Utbildningsutskottets motion - Ungdomsparlamentet

Utbildningsutskottet Situation I en vanlig gymnasieskola i Stockholms stad idag så klarar inte en tredjedel av skolan. Det är 30 % av gymnasieelever som inte går ut gymnasiet. Samtidigt så lade vi ner 42 miljarder kronor på gymnasieskolor år 2011 enligt Swedbank. Detta är pengar som vi förlorar när vi inte ser till att alla elever klara av skolan. Under de senaste åren har elevernas kunskapsnivå minskat. Detta betyder att många elever riskerat att få ett betyg de inte strävar efter. Vi är politiker med stor insyn i gymnasieelevers hälsa och har märkt att allt fler elever skolkar. Detta beror bland annat på grund av den stressnivån som uppkommer för var och en. På grund av förändringarna av skolsystemet men också för att eleverna till mestadels måste ta hänsyn till kursmatriserna hela tiden till varje uppgift dem har. Vi har personligen pratat med elever som känner sig stressade inom skolan. För lärarna, de senaste åren, så har St ockholms Stad sett t ill att öka arbetstiderna för lärarna från 504 till 520 timmar i året, vilket leder till att stressnivåerna inte bara kretsar omkring eleverna, utan också lärarna enligt Anders Fredriksson och Maria Weståker (2015) . Orsaker Dagens elever känner sig allt mer stressade gällande skolan och det orsakar både fysisk och psykisk ohälsa, enligt PISAs (2014) forskning. Färre lärare är utbildade och det leder till att eleverna inte får den hjälp och stöd de behöver. När våra föräldrar gick i skolan var kraven högre på eleven och familjen hade även högre krav på sina barn. Men idag är det inte lika viktigt och kraven har sjunkit betydligt mycket hos eleverna. Dessutom är kunskapskraven inte tydliga och väldigt avancerade vilket orsakar svårigheter för elever att förstå vad de behöver uppfylla, enligt OECD (2014). Enligt OECD (2014) är välfärdssystemet något som har påverkat folket. Man anser att det inte är ett måste i ett land som Sverige att utbilda sig för att klara sig. Detta har minskat förväntningarna på studenterna både i allmänhet och inom familjen. Den svenska ekonomin har resurserna till att utveckla och förbättra utbildningen men istället väljer man att satsa pengarna i andra områden som t.ex. sjukvården, enligt NAE & MoER, 2015. Konsekvenser Vi som politiker bryr oss om den svenska välfärden och våra framtida barn. Vi vill deras bästa. Om vi inte tar tag i våra problem nu så kommer det leda till stora konsekvenser. En av dem konsekvenserna är att det blir färre studenter som utbildar sig till läraryrket ­ vilket kommer att påverka våra framtida barn ännu mer. Lärare presterar ännu sämre. Elevernas motivation sjunker vilket kan leda till försämrade betyg. Försämrade betyg leder i sin tur till att vi får mindre individer som jobbar inom kvalificerade yrke, vilket kan påverka vår ekonomi. En instabil ekonomi betyder att andra länder inte vill samarbeta inom handeln och Sverige förlorar handelsmöjligheter. Eftersom att staten förlorar pengar så måste de dra tillbaka på skolresurser och därav lärare. (SOU 2014 och MoER 2015). Om vi inte ger lärarna tid till att arbeta mer utifrån varje enskild individ får vi fler outbildade studenter. Det går att vara begåvad på många olika sätt inom olika områden och mindre begåvad inom ett annat ämne. Och om inte lärare jobbar utifrån det så kommer mindre kompetenta eleverna få det svårare i skolan enligt Birgitta Viberg i Pedagog Stockholm (2014) . En annan konsekvens är att elever kan få en psyksik ohälsa. Eleverna skolkar då mera vilket leder till, enligt BUP och Socialtjänsten, att eleverna går ut med underkända betyg. Exempelvis bildkränkningar kan leda till upplopp i skolor och pga detta ökar skolkningen hos elever, för att de mobbas i skolor, enligt Svenska Dagsbladet (2013) En annan konsekvens av outbildade studenter kan resultera till att det blir svårt för företag att anställa kompetenta personer och det leder till konkurs samt arbetslöshet men också till att kvalitén i utbildningen blir låg. Detta betyder att exempelvis lärare inte är tillräckligt utbildade och inte klarar av att göra sitt jobb bra nog. Outbildade lärare leder till ännu sämre utbildning. Högutbildade jobb så som läkare, forskare osv kommer att minska vilket kan leda till att sjukhusen blir överbelastade, enligt Leithwood, Dumónt, Istance, Benavides (2010) Eftersom att många elever har låga förväntningar på skolan så sjunker också kvaliteten. Skolan idag är inriktad på en medelnivå i utbildningen samtidigt som medelnivån i skolan sjunker. Detta betyder att utbildningen kommer att sjunka i kvalitet. Detta kommer resultera i outbildade studenter även för dom som går ut gymnasiet och pluggar vidare, enligt OECD. Åtgärdsförslag 1 Att ge eleverna stöd genom att satsa resurserna på rätt ställe och att anpassa arbetet utifrån varje enskild individ. Vi kan göra detta genom att ge lärarna mer tid att planera arbeten för eleverna. Vi vill skapa en skolinspektion för Stockholms Stad som utreder skolor och undersöker hur lärarna planerar sin tid. Vi vill också försöka hjälpa lärare med att planerar sin tid så att det inte skadar undervisningstiden men samtidigt så att mer tid läggs på varje elev. 2 Att granska skolans finansiering för att säkerställa att kvalité erbjuds, genom att lärarna får de lön de förtjänar. Vi vill göra detta genom att ha regelbundna besök och utvärdera skolan varje år och se vad som går bra och mindre bra och ta åtgärder utifrån detta. 3 Att höja studenternas motivation för lärande, samt arbeta för att få positiva elev­lärare relationer . Vi kan göra detta genom att öka lönerna för läraryrket vilket kommer ge fler studerande motivation att utbilda sig till läraryrket. Man kan ytterligare göra mindre klasser och fler lärare för att hjälpa med inlärningen. 4 Att fastställa villkor som främjar kvalitet och rättvisa över svenska skolor. Detta kan man göra genom att ha fler föreläsningar om diskriminering och rättvisa i skolorna. Genom att få in organisationer som FRIENDS och Origo, som sträver efter att främja rättvisa över staden. 5. Att förbättra gymnasieantagningens system. Gymnasieantagningen ska se till att alla elever hamnar i den skola där utbildningen passar deras nivå men uppenbarligen fungerar inte systemet som det borde. Man kan göra detta genom att vara hårdare för intagningen. Vi vet att studievägledare i skolor inte kan hjälpa alla eleve till att hamna på den utbildningen som passar dem. För att förbättra gymnasieantagningen så bör vi bli bättre på att vägleda elever till de skolor de vill gå på samt till de skolor som var och en elev passar in på. Med dessa förslag anser vi att Stockholms Stad kan öka elevernas kunskapsnivåer i skolan. Motionens ledamöten: Ella Stoltenberg Shakiar Karmen Robin Wang Safin Husain Tuba Erdogan Tuan­ Aida Pohniluemaeh Yousef Ali Diana Ytebarek Janie Selenhag Noha Berhan ­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­ 1. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/stockholm/goda­resultat­for­stockholmselever 2. http://www.dn.se/sthlm/rekordhoga­poang­for­stockholmselever/ 3. http://www.oecd.org/edu/school/Improving­Schools­in­Sweden.pdf 4. http://www.oecd.org/sweden/sweden­should­urgently­reform­its­school­system­to­im
prove­quality­and­equity.htm 5. http://www.skolverket.se/statistik­och­utvardering/internationella­studier/pisa 6. http://www.dn.se/sthlm/dalig­luft­i­stockholms­skolor­trottar­ut­elever/ 7. http://www.oecd­ilibrary.org/education/data/oecd­education­statistics/pisa­programm
e­for­international­student­assessment_data­00365­en 8. http://www.svd.se/psykisk­ohalsa­okar­i­skolorna 9. http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/barn­unga/skola­och­psykisk­halsa/ 10. http://www.lr.se/opinionpaverkan/undersokningar/arkiv/andelenutbildadelararesjunke
r.5.15b211251268a18575180005125.html 11. http://allastudier.se/tips­o­fakta/2858­var­tredje­klarar­inte­av­gymnasiet/ 12. https://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@mainnews/@se/documen
ts/article/cid_682679.pdf