- Handelsbanken

NUMMER 3, 16 SEPTEMBER 2011
Innehåll
Finansiell turbulens och osäkerhet kring världskonjunkturens utsikter riskerar att leda till svagare ekonomisk
tillväxt framöver, trots att engångsfaktorer som vägt
under årets första halva nu upphör att inverka negativt.
•
Dollarn har stärkts sedan början av september och vi väntar
oss mer förstärkning framöver. Lägre global tillväxt gynnar
traditionellt dollarn. Euron får inte längre stöd från räntehöjningar utan risken är snarare att marknaden börjar förvänta
sig sänkningar.
•
Den svenska kronan har tvärtemot sitt historiska beteende
klarat av marknadsturbulensen. Den schweiziska centralbankens beslut att försvara ett golv i EUR/CHF ledde till ett ökat
intresse från utländska aktörer att köpa kronor. Vi tror att kronan har goda chanser att stärkas mot euron pga. fortsatt fokus på den europeiska skuldkrisen.
•
Även om vi spår fortsatt kronstyrka mot euron tror vi att kronan får det svårare att stå emot dollarn under hösten. Vi tycker att det är läge att låsa in den starka kronkursen mot dollarn.
•
Statsskuldskrisen i Europa har eskalerat och kommer som
minimum att leda till mer och tidigare finanspolitisk åtstramning som dämpar efterfrågetillväxten. Det är svårt att argumentera för att Riksbanken behöver höja räntan. Låga räntor
på längre löptid gör det dock attraktivt att betala fast i ränteswappar.
Enlunds hörna
2
Valuta
EUR/USD
EUR/SEK
USD/SEK
NOK/SEK
GBP/SEK
3
3
3
4
4
Ränta
Attraktivt att köpa ränteskydd
5
Råvaror
6
Prognoser
7
Redaktör:
Eva Dorenius
Skribenter:
Martin Enlund, makrokrönika, ränta
Jenny Mannent, valutor
Karl Persson, råvaror
För full ansvarsbegränsning hänvisas till sista sidan.
Enlunds hörna
Finansiell turbulens och osäkerhet kring världskonjunkturens utsikter riskerar att leda till svagare ekonomisk
tillväxt även framöver, trots att engångsfaktorer som vägt under årets första halva nu upphör att inverka negativt (råvaruprisuppgången och tragedin i Japan). Statsskuldskrisen i Europa har dock eskalerat och kommer som minimum att leda till mer och tidigare finanspolitisk åtstramning som dämpar efterfrågetillväxten.
Även finanspolitiken i USA riskerar att läggas om i mer restriktiv riktning. Det är svårt att argumentera för att
Riksbanken behöver höja räntan. Det är mer sannolikt att Riksbanken sänker räntan.
De flesta indikatorer pekar på att den ekonomiska
tillväxten i viktiga länder kommer att fortsätta att bromsa
in. Inköpschefer både i USA och Europa rapporterar
krympande orderböcker och lageruppbyggnad, en mix
som antyder minskad produktionstillväxt eller t om
produktionsminskningar framöver. Finansiell turbulens
och osäkerhet kring de ekonomiska utsikterna riskerar
dessutom att leda till senarelagda konsumtions- och
investeringsbeslut vilket dämpar efterfrågetillväxten.
Statsskuldskrisen i Europa har eskalerat och kommer
som minimum att leda till mer och tidigare finanspolitisk
åtstramning som även det dämpar tillväxten men
samtidigt håller Europeiska centralbanksräntor låga.
Det finns för övrigt inte mycket att glädjas åt vad gäller
den europeiska statsskuldkrisen. Alla stress-indikatorer
fortsätter att skina rött. EMU:s ledare siktar på att
"flexibilisera" och utöka en facilitet som även efter
förbättringarna kommer att vara alldeles för liten för att
möta de problem som EMU-området står inför.
Det kommer även signaler om att bland annat Tyskland
förbereder sig för en ”ordnad” Grekisk stats-bankrutt.
Problemet är att en statsbankrutt riskerar att leda till
negativa spridningseffekter. Statsbankrutter innebär
nästan alltid stök.
ECB (den europeiska centralbanken) varnade
exempelvis i somras att ”nedskrivningar för privata
investerare kan leda till allvarsamma finansiella och
realekonomiska effekter både hos låntagar- som hos
långivarländer". EMU:s politiker, ledda av Tysklands
förbundskansler Merkel, slog då dövörat till och
lanserade dessa nedskrivningar. Detta är en av
anledningarna till att krisen har intensifierats.
En av de mest uppenbara lösningarna på statsskuldkrisen (euroobligationer = gemensam finanspolitik
och en gemensam riksgäld) har dessutom försvunnit från
agendan efter uttalandet från Tysklands författningsdomstol att en sådan lösning kräver förändringar i EUfördraget, om ens det räcker.
Det mest sannolika framöver är att vi får se
bankrekapitaleringsplaner rullas fram i flera länder, där
16 september 2011
svagare länder får stöd av räddningsfaciliteten EFSF eller
av den europeiska centralbanken ECB.
Priserna på räntemarknaden antyder att en Grekisk
statskonkurs är sannolik, kanske redan före årsskiftet.
Väljer EMU:s ledare detta alternativ får vi hoppas att de
lyckas begränsa spridningseffekterna
Vart det lutar för ECB:s del är tydligt. De som varit mest
kritiska till centralbankens obligationsköp har nu valt att
lämna. Att ECB griper in och stöttar Italien och Spaniens
obligationsmarknader må inte heta euroobligationer, men
är i praktiken samma sak. Tyskland riskerar att få bära
bördan genom Bundesbank.
Alla räddningsiniativ än så länge för små (EUR mdr)
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
PIIGS
EU/IMF
Greklandspaket
IMF
ESM
Förfall och kupongbetalningar
Budgetunderskott
Källor: Bloomberg, Macrobond. Notis: PIIGS: de problemtyngda ländernas
finansierngsbehov t om 2013. EU/IMF: vad som finns tillgängligt i olika
räddningspaket.
Riksbanken håller räntan stabil eller sänker
För svensk del är det svårt att argumentera för
räntehöjningar. Riksbanken bör hålla räntan oförändrad
på två procent eller kanske t om sänka räntan. Skulle
arbetslösheten börja stiga påtagligt är det sannolikt att
reporäntan sänks.
Marknadspriserna indikerar för närvarande att reporäntan
sänks till nära 1% i slutet av 2012.
Martin Enlund
2
VALUTA
EUR/USD och amerikansk konjunkturbarometer (ISM)
EUR/USD
Dollarn har stärkts sedan början av september och vi väntar
oss mer förstärkning framöver. Lägre global tillväxt gynnar
traditionellt dollarn. Euron får inte längre stöd från
räntehöjningar utan risken är snarare att marknaden börjar
förvänta sig sänkningar. Risken finns också att den
europeiska skuldkrisen eskalerar. Det är således en bra idé
att låsa in dollarn på nuvarande nivå.
Prognos
EUR/USD
< 1 mån
1,35
< 3 mån
1,33
< 6 mån
1,30
Rekommendation
För köpare av EUR/USD tycker vi att Flexterminer kan vara
lämpliga.
För säljare av EUR/USD tycker vi att en Flextermin Turbo är
lämpligt för att kunna förbättra säkringskursen om dollarn
stärks.
Källa: Reuters Ecowin
Kronan har klarat sig bra trots globalt börsfall
EUR/SEK
Den svenska kronan har tvärtemot sitt historiska beteende
klarat av marknadsturbulensen. Den schweiziska
centralbankens beslut att försvara ett golv i EUR/CHF ledde
till ett ökat intresse från utländska aktörer att köpa kronor. Vi
tror kronan har goda chanser att stärkas mot euron pga
fortsatt fokus på den europeiska skuldkrisen och
rekommenderar att låsa in EUR/SEK under 9,00.
Prognos
EUR/SEK
< 1 mån
8,95
< 3 mån
8,85
< 6 mån
8,95
Rekommendation
Vi rekommenderar Flexterminer för köpare av EUR/SEK.
För säljare av EUR/SEK tycker vi att man kan överväga att
använda Flextermin Turbo.
Källa: Reuters Ecowin
Räntedifferensen pekar mot en starkare USD
USD/SEK
Den svenska kronan har varit relativt stabil mot dollarn under
sommaren. Även om vi spår fortsatt kronstyrka mot euron
tror vi att kronan får det svårare att stå emot dollarn under
hösten. Vi tror på en turbulent höst där både oron över
situationen i Eurozonen och den globala ekonomiska
avmättningen riskerar att leda till ökade dollarköp. Vi tycker
det är läge att låsa in den starka kronkursen mot dollarn.
Prognos
USD/SEK
< 1 mån
6,63
< 3 mån
6,65
< 6 mån
6,88
Rekommendation
För köpare av USD/SEK rekommenderar vi termin eller Flextermin Turbo.
För säljare av USD/SEK tycker vi att en Flextermin kan vara
ett bra alternativ.
16 september 2011
Källa: Reuters Ecowin
3
VALUTA
NOK/SEK och ränteskillnad
NOK/SEK
Den norska kronan har stärkts mot den svenska sedan i
vintras i linje med utvecklingen i räntedifferensen. Framöver
tror vi på en mer sidledes rörelse. Räntedifferensen väntas
utvecklas sidledes och de båda valutorna har visat ett
symmetriskt beteende sedan skuldkrisen accelererade i
somras. Båda valutorna gynnas av utvecklingen i
Eurozonen.
Prognos
NOK/SEK
< 1 mån
1,18
< 3 mån
1,16
< 6 mån
1,16
Rekommendation
För köpare av NOK/SEK föreslår vi att man använder en
Flextermin.
För säljare föreslår vi en Flextermin Turbo.
Källor: Reuters Ecowin
GBP/SEK och ränteskillnad
GBP/SEK
Då den brittiska återhämtningen är svag och det samtidigt
inte går att förvänta sig några finanspolitiska stimulanser pga
budgetsaneringen har sannolikheten ökat för mer
penningpoltisk stimulans vilket i sig är pund-negativt. Men då
bilden snabbt ändrats för andra centralbanker i och med den
senast tidens konjunkturinbromsning borde den kortsiktiga
valutaeffekten vara begränsad. Vi tycker därför att det är en
bra idé att låsa in pundet på nuvarande historiskt låga nivåer.
Prognos
GBP/SEK
< 1 mån
10,40
< 3 mån
10,35
< 6 mån
11,18
Rekommendation
Köpare av GBP/SEK bör titta närmare på Flextermin Turbo.
Säljare av GBP/SEK kan dra nytta av en högre pundkurs
genom att använda sig av en Flextermin.
16 september 2011
Källa: Reuters Ecowin
4
RÄNTOR
Attraktivt att köpa ränteskydd
Nedgången i globala räntor den senaste månaden har även fört med sig lägre svenska räntor och att marknadens förväntningar på räntehöjningar från Riksbanken har minskat påtagligt. Räntorna på längre löptider
är så låga att de nästan inte kan göra annat än stiga framöver. Vi rekommenderar därför att betala fast i ränteswappar.
De finansiella marknaderna har varit mycket turbulenta
de senaste månaderna. Detta har bidragit till att räntemarknaden prissätter att Riksbanken har sänkt räntan till
1% under slutet av 2012. Även längre räntor har fallit
kraftigt.
Räntemarknaden prisar för närvarande in en allvarlig
konjunkturavmattning eller en systemkris lik den i slutet
av 2008. Skulle det vara så att politikerna i EMU och
USA lyckas lösa några av knutarna kommer räntorna att
stiga.
Även om EMU:s politiker har tenderat att göra ”för lite, för
sent” så har de när skuldkrisvindarna börjat blåsa som
hårdast ändå lanserat nya räddningsinitiativ som hittills
förhindrat ett sammanbrott.
Ekonomer har blivit mindre negativt överraskade
finanspolitiska stimulanser som stundar rör det sig
långsamt åt rätt håll.
Marknadens prissättning och Riksbankens prognos
Riksbank Marknad vs
Möte Marknad Septem ber Riks (bps)
Nov-11
1.80
2.06
-26
Dec-11
1.69
2.13
-43
Feb-12
1.56
2.21
-65
Apr-12
1.30
2.31
-100
Jul-12
1.25
2.41
-116
Sep-12
1.22
2.51
-129
Oct-12
1.20
2.58
-138
Dec-12
1.21
2.67
-146
Källor: Handelsbanken, Reuters Ecowin
Räntorna på längre löptider är så låga att de nästan inte
kan göra annat än att stiga framöver. Vi rekommenderar
därför att betala fast i ränteswappar, speciellt i längre
löptider.
Följande tabell indikerar kostnaden för att göra detta idag
jämfört med kostnaden en, tre och 12 månader sedan.
Swapnivåer (A/360, Q/Q) idag och historiskt
2 år
3 år
5 år
10 år
Idag
2.025%
2.075%
2.320%
2.635%
1m
2.280%
2.320%
2.520%
2.840%
3m
2.965%
3.085%
3.270%
3.490%
1 år
3.215%
3.415%
3.610%
3.775%
Källa: Handelsbanken Capital Markets
Källor: Bloomberg, Handelsbanken Capital Markets
Ekonomerna har dessutom på sistone blivit mindre
negativt överraskade av makrostatistik. När detta sker
brukar globala långräntor sluta falla och t om stiga.
Martin Enlund
maen12@handelsbanken.se
I USA planeras dessutom nya stimulanser både från
centralbanken Federal Reserve och från Obamaadministrationen. Även om det är oklart hur mycket mer
16 september 2011
5
RÅVAROR
Majs i fokus
Redan låga lagernivåer i kombination med extrem torka och värme i stora delar av USA:s majsbälte har gett
fortsatt stöd till höga majspriser. Några större prisfall är svårt att se under den närmaste tiden, vilket väntas
ge fortsatt stöd även åt priser på andra jordbruksprodukter. Uppsidan bör dock vara begränsad varför gällande nivåer bör vara attraktiva att prissäkra på.
Extremt väder
Globala lager är låga i förhållande till konsumtion
Majsodlande distrikt i USA har varit hårt drabbade av
värme och torka under sommaren. I storproducenten
Iowa sägs juli månad ha varit den torraste sedan år 1955.
Effekten är nedjusterade avkastningsnivåer, vilka för
landet som helhet nu beräknas hamna klart under 150
bushels per acre – för första gången sedan år 2006.
Decembertermin majs Chicago
800
750
700
650
600
550
500
Källa: Handelsbanken, USDA, BCA
450
400
sep/10
dec/10
mar/11
jun/11
sep/11
Källa: Handelsbanken, Bloomberg
Låga lagernivåer
Förhållandet mellan utgående lager och årlig konsumtion
säsongen 2011/12 beräknas i USA till omkring 5 procent
– vilket är det lägsta på 15 år. Låga lagernivåer gör
marknaden oerhört känslig för sänkta förväntningar på
kommande skörd, vilket pressat upp priserna. Det ska
dock tilläggas att förväntningarna på den kommande
totala amerikanska skörden historiskt sett är hög, vilket är
en följd av en stor areal. Årets skörd beräknas bli den
tredje största någonsin med den näst största arealen
sedan år 1944.
Ökande konsumtion
Trots relativt höga produktionssiffror fortsätter alltså de
amerikanska lagernivåerna att minska. Förklaringen är
helt enkelt att konsumtionstakten under de senaste åren
ökat än mer. Främst är det volymerna av majs till
etanolframställning som ökat kraftigt, som delvis på
grund av skattesubventioner ökat lavinartat de senaste
åren för att nu förbruka ungefär 40 procent av all
amerikansk majs.
16 september 2011
Lager finns i Kina och Indien
Trots att grafen över lager som procent av konsumtion
indikerar bättre nivåer än under 2008 så är lagren faktiskt
lägre i världen förutom i Kina och i Indien. De båda
länderna konsumerar 30 % av alla grödor men håller 47
% av de globala lagren. Det förefaller dock osannolikt att
dessa länder kommer börja exportera då de båda brottas
med matprisdriven inflation som riskerar starta uppror.
Indien har också förbud mot export sedan 2007.
Rekommendation
Det kommer ta tid att återuppbygga majslagren, vilket
talar för en fortsatt hög prisnivå. Möjliga överraskningar
som kan driva upp priserna ytterligare minskar dock
efterhand som skörden i USA fortskrider. Samtidigt
väntas väldigt höga majsskördar i andra delar av världen,
däribland i EU och i Ukraina. Vi har redan sett hur
uppsidan begränsats i form av minskad efterfrågan och
ökad konsumtion av fodervete. Nuvarande prisnivåer bör
därför ses som attraktiva för prissäkring, detsamma gäller
även för vetet som utan majsens påverkan borde ligga på
klart lägre prisnivåer utifrån en god global tillgång.
Karl Persson
kape15@handelsbanken.se
6
Prognoser
FX prognoser
16-Sep
<3 m
<6 m
<12 m
EUR/USD
1.37
1.33
1.30
1.15
EUR/SEK
8.93
8.85
8.95
8.90
USD/SEK
6.54
6.65
6.88
7.74
GBP/SEK
10.39
10.35
11.19
11.56
NOK/SEK
1.18
1.13
1.16
1.17
CHF/SEK
7.40
7.38
7.46
7.12
Styrräntor
16-Sep
<3 m
<6 m
0.125
0.125
0.125
0.13
EMU-området
1.50
1.50
1.00
1.00
Japan
0.10
0.10
0.10
0.10
Storbritannien
0.50
0.50
0.50
0.50
USA
<12 m
Schw eiz
0.00
0.00
0.00
0.00
Sverige
2.00
2.00
2.00
2.00
Norge
2.25
2.25
2.25
2.25
16-Sep
<3 m
<6 m
<12 m
0.80
1.25
1.25
1.35
5-årsräntor
USA
EMU-området
0.87
1.50
1.50
1.50
Japan
0.36
0.40
0.45
0.50
Storbritannien
1.15
1.20
1.30
1.50
Schw eiz
0.41
0.60
0.60
0.70
Sverige
1.39
1.95
2.05
2.10
Norge
1.54
2.00
2.00
2.00
Rekommendationer – FX
EUR/USD
EUR/SEK
USD/SEK
NOK/SEK
GBP/SEK





Säljare
Flextermin Turbo
Köpare
Flextermin
Säljare
Flextermin Turbo
Köpare
Flextermin
Säljare
Flextermin
Köpare
Termin/Flextermin Turbo
Säljare
Flextermin Turbo
Köpare
Flextermin
Säljare
Flextermin
Köpare
Flextermin Turbo
Håll ögonen på
ECB:s räntebeslut
Den första torsdagen varje månad
offentliggörs ECB:s räntebeslut med
åtföljande presskonferens. Skulle ECB
signalera en räntesänkning finns det
nedsida i korta europeiska räntor och även
i EUR/USD.
Hur snabbt bromsar tillväxten?
Vi förväntar oss att indikatorer som
inköpschefsindex fortsätter att peka på
svagare ekonomisk tillväxt framöver. Den
amerikanska konjunkturbarometern ISM
släpps den första veckan varje månad.
Den europeiska skuldkrisen
EMU:s länder ska ratificera en utökad
räddningsfacilitet under kommander
månader. Marknaden anser att denna
räddningsfacilitet är alldeles för liten och
att mer måste till. Den politiska agendan i
Europa är tung och olika toppmöten står
som spön i backen.
Rekommendationer - Ränta
Räntorna på längre löptider är så låga att de nästan inte kan göra annat
än att stiga framöver. Vi rekommenderar därför att betala fast i
ränteswappar, speciellt i längre löptider.
16 september 2011
7
Kontaktinformation
Penning- och valutamäkleri
Gävle, 026-17 20 80
Stockholm, 08-701 27 70
Johan Magnusson, 026-17 20 80, joma23@handelsbanken.se
Anders Lyckeborg, 08-701 27 70, anly02@handelsbanken.se
Andreas Edvardson, 026-17 20 80, aned07@handelsbanken.se
Daniel Thorsson, 08-701 27 70, dath02@handelsbanken.se
Staffan Nilsson, 08-701 27 70, stni01@handelsbanken.se
Göteborg, 031-743 32 00
Lena Grahn, 031-743 31 05, legr02@handelsbanken.se
Valter Hallin, 031-743 31 02, vaha01@handelsbanken.se
Magnus Karlsson, 031-743 31 03, maka04@handelsbanken.se
Mårten Brynås, 031-743 31 06, mabr26@handelsbanken.se
Karl-Johan Svensson, 031-743 31 09, kasv11@handelsbanken.se
Lisa Lindén, 031-743 31 01, lili03@handelsbanken.se
Linköping, 013-28 91 11
Thomas Sobka, 013-28 92 147, toso07@handelsbanken.se
Fredrik Lundgren, 013-28 91 10, frlu03@handelsbanken.se
Åsa Weinholt, 013-28 92 25, aswe03@handelsbanken.se
Malin Nilén, 08-701 28 80, mawa01@handelsbanken.se
Oscar Fritzon, 08 701 28 80, osfr01@handelsbanken.se
Anna Berglund, 08 701 28 80, anbe47@handelsbanken.se
Handelsbanken Capital Markets - i redaktionen
Ansvarig utgivare
Jan Häggström, 08-701 10 97, jaha05@handelsbanken.se
Redaktör
Eva Dorenius, 08-701 50 54, evdo01@handelsbanken.se
Ränte- valuta- och råvaruanalys
Martin Enlund, 08-463 46 33, maen12@handelsbanken.se
Luleå/Umeå, 090-15 45 80
Ove Larsson, 090-15 47 19, ovla01@handelsbanken.se
Jenny Mannent, 08-463 45 25, jema01@handelsbanken.se
Martin Jansson, 08-701 23 43, nija03@handelsbanken.se
Malmö, 040-24 39 00
Johan Axenholt, 040-24 39 00, joax01@handelsbanken.se
Anders Brandt, 040-24 39 00, anbr06@handelsbanken.se
Carina Jönsson, 040-24 39 00, cajo06@handelsbanken.se
Johnny Thiel, 040-24 39 50, joth05@handelsbanken.se
Mårten Grinneland, 040-24 39 50, mape53@handelsbanken.se
Ansvarsbegränsning
Handelsbanken Capital Markets, som är en division inom Svenska Handelsbanken AB (publ) (i fortsättningen kallad Handelsbanken), är ansvarig för sammanställningen av denna
analysrapport. Informationen i analysrapporten är framtagen av Handelsbanken och är uteslutande avsedd för Handelsbankens kunder i Sverige. De källor och bearbetningsmetoder som använts vid framtagande av analyser och prognoser har av Handelsbanken bedömts vara tillförlitliga. Handelsbanken kan dock inte garantera riktigheten i denna information. Åsikterna i analysrapporten avspeglar Handelsbankens analytikers uppfattning vid nuvarande tidpunkt och kan förändras. Ingen del av analytikerns ersättning är direkt eller
indirekt relaterad till specifika rekommendationer eller åsikter som uttrycks i rapporten. Syftet med analysrapporten är att ge bankens kunder allmän information och utgör inte en
rekommendation eller ett personligt investeringsråd och analysrapporten bör inte ensam utgöra underlag för investeringsbeslut. Varje investeringsbeslut fattas av kunden själv på
dennes eget ansvar och Handelsbanken frånsäger sig allt ansvar för förlust eller skada som kan tänkas uppkomma genom beslut som grundar sig på information i denna analysrapport. Det är inte säkert att tidigare utveckling upprepas och tidigare utveckling skall inte tas som en indikation på framtida utveckling. Värdet på investeringarna och avkastningen från dem kan gå såväl ned som upp och inga vinster på investeringarna kan garanteras. Investeraren riskerar att förlora hela sitt investerade kapital. Förändringar av valutakurser kan förorsaka att värdet på investeringar gjorda i andra länder eller valutor stiger eller faller.
Handelsbanken, bankens dotterbolag, anställda och kunder till Handelsbanken och/eller dess dotterbolag kan vid analysrapportens utgivningstillfälle och därefter inneha positioner
i finansiella instrument som omnämns i analysrapporten. Handelsbanken och/eller dess dotterbolag erbjuder och utför tjänster inom sin värdepappersrörelse, vilket inkluderar
corporate finance-uppdrag och rådgivning om finansiella instrument, samt erbjuder och utför tjänster inom den ordinarie bank- och försäkringsverksamheten åt företagen som
berörs i analysrapporten. Denna analysrapport utgör inte och är inte en del av ett erbjudande om försäljning eller teckning av värdepapper, eller uppmaning till köp eller teckning av
aktier. Ej heller ska den i något avseende, helt eller delvis, utgöra ett beslutsunderlag i samband med något avtal eller utfästelse. Ingen del av Handelsbankens analysrapporter får
reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande därtill. Spridningen av denna analysrapport kan i
vissa jurisdiktioner vara förbjuden i lag och personer som på något sätt mottar analysrapporten måste själv förvissa sig om sådana eventuella restriktioner.
Särskilda upplysningar/Disclosures
Handelsbanken står under tillsyn av Finansinspektionen. Handelsbanken har nyligen haft, har eller kommer att söka corporate finance-uppdrag hos de analyserade bolagen. Enligt
Handelsbankens Etiska riktlinjer ska styrelsen och samtliga anställda inom Handelsbanken i sin verksamhet i banken och vid utförande av andra uppdrag iaktta hög etisk standard.
Handelsbanken har riktlinjer som ska säkerställa analytikers och analysavdelningens integritet och oberoende samt identifiera och eliminera, undvika, hantera eller offentliggöra
faktiska eller potentiella intressekonflikter som berör analytiker, analysavdelningen eller Handelsbanken. Som ett led i kontrollen av intressekonflikter har Handelsbanken infört
restriktioner (”Chinese Walls”) i kommunikationen mellan analysavdelningen och andra avdelningar inom Handelsbanken. Analysavdelningen är organisatoriskt åtskild från Corporate Finance-avdelningen och andra avdelningar med liknande arbetsuppgifter. I riktlinjerna finns regler för hur ersättningar, bonus och lön får betalas ut till analytiker, vilka marknadsföringsaktiviteter en analytiker får delta i, hur analytiker ska hantera sina egna och närståendes värdepappersaffärer mm. Vidare finns också inskränkningar i kommunikationen mellan analytikern och det analyserade bolaget. För fullständig information om Handelsbankens Etiska riktlinjer och riktlinjerna angående intressekonflikter i förhållande till
analytiker hänvisas till Handelsbankens hemsida www.handelsbanken.se/Om banken/Ansvarsfullt företagande/Etiska riktlinjer eller Riktlinjer analys. För bolagsspecifika disclosures, hänvisas till Handelsbanken Capital markets hemsida: www.handelsbanken.com/research. Den som inte har tillgång till hemsidan kan kontakta Robert Gärtner på telefon
+46 8-701 31 02.
Svenska Handelsbanken AB (publ)
Stockholm
Blasieholmstorg 11
SE-106 70 Stockholm
Tel. +46 8 701 10 00
Fax. +46 8 701 12 40
Copenhagen
Havneholmen 29
DK-1561 Copenhagen V
Tel. +45 33 41 8200
Fax. +45 33 41 85 52
Helsinki
Aleksanterinkatu 11
FI-00100 Helsinki
Tel. +358 10 444 11
Fax. +358 10 444 2578
Oslo
Tjuvholmen Allé 11,
Postboks 1249 Vika
NO-0101 Oslo
Tel. +47 22 94 0700
Fax. +47 2233 6915
London
Trinity Tower,
3 Thomas More Square
LONDON, E1W 1WY
Tel. +44 207 578 8668
Fax. +44 207 578 8090
New York
875 Third Avenue, 4th floor
New York, NY 10022-7218
Tel. +1 212 446 4700
Fax. +1 212 326 2730