doc1. juni 2011 - Universitetet i Stavanger
download 
Report Transcription
1. juni 2011 - Universitetet i Stavanger
Nordisk forskerkonferanse om skriving og lesing Universitetet i Stavanger 30. mai - 1. juni 2011 Skriv! Les! S riv! Les! – Jeg kan ikke utstå bokstaven k. Den likner en lang adjunkt. Alexander L. Kielland, forfatter 3 Skriv! Les! Telefon: 73 55 98 94 (leder) Telefaks: 73 55 98 51 E-post: post@skrivesenteret.no Postadresse: Høgskolen i Sør-Trøndelag N-7004 Trondheim www.skrivesenteret.no Telefon: 51 83 32 00 Faks: 51 83 32 50 E-post: lesesenteret@uis.no Postadresse: Lesesenteret, Universitetet i Stavanger, N-4036 Stavanger www.lesesenteret.no Lay-out: Trond Egil Toft, Lesesenteret 4 Skriv! Les! Velkommen! Velkommen til den første nordiske Skriv! Les! –konferansen! Vi er veldig glade for å kunne presentere et program som gjenspeiler ideen med konferansen: å samle nordiske lese- og skriveforskere til samme torg samtidig. Arrangørene ved Skrivesenteret i Trondheim og Lesesenteret i Stavanger er overbevist om at vi i dagens skriftsamfunn trenger stadig større kunnskapsutvikling og utveksling mellom to nærliggende og overlappende forskningsfelt som lesing og skriving. Vi er derfor veldig glade for at nettopp du deltar på konferansen med dine forskningsinteresser. Vi håper også at konferansen skal bidra til flere og større nettverk mellom lese- og skrivefeltet, og at vi som forskningsfelleskap gjennom dette kan bidra til å sette dagsorden for fremtidens skrive- og leseforskning, til individets og samfunnets beste. Neste Skriv!Les!-konferanse vil finne sted i Trondheim i 2013. Beste hilsen organisasjonskomiteen. 5 Skriv! Les! Organisasjonskomite Oddny Judith Solheim, Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Synnøve Matre, Skrivesenteret, Høgskolen i Sør-Trøndelag Arne Johannes Aasen, Skrivesenteret, Høgskolen i Sør-Trøndelag Atle Skaftun, Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Per Henning Uppstad, Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Trond Egil Toft, Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Registrering og informasjon Registrerings- og informasjonsdisken for konferansen finner du et stykke innenfor hovedinngangen til Arne Rettedals hus. Den vil være åpen hver dag fra 08.30 til programmet er slutt for dagen. Om du trenger praktisk hjelp av noe slag, ta kontakt med informasjonsdisken som er merket med konferansens logo. Mat, kaffe og forfriskninger Lunsj vil bli servert i kantinen like ved konferanselokalene. Kaffe og forfriskninger serveres i det åpne rommet i foajeen. 6 Skriv! Les! Tilgang til trådløst nett Velg nettverket: Skriv_Les Brukernøkkel: skrivogles Poster-presentasjoner Presentasjoner av poster vil skje i det åpne rommet i foajeen utenfor foredrags-rommene mandag 30. mai mellom kl 16.00 og 16.30. De som skal presentere, henger opp sine poster på morgenen, før programmet starter. Konferansemiddag Konferansemiddagen er det sosiale arrangementet på konferansen. Middagen finner sted i øverste etasje på Rica Forum. For å delta på middagen, må man være forhåndspåmeldt. Adressen til Rica Forum Hotel er Gunnar Warebergs gate 17. Publikasjon fra konferansen Som annonsert vil det komme en publikasjon med peer-review etter konferansen. Fristen for å sende inn ferdig manuskript er satt til 31. august 2011. I materiellet du har fått i mappen, finner du også en spesifikasjon på formateringene for manuskriptet du skal sende inn. 7 Skriv! Les! Tekniske fasiliteter Alle konferanserommene er utstyrt med laptoper som er koblet til prosjektor med høytalere. Husk å laste opp presentasjonen din på den aktuelle laptopen i god tid før du skal holde innlegget. Bruk pausene til dette, slik at du ikke mister av din presentasjonstid ved eventuelle tekniske problemer. Det vil være teknisk personale tilgjengelig mellom rommene. Ta kontakt med Chair dersom du trenger assistanse. Rom Alle rommene som er i bruk under konferansen, samt registreringsdisken og posterområdet befinner på plan 1 og 2 i Arne Rettedals hus. Når du kommer inn hovedinngangen, vil du komme til registreringsdisken et lite stykke innenfor på høyre side. På de neste sidene finner du kart som viser universitetsområdet og plasseringen av de 5 rommene som er i bruk under konferansen, nemlig Ø110, G101, G201, G202 og V209. Alle rom vil ha logoen til konferansen på døra. Takk til Stavanger Kommune som har sponset konferansemiddagen 8 Tot. antall / total: 812 Parkering alle / Parking Parkering med særskilt tillatelse (ansatte) Parking with Special Permit Only Korttidsparkering Short-term Parking Parkering for bevegelseshemmede Handicap Parking Motorsykkelparkering Motorcycle Parking 9 Kristine Bonnevies vei Studentboliger Stud St Stud St Student housing 24 60 90 KART: ELLEN JEPSON Universitetsledelsen / University Management Informasjon / Information 83 Karrieresenteret / Career Centre Studieveiledning / Student Guidence Office Opptakskontor / Admission Office Internasjonalt kontor / International Office 6 6 12 P 130 P Arne Rettedals hus P P Paviljong 4 B 83 TAXI P 46 P P Sports field 6 60 Idrettsbane P 60 Education and Research Oljedirektoratet Norwegian Petroleum Directorate ipark - Innovasjonspark Stavanger Gastronomisk Institutt Culinary Institute of Norway 60 6 IRIS AS International Research Institute of Stavanger Institutt for helsefag Departement of Health Studies Institutt for sosialfag Departement of Social Studies Kjell Arholms hus Senter for entreprenørskap Paviljong 13 Studentenes Hus Student House Paviljong 9 Det humanistiske fakultet Faculty of Arts and Education Fakultetsadministrasjon Faculty Administration 157 Studentboliger Student housing Hagbard Line-huset 6 18 Tot. 24 Paviljong 10 Seniorsenter / Senior Centre Paviljong 11 Senter for atferdsforskning Centre for Behavioural Research Vestlandet kompetansesenter Professor Olav Hanssens vei NRK Rogaland Norwegian Broadcasting Corporation P P Idrettsanle Idrettsanlegg Sports fiel field 24 Stavanger Lufthavn / Airport Sandnes / Sola 111 P 60 P m UiS Drift / UiS Maintenance Statsbygg The Directorate of Public Construction and Property Statped Huseby kompetansesenter P 6 10 “Draget” 18 10 A 6 P te ga Paviljong 14 F C 14 ol Post- og varemottak Post and Delivery P Studentboliger Student housingg P SIS Sportssenter er 30 E D 16 Barnehage P rh SiS bok / Book Store 24 60 56 P 16 P Kjell Arholms gate Telegrafd irekt Hefteyes ø ve UiS ØST K lA s Studentsamskipnaden i Stavanger (SiS) Student Welfare Organisation (SiS) P P P P Ui UiS VEST 56 102 l je UiS Pluss, Departement of Continuing Education UiS Pluss - Etter- og videreutdanning / Felles ressurssenter Facilities Management Kitty Kiellands hus P 60 P P Sykkelparkering Bicycle Parking med tak / with a roof Buss / Bus Stop Busstrasé / Bus Lane Fakultetsadministrasjon Faculty Administration (C) Det samfunnsvitenskapelige fakultet Faculty of Social Sciences Fakultetsadministrasjon Faculty Administration (D) Skriv! Les! Skriv! Les! Plan 1 Kantine Inngang 10 Skriv! Les! Plan 2 11 Skriv! Les! 1015-1115 1000-1015 0900-1000 Kaffe Foredrag – Nancy Nelson: The Reading-Writing Nexus: Research Directions Åpning av konferansen Registrering PROGRAM Dag 1 - Mandag 30. mai 2011 1115-1130 Parallelle sesjoner Marie Tanner: 1130-1300 Åsa Wengelin, Roger Johansson & Victoria Johansson: Läser man när man skriver? Astrid Roe: Trenger norske elever den lesekompetansen som måles i PISA? Catharina Tjernberg: Åsta Haukås, Catharina Hole Bjørnsen & Anne Grafton Sætren: Lærar og forskar saman for betre leseforståing i framandspråka Inger Langseth: Lärande och skriftspråksanvändning i mellanåren Anne Håland: Benthe Kolberg Jansson: Anne Løvland & Magnhild Vollan: Lise Vikan Sandvik: Stina Hållsten: Korleis kan læraren si scaffolding Skriva för att lära i digitala miljöer Lesing og skriving i fremmedgi elevane tilgang til spesialisert språk skriving? Samtalande - läsande – skrivande. En studie med fokus på framgångsfaktorer i läs- og skrivlärande (årskurs 1 - 5) Bente Walgermo, Oddny Judith Solheim & Atle Skaftun: Vurdering av ordforståelse i relasjon til leseforståelse. Mål og mening. En etnografisk studie av vurderingskultur i tyskundervisningen Å lese for å lære - andrespråk på skjerm Lunsj Tidlig start med skriving på begge målformer 1300-1400 Symposium Læremiddelteksters rolle i modellering av lese- og skriveaktiviteter 1400-1600 1600-1630 Foredrag – Åsa af Geijerstam: Ämnesspråk och textanvändning i naturorienterande ämnen Betjente postere og kaffe Embodied and material aspects of cognition: implications for research and practice Anne Mangen, Roger Säljö, Theresa Schillab & Berner Lindström 1630-1730 Konferansemiddag - Rica Forum Hotel Norunn Askeland, Bente Aamodtsbakken, Ria Heilä-Ylikallio, Rita Hvistendal & Monica Reichenberg 2000 - 12 13 Lunsj 1200-1300 Revisjon i skriving av PP-presentasjoner. En case-studie av samtaler og skriving i grupper i videregående skole. Foredrag – Øistein Anmarkrud: God undervisning i lesestrategier – bare et spørsmål om godt kontrollerte intervensjoner? Veiledet lesing - hva veiledes elevene på? Mellanstadieelevers läsförmåga Sture Nome PC-en i bruk i klasserommet. Eit studium av literacies hos skuleelevar i den vidaregåande skulen Arne Olav Nygard: 1100-1200 Audhild Nedberg ”Ka gjør æ når alt e borte etter to minutta?” - En studie av lærerens rolle i utviklingen av gode, strategiske lesere Lese- og arbeidsmåter hos elever med ulik grad av tiltro til egne leseferdigheter Karin Stenlund Eirin Furre Moan: Elevers skrivande som identitetskapande aktivitet i skolan innehåll och begränsningar Skriving som grunnleggende ferdighet. Når 6. klassinger velger å skrive. Oddny Judith Solheim & Per Henning Uppstad: Eva Nilson: Anne Ørvig, Hilde Traavik & Oddrun Hallås Kaffe 4) Rolf Fasting og Ragnar Thygesen: Lærerpraksiser ved vurdering av elevtekster: I gang…, på god vei…, kommet langt…? 3) Randi Solheim: Vurdering av skriving – språklege, tekstlege og faglege omsyn 2) Kjell Lars Berge: Normbegrepet og normkjelder blant lærarar Wenke Mork Rogne & Helge Developing National Standards for the Teaching and Assessment Strømsø: of Writing (Norm-prosjektet) Kva rolle spelar overlappande og motstridande informasjon når 1) Synnøve Matre: unge elevar les multiple Presentasjon av prosjektet: dokument? Bakgrunn og rammer Paralelle sesjoner 1030-1100 0900-1030 Dag 2 - Tirsdag 31.mai 2011 Skriv! Les! Skriv! Les! Rörelse i texter, texter i rörelse Symposium Dag 2 - Tirsdag 31.mai 2011 - forts. 1300-1500 Skriving i lærerutdanningene Caroline Liberg, Jenny Wiksten Folkeryd, Åsa af Geijerstam, Jesper Bremholm, Yvonne Hallesson & Britt Maria Holtz Kaffe Mari-Ann Igland, Vibeke Hetmar, Katarina Herrlin & Elisabeth Frank 1500-1530 Aud Berggraf Sæbø: Parallelle sesjoner Outi Toropainen: 1530-1700 Klara Korsgaard: Lingvistisk komplexitet i en kommunikativ språkhandling i elevtexter skrivna på L2 Eva Östlund-Stjärnegårdh: Opdagende skrivning - en vej ind Att läsa och sedan skriva i læsningen Utvikling av syntaktisk kompleksitet i elevtekster på engelsk Anna Malmbjer: Lærere snakker om lesestrategier Tale M Guldal: Susan Erdman: Skrift som resurs – Skriftpraktiker i undervisningen för elever i grundskolans mellanår. Hildegunn Otnes & Harald Morten Iversen: How to improve students’ reading and writing competences through drama and aesthetic learning processes Lise Helgevold: Arne Trageton: Christina Olin-Scheller: Written English as an Additional Language; Textual Language and Identity Formation Writing to read. Playful computer Skriveoppgaver i lærebøker for norskfaget på ungdomstrinnet writing. Marit Krogtoft & Irene Løstegaard Olsen: Lesing gjennom skriving? Festen på Fefo. Identitetsskapande samtal på en svensk fanfictionsajt 14 15 Workshop med Nany Nelson Text Analysis in Reading-Writing Research 1315-1600 Stefan Samuelson, Åsa Elwér, Bjarte Furnes, Anne Elisabeth Dahle & Ann-Mari Knivsberg Vansker med skriftspråket Attention in this workshop is on approaches to text analysis as a tool for investigating written discourse. Emphasis throughout is on how one’s theoretical perspective influences how the text itself is conceptualized as well as what kinds of questions are asked and what approaches are taken. The workshop is organized in three sections according to the following questions regarding reading and writing: 1. What is the nature of the textual product that is written and/or read? 2. What is the nature of the cognitive and the social processes of reading and writing? and 3. What is the nature of the sociocultural practices in which people engage as readers and writers? Lunsj 1215-1315 Ellen Krogh, Peter Hobel, Steffen M. Iversen & Karen Sonne Jakobsen Projekt Faglighed og Skriftlighed / Writing to learn, learning to write. Literacy and disciplinarity in Danish upper secondary education Symposium 1015-1215 Einar Landmark: Kjersti Lundetræ, Reidar Stokke & Egil Gabrielsen: Leseferdigheter og egenopplevd helse Kaffe Diagnostisk staveprøve under utvikling How teachers search for and evaluate information about special educational needs Skrivevansker og tiltak med utgangspunkt i skriveprøver fra elever Astrid Skaathun: Rune Andreassen: Parallelle sesjoner 1000-1015 0900-1000 Dag 3 - Onsdag 1.juni 2011 Skriv! Les! Skriv! Les! 16 Mandag 30.05.2011 Program Skriv! Les! 0900-1000 Registrering 1000-1015 Åpning av konferansen - Rom Ø110 1015-1115 Foredrag: Nancy Nelson - Rom Ø110 1115-1130 Kaffe Parallelle sesjoner Rom G101 Chair: Kjell Lars Berge Rom G201 Chair: Synnøve Matre Rom V209 Chair: Per H. Uppstad Rom G202 Chair: Arne Olav Nygard 1130-1200 Marie Tanner Åsa Wengelin, Roger Johansson & Victoria Johansson Åsta Haukås, Catharina Hole Bjørnsen & Anne Grafton Sætren Astrid Roe 1200-1230 Anne Håland Stina Hållsten Inger Langseth Catharina Tjernberg 1230-1300 Benthe Kolberg Jansson Anne Løvland & Magnhild Vollan Lise Vikan Sandvik Bente Walgermo, Oddny Judith Solheim & Atle Skaftun 1300-1400 Lunsj 1400-1600 Symposium Rom G101 Rom G201 Norunn Askeland, Bente Aamodtsbakken, Ria Heilä-Ylikallio, Rita Hvistendal & Monica Reichenberg Anne Mangen, Roger Säljö, Theresa Schillab & Berner Lindström 1600-1630 Betjente postere og kaffe 1630-1730 Foredrag: Åsa af Geijerstam - Rom Ø110 2000- Konferansemiddag - Rica Forum Hotel (øverste etg.) 17 Mandag 30.05.2011 Kl. 10.15 - 11.15 Rom Ø110 Skriv! Les! The Reading-Writing Nexus: Research Directions Nancy Nelson University of North Texas, USA This keynote address focuses on the ways in which reading and writing have been reconnected in discourse theory and research. It opens with a brief historical overview, tracing epistemological developments that have challenged disciplinary, theoretical, and curricular divisions. Major attention, however, is on lines of research that have provided important insights into the cognitive, social, and sociocultural linkages between textual understanding and composing. New questions are raised, including questions about the changing nature of reading and writing in communicative contexts that are increasingly electronic and global. 18 Skriv! Les! Lärande och skriftspråksanvändning i mellanåren Marie Tanner Karlstads universitet Mandag 30.05.2011 Kl. 11.30 - 12.00 Rom G101 Syftet med mitt avhandlingsprojekt är att studera skriftspråkets användning och funktioner i vardagliga interaktioner mellan lärare, elever och texter i grundskolans år fyra och fem samt hur skriftspråkligt lärande kan ses som konstituerat i dessa interaktioner. Studiens utgångspunkt är teorier om vardaglig skriftspråksanvändning från New Literacy Studies samt socio-kulturella teorier om lärande som förändrat deltagande i situerade praktiker som studeras med hjälp av samtalsanalytiska utgångspunkter. Den metod som används är klassrumsstudier i två olika klasser och skolor som följs periodvis under ett läsår, vilket dokumenteras med videoinspelningar, fotografier och fältanteckningar. Skriftspråksanvändning inom tre olika undervisningsämnen har särskilt fokuserats. Dessa ämnen ses som fall av undervisning och urvalet grundas på deras olika karaktär i relation till skriftspråket; svenska, det ämne som har ett övergripande ansvar för att undervisa om läsande och skrivande, SO som kan beskrivas som ett ämne som explicit använder sig av läsande och skrivande för att lära något annat samt textilslöjd som använder läsande och skrivande i relation till skapande verksamhet. I ett första steg i analysen identifieras och beskrivs hur skrifthändelser, skriftpraktiker och materialiserade former av skrift såsom texter, teknologier och andra artefakter konstituerar olika skriftspråkliga användningar och funktioner för deltagarna i den vardagliga undervisningen i klassrummet. Nästa steg är tänkt att bli en djupare analys av interaktionen mellan elever, lärare och texter från ett samtalsanalytiskt perspektiv för att fördjupa förståelsen av sambanden mellan skriftspråk, lärande och deltagande. Preliminära resultat från de första analyserna presenteras som illustrerar några användningar och funktioner som literacy har i mellanstadiets undervisning och hur dessa kan förstås som sociala praktiker i relation till begreppet ”communities of practice”. Det illustreras också att skriftspråket i mellanstadiet inte bara används för kursplanerelaterade aktiviteter utan också i hög grad för att organisera och planera arbetet under skoldagen i sig själv, och vad det skulle kunna betyda för vilka förutsättningar för lärande som skapas. I så gott som alla undervisningssituationer i skolans olika ämnen används skriftspråkliga resurser som medel för kommunikation och lärande. Inte minst är perioden mellan år 3 och år 5 en viktig tid då skolans inledande läs- och skrivundervisning övergår till ett mer funktionellt användande av skriftspråklighet i olika sammanhang. Fler studier behövs som närmare belyser vilka förutsättningar för elevers läsande och skrivande som skapas i och genom undervisningen under denna tid i grundskolan. 19 Mandag 30.05.2011 Kl. 11.30 - 12.00 Rom G201 Skriv! Les! Läser man när man skriver? Åsa Wengelin, Roger Johansson,Victoria Johansson Lunds universitet Den troligen mest använda klyschan inom den kognitiva skrivforskningen är att skrivande är en komplex process. Icke desto mindre är det sant – åtminstone vad gäller att skriva en sammanhängande text. Trots nästan 30 år av forskning om kognitiva processer i skrivande vet vi fortfarande förvånansvärt lite om hur skrivandets delprocesser fungerar och än mindre om hur de samspelar. Vi har i flera studier studerat en specifik delprocess, nämligen läsning av den egna texten. Hayes (1996) beskrev läsning av den egna texten, som en funktion som skapar interna representationer av språklig och grafisk input. Enligt honom läser skribenten för att reflektera över och utvärdera den framväxande texten och denna lästyp skulle i sin tur ligga till grund för revidering av texten. Hayes föreslår vidare att processerna i läsning under skrivande av i stor utsträckning skulle fungera som läsning för förståelse. Det antas också generellt att läsning under skrivandet är viktigt för kvaliteten på den färdiga texten. Frågor vi ställt är hur stor del av skrivtiden skribenter läser sina texter, vilka likheter och skillnader det finns mellan att läsa sin egen framväxande text och andras färdiga texter, om det spelar någon roll om man är en skicklig tangentbordsskrivare (skärmtittare) som kan titta på skärmen hela tiden eller en ovan skribent som mest tittar på tangentbordet (tangentbordstittare) samt om det spelar någon roll för den färdiga texten hur mycket man läser när man skriver. 79 skribenter fördelade på 15-åringar och vuxna utan läs- och skrivsvårigheter deltog i experimentet. De skrev två texter var och läste en text skriven av någon annan. Läsning definierades enligt den traditionella läsforskningen som minst tre fixeringar i följd från vänster till höger. Ett resultat var att läsning i traditionell mening utgör en väldigt liten del av skrivtiden. Skärmtittare läste i medeltal 20% av tiden de tittade på skärmen medan tangentbordstittare läste 13% av motsvarande tid. Vidare läste kunde skärmtittare i större utsträckning än tangentbordstittare läsa parallellt med skrivandet och den typen av läsning hade längre fixeringar än läsning i pauser. Slutligen fann vi inga tydliga samband mellan mängden läsning och den bedömda textkvaliteten eller mellan de olika grupperna. När det gäller skillnaden mellan att läsa sin egen framväxande text och andras visade det sig att läsning av den egna texten är mycket mindre linjär än läsning av någon annans statiska text. Resultaten antyder att vi måste fråga oss hur långt skrivforskningen kan komma med ett läsbegrepp lånat av läsforskningen – som ju fokuserar på läsning för förståelse av statiska texter skrivna av andra. Vi föreslår att man istället för att enbart fokusera på ett läsbegrepp definierat i läsforskningen undersöker rollen av visuell återkoppling från den framväxande texten mer förutsättningslöst och detta kommer vi att diskutera vid presentationen. 20 Skriv! Les! Lærar og forskar saman for betre leseforståing i framandspråka Åsta Haukås, Catharina Hole Bjørnsen, Anne Grafton Sætren Universitetet i Bergen Mandag 30.05.2011 Kl. 11.30 - 12.00 Rom V209 Tidlegare forsking viser at både den svake og den sterke eleven brukar ulike typar lesestrategiar. Det er altså ikkje nødvendigvis slik at den svake eleven er strategilaus, eller at han bruker dårlegare strategiar enn den sterke eleven. Likevel ser det ut til at den sterke eleven generelt brukar fleire strategiar enn den svake eleven og at han er meir bevisst på korleis han lærer og dermed betre i stand til å velje passande strategiar. Denne innsikta har i seinare tid ført til fleire forskingsprosjekt der ein mellom anna har undersøkt om a) strategiundervisning kan bidra til å auke strategirepertoaret til elevane, om b) elevane etter fokus på lesestrategiar blir meir medvitne om korleis dei kan bli betre lesarar og om c) auka kunnskap om og bruk av lesestrategiar fører til betre leseforståing. Resultata frå prosjekta kan vere vanskelege å samanlikne, mellom anna fordi forskarane nyttar ulike forskingsdesign og fordi elevane har ulik alder og varierande språknivå. Dessutan er det usikkert om ein kan generalisere funn kring bruk av lesestrategiar i morsmålet til også å gjelde for bruk av lesestrategiar i framandspråket. Dette prosjektet undersøkjer om jamnleg fokus på lesestrategiar i engelskfaget kan endre lesevanane og leseforståinga til norske VG1-elevar. Fire VG1-klassar i utdanningsprogram for studiespesialisering vart testa for leseforståing og spurt om lesevanar ved skolestart 2010. To av klassane arbeider med lesestrategiar gjennom heile skoleåret, dei er eksperimentgrupper i prosjektet, medan dei toøvrige klassane ikkje har noko særskilt fokus på lesestrategiar. Desse klassane fungerer som kontrollgrupper. Mot slutten av skoleåret 2010/2011 blir alle klassane testa på nytt i leseforståing og lesevanar. Ein vil då kunne undersøkje om strategiundervisninga i eksperimentgruppene har ført til endringar i korleis desse elevane les og om dei er betre lesarar enn dei øvrige VG1-elevane. Den prototypiske studien om strategisk leseundervisning er utvikla og leia av ein forskar eller eit forskarteam som instruerer læraren i korleis ho skal undervise. I dette prosjektet samarbeider forskar og lærar både om utforminga av undersøkjinga og om innhaldet i undervisninga. Ei forskingtilnærming med både innanifrå- og utanifrå-perspektiv kan gi ny og verdifull innsikt om leseforståing, men er heller ikkje problemfri. Paperet presenterer forskingsdesignet for studien og drøftar kva for implikasjonar eit nært forskar- og lærarsamarbeid kan ha for vidare utvikling av fagfeltet. 21 Mandag 30.05.2011 Kl. 11.30 - 12.00 Rom G202 Skriv! Les! Trenger norske elever den lesekompetansen som måles i PISA? Astrid Roe Universitetet i Oslo Hvert tredje år siden 2000 er den internasjonale PISA-rapporten blitt publisert, og hver gang skårer norske elever nær OECD-gjennomsnittet i lesing. Kritikere av PISA-undersøkelsen har blant annet hevdet at leseprøven ikke gjenspeiler den leseopplæringen som norske elever får og bør få. Men samtidig har det teoretiske rammeverket for lesing i PISA hatt sterk innflytelse på lesing som grunnleggende ferdighet i Kunnskapsløftet, samt på de nasjonale leseprøvene. I denne presentasjonen redegjør jeg først for dette rammeverket. Deretter presenterer jeg de norske leseresultatene med fokus på norske elevers sterke og svake sider og drøfter dem i lys av følgende spørsmål: Blir de tekstene og leseoppgavene som norske elever skårer svakt på, underprioritert i norsk skole? Hvor viktige er slike tekster og oppgaver for norsk ungdom? 22 Skriv! Les! Korleis kan læraren si ”scaffolding” gi elevane tilgang til spesialisert skriving? Eksempel frå labrapportskriving på 5. trinn. Anne Håland Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Mandag 30.05.2011 Kl. 12.00 - 12.30 Rom G101 Forskingsemne: Lesing og skriving av sakprega tekst. Bruk av modelltekstar på 5. trinn. Teoretisk rammeverk: Det teoretiske rammeverket er bla. inspirert av Bakhtin og hans tenking omkring dialog (Bachtin & Slaattelid, 1998), skriving i fag (Writing in the dicipline) (Martin, 1998), sjangerundervisning (Callaghan & Rothery, 1988), bruk av modelltekstar (Bereiter & Scardamalia, 1984), posisjonering (Ongstad, 2004) og domenetenkning (Gee, 2003; Macken-Horarik, 1998). Samstundes skil prosjektet seg frå desse referansenane på viktige punkt. Metodologisk forskingsdesign: Dette er ein intervensjonsstudie. Intervensjonsstudien følgjer ein klasse på 5. trinn (44 elevar) gjennom eit skuleår, og isceneset skrivekontekstar kor fokusert lesing av modelltekstar er ein sentral del av intervensjonane. Denne presentasjonen tek utgangspunkt i ein del av intervensjonsstudien, skriving av labrapportar. Forventa konklusjonar/funn: Dei ytre rammene som skriving går føre seg i kan stimulera elevane si skriveutvikling. Læraren kan ved hjelp av ”scaffolding” på makro- og mikronivå leggja forholda til rette slik at elevane kan utvikla skriftkyndigheita si og få delta i spesialiserte skrivepraksisar. Bruk av modelltekstar og bygging av eit spesialisert praksisfellesskap i klassen verkar inn på elevane si skriveutvikling. Relevans for forskingsfeltet: Bidrag til forskinga rundt skriving i fag, Writing in the dicipline (WID). Fokus på ”scaffolding” i form av modelltekstar og ein spesialisert skrivekultur . Litteratur: • Bachtin, M., & Slaattelid, R. (1998). Spørsmålet om talegenrane. Bergen: Ariadne forl. • Bereiter, C., & Scardamalia, M. (1984). Learning About Writing from Reading. Written Communication, 1(2), 163-188. • Callaghan, M., & Rothery, J. (1988). Teaching Factual Writing. A Genre-Based Approach. The Repport of the DSP Literacy Project Metropolitan East Region. Erskineville: Department of School Education. 23 Skriv! Les! • Gee, J. P. (2003). Opportunity to Learn: a language-based perspective on assessment. [Article]. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 10(1), 27-46. • Macken-Horarik, M. (1998). Exploring the requirements of critical school literacy. I F. Christie & R. Misson (red.), Literacy and schooling (s. 74-103). London: Routledge. • Martin, J. (1998). Skriving i naturfag: om å lære å behandle tekst som teknologi. I K. L. Berge, E. Maagerø, P. J. Coppock, M. A. K. Halliday, J. R. Martin & R. Hasan (red.), Å skape mening med språk: en samling artikler (s. 426 s.). Bergen: Fagbokforlaget. Ongstad, S. (2004). Språk, kommunikasjon og didaktikk: norsk som flerfaglig og fagdidaktisk ressurs. Bergen: Fagbokforlaget. 24 Mandag 30.05.2011 Kl. 12.00 - 12.30 Rom G201 Skriv! Les! Skriva för att lära i digitala miljöer Stina Hållsten Södertörns högskola Syftet med min presentation är att diskutera hur det digitala skrivandet går till på en distanskurs vid ett svenskt universitet. Den forskningsfråga som legat till grund för undersökningen är ”Kan vi genom att tolka kontexten och förhandling om mening förstå användningen och därigenom (några) förutsättningar för det pedagogiska redskapet den digitala lärplattformen?” Teoretiskt vilar studien på systemisk funktionell lingvistik (Halliday 1978; 2006) och sociosemiotik (Kress 2003); mer specifikt har en modell för kontextanalys (MackenHorarik 1996) fungerat som inspiration. Den kurs som studerats är en grundkurs i kriminologi vid ett svenskt universitet. All kursaktivitet, med undantag för ett antal frivilliga föreläsningar, pågår över en digital lärplattform kallad Mondo. Studenterna på kursen deltar i relativt intensiva skrivaktiviteter, och förväntas lära sig 1) hur plattformen fungerar, 2) hur man skriver akademiskt och inom ämnet samt 3) själva ämnesinnehållet, enbart genom den egna litteraturläsningen och deltagandet på lärplattformen. Med hjälp av lärplattformens olika redskap (diskussionsfora, chattrum, meddelandefunktioner etc.) deltar de alltså i kursen genom att skriva. Detta kan sättas i relation till en mer traditionell kurs, där det muntliga seminariet och den muntliga föreläsningen används som en av flera lärsituationer. På den aktuella distanskursen pågår alltså all motsvarande kommunikation via skrift (jfr Dysthe 2003). Macken-Horarik (2006; se även Macken-Horarik et. Al. 2006) undersöker barns möte med skolans kunskapsformer och språkanvändning, och presenterar en modell för kontextanalys av vardags-, specialiserad respektive reflexiv kunskap och språkanvändning, baserad på bl.a. Halliday (1978). Med inspiration från Macken-Horarik (1996) har kontexten för kriminologikursens digitala lärmiljö studerats: lärplattformens design och det skriftbruk studenter och lärare deltar i. Vilka svårigheter verkar studenterna ställas inför i sitt deltagande? Kan svårigheterna förklaras av plattformens design, uppgifternas utformning eller eventuella konflikter kring genreanvändning eller textnormer? Exempelvis skrivs och läses text både i mer specifika och allmänna genrer (t.ex. kursinformation, diskussionsforum och chatt), men framställs i gränssnitt som till synes verkar sakna specifika genremarkörer. Deltagarna förväntas också kunna använda specifika begrepp, hämtade både från den digitala och akademiska diskursen, utan egentlig problematisering (jfr Arnseth & Säljö 2005). Studien visar att detta är en möjlig källa till svårigheter och frustration, vilket visar sig i förhandlingar mellan studenter och lärare hur uppgifter och instruktioner kan tolkas. Lärplattformens design och lärarnas kursupplägg 25 Skriv! Les! kan här ses som ett redskap som både möjliggör och begränsar studenternas skrivande och deltagande (Blåsjö et al u.u.). Referenser • Arnsedth, H. C. & Säljö, R. (2005) Making sense of epistemic categories. Analysing student’s use of categories of progressive inquirying computer mediated collaborative activities. In: Journal of Computer Assisted Learning, 23 (5), 425-439 • Blåsjö, M., Hållsten, S., Karlström, P. & Knutsson, O. (u.u.). A Social Semiotic Perspective on Virtual Learning Environments • Dysthe. O. (2003) Dialogperspektiv på elektroniska diskussioner. I: O. Dysthe (red.) Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur • Halliday, M.A.K. (2006) Systemic theory. I: Encyclopedia of Language & Lingustics (2 uppl. S. 443-448). Amsterdam: Elsevier • Kress, G. (2003) Literacy in the new Media Age. New York: Routledge • Macken-Horarik, M. (1996). Literacy and Learning across the curriculum. Towards a model of register for secondary school teachers. I: R. Hasan & G. Williams (red.), Literacy in society (s. 232-278). London/New York: Longman • Macken-Horarik, M., Devereux, L., Trimmingham-Jack, C. & Wilson, K. (2006). Negotiating the territory of tertiary literacies: A case study of teacher education. In: Linguistics and Education, 17 (3), s. 240-257 26 Mandag 30.05.2011 Kl. 12.00 - 12.30 Rom V209 Skriv! Les! Lesing og skriving i fremmedspråk Inger Langseth Program for lærerutdanning, NTNU Denne artikkelen drøfter lese- og skriveundervisning i fremmedspråk i ungdomsskolen og i den videregående skolen. Fremmedspråk står i en særstilling fordi faget det undervises i også er målet for undervisningen. Dette innebærer at elevene må nå et visst faglig nivå (minst B1) før de kan overføre sine læringsstrategier fra morsmålet til fremmedspråket. Mange elever kommer ikke opp på et høyt nok nivå i løpet av to eller tre år med faget, og derfor må elevene få hjelp til å utvikle lese- og skrivestrategier allerede på et tidlig stadium i (nivå A2) i innlæringen av fremmedspråket. Dette kan for eksempel skje gjennom stillasbygging. Å utvikle en slik tilnærming til språklæring krever at læreren har forskningsbasert innsikt i lese- og skriveprosessen, og deler et enkelt begrepsapparat for lese- og skriveforståelse på begynnernivå ( A2-B1) i fremmedspråk med elevene. Det teoretiske grunnlaget for arbeidet er Basil Bernsteins synlige pedagogikk, Black og Wiliams vurdering for læring og Vygotskys utviklingssoner. Arbeidet baseres på et systemisk forskningsdesign, hvor en bruker lese- og skriverammer for å stillasbygge elevens lese- og skriveforståelsen tilpasset fremmedspråksnivået. Forskningen ønsker å komme frem til læringsstrategier som motiverer og gjør elevene i stand til å ta fatt på lese- og skriveoppgaver på et tidlig stadium i fremmedspråkslæringen. Strategiene vil prøves ut i undervisningen i fremmedspråk. Forventede funn knyttes til lærerens metodiske tilnærming til lesing og skriving og til elevenes tekstforståelse og tekstproduksjon på fremmedspråket gjennom et felles begrepsapparat for lærer og elev . Forskningen er relevant i forbindelse med hovedområdet språklæring i læreplanene i engelsk og fremmedspråk i Kunnskapsløftet og i forbindelse med en fem- timers skriftlig eksamensformen i fremmedspråk ( fra nivå A2) hvor lese- og skriveferdigheter testes. 27 Mandag 30.05.2011 Kl. 12.00 - 12.30 Rom G202 Skriv! Les! Samtalande, läsande, skrivande Catharina Tjernberg Stockholms universitet Detta är en praxisorienterad fallstudie där skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5 studeras. Särskild tonvikt ligger på elever som riskerar att få svårigheter i sin läs- och skrivutveckling. Studiens syfte är att med fokus på läs- och skrivlärande1/ analysera framgångsfaktorer i lärares undervisning, samt undersöka vilka förutsättningar som finns i den pedagogiska miljön som kan tänkas främja ett reflekterat yrkeskunnande. Den praxisorienterade ansatsen har kommit till uttryck i deltagande observationer i klassrummen och reflekterande samtal med lärarna. Fyra klasser på låg- och mellanstadiet har studerats under två år. Studien är gjord utifrån ett strategiskt urval av såväl skola som lärare. Både kvantitativa och kvalitativa data indikerade att skolan hade särskilda kvalifikationer. Lärarna valdes ut på grund av att de framgångsrikt arbetar med elevers läs- och skrivlärande – inklusive de elever som har verifierade läs- och skrivproblem. Skolverkets rapporter liksom stora internationella undersökningar visar på att den konsensus som läsforskningen uppnått under 2000-talet inte nämnvärt påverkat verksamheten ute på skolorna. En bakomliggande fråga i studien är vad som krävs för att forskningsresultaten framgångsrikt ska kunna förverkligas i skolpraktiken. Resultat visar att lärarna i studien använder olika metoder och arbetssätt för att möta den stora variationen av elever. Den pedagogiska gestaltningen karaktäriseras av hög aktivitet hos både elever och lärare och av att aktiviteterna samtalande, läsande, skrivande och räknande sker interaktivt. Ett överraskande mönster är lärarnas medvetna arbete med muntlig framställning i olika ämnen och genrer. Detta visar sig ge även elever som har svårigheter med att läsa och skriva möjlighet att lyckas. Undervisningen kännetecknas av struktur på olika nivåer, balans mellan form och funktion, hög grad av utmanande arbetsuppgifter, samt att lärandet synliggörs. Det specialpedagogiska perspektivet framträder genom att lärarna arrangerar pedagogiska situationer där en stor variation av förmågor kan komma till uttryck och växa. De visar en positiv tro på eleverna och har som målsättning att eleverna lyckas i det sociala sammanhanget. Utifrån studiens resultat är det betydelsefullt att lärare har en teoretisk förankring som gör det möjligt för dem att se var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen och att arbeta utifrån detta. Andra viktiga slutsatser är att läraren i ögonblicket kan uppmärksamma och se den pedagogiska möjligheten samt kan tolka och ta till vara de diagnostiska signaler som finns i klassrummet. Ännu en viktig slutsats är att framgångsrik läs- och skrivundervisning innebär att se läs- och skrivlärande i ett språkutvecklande sammanhang och att detta i hög grad handlar både om muntlighet och om skriftspråklighet. 28 Skriv! Les! Studien visar också att forskningsresultat blir mer tillgängliga och upplevs som mer angelägna för lärarna när forskarnas intresse vänds mot den pedagogiska praktiken och låter teori och praktik interagera. Därmed öppnas möjligheter för att teorier om lärande etableras i skolpraktiken. 29 Mandag 30.05.2011 Kl. 12.30 - 13.00 Rom G101 Skriv! Les! Tidlig start med skriving på begge målformer Benthe Kolberg Jansson Høgskolen i Østfold Forskingsemnet som er utgangspunkt for presentasjonen, er tidlig start med skriving på begge målformer, først og fremst skriving på nynorsk for elevar med bokmål som hovudmål. Spørsmålet er hossen elevar kan arbeide med skriving på både nynorsk og bokmål på barnesteget. Læreplanen i norsk i LK06 legg opp til at elevane skal begynne med skriving på begge målformer før 7. trinn, og kompetansemålet om utprøvande skriving på begge målformer bør få forskingsforankring. Prosjektet er knytt til strategiplanen til Nasjonalt senter for nynorsk i opplæringa og skal etter planen gå fram til 2013. Det er viktig at eit prosjekt som dette ikkje får eit einsidig fokus på utvikling av rettskrivingsferdigheiter, sjølv om dette perspektivet også hører med. Det teoretiske rammeverket er elles knytt til ulike funksjonar som skriving kan ha (Berge 2005), til skriveutvikling (Smidt 2007, Liberg 2010) og til barns utforsking av språket (Matre 2005). Det er tidligare ikkje forska på utvikling av skrivekompetanse i begge målformer hos enkeltelevar eller i elevgrupper, så i eit prosjekt med tidlig start med “den andre målforma” kan det også vera fruktbart å sjå på resultat frå forsking knytt til tidlig start med fremmendspråk i skolen (Vold og Doetjes 2010) . Forskingsprosjektet omfattar ved prosjektstart tre tredjeklassar og ein sjuandeklasse ved ein skole der bokmål er hovudmål. Desse klassane deltar eller har deltatt i skolebaserte prosjekt der dei prøver eller har prøvd ut skriving på nynorsk tidlig på barnesteget. I tillegg kjem tekster på begge målformer frå elevar i tredje- og fjerdeklasse ved ein skole der nynorsk er hovudmålet. I løpet av prosjektperioden vil sannsynligvis fleire skolar bli inkludert i prosjektet. Tilnærminga skjer først og fremst gjennom analyse av tekster som elevane skriv, men også gjennom intervju med lærarar og elevar, og gjennom klasseromsobservasjon. Konferanseinnlegget vil først og fremst bygge på elevtekstanalysar gjort tidlig i prosjektperioden. Feltet er lite utforska. Vi veit at elevar med nynorsk som hovudmål oppnår betre eksamensresultat i sidemål enn elevar med bokmål som hovudmål, og lærarerfaringar frå ungdomssteget indikerer at “nynorskelevar” treng lite formell opplæring i sidemål. Men hossen og når utviklar desse elevane skrivekompetanse i bokmål? Dette veit vi svært lite om, men materialet mitt kan tyde på at det for ein del elevar skjer relativt tidlig på barnesteget, og utan eksplisitt opplæring. Elevar med nynorsk som sidemål ser ikkje ut til å utvikle tilsvarande kompetanse i sidemålet sitt, men enkelte studiar (Skjevrak 2009) og skoleprosjekt (Nilsen 2008) tyder på at elevane kan utvikle kompetanse i nynorsk dersom dei får lesa litteratur på nynorsk og kombinerer dette med utprøvande skriving på nynorsk. 30 Skriv! Les! Litteratur: • Berge, Kjell Lars 2005: “Fagleg og tverrfagleg skriveopplæring. Om ei literacyreform i norsk skole”. I Nordal, Anne Steinsvik (red.): Didaktiske perspektiv på nynorskopplæring. Høgskolen i Volda: Nasjonalt senter for nynorsk i opplæringa • Smidt, Jon 2007: “Hva skriving brukes til. Ett års skriving på 4. trinn”. I Matre, Synnøve og Torlaug Løkensgard Hoel (red.): Skrive for nåtid og framtid. Skriving i arbeidsliv og skole. Trondheim: Tapir akademiske forlag • Liberg, Caroline 2010: Elevers läs- och skrivutveckling. En teoretisk bakgrund. Skolverket. Lasta ned 13.11.2010 frå http://www.did.uu.se/carolineliberg/documents/Elevers_skriv_och_lasutveckling.pdf • Vold, Eva Thue og Gerard Doetjes 2010: Fremmedspråk på barnetrinnet – teoretisk grunnlag. Notat 3/2010 (23.03.2010). Høgskolen i Østfold: Nasjonalt senter for fremmedspråk i opplæringen. Lasta ned 12.10.2010 frå http://fremmedspraksenteret.no/index.php?ID=16492 • Matre, Synnøve 2005: “Dei yngste barna og nynorsken”. I Nordal, Anne Steinsvik (red.): Didaktiske perspektiv på nynorskopplæring. Høgskolen i Volda: Nasjonalt senter for nynorsk i opplæringa • Skjevrak, Marie 2009: ”Eg skjønnar ikke, Kvorfor Det?”Sjetteklassingar skriv seg inn i nynorsken. Sixgraders exploring the language ”nynorsk”. Masteroppgåve i norskdidaktikk. Høgskolen i Sør-Trøndelag • Nilsen,Lise Lunde 2008: “Haugtussa som barnelitteratur”. I Norsklæraren nr. 3 31 Mandag 30.05.2011 Kl. 12.30 - 13.00 Rom G201 Skriv! Les! Å lese for å lære - andrespråk på skjerm Anne Løvland og Magnhild Vollan Universitetet i Agder I denne presentasjonen vil vi legge fram foreløpige resultater fra et prosjekt der vi studerer hvordan voksne andrespråkselever leser og bruker digitale læringsressurser i samfunnsfag. Vi fokuserer på hvordan de voksne elevene forholder seg til skjermtekster som representerer tydelige multimodale og didaktiske forskjeller. Samtidig er vi opptatt av å forstå hvordan disse tekstene er med på å utvikle elevenes faglige forståelse. Det teoretiske fundamentet for prosjektet er en kombinasjon av sosiokulturell leseteori (Barton og Hamilton 1998) og sosialsemiotisk multimodalitetsteori (Kress 2003). Den sosiokulturelle leseteorien blir brukt som grunnlag for å analysere hvordan lesekompetanse er relatert til den sosiale og situasjonelle konteksten, mens multimodalitetsteorien tilfører nyttige begreper for å snakke mer presist om de multimodale tekstene som er utgangspunktet for lesinga. Læringsaspektet blir forankra i arbeider om lesing og læring på et andrespråk (Danbolt og Kulbrandstad 2008) og om hvordan vi former vilkårene for kommunikasjon og læring gjennom design av ulike objekter (Selander og Kress 2010). Vi vil presentere fire informanter som er under opplæring etter ”Læreplan i norsk og samfunnskunnskap for voksne innvandrere” og faglæreren deres. Alle informantene nærmer seg Norskprøve 3 for voksne innvandrere (nivå B1). Vi observerer dem i arbeid med to ulike digitale læringsressurser som handler om samfunnsfaglige temaer. Den ene er lagd for den målgruppa informantene tilhører, den andre er lagd med tanke på grunnskoleelever på 10. trinn. Våre data består av lyd- og bildeopptak som viser informantene mens de arbeider, og deres samtaler underveis med faglærer. Dessuten kan vi følge deres vei gjennom nettressursene og lese deres skriftlige svar. De to multimodale nettressursene informantene arbeider med, er svært forskjellige når det gjelder hvordan modalitetene brukes til å uttrykke ulike meningsaspekter. Begge formidler faglig substans innenfor samme tematikk på tilnærmet samme nivå (demokrati, velferd og verdier), men er hver for seg tilpassa brukere med ulik språklig kompetanse og bakgrunn. Forskjellene representerer også ulike syn på læring og ulike kulturelle særtrekk. Ut fra materialet vårt vil vi drøfte hvordan ressursenes design støtter og utfordrer læring av faglig substans når brukerne har norsk som andrespråk. Barn i grunnskolealder med norsk som andrespråk må forholde seg til de faglige læringsressursene som er utvikla for deres klassetrinn uten tanke på språklig kompetanse. Mange lærere rapporterer om de utfordringene dette gir elevene. Gjennom vårt prosjekt vil vi drøfte sammenhengen mellom utforming av faglige læringstekster og brukernes norskspråklig kompetanse som et bidrag til å belyse de didaktiske utfordringene som opplagt finnes. 32 Skriv! Les! Litteratur: • Barton, D. & Hamilton, M. (1998): Local literacies reading and writing in one community. London: Routledge • Danbolt, A.M.V. & Kulbrandstad, L.I. (2008): Klasseromskulturer for språklæring. Didaktisk fornying i den flerkulturelle skolen. Vallset: Oplandske bokforlag • Kress, G. (2003): Literacy in the New Media Age. London: Routledge • Selander, S. & Kress, G. (2010): Design för lärande - ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts 33 Mandag 30.05.2011 Kl. 12.30 - 13.00 Rom V209 Skriv! Les! Mål og mening. En etnografisk studie av vurderingskultur i tyskundervisningen Lise Vikan Sandvik PLU, NTNU Å lære å skrive på et fremmedspråk er en av de mest utfordrende aspektene ved det å lære et fremmedspråk. I fremmedspråksundervisningen har skriving fått en mer sentral posisjon enn for noen tiår tilbake. Det kan være flere årsaker til dette, og særlig viktig har anerkjennelsen av skriving som grunnleggende ferdighet i alle fag vært. Evnen til å kommunisere effektivt i den globale verden avhenger av gode skriveferdigheter. Dessuten er det en økende interesse for forskning, både nasjonalt og internasjonalt, som ser på skriveutvikling og skriveundervisning. I norsk kontekst har skriving i fremmedspråkundervisningen ikke vært gjenstand for den didaktiske klasseromsforskningen, derfor synes det naturlig å se til internasjonal skriveforskning i fremmedspråksdidaktikk for å kunne skrive dette forskningsprosjektet inn i en tradisjon. Å lære å skrive på et fremmedspråk i Norge foregår i all hovedsak i en skolekontekst, i et klasserom med én lærer og mange elever. Med en etnografisk tilnærming har denne konteksten som vært gjenstand for denne studien. I klasserommet skal elevene lære å skrive på et fremmedspråk.. Formativ vurdering er et viktig verktøy for at elevene skal kunne utvikle sine skriveferdigheter. Å gi elevene læringsfremmende vurdering er i følge vurderingsforskning svært viktig for elevenes faglige utvikling. Samtidig er det en bred enighet om at vurdering er et problemfylt felt i norsk skole, og at den vurderingspraksisen som har rådet i norske klasserom ikke har vært spesielt læringsfremmende i forhold til utvikling av skriveferdigheter. I dette forskningsprosjektet har jeg undersøkt vurderingskulturen i forhold til elevtekster i grunnskolens tyskundervisning. Jeg går ut fra hypotesen om at en god vurderingskultur vil bidra til å utvikle elevenes skriveferdighet i tysk. Prosjektets overgripende problemstilling kan formuleres slik: Hvilken betydning har vurderingskulturen i klasserommet, med elever og lærere som deltakere, for elevenes skriveferdighet i tysk? Jeg lener meg mot teorier som representerer både den lærendes kognitive utvikling og den sosiale konteksten som læring finner sted i. Aktivitetsteorien brukes til å analysere og drøfte hvordan kunnskap konstrueres i klasserommet og hvordan kunnskap konstrueres hos hver enkelt elev i denne konteksten. Aktivitetsteorien brukes som et rammeverk og som et tillegg til Vygotskyinspirert skrive- og vurderingsforskning innen fremmedspråksdidaktikk for å utvikle en sosialkonstruktivistisk teori om skriveferdigheter og formativ vurdering i fremmedspråksundervisningen. I første fase av forskningsprosjektet foretok jeg en ståstedsanalyse av vurderingskulturen i lærerens klasserom, og fant at vurdering som fagdidaktisk utfordring utpekte seg som et element i vurderingskulturen som kunne utvikles og utfordres. I tråd med aktivitetsteorien, som beskrives som en intervenerende metodologi for å støtte forandringer, hadde jeg som samarbeidende og forskende til hensikt å bidra til utvikling av den eksisterende vurderingskulturen. Et av hovedfunnene etter interveneringen er at tydelige mål og 34 Skriv! Les! kriterier er kjernen i klasseromsaktiviteten, og det synes som om formativ vurdering er nøkkelen for å utvikle en ny vurderingskultur, som igjen kan bidra til utvikling av skriveferdighet. Studien er ment å bidra til økt forståelse omkring sammenhengen mellom vurdering og skriving i fremmedspråkundervisningen. 35 Mandag 30.05.2011 Kl. 12.30 - 13.00 Rom G202 Skriv! Les! Vurdering av ordforståelse i relasjon til leseforståelse Bente Rigmor Walgermo, Oddny Judith Solheim, Atle Skafthun Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Det er en sterk sammenheng mellom vokabular og leseforståelse (Anderson & Freebody 1985; Dickinson & Tabors 2001). Nyere teori og forskning på vokabularfeltet indikerer at det å kjenne betydningen av et ord ikke kan reduseres til å kunne et ords verbale definisjon. Hver gang vi støter på et ord eller bruker det i en bestemt sammenheng økes og presiseres vår ordkunnskap, noe som resulterer i nyansert forståelse og fleksibel bruk av ordet. Ordkunnskap handler om å vite hva et ord betyr, men i like stor grad om å vite når og hvordan et ord skal brukes (Nagy & Scott 2000). I praksis har imidlertid de fleste målinger av vokabular fokusert på kunnskap om isolerte ord. I litteraturen argumenteres det for at vokabularvurderingsfeltet lenge har vært et forsømt område for oppmerksomhet og forskning, og at praktiske, økonomiske og psykometriske standarder har vært styrende for metodene som er blitt brukt til å måle elevers vokabular (Read 2000; Pearson, Hiebert & Kamil 2007). Disse hensynene har gått på bekostning av en konseptualisering av vokabularets sanne vesen og relasjon til øvrige aspekter av lese ekspertisen; da først og fremst leseforståelsen. Behovet for forskning der både dekonstekstualiserte og kontekstualiserte ordoppgaveformater sees i forhold til leseforståelse har blitt påpekt (Pearson, Hiebert & Kamil 2007). I denne studien ble det brukt to forskjellige mål på vokabular som kunne gjennomføres på gruppenivå. Den ene prøven fokuserte på elevenes kunnskap om isolerte ord (dekontekstualisert), mens den andre fokuserte på ord i bruk (kontekstualisert). Ordene i prøvene ble hentet fra lærebøker på 6.trinn, og var ord som ble forventet kjent (de ble ikke forklart i sammenhengen). 184 elever på 6. trinn fra 5 ulike skoler gjennomførte prøvene i vokabular samt prøver i ordlesing, lytteforståelse, nonverbal problemløsing og leseforståelse. Hierarkisk multippel regresjonsanalyse viste at de to vokabularmålene var de sterkeste prediktorene av leseforståelse, og at begge de to vokabularprøvene forklarte unik varians i leseforståelsesskårer. Disse resultatene har relevans for ulike forskningsfelt, og for det praktisk-pedagogiske arbeidet med leseopplæring i alle fag. For det første peker resultatene mot behov for videre forskning på forholdet mellom ordforråd og leseforståelse. For det andre bekrefter resultatene at vokabular samlet sett er en meningsfull indikator på leseforståelse, og videre at dekontekstualiserte og kontekstualiserte oppgaver ser ut til å fange ulike aspekter av ordforrådets funksjonalitet. For det tredje, når det gjelder praksis, så underbygger resultatene verdien av en faglig forankret leseopplæring som vier mye oppmerksomhet til fagets terminologi og diskursive praksis; en praksis som dveler ved enkeltord og inviterer elevene til å utforske betydningsnyanser i ulike måter ordet kan brukes på. 36 Skriv! Les! Litteraturliste: • ANDERSON, R.C., & FREEBODY, P. (1985). Vocabulary knowledge. In H. Singer & R.B. Ruddell (Eds.), Theoretical models and processes of reading (3rd ed., pp. 343–371). Newark, DE: International ReadingAssociation. • DICKINSON, D. & TABORS, P. (2001) (Red.). Beginning literacy with language. Baltimore: Paul Brookes • NAGY, W.E., & SCOTT, J.A. (2000). Vocabulary processes. In M. L. Kamil, P. Mosenthal, P.D. Pearson, & R. Barr (Eds.), Handbook of reading research (Vol. 3, pp. 269–284). Mahwah, NJ: Erlbaum. • PEARSON, HIEBERT & KAMIL (2007). Vocabulary assessment: What we know and what we need to learn. • READ, J. (2000). Assessing vocabulary. Cambridge, England: Cambridge University Press. 37 Mandag 30.05.2011 Kl. 14.00 - 16.00 Rom G101 Skriv! Les! Læremiddelteksters rolle i modellering av lese- og skriveaktiviteter Norunn Askeland og Bente Aamotsbakken Høgskolen i Vestfold SYMPOSIUM Organisert av Norunn Askeland og Bente Aamodtsbakken Øvrige medvirkende: Monica Reichenberg, Rita Hvistendahl og Ria Heilä-Ylikallio Kunsten å lese og skrive. Om læremidler og essayskriving i videregående skole Norunn Askeland, Høgskolen i Vestfold Bente Aamotsbakken, Høgskolen i Vestfold Fem didaktiska modeller för estetiska lärprocesser i tolkande läsning Ria Heilä-Ylikallio, Åbo Akademi University, pedagogiska fakulteten i Vasa Lesing på andrespråket – hva forteller PISA 2009? Rita Hvistendahl, ILS, UiO Kan man undervisa i läsförståelse i särskolan? Monica Reichenberg, Göteborgs Universitet/ Universitetet i Umeå 38 Skriv! Les! Kunsten å lese og skrive. Om læremidler og essayskriving i videregående skole Norunn Askeland og Bente Aamotsbakken Høgskolen i Vestfold Mandag 30.05.2011 Kl. 14.00 - 16.00 Rom G101 SYMPOSIUM Språket i læremidler er selve bærebjelken i læringsprosesser knyttet til både lesing og skriving. Språklig utforming, da ment i betydningen av samtlige semiotiske ressurser i læremidlene, styrer resepsjonen og lesingen/forståelsen. Skriving er nært knyttet opp til en resepsjonsprosess, men denne aktiviteten anses ofte som noe etterfølgende eller postrelatert. Dette gjelder enten læremiddelet er tradisjonelt og papirbasert, eller det finnes på skjerm eller i form av ulike artefakter i rommet. I to forskningsprosjekter, det ene literacyorientert og det andre skriveorientert, har vi observert aktiviteter som impliserer både lesing og skriving. Det er ikke lett å skille aktivitetene fra hverandre som rene lese- eller skriveaktiviteter fordi de ofte foregår samtidig. I dette foredraget skal vi gi eksempler på slike samtidige prosesser fra det skriveorienterte prosjektet Learning Resources and Writing in Educational Textual Cultures. Vi vil her konsentrere oss om eksempler fra norskfaget i videregående skole, studieforberedende program. Vi vil beskrive lese- og skriveprosesser relatert til essayet som sjanger, og videre studere hvordan læremiddeltekster modellerer elevenes lese- og skriveaktiviteter. Vi analyserer vår empiri med utgangspunkt i retoriske og nyretoriske teorier (intertekstualitet, metaforikk, toposlære/kilder) og nyere skriveforskning rettet mot akademisk skriving (Aamotsbakken 2007, 2010, Askeland 2008, 2010, Andersen 2003, Bakhtin 1998 [1986], Smidt 2008, Herzberg 2006, Hoel 2008, Halliday og Martin 1993, Breivega 2003, Blåsjö 2004, Bazermann og Prior 2004, Selnes 2010). Metodisk har vi anvendt video-observasjon, intervjuer med elever og lærere, i tillegg til at vi har analysert elevenes essay og logger. Observasjonene har vist at mange læringsressurser som brukes, er digitale, og at det gir spesielle utfordringer med hensyn til kildebruk og utforming. I denne forbindelse er det interessant å reflektere over relasjonen mellom det egne produktet og forelegget / kilden. Et viktig funn er at digitale læremiddeltekster, eksempelvis tekstene på NDLA (Nasjonal digital læringsarena), er preget av et nøkternt og akademisk språk i omtalen av den kunstneriske sjangeren essay. I lys av dette dilemmaet er det interessant å diskutere hvordan elever løser problemer knyttet til lesing og skriving av essay. 39 Skriv! Les! Referanser • Aamotsbakken, B. (2007). Pedagogiske intertekster. Intertekstualitet som praktisk, teoretisk og analytisk redskap. I: Knudsen, S.V., D. Skjelbred & B. Aamotsbakken (eds.): Tekst i vekst. Teoretiske, historisk og analytiske perspektiv på pedagogiske tekster, Oslo • Aamotsbakken, B. (2010): Retoriske teorier – hva kan de brukes til i dag? I: Knudsen, S.V og B. Aamotsbakken (red.): Teoretiske tilnærminger til pedagogiske tekster, Kristiansand • Andersen, P.T. (2003): Tankevaser. Om norsk 1990-tallslitteratur, Oslo • Askeland, N. (2008). Lærebøker og forståing av kommunikasjon. Om forståing av begrepet kommunikasjon gjennom metaforar og metaforsignal i seks læreverk i norsk for ungdomstrinnet 1997-99, Oslo: Acta Humaniora, Universitetet i Oslo, Avhandling for ph.d.-graden • Askeland, N. (2010): Metaforar, politisk retorikk og pedagogiske tekstar i: Knudsen, S.V og B. Aamotsbakken (red.): Teoretiske tilnærminger til pedagogiske tekster, Kristiansand • Bakhtin, M. (1986). Speech Genres and Other Late Essays, Austin • Bazerman, Charles & Paul Prior (eds) (2004): What Writing Does and How It Does It. An Introduction to Analyzing Texts and Textual Practices, New Jersey and London • Blåsjø, Mona (2004): Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljøer. Stockholm • Breivega, Kjersti Rongen (2003): Vitskaplege argumentasjonsstrategiar. Sakprosa. Rappor nr 8. INL, Universitetet i Oslo • Halliday, M.A.K.& C.Matthiessen (2004): An Introduction to Functional Grammar. Third Edition, London & New York • Hertzberg, F. (2006): Skrivekompetanse på tvers av fag. I Elstad E. og Turmo A. (red): Læringsstrategier. Søkelys på lærernes praksis, Oslo • Hoel, T.L. (2008): Skriving ved universitet og høgskolar: for lærarar og studentar. Oslo • Selnes, G. (2010): Det fjerde kontinentet. Essay om America og andre fremmede fenomener. Bergen • Smidt, J. 2008: Dialoger og posisjonering – felt, relasjon, mediering. Utprøving av hallidayske og bakthinske begrep i analyse av elevtgeksdter og skrivesituasjoner i skolerelatert forskning, i: Fou i praksis, s. 23-46, 1/2008, Trondheim • Tønnesson, J. (2008): Hva er sakprosa? Oslo 40 Skriv! Les! Fem didaktiska modeller för estetiska lärprocesser i tolkande läsning Ria Heilä-Ylikallio Pedagogiska fakulteten i Vasa, FINLAND Mandag 30.05.2011 Kl. 14.00 - 16.00 Rom G101 SYMPOSIUM Vi har haft möjlighet att utveckla praktiken, dvs. undervisningen i modersmål, litteratur, bildkonst och drama, på svenska i Finland under flera års tid. Utvecklingsarbetet tar avstamp i vår tidigare forskning om språklig medvetenhet, tvåspråkighet och barns läs- och skrivutveckling (Heilä-Ylikallio 1994; 1997; Østern 1991; 1994; 2001) och utvecklas till ett forskningsprojekt, med inslag av abduktiv logik och aktionsforskning, där multimodalitet finns med som teoribildning (t.ex. Kress 2003) och som politisk läroplansskrivning (Grunderna för läroplanerna för grundläggande utbildning 2004). En speciell drivkraft finns i behovet av att utveckla strategier för undervisning i tolkande, reflekterande läsning och konstnärliga lärprocesser. Bildkonsten, mer precist konstnären i skolan, har en central roll i arbetet (Kaihovirta-Rosvik 2009) som genomförs i en vanlig kommunal skola där en klasslärare öppnat sin dörr och mer än så, ställt sin praxiskompetens till förfogande för utvecklingsprojektet. Klassrummet har kallats för projektetes laboratorium där forskare, lärare, elever och konstnärer möts. Medverkande forskare och utvecklare är: Hannah Kaihovirta-Rosvik, Brita Rantala, Anna-Lena Østern och Ria Heilä-Ylikallio. Tolkande läsning förutsätter texter med tolkningsrum, därför fick vårt utvecklingsarbete inledas med sammanställning av fem stycken textantologier för barn i åldern 6-13 år. Antologierna är utgivna av ett kommersiellt läromedelsförlag under åren 2004-2010 och till varje antologi har en didaktisk lärarhandledning författats. Bildspråket, och valet av och kommunikationen med illustratören har en central roll i läromedelsproduktionen. De didaktiska modellerna har getts metaforiska namn; pennan, foten, boken, trumman och arenan. Arbetet har gått i flera faser – ofta kallade för looper bestående av forskning, utvecklingsarbete, läromedelsproduktion, lärarfortbildning , som i sin tur ger material för ny forskning på de lärare som genomgått kursen kallad ”Språkets magiska maskin”. I fokus för forskningsintresset är då hur lärarna reflekterar över eget tänkande i förbindelse med tillämpning av didaktiska modeller för tolkande läsning och estetiska lärprocesser. I presentationen diskuterar Ria Heilä-Ylikallio olika aspekter av forsknings- och utvecklingsprojektet och ger exempel på läromedlet, lärarhandledningarna, de didaktiska modellerna och lärarnas reflektioner av eget utvecklingsarbete på basis av fortbildningskurserna. 41 Mandag 30.05.2011 Kl. 14.00 - 16.00 Rom G101 Skriv! Les! Lesing på andrespråket – hva forteller PISA 2009? Rita Hvistendahl Universitetet i Oslo SYMPOSIUM Presentasjonen tar utgangspunkt i resultater for elever fra språklige minoriteter i lesing i PISA 2009. Den bygger på analyser av språklige minoriteters prestasjoner i PISA 2000, 2003 og 2006 i et literacy-perspektiv (Hvistendahl & Roe 2004, 2009, 2010; Roe & Hvistendahl 2006, 2009). Et generelt trekk ved de norske resultatene fra de tidligere PISA-undersøkelsene er at elever fra språklige minoriteter presterer signifikant svakere enn elever fra majoriteten til tross for høy motivasjon og innsats, og at det ikke er signifikante forskjeller mellom minoritetselever som er født i Norge, og de som ikke er det. Disse trekkene har vist seg stabile fra PISA 2000 til PISA 2009, og resultatene for språklige minoriteter er svært like i de to undersøkelsene (Kjærnsli & Roe 2010). PISA 2000 viste ingen signifikante kjønnsforskjeller blant elever fra språklige minoriteter i lesing i motsetning til blant øvrige elever. Derimot var det signifikante forskjeller i lesing i PISA 2006 i jentenes favør blant minoritetselevene, og deres lesevaner hadde endret seg i retning av økt lesing av ukeblader, faktabøker og nettbaserte tekster. Analysen av resultatene for 2009 vil vise om denne utviklingen er ført videre. Lesing på et andrespråk er generelt karakterisert ved lavere hastighet og lavere grad av forståelse blant annet grunnet mindre bredde i ordforrådet (Kulbrandstad 1996, Golden 2009). Det er videre hevdet at tekstmengde, vanskegrad, krav til skriftlige svar og format i oppgavene påvirker resultatene til elever fra språklige minoriteter (Elstad & Turmo 2009). I rapporten fra PISA 2009 (Kjærnsli & Roe) identifiseres norske elevers styrker og svakheter som lesere ut fra svarene på oppgavene knyttet til de ulike tekstene. Slik beskrives deres leseprofil. En analyse av leseprofilen for elever fra språklige minoriteter vil kunne identifisere eventuelle særskilte leseutfordringer disse elevene har i PISA. Særlig vil dette gjelde deres resultater på de tre frigitte oppgavene. Ut fra leseprofilen vil det forhåpentligvis være mulig å peke på noen tilrettelegginger som kan gjøres i lærebøkene for å bidra til en bedre tilpasset leseopplæring for elever fra språklige minoriteter. Referanser: • Elstad, E. & Turmo, A. 2009. What factors make science test items especially difficult for students from minority groups? NORDINA 5 (2), s 174-186. • Golden, A. 2009 [1998]. Ordforråd, ordbruk og ordlæring. Oslo: Gyldendal. • Hvistendahl, R. & Roe, A. 2004. The Literacy Achievement of Norwegian Minority • Students. Scandinavian Journal of Educaiotnal Research. Vol. 48, No. 3, July 2004, s 307-324. • Hvistendahl, R. & Roe, A. 2009. Leseprestasjoner, lesevaner og holdnigner til lesing blant elever fra språklige minoriteter. Norsk pedagogisk tidsskrift 4/2009, s 250-263. • Hvistendahl, R. & Roe, A. 2010. Språklige minoriteters prestasjoner i naturfag og lesing i PISA 2000 og 2006 – en nordisk sammenlikning. Nordand 1/2010, s 69-90. 42 Skriv! Les! • Kulbrandstad, L.I. 1996. lesing på et andrespråk – en studie av fire innvandrerungdommers lesing av læreboktekster på norsk. Doktoavhandling. Universitetet i Oslo. • Roe, A. & Hvistendahl, R. 2006. nordic Minority Students’ Literacy Achievement and Home Background. I Mejding, J. & Roe, A. (red.), Northern Lights on PISA 2003 – a reflection from the Nordic countries. Copenhagen: Nordic Counsil of Ministers, s. 113-128. • Roe, A. & Hvistendahl, R. 2009. Bruk av IKT blant elever fra språklige minoriteter. Norsk pedagogisk tidsskrift 5/2009, s 268-285. 43 Mandag 30.05.2011 Kl. 14.00 - 16.00 Rom G101 Skriv! Les! Kan man undervisa i läsförståelse i särskolan? Monica Reichenberg Göteborgs Universitet/ Universitetet i Umeå SYMPOSIUM Forskningsämne och teoretiskt ramverk En utgångspunkt i denna studie är att många skolelever läser läromedelstexter passivt. En annan utgångspunkt är att alla elever kan lära sig läsa och skriva. Följaktligen ska också elever i särskolan få träning i att gå i närkamp med texter. Syftet har därför varit att undersöka om läsförståelsen hos elever i särskolan kan öka om de får undervisning i läsförståelse utifrån två praxisnära undervisningsmodeller. De två modellerna är: 1. Reciprok undervisning (RU) (Palincsar & Brown, 1984) 2. Lena Franzéns modell (LF) (1997). Båda modellerna bygger på att eleverna ska utmanas i den närmaste utvecklingszonen (Vygotsky, 1978). En fördel med detta är att då fokuseras inte brister hos elever med kognitiva funktionsnedsättningar utan istället utgår man från de förmågor och styrkor som eleverna har. I RU får eleverna träna fyra strategier, förutsäga, initiera frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta med egna ord. I LF ska eleverna träna att svara på tre olika typer av frågor. Eleverna har tre olika svarskategorier att utgå från: 1. svaret finns precis där i texten, 2. svaret får man leta efter i texten. 3. svaret finns inte explicit uttryckt i texten. Forskningsdesign I denna interventionsstudie deltog 40 elever mellan 13-18 år och deras sju lärare fördelade på fyra grundsärskolor i Västra Götalandsregionen. Hälften av eleverna fick träna enligt LF och hälften fick träna enligt RU. Eleverna fick träna lässtrategier två gånger i veckan under åtta veckor. Flertalet av texterna hämtades ur en lärobok i läsförståelse. Textsamtalen, som videofilmades, skedde i smågrupper om 2-till 4 elever i varje grupp. Resultat Pre-och post-test visade att läsförståelsen ökade signifikant hos eleverna i båda grupperna. Vi kan inte på basis av testresultaten rekommendera att man använder den ena modellen hellre än den andra. Det verkar som om ett regelbundet övande med texter är det avgörande. Att elever får rikliga tillfällen att resonera om innehåll i läromedelstexter och strategier för förståelse ger resultat oavsett om man tränar efter RU eller LF. Vi kan dock notera olikheter i elevernas verbala beteende. I RU är de mer aktiva och ställer många egna frågor i jämförelse med LF, där läraren är den mest aktiva. Relevans För att eleverna ska kunna bli inkluderade i skolan och kunskapssamhället är det viktigt att alla också får strukturerad undervisning i läsförståelse. En slutsats av vår studie är att alla elever – också elever i särskolan - kan lära sig att inferera och reflektera. Eleverna i vår 44 Skriv! Les! studie visade sig ha oväntade potentialer. En annan slutsats är att lärare i särskolan inte får vara så rädda för att utmana sina elever i den närmaste utvecklingszonen. Lärarna i denna studie vågade mer och mer utmana sina elever . Referenser: • Franzén, L. (1997). Läsförståelse. Två träningsprogram om att göra inferenser eller “att läsa mellan raderna”. Stockholm: Ekelunds förlag. • Palincsar, Anne Marie. S., & Brown, Ann. L. (1984). Reciprocal Teaching of comprehension –fostering and comprehension – monitoring activities. Cognition and Instruction. 1, 117–175. • Vygotsky, Lev (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. (M Cole, V. John-Steiner, S. Scribner, & E. Souberman, Ed. and Trans.). Cambridge: MA Harvard University Press. . 45 Mandag 30.05.2011 Kl. 14.00 - 16.00 Rom G201 Skriv! Les! Embodied and material aspects of cognition: implications for research and practice SYMPOSIUM Organisert av: Anne Mangen Opponent: Terje Hillesund Øvrige medvirkende: Roger Säljö, Theresa Schilhab og Berner Lindström Materiality and human reasoning Roger Säljö, Göteborgs Universitet Derived embodiment in language (and pedagogical implications) Theresa Schilhab, Univ i København/Århus Fingers as tools for doing and learning basic arithmetics Berner Lindström, Göteborgs Universitet A neurophenomenological approach to literacy: embodied aspects of reading and writing Anne Mangen, Lesesenteret, Universitet i Stavanger 46 Skriv! Les! A neurophenomenological approach to literacy: embodied aspects of reading and writing Anne Mangen Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Mandag 30.05.2011 Kl. 14.00 - 16.00 Rom G201 SYMPOSIUM In research on reading and writing, the role of the medium or device employed is rarely theorized or problematized. Reading and writing are considered to be largely visual and cognitive processes, and the physical and ergonomic features of the devices (e.g., print book and e-book; pen and keyboard) are treated as largely transparent. In today’s multifaceted media ecology, we read and write with an increasing number of different technologies, all with their distinct interfaces and providing us with different ergonomic affordances. Does the fact that we handle the technical device, say, a computer compared to a print book (or, a print book and an e-book) during reading have any implications for the reading process? If so, how can these aspects of embodied, multisensory, reading be adequately addressed within current literacy and reading research paradigms? This paper will present an exploration into what is largely uncharted theoretical territory in the field of literacy studies, namely neuroscience and phenomenology. More precisely, it will argue for the benefits of a more cross-disciplinary approach to literacy, in particular to reading, by using neurophenomenology as an example. 47 Mandag 30.05.2011 Kl. 14.00 - 16.00 Rom G201 Skriv! Les! Materiality and human reasoning Roger Säljö Göteborgs Universitet SYMPOSIUM Human cognition, following the ideas of the evolutionary psychologist Merlin Donald (1991), is characterized by the fact that our mind is a hybrid. The hybridity arises from the fact that cognition is partially an ‘internal’ matter of the thinking subject, partially a feature of the embodied nature of our experiences, and partially a matter of coordinating with external resources in the form of artifacts – symbolic and material. The ability to externalize our experiences in material objects is central to the development of knowledge – at the collective (and sociogenetic) level, as well as at the individual level. The present paper focuses on the role of inscriptions (alphabets, number systems, images and other symbols) for the development of the ability to represent the world in increasingly precise manners. In particular, the issue of how inscriptions and materiality allow for abstractions and for distancing to the world will be commented upon. 48 Skriv! Les! Derived embodiment in language (and pedagogical implications) Theresa Schilhab Aarhus Universitet Mandag 30.05.2011 Kl. 14.00 - 16.00 Rom G201 SYMPOSIUM Ideally, interactional expertise is a form of knowledge achieved in a linguistic community and therefore obtained entirely outside practice. In many aspects interactional expertise is likened to semantic knowledge. Allegedly, it is therefore not or only minimally sustained by so-called embodied knowledge. Here, I propose that embodiment ‘of second order’ that is, derived embodiment, is deeply involved in competent language use and point to ‘near-biological’ constraints in very early childhood as one of the single most crucial factors responsible for bodily anchoring of language. Near-biological constraints are ‘by-products’ of our evolutionary peculiarity. We are born physically and psychologically immature. Thus, infancy is marked by concrete needs and experiences predominantly with the concrete. These shape and furnish our world with meaning that we later import to the realm of competent language use. Like any competent language user, the interactional expert prompts multimodal imagination and re-enacts concrete experiences when acquiring linguistic knowledge. Characteristics of the imaginative powers of relevance to competent language use are explored to identify mechanisms by which to improve interactional expertise. 49 Mandag 30.05.2011 Kl. 14.00 - 16.00 Rom G201 Skriv! Les! Fingers as tools for doing and learning basic arithmetics Berner Lindström, Ingemar Holgersson, Torgny Ottosson Göteborgs Universitet SYMPOSIUM Fingers (or rather the hands and the fingers) are important in doing mathematics. They are a primary example of the embodiment of mathematics and important in children´s development of basic arithmetic competences, for example in counting and appreciating numbers. In some cultures, use of fingers for doing mathematics, also among adults, is part of the cultural historical heritage. Fingers are tools that allow the representation of both cardinal and ordinal aspects of natural numbers. They are also important in relation to children’s’ subitizing (that is, the immediate recognition of cardinality). Furthermore, they are both visual and haptic by nature. In the perspective of children´s learning and development, fingers as representational tools are pivotal both as means of doing mathematics and in communicating mathematics with adults and peers. Studying how children use fingers and hands in doing mathematics is thus important in order to understand children’s learning and development of arithmetic skills. Such an enterprise should also give insight into the more general problem of the embodiment of cognitive symbolic actions, and the relationship between symbolic and physical tools. In the context of the CoDAC project (Conditions and tools for the development of arithmetic competences), financed by the Swedish Research Council, we explore how fingers are used in two kinds of interrelated activities. One is children playing a mathematical game, with an interface that is specifically designed for answering by ”finger numbers”. The other is children solving simple arithmetic world problems, presented in a communicative setting with an adult. We will primarily present analyses of patterns and strategies of finger use and discuss what this means for the understanding and theorizing about children’s arithmetic competences and how they are learned and developed. 50 Mandag 30.05.2011 Kl.16.30 - 17.30 Rom Ø110 Skriv! Les! Ämnesspråk och textanvändning i naturorienterande ämnen Åsa af Geijerstam Uppsala Universitetet Forskning om språkets funktion i skapandet av förståelse och kunskap i ett lärande har under de senaste 10 åren ökat kraftigt. Ur detta har begreppet ”ämnesspråk” vuxit fram, vilket speglar synen att olika skolämnen ses som sociala praktiker som realiseras i olika språkliga dräkter. I denna presentation presenterar af Geijerstam forskning om det naturvetenskapliga ämnesspråket, med särskilt fokus på skrivande och läsande i naturorienterande ämnen i skolan. Bland annat diskuteras resultaten från en undersökning i svenska klassrum, där lästa och skrivna texter, klassrumspraktiker samt elevernas förståelse av texterna undersökts. Avslutningsvis presenterar af Geijerstam en nystartad forskarskola där ämnesspråk i naturvetenskap och matematik står i fokus. 51 Skriv! Les! 52 Tirsdag 31.05.2011 Program Skriv! Les! Paralelle sesjoner 0900-0930 Rom G101 Chair: Atle Skaftun Rom G201 Chair: Kjersti Lundetræ Rom V209 Chair: Åse Kari Wagner Rom G202 Chair: Trygve Kvithyld 1) Synnøve Matre Wenke Mork Rogne & Helge Strømsø Anne Ørvig, Hilde Traavik & Oddrun Hallås Eva Nilson Oddny Judith Solheim & Per Henning Uppstad Eirin Furre Moan Arne Olav Nygard Karin Stenlund Audhild Nedberg Sture Nome 2) Kjell Lars Berge 0930-1000 1000-1030 3) Randi Solheim 4) Rolf Fasting og Ragnar Thygesen 1030-1100 Kaffe 1100-1200 Foredrag – Øistein Anmarkrud - Rom Ø101 1200-1300 Lunsj 1300-1500 Symposium 1500-1530 Rom G101 Rom G201 Mari-Ann Igland, Vibeke Hetmar, Katarina Herrlin & Elisabeth Frank Caroline Liberg, Jenny Wiksten Folkeryd, Åsa af Geijerstam, Jesper Bremholm, Yvonne Hallesson & Britt Maria Holtz Kaffe Parallelle sesjoner Rom G101 Chair: Anne Mangen Rom G201 Chair: Anne Håland Rom V209 Chair: Ragnar Thygesen Rom G202 Chair: Oddny J. Solheim 1530-1600 Klara Korsgaard Eva ÖstlundStjärnegårdh Outi Toropainen Aud Berggraf Sæbø 1600-1630 Arne Trageton Hildegunn Otnes & Harald Morten Iversen Tale M Guldal Lise Helgevold 1630-1700 Marit Krogtoft & Irene Løstegaard Olsen Christina OlinScheller Susan Erdman Anna Malmbjer 53 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 09.00 - 10.30 Rom G101 Skriv! Les! Forventningar om skrivekompetanse hos elevar på fjerde og sjuande trinnet i norsk skole (4 innlegg) I denne sesjonen vil vi presentere og diskutere erfaringar frå ein studie som har som mål å utforske kva skrivekompetanse det er rimeleg å forvente hos elevar på fjerde og sjuande trinn i norsk skole. Studien representerer det første steget i eit større prosjekt som undersøkjer korleis definerte forventningsnormer verkar inn på læringsresultat og vurderingspraksis – Developing National Standards for the Teaching and Assessment of Writing (også omtala som ”Normprosjektet”). Forskargruppa består av Synnøve Matre (prosjektleiar, HiST/Skrivesenteret), Kjell Lars Berge (UiO), Lars S. Evensen (NTNU/Skrivesenteret), Rolf Fasting (HiO), Randi Solheim (HiST), Ragnar Thygesen (UiA/Lesesenteret). Sesjonen rommar fire innlegg: Synnøve Matre presenterer bakgrunn og rammer for prosjektet, Kjell Lars Berge tar for seg normkjeldene som lærarane bruker, Randi Solheim ser nærare på konkrete drag ved lærarane sine vurderingar av utvalde elevtekstar, og Rolf Fasting og Ragnar Thygesen drøftar korleis lærarane ser eigne vurderingspraksisar i lys av skriving som grunnleggjande ferdigheit. 54 Skriv! Les! Developing National Standards for the Teaching and Assessment of Writing – ein presentasjon av prosjektet Synnøve Matre Høgskolen i Sør-Trøndelag Tirsdag 31.05.2011 Kl. 09.00 - 10.30 Rom G101 Læreplanen Kunnskapsløftet omtalar skriving som ei grunnleggjande ferdigheit i alle fag. Det er likevel eit mishøve mellom den strategiske rolla skriving speler i utdanningssystemet vårt, og kunnskapen om korleis denne grunnleggjande ferdigheita utviklar seg og kan bli påverka gjennom undervisning og vurdering. I tillegg konkluderer evalueringa av den første nasjonale prøven i skriving i Noreg (2005) at fråvere av spesifikke standardar for årstrinna som deltok i prøven, var ein hovudgrunn til at inter-rater reliabiliteten jamt over var låg. Internasjonale studiar viser også at bruk av spesifikke standardar i undervisninga korrelerer positivt med resultat på testar knytte til fleire fag, og at dette har ein utjamnande effekt på sosiale ulikskapar blant elevane. Studien som blir presentert her, er forankra i ei sosiokulturell forståing av læring og utvikling. Denne teoretiske tilnærminga inkluderer eit skrivekonstrukt – Skrivehjulet – som tar høgde for å forstå skrivekompetanse som eit komplekst fenomen. Dette viser korleis skrivekompetanse kjem til uttrykk på ulike måtar ut ifrå formål, situasjon, utdanningskultur og skrivemåte. Studien kan beskrivast som ein eksplorerande kasus-studie. Datamaterialet er samla inn i eit utval skoleklassar på 4. og 7.trinn (til saman ti skolar og 42 lærarar). Utvalet representerer skolar der vi hadde informasjon som tilsa at lærarane arbeidde med skriving som grunnleggjande ferdigheit. I tillegg representerer skolane ulike sosioøkonomiske og geografiske karakteristika, og dei inkluderer både bokmål- og nynorskskolar og skolar med eit stort innslag av språklege minoritetar er med i studien. Lærarane vart observerte medan dei vurderte tekstar skrivne av eigne elevar og tekstar frå dei nasjonale skriveprøvane i 2005. Dei snakka seg gjennom elevtekstane (’think aloud’metode) i grupper og individuelt. Samtalane vart tekne opp på lydband. Lærarane vart også intervjua om forventningane til elevane si skriving og vurderinga av tekstane sett i forhold til ein differensiert vurderingsskala. I tillegg samla vi inn ulike dokument som skulane nytta som normkjelder. Datamaterialet blir analysert for å finne kriterium som lærarane legg til grunn når dei vurderer tekstar. 55 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 09.00 - 10.30 Rom G101 Skriv! Les! Normbegrepet og normkjelder blant lærarar Kjell Lars Berge Universitetet i Oslo I denne delpresentasjonen drøftar vi kva vi forstår med ’norm’ innanfor ”Normprosjektet”. I tillegg presenterer vi resultat frå delstudien om kva normkjelder lærarane støttar seg til arbeidet med skriveopplæring og kva forståing av skriving som manifesterer seg i omtalen av eigen praksis. Det er ein tradisjon i fag som studerer mennesket som individ og i samfunn å skilje mellom to typar av normer (Searle 1969, Sundby 1974, Bartsch 1987, Østerberg 1987, Berge 1990), såkalla ”kvalifiseringsnormer” (også kalla ”konstituerande reglar”) og såkalla ”direktiviske normer” (også kalla ”regulative reglar”). Kvalifiseringsnormer definerer dei konstituerande rammene og reglane for at ei form for åtferd, t.d. det å skrive, skal oppfattast som skriving i ein viss kultur. Deretter kan - om nødvendig - meir spesifiserte normer for korleis det skal handlast innanfor kvalifiseringsnorma, bestemmast. Slike normer er altså direktiviske normer. Forventningsnormer er eit anna begrep som vil bli trekt inn og problematisert. Når det gjeld normkjelder viser studien at læremidla speler ei svært sentral rolle. Datamaterialet viser vidare ei relativt uklår og lite homogen oppfatning av kva grunnleggjande ferdigheiter i skriving inneber. Desse funna vil bli utdjupa og drøfta i presentasjonen. 56 Skriv! Les! Vurdering av skriving – språklege, tekstlege og faglege omsyn Randi Solheim Skrivesenteret Tirsdag 31.05.2011 Kl. 09.00 - 10.30 Rom G101 Kva ser lærarane etter når dei vurderer elevtekstar? Korleis vektlegg dei ulike dimensjonar ved tekstane – og på kva grunnlag? I denne presentasjonen ser vi nærare på lærarane sine vurderingsfokus i arbeid med elevtekstar frå 4. og 7. trinn. For å kunne seie noko om spørsmåla over, har vi kategorisert og analysert lærarane sine utsegner frå samtalane kring ulike elevtekstar. Dette har både gitt oversikt over felles vurderingsfokus for lærarar på ulike skolar og eit inntrykk av kvar vurderingspraksisen spriker. Korleis lærarane omtalar ulike aspekt ved tekstane, og i kva samanhengar desse blir aktualiserte, gir også informasjon om normene lærarane legg til grunn for vurderingane. Ein gjennomgåande tendens i intervjumaterialet er at lærarane framhevar vurderingsdimensjonar som er knytte til rettskriving og til fagleg innhald i tekstane, mens dei i varierande grad legg vekt på språkleg samanheng og på korleis tekstane kommuniserer med ein tenkt mottakar. Vi ser også at den enkelte læraren sin faglege bakgrunn legg føringar for korleis elevarbeida blir vurderte. For å aktualisere denne problematikken vil vi gå nærare inn på vurderingane av to naturfaglege tekstar frå 4. trinn, der omsyna til språkbruk og tekstoppbygging på den eine sida og fagleg innhald på den andre truleg er medverkande til at lærarane gir svært ulike vurderingar av tekstane. Dette gir grunnlag for å diskutere konkrete forventningar om skrivekompetanse på årstrinnet, så vel som grunnleggjande utfordringar knytte til vurdering av skriving i alle fag. 57 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 09.00 - 10.30 Rom G101 Skriv! Les! Lærerpraksiser ved vurdering av elevtekster: I gang…, på god vei…, kommet langt…? Rolf Fasting og Ragnar Thygesen Høgskolen i Oslo og Universitetet i Agder Denne delpresentasjonen retter søkelyset mot lærernes vurderingspraksiser ved vurdering av elevtekster, slik de framkom i forbindelse med datainnsamlingen til Normprosjektet. Presentasjonen tar utgangspunkt i problemstillingen: Hvordan beskriver lærere sin egen vurderingspraksis med henblikk på vurdering av skriving som grunnleggende ferdighet? Vårt metodiske utgangspunkt var at lærere benytter svært ulike praksis- og erfaringsbaserte kunnskaper ved vurdering av elevtekster. For å få tilgang til deres arbeidsformer og tilnærminger, foretok vi intervjuer der lærere ble bedt om å rekonstruere sin vurderingspraksis gjennom vurdering av elevtekster (jf presentasjon av prosjektet ovenfor). Datamaterialet indikerer en rekke interessante tendenser. Alle lærerne understreket at de benyttet læringsstøttende vurderingspraksiser. Samtidig viser datamaterialet at de færreste av skolene hadde nedtegnet klare forventningsnormer for elevenes skrivekompetanse, at vurderingsformene i hovedsak var formulert i generelle vendinger og at det i ulik grad var etablert noe enhetlig vurdererfellesskap lærerne i mellom. Materialet antar vi dermed at avspeiler noe av det mangfold vi kan vente å finne i skolen med henblikk på vurdering av elevtekster. De funn som blir presentert, vil bli diskutert ut fra to sidestilte, men utfyllende vurderingsperspektiver: vurdering i et deskriptivt mestringsperspektiv og vurdering i et utviklingsperspektiv – perspektiver som kan relateres til termene ”feed-back” og”feed-forward”. Et sentralt spørsmål er om datamaterialet er representativt for de vurderingspraksiser som finnes i skolen, og dette spørsmålet inviteres tilhørerne til å komme med synspunkter på. 58 Skriv! Les! Kva rolle speøar overlappande og motstridande informasjon når unge elevar les multiple dokument? Wenke Mork Rogne Høgskulen i Volda Tirsdag 31.05.2011 Kl. 09.00 - 09.30 Rom G201 Mål Målet er å undersøkje korleis 7. klassingar integrerer informasjon frå multiple dokument, og om ulike forhold ved informasjonen kan ha innverknad på måten unge lesarar summerer tekstinnhaldet frå multiple, delvis motstridande tekstar. Teoretisk rammeverk Lesarar vert ofte konfrontert med ulike tekstar som må integrerast for å få ei meir heilskapleg, mental forståing av ei hending, eller ein situasjon. Tidlegare studiar viser likevel at unge lesarar sjeldan integrerer informasjon mellom tekstar, og særskild vanskeleg er det dersom dei representerer motstridande eller inkonsistente representasjonar av ein situasjon (Kurby, Britt, & Magliano, 2005). Vidare, ved motsetnadsfylte tekstar vil lesarane ofte gå tilbake til den tidlegaste informasjonen, ignorere eller utelate konfliktane for å unngå å reorganisere den noverande modellen (Johnson & Seifert, 1999). Metodologi Utvalet var tretti 7. klassingar, 43% gutar og 57% jenter (gj. sn. alder12,47), fordelt på 4 ulike skular på Nordvestlandet. Deltakarane las fire forskjellige tekstar som gav ulike, delvis motstridande informasjon om ei sykkelulykke. Dette var fiktive tekstar frå reelle nettstader, ei lokalavis, ei regionalavis, ei bloggside og eit bilpolitisk magasin. Semi-strukturelle intervju vart nytta i arbeidet med å forstå korleis elevane integrerer informasjon gjennom samanstilling (Wineburg, 1991). Svara vart analysert og kategorisert i ”overlappande” ”motstridande” og ”unik” informasjon, for å undersøkje om desse var over- eller underrepresentert i svara. Vidare ville vi sjå betydinga av overlappande og motstridane informasjon i ein eller fleire tekstar, og om lesevanar og ordattkjenning korrelerer med idéeiningar i svara til elevane. Forventa resultat Motstridande informasjon truleg vil vere underrepresentert, eller fråverande i elevane sine svar (Johnson & Seifert, 1999). Unge elevar vil også truleg også ha problem med å samanstille informasjon på tvers av tekstar (Foltz, Britt, & Perfetti, 1996). Det er få studiar som har undersøkt korleis unge elevar les og forstår multiple dokument, så studien kan gi eit bidrag til vidare forsking på feltet. Referansar • Foltz, P.W., Britt, M.A., & Perfetti, C.A. (1996). Reasoning from multiple texts: An automatic analysis of readers’ situation models. Proceedings of the 18th Annual Conference of the Cognitive Science Society (110-115). NJ: Erlbaum. • Johnson, H. M. & Seifert, C. M. (1999). Modifying mental representations: Comprehendingcorrections. I: H. van Oostendorp & S. Goldman (Eds.) The construc59 Skriv! Les! tion of mental representations during reading, (303-318). NJ: Erlbaum. • Kurby, C.A., Britt, M.A., & Magliano, J.P. (2005) The Role of Top-Down and Bottom-Up Processes in Between-Text Integration. Reading Psychology, 26(4), 335 – 362. • Wineburg, S.S. (1991). Historical problem solving: A study of the cognitive processes used in the evaluation of documentary and pictorial evidence. Journal of Educational Psychology, 83(1), 73– 87. 60 Skriv! Les! Når 6.-klassinger velger å skrive Anne Ørvig, Hilde Traavik, Oddrun Hallås Høgskolen i Bergen Tirsdag 31.05.2011 Kl. 09.00 - 09.30 Rom V209 Forskningsemne Skriving som grunnleggende ferdighet Å kunne skrive er grunnleggende for læring og utvikling i alle fag. For å utvikle ferdigheten trenger elevene inspirasjon slik at de blir motivert til å skrive. Det er derfor viktig å finne ut hva som inspirerer barn og unge til å skrive, og om det er sjangrer elevene foretrekker å skrive i. I prosjektet ønsker vi å finne ut noe om hva som kan inspirere elever på sjette trinn til å skrive, og hvilke sjangrer de ser ut til å foretrekke. Vi vil også kaste et blikk på eventuelle forskjeller i jenters og gutters valg. Teoretisk rammeverk Vårt teoretiske rammeverk hører til innenfor sosialkonstruktivismen, og vi har et sosiokulturelt syn på elevers tekstproduksjon. Det innebærer at vi tillegger den kulturelle konteksten som skrivingen inngår i, stor vekt. Metodologi/forskningsdesign Innsamling av data: Innsamling av data ble foretatt under Forskningsdagene i Bergen 2009. Ett av hovedtemaene var Charles Darwin, noe vi tok utgangspunkt i da vi la til rette for en såkalt ”forskningsstasjon” med tittelen ”Lek og skriv”, der hensikten var å inspirere elever til å skrive. Utvalg og populasjon: Elever på sjette trinn, fra ulike grunnskoler i og nær Bergen, var invitert til Forskningsteltet på Festplassen i Bergen, der ”Lek og skriv” var en av mange forskningsstasjoner. Elevene valgte selv hvilke stasjoner de ville besøke. Undersøkelsesopplegget: Tre forskere og fire studenter hadde ansvar for stasjonen ”Lek og skriv”, og orienterte elevene om aktivitetene på stasjonen. Som inspirasjon kunne elevene prøve kostymer, studere gjenstander og se på bilder; rekvisitter som på én eller annen måte kunne relateres til Darwin. Elevene som valgte å skrive, fikk utdelt skriveunderlag, papir og blyant. Deler av stasjonsarealet var tilrettelagt for skriving (med bord og stoler). Elevene kunne velge mellom sjangrene dikt, eventyr, tegneserie, brev, vits, gåte, faktatekst og spørsmål og svar. I løpet av fire timer la rundt 250 elever tekster i postkasser merket med de nevnte sjangrene. Forventede konklusjoner/funn • Vi har alt funnet ut at en ”stille” aktivitet som skriving, fenget overraskende mange elever. 61 Skriv! Les! • Skolefaglig lå forskningsstasjonen nærmest naturfag. Derfor kunne en kanskje vente at de fleste elevene kom til å skrive innenfor sakpregete sjangrer. Ved en første gjennomgang av tekstene ser det imidlertid ut til at fordelingen er noe annerledes. • Vi antar, etter observasjoner vi gjorde, at jenter lot seg inspirere av bilder som viser kjæledyr, i større grad enn gutter. Relevans for forskningsfeltet Det er gjort relativt lite forskning på mellomtrinnet, også om skriving. Vi ønsker å bidra til å gjøre noe med dette. Prosjektet fremhever, i tråd med Kunnskapsløftet, betydningen av tverrfaglig tenkning i arbeidet med grunnleggende ferdigheter. Av rapporten ”Kunnskapsløftet – tung bør å bære” (NIFU Step/ILS, UiO, 2009) går det fram at dette skjer i liten grad. Vi ønsker å bidra til at skoler og lærere kan få ideer til konkret, tverrfaglig arbeid med grunnleggende ferdigheter. Referanser til teori: • Bjørkvold, E. og Penne, S. (1991). Skriveteori. Oslo: LNU/Cappelen • Dysthe, O. (1999). Ord på nye spor. Oslo: Det Norske Samlaget • Dysthe, O. (red.).(2001). Dialog, samspel og læring. Oslo: Abstrakt forlag • Lorentzen, R.T. og Smidt, J. (red.) (2008). Å skrive i alle fag. Oslo: Universitetsforlaget • Læreplaner for Kunnskapsløftet (www.udir.no/grep) • Skjelbred, D. (2006). Elevens tekst. Et utgangspunkt for skriveopplæring. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag • Traavik, H. og Alver, V.R. (2008). Skrive- og lesestart. Skriftspråksutvikling i småskolealderen. Bergen: Fagbokforlaget • Traavik, H., Hallås, O. og Ørvig, A. (red.).(2009). Grunnleggende ferdigheter i alle fag. Oslo: Universitetsforlaget • Utdanning nr. 13/2010 62 Skriv! Les! Elevers skrivande som identitetskapande aktivitet i skolan - innehåll och begränsningar. Eva Nilson Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk- och språkutveckling Tirsdag 31.05.2011 Kl. 09.00 - 09.30 Rom G202 Mitt forskningsämne handlar om självpresentationer och reflexivt skrivande som identitetskapande aktivitet i skolans kontext. I nuvarande kursplan för svenska på gymnasiet i Sverige är skapandet av identitet centralt i hur ämnet definieras. Första raden lyder: ”Utbildningen i ämnet svenska syftar till att hos eleverna stärka den personliga och kulturella identiteten”(Skolverket). Mitt material består av elevtexter, stimulanstexter och en uppgift från nationella provet i gymnasiet där jag undersöker hur dessa utgör en kontext för elevens egen självpresentation. I den uppgift i nationella provet som jag har valt att fokusera min studie på, uppmanas eleverna att skriva en krönika om något som har varit viktigt i deras egna liv och som har format dem till dem de är idag, samtidigt som de ska jämföra den egna berättelsen med synpunkter i stimulanstexterna. Jag ser detta som en interaktionssituation mellan skolan som institution och elevers skrivande där den egna berättelsen ska fogas in i en skolkontext. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur denna interaktion ser ut mellan uppgiftskonstruktion, stimulanstexter och elevens egen berättelse. I studien undersöker jag också hur eleverna innehållsligt bygger upp sina berättelser dramaturgiskt och vilka självkategoriseringar man använder sig av för att både tillfredsställa skolkontexten och textens genre. Studien är diskursanalytisk till sin karaktär med ett konstruktionistiskt grundantagande. Reflexivitet och självpresentationer kopplas till en samhällelig och historisk kontext utifrån teorier om bl a reflexivitet och modernitet (Giddens 1991), kommunikation och företagsamhetskultur (Cameron 2000) och indvidualisering/subjektivisering och makt (Foucault 1974/1987,1980) etc. De metodologiska verktygen är främst hämtade från den narrativa analysen med Systemic Functional Grammar (Halliday 2004), samtalsanalytiska strukturer(Labov 1972a) och olika berättelsepoänger (Adelswärd 1997) etc. Mina resultat så här långt visar att det finns en tydlig interaktion både till innehåll och form mellan självpresentationen/livsberättelsen och uppgiftskonstruktionen samt de stimulanstexter som provet tillhandahåller. På så vis synliggör de en diskursiv praktik och vilka effekter denna får för de berättelser som är möjliga att berätta i skolan idag. Studiens huvudsakliga bidrag till skol- och skrivforskning är att problematisera och synliggöra hur samproduktionen av självpresentationen ser ut givet de ramar eleven får för sitt skrivande om det egna livet i skolan. Detta kan i sin tur kopplas till vår tids maktutövning inom en foucaultiansk diskurs- och maktanalys. 63 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 09.30 - 10.00 Rom G201 Skriv! Les! Lese- og arbeidsmåter hos elever med ulik grad av tiltro til egne leseferdigheter Oddny Judith Solheim og Per Henning Uppstad Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Denne studien representerer en prosessorientert tilnærming til lese- og arbeidsmåter hos elever med ulik grad av tiltro til egne ferdigheter. Ved å bruke en kombinasjon av øyebevegelsesmetodologi og retrospektivt intervju belyses elevenes meningskonstruksjon i lesing av en fagtekst. De siste tiårene er det lagt fram overbevisende forskningsresultater som synliggjør en sammenheng mellom motivasjon for lesing og leseferdighet. Lesing er en aktivitet som krever innsats og anstrengelse, og motivasjon er avgjørende for å velge lesing som aktivitet og engasjere seg i lesingen. Forventning om mestring eller tiltro til egne ferdigheter (self efficacy) er et sentralt begrep innenfor motivasjonsforskningen (Bandura 1997). Guthrie et al. (2007) og Zimmerman (2000)har vist at elever som tviler på egne leseferdigheter søker å unngå utfordrende leseaktiviteter, og har en tendens til å trekke seg tilbake når de står overfor leseoppgaver de anser som vanskelige. I forlengelse av slike resultater har Guthrie og Wigfield (2005) foreslått at elever med liten tiltro til egen leseferdighet vil ha problemer med komplekse leseoppgaver i en kartleggingssituasjon der leseforståelsen vurderes. For å belyse forholdet mellom tiltro til egne leseferdigheter og ulike former for leseoppgaver undersøkte vi i en tidligere studie forholdet mellom tiltro til egne leseferdigheter og leseprestasjoner i ulike oppgaveformat (Solheim, 2011). Resultatene viste at tiltro til egne leseferdigheter var en unik signifikant prediktor av skårer i leseforståelse etter at man hadde kontrollert for ordlesingsferdighet, nonverbal problemløsing og lytteforståelse. Resultatene viste ulike mønstre for elever med henholdsvis høy og lav tiltro til egne leseferdigheter, og funnene indikerte at flervalgsoppgaver representer en spesiell utfordring for elever med lav tiltro til egne leseferdigheter. Denne studien kunne imidlertid ikke gi oss svar på hva elevene faktisk gjorde mens de leste tekst og svarte på oppgaver, eller hvorvidt det var forskjeller i lese- og arbeidsmåter mellom de to gruppene av elever som kunne forklare gruppeforskjellene. I studien som presenteres her valgte vi derfor ut 20 elever med lav tiltro til egne leseferdigheter og 20 elever med høy tiltro til egne leseferdigheter. Elevene ble rekruttert fra et utvalg på 184 elever på 6.trinn som gjennomførte et testbatteri bestående av ordlesing, nonverbal problemløsingsferdighet, lytteforståelse og leseforståelse. De 40 elevene som ble valgt ut leste ytterligere en tekst og besvarte spørsmål om teksten. Deltagernes øyebevegelser ble registrert både under første gangs gjennomlesing av teksten og under oppgavebesvarelse. Øyebevegelsesinnspillingen ble fulgt opp av et retrospektivt intervju der respondentene fortalte om egen lesing og oppgaveløsing. Resultatene fra denne studien presenteres og diskuteres i lys av forskning på tiltro til egne leseferdigheter og problemløsingsadferd i ulike oppgaveformat. Resultatene vil kunne ha konsekvenser både for forståelsen av hvordan tiltro til egne leseferdigheter påvirker lese64 Skriv! Les! og arbeidsmåter, og for slutningene trekker vi på grunnlag av testskårer i leseforståelse. Referanser: • Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. New York: Freeman. • Guthrie, J. T. & Wigfield, A. (2005). Roles of Motivation and Engagement in Reading Comprehension Assessment. I S. G. Paris & S. A. Stahl (red.), Children’s Reading Comprehension and Assessment (s. 187-214). Lawrence Earlbaum Associates. • Guthrie, J. T., Hoa, A. L. W., Wigfield, A., Tonks, S. M., Humenick, N. M., & Littles, E. (2007). Reading motivation and reading comprehension growth in the later elementary years. Contemporary Educational Psychology 32 (282-313). • Solheim, O. J. [2011]. Impact of reading self-efficacy and task value on reading comprehension scores in different item formats. Reading Psychology 32 (1-27) • Zimmerman, B. J. (2000). Self-efficacy: An Essential Motive to Learn. Contemporary Educational Psychology 25 (82-91). 65 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 09.30 - 10.00 Rom V209 Skriv! Les! ”Ka gjør æ når alt e borte etter to minutta?” – En studie av lærerens rolle i utviklingen av gode, strategiske lesere. Eirin Furre Moan Universitetet i Nordland Innføringen av Kunnskapsløftet har medført enormt fokus på lesing som en av fem grunnleggende ferdigheter det skal jobbes med i alle fag og på alle trinn gjennom hele det 13-årige skoleløpet. Internasjonale undersøkelser som PISA og PIRLS, tester og sammenligner elevenes kunnskaper og ferdigheter i blant annet lesing opp mot elevresultatene i andre land. Den norske elevens lesekompetanse er ikke så høy som man kunne forvente ut fra økonomi og utdanningsnivå, og omfanget av bevisst bruk av læringsstrategier er også lavere enn hos elever i sammenlignbare land. Dette er bekymringsfullt siden PISA viser at det er sammenheng mellom resultater og bruk av strategier, og at læreren er svakt skolert m.h.t. lesestrategier og anvendelige verktøy. Bakgrunnen til prosjektets problemstilling ligger her, og jeg har sett på følgende: Hvordan kan læreren bidra i det daglige for å utvikle gode, strategiske lesere? I denne presentasjonen ønsker jeg å fortelle kort om utformingen og gjennomføringen av et klasseromsprosjekt på 7. klassetrinn, før oppmerksomheten rettes mot funnene fra undersøkelsen. Analysen av funnene skal bidra til å kaste lys over problemstillingen og si noe om hva læreren kan bidra med for å fremme god, strategisk lesing. Prosjektet har en aksjonspreget tilnærming med elementer fra kvalitativ og kvantitativ metode. Forskning som PISA og PIRLS, samt anerkjente leseprogrammer for strategisk lese-utvikling, har stått sentralt i utformingen av aksjonen, og jeg har i tolv uker forsket på en 7. klasse som har drevet en systematisk strategiundervisning med utgangspunkt i prinsippene fra forskningen som nevnes. For å måle effekten, ble det tatt i bruk intervjuer, observasjon, samt en spørreundersøkelse og en test som ble gjennomført før og etter undervisningsperioden. Mange av spørsmålene i spørreskjemaet ble hentet fra elevspørreskjemaet PISA 2009, noe som ga muligheter til drøfting opp mot et troverdig, større datamateriale. Resultatene viser blant annet at elevene har stort utbytte av kontrollstrategier hvor man målretter lesingen med utgangspunkt i tydelig læringsmål og viktige begreper. Skriftlige organiseringsstrategier styrker forståelsen og er viktige struktureringsredskaper i leseprosessen. Muntlig samhandling om tekster gir også effektivt læringsutbytte ved at elevene kan foregripe teksten og kontrollere egen forståelse. Bevisstgjøring og evne til å kontrollere og overvåke egen lesing må ha jevnlig fokus over tid da metakognitive ferdigheter synes å kreve mer modning. Resultatene viser også tydelig sammenheng mellom positive holdninger til lesing og økt bruk av lesestrategier. I og med at økt bruk av strategier, i følge førog ettertesten, gir betydelige forbedrede resultater, ligger da en av hovedkonklusjonene i at læreren bør fokusere på å fremme positive holdninger til lesing. 66 Skriv! Les! PC-en i bruk i klasserommet: Eit studium av literacies hos skuleelevar i den vidaregåande skulen. Arne Olav Nygard Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Tirsdag 31.05.2011 Kl. 09.30 - 10.00 Rom G202 Forskingsemne: Emnet er literacy i klasserom der elevane har rik tilgang til digitale verktøy. Dei vidaregåande skulane i Noreg har dei siste åra systematisk innført ein PC til kvar elev, og det er derfor interessant å studere kva effektar dette har for lese- og skrivekulturen i skulen. Teoretisk rammeverk: Prosjektet lenar seg til ei forståing av lesing og skriving frå (New) Literacy Studies, mellom anna representert ved James Paul Gee, Colin Lankshear og David Barton. Literacy Studies anerkjenner at vi heile tida beveger oss mellom ulike former for literacies, både tilknytt kvardagsliv, jobb og skule, der dei ulike typane literacy kan ha ulik tyding og verdi for forskjellige folk. Eit slikt teoretisk rammeverk kan derfor vere tenleg for å studere mangfaldet av lese- og skrivesituasjonar i digitale medium. Metodologisk forskingsdesign: Dette paperet drøftar eit studium av to ulike klassar ved to ulike vidaregåande skular i Noreg. Studiet nyttar element frå etnografisk metode gjennom deltaking og observasjon i undervisinga over tid. Det er også gjort gruppeintervju med alle elevane, og tre elevar er vidare intervjua individuelt. I tillegg er det samla inn skrivne tekstar frå elevanes digitale tekstproduksjon. Forventa konklusjonar/funn: Prosjektet avdekkjer fleire ulike arenaer for literacy i skulen, der elevane i løpet av undervisingstida vandrar inn og ut av ulike literacy-hendingar, som dreg vekslar på ulike verdiar og identitetar knytt til både skule og fritid. Eg ser i nokre høve tendensar til at datamaskina opnar for ei rørsle vekk frå klasserommets skulske diskurs, der verdiar tilknytt lesing, skriving og kunnskap som skulen vil formidle blir skadelidande. I andre høve ser eg tendensar til at datamaskina opnar opp for deltaking i ein open, offentleg diskurs, der elevane skriv tekstar for vidare målgrupper enn den tradisjonelle skuleteksten. Dette påverkar elevanes haldningar til eiga lesing og skriving, og har i seg eit potensiale for å vise dei lesinga og skrivinga si myndiggjerande kraft. Relevans for forskingsfeltet: Det er gjort få kvalitative studium av skulens literacy i klasserom der elevane fritt kan bruke datamaskiner. Dette paperet søkjer å gje eit oversyn over nokre av problemstillingane ein står overfor i ein overgang til eit klasserom prega av digitale lese- og skrivereiskaper. 67 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 10.00 - 10.30 Rom G201 Skriv! Les! Mellanstadieelevers läsförmåga Karin Stenlund Institutionen för Didaktik och Pedagogiskt arbete (DoPA), Stockholms universitet När våra elever har klarat av den första läs- och skrivinlärningen ställs krav på att de mer eller mindre automatiskt ska utveckla sin skriftspråkliga kompetens, från att ”lära läsa för att läsa” till ”att läsa för att lära”. Den övergången kommer ofta i tioårs-åldern när läroböckerna blir mer informationstäta och textrika. Vid en genomgång av svensk forskning under perioden 1995-2007 visar det sig enligt Skolverket (2007) att av trettiofyra undersökningar är det endast fyra studier som avser de mellersta skolåren (9-12 år). Fokus ligger istället på förskola, läsinlärning och gymnasiet. Tidig läsforskning har i stor utsträckning fokuserat på den tekniska sidan av läsandet, själva avkodningen (Skolverket, 2007), men syftet med läsning är givetvis att förstå det man läser. Det räcker alltså inte med att kunna koda av text rätt, även om ordavkodningen naturligtvis är en viktig förutsättning för att förstå text. Allteftersom eleverna utvecklar en större avkodningsförmåga är det andra faktorer som blir mer avgörande för hur elever förstår text (Vellutino, Fletcher, Snowling & Scanlon, 2004). I min studie följer jag under två år 27 elever fördelade på två klasser med elever i åldrarna 10-11 år och jag kombinerar kvantitativa studier kring elevers läsförmåga, som innefattar avkodningförmåga och läsförståelse, med kvalitativa studier av klassrumsaktiviteter med särskilt fokus på vilka förutsättningar till utveckling av läsförmåga som eleverna ges i klassrummet. Det specifika textarbetet i klasserna observeras bland annat utifrån Kintsch situationsmodell (Kintsch, 1994). I de kvantitativa delarna ingår förutom tester och resultatet på läsförståelsedelarna i Ämnesprovet, även lärarbedömningar av elevers läsutveckling och valda delar ur Elevfrågorna i PIRLS (2006). Elevernas testade läsförmåga relateras till lärararnas bedömning av elevernas läsning, till elevernas uppfattning om sin egen läsning och även till testade läsrelaterade faktorer. Studien har i huvudsak ett grupperspektiv, men för att tydligare även kunna följa elevers resultat på individnivå har tre fokuselever på olika läsförmågenivåer valts ut. I mitt föredrag kommer jag presentera resultat från undersökningen på grupp- och individnivå. 68 Skriv! Les! Veiledet lesing – hva veiledes elevene på? Audhild Nedberg Universitetet i Tromsø Tirsdag 31.05.2011 Kl. 10.00 - 10.30 Rom V209 Forskningsemne: Klasseromspraksis og undervisning av lesing og skriving. Teoretisk rammeverk: Den metoden som i Norge ofte har fått betegnelsen Veiledet lesing (og skriving) har sitt opphav i New Zealand. Andre betegnelser er EYLP (Australia) og Nylundmodellen (Stavanger). Innenfor denne tilnærmingen ses lesing på som en meningsfylt aktivitet fra starten av, og bygger på forskning rundt ”emergent literacy” (tidlig lesing og skriving), blant annet av Marie Clay. Tilnærmingen står i opposisjon til et syntetisk syn på leseopplæring der interessen i større grad først rettes mot avkoding av mindre lyd- og ordenheter før den dreies mot mening og forståelse. Når veiledet lesing har vært introdusert i norsk sammenheng, har den organisatoriske måten leseopplæringen drives på vært viet mye oppmerksomhet. Elevene organiseres i grupper der en får veiledning av en lærer, mens de andre fire til seks gruppene arbeider selvstendig med et sett av arbeidsoppgaver. Spørsmålet er om organisering etter hvert har gått på bekostning av innholdet i denne virksomheten. Metodologi: Kursing av lærere, skoler og kommuner i Troms i metodikken rundt veiledet lesing var starten på et prosjekt som etter hvert har tatt form gjennom oppfølgende kurs, veiledning, observasjoner av og ettersamtaler med lærere og skoleledelse som har valgt å bruke veiledet lesing som en sentral metode i begynneropplæringa. Det er særlig observasjoner av lærernes praksis når de veileder elevene på den lærerstyrte stasjonen, jeg er interessert i. Forventede konklusjoner: Der hele skolen (ledelse, lærere og elever) er fullt involvert vil metoden kunne gi gode resultater. Der bare noen elementer tas i bruk, og der lærerne ikke blir fulgt opp av ledelsen, kan det stilles spørsmål om ikke metoden gjør mer skade enn gagn. Lærer-elev-dialogen på den veiledete stasjonen ser ut til å være et særlig kritisk element for å få metoden til å fungere. Relevans for forskningsfeltet: Siden 2003 er det mange skoler i ulike deler av Norge som i varierende grad har tatt metoden i bruk. Hvordan teori og introduksjon har vært mottatt, fortolket og realisert som skole- og klasseromspraksis, vet vi foreløpig lite om. Kunnskap om dette er viktig for at store elevgrupper ikke skal bli utsatt for et metodisk eksperiment, som ikke fører til bedre lesing. 69 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 10.00 - 10.30 Rom G202 Skriv! Les! Revisjon i skriving av PP-presentasjoner. En case-studie av samtaler og skriving i gruppearbeid i videregående skole. Sture Nome Høgskolen i Sør-Trøndelag Målet for studien er å generere mer kunnskap om hvordan elever planlegger og reviderer PP-tekster underveis i skriveprosessene. Forskningsdesignet er konstuert for å undersøke hvordan elever utøver ferdigheten skriving i studier av elevers skriving av PP-presentasjoner. I studien observeres elever gjennom hele skriveprosessen fra lærerens instruksjon til gjennomføringen av presentasjonen for medelever i klasserommet. Studien er empirisk orientert med fokus på ferdighetsutøvelsen av skriving i en klasseromskontekst. Det teoretiske rammeverket for studien er hentet fra Per Linell og kan betegnes som kontekstuell sosialkonstruksjonisme. Videre er målsettingen å kombinere dette med teoretiske tekster om revisjon, som primært er utviklet innenfor kognitiv teori. Primærformålet er å undersøke og analysere empirien. Materialet for studien er skriving i gruppearbeid, og dette gjør at skrivingen blir en sosial aktivitet i studien. Samtidig gir samtalene om skrivingen rundt skjermtekstene at man får tilgang til elevenes tenkning om tekstene gjennom elevenes løpende vurderinger av skriveaktiviteter som revisjon og planlegging av revisjon. Læringsprosessene går parallelt med skriveprosessene. Elevene utvikler kunnskap gjennom dialoger om emnet de skriver seg inn i. Skriving for læring er skrivingens dominerende funksjon. Kvalitativ metode med åpen observasjon er brukt i denne case-studien. Målsettingen er å generere naturlige data, med minimal intervensjon av forsker samtidig som forskeren forholder seg til den sosiale settingen som er skapt for og av elevene. Video- og lydopptak dokumenterer elevsamtaler og skjermaktiviteter. Fokus i studien er på skriveaktivitetene og ikke den sosiale samhandlingen. Avhandlingen består av fem case. Studien gir ikke grunnlag for generalisering, men innsikt i skriveprosessene. I det materialet som skal presenteres reviderer elevene PP-tekstene mye på overflatenivå, men samtalene i form av elevenes egenvurdering av tekstene peker i retning av større behov for revisjon. Revisjonen i de to tekstene er også primært en revisjon av den visuelle dimensjonen ved PP-presentasjonen, ikke det verbalspråklige utover setningsnivået. Vi trenger mer kunnskap om hvordan elever skriver tekster i skolen i studier av skriving i virkelig tid (real time). Denne studien forsøker å utvikle metoder for slike observasjonsstudier av skriving som kan videreutvikles med ny teknologi og bedre billedkvalitet på kamera og redigeringsprogramvare. Innsikter i elevskrivingen kan gjøre det mulig å finne fram til mer hensiktsmessige intervensjoner i slike typer digital skriving. Det gjør det også mulig å utvikle mer hensiktsmessige revisjonsstrategier hos elevene når vi får mer kunnskaper om elevrevisjoner i naturlige settinger. 70 Skriv! Les! God undervisning i lesestrategier – bare et spørsmål om godt kontrollerte intervensjoner? Øistein Anmarkrud Universitetet i Oslo Tirsdag 31.05.2011 Kl. 11.00 - 12.00 Rom Ø110 I denne forelesningen vil Anmarkrud innledningsvis foreta en litteraturgjennomgang av to retninger innenfor den klasseromsnære forskningen på strategiundervisning; intervensjonsforskning og deskriptive studier. Denne litteraturgjennomgangen danner utgangspunkt for presentasjon og drøfting av resultatene fra en detaljert deskriptiv klasseromsstudie av fire ungdomsskolelæreres undervisning i lesestrategier. I denne delen av forelesningen vil metodiske problemstillinger bli vektlagt, spesielt hvordan sammenstilling av observasjonsdata og utsagnsdata er nødvendig for å få en dyp forståelse av læreres undervisningspraksis. Avslutningsvis vil Anmarkrud presentere resultatene av en kvantitativ studie hvor en har undersøkt om den forskjellen en fant mellom lærerne i den deskriptive klasseromsstudien, også manifesterer seg i forskjeller i elevenes leseforståelse og strategisk lesing når de arbeider med fagtekster. 71 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 13.00 - 15.00 Rom G101 Skriv! Les! Skriving i lærarutdanningane SYMPOSIUM Organisert av Mari-Ann Igland Øvrige medvirkende: Vibeke Hetmar, Katarina Herrlin og Elisabeth Frank Gjennom dei siste tjue åra har ei rekkje nordiske studiar gitt oss betre innsikt i elevar si skriving i grunnskolen og den vidaregåande skolen så vel som akademisk skriving på universitetsnivå. Skriving i dei nordiske lærarutdanningane er derimot eit forsømt område. I dette symposiet vil vi presentere tre forskingsbaserte innspel som løftar fram utfordringar både for lærarutdanningane og den nordiske skriveforskinga. Elevens projekt – læreruddannelsens udfordringer Vibeke Hetmar, Danmarks Pædagogiske Universitetsskole Studenter minns mötet med skriftspråket Katarina Herrlin, Linnéuniversitetet i Kalmar Elisabeth Frank, Linnéuniversitetet i Kalmar Digitale diskusjonar og skriving for å lære Mari-Ann Igland, Høgskolen i Hedmark Diskusjon Panelet oppsummerer hovudpoeng og innleier til diskusjon med publikum om utfordringar for lærarutdanningane og skriveforskinga. 72 Skriv! Les! Elevens projekt – læreruddannelsens udfordringer Vibeke Hetmar Danmarks Pædagogiske Universitetsskole Tirsdag 31.05.2011 Kl. 13.00 - 15.00 Rom G101 SYMPOSIUM Den væsentligste forudsætning for produktion af en velfungerende tekst er at skriveren har et projekt, det vil sige at hun vil noget med den, har en hensigt, og at hun har en forestilling om hvordan hensigten kan komme til udtryk i skriftlig form. Spørgsmålet om hvordan læreren kan hjælpe elever med at etablere bæredygtige skriveprojekter, må derfor stå højt på den skrivepædagogiske agenda i grundskolen såvel som i læreruddannelsen. Præsentationen trækker på resultater og eksempler fra et treårigt forsknings- og udviklingsprojekt i fire klasser der tilsammen dækker 1.-9. klassetrin samt på den internationale literacy-forskning der har sat fokus på skrivning som domæne-specifik social praksis. Spørgsmålet er: Hvilke udfordringer indebærer dette syn på skrivning, og på hvilken måde kan læreruddannelsen hjælpe de kommende lærere til at tage udfordringerne op? 73 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 13.00 - 15.00 Rom G101 Skriv! Les! Studenter minns mötet med skriftspråket Katarina Herrlin och Lisa Frank Linnéuniversitetet i Kalmar SYMPOSIUM ”Studenter minns mötet med skriftspråket” er ett pågående utvecklingsprojekt inom ramen för lärarprogrammet. Hur beskriver lärarstudenter sin egen väg in i skriftspråket? Vilka likheter och skillnader finns i talet om hur denna väg gestaltat sig för lärarstudenter som läser mot olika verksamhetsfält? Undersökningsgruppen utgörs av 120 studenter fördelade lika mellan verksamhet förskola och skolår 1-6. Initialt i de studerade kurserna uppmanades studenterna att för hand skriva korta individuella berättelser om den egna vägen in i skriftspråket. Dessa texter samlades in och utgör, vid sidan av kursbetyg, underlag i föreliggande studie. Under presentationen ges en bild av om och hur studenters syn på det egna mötet med skriftspråket skiljer sig åt utifrån valt verksamhetsfält. Resonemang kan föras kring vad detta kan få för konsekvenser i lärarutbildning och i fortsatt lärargärning. 74 Skriv! Les! Digitale diskusjonar og skriving for å lære Mari-Ann Igland Høgskolen i Hedmark Tirsdag 31.05.2011 Kl. 13.00 - 15.00 Rom G101 SYMPOSIUM Høgskolen i Hedmark tilbyr eit toårig, fagdidaktisk masterstudium for lærarstudentar og lærarar. Studiet er samlingsbasert med nettstøtte. Det første studieåret inneber det mellom anna at studentane har seks obligatoriske nettseminar per semester. Kvart seminar strekkjer seg over tre dagar med gruppediskusjonar om ei fagleg oppgåve eller problemstilling. Å skrive for å lære er eit hovudformål for desse seminara. Det overordna forskingsspørsmålet i prosjektet som skal presenteras, er derfor korleis studentgruppene konstruerer og forhandlar ny meining og felles forståing gjennom ein digital skriveprakis som skal danne grunnlag for læring. Presentasjonen vil inkludere bakgrunnsdata frå alle seminara i studieåret 2009–2010,men hovudvekta vil ligge på eksempel frå eit nettseminar om språk- og tekstteori. Analysane trekkjer vekslar på sosiokulturelle meinings, diskurs- og litterasitetsteoriar, og vil danne grunnlag for refleksjonar kring bruken av skriving som læringsverktøy i lærarutdanninga. 75 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 13.00 - 15.00 Rom G201 Skriv! Les! Rörelse i texter, texter i rörelse SYMPOSIUM Organisert av Caroline Liberg Øvrige medvirkende: Jenny Wiksten Folkeryd, Åsa af Geijerstad, Jesper Bremholm, Yvonne Hallesson og Britt Maria Holtz Inledning Caroline Liberg, Uppsala universitet Att analysera textrörlighet – kategorier och tillämpbarhet Jenny Wiksten Folkeryd, Uppsala universitet Åsa af Geijerstam, Uppsala universitet Det er som om det er en helt anden verden! Kvalitativ vurdering af sammenhængen mellem elevers faglige forståelse og deres literacykompetencer i naturfag Jesper Bremholm, Danmarks Pædagogiske Universitetsskole Högpresterande gymnasieelevers läspositioner till sakprosatexter – en tillämpning av textrörlighetsbegreppet Yvonne Hallesson, Stockholms universitet Elevers skrivrörlighet Britt Maria Holtz, Uppsala universitet 76 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 13.00 - 15.00 Rom G201 Skriv! Les! Inledning Caroline Liberg Uppsala universitet SYMPOSIUM I den här inledningen till symposiet Rörelse i texter, texter i rörelse ges en bakgrund till framväxten av begreppet ’textrörlighet’ (Liberg 2004). För det första ges en kort översikt av forskning om läsförståelse inom discipliner som litteraturvetenskap, psykologi och pedagogik och hur den förändrats under det senaste seklet med fokus på de senaste tjugo till trettio åren. I den genomgången betonas att olika forskningsinriktningar kompletterar varandra med exempelvis individualpsykologiska, socialinteraktionistiska, sociokulturella och didaktiska perspektiv. Framträdande i bidragen i det här symposiet är ett didaktiskt perspektiv och frågan om vad det innebär att bli en aktiv deltagare och medskapare i texter inom olika ämnen och hur utvecklingen av det kan stödjas i ett lärandesammanhang. Att vara en aktiv deltagare och medskapare i texter ses här som sätten att röra sig i texter och på så sätt bidra till att dessa texter sätts i rörelse och kommer till nytta, blir till förnöjelse eller uppnår andra syften. Det här sättet att se på förståelse vid läsande har sin upprinnelse inom framför allt socialinteraktionistisk forskning med fokus på boksamtal i förskoleålder (exv. De Temple & Snow 2001), men även receptionsinriktad forskning i skolans värld (exv. Langer 1995). Langer ser läsande av texter inom olika genrer som ett bygge av mentala textvärldar (”envisionments”). Sätten vi har tillgängliga för att bygga dessa mentala textvärldar varierar dock beroende på vad det är som ska förstås och vilka syften vi har med aktiviteten. I sina studier av hur elever bygger sina mentala textvärldar, identifierar Langer fyra olika sätt. Liknande sätt att resonera finns i Lukes & Freebodys (1997) arbete, men då med utgångspunkt inte bara i skönlitterära texter. De identifierar också fyra sätt att läsa som påminner om Langers och som de benämner praktiker. Med stöd i bland annat dessa olika forskares rön kan läsande ses som en föränderlig vandring i ett föränderligt textlandskap. Texten, läsarens intressen, förkunskaper och syften, den situation läsaren befinner sig i är några framträdande styrmekanismer för hur läsaren kommer att röra sig i texten och vilka lässätt som används som stöd i meningsskapandet. En första grov indelning av sätt att läsa är att skilja mellan intratextuella och intertextuella. De förra innebär att man rör sig inom texten, horisontellt på textytan eller vertikalt in i texten. Intertextuella lässätt på andra sidan innebär att man rör sig ut från texten och in i andra texter. Texter som man möter utgör sålunda viktiga källor för att etablera värderingar och uppfattning om det egna jaget (subjektiviteten). Barnets tidiga möte med olika texter, diskurser och handlingsmönster har betydelse för hur barnet sedan möter institutionella texter och diskurser i skolan (Luke, 1995, De Temple & Snow 2001). I de följande presentationerna ges exempel på olika utvecklingar av begreppet textrörlighet och hur dessa ligger till grund för studium av såväl läsande som skrivande. 77 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 13.00 - 15.00 Rom G201 Skriv! Les! Att analysera textrörlighet – kategorier och tillämpbarhet Jenny Wiksten Folkeryd och Åsa af Geijerstam Uppsala universitet SYMPOSIUM Textrörlighet innefattar i sin grunddefinition den relation läsaren har till egna och andras texter (se till exempel Folkeryd et al 2006). Ett levande förhållningssätt till texter är centralt i ett samhälle som ställer allt högre krav på medborgarnas förmåga att hantera texter. Det blir allt viktigare att vi alla kan förhålla oss granskande och kritiskt till ett hela tiden ökande informationsflöde. En läsare som är textrörlig kan samtala om en text på många olika sätt. Dessa sätt kan analyseras med utgångspunkt i tre olika typer av textrörlighet: (1) textbaserad rörlighet där läsaren kommenterar innehåll och struktur i texten på en ytlig och/eller djupare nivå, (2) rörlighet utåt där läsaren associerar från texten till tidigare upplevelser, texter och tankar, (3) interaktiv rörlighet där läsaren diskuterar syfte, mottagare och sammanhang för texten. I denna presentation kommer vi att exemplifiera en textrörlighetsanalys genom att beskriva och konkretisera de kategorier och dimensioner som legat till grund för analyser av textrörlighet inom projektet Elevers möte med skolans textvärldar. Intervjuexempel och texter kommer att hämtas från tre olika skolämnen (samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och svenska) i tre olika skolår (årskurs 5, 8 och 2 på gymnasiet). Resultatet av analyserna kommer också att diskuteras med avseende på denna analysmetods möjligheter och begränsningar när det gäller att beskriva läsarens relation till egna och andras texter. 78 Skriv! Les! Tirsdag 31.05.2011 Kl. 13.00 - 15.00 Det er som om det er en helt anden verden! Kvalitativ vurdering af sammenhængen mellem Rom G201 elevers faglige forståelse og deres literacykompetencer i naturfag Jesper Bremholm SYMPOSIUM Danmarks Pædagogiske Universitetsskole I mit paper vil jeg præsentere et delaspekt af mit igangværende ph.d.-projekt der overordnet omhandler literacy-kompetencer knyttet til de naturfaglige domæner i grundskolen. Som overordnet teoretisk ramme for ph.d.-projektet arbejder jeg med en hypotese om at genrebegrebet kan udgøre en samlende optik for en samtænkning af den kognitive læseforståelsesforskning og en social semiotisk tilgang til tekstkompetence og literacy, sådan som den bl.a. ses udfoldet i den systemfunktionelle lingvistik. Sigtet med denne syntesebestræbelse er at give et bud på et grundlag for det jeg kalder en integreret literacyundervisning i naturfagene. I mit paper vil jeg præsentere det delaspekt af ph.d.-projektet der vedrører udviklingen og afprøvningen af et design til kvalitativ vurdering af sammenhængen mellem elevers faglige forståelse i naturfag og deres literacy-kompetencer. Dette design baserer sig bl.a. på Textrörelse-designet udviklet af Folkeryd, af Geijerstam, Edling og Liberg (2006). Ph.d.-projektet baserer sig på et kombinationsdesign bestående af en analytisk-deskriptiv del og en interventionsdel. Den analytisk-deskriptive del har til formål at udarbejde en karakteristik af typiske tekstformer inden for naturfagene i den danske grundskole, og af de literacy-kompetencer disse tekstformer fordrer. Denne karakteristik baserer sig på analyser af et repræsentativt udvalg af naturfaglige undervisningstekster og elevtekster samt på observation af undervisning i naturfag (den mundtlige kommunikation). Interventionsdelen har til formål i samarbejde med naturfagslærere at udvikle og afprøve undervisningstiltag der imødekommer kravene til en integreret literacy-undervisning i naturfag. Interventionen og samarbejdet foregår i fem 8. klasser på udvalgte københavnske skoler, og det finder sted i afgrænsede forløb fra oktober 2010 til september 2011. Den kvalitative vurdering af elevers literacy-kompetencer som jeg vil præsentere i mit paper, knytter sig til de første forløb i interventionsdelen i vinteren 2010, og den baserer sig på individuelle interviews med et repræsentativt udvalg af elever med afsæt i en konkret naturfaglig tekst. I mit paper vil jeg præsentere hovedresultaterne fra analysen af interviewene som jeg håber, kan udgøre et bidrag til indsigten i sammenhængen mellem elevers faglige forståelse i naturfag og deres literacy-kompetencer. 79 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 13.00 - 15.00 Rom G201 SYMPOSIUM Skriv! Les! Högpresterande gymnasieelevers läspositioner till sakprosatexter – en tillämpning av textrörlighetsbegreppet Yvonne Hallesson Stockholms universitet Inom ramen för forskningsprojektet Elevers möte med skolans textvärldar (se t.ex. Liberg 2005) har Wiksten Folkeryd, af Geijerstam och Edling (2006) använt begreppet textrörlighet för att prata om elevers förhållningssätt till textanvändning och textproduktion. Wiksten Folkeryd m.fl. (2006:170f) beskriver tre olika typer av rörlighet: textbaserad rörlighet, vilket innebär att eleven befinner sig i texten på ord-, sats- eller heltextnivå, rörlighet utåt som innebär att eleven associerar till egna upplevelser och tankar, och interaktiv rörlighet, att eleven kan diskutera mottagare och sammanhang kring texten. I min licentiatavhandling undersöker jag en grupp högpresterande gymnasieelevers läskompetenser utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Säljö 2006) och med utgångspunkt i New Literacy Studies (Street 1993, Barton 2007). I avhandlingen har textrörlighetsbegreppet, tillsammans med Langers (1995/2005) teori om positioner och Säljös (1995) studie om studenters yt- respektive djupinriktning vid läsning, varit inspiration till en läspositionsanalys som gjorts på delar av materialet. Materialet består av textkommentarer från en autentisk fallstudie där eleverna läste och kommenterade fyra sakprosatexter. Eleverna ombads bl.a. förklara hur rubriken överensstämmer med textinnehållet, sammanfatta texten i högst fem meningar, samt kommentera och motivera huruvida det framgick av texten vad textförfattaren ville säga med den, dvs. vad huvudpoängen är. Vid textpositionsanalysen utgick jag från elevernas svar och formulerade tre punkter som anger i vilken grad eleverna kunde koppla ihop rubrik och innehåll, sammanfatta texten respektive ta ut textens huvudpoäng. De två senare överensstämmer i stort med två aspekter av textbaserad rörlighet (se t.ex. af Geijerstam 2006:129f). Svaren kategoriserades som uttryck för ytposition, medelposition respektive djupposition, beroende på hur fullständig och textnära elevens läsning var, med en specificering av vad det innebar för respektive text. Resultaten jämfördes därefter med vilket förhållningssätt till texterna eleverna uttryckt bl.a. i frågor de hade om texten samt i beskrivningar av upplevd svårighetsgrad och lässtrategier. Resultaten pekar mot att en majoritet av de högpresterande eleverna generellt sett intar djupposition vid läsandet av sakprosatexterna. Jämfört med de elever som uttryckte ytposition vid läsandet ställer eleverna i djuppositionsgruppen mer textnära frågor till texterna och uttrycker större textmedvetenhet, dvs. förmåga att kunna tala om texters innehåll, form, funktion och tänkbar läsare (jfr af Geijerstam 2006). Vidare beskriver eleverna i djuppositionsgruppen att de använder fler och andra typer av strategier för svåra texter än vad ytpositionsgruppen gör. 80 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 13.00 - 15.00 Rom G201 Skriv! Les! Elevers skrivrörlighet Britt Maria Holtz Uppsala universitet SYMPOSIUM Elevers språkutveckling under skoltiden handlar om att bredda och fördjupa den egna språkliga repertoaren och att utveckla språkliga redskap för att bättre tillgodogöra sig ämnesundervisningen. Förmågan att ”röra sig i texter” stödjer kunskapsutvecklandet inom ett ämnesområde och ger eleverna möjlighet till en djupare förståelse av de texter de möter i skolarbetet (Liberg 2007). Syftet med den aktuella undersökningen är att dels söka kunskap om hur elever formulerar sig i skrift, närmare bestämt vilka texttyper deras texter representerar, samt att kartlägga deras sätt att formulera sig i relation till ett ämnesinnehåll. Det senare har i det här arbetet benämnts skrivrörlighet. Skrivrörligheten avser att fånga och fördjupa förståelsen av hur elever använder sig av sina tidigare kunskaper, erfarenheter och hur de synliggör sina tankegångar utifrån ett ämnesinnehåll. En analysmodell har utarbetats för detta ändamål inspirerad av Folkeryds et al. (2006) och af Geijerstams (2006) analys av elevers textrörligheter. Fyra kategorier av skrivrörlighet har identifierats i elevtexter skrivna inom ramen för ett temaarbete i religionsämnet i grundskolans mellanår: Textbaserad skrivrörlighet: Eleven befinner sig i sitt skrivande i texten på ord-, satseller hel- textnivå. Innehåll och struktur i den/de lästa texterna återges på en ytlig nivå. Vissa fakta ur texten har till exempel lyfts fram. Ord och uttryck ur den/de lästa texterna återkommer i elevens skrivande eller så sammanfattas hela eller delar av textinnehållet. Skrivrörlighet inåt: Eleven utgår i sitt skrivande från innehållet i den lästa texten och associerar denna inåt till sin egen erfarenhetsvärld, sina tidigare upplevelser, kunskaper och föreställningar. Samspelande skrivrörlighet: Eleven intar en aktiv roll i den skrivna texten genom att t.ex. resonera, kommentera, diskutera och framföra åsikter. Han/hon refererar till gruppsamtalet och/eller argumenterar utifrån innehållet i den lästa texten. Kunskapssökande rörlighet: Text eller samtal har väckt nyfikenhet och/eller intresse hos eleven. Detta resulterar i konkreta frågeställningar som eleven direkt eller indirekt formulerar i sin egen text och som syftar framåt mot ny kunskap. Eleverna använde sig av de fyra skrivrörligheterna i varierande omfattning och i flera kombinationer i sina texter som när de jämförde likheter och olikheter i skapelseberättelser från andra kulturer än den kristna. Skrivuppgiftens utformning var vid dessa skrivtillfällen öppen till sin karaktär och inbjöd eleven till att aktivt anknyta sina erfarenheter och tankar till den nyvunna kunskapen. Eleverna uppvisade i dessa texter även en förvånansvärd god förmåga att argumentera och resonera. Det framgår tydligt att ämnet berörde dem och att skrivuppgiften motiverade till att argumentera, fundera och resonera. 81 Skriv! Les! Vid de tillfällen då skrivuppgiften var mer sluten till sin karaktär blev elevtexterna tydligt kopplade till de berättade/lästa berättelsernas innehåll och textmönster. Den textbaserade skrivrörligheten dominerar dessa texter i och med att eleverna vid dessa skrivtillfällen inte lyfter fram egna tankar och funderingar. Analysen av elevernas texter visar att en god förmåga att behärska de olika skrivrörligheterna underlättar lösandet av uppgifter då eleverna uppmanas att återkoppla egna erfarenheter och kunskaper för att på så sätt bättre bearbeta och tillgodogöra sig ett ämnesinnehåll. Referenser • af Geijerstam, Åsa (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala: Institutionen för lingvistik och filiologi. • Barton, David (2007). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Malden, MA: Blackwell Publishing. • De Temple, Jeanne M. & Snow, Catherine E. (2001). Conversations About Literacy: Social Mediation of Psycholinguistic Activity. I: Ludo Verhoeven & Catherine E. Snow (eds) Literacy and Motivation. Reading Engagement in Individuals and Groups. Mahwah, NJ. Lawrence Erlbaum Ass. Pub. S. 55-69. • Folkeryd, Jenny W., af Geijerstam, Åsa & Edling, Agnes (2006). Textrörlighet – hur elever talar om egna och andras texter. I: Louise Bjar (red.) Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. S. 169-188. • Langer, Judith A. (1995). Envisioning Literature: Literary Understanding and Literature Instruction. (Language and Literacy Series.) Newark, DE. International Reading Association. • Langer, Judith A. (1995/2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Översättning: Anna Sörmark. Göteborg: Daidalos. • Liberg, Caroline (2004). Rörelse i texter, texter i rörelse. I: Ingegerd Bäcklund, Ulla Börestam, Ulla Melander Marttala & Harry Näslund (red.) Text i arbete/Text at work. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson, den 12 januari 2005. Uppsala: ASLA & Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. S. 106-114. • Liberg, Caroline (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I: Myndigheten för skolutveckling. Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber AB. S. 25-44. • Liberg, Caroline (2005). Ett album av bilder – teorins roll i praxisnära forskning. I: Forskning av denna världen II – om teorins roll i praxisnäraforskning. Vetenskapsrådet. Uppsala. Ord & Form AB. S. 82-104. • Liberg, Caroline, af Geijerstam, Åsa & Folkeryd, Jenny W. (2010). Scientific Literacy and Students’Movability in Science Texts. In Cedric Linder, Leif Östman, Douglas A 82 Skriv! Les! • • • • • Roberts, Per-Olof Wickman, Gaalen Erickson & Allan MacKinnon (eds.) Exploring the Landscape of Scientific Literacy. New York and London: Routledge. S. 74-89. Luke, Allan & Freebody, Peter (1997). Shaping the social practices of reading. I: Sandy Muspratt, Allan Luke & Peter Freebody (eds.) Constructing Critical Literacies – Teaching and Learning Textual Practice. Cresskill. Hampton Press. Luke, Allan (1995). Text and Discourse in Education: An Introduction to Critical Discourse Analysis I: Michael W. Apple (ed) Re¬view of Research in Education, no 2. Washington. American Educational Research Association. S. 3-47. Street, V Brian (1993). Cross-cultural approaches to literacy. Cambridge Studies in Oral and Literate Culture. Cambridge: Cambridge Univ. Press. Säljö, Roger (1996). Att lära genom att läsa. I: Ference Marton, Dai Hounsell & Noel Entwistle (red) Hur vi lär. (2:a uppl.). Stockholm. Rabén Prisma. S. 102-125. Säljö, Roger (2006). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. 83 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 15.30 - 16.00 Rom G101 Skriv! Les! Opdagende skrivning – en vej ind i læsningen Klara Korsgaard Nationalt Videncenter for Læsning Teoretisk ramme: - Projektets ene ben er den literacyforskning (Kjeld Kjertmann, 2002; Kjell Lars Berge 2005, Carina Fast 2007) der betragter tilegnelse af skriftsproget som en socialiseringsproces på lige fod med tilegnelse af talesproget. Projektets andet ben er den nordiske forskningstradition (Bente E. Hagtvet,1994; Jørgen Frost, 2003; Caroline Liberg, 1997; Ivar Bråten, 1994), der betoner sammenhængen mellem læsning og skrivning. Projektets tredje ben er den eksisterende forskning om invented spelling (Carol Chomsky, 1979; Lee Dobson, 1989 og Hans Brügelmann, 1999), der betoner, at børn kan opdage skriftens lydprincip ved at få lov at eksperimentere med tidlig skrivning. Metodologi: - Projektet er inspireret af interventionsforskning (Ib Ravn 2007), der ikke alene ønsker at beskrive og problematisere en praksis ud fra ”objektive” observationer, men i stedet ønsker at indgå i forandringsprocessen af praksisfelt i tæt samarbejde med praktikere – i dette tilfælde mellem projektkonsulenterne og børnehaveklasseleder og førsteklasselærere. Fund: - Projektet, der blev gennemført fra 2006 – 2009, viste, at langt de fleste børn allerede i børnehaveklassen havde knækket den alfabetiske kode. Projektet viser, at der er transfer mellem læse- og skriveprocessen og at børnenes skrivning er tydeligt udtryk for, hvor eleven er i skriftsprogstilegnelsen, og hvordan tilegnelsen forløber. Afgørende elementer i læsetilegnelsen såsom fonetisk bevidsthed, metabevidsthed om sprog, forståelse for tekst og motivation ser ud til at tilegnes langt lettere gennem skrivning end gennem læsning. Projektets resultater er formidlet i bogen: Klara Korsgaard, Monique Vitger og Sara Hannibal: Opdagende skrivning – en vej ind i læsningen.2010. Relevans for forskningsfelt: - Der er tre grunde til, at projektet Opdagende skrivnings betydning for læseindlæringen (NVL 2009) har relevans for forskningsfeltet. For det første understøtter projektet det synspunkt, at skrivning for de yngste børns vedkommende bør være den første vej ind i skriftsproget. For det andet har projektets status som interventionsforskningsprojekt, hvis mål er at bidrage til forskningsbaseret forandring af praksis inden for feltet læsning og skrivning. Og for det tredje har Nationalt Videncenter for Læsning, som projektet er forankret i, som mål at være bindeled mellem forskning og praksis. Projektet er et eksempel på dette. En anden grund til projektets relevans for forskningsfeltet er projektets status som interventionsforskningsprojekt. Professionshøjskolerne, som Nationalt Videncenter for Læsning er forankret i, har som mål at være bindeled mellem forskning og praksis. Projektet er et eksempel på dette. 84 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 15.30 - 16.00 Rom G201 Skriv! Les! Att läsa och sedan skriva Eva Östlund-Stjärnegårdh Uppsala universitet Enligt kursplanen för Svenska B, den sista obligatoriska kursen i gymnasieskolan, ska eleven ”kunna förmedla egna och andras tankar i tal och skrift”. Det nationella provets skrivuppgift är inriktad på just detta. Oavsett vilken uppgift eleven väljer, finns kravet att i det egna resonemanget infoga tankar och synpunkter från andra. I arbetsprocessen med det nationella provet ingår att läsa ett texthäfte med skönlitterära texter och sakprosatexter plus bilder av olika slag, ett material som sedan ska användas i både det muntliga och det skriftliga delprovet. Min nu påbörjade studie avser att undersöka hur elever ger uttryck för det de läst i sin skriftliga produktion. Syftet är att studera läsning som grundas på ett vidgat textbegrepp, dvs. läsning av såväl skrivna texter, sakprosa och skönlitteratur, som av bilder. Vidare ska jag studera hur det lästa kommer till användning i elevernas egna texter. Undersökningsmaterialet är texter – stimulanstexter och elevtexter – från det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för gymnasieskolan. Mina forskningsfrågor i undersökningen är: Hur ger elever uttryck för det de läst i skriftlig produktion? Vilka texter och bilder väljer eleverna att bearbeta? Vilka lässtrategier använder sig eleverna av? Vilken grad av självständighet i förhållande till texten eller bilden kan märkas i elevernas läsning? Vilken roll spelar elevers läsning för den kvalitativa bedömning som lärare gör av skrivprovet? Studien bygger på forskningstraditioner som rör såväl skrivande som läsande, primärt i skolkontexten. Forskning om läsande och skrivande relateras idag ofta till sociokulturella teorier om literacy, läs- och skrivkunnighet sedd i ett socialt perspektiv. En av Skolverket utgiven kunskapsöversikt om läsundervisning i Sverige 1995–2007 visar att studier som relaterar undervisning om läsande och skrivande till vilka effekter den ger saknas inom svensk utbildningsvetenskaplig forskning. Min studie, och ett planerat större projekt, ska kunna ge en bild av de effekter som svensk läsundervisning i allmänhet haft. Bachtins grundtanke att alla texter är dialogiska och innehåller flera röster finns i bakgrunden till studien. Talarens yttrande (eller skribentens text) ingår i en kedja av tidigare yttranden där talaren ”stödjer sig på dem, polemiserar mot dem, eller helt enkelt förutsätter att de redan är bekanta för lyssnaren” (Bachtin 1997:212). I provtexterna ligger fokus på att stödja sig på och polemisera mot de källor som används. Min avsikt är att finna fram till en terminologi som konsekvent beskriver vad eleverna gör i skrift med det lästa. Termen litterära föreställningsvärldar hos Langer (2005) avser hur elever i fyra steg tar sig in i och interagerar med den lästa texten. I projektet ”Elevers möte med skolans textvärldar” har begreppet textrörlighet lanserats (Liberg m.fl. 2002). Textrörlighet syftar till att elever ska kunna diskutera både lästa texter och egenproducerade texter med olika infallsvinklar. En typ av rörlighet mellan lästa texter och eget skrivande är det jag prövar att beskriva i min studie. 85 Skriv! Les! Referenser • Bachtin, Michail, 1997: Frågan om talgenrer. I: Genreteori, red. av Eva Hættner Aurelius & Thomas Götselius. Lund: Studentlitteratur. S. 203–239. • Langer, Judith A., 2005: Litterära föreställningsvärldar. Göteborg: Daidalos. • Liberg, Caroline, Wiksten Folkeryd, Jenny, Edling, Agnes, af Geijerstam, Åsa, 2002: ”Students’ encounter with different texts in school.” I: Proceedings from the Third Nordic Workshop on Written Language. Working Papers no 50, Lund University: Department of Linguistics. • Skolverket 2007: Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995–2007. Rapport 304. Stockholm: Skolverket.Måer. 86 Skriv! Les! Lingvistisk komplexitet i en kommunikativ språkhandling i elevtexter skrivna på L2 finska Outi Toropainen Jyväskylä universitet Tirsdag 31.05.2011 Kl. 15.30 - 16.00 Rom V209 I presentationen redogör jag för hur elever i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen med L2 finska överklagar i en specifik skriftlig kommunikationssituation. Dessa överklaganden tillhör den situationsbundna kommunikationen som skrivuppgiften ställer krav på. I skrivuppgiften skulle språkinläraren skriva ett e-postmeddelande till en nätbutik eftersom ett datorspel inte fungerade enligt förväntningarna. Jag belyser överklagandena med ett antagande om att den lingvistiska komplexiteten förändras då elevtextens (e-postmeddelande) uppskattade färdighetsnivå ändras. Presentationen baserar sig på en studie som är en del av ett större forskningsprojekt kallat Topling vid Jyväskylä universitet. Inom den tillämpade lingvistikens L2 forskningstradition har komplexiteten, korrektheten (eng. accuracy) och flytet av inlärarspråket varit i fokus de senaste decennierna. I denna triad verkar komplexiteten av inlärarspråket vara den svårast definierade men också det sist tillagda elementet. (Housen & Kuiken 2009: 461; Skehan 1989.) Komplexiteten har förståtts åtminstone på två olika sätt; som kognitiv komplexitet och som lingvistisk komplexitet. Den lingvistiska komplexiteten av inlärarspråket kan förväntas öka i takt med förbättrade språkkunskaper. Studiens syfte är att få mera kunskap om vad lingvistisk komplexitet i L2 finska innebär ur språkfunktionernas perspektiv i en specifik skriftlig kommunikationssituation. Presentationen baserar sig på sammanlagt 121 elevtexter (e-postmeddelanden) och 116 språkhandlingar som uttrycker överklagande. Studien använder sig av det som Ellis och Burkhuizen (2005: 112) kallar för funktion-form analys av inlärarspråket. Analysen utgår från uppfattningen att funktioner uttrycks med hjälp av olika lingvistiska former och strukturer. Med funktion avses en pragmatisk funktion som språkinlärarna till exempel uttrycker hövlighet med (Huebner 1985: 145– 146). Analysen av komplexiteten konkretiseras genom deskription av lingvistiska strategier i överklaganden som kan förväntas finnas i elevtexterna på basen av skrivuppgiften (Alanen, Huhta & Tarnanen 2010: 14). Inledningsvis avskiljs från de nivåplacerade elev-texterna överklagandena. Därefter beskrivs överklagandenas lingvistiska strategier. Avslutningsvis igenkänns de lingvistiska skillnaderna i överklagandena enligt färdighetsnivå. De förväntade skillnaderna förstås som förändrad komplexitet. Resultaten bidrar med ny kunskap om lingvistisk komplexitet i L2 finska i en specifik språkhandling i en specifik skriftlig kommunikationssituation. Att ta fasta på lingvistisk komplexitet ur språkhandlingarnas perspektiv i L2 finska kan anses vara ett relativt lite använt angreppssätt. Angreppssättet fokuserar på kommunikation ur ett utvecklingsperspektiv eftersom komplexiteten studeras på olika språkfärdighetsnivåer. 87 Skriv! Les! Källor • Alanen, R., Huhta, A. & Tarnanen, M. ( 2010): Designing and assessing L2 writing tasks across CEFR proficiency levels. I: Bartning, I., Martin, M. & Vedder, I. (eds.): Communicative proficiency and linguistic development: intersections between SLA and language testing research. EUROSLA Monographs Series I. s. 21–56. • Ellis, R., & Burkhuizen, G. (2005): Analysing Learner Language. Oxford Applied Linguistics. Oxford: Oxford University Press. • Housen, A. & Kuiken, F. (2009): Complexity, Accuracy, and Fluency in Second Language Acquisition. I: Applied Linguistics 30/4. s. 461–474. • Huebner, T. (1985): System and Variability in Interlanguage Syntax. I: Language Learning. A Journal of Applied Linguistics 35/2. s. 141–163. • Skehan, P. (1989): Individual Differences in Second-Language Learning. London: Edward Arnold. Måer. 88 Skriv! Les! How to improve students’ reading and writing competences through drama and aesthetic learning processes Aud Berggraf Sæbø Universitetet i Stavanger Tirsdag 31.05.2011 Kl. 15.30 - 16.00 Rom G202 Forskningsemne Drama and aesthetic learning processes to improve students’ learning outcome, in this case reading and writing competences. The conceptual framework draws on: • the concept of creativity and aesthetic learning processes in education as a current focus, internationally trough “Road Map for Arts Education” (UNESCO, 2006), “Europe at a glance” (2009) and national trough “Creative Learning” (KD, 2007). • learning as a student active, creative and collaborative process founded on a socioconstructivistic concept of knowledge and learning (Lave & Wenger, 1991/2003; Sæbø, 2009) • research that suggest a positive coherence between creative aesthetic ways of learning and the learning outcome for all students and especially for the underprivileged (Fiske, 2002). • research that documents that teachers do matter, and both what they do and how • they do it matters for their students’ academic and social learning (Darling-Hammond & Bransford, 2005; OECD, 2005 ). • research that document that engagement is important for learning outcome in literacy (Anmarkrud & Bråten, 2008; Baker & Wigfield, 1999; J. T. Guthrie & Wigfield, 2000). Methodology Through theoretical research/literature review the project will find and present the most important international result on the topic: drama as a learning strategy to improve literacy. The second part of the paper will present some result from the action based NFR project Drama, creativity and aesthetic learning processes regarding drama and literacy. I will present some analyzes from the practical drama intervention that was done, and focus on how the structure of the teaching program engaged the students in the process of reading and writing. I will end by presenting students and teachers’ experiences in the project and focus on some main challenges for the teacher to succeed. The project design includes methods like action based drama intervention, observation, discussions and questionnaire to teachers and students. Findings The findings show that drama and aesthetic learning processes can lead to an active, 89 Skriv! Les! joyful and deepened learning process and outcome, primarily because students engage and involve themselves with the subject matter. This is caused by the creative and holistic learning approach, were students make sense / understanding through their exploration and involvement with the text, and were close reading always is needed and writing may be included in the drama process. But, the quality of the students learning outcome is further dependant on the teacher structuring of the teaching and learning process, in relation to academic, personal and social learning and need to include a variety of individual -, group - and shared learning activities. An active management and monitoring of teaching and learning process, where discussion, feedback and summary are included in the learning process, is as well required. Relevance All over the world the need to raise students’ literacy and reading competence for their social, academic and personal development, is highly advocated. Implementing drama as a learning strategy may raise student learning outcome and help them to succeed in school, work and life. 90 Skriv! Les! WRITING TO READ. PLAYFUL COMPUTER WRITING (4 - 11 year olds) 1999-2010 Arne Trageton Stord/Haugesund University College Tirsdag 31.05.2011 Kl. 16.00 - 16.30 Rom G101 Both in Norway and EU the key competences expressing yourself orally and written have been basic in all subjects. The new digital competance demand producing composing, publishing multimodal texts. Writing is easier than reading for 4-7 year olds (Clay 1975, Chomsky 1982, Sulzby 1982, Teal 1982, Hagtvet 1988, Liberg 1993). Computer writing is easier than hand writing (Chamless & Chamless 1993, Goldberg 2003, Kulik 2003) Computer research in school/preschool have been dominated of media consumption. Few study production of computer writing among 5-9 year olds. Almost none combine with playand creativity research. Within Literacy research, reading dominate; about 90 %. (Hattie 2010) Problem: Will playful computer writing and delayed handwriting to grade 3 give better writing results? Especially for boys? Action development/research, sociocultural view of learning. 14 classes followed 3 years in Norway, Denmark, Finland and Estonia 1999-2002. Development documented by 7500 multimodal texts, 60 edited videos, writing tests, teacher reports, questionnaires parents/ children. Results: The 6 year olds easily learned writing/reading through playful computer writing in pairs. Traditional textbooks became unnecessary in Grade 2 in Norway (Grade 1 in the other countries), but school library became important. Children produced own textbooks by playing “Authors”, “Publishing house” and “Newspaper office”. In Grade 3 (Grade 2 in the other countries) they composed more complicated books in different genres and advanced newspapers. The writing stimulated intensive reading, and was especially profitable for boys. In writing tests after 3 years, 8 computer classes showed higher quality in composing fairy tale and factual prose than 9 handwriting classes, significant on p>0.001 level. Surprisingly, also the handwriting tests showed significant higher quality in the computer classes on p>0.001 level, in spite of delayed handwriting and much shorter exercise time. Both tests were blind evaluated on a four grade scale of two extern evaluators, high agreement. The results may lead to changes in literacy learning 5-8 year olds. Implementations 2002-2010 (2014): The strategy have spread to hundreds of schools in Norway, Denmark, Sweden, Finland, also for 3-6 year olds. A textbook for teacher education (Trageton 2003) is translated to Danish, Swedish, Finnish. 25-30 master degrees in the Nordic countries and the start of one doctoral study are tiny beginnings of further research. Associate professor Komulainen, Helsinki University coordinate an application for an EU project with comparative research in 8-10 countries, also Russia. Professor Nurmilaakso make a questionnaire for teachers who have practiced Playful computer writing for several years. Professor Takala have several students taking master degrees in the area. In Vasa Swedish/Finnish master degrees are done within “Intelligent på tangent” Keywords: preschool, lower primary, writing/reading, play, computer 91 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 16.00 - 16.30 Rom G201 Skriv! Les! Skriveoppgaver i lærebøker for norskfaget på ungdomstrinnet Hildegunn Otnes og Harald Morten Iversen NTNU og Høgskolen i Sør-Trøndelag Skriveopplæringa legges opp ulikt i forskjellige norskklasserom. Det eksisterer ulike skriftkulturer, og skriveoppgaver har forskjellige utgangspunkt. Mange lærere holder seg fortsatt til læreboka og de oppgavene som tilbys der, mens andre foretrekker å være mer uavhengig av læreverk. Det brukes også ulike læreverk på ulike skoler. Norsk skriveopplæring foregår altså i nokså ulike klasseromskontekster. Dette er noe av bakgrunnen for vår læreboksstudie. Vi vil i konferanseinnlegget presentere resultater av en studie av lærebøker for norskfaget på ungdomstrinnet. Studien tar for seg skriveoppgaver i læreverk fra tre forlag. Vi studerer også lærerveiledningene som hører med læreverket. De viktigste spørsmålene som stilles i studien, er: • I hvilken grad er skriveoppgavene i tråd med kompetansemål i LK06? • I hvilken grad er skriveoppgavene integrert i kapitler om andre tema, og i hvilken grad er de en del av kapitler om skriving spesielt? • I hvilken grad er det variasjon i oppgavetypene? • I hvilken grad er det progresjon når det gjelder vanskegrad i skriveoppgavene? • I hvilken grad fokuserer oppgavene på bestemte kriterier, kjennetegn (aspekt) ved tekster i den hensikt å lære elevene å beherske disse (sjanger, struktur, sammenheng)? • Fins det kriterier for vurdering av elevtekster i lærebok eller lærerveiledning? Vi vil presentere svarene på spørsmålene og tolkninger av disse. Studien er dels kvantitativ, dels kvalitativ, og presentasjonen vil avspeile måten vi har arbeidet på. Oppgavene analyseres og vurderes i lys av skriveopplæringsteorier som blant annet prosessorientert skrivepedagogikk, sjangerfokusert skriveopplæring, modellskriving og kriteriebasert vurdering. Dette blir i hovedsak en læreboksstudie. Det er selvsagt opp til læreren hvordan læreboka brukes, eller ikke brukes. Vi vil kartlegge hvilke muligheter og begrensninger læreboka gir for en systematisk, variert og kriteriebasert skriveopplæring. 92 Skriv! Les! Utvikling av syntaktisk kompleksitet i elevtekster på engelsk Tale M. Guldal NTNU Tirsdag 31.05.2011 Kl.16.00 - 16.30 Rom V209 Bidraget dreier seg om skriving på L2 og presenterer resultater fra prosjektet Norske elevers skriftlige engelsk (Raaen, Guldal). Prosjektet dreier seg om utviklingen av formelle sider ved norske elevers skriftlige engelsk fra 7. til 10. trinn. Materialet består av tekster skrevet av de samme elevene på to ulike klassetrinn, og kan dermed gi innsikt i utviklingen av formell kompetanse i engelsk. Dette bidraget tar spesielt for seg utviklingen av syntaktisk kompleksitet i elevtekstene. Funnene blir diskutert med utgangspunkt i nivåbeskrivelsene i Det europeiske rammeverket, som representerer et måleverktøy for språklig nivå, og i lys av den økte vektleggingen på formelle sider ved språkopplæring i de nye læreplanene. Syntaktisk kompleksitet defineres her som setningskompleksitet. Selv om det tidligere er påvist at setningskompleksitet ikke er et entydig mål på språklig nivå, så gir dette allikevel en indikasjon på språkferdighet. Tekstene fra 7. trinn inneholder flere former for underordning, men enkelte typer leddsetninger er brukt i liten grad, selv der de kunne forventes å forekomme. Dette kan tolkes som at mange elever ikke behersker forholdsvis enkle leddsetningstyper. Med utgangspunkt i det samlede materialet er problemstillingen: Hvilken utvikling finner en i setningskompleksitet fra 7. til 10. trinn, blant annet med hensyn til setningstyper og typer av underordning? Eventuelle sammenhenger mellom syntaktisk kompleksitet og andre trekk ved tekstene som kan gi indikasjoner på språklig nivå blir også diskutert. Syntaktisk kompleksitet i norske elevers engelsk har blitt undersøkt i noen tidligere studier, dels av eldre elevers språkproduksjon og dels i komparative undersøkelser der norske elever er sammenlignet med elever fra andre land, men det er et område der det ikke foreligger mye konkret dokumentasjon av situasjonen. Prosjektet vil derfor bidra til en bedre forståelse av utviklingen av en dimensjon av skriftlig produksjon på engelsk hos norske elever. 93 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 16.00 - 16.30 Rom G202 Skriv! Les! Lærere snakker om lesestrategier Lise Helgevold Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Forskningsemne: Forskingsprosjektet antas å gi mer kunnskap på to områder. Det ene, som er studiens hovedanliggende, er å få mer kunnskap om elevers leseforståelse og samspillet mellom leseforståelse og bruk av lesestrategier. Det andre området er å kunne vurdere i og på hvilken måte intervensjon i form av kurs for lærer, påvirker deres undervisning. Jeg har i flere år arbeidet med skolering av lærere i forhold til temaer som leseopplæring i alle fag, systematisk lesing av fagtekster og leseforståelse. Jeg har lenge ønsket en anledning til å beskrive påvirking lærere tilkjennegir gjennom slik intervenering av undervisning som kurs/veiledning kan gi. I studien åpner det seg en slik mulighet. Forskerspørsmålene rundt dette er: • Om og eventuelt hvordan endrer lærernes beliefs seg under intervensjonen? • Om og eventuelt hvordan kommer påvirkningen jeg har gitt lærerne i form av kursing til uttrykk i lærenes undervising? • Gir lærerne selv uttrykk for endring, og i så fall på hvilken måte, i undervisningspraksis? I dette paperet vil jeg i hovedsak bare drøfte en del av denne studien, det kvalitative forskingsintervju med lærerne som informanter. Studien kan relateres til emner som: Lesing som grunnleggende ferdighet, klasseromspraksis og undervisning i lesing, leseopplæring. Metodologi/ Forskingsdesign: I studien vil jeg innhente informasjon om gjenstandsfeltet på flere og ulike måter, gjennom intervju av lærere (lydopptak), observasjon (videoopptak og feltnotater) av undervisningssituasjoner knyttet til tekstlesing og lesestrategier, og gjennom lekser ved hjelp av elevenes ukeplaner og arbeidsbøker(dokumentanalyser). I dette paperet vil jeg i hovedsak bare drøfte en del av denne studien, det kvalitative forskingsintervju med lærerne som informanter. Jeg vil drøfte utfordringer både med utgagnspunkt i intervjuguide og i forhold til analysene. Forventede konklusjoner: På dette tidspunktet i studien har jeg intervjuet lærerne to av tre ganger. Jeg vil kunne si noe om lærernes kunnskaper om og undervisning i strategiske leseferdigheter innen områder som å målrette seg, å utnytte førforståelse, å utvikle ordforråd og å benytte ulike forståelses- og metakognitive strategier. Relevans for forskingsfeltet: Ja, på to områder spesielt. Den ene er å få et mer et mer fasettert bilde av ulike elevers utvikling av strategieske ferdigheter. Det andre, som denne delen av studiet gjelder, er å få mer innsikt i om og hvordan lærere endrer beliefs ang under94 Skriv! Les! visning i lesestrategier. Gjennom ulik kursing og oppfølging av lærere vil jeg også få mer kunnskap om kompetanseheving i det å undervise i lesestrategiske ferdigheter hos lærer. Litteratur • Helgevold, L., & Engen, L. (2010). Leselos veiledningshefte, Lastet, 2010 • Grønmo, S. (2004): Samfunnsvitenskaplige metoder. Bergen: Fagbokrorlaget • Klette, K (2007). Trends in Research on Teaching and Learning I Schools: Didactics meet Classroom Studies. I. European Educational Research Journal 6 (2),s. 147 – 160. • Kvale, S (2001): Det kvalitative forskingsintervju. Oslo: Gyldendal akademisk. • Skott, J. (2001): The Emerging Practices and a Novice Teacher: The Roles of his School Mathematiccs Images. Journal of Mathemaics Teachers Education, Vol. 4, No 1, 3-28. • Stephan, M.; Cobb, P. (2003): The methodological approach to classroom-based research. I M. Stephan, J. Bowers, P. Cobb with K. Gravemeijer: Journal for research in mathematics education, monograph 12: Supporting students’ development of measuring conceptions: Analyzing students’ learning in social context, p. 36-50. • Stauss, A. L. (1987): Qualitative Analyses for social scientists. Cambrigde: Cambrigde University Press. • Widerberg, K (2001): Historien om et kvalitativt forskingsprosjekt. Oslo: Universitetsforlaget. 95 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 16.30 - 17.00 Rom G101 Skriv! Les! Lesing gjennom skriving? Marit Krogtoft og Irene Løstegaard Olsen Universitetet i Nordland Det har vært mye oppmerksomhet rettet mot lesing de siste årene. Heldigvis. For ingen norsklærere kan vel mene noe annet enn at det er noe av det viktigste vi kan lære elevene i skolen? Elevene i Norge leser og leser, og vi måler resultater og diskuterer metoder. Skrivingen er kanskje kommet litt i bakgrunnen. At elever som leser mye, gjerne også er gode skrivere, er gammelt nytt. For å bli god til å skrive må man lese mye, blir det gjerne sagt. Og for å bli god til å lese? Det er samme oppskrift: man må lese mye. Det er på mange måter lesingen som er alfa og omega. Men hva med det omvendte? Det spørsmålet jeg skal utforske her er: Hva om elever skriver mye - vil det bedre deres evne eller lyst til lesing? Og et underspørsmål i denne sammenhengen: Hvis det elevene skriver blir gjort tilgjengelig for medelever, vil det kunne ha positiv effekt på elevenes leselyst? I 2008 gjennomførte Irene Løstegaard Olsen og Marit Krogtoft en halv dags (2-3 skoletimer) skrivekurs (kreativ skriving) for et titalls skoleklasser, med klasselærer var tilstede. Elevene ble oppfordret til å sende inn tekst og tegninger, og vi trykte opp et hefte med noen av elevenes egne tekster i. Heftet sendte vi tilbake til bidragsyterne. Våren 2011, to år etterpå, har en av oss vært tilbake til to av skolene og interjvuet tilsammen tre lærere og ti ungdomsskoleelever. Spørsmålene som er stilt til elever og lærere er om og hvordan boka ble brukt, og om de tror at den førte til mer leseglede eller leseinteresse. Datamaterialet, som ikke er analysert i skrivende stund, ser ut til å indikere at elevene ikke tror de blir mer interessert i å lese når de skriver. Men elevene ser ut til å være ganske enige om at det er særlig interessant å lese tekster skrevet av andre ungdommer. I følge en amerikanske rapport1 som kom i høst, vil skriving forbedre lesing. I denne rapporten går det imidlertid klart fram at å arbeide mer med kreativ skriving, som vi gjorde i skrivekurset, riktignok hadde en positiv effekt, men det som hadde best effekt på elevenes lesing var å skrive om den skjønnlitteraturen man leser. ______________ 1 Graham, Steve og Michael Heberts (2010): Writing to read: Evidence for how writing can improve reading. A Carnegie Coprporation Time to Act Report. Washington, DC: Alliance for Exellent Education 96 Skriv! Les! Festen på Fefo. Identitetsskapande samtal på en svensk fanfictionsajt Christina Olin-Scheller Karlstads universitet Tirsdag 31.05.2011 Kl. 16.30 - 17.00 Rom G201 Att samtala via nätet är idag vanligt bland unga människor. I denna presentation, där ett specifikt samtal på en svensk fanfictionsajt analyseras utvecklar jag hur deltagarna positionerar sig gentemot varandra, vilka ämnen som introduceras och hur dessa används för lärande, men också för att skapa identitet och gemenskap. Kring en fanfictionsajt byggs gemenskaper upp som, med Wengers (2006) begrepp, kan kallas praxisgemenskap. Medlemmarna i en praxisgemenskap delar alltså inte bara ett intresse – de genomför också aktiviteter som tillåter dem att utveckla färdigheter och lära sig saker av varandra. Inom den praxisgemenskap som läsare och författare skapar på den svenska fansajten Fefo, är berättelser och berättande en central del. Hit hör självfallet de historier – fanfics – som aktörerna publicerar online, men också de samtal mellan läsare och författare som följer på varje publicerat kapitel. I linje med Bamberg (2007) och De Fina & Georgakopoulou (2008) betraktar jag dessa samtal som en social praktik där narrativet växer fram som ett resultat av förhandlingar mellan samtalspartners. Med detta synsätt fungerar samtalet både som ett avtryck av individers och gruppers roller, värderingar och attityder, och som ett verktyg att forma praxisgemenskapens identitet. Min analys visar att flickorna på ett konstruktivt sätt använder både fiktionen och virtualiteten som redskap för att skapa identitet som flickor, som tonåringar och som vänner. De experimenterar och leker med olika fiktiva genrer genom att röra sig såväl mellan liv och text som mellan bakre och främre regioner i ett ständigt flöde (Appleyard 1991; Goffman1998; Lindqvist 1996). I samtalet kring den fiktiva texten använder sig flickorna av lekens strukturer för att skapa gemenskap och i förlängningen också identitet. Mina resultat pekar på att vi har vi ett behov av att leka fiktion inte bara som ett första steg i utvecklingen som läsare – utan också som ett verktyg för att utvecklas och skapa identitet livet ut. 97 Tirsdag 31.05.2011 Kl. 16.30 - 17.00 Rom GV209 Skriv! Les! Written English as an Additional Language; Textual Language and Identity Formation Susan Erdman Høgskulen i Volda English Subject Didactics The project is a small corpus text linguistics study of student produced texts at the vg1 and college level. My analysis aims to examine embodied language in the guise of referring expressions including demonstratives, reference pronouns and definite articles. This paper will present the preliminary results of my analyses of texts written by vg1 students in their English class and, as a control, of the texts produced by the more accomplished year course students enrolled at Volda University college, focusing on the students’ use of demonstratives and reference pronouns to refer to characters and events in the movies and written texts to which they have been asked to respond. Referring expressions serve to orient the relationship between the writing subject, the reader and the outside text and thus contain information about how lexical and grammatical knowledge interfaces with the concrete writing context within which texts are produced. 12 student essays from vg1 and 12 from the Volda year course will be examined using WordSmith Tools to identify demonstrative and reference pronoun use. These 12 texts were collected as part of a pilot project conducted prior to the larger collection which will be analyzed as part of my doctoral work. The high school students were all asked to analyze either the movie, Brokeback Mountain or a short story by William Kinsella “Panache” and the college students to respond to a piece of fiction drawn from the British literature pensum. The students’ use of demonstratives reveals considerable uncertain about their own place of enunciation as writers of an additional language. As Lakoff (1974) has argued, demonstratives signal an affective or emotional relationship between text, writer and reader. The students’ uneven or inconsistent use of referring expressions suggests that they have difficulty asserting their independent identities into their own textual worlds, negotiating between the domain of primary text and their own reflections upon those texts and mediating the relationship between their own linguistic competence and that possessed by their reader/teacher. This study hopes to help bridge the divide between contextualized studies of classroom language education and text linguistics through the examination of discreet linguistic elements as indexical of the social context within which the students write. Ideally, this study will also participate in the ongoing discussion of the state of written English education in Norway. Reference: • Lakoff, Robin. 1974. Remarks on this and that. CLS 10:345–356. 98 Skriv! Les! Skrift som resurs – Skriftpraktiker i undervisningen för elever i grundskolans mellanår. Anna Malmbjer Södertörns högskola Tirsdag 31.05.2011 Kl. 16.30 - 17.00 Rom G202 I denna presentation fokuseras muntliga och skriftliga praktiker i undervisning med elever i grundskolans mellanår, dvs. elever i åldern 9–12 år. Vid denna ålder behärskar de flesta elever de tekniska aspekterna av läsandet och skrivandet, läs- och skrivinlärningen anses avslutad. Det är nu elever förväntas gå från att lära sig läsa och skriva till att läsa och skriva för att lära, dvs. till att använda skrift som resurs för kommunikation och lärande. Det har skrivits hyllkilometer om den tidiga språkutvecklingen och läs- och skrivinlärningen men praktiskt taget inget om denna senare fas. Den övergripande frågan som kommer att belysas här är vilka möjligheter undervisningen i dagens svenska skola ger elever att utveckla och använda skrift som resurs för kommunikation och lärande. Utgångspunkten är läsande och skrivande som sociala aktiviteter, som sociala praktiker där skrift används på specifika sätt. Enligt detta synsätt är det genom att deltaga i en praktik där skrift används som resurs som man utvecklar sin förmåga att läsa och skriva (se t.ex. Barton 1994 eller Säljö 2000). Om elever ska utveckla sin förmåga att använda skrift som resurs för kommunikation och lärande måste de utveckla denna förmåga i aktivt samspel med läraren, s.k. joint construction. Bl. a. Arthur Applebee (1996), Arthur Applebee med fl (2000) och Carey Jewitt (2008) hävdar att normerna och villkoren för detta samspel är avgörande för vilken förmåga elever utvecklar. Enligt en forskningsöversikt av Kjell Granström och Charlotta Einarsson (1995) kännetecknas undervisningen i den svenska grundskolan av en växling mellan lärarledda samtal i helklass, grupparbeten då tal dominerar och tyst enskilt arbete. När det gäller bedömning av elevers prestationer är dessa i regel skriftbaserade. Elever undervisas alltså, dvs. instrueras och övar, i en muntlig praktik men bedöms och betygsätts i en skriftlig. För att kunna identifiera muntliga och skriftliga praktiker i undervisningen för elever i grundskolans mellanår använder jag dels fokusgruppsintervjuer med lärare och elever, dels detaljerade analyser av inspelade klassrumsinteraktioner. I denna presentation hoppas jag kunna visa vilka funktioner olika muntliga och skriftliga praktiker i undervisningen har. Referenser • Applebee, Arthur. 1996: Curriculum as conversation. Transforming traditions of teaching and learning. Chicago • Applebee, Arthur, Burroughs, R & Stevens, A, 2000: Creating continuity and coherence in high school literature curricula. I: Research in the Teaching of English, 34. S. 396–429 • Barton, David. 1994: Literacy. An introduction to the ecology of written language. Oxford. 99 Tirsdag 31.05.2011 Kl. Rom Skriv! Les! • Granström, Kjell & Einarsson, Charlotta. 1995: Forskning om liv och arbete i svenska klassrum – en översikt. Stockholm. • Jewitt, Carey. 2008: Multiliteracy and literacy in school classrooms. Rewiew of reseach of education, 39(1) s. 3–9. • Säljö, Roger. 2000: Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm 100 Onsdag 01.06.2011 Program Skriv! Les! 0900-1000 Parallelle sesjoner Rom G101 Chair: Randi Solitem Rom G201 Chair: Anne Elisabeth Dahle Rune Andreassen Astrid Skaathun Kjersti Lundetræ, Reidar Stokke & Egil Gabrielsen Einar Landmark 1000-1015 Kaffe 1015-1215 Symposium Rom G101 Rom G201 Ellen Krogh, Peter Hobel, Steffen M. Iversen & Karen Sonne Jakobsen Stefan Samuelson, Åsa Elwér, Bjarte Furnes, Anne Elisabeth Dahle & Ann-Mari Knivsberg 1215-1315 Lunsj 1315-1600 Workshop med Nany Nelson - Rom G101 101 Onsdag 01.06.2011 Kl. 09.00 - 09.30 Rom G101 Skriv! Les! How teachers search for and evaluate information about special educational needs Rune Andreassen Høgskolen i Østfold The study addressed school teachers’ experiences in searching for and evaluating information about special educational needs (SEN) to develop their professional knowledge. In particular, we focused on experiences in searching for information from Internet sources. A digital questionnaire was filled by 263 Norwegian elementary school teachers. The digital survey data were analysed using SPSS, and the results were interpreted by descriptive statistics like mean values, percentages and correlation. The results supported the notion that teachers use several information sources extensively, Internet sources included, to develop their competence on SEN. Specifically, domain knowledge seems to be important, not only for teachers’ competence per se, but also by promoting their curiosity to search for more information as part of their ongoing self-directed professional development. Teachers’ beliefs about their evaluation of Internet sources’ trustworthiness (source evaluation self-efficacy) were highlighted and were found to be related to their amount of Internet use for updating their knowledge about SEN topics. Few other studies have explored the role of teachers’ self-efficacy beliefs related to information literacy. 102 Skriv! Les! Diagnostisk staveprøve under utvikling Astrid Skaathun Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Onsdag 01.06.2011 Kl. 09.00 - 09.30 Rom G201 Ein ny staveprøve er i ferd med å ta form, ein orddiktat som per i dag består av to delprøvar, der den eine delprøven består av 16 relativt lågfrekvente prøveord med alfabetisk regulær stavemåte, og den andre 16 relativt høgfrekvente prøveord med stavemåte der den alfabetiske regulariteten er overstyrt av ortografiske reglar og konvensjonar. Sjølv om denne nye staveprøven ved første augnekast liknar tidlegare staveprøvar, bryt både teorifundament og ordval med tradisjonane på fleire område. Som teoretisk ståstad nærmar vi oss ein form for syntese mellom kognitiv psykologi og konneksjonisme, ei teoriforankring som Finn Egil Tønnessen (1999) legg til grunn for si forståing av ferdigheitsomgrepet. Eit sentralt utgangspunkt for prøveutforminga er at språkspesifikke reglar og konvensjonar ikkje berre styrer ortografien, men at også alfabetet, trass i det språkgenerelle prinsippet, blir pålagt føringar av språkspesifikk art. Tileigning av staveferdigheit handlar derfor om tileigning av alfabetisk og ortografisk ferdigheit, avhengig av kvarandre og i innbyrdes påverknad. Tileigninga skjer gjennom ein nærmast uavgrensa periode, for staveferdigheita eig alltid rom for nyansering og vidareutvikling. Målet for staveutviklinga handlar i så måte ikkje utelukkande om automatisert gjenkalling av ortografiske identitetar frå langtidsminnet, slik dei tradisjonelle kognitive teoriane hevdar. For at tileigna staveferdigheit skal vera funksjonell under skriving, er den som lærer avhengig av skriftspråklege røynsler, og det ser ut til at relative frekvensar i skriftspråket spelar ei sentral rolle for kva stavemåtar som blir tileigna tidleg eller på seinare tidspunkt. På same måte som ved tileigning av eit talespråk, er mental effektivitet/økonomi antatt å vera ei viktig drivkraft i tileigningsprosessen. Eige doktorgradsstudium, ei lengdesnittsundersøking av korleis norske skoleelevar frå 1. til 6. klasse tileigna seg staveferdigheit , gav inga støtte til den tradisjonelle antakinga om at staveutviklinga går gjennom ein bestemt sekvens av kvalitativt ulike stadium, der det alfabetiske blir tileigna før det ortografiske. Undersøkinga viste at norske skoleelevar tileignar seg både alfabetiske og ortografiske ferdigheiter frå første skoleår, og at dei vidareutviklar begge desse ferdigheitsområda gjennom påfylgjande skoleår. Observasjonar som ligg til grunn for stadieteoriane/-modellane i samband med staveutviklinga, er etter vår forståing berre periodevis prioriterte framgangsmåtar under staving. Tradisjonelt sett har fonologisk ferdigheit hatt eit sterkt fokus, både i forståing av stavevanskar og staveutvikling. Røynsler frå analysar av stavemåtar, både stavefeil og korrekt ortografi, i det førnemnde doktorgradsarbeidet, viste at berre ved hjelp av tolkingar var det mogleg å ekstrahera det fonologiske grunnlaget i dei føreliggjande stavemåtane. Vi har derfor valt å setja fokus på alfabetisk ferdigheit slik denne kan observerast i stavemåtane, og vågar samstundes å hevda at fonologisk ferdigheit ofte er blitt målt med utgangspunkt i 103 Skriv! Les! feiltolkingar av språkspesifikk alfabetisk ferdigheit som er nødvendig for å nyttiggjera seg eit alfabetisk skriftspråk. Blant dei første orda som utvalet i doktorgradsstudiet lærte å stava ortografisk korrekt, var spesielt høgfrekvente funksjonsord. Det såg ut til at den relative ordfrekvensen spelte ei viktigare rolle for korrekt tileigning av korrekt stavemåte enn til dømes alfabetisk regularitet. 104 Skriv! Les! Leseferdigheter og egenopplevd helse Kjersti Lundetræ, Reidar Stokke og Egil Gabrielsen Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Onsdag 01.06.2011 Kl. 09.30 - 10.00 Rom G101 For å ivareta egen helse på en god måte, kan forståelse av skriftlig helseinformasjon være av avgjørende viktighet. Råd om ernæring, sykdomsforebyggende kosthold og mosjon formidles gjerne gjennom artikler i aviser og blader. Også som et supplement til den muntlige informasjonen man får av fastlegen under en konsultasjon, kan skriftlig informasjon som brosjyrer, pasientinformasjon fra Norsk Elektronisk Legehåndbok (NEL) eller pakningsvedlegg være viktige supplement. Informasjon som kun mottas muntlig kan ikke fastholdes og repeteres på samme måte som skriftlige tekster. Om lag ti prosent av norske voksne har leseferdigheter som tilsvarer det laveste nivået i den internasjonale leseundersøkelsen Adult Literacy and Life Skills Survey (ALL). Det tilsvarer 240 000 16-65-åringer. Det er grunn til å tro at denne gruppen kan nyttegjøre seg skriftlig helserelatert informasjon i mindre grad enn voksne med adekvate leseferdigheter. Voksne med lave leseferdigheter har økt sannsynlighet for å være utenfor arbeidslivet, sammenlignet med voksne som har adekvate leseferdigheter. På bakgrunn av etablert kunnskap har vi utledet en hypotese om at voksne med lave leseferdigheter også opplever at de har dårligere helse enn voksne med adekvate leseferdigheter. Dette vil bli undersøkt ved hjelp av regresjonsanalyser av data fra ALL, der et representativt utvalg på 5400 norske 16-65-åringer deltok. Det vil også bli kontrollert for husholdningsøkonomien, utdanningsnivå, kjønn og alder. Selv om studien ikke kan gi grunnlag for å trekke slutninger om årsakssammenhenger mellom lave leseferdigheter og dårlig helse, kan den illustrere behovet for å se nærmere på hvorvidt skriftlig helseinformasjon er tilpasset voksne med lave leseferdigheter. 105 Onsdag 01.06.2011 Kl. 09.30 - 10.00 Rom G201 Skriv! Les! Skrivevansker og tiltak – med utgangspunkt i skriveprøver fra elever Einar Landmark Bredtvet kompetansesenter Forskningsområde: Vansker med lesing og skriving Teoretisk rammeverk Innen talesyntese refereres det gjerne til studier gjort i Danmark og England (Cullen m.fl, 2008, Jensen m. fl. 2009, Juul m.fl. 2009). Her har effekten vært positiv for de med store vansker, noe som er rimelig å forvente, ut fra at talesyntese tilgjengeliggjør tekst. De som er i en begynnende lesefase vil derimot kun bruke talesyntesen ved lengre eller vanskelige tekststykker. I Sandviken kommune i Sverige gjennomføres et prosjekt med fokus på PC -skriving som tidlig innsats. Pedagogikken som ligger til grunn er inspirert av Arne Tragetons ”Skrive seg til lesing”. I Sverige benytter man også digitale stemmer som leser opp bokstavlyden. Trageton hadde god dokumentasjon på at elevene lærte å lese og skrive bedre enn elever som ikke fulgte hans opplegg. I Sandviken kommune i Sverige hevdes det at alle elever leser ved endt tredje klasse, deriblant elever som man ville anta kunne få vansker med å lese og skrive ut fra testing av språklig kortidsminne og begrepsforståelse i førskolealder. Metologi/forskningsdesign. Det ble benyttet en triangulerende forskningsmetode. Med utgangspunkt i en ord- og setningsdiktat var formålet å få innblikk i skrivemåter til elever og ut fra deres feiltyper i skriftspråket vurdere i hvilken grad skrivestøttende verktøy egner seg. Sammenheng mellom lesing og skriving, og selve ord- og setningsdiktatens validitet, ble undersøkt. På deler av utvalget ble den også gjennomført to ganger. Deretter ble det sett på sammenhengen mellom ortografi og syntaks, og hvordan mindre skrivesterke utvikler seg i forhold til et normalutvalg. På grunn av usikkerhet i hvilken grad verktøyene ble tatt i bruk, ble også andre måleverktøy benyttet, som opptak av elevenes skriving, vurdering av tekster før og etter, og sammenligning av pre- og posttesten for deler av utvalget. Forventede konklusjoner/funn. Utvidete stavekontroller og andre skrivestøttende verktøy egner seg for elever med store lese- og skrivevansker ut fra de feiltypene de gjør i skriftspråket. Det var ingen signifikante forskjeller mellom verktøyene. Det viste seg at gode verktøy har potensial til å hjelpe elever med skrivingen, men ikke i hvilken grad det faktisk hjelper. En forbedring viste seg mellom pre- og posttesten, men flere innsatsområder gjør at det ikke kan tillegges bruk av skrivestøttende verktøy. Ord- og setningsdiktaten hadde en høy korrelasjon med andre tester, som Tyve spørsmål, Nasjonale prøver og Carlsten, og den viste seg konsis over tid. På ord- og setningsdiktaten var det en sterk forbindelse mellom ortografiske og syntaktiske vansker. Det viste seg også at elever med lese- og skrivevansker 106 Skriv! Les! er i en utvikling ut barneskoletrinnet, riktignok svakere enn andre elever, men stagnerer fullstendig på ungdomstrinnet i forhold til normalutvalget. Relevans for forskningsfeltet. Foreløpig foreligger det lite forskning på i hvilken grad hjelpemidlene har en positiv effekt for elever med lese- og skrivevansker, selv om bruk av skrivestøttende verktøy er svært vanlig for denne gruppen. Både Nav og skoleverket bruker store ressurser hvert år på dette området. 107 Onsdag 01.06.2011 Kl. 10.15 - 12.15 Rom G101 Skriv! Les! Faglighed og skriftlighed / Writing to learn, learning to write. Literacy and disciplinarity in Danish upper secondary education SYMPOSIUM Organisert av Ellen Krogh Øvrige medvirkende: Peter Hobel, Steffen M. Iversen og Karen Sonne Jakobsen Denne session vil snarere have præg af workshop end af symposium. Deltagerne er knyttet til det samme forskningsprojekt, og workshoppen vil dels indeholde en præsentation af dette projekt med fokus på udvalgte delprojekter, dels vil der blive lagt op til en kritisk diskussion af en analysemodel som er udviklet i projektet, ud fra en præsentation af konkrete analyser. Introduktion til projekt Faglighed og skriftlighed Ellen Krogh, Syddansk Universitet Workshop med udgangspunkt i en analyse af en eller to basale analyseenheder Ellen Krogh, Syddansk Universitet Peter Hobel, Syddansk Universitet Præsentation af fagstudiet Diskursiv matematisk skrivning Steffen Iversen, Syddansk Universitet Præsentation af fagstudiet Faglighed og skriftlighed i fremmedsprogsundervisning (tysk) Karen Sonne Jakobsen, Roskilde Universitet 108 Skriv! Les! Introduktion til projekt Faglighed og skriftlighed, med særligt fokus på design og analysetilgang til de longitudinale projekter Ellen Krogh Syddansk Universitet Onsdag 01.06.2011 Kl. 10.15 - 12.15 Rom G101 SYMPOSIUM Faglighed og skriftlighed (FoS) er et fireårigt kollektivt forskningsprojekt (2010-2014), finansieret af det danske Forskningsråd for Kultur og Kommunikation. Projektet er en eksplorativ, kvalitativ undersøgelse af skriftbrug i gymnasiale uddannelser hvor studier med et longitudinalt elevperspektiv forbindes med tværgående studier i centrale fag og faglige samspil. Målet er at skabe viden om hvordan elever lærer sig fag gennem skrivning og skrivning gennem fag, og ad hvilke veje de udvikler skrivekompetencer gennem gymnasieuddannelsen. Projektet forbinder et fagdidaktisk og et sociokulturelt perspektiv på skriftlighed i de gymnasiale uddannelser. To nøglebegreber er didaktisering (Ongstad 2006) og medierende redskaber (Vygotsky 1986, Wertsch 1998). Med det fagdidaktiske perspektiv retter vi søgelyset mod skriftlighed som medie for didaktiserende praksis i de gymnasiale fag. Med det sociokulturelle perspektiv fokuserer vi på skriftlighed som et medierende redskab mellem det kognitive, det sociale og det tekstuelle. Skriftlighed forstås i et udvidet perspektiv, som en multimodal praksis. Et vægtigt teoriperspektiv særligt i tilknytning til de longitudinale studier ydes af Roz Ivanic (1998) med hendes studie af identitetsdannelse gennem skrivning. Med en etnografisk tilgang til datagenerering knytter vi an til New Literacy Studies og synet på skriftkyndighed som en social og økologisk praksis (Barton 1994). Forskningsdesignet etablerer en matrixstruktur hvor longitudinale delstudier med et elevperspektiv forbindes med tematiske fagstudier som undersøger tekstnormer og skrivepraksis i en række gymnasiale fag. Der er i projektet etableret en fælles elektronisk databank som alle deltagere har adgang til. De fire longitudinale delstudier startede dataindsamling i august 2010, mens fagstudierne først er påbegyndt i 2011. Det er vanskeligt at udtale sig om forventede resultater på nuværende tidspunkt, men på det metodologiske område er der udviklet to analysemodeller som, omend stadig under udvikling, dog må anses for relativt robuste værktøjer for projektets analyser. Det er en af disse analysemodeller som vi ønsker diskuteret i workshoppen. 109 Onsdag 01.06.2011 Kl. 10.15 - 12.15 Rom G101 Skriv! Les! Workshop med udgangspunkt i en analyse af en eller to basale analyseenheder Peter Hobel og Ellen Krogh Syddansk Universitet SYMPOSIUM Workshop med udgangspunkt i en analyse af en eller to basale analyseenheder, bestående af skriveordre, elevtekst, lærerkommentar og elevinterview. I analyserne anlægges tre særskilte analyseperspektiver idet den samme analyseenhed anskues som henholdsvis en tekstkæde, en række diskurstransformationer og en konstellation af skrivehændelser. Gennemgående begreber for analyseenhedens enkeltdele er skrivehandling, tekst og skrivehændelse. I workshoppen diskuteres analyserne med særlig opmærksomhed på analysemodellens og analysebegrebernes holdbarhed og forklaringskraft. 110 Onsdag 01.06.2011 Kl. 10.15 - 12.15 Rom G101 Skriv! Les! Præsentation af fagstudiet Diskursiv matematisk skrivning Steffen M. Iversen Syddansk Universitet SYMPOSIUM Målet med delstudiet er at udforske de nye diskursive typer af skrivning som med gymnasiereform 2005 er blevet introduceret i matematikfaget (fx rapporter, synopsis, (fler)faglige projektopgaver og forskellige former for uformel udforskende skrivning). Empirisk bygger studiet på observationer, interview og indsamlede elevtekster. Der udvælges to elever fra hver af fire observerede klasser, og et datakorpus genereres af alt hvad disse elever producerer skriftligt i matematikfaglig sammenhæng over en periode på ét år. Disse data suppleres med data fra det longitudinale studie og med kvalitative elevinterview. Elevteksterne analyseres med fokus på medierende redskaber og med særligt henblik på at identificere skrivehandlinger og skriveformål (Berge 2005, Misfeldt 2006). 111 Onsdag 01.06.2011 Kl. 10.15 - 12.15 Rom G101 Skriv! Les! Præsentation af fagstudiet Faglighed og skriftlighed i fremmedsprogsundervisning (tysk) Karen Sonne Jakobsen Roskilde Universitet SYMPOSIUM Delstudiet har som formål at belyse fremmedsprogenes bidrag til at udvikle gymnasieelevers studiekompetence, med tysk som eksempel. Mens engelsk med globaliseringen i stigende grad dominerer de kommunikative funktioner, vil andet fremmedsprog kunne fokusere kognitive funktioner ved at give elever adgang til viden der er skabt og formet gennem andre sprog. Delstudiet består af a) en analyse af skriftlighedens rolle i tysk som den formuleres i styredokumenter og i den faglige debat, b) analyse af undervisningsenheder hvor skriftlighed indgår i centrale funktioner. Spørgsmål til analyserne er hvilke skriftbaserede aktiviteter der forekommer og med hvilke mål; hvilke medierende redskaber der forekommer, samt hvilke sprog og fagligheder der indgår. Empirien hentes primært fra longitudinalundersøgelsen. Evt. suppleres med yderligere empirisk materiale indhentet fra en klasse over et kort forløb. 112 Onsdag 01.06.2011 Kl. 10.15 - 12.15 Rom G201 Skriv! Les! Vansker med skriftspråket SYMPOSIUM Organisert av Stefan Samuelsson Øvrige medvirkende: Bjarte Furnes, Åsa Elwér, Anne Elisabeth Dahle og Ann Mari Knivsberg Är det brister i en eller flera språkliga och/eller kognitiva förmågor som bidrar till läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Stefan Samuelsson. Universitetet i Linköbing Longitudinell stabilitet och prediktion av olika typer av läsproblem Åsa Elwér, Universitetet i Linköbing Spesifikke lese- og skrivevansker (dysleksi) i ulike alfabetiske skriftspråk Bjarte Furnes, Universitetet i Bergen Behaviour and attention problems in severe and more moderate dyslexia Anne Elisabeth Dahle, Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Ann Mari Knivsberg, Lesesenteret, Universitetet i Stavanger 113 Onsdag 01.06.2011 Kl. 10.15 - 12.15 Rom G201 SYMPOSIUM Skriv! Les! Är det brister i en eller flera språkliga och/eller kognitiva förmågor som bidrar till läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Stefan Samuelsson Universitetet i Linköbing Det råder idag en stor enighet om att dyslexi orsakas av en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Störningen ger sig först och tydligast tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. I den här definitionen är fonologiska svårigheter en förutsättning och tillräckligt för att förklara orsaken till dyslexi. Denna definition av dyslexi är baserad på forskning som har genomförts på grupper av individer med läs- och skrivsvårigheter. Det är emellertid viktigt att definitionen också testas i forskning som fokuserar på enskilda individer med läs- och skrivsvårigheter. I denna presentations testas olika teoretiska modeller för att förstå vad som orsakar dyslexi på en individnivå. 114 Skriv! Les! Longitudinell stabilitet och prediktion av olika typer av läsproblem Åsa Elwér Universitetet i Linköbing Onsdag 01.06.2011 Kl. 10.15 - 12.15 Rom G201 SYMPOSIUM Det finns en stor grupp elever som har problem att förstå vad de läser trots att de har åldersadekvat avkodningsförmåga. Vi vet idag ganska lite om bakomliggande orsaker till dessa förståelseproblem. I studien som presenteras har vi identifierat grupper med olika slags problem i 4:e klass (såväl avkodnings- som språkförståelseproblem)och jämfört gruppernas kognitiva och språkliga förmågor med start vid 5-års ålder. Analysen är baserad på 778 amerikanska tvillingar som ingår i ett internationellt longitudinellt projekt. Resultaten visar att dessa två grupper inte går att skilja åt i förskoleåldern med hjälp tester i fonologisk medvetenhet. Longitudinell stabilitet i förväntade problemprofiler för de olika grupperna går inte att finna förrän barnen har börjat skolan. 115 Onsdag 01.06.2011 Kl. 10.15 - 12.15 Rom G201 Skriv! Les! Spesifikke lese- og skrivevansker (dysleksi) i ulike alfabetiske skriftspråk Bjarte Furnes Universitetet i Bergen SYMPOSIUM Dysleksi karakteriseres av problemer med den tekniske delen når en leser, nemlig avkodingen (koble lyd til riktig bokstav). Det er en generell enighet i litteraturen om at den primære årsaken til disse vanskene er en svikt i evnen til å behandle den fonologiske informasjonen i språket. En utfordring er imidlertid at majoriteten av forskningen omkring dysleksi er gjennomført i engelskspråklige land. Det blir ofte stilt spørsmål omkring generaliserbarheten av funn gjort i en engelskspråklig kontekst da engelsk, sammenlignet med de fleste andre europeiske skriftspråk er kjent for å være ekstremt irregulært (lite samsvar mellom lyd og bokstav). Foredraget oppsummerer aktuell litteratur på området. 116 Skriv! Les! Behaviour and attention problems in severe and more moderate dyslexia Anne Elisabeth Dahle og Ann Mari Knivsberg Lesesenteret, Universitetet i Stavanger Onsdag 01.06.2011 Kl. 10.15 - 12.15 Rom G201 SYMPOSIUM Background: Our knowledge society puts increasing demands on reading and writing skills. These skills are impaired in dyslexia which is characterized by difficulties in word decoding, spelling and rapid automatized naming. Dyslexia is reported to co-occur with internalizing and externalizing behavior, and also with attention problems. Very few studies report on behavior and attention in severe cases of dyslexia. Information on co-occurring problems is imperative for diagnostic procedures and remediation programs. The aim of the current study was to assess behaviour and attention in two groups of participants with dyslexia, who also had significantly different reading skills, to detect eventual differences. From the limited research conducted on co-occuring problems in severe dyslexia, we hypothesized to find more internalizing and externalizing behaviour and more attention problems in the group of participants most severely affected by dyslexia. Method: Inclusion criteria in the two groups were a diagnosis of dyslexia due to phonological disabilities. Group 1 was a clinical sample of 41 participants with severe dyslexia, assessed at the National Centre for Reading Education and Research. Group 2 was a population based sample of 26 participants selected from a screening of 301 fourth graders in ordinary classes. Mean age in Group 1 was 146 months (SD 16.4), and in Group 2 it was 116 months (SD 3.5). Estimated IQ in Group 1 was 97.64 (SD12.82), and in Group 2 it was 93.65 (SD 13.11). Information on behaviour and attention was obtained from parents and teachers through the assessment material Child Behavior Checklist and Teacher’s Report Form. The material is standardized and has norms for two different age-bands and for gender. Results: Parents reported significantly more attention problems for the group with severe dyslexia than for the group with more moderate dyslexia. Both groups had, however, more attention problems than could normally be expected. Parents and teachers reported a high frequency of internalizing behaviour in the group with severe dyslexia. For the group with more moderate dyslexia parents reported a higher proportion of participants to have internalizing behaviour than the teachers did. Teachers reported a higher frequency of externalizing behaviour for both groups than the parents did. Conclusion: Attention problems were reported for both groups. The children and adolescents with severe dyslexia were most seriously affected. A higher than normal frequency of internalizing and externalizing behaviour was also reported. The results correspond with previous research and clearly indicate that assessing co-occurring problems is imperative in dyslexia. A question to reflect on is why teachers report less internalizing problems in the group of children with moderate dyslexia than the parents do. Research is needed to shed light on this. 117 Onsdag 01.06.2011 Kl. 13.15 - 16.00 Rom G101 Skriv! Les! Text Analysis in Reading-Writing Research Nancy Nelson University of North Texas, USA WORKSHOP Attention in this workshop is on approaches to text analysis as a tool for investigating written discourse. Emphasis throughout is on how one’s theoretical perspective influences how the text itself is conceptualized as well as what kinds of questions are asked and what approaches are taken. The workshop is organized in three sections according to the following questions regarding reading and writing: 1. What is the nature of the textual product that is written and/or read? 2. What is the nature of the cognitive and the social processes of reading and writing? and 3. What is the nature of the sociocultural practices in which people engage as readers and writers? 118 Skriv! Les! Leselyst i Nordland? Reidun Bottenvann Høgskolen i Bodø POSTER Forskningsemne Lesekompetansen i Nordland ligger på et bunnivå i nasjonal sammenheng. Frafallet i videregående ligger på topp i de nordligste fylkene. Dystre statistikker som må ses i sammenheng. Temaet for denne posterpresentasjonen er å vise hvordan et utvalg skoler i Nordland tar tak i problematikken rundt de svake leseferdighetene til elevene. Jeg ser på hvilke leseprosjekter på ungdomstrinnet skolene har vært involvert i de siste årene og hvorfor nettopp disse er valgt. I forskningsprosjektet tar jeg for meg et knippe skoler i landsdelen som deltok i Leseprosjektet i Nordland (2008-2009) initiert av Utdanningsdirektoratet / Lesesenteret i Stavanger. Har skolene utarbeidet en bevisst strategi i forhold til å jobbe med elevenes leseferdigheter og leselyst på ungdomstrinnet som følge av deltakelsen i Leseprosjektet i Nordland? Teoretisk rammeverk Funn fra undersøkelser gjort under Leseprosjektet i Nordland 2008-2009. Tolke og analysere disse i lys av aktuell litteratur (PISA 2009, Roe,) Metodologi / forskningsdesign Spørreskjema sendt til rektor og faglærere ved skolene som deltok i Leseprosjektet i Nordland skolene. Intervju med en skole som gikk svært aktivt til verks etter endt prosjektdeltakelse (2 lærere). Forventede konklusjoner / funn Et viktig aspekt i denne sammenhengen er om leseprosjektene blir en ”happening” eller en mer integrert del av leseopplæringen på skolen? Faren er stor for at leseprosjekter blir en happening uten store implikasjoner for den øvrige leseopplæringa. Hvilken type lesing stimulerer leseprosjektene? Min hypotese er at mengdelesing er hovedfokuset. Er det signifikante forskjeller mellom skolene, eller er det samme resept som skrives ut? Går lesing og skriving hand i hand i noen av disse prosjektene? Relevans for forskningsfeltet Jeg mener det er to interessante aspekt her: • Hvor mye bevissthet er knytta til valg av leseprosjekt skolene deltar i? • Har slike prosjekter som Leseprosjektet i Nordland relevans i forhold til hvordan skolene jobber med lesing i ettertid? 119 Skriv! Les! Høytlesinga – kilde til kjedsomhet eller kompetanse? May Line Tverbakk Universitetet i Nordland POSTER Problemstilling: Hvilke intensjoner har lærere med høytlesing i klasserommet og hvilken tilrettelegging av høytlesinga oppfatter elevene gir læringsutbytte? Forskningsemne: Høytlesing og høytlesningens rolle for utvikling av lese- og fagkompetanse. Jeg har foretatt en spørreundersøkelse blant elever og lærere på mellomtrinnet der jeg vil finne mer ut av hvilken tilrettelegging elever opplever at de har utbytte av når det gjelder høytlesing på skolen. Hvilke intensjoner har lærere med høytlesing? Når - og hvorfor leses det høyt i klasserommene? Teoretisk rammeverk: Systematisk arbeid med vokabular, stabilitet i språk – og leseutviklingen, samarbeid med hjemmet og vekting av motivasjon, vil i følge Dickinson og Tabors (2001) kunne være suksessfaktorer for lesekompetanse. Høytlesingen kan, gjennom målrettet bruk, ivareta flere av disse sidene. Funnene tolkes derfor også gjennom norske leseforskere og forfattere som Astrid Roe, Vibeke G. Aukrust, Elise Seip Tønnesen, Frøydis Hertzberg og Trine Solstad. Metodologi/forskningsdesign: Undersøkelsen er gjennomført som en casestudie med intervju som metode. Informantene mine er lærere og elever på barnetrinnet ved en grunnskole. Forventede konklusjoner/funn: Resultatene er på nåværende tidspunkt ikke ferdig analysert, men det kan synes som at elevene i undersøkelsen har klare formeninger om når høytlesingen fremmer kompetanse: • • • • • • • • Når lesestrategier fokuseres av lærer Når elevene blir tatt med på dramatiseringer av lesestoffet. Når lærer leser med innlevelse. Når lærer aktualiserer lesestoffet og linker stoffet til allerede kjente tema eller bruker konkreter/bilder som utgangspunkt/overgang, identifisering Når teksten er interessant og ”passe vanskelig” Når en kan ”hoppe ut av sammenhengen” for å fordype seg i enkeltemner i teksten for så å fortsette i tekstens sammenheng etterpå Noen elever leser konsekvent høyt for seg selv på viktig stoff hjemme, fordi de mener at de husker det bedre enn om de leser stille. Noen elever synes det er utfordrende å huske det de selv blir bedt om å lese høyt 120 Skriv! Les! for lærer/medelever fordi de blir så opptatt av å lese ”fint” og ”riktig”. Leseforståelse kan her stå i fare for å utebli dersom ikke lærer følger opp, eller en er tilstrekkelig oppmerksom. Læreres intensjoner: Lærere jeg intervjuet benyttet høytlesing fordi: • De vil være modeller for elevene sine. • De sjekker ut elevers leseferdigheter i ulike fag. • De mener at høytlesing kan fremme elevers lese- og fagkompetanse. Svarene fra lærerne var ikke spesifikke på hva med høytlesingen som kan bidra til lese fagkompetanse eller hvilken lese- og fagkompetanse høytlesing bidrar til, og lærerne ga uttrykk for å savne en større bevisstgjøring av dette i lærerkollegiet. Relevans for forskningsfeltet: Temaet har relevans for skolenes arbeid med å ivareta LK06’ intensjoner med de grunnleggende ferdighetene. Gjennom Kunnskapsdepartementets satsing på entreprenørskap i utdanningen, ønskes det i årene fremover også en styrking av entreprenørskapskompetansen i skolene; igangsetting av skapende læringsprosesser der eleven inviteres til å være aktiv i læreprosesser. Dette krever en endring i måten å lære på, og en endring i måten det undervises på, og dette har også følger for lærerutdanningen. Kilde: • Dickinson, D. & Tabors, P. (2001) (red): Beginning literacy with language. Baltimore. Paul Brookes. 121 Skriv! Les! Lesemotivasjon – med et blikk på nyttelesingen og nytelesingen Eirin Furre Moan Universitetet i Nordland POSTER Lesing blir gjerne beskrevet på følgende formel: lesing = avkoding * forståelse. De senere årene har formelen blitt utvidet til også å inkludere motivasjon. Det har vært forsket mye på både avkodingsperspektivet og forståelsesaspektet ved lesingen. De siste årene har forskningen også dreiet seg mot motivasjonsaspektet i leseformelen, noe jeg ønsker å ha fokus på ved å se på følgende: Hvordan kan læreren bidra til å styrke elevenes motivasjon for lesing? I denne posteren ønsker jeg å presentere noen av funnene fra et klasseromsprosjekt som ble gjennomført på 7. klassetrinn over en periode på tolv uker. Hensikten med prosjektet var å drive en systematisk strategiundervisning med formål å fremme gode, strategiske lesere, og en stor del av prosjektet omhandlet motivasjon for lesing. Jeg ønsker å se på noen av tiltakene som viste seg å ha god effekt i forhold til å stimulere til leseengasjement. Prosjektet har en aksjonspreget tilnærming med elementer fra kvalitativ og kvantitativ metode, og anerkjent leseforskning har stått sentralt. For å måle effekten av prosjektet, ble det tatt i bruk intervjuer, observasjon, samt en spørreundersøkelse og en test som ble gjennomført både før og etter undervisningsperioden. Funnene peker mot en tydelig sammenheng mellom motivasjon for lesing og resultater. Den amerikanske leseforskeren John Guthrie presenterer fem motivasjonsområder for å skape leseengasjement som jeg ønsker å vise til for å kaste lys over forskningen. Allerede før elevene er kommet til syvende trinn begynner mange å miste motivasjonen for både skjønnlitterær lesing og faglesing. Lesingen virker meningsløs på mange, og elevene har vansker med å identifisere seg selv som lesere. For å motvirke dette, er det viktig at læreren fokusere på lesingens nytteverdi, ikke bare i forhold til skolefaglige områder, men også i forhold til hverdagen utenfor. Samtidig er det også viktig at det jobbes med lesingens nyteverdi. Her er det viktig å være oppmerksom på at man i skolen har en sterk tradisjon med å knytte nytelesingen opp mot skriftlige oppgaver som for eksempel bokrapporter, noe som gjør at motivasjonen daler faretruende for mange. Både i nyttelesingen og nytelesingen må læreren tilrettelegge for leseopplevelser med høy grad av mestring, mening og relevans. Elevene savner at stoffet relateres til hverdagen, noe som er viktig for å aktualisere stoffet. Læreren som brobygger mellom lesing i samfunnet for øvrig og lesingen på skolen, blir derfor uhyre viktig. Dette motiverer til lesing og videre læringsarbeid. Læreren må også gi elevene retning i lesingen og hjelpe dem å målstyre arbeidet, noe som kan motivere, særlig i vanskelige eller kjedelige tekster. Muntlig samhandling om innholdet 122 Skriv! Les! kan også gi motivasjon da elevene øker forståelsen ved å delta aktivt, både ved å legge fram egne tanker og meninger, men også ved å få tilgang til andres betraktninger om samme tekst. Dette gir interessante diskusjoner og gjerne støtte og aksept fra medelever eller lærer, noe som motiverer til videre samhandling, samtidig som erfaringer og kunnskaper øker. 123 Skriv! Les! Virksomhets- og befolkningsbarometeret 2010 Linda Beate Berg, Karl Bekkevold og Xeni Dimakos Vox, nasjonalt fagorgan for kompetansepolitikk POSTER Forskningsemne: Læring i arbeidslivet, voksnes grunnleggende ferdigheter Vox har siden 2004 jevnlig foretatt spørreundersøkelser rettet mot befolkningen og virksomhetsledere om læring i arbeidslivet (http://www.vox.no/templates/ArticleOverview. aspx?id=3053&epslanguage=NO). Vi har nettopp mottatt resultatene fra Norstat, som har gjennomført vårt virksomhets- og befolkningsbarometer. Nytt av året er blant annet at vi spør befolkningen om i hvilken grad de lærer av ulike typer aktiviteter innenfor formell, ikke-formell og uformell læring, og at vi spør virksomhetslederne om hvordan de opplever de ansattes kompetanse og om deres respektive virksomheters prioriteringer i opplæringen av de ansatte. Design: Undersøkelsen har blitt gjennomført som en telefonsurvey av Norstat i uke 48 og 49. Begge utvalgene består av 1000 personer. Befolkningsbarometeret er en omnibus-undersøkelse rettet mot befolkningen i alderen 18-65 år. Virksomhetsbarometeret er en cati-undersøkelse rettet mot ledere av virksomheter med to eller flere ansatte, representativ i forhold til bransje og virksomhetsstørrelse. (Vekting er foretatt .) Resultatene vil bli lagt ut på Statistikkbanken på www.vox.no i likhet med fjorårets undersøkelse, og det vi bli skrevet et notat om karriereveiledning. For øvrig holder vi mulighetene for å skrive andre publikasjoner åpne, avhengig av hva slags funn vi gjør. Forventede konklusjoner/funn: Vi forventer at årets undersøkelse vil bekrefte tidligere funn om at verken virksomhetsledere eller befolkningen er så interessert i styrking av grunnleggende ferdigheter som internasjonale og nasjonale tiltak for voksnes læring skulle tilsi. Det forrige virksomhetsbarometeret (2009) ble gjennomført i desember 2008, rett etter finanskrisen, og vi antar derfor at interessen for opplæring vil være noe lavere i årets barometer sammenliknet med 2009. Relevans for forskningsfeltet: Vox-barometeret tar pulsen på den norske, voksne befolkningen og norske virksomhetsledere med hensyn til holdninger til voksnes behov for læring og styrking av grunnleggende ferdigheter. Vox er i så måte i forkant av EUs forskning på læring i arbeidslivet. Cedefop arbeider med en undersøkelse blant næringslivsledere som vil bli pilotert i 2011. 124 Skriv! Les! Skri ! Les! – V er mitt liv og mitt yrke. Hele livet har handlet om å vinne, og jeg treffer vinnere hver dag. Som konkurransemenneske var det naturlig å kalle min ene sønn for Victor. Frode Olsen, tidl. landslagskeeper 125 Skriv! Les! Indeks Fornavn Etternavn E-post Side Bente Aamotsbakken bente.aamotsbakken@hive.no 39 Åsa af Geijerstam 51, 78 Rune Andreassen rune.andreassen@hiof.no 102 Øistein Anmarkrud 71 Norunn Askeland norunn.askeland@hive.no 39 Karl Bekkevold 124 Linda Beate Berg linda.berg@vox.no 124 Kjell Lars Berge k.l.berge@iln.uio.no 56 Aud Berggraf Sæbø aud.b.sebo@uis.no 89 Catharina Hole Bjørnsen 21 Reidun Bottenvann Reidun.Bottenvann@uin.no 119 Jesper Bremholm jolm@dpu.dk 79 Anne Elisabeth Dahle anne.e.dahle@uis.no 117 Xeni Dimakos 124 Åsa Elwér asa.elwer@liu.se 115 Susan Erdmann susanle@hivolda.no 98 Rolf Fasting rolf.fasting@lui.hio.no 58 Jenny Folkeryd jenny.folkeryd@edu.uu.se 78 Elisabeth Frank elisabeth.frank@lnu.se 74 Bjarte Furnes bjarte.furnes@uib.no 116 Eirin Furre Moan Eirin.Furre.Moan@uin.no 66, 122 Egil Gabrielsen egil.gabrielsen@uis.no 105 Tale M. Guldal tale.guldal@plu.ntnu.no 93 Yvonne Hallesson yvonne_hallesson@hotmail.com 80 Oddrun Hallås 61 Åsta Haukås asta.haukas@if.uib.no 21 Ria Heilä-Ylikallio reila@abo.fi 41 Lise Helgevold lise.helgevold@uis.no 94 Katarina Herrlin katarina.herrlin@lnu.se 74 Vibeke Hetmar 73 Peter Hobel peterhobel@ifpr.sdu.dk 110 Ingemar Holgersson 50 Britt Maria Holtz britt-maria.holtz@edu.uu.se 81 Rita Hvistendahl r.e.hvistendahl@ils.uio.no 42 Anne Håland anne.haland@uis.no 23 Stina Hållsten stina.hallsten@sh.se 25 126 Skriv! Les! Mari-Ann Igland mariann.igland@hihm.no 75 Harald Morten Iversen harald.iversen@hist.no 92 Steffen Møllegaard Iversen smiv@ifpr.sdu.dk 111 Benthe Kolberg Jansson benthe.k.jansson@hiof.no 30 Roger Johansson 20 Victoria Johansson 20 Ann-Mari Knivsberg ann-mari.knivsberg@uis.no 117 Klara Korsgaard klk@ucc.dk 84 Ellen Krogh ekr@ifpr.sdu.dk 109, 110 Marit Krogtoft marit.krogtoft@uin.no 96 Einar Landmark einar.landmark@statped.no 106 Inger Langseth inger@norwenglish.com 27 Caroline Liberg Caroline.Liberg@edu.uu.se 77 Berner Lindström Berner.Lindstrom@gu.se 50 Kjersti Lundetræ kjersti.lundetre@uis.no 105 Anne Løvland anne.lovland@uia.no 32 Anna Malmbjer anna.malmbjer@sh.se 99 Anne Mangen anne.mangen@uis.no 47 Synnøve Matre synnove.matre@skrivesenteret.no 55 Audhild Nedberg audhild.nedberg@uit.no 69 Nancy Nelson 18, 118 Eva NIlson evainilson@aol.com 63 Sture Nome sture.nome@hist.no 70 Arne Olav Nygard arne.o.nygard@uis.no 67 Christina Olin-Scheller Christina.Olin-Scheller@kau.se 97 Irene Løstegaard Olsen 96 Hildegunn Otnes hildegunn.otnes@plu.ntnu.no 92 Torgny Ottoson 50 Monica Reichenberg monica.reichenberg@sprak.umu.se 44 Astrid Roe astrid.roe@ils.uio.no 22 Wenke Mork Rogne wenkemr@hivolda.no 59 Stefan Samuelsson stefan.samuelsson@uis.no 114 Lise Vikan Sandvik lise.sandvik@plu.ntnu.no 34 Theresa Schilhab tsc@dpu.dk 49 Astrid Skaathun astrid.skaathun@uis.no 103 Atle Skaftun atle.skaftun@uis.no 36 Oddny Judith Solheim oddny.j.solheim@uis.no 36, 64 127 Skriv! Les! Randi Solheim randi.solheim@hist.no 57 Karen Sonne Jakobsen karens@ruc.dk 112 Karin Stenlund karin.stenlund@norsjo.se 68 Reidar Stokke 105 Roger Säljö 48 Anne Grafton Sætren 21 Marie Tanner marie.tanner@kau.se 19 Ragnar Thygesen ragnar.thygesen@uia.no 58 Catharina Tjernberg catharina.tjernberg@nordiska.su.se 28 Outi Toropainen outi.toropainen@jyu.fi 87 Hilde Traavik 61 Arne Trageton arne.trageton@gmail.com 91 May Line Tverbakk May.Line.Tverbakk@uin.no 120 Per Henning Uppstad per.h.uppstad@uis.no 64 Magnhild Vollan magnhild.vollan@uia.no 32 Bente Rigmor Walgermo bente.r.walgermo@uis.no 36 Åsa Wengelin asa.wengelin@ling.lu.se 20 Anne Ørvig anne.orvig@hib.no 61 Eva Östlund-Stjärnegårdh Eva.Ostlund@nordiska.uu.se 85 128 Skri ! Les! – Som barn synes jeg W var den kuleste av alle. Den hadde selvtillit og oste av makt. Enkelt-v er mer beskjeden. Terje Vallestad, litteraturfestivalsjef, Café Sting
