Ladda ner PDF (RP860216-2)

rapport från lärarnas riksförbund
Sverige behöver
högre lärarlöner!
Hela listan:
Så här mycket satsar din kommun
på skolans viktigaste resurs
Sverige behöver
högre lärarlöner!
Hela listan:
Så här mycket satsar din kommun
på skolans viktigast resurs
Rapport från Lärarnas Riksförbund, 2014
Innehåll
2
Sammanfattning och slutsatser
5
Bakgrund
8
Svenska lärarlöner låga ur ett internationellt perspektiv
10
Lärare i Sverige — ett underbetalt yrke med sjunkande
attraktionskraft
14
Brist på lärare i flera ämnen i framtiden
15
Lärare — en livsgärning som inte lönar sig
17
Kommunerna som kunde ha satsat på lärarna men valde att avstå
19
De 50 kommuner som satsat minst på lärarna 2012 och 2013
22
Referenser
24
Bilaga 1
25
Förord
För snart två år sedan slöt lärarorganisationerna det innevarande
löneavtalet med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ambitionen
gick inte att ta miste på – nu äntligen var det tid att uppvärdera lärar­
nas löner. Pressen att få till stånd ett avtal som skulle göra skillnad var
stor från såväl staten och de undervisande lärarna som från den
allmänna opinionen.
Till detta ska läggas det faktum att empiriska studier talar sitt tydliga
språk när det gäller lärarlönernas betydelse för skolresultat. Höga
lärarlöner är en av de viktigaste förutsättningarna för bra elevpresta­
tioner, då detta skickar signaler om yrkets attraktivitet. OECD fram­
håller att en satsning på lärarlöner spelar en betydligt större roll
för elevernas resultatutveckling än en satsning på mindre klasser.
För framtidens skola handlar det om att få rätt personer att välja och
stanna kvar i läraryrket.
Konsultfirman McKinsey & Company rekommenderar ingångslöner
som får studenter att välja lärarutbildningen framför akademiskt
lik­värdiga utbildningar som till civilingenjör, civilekonom eller läkare.
Det avtal som parterna slutit bidrar med rätta till höga förväntningar
på samtliga kommunala arbetsgivare. De måste leverera en löneupp­
värdering som visar att det är skolan som har Sveriges framtid i sina
händer, och att det är lärarna som är skolans viktigaste resurs.
De två sista åren i det fyraåriga avtalet är sifferlösa. Det är nu skolans
kommunala huvudmän kan visa att de menar allvar med avtalets inten­
tioner. Det är nu chansen finns, ta den!
Bo Jansson
Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
3
4
Sammanfattning
och slutsatser
I denna rapport visas att Sveriges lärarlöner ligger lågt ur ett interna­
tionellt perspektiv, inom EU, OECD och de nordiska länderna. Detta
gäller för fullt jämförbara länder men även länder med sämre ekono­
miska förutsättningar. Svenska lärare har dessutom små möjligheter
att göra lönekarriär utan att lämna undervisningen, i jämförelse med
övriga OECD-länder. I princip samtliga OECD-länder erbjuder lärare
bättre möjligheter till lönekarriär än Sverige.
I Sverige är lärarlönerna så låga att det är en förlustaffär att utbilda sig
till lärare, vilket påverkar studenters vilja att bli lärare negativt. Om en
svensk gymnasielärare med 15 år i yrket tjänade lika mycket som en
dansk kollega med lika lång tid i yrket, skulle en svensk gymnasielärare
tjäna 16 000 kronor mer i månaden i genomsnitt.
Det råder redan brist på behöriga lärare, och det kommer fortsatt att
råda brist på lärare inom vissa ämnen. I dag går det 62 sökande till
lärare i engelska på en sökande till lärare i tyska.
Statistik visar dessutom att det för lärarens lön spelar dubbelt så stor
roll vilken kommun läraren arbetar i, jämfört med år 2000.
Detta visar att vissa kommuner har, eller kommer att ha, ännu svårare
än andra att kunna rekrytera och behålla de få lärare som kommer
att finnas.
Därutöver påvisas att det finns en oerhört hög variation i kommuner­
nas satsningar på lärarlöner, trots att SKL uppmanat kommunerna
att satsa på lärarna. Många kommuner visar låga ambitioner för upp­
värderingen av läraryrket. Ett stort antal kommuner har trots goda
ekonomiska förutsättningar inte tagit sitt ansvar för lönebildningen.
5
Avtalet med SKL visar att det finns en ansats till att uppvärdera lärar­
yrket. Denna rapport visar också att det trots en bra början återstår
väldigt mycket arbete och satsningar för att uppvärdera lärarlönen till
en nivå i samklang med samhällsvärde, ansvar och utbildning.
Lärarnas Riksförbund kräver en tydlig uppvärdering av lärarnas löner.
Detta måste ske på flera olika sätt.
• Höjda ingångslöner
Läraryrket måste ha en konkurrenskraftig ingångslön om minst
30 000 kronor i månaden för att lyfta yrkets status och attraktions­
kraft. Det välrenommerade konsultbolaget McKinsey & Company
säger sig ha empirisk grund för att höga ingångslöner är nödvändi­
ga för ett lands möjligheter att förflytta sin position från ”good” till
”great” på McKinsey & Companys skala för kvaliteten i utbildnings­
systemet. För att Sveriges ambitioner ska lyckas måste huvudmän­
nen visa detta. Ingångs­lönerna måste ligga på minst 30 000 kronor
i månaden!
• Högre lönenivå för lärarkollektivet
Lärares lönenivåer måste lyftas generellt – i alldeles för många år
har Sveriges lärare släpat efter i lön jämfört med andra och därför
måste den generella nivån höjas. Huvudmännen har ett direkt
ansvar för att anta löneutmaningen.
• Skolsystemet behöver minst 35 000 statliga karriärtjänster
Sveriges lärare måste ha möjligheten att utvecklas och göra löne­
karriär i sitt yrke utan att lämna undervisningen. De statliga karriär­
tjänsterna är ett steg i rätt riktning, men dessa måste utvecklas
ytterligare och det är rimligt att var fjärde lärare inom grund- och
gymnasieskolan samt vuxenutbildningen blir föremål för en karriär­
tjänst. Det innebär att staten bör fördubbla antalet karriärtjänster.
Vid sidan om det statliga initiativet måste kommunerna ta sitt ansvar!
6
• Inför riktade statsbidrag för att höja lärarlönerna
För att hela Sverige ska kunna leva och alla landets medborgare ska
kunna erbjudas en likvärdig utbildning måste tillgången på lärare
överallt garanteras. Det är därför nödvändigt att staten med stats­
bidrag finansierar lärarlönerna. De nationella politikernas retorik
måste omsättas till verklighet. Det är minst lika viktigt att invånare i
kommuner med stark utflyttning och svag skattekraft har råd att ha
kvalificerade lärare!
7
Bakgrund
Lärarnas Riksförbund avser genom denna rapport att beskriva och
analysera hur de första två åren av det fyraåriga avtalet Huvudöver­
enskommelse 12 (HÖK 12) som Sveriges lärare genom Lärarnas Riks­
förbund och Lärarförbundet slutit med SKL, har fallit ut.
Det välrenommerade konsultbolaget McKinsey & Company har visat i
två omfattande rapporter om skolsystem i olika länder att två av de tre
faktorer som de bästa skolsystemen har gemensamt bottnar i höga lärar­
löner. Den ena faktorn är att man måste attrahera de bästa studenterna
till läraryrket och den andra faktorn är att se till att dessa blir bästa
tänkbara undervisare.
Dessa faktorer möjliggörs genom goda lönenivåer och god löneutveck­
ling. Det är mot denna bakgrund viktigt att läraryrket uppvärderas.
Statistik visar att lärare i Sverige släpar efter i en rad relevanta jämförel­
ser, både jämfört med lärare i andra länder och andra akademiker.
Svenska lärare har dessutom förhållandevis små möjligheter att göra
lönekarriär och stanna kvar i klassrummet. Införandet av karriär­
tjänster för lärare är ett första steg för att förstärka dessa möjligheter.
Lärarnas Riksförbund kräver att skolans huvudmän tar sitt ansvar och
inrättar så många karriärtjänster som möjligt – både genom de statliga
bidragen och egna satsningar.
Genom avtalet om bland annat lön som förhandlades 2012, träffades
en överenskommelse om att lärarna skulle tilldelas minst 4,2 procent
under 2012 samt lägst ”märket” för arbetsmarknaden under 2013
(vilket blev 2,0 procent). Märket för 2012 var 2,6 procent, vilket inne­
bar att avtalet för 2012 års del skulle inleda en relativ uppvärdering
i relation till den normerande exportindustrin. Detta är en lovande
start, men långt ifrån tillräckligt för den som på lång sikt menar allvar
med att satsa på lärarna. Utöver avtalets lägstanivåer fanns en parts­
8
gemensam avsikt om en uppvärdering av läraryrket. Ingela Gardner
Sundström, ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation, skriver i ett
brev till samtliga kommuner:
”Från SKL:s sida har vi med detta avtal tydligt klargjort att vi är beredda att
satsa på lärarna. Det är nödvändigt om vi ska klara framtidens utmaningar.
Lärarnas relativlöner har successivt försämrats ända sedan 1970-talet.
Lönerna började halka efter redan under statligt huvudmannaskap och eftersläpningen har sedan fortsatt, trots upprepade försök att råda bot på det.
Det här avtalet ger oss goda förutsättningar att ändra på den saken. Men det
förpliktigar. Det är upp till oss kommunpolitiker att omsätta avtalet i praktisk
handling.”
Ingela Gardner Sundström, SKL,
Läraravtalet klart 2012-10-05, dnr 11/0552
Nu har halva avtalstiden gått och två sifferlösa avtalsår kvarstår.
Lärarnas Riksförbund förutsätter att kommunerna håller vad deras
centrala avtalspart tecknat avtal för och att det slutna avtalet efterlevs:
Att uppvärdera läraryrket.
Ett litet land som Sverige behöver stora kunskaper. Vi har inte råd att
avstå från att satsa på utbildning. För att klara av den långsiktiga
ekonomiska utvecklingen måste vi satsa på en undervisning av hög
kvalitet och det gör vi genom att höja lärarnas löner.
9
Svenska lärarlöner låga ur
ett internationellt perspektiv
Ur ett internationellt perspektiv är Sveriges lärarlöner förhållandevis
låga, vilket illustreras tydligt genom följande diagram över lön efter
15 år i yrket i ett urval OECD-länder.
Figur 1:
Lön för gymnasielärare efter 15 år i yrket för flera länder samt
OECD- och EU21-genomsnitt 2011 (årslöner i köpkraftsjusterade
amerikanska dollar, källa: OECD, Education at a Glance, 2013)
100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
10
Italien
Frankrike
Sverige
Norge
Portugal
Nya Zeeland
OECD-genomsnitt
EU21-genomsnitt
Finland
England
Japan
Spanien
Österrike
Sydkorea
Skottland
USA
Australien
Irland
Kanada
Belgien (Fr.)
Danmark
Holland
Belgien (Fl.)
Tyskland
Luxenburg
20 000
Diagrammet visar att svenska gymnasielärarlöner låg på en internatio­
nellt sett låg nivå 2011. De svenska gymnasielärarna tjänar sämre än
genomsnittet för EU21 och OECD-länderna. Flera länder med sämre
ekonomiska förutsättningar än Sverige har även de högre löner för
gymnasielärare än Sverige.
Om vi gör ett urval av ett antal länder i vårt närområde ser bilden ut
som i figur 2 nedan.
Figur 2:
Lön för gymnasielärare efter 15 år i yrket för Sverige och länder i
närområdet 2011 (årslöner i köpkraftsjusterade amerikanska dollar,
källa: OECD, Education at a Glance, 2013)
70 000
65 000
60 000
55 000
50 000
45 000
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
Tyskland
Danmark
Finland
Norge
Sverige
Som diagrammet visar är svenska lärarlöner låga även i denna jämfö­
relse. Sverige har en bra bit kvar till övriga länder i diagrammet. Detta
har självklart stor inverkan på läraryrkets status och attraktionskraft,
men tjänstgör också som indikator på hur lågt lärarna värderas i Sverige.
Utifrån dessa data kan man konstatera att en gymnasielärare i Danmark
med 15 års yrkeserfarenhet har 55 procent högre årslön än sin svenska
kollega. Detta innebär att om en svensk lön för en gymnasielärare med
ungefär lika lång erfarenhet skulle motsvara en dansk lön så skulle den
svenska läraren tjäna drygt 16 000 kronor till per månad.
11
OECD lyfter i samma rapport perspektivet lönespridning inom lärar­
yrket. Lönespridningen visar om man kan göra karriär inom ett yrke
och definieras som den procentuella reallöneökningen under ett
yrkesliv. Man delar den genomsnittliga slutlönen på den genomsnitt­
liga ingångslönen för att ta fram denna siffra.
Figur 3:
Lönespridning (%) för gymnasielärare 2011
(Källa: OECD, Education at a Glance, 2013)
170
150
130
110
90
70
50
30
Sydkorea
Japan
Israel
Österrike
Ungern
Chile
Frankrike
Irland
Belgien (Fl.)
Belgien (Fr.)
Luxenburg
Polen
Holland
Portugal
Argentina
OECD-genomsnitt
Skottland
Kanada
EU21-genomsnitt
Italien
Schweiz
Nya Zeeland
Grekland
USA
England
Estland
Australien
Indonesien
Spanien
Tjeckien
Tyskland
Slovakien
Finland
Sverige
Danmark
Slovenien
Island
Norge
Turkiet
10
12
En hög siffra innebär att den genomsnittlige läraren höjer sin lön
mycket under sin karriär, och en låg siffra innebär att läraren i genom­
snitt har små möjligheter att höja sin lön genom hårt arbete och goda
prestationer.
I figuren visas tydligt att det är lägre lönespridning i Sverige än i en
stor majoritet av OECD-länderna. Den visar också att lönespridningen
är väsenligt lägre än den genomsnittliga lönespridningen för OECD
som är ungefär dubbelt så hög som den svenska. Detta innebär att en
lärare under ett yrkesliv i Sverige höjer sin lön väsentligt mindre än
vad som är fallet i övriga OECD-länder. Samtidigt som lärarnas genom­
snittslöner är lägre i Sverige än i jämförbara länder så är även möjlig­
heterna att bli belönad för goda prestationer lägre för de svenska
lärarna i jämförelse med sina kollegor inom OECD. Med ringa möjlig­
heter och dåliga utsikter att kunna belönas för hårt arbete och goda
prestationer lockas väldigt få till läraryrket.
Den internationella statistiken på området talar ett tydligt språk:
Lärare i Sverige tjänar alldeles för lite i relation till sin utbildning,
sitt ansvar, sitt samhällsvärde och sina kollegor i andra länder.
13
Lärare i Sverige
– ett underbetalt yrke med
sjunkande attraktionskraft
Då en granskning av internationella data visar att svenska lärares löner
är mycket låga blir det intressant att granska utvecklingen på nationell
nivå. I Sverige har lärare sedan en lång tid tillbaka tappat i lön
gen­temot jämförbara grupper och mot övriga kommunalt anställda.1
Dessutom har skillnaderna mellan kommuner ökat kraftigt sedan år
2000, vilket illustreras i figur 4 här nedan.
Figur 4:
Förklaringsgrad (%) på kommunnivå för lärarlönen
11
Kommunskillnader (%)
10,35
10
9
8
7
6
5
4,42
4
3
2
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
1) SOU 2014:5, s. 171
14
2012
Som grafen visar har andelen av lärarens lön som kan förklaras av vilken
kommun denne arbetar i mer än dubblats sedan millennieskiftet.
Av grafen kan flera slutsatser dras: Vissa kommuner har blivit mindre
attraktiva arbetsgivare än andra – dessa kommuner kommer svårligen
att kunna attrahera kompetenta, behöriga lärare. Detta gäller i synner­
het de ämnen där det råder brist på behöriga lärare. Vidare minskar
möjligheterna för vissa kommuner att bedriva undervisning av hög
kvalitet. Som en följd av för låga lärarlöner kommer vissa kommuner
inte att kunna erbjuda sina elever duktiga och behöriga lärare i samt­
liga ämnen. Dessa kommuner är i störst behov av att satsa mer på
lärarna än andra kommuner.
Brist på lärare i flera ämnen i framtiden
I figur 5 redovisas hur stort antal sökande det var till de olika lärar­
utbildningarna föregående år. För detta har sökfunktionen hos
Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik använts och filtre­
rats i syfte att ta fram de olika ämnen som förekommer i grundskolans
årskurser 7–9 samt de ämnen som ingår bland de programgemensamma
kurserna på de studieförberedande gymnasieprogrammen.
15
Figur 5:
Antal förstahandssökande till ämneslärarutbildning hösten 2013, fördelat
på ämne (Källa: egna bearbetningar av Universitets- och högskolerådets
databas över antagningsstatistik)
Engelska
Historia
Svenska
Samhällskunskap
Idrott och hälsa
Matematik
Religion
Musik
Bild
Svenska som andraspråk
Geografi
Spanska
Slöjd
Biologi
Fysik
Filosofi
Hem- och konsumentkunskap
Franska
Teknik
Naturkunskap
Tyska
Kemi
Psykologi
Företagsekonomi
Juridik
0
200
400
600
800
1000
1200
Diagrammet ger en indikation på hur lärarförsörjningen kommer att
se ut på ett par års sikt. Vissa ämnen är mindre populära än andra,
exempelvis gick det 62 som sökte engelska för varje student som sökte
tyska. Statens nyligen utlovade examenspremie för ett antal natur­
vetenskapliga ämnen är otillräcklig för att uppmuntra lärarstudenter
att ta examen inom samtliga bristämnen.
16
Statistiken tyder på att det kommer att råda stor brist på lärare.
Detta framgår bland annat av Statistiska Centralbyråns (SCB) publika­
tion Arbetskraftsbarometern ’13 som syftar till att beskriva utbud och
efterfrågan på arbetsmarknaden. SCB har tillfrågat ett urval arbets­
givare hur de bedömer tillgången på sökande med en viss utbildning
samt bedömt antal anställda på ett respektive tre års sikt. För lärarnas
del kommer vissa yrken att vara extra berörda av bristande utbud,
vilket ställer högre krav på en skyndsam uppvärdering av läraryrket.
Lärare – en livsgärning som inte lönar sig
För att ha en god tillgång till lärare i framtiden måste det löna sig att
arbeta som lärare. Enligt Sacos rapport om livslön, vilket är ett mått
som visar hur mycket man tjänar under ett yrkesliv, tjänar svenska
lärare aldrig igen sina utbildningskostnader. Livslönen för flera lärar­
yrken, andra jämförbara akademiker samt dem som endast gått teore­
tiskt gymnasium redovisas i figur 6. Anledningen till att lärare tjänar
mindre under ett yrkesliv än de som endast gått teoretiskt gymnasium
är att lärare ägnar fler år åt att utbilda sig, vilket medför studieskulder
med ränta, förlorad arbetsinkomst under studieperioden och även
förlorad löneutveckling under studierna.
17
Figur 6:
Livslön för flera yrkesgrupper i SCB:s och Medlingsinstitutets
lönestrukturstatistik (Saco 2013)
24 000 000
22 000 000
20 000 000
18 000 000
16 000 000
14 000 000
Låg- och mellanstadielärare
Lärare praktiska-estetiska ämnen
Ämneslärare
Yrkeslärare
Samhällsvetenskapligt gymnasium
Teoretiskt gymnasium
Naturvetenskapligt gymnasium
Akademiker, samtliga
Datavetare
Jurist
Ekonom
Civilingenjör
10 000 000
Läkare
12 000 000
Detta innebär att man tjänar mer pengar under ett yrkesliv om man
nöjer sig med en gymnasieutbildning och avstår från att bli lärare,
vilket är en förlust för eleverna, skolan och samhället i stort.
En liten, kunskapsberoende ekonomi som den svenska, måste ha en
hög utbildningsnivå för att klara den globala konkurrensen.
Därför krävs en kontinuerlig och stark uppvärdering av läraryrket.
18
Kommunerna som
kunde ha satsat på lärarna
men valde att avstå
I detta avsnitt redovisas löneutfallet efter första halvan av avtalsperioden
på kommunnivå. Avsnittet sammanfattas med utfallet på sammanvägd
nationell nivå och ett kort sammanfattande omdöme.
I tabell 1 (se nästa sida) listas de kommuner som hade bättre ekono­
miska förutsättningar än medianen och lärarlöneutveckling för 2012
och 2013 under medianen. Ekonomiska förutsättningar definieras som
medelvärdet för kommunkoncernens resultat före extraordinära
poster, kronor per invånare under 2011 och 2012.2 Denna definition
visar tydligt vilka kommuner som gjort ett överskott under den analyse­
rade tidsperioden. Medianen för lärarnas löneutveckling under 2012
och 2013 var 7,21 procent och medianen för ekonomiska förutsätt­
ningar var 1 281 kronor per invånare. Lägsta möjliga lärarlöneutveck­
ling för 2012 och 2013 var 6,28 procent.
2) Hämtat från Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se
19
Tabell 1.
De 61 kommuner som haft råd att satsa på lärarlönerna men valt att
avstå (listade efter löneutveckling, där Tibro är sämst)
Kommun
Resultat före extraordinära
poster, kronor per invånare Lärarnas löneutveckling (%)
2012 och 2013
Tibro
2042
6,32
Vara
2166
6,36
Salem
1503
6,44
Mullsjö
1421
6,44
Ljusdal
2996
6,44
Ystad
1958
6,46
Ale
1563
6,51
Söderköping
1776
6,55
Håbo
1607
6,56
Övertorneå
1953
6,60
2649
6,61
Sundbyberg
6120
6,62
Färgelanda
2015
6,63
Tyresö
Tranås
1924
6,67
Vingåker
1666
6,70
Jönköping
1558
6,73
Skövde
1738
6,75
Sala
1782
6,76
2365
6,77
Mariestad
1586
6,80
Krokom
2029
6,81
Ragunda
Uppvidinge
2386
6,83
Härnösand
1320
6,87
Lysekil
1994
6,88
Dals-Ed
1598
6,91
Vansbro
1492
6,91
Hällefors
1698
6,91
Staffanstorp
2036
6,91
Täby
1966
6,92
Oxelösund
1491
6,93
Nykvarn
4877
6,93
Sotenäs
2086
6,94
Hjo
1946
6,95
Skinnskatteberg
2445
6,95
1324
6,95
Laholm
20
Kommun
Resultat före extraordinära
poster, kronor per invånare Lärarnas löneutveckling (%)
2012 och 2013
Mönsterås
3288
6,96
Olofström
2843
6,98
1427
6,98
Ulricehamn
2116
6,99
Åre
1516
7,00
2082
7,00
2715
7,01
Eslöv
Tanum
Strömsund
Södertälje
1619
7,01
4336
7,03
Huddinge
2802
7,03
Botkyrka
2996
7,03
Trosa
Vadstena
1688
7,05
Sigtuna
8238
7,06
Söderhamn
1328
7,07
Lidingö
2121
7,08
Trollhättan
1293
7,09
Upplands Väsby
2006
7,09
Mölndal
2043
7,11
1651
7,11
Ödeshög
1859
7,12
Härjedalen
3434
7,12
Trelleborg
2286
7,13
3179
7,13
Landskrona
Alvesta
Orust
1282
7,17
Falun
1866
7,17
Sollentuna
4802
7,18
Dessa kommuner har relativt låga lärarlönehöjningar, men har gått
relativt bra ekonomiskt under de aktuella åren.
Lärarnas Riksförbund menar att det är anmärkningsvärt att kommu­
nerna i tabellen inte satsat på lärarlönerna med tanke på att de haft
ekonomiska förutsättningar att investera i höjda lärarlöner.
21
De 50 kommuner
som satsat minst på lärarna
2012 och 2013
Här nedan listas de 50 kommuner som satsat minst på lärarna under
första halvan av avtalet.
Tabell 2.
De 50 kommuner som satsat minst på lärarna 2012 och 2013
(av 271 inrapporterade kommuner)
Kommun
Sollefteå
22
Löneutveckling 2012 Löneutveckling 2013
4,17
Löneutv. 2012–2013
2,00
6,26
Arjeplog
4,20
2,00
6,28
Degerfors
4,20
2,00
6,28
Hagfors
4,20
2,00
6,28
Munkfors
4,20
2,00
6,28
Tomelilla
4,20
2,00
6,28
Tibro
4,24
2,00
6,32
Vara
4,27
2,00
6,36
Vallentuna
4,22
2,05
6,36
Skurup
4,20
2,13
6,42
Sorsele
4,20
2,13
6,42
Salem
4,27
2,08
6,44
Mullsjö
4,25
2,10
6,44
Ljusdal
4,33
2,03
6,44
Ystad
4,28
2,09
6,46
Gnesta
4,20
2,20
6,49
Vellinge
4,29
2,12
6,50
Herrljunga
4,20
2,21
6,50
Strängnäs
4,33
2,09
6,51
Ale
4,26
2,16
6,51
Upplands-Bro
4,37
2,06
6,52
Nacka
4,23
2,20
6,52
Solna
4,26
2,20
6,55
Lerum
4,20
2,26
6,55
Söderköping
4,20
2,26
6,55
Kommun
Löneutveckling 2012 Löneutveckling 2013
Håbo
4,20
2,26
Löneutv. 2012–2013
6,56
Orsa
4,40
2,10
6,59
Övertorneå
4,20
2,30
6,60
Tyresö
4,20
2,31
6,61
Sundbyberg
4,21
2,31
6,62
Grästorp
4,20
2,32
6,62
Färgelanda
4,38
2,16
6,63
Tranås
4,20
2,37
6,67
Nora
4,40
2,20
6,70
Vingåker
4,40
2,20
6,70
Arvidsjaur
4,22
2,38
6,70
Jönköping
4,45
2,18
6,73
Timrå
4,25
2,39
6,74
Skövde
4,35
2,30
6,75
Sala
4,20
2,46
6,76
Uppvidinge
4,27
2,40
6,77
Vänersborg
4,17
2,50
6,77
Storfors
4,27
2,41
6,78
Åmål
4,20
2,48
6,78
Haparanda
4,37
2,32
6,79
Askersund
4,50
2,20
6,80
Mariestad
4,20
2,50
6,80
Finspång
4,19
2,52
6,81
Krokom
4,40
2,31
6,81
Lilla Edet
4,22
2,49
6,82
23
Referenser
SOU 2014:5, Kommunaliseringsutredningen. Staten får inte abdikera.
Stockholm: Fritzes
OECD (2013), Education at a Glance 2013. [www.oecd.org]
Senast besökt: 20140312
24
Bilaga 1
Tabell 3.
Löneutveckling för Lärarnas Riksförbunds medlemmar under
första halvan av HÖK12, samtliga 290 kommuner
(Källa: Lärarnas Riksförbunds egen insamling)
Kommun
Utveckling 2012
Utveckling 2013
Löneutveckling 2012-2013
4,26
2,16
6,51
Alingsås
4,20
3,00
7,33
Alvesta
4,50
2,52
7,13
Aneby
4,20
2,60
6,91
Arboga
4,31
2,89
7,32
Arjeplog
4,20
2,00
6,28
Arvidsjaur
4,22
2,38
6,70
Arvika
4,30
3,88
8,35
Askersund
4,50
2,20
6,80
Avesta
4,21
2,60
6,92
Bengtsfors
4,21
2,71
7,03
Berg
4,42
4,59
9,21
Bjurholm
4,20
3,50
7,85
Bjuv
4,20
2,60
6,91
Boden
4,51
2,68
7,31
Bollebygd
4,65
3,29
8,09
Bollnäs
4,34
2,82
7,28
Ale
Borgholm
4,22
3,01
7,36
Borlänge
4,20
2,61
6,92
Borås
4,26
4,49
8,94
Botkyrka
4,18
2,74
7,03
Boxholm
4,20
3,00
7,33
Bromölla
4,36
2,80
7,28
Bräcke
4,20
3,27
7,61
Burlöv
4,21
3,25
7,60
Båstad
4,32
3,05
7,50
Dals-Ed
4,30
2,50
6,91
Danderyd
4,20
2,75
7,07
Degerfors
4,20
2,00
6,28
Dorotea
4,20
3,00
7,33
Eda
4,50
3,40
8,05
25
Kommun
Utveckling 2012
Utveckling 2013
Löneutveckling 2012-2013
4,54
3,00
7,68
Ekerö
Eksjö
4,21
3,51
7,87
Emmaboda
4,29
3,26
7,69
Enköping
4,22
2,57
6,90
Eskilstuna
4,44
2,77
7,33
Eslöv
4,20
2,67
6,98
Essunga
4,21
3,29
7,64
Fagersta
2,96
Falkenberg
3,89
4,40
Falköping
2,79
Falun
4,25
2,80
7,17
Filipstad
4,40
3,00
7,53
Finspång
4,19
2,52
6,81
Flen
4,33
2,57
7,01
Forshaga
4,23
2,95
7,30
Färgelanda
4,38
2,16
6,63
Gagnef
4,20
2,60
6,91
Gislaved
4,34
2,54
6,99
Gnesta
4,20
2,20
6,49
Gnosjö
4,30
2,89
7,31
Gotland
4,38
2,50
6,99
Grums
4,20
3,27
7,61
Grästorp
4,20
2,32
6,62
Gullspång
4,20
2,89
7,21
Gällivare
4,20
2,64
6,95
Gävle
4,40
3,02
7,55
Göteborg
4,29
3,13
7,55
Götene
3,90
Habo
4,22
2,62
Hagfors
4,20
2,00
6,28
Hallsberg
4,21
2,52
6,84
Hallstahammar
4,23
3,00
7,36
Halmstad
4,38
4,12
8,68
6,95
Hammarö
3,16
Haninge
3,13
7,50
4,24
Haparanda
4,37
2,32
6,79
Heby
4,20
2,60
6,91
Hedemora
4,20
2,91
7,23
Helsingborg
26
8,46
2,75
Kommun
Utveckling 2012
Utveckling 2013
Löneutveckling 2012-2013
4,20
2,21
6,50
Hjo
4,36
2,48
6,95
Hofors
4,20
2,60
6,91
Huddinge
4,29
2,63
7,03
Hudiksvall
4,30
3,67
8,13
Herrljunga
Hultsfred
4,40
Hylte
4,20
2,76
7,08
Håbo
4,20
2,26
6,56
Hällefors
4,20
2,60
6,91
Härjedalen
4,20
2,80
7,12
Härnösand
4,20
2,56
6,87
Härryda
4,50
3,04
7,68
Hässleholm
4,29
2,81
7,22
Höganäs
4,24
4,09
8,50
Högsby
4,38
2,73
7,23
Hörby
4,42
2,75
7,29
Höör
4,20
3,32
7,66
Jokkmokk
4,20
2,60
6,91
Järfälla
4,31
2,69
7,12
Jönköping
4,45
2,18
6,73
Kalix
4,30
4,21
8,69
Kalmar
4,38
4,18
8,74
Karlsborg
2,20
Karlshamn
4,60
3,30
8,05
Karlskoga
4,26
4,58
9,04
Karlskrona
4,57
3,20
7,92
Karlstad
4,27
3,23
7,64
Katrineholm
4,75
2,50
7,37
Kil
4,30
3,02
7,45
Kinda
4,47
3,22
7,83
Kiruna
4,20
3,21
7,54
Klippan
2,60
Knivsta
4,20
2,61
6,92
Kramfors
4,33
2,52
6,96
Kristianstad
4,77
2,90
7,81
Kristinehamn
4,20
4,00
8,37
Krokom
4,40
2,31
6,81
Kumla
4,20
2,90
7,22
Kungsbacka
4,31
2,98
7,42
27
28
Kommun
Utveckling 2012
Utveckling 2013
Löneutveckling 2012-2013
Kungsör
4,23
2,67
7,01
Kungälv
4,34
3,00
7,47
Kävlinge
4,21
3,60
7,96
Köping
2,92
Laholm
4,21
2,63
6,95
Landskrona
4,40
2,60
7,11
Laxå
4,20
2,60
6,91
Lekeberg
9,47
4,00
13,85
Leksand
4,21
2,70
7,02
Lerum
4,20
2,26
6,55
Lessebo
4,26
3,32
7,72
Lidingö
4,30
2,67
7,08
Lidköping
4,25
2,71
7,08
Lilla Edet
4,22
2,49
6,82
Lindesberg
4,30
3,48
7,93
Linköping
4,28
3,55
7,98
Ljungby
4,33
3,53
8,01
Ljusdal
4,33
2,03
6,44
Ljusnarsberg
2,00
Lomma
4,50
3,30
7,95
Ludvika
4,22
3,30
7,66
Luleå
4,82
3,50
8,49
Lund
4,53
3,03
7,70
Lycksele
4,33
2,59
7,03
Lysekil
4,39
2,39
6,88
Malmö
4,23
3,49
7,87
Malung-Sälen
4,20
3,00
7,33
Malå
4,88
3,01
8,04
Mariestad
4,20
2,50
6,80
Mark
4,23
3,00
7,36
Markaryd
4,21
3,22
7,57
Mellerud
2,60
Mjölby
4,22
3,61
Mora
4,55
3,01
7,70
Motala
4,21
2,99
7,32
7,98
Mullsjö
4,25
2,10
6,44
Munkedal
5,06
2,81
8,01
Munkfors
4,20
2,00
6,28
Mölndal
4,44
2,56
7,11
Kommun
Utveckling 2012
Utveckling 2013
Löneutveckling 2012-2013
Mönsterås
4,25
2,60
6,96
Mörbylånga
4,20
2,98
7,31
Nacka
4,23
2,20
6,52
Nora
4,40
2,20
6,70
Norberg
4,32
2,48
6,91
Nordanstig
4,36
2,50
6,97
Nordmaling
4,27
3,00
7,40
Norrköping
4,20
3,26
7,60
Norrtälje
4,46
2,83
7,42
Norsjö
4,11
Nybro
5,20
3,10
Nykvarn
4,22
2,60
6,93
Nyköping
4,22
3,96
8,35
8,46
Nynäshamn
4,24
3,00
7,37
Nässjö
4,46
4,31
8,96
Ockelbo
4,20
3,21
7,54
Olofström
4,27
2,60
6,98
Orsa
4,40
2,10
6,59
Orust
4,36
2,69
7,17
Osby
4,30
3,75
8,21
Oskarshamn
4,20
3,03
7,36
Ovanåker
4,47
3,40
8,02
Oxelösund
4,22
2,60
6,93
Pajala
4,20
2,60
6,91
Partille
2,60
Perstorp
3,48
Piteå
4,22
3,39
7,75
Ragunda
4,22
2,50
6,83
Robertsfors
4,27
3,20
7,61
Ronneby
4,44
2,80
7,36
Rättvik
4,21
2,60
6,92
Sala
4,20
2,46
6,76
Salem
4,27
2,08
6,44
Sandviken
4,29
2,99
7,41
Sigtuna
4,20
2,74
7,06
Simrishamn
4,40
2,39
6,90
Sjöbo
4,20
4,40
8,78
Skara
4,32
2,89
7,33
Skellefteå
4,43
3,13
7,70
29
Kommun
30
Utveckling 2012
Utveckling 2013
Löneutveckling 2012-2013
2,60
6,95
4,20
2,13
6,42
4,35
2,30
6,75
Skinnskatteberg
4,24
Skurup
Skövde
Smedjebacken
2,50
Sollefteå
4,17
2,00
Sollentuna
4,25
2,81
7,18
Solna
4,26
2,20
6,55
6,26
Sorsele
4,20
2,13
6,42
Sotenäs
4,64
2,20
6,94
Staffanstorp
4,20
2,60
6,91
Stenungsund
4,31
3,70
8,17
Stockholm
4,22
3,10
7,45
Storfors
4,27
2,41
6,78
Storuman
4,21
2,73
7,05
Strängnäs
4,33
2,09
6,51
Strömstad
5,27
2,00
7,38
Strömsund
4,60
2,30
7,01
Sundbyberg
4,21
2,31
6,62
Sundsvall
6,05
2,63
8,84
Sunne
4,23
2,68
7,02
Surahammar
4,42
3,04
7,59
Svalöv
4,71
2,66
7,50
Svedala
5,00
3,60
8,78
Svenljunga
4,30
2,65
7,06
Säffle
4,30
3,10
7,53
Säter
4,24
3,04
7,41
Sävsjö
4,20
3,04
7,37
Söderhamn
4,23
2,72
7,07
Söderköping
4,20
2,26
6,55
Södertälje
4,33
2,57
7,01
Sölvesborg
5,46
3,83
9,50
Tanum
4,20
2,69
7,00
Tibro
4,24
2,00
6,32
Tidaholm
4,41
3,04
7,58
Tierp
4,20
2,60
6,91
Timrå
4,25
2,39
6,74
Tingsryd
4,25
2,61
6,97
Tjörn
5,02
2,74
7,90
Tomelilla
4,20
2,00
6,28
Kommun
Utveckling 2012
Utveckling 2013
Löneutveckling 2012-2013
Torsby
4,20
2,71
7,02
Torsås
4,24
2,98
7,35
Tranemo
4,23
3,75
8,14
Tranås
4,20
2,37
6,67
Trelleborg
4,21
2,80
7,13
Trollhättan
4,27
2,70
7,09
Trosa
4,31
2,61
7,03
Tyresö
4,20
2,31
6,61
Täby
4,24
2,57
6,92
Töreboda
4,20
2,69
7,00
Uddevalla
4,22
3,02
7,37
Ulricehamn
4,25
2,63
6,99
Umeå
4,29
3,57
8,01
Upplands Väsby
4,28
2,70
7,09
Upplands-Bro
4,37
2,06
6,52
Uppsala
4,24
3,00
7,37
Uppvidinge
4,27
2,40
6,77
Vadstena
4,35
2,59
7,05
Vaggeryd
4,56
3,80
8,53
Valdemarsvik
4,76
2,44
7,32
Vallentuna
4,22
2,05
6,36
Vansbro
4,20
2,60
6,91
Vara
4,27
2,00
6,36
Varberg
4,73
4,00
8,92
Vaxholm
4,48
3,24
7,87
Vellinge
4,29
2,12
6,50
Vetlanda
2,75
Vilhelmina
4,22
2,60
6,93
Vimmerby
4,75
3,01
7,90
Vindeln
4,24
3,08
7,45
Vingåker
4,40
2,20
6,70
Vårgårda
4,29
2,77
7,18
Vänersborg
4,17
2,50
6,77
Vännäs
4,28
3,51
7,94
Värmdö
4,38
2,76
7,26
Värnamo
4,25
2,94
7,32
Västervik
4,20
3,06
7,39
Västerås
6,05
3,80
10,08
Växjö
4,83
2,34
7,28
31
Kommun
Ydre
Utveckling 2012
Utveckling 2013
Löneutveckling 2012-2013
4,20
2,60
6,91
Ystad
4,28
2,09
6,46
Åmål
4,20
2,48
6,78
Ånge
2,55
Åre
2,49
4,40
Årjäng
4,28
3,00
7,41
Åsele
4,64
4,00
8,83
Åstorp
4,50
2,60
7,22
Åtvidaberg
4,20
2,66
6,97
Älmhult
4,48
3,10
7,72
Älvdalen
4,24
3,13
7,50
Älvkarleby
4,34
2,70
7,16
Älvsbyn
4,30
3,16
7,60
Ängelholm
2,84
Öckerö
4,21
3,20
Ödeshög
4,20
2,80
7,12
Örebro
4,60
2,80
7,53
Örkelljunga
4,38
3,24
7,76
Örnsköldsvik
4,41
3,21
7,76
Östersund
4,20
4,20
8,58
Österåker
4,20
6,36
10,83
Östhammar
4,21
2,63
6,95
Östra Göinge
32
7,00
7,55
2,60
Överkalix
4,88
3,01
8,04
Övertorneå
4,20
2,30
6,60
Lärarnas Riksförbund
Sveavägen 50 • Box 3529 • SE-103 69 Stockholm • Telefon 08-613 27 00 • lr@lr.se • www.lr.se
2 0 1 4 - 0 3 R E V I D E R A D E TA B E L L E R 2 0 1 4 - 0 4
Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar
behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar
är vi ett av de största förbunden inom Saco.