom
slaget att låta det rinna ut i sanden. Vid halvårsskiftet har kommissionen annonserat att den
drar tillbaka förslaget om inte
enighet kan nås.
Lettiska ordförandeskapet i
ministerrådet har dock ambitionen att få till stånd en kompromiss och ansvariga jordbruksutskottet i parlamentet torde
hinna ta ställning innan tidsramen löper ut.
Jacob Hederos
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
Hur många behöver vi bli?
– Debatten om Sveriges befolkningsutveckling har startat
På Miljöaktuellts seminarium Hållbar stad hävdade passivhusarkitekten Hans Eek att vi
måste bygga ett Sverige som rymmer 40 miljoner invånare år 2035.
Men det är helt orealistiskt enligt experter.
Pernilla Strid pernilla.strid@idg.se
H
ans Eek blir upprörd
när han läser regionplaner som räknar med
några procents befolkningsökning tio år framåt i tiden. Flyktingströmmar orsakade av bland
annat klimatförändringar, konflikter och fattigdom gör att Sverige bör rusta för att välkomna
miljontals människor från andra
länder, menar han.
– De hus vi bygger i dag ska
stå i hundra år. Åttio procent av
de hus som kommer finnas år
2050 är redan byggda. De som
bygger hus och planerar samhällen i dag måste ha ett helt
annat perspektiv, tänka långsiktigt och inte bara se några
år framåt i tiden. Vi måste utgå
från visioner som ger ett gott liv
för alla människor, säger Hans
Eek.
Hans Eek är arkitekt, inte demograf. Idén att vi ska planera för
att bli 40 miljoner människor i
Sverige år 2035 fick han när han
arbetade med energiscenarier
inom projektet Göteborg 2050,
som drevs av Göteborgs stad.
– Vi kom fram till att det finns
en kapacitet för en befolkning
i vårt land – med ett ekologiskt
fotavtryck som är hållbart – på
kanske 50 miljoner människor.
Det var det jag hade i bakhuvudet när jag drämde till med 40
miljoner år 2035. Sedan är det
väl ingen som tänker på att 75
procent av Bangladesh kommer
vara översvämmat år 2035 (???).
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Enligt en färsk rapport från SCB bor det 11,4 miljoner människor i Sverige år 2030 och 13,0 miljoner år 2060.
Det är inte vanligt att planerare
kalkylerar med vad klimatförändringarna kommer innebära.
Därför ville jag starta en diskussion om vilken framtidsvision vi
ska ha.
Hans Eek vill se ett offentligt
samtal som utgår från en rättvis och hållbar värld år 2050
och undersöker vad som krävs
idag för att det ska nås. Han
anser att Sverige har kapacitet
för en kraftigt ökad befolkning
och ska ta det ansvaret, istället
för att bygga murar mot länder
som kämpar mot klimat- och
miljökris.
Enligt en färsk rapport från
SCB bor det 11,4 miljoner människor i Sverige år 2030 och 13,0
miljoner år 2060. Då räknas
endast den folkbokförda befolkningen. Enligt SCB:s prognos
minskar antalet invandrare från
127 000 förra året till 114 000 år
2030 och 108 000 år 2060.
Lena Lundkvist på SCB som
skrivit rapporten kommenterar
Hans Eeks utspel så här:
– Det skulle innebära att
nettoinvandingen till Sverige
(invandrare minus utvandrare)
skulle vara 1,5 miljoner per år de
närmaste 20 åren. Vi har en hög
nettoinvandring till Sverige just
nu, högre än den någonsin varit,
över 75 000 per år, och det är
i den storleksordningen vi tror
att den genomsnittliga nettoinvandringen kommer att var de
närmaste 20 åren.
Enligt rapporten har människor som tvingas migrera på
grund av förändrade klimatförhållanden oftast visat sig vara
de med små resurser i mindre
ekonomiskt starka länder, människor som ofta har minst möjlighet att migrera till ett annat
land. Människor som migrerar
på grund av klimatrelaterade
skäl har heller inget direkt stöd i
de lagar och den policy som idag
reglerar invandringen av personer födda utanför EU och Norden. Därför antas inte klimatförändringar i sig självt innebära en ökad invandring till
Sverige under prognosperioden.
Men inom EU då? Om till exempel Spanien blir för varmt och
alla spanjorer vill flytta till Sverige?
– Vi tror på en ökad rörlighet inom EU överlag. Men vi är
inte uppe på 40-miljonerssiffror, säger Lena Lundkvist.
Internationella institutet för
tillämpad systemanalys, IIASA,
ligger utanför Wien i Österrike
och har samlat hundratals globala experter på området demografi. Vid ett möte om migration
i Boulder, Colorado, USA nyligen kom man fram till att migrationen i världen inte kommer
att minska, men att strömmarna
kommer att förändras. Enligt de
mest extrema scenarierna kommer Sverige att ha 10,1 respektive
11,2 miljoner invånare år 2035.
IIASA-forskaren Samir K.C. ser
det som omöjligt att Sverige får
40 miljoner invånare år 2035.
– Det betyder att ni måste få
två till tre gånger fler människor från länder utanför Sverige.
Det är ett väldigt, väldigt högt
scenario. Det kan inte hända,
säger han.
Även han talar om svårigheterna för fattiga människor att
fly till Sverige vid en klimatkris. Han menar också att Sverige aldrig skulle tillåta en så
stor invandring, utan kommer
anpassa utlänningslagarna för
att undvika en sådan situation.
Men enligt Hans Eek är det
alltså fel väl att gå. Vi har möjlighet bygga ett hållbart samhälle med betydligt fler invånare
– därför bör vi ta vårt ansvar och
planera för det.
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
21
Isabella Lövin: Därför ska vi
exportera den svenska modellen
Starka demokratier
gynnar svenska affärer
i utlandet, tror biståndsminister Isabella Lövin
(MP). Nu satsar hon på
att exportera erfaren­
heter från den svenska
förvaltningen.
Erik Klefbom
erik.klefbom@idg.se
R
egeringen blåser liv
i politiken för global
utveckling. Programmet startade 2003 men gick på
tomgång under många år. En av
de första åtgärderna blir att ta
fram handlingsplaner så att alla
departement strävar åt samma
håll, berättar biståndsminister
Isabella Lövin (MP).
– Vi kan inte ha en biståndspolitik för att stärka människors rättigheter och samtidigt
driva handelspolitik eller miljöpolitik som förvärrar situationen, säger Isabella Lövin till
Miljöaktuellt.
Den förra regeringen pratade
mycket om hur biståndspolitiken kunde samspela med
svenska bolag på tillväxtmarknader. Isabella Lövin säger att
programmet för global utveckling kommer att underlätta
institutionsbyggande och överföring av expertis från olika
departement och myndigheter.
– Här finns tydliga synergier,
eftersom starka institutioner i
slutändan gynnar företagsklimatet i utvecklingsländerna.
Ett dåligt fungerande rättssystem och rättsväsende gör det
mindre intressant för svenska
företag att investera i, säger
Isabella Lövin.
Sverige har enligt henne
mycket att bidra med tack vare
vår starka myndighetsstruktur,
vi har varit duktiga på institutionsbyggande och våra erfarenheter kan hjälpa andra länder att bygga upp sin skatte-
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Isabella Lövin anser att Sverige har mycket att bidra med tack vare vår
starka myndighetsstruktur, vi har varit duktiga på institutionsbyggande
och våra erfarenheter kan hjälpa andra länder att bygga upp sin skatteuppbörd.
uppbörd till exempel. Här finns
en enorm potential som förbisågs av den förra regeringen,
anser Isabella Lövin.
Nästa fråga är vilka svenska
företag som gynnas av en institutionell utveckling i andra länder. Biståndsministern tror att
det handlar om företag i de allra
flesta branscher, för i takt med
att länder lyfts ur fattigdom så
blir de också intressanta som
marknader. Och hon önskar att
Sverige tar chansen att stärka
profilen som miljö- och tekniknation.
I mitten av maj tilldelades Isabella Lövin Östersjöforums Lasse Wiklöf-pris för sitt
arbete i Europaparlamentet
med att rädda fiskebestånden i
Östersjön. Redan 2009 fick hon
Östersjöforums stora pris för
att ha fört upp frågan på dagordningen genom sitt journalistiska arbete.
– Jag är i allra högsta grad
fortfarande engagerad i havsoch miljöfrågorna. Och jag är
glad att grunden vi lade med
den nya fiskeripolotiken hittills går åt rätt håll. Europaparlamentet röstade nyligen om ny
förvaltningsplan och artplan
för Östersjön, säger Isabella
Lövin.
Enligt henne håller Europaparlamentet ställningarna och har
gjort ett bra jobb för att inte förlora framgångarna som vanns
under förra mandatperioden.
Isabella Lövin är fortfarande
med i diskussionerna inom partiet om än inte i detaljerna, och
i parlamentet har hon ersatts av
Linnea Engström (MP).
Svenska kyrkan ökar
trycket på finansbranschen
– Trycket ökar på kapitalägare
och förvaltare att vara en aktiv
kraft i omställningsarbetet. Vi ser
att allt fler börjar agera. En snabb
tillströmning av investeringar i
gröna obligationer är ett exempel.
Men branschen måste kraftsamla om den ska bli en tydlig,
positiv kraft, säger Anders Thorendal, finanschef för Svenska
kyrkan, som gick över till en mer
klimatvänlig förvaltning 2009 –
bort från kol och olja.Svenska
kyrkan har i sin årsrapport för
2014 presenterat flera konkreta
idéer på hur placeringar. ”Vi vill
se en utveckling mot mer långsiktiga incitament, vilket ökar chansen för hållbara investeringsbeslut.”, skriver Svenska kyrkan i
redovisningen och menar även
att synen på risk i kapitalbranschen ”för snäv” eftersom
riskanalysen alltför sällan omfattar exempelvis klimat- och miljöfrågor. En annan bromskloss som
nämns för en klimatvänligare
finansnäring är, enligt Svenska
kyrkan, att belöningssystemen
för prestationer är för kortsiktiga.
Läs mer på www.svenskakyrkan.
se/arsrapport2014
Bioenergi kan bli renare
En ny studie från Umeå universitet visar att det är möjligt att
redan vid förbränningsprocessen
i förbränningsanläggningar reducera utsläppen av små partiklar
som innehåller aska och metaller.
En av de största utmaningar
bioenergibranschen har är rökgaser. I dagsläget installeras rökgasreningstekniker efter förbränningen, men en ny avhandling
visar att det går att göra annorlunda. Enligt studien går det att
undvika kemiska reaktioner som
orsakar partikelbindning.
– Mina experiment visar att
partikelutsläppen kan minska
med upp till 90 procent. Denna
reduktion är även viktig ur ett tekniskt perspektiv eftersom det förbättrar förbränningsanläggningens driftstillgänglighet och effektivitet, säger Jonathan Fagerström,
forskaren bakom avhandlingen.
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
23
Foto: cruiselawnews.com
Kryssningsfartyg fortsätter
skita i Östersjön
En ny WWF-undersökning, Skit inte i Östersjön, avslöjar att i princip alla kryssningsoperatörer och en majoritet
av färjerederier släpper
ut orenat avloppsvatten
i Östersjön.
Bara en av 33 kryssningsoperatörer i Östersjön tar hand om sitt toalettavfall.
Ola Söderlund
ola.soderlund@idg.se
Toalettutsläppen leder till
övergödning och skadar mil­
jön. Trots det är motståndet till
att stoppa miljöförstörelsen näst
intill kompakt inom kryssnings­
industrin. FN:s sjöfartsorganisa­
tion (IMO) tog beslut om att ett
stopp för utsläpp av avloppsvat­
ten från passagerarfartyg i Öst­
ersjön ska träda i kraft nästa
F
ör fritidsbåtar är det för­
bjudet att göra sig av med
toalettavfall på svenskt
vatten. Samtidigt släpper de
gigantiska passagerarfartygen
alltså ut kolossala mängder.
Enligt rapporten tar bara en av
33 kryssningsoperatörer i Öster­
sjön hand om sitt toalettavfall.
år, men på grund av upproret
från berörda kryssningsrede­
rier kommer förbudet att börja
gälla tidigast 2019.
– Det här är en helt onödig
belastning för Östersjön som
bör åtgärdas så fort som möj­
ligt, säger WWF:s generalse­
kreterare Håkan Wirtén.
– Kryssningsindustrin tjänar
stora pengar på turismen varje
år och har ett ansvar att minska
påverkan på miljön för att
kunna erbjuda sina kunder ett
rent och friskt hav. Den skjuter
sig själv i foten när de motarbe­
tar ett starkare regelverk, säger
Åsa Ranung, chef för WWF:s
vattenmiljöarbete.
Goda exempel
Här är listan över bolag som
garanterat att deras avfall tas om
hand på ett tillfredsställande.
Tallink Silja
Viking Line
Wasaline
Linda Line
Danske Faerger Kihnu Veeted
Scandilines
Birka Cruises
Eckerölinjen
Trafikverket
Stena Line
Färjerederiet
Läs mer på: wwf.se
JK läxar upp
Kemikali­einspektionen
Bara ett av 16 miljömål ser ut att
nås i nuvarande takt. För ytter­
ligare tre andra miljömål ser
utvecklingen positiv ut. Men för
fem mål är utvecklingen negativ
och för resten finns ingen tydlig
riktning. Nu föreslås därför en
rad åtgärder i den första delen
av 2015 års fördjupade utvärde­
ring av miljömålen i rapporten
Mål i sikte från Naturvårdsver­
ket. Principen att förorenaren
borde ta mer plats i beslutsfat­
tandet, är ett av de framträdande
förslagen.
Miljöaktuellt ringer upp
Oskar Larsson, som är chef för
enheten för luft och klimat på
Naturvårdsverket.
Är det kört för miljömålen
till 2020?
– Nej då. Det gäller bara att vi
sätter fart, säger Oskar Larsson.
– För målen frisk luft och
bara naturlig försurning exem­
pelvis kan det ske mycket om
Justitiekanslern, JK, riktar i
ett beslut allvarlig kritik mot
Kemikalieinspektionen (Kemi).
Enligt JK är det alltför långa
handläggningstider. Det gäller
både ansökningar om produkt­
godkännande av bekämpnings­
medel och utvidgning av pro­
duktgodkännanden för mindre
användningsområden.
JK är restriktiv med att ta
upp ärenden, men har gran­
skat myndigheten inom ramen
för sin tillsynsverksamhet då
man sedan sommaren 2014 har
fått ett antal anmälningar mot
Kemi.
Kritiken har enligt JK pågått
i nära tio år, där bland annat
Ekonomistyrningsverket och
Statskontoret pekat på proble­
men. Myndigheten har även
prövats av JO, Justitieombuds­
mannen.
Anmälningarna kommer
bland annat från branschorga­
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Foto: naturvardsverket.se
Är det kört för
miljömålen nu?
Oskar Larsson.
utsläppstaksdirektivet och ut­
släppsregleringen för medel­
stora förbränningsanläggningar
kommer på plats på EU-nivå.
Vad går det att göra mer på
nationell nivå under tiden?
– För att exempelvis nå
klimatmålet behövs det så klart
att internationella avtal kommer
på plats. Men på nationell nivå
föreslår vi också fortsatt bio­
drivmedelsutveckling, Bonusmalus och kilometerskatt på
tung trafik som inte betalar sin
fulla påverkan.
Jacob Hederos
nisationen Svenskt växtskydd
och SwissInno Solutions AG,
som kan få vänta i över tre år på
godkännande av biocidproduk­
ten ”Mosquito Stop Lantern”.
Kemi har försökt åtgärda pro­
blemen genom personaltillskott.
Under 2013 anställdes ett 20-tal
medarbetare för att få bukt med
de långa handläggningstiderna,
men då det rörde sig om kort­
tidsanställningar ökade hand­
läggningstiderna igen efter ett
år. Enligt miljödepartementet
handlar det om ett ackumulerat
underskott på myndigheten allt
sedan EU-inträdet. Att allt fler
produkter kräver godkännande
förvärrar problemen.
Myndigheten har nu fått ett
tillskott på tio miljoner kronor
i budgeten för år 2015. Det gör
att JK inte vidtar några ytterli­
gare åtgärder i dagsläget.
Pernilla Strid
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
25
Börsbolag urusla på håll­
barhetskommunikation
Ola Söderlund
ola.soderlund@idg.se
D
et här visar den senaste
Webranking by Comprend-undersökningen,
som genomförs av Hallvarsson &
Halvarson Group och som Miljöaktuellt tidigare rapporterat om.
I undersökningen granskas
börsaktörernas hemsidor; hur
väl de kommunicerar hållbarhetsarbetet och sina strategier
för att leva upp till hållbarhetsmålen, som finansmarknaden i
allt högre grad ställer på bolagen för sina investeringar.
Av 300 tillfrågade representanter i finansbranschen anser
drygt två tredjedelar att en förklaring av börsbolagens hållbarhetsstrategi är viktig. Lika många
anser att företagen bör informera
på sina hemsidor om hur miljö-
Foto: flexspan.blogspot.com
Bara hälften av Europas
500 största börsbolag
presenterar sina miljömål för kapitalmarknaden. Ännu färre, 25 procent av de börsnoterade företagen, basunerar
ut tydliga hållbarhetsresultat.
Comprend-undersökningen granskar börsaktörernas hemsidor utifrån hur
väl de kommunicerar sitt hållbarhetsarbete och sina hållbarhetsmål.
målen ser ut och vilka resultat på
området som uppnåtts.
– Att efterfrågan på data, mål
och måluppfyllnad och förklaring av hållbarhetsstrategi placerar sig i topp visar att kapitalmarknaden vill ha en mer
heltäckande redogörelse över
företagens hållbarhetsaktiviteter och den strategiska implementeringen av hållbarhet i
företagens verksamhet, säger
Karin Arrenfeldt, csr-konsult
på Hallvarsson & Halvarsson.
Enligt kartläggningen är det
alarmerande dåligt med information från börsföretagen kring
sociala data som exempelvis
hur kraven ser ut i frågan om
mänskliga rättigheter i leverantörsleden.
Men svenska företag har blivit bättre på att kommunicera
kring sitt antikorruptionsarbete, framgår det. Dock är
svenska företag, liksom tidigare
undersökningar, urusla på att
kommunicera om skatter som
en ansvarsfråga, endast sju av
100 svenska börsbolag nämner
skatt som en ansvarsfråga på sin
webbplats.
webranking by
comprend
Undersökningen etablerades
1997 och är Europas ledande
undersökning av företagswebbplatser. 830 företag från 41
länder och 20 branscher har
rankats i förhållande till kraven
från finansmarknaden.
Läs mer på http://korta.nu/hW6
Gröna obligationer ska finansiera
investeringar i förnybart
Fortum Värme gav i början på
maj ut gröna företagsobligationer till ett värde av 2,5 miljarder kronor. Det är den största
gröna företagsobligationen hittills i Sverige och syftet är att
finansiera investeringar i förnybar och återvunnen fjärrvärme-,
fjärrkyla- och elproduktion,
enligt ett pressmeddelande.
Fortum Värme är, framgår
det, det första energibolaget i
landet som ger ut gröna obligationer. Bolaget har högt ställda
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Renodlade
ekobutiker i ropet
hållbarhetsmål och har lagt en
investering på 7 miljarder kronor under åren 2010-2016 på
förnybar kraftvärmeproduktion
i Stockholmregionen.
– Gröna obligationer går hand
i hand med vårt hållbarhetsarbete. Satsningarna för att minska
vår klimatpåverkan ytterligare
fortsätter med oförminskad kraft
för att våra kunder ska ha en klimat- och resursneutral fjärrvärme baserad på 100 procent
förnybar och återvunnen energi
senast 2030, säger Anders Egelrud, vd på Fortum Värme.
– Vi välkomnar Fortum Värmes investeringar i förnybar
och återvunnen energi. De har
bidragit och fortsätter att bidra
stort till en bättre miljö i Stockholm. Vi behöver fler satsningar
av detta slag för att vi ska nå våra
klimat- och miljömål, säger
Karin Wanngård, finansborgarråd i Stockholms stad.
I början av juni slår Paradiset,
en ekologisk matbutik på 1 600
kvadratmeter, upp dörrarna i
Stockholm.
– Vi erbjuder färskvaror, kött,
fisk, schampo, torrvaror, bröd.
Ja allt du kan tänkas behöva.
Sådana här kedjor finns utomlands, men den Skandinaviska
marknaden ligger långt efter. Nu
ändrar vi på det, säger Johannes
Cullberg, vd och grundare av Paradiset vars sortiment består av 80
procent ekologiska varor och resterande del av varor kommer från
lokalproducerade gårdar.
En annan livsmedelskedja som
satsar på ekomat är Hemköp.
Nyligen lanserade hemköp en ny
butik, Hemköp Reko, i Stockholm
och där sortimentet främst består
av ekologiska varor.
– Rekobutiken på Torsplan ska
fungera som ett showroom för
vårt omsorgsfulla sortiment. Går
det bra är tanken på sikt att delar
av konceptet enkelt ska kunna
föras över till andra Hemköpsbutiker runt om i Sverige, säger vd:n
Thomas Gäreskog.
En av pionjärerna till ekomatsbutiker är Goodstore, som bildades 2006. Goodstores sortiment
består till 100 procent av ekologiska matvaror.
Indiska får
hållbarhetspris
Årets hållbara butik är familjeföretaget Indiska. Priset delades
ut på måndagen vid Retail Awards
2015, som arrangeras av Svensk
Handel och Dagens Handel .
Indiska prisas för We fight for
change, som är företagets paroll
för rättvis handel, miljö och sociala frågor.
– Vi och våra kollegor i branschen får aldrig sluta fokusera på
frågor som rör miljö, etik och sociala frågor, säger Sofie Gunolf, vd
på Indiska.
Företaget grundades redan
1901 och har länge arbetat med
hållbarhetsfrågor i sina affärer, mycket av fokus ligger på att
mänskliga rättigheter i leverantörskedjan efterlevs.
Ola Söderlund
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
27
AKTUELLT • ur Lag & rätt
Brittisk miljömoms
får underkänt
Storbritannien får
inte använda en lägre
momssats när energibesparande produkter
installeras i hemmen.
Richard Byström
richard.byström@idg.se
E
U-domstolen har kommit fram till att miljömomsen strider mot
EU:s momsdirektiv.
I Storbritannien betalar hushållen endast fem procent i
moms på leverans och installation av bland annat solcellspaneler och tilläggsisolering.
Den vanliga momsen ligger på
20 procent.
Den reducerade skattesatsen är en del av britternas satsning på energieffektivisering,
The Green Deal.
EU-kommissionen har dock
hävdat att det här inte är tilllåtet och har alltså nu fått
medhåll från EU-domstolen.
Den påpekar i domen att en
Det här är Lag & rätt
#7
Lag & rätt nr 7 l 27 maj 2015
lagochratt.se
avfall
Farligt avfall på drift
Transporter av farligt avfall sker på
många håll utan tillsyn och det
är allvarligt, menar Riksrevisionen.
Endast fem procent av kommunerna
bedriver egeninitierad tillsyn av farliga
avfallstransporter. Och mindre än var
femte
kommun deltar i samordnade tillsynsinsatser med polis och länsstyrelse, visar
en
granskning från Riksrevisionen.
På många håll i landet bedrivs det därmed inte någon tillsyn överhuvudtaget
över nationella avfallstransporter .
Det
saknas på det hela taget överblick och
det
är enligt Riksrevisionen allvarligt med
tanke på förekomsten av olagliga aktiviteter i branschen.
lägre moms inte kan användas
för alla bostäder utan bara när
det handlar om olika åtgärder
i subventionerade boenden eller tjänster som är ett led i socialpolitiken.
Inte heller anses det vara
möjligt i detta fall att tillämpa
det momsundantag som kan
göras för renovering och reparation av privata bostäder.
K ÄLL A: EU-domstolen korta.nu/sx7
Granskningen visar till exempel att
det
under 2012 fanns en oförklarad skillnad
på 680 000 ton farligt avfall i statistiken.
– Det är allvarligt att det finns så många
brister på området, inte minst eftersom
det globalt finns betydande inslag av
brottslig verksamhet med kopplingar
till
avfallshanteringen. Situationen är
bekymmersam och regeringen bör agera,
säger
riksrevisor Margareta Åberg.
K äll a
Riksrevisionen
(korta.nu/b37)
Så kan Sveriges höga plastförbränning minskas
Sverige, Danmark och Norge eldar upp
jämförelsevis mycket plastavfall och
när
plast återvinns blir det ofta till mer lågvärdiga produkter än vad marknaden vill
ha.
IVL Svenska miljöinstitutet konstaterar i en färsk rapport till Nordiska
Ministerrådet att återvinningen av
plast
behöver öka för en mer cirkulär ekonomi, och har undersökt vad som krävs
för
att det ska ske.
Chefer inom plasttillverkning och
plaståtervinning har fått ranka vilka
styrmedel som skulle vara effektivast för
att
råda bot på problemet. På första plats
kom en viktbaserad taxa för avfallet.
På
andra plats kom ett certifieringssystem
i
EU för kvaliteten på plastavfall. På
tredje
plats kom en skatt på jungfrulig plastråvara.
Hälften av tillfrågade miljöinspektörer upplever att politiker försöker påverka deras bedömningar.
Länsstyrelsen i Norrbotten visste
i
flera år att gruvbolaget Northland
Resources misstänktes för brott mot
miljöbalken, ändå struntade landshövdingen Sven-Erik Österberg i sin
lagliga skyldighet att åtalsanmäla
bolaget.
Vad driver dessa mörka krafter?
Tror de på fullt allvar att Sverige gynnas av bristande lagefterlevnad på
miljöområdet?
Det förhåller sig faktiskt precis
tvärtom. Ökad lagefterlevnad gynnar
konkurrensen, hjälper svensk exportindustri och säkrar resursbasen för
vår framtida ekonomi. Undfallenhet
mot miljöfarliga verksamheter gynnar inte någon –
inte ens Northland, som
nu gått i konkurs.
Läs mer på sid 1
och 9.
l äs hel a artiKeln
Nordiska Ministerrådet
(korta.nu/f57)
sid 9 expertkommentar • stefan
karlmark:
Landshövdingens agerande är förödande
PERNILLA STRID,
REDAKTÖR
för miljöarbetet
I det här numret
Lag och rätt
Energi
Avfall/återvinning
Vägledande dom
Nya EU-regler i korthet
Energi
Nya regler i korthet
Transporter
Kemikalier
Bygga/Bo
Tillsyn
Pinsamt,
politiker!
pernilla.strid@idg.se
Kopiering utan skriftligt tillstånd förbjuden
sid 2
sid 3
sid 3 och 11
sid 4
sid 4
sid 4
sid 5
sid 5
sid 6
sid 7
sid 8
Expertkommentar
Vatten/avlopp
Skogs- och jordbruk
Avfall
Klimatanpassning
Luft/ozon
Livsmedel
Miljömål
Kalender
Publikationer
Utlysningar/remisser
enligt lagen om upphovsrätt
sid 9
sid 10 och 11
sid 11
sid 11
sid 11
sid 11
sid 11
sid 11
sid 12
sid 12
sid 12
redaktör: Pernilla Strid Ansvarig
utgivare:
Mikael Salo mikael.salo@idg.se
redaktion: Richard Byström
ägare: IDG. Prenumerationsärenden:
lagochratt@pressdata.se, 08-799
62 48,
www.kundservice.net Pris: 2 990
kronor
plus moms per år. tryck: : Strokirk-Landströms 2015 ISSn: 1402-7577
lagochratt.se
Lag & rätt nr 7
•
27 maj 2015 1
n Miljöaktuellt Lag & rätt ger dig al-
la nya miljölagar från Sverige och
EU varje vecka samt håller dig uppdaterad om nya standarder, verktyg, domar, remisser med mera.
n Nyheterna kan läsas i sin helhet i Lag & rätt och på lagochratt.se, men bara av prenumeranter.
Villkor till gruvbolag: Bullerstörda bostäder bör rivas
Mark- och miljödomstolen har
fastställt flera slutliga villkor
för LKAB:s gruva i Malmberget/Vitåfors.
De frågor som nu har avgjorts
gäller bland annat buller och
vibrationer. Den fastställer att
LKAB inte får spränga mellan klochan ett och klockan
sju. Bolaget måste i god tid före
Tillsynen av markavvattning får mer stöd
En ny rapport från myndighetssamarbetet Miljösamverkan Sverige ska hjälpa
till vid tillsynen av markavvattning. Den har djupgående information bland annat om hur markavvattningsföretag ska förvaltas,
åtgärder som påverkar
markavvattningsföretagens anläggningar och avveckling och omprövning
av markavvattningsföretag.
Den innehåller även en
sammanställning av lagstiftning och principiellt viktiga domar inom området.
Bakläxa för kommunens bullerutredning
Mark- och miljööverdomstolen anser att fastighetsägarens problem med buller
från trafiken behöver utre-
sprängningarna informera de
boende om tid och plats.
Det ställs även krav på bolaget att verka för att bostäder
som utsätts för upprepade
vibrationer som överstiger en
viss nivå rivs.
LKAB måste ta fram en plan
över vilka hus och bostadsområden i Malmberget som
das ytterligare av Lomma
kommun. Enligt fastighetsägarens egna mätningar
finns det indikationer på att
riktvärdena överskrids. Varken i nämnd, länsstyrelse
eller miljödomstol har fastighetsägaren haft framgång
med ärendet. Men markoch miljööverdomstolen påpekar att den utan närmare
bullerutredning inte kan bedöma om det är fråga om
en beaktansvärd bullerstörning eller inte.
Säkrare återvinning
av batterier
En internationell standard
för märkning av laddningsbara batterier kan vara på
väg. Tanken är att det
med en enhetlig märkning
ska vara lättare att se vilken typ av batteri som
åker i återvinningen. Bakgrunden till förslaget, som
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
inom överskådlig tid kommer
att påverkas så pass mycket av
gruvverksamheten att flyttning blir aktuellt.
I domen fastställs också värden för buller för olika tider på
dygnet. Villkoret innebär även
att från och med 2017 skärps
bullerkravet. Bland annat ska
den ekvivalenta ljudnivån
kommer från Tyskland, är
den risk för olyckor som
finns om vissa typer av
batterier hamnar fel i återvinningsprocessen.
Nytt verktyg ger svar
om kemikalier i maten
Livsmedelsverket har tagit
fram ett verktyg som ska
göra det lättare att jämföra
risker med kemiska ämnen
i mat. Verktyget, som kallas
Risktermometern, tar sikte
på att göra riskvärderingen
mer enhetlig och systematisk. Den stora skillnaden
mot den riskvärdering som
används i dag är att det nya
verktyget också konkret tar
hänsyn till hur allvarlig hälsoeffekten för ämnet är.
Så ska havsvikar
skyddas
En ny broschyr ger förslag
utomhus vid bostäder nattetid
då minska från 45 dB(A) till 40
dB(A).
Redan 2007 fick LKAB tillstånd till fortsatt och utökad
gruvverksamhet på platsen.
Vid det tillfället sköts flera frågor upp för att utredas ytterligare. Det är dessa frågor som
nu har avgjorts.
på hur viktiga kustnära
havsvikar i Östersjön kan
vårdas och skyddas. I broschyren, som har både
myndigheter och organisationer som avsändare,
konstateras att grunda
kustnära havsvikar har ett
högt ekologiskt värde.
Men samtidigt är det ett
stort exploateringstryck på
miljöerna, som påverkas
negativt. För att skydda
och vårda dessa miljöer föreslås myndigheter och
förvaltare att bland annat
ta ett större grepp om
kustnära miljöer i sin översikts- och detaljplanering.
Nytt hus skulle ha
hindrat allmänheten
Bollnäs kommun vill ge
fastighetsägaren dispens
från strandskyddet för att
ersätta det gamla fritidshuset med en ny enplansvilla
men domstolarna säger
nej. Mark- och miljööverdomstolen anser det nya
huset skulle minska den
allemansrättsliga tillgängligheten till strandområdet.
I likhet med underinstanserna mark- och miljödomstolen och länsstyrelsen hittar den inte några
särskilda skäl för dispens.
Därför kan Sverige få
vattenbrist
Dricksvattenutredningen
har överlämnat ett delbetänkande till regeringen.
Enligt delbetänkandet
innebär klimatförändringarna ökade risker och hot
mot dricksvattnet i Sverige. Redan i dag ställer klimatförändringarna till problem för vattenverken
med bland annat ökade
risker för mikroorganismer
och kemiska föroreningar.
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
29
TEMA • Sveriges bästa miljökommun
MOTORERNA I
MILJÖARBETET
D
et är de svenska kommunerna som är motorerna i det svenska miljöarbetet. Med bland annat lagstiftning, tillsynsuppdrag, upphandling
och ansvar för stadsplanering och den lokala infrastrukturen äger de
svenska kommunkontoren en bred verktygspamflett miljöarbetet.
Miljöaktuellts kommunrankning har i flera år nu tagit tempen på kommunernas
arbete. Det gör vi genom att dels genomföra en egen enkät, men också genom att
dammsuga Sverige på aktuella rankningar och undersökningar samt statistik. All
data som vi samlar in mäter aktivitet och ambition inom miljöområdet, parametrar som varje kommunledning kan agera på, fatta beslut kring. Vi utvecklar, tillsammans med ett antal experter, varje år rankningens olika beståndsdelar eftersom nya viktiga områden dyker upp och vissa frågor har blivit hygienfaktorer.
Vi hoppas att årets rankning, precis som tidigare år, blir en energiinjektion i kommunernas miljöarbete. Att vi lyckas identifiera och lyfta föredömen som kan sprida sin kunskap och att nya vikiga frågorna kommer fram. Att den möjligen kan
hjälpa till fler miljösmarta beslut fattas i Sveriges kommuner.
MIKAEL SALO
chefredaktör
Så ska du läsa rankningen
De kommande sidorna presenteras resultatet från 2015 års kommunrankning. Vi blandar artiklar med listor över hur kommunerna placerat
sig i sina respektive kommungrupper (enligt SKL:s definition). Anledningen till att vi publicerar rankningen i olika kommungrupper är för att ge
en så rättvis jämförelse mellan olika
kommuner eftersom förutsättningar
i form av exempelvis
resurser skiljer
KOMMUN
många kommuner åt.
RANKING.SE
I rutan här
Där kan du se hur samtliga
kommuner svarat och sett
till
höger
vilka poäng de fått på vilka
kan du läsa
parametrar. Längre bak
hur vi skakan du läsa hur vi gått
pat kommuntillväga.
rankningen.
30
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
SÅ HAR VI GENOMFÖRT KOMMUNRANKNINGEN 2015
Miljöaktuellts kommunrankning
är en sammaställning av flera olika informationskällor. Tjänstemän på SKL, TCO Development,
Timrå kommun, Trollhättans stad
och Sollentuna kommun samt
Esam AB har rådgivit vid framtagandet.
De olika källorna i rankningen är:
för att uppnå god vattenstatus .
Svarsfrekvens: 97 procent.
Kolada-värden för andel ekologiskt odlad åkermark, andel förnybar el, andel förnybar energi
och restvärme samt andel förnybara drivmedel till kommunens
bilar.
98 % av kommunerna får poäng.
Miljöaktuellts enkät består av
28 frågor med i huvudsak ja- och
nej-svar. (Redovisas till stor del
på följande sidor) . 90 % svarsfrekvens.
Boverkets och Länsstyrelsens
miljömålsenkät följer upp arbetet
med att nå miljökvalitetsmålen.
Svarsfrekvens: 76 procent.
Vattenmyndigheterna sammanställning av åtgärder under 2014
Naturvårdsverket rankar kommunernas arbete med friluftsliv.
Svarsfrekvens: 83 procent.
Naturskyddsföreningens enkät
”Sveriges bästa naturvårdskommun 2014”. Svarsfrekvens: 72
procent.
Grön Flagg (Håll Sverige Rent ) är
en del av en icertifiering för pedagogiska verksamheter . 82 procent av kommunerna får poäng.
Energimyndigheten är ansvarig
för statistik över elcertifikatsystemet som ska bidra till att öka produktionen av förnybar energi.
50 % får poäng.
Ekomatcentrums undersökning
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
E
tt kunskapscentrum
för restaurering av våtmarker och höjd ambition i klimatprogrammet är några av Örebros pågående projekt. Ändå är det nog miljöarbetet på den finansiella sidan
som imponerar mest. Visserligen
hann Göteborg först, men strax efteråt lanserade Örebro sina gröna
obligationer. Först var det tänkt
att summan skulle bli 500 miljoner, men det landade på 750. Pengarna investeras bland annat i vindkraft, en koldioxidneutral förskola och solel.
– Dels kan vi göra investeringar i egna miljövänliga projekt, dels
erbjuder vi andra att kunna placera sina pengar på ett miljöbra sätt.
Intresset har varit stort och det
verkar inte vara något problem att
släppa fler obligationer om vi skulle vilja, säger Hanna Dufva, chef för
ekonomi- och hållbarhetsavdelningen.
Kommunen uppvaktas av fondförvaltare även av andra skäl. Örebro har flera miljarder att placera, bland annat de anställdas pensionspengar. På initiativ av ekonomidirektören har placeringspolicyn reviderats, och den utesluter
nu fossila placeringar. Flera förvaltare trodde sig leva upp till de
nya kraven, men vid en närmare
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
FOTO: KRISTDEMOKRATERNA
”Vi kör på
konsumtionens
motorväg i full fart
framåt utan att
reflektera vart vi
är på väg”
Lennart Bondeson, kommunalråd med ansvar för
näringsliv, miljö och mänskliga rättigheter,
Örebro.
genomgång fanns där placeringar
som uppmuntrade till fortsatt fossilberoende.
– Det finns många smutsiga placeringar på marknaden, men jag
upplever att det var lätt att ställa krav och kunna påverka. Upphandling är ett kraftfullt verktyg som varje kommun måste använda. En placeringspolicy är inte
så svår att formulera, det kan alla
kommuner göra, säger kommunalrådet Lennart Bondeson (KD),
med ansvar för näringsliv, miljö
och mänskliga rättigheter.
För den kommun som inte vill formulera en egen policy går det bra
att kopiera Örebros, som ligger
upplagd på deras hemsida.
Målet att minska den kommunala organisationens egen klimatbelastning med fyrtio procent till år
2020 kommer att klaras med råge.
Det nya förslaget är att kommunen
ska bli klimatneutral till år 2030. Att
lt s kom
el
Med god marginal hamnar Örebro kommun högst upp när poängen är summerade. Årets placering är den fjärde pallplatsen
men första segern. Året har kännetecknats av gröna obligationer, fossilfri placeringspolicy och konsumtionsdebatt med högt
tonläge. Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se
iljöaktu
unrankn
m
g 2015
in
M
Örebro tar hem
första segern 1
minska näringslivets och medborgarnas klimatpåverkan är svårare.
Ett steg i den riktningen är initiativet ”klimatsmart vardag”. Där ska
örebroarna uppmuntras att tänka
i nya banor genom en ny utmaning
varje månad: cykla på vintern, laga
vegetarisk mat och reflektera över
sin konsumtion.
– Det var inte uttryckligen ett
köpstopp utan vi ville utmana deras konsumtionsbeteende. Att köpa begagnat, kanske avstå onödiga prylar, att konsumera på ett
mer hållbart sätt helt enkelt, säger
Hanna Dufva.
De lokala handlarna och lokaltidningens ledarredaktör ilsknade
till och Lennart Bondeson hamnade i debatt i riksradion.
– Ibland blir debatten så förenklad, som om en hållbar konsumtion och handel skulle vara oförenligt. Det är ganska enkelt att
förstå att vi förbrukar alldeles för
mycket resurser. Vi kör på konsumtionens motorväg i full fart
framåt utan att reflektera vart vi är
på väg. Vi får inte vara rädda att ta
den här diskussionen. Vi måste lita på att människor vill ta kloka beslut, säger Lennart Bondeson. n
VÄGEN TILL VINSTEN
Örebro var långtifrån bäst på Miljöaktuellts
enkätfrågor. Med 26 av 30 möjliga poäng
hamnade kommunen bara på en tiondeplats.
Men när poängen från olika nyckeltal och andra enkäter summerats hamnade Örebro på
en förstaplats med nästan en hel poäng ner
till tvåan!
Årets förstaplats är en ny erfarenhet. Sen tidigare har kommunen hamnar på pallplats
tre av sex gånger.
Kommunen styrs av en koalition av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, som fick förnyat förtroende vid
höstens val.
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
31
❯❯
TEMA
• Sveriges KLIMAT
bästa miljökommun
OCH SKOG
AKTUELLT
Lomma rotar sig
i toppskiktet
2
komma in tidigt
i beslutsprocessen för att ta de bästa besluten.
”Vi har länge prioriterat och lagt ner
mycket jobb på
miljöfrågorna så
det känns extra
bra med ett kvitto
på det vi gör”
Anders Berngarn,
kommunalråd, Örebro.
Ett annat mål är att fördubbla
arealen naturreservat på sex år.
Efter de första åren ligger arbetet
i fas med tidplanen. Arbetet med
att kartlägga naturvärdena pågår
för fullt.
– Miljöengagemanget som finns
hos vår befolning tror jag är unikt.
De är pålästa och ställer krav, så
därför behöver vi inte diskutera föreställningen om att miljön måste
ställas mot skola och äldrevård, säger Anders Berngarn.
Jesper Gunnarsson
32
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
”Ett mer långsiktigt arbete är
att utbilda de nya
generationerna till
klimatsmarta
medborgare”
Derya Tumayer, ordförande i miljö- och klimatnämnden i Göteborg.
formas ett naturvårdsstrategiskt
program.
– Jag är särskilt stolt över vårt
klimatstrategiska program. Det
ska bli så pass enkelt för medborgarna att välja klimatsmart att koldioxidutsläppen ska minska med
åttio procent från transporterna och tjugo procent för flyget till
år 2030, jämfört med 2010, säger
Derya Tumayer.
Den negativa klimatpåverkan
från maten i kommunens serve-
ljöakt
u
Som bäst har Göteborg tidigare
hamnat på en fjärdeplats, för två
år sedan. I år kniper de tredjeplatsen.
– Det känns superkul, säger
Derya Tumayer, ordförande i miljö- och klimatnämnden.
Nya planer och program duggar tätt i kommunen. Senast har
Göteborg antagit en Giftfri miljö-plan som ska reglera kemikalierna och ett klimatstrategiskt
program som även omfattar invånarnas utsläpp. För tillfället ut-
3
Mi
Göteborgs första
pallplats: trea i år
g 2015
in
unrankn
m
FOTO: CHRISTIAN ALMSTRÖM
ts kom
e ll
komplicerad: när politiker och
tjänstemän har lika höga ambitioner så blir det med tiden bra
resultat.
– Det är såklart jätteroligt! När
arbetet blir synliggjort så betyder
det mer, fast vi har redan gått vidare och ser över vad vi ska förbättra härnäst. Det finns alltid
mer att göra, säger Helena Björn,
en av kommunens två miljöstrateger.
Lomma kommun har kommit
långt med sin balanseringsprincip. Varje ekosystemtjänst som
drabbas av en exploatering måste kompenseras. Då gäller det att
ljöakt
u
Förra årets överraskning, Lomma kommun, har med en förhållandevis liten yta och befolkningsmängd etablerat sig i toppen. På ett år har kommunen avancerat från femteplatsen till andraplats.
– Det här känns fantastiskt roligt! Vi har länge prioriterat och
lagt ner mycket jobb på miljöfrågorna så det känns extra bra med
ett kvitto på det vi gör, säger kommunalrådet Anders Berngarn
(M).
Sen förra året har flera andra
kommuner hört av sig för att lära och få tips. Kommunalrådet
menar att hemligheten inte är så
Mi
unrankn
m
g 2015
in
ts kom
e ll
❯❯
ringar ska minska med fyrtio procent under samma tid. Målet kommer att innebära mer vegetarisk
mat och mindre kött- och mejeriprodukter.
– Ett mer långsiktigt arbete är
att utbilda de nya generationerna till klimatsmarta medborgare.
Barnen ska växa upp i en miljö som
genomsyras av miljötänk, men för
att lyckas med våra mål måste vi
naturligtvis också utbilda deras
föräldrar, säger Derya Tumayer.
Jesper Gunnarsson
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
Den mest positiva utvecklingen sker inom livsmedelsområdet. Trettiofem procent fler än förra
året anger att de infört en köttfri dag i veckan.
Allt fler minskar
på köttet
Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se
B
ara tanken på en enda
dag vegetarisk mat per
vecka har väckt starka
reaktioner, trots att en minskad
köttkonsumtion är bra både för
hälsan och miljön. Men nu verkar kommunerna ta ledningen
och visa vägen. På bara ett år har
trettio kommuner infört en köttfri dag i veckan eller motsvarande minskning genom att byta ut
animalier mot vegetabilier.
– Det känns som att budskapet börjar sjunka in. Nu ska vi
trappa upp arbetet och bryta
köttnormen så att det normala blir att äta vegetariskt. Det är
dags för regeringen att vakna,
säger Jonas Paulsson, talesperson för Köttfri måndag. n
2014
60
50
2015
2015
40
KÖTTFRITT?
Har kommunen infört
minst en köttfri dag i
veckan i minst hälften
av kommunens matserveringar (eller minskat
köttkonsumtionen lika
mycket på andra sätt)?
30
2014
20
2015
2014
10
0
Ja
Nej
Svarar inte
Tre av tio gör livscykelanalys vid bygge
Av de svarande kommunerna gör en tredjedel livscykelanalyser vid kommunens nybyggnationer och renoveringar.
Ytterligare några använder livscykelverktyg ibland.
Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se
Haninge kommun säger att det är
en självklarhet att göra livscykelanalyser. Arjeplog gör det ibland,
men inte på uppmaning från politikerna. Lund och Falkenberg får
inget poäng, eftersom de bara gör
livscykelanalyser då och då, inte i
de allra flesta fall.
Uddevalla kommun anser att
ventilationssystem och uppvärmningslösningar alltid ska utvärLäs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
ra livscykelanalyser på byggsidan
i framtiden.
Ystad försöker få in krav på livscykelanalyser i förfrågningsunderlaget, annars levereras det billigaste
alternativet, vilket på långt sikt inte
alls behöver vara det bästa. Sala svarar kort och gott: ”Nej, tyvärr”. n
deras utifrån hela dess livstid, däremot inte själva byggnaden, på
grund av att det ”inte känns meningsfullt” att räkna på golv och
väggar för alla ombyggnationer.
LIVSCYKELANALYSER?
I Trelleborg har frågan om livscykelanalyser väckts, men inget mer
har hänt. Tjänstepersonen i Grästorp menar att kommunens miljömål rimligen kommer att medfö-
Använder kommunen i de allra flesta fall
livscykelanalys för att minska miljöpåverkan vid nybyggnationer, större ombyggnationer och renoveringar av kommunägda lokaler och bostäder?
Ja
Nej
30,0%
56,0%
Inget
svar
❯❯
14,0%
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
33
Sveriges bästa miljökommun • TEMA
❯❯
Kommunerna lika
fossiltyngda i år
Sedan förra året har det inte hänt
mycket med kommunernas placeringsdirektiv. Vid en snabb jämförelse med förra årets resultat ser allt likadant ut. Men i de mer utförliga enkätsvaren går det att skönja tecken
till förbättringar.
Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se
S
extio kommuner hävdar
att de har placeringsdirektiv som utesluter investeringar i verksamheter med stor miljö- och klimatpåverkan. Förra året svarade 63 kommuner samma sak. När Miljöaktuellt då
granskade svaren fick vi napp först
efter att ha underkänt nio direktiv.
Även i år kan vi konstatera att omkring en tiondel av kommunerna lever upp till sina enkätsvar.
Helsingborg är en av kommunerna med tydliga placeringsdirektiv på miljö- och klimatområdet och skriver: ”Direkta placeringar ska heller inte ske i företag
som ägnar sig åt prospektering,
exploatering, utvinning eller produktion av fossil energi”.
Men fortfarande verkar flera kommuner ha svårt att förstå vår fråga. De flesta kommuner som missförstått eller feltolkat frågan hänvisar till skrivningar som utesluter
porr, vapen, tobak, alkohol och spel
samt att vissa FN-deklarationer
och ILO-konventioner måste följas. Det finns säkert fog att misstänka att nämnda branscher inte präglas av koldioxidneutralitet, men sådana riktlinjer utesluter inte oljeLäs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
DIREKTIV?
Har kommunen tydliga
placeringsdirektiv som
utesluter investeringar i verksamheter med
stor miljö- och klimatpåverkan?
Ja
Nej
21,0%
38,0%
13,0%
Inget
svar
28,0%
Har inga
pengar att
investera
Flera kommuner, men långt ifrån flertalet, utesluter fossilrelaterade investeringar.
bolag som borrar efter olja i Arktis
eller har oljesand i sin projektportfölj. Så länge oljebolaget inte anlitar
barnarbetare.
Vid en närmare undersökning av
kommunernas enkätsvar kommer
dock små framsteg att göras redan
i år. Borås, Dals-Ed och Laholm
ska ta fram eller förnya sin finanspolicy. Ytterligare sex är på gång
men har inte spikat ett datum när
arbetet ska vara klart.
Lidköpings kommun har nyligen fått ett nytt placeringsdirektiv
som redan fått konsekvenser: i våras sålde kommunen aktier i oljeindustrin med hänvisning till den
nya policyn.
Västerås ska vässa sina regler
och kommer att slänga ut aktieinnehav i bolag som ”i huvudsak” ägnar sig åt gas- och oljeproduktion.
Aktier på sjunde AP-fondens svarta lista ska också väck. Att helt utesluta fossilrelaterade investeringar anser staden inte vara möjligt
på grund av att kapitalmarknaden
inte hunnit anpassa sig till de nya
kraven.
Årets vinnare Örebro har gjort
en annan bedömning och menar
att det är förvånansvärt lätt att
ställa krav på banker och fondplacerare. De tillåter inga placeringar
i olja, gas eller kol.
Det finns två exempel på kommuner som använder motsatt
strategi för att uppnå samma resultat. Istället för att utesluta miljöskurkarna investerar Ljungby
och Linköping bara i företag, fonder och obligationer som är konstaterat bra ur miljösynpunkt.
Köping satsar på en mjuk framtoning. De ställer krav på att företag
ska ta hänsyn till kommande generationers behov av naturresurser och att minimera skadorna på
ekosystem och miljö.
Nästan alla kommuner som
kommit längst med sina placeringsdirektiv är medlemmar i Klimatkommunerna. De anordnade
en konferens på temat Gröna obligationer i mars och föredragen
finns upplagda på deras hemsida
www.klimatkommunerna.se. n
❯❯
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
35
TEMA • Sveriges bästa miljökommun
❯❯
FÖR LITE EMAS I
Tio procent av Sveriges kommuner anger att minst halva kommunkoncernen
är diplomerad eller certifierad. Naturvårdsverket, som är ansvarig för Emascertifieringen, tycker att det är för mycket Iso 14001.
Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se
D
e kommunala verksamheter som har en betydande miljöpåverkan såsom avloppsreningsverk, hamnar,
bostads-, energi- och avfallsbolag
är i stor utsträckning certifierade
enligt ISO 14001. När Kristina von
Oelreich, biträdande avdelningschef på Naturvårdsverket, analyserar kommunernas enkätsvar
tycker hon att det är för lite Emas
i kommunerna:
– De kommunala företagen agerar inte i första hand på en internationell marknad, så då bör kommunerna i större utsträckning kunna
använda sig av Emas, som till skillnad från ISO 14001 har ett krav på
en offentlig miljöredovisning. Det
stämmer väl med offentlighetsprincipen och vår möjlighet att ta
del av miljöinformation, säger hon.
Bara två svenska kommuner
är Emas-registrerade: Uddevalla
och Eskilstuna. Emas är en europeisk förordning som innehåller
krav på miljöledningssystem i likhet med ISO 14001 fast med högre
krav på transparens och öppenhet, bland annat ska verksamheten publicera en årlig miljöredovisning.
Enligt kommunernas enkätsvar
omfattas den kommunala tjänstesektorn i större utsträckning av
egna kommunala ledningssystem
eller miljödiplomering.
– Det är viktigt att skolor har ett
miljöledningssystem, eftersom
skolorna har en betydande indirekt miljöpåverkan på barn och
ungdomar och hur de tar ansvar
för miljöfrågor i framtiden, sägen
Kristina von Oelreich. n
CERTIFIERING?
Är minst hälften av kommunkoncernen certifierad enligt ISO
14001, EMAS eller diplomerad
av Svensk Miljöbas eller någon
annan miljöledningsstandard?
Fjorton kommuner diplomerade:
Askersund, Borås, Eksjö, Finspång, Halmstad, Helsingborg,
Härnösand, Järfälla, Karlstad,
Laxå, Lerum, Lund, Olofström och
Växjö.
Fjorton kommuner certifierade:
Botkyrka, Emmaboda, Eskilstuna, Falkenberg, Göteborg, Huddinge, Kalmar, Köping, Södertälje, Uddevalla, Umeå, Upplands
Väsby, Uppsala och Östersund.
5 Sollentuna
41,18 19
18 Ale
31,54 94
Poäng Totalplacering
6 Vellinge
39,39 22
19 Mölndal
31,18 98
1 Göteborg
45,94 3
7 Järfälla
38,95 28
20 Täby
29,44 113
2 Stockholm
45,29 6
8 Nynäshamn
38,40 34
21 Burlöv
28,94 123
3 Malmö
39,25 23
9 Lerum
38,16 35
22 Upplands-Bro
28,11 130
10 Värmdö
36,20 47
23 Kungälv
27,78 133
35,44 52
24 Bollebygd
26,45 144
STORSTÄDER
Kommun
Snitt:
43,49
11 Nacka
12 Vaxholm
34,81 58
25 Kungsbacka
24,96 154
Poäng Totalplacering
13 Danderyd
34,68 59
26 Svedala
24,69 160
46,38 2
14 Härryda
34,12 64
27 Salem
24,65 162
2 Upplands Väsby 44,26 9
15 Haninge
32,48 82
28 Skurup
23,79 172
3 Huddinge
42,60 17
16 Lidingö
32,17 85
29 Lilla Edet
23,25 183
4 Botkyrka
41,27 18
17 Tyresö
31,88 91
30 Österåker
22,82 188
FÖRORTSKOMMUNER TILL STORSTÄDER
Kommun
1 Lomma
36
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
KOMMUNERNA
Här nedan redogörs för långsiktiga positiva trender där resultaten ökat med
fem procentenheter per år eller tio procentenheter under två år.
LEDNINGSSYSTEM?
MATAVFALLSINSAMLING?
2013: Har kommunen ett ledningssystem där miljöfrågor ingår och
som omfattar minst hälften av den egna organisationen?
2014: Har kommunen ett ledningssystem där miljöfrågor ingår och
som omfattar hela organisationen (inklusive kommunala bolag)?
Andel Ja-svar av svarande kommuner
2015
40
35
2013
30
25
20
28,1 %
15
10
5
 av 
svarande
38,0 %
 av 
svarande
0
Upp tio procentenheter på två år trots
tuffare krav, eller upp 35 procent [20
kommuner] på två år.
Samlar kommunen in matavfall separat, till exempel för rötning
till biogas, från minst hälften av hushållen?
Andel Ja-svar av svarande kommuner
60
– Det är bra att ledningssystemen blir vanligare i
den kommunala verksamheten, men siffran verkar
lite hög. Jag vill veta hur
kommunledningens strategiska arbete omfattas av
miljöledningssystemen
och hur tillsynsansvaret
bedöms. Tillsynens utförande kan ha en betydande miljöpåverkan, säger
Kristina von Oelreich, biträdande avdelningschef
på Naturvårdsverket.
2015
2014
50
40
30
50,0%
55,4%
 av 
svarande
 av 
svarande
20
10
0
Upp fem procentenheter på ett år, eller
upp 11 procent på ett år.
– Det är bra att insamlingen ökar, men ännu
fler måste få möjlighet
att sortera sitt matavfall
separat. Naturvårdsverket har konstaterat att
om insamlingen ökar i
samma takt som mellan
2009 och 2013 så uppnår
vi inte nationella etappmålet om 50 procents
utsortering och tillvaratagande av näringsämnen, säger Christina Jonsson, handläggare på Naturvårdsverket.
31 Ekerö
21,49 198
2 Västerås
45,89 4
15 Karlskrona
39,12 27
32 Partille
20,12 210
3 Karlstad
45,74 5
16 Uddevalla
38,67 30
33 Öckerö
18,26 224
4 Uppsala
44,74 7
17 Kalmar
38,61 31
34 Sundbyberg
15,18 247
5 Östersund
44,22 10
18 Kristianstad
38,48 32
35 Staffanstorp
14,25 249
6 Umeå
44,00 11
19 Linköping
38,08 36
36 Vallentuna
14,07 251
7 Lund
43,86 12
20 Nyköping
36,44 43
37 Håbo
10,92 261
8 Helsingborg
43,61 13
21 Norrköping
35,33 53
38 Solna
5,63
35,33 54
Snitt:
284
29,21
1 Örebro
43,60 14
22 Jönköping
43,37 15
23 Halmstad
35,27 55
11 Borås
42,92 16
24 Varberg
33,31 74
12 Växjö
40,35 20
25 Skövde
33,11 76
Poäng Totalplacering
13 Sundsvall
39,18 25
26 Örnsköldsvik
33,02 78
47,26 1
14 Trollhättan
39,12 26
27 Gävle
33,00 79
STÖRRE STÄDER
Kommun
9 Södertälje
10 Eskilstuna
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
37
❯❯
TEMA • Sveriges bästa miljökommun
❯❯
Positiva trender i kommuner
Långsiktiga positiva trender där resultaten ökat med fem procentenheter per år eller tio
procentenheter under två år.
Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se
Klimatanpassning
på frammarsch
Styrmedel för
transporter
Ekosystemtjänster
allt viktigare
– Det är positivt
att siffran ökar. Samtidigt behöver arbetet utvecklas ytterligare enligt en sammanställning som
MSB låtit göra av de Cecilia Alfredsson.
femton bästa kommunerna i er förra rankning som svarade ja på samma fråga. Riskerna med
ett förändrat klimat kommer att öka
så arbetet är viktigt, säger Cecilia Alfredsson, handläggare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
– Det är ingen tvekan om att det är
kommunerna som
driver miljöarbetet i
det här landet. De har
ambitiösa mål men
behöver stöd från re- Martin Prieto
geringen för att driva Beaulieu.
omställningen till en
fossilbränslefri fordonsflotta 2030. Just
nu sitter kommunerna med bakbundna händer utan de verktyg och resurser som verkligen behövs, säger Martin
Prieto Beaulieu, talesperson för Gröna
Bilister.
– Det är glädjande
att siffran stiger men
ökningen borde vara större med tanke
på hur mycket fokus
som läggs på dessa
frågor i samhället i Torleif Bramryd.
stort, säger Torleif
Bramryd, professor i miljöstrategi vid
Lunds universitet och som arbetar med
att implementera ekosystemtjänster i
skånska kustkommuners planarbete.
KLIMATANPASSNING?
TRANSPORTER?
EKOSYSTEMTJÄNSTER?
Har kommunen integrerat anpassning
till klimatförändring i sin risk- och sårbarhetsanalys?
Säkerställer kommunen att koldioxidutsläppen från samhällsbetalda transporter
minskar genom att använda ekonomiska
styrmedel eller krav som följs upp?
Tar kommunen hänsyn till ekosystemtjänster i sitt planarbete?
Andel Ja-svar av svarande kommuner
Andel Ja-svar av svarande kommuner
Andel Ja-svar av svarande kommuner
80
70
2015
2014
60
2015
50
40
2014
50
2013
2015
2014
40
50
30
40
30
30
64,2 %
72,1 %
20
39,9 %
45,4 %
49,6 %
20
167 av 260
svarande
186 av 258
svarande
10
111 av 279
svarande
118 av 260
svarande
128 av 258
svarande
10
0
Upp åtta procentenheter sen förra året,
eller upp 12 procent [=19 kommuner].
38
60
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
0
Upp tio procentenheter på två år, eller
upp 24 procent på två år.
20
10
0
48,9 %
55,8 %
127 av 260
svarande
144 av 258
svarande
Upp sju procentenheter på ett år, eller
upp 14 procent [17 kommuner] på ett år.
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
Minst fyrtio procent av Sveriges kommuner fylls. ”Alla vill leverera till offentliga sektorn
gör inget stickprov. Risken är att kommuner- om uppföljningen har såna här brister”, säna betalar dyrt för miljökrav som inte uppger Monica Sihlén på Konkurrensverket.
Missar stickprov i miljöupphandling
Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se
F
örutom skrivbordskontroll som granskning av
fakturor och leverantörsgarantier är stickprov ett av de
enklare sätten att kontrollera
upphandlade varor. Ändå är det
knappt 44 procent av kommunerna som gör minst ett stickprov per
avtalsperiod.
– Miljökrav på varor och tjänster brukar medföra en högre prislapp. Då är det jättebra för leverantören om de kan ta mer betalt
och leverera en sämre vara som
inte håller måttet. Därför är kommunens uppföljning viktig. Alla vill leverera till offentliga sektorn om uppföljningen har såna
här brister, säger Monica Sihlén,
handläggare på Konkurrensverket.
UPPFÖLJGranskar kommunen
efterlevnad av miljömässiga och sociala krav som ställts på
leverantörer vid upphandling genom stickprov minst en gång under respektive avtalsperiod?
Ja
Nej
43,8%
41,4%
De varor som följs upp bäst är livsmedel. I Södertälje arbetar Elin
Waltersson med att kontrollera
maten till skolor och förskolor.
– Min erfarenhet är att felaktigheterna minskar när vi systema-
13,4%
Inget
svar
Ställer
ej krav
1,4%
tiskt kontrollerar och följer upp
leveranserna, berättar hon.
Trots noggrann kontroll har
kommunen dömt ut flera viten
det senaste halvåret. Ett exempel är färska ekoprodukter som
ersatts med frysta ekovaror. När
kommunen fortfarande inte fick
sina avtalade produkterna efter
flera påstötningar beslutade man
om vite.
– Det tar mycket tid och kraft att
göra en upphandling och högt
ställda krav driver upp priserna.
Därför är det synd att så många
kommuner inte prioriterar uppföljningen. Ett vanligt problem
är att avståndet mellan inköpare
och mottagare brukar vara långt,
säger Elin Waltersson.
För att underlätta deras arbete
har hon gjort en enkel sammanställning av de viktigaste kraven
så att mottagarna kan rapportera
avvikelser till henne.
– Upphandlingen slutar inte
bara för att kontaktet är skrivet
och klart. Upphandlingen slutar
först när nästa avtalsperiod tar
vid. Lägger kommunen ner lite
tid och resurser på uppföljningen
är det en investering som finansierar sig själv, säger Elin Waltersson.
Även om stickprov är en bra och
enkel metod som ofta brukar ge
upphov till diskussioner med leverantörerna, menar Monica
Sihlén att det finns andra sätt att
arbeta. Att köpa certifierade produkter innebär att de kontrolleras av en tredje part. En riskbaserad kontrollmetod inriktar sig på
de största upphandlingarna eller
där risken för fusk är störst.
– Vi vet inte heller varför kommunerna låter bli att göra stickprover. På vissa håll finns exempel på upphandlare som i flera år
bett om mer resurser till uppföljning. Till slut blir det ett sätt att
markera och säga till politikerna
att vi följer inte upp det här för vi
har inga resurser, säger hon. n
28 Skellefteå
32,37 83
7 Forshaga
31,88 92
21 Höör
12,91 256
29 Falu
29,05 121
8 Grästorp
31,41 95
22 Nykvarn
7,02
30 Luleå
28,63 125
9 Kumla
30,58 103
Snitt:
26,67
31 Hässleholm
26,71 140
10 Gnesta
29,89 109
38,46
11 Timrå
28,46 128
12 Bjuv
24,02 168
Snitt:
279
PENDLINGSKOMMUNER
Kommun
Poäng Totalplacering
13 Mörbylånga
23,86 171
1 Sigtuna
Poäng Totalplacering
14 Åstorp
23,72 176
2 Svalöv
1 Trosa
38,88 29
15 Sjöbo
23,62 178
3 Alingsås
36,40 45
2 Lekeberg
37,94 37
16 Kävlinge
23,16 184
4 Bromölla
33,95 66
3 Kil
37,61 38
17 Knivsta
20,51 207
5 Tomelilla
33,07 77
4 Habo
36,43 44
18 Hörby
19,76 212
6 Trelleborg
32,32 84
5 Hammarö
34,26 63
19 Söderköping
19,02 221
7 Alvesta
31,65 93
6 Eslöv
33,73 70
20 Älvkarleby
18,00 229
8 Heby
30,97 100
FÖRORTSKOMMUNER TILL STÖRRE STÄDER
Kommun
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
39,22 24
36,91 41
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
39
❯❯
TEMA • Sveriges bästa miljökommun
Varannan fasar ut
Var sjätte kommun arbetar aktivt med att
minska de farliga kemikalierna i sina förskolor. Även om föräldrarna bidrar till att
N
är Miljöaktuellt frågar
kommunerna om deras
kemikaliearbete svarar
nästan hälften att de systematiskt
arbetar för att fasa ut farliga kemikalier. Störst är satsningen på
giftfria förskolor: 49 kommuner
nämner just skolor och förskolor
som ett prioriterat område.
– Om inte Naturskyddsföreningen dragit igång sitt projekt om
en giftfri förskola och med trycket från barnens föräldrar tror
jag inte att det hade sett så bra ut
bland kommunerna, säger Christina Lewander Rosengren, ansvarig för kemikaliearbetet i Malmö stad.
Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se
UTFASNING?
Bedriver kommunen ett
systematiskt arbete för
att förbättra hanteringen av kemikalier i hela
organisationen (inklusive bolag) och för att
successivt fasa ut farliga kemikalier?
Ja
Nej
46,5%
40,3%
Inget
svar
13,1%
Malmö var tidigt ute med miljöanpassad upphandling av lekoch hobbymaterial till förskolor. Syftet var att underlätta för
personalen att köpa billiga saker med bra miljöprestanda, ut9 Smedjebacken
lyfta kemikaliefrågan kan deras okunskap
och välvilja tillföra giftiga ämnen.
I arbetet med att faa ut farliga kemikalier är giftfria förskolor största satsningen.
an skadliga mjukgörare och andra oönskade kemikalier.
– Om personalen inte får utbildning om varför det här är viktigt kan de lockas att köpa leksaker på annat håll. Ett annat problem är föräldrar som vill skänka
gamla leksaker till förskolan eller
farfarn som kommer med restmaterial från sin byggarbetsplats
till barnens hobbyrum, säger
Christina Lewander Rosengren.
Under arbetet med att avgifta
förskolorna uppkommer en rad
frågor: var drar vi gränsen för vil-
30,65 102
23 Nora
24,33 165
37 Boxholm
17,28 233
10 Färgelanda
30,04 106
24 Hallsberg
23,93 169
38 Degerfors
17,01 235
11 Ängelholm
29,25 118
25 Strängnäs
23,52 180
39 Stenungsund
16,44 238
12 Aneby
29,16 119
26 Vänersborg
23,47 181
40 Ockelbo
16,12 241
13 Mullsjö
28,82 124
27 Hjo
23,28 182
41 Lessebo
16,02 242
14 Östra Göinge
28,28 129
28 Ydre
22,48 192
42 Åtvidaberg
15,99 243
15 Munkedal
27,36 135
29 Kungsör
22,41 193
43 Essunga
13,03 255
16 Högsby
26,99 137
30 Gagnef
21,21 199
44 Skinnskatteberg 11,93 259
17 Vårgårda
26,86 138
31 Säter
21,11 203
45 Norberg
10,83 262
18 Vännäs
26,84 139
32 Tjörn
20,14 209
46 Tibro
10,82 263
19 Klippan
26,70 141
33 Hallstahammar
19,33 218
47 Ödeshög
9,18
20 Bjurholm
25,75 148
34 Orust
19,29 219
48 Storfors
9,15
270
21 Osby
24,77 159
35 Krokom
18,97 222
49 Vadstena
5,30
285
22 Höganäs
24,65 163
36 Orsa
18,04 228
50 Vingåker
4,79
288
40
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
269
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
farliga kemikalier
ka ämnen som ska tillåtas eller inte? Hur snabbt ska vi fasa ut materialet? Är det verkligen rimligt
att riva bort en plastmatta med
bara några år på nacken när livslängden beräknas till minst tjugo år?
Trots att 135 kommuner arbetar med att fasa ut farliga kemikalier är det bara åtta stycken som nämner att de har en antagen kemikalieplan. Ytterligare
sex är på gång. De flesta är större kommuner men även en mindre kommun kan stoltsera i sammanhanget: Forshaga, som alldeles nyligen fick sin plan på plats.
Resurser och kompetens är de
vanligaste svaren till varför kommunerna inte kommit längre. Ändå finns det gott om goda exempel bland kommunernas enkätsvar. På andraplatsen, efter förskolorna, kommer arbetet med
städkemikalier. En av dessa kommuner är Helsingborg.
– Vi har skurit ner antalet produkter för att underlätta för beställarna och arbetat hårt för att
få in många miljömärkta produkter. Sen kan vi förstås inte hindra
någon från att köpa rengöringsmedel i handeln, men vi hoppas
att avtalen är så enkla att använda
så det inte behövs. Kemikaliefrågorna har verkligen klättrat bland
miljöfrågorna på sistone, säger
upphandlare Marie-Louise Berg.
”Ett annat problem
är föräldrar som
vill skänka leksaker till förskolan”
Christina Lewander
Rosengren.
Tretton kommuner uppger att de
arbetar med att fasa ut farliga kemikalier i fastigheter. Fyra stycken har minimerat eller slutat använda bekämpningsmedel. Lomma erbjuder till och med utbildning i kemikaliefri ogräsbekämpning för sina invånare. Sex kommuner har arbetat med sina tekniska avdelningar och till exempel minskat kemikalieanvändningen i VA-anläggningar. n
Hjärtligt
välkommen till
Konkurrensverkets
seminarier
Tisdagen
i Almedalen!
den
30 juni
Köpa giftfri miljö för barnen
!
!
!
Visst går det att köpa kuddar, leksaker och mat som
inte innehåller farliga kemikalier. Konkurrensverket
presenterar regeringsuppdraget Giftfri förskola där
vi visar hur krav kan ställas i upphandlingar för att
barnen ska slippa farliga kemikalier.
Lokal: Bio Borgen, Visby
Tid: 14.15-15.00
Läs mer om denna och våra övriga seminarier i
Almedalen på konkurrensverket.se/almedalen2015
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
41
❯❯
TEMA • Sveriges bästa miljökommun
❯❯
Oklara regler har hindrat
solcellsutbyggnaden
Allt fler kommuner vill öka sin andel solenergi och många har
kommit över de första trösklarna. Men den stora utbyggnaden
har fått vänta, delvis på grund av oklara regler. Öckerö har stoppat ett stort solcellsprojekt i malpåse.
Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se
E
n tredjedel av de svenska kommunerna säger att
de har mål och handlingsplan för att öka andelen solenergi
i sina fastigheter. En expert säger
till Miljöaktuellt att vi kan förvänta
oss att antalet kommer att öka i rask
takt i framtiden. Fast den stora utbyggnaden hänger på vilka skattesatser och regler som kommer att
gälla.
– Hade det funnits tydliga regler förra året skulle vi haft solpaneler på ishallen redan idag. Nu vet
vi inte ens om det kommer att byggas över huvud taget, säger Petter
Bergman, idag energirådgivare hos
Stenungsunds kommun.
Han deltog för ett år sedan i planeringen av en stor solcellsanläggning på en sydvänd ishall på Öck-
erö. Men skattereglerna var otydliga och investeringen lades på is.
Just som de trodde att rättsläget
klarnade kom besked om att reglerna skulle ändras. Investeringen
fick vänta igen.
– Vi ville inte ge oss in i några gråzoner med avancerade skatteupplägg för att försöka undkomma
skatten. Sedan fick vi möjlighet att
köpa ett vindkraftverk, så då gjorde
vi det istället, säger Petter Bergman.
För vindel har det varit självklart
att kunna använda den producerade elen internt utan elskatt.
– Öckerö kommun äger två vindkraftverk, ett inom kommunen och
ett inom fastighetsbolaget. Hittills
har skatteregler hindrat solcellsutbyggnad inom dessa organisationer
på grund av kombinationen med
vindkraft. Kvar är bara bostadsbo-
”Kommuner som
har solceller kännetecknas av
genomarbetade
energiplaner eller
höga mål om förnybar energi”
Therese Näsman, projektledare för Sol i väst,
som arbetar med att
öka andelen solel i Västra Götaland.
laget, men deras elförbrukning är så
liten att endast en liten anläggning
kan bli aktuell.
Att kommunerna vill satsa på solenergi är det ingen tvekan om. De
stora drakarna kommer nog att realisera sina planer oavsett regeringens skatter: Jönköping ska öka årsproduktionen med en gigawattimme till år 2020. Örebro ska öka sin
årsproduktion med tre gigawattimmar på fem år. Värst är kanske
Göteborg som ska producera minst
500 GWh förnybar el år 2030, vilket
i praktiken måste uppnås med stora satsningar på både sol och vind.
– Kommuner som har solceller kännetecknas av genomarbetade energiplaner eller höga mål om
förnybar energi, samt tillgång till
en energistrateg eller annan energiansvarig i kommunen, säger Therese Näsman, projektledare för Sol
i väst, som arbetar med att öka andelen solel i Västra Götaland.
I Sverige finns ytterligare en liknande organisation: Solar region
Skåne. Bägge två inriktar sig mot
kommuner och näringsliv. Sol i
11 Norrtälje
23,73 175
2 Sandviken
37,05 40
12 Arjeplog
22,84 186
3 Finspång
36,29 46
13 Storuman
22,34 194
4 Köping
35,74 50
Poäng Totalplacering
14 Älvdalen
20,84 205
5 Mönsterås
34,84 57
1 Borgholm
35,68 51
15 Sotenäs
20,19 208
6 Hagfors
34,30 62
2 Gotland
33,27 75
16 Malung-Sälen
18,17 225
7 Nybro
33,89 68
3 Båstad
30,12 105
17 Härjedalen
16,41 239
8 Askersund
33,63 71
4 Berg
29,92 108
18 Valdemarsvik
15,03 248
9 Värnamo
33,39 73
5 Lysekil
28,95 122
19 Strömstad
12,80 257
10 Tranås
32,48 81
6 Tanum
28,48 127
20 Dorotea
5,05
11 Munkfors
32,04 86
7 Åre
26,66 142
Snitt:
23,25
8 Rättvik
25,90 147
51 Surahammar
Snitt:
4,03
289
22,35
TURISM-OCHBESÖKSNÄRINGSKOMMUNER
Kommun
9 Östhammar
10 Jokkmokk
42
12 Gislaved
32,02 87
13 Vetlanda
31,96 89
Poäng Totalplacering
14 Hylte
31,91 90
37,25 39
15 Vara
31,40 96
VARUPRODUCERANDE KOMMUNER
24,85 157
Kommun
23,87 170
1 Emmaboda
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
287
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
väst hade från början ett mål på att
tio medlemmar skulle bygga 2 000
kvadratmeter solpaneler. Ganska
snart hade 23 organisationer anslutit sig och målet höjdes till 4 000.
– Idag har vi uppnått ungefär 2 700 kvadratmeter och målet
kommer sannolikt att överträffas
med råge, säger Therese Näsman.
Skälet till att prata kvadratmeter istället för effekt eller energi är
främst pedagogiskT. Bland Sveriges kommuner finns en rad andra
mål: Lerum avsätter 0,1 procent av
hyresbudgeten till solenergi medan
Halmstad kommun ger ett årligt anslag på två miljoner kronor.
– Kommunerna som deltar i vårt
projekt bygger inte bara egna anläggningar utan arbetar också för
att underlätta för privatpersoner
och företag att installera solpaneler. Och det är inte bara stora kommuner som kan jobba med det här.
Lilla Edet och Bengtsfors är anslutna till oss och var bland de första att
installera solceller, säger Therese
Näsman.
Ett sätt att underlätta byggandet är att ta fram så kallade solkartor som ska hjälpa fastighetsägarna att hitta lämpliga platser för solel. Flera kommuner har redan gjort
det, bland annat Botkyrka, Kumla, Linköping, Sollentuna, Uppsala
och Örebro. Askersund, Umeå och
Motala är på gång. n
SOLENERGI?
Har kommunen ett politiskt antaget mål och
handlingsplan för att
öka andelen solvärme/
solel i sina fastigheter?
Ja
Nej
32,4%
55,5%
Inget
svar
12,1%
HALLÅ DÄR John Håkansson, årets projektledare för Miljöaktuellts kommunrankning.
Vem är du?
– Jag är miljövetare och skrev
ett examensarbete om Miljöaktuellts rankning, med förslag till
förbättringar. Sen blev jag uppringd att chefredaktören Mikael Salo som undrade om jag ville
axla projektledarrollen för 2015
år upplaga. Ett erbjudande jag
inte kunde tacka nej till!
Vad har förvånat dig mest under arbetet?
– Den bredd och höjd av kommunernas alla samarbetsorganisationer med bäring på miljö- och hållbarhetsfrågor – från
det verksamhetsnära samarbetet kring miljö- och hälsoskydd
till strategiska ämnen som solenergi eller utfasning av fossilbränslen.
Hur mycket skiljer sig rankningen mellan olika år?
– Vi försöker se till att rankningen har en hög grad av kon-
tinuitet genom att ställa liknande frågor och använda indikatorer från samma källor, sen uppkommer naturligtvis skillnader
mellan åren.
Vissa kommuner gör väldigt
stora hopp mellan två år – vad
beror det på? Hur stor förändring kan betraktas som normal?
– Förändringar på runt 1520 placeringar kan ses som hyfsat normalt beroende på orsaken. Kommunerna i toppen har
under flera år varit ungefär desamma, men över tid ser vi nya
kommuner kliva uppåt , vilket
är kul och ett bevis på målmedvetet arbete. Vissa kliver nedåt
av olika anledningar, exempelvis att vi byter frågor och hittar
nya källor. Störreförändringar
uppåt eller nedåt kan ofta spåras till att kommunens deltagande i enkäter och undersökningar, vilket också är ett mått
på aktivitet och ambition.
Vad har varit mest positivt?
– Det stora intresset och engagemanget från kommunerna kring Miljöaktuellts rankning tar jag med mig som ett fint
kvitto på höga ambitioner och
det goda miljöarbete som görs.
16 Ljungby
31,00 99
30 Filipstad
24,15 166
44 Herrljunga
17 Bengtsfor
30,47 104
31 Arvika
23,74 174
45 Tidaholm
16,64 237
18 Laxå
29,85 110
32 Tierps
23,60 179
46 Fagersta
15,95 244
19 Olofström
29,42 115
33 Ovanåker
22,83 187
47 Norsjö
14,15 250
20 Vaggeryd
29,38 117
34 Götene
22,75 190
48 Avesta
13,71 253
21 Oskarshamn
29,12 120
35 Örkelljunga
22,65 191
49 Tingsryd
13,16 254
22 Torsås
27,77 134
36 Tranemo
22,10 195
50 Lindesberg
9,29
23 Perstorp
26,25 145
37 Gällivare
21,76 196
51 Gullspång
9,06
272
24 Karlskoga
25,51 149
38 Gnosjö
21,60 197
52 Töreboda
7,71
276
25 Ludvika
25,32 151
39 Markaryd
21,16 201
53 Hofors
7,18
278
26 Sävsjö
25,10 152
40 Malå
21,03 204
54 Ljusnarsberg
5,84
283
27 Uppvidinge
24,82 158
41 Arboga
19,49 216
28 Grums
24,66 161
42 Vimmerby
19,11 220
29 Oxelösund
24,61 164
43 Hultsfred
18,85 223
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
Snitt:
17,52 231
268
24,56
GLESBYGDSKOMMUNER
Kommun
Poäng Totalplacering
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
43
EU • Kartläggning
MAKTENS KVA
Svenska makthavarna i EU
En stor del av den svenska miljö- och hållbarhetspolitiken skapas i Bryssel inom ramarna för EU-gemenskapen. I dessa EU-kvarter skapas i praktiken stora delar av
framtidens politik. Miljöaktuellt har kartlagt de tongivande
svenska ”gröna” politikerna, tjänstemännen och lobbyisterna i Bryssel.
LRF:s/CopaCogecas kontor
Jacob Hederos miljoaktuellt@idg.se
R
ue de la Loi är en av
Bryssels mest trafikerade vägar. Enkelriktad i fyra filer susar
den upp som en fortsättning på
unionsgrundaren Schumans rondell. På ena sidan gatan tronar Berlaymont, där kommissionens högsta ledning i olika kluster sitter
med sina stödjande kabinetter. På
andra sidan lagens väg trängs snart
Europeiska rådets nya skrytbygge
med ministerrådets dito och bildar ett pulserande politiskt mecka.
Den som vill ta cykeln rekommenderas munskydd i dessa kvarter eftersom det är fullproppat med
bilar som kryper fram. Det är också
fullproppat av andra viktiga byggen, som exempelvis EU:s utrikeschefs relativt nya kontor snett över
gatan från Berlaymont.
I samma byggnad sitter svenske
Joakim Bogdanoff som är representant för de svenska energibolagen
och fjärrvärmeverken.
– Vi sitter här tillsammans med
danska energisamarbetet. Men vi
planerar också att knacka ner en
vägg och skapa ett nordiskt samlingskontor med norrmännen och
finnarna som vi delar mycket åsikter med, säger Joakim Bogdanoff
och fortsätter:
– Men den svåraste uppgiften är
egentligen att inte vara så svensk
här. Att inte falla in i att man har de
48
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
Nordic Family
Forestry
bästa ambitionsnivåerna och lösningarna, utan att försöka vara lite
mer ödmjuk och tänka på att sätta
in frågor i en europeisk kontext.
Vid klimattoppens sida
Under sina sex år i Bryssel har
Joakim hunnit skaka hand med de
flesta i energisvängen. De svenskar
som stötts på har sedan samlats i
ett energinätverk. En av dem som
får inbjudan till träffarna är Pierre
Schellekens, vice kabinettschef för
energi- och klimatkommissionären
Miguel Arias Cañete som huserar
i Berlaymonts åttonde byggnad.
Pierre har nyligen återvänt till
Bryssel efter att ha varit EU-kommissionens Stockholmschef.
– Vi som är EU-tjänstemän i
grunden är upplyfta här till den
politiska ledningen under en kort
period för att stötta kommissionären i dennes arbete. Sen kommer vi
sannolikt att gå tillbaka till tjänstegrenarna, säger Pierre Schellekens.
Under vardagen innebär detta
att Pierre jobbar med att samordna
det arbete som sker i kommissionärernas generaldirektorat, som går
att likställa med en blandning av
svenska departement och myndigheter. Det finns även ett fokus på att
förbereda Cañetes positioner. Både
internt inom kommissionärsfamiljen, det så kallade kollegiet, men
också externt i exempelvis tal.
”Vi planerar också
att knacka ner en
vägg och skapa ett
nordiskt samlingskontor med norrmännen och
finnarna som vi
delar mycket åsikter med”
Svenska
delegationen
Joakim Bogdanoff, representant för de svenska energibolagen och
fjärrvärmeverken.
– Det Cañete säger och det han
tycker förbereds av oss i kabinettet.
Men mycket förbereds av honom
själv också, för det är en politiker
med väldigt tydliga synpunkter,
säger Schellekens.
”Ett under att det går att enas”
Men förberedelserna pågår också
mellan kommissionärernas kabinett. Catrine Norrgård är den som
Pierre ska gå till när han vill diskutera handelspolitiska kopplingar.
Tre våningar ovanför Cañetes
kontor i Berlaymont håller Cecilia
Malmströms kabinett hus och där
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
FOTO: AMIO CAJANDER/CC
RTER
Weber Sandwicks
Brysselkontor
Berlaymont (Europeiska kommissionens
säte) vid Rue de la Loi
FOTO: WIKIMEDIA.ORG
EEA (utrikeschefens kontor
Svensk energi/
Svensk fjärrvärme
Europeiska rådets
snart färdiga hus
(”Rompeys rumpa”
Ministerrådets hus (Concilium) vid Rue de
la Loi.
FOTO: FLICKR.COM
DG Energi
EU-parlamentet vid Parc Leopold.
BILDKÄLLA: GOOGLE EARTH
har Norrgård ansvar för miljöfrågorna i handelsportföljen.
– Det är så många inblandade så
ibland känns det som ett under att
det går att enas. Man får alltid göra
en kompromiss där vi får ta hänsyn till industri- och miljöintressen. Sen får vi göra en avvägning
för majoriteten i ministerrådet och
i parlamentet, säger Norrgård, som
med folkpartistisk bakgrund följt
Malmström även under hennes tid
som EU-parlamentariker.
Hur jobbar du för att nå fram
med förslagen?
– Tugget den här mandatperioden är ”tillväxt och jobb”. Kan man
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
”Man får alltid
göra en kompromiss där vi får ta
hänsyn till industri- och miljöintressen”
Catrine Norrgård
visa med underlag att det man föreslår på miljöområdet leder till just
det så är det lugnare. Det klassiska
som folk tänker annars är att miljölagstiftning leder till mer byråkrati
och därmed färre jobb. Vi får arbeta
på att visa att en tillväxt kommer
att ske i den gröna sektorn med förslagen och repetera det för att nå
framgång.
Hettar till inför Paris
Under hösten väntas tempot öka
alltmer på den miljö-, klimat- och
energipolitiska agendan. Reglerna
för exempelvis ekologisk produktion kan överleva kommissionens
gallring, men meningsskiljaktigheterna är fortsatt stora. De så kalllade trilogförhandlingarna mellan kommissionen och lagstiftarna
i parlamentet och ministerrådet
lär blir hårda. Diskussionerna om
utsläppstaksdirektivet för gaser
som orsakar bland annat försurning och övergödning kommer tillsammans med de fortsatta ramarna
för utsläppshandelssystemet ETS
att hamna i toppen av klimatpolitiken.
Men högst upp på agendan står
ändå Paristoppmötet, där EU efter
det inledande budet nu vill vara en
av de framstående spelarna.
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
49
❯❯
EU • Kartläggning
❯❯
Människorna i EU:s politikfabrik
I Bryssel verkar och lever politiker, tjänstemän och lobbyister i en
spännande symbios, där spelets regler skiljer sig beroende på vem
man frågar. Oavsett vad som sägs om lobbyisternas påverkan i exempelvis förberedelser av nya lagar så är deras roll värdefull för politiker
och tjänstemän som skapar framtidens lagar och riktlinjer.
Kommissionens anställda har många bollar
i luften. De drar inte bara upp lagförslagen,
de ska också se till att förvalta och genomföra EU-politiken genom att övervaka med-
lemsstaternas implementering av besluten.
De är uppdelade i 11 tjänsteorganisationer
och 33 generaldirektorat (DG:s), och går alla
att nå genom databasen ”Whoiswho”. Jäm-
fört med storleken på exempelvis Myndighetssverige är de anställda dock relativt få,
strax över 30 000 personer. Omgivningens
åsikter blir därför avgörande för att plocka
fram och uppmärksamma vad som sker i
unionen. I det uppdraget står påverkarna
för en del av insatsen. Men medlemsstaternas representationer är också inblandade
från första förarbetande vit- och grönbok
till slutförhandlingarna innan undertecknandet.
De gröna tjänstemännen
Hans Bergman, enhetschef riktmärkning, DG
klimat.
Pierre Schellekens
Ansvarig för avdelningen som drar upp
ramarna för tilldelningen
av utsläppsrätter på kommissionens klimatpolitiska gren. Hans fick i
oktober 2014 uppdraget
att förlänga tilldelningen
av utsläppsrätter även
efter 2020. Detta var initialt inte planen och skisserna på systemet är därför ett hett ämne framöver.
– Det kommer att bli
en intensiv höst när förslaget börjar debatteras
och industrigrupperna
gör allt för att få så stor
del de kan av den minskande kakan av utsläppsrätter, säger Hans Bergman.
Pierre Schellekens, vice
kabinettschef för energioch klimatkommissionären Miguel Arias Cañete.
Tidigare chef för EUkommissionens kontor i
Stockholm.
50
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
Catrine Norrgård, arbetar i Cecilia Malmströms
kabinett i EU-kommissionen sedan maj 2012. Har
ansvar för miljöfrågorna
i handelsportföljen. Är
jurist med politiskt förflutet (Fp) bland annat
från Göteborg stad och
Uppsala kommun.
Catrine Norrgård
Anna Johansson, enhetschef kommunikation, DG
klimat.
Som kommunikationschef ansvarar Anna bland
annat för att formulera
och föra fram kommissionens förslag och linje i
klimatpolitiken till både
insatta aktörer och allmänhet.
Heidi Jern, kabinettsmedlem hos Jyrki Katainen.
Utöver Catrine Norrgård och Pierre Schellekens arbetar även finlandssvenska Heidi Jern i
kommissionens politiska
topp. Hos finska tidigare
statsministerns kabinett, som numera är tillväxt- och jobbkommissionär, håller hon i en bred
miljö- och energipolitisk
portfölj.
Margareta Djordjevic,
policyrådgivare, DG
energi.
På enheten för förnyelsebar energi och koldioxidlagringsteknik är Margaretas uppdrag att bland
annat att bidra till de processer för överträdelseförfarande som kommissionen inleder mot stater
som inte följer bestämmelserna på förnybartområdet. Hennes enhet
förbereder just nu även
lagförslaget som ska se till
att 27-procentsmålet på
förnybart i unionens energimix 2030 kan uppnås.
– Vi måste nu förbe-
reda för hur det blir efter
2020, eftersom systemet
kommer att ändras. Nu
har vi bindande nationella mål, men till 2030
så har vi ett EU-mål vilket kräver ett annat upplägg, säger Margareta
Djordjevic.
Mårten Westrup, policyrådgivare, DG energi.
Med en bakgrund
bland annat på DG
näringsliv och arbetsgivarorganisationernas
största samarbetsorgan
Business Europe arbetar Mårten i en samordnande roll på DG energis
kansli.
Ida Edwar tz, Mar tin
Widstam och Per Hallström, Miljöråd, Svenska
representationen. Ida,
Martin och Per har det
gemensamma ansvaret
för att förhandla fram de
bästa förutsättningarna
för Sveriges position i
ministerrådet som miljöråd på de svenska departementens förlängda arm
i Bryssel.
– Med min bakgrund
som advokat är jag van
vid att förhandla, men
här är det inte en, två
eller tre parter att väga
in, utan minst 27 i de
andra medlemsstaterna,
säger Per Hallström som
för tillfället för Sveriges
talan bland annat i förhandlingarna om ett nytt
direktiv för utsläppsminskningar på förbränningsanläggningar.
– Jag har dock valt att
försöka minimera kontaktskapandet och för-
Per Hallström
handlandet till något så
när normala arbetstider,
då jag också vill vara småbarnsförälder. Men jag
tror att det är möjligt att
spendera varje kväll med
att knyta kontakter och
bli inbjuden på möten
för den som vill, säger Per
Hallström.
Truls Borgström, Energiråd, Svenska representationen
Truls arbetar tätt tillsammans med trion ovan
som energiråd på ”reppen” och håller för tillfället på att förbereda arbetet inför energiunionens
första delar som presenteras under andra halvåret 2015.
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
FOTO: EN.WIKIPEDIA.ORG
Europaparlamentets västra
fasad vid Place Luxembourg.
Politikerna i EU-parlamentet
Några kvarter bort från
Schumanrondellen hittar
vi Place du Luxembourg,
torget utanför EU-parlamentet. Det är få av parlamentarikerna som hela
tiden utgår från Bryssel,
men någon måste bevaka
deras intressen dagligen. Det är här teamet av
assistenter bakom politikerna har en avgörande
roll. Här är EU-parlamentarikerna som äger
miljö- och hållbarhetsfrågor.
Marit Paulsen, Folkpartiet, är på väg att runda av
sin politiska karriär och
lämnar under året över
rodret till Jasenko Selimovic. Marit har åtföljts
av bland andra Linda
Hultgren och Christian
Juliusson i den djurhälsoreform som Paulsen
nyligen fört i hamn från
miljö- och jordbruksutskotten. Inom den libe-
Marit Paulsen
rala Alde-gruppen återfinns även finlandssvenska Wilhelm Bargum som
miljöpolitisk rådgivare
som viceordförande i fiskeriutskottet efter att Isabella Lövin blev kallad till
Rosenbad i höstas. Hon
har lett gröna partigrupLinda Hultgren
på det centrala kansliet. I
den rollen assisterar han
bland annat de parlamentariker i gruppen som är
rapportörer och skuggrapportörer i förhandlingarna bakom lagstiftningarna.
Peter Eriksson, Miljöpartiet. Han har direkt
fått en stor roll som viceordförande i parlamentets gröna grupp ochinnehar en plats i industri- och jordbruksutskottet. Som assistent
bidrar bland annat Jeanette Perman i jordbruksutskottsarbetet och
i industriutskottet klev
nyligen Daniel Frelén in
på kansliet.
Linnea Engström, Miljöpartiet, tog över rollen
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
pens förhandlingar i flera
fiskefrågor och övervakar även genomförandet
av EU:s fiskereform för
gruppen, där hon assisteras av Ulrika Ekfeldt.
Linnea är även ledamot i
miljöutskottet där Minna
Gillberg assisterar.
Fredrick Federley, Centerpartiet, klev direkt in
som ansvarig parlamentariker för liberala partigruppen Alde i industriutskottet. Han kommer att delta i förhandlingarna om formerna
för utsläppstaksdirektivet som skuggrapport i
rådgivande industriutskottet. Federley är även
rapportör för utskottet i frågan om utsläppen från medelstora förbränningsanläggningar.
Knutna till Fredrik för
politisk bevakning är
Hanna Stenegren och
Martin Andersson.
pen förde i biobränslereformen ILUC. Fjellner
sitter bland annat med i
miljö- och internationella
handelsutskottet och får
assistans av Johan Gustafsson, Jesper Gyberg
och Ingrid Persson.
Jytte Guteland är Socialdemokraternas representant i miljöutskottet. Hon
har deltagit i flera miljöpolitiska debatter, bland
annat som delegationsledare för parlamentet
Jens Nilsson, Socialdemokraterna, har ansvaret
för sin partigrupps posi-
på förhandlingarna i FN:s
sjöfartsorgan IMO. Guteland assisterats av Kristoffer Strömgren i miljöutskottet.
Christofer Fjellner, Moderaterna, fick efter en intensiv debatt stöd för den
linje som han som skuggrapportör för EPP-grup-
tion i inre marknadsutskottet rörande förslaget
till unionens energisäkerhetsstrategi. Han sitter
även i transportutskottet som de senaste månaderna röstat igenom nya
regler för energieffektivare utformning av lastbilar.
Peter Lundgren från SD
är samordnare för EFDDgruppen i samma utskott
och håller därför i gruppens linje där.
Peter Lundgren
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
❯❯
51
EU • Kartläggning
Berlaymont, Europeiska
kommissionens mäktiga
byggnad vid Rue de la Loi.
Var sitter de största
lobbyisterna i Bryssel?
BILDKÄLLA: POLITICO.EU
FOTO: COMMONDATASTORAGE.GOOGLEAPIS.COM
❯❯
Skanna QR-koden och spana in tidningen Politicos
försök att kartlägga EU:s maktcentrum.
De tunga lobbyisterna
Med tanke på den relativt lilla förvaltning som
omger EU-maskineriet
har allt fler intressen tagit
plats i den europeiska politikens huvudstad. Uppskattningsvis lär det finnas mellan 15 000-30 000
lobbyister i stan. De är inblandade i allt från expertgrupper i förarbetena inför
kommissionens lagförslag
till ändringsförslag hos
EU-parlamentarikerna.
Här är några av de svenska representanterna:
Sofia Björnsson, kontorsansvarig på Lrfs Brysselkontor.
Sofia för Lantbrukarnas
riksförbunds talan under
arbetsgruppsmöten i de
europeiska samarbetsorganisationerna Copa-Cogeca. I Cogecas ledning sitter Thomas Magnusson,
och för Copa sitter Helena
Jonsson.
Sofia Björnsson
Sofia är även platsansvarig för Lrfs Brysselkontor som arbetar bland annat med att trycka på i förhandlingarna om nya EUreglerna för ekologisk
produktion.
52
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
Mikael Karlsson, ordförande, European Environmental Bureau, EEB. Samarbetet mellan 140 miljöorganisationer innebär en
stark position som påverkansorgan. De har ett av de
största teamen av policyrådgivare på plats i Bryssel.
Erika Jangen, senior rådgivare, Prime. Erika arbetar för kommunikationsbyråns filial i Bryssel och
Erika Jangen
deltar bland annat i moderbolaget Weber Shandwicks energiteam, som är
ett av de större lobbykontoren i Bryssel.
Joakim Bogdanoff, kontorschef, Svensk en-
Joakim Bogdanoff
ergi och Svensk fjärrvärme. Joakim representerar energisektorn till
största delen men för även
fram fjärrvärmesektorns
agenda på Brysselnivå sedan tre år tillbaka.
På europeisk nivå har
Per Hallberg en framträdande position inom samarbetet Eurelectrics elnätsgren. För energigiganten Vattenfalls del håller
Sabine Froning i Brysselkontorets verksamhet.
Karin Gäbel, generalsekre-
terare, Exca. Tillsammans
med resterande industrisamarbeten strävar Exca
efter så gynnsamma villkor som möjligt för deras
representanter inom bland
annat utsläppshandeln.
FAKTA
Per-Olof Wedin
per och pappersmassaindustrin Cepi med miljörelaterade frågor i skogsbrukssektorn. Emma
Berglund företräder de
nordiska skogsägarnas
samarbete Nordic family
forestry i Bryssel och på de
statliga skogsbolagens europeiska intresseorganisation Eustafor är Sveaskogs
vd Per-Olof Wedin ordförande.
Daniel Wennick, biträdande direktör, Svenskt
näringslivs Brysselkontor.
Daniel är arbetsgivarorganisationens politiska
expert i Bryssel som följer
bland annat klimat-, energi- och miljöfrågorna.
Bengt Davidsson, miljöoch processchef, Cepi.
Bengt arbetar på intresseorganisationen för pap-
Bengt Davidsson
– För oss är initiativet för
en ny energimarknadsdesign en viktig fråga framöver. Där väger leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga elpriser tungt.
5 TUNGA FRÅGOR
I HÖST
Förslaget på den
fortsatta utsläppshandeln för perioden 2020–2030
kommer att inleda
sin bana inom lagstiftningsmaskineriet.
De inledande förslagen inom kommissionens plan för
en energiunion planeras att presenteras.
Översynen av
fågel och art- och
habitatdirektiven
samlar in ytterligare
åsikter från intressenterna efter att
den öppna konsultationen avslutats.
Uppdateringen av
energimärkningsdirektivet som avstannat ska få en ny
skjuts på agendan.
Utsläppstaksdirektivet NEC lär ta
över platsen som
främsta frågan att
avhandla inom EU:s
luftpaket efter att
förhandlingarna om
utsläppskraven för
de medelstora förbränningsanläggningarna, förkortat
MCP, planeras att
avslutats i början av
hösten.
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
CH
3 DAGAR O R
IE
24 SEMINAR HET!
R
OM HÅLLBA
RNA
SEMINARIE Å:
P
LIVESÄNDSrena.se
ta
miljoaktuell
H
MINGEL OC
GAR PÅ VÅR
IN
N
L
L
Ä
T
S
T
U
ERGÅRD
MYSIGA INN
MILJÖAKTUELLT
ARENA
I ALMEDALEN 30 JUNI–2 JULI!
Miljöaktuellt Arena är knutpunkten för miljö- och hållbarhetsfrågor i Almedalen. I år har vi tre heldagar med 24 lärorika och
inspirerande seminarier och debatter. Arenan är ett forum för dig
som vill nätverka, fördjupa dina kunskaper och lyssna på några av de
viktigaste aktörerna inom området.
PROGRAM
Tisdag 30 juni
09.00
-09.45
Vart är den svenska miljöpolitiken på väg?
Vad har vi sett hittills av regeringens nya miljöpolitik? Hur ser
ambitionerna ut framöver? Vilka miljö- och hållbarhetsfrågor är
prioriterade kommande åren? Utfrågning och diskussionen med
experter och ledande politiker.
Arrangör: Miljöaktuellt
10.00
-10.45
Hållbara städer – så bygger vi framtiden?
Det är i städer det händer – och behöver hända. Städerna växer
alltmer. Skapar det mer möjligheter än hinder för hållbar utveckling? Hur kan hållbara system byggas och stimuleras i praktiken
och politiken? Ledande politiker från Sveriges tre storstäder om
utmaningen. Arrangör: Fortum Värme
11.00
-11.45
Smarta städer kräver smarta bilar
År 2025 kommer 50 % av världens innevånare bo i städer och stå
för 75 % av energiförbrukningen. Redan idag är fordonens föroreningar och energiförbrukning stora urbana utmaningar. Vilken roll
kommer fossilfria bilar och andra smarta billösningar spela i framtidens stadsbyggnad? Arrangör: Nissan
12.00
-12.45
Så snabbt kan vi göra dagens fordonsflotta hållbar
och fossilfri, hänger politiken med?
Utvecklingen av biodrivmedel och fordon går snabbt framåt.
Vad är viktigast; klimatnytta, hållbara bioråvaror eller tekniklösningar? Vad är ekonomiskt realiserbart? Näringsliv och
politiker i debatt.
Arrangör: Lantmännen och Preem
13.00
-13.45
14.00
-14.45
Hållbar industri ger affärer och lönsamhet
Hållbara produkter och tjänster samt en hållbar produktion är en
viktig förutsättning för affärer och lönsamhet. Lyssna till hur och
varför svenska industriföretag producerar och tjänar pengar på
hållbara produkter och tjänster.
Arrangör: Business Region Göteborg
Kan natur och industri i Sverige samexistera?
Sveriges industri bidrar till välfärd och möjliggör ett hållbart
samhällsbyggande. Måste det ske på bekostnad av värdefulla
naturintressen, eller kan olika intressen existera sida vid sida?
Arrangör: Cementa
ARRANGÖR:
UTSTÄLLARE:
15.00 Att bygga på rätt sätt
-15.45 Hur vi bygger bostäder påverkar landet många decennier framåt,
därför är det viktigt att vi gör det hållbart. Här lyfter både praktiker
och forskare hållbarhet inom framtidens ny- och ombyggnationer.
Arrangör: Formas, SGBC och Boverket
16.00 Cirkulära affärsmodeller och framtidens näringsliv
-16.45 Visionen om en cirkulär ekonomi är inte ny men har på senare år
fått ett rejält uppsving som potentiellt tillväxt- och näringslivsvänligt svar på behovet av hållbarhet och hushållning med
resurser. Presentation av en global analys av cirkulära affärsmodeller och politiska reformer. Arrangör: Accenture
17.00 Infrastruktur med människan i centrum
-17.45 – hur kan ett socialt fokus förändra framtidens samhälle?
Länge har satsningarna på ett hållbart transportsystem utgått från
ekonomiska och ekologiska aspekter. Nu uppmärksammar allt fler
behovet av ett socialt perspektiv i trafikplaneringen. Hur förändras
framtidens infrastruktur när det mänskliga perspektivet finns
representerat? Arrangör: Sweco
Onsdag 1 juli
09.00
-09.45
Klimatet förändras – vi formar vår framtid
Klimatet förändras och det får konsekvenser för samhället.
Vad säger vetenskapen om läget? Och hur kan vi hantera
utmaningar och möjligheter? Ta del av aktuell kunskap samt
panelsamtal med experter och beslutsfattare. Arrangör: SMHI,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
10.00
-10.45
Släcka branden eller törsten? Om kemikalier i dricksvatten
När brandsläckningsmedel rinner ut i dricksvattnet hotas vår hälsa.
Medverkande är representanter från Havs- och vattenmyndigheten,
SGU, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och drabbad
kommun. Arrangör: Havs- och vattenmyndigheten
11.00 Nytänk och hållbarhet i citylogistiken
-11.45 Förutsättningarna för citylogistiken har delvis ändrats, och fortsätter
att göra så med den konsumentdrivna trenden. Detta ställer krav på
oss, såväl politiker som logistikaktörer. Hur kan vi anpassa citylogistiken så att den både passar stadsborna och är hållbar?
Arrangör: Bring
PARTNER:
T
AT
B
E
D
ER
R
BA
LL
HÅ
R
FFÄ
AA
IER
INAR
M
E
24 S
NÄTVERK
POL
NY
ITIK
ERG
HE
TS
B
RILL
NING
EV
AK
NIN
G
Välkommen! Gotlands Museum, Strandgatan 14
12.00
-12.45
Upphandling – att leva sina värderingar
Vägtransporter ska bli hållbara – men vad tillåter LOU? För att nå
målen måste offentlig sektor vara med och gå före. Idag ser vi
exempel på motsatsen. Hur förändrar vi det? Med en rad enkla
exempel på åtgärder och nytänkande utan större budget kan
kommuner mfl. göra mycket. Arrangör: Sveriges Åkeriföretag
10.00
-10.45
Ger märkningen ett mervärde? En debatt om
certifiering och märkning av livsmedel.
I en bransch som i media uppmärksammats för matfusk och
skandaler krävs märkning för att säkra spårbarhet och miljö.
Intertek samtalar med inbjudna gäster om certifiering och
märkning av livsmedel. Arrangör: Intertek
13.00
-13.45
Världsledande utveckling inom mobilitet och kollektivtrafik
Transportera gods och människor effektivt och miljöanpassat är
en förutsättning för att skapa en attraktiv och modern stad.
Lyssna till goda exempel som driver utvecklingen och bidrar till
ett hållbart resande. Arrangör: Business Region Göteborg
11.00
-11.45
Allt man kan göra av olja kan man göra av trä!
Skogsindustrin fortsätter att satsa på forskning. Hur ska vi
utveckla forskningssystemet så att det håller världsklass och
hur kan vi bli snabbare på att kommersialisera innovationer?
Arrangör: Stora Enso
14.00
-15.45
Minskade utsläpp och ökad lönsamhet – är det möjligt?
En nyckelfråga i utvecklingen av klimatneutrala godstransporter är
att skala upp och realisera miljöeffektiva lösningar. Lönsamhet är en
förutsättning. Vad krävs från politiken för att våga satsa klimatsmart?
Arrangör: Nätverket KNEG - Klimatneutrala godstransporter på väg
12.00
-12.45
Miljödiplomerade event - ett sätt att mötas miljösmartare
Vilka åtgärder måste vi göra för att minska miljöpåverkan från
de upplevelser vi väljer att konsumera? Kan arrangörer använda
verktyg som till och med lockar fler att välja miljösmartare
upplevelser? Arrangör: Föreningen Svensk Miljöbas
16.00
-16.45
Insekter – det nya köttet?
Jordens befolkning beräknas år 2050 uppgå till nio miljarder
människor. Hur kan vi trygga livsmedelsförsörjningen utan att
knäcka miljön? Vi lyfter aktuell forskning, och tar upp det
gastronomiska perspektivet. Arrangör: Formas
13.15
-14.45
Är det värt (forsknings)pengarna?
Sverige satsade förra året 32,9 miljarder av offentliga medel på
forskning och utveckling. Varför då? I det här seminariet går vi
igenom vad vi får för pengarna och hur forskningen påverkar
politiken. Arrangör: Formas
17.00
-17.45
Hur skulle resandet i staden se ut om du fick bestämma?
Kom och spela det ”Urbana spelet”
Föreställ dig att du är en flicka på åtta år. Var skulle du då placera
övergångsställen, bilvägar och busslinjer? Föreställ dig sedan att du
är en man på 55 år. Skulle dina beslut kring transportsystemet se
annorlunda ut? Testa att under vägledning vara en mänsklig
spelbricka i det ”Urbana spelet”. Arrangör: Sweco
15.00
-15.45
Så kan offentlig sektor göra lönsamma
miljöinvesteringar!
Inga miljömål kommer att nås utan rätt mål med offentlig
upphandling: att sänka totalkostnaden för energiförbrukning.
Så här gör man!
Arrangör: TD Light Sweden
16.00
-16.45
Staden som vi vill ha den
Hur får vi till hållbar stadsbyggnad? Här tar vi upp den svenska
positionen och presenterar stadsdelsprojektet Albano.
Kan kompetensplattformen Citylab driva på utvecklingen?
Med ledande politiker, forskare och praktiker.
Arrangör: Formas, SGBC och Boverket
Torsdag 2 juli
09.00
-09.45
Kemikalier i Byggbranschen!
Under många år har Bygg- och fastighetsbranschen saknat krav
på information om innehåll i byggprodukter samt att man haft
bristfällig dokumentation avseende vilka produkter som byggts
in i byggnader. Hur ska framtiden se ut? Denna debatt visar
vägen! Moderator: Maria Wetterstrand
Arrangör:Byggvarubedömningen
SEMINARIEHÅLLARE:
19.30-23.00
Stora Miljökvällen
OBS! Föranmälan krävs, anmäl dig på miljoaktuelltarena.se
Välkommen på våra seminarier i Almedalen!
VAD GÖR VI ÅT LÄKEMEDELSRESTER I VÅRA VATTEN?
KOMMER BRYSSEL LÖSA PROBLEMET?
Datum: Tisdag 30 juni | 10:45-12:30
Plats: Wisby Strand Congress & Event Donnersgatan 2, “Vall”
Talare: Bengt Mattsson, LIF; Cecilia de Pedro, Apoteket Hjärtat;
Pauline Göthberg, Stockholms Läns Landsting, m.fl.
VATTENTÄTA SKOTT MELLAN KLIMAT- OCH
SDG-PROCESSERNA?
Datum: Onsdag 1 juli | 13:00-15:00
Plats: Wisby Strand Congress & Event, Donnersgatan 2, “Viklau”
Talare: Annika Sundén, Sida; Eva Axelsson, KPA Pension; Nina
Eklund, Hagainitiativet, m.fl.
SCHYSSTA KEDJOR - BANANENS VÄG FRÅN JORD
TILL BORD
Swedbank
Robur söker
hållbarhetsanalytiker
Har du hållbarhetskunskap och
vill analysera och påverka bolag?
Då ska du besöka swedbank.se/ledigajobb
och se om vi har en framtid tillsammans.
Datum: Torsdag 2 juli | 08:00-08:45
Plats: Sidas arena Sverige i Världen, Donnersgatan 6
Talare: Louise Ungerth, Konsumentföreningen; Maria Smith, ICA;
Jakob Lundberg We Effect, m.fl.
www.swedishwaterhouse.se
88
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
Karriär
Kvinnor i familjeföretag
ger större miljövinst
��
Studenter dåligt rustade
för hållbarhet
Studenter står dåligt rustade för näringslivets
krav på hållbara lösningar, visar en enkätstudie
från NCC och Sustainergies.
Nästan tre av fyra studenter
(73 procent) som svarat uppger
att de vill kunna jobba med
hållbarhet minst en arbetsdag i
veckan. Nästan hälften (44
procent) lägger dessutom stor
vikt vid arbetsgivarnas hållbarhetsprofil när de söker jobb
Men bara en av tre (36 procent)
känner att studier och erfarenheter från studietiden förberett dem
på att kunna jobba mer hållbart.
Och endast två procent uppger att
de har god förståelse för hur företagen jobbar praktiskt med detta.
– Undersökningen stärker
mina farhågor att högre utbildningar inte i tillräcklig grad
utrustar och förbereder Sveriges studenter med den kompetens de behöver för att kunna
bidra till att driva en utveckling
mot mer hållbara sätt att arbeta,
säger Christina Lindbäck, hållbarhetschef på NCC.
Studien från NCC och Sustainergies omfattar totalt 1036
studenter vid 21 universitet och
högskolor.
Erik Klefbom
Fler döttrar än söner i familjeföretag är lika med
större vinst för miljön, framgår av en nyligen
offentliggjord doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Stockholm.
Det är forskaren Kristoffer
Milonas, mannen bakom avhandlingen, som har samlat in
data om familjer med kontroll i
svenska börsbolag, och hans
uträkning av manliga och
kvinnliga arvtagare ger vid
handen att familjeföretagen tar
mer miljövänliga beslut när
kvinnor är i majoritet bland
arvtagarna.
− En tolkning av resultaten är
att döttrar påverkar sina föräldrar till att bry sig mer om
miljön; värderingar som traditionellt sett är starkare hos
kvinnor.
Sådant inflytande från barn
på föräldrar har setts i andra
sammanhang tidigare, men
detta är den första studien som
kan påvisa det beträffande
börsbolag, säger Kristoffer
Milonas.
Studien inkluderar både vuxna döttrar och minderåriga
och många av de vuxna döttrarna blev styrelseledamöter i
företagen. Trots det visar studien inga sammanhang mellan
arvtagarnas könssammansättning och könsfördelningen i
styrelsen, det tycktes tvärtom
som att de vuxna döttrarna
trängde ut andra kvinnliga potentiella styrelsemedlemmar.
Någon effekt på vanliga mått
när det gäller finansiella prestationer har heller inte kunnat påvisas i studien.
Ola Söderlund
Nytt om namn
Sedan 1 april
förstärker Ida
Ljungkvist
KPMGs strategiska hållbarhetsteam.
Ida var tidigare ansvarig för
utvärderingen till Dow Jones Sustainability Index (DJSI) på investerarhuset RobecoSAM i Zürich. Ida
kompletterar KPMGs team med
kunskap om hållbara investeringar, finansiell materialitet och integrerade hållbarhetsstrategier.
Johanna Grant är omvald till ordförande i Gröna Bilister. Under
det kommande året ska Gröna
Bilister lägga allt mer fokus på
att hjälpa människor att inte vara
beroende av egen bil.
– Ett år har gått
fort och det har
varit en rolig,
utmanande och
givande resa
som jag vill fortsätta, därför är
90
Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 jag tacksam för det förtroende
och stöd jag känner från styrelsen. Vi jobbar mycket bra tillsammans och står gemensamt för
en stor kunskapsbredd, säger
Johanna Grant.
Leif Schöndell blir ny kommunchef i Lysekil. Han arbetar i dag
som miljöchef i
Borås kommun
och är utbildad
socionom. Han
tillträder som
kommunchef i
augusti månad.
Mimmi Holegård är sedan juni
2015 nyanställd på Cowi som
trafik- och samhällsplanerare.
Hon arbetade tidigare på Atkins
Sverige AB som trafik- och samhällsplanerare
och har bland
annat studerat
samhällsplanerarprogrammet
vid Stockholms
universitet.
Alexander Salmonsson är nyanställd på Sweco sedan juni 2015
som ”Tailings
Engineer”. Han
studerade innan
vid Kungliga tekniska högskolan
till Civilingenjör
inom samhällsbyggnad, Mark- och vattenteknik.
Foto: Print screen LinkedIn
Sedan maj 2015 är Lena Stigsdotter ny hållbarhetschef på
Rahmqvist Sverige. ”Som hållbarhetschef vill jag säkerställa att även våra
leverantörer får
en bra arbetsdag. Min ambition är att vi
ska producera
och transportera våra produkter med så liten miljöbelastning
som möjligt”, skriver Lena Stigsdotter på LinkedIn. Hon arbetade tidigare på Folksam som Delprojektledare och har studerat vid
bland annat Stockholms universitet och Berghs School of Communication.
Sayidali Ahmed arbetar sedan
juni 2015 på Trafikverket som
projektingenjör inom bro och
bergskärning. ”I mitt arbete stöttar jag projektledaren och ser till
att avlasta på bästa sätt. Just nu
jobbar jag som
projektingenjör men planen
är att jag inom
snar framtid bli
projektledare
och ansvara för
egna större projekt.”, skriver Sayidali Ahmed på
LinkedIn. Han har studerat vid
Mälardalens högskola och Kungliga tekniska högskolan.
Har du nytt jobb? Mejla oss
på nyttomnamn@idg.se
Söker du nytt jobb? Besök
­miljoaktuellt.se/karriar
Söker du folk? Platsannonsera
hos oss – ring 08-453 61 08
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se
Foto: commons.wikimedia.org
Det händer i juni till september • PÅ GÅNG
Kalender
Almedalsveckan
28 juni till 5 juli. Med politiker,
myndigheter, näringsliv, ideella
organisationer och andra. Miljöaktuellt arena har program 30
juni, 1 juli och 2 juli.
Länk: miljoaktuellt.event.idg.se/
event/almedalen-2015
Klimatanpassningsdagen
23 september på konferens 7A i
Stockholm. Vem betalar, vem ansvarar och vem genomför? Ordnas av Miljöaktuellt.
Säker livsmedelsförsörjning
23-24 september i Ultuna. Jordbruks- och utvecklingsfrågor för
forskare och experter. Ordnas
av SLU och Swedish International Agriculture Network Initia­
tive (SIANI)
Miljöövervakningsdagarna
30 september i Högbo bruk
Sandviken. Ordnas av Naturvårdsverket och länsstyrelsen i
Gävleborg.
Fullt program på Almedalsveckan
Almedalsveckan i Visby (28 juni –
5 juli) har blivit Sveriges och en av
världens största politiska mötesplatser. I skrivande stund är 3 268
seminarier och evenemang inbokade. Minst 250 av dem handlar
på ett eller annat sätt om miljö och
hållbarhet.
Annie Lööf kommer att inleda partiledartalen söndagen 28
juni följt av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Sve-
rigedemokraterna. Miljöaktuellt
Arena håller till på Gotlands museum och kommer att hålla ett
30-tal seminarier. Programmet
kan du läsa under miljoaktuellt.
se/event.
Världsvattenveckan i Stockholm
Vatten och utveckling är årets tema på Världsvattenveckan i Stockholm, som går av stapeln 23 till 28
augusti. I fjol deltog över 3 000 personer från 143 länder på konferensen, som ordnas av Stockholm In-
ternational Water Institute (SIWI).
Under dessa dagar delas det prestigefyllda Stockholm Water Prize ut.
www.vti.se/jobb
Professor
– miljöanalys, inriktning mot transporter
VTI utlyser en professorstjänst. Forskningsområdet handlar i bred mening om analyser av
samverkan mellan transportsystem och miljö ur ett naturvetenskapligt eller tekniskt perspektiv.
Avsikten är att tjänsten ska knytas till Institutionen för bygg- och miljöteknik vid Chalmers
tekniska högskola.
Sista ansökningsdag är den 31 augusti 2015.
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är en uppdragsmyndighet
med cirka 200 anställda och en årlig omsättning på cirka 190 miljoner SEK.
Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Miljöaktuellt nr 3–4 • 2015
63