docRapporten Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken
download 
Report Transcription
Rapporten Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken
Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister Rapport från förstudie 2014-05-27 Ett samarbete mellan Annika Ahrnstedt Vårdhandboken Tel: 070-002 85 26 E-post: annika.ahrnstedt@sll.se Åsa Bäärnhielm QRC Stockholm Tel: 070-002 87 41 E-post: asa.baarnhielm@sll.se Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Sammanfattning Bakgrund: Vårdhandboken (www.vardhandboken.se) är ett kunskapsstöd där vård- och omsorgspersonal i det patientnära vårdarbetet finner kliniska riktlinjer, rutiner och metoder för hälso- och sjukvårdsåtgärder. 2013 hade sajten 1,7 miljoner besök vilket var en ökning med 50 % från året innan. Många kvalitetsregister innehåller variabler som återfinns i Vårdhandboken men det har inte varit känt på vilket sätt kvalitetsregistren använder sig av de definitioner och kunskapsstöd som finns i Vårdhandboken. Olika sätt och definitioner att bedöma symtom och åtgärder kan leda till såväl mindre säker vård som sämre kvalitet vid registrering av data i registren. Syfte: Syftet med föreliggande förstudie var att undersöka förutsättningarna för en närmare koppling mellan Vårdhandboken och kvalitetsregister med det övergripande målet att stödja kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. Metod: Kartläggning av fyra kvalitetsregister och fem variabler i dessa, utvalda med utgångspunkt från Svensk sjuksköterskeförenings rapport (Andersson Å., 2012). Intervjuer med nyckelpersoner i registren samt en workshop med representanter från registren, Vårdhandbok och sakkunniga. Resultat: Kartläggningen visade att beskrivningar av variablerna inte var enhetliga mellan registren, och inte heller entydigt kongruenta med innehållet i Vårdhand boken. Inte heller hänvisade man på enhetligt sätt till kunskapsstöd i Vårdhandboken eller andra evidensbaserade källor. Vårdhandboken hade heller inte ett tydligt sätt att länka i respektive ämne till olika kvalitetsregister. Resultatet av intervjuer och workshop visade att man samstämmigt uttryckte vikten av att nå konsensus kring termer och begrepp, samt att Vårdhandboken tillsammans med kvalitetsregistren skulle kunna användas på ett mer aktivt och utvecklat sätt för att stödja god och säker vård. Slutsats och rekommendationer: Det finns en stor potential i Vårdhandbokens höga tillgänglighet och utbredda användning. Vi rekommenderar därför fortsatt arbete för att konkretisera hur man praktiskt och tekniskt kan göra innehållet i Vårdhandboken och kvalitetsregistren mer samstämmiga. Genom att maximera synergi effekter mellan registren och Vårdhandbokens riktlinjer kan man öka nyttan för vårdens utövare och ytterst för patienterna. Vi ser även en koppling till det arbete som pågår inom NPDi angående ensning av termer och variabler i den kliniska dokumentationsprocessen i syfte att vara överens om termer och begrepp (Nationella kvalitetsregister, 2014). QRC Stockholm maj 2014 3 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Innehåll Sammanfattning....................................................................................................... 3 Inledning.................................................................................................................... 5 Bakgrund.................................................................................................................... 6 Kort fakta om inkluderade kvalitetsregister......................................................... 7 Syfte............................................................................................................................ 8 Metod.......................................................................................................................... 8 Resultat....................................................................................................................... 9 Kartläggning av variabler, bedömningar och mått............................................... 9 Koppling mellan register och Vårdhandboken – exempel trycksårsvariabler i registren (Tabell I).............................................. 9 Resultat av samstämmighet gällande variabler och kunskapsstöd (Tabell II).................................................................................. 12 Förekomst av relevanta och kvalitetssäkrade kunskapsstöd i respektive register........................................................................ 14 Resultat från intervjuer......................................................................................... 15 Resultat från workshop med representanter från inkluderade register...................................................................................... 15 Lägesbeskrivning när det gäller registrering av trycksår................................. 16 Förslag om fortsatt samverkan.......................................................................... 16 Pågående samverkan mellan register.................................................................. 16 Slutsatser.................................................................................................................. 17 Diskussion och förslag........................................................................................... 17 Förslag till möjliga kopplingar och synkronisering med bedömningsinstrument och kunskapsstöd i Vårdhandboken (Tabell III)........... 18 Lista över förkortningar i rapporten................................................................... 20 Litteraturförteckning............................................................................................. 20 Bilagor Bilaga I. Exempel på automatisk uträkning riskbedömning............................... 22 Bilaga II. Deltagarförteckning workshop 2014-02-14 QRC Stockholm............... 23 4 QRC Stockholm maj 2014 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Inledning Initiativ till uppdraget togs av Vårdhandboken och QRC Stockholm (Kvalitetsregistercentrum) och startade i oktober 2013. Förstudien har förutom syftet att undersöka möjligheter till synkronisering mellan kvalitetsregistren och Vårdhandboken, också i utfallet sett goda möjligheter att i ett fortsatt projekt ge förslag på åtgärder baserat på förstudiens resultat. Finansiering av förstudien har skett via Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister, SKL (Sveriges kommuner och landsting). Projektledare för förstudien har varit Åsa Bäärnhielm, sjuksköterska, QRC Stockholm. Annika Ahrnstedt, medicinsk redaktör, Vårdhandbokens redaktion har deltagit i projektarbetet. Referensgrupp har varit Inger Rising, ordförande i förvaltningsgruppen för Vårdhandboken.se och Susanna Lagersten, QRC Stockholm. QRC Stockholm maj 2014 5 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Bakgrund Vårdhandboken (www.vardhandboken.se) är det kunskapsstöd och arbetsverkstyg där vård- och omsorgspersonal i det patientnära vårdarbetet finner kliniska riktlinjer, rutiner och metoder för hälso- och omvårdnadsåtgärder. Allt fler använder Vårdhandboken istället för att göra lokala riktlinjer och antalet besök på webbplatsen ökade 2013 till 1,7 miljoner, en ökning med 50 % från året innan. Syftet med Vårdhandboken är att säkerställa god och säker vård baserat på aktuellt kunskapsläge, på lika villkor oavsett vem som är huvudman eller vårdgivare. Med Vårdhandbokens höga tillgänglighet ska det vara enkelt att få tillgång till kunskap som vilar på evidens och beprövad erfarenhet och göra det lätt att göra rätt i det vardagliga vårdarbetet. Vårdhandboken har funnits på webben sedan 2002 och webbplatsen gjordes responsiv för två år sedan, det vill säga att den därmed kan besökas lika lätt med mobil/surfplatta och dator. Sedan en tid tillbaka länkar Vårdhandboken till nationella kvalitetsregister i syfte att öka kunskapen om registren. Många kvalitetsregister innehåller variabler som återfinns i Vårdhandboken. Det har dock inte varit känt i vilken utsträckning som kvalitetsregistren använder sig av de definitioner och kunskapsstöd som finns i Vårdhandboken. Olika definitioner och sätt att bedöma symtom och åtgärder kan leda till såväl mindre säker vård som sämre kvalitet vid registrering av data i registren. Rapportering från Nationella kvalitetsregister visar bl.a. att variabler baserade på omvårdnads- och hälsorelaterade åtgärder har fått ett allt större fokus där man förutom att titta på resultatmått (slutresultat för patientens hälsa) också registrerar processmått som speglar en vårdprocess t.ex. fallprevention eller vård i livets slutskede (Rikshöft, 2012; Svenska Palliativregistret, 2012). De verktyg som används, exempelvis olika validerade mätinstrument och riskbedömningar, finns många gånger beskrivna i Vårdhandboken. År 2011 fick Svensk sjuksköterskeförening i uppdrag från Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister att genomföra ett projekt för att kartlägga och beskriva variabler inom omvårdnadsområdet (Andersson Å., 2012). Rapporten visade att bara 27 av 92 register innehöll variabler för omvårdnad (register för tandvård samt mödra- och förlossningsvård ingår inte) och att dessa inte var standardiserade vilket innebär svårigheter att jämföra data mellan de olika registren. I rapporten finns förslag till generella omvårdnadsvariabler inom följande områden: Vårdplan/omsorgsplan, trycksår, fall, munhälsa, smärta, undernäring, personliga aktiviteter i dagligt liv, sömnproblem, stöd till närstående och patientutbildning. Syftet med rapporten var att bidra till att kvalitetsregistren blir bättre på att registrera omvårdnadsvariabler, utveckla indikatorer och öka täckningsgraden. Kartläggningen visar också behovet av kompletterande perspektiv, både PROM-mått och professionell bedömning av hela teamet, till exempel när det gäller smärtområdet. Svensk sjuk sköterskeförening har som tydligt uttalat mål att alla register ska ha samma definition av samma variabel, till exempel trycksår. 6 QRC Stockholm maj 2014 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie En viktig utgångspunkt för föreliggande förstudie är samverkan och länkning mellan inkluderade register och relevanta ämnen i Vårdhandboken där variabler och bedömningsinstrument beskrivs. Detta bidrar till att vårdpersonal ges möjlighet att bedöma och registrera på ett enhetligt sätt. Kort fakta om inkluderade kvalitetsregister Fyra register valdes som exempel i förstudien: Rikshöft, Senior alert, Svenska BPSDregistret och Svenska Palliativregistret. Dessa valdes med utgångspunkt från att de i tidigare kartläggning (Andersson Å., 2012) visat sig innehålla flera omvårdnads variabler. Rikshöft har funnits sedan 1988 med syfte att mäta och redovisa resultatmått gällande patienter med höftfraktur men även att jämföra och skapa en jämn och hög vårdkvalitet i landet (Rikshöft, 2013). Registreringen av patienter med höftfraktur innefattar behandlingen av patienten från det akuta omhändertagandet, det operativa ingreppet samt den rehabiliterande verksamheten som påbörjas på den akuta kliniken för att sedan fortsätta i det egna boendet eller via rehabiliteringscenter. Senior alert är ett processinriktat register med syftet att skapa en bra infrastruktur och systematik för det förebyggande arbetet för i huvudsak personer över 65 år. Registret medverkar till utvecklandet av nya arbetssätt, vilka ökar möjligheten för bästa möjliga vård oavsett vem som tillhandahåller den. Sedan år 2010 ingår registret i den nationella satsningen satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Svenska Palliativregistret startades 2005 med syfte att insamlade data ska avspegla centrala områden i det som kan kallas god palliativ vård i livets slutskede (Svenska Palliativregistret, 2012). I och med Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede (Socialstyrelsen, 2013a) som tagits fram i samarbete med Svenska Palliativregistret har området strukturerats och försetts med indikatorer gällande god palliativ vård. Svenska BPSD-registret bildades 2010 med syftet att kvalitetssäkra omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att uppnå ett likvärdigt omhändertagande av dessa personer över hela landet. Registret har en tydlig struktur som bygger på kartläggning av frekvens och allvarlighetsgrad av BPSD, kartläggning av aktuell läkemedelsbehandling, checklista för tänkbara orsaker till BPSD, förslag på evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att minska BPSD samt utvärdering av vidtagna interventioner. Registret baserar sig bl.a. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 (Socialstyrelsen, 2010) samt Läkemedelsverkets rekommendationer. QRC Stockholm maj 2014 7 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Syfte Syftet med förstudien var att undersöka förutsättningar för att synkronisera Vårdhandboken med relevanta variabler och bedömningsinstrument i några utvalda nationella kvalitetsregister. Förväntad effekt av att koppla relevanta avsnitt i Vårdhandboken till kvalitetsregister är att • Stödja kunskapsbaserad vård och bidra till att samma variabler används i kvalitetsregistren och det kliniska arbetet för att uppnå god vård. • Göra det ”lätt att göra rätt”. • Undersöka metoder för att uppmärksamma kvalitetsregisterhållare och Vårdhandboksredaktion om eventuella förändringar i mätmetoder, variabler eller kunskapsläge. Följande frågeställningar har använts i förstudien: • Hur ser kopplingen ut mellan respektive kvalitetsregister och Vårdhandboken idag? • Beskrivs variabler på enhetligt sätt i de olika registren, samt refererar till samma kunskapsstöd/bedömningsinstrument när så är aktuellt. • Finns det relevanta och kvalitetssäkrade kunskapsstöd i respektive register t.ex. hur en åtgärd ska genomföras eller tillståndet beskrivas? Metod • K artläggning av fem variabler i de fyra utvalda registren, bedömningsinstrument och kunskapsstöd gjordes via registrens webbsidor, årliga ansökningar till Beslutsgruppen för nationella kvalitetsregister samt Socialstyrelsens variabelsammanställning. • K artläggning av vilka texter i Vårdhandboken som respektive kvalitetsregister länkar till respektive var i Vårdhandboken det kan finnas en möjlighet till utveckling av länkar till relevanta register. • Intervjuer av personer med anknytning till fyra de utvalda registren. • Intervju med Åsa Andersson, författare till Svensk sjuksköterskeförenings rapport. • Workshop med de fyra utvalda registren 8 QRC Stockholm maj 2014 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Resultat Kartläggning av variabler, bedömningar och mått Fem variabler valdes för närmare studie; trycksår, fall, undernäring, smärta och munhälsa. Dessa variabler var bland de vanligast förekommande i undersökningen som gjordes av Svensk sjuksköterskeförening 2012. Förstudien har systematiskt gått igenom kvalitetsregistrens redovisade kopplingar till riktlinjer och rutiner, användning av bedömningsinstrument, tydliga definitioner av ingående variabler samt samverkan med andra register. Information har hämtats från registrens ansökningar år 2013 (Nationella Kvalitetsregister, 2014) respektive registers hemsidor, intervjuer av personer med anknytning till de fyra utvalda registren, variabelsammanställning Socialstyrelsen 2014, samt Vårdhandboken.se. Följande frågeställningar besvarades: • Hur ser kopplingen ut mellan respektive kvalitetsregister och Vårdhandboken idag? • Beskrivs variabler på enhetligt sätt i de olika registren, samt refererar till samma kunskapsstöd/bedömningsinstrument när så är aktuellt. • Finns det relevanta och kvalitetssäkrade kunskapsstöd i respektive register t.ex. hur en åtgärd ska genomföras eller tillståndet beskrivas? Koppling mellan register och Vårdhandboken – exempel trycksårsvariabler i registren Det finns idag gemensamma områden i de inkluderade kvalitetsregistren som återfinns i Vårdhandboken exempelvis risk för utvecklande av trycksår samt trycksårsbedömning. Dessa områden har goda möjligheter att utvecklas för att säkerställa användningen av bedömningsinstrument, vidareutveckla vårdprocesser men också kvalitetssäkra registreringen av variabler i registren. Väsentligt är att variabler avseende trycksår också kan återanvändas i flera register på likartat sätt. Inte minst kan detta vara av stort värde när lösningen med automatisk överföring från patientjournal till relevanta register och beslutsstöd är möjlig. Riskbedömning ska göras i början av en vårdperiod då personen vårdas på en vårdinrättning eller i hemmet. Då personen initialet eller vid komplettering av bedömningen bedöms ha hög risk för att utveckla trycksår, är det viktigt att kommunicera detta genom hela vårdkedjan. (Vårdhandboken, 2014). QRC Stockholm maj 2014 9 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Tabell I: Koppling mellan register och Vårdhandboken – exempel trycksårsvariabler i registren. Vård handboken Rikshöft Senior alert Svenska Palliativregistret Svenska BPSD-registret TRYCKSÅR Riskbedömning Registreras detta? – Ja. Registreras endast om riskbedömning gjorts och vilket instrument som använts, två alternativ. Ja Ja Nej1 Finns riskbedömningsinstrument tillgängligt på hemsidan och i så fall vilken/vilka? Ja Mod. Nortonskala RBT/RAPSskala omnämns Nej Ja Mod. Nortonskala, RAPS-skala Nej Nej Nej Ja Mod. Norton omnämns Förklarande alt. instruerande text? Länk till Vård handboken? – Nej Nej 2 Nej Nej TRYCKSÅR Klassificering av identifierat trycksår. Registreras detta? – Ja Ja Ja Nej Finns trycksårskate gorier tillgängliga på hemsidan och i så fall vilken/vilka? Trycksårsklassificering enligt EPUAP/ NPUAP omnämns. Nej Ja Trycksårskort inneh Mod. Norton samt klassific. Enl. EPUAP-NPUAP Nej Nej Nej Ja Trycksårsklassificering enligt EPUAP/ NPUAP RBTskala/RAPSskala omnämns Nej Nej Nej3 Nej Nej Förklarande alt. instruerande text? Länk till Vårdhandboken? – Registret har profilerat sig i omhändertagande av beteendemässiga och psykiska störningar vid demens och mäter inte trycksår. 1 Vid studien fanns ingen länk till Vårdhandboken, men vid rapportens sammanställande (maj 2014) har länk lagts till. 2 Vid studien fanns ingen länk till Vårdhandboken, men vid rapportens sammanställande (maj 2014) har länk lagts till. 3 10 QRC Stockholm maj 2014 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Man kan konstatera att i de valda registren är Vårdhandboken en outnyttjad resurs. Om man använde det kunskapsstöd som finns där i form av såväl bedömningsinstrument som beskrivning av klassificering av trycksår, skulle det ge en högre träffsäkerhet i bedömningar, men också en högre grad av överenstämmelse i och mellan de olika registren. Resultat av samstämmighet gällande variabler och kunskapsstöd (Tabell II, sidan 12) Översikten visar att det finns utrymme att förbättra tillgängligheten på registrens webbsidor både när det gäller förekomst av bedömningsinstrument samt länkning till Vårdhandboken. Några viktiga resultat: • Tre av de fyra registren hänvisar till olika kunskapsstöd, men inget register refererar till Vårdhandboken som kunskapsstöd. Sen i maj 2014 refererar dock Senior alert till Vårdhandboken. • De register som använder samma variabel använder samma instrument, men hän visar inte till instrument och stödtext på likartat sätt. • Ett par av registren använder egna dokument innehållande samma bedömnings instrument men utan referens till Vårdhandboken. QRC Stockholm maj 2014 11 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Tabell II: Resultat av samstämmighet gällande variabler och kunskapsstöd. Vårdhandboken Rikshöft Generellt Generell information och tillgänglighet Referenser finns och kan kompletteras inom aktuella områden. Kan också kompletteras i flera texter med hänvisningar till nationella satsningar t.ex. SKL och olika pedagogiska verktyg. Kunskapsstöd saknas på registrets hemsida Trycksår Finns riskbedömning tillgängligt på hem sidan och i så fall vilken/vilka? Förklarande alt. instruerande text? Länk till VHB? Mod. Nortonskala. Trycksårsklassific. enligt EPUAP/NPUAP RBTskala omnämns. Nej Nej Länk saknas till VHB Trycksår Finns trycksårs-kategorier tillgängliga på hemsidan och så fall vilken/vilka? Förklarande alt. instruerande text? Länk till VHB? Nej Nej Länk saknas till VHB Fall Registreras riskbedömning? Finns riskbedömningsinstrument tillgängligt på hem sidan och i så fall vilken/vilka? Förklarande alt. instruerande text? Länk till VHB? Downton Fall Risk Index (DFRI) samt Downton fallriskanalys Omnämns: Morse Fall Scale, Fall Risk Assessment scale, Stop Walking When Talking, Berg balansskala, gånghastighet och Timed Up and Go Test. Nej Nej Länk saknas till VHB Undernäring/Nutrition Registreras risk för undernäring? Finns riskbedömningsinstrument tillgänglig på hemsidan och i så fall vilken/vilka? Förklarande alt. instruerande text? Länk till VHB? Rekommenderar NRS-2002, MUST, MNA-SF. Inget riskbedömningsinstrument under avsnitt nutrition. Beskriver riskidentifiering och nutritionsvårds-process. Nej Nej Nej Länk saknas till VHB Munhälsa Mäts munhälsa? Finns riskbedömnings instrument tillgängligt på hemsidan och i så fall vilken/vilka? Förklarande alt. instruerande text? Länk till VHB? ROAG Nej Nej Länk saknas till VHB Smärta Mäts smärta? Finns riskbedömningsinstrument tillgängligt på hemsidan och i så fall vilken/vilka? Förklarande alt. instruerande text? Länk till VHB? VAS, NRS, smärtteckning. Rekommenderar till personer med nedsatt kognitiv förmåga Abbey Pain scale (länk) Doloplus-2 (länk saknas) Ja, fyra månader efter operation. Ej specifikt bedömn.instrument beskrivet däremot specifika frågor rörande smärta och aktivitet. Nej Nej Länk saknas till VHB Kommentar Komplettering av Braden-skalan, PUCLAS klassifikation av trycksår, SCALE (Skin Changes at Lifes End) konsensusdokument Variabler gällande trycksår i registret: ─ • Mod. Norton eller Bradenskala ja/nej • Trycksår enl. klassific. EPUAP/NPUAP Dokumentation (information, referenser etc.) finns samt länkning till VHB. 12 Dokumentation och länkning finns till VHB i varierande grad, ytter ligare arbete rekommenderas. Dokumentation och/eller länkning saknas helt till VHB Registret mäter ej detta och har därför inget kunskapsstöd ang. detta. QRC Stockholm maj 2014 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Senior alert Svenska Palliativregistret Svenska BPSD-registret Underrubriker ang. avsnittet vårdprevention länkar till VHBs översikter om fall, trycksår och undernäring (dock uttryckt som vikt i rubriken). Flertalet av hjälptexter eller vägledningar är framtagna av Senior alert i samråd med utvecklingsenheten Culturum, landstinget i Jönköping. Registret har hittills valt att inte använda sig av länkar till andra webb sidor. Registret använder NPI-NH skala för att fastställa BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) samt graderna av detta Mod. Nortonskala, RAPS-skala Ja Ja Nej Ja, delvis ref. till mod. Norton Länk saknas till VHB Nej Nej Länk saknas till VHB RAPS-skala Trycksårskort inneh. Mod Norton samt klassific. enl. EPUAP-NPUAP Ja Ja Nej Ja, delvis ref. till klassific. enl. EPUAPNUPAP Länk saknas till VHB Nej Nej Länk saknas till VHB Downton Fall Risk Index (DFRI) Ja Ja Nej Nej Länk saknas till VHB Nej Nej Länk saknas till VHB Ja MNA Ja Ja Nej Nej Nej Länk saknas till VHB Nej Nej Fråga ställs ang tänkbara orsaker till BPSD, tillräckligt med mat och dryck? Länk saknas till VHB Ja ROAG Ja Ja Länk till VHB saknas Ja ROAG Ja Länk saknas till VHB Nej Nej Nej Länk saknas till VHB Nej Nej Länk saknas till VHB Ja Abbey Pain Scale, ref. till Doloplus-2 Ja Länk saknas till VHB Fråga ställs ang. tänkbara orsaker till BPSD, verkar personen vara smärtfri? Nej Nej Länk saknas till VHB Vid studien fanns ingen länkar gällande fall, trycksår och nutrition till Vårdhandboken, men vid rapportens sammanställande (maj 2014) har länkar lagts till. På hemsidan finns även riskbedömning av blåsdysfunktion (Nikola), svälj bedömning enl. SSA, olika hjälpredskap gällande bl.a. BMI, vägning, längdmätning. Använder Palliativregistrets kortversion av ROAG samt Abbey Pain Scale, i form av app samt kort i fickformat. Trycksårskort framtaget i samarbete med Rikssår. Kortversion av Abbey Pain Scale och ROAG i form av app. samt kort i fick format. Använder sig av brytpunkts samtal samt efterlevandesamtal. Arbetar med bemötandeplan efter genomförd NPI-skattning, samman ställning läkemedelslista samt registrering av tänkbara orsaker till BPSD. Information hämtad från registrens ansökningar 2013 till Nationella Kvalitetsregister, respektive registers webbsidor, variabelsammanställning Socialstyrelsen 2014, Vårdhandboken.se. QRC Stockholm maj 2014 13 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Förekomst av relevanta och kvalitetssäkrade kunskapsstöd i respektive register Vi har funnit att kvalitetsregistrens hemsidor varierar när det gäller tillgång till kunskapsstöd. Referenser och länkning till Vårdhandboken ser olika ut. Beskrivning av riskbedömningsinstrument och skattningsskalor samt länkar och referenser till dessa är till viss del tillgängliga i registrens egna framtagna dokument. I vissa fall har man valt att referera till källan direkt vilket kan medföra behov av översättning. Ett av registren har tagit fram en egen version av två riskbedömningsinstrument som används, både ROAG munhälsobedömning och smärtskattning sammanfattas i en lättillgänglig kortversion, som ska vara lätt att bära i fickan ROAG - Riskbedömning av munhälsa Metod: Använd tesked och belysning för inspektion av munhålan. Observera de områden som anges nedan. Skatta poäng för varje lokalisation och summera. Röst 1. Normal röst 2. Torr, hes, smackande 3. Svårt att tala Läppar 1. Lena, ljusa, fuktiga 2. Torra, spruckna, sår i mungiporna 3. Såriga, blödande 1. Ljusröda, fuktiga 2. Röda, torra och områden med 3. Sår, med el utan blödning, blåsor Munfärgförändring eller beläggning slemhinnor 1. Ljusröd, fuktig med papiller 2. Inga papiller, röd, torr beläggning 3. Sår med eller utan blödning, blåsor Tunga Tandkött Tänder 1. Ljusrött och fast 2. Svullet, rodnat 3. Spontan blödning 1. Rena, ingen synlig beläggning el matrester 2. Beläggning el matrester lokalt, trasiga tänder 3. Beläggning el matrester generellt, trasiga tänder 1. Ren och fungerande Protes 1. Glider lätt Saliv Sväljning 1. Obehindrad sväljning 2. Beläggningar el matrester 3. Används ej/dåligt fungerande 2. Glider trögt 3. Glider inte alls 2. Obetygliga sväljproblem 3. Uttalade sväljningsproblem Summa: 10 poäng => Risk för ohälsa i munnen. Abbey Pain Scale – För bedömning av smärta hos personer som har svårt att själva beskriva sin smärta. Observera personen, helst i rörelse och besvara frågorna. Inte alls=0 Sällan=1 Ibland=2 Ofta=3 1. Röstuttryck/ljud – t ex gnyr, jämrar sig eller låter 2. Ansiktsuttryck – t ex spänd, rynkar näsan, grimaserar Inte alls=0 Måttligt=2 Mycket=3 Lite=1 3. Förändrat kroppsspråk – t ex rastlös, vaggar, skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen 4. Förändrat beteende – t ex ökad förvirring, matvägran, ökad eller minskad kroppsaktivitet 5. Fysiologisk förändring – t ex förändrad kroppstemperatur, puls/bt, svettningar, rodnad/blekhet i hyn 6. Kroppsliga förändringar – t ex rivet skinn, tryckskador, kontrakturer eller andra skador 0480 – 41 80 40 palliativ.se Typ av smärta: Långvarig Blandad Akut Ingen=0 – 2 Mild=3 – 7 Måttlig=8 – 13 Svår=14+ Summa: Fickmanual för ROAG och Abbey Pain Scale, Palliativregistret. BPSD-registrets NPI-NH skala som mäter den demente personens förekomst av BPSD, sammanfattar måttet tillsammans med övrig dokumentation gällande personen i en bemötandeplan (se bild på sidan 15). Registrets webbsida ger stöd till användare i form av webbutbildning (BPSD, 2014). I de webbaserade formulären pågår utveckling med hjälptext till åtgärderna för att öka kunskapen och kvaliteten på registreringarna. 14 QRC Stockholm maj 2014 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Namn: ____________________________________________________________________ Personnummer: ____________________________________________ att NPI Vanföreställningar Hallucinationer Agitation/upprördhet Depression/nedstämdhet Ångest Upprymdhet/eufori Apati/likgiltighet Hämningslöshet Lättretlighet/labilitet Motorisk rastlöshet Sömnstörningar Matlust/ätstörningar Enhet:___________________________________________________ Boendeform: ___________________________ Datum för skattning: 201_ ‐ _____ ‐ ______ Skattad av: _________________________________________ Diagnos: _____________________________________ Datum för uppföljning: 201_ ‐ _____ ‐ _____ Förekomst Allvarlighetsgrad 0 1 2 3 4 1 2 Onormal ‐ ‐ Tillräckligt med mat Temp ‐ Tillräckligt med dryck? Puls ‐ ‐ ‐ Tillräckligt med sömn? Andning ‐ ‐ Normal urin? Normalt Högt Lågt ‐ Normal avföring? Blodsocker Blodtryck Normalt Högt Lågt Ja Ortostatisk Nej Kvä ll Natt Aktivering Aktuella läkemedel F x A = Styrka Mor gon Lun ch Tänkbara orsaker till BPSD Summa 3 Ja Verkar personen smärtfri? Finns daglig positiv samvaro m andra personer? God syn (med/utan hjälpmedel) God hörsel (med/utan hjälpmedel) Omvårdnadsåtgärder ‐ Nej Normal Läkemedelsöversyn genomförd ‐ Extra stöd (Måltid, oro, annat …) Bemötandeplan Ggr/v Fysisk aktivitet Lugn ljudmiljö Massage Musik & sång Utevistelse Övrigt Uppdaterad 2013 okt / Version 2 Sammanfattning NCI-NH registrering samt bemötandeplan, BPSD-registret (skärmklipp). För att underlätta registrering och bedömning har två av registren (Senior alert och Svenska Palliativregistret) samarbetat och tagit fram appar för mobil/surfplatta gällande munhälsa och smärtskattning. Efter skattning och bedömning kan informationen sparas i appen för att vid ett senare tillfälle infogas i registret, vilket kan vara till hjälp för exempelvis vårdpersonal som arbetar rörligt inom kommunal omsorg, i hemmet osv. Resultat från intervjuer I intervjuerna ställdes frågor till representanter från respektive register för att få en bakgrundsförståelse för registrens arbete med registrering, kunskapsstöd, kvalitetssäkring och utveckling. Flera av registren arbetar med att utveckla webbsidor, kunskapsstöd för att underlätta och säkerställa kvaliteten på registreringen. Intervju gjordes även med Åsa Andersson, författaren till rapporten ”Utveckla och ensa kvalitetsvariabler inom omvårdnadsområden”, (2012) i syfte att få bakgrundsinformation kring rapporten. Resultat från workshop med representanter från inkluderade register I februari 2014 (se bilaga II) hölls en workshop med inbjudna deltagare från de inkluderade registren samt representanter från QRC Stockholm, Svensk sjuksköterskeförening och Vårdhandboken. Syftet med workshopen var att dela erfarenheter och diskutera hur Vårdhandboken och kvalitetsregistren kan användas och utvecklas ännu bättre för att stödja god och säker omvårdnad. QRC Stockholm maj 2014 15 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Lägesbeskrivning när det gäller registrering av trycksår Under en del av workshopen diskuterades trycksår, hur man bl.a. säkerställer bedömning, vilka felkällor som kan finnas och möjliga strategier för att hantera dessa. Man diskuterade möjligheten till likvärdig information på kvalitetsregistrens hemsidor och Vårdhandboken. Vid workshopen framkom önskemål om ensning av variabler och bedömningsinstrument. Vidare ansåg man att det är en fördel använda evidensbaserade mätverktyg och kvalitetssäkrade gemensamma mått som utvärderas på samma sätt. Deltagare i workshopen såg potentialen i en utökad samverkan med Vårdhandboken och även sinsemellan olika register för att underlätta registrering och samverka kring återanvändning och utveckling av kunskapsstöd, information och länkning. Olika felkällor kan påverka registreringen som till exempel att: • personalens bedömning inte utgår från samma definition av trycksår. • patientens hud inte har inspekterats. • trycksår kan upplevas som ett misslyckande av vården, vilket förorsakar brister i registreringen. • andra typer av sår registreras felaktigt som trycksår. Förslag om fortsatt samverkan Deltagarna betonade vikten av fortsatt samverkan och kontakt i det påbörjade arbetet. Workshopen diskuterade möjligheterna till samarbete kring följande punkter: • Genom konsensus kring begrepp och innehåll i variabler. • Genom delad kunskap om förbättringsarbete. • Gemensamma områden som mäts över flera register. Ett förslag fanns också att som tema välja ”Vårdhandboken och kvalitetsregister” vid Svensk sjuksköterskeförenings höstmöte 2014 för omvårdnadsrepresentanterna i kvalitetsregistrens styrgrupper. Pågående samverkan mellan register Då det gäller samverkan mellan register finns det exempel på en del arbeten som redan pågår. Senior alert har regelbundna träffar med närliggande register i bl.a. SKL:s ”Bättre liv för sjuka äldre” samt ett nystartat samarbete med Rikssår. Även Palliativregistret deltar i SKL:s satsning och har i denna en gemensam utdataportal tillsammans med BPSD-registret och SveDem (Svenska Demensregistret). Palliativregistret samarbetar med Nationellt register för Esofagus och ventrikelcancer och Rikshöft har en samverkan med Svenska Höftprotesregistret. Sen ett par år tillbaka använder Senior alert och Palliativregistret en variabel gällande munhälsa i sina mätningar. Senior alert har under 2013 genom att införa blåsdysfunktion som variabel i samarbete med det nationella nätverket Nikola, för avsikt att kartlägga utbredningen av inkontinens. Hos BPSD utvecklar man NPI-skattningen med att översätta NPI-C (Neuropsychiatric Inventory- Clinician rating scale) till svenska i validerad form. En utveckling av smärtskattningen idag med VAS/NRS (Visuell Ana- 16 QRC Stockholm maj 2014 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie log Skala/Numerical Rating Scale) eller annat validerat smärtskattningsinstrument skulle med kompletterande omvårdnadsåtgärd exempelvis adekvat dokumenterad och utvärderad smärtlindring i framtiden kunna ge en mer komplett bild istället för som idag användning av enbart resultatmått, smärtskattning genomförd ja/nej. Slutsatser Förstudien har fokuserat på att kartlägga fyra utvalda register, fem variabler och deras koppling till Vårdhandboken. Vi har sett att det finns ett behov av utveckling och ökat samarbete med Vårdhandboken och registren tillika registren emellan. Vid kontakter med de inkluderade registren har det varit tydligt att en länkning och samverkan med Vårdhandboken och mellan register skulle kunna förenkla och stödja det vardagliga vårdarbetet inklusive registrering i olika kvalitetsregister. Kartläggningen visar också behovet av kompletterande perspektiv, både PROM-mått och professionell bedömning av hela teamet, till exempel när det gäller smärtområde. I ett fortsatt samarbete kan också arbetsmetoder undersökas som uppmärksammar kvalitetsregisterhållare och Vårdhandboksredaktionen om eventuella förändringar i mätmetoder, variabler eller kunskapsläge. Diskussion och förslag I ett fortsatt arbete ser vi att samverkan med utvalda kvalitetsregister fortsätter och intensifieras i samråd med Vårdhandboken. För att kunna beskriva vårdens totala bild behövs en utveckling av variabler i ett flertal kvalitetsregister som ger en bättre helhetsbild av patientens situation, behov och genomförda åtgärder. QRC Stockholm maj 2014 17 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Förslag till möjliga kopplingar och synkronisering med bedömningsinstrument och kunskapsstöd i Vårdhandboken Tabell III 18 Område Vårdhandboken Kopplingar och möjlig synkronisering (efter komplettering mm) Generellt Referenser finns och kan kompletteras. Kan också kompletteras i flera texter med hänvisningar till nationella satsningar t.ex. SKL och olika pedagogiska verktyg. Automatiska uträkningar som underlättar vårdplanering, registrering och kvalitet. Trycksår Ämne på webbsidan: Trycksår Riskbedömning: Modifierad Nortonskala Trycksårskategorier: Beskrivning av kategorisering 1-4 beskrivs enligt rek. EPUAP/ NPUAP. Skalor som nämns: RBT/RAPS-skala (svårläkta sår) Nortonskala Trycksårskategorier enligt EPUAP/NPUAP Braden RBT-skalan/RAPS-skala Fall Ämne på webbsidan: Fallprevention Downton Fall risk index (DFRI) beskrivs noggrant. Andra skalor som föreslås: Morse Fall Scale, Falls Efficacy Scale och Fall Risk Assessment Tool. Funktionsbedömningstest som nämns: Stop Walking When Talking, Berg balansskala, gånghastighet och Timed Up and Go Test. DFRI Morse Fall Scale Fall Risk Assessment scale Eventuellt andra rekommenderade Nutrition Ämne på webbsidan: Nutrition Föreslår NRS-2002, MUST, MNA-SF Beskriver riskidentifiering och nutritionsvårdprocess. MNA NRS-2002 MUST MNA-SF Munhälsa Ämne på webbsidan: Munhälsa Munbedömningsinstrument: ROAG – översatt till svenska ROAG Smärta Ämne på webbsidan: Smärtskattning av akut och postoperativ smärta VAS, Numerisk, Verbal, Smärtteckning, Faces Pain Scale. Övriga skalor som nämns: Abbey Pain Scale samt Doloplus 2. VAS Abbey Pain Scale NRS Smärtteckning Doloplus-2 Brytpunktsamtal Ämne: Vård i livets slutskede och dödsfall Beskrivs kort Brytpunkt/Brytpunkt samtal Brytpunktsamtal inklusive pedagogiskt kunskapsstöd QRC Stockholm maj 2014 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie En fortsättning på förstudien skulle kunna ge mer konkreta förslag till hur man sprider kunskap om kvalitetsregister bland vård- och omsorgspersonal och beskriver nyttan med registrering av samstämmiga och överenskomna variabler samt säkerställer kvaliteten på dessa. Kliniskt verksamma från olika vårdprofessioner kan i en fortsättning involveras för att ytterligare utveckla användarvänlighet samt initiera förbättringsarbete i verksamheter. Vi ser även en koppling till det arbete som pågår inom NPDi (Nationella Programmet för Datainsamling) angående ensning av termer och variabler i den kliniska dokumentationsprocessen (Nationella kvalitetsregister, 2014) Detta har stärkt en strävan att framöver klargöra term- och variabelhantering för att ensa dessa och ge möjlighet till kunskapsstöd som vilar på samma grunder och genom synkronisering med Vårdhandboken. Säkerställandet av en hög kvalitet på de områden som behandlats i denna förstudie är ett ansvar för varje registers styrgrupp och vi tror att samarbete mellan registren skulle kunna utvecklas i den framtida förvaltningen av kvalitetsregister. Det finns en stor potential i Vårdhandbokens höga tillgänglighet och utbredda användning. Vi rekommenderar därför fortsatt arbete för att konkretisera hur man praktiskt och tekniskt kan göra innehållet i Vårdhandboken och kvalitetsregistren mer samstämmiga. Genom att maximera synergieffekter mellan registren och Vårdhandbokens riktlinjer kan man öka nyttan för vårdens utövare och ytterst för patienterna. QRC Stockholm maj 2014 19 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Lista över förkortningar i rapporten BPSD Beteendemässiga Psykiatriska symtom vid Demens DFRI Downton Fall Risk Index EPUAP European Pressure Ulcer Advisory Panel Board MNA Mini Nutritional Assessment MNA-SF Mini Nutritional Assessment Short Form MUST Malnutrition Screening Tool Nikola Närverk inom blås- och tarmfunktionsstörning NPDi Nationella Programmet för Datainsamling NPI-C NeuroPsychiatric Inventory - Clinician rating scale NPI-NH NeuroPsychiatric Inventory - Nursing Home NRS Nutritional Risk Screening NRS Numerisk Skala NUPAP National Pressure Advisory Panel Board PROM Patient Reported Outcome Measures PUCLAS Pressure Ulcer Classification RAPS-skala Risk Assessment Pressure Sores RBT-skala RiskBedömning Trycksår ROAG Revised Oral Assessment Guide VAS Visuell Analog Skala Litteraturförteckning • A ndersson Å. (2012). Utveckla och ensa kvalitetsvariabler inom omvårdnads områden. Hämtat från www.swenurse.se: 2014-02-12 http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Kvalitet-publikationer/ Omvardnadsvariabler_kvalitetsregisterrev.pdf • BPSD. (2014). Webbutbildning. Hämtat från www.bpsd.se: 2014-02-27 http://media.bpsd.se/player/player.html • Dagens Medicin. (2013). Hämtat från http://www.dagensmedicin.se/nyheter/ dor-ensamma-pa-sjukhus/ den 02 05 2014 • Nationella Kvalitetsregister. (2014). Alla register. Hämtat från www.kvalitetsregister.se: http://www.kvalitetsregister.se/hittaregister/allaregister. 4.72f32ee2142b812430434f.html den 26 05 2014 • Nationella kvalitetsregister. (2014). NPDi-strategi för datainsamling. Hämtat från www.kvalitetsregister.se: 2014-03-01 http://www.kvalitetsregister.se/ BinaryLoader.axd?OwnerID=9ae57755-4583-4418-a413-0de3b50ae4bf&Owner Type=0&PropertyName=EmbeddedImg_8586b2a8-6b24-479c-88ef-9b0fc847 ef73&FileName=NPDi+-+Strategi+datainsamling.pdf&Attachment=False 20 QRC Stockholm maj 2014 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie • RCC. (2012). Vårdprogram. Hämtat från www.cancercentruml.se: 2014-02-27 http://www.cancercentrum.se/Global/OCNorra/RCC%20dokument/ v%c3%a5rdprogram/Nat_vp_pall_2012.pdf • R ikshöft. (2012). Årsrapport. Hämtat från www.rikshoft.se: 2014-02-27 från http:// rikshoft.se/wp-content/uploads/2013/07/Årsrapport-RIKSHÖFT-2012-.pdf • R ikshöft. (2013). 2013 års ansökan. Hämtat från www.kvalitetsregister.se: http://www.kvalitetsregister.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=74ae0203-68a646be-9590-6762bd8271f7&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedImg_67247 d3b-c191-45c9-b9e2-cda798ecc6da&FileName=%5c%5cClient%5cC%24%5cSamlat +dokument%5cArende+NKR13-029.pdf&Attachment=False • Rosén M. (2013). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. En handbok. Hämtat från www.sbu.se: 2014-02-12 http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok.pdf • Senior alert. (2014). www.senioralert.se. Hämtat från 2014-02-27 http://www.lj.se/senioralert • Socialdepartementet. (2011). Överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016. Hämtat från www.regeringen.se: 2012-03-01 http://www.regeringen.se/content/1/ c6/17/71/44/da41d65d.pdf • Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 – styrning och ledning. Hämtat från www.socialstyrelsen.se: 2014-02-12 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/1801 • Socialstyrelsen. (2013a). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer. Stöd för styrning och ledning. Hämtat från www.socialstyrelsen.se: 2014-02-12 från www.socialstyrelsen.se http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Ar • Svenska Palliativregistret. (2012). Årsrapport. Hämtat från www.palliativ.se: http://palliativ.se/wp-content/uploads/2013/10/arsrapport2012.pdf • Tandläkartidningen. (2011). Hämtat från http://www.tandlakartidningen.se/ arkivet/nyhet/battre-munhalsa-for-sjuka-aldre/ den 02 05 2014 • Vårdhandboken. (2014). Hämtat från www.vardhandboken.se: http://www.vardhandboken.se/Texter/Trycksar/Oversikt/ den 16 04 2014 Övrig litteratur • Guldgruvan i hälso- och sjukvården: förslag till gemensam satsning 2011-2015. (2010). Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. • Svensk sjuksköterskeförening (2013). Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. (6. uppl.) Stockholm: Gothia. QRC Stockholm maj 2014 21 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Bilagor Bilaga I. Exempel på automatisk uträkning riskbedömning Riskbedömning Datum (version: 20121127) Enhet Personnummer: Har personen vårdats hos annan juridisk vårdgivare sen senaste riskbedömningen? Ja Nej Har information från tidigare juridisk vårdgivare inhämtats? Ja Nej Är personen inskriven i hemsjukvård (Noteras av primärvård/hemsjukvård) Ja Nej Namn: har erhållit information om registrering i kvalitetsregister Downton Fall Risk Index (DFRI) SKL’s patientsäkerhet - nutrition Modifierad Nortonskala A. Psykisk status Helt orienterad till tid och rum Stundtals förvirrad Svarar ej adekvat på tilltal Ej kontaktbar 4 3 2 1 B. Fysisk status Går själv med eller utan hjälpmedel Går med hjälp av personal Rullstolsburen (hela dagen) Sängliggande 4 3 2 1 C. Rörelseförmåga Full rörlighet Något begränsad Mycket begränsad Orörlig 4 3 2 1 D. Födointag Normal portion ¾ portion Halv portion Mindre än halv portion 4 3 2 1 E. Vätskeintag Mer än 1000 ml/dygn 700-1000 ml/dygn 500-700 ml/dygn Mindre än 500 ml/dygn 4 3 2 1 F. Inkontinens Nej Tillfälligt (annars vanligen kontinent) Urin- eller tarminkontinent (KAD) Urin- och tarminkontinent 4 3 2 1 G. Allmäntillstånd Gott Ganska gott Dåligt Mycket dåligt 4 3 2 1 Fråga personen, närstående eller tidigare vårdgivare om: A. Har du/personen gått ner i vikt? (ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning) Nej Ja B. Kan du/personen äta som vanligt? (ätsvårigheter kan exempelvis orsakas av aptitlöshet, tugg- sväljningsproblem eller motoriska funktionsnedsättningar) Nej Ja Vikt: 0 1 B. Medicinering Ingen Lugnande/sömnmedel/neuroleptika Diuretika Antihypertensiva (annat än diuretika) Antiparkinson läkemedel Antidepressiva läkemedel Andra läkemedel 0 1 1 1 1 1 0 C. Sensoriska funktionsnedsättningar Ingen Synnedsättning Hörselnedsättning Nedsatt motorik (har kraft- eller funktionsnedsättningar i någon extremitet) C. Body Mass Index (BMI) Längd: A. Tidigare kända fallolyckor Nej Ja BMI: < 70 år med BMI mindre än 20 = underviktig > 70 år med BMI mindre än 22 = underviktig Nej Ja 0 1 1 1 D. Kognitiv funktionsnedsättning Orienterad Ej orienterad 0 1 E. Gångförmåga Säker med eller utan hjälpmedel Osäker gång Ingen gångförmåga 0 1 0 Summa: Summa antal riskfaktorer: Summa: 20 poäng eller mindre = risk för trycksår Risk för undernäring föreligger vid en eller flera av dessa riskfaktorer 3 poäng eller mer = risk för fall Bedömningen gjord av: Bedömningen gjord av: Bedömningen gjord av: Ankomststatus Har personen trycksår? Ja Nej Kryssa i och ange lokalisation och kategori (1-4) på trycksår vid ankomst: Bakhuvud __________ Öra höger __________ Öra vänster _________ Skuldra höger _______ Skuldra vänster ______ Armbåge höger _______ Armbåge vänster _________ Ryggslut/sacrum _________ Sittbensknöl höger ________ Sittbensknöl vänster_______ Höftbenskam höger _______ Höftbenskam vänster______ Fotknöl höger _________ Fotknöl vänster ________ Häl höger ____________ Häl vänster ___________ Annat ________________ Nästa riskbedömningstillfälle (max 12 månader framåt):______________________________ Kategori: 1. Rodnad som inte bleknar vid tryck. Kvarstående missfärgning, hel hud. 2. Delhudsskada som involverar epidermis och/eller dermis. Ytligt sår, avskavning av hud eller blåsa. 3. Fullhudsskada (involverar epidermis, dermis och subkutis). Sår ned till men inte genom fascian. 4 Fullhudsskada. Sår med vävnadsnekros eller skada av muskler, ben eller stödjevävnad. Har en teambaserad utredning av bakomliggande orsaker genomförts?: Ja Nej (om ja se separat blankett ”Bakomliggande orsak”) Senior Alert 140303 22 QRC Stockholm maj 2014 Intelligenta kopplingar mellan Vårdhandboken och Nationella Kvalitetsregister – rapport från förstudie Bilaga II. Deltagarförteckning workshop 2014-02-14 QRC Stockholm RCC Stockholm Gotland Helena Adlitzer Rikshöft Ami Hommel Senior alertAnna Trinks Susanne Lundblad Svenska BPSD-registretEva Granvik Lotta Wikander Svenska Palliativregistret Monika Eriksson Svensk sjuksköterskeförening Åsa Andersson VårdhandbokenAnnika Ahrnstedt Inger Rising QRC Stockholm GotlandÅsa Bäärnhielm Susanna Lagersten Dokumentation QRC Stockholm maj 2014 Gunilla Eldh 23 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltning Box 17533, 118 91 Stockholm Västgötagatan 2, plan 4 Telefon: 08-123 132 00 E-mail: info@qrcstockholm.se www.qrcstockholm.se Ett samarbete mellan
