Läs mera - Svenska hörselförbundet rf

Transcription

Verksamhetsberättelse 2013
1.
Allmänt
Sid 1
Förbundets samhällsnytta
Väsentliga händelser
Uppskattning gällande utvecklingen för kommande period
Svenska hörselförbundet rf och värdegrund
2.
Informationsverksamhet
Sid 3
Tidskriften Vi hörs, Klippet, Ciceronen
Internet
3.
4.
Anpassningsverksamhet
Internationell verksamhet
Sid 5
Sid 6
Nordiskt samarbete
Samarbete på europeiska och internationella arenor
Utvecklingssamarbete
Andra viktiga händelser inom den internationella verksamheten
5.
Medlemsföreningarnas verksamhet
Sid 7
Österbottniska sommarsamlingen
Föreningarnas verksamhet
6.
Frivilligverksamhet
Sid 9
Hörselrådgivarverksamhet
Fortbildningsdag
Nätverksarbete
7.
Ungdomar
Sid 10
Samarbete med Speres
8.
Projekt
Sid 11
Buller och Bång, Bättre ljudmiljö, TEXT iTEATER
9.
Samarbete
Sid 12
Tolkservice
TTYR-gruppen
Texttelefonservice
TRIO
SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf
Kuuloliitto ry
10.
11.
Intressepolitiskt arbete
Organisation
Sid 14
Sid 15
Förbundskongress Insikt – Kunskap – Handling
Förbundsmöte
Förbundsstyrelse
Förbundsstyrelsens utredning (Stöd i att höra, Bättre ljudmiljö)
Arbetsgrupper
12.
Förbundskansli
Sid 20
Personal och köptjänster
Anskaffningar, Förbundets produkter
13.
14.
Ekonomi
Bilaga
Sid 21
Sid 26
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Förbundsmötet 2014
1.
1 (27)
Allmänt
Förbundets samhällsnytta
Svenska hörselförbundet rfs samhälleliga nytta framkommer genom att vi sprider
kunskap om hörselnedsättning på svenska, informerar om hörselskadades verklighet,
arrangerar kurser, arbetar för en bättre ljudmiljö och idkar intressebevakning, samt för
att vi är en förbindelselänk mellan svenskspråkiga föreningar för hörselskadade, men
också mellan finlandssvenska hörselskadade och beslutsfattare/samhälleliga instanser.
Föreningarnas verksamhet är samhällsnyttig i och med att personer med
hörselnedsättning kommer med i ett socialt sammanhang, föreningarna bistår med råd
och stöd och ger möjlighet till rekreation och delaktighet.
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden
- Förbundet arrangerade sin tredje förbundskongress (högsta beslutande organ),
som arrangeras vart tredje år.
- RAY beviljade en höjning av det allmänna verksamhetsbidraget i syfte att utveckla
frivilligverksamheten, bland annat inledde vi en ny hörselrådgivarutbildning.
- FPAs ställda krav i upphandlingen resulterade i att förbundets grundkurs läggs ner
år 2014.
Väsentliga händelser under början av år 2014
- RAYs bidrag minskas väsentligt och bidrar till osäkerhet i möjlig personalstyrka.
- Kunskap i upphandling bör höjas i organisationen. Upphandling har inverkat på
kursverksamheten. Förbundet hade ingen möjlighet att uppfylla de krav som FPA
ställde på arrangörerna. Ingen grundkurs i samarbete med FPA arrangeras år 2014.
Tema-kurserna som vi arrangerar i samarbete med RAY ändras att bidraget betalas
mot kostnadsredovisning, och en redogörelse ska ingå hur förbundet tolkat
upphandlingskravet.
- Beredningsarbete gällande ansökning om finansiering för ett utvecklingssamarbete
av utrikesministeriet.
Uppskattning gällande utvecklingen för kommande period
- Fokus under året kommer att vara på förbundets nya handlingsprogram 20142016: Insikt-Kunskap-Handling, samt förbundsstyrelsens arbete. Förbundet har en
nyvald styrelse för kommande treårsperiod
- Finland bereder ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning.
- Tolkservicen förmedlas av FPA själva från och med januari 2014.
- Genomgång av förbundskansliets processer gällande löpande ärenden.
- En utredning om möjligheterna att hösten 2014 flytta förbundskansliet till SFV:s
hus G18 görs under våren 2014.
Svenska hörselförbundet rf
Kajsaniemigatan 3 B 13
00100 Helsingfors
Svenska hörselförbundet rf bildades den 13 november 1986. Förbundet arbetar för
att skapa ett bättre samhälle för hörselskadade med svenska som modersmål. Det
vill säga människor med nedsatt hörsel, tinnitus, Ménières sjukdom, ljudöverkänslighet samt vuxendöva. Vi arbetar också för att stöda föräldrar och andra anhöriga.
Förbundet har tio medlemsföreningar och de hade vid årets slut sammanlagt 3 434
medlemmar. Medlemsantalet har således ökat med 76 personer i jämförelse med år
2012.
Svenska hörselförbundet rf:s vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan vara
delaktiga och att svenskspråkig information och hörselvård är tillgängliga. Ett
samhälle med goda ljudmiljöer och där mänskliga rättigheter respekteras och
hörselskador och hörselfrågor är allmänt kända. Svenska hörselförbundet rf är en
samhällspåverkare som lyfter fram finlandssvenska hörselskadades vardag.
Förbundet finansierar sin verksamhet med bland annat medlemsavgifter, bidrag
från Penningautomatföreningen (RAY), Svenska studiecentralen, olika stiftelser och
fonder och tidskriften Vi hörs har haft inkomster via annonser, prenumeranter och
lösnummer.
Svenska hörselförbundet rf:s värdegrund
Vi tror på värdet att förmedla kunskap som är baserad på fakta
Svenska hörselförbundet rf är en landsomfattande intresseorganisation som
bedriver påverkningsarbete samt sprider kunskap om hörselskadades behov och om
hörselhandikapp, också i förebyggande syfte. Genom synlighet sprids information
om frågor som är relaterade till hörseln.
Vi tror på värdet av att förena personer som har svårigheter med hörseln
Svenska hörselförbundet rf förenar finlandssvenska hörselskadade, stärker vikänslan
och stöder frivilligverksamhet samt arbetar för fungerande kommunikation. Social
samvaro ger bättre självkänsla.
Vi tror på värdet av att förstå möjligheterna i en funktionsnedsättning
Svenska hörselförbundet rf arbetar för ett tillgängligt samhälle där alla är delaktiga
och jämlika. Hörselskadade får positiva erfarenheter och upptäcker nya möjligheter.
00100 Helsingfors
2 (27)
2.
3 (27)
Informationsverksamhet
Förbundsordförande Birgitta Kronberg intervjuades i Radio Vega Åboland med
anledning av att öronspecialisten Jaakko Salonen disputerade vid Åbo universitet i
ämnet hörselnedsättningar bland äldre i Åbo. Intervjun skickades också ut i
riksradion Radio Vega. Kronberg intervjuades i radioprogrammet Svängrum:
intolerans och slutenhet. Programmet diskuterade isolering, fördomar och
anpassning. Svängrum sändes i riksradion Radio Vega och fanns tillgängligt på Yle
Areenan.
Tidskriften Vi hörs
Medlemstidskriften Vi hörs värdegrund är att utgöra en förbindelselänk mellan
medlemmar, föreningar och förbund, synliggöra handikappet med faktakunskaper som
behandlas i olika temanummer samt förmedla sakkunskap och information på svenska.
Tidskriften Vi hörs utkom med fyra temanummer under år 2013. Teman för de fyra
numren var: ”Hörselvård på svenska” för årets först nummer, ”Stöd i att höra” för
nummer två, ”Hörsel och självbild” för nummer tre och ”Bättre ljudmiljö för alla” för
nummer fyra. Upplagan var 3 400 exemplar för alla nummer. Nytt för det här året var
att den blå vågen som löpt över pärmens nedre del togs bort, vilket gör att pärmbilden
nu syns i sin helhet.
Vi hörs har deltagit i projektet tidskrifter, genom att delta i tidningskliniken och i
bokmässan. Vi hörs fanns för utdelning på tidningsbordet i De Finlandssvenska
tidskrifternas gemensamma monter på bokmässan i Vasa 20-21.4 och i Helsingfors 2427.10. 2013. Vi hörs fanns också nämnd med text och bild i Bokkatalogen som utkom i
december 2013.
En enkätläsarundersökning gjordes på förbundets kongress i november 2013. Totalt har
42 svar analyserats. Vi hörs läses av läsarna, 29 % uppgav att de läser tidskriften från
pärm till pärm och 52 % läser det mesta. Respondenterna ombads berätta om de saknar
något i tidskriften och man lyfte bland annat fram flera personporträtt, information om
rättigheter och hörhjälpmedel och rapporter om nordiskt samarbete. Läsarna
uppskattar tidskriften med temanummer, varierat innehåll, upplysning och uppdatering
om vad som händer. Tidskriften upplevs inte vara ”för högtravande” och det är en
”facktidning värd att spara”.
Vi hörs redaktion har bestått av två personer, Birgitta Kronberg och Gita Lindholm.
Annonsanskaffningen har köpts av Jonny Åstrand.
00100 Helsingfors
Klippet
Klippet är ett internt informationsblad. Det besående främst av tidningsurklipp,
cirkulär och texter från Internet som på något sätt har anknytning till hörsel,
förbundet eller föreningarna. Materialet samlas in från olika håll. Kanslisekreteraren
sammanställer det inkomna materialet.
Klippet utkom sex gånger under år 2013 (15.2, 22.4, 11.6, 12.8, 10.10 och 16.12).
Det distribuerades till alla medlemsföreningar. Klippet sammanställs också för att
arkivera föreningarnas, förbundets och hörselområdets händelser under året.
Ciceronen
Ciceronen är förbundets handbok. Varje medlemsförening har fått ett exemplar av
Ciceronen. En uppdatering gjordes den 25.6. till Ciceronen.
Internet
Förbundet upprätthåller en egen webbsida under Kulturhuset. Förbundets
kanslisekreterare fungerar som webbmaster för förbundets webbsida.
Medlemsföreningarna har möjlighet att starta upp egna webbsidor under
förbundets sida. För närvarande har tre av föreningarna sidor under Kulturhuset och
förbundet.
Förbundet har en fråga på webbsidans ingångssida som byts ut varje månad. Frågan
i november var den som lockade till flest svar. Frågan var: ”Hör du sämre då du
vistas i mörker? (svara också på frågan om du är hörselskadad eller hör bra, endast
ett svarsalternativ kan väljas).
Jag är hörselskadad, Ja (14 st., 30 %), Jag är hörselskadad, Nej (23 st., 50 %),
Min hörsel är bra, Ja (4 st., 9 %), Min hörsel är bra, Nej (5 st., 11 %).
Det totala antalet röster var 46.
Förbundet har egen facebooksida, www.facebook.com/Svenskahorselforbundet
Facebook har främst används för informationsinlägg om aktuella händelser inom
förbundet och övriga händelser samt forskning inom hörselområdet. Förbundets
facebooksida uppdateras av förbundets ordförande och verksamhetsledare. Vid
årets början var gillamarkeringarna 62 stycken och ökat till 124 vid årets slut. När
det var 98 personer som gillade vår sida, satte vi in frågan: Vem månne blir nummer
100 som gillar oss? Ett par öronproppar väntar på dig. Facebook sidan uppdaterades
av Birgitta Kronberg dagligen under förbundskongressen.
00100 Helsingfors
4 (27)
3.
Anpassningsverksamhet
Förbundet ordnade 2013 fyra anpassningskurser med finansiering av RAY och en
grundkurs för hörselskadade med finansiering av FPA. Anpassningskurserna bestod
av en kurs för personer med Ménières sjukdom, en ungdomskurs, en parkurs och en
avslappningskurs.
Kursen för personer med Ménières sjukdom ordnades den 24-26.1.2013 på Hotell
Victoria i Tammerfors, och hade 10 deltagare, var av 9 kvinnor och en man.
Kursprogrammet bestod av forskningsresultat, behandlingsmetoder, balansövningar
och anpassningsprocessen. Den 8-10.2.2013 ordnades en ungdomskurs på Silja
Serenade med 10 deltagare, var av 6 var flickor och 4 stycken var pojkar. Kursens
tyngdpunkt låg på karriär och självförtroende och kursen hade föreläsningar
angående en rockstjärnas självförtroende, avslappning, självinsikt och livslångt
lärande. Förbundets parkurs ordnades på Kaisankoti i Esbo den 15-17.3.2013 och
hade 14 deltagare, var av 9 var kvinnor och 5 var män. Under kursen fick deltagarna
en introduktion i tecken som stöd, audionomers arbete, hörhjälpmedel, sociala
förmåner och parrelationens dynamik. Den 18-20.10.2013 ordnades en
avslappningskurs på Runsala spa med 8 deltagare, var av 6 var kvinnor och 2 var
män. Yogainstruktör Magnus Appelberg fungerade som ledare under kursen och
dagarna var indelade i olika avslappningsmetoder.
Temakursernas utvärdering och uppföljning har skett i muntlig och skriftlig form.
Deltagarna har beroende på kurs utvärderat sin situation före kursen och efter
kursen samt poängsatt kursens olika delar. Kursdeltagarna har poängterat vikten av
att få träffa andra i samma situation och den positiva atmosfären som ofta
förekommer i grupperna, samt varit nöjda med informationen kursen gett dem.
Förbundet ordnade en grundkurs för hörselskadade med Folkpensionsanstalten.
Kursen var uppdelad i två delar, var av den ena delen tog plats 6-10.5.2013 och den
andra delen 26-27.9.2013 på Härmä spa i Ylihärmä. Kursen hade 12 deltagare, var av
9 var kvinnor och 3 var män. Under andra delen deltog 8 klienter. Fyra deltagare
inhiberade sin ankomst på grund av sjukdom. Kursdeltagarna fick en allmän bild av
hörselhandikappet, undervisning i alternativa kommunikationsformer, lösningar
inom hörhjälpmedel, grupp- och enskilda diskussioner med läkare och psykolog och
fysiska aktiviteter ledda av fysioterapeuter. Deltagarna hade under mellanperioden
uppgifter förankrade till de personliga målsättningarna, och uppgifterna gicks
igenom under uppföljningsperioden. Deltagarna utvärderade kursen och föreläsarna
muntligt, genom poängsättning och genom skriftliga kommentarer. Deltagarna lyfte
fram vikten av information och speciellt angående hörapparater och hjälpmedel.
Kursen gav en en chans till utbyte av erfarenheter, gav nya vänner och ett mera
positivt förhållningssätt till den egna hörselskadan.
00100 Helsingfors
5 (27)
4.
Internationell verksamhet
Under år 2013 var internationella frågor ett viktigt inslag i Svenska hörselförbundet
rf:s arbete. Förbundet samarbetade med hörselskadades organisationer både
nordiskt och internationellt, samt följde med arbetet för hörselskadades rättigheter
på europeiska och internationella arenor. Genom internationellt samarbete deltar
Svenska hörselförbundet rf i att stärka hörselskadades situation runt om i världen.
Det internationella hörselarbetet blir också en allt viktigare del av det nationella
arbetet, eftersom situationen för finlandssvenska hörselskadade i allt högre grad
påverkas av internationella processer, som t.ex. ratificeringen av FN:s konvention för
personer med funktionsnedsättning. Genom internationellt samarbete skapar vi ett
mera rättvist och tillgängligt samarbete för hörselskadade runt om i världen och i
Finland.
Nordiskt samarbete
Den viktigaste plattformen för Svenska hörselförbundets nordiska samarbete är
Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté NHS. I samarbetskommittén ingår
förbundets systerorganisationer från de nordiska länderna. Medlemmarna inom
NHS träffas för att utbyta kunskap och erfarenheter, jämföra system och
intressepolitiska strategier, samt idka gemensamt intressepolitiskt påverkansarbete
på en nordisk, europeisk och internationell nivå. NHS har en gemensam
intressepolitisk sekreterare som koordinerar arbetet tillsammans med
ordförandelandet.
Under år 2013 arbetade NHS med frågor om standardisering inom hörselområdet.
NHS förde en dialog om behovet av att utveckla flera standarder för hörhjälpmedel
tillsammans med den europeiska takorganisationen för leverantörer av
hörhjälpmedel EHIMA. Dialogen fortsätter under år 2014. Under år 2014
genomförde NHS också sin första samnordiska undersökning om vilka erfarenheter
av stöd i arbetslivet som hörselskadade i åldern 50-65 har. Deltagarantalet i
undersökningen var inte så stort som förväntat, men undersökningen var ett viktigt
första steg.
Under år 2013 deltog Svenska hörselförbundet i tre nordiska möten: NHS ledarmöte
i Oslo den 12.3, NHS årsmöte och temadag den 23-25.8 i Köpenhamn, samt NHS
kanslichefsmöte den 28.10 i Stockholm.
NHS resursgrupp,som är ett beredande organ inom NHS, träffades två gånger under
år 2013. Under det gångna året arbetade gruppen bl.a. med en jämförelse om
audiologirelaterade utbildningar i Norden, och med en guide om teleslingan. UllaMaj Storsjö representerade Svenska hörselförbundet rf i resurgruppen.
00100 Helsingfors
6 (27)
7 (27)
Samarbete på europeiska och internationella arenor
Svenska hörselförbundet rf följer med arbetet inom de europeiska och internationella
takorganisationerna för hörselskadade EFHOH och IFHOH. EFHOH höll sitt årsmöte i
Prag den 5-7 april 2013. Förbundet hade ingen representant på årsmötet. Ansvariga för
internationella verksamheten Cilla Schroeder deltog som observatör för NHS.
Utvecklingssamarbete
Svenska hörselförbundet rf har startat ett utredningsarbete för att utreda förbundets
möjligheter att starta ett utvecklingssamarbete för att stärka hörselskadades
organisationer i andra länder. Utvecklingssamarbete är inte endast en möjlighet att
stärka hörselskadade i andra länder, utan också en unik chans för förbundet att stärka
vår intressepolitiska kompetens och våra kunskaper om internationella frågor. Under år
2013 fortsatte utredningsarbetet. Samarbetspartner i utredningsprocessen har varit
Hörselskadades Riksförbund (HRF) och finska handikapporganisationernas
utvecklingssamarbete FIDIDA. Förbundet har inlett kontakt med den bolivianska
föräldraorganisationen för hörselskadade barn APANH, med syftet att lära känna
organisationen och utreda i fall de kunde vara en lämplig samarbetspartner.
Andra viktiga händelser inom den internationella verksamheten
I september 2013 grundade Svenska hörselförbundet rf en grupp för den internationella
verksamheten. Gruppens syfte är att fördjupa förbundets kunskaper i internationella
frågor, samt delta i utredningsarbetet om ett eventuellt utvecklingsprojekt. Gruppen
består av tre medlemmar, och arbetet koordineras av Cilla Schroeder. Under år 2013
beviljade föreningen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman ett bidrag på 5000 euro till
Svenska hörselförbundet för att utveckla förbundets internationella verksamhet.
5.
Medlemsföreningarnas verksamhet
Den etablerade föreningsverksamheten i lokalföreningarna är av stor vikt för
medlemmarna. Den egna föreningen är och blir en källa för information, hjälp och
stöd, social gemenskap, identifiering och grupptillhörighet. Föreningarnas
verksamhet består i huvudsak av frivilliga insatser. Ålands Hörselförening rf har en
deltidsanställd.
Flera föreningar köpte teleslinga (av GnResound) inom ramen för projektet Bättre
ljudmiljö. En informationsdag arrangerades i användningen av den nyinköpta
Univox-slingan, en i Vasa 9.9.2013 och en i Pargas 19.11.2013. Förbundsordförande
Birgitta Kronberg deltog i Svenska Hörselskadade i Västnyland rf:s vårmöte.
00100 Helsingfors
Österbottniska sommarsamlingen
Den 13:nde i ordningen av Österbottniska sommarsamlingen arrangerades i Vasa
den 18 augusti 2013. Textad högmässa i Korsholms kyrka och program i
församlingssalen. I och med att Svenska hörselskadade i Vasanejden rf var värd
inleddes den fjärde turordningen. 140 personer deltog i samlingen. Vice ordförande
Bo-Henry Simell framförde förbundets hälsning och från förbundskansliet deltog
Lina Firon.
Föreningarnas verksamhet
Medlemsträffarna i lokalföreningarna som också har en viktig social funktion
arrangerades i varje förening med god uppslutning. Medlemsmöten är allt från varje
vecka till några gånger per år. På medlemsmöten har lokalföreningarna inbjudna
föreläsare, utbyte av egna erfarenheter och kulturella inslag. Lokalföreningarna har
(7 av 10) arrangerat 62 medlemsmöten och nått 2 596 personer.
Informationstillfällen, större evenemang med mål att nå ut till en bredare publik,
har alla föreningar arrangerat. Sammanlagt är de 8 till antalet och har nått 492
personer. Förningarna arrangerar också verksamhet i form av klubbverksamhet.
Helsingforsregionens hörselförening rf har klubbverksamhet, Canastaklubb och
Hörselskadade i Arbetslivet HiA Bowling. HiA har arrangerat caféträffar runt om i
Svenskfinland.
Lokalföreningarna har medlemmar som representerar hörselområdet i olika
samhälleliga organ, förtroendevald inom församlingen, fullmäktige och
handikapprådet. Svenska hörselskadade i Västnyland rf har representanter i tre
handikappråd; Raseborgs stad, Hangö stad och Kyrkslätt. Skrivtolkningen
uppmärksammas genom att skrivtolka egna möten. Svenska hörselskadade i
Vasanejden rf arrangerade skrivtolkad gudstjänst och textade de vackraste
julsångerna. Textad revy har också blivit ett årligen återkommet uppskattat
evenemang.
Lokalföreningarna har varit synliga i lokaltidningarna genom att aktivt informera och
marknadsföra sina evenemang. HiA:s föreläsningsserie om god ljudmiljö med Jonas
Christensson (Ecophon) noterades i Vasabladet. Vasabladet publicerade dessutom
en artikel om ljudmiljön i skolan på första sidan. I föreningarna finns aktiva lokala
föredragshållare. Svenska hörselskadade i Åboland rf och HiA föreläser regelbundet
om hörsel för social- och hälsovårdsstuderande. Många lokalföreningar har deltagit
i olika mässor och seminarier med informationsmaterial om föreningen och/eller
med egna informationsmonter. Föreningarna (7 av 10) har sammanlagt hållit 9
föredrag och nått 511 åhörare.
Svenska hörselskadade i Åboland rf arrangerar årligen en resa tillsammans med
Åboland synskadade rf. Rekreationsverksamheten består av årligen återkommande
00100 Helsingfors
8 (27)
9 (27)
evenemang. I verksamheten beaktas hörselskadan på olika sätt med hjälp av t.ex.
textning och hörselslinga. Svenska hörselskadade i Borgånejden rf arrangerade SPA
-resor till Estland. Flera föreningar arrangerade dagsutflykter till närområden, resor
av olika slag samt utställnings- och teaterbesök. Totalt har (7 av 10) föreningar
arrangerat 23 rekreationsevenemang med 745 deltagare.
6.
Frivilligverksamhet
Föreningarnas verksamhet baserar sig på frivilliga insatser. Personer som gör en insats
frivilligt uppskattas till 87 personer (5 föreningar av 10). Till det frivilliga arbetet hör
styrelsearbetet, det praktiska arbetet med att planera, förbereda och genomföra
verksamheten samt föreningsadministration så som register, protokoll och bokföring.
Det lokala bevakningsarbetet är också beroende av frivilliga insatser.
Föreningarna har i flera repriser lyft fram behov av informella träffar föreningarna
emellan. Förbundet arrangerade en decemberträff för föreningsaktiva som gick av
stapeln den 3.12.2013 på hotell Radisson Blu i Vasa med 25 deltagare från fem
medlemföreningar och 4.12.2013 på hotell Hamburger Börs i Åbo med 6 deltagare från
en medlemsförening.
Decemberträffarna ordnades för att de föreningsaktiva skulle få en chans att träffas och
umgås, och få tankar kring föreningsarbetet. Föreläsare var Niklas Hill, författare till
boken Medlemsmodellen. En uppdaterad version av Medlemsmodellen med exempel
från Svenskfinland delades ut i ett exemplar per förening.
Hörselrådgivarverksamhet
Hörselrådgivarverksamheten är aktiv och uppskattad bland föreningsmedlemmarna
med 20 aktiva hörselrådgivare runt om i Svenskfinland (7 föreningar av 10).
Verksamheten har bestått bland annat av öppen rådgivning, mottagning, hembesök och
informationstillfällen. Öppen rådgivning innebär rådgivning som utannonserats i förväg.
Sammanlagt har hörselrådgivarna arrangerat 13 rådgivningar och träffat 72 personer.
Mottagningar som arrangeras i samband med medlemsmöten (en timme före) har varit
60 stycken till antalet och råd har givits till 596 personer. Hörselrådgivarna har gjort 142
stycken hembesök. Telefon, sms och mejl är också kanaler som används inom
rådgivningen - 155 tillfällen är registrerade, men de är i verkligheten många fler till
antalet.
Fortbildningsdag.
Årets fortbildningsdag för aktiva hörselrådgivare arrangerades den 26 april 2013 på
hotell Arthur i Helsingfors. Temat var självständighet och sociala förmåner. Psykolog
Thomas Londen och audionom Anita Valjakka föreläste och tog upp praktiska aspekter
angående rollfördelningen mellan klienten och hörselrådgivaren. 16 hörselrådgivare
00100 Helsingfors
10 (27)
deltog i dagen som leddes av Nora Strömman.
Hörselrådgivarutbildning för nya hörselrådgivare startades
Förbundets fyraåriga utvecklingsprojekt: ABC – Att Backa upp Chansen som lämnades in
till RAY beviljades inte bidrag. RAY valde att för ett år öka på det allmänna bidraget med
motivering att satsa på frivilligverksamheten. Förbundet inledde en ny utbildning för
hörselrådgivare med 14 anmälda deltagare varav 13 deltagit i utbildningen.
Utbildningen planerades till en helhet på fyra tvådagarsblock, varav två block
genomfördes under 2013.
Utbildningsblock I gick av stapeln 25-26.10.2013 på hotell Arthur i Helsingfors och hade
11 deltagare. Teman i block I var introduktion till hörselrådgivarverksamheten,
psykologiskt perspektiv och klientbemötande, örats fysiologi och hörselskador samt
tinnitus och Ménières sjukdom. Föreläsare under blocket var psykolog Thomas Londen,
hörselrådgivare Ella Björkman, öronläkare Lena Hafrén och Lina Firon och Sonja Londen
från förbundet.
Det andra utbildningsblocket gick av stapeln 29-30.11.2013 på hotell Arthur i
Helsingfors och hade 11 deltagare. Teman under blocket var hörselskadades juridiska
rättigheter, hyperakusi, hörselrehabilitering i Finland, vägen till hörapparat, anpassning
av hörapparat, cochleaimplantat och hörselskadade barn i skolan. Föreläsare på block II
var jurist Ulrika Krook, audionom Anita Valjakka, blivande hörselrådgivare och CIanvändare Åsa Stentröm, hörselpedagog Eivor Larpes och Lina Firon från förbundet.
Nätverksarbete
Lina Firon från förbundet har träffat representanter för systerorganisationerna
Kuuloliitto ry och Hörselskadades Riksförbund (HRF) för att diskutera förbundets roll i
stödjandet av medlemsföreningarnas verksamhet och frivilligverksamheten.
7.
Ungdomar
Samarbete med Speres
Verksamhetsledare Sonja Londen och kursplanerare Nora Strömman har träffat
koordinator Annina Jansson och hörselpedagogerna Eivor Larpes och Lena Nyström
från SPERES – Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum. Träffarnas syfte är
att utbyta erfarenheter och informera om aktuella och planerade händelser.
Gruppen har träffats två gånger.
Förbundet har ett samarbetsavtal med SPERES gällande stödperioder som SPERES
arrangeras för hörselskadade barn och unga i skolan. Syftet med samarbetet är att
ge möjlighet för unga vuxna med hörselnedsättning att under en stödperiod fungera
som roll modell för barn och unga med hörselnedsättning och samtidigt få
00100 Helsingfors
erfarenhet av att vara hjälpledare. Speres arrangerade sex stödperioder år 2013.
Svenska hörselförbundet rf vill på detta sätt engagera olika ungdomar vid olika
perioder och ersätter ungdomens resekostnader och betalar ett hjälpledararvode.
Sju ungdomar i engagerades under året, tre pojkar i åldern och fyra flickor i åldern
mellan 19 och 25 år. I utvärderingen framkommer att ungdomarna upplever
hjälpledaren rollen som lärorik för ungdomen själv ”krävde vilja och förmåga att
stiga fram och höras” och ungdomen är ”en positiv förebild”. De unga bidrar till att
diskussionen om ”min hörsel” blir mera mångsidig.
Förbundet köpte en annons i His master´s noise Jubileumsmagasin med
uppmaningen att skydda hörseln. Yngre personer läser magasinet som har en
spridning i hela Svenskfinland.
8.
Projekt
Buller och Bång
Buller och Bång-projektet fick år 2012 finansiering av Undervisningsministeriet samt
Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne för att besöka 15 lågstadieskolor i
Svenskfinland och informera om bullrets inverkan på hörseln. Ett pilotbesök gjordes
av Cilla Schroeder till Salpar skola i Sibbo och material bearbetades utgående från
besöket. Nora Strömman besökte Yles barnprogram BUU-klubben och deltog med
inslag under två dagar. Programmet sändes 13-14.1.2014 på Yle fem. Projektet har
en administrativ grupp: Nora Strömman, Sonja Londen och rektor på Salpar skola i
Sibbo Kasper Nyberg. Ett informationsmaterial om hörseln med tillhörande
uppgiftsbok har utarbetats. Målgruppen är barn på årskurs 1. Illustrationerna och
layouten är gjord av Kasper Strömman.
Bättre ljudmiljö
Projektet
Bättre
ljudmiljö
är
ett
anskaffningsbidrag
beviljat
av
Penningautomatföreningen RAY för att ge medlemsföreningarna möjlighet att köpa
tekniska hörhjälpmedel som förbättrar ljudmiljön/hörbarheten i verksamheten på
något sätt. Det andra syftet med projektet är att utföra en utredning som bidrar
med information om hur olika tekniska hjälpmedel fungerar i olika situationer.
Information som förbundet och föreningarna sedan kan använda i
informationsverksamheten. Förbundet koordinerar anskaffningsprojektet och alla
anskaffningar har gjorts.
TEXT iTEATER
Text i teater är ett projekt i samarbete med Undervisnings- och kulturministeriet.
Inom projektet har förbundet utfört ett samarbete med teater Viirus i Helsingfors. Vi
gick in för turnépjäsen Skamlöst, av och med Christoffer Strandberg. Sonja Londen
såg förhandsföreställningen 1.11.2013. Inom projektet har man också testat mobila
lösningar för textning av teater. Textningen fungerar så att teatern har ett internt
nätverk, medan teaterbesökaren laddar ner en App (program) för textning till sin
00100 Helsingfors
11 (27)
egen enhet. Texten skickas sedan till teaterbesökarens läsplatta eller smarttelefon
via det interna nätverket. Förbundets kongressdeltagare fick bekanta sig med den
mobila lösningen för textning på förbundets kongress i november 2013. En
teaterföreställning av Skamlöst med Christoffer Strandberg gjordes som pilotförsök.
9.
Samarbete
Tolkservice
Samarbetsforum för tolkservice som FPA ansvarar för och som bildades efter
påtryckning år 2012 har regelbundet träffats.
Tolkanvändare upplevde under år 2013 osäkerhet och oklarhet gällande användning
av tolkservice vid allmänna evenemang. Det rådde olika uppfattningar om vem som
ska ersätta tolkservicen och huruvida annonsering av evenemanget med
tolkservicen inverkar på beslutet. Verksamhetsledarna för hörselorganisationerna
var inbjudna till FPA för att diskutera vem som skall stå för kostnaderna av
tolkservicen vid större evenemang. Det rådde olika uppfattningar om vem som ska
ersätta tolkservisen. Hörselorganisationerna har sedan tillsammans skickat
skrivelser till beslutande organ.
Tolkanvändare har fått avslag på sin ansökan vid större evenemang med motivering
att det är arrangören som ska bekosta tolkservicen. Tolkanvändare har även fått
avslag när tolkuppdraget också innehållit översättning mellan två språk. Det här
resulterade i att tre svenskspråkiga kokleaimplantatanvändare inhiberade sitt
deltagande i Kuuloliittos finskspråkiga CI-veckoslut. En förfrågan om erfarenheterna
bland finlandssvenska skrivtolkanvändare har gjorts genom e-post till
medlemsföreningarnas kontaktpersoner. Till förbundets kännedom har inte kommit
andra erfarenheter om att användningen av tolkservicen skulle ha begränsats.
Förbundet har aktivt följt upp skrivtolkarna efter avslutad utbildning, bland annat
via e-post och via en sluten grupp på facebook.
TTYR-gruppen
Sonja Londen representerar Svenska hörselförbundet rf i Tulkkitoiminnan
yhteistyryhmä (TTYR). TTYR är ett organ som har hand om olika tolkrelaterade
ärenden och frågor i Finland och som strävar efter att utveckla tolkjänsten och
upprätthåller tolkregistret. TTYRs beslutande föreningar är Kuuloliitto ry, Kuurojen
liitto ry, Suomen viittomakielen tulkit ry och Suomen kuurosokeat ry. Övriga som
deltar i möten är Kuulovammaisten lasten vanhempien liitto ry, Humanistinen
ammattikorkeakoulu, Diakonia-ammattikorkeakoulu, Kuurojen palvelusäätiö och
Suomen kirjoitustulkit ry.
Sonja Londen tog initiativ till diskussion kring nivåsättning av skrivtolkarna/arbetet.
00100 Helsingfors
12 (27)
Inledande diskussioner har förts med Sirpa Lauren, expert i tolkfrågor på Kuuloliitto
ry och ordförande Eva Salmela på Suomen kirjoiutustulkit ry. Ärendet har förts
vidare till TTYR och sedan för kännedom till FPA. Nivåsättningen har inte beaktats i
FPAs upphandlingsrunda inför år 2014.
TTYRs arbete har haft fokus på innehållet i upphandlingsdokumenten gällande
tolkservicen och flyttningen av förmedlingen från olika förmedlingsfirmor runt om i
Finland till FPAs egen förmedlingsfirma i Åbo.
Texttelefonservice
Gita Lindholm har deltagit i Texttelefonarbetsgruppens (Tekstipuhelinpalvelutyöryhmä) möten 14.02.2013 och 10.09.2013 i Helsingfors. Användningen av
ITTP –tjänsten (texttelefontjänst över internet) har pågått som under senaste år
Svenskspråkiga användare har fått service på svenska. Tjänsten sköts av VakkaSuomen Puhelin Oy / Protone Oy.
TRIO
Triosamarbetet är ett samarbete som Svenska hörselförbundet rf initierat.
Samarbetet är mellan Svenska pensionärsförbundet rf, Förbundet Finlands svenska
synskadade rf och Svenska hörselförbundet rf. Verksamhetsledarna och
ordföranden träffas regelbundet. Förbundens tidskrifter distribueras till varandras
styrelsemedlemmar. Ett konkret resultat är utgivningen av Vi hörs och God Tid som
taltidningar. Förbundet Finlands svenska synskadade koordinerar utgivningen och
ansvarar för finansieringsadministrationen. Utgivningen av taltidningarna sker med
stöd av Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman. Taltidningen har annonserats i
samtliga förbunds medlemstidskrifter. Annonsen om taltidningen har också
publicerats i Kyrkpressen. Broschyr om taltidningarna har bearbetats.
Verksamhetsledarna har regelbundet träffats och berett arbetet och den 24 maj
2013 träffades ordföranden och verksamhetsledarna på Förbundet Finlands svenska
synskadade rf:s kansli och den 21 november 2013 på Svenska pensionärsförbundet
rf. Den gemensamma skrivelse gällande Kyrkpressen läsbarhet som ordföranden
undertecknade 2012 har öppnat en dialog med Kyrkpressen. Ett gemensamt
seminarium diskuteras med tema akustik och ljus i offentliga byggnader.
SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf stiftades den 14 september
2010. Förbundet hade en aktiv roll i att skapa SAMS. Målsättningen är att SAMS ska
fungera som ett samarbetsforum inom det finlandssvenska handikappfältet och
utgår i sitt arbete från FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. SAMS roll och funktion är att följa upp hur Finland bereder
lagar och hur Finland uppfyller kraven i konventionen.
SAMS är administratör för verksamheten Juridiskt ombud, som är en juridisk
stödfunktion inom det finlandssvenska handikappområdet, vars syfte är att ge
00100 Helsingfors
13 (27)
service till alla handikappgrupper i Svenskfinland. Förutom SAMS medlemsförbund
är Finlands Svenska Handikappförbund rf och Finlands svenska socialförbund parter
i verksamheten. Målgruppen för verksamheten är svenskspråkiga personer med
funktionsnedsättning och deras närstående. Verksamheten består av juridisk
intressebevakning, föreläsningsverksamhet och kostnadsfri juridisk rådgivning.
Styrelsemedlem Tor Wernér har varit förbundets representant i SAMS styrelse med
Birgitta Kronberg som suppleant. På SAMS höstmöte valdes Svenska
hörselförbundet rf:s styrelsemedlem Tor Wernér till SAMS ordförande för år 2014.
SAMS höstmöte avslutades med en runda bord diskussion med en representant från
varje medlemsförening och SAMS styrelsemedlem Mulucen Cederborg. Diskussion
om hälsovårdsreformen och leddes av hbl:s ledarskribent Susanna Ginman. Sonja
Londen representerade vårt förbund.
SAMS – bidrag är en egen helhet inom SAMS verksamhet. SAMS har tilldelats
uppdraget att ansvara för ett av Svenska kulturfondens förbundspaket gällande
sociala området. Vad gäller medlemsföreningarna i vårt förbund hade SAMS styrelse
beslutat sig för ett förbundspaket. Vid närmare utredning framkom att
förbundspaketets summa baserade sig på beviljat förbundspaket året innan, med en
liten höjning. Svenska hörselförbundet rf:s styrelse beslöt att fördela
förbundspaketet mellan föreningar som ansökt bidrag.
SAMS styrelse har diskuterat förbundspaketen, förfaringssättet gällande
föreningarna i SAMS medlemsförbund. Vårt förbunds avsikt har varit att våra
föreningar ska få en mera jämlik behandling med övriga ansökanden. På SAMS
höstmöte delgavs att från och med år 2014 betalas föreningarnas bidrag ut av SAMS
– bidrag direkt.
Kuuloliitto ry
Verksamhetsledare Sonja Londen och Finska hörselförbundet rf:s (Kuuloliitto ry)
verksamhetsledare Pekka Lapinleimu har regelbundet hållit kontakt. Utbyte av
aktuella ärenden.
10.
Intressepolitiskt arbete
Förbundets påverkansarbete har haft resultat. Ett synligt resultat gällande textning
av teaterföreställningar har utvecklas vidare till ett mobilt system.
Påtryckningsarbete mot FPA tillsammans med andra hörselorganisationer och TTYRgruppen. Gällande allmän tolkning på större evenemang som vi själva arrangeras.
Organisationerna har sammanställt en skrivelse som lyfter fram FPAs sätt att se på
allmän tolkning. Skrivelsen har skickats till omsorgsminister Susanna Huovinen,
förtroendevalda i FPA, Vatu-centralen och gruppen för handikappförmåner och
00100 Helsingfors
14 (27)
handikappservice i FPA:s hälsoavdelning. I december skickades en skrivelse till
”eduskunnan oikeusasiamiehen kanslia”. Skrivelsen noterades också i Turun
Sanomat. Påtryckningen har resulterat i att FPA har ändrat sin syn ärendet. Allmän
tolkning kan både marknadsföras och beställas av en organisation, dock så att
timmarna tas av en tolkanvändare.
I forumet sitter representanter för Svenska hörselförbundet rf, Kuuloliitto ry, Dövas
förbund rf , Kuurosokeat, CP-förbundet rf, Kehitysvammaisten-liitto ry och FPA
representeras av Etuusjohtaja Elise Kivimäki, Etuuspäällikkö Kari Vilkama och
Suunnittelija Riikka Heikkinen.
Kommunikationsverket gav i juni 2013 ett beslut som ålägger teleföretag att
tillhandahålla personer med hörsel- och talskada ett symmetriskt
internetabonnemang som möjliggör användning av videosamtals- och
distanstolkningstjänster i stället för telefonitjänster. I slutet av året fick förbundet en
inbjudan till ett inledande möte i januari 2014. Kommunikationsverket som önskar
möta och skapa samarbetsrelationer med organisationer som representerar
personer med hörsel- och talskada.
11.
Organisation
Förbundskongress Insikt – Kunskap – Handling
Svenska hörselförbundet rf:s tredje förbundskongress Insikt – Kunskap – Handling 810.11.2013 på Sokos Hotel Vanda i Dickursby. Kongressen samlade 108 deltagare
från hela Svenskfinland. Under dagarna användes både videobild av talaren som
stöd för läppavläsning och skrivtolk som stöd i att höra bättre. Kongressen innehöll
förutom förhandlingar om nytt treårigt handlingsprogram och val av ny
förbundsstyrelse också föredrag. Ett pressmeddelande skickades ut efter
kongressen.
Kongressen antog handlingsprogrammet Insikt-kunskap-handling. Det treåriga
programmet är indelat i tre områden med tre målsättningar. Programmet är indelat
i En organisation i tiden (flexibel, höja kunskap och utveckla samarbetet),
Intressepolitiskt hörselarbete (bättre ljudmiljö, kvalitativ hörselvård och FN:s
konvention) och fördjupa insatser (attitydarbete, hörselfrågor och öka intresset hos
studeranden).
Christoph Treier berättade om insikt och motivation för föreningsaktiva. Det
arrangerades också ett eget program/personlig handledning med Christoph Treier
00100 Helsingfors
15 (27)
för ungdomarna. Våra nordiska systerorganisationer från Sverige och Island var
också inbjudna att berätta om arbetet i deras förbund. Också vår finska
systerorganisation Kuuloliitto presenterade sin verksamhet. Nordiska
Hörselskadades Samarbetskommittés ordförande Jan-Peter Strömgren ärade
kongressen genom att delta under lördag och söndag.
Comfort Audio AB, Batteriservice EGIL, Widex Akustik Oy och GnResound ställde ut
sina produkter under lördagen och berättade i en paneldiskussion om
framtidsutsikterna gällande hörhjälpmedel. Kongressen avslutades med en
teaterföreställning Skamlöst av och med Christoffer Strandberg (Teater Viirus).
Föreställningen testade samtidigt ett mobilt textningssystem. Föreställningens tal
skickades ut till läsplattor och smarttelefoner.
Kongressen dokumenterades i form av en fotobok, som har distribuerats till alla
medlemsföreningar, medlemmar i styrelsen (avgående och nyvalda), bidragsgivarna,
kongressens mötesordförande, hedersmedlem och nordiska föreläsarna. Vi hörs
nummer 1/2014 har temat förbundskongressen.
Kongressen hade ett nytt upplägg i jämförelse till tidigare kongresser. Tid för
möteshandlingarna avsätts en dag. Mötesordförande var Svenska studiecentralens
rektor Björn Wallén. Fredagen (ankomstdagen) reserverades för föreläsningar och
söndagen för inbjudna representanter för förbundets systerorganisationer.
Programmet
på
fredag
kväll
bidrog
medlemsföreningarna
med.
Förbundskongressens beredningsgrupp: Birgitta Kronberg, Gita Lindholm, Nora
Strömman och valkommitténs sammankallare Monica Hedström-Järvinen.
Deltagarnas respons på förbundskongressdagarna samlades in via en enkät. Alla
som svarade på enkäten var nöjda med kongressen och det fanns ingen skillnad i
åldersgrupperna. Speciellt nämndes god stämning och möjligheten att träffa
andra från hela Svenskfinland. Ungdomarnas deltagande uppskattades och
arrangemangens upplägg och kongressplatsen upplevdes som bra. Kongressalen var
dock en aning trång, teleslingan fungerade inte tillfredsställande och det var för
bullrigt i dansrestaurangen. Mötesordförande Björn Wallén fick positiv respons som
en person som kunde sin sak.
Förbundsmötet
Medlemmarna sammankom till förbundsmötet den 23 april 2013 på Västra Nylands
Folkhögskola, Karis. Som mötesordförande valdes Svenska Hörselskadade i
Västnyland rf:s representant Göran Nordström. Sju föreningar (av tio) hade
representant på mötet. Hedersmedlem Clara Björk ärade förbundsmötet med sin
närvaro. Totalt deltog 22 personer. Resultaten av enkät-medlemsundersökning som
00100 Helsingfors
16 (27)
gjordes år 2012: utredning av medlemmarnas erfarenheter gällande bättre
ljudmiljö, stöd i att bättre höra och bra hörselvård presenterades av Thomas
Londen. Hedersordförande Börje Sjöbloms minne hedrades med en tyst minut.
Nytt för året var att förbundsmötet fastställde röstlängd inför förbundskongressen
och antog riktlinjer för valkommitténs arbete. Förbundsmötet valde valkommitténs
medlemmar: Monica Hedström-Järvinen (sammankallare), Denise Nygård och Ralf
Hellman.
Förbundsstyrelsen
Styrelsen har sammankommit till åtta möten. Två av styrelsemöten arrangerades i
samband med en diskussionsdag (styrelse och personal) planeringsdag gällande
handlingsprogrammet 2014-2016 och 4.10.2013 träffades personal och styrelse på
kongresshotellet i Dickursby. Diskussions- och planeringsdag kring arrangemangen.
Styrelsen har också träffat Muluken Cederborg (SAMS styrelsemedlem) i samband
med ett styrelsemöte. Cederborg bekantade sig med vårt förbund och en allmän
diskussion gällande handikappfrågor fördes.
Förbundsstyrelsen träffade nyvalda styrelsemedlemmarna den 10 december 2013 i
en gemensam diskussionsdag. Juridiskt ombud Ulrika Krook från SAMS berättade
om aktuella intressepolitiska processer. Kvällen innan avslutade styrelsen sin period
med en middag på Sokos Hotell Vaakuna, Helsingfors.
Förbundsordförande Birgitta Kronberg deltog i den återkommande finlandssvenska
organisationskonferensen i Tammerfors. Kronberg deltog i en av de två dagarna,
dagen var riktade till ordföranden. Temat var nordiskt samarbete och
förändringsledarskap. Birgitta Kronberg har berättat om hörselfrågor på
Pensionärsföreningen ETTAN rf i Helsingfors. Förbudet har representerats av
förtroendevalda och personal på SAMS vår- och höstmöte.
Birgitta Kronberg och Tor Wernér deltog i SAMS årligen återkommande
organisationsseminarium inom det sociala området i Tammerfors. Styrelsen deltog
9.12.2013 i FPAs informationstillfälle om förändringarna som träder i kraft från och
med januari 2014 på Helsingforsregionens hörselförenings lokal.
Svenska studiecentralens rektor Björn Wallén har tilldelats förbundets Iittala skål.
00100 Helsingfors
17 (27)
Förbundsstyrelsens utredning
Enkäten Bättre ljudmiljö och bra hörselvård! utarbetad av arbetsgrupperna, Stöd i
att höra, Bättre ljudmiljö och Bra hörselvård distribuerades till samtliga
medlemsföreningar den 8 februari 2012. Enkätundersökning utfördes bland
medlemmarna i de lokala hörselföreningarna och totalt har 217 enkätsvar
analyserats. Den regionala fördelningen bland svaren var Åboland/Åland 26 %,
Nyland 29 % och Österbotten 45 %. Könsfördelningen var 56 % kvinnor och 44 %
män. Medelåldern 73,3 år.
En presentation av resultatet framfördes på förbundsmötet 2013. Resultaten har
också presenterats i Vi hörs. I undersökningen ingick tre delar. I Vi hörs nummer
1/2013 ingick en sammanfattning av resultaten gällande frågor om hörselvården, i
nummer 2/2013 om Stöd i att höra och i nummer 4/2013 om Bättre ljudmiljö. Bra
hörselvård presenterades i verksamhetsberättelsen 2012.
Stöd i att höra
Enkätundersökningen bekräftar att många av respondenterna upplever att
hörselnedsättningen bidrar till att kulturlivet är otillgängligt. Det är endast drygt
20% av respondenterna som uppger att kulturlivet är tillgängligt. Många
hörselskadade (18,9%) upplever att de i praktiken är utestängda från kultur på
grund av dålig tillgänglighet. Detta är ett praktiskt problem. Användning av
teleslinga och textning av teaterförställningar gör det möjligt för hörselskadade att
ta del av kulturliv och bli mera delaktiga.
Respondenterna ombads också uppge huruvida de använder teleslinga då det är
möjligt. Vid närmare granskning av svaren enligt åldersfördelning (yngre och äldre
än 65 år) kom det fram att personer äldre än 65 år oftare använder teleslinga än de
som är yngre än 65 år. Tillgång till skrivtolkar är en oerhört angelägen
delaktighetsfråga. För en del hörselskadade är skrivtolk en avgörande förutsättning
för fungerande kommunikation, för andra är det ett viktigt stöd i
kommunikationssituationer och sociala sammanhang överlag. Respondenterna
ombads berätta om de har kommit i kontakt med tjänsten skrivtolkning. Mer än
hälften av respondenterna har kommit i kontakt med skrivtolkningen. Det är också
viktigt att notera att 16,1 procent låtit bli att svara på frågan.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kulturlivet upplevs otillgängligt på grund
av hörselnedsättning. Stödfunktioner som teleslinga och skrivtolk används men
dessa kunde användas i ännu större utsträckning för att göra kulturlivet mera
tillgängligt. Utgående från denna undersökning kan vi också konstatera att
förbundets och föreningarnas arbete i att lyfta fram skrivtolkningen har gett
resultat. Enkätresultaten bekräftar således att det finns ett behov av
intressepolitiskt arbete i frågor som gäller stöd i att höra och att arbetet ger positiva
00100 Helsingfors
18 (27)
resultat. Än en gång ett stort tack till alla ni som svarade på enkäten.
Bättre ljudmiljö
Respondenterna ombads uppge vilja situationer de väljer bort på grund av sin
hörselnedsättning. De överlägset mest nämnda situationerna är folksamlingar,
situationer med dåligt ljudåtergivning, lokaler med dålig akustik och
kulturevenemang. Respondenterna ombads också uppge var de hittar den ljudmiljö
där de trivs. Det egna hemmet och naturen är de miljöer där ljudmiljön upplevs som
mest trivsamt. Gällande dålig ljudmiljö nämndes exempel som tal/prat,
bakgrundsljud och akustiska olägenheter. Det är också viktigt att notera att många
låtit bli att svara på den frågan (66 stycken). Respondenterna ombads ge exempel
på ljud som mest stör. Det mest störande är människotal, hög volym, prasslande
tidningspapper, personer som talar i telefon och miljöljud som trafikbuller och
vägarbete. Respondenterna ombads även ge exempel på vad de anser att den lokala
hörselföreningen gjort för att förbättra ljudmiljön. Användningen av olika
stödfunktioner och teknik lyftes fram av flera respondenter.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att undersökningen bekräftar att större
folksamlingar och evenemang väljs bort på grund av hörselnedsättningen och att de
mest trivsamma miljöerna är bekanta miljöer som hemmet och naturen.
Enkätresultaten lyfter också fram föreningarnas viktiga uppgift både som
föregångare genom att själva använda teknik som förbättrar ljudmiljön och som
rådgivare och påverkare.
Varför har förbundet gjort denna enkät?
För att få en bättre ljudmiljö och en god hörselvård krävs förebyggande,
regelbundet och långsiktigt arbete och Svenska hörselförbundet rf är en viktig aktör
i detta arbete. Förbundet behöver fakta att kunna hänvisa till i sin verksamhet.
Styrelsen strävar därför till att utveckla ett instrument att användas i insamling av
data som stöd i förbundets intressepolitiska arbete. En enkät som samlar in
personliga erfarenheter och ger en överblick på hörselområdet i hela Svenskfinland
är således viktig. Med regelbunden enkätuppföljning kan vi också visa på
utvecklingen inom området. Behovet av intressepolitiskt arbete försvinner inte och
enkätresultaten bekräftar att det finns ett behov av intressepolitiskt arbete i frågor
som gäller alla tre delområden: bättre ljudmiljö, bra hörselvård och stöd i att höra.
Resultaten bekräftar också att arbetet vi gör inom förbundet och föreningarna ger
positiva resultat.
Arbetsgrupper
En ekonomigrupp med uppgift att följa upp den ekonomiska situationen, budget och
bokföring under året. Gruppen har sammankommit regelbundet. I gruppen ingår
Birgitta Kronberg, Bo-Henry Simell och Sonja Londen.
00100 Helsingfors
19 (27)
Tre arbetsgrupper tillsatta av styrelsen utgående från Handlingsprogrammet: Bättre
ljudmiljö, Bra hörselvård och Stöd i att höra avslutades i och med att
handlingsprogrammets period slutade. I arbetsgruppen ingick en styrelsemedlem
och två andra förtroendevalda personer. Arbetet har haft fokus på innehåll i
kommande handlingsprogram.
- Bättre ljudmiljö: Koordinator Monica Bäckström
- Bra hörselvård: Koordinator Ulla-Maj Storsjö
- Stöd i att höra: Koordinator Tor Wernér
Styrelsen tillsatte grupper som stöd och bollplank i arbetet enligt
verksamhetsområde. Stödgruppen för internationella arbetet: Lena Nyström, Victor
Rehn, Camilla Mattjus med Cilla Schroeder som personalansvarig. Stödgruppen för
frivilligverksamheten: Gösta Lundström och Solveig Tamminen med Lina Firon som
personalansvarig. Från tidigare har förbundet en kursgrupp: Eyolf Karlsson, Sonja
Londen med Nora Strömman som personalansvarig. Vid bildandet av grupperna
utgick styrelsen från: att medlemmen i grupperna är personer (i första hand)
medlem i någon av förbundets medlemsföreningar, minst två av medlemmarna i
gruppen har själva hörselskada / anhörig, att gruppen sammankommer till c fyra
möten per år, kostnaderna ersätts, inga mötesarvoden betalas, personalen som är
ansvarig för delområdet bereder ärenden, verksamhetsledaren kallas till varje möte
och att minnesanteckningarna från alla möten delges för kännedom till
förbundsstyrelsen. Arbetet med att utveckla arbetsformen fortsätter.
12.
Förbundskansli
Förbundet har sitt kansli i en hyrd lokal på Kajsaniemigatan 3 B 13 i Helsingfors.
Tapani Jauhiainen har donerat en del böcker till förbundskansliets bibliotek.
Förbundskansliet var stängt juli månad.
Personal och köptjänster
Antalet anställda inom Svenska hörselförbundet rf år 2013 var vid årets slut fyra
heltidsanställda och en timanställd. Verksamhetsledare Sonja Londen,
kanslisekreterare Gita Lindholm, kursplanerare Nora Strömman och Lina Firon.
Förbundet har en timanställd NHS intressepolitisk sekreterare Cilla Schroeder.
Förbundet har köpt lunchsedlar som personalen kan köpa för ett subventionerat
pris. Verksamhetens indelning har getts en organisationsstruktur. Verksamheten
delas in i Information, Internationell verksamhet, Anpassning och
Frivilligverksamhet.
Personalens fortbildning har skett i form av deltagande i konferenser:
Gita Lindholm och Nora Strömman deltog i en Kurs i webbverktyg och Gita Lindholm
har deltagit i en intervjukurs och en kurs för nya versionen av Digistoff 2.4 för
00100 Helsingfors
20 (27)
webbsidorna. Cilla Schroeder har deltagit i seminarier om internationell socialpolitik
med fokus på FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning och Lina
Firon har deltagit i seminarier/utbildning inom frivilligverksamhet. Nora Strömman
(och Eyolf Karlsson) deltoag i SOSTE:s skolning angående offentlig upphandling
(anpassningskurser)
Sonja Londen träffar regelbundet Finlandssvenska organisationer inom hälso- och
sociala sektorn. Gruppen träffas en till två gånger per år och utbyter erfarenheter
och aktuellt inom organisationsområdet.
Köptjänster
Svenska hörselförbundet rf köper tjänster av Ab Jakobstads bokföringsbyrå gällande
löneräkningen, bokföringen av Qwerty Oy. Städningen av kansliet köps av Anssari Oy
och datorstöd av Teknikfixaren. Personalens företagshälsovård köps av
Mehiläinen/Forums läkarstation i Helsingfors.
Anskaffningar
Till förbundskansliet har köpts en lamineringsapparat, kamera, minneskort, gsm
bordstelefon, 2 stycken mini RollUps, 2 stycken större RollUps och tre stycken gsm
telefoner. Inom ramen för projektet Bättre ljudmiljö har förbundskansliet köpt....
Förbundets produkter
Förbundet har paraply, blinkande reflex, öronproppar, hörselkåpor (av märket
Peltor Optime), förbundets pins och inom projektet Buller och Bång barnboken
Hörselhunden Hasse. Nya produkter i och med förbundskongressen är en boll som
innehåller en regnkappa, bollarna är orange, grön och röd. En axelväska (orange,
grön och röd) med kongresslogo Insikt – Kunskap - Handling.
Adresserna och korten som förbundet har inom Hörselfonden är
kondoleansadresser med kuvert, hyllningskort med kuvert, kort utan text (blanco)
med kuvert och julkort med två olika motiv.
13.
Ekonomi
Förbundets ordinarie verksamhet visar ett negativt resultat. Den ordinarie
verksamheten är i behov av mera årliga anslag för att kunna upprätthålla en
kvalitativ ordinarie verksamhet. Förbundet är helt beroende av att förutom
allmänna RAY-bidraget erhålla understöd och bidrag från stiftelser och fonder, samt
donationer och frivilliga bidrag. Bokslutet visar ett positivt resultat på totalt 3 791,36
för året.
Mimi Wiik med bokföringsbyrå QWERTY OY har handhaft bokföringen och uppgjort
00100 Helsingfors
21 (27)
bokslutet. Som revisor har fungerat Tilintarkastustoimisto Tom Sandell Oy med CGR
Tom Sandell som ansvarig revisor.
Ordinarie verksamhet
För den ordinarie verksamheten erhölls 210 000 euro som allmänna bidrag. Ett
allmänt understöd på 193 000 euro från RAY. RAY beviljade ett tidsbundet högre
allmänt verksamhetsbidrag, för utveckling och för att stärka frivilligverksamheten.
Övriga allmänna bidrag 17 000 euro för den ordinarie verksamheten erhölls från
Svenska Folkskolans vänner och SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder
rf.
Intäkterna för förbundskongressen är 41 010 euro. Deltagaravgift, utställarnas
deltagaravgift och bidrag av
AV - Understödsstiftelsen för Arbetes Vänner
Huvudförening (förvaltare av Kulturfonden), SAMS-bidrag, Stiftelsen Brita Maria Renlunds
Minne, Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond och William Thurings Stiftelse.
Ungdomarnas deltagaravgift var 75 euro mot andras deltagaravgift på 275. De
föreningar som valkommitténs medlem tillhörde fick en ersättning motsvarande
deltagaravgiften. Varje förening fick dessutom en rabatt på 35 euro per
representant.
Övriga intäkter är tidskriften Vi hörs egna intäkter (annonser, lösnummer,
prenumeranter) och Konstsamfundet för tidskriften Vi hörs. Deltagaravgift på
förbundsmötet.
Svenska
studiecentralen
för
kursdagar
och
för
ungdomsverksamheten av Torsten och Sirkka Söderholms fond.
Intäkterna har ökat för NHS verksamheten. Inom den internationella verksamheten
har förbundet arbetsgivaransvar för Nordiska Hörselskadades Samarbetskommittés
(NHS) intressepolitiska sekreterare. Medlemsavgiften till NHS baserar sig på antalet
medlemmar i förbunden och kostnaderna för intressepolitiska sekreteraren och NHS
möten ersätts inom ramen för NHS budget. Med andra ord kostnaderna för
intressepolitiska sekreteraren ersätts mot redovisning av NHS. Ordförandens och
verksamhetsledarens resekostnaderna och uppehälle för NHS mötena ersätts av
NHS.
Personalkostnaderna har ökat i och med ökning av timmar för internationell
verksamhet och anställning av en ansvarig för frivilligverksamhet. Styrelsens
kostnader har ökat i och med att styrelsen haft åtta möten år 2013 mot fyra möten
år 2012. Tidskriften Vi hörs kostnader har ökat, främst post- och
tryckningskostnader.
Förbundets kongress Insikt – Kunskap – Handling var det mest kostsamma enskilda
evenemanget, totalt 55 127,94 euro. Av det utgjorde kongresshotellets kostnader
00100 Helsingfors
22 (27)
(uppehälle, traktering och teknik) de största kostnaderna: 38 403,34 euro.
Materialkostnaderna blev 5 867,71 euro och kostnaderna för marknadsföring och
rapportering 3 305,76 euro. Övriga kostnaderna är beredningsarbete, program och
administration: 7 551,13 euro. Kostnaderna för förbundskongressen blev 14 117,94
euro mera som intäkterna. Förbundet anställde direkt två skrivtolkar och deras
löner har bokförts under ordinarie personallöner.
Internationella verksamheten är deltagandet i NHS evenemang (inte NHS
intressepolitiska sekreteraren) och andra internationella evenemang. På inbjudan av
stiftelsen träffade Cilla Schroeder i maj 2013 styrelsen för Stiftelsen Leo, Mary och
Mary-Ann Hackman. Stiftelsen beviljade vid slutet av året ett bidrag för att utveckla
förbundets egen internationella verksamhet. Bidraget överförs till år 2014.
En stor kostnadsökning 20 011,78 euro (inga lönekostnader) är förbundets satsning
på frivilligverksamheten. Hörselrådgivarnas fortbildningsdag och utbildning av nya
hörselrådgivare, föreningsträffar och nätverksarbete.
Ungdomsverksamheten är samarbetet med SPERES. Stödperioder för skolelever där
förbundet anställer ungdomar som hjälpledare. Förbundskansliets kostnader och
nätverksarbetet har inga märkbara förändringar än att de minskat en aning.
Den ordinarie verksamheten visar en förlust på 48 808,45 euro.
Övrig stadgeenlig verksamhet
Kursverksamheten inom förbundet har olika finansiärer. Temakurserna finansieras
med bidrag beviljade av RAY och deltagaravgift samt förbundets andel av
samarbetskurserna. Verksamheten har fått riktat verksamhetsunderstöd (RAY Akbidrag) från och med år 1995. I samarbetskurserna har samarbetspartnerna ersatt
kostnaderna med cirka hälften av kostnaderna, verksamhetsåret hade inga
samarbetskurser. Kursverksamheten hade oanvänt RAY Ak-bidrag från år 2012:
4690,49 euro. För kursverksamheten år 2013 beviljade RAY 27 000,00 euro. Totala
kostnaderna för tema- och samarbetskurserna blev 28 274,12 euro. Av RAY Akbidraget år 2013 har 5 656,37 euro överförts till år 2013. Kursplanerarens lön har
bokförts på ordinarie verksamhetens lönekostnader.
Rehabiliteringen är grundkursen med uppföljning som förbundet arrangerar i
samarbete med Folkpensionsanstalten (FPA). Ersättningen av FPA var 240,51 euro
per dygn per deltagare. Antalet kursdeltagare var mindre än planerat. Dessutom
blev några deltagare tvungna att avbryta sitt deltagande under den första delen på
grund av sjukdom och fyra deltagare deltog inte i uppföljningsdelen.
RAY understöder lokalföreningarnas verksamhet med ett riktat AK-bidrag. Detta
00100 Helsingfors
23 (27)
bidrag förmedlar förbundet till föreningarna. Fördelningen var ett grundbidrag på
1 000 euro per förening för allmänna kostnader, oberoende av föreningens storlek.
Till största delen fördelades understödet enligt antalet medlemmar i föreningarna. I
och med att det var förbundets kongressår fördelades också gemensamma
kostnader. En ersättning på 58 euro per röstberättigad per förening. Till
föreningarna har också införskaffats en mini Roll Up (i storlek A3) per förening, med
texten ”Vem är hörselskadad?”
Förmedlade bidrag är förbundspaketet beviljat av SAMS. SAMS beslöt att bidraget
till lokalföreningarna betalas till förbundet. Svenska hörselförbundet rf:s styrelse
beslöt att bidraget på 7 750 euro förmedlas till de föreningar som ansökt om bidrag
av SAMS.
Den övriga stadgeenliga verksamheten visar en förlust på 3 318,25 euro, främst på
grund av för få deltagare på grundkursen.
Projekt
Projektet Buller och Bång har beviljats bidrag från Stiftelsen Brita Maria Renlunds
minne och Undervisnings- och kulturministeriet. Projektperioden inleddes hösten
2012. År 2013 har materialet utvecklats. Bidraget av Stiftelsen Brita Maria Renlunds
minne har överförts till år 2014.
Tillgänglig kultur har beviljats bidrag av Undervisnings- och kulturministeriet. En del
av bidraget har överförts till år 2014.
Bättre ljudmiljö är ett anskaffningsbidrag som beviljats bidrag av RAY. Egen andel i
kostnaderna är 30 %. Tack vare att Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman har
beviljat bidrag att täcka en del av den egna andelen har föreningarna haft en mindre
egen andel.
Projektverksamheten visar en förlust på 3 233,07 euro. Anskaffningarna i projektet
Bättre ljudmiljö.
Tillförda medel
Medlemsantalet i föreningarna stiger. Föreningarna betalar medlemsavgift enligt
medlemsantalet per den 31.12. Ingen ändring i medlemsavgiften Medlemsavgiften
var 7,50 euro för 19 år och äldre och för barn under 18 år och det år man fyller 18 år
2,00 euro. Ingen ändring i understödjande medlem -ideell förening betalar 100 euro
och företag 300 euro.
Justeringar från tidigare period är inbetalningar som gäller tidigare verksamhetsår.
Inbetalning gällande pension, försäkringar, företagshälsovården och av fpa inbetalda
00100 Helsingfors
24 (27)
föräldrapenningen.
Hörselfonden grundades 2004 med inbetalningar gjorda till minne av Mary-Ann
Procopé. Fondens ändamål är att främja informationsverksamheten inom
förbundet, publicering av svenskspråkigt material kring hörselfrågor (gäller inte
tidskriften Vi hörs). Intäkter är försäljning av förbundets kondoleanser och kort.
Fondens medel används förutom till publicering av material, till tryckning av flera
adresser och gratulationskort. Under året har silvergråa snoddar införskaffats.
Nettoöverskottet på 1 607,94 har fonderats.
Jubileumsfonden grundades 2006 i samband med förbundsordförande Birgitta
Kronbergs 60-årsdag. Fonden avser i första hand att utgöra en insamlingsfond
genom att erbjuda möjligheter för personer, företag och organisationer att genom
bidrag till fonden utveckla förbundets arbete för ett mera tillgängligt samhälle där
alla hörselskadade skall vara fullt delaktiga och jämlika. Under året har privata
inbetalningar gjorts, totalt 80 euro. Jubileumsfondens nettoöverskott då bankens
ränta inkluderas är 132,75 vilket har fonderats.
Förbundets produkter har i första hand använts inom förbundets och föreningarnas
verksamhet. Nya produkter har i samband med kongressen införskaffats.
Finansieringsverksamhet
Svenska hörselförbundet rf har värdepapper i aktier och fonder. Förbundet ägde
100 aktier i Aktia Abp, och har sålts, försäljningsvinsten var 146 euro.
Fondplaceringen har förbundet i Aktia Secura A som är värda 25 589,07 euro. Värdet
har under året ökat med 1 830,09 euro, vilket påverkar årets resultat. Förbundet har
debenturlån på Aktia. År 2013 återbetalades 20 % av debenturlånen som
omplacerades (och ökades med 400 euro) i Aktia debenturlån. Förbundet har vid
årets slut 100 600 euro i Aktia debenturlån och 8 000 euro i Aktia tigrar.
00100 Helsingfors
25 (27)
Svenska hörselförbundet rf: verksamhetsberättelse 2013
Bilaga sida 1/2
Förbundets basuppgifter 2012
Förbundets medlemmar:
Helsingforsregionens hörselförening rf
HiA - Hörselskadade i arbetslivet rf
Svenska hörselskadade i Borgånejden rf
Svenska hörselskadade i Karlebynejden rf
Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden rf
Svenska hörselskadade i Vasanejden rf
Svenska hörselskadade i Västnyland rf
Svenska hörselskadade i Åboland rf
Sydösterbottens hörselförening rf
Ålands Hörselförening rf
Understödande medlemmar
Comfort Audio AB
Widex Akustik Oy
EGIL.fi -batteriservice
Hedersmedlem
Clara Björk
Styrelsen:
Ordföranden Birgitta Kronberg (Pargas)
Vice ordförande Bo-Henry Simell (Karleby)
Ordinarie Monica Bäckström (Jorois)
Ordinarie Ulla-Maj Storsjö (Sideby)
Ordinarie Tor Wernér (Karis)
Suppleant Gunnel Cederberg (Korsholm)
Suppleant Sture Söderlund (Ödkarby)
Under verksamhetsåret har förbundsstyrelsen sammankommit 7 ggr och behandlat totalt 121 §.
Förbundets verksamhetsledare har varit styrelsens sekreterare och förbundets kassör.
Grupper:
Grupper som avslutades i och med handlingsprogrammets avslutande år:
Bättre ljudmiljö
Stöd i att höra
Monica Bäckström
Tor Wernér
Sture Söderlund
Gunnel Cederberg
Eyolf Karlsson
Bodil Selenius
Bra hörselvård
Ulla-Maj Storsjö
Pamela Ahlskog
Anne Sjöqvist
Redaktion för tidskriften Vi hörs
Birgitta Kronberg
Gita Lindholm
Ekonomigrupp
Birgitta Kronberg
Bo-Henry Simell
Sonja Londen
Svenska hörselförbundet rf: verksamhetsberättelse 2013
Bilaga sida 2/2
Kursgrupp
Nora Strömman
Sonja Londen
Eyolf Karlsson
Administrativ projektgrupp (Buller o Bång)
Kasper Nyberg
Nora Strömman
Sonja Londen
Internationell grupp:
Camilla Mattjus
Victor Rehn
Lena Nyström
Cilla Schroeder
Förbundet är medlem i följande organisationer:
Socialbranschens Arbetsgivare
SOSTE – Finlands social och hälsa rf
Finlands svenska socialförbund
Finlands skrivtolkar rf
Svenska folkskolans vänner
Svenska studieförbundet
Aktion Österbotten rf
Nordiska Audiologiska Sällskapet
Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté (NHS)
European Federation of Hard of Hearing people (EFHOH)
International Federation of Hard of Hearing people (IFHOH)
Förbundets personal representerar förbundet och/eller handikappfältet:
Verksamhetsledaren är medlem i:
− SPERES ledningsgrupp, perioden 1.9.2009 – 30.8.2013. SPERES referensgrupp 1.9.2013 − Svenska studiecentralens direktion (period 2013-2014).
− TTYR (tolkregistergruppen).
− Samarbetsforum gällande tolktjänsten (FPA): 2012 Kanslisekreteraren är invald i:
− Tekstipuhelupalvelu työryhmä (TPP)
− Suppleant i SPERES ledningsgrupp, perioden 1.9.2009 – 30.8.2013. SPERES referensgrupp 1.9.2913 − Suppleant i Samarbetsforum gällande tolktjänster (FPA): 2012 Kursplaneraren är invald i:
– Styrgruppen för De Ungas Akademi (DUA) 2012-2015. Svenska studiecentralen är huvudman.
Personal medlem i:
– Sonja Londen
Finlands Audiologiska förening rf,

Läs mera - Svenska hörselförbundet rf

Transcription

Similar documents

Läs mera - Svenska hörselförbundet rf

Kontaktlista till hörselföreningarna och hörselrådgivarna i de olika

TIDNINGEN FÖR UNGA MED HÖRSELSKADA

Verksamhetsplan 2014-2015.pages - Svenska OCD

Stadgar - IKIR Iransk & Kurdisk Integrations Riksförbund

Stödpersoner för personer som har insjuknat i akustikusneurinom

Miljöförbundet stoppar fakturor

dom i målet mot sven-gunnar samuelsson