Sverige – efter regn kommer solsken

NUMMER 8, DECEMBER 2010
Sverige – efter regn kommer solsken
Även om svensk ekonomi drabbades osedvanligt hårt av den globala recessionen växer den för närvarande
snabbare än de flesta jämförbara ekonomier. Avmattningen på viktiga exportmarknader och den starkare
kronan i kombination med en omsvängning i lagercykeln lär dock leda till en inbromsning under 2011.
Utsikterna för den inhemska ekonomin är dock ljusare och sammantaget lär vi få en ganska stark tillväxt
under de närmaste åren. Riksbanken har goda skäl att fortsätta sin räntehöjningscykel och vi tror att
reporäntan har uppnått 2,50 procent i slutet av 2011.
Svensk ekonomi växer för närvarande snabbare än de flesta
jämförbara ekonomier och vi räknar med en BNP tillväxt
för helåret 2010 på runt 5,2 procent – en imponerande
tillväxttakt! Det finns ett flertal anledningar till Sveriges
relativt sett starka position. Som liten och mycket
exportberoende ekonomi drabbades Sverige mycket hårt av
den globala recessionen – men har också gynnats
osedvanligt mycket av den efterföljande uppgången.
BNP-tillväxt
nedgången, vilket inte var fallet för de flesta andra länder.
Men trots den starka återhämtningen är nivån på BNP
fortfarande något lägre än toppen före krisen.
Tillväxten mattas – men förblir ganska stark
Flertalet barometerundersökningar tyder på en mycket stark
tillväxt under årets fjärde kvartal. När vi kommer in i 2011
känns det dock rimligt att förvänta sig en avmattning i
tillväxten. De stora positiva lagerbidrag, som givit tillväxten
ett rejält tillskott i år, kommer att upphöra inom kort när
företagens lager når mer normala nivåer. Exporttillväxten
borde också mattas under 2011 i och med avmattningen på
viktiga exportmarknader och den starkare kronan.
BNP och andra nyckeltal
Procentuell förändring
Källa: Reuters Ecowin
Den svenska exportens produktsammansättning, med en
stor andel investerings- och varaktiga konsumtionsvaror,
har ytterligare förstärkt både upp- och nedgången eftersom
det är denna typ av varor som har uppvisat störst
fluktuation. Sverige står också ut i och med sina mycket
goda offentliga finanser. Statsskulden är låg och de
offentliga finanserna kommer sannolikt att uppvisa
överskott redan nästa år. Medan de flesta andra
industrialiserade länder tvingas spara kan den svenska
regeringen bedriva expansiv finanspolitik under 2011 och
detta utan att skrämma upp obligationsräntorna.
Ytterligare ett skäl till Sveriges starka ställning är att
husmarknaden klarade sig i stort sett oskadd genom
Hushållens konsumtion
Offentlig konsumtion
Bruttoinvesteringar
Lagerbidrag*
Export
Import
BNP
BNP kalenderkorrigerad
Arbetslöshet
Sysselsättning
Löner (KL)
Disponibelinkomster (reala)
Sparkvot
KPI
KPIF
Finansiellt sparande offentlig sektor, % av BNP
Bytesbalans, % av BNP
*Bidrag till BNP-tillväxten
2009
-0.4
1.7
-16.3
-1.7
-13.4
-13.7
-5.3
-5.3
8.3
-2.1
3.4
1.3
12.9
-0.3
1.9
-1.2
7.3
2010p
3.5
2.1
7.6
2.0
10.1
12.3
5.4
5.2
8.4
1.1
2.1
2.0
11.5
1.1
1.9
-0.6
6.3
2011p
3.2
1.1
9.4
0.1
6.1
7.7
3.4
3.5
7.3
2.1
2.6
2.6
10.9
1.9
1.3
0.7
5.7
2012p
2.8
0.6
5.5
0.0
6.8
7.2
2.6
3.0
6.7
1.2
3.0
2.4
10.6
2.0
1.4
1.2
5.8
Källor: SCB, Handelsbanken Capital Markets
Utsikterna för den inhemska ekonomin är dock mycket
ljusare och sammantaget tror vi på ganska stark tillväxt
under de kommande åren. Eftersom det primärt är den
exportberoende industrin (där produktivitetstillväxten
är mycket hög) som väntas försvagas kommer
tillväxten sannolikt att drivas mer av arbetade timmar
än av produktivitet.
Nettoexporten drar ner tillväxten nästa år
Vi räknar med en stor inbromsning i efterfrågan på
viktiga exportmarknader som EMU och Storbritannien
nästa år, vilket lär få konsekvenser för svensk export.
Medan Sverige förblir tungt exponerad mot EMU, är
exponeringen gentemot de problemtyngda PIGSländerna (Portugal, Irland, Grekland, Spanien) dock
relativt liten. Exportandelen till länder som Tyskland,
Österrike och Finland, för vilka vi ser fortsatt god
tillväxt, är betydligt större. Likaså är tillväxtutsikterna
för de ur ett svenskt perspektiv viktiga skandinaviska
länderna också någorlunda bra.
negativt bidrag till tillväxten från nettoexporten nästa år
och ett svagt positivt bidrag under 2012.
Ingen anledning för hushållen att deppa
Medan villkoren för exportföretagen förväntas bli sämre
framöver finns det all anledning för hushållen att glädja
sig. Kombinationen av alltjämt låga räntor, en
arbetsmarknad som förbättras i snabb takt, en rekordhög
sparkvot och av en expansiv finanspolitik utgör en
bördig mylla för konsumtionen.
Privat konsumtion
BNP fortfarande under tidigare toppnivåer
Källa: Reuters Ecowin
Källor: Handelsbanken Capital Markets, Reuters Ecowin
Vid en första anblick framstår våra exportandelar till
snabbt växande utvecklingsländer i allmänhet och Asien
i synnerhet som relativt små. Det är emellertid ganska
troligt att vår exponering mot dessa marknader är större
än vad tillgänglig statistik antyder. En betydande del av
svensk varuexport till länder som Tyskland har sannolikt
Asien som slutdestination. För export av tjänster saknas
dessutom statistik över fördelning av länder och vi finner
det troligt att svensk merchanting i utvecklingsländer
utgör en betydande andel.
Medan exporten har vuxit långsammare än
världsmarknaden under det senaste decenniet, tror vi att
den växer i linje med marknadstillväxten framöver.
Anledningen är primärt den stora andelen investeringsoch varaktiga konsumtionsvaror. Sverige drar nytta av
den höga investeringsaktiviteten. Tillväxtmarknaderna
fortsätter att investera i en mycket snabb takt och det
finns också ett uppdämt investeringsbehov i många
OECD-länder. Varaktiga varor, vilka tenderar att vara
sen-cykliska, borde också kunna utvecklas starkt.
Sammantaget förväntar vi oss en viss inbromsning i
exporttillväxten nästa år innan den tar fart igen en bra bit
in i 2012. Samtidigt kommer importtillväxten troligen att
förbli hög nästa år i och med en fortsatt stark inhemsk
efterfrågan. Följaktligen förväntar vi oss ett betydande
2
Fortsatta husprisuppgångar och det senaste årets
utveckling på aktiemarknaden har dessutom ökat
hushållens förmögenheter. Och medan lönetillväxten i
nominella termer har varit mycket låg de senaste åren är
utvecklingen i reala termer något bättre i och med den
låga inflationen. Det finns alltså ett antal faktorer som
talar för en stark hushållskonsumtion de närmaste åren.
Hög skuldsättning i kombination med stigande räntor
utgör dock ett orosmoln. I ett historiskt perspektiv är
hushållens räntebörda dock relativt måttlig.
Stark investeringstillväxt – men från låga nivåer
Investeringarna drabbades mycket hårt under
recessionen på grund av en kombination av en kraftigt
minskad efterfrågan, försämrade kreditvillkor och den
stora osäkerheten omkring framtiden. Investeringarna
har återhämtat sig men är fortfarande på en betydligt
lägre nivå än innan krisen. Vi tror att investeringarna
kommer att stiga kraftigt framöver – men från mycket
låga
nivåer.
Både
produktionen
och
kapacitetsutnyttjandet växer mycket snabbt för
närvarande. Vi är särskilt optimistiska vad gäller
bostadsinvesteringarna eftersom både villkoren vad
gäller utbud och efterfrågan och de fundamenta som
hushållen möter är mycket gynnsamma.
Snabb uppgång i kapacitetsutnyttjandet
Källa: Reuters Ecowin
Snabb förbättring på arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden försämrades rejält under recessionen.
Från mitten av 2008 till mitten av 2009 föll
sysselsättningen
med
4
procent.
De
flesta
prognosmakare hade dock förväntat sig en ännu djupare
botten. En viktig anledning till att försvagningen inte
blev större är att det främst var industrisektorn som
drabbades
under
krisen.
Den
arbetsintensiva
tjänstesektorn klarade sig betydligt bättre.
Det ekonomiska uppsvinget har orsakat en snabb
förbättring av sysselsättningen. Vi är nu nästan uppe på
samma nivåer som uppmättes innan recessionen.
Förbättringen är dessutom bred. Sysselsättningen ökar
inom både industri- och tjänstesektorerna. Vi räknar med
en fortsatt stark sysselsättningstillväxt – speciellt inom
bygg- och tjänstesektorerna. Detta i och med de ljusa
utsikterna för den inhemska ekonomin och fortsatta
reformer (inkomstskattesänkningar och halverad moms
på restaurang och catering från 2012). Medan vi tror att
arbetskraften kommer att fortsätta stiga de kommande
åren lär sysselsättningen stiga betydligt snabbare.
Följaktligen räknar vi med att arbetslösheten sjunker
under prognosperioden; vi förutspår en nedgång i
arbetslösheten till 6,7 procent 2012 vilket är en halv
procentenhet lägre än Riksbankens prognos. Redan syns
tecken på begynnande arbetskraftsbrist inom vissa
sektorer och detta är ett problem som sannolikt kommer
att öka framöver.
Positiva sysselsättningsplaner
Starkare arbetsmarknad
Källa: Reuters Ecowin
Källa: Reuters Ecowin
Sannolikt hade sysselsättningstillväxten utvecklats ännu
svagare de senaste åren om det inte vore för regeringens
tämligen omfattande reformer. Jobbskatteavdragen,
mindre
generösa
regler
för
sjukoch
arbetslöshetsersättningar, och avdragen för sk
hushållsnära tjänster har sannolikt haft en betydande
positiv effekt på både arbetskraftsutbud och
sysselsättning. I viss utsträckning har troligen det mer
generösa regelverket för arbetskraftsinvandring de
senaste två åren också haft en positiv inverkan. Vi finner
det troligt att de senaste årens reformer har höjt nivån på
potentiell BNP.
Inflationen förblir under Riksbankens mål
Lågt resursutnyttjande och en starkare krona har dämpat
inflationen det senaste året och för närvarande är både
KPI och KPIF (KPI exklusive räntor på bostadslån) en
bra bit under Riksbankens mål på 2 procent.
Enhetsarbetskostnaden är en mycket god ledande
indikator för den framtida inflationen och den höga
produktivitetsutvecklingen och den låga lönetillväxten
under 2010 tyder på att inflationen kommer att vara
mycket låg de närmaste åren. Även en fortsatt stark
krona tyder på detta.
3
Underliggande inflation
Stor uppgång i inflationsförväntningarna
Källa: Handelsbanken Capital Markets, Reuters Ecowin
Källa: Reuters Ecowin
Det finns emellertid också faktorer som kommer att
utöva ett uppåttryck på inflationen framöver. Vi har
räknat med fortsatta måttliga prisuppgångar på olja
under prognosperioden. Dåliga skördar på grund av
ogynnsamt väder har dessutom orsakat en betydande
uppgång i världsmarknadspriset på många matvaror på
senare tid. Detta borde börja slå igenom på svensk
inflation under 2011. Elpriser är en annan faktor som lär
driva upp inflationen inom kort eftersom det kalla vädret
och låga vattennivåer har orsakat en brant uppgång i
elpriserna på senare tid.
Vi förväntar oss fortsatta höjningar med 25bp per möte
fram till oktober 2011, då man slår av på höjningstakten.
I slutet av 2011 tror vi att reporäntan har hunnit stiga till
2,50 procent. Fram till dess ligger vår reporänteprognos
väl i linje med Riksbankens bana. Ett fortsatt dämpat
inflationstryck och ett lågt internationellt ränteläge gör
dock att vi tror på en lägre räntetopp än de 4 procent som
Riksbanken prognostiserar. Snarare tror vi att räntan
kommer att toppa på runt 2,75 procent.
Anna Råman, +46 8 701 85 40, anra10@handelsbanken.se
Trots den förväntade uppgången på mat- och
energipriser framöver räknar vi med att inflationen matt
som KPIF kommer att ligga under 2 procent under hela
prognosperioden.
Fortsatta Riksbankshöjningar
Den starka ekonomiska tillväxten och den snabba
förbättringen på arbetsmarknaden har fått Riksbanken att
höja reporäntan från 0,25 procent i somras till 1 procent i
oktober. En fortsatt snabb återhämtning av den inhemska
ekonomin,
den
snabba
förbättringen
av
arbetsmarknaden, den alltjämt höga utlåningen till
hushållen trots en hög skuldsättning samt en stor
uppgång i hushållens inflationsförväntningar är definitivt
skäl nog för Riksbanken att fortsätta med sin
räntehöjningscykel.
Ansvarig utgivare
Jan Häggström
08-701 10 97
jaha05@handelsbanken.se
Aktuell Ekonomi
Ekonomiska sekretariatet, Handelsbanken
106 70 Stockholm
Telefon 08-701 10 00. Telefax 08-611 08 69
Prenumeration
350 kr per år genom bankens kontor, bankgiro nr 418-9163 eller per tfn 08-701 12 90.
Eftertryck tillåts om källan anges. ISSN 0345-0236.
Nummer 4, juli 2010
Denna publikation ges ut av Handelsbanken som en service åt dess kunder. Syftet är att ge allmän information och publikationen kan alltså inte ensam utgöra underlag för
investeringsbeslut. Vi anser att de källor och bearbetningsmetoder vi använt oss av vid utarbetandet av analyser och prognoser är tillförlitliga. Vi påtar oss dock inget ansvar för
riktigheten eller fullständigheten i prognoser eller analyser eller för eventuella brister i källmaterialet. Handelsbanken svarar inte för förluster som kan tänkas uppkomma genom att
någon följer vad som sagts i denna publikation eller använder sig av däri lämnade uppgifter.
4