Riktlinje för fall- och fallskadeprevention Bakgrund Syfte Mål

12 maj 2011
Riktlinje för fall- och fallskadeprevention
Bakgrund
Fall och konsekvenser av dessa i form av frakturer och andra skador utgör ett
betydande hälsoproblem. I Sverige drabbades cirka 16 000 personer årligen av
höftfrakturer och oftast de personer som är 80 år och äldre. Av samtliga avlider ca 800
personer inom tre veckor. Det är viktigt att förhindra fallskador, främst av den
anledningen att minska lidandet för den enskilde men också för att minska kostnaderna
för de konsekvenser som fallskadorna utgör inom hälso- och sjukvården.
I utvecklingsarbetet ”Nya perspektiv” är ett av målen i ”Äldres hälsa” att minska antalet
fallskador som leder till sjukhusvård bland personer 80 år och äldre från 73 fallskador
per 1000 invånare år 2007 till 65 per 1000 invånare 20101.
Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) ska hälso- och sjukvårdspersonal arbeta för att
främja hög patientsäkerhet. I Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för
kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) framgår att
hälso- och sjukvårdspersonal kontinuerligt ska medverka i det systematiska
kvalitetsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av
rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering, och uppföljning av mål och resultat.
Var och en måste ständigt fråga sig:
• Har vi gjort vad vi kan för att förhindra fall eller fallskador?
• Hur kan vi förbättra?
• Har vi förbättrat?
Genom att arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt, att stödja och stärka den
enskildes funktions- och aktivitetsförmåga, skapas förutsättningar för bibehållen/ökad
självständighet och trygghet. Det är relationen mellan utförandet av aktiviteter,
omgivningens utformning och individens förutsättningar som avgör om ett fall inträffar
eller inte. Var för sig eller i kombination med varandra kan dessa faktorer orsaka fall.
Faktorerna kan vara påverkbara eller icke påverkbara.
Syfte
Skapa ett gemensamt arbetssätt för fall- och fallskadepreventivt arbete i kommunerna.
Mål
Minska antalet fall och fallskador samt förebygga fallskador.
Målgrupp
Personer inom kommunal vård- och omsorg med insats oavsett lagrum (Hälso- och
sjukvårdslagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,
Socialtjänstlagen).
1
Revideras under 2011
1
12 maj 2011
Definitioner
Fall
En händelse då en person oavsiktligt och plötsligt hamnar på golvet eller marken
oavsett om skada inträffar eller ej.
Skada
En skada uppstår när en vävnad blir deformerad till en sådan grad att vävnadens
bristningsgräns är passerad.
Fallskada
Skada orsakad av fall.
Metod och genomförande
I arbetet med fall- och fallskadeprevention är ett systematiskt och teambaserat arbetssätt
viktigt. Kommunens team kan bestå av arbetsterapeut, biståndshandläggare, enhetschef,
omvårdnadspersonal, sjukgymnast, sjuksköterska tillsammans med den enskilde samt
vid behov, dennes närstående. Samverkan kan också ske med annan vårdgivare till
exempel dietist eller läkare.
Se flödesschema, bilaga 1 (sida 5)
Identifiera riskpersoner
För personer som får en ny eller förändrad insats/bedömning enligt HSL, LSS eller
SoL;
• Fråga personen om han/hon fallit någon gång det senaste året
• Fråga personen om han/hon är rädd för att falla.
• Finns det risk för att personen kan ramla om inga åtgärder sätts in?
Bedömning
•
•
Om jakande svar på någon av ovanstående frågor erbjuds riskbedömning enligt
Senior Alert för fall, nutrition och trycksår för att få en heltäckande bedömning,
se bilaga 2.
Om inte Senior alert har införts görs riskbedömning med Downton Fall Risk
Index (DFRI) och Mini Nutritional Assessment - Short form (MNA-SF).
Åtgärder
Ingen/liten risk (0-2 poäng enligt DFRI, 12 poäng eller mer enligt
MNA-SF)
•
Information, rådgivning och/eller undervisning till vårdtagare och/eller anhöriga
om åtgärder för att förebygga fall och undernäring.
2
12 maj 2011
Risk (3 poäng eller mer enligt DFRI, 11 poäng eller mindre enligt
MNA-SF)
•
•
•
Teamet upprättar individuell vårdplan tillsammans med den enskilde och/eller
närstående utifrån ”Förebyggande åtgärder”, se bilaga 2. Datum för uppföljning
fastställs.
Åtgärderna bör vara av multifaktoriell karaktär utifrån individens kapacitet,
omgivningens utformning samt utförandet av aktiviteter sett ur ett
rehabiliterande förhållningssätt. Kombinationer som särskilt bör lyftas fram är
balansträning och/eller styrketräning enskilt eller i grupp, balanserat energi- och
näringsintag, minska och förebygga fallrädsla genom ökad tillit till sin förmåga
samt träna uppresning från golv.
Verkställ vårdplan
Vid förändrad situation eller hälsotillstånd görs ny riskbedömning och nya åtgärder
sätts in.
Utvärdering på individnivå
•
Uppföljning och utvärdering av den effekt som de insatta åtgärderna har fått sker
kontinuerligt i teamet.
Dokumentation
Uppgifter om riskbedömning, vårdplan, åtgärder, uppföljning och utvärdering
dokumenteras i aktuell journal. Inträffade fall och fallskador ska också dokumenteras
samt rapporteras och analyseras enligt rutin/riktlinje för lokal avvikelsehantering.
Ansvar
Personal:
Omvårdnadspersonal/Baspersonal
Ansvarar för att:
Kontaktpersonal
Sjuksköterska
Arbetsterapeut
Sjukgymnast
Avd.chef/områdeschef/enhetschef
MAS/MAR
Verksamhetschef/förvaltningschef
3
12 maj 2011
Utvärdering på verksamhetsnivå
Inträffade fall och fallskador ska rapporteras och analyseras enligt lokal rutin/riktlinje
för avvikelsehantering.
Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse, att minska fall och fallskador, sker
enligt lokala direktiv i respektive kommun.
Regelverk
SFS 2010:659
Patientsäkerhetslagen
SOSFS 2008:14
Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och
journalföring i hälso- och sjukvården
SOSFS 2005:28
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
anmälningsskyldighet enligt Lex Maria
SOSFS 2005:12
Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för
kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
SFS 2001:453
Svensk författningssamling Socialtjänstlagen (SOL).
SFS 1993:584
Svensk författningssamling. Lag om medicintekniska
produkter.
Bilagor
Bilaga 1 - Flödesschema, se sidan 5
Bilaga 2 – Riskbedömning, Förebyggande åtgärder, Senior alert
Vill du veta mer?
•
Nationell satsning för ökad patientsäkerhet, www.skl.se , åtgärdspaket;
Fall och fallskador – åtgärder för att förebygga (SKL 2011)
Trycksår – åtgärder för att förebygga (SKL 2011)
Undernäring – åtgärder för att förebygga (SKL 2011)
•
Fallskadeprocessen, dokumentation från föreläsning av Kunskapscentrum för
äldres säkerhet/Centrum för personsäkerhet, Karlstads universitet
http://arbetsblogg.wordpress.com/om-cps/
•
TUFF, Stockholms läns landstings arbete med att förebygga vårdskador
(trycksår, undernäring och fall)
http://www.vardsamordning.sll.se/TUFF-satsning/
4
Bilaga 1
5