PwC Accounting Update juni 2011
Transcription
PwC Accounting Update juni 2011
Accounting Update #22 Juni 2011 PwC 113 97 Stockholm Telefon 08-555 330 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Claes Janzon Kära läsare! Innehållsförteckning Nu är det sommar och snart semester! Innan vi stänger redaktionen för sommaren vill vi i detta nummer erbjuda er de senaste redovisningsnyheterna, vilka kanske kan lämpa sig för en stunds intressant läsning i hängmattan. Som vi alla känner till arbetar IASB intensivt med ett antal stora projekt. Vi har under våren med spänning följt IASBs diskussioner som i många fall varit minst sagt föränderliga. Tidigare fattade preliminära beslut har i ett antal fall tagits tillbaka och nya preliminära beslut fattats med en helt annan innebörd. Intressant är att IASB kommer att ge ut ett nytt utkast avseende intäktsredovisning. I detta nummer av Accounting Update sammanfattar vi den senaste utvecklingen i intäktsprojektet och i leasingprojektet. (sid.2-3) I maj publicerade IASB ett paket om fem nya eller ändrade standarder avseende konsolidering och redovisning av s.k. ”Joint Arrangements” samt för upplysningar om innehav i andra enheter. (IFRS 10, 11 och 12 och ändringar i IAS 27 och 28). I detta nummer redogör vi för de nya reglerna och visar på de väsentligaste skillnaderna mot nuvarande standarder. Läs mer på sid 3. Vad händer i intäktsprojektet? 2 Leasing – Den senaste utvecklingen? 2 IFRS 10, IFRS 11 och IFRS 12 – nya standarder för konsolidering och redovisning av ”Joint Arrangements”. 3 Verkligt värde får en egen IFRS standard 6 Presentation av totalresultatet 7 Ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda 8 Kommande seminarier och utbildningar Ytterligare en ny standard publicerades i maj, IFRS 13 Fair Value Measurement. Denna standard behandlar värdering och upplysningskrav för verkligt värde. Vi beskriver innehållet i denna standard (sid.6) Slutligen redogör vi kortfattat för de ändringar av IAS 1 och IAS 19 som IASB nyligen publicerade. Läs mer om detta på sid. 7-8. Vi önskar er trevlig läsning och en riktigt skön sommar! Stockholm den 30 juni 2011 Claes Janzon Ansvarig utgivare claes.janzon@se.pwc.com www.pwc.com/se Sid IAS 19 redovisning av pensioner – 16 september En genomgång av IAS 19 avseende främst förmånsbestämda pensioner. Fokus ligger på praktisk tillämpning av reglerna för redovisning av pensioner. Mer information och anmälan till utbildningen sker via denna länk IFRS Update 2011 – Finansiell rapportering i en värld av förändring - 29 september Ni missar väl inte vår uppdateringskurs som i år hålls torsdagen den 29 september. Mer information och anmälan till utbildningen sker via denna länk Katarina Lindgren Redaktör katarina.lindgren@se.pwc.com Sid 1 Accounting update – Juni 2011 Accounting Update #22 Juni 2011 PwC 113 97 Stockholm Telefon 08-555 330 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Claes Janzon Övergångsregler Vad händer i intäktsprojektet? I förra numret av Accounting Update (April 2011) redogjorde vi för de senast föreslagna principerna och modellerna i arbetet med den nya intäktsredovisningsstandarden. Dessa innebar stora förändringar jämfört med det utkast som presenterades för ett år sedan (se Accounting Update juni 2010). Sedan dess har IASB och FASB hållit ytterligare styrelsemöten och enats om ett antal preliminära beslut. Nedan redogör vi kortfattat för de mer väsentliga av dessa beslut. Avskrivning och nedskrivning av aktiverade anskaffningsutgifter Utgifter som ett företag ådrar sig för att erhålla och fullgöra ett kundavtal ska aktiveras i balansräkningen i de fall de anses vara tillkommande utgifter och av sådan art att företaget förväntas återvinna dem. Dessa utgifter ska sedan vanligen skrivas av under en period som motsvaras av den period som kunden erhåller varan eller tjänsten. För avtal som understiger 1 år får utgifter kostnadsföras löpande. Nedskrivning av aktiverade anskaffningsutgifter ska ske i de fall det redovisade beloppet är större än det belopp som företaget förväntas erhålla under avtalsperioden. Vad gäller övergångsregler så står IASB och FASB i princip fast vid tidigare kommunicerat beslut att kräva retroaktivitet vid implementeringen av den nya standarden. Man har emellertid lättat upp kravet något på full retroaktivitet genom att föreslå ett antal lättnadsregler. Ett företag kan således välja mellan ”full retroaktivitet” eller ”begränsad retroaktivitet”. Lättnadsreglerna förväntas bli följande: Inget krav på omräkning av avtal som har påbörjats och avslutats inom ett och samma år i en tidigare redovisningsperiod, Tillåta ”efterklokhet” vid uppskattning av rörliga ersättningar, Endast kräva att avtal ska genomgå ”förlustavtalstest” i de fall en skuld för förlustavtal finns redovisad, Inget krav på att presentera en åldersanalys på kvarvarande prestationsåtaganden under det första året då standarden tillämpas. Ikraftträdandetidpunkt för förväntas bli tidigast 2015. den nya standarden Förlustavtal Redovisning av förlustavtal har varit omdiskuterat och styrelserna har därför ägnat denna del av projektet en hel del tid. Resultatet har blivit att de omständigheter som ska föreligga för att ett avtal ska kunna klassificeras som förlustavtal och redovisas som sådant har blivit snävare och snävare. Ett avtal ska testas med avseende på huruvida det kan anses utgöra ett förlustavtal endast i sådana fall då det avser ett prestationsåtagande som ska fullgöras fortlöpande (avser vanligen långsiktiga serviceavtal). Bedömningen ska göras på enskild avtalsnivå. IASB och FASB beslutar att publicera nytt utkast till intäktsredovisningsstandard I mitten av juni 2011 beslutade IASB och FASB att de ska ge ut ett nytt utkast till intäktsredovisningsstandard (re-exposure-draft) istället för att publicera en färdig standard. Detta för att man vill ha in synpunkter på alla de ändringar som föreslagits i förhållande till det tidigare utkastet. Det nya utkastet förväntas bli publicerat i augusti/september 2011, med en efterföljande remissperiod om 120 dagar. Detta medför att även den slutliga standardens utgivandetidpunkt försenas, från december 2011 till, preliminärt, september 2012. www.pwc.com/se Sid 2 Leasing – Den senaste utvecklingen? I augusti 2010 publicerades ett utkast till en ny leasingstandard. Sedan utkastet publicerades har dess innehåll varit mycket omdiskuterat och IASB och FASB har arbetat med att modifiera utkastet. I vårt förra nummer av Accounting Update (april 2011) redogjorde vi för de förändringar i förhållande till utkastet som hittills har gjorts. Sedan dess har ytterligare diskussioner förts och ett antal nya preliminära beslut har tagits varav vissa river upp tidigare beslut. Nedan presenterar vi den senaste händelseutvecklingen i leasingprojektet. Redovisning hos leasetagaren IASB och FASB har under en tid diskuterat införandet av två modeller för redovisning hos leasetagaren där valet av modell för redovisning är beroende på typ av leasingkontrakt. De två modellerna som diskuterats är ”finance lease” och ”other than finance lease”. Det som skiljer de två modellerna åt är främst resultatredovisningen, eftersom det sannolikt är så att oavsett modell så kommer leasingkontrakten att redovisas som tillgång och skuld i balansräkningen. En klassificering som finansiell leasing ger en framtung resultaträkning där räntekostnaderna på skulden är Accounting update – Juni 2011 Accounting Update #22 Juni 2011 PwC 113 97 Stockholm Telefon 08-555 330 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Claes Janzon högre initialt och därefter minskar i takt med att skulden amorteras. Tillgången skrivs vanligen av linjärt över nyttjandeperioden och skulden redovisas till upplupet anskaffningsvärde med effektivräntemetoden. Modellen för ”other than finance lease” skulle istället ha en jämn resultatpåverkan under hela leasingperioden. FASB och IASB har efter ytterligare övervägande beslutat sig för att alla leasingkontrakt i grunden innehåller element som har karaktär av finansiell leasing och därför ska all leasing klassificeras och redovisas som finansiell. Modellen ”other than finance lease” dras alltså tillbaka. IASB och FASB beslutade preliminärt hur redovisning av restvärdesgarantier ska ske. Det belopp som förväntas erläggas som en restvärdesgaranti ska inkluderas i värderingen av ”right-of-use” tillgången och därmed skrivas av på samma sätt som tillgången. Beloppet hänförligt till restvärdesgarantin som inkluderas i leasetagarens leasingskuld ska omvärderas i de fall det uppkommer förändringar som indikerar en förändring i vad som kan förväntas erläggas som restvärdesgaranti. Förändringen redovisas i resultaträkningen om den hänför sig till nuvarande eller tidigare perioder och som en justering av ”right-to-use” tillgångens värde om den avser framtida förändringar. Redovisning hos leasegivaren Vad gäller redovisning hos leasegivaren så har IASB och FASB ännu inte beslutat om huruvida man ska förespråka en eller två leasingmodeller för leasegivaren. Styrelserna har utvärderat en ”single approach” och en ”two approach” modell och inom respektive modell tagit vissa preliminära beslut. Det råder dock fortfarande osäkerhet kring denna del av projektet och vi följer därför utvecklingen och återkommer med mer information när beslut av modell har tagits. Vad händer nu? Vi har ännu inte sett slutet på leasingprojektet och vi kan konstatera att vägen fram till en slutlig standard är minst sagt krokig. Ännu fortgår diskussionsprocessen och nya preliminära beslut tas löpande. Dessa kan, som vi sett, komma att ändras allt eftersom. När alla väsentliga beslut är tagna kommer IASB och FASB att överväga huruvida ett nytt utkast ska ges ut (reexposure). IASB har dock än så länge kommunicerat att en slutlig standard väntas publiceras i slutet av 2011. IFRS 10, IFRS 11 och IFRS 12 – nya standarder för konsolidering och redovisning av Joint Arrangements. IASB gav i maj 2011 ut ett paket med fem nya eller ändrade standarder; IFRS 10 ”Consolidated Financial Statements”, IFRS 11 ”Joint Arrangements”, IFRS 12 ”Disclosure of Interests in Other Entities”, IAS 27 ” Separate Financial Statements” samt IAS 28 ”Investments in Associates and Joint Ventures”. Nedan redogör vi för de viktigaste nyheterna i de slutliga standarderna IFRS 10, 11 och 12. IFRS 10 – ”Consolidated Financial Statements” Vi har valt att behandla de områden med förändringar i IFRS 10 som kan få en väsentlig påverkan på åtminstone vissa företags rapportering. Det är här viktigt att notera att förändringarna i standarden och den utökade vägledningen inte förväntas leda till någon utbredd förändring i de beslut om konsolidering som tas av IFRS-rapporterande företag. Ett företag som äger en majoritet av andelarna i ett annat företag kommer i normalfallet att konsolidera detta företag precis som i dag. Som framgår nedan kan dock vissa företags koncernredovisning påverkas väsentligt om nyheterna innebär att ett företag som tidigare inte konsoliderades nu ska konsolideras utifrån den utökade vägledningen. En gemensam definition av bestämmande inflytande I IFRS 10 förändras definitionen av bestämmande inflytande så att samma kriterier för att fastställa bestämmande inflytande tillämpas för samtliga enheter där det rapporterande företaget har ett intresse. Standarden innehåller omfattande vägledning för att bestämma om ett företag har bestämmande inflytande över ett annat företag. Enligt ”kontrolldefinitionen” måste samtliga av följande kriterier vara uppfyllda för att bestämmande inflytande i ett företag ska föreligga och därmed konsolidering ska vara aktuell: Förmåga att styra företaget (”power over.”) Exponering för eller rätt till avkastning som kan variera Möjlighet att styra aktiviteterna i företaget som påverkar avkastningen Innebörden av dessa kriterier kan beskrivas enligt följande: Ulrika Anjou 08-555 336 21 ulrika.anjou@se.pwc.com www.pwc.com/se Sid 3 Accounting update – Juni 2011 Accounting Update #22 Juni 2011 PwC 113 97 Stockholm Telefon 08-555 330 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Claes Janzon Förmåga att styra (power) Förmåga att styra utgörs rättigheter att styra de aktiviteter som västentligt påverkar ett företags avkastning, det vill säga de relevanta aktiviteterna. Förmåga att styra kan skapas av exempelvis rösträtter hänförliga till aktier eller avtalsenliga arrangemang. Avkastning Avkastningen måste variera som ett resultat av företagets prestation. Avkastningen kan vara positiv, negativ eller både och. Standarden använder en bred definition av avkastning som inkluderar såväl synergieffekter i form av stordriftsfördelar som mer direkt avkastning i form av utdelning eller värdeförändring på en investering. Aktiviteter Aktiviteter som väsentligt påverkar avkastningen kan exempelvis vara försäljning och inköp av varor och tjänster eller forskning och utveckling av nya varor eller processer. Beslut avseende relevanta aktiviteter kan vara att fastställa operativa och finansiella strategier eller att tillsätta och att fastställa ersättning till ledande befattningshavare. Förhållandet huvudman/agent En agent kan i vissa fall agera för en huvudmans räkning och vara den som är delaktig i vissa eller alla relevanta beslut avseende en investering. En agent kan inte vara den som har det bestämmande inflytandet. I bedömningen om en investerare innehar det bestämmande inflytandet ska de beslutanderätter (”decision-making rights”) som agenten utövar behandlas som om dessa innehas av huvudmannen direkt. Standarden ger vägledning kring dessa situationer och hur ett företag med beslutanderätt ska bedöma om det agerar som agent eller huvudman. Potentiella rösträtter Enligt IFRS 10 ska potentiella rösträtter som är ”substantive” beaktas vid bedömningen om bestämmande inflytande föreligger. Enligt nuvarande IAS 27 ska potentiella rösträtter beaktas om de är omedelbart inlösningsbara. IFRS 10 innehåller vägledning om när en potentiell rösträtt är ”substantive” eller inte. Med ”substantive” menas att företaget har en praktisk möjlighet att utöva rättigheterna. Vid bedömning av detta måste alla tillgängliga fakta och omständigheter beaktas. Exempel på sådana faktorer är om företaget har nytta av att utöva rättigheterna, om det finns barriärer som förhindrar utövandet eller om det behövs flera parter som är överens. Bedömning måste även göras om företaget har rätt att nyttja rättigheterna när väsentliga beslut fattas. www.pwc.com/se Sid 4 Enligt den nya standarden kan potentiella rösträtter som i nuläget är inlösningsbara bedömas som ej ”substantive” om exempelvis lösenpriset är djupt ”out of the money”. Potentiella rösträtter som inte är inlösningsbara i dagsläget kan bedömas vara ”substantive” om rättigheterna är inlösningsbara innan besluten om aktiviteterna som väsentligt påverkar avkastningen ska fattas. De facto kontroll Med de facto kontroll avses de fall när ett företag äger mindre än majoriteten av rösträtterna men ändå i praktiken är den part som har det bestämmande inflytandet. IFRS 10 innefattar vägledning som beskriver när de facto kontroll-situationer kan uppkomma. Vid bedömningen av om de facto kontroll föreligger ska följande faktorer vägas in: Relativa rösträtter – Andelen rösträtter som huvudaktieägaren innehar i förhållande till andel och spridning av rösträtter hos andra aktieägare. Ju fler parter som måste samarbeta för att samla fler röster än huvudaktieägaren desto troligare är det att huvudaktieägaren innehar rättigheter som möjliggör styrning av de relevanta aktiviteterna. Potentiella rösträtter – En investerares potentiella rösträtter kan ge rätt att styra de relevanta aktiviteterna. Potentiella rösträtter hos andra parter måste också beaktas. Andra kontraktsenliga överenskommelser. Tidigare bolagsstämmor – Beakta hur andra ägare har röstat vid tidigare stämmor. I det fall det finns en huvudaktieägare (dock med ett innehav som understiger 50 % av rösterna) i ett företag är det således viktigt att analysera övrigt ägande utifrån ovannämnda faktorer. Även andra relevanta fakta och omständigheter ska beaktas. ”Protective rights” Vägledningen inkluderar även ett avsnitt avseende så kallade ”Protective rights” eller ”veto rights”(vetorätter) som de också brukar benämnas. Dessa rättigheter kan oftast nyttjas endast vid exceptionella omständigheter och i de fall beslut ska fattas avseende väsentliga förändringar i verksamheten. Eftersom vetorätter är utformade för att skydda det särskilda intresset i specifika frågor och inte ger någon direkt rättighet att utforma och styra verksamheten så kan en investerare som enbart innehar vetorätter ej anses ha det bestämmande inflytandet och inte heller kan ett sådant ägande hindra andra aktieägare från att inneha det bestämmande inflytandet. Accounting update – Juni 2011 Accounting Update #22 Juni 2011 PwC 113 97 Stockholm Telefon 08-555 330 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Claes Janzon IFRS 11 – ”Joint Arrangements” IFRS 12 - Upplysningar IFRS 11 innebär några väsentliga förändringar jämfört med IAS 31 - Andelar i joint ventures. Förändringar i definitionerna har gjort att det nu bara finns två typer av ”joint arrangements”; ”joint operations” och joint ventures. Klassificeringen ska baseras på den ekonomiska substansen, inte den juridiska formen. En annan väsentlig skillnad är att innehav i joint ventures ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden då klyvningsmetoden inte är tillåten enligt IFRS 11. IFRS 12 omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och ej konsoliderade ”structured entities”. De enheter som innefattas i begreppet ”structured entities” överensstämmer i stora drag med de enheter som tidigare definierats som ”special purpose entities” (SPE) i enlighet med SIC 12. Den nya upplysningsstandarden kommer att innebära ökade upplysningar om exempelvis: Ett ”joint arrangement” definieras som en uppgörelse där två eller flera parter kommer överens att dela bestämmande inflytande genom avtal. Gemensamt bestämmande inflytande existerar endast när besluten avseende de aktiviteter som väsentligt påverkar avkastningen av en överenskommelse kräver enhälligt samtycke mellan de parter som delar det bestämmande inflytandet. Innehavets karaktär och omfattning Antaganden och bedömningar vid klassificering av typ av innehav Risker förknippade med innehavet Innehavets påverkan på ställning, resultat och kassaflöden Övergångsregler Det avgörande vid bedömningen av klassificering är inte längre den legala strukturen utan snarare hur rättigheter och förpliktelser delas av parterna i ett ”joint arrangement”. Strukturen och formen på arrangemanget är endast en faktor att beakta vid utvärderingen av varje parts rättigheter och skyldigheter. De villkor och omständigheter som är överenskomna mellan parterna och andra relevanta fakta och omständigheter ska också beaktas. IFRS 10 ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2013 eller senare, tidigare tillämpning är tillåten. Vid tidigare tillämpning ska även övriga relaterade standarder tillämpas i förtid. IFRS 10 ska tillämpas retroaktivt. Om retroaktiv tillämpning inte är praktiskt genomförbar ska standarden tillämpas från den tidigaste tidpunkten då det är möjligt, vilket kan vara innevarande period. IFRS 11 klassificerar ett ”joint arrangement” som antingen ”joint operation” eller ”joint venture”. IFRS 11 ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2013 eller senare, tidigare tillämpning är tillåten. Vid tidigare tillämpning ska även övriga relaterade standarder tillämpas i förtid. De nya reglerna ska tillämpas från den tidigaste period som presenteras (lättnad från full retoraktivitet): Vid övergång från klyvningsmetoden till kapitalandelsmetoden ska företag redovisa sin initiala investering i joint venture som summan av de redovisade värdena som tidigare redovisats enligt klyvningsmetoden. Joint operation En ”joint operation” är ett ”joint arrangement” som ger parterna i uppgörelsen direkt rätt till tillgångarna och skyldighet för skulderna. En ”joint operator” ska redovisa sin andel baserad på dess inblandning i ”joint operation” (baserad på direkta rättigheter och skyldigheter) snarare än andelen den har i ”joint arrangement”. Innehav i joint operations redovisas som tidigare i enlighet med IAS 31 d.v.s. i de finansiella rapporterna rapporteras tillgångar, skulder, intäkter och kostnader utifrån innehavarens andel av dessa. Joint venture Ett joint venture ger parterna rätt till nettotillgångarna eller resultat av arrangemanget. Innehav i joint venture ska redovisas genom kapitalandelsmetoden, klyvningsmetoden är inte längre tillåten. För de företag som tidigare tillämpat klyvningsmetoden kommer balansomslutningen att minska eftersom de olika posterna ska slås ihop till en rad där andelen av JVs nettotillgångarna redovisas. Även resultaträkningen påverkas då andel i resultat från joint venture redovisas på en rad (andel i JVs nettoresultat) i stället för som andel av intäkter och kostnader. www.pwc.com/se Sid 5 IFRS 12 ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2013 eller senare, tidigare tillämpning är tillåten. Standarden uppmuntrar företag att lämna information tidigare än 2013. Att lämna några av de upplysningar som krävs enligt IFRS 12 i förtid leder inte till att alla upplysningskrav måste följas eller att andra relaterade standarder behöver tillämpas i förtid. Dessa standarder är ännu inte antagna av EU men kan förväntas bli antagna i mitten av 2012 om handläggningstiden hos EU blir 9-12 månader. Marcus Jonsson 08-555 33 421 marcus.k.jonsson@se.pwc.com Accounting update – Juni 2011 Accounting Update #22 Juni 2011 PwC 113 97 Stockholm Telefon 08-555 330 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Claes Janzon icke-finansiella tillgångar innebär detta att det enskilda företagets syfte med innehavet inte beaktas utan att det är de antaganden bland marknadsaktörer som maximerar högst värde för det tilltänkta användningsområdet (highest and best use) som ska användas. Verkligt värde får en egen IFRS standard Den 13 maj publicerade IASB IFRS 13, en standard som behandlar värdering och upplysningskrav för verkligt värde. Upplysningar Tillämpningsområde och innehåll IFRS 13 Fair Value Measurment är slutprodukten av ett projekt där IASB och FASB samarbetat för att skapa en större samstämmighet mellan IFRS och US GAAP vad gäller synen på vad ett verkligt värde är. Den nya standarden reglerar inte vilka tillgångar och skulder som ska värderas till verkligt värde utan det hanteras inom respektive standard för tillgången/skulden. IFRS 13 bestämmer dock hur det verkliga värdet ska fastställas samt vilka upplysningskrav som följer utöver de krav som redan finns i övriga standarder. Nuvarande beskrivningar avseende värderingsteknik kommer därför i övriga standarder att ändras eller lyftas bort helt. Ett exempel på att IFRS 13 inte endast behandlar finansiella instrument är att standarden kommer vara tillämplig på förvaltningsfastigheter (IAS 40) som värderas till verkligt värde. Transaktioner som är klassificerade enligt IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar och IAS 17 Leasingavtal samt sådana transaktioner som har ett värde som liknar verkligt värde men inte är det (exempelvis nyttjandevärde enligt IAS 36) kommer inte att omfattas av IFRS 13. Definition av verkligt värde IFRS 13 beskriver verkligt värde som; ”det pris som skulle erhållas vid en försäljning av en tillgång eller den ersättning som skulle erläggas för att överföra en skuld i en ”normal” transaktion mellan marknadsaktörer vid tillfället då värdering görs”. Definitionen förutsätter dock vissa saker; Den marknad som avses är den primära marknad som tillgången eller skulden handlas på, dvs. den marknad som har störst volym och mest aktivitet för tillgången/skulden och som företaget har tillträde till. Om en sådan marknad inte finns ska den mest förmånliga marknaden användas istället. Med förmånlig menas i detta fall den marknad som maximerar det pris som skulle erhållas för en tillgång eller som minimerar den ersättning som skulle erläggas för att överföra en skuld. En annan förutsättning i IFRS 13 är att verkligt värde är marknadsbaserat och inte företagsbaserat, dvs. de antagande som används vid värdering ska vara de antaganden marknadsaktörerna skulle göra och inte det enskilda företagets bedömning. För exempelvis www.pwc.com/se Sid 6 Många av de upplysningskrav som IFRS 13 innehåller är överflyttade från IFRS 7 med den skillnaden att de nu gäller även för icke-finansiella tillgångar och skulder. Bland annat krävs att upplysningar lämnas om osäkerheten i värderingarna utifrån de tre nivåer som idag används för finansiella instrument: Nivå 1 – noterade priser på aktiva marknader, Nivå 2 – andra observerbara data än de i nivå 1 och slutligen Nivå 3 – Icke-observerbara data. Kategorisering i de olika nivåerna sker med grund i den lägsta nivå indata som är signifikant för värderingen i sin helhet. Utöver verkligt värdehierarkin ovan så krävs också upplysningar om bland annat; Fördelningen i verkligt värdehierarkin, Flyttningar mellan nivå 1 och 2, IB/UB-analys på nivå 3, Beskrivning av de metoder och indata som använts vid beräkning av verkligt värde. En nyhet i IFRS 13 är att det görs skillnad på återkommande och icke-återkommande värderingar. För de icke-återkommande värderingarna görs en del lättnader i upplysningskraven, främst vad gäller nivå 3 i verkligt värdehierarkin. Med icke-återkommande menas sådana poster i balansräkningen som endast förekommer vid speciella omständigheter, exempelvis anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter enligt IFRS 5. Tillämpning Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. Jämförelsesiffror behöver inte lämnas första gången standarden tillämpas. Standarden har ännu ej antagits av EU. Förberedelser Företagen bör redan nu se över de värderingsmetoder och tekniker som de använder idag och hur de kan komma att förändras i och med införandet av IFRS 13. Behöver nya källor till information tas fram? Företagen behöver också utvärdera vilka andra tillgångar och skulder än finansiella instrument som kommer hanteras enligt IFRS 13, bl.a. om det finns innehav av Accounting update – Juni 2011 Accounting Update #22 Juni 2011 PwC 113 97 Stockholm Telefon 08-555 330 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Claes Janzon förvaltningsfastigheter (IAS40) som värderads till verkligt värde. Presentation av totalresultatet I maj 2010 presenterade IASB ett utkast till förändring av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningsformen för resultaträkningen (”profit and loss”) och övrigt totalresultat (”OCI)”. I juni 2011 publicerades så den slutliga reviderade IAS 1 (Amendments to IAS1 Presentation of financial statements”.) Ändringarna i IAS 1 innebär kortfattat följande; Resultaträkningen och övrigt totalresultat (OCI) ska tillskrivas samma framträdande roll i presentationen. Företaget kan dock även fortsättningsvis välja att presentera resultaträkningen och övrig totalresultat (OCI) i en och samma räkning eller i två på varandra följande räkningar. Företag ska separera komponenterna i OCI i två grupper. Uppdelningen ska ske efter huruvida komponenten i framtiden kan antas bli föremål för återföring över resultaträkningen eller inte. Komponenter som inte kommer att återföras utgörs exempelvis av omvärderingsvinster på anläggningstillgångar och aktuariella vinster och förluster hänförliga till pensioner. Komponenter som kan komma att återföras kan exempelvis vara uppskjutna vinster och förluster på kassaflödessäkringar och omräkningsdifferenser Företag kan även fortsättningsvis välja att presentera OCI före eller efter skatt. Om OCI presenteras före skatt, så ska den skatt som belöper på respektive av de två grupperna inom OCI (se ovan) särskiljas. Standarden modifierar namnet på rapporten över totalresultatet till ”a statement of profit or loss and other comprehensive income”. Företag kan dock välja att använda annan valfri benämning. Anna Lööw 08-555 338 82 anna.loow@se.pwc.com Övergångsreglerna för ändringarna i IAS1 innebär full retroaktivitet. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar i IAS 1 för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2012. Tidigare tillämpning är tillåten. Ulrika Anjou 08-555 336 21 ulrika.anjou@se.pwc.com www.pwc.com/se Sid 7 Accounting update – Juni 2011 Accounting Update #22 Juni 2011 PwC 113 97 Stockholm Telefon 08-555 330 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Claes Janzon Ändringen kommer att medföra att pensionskostnaden för företag med fonderade planer ökar. Ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda För drygt ett år sedan gav IASB ut ett utkast till en reviderad IAS 19 Ersättningar till anställda (se Accounting Update nr 17, juni 2010). I juni 2011 publicerades så den slutliga ändringen av IAS 19. Ett företag ska tillämpa den ändrade IAS 19 för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013. Tidigare tillämpning är tillåten. Dock måste standarden först godkännas av EU innan tillämpning är möjlig. Övergångsreglerna innebär full retroaktivitet. Som tidigare aviserats innebär standarden stora förändringar i redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner samt i upplysningskraven för samtliga ersättningar till anställda. Nedan listar vi de väsentligaste förändringarna jämfört med nuvarande standard: Utökade upplysningskrav Upplysningskraven ökar i flera avseenden. Ulrika Anjou 08-555 336 21 ulrika.anjou@se.pwc.com Redovisning av aktuariella vinster och förluster Aktuariella vinster och förluster redovisas omedelbart i övrigt totalresultat Korridormetoden försvinner Ingen återcirkulering av aktuariella vinster och förluster från Övrigt totalresultat i resultaträkningen i efterföljande perioder. Ändringen kommer att medföra ökad volatilitet i redovisad pensionsskuld och i eget kapital. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder Kostnaden redovisas i den period då planen ändras och redovisas i resultaträkningen. Enligt nuvarande standard ska dessa effekter periodiseras över den period då förmånen tjänades in. Nettoräntekostnader- och intäkter baserad på över- eller underskott av plan En nettoräntekostnad - eller intäkt beräknas med diskonteringsräntan som bas på övereller underskott i planen. Definitionen av diskonteringsräntan är oförändrad Att redovisa en förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna baserat på en uppskattning av den avkastning som förväntas uppkomma är således ej längre tillåtet. www.pwc.com/se Sid 8 Accounting update – Juni 2011 Accounting Update Juni 2011 #22 PwC 113 97 Stockholm Telefon 08-555 330 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Claes Janzon Ett urval av PricewaterhouseCoopers IFRS publikationer Manual of accounting – IFRS 2011 Kvalitet i delårsrapportering Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas. Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar: Manual of accounting – IFRS 2011 Manual of accounting – Financial instruments 2011 Illustrative IFRS corporate consolidated financial statements for 2010 year end För mer information och beställning se vår hemsida Denna skrift har tagits fram för att diskutera frågeställningar om kvalitén i utformningen av en delårsrapport. En genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det finns några områden där relativt många bolag brister i informationsgivningen. Vi redogör för dess områden, samt exemplifierar kvalitetsfrågorna och tar även upp vad undersökningar säger om användares önskemål om innehållet i en delårsrapport. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Segmentrapportering enligt IFRS 8 IFRS 3 (Reviderad) Påverkan på resultat IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och redovisning av rörelsesegment till den rapportering som ledningen använder internt för uppföljning av verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor som företag måste ta ställning till när standarden tillämpas för första gången. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Beskriver nyheterna i IFRS 3 (Reviderad) Rörelseförvärv utifrån perspektivet "Viktiga frågor och svar för beslutsfattare". Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna En genomgång av svenska börsbolags årsredovisningar 2008 upprättade enligt IFRS Koncernredovisning 2010 - Exempel enligt IFRS Undersökningen är en fortsättning och vidareutveckling av föregående års studie och har fokuserat på några av de områden som kan påverkas av den finansiella oron på marknaden. Inom varje område ställer vi ett antal frågor och svaren på dessa frågor utgör grunden för vår presentation. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Denna skrift visar ett exempel på en koncernredovisning, upprättad enligt IFRS, för en fiktiv tillverknings-, grossist och detaljhandelskoncern. Den baseras på kraven i IFRSstandarder och tolkningar för räkenskapsåret som börjar den 1 januari 2010. Publikationen kan laddas ner från vår hemsida IFRS i fickformat - 2010 Denna skrift är en sammanfattning av de regler för redovisning och värdering som finns i IFRS International Financial Reporting Standards som utgivits fram till augusti 2010, Skriften kan inom kort beställas via Studentlitteratur. Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa återfinns i den av PwC utgivna IFRS Disclosure checklist 2010 www.pwc.com/se Sid 9 Accounting update – Juni 2011 PwC 113 97 Stockholm Telefon 08-555 330 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Claes Janzon Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom PwC, specialiserade på finansiell rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning Kontaktinformation: Ansvarig för Accounting Consulting Services claes.janzon@se.pwc.com Tel. 08-555 330 42 Senior IFRS Technical Partner dennis.svensson@se.pwc.com Tel. 08-555 330 22 IFRS - Rörelseförvärv dennis.svensson@se.pwc.com lars-erik.persson@se.pwc.com johan.m.ericsson@se.pwc.com katarina.lindgren@se.pwc.com aimee.finlay@se.pwc.com marcus.k.jonsson@se.pwc.com Tel. 08-555 330 22 Tel. 08-555 338 53 Tel. 08-555 330 37 Tel. 08-555 332 38 Tel. 08-555 344 42 Tel. 08-555 334 21 IFRS - Finansiella instrument per-ove.zetterlund@se.pwc.com thomas.heneryd@se.pwc.com sofia.bengtsson@se.pwc.com anna.loov@se.pwc.com Tel. 08-555 332 97 Tel. 08-555 332 10 Tel. 08-555 338 65 Tel. 08-555 338 82 IFRS – Intäkter, Skulder och övriga områden claes.janzon@se.pwc.com Tel. 08-555 330 42 mikael.scheja@se.pwc.com Tel. 08-555 330 38 linda.sandblom@se.pwc.com Tel 08-555 335 48 tomas.kervenhed@se.pwc.com Tel. 08-555 330 50 Svensk redovisning – ÅRL, BFL, BFN johan.maansson@se.pwc.com Tel. 08-555 330 44 christian.stralstroem@se.pwc.com Tel. 08-555 338 54 jenny.nobrand@se.pwc.com Tel. 08-555 348 92 monica.olsson@se.pwc.com Tel. 031-793 11 11 Accounting Transition Services asa.klasson@se.pwc.com Tel. 08-555 338 48 anna.smeds@se.pwc.com Tel. 08-555 338 43 sanna.hjelmer@se.pwc.com Tel. 08-555 334 30 Marknadsnoteringar asa.weiner@se.pwc.com Tel. 08-555 330 36 Vill Du också prenumerera på Accounting Update? Skicka ett e-mail till Christina Larsson, så ordnar vi att Du erhåller ett eget exemplar i fortsättningen. www.pwc.com/se Sid 10 Accounting update – Juni 2011