Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister – Johan Thor

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister
2014‐10‐23
Förbättringsarbete med stöd av
kvalitetsregister
Att gå från ax till limpa – från forskning till nytta för patienten
Svenskt forum för vårdkvalitet, Ersta, 2014-10-23
Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, Med.Dr.
Vinnvård Fellow of Improvement Science
Jönköping Academy
www.jonkopingacademy.se
Forskare, Medical Management Centrum
Karolinska Institutet
Ordförande, Expertgruppen för Nationella kvalitetsregister
Tips: Utbildning
Magister- och masterprogram i
kvalitetsförbättring och ledarskap inom
hälsa, vård och omsorg
Ansökan till hösten senast 15 april via www.antagning.se
Läs mer på: www.jonkopingacademy.se
Utbildningsprogrammets mål
Mätning och förbättring
• Avsikten med utbildningsprogrammet är att
bidra till förbättring av hälsa, vård och omsorg.
• Masterprogrammet ska öka deltagarnas
förmåga att leda och åstadkomma förbättringar av vård och omsorg som leder till
vinster i hälsa och välfärd samt en god
resurshushållning.
• Kvalitetsmätning behövs för att vägleda och
utvärdera förbättringsarbete
• Det finns olika syften med kvalitetsmätning
• Alla syften med kvalitetsmätning är inte
kompatibla – samma mätningar kan inte
användas för alla syften
• Solberg et al: ”improvement, accountability, and
research” (förbättring, bedömning, forskning)
Syftet med mätningar spelar roll
Tre domäner för kvalitetsmätning
”Vi inser alltmer inte bara hur väsentligt mätning
är för de förbättringar vi eftersträvar utan också hur
kontraproduktivt det kan vara att blanda mätning
för värdering/bedömning eller forskning med
mätning för förbättring.”
Alla syften med kvalitetsmätning är inte kompatibla.
Struktur
Process
Håll isär mätning för förbättring och mätning för att avgöra ersättning.
Solberg LI, Mosser G, McDonald S. The three faces of performance measurement: improvement, accountability, and research. Jt Comm J Qual Improv. 1997 Mar;23(3):135‐47. (Min översättning)
Lokaler, utrustning, personal
Aktiviter; det vi gör i vården
Utfall av sjukvårds‐
insatser
Resultat
Donabedian A. Evaluating the quality of medical care. 1966. Milbank Q. 2005;83(4):691‐729.
johan.thor@hj.se
1
Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister
2014‐10‐23
Kopplingar mätning – förbättring
Exempel: diabetesvård
Struktur
Kopplingsväg 1
Selektion
Kopplingsväg 2
Förändring
Mål
Tillgång till ögonbotten‐
fotografi
Synförmåga; retinopati
Process
Regelbunden ögonbotten‐
fotografering m.m.
Systemets syfte
Resultat
Selektion av aktörer med god kvalitet
Resultat
Aktivt förbättrings‐
arbete
Kännedom om kvalitet/ resultat
Mätning för förbättring
Kännedom om kvalitet/ resultat
Patienter/brukare, remittenter, uppdragsgivare, tillsynsmyndigheter gör informerade val Organisationer
Motivation
Vård‐ och omsorgsgivare, praktiker
Bearbetad utifrån: Berwick DM, James B, Coye MJ. Connections between quality measurement and improvement. Med Care. 2003 Jan;41(1 Suppl):I30‐8. Några utgångspunkter
Några utgångspunkter
• Förbättringar sker sällan av sig själva - de
kräver målmedvetet och aktivt arbete.
• Vill man åstadkomma bättre resultat i en
verksamhet måste man förändra sina
arbetssätt eftersom resultaten är inneboende
egenskaper i ett system:
All förbättring kräver förändring men
inte all förändring innebär förbättring.
– ”Varje system är perfekt utformat för att
åstadkomma de resultat som det gör”.
Batalden P, Splaine M. What will it take to lead the continual improvement and innovation of health care in the twenty‐first century? Quality management in health care. 2002;11(1):45‐54.
Berwick DM. A primer on leading the improvement of systems. BMJ. 1996; 312(7031):619‐22.
Några utgångspunkter
Enbart kunskap om att det finns ett
bättre sätt att arbeta medför inte
automatiskt att alla börjar arbeta på
det sättet. (Minns Semmelweis!)
Man behöver också arbeta aktivt
med själva förändringsprocessen.
Då är det bra att ha en metodik till
hjälp. Det är här förbättringskunskapen kommer in!
Professor Paul Batalden
God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso‐ och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen, 2006.
johan.thor@hj.se
2
Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister
2014‐10‐23
Quality improvement is “the combined and unceasing efforts of everyone —
healthcare professionals, patients and their families, researchers, payers, planners and educators — to make the changes that will lead to better patient outcomes (health), better system performance (care) and better professional development”. Batalden PB, Davidoff F. What is ‘‘quality improvement’’ and how can it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care. 2007; 16:2‐3.
Moving knowledge into practice
Generalizable
scientific
knowledge
Bättre hälsa
+
Measurable
performance improvement
Particular
context
Bättre professionell utveckling: lärande; arbetsglädje; yrkes‐
stolthet
Bättre vård
Batalden PB, Davidoff F. What is ‘‘quality improvement’’ and how can it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care. 2007; 16:2‐3.
Mönster som kan vägleda förbättring framgår bäst
om man plottar data över tid
Amount of ”ideal-patients” for treatment
ACE / A-II blockerare vid utskrivning
Riks-HIA 1999
Data till stöd i förbättringsarbete
100
90
80
Hur identifierar
vi denna nivå?
Focus on the improvement potential
70
60
Focus on the differences between hospitals
50
40
Focus on the low performing hospital
30
20
10
0
Weakest hospitals
Average
Best hospital
Levett JM, Carey RG. Measuring for improvement: from Toyota to thoracic surgery. Ann Thorac Surg. 1999 Aug;68(2):353‐8.
Modell för förbättringsarbete
1. Vad vill vi åstadkomma – vilket är vårt mål?
2. Hur vet vi om en förändring medför en
förbättring – hur mäter vi?
3. Vilka förändringar kan vi göra som leder till
förbättring?
Plan‐Do‐Study‐Act
johan.thor@hj.se
A
P
S
D
Langley GJ. The Improvement Guide: a Practical Approach to Enhancing Organizational Performance. 2nd ed. San Francisco: Jossey‐Bass; 2009.
Fellowship-forskning
Syftet är att öka kunskapen om hur nationella
kvalitetsregister används, och kan utvecklas för
användning, i hälso- och sjukvårdens
förbättringsarbete. Detta förväntas bidra med
kunskap av mer generellt intresse inom fältet
förbättringsvetenskap – improvement science –
särskilt vad gäller mätning av kvalitet och
kopplingen mellan sådan mätning och kvalitetsförbättring.
3
Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister
Frågeställningar
1. Hur används Nationella kvalitetsregister för
kliniskt förbättringsarbete?
2. Vilken sorts kvalitetsdata används och hur?
3. Vilka utvecklingsmöjligheter finns beträffande
registerdata, dess utformning och användning
för kvalitetsförbättring?
2014‐10‐23
Nationella Kvalitetsregister
Definition
Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller
individbaserade uppgifter om problem, insatta
åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård
och omsorg. Ett Nationellt Kvalitetsregister
kvalitetsgranskas och är certifierat av den
Nationella Styrgruppen för kvalitetsregister.
Antaget av Styrgruppen för NKR 2014‐03.
Vision
Nationella Kvalitetsregistren används integrerat
och aktivt för löpande lärande, förbättring,
forskning samt ledning och kunskapsstyrning för
att tillsammans med individen skapa bästa
möjliga hälsa, vård och omsorg.
Antaget av Styrgruppen för NKR 2014‐03.
Register och förbättring av vården
1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister
bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och
hälsoutfall som kan vägleda framtida
praxisförändringar.
2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till
riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare
kan jämföra sig med varandra och få vägledning för
att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget
förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter
kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån
jämförelsen.
3. Vårdgivare och patienter använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av
enskilda patienters vård.
Svenska höftprotesregistret: http://www.shpr.se/sv/Default.aspx
Register och förbättring av vården
Register och förbättring av vården
1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister
bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och
hälsoutfall som kan vägleda framtida
praxisförändringar.
2. Öppen redovisning
av vårdgivares följsamhet till
Minskad risk för infektion (endoftalmit) vid katarakt‐operation.
riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare
”The postoperative endophthalmitis kan jämföra sig med varandra och få vägledning för
registrations have led to several att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget
positive developments; diagnostic förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter
routines have improved and kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån
intracameral cefuroxime has been jämförelsen.
adopted all over the country, resulting 3. in a decreased incidence of Vårdgivare och patienter använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av
postoperative endophthalmitis [from enskilda patienters vård.
0,11 % in 1998 to 0,02 % in 2009]” 1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister
bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och
hälsoutfall som kan vägleda framtida
praxisförändringar.
2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till
riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare
kan jämföra sig med varandra och få vägledning för
att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget
förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter
kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån
jämförelsen.
3. Vårdgivare och
patienter använder registerKoppling mellan följsamhet till evidensbaserade riktlinjer och relaterade data
för att vägleda utformningen av
patientutfall. Ettårsmortalitet 1996: 21,0 %; 2007: 13,3 %. Öppen redovisning påskyndade förbättring.
enskilda patienters
vård.
http://kataraktreg.se
Läs mer på: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/
johan.thor@hj.se
4
Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister
2014‐10‐23
Register och förbättring av vården
Med PER kan patienten ange sitt eget tillstånd och själv följa sin 1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister
sjukdom för att kunna se hur bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder
och
sjukdomen utvecklas och vilka hälsoutfall som kan vägleda framtida
effekter olika behandlingar har haft. praxisförändringar.
sjukdomsöversikt används 2. Öppen redovisning av vårdgivaresDenna följsamhet
till
tillsammans med den ansvariga riktlinjer och av deras patienters vårdutfall.
Vårdgivare
läkaren för att hitta bästa möjliga kan jämföra sig med varandra och få vägledning för
behandling. Tillsammans skapar vi att öka sin följsamhet och utvärdera
sitt eget
förbättringsarbete. Patienter ochbättre hälsa för varje patient. Svensk andra intressenter
Reumatologis Kvalitetsregister: kan också jämföra olika vårdgivare
och agera utifrån
http://srq.nu/
jämförelsen.
3. Vårdgivare och patienter använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av
enskilda patienters vård.
Register och förbättring av vården
1. Klinisk epidemiologi: Nationella kvalitetsregister
bidrar med ny kunskap om vårdåtgärder och
hälsoutfall som kan vägleda framtida
praxisförändringar.
2. Öppen redovisning av vårdgivares följsamhet till
riktlinjer och av deras patienters vårdutfall. Vårdgivare
kan jämföra sig med varandra och få vägledning för
att öka sin följsamhet och utvärdera sitt eget
förbättringsarbete. Patienter och andra intressenter
kan också jämföra olika vårdgivare och agera utifrån
jämförelsen.
3. Vårdgivare och patienter använder registerrelaterade data för att vägleda utformningen av
enskilda patienters vård.
Registerbaserat förbättringsarbete
Ledarskap för Värdebaserad vård
• Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården – bättre
hälsa hemma
• Utvecklingsprogram för verksamhetschefer;
4 träffar september 2014 – mars 2015
• Värdebaserad vård är ett ramverk för olika
insatser, åtgärder och metoder som leder till
ett bättre värde för patienterna.
• Deltagarna lär sig och tillämpar
arbetssätt för att åstadkomma
mätbar förbättring av vårdens
kvalitet och värde med stöd av
kvalitetsregister
– Registercentrum sydost, UCR och 7 kliniska team
• Utvecklingsprogram ”Förbättringsarbete med
stöd av kvalitetsregister”
– QRC Stockholm och 17 kliniska team som
använder något av 8 olika register, bland andra:
RiksStroke, RiksÄt, Svensk reumatologis register,
MS-registret, Nationella diabetesregistret.
Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården – bättre hälsa hemma
Mål:
Åstadkomma bättre livskvalitet för individer med hjärtsvikt och
minska återinläggningar inom 30 dagar.
Läs mer på: http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeId=42214
Coachträff
1
Coachträff
1b
23 oktober
9-10.30
15-16.30
24 oktober
15-16.30
Telefonmöte
12
november
10-12
Introduktion
Förberedelse
LS1
Förberedelse
LS1
LS 1
19‐20 november
Patientmedverkan RiksSvikt
‐ faktorer som
påverkar utfall
LS 2
Coachträff
2
12
december
Telefonmöte
10-12
21‐22 januari 2014
Coachträff
3
Coachträff
4
Coachträff
5
Patientmedverkan
6 feb
5 mars
8 april
Planera förbättrings‐
arbete stor skala
Telefonmöte
10-12
Patientens väg
genom vården
Stockholm
Telefonmöte
10-12
”De här rapporterna kan ni ta fram i RiksSvikt.”
Catarina Koerfer, koordinator för RiksSvikt, distriktssköterska
LS 3
13‐14 maj 2014
Presentation av
genomfört arbete
Spridning av
resultat
RiksSvikts‐
processen
Planera förbättrings‐
arbete liten skala
C
A k t i v a
johan.thor@hj.se
o
a
c
h
a r b e t
s
t
ö
d
s p e r i o d e r
5
Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister
2014‐10‐23
Faktor 3
Strukturerad uppföljning ‐ Hjärtsviktsmottagning
Fem faktorer med RiksSvikt
• Hjärtsviktsmottagning är rekommenderat hos
patienter som nyligen legat på sjukhus eller andra högrisk patienter
1. Korrekt ställd diagnos
2. Rekommenderad basbehandling
3. Strukturerad uppföljning ‐ Hjärtsviktsmottagning
4. Samarbete primärvård – slutenvård
5. Kvalitetsuppföljning med hjälp av RiksSvikt
• Strukturerad uppföljning på hjärtsviktsmottagning är att se att diagnos är satt på rätt grund, att nå optimal rekommenderad läkemedelsbehandling
• Informera/delaktiggöra patienten i sin vård och behandling
Faktor 3
Strukturerad uppföljning – Hjärtsviktsmottagning Kartläggning av påverkansfaktorer
Primär påverkan
(2-4)
Team Värnamo, 2014‐03‐05
Sekundär påverkan
Vård dyg n i samb an d med primär/elektiv höft - och knäplastikkirurg i
an d el vå rd dy gn <6, o pe rati o nd a g=d ag 1
20 0 6 - 2 01 0
1 00%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
T1
T2
20 06
T3
T1
T2
2 007
T3
T1
T2
T3
a
j n feb ma r ap r m aj j un s ep o kt n ov de c ja n feb ma r ap r ma j j un a ug sep
20 08
200 9
okt no v d ec
2 010
”Hur?”
”Vad?”
Mätning av hjärtats vänsterkammarfunktion med UKG
Korrekt ställd diagnos
BNP
Vård dyg n i samb an d med primär/elektiv höft - och knäplastikkirurg i
an d el vå rd dy gn < 6, o pe rati o nd a g= d ag 1
20 0 6 - 2 01 0
1 00%
Mätning: Riks-Svikt
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
Anamnes
20%
10%
0%
T1
T2
T3
T1
T2
20 06
T3
T1
2 007
T2
T3
a
j n feb ma r ap r m aj j un s ep o kt n ov de c ja n feb ma r ap r ma j j un a ug sep
20 08
200 9
okt no v d ec
2 010
Behandling med ACE hämmare-alternativt ARB
Rekommenderad basbehandling
Mål/
målområde
Vårddygn i samband med pr imär/elektiv höft- och knäplastikkirur gi
a n de l vå rdd yg n <6 , o p era tio n da g =d a g1
2 0 06 -2 0 10
1 00%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
Bättre livskvalitet för
individer med hjärtsvikt
och att minska återinläggningar inom 30
dagar.
20%
10%
0%
T1
T2
T3
T1
200 6
T2
T3
T1 T2
2 007
T3
j an
feb mar ap r maj u
j n se p okt no v d ec j an fe b m ar a pr maj j un a ug se p ok t no v d ec
200 8
20 09
2 010
Mätning: Riks-Svikt ,
Journalgranskning
Medicinering inklusive självmedicinering, titreringar
Strukturerad uppföljning Hjärtsviktsmottagning
V årddygn i samband med primär/elektiv höft- o ch knäplastikkirur gi
a nd e l v ård dy gn <6, op e rati on d ag =da g 1
20 0 6 - 2 01 0
1 00%
Mätning: Besöksmätning
90%
80%
70%
Vårddygn i samband med pr imär/elektiv höft- och knäplastikkirur gi
60%
a n de l vå rdd yg n <6 , o p era tio n da g =d a g1
2 0 06 -2 0 10
50%
1 00%
Livskvalitet
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
Behandling med Betablockerare
Aldosteronantagonist vid NYHA III-IV
Diuretika för symtomkontroll
Antikoagulantia till patienter med förmaksflimmer
40%
30%
Patientutbildning angående livsstil, kost, motion,
viktmonitorering
Kontroller Vitala parametrar, EQ-5D, vikt, kreatinin, elektrolyter
EKG
20%
10%
0%
T1
T2
T3 T1
200 6
T2
T3
20 07
T1
T2
T3
j an fe b m ar a pr m aj j un s ep o kt n ov dec j an
2 008
feb mar apr maj j u n aug se p ok t no v d ec
200 9
201 0
20%
10%
0%
T1
T2
T3
T1
T3
T1
200 6
T2
T3
2 007
T1 T2
T3
j an
200 8
feb mar ap r maj u
j n se p okt no v d ec j an fe b m ar a pr maj j un a ug se p ok t no v d ec
20 09
2 010
Vårddygn i samband med pr imär/elektiv höft- och knäplastikkirur gi
a n de l vå rdd yg n <6 , o p era tio n da g =d a g1
2 0 06 -2 0 10
Samarbete
primärvård/hemsjukvårdslutenvård
1 00%
90%
Återinläggningar inom 30 dagar
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
T1
T2
200 6
T2
2 007
T3
T1 T2
200 8
T3
j an
feb mar ap r maj u
j n se p okt no v d ec j an fe b m ar a pr maj j un a ug se p ok t no v d ec
20 09
2 010
Fokusutskrivning
Samarbete med det Mobila Geriatriska Teamet
Vårddygn i samband med pr imär/elektiv höft- och knäplastikkirur gi
a n de l vå rdd yg n <6 , o p era tio n da g =d a g1
2 0 06 -2 0 10
1 00%
Mätning:Återinläggning inom 30 dagar
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
T1
T2
T3
T1
200 6
T2
T3
T1 T2
2 007
T3
j an
200 8
feb mar ap r maj u
j n se p okt no v d ec j an fe b m ar a pr maj j un a ug se p ok t no v d ec
20 09
2 010
Utredning
Kvalitetsuppföljning mha
RiksSvikt
behandling
Livskvalité EQ-5D
Vård dyg n i samb an d med primär/elektiv höft - och knäplastikkirurg i
an d el vå rd dy gn <6, o pe rati o nd a g=d ag 1
20 0 6 - 2 01 0
1 00%
Idé mätning?
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
T1
T2
20 06
T3
T1
T2
2 007
T3
T1
T2
20 08
T3
a
j n feb ma r ap r m aj j un s ep o kt n ov de c ja n feb ma r ap r ma j j un a ug sep
200 9
okt no v d ec
2 010
© ihi
Mål och mätning- vad vill vi uppnå?
Trygg och välinformerad patient med så hög livskvalitet som
möjligt.
God kunskap i egenvård
Minska behovet av återinläggning
Lika vård oavsett vem du möter eller var du vårdas
Tydliga rutiner för uppföljning
Mätning: Besöksmätning Hjärtmottagning
Journalgranskning: Hur är uppföljning dokumenterad i
journalen, vilken information får patienten?
Vilka förändringar har testats?
Ny blankett ”Fokuspatient” för att identifiera patienter med risk för
återinläggning (sjukhusövergripande)
Reviderad checklista för hjärtsviktspatienter att användas under vårdtiden
Informationsbroschyr ska delas ut till alla patienter under vårdtiden.
.
Sjukgymnast och arbetsterapeut ska kopplas in tidigt i samband med
inskrivning för bedömning av patientens status , funktionsklass och
kognitivta tillstånd.
NYHA klassificering
Nuvarande situation - hur gör vi idag och hur ser våra
resultat ut?
Vi identifierar inte alla inneliggande patienter med hjärtsvikt
Olika vård beroende på vem du som patient möter
Analysera– vad visar resultaten? Hur tolkar vi dem?
Inneliggande patienter får inte tillräcklig information/kunskap
om egenvård inför utskrivning
Journalgranskning visar att vi sannolikt har för låga
doser/avstår från behandling med ACE-hämmare på grund av
avvikande kreatinin värden då riktlinjer saknas.
Vi utnyttjar inte våra sjukgymnaster och arbetsterapeuters
kompetenser tillräckligt
Patienten vet inte alltid vem som har ansvar för uppföljning
Vid behovs medicinering saknas
Bristande kunskap om egenvård, vätskeintag och viktkontroll
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten?
Problembeskrivning- Vilka är våra problem och varför?
Hög andel patienter återinläggs inom 30 dagar.
Når inte upp till behandlingsmål gällande doser för
ACE/ARB, otydliga riktlinjer för vilka värden som gäller
angående njurfunktion (GRF) och behandling med ACE.
Dålig kontinuitet, få kardiologer, många hyrläkare.
Många projekt pågår samtidigt, personal dränks i nya
uppgifter.
Stressig miljö, ombyggnad pågår.
johan.thor@hj.se
Njurfunktion: Skapa riktlinjer för insättande av ACE-hämmare
Identifiera patienter med hjälp av Fokusblankett redan på akuten
Tidigt starta teamsamarbete kring patienten under vårdtiden för
en säker utskrivning
Strukturerad uppföljning, tydlighet angående vem som har
ansvar för uppföljning
Tidiga reflektioner
• Kvalitetsregister kan användas för att vägleda och
utvärdera lokalt kliniskt förbättringsarbete
• Enbart tillgång till data leder inte automatiskt till
förbättring av vården
• Registerdata är begränsade – exempelvis samlas
data ibland bara 1 gång/år – och behöver ofta
kompletteras med temporära, lokala mätningar
• Förbättringsarbete kräver tillgång till aktuella data;
det tar ibland lång tid innan registerdata blir
tillgängliga lokalt
6
Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister
Kvalitetsregister – guldägg att vårda
• Kvalitetsregister kan användas för att vägleda
och utvärdera kliniskt förbättringsarbete och
stödja professionell utveckling
• Det finns samtidigt risker med att blanda olika
syften för att använda kvalitetsregister
• Nyttan måste vara större än bördan av att
använda kvalitetsregister
Upplevd Upplevd > börda
nytta
2014‐10‐23
Litteratur
• Berwick DM. A primer on leading the improvement of systems. BMJ.
1996 Mar 9;312(7031):619-22.
• Batalden PB, Davidoff F. What is ‘‘quality improvement’’ and how can
it transform healthcare? Quality and Safety in Health Care. 2007;
16:2-3.
• Langley GJ, et al. The Improvement Guide: a practical approach to
enhancing organizational performance. 2nd edition. San Francisco:
Jossey-Bass; 2009.
• Ovretveit J, Keller C, Hvitfeldt Forsberg H, Essen A, Lindblad S,
Brommels M. Continuous innovation: developing and using a clinical
database with new technology for patient-centred care--the case of
the Swedish quality register for arthritis. Int J Qual Health Care.
2013;25(2):118-24.
Litteratur
Litteratur
• Larsson S, Lawyer P, Garellick G, Lindahl B, Lundstrom M. Use of 13 disease
registries in 5 countries demonstrates the potential to use outcome data
to improve health care's value. Health Aff (Millwood). 2012;31(1):220-7.
• Behndig A, Montan P, Stenevi U, Kugelberg M, Lundstrom M. One million
cataract surgeries: Swedish National Cataract Register 1992-2009. Journal
of cataract and refractive surgery. 2011;37(8):1539-45.
• Lundstrom M, Wejde G, Stenevi U, Thorburn W, Montan P. Endophthalmitis
after cataract surgery: a nationwide prospective study evaluating incidence
in relation to incision type and location. Ophthalmology. 2007;114(5):86670.
• Jernberg T, Johanson P, Held C, Svennblad B, Lindback J, Wallentin L, et al.
Association between adoption of evidence-based treatment and survival
for patients with ST-elevation myocardial infarction. Jama.
2011;305(16):1677-84.
• Stenestrand U, Lindback J, Wallentin L. Hospital therapy traditions influence
long-term survival in patients with acute myocardial infarction. Am Heart J.
2005;149(1):82-90.
• Thor J. Förbättringskunskap bör tillämpas i förändringsarbetet inom
vården. Läkartidningen. 2002; 99(34):3312-4.
• Nordström G, Wilde Larsson B, red. Kvalitetsarbete för bättre och
säkrare vård. Lund: Studentlitteratur; 2012.
• Thor J. Getting going on getting better: How is systematic quality
improvement established in a healthcare organization? Implications
for change management theory and practice. [Avhandling, 2007]
Stockholm: Karolinska Institutet.
Tillgänglig elektroniskt via: http://hdl.handle.net/10616/39155
• Hvitfeldt H, Carli C, Nelson EC, Mortenson DM, Ruppert BA,
Lindblad S. Feed forward systems for patient participation and
provider support: adoption results from the original US context to
Sweden and beyond. Qual Manag Health Care. 2009;18(4):247-56.
johan.thor@hj.se
7