PwC Accounting Update juni 2011

Transcription

PwC Accounting Update juni 2011
Accounting Update
#22
Juni 2011
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 08-555 330 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Claes Janzon
Kära läsare!
Innehållsförteckning
Nu är det sommar och snart semester! Innan vi stänger
redaktionen för sommaren vill vi i detta nummer
erbjuda er de senaste redovisningsnyheterna, vilka
kanske kan lämpa sig för en stunds intressant läsning i
hängmattan.
Som vi alla känner till arbetar IASB intensivt med ett
antal stora projekt. Vi har under våren med spänning
följt IASBs diskussioner som i många fall varit minst
sagt föränderliga. Tidigare fattade preliminära beslut
har i ett antal fall tagits tillbaka och nya preliminära
beslut fattats med en helt annan innebörd. Intressant är
att IASB kommer att ge ut ett nytt utkast avseende
intäktsredovisning. I detta nummer av Accounting
Update sammanfattar vi den senaste utvecklingen i
intäktsprojektet och i leasingprojektet. (sid.2-3)
I maj publicerade IASB ett paket om fem nya eller
ändrade standarder avseende konsolidering och
redovisning av s.k. ”Joint Arrangements” samt för
upplysningar om innehav i andra enheter. (IFRS 10, 11
och 12 och ändringar i IAS 27 och 28). I detta nummer
redogör vi för de nya reglerna och visar på de
väsentligaste skillnaderna mot nuvarande standarder.
Läs mer på sid 3.
Vad händer i intäktsprojektet?
2
Leasing – Den senaste utvecklingen?
2
IFRS 10, IFRS 11 och IFRS 12 – nya
standarder för konsolidering och
redovisning av ”Joint Arrangements”.
3
Verkligt värde får en egen IFRS standard
6
Presentation av totalresultatet
7
Ändringar i IAS 19 Ersättningar till
anställda
8
Kommande seminarier och utbildningar

Ytterligare en ny standard publicerades i maj, IFRS 13
Fair Value Measurement. Denna standard behandlar
värdering och upplysningskrav för verkligt värde. Vi
beskriver innehållet i denna standard (sid.6)
Slutligen redogör vi kortfattat för de ändringar av IAS 1
och IAS 19 som IASB nyligen publicerade. Läs mer om
detta på sid. 7-8.
Vi önskar er trevlig läsning och en riktigt skön sommar!
Stockholm den 30 juni 2011
Claes Janzon
Ansvarig utgivare
claes.janzon@se.pwc.com
www.pwc.com/se
Sid
IAS 19 redovisning av pensioner – 16
september
En genomgång av IAS 19 avseende främst
förmånsbestämda pensioner. Fokus ligger
på praktisk tillämpning av reglerna för
redovisning av pensioner. Mer information
och anmälan till utbildningen sker via
denna länk

IFRS Update 2011 – Finansiell rapportering
i en värld av förändring - 29 september
Ni missar väl inte vår uppdateringskurs
som i år hålls torsdagen den 29 september.
Mer information och anmälan till
utbildningen sker via denna länk
Katarina Lindgren
Redaktör
katarina.lindgren@se.pwc.com
Sid 1
Accounting update – Juni 2011
Accounting Update
#22
Juni 2011
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 08-555 330 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Claes Janzon
Övergångsregler
Vad händer i intäktsprojektet?
I förra numret av Accounting Update (April 2011)
redogjorde vi för de senast föreslagna principerna och
modellerna i arbetet med den nya intäktsredovisningsstandarden. Dessa innebar stora förändringar jämfört
med det utkast som presenterades för ett år sedan (se
Accounting Update juni 2010). Sedan dess har IASB och
FASB hållit ytterligare styrelsemöten och enats om ett
antal preliminära beslut. Nedan redogör vi kortfattat
för de mer väsentliga av dessa beslut.
Avskrivning och nedskrivning av
aktiverade anskaffningsutgifter
Utgifter som ett företag ådrar sig för att erhålla och
fullgöra ett kundavtal ska aktiveras i balansräkningen i
de fall de anses vara tillkommande utgifter och av sådan
art att företaget förväntas återvinna dem. Dessa utgifter
ska sedan vanligen skrivas av under en period som
motsvaras av den period som kunden erhåller varan
eller tjänsten. För avtal som understiger 1 år får utgifter
kostnadsföras löpande. Nedskrivning av aktiverade
anskaffningsutgifter ska ske i de fall det redovisade
beloppet är större än det belopp som företaget förväntas
erhålla under avtalsperioden.
Vad gäller övergångsregler så står IASB och FASB i
princip fast vid tidigare kommunicerat beslut att kräva
retroaktivitet vid implementeringen av den nya
standarden. Man har emellertid lättat upp kravet något
på full retroaktivitet genom att föreslå ett antal
lättnadsregler. Ett företag kan således välja mellan ”full
retroaktivitet”
eller
”begränsad
retroaktivitet”.
Lättnadsreglerna förväntas bli följande:

Inget krav på omräkning av avtal som har
påbörjats och avslutats inom ett och samma år
i en tidigare redovisningsperiod,

Tillåta ”efterklokhet” vid uppskattning av
rörliga ersättningar,

Endast kräva att avtal ska genomgå
”förlustavtalstest” i de fall en skuld för
förlustavtal finns redovisad,

Inget krav på att presentera en åldersanalys på
kvarvarande prestationsåtaganden under det
första året då standarden tillämpas.
Ikraftträdandetidpunkt för
förväntas bli tidigast 2015.
den
nya
standarden
Förlustavtal
Redovisning av förlustavtal har varit omdiskuterat och
styrelserna har därför ägnat denna del av projektet en
hel del tid. Resultatet har blivit att de omständigheter
som ska föreligga för att ett avtal ska kunna klassificeras
som förlustavtal och redovisas som sådant har blivit
snävare och snävare. Ett avtal ska testas med avseende
på huruvida det kan anses utgöra ett förlustavtal endast
i sådana fall då det avser ett prestationsåtagande som
ska fullgöras fortlöpande (avser vanligen långsiktiga
serviceavtal). Bedömningen ska göras på enskild
avtalsnivå.
IASB och FASB beslutar att publicera nytt
utkast till intäktsredovisningsstandard
I mitten av juni 2011 beslutade IASB och FASB att de
ska ge ut ett nytt utkast till intäktsredovisningsstandard
(re-exposure-draft) istället för att publicera en färdig
standard. Detta för att man vill ha in synpunkter på alla
de ändringar som föreslagits i förhållande till det
tidigare utkastet. Det nya utkastet förväntas bli
publicerat i augusti/september 2011, med en
efterföljande remissperiod om 120 dagar. Detta medför
att även den slutliga standardens utgivandetidpunkt
försenas, från december 2011 till, preliminärt,
september 2012.
www.pwc.com/se
Sid 2
Leasing – Den senaste utvecklingen?
I augusti 2010 publicerades ett utkast till en ny
leasingstandard. Sedan utkastet publicerades har dess
innehåll varit mycket omdiskuterat och IASB och FASB
har arbetat med att modifiera utkastet. I vårt förra
nummer av Accounting Update (april 2011) redogjorde
vi för de förändringar i förhållande till utkastet som
hittills har gjorts. Sedan dess har ytterligare
diskussioner förts och ett antal nya preliminära beslut
har tagits varav vissa river upp tidigare beslut. Nedan
presenterar vi den senaste händelseutvecklingen i
leasingprojektet.
Redovisning hos leasetagaren
IASB och FASB har under en tid diskuterat införandet
av två modeller för redovisning hos leasetagaren där
valet av modell för redovisning är beroende på typ av
leasingkontrakt. De två modellerna som diskuterats är
”finance lease” och ”other than finance lease”. Det som
skiljer
de
två
modellerna
åt
är
främst
resultatredovisningen, eftersom det sannolikt är så att
oavsett modell så kommer leasingkontrakten att
redovisas som tillgång och skuld i balansräkningen. En
klassificering som finansiell leasing ger en framtung
resultaträkning där räntekostnaderna på skulden är
Accounting update – Juni 2011
Accounting Update
#22
Juni 2011
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 08-555 330 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Claes Janzon
högre initialt och därefter minskar i takt med att
skulden amorteras. Tillgången skrivs vanligen av linjärt
över nyttjandeperioden och skulden redovisas till
upplupet anskaffningsvärde med effektivräntemetoden.
Modellen för ”other than finance lease” skulle istället ha
en jämn resultatpåverkan under hela leasingperioden.
FASB och IASB har efter ytterligare övervägande
beslutat sig för att alla leasingkontrakt i grunden
innehåller element som har karaktär av finansiell
leasing och därför ska all leasing klassificeras och
redovisas som finansiell. Modellen ”other than finance
lease” dras alltså tillbaka.
IASB och FASB beslutade preliminärt hur redovisning
av restvärdesgarantier ska ske. Det belopp som
förväntas erläggas som en restvärdesgaranti ska
inkluderas i värderingen av ”right-of-use” tillgången
och därmed skrivas av på samma sätt som tillgången.
Beloppet hänförligt till restvärdesgarantin som
inkluderas i leasetagarens leasingskuld ska omvärderas
i de fall det uppkommer förändringar som indikerar en
förändring i vad som kan förväntas erläggas som
restvärdesgaranti.
Förändringen
redovisas
i
resultaträkningen om den hänför sig till nuvarande eller
tidigare perioder och som en justering av ”right-to-use”
tillgångens värde om den avser framtida förändringar.
Redovisning hos leasegivaren
Vad gäller redovisning hos leasegivaren så har IASB och
FASB ännu inte beslutat om huruvida man ska
förespråka en eller två leasingmodeller för leasegivaren.
Styrelserna har utvärderat en ”single approach” och en
”two approach” modell och inom respektive modell tagit
vissa preliminära beslut. Det råder dock fortfarande
osäkerhet kring denna del av projektet och vi följer
därför utvecklingen och återkommer med mer
information när beslut av modell har tagits.
Vad händer nu?
Vi har ännu inte sett slutet på leasingprojektet och vi
kan konstatera att vägen fram till en slutlig standard är
minst sagt krokig. Ännu fortgår diskussionsprocessen
och nya preliminära beslut tas löpande. Dessa kan, som
vi sett, komma att ändras allt eftersom. När alla
väsentliga beslut är tagna kommer IASB och FASB att
överväga huruvida ett nytt utkast ska ges ut (reexposure). IASB har dock än så länge kommunicerat att
en slutlig standard väntas publiceras i slutet av 2011.
IFRS 10, IFRS 11 och IFRS 12 – nya
standarder för konsolidering och
redovisning av Joint Arrangements.
IASB gav i maj 2011 ut ett paket med fem nya eller
ändrade standarder; IFRS 10 ”Consolidated Financial
Statements”, IFRS 11 ”Joint Arrangements”, IFRS 12
”Disclosure of Interests in Other Entities”, IAS 27 ”
Separate Financial Statements” samt IAS 28
”Investments in Associates and Joint Ventures”. Nedan
redogör vi för de viktigaste nyheterna i de slutliga
standarderna IFRS 10, 11 och 12.
IFRS 10 – ”Consolidated Financial
Statements”
Vi har valt att behandla de områden med förändringar i
IFRS 10 som kan få en väsentlig påverkan på
åtminstone vissa företags rapportering. Det är här
viktigt att notera att förändringarna i standarden och
den utökade vägledningen inte förväntas leda till någon
utbredd förändring i de beslut om konsolidering som
tas av IFRS-rapporterande företag. Ett företag som äger
en majoritet av andelarna i ett annat företag kommer i
normalfallet att konsolidera detta företag precis som i
dag. Som framgår nedan kan dock vissa företags
koncernredovisning påverkas väsentligt om nyheterna
innebär att ett företag som tidigare inte konsoliderades
nu ska konsolideras utifrån den utökade vägledningen.
En gemensam definition av bestämmande inflytande
I IFRS 10 förändras definitionen av bestämmande
inflytande så att samma kriterier för att fastställa
bestämmande inflytande tillämpas för samtliga enheter
där det rapporterande företaget har ett intresse.
Standarden innehåller omfattande vägledning för att
bestämma om ett företag har bestämmande inflytande
över ett annat företag.
Enligt ”kontrolldefinitionen” måste samtliga av följande
kriterier vara uppfyllda för att bestämmande inflytande
i ett företag ska föreligga och därmed konsolidering ska
vara aktuell:



Förmåga att styra företaget (”power over.”)
Exponering för eller rätt till avkastning som
kan variera
Möjlighet att styra aktiviteterna i företaget som
påverkar avkastningen
Innebörden av dessa kriterier kan beskrivas enligt
följande:
Ulrika Anjou
08-555 336 21
ulrika.anjou@se.pwc.com
www.pwc.com/se
Sid 3
Accounting update – Juni 2011
Accounting Update
#22
Juni 2011
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 08-555 330 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Claes Janzon
Förmåga att styra (power)
Förmåga att styra utgörs rättigheter att styra de
aktiviteter som västentligt påverkar ett företags
avkastning, det vill säga de relevanta aktiviteterna.
Förmåga att styra kan skapas av exempelvis rösträtter
hänförliga till aktier eller avtalsenliga arrangemang.
Avkastning
Avkastningen måste variera som ett resultat av
företagets prestation. Avkastningen kan vara positiv,
negativ eller både och. Standarden använder en bred
definition av avkastning som inkluderar såväl
synergieffekter i form av stordriftsfördelar som mer
direkt avkastning i form av utdelning eller
värdeförändring på en investering.
Aktiviteter
Aktiviteter som väsentligt påverkar avkastningen kan
exempelvis vara försäljning och inköp av varor och
tjänster eller forskning och utveckling av nya varor eller
processer. Beslut avseende relevanta aktiviteter kan
vara att fastställa operativa och finansiella strategier
eller att tillsätta och att fastställa ersättning till ledande
befattningshavare.
Förhållandet huvudman/agent
En agent kan i vissa fall agera för en huvudmans
räkning och vara den som är delaktig i vissa eller alla
relevanta beslut avseende en investering. En agent kan
inte vara den som har det bestämmande inflytandet. I
bedömningen om en investerare innehar det
bestämmande inflytandet ska de beslutanderätter
(”decision-making rights”) som agenten utövar
behandlas som om dessa innehas av huvudmannen
direkt. Standarden ger vägledning kring dessa
situationer och hur ett företag med beslutanderätt ska
bedöma om det agerar som agent eller huvudman.
Potentiella rösträtter
Enligt IFRS 10 ska potentiella rösträtter som är
”substantive”
beaktas
vid
bedömningen
om
bestämmande inflytande föreligger. Enligt nuvarande
IAS 27 ska potentiella rösträtter beaktas om de är
omedelbart inlösningsbara.
IFRS 10 innehåller
vägledning om när en potentiell rösträtt är
”substantive” eller inte. Med ”substantive” menas att
företaget har en praktisk möjlighet att utöva
rättigheterna. Vid bedömning av detta måste alla
tillgängliga fakta och omständigheter beaktas. Exempel
på sådana faktorer är om företaget har nytta av att
utöva rättigheterna, om det finns barriärer som
förhindrar utövandet eller om det behövs flera parter
som är överens. Bedömning måste även göras om
företaget har rätt att nyttja rättigheterna när väsentliga
beslut fattas.
www.pwc.com/se
Sid 4
Enligt den nya standarden kan potentiella rösträtter
som i nuläget är inlösningsbara bedömas som ej
”substantive” om exempelvis lösenpriset är djupt ”out of
the money”. Potentiella rösträtter som inte är
inlösningsbara i dagsläget kan bedömas vara
”substantive” om rättigheterna är inlösningsbara innan
besluten om aktiviteterna som väsentligt påverkar
avkastningen ska fattas.
De facto kontroll
Med de facto kontroll avses de fall när ett företag äger
mindre än majoriteten av rösträtterna men ändå i
praktiken är den part som har det bestämmande
inflytandet. IFRS 10 innefattar vägledning som
beskriver när de facto kontroll-situationer kan
uppkomma. Vid bedömningen av om de facto kontroll
föreligger ska följande faktorer vägas in:

Relativa rösträtter – Andelen rösträtter som
huvudaktieägaren innehar i förhållande till
andel och spridning av rösträtter hos andra
aktieägare. Ju fler parter som måste samarbeta
för att samla fler röster än huvudaktieägaren
desto troligare är det att huvudaktieägaren
innehar rättigheter som möjliggör styrning av
de relevanta aktiviteterna.

Potentiella rösträtter – En investerares
potentiella rösträtter kan ge rätt att styra de
relevanta aktiviteterna. Potentiella rösträtter
hos andra parter måste också beaktas.
Andra kontraktsenliga överenskommelser.
Tidigare bolagsstämmor – Beakta hur andra
ägare har röstat vid tidigare stämmor.


I det fall det finns en huvudaktieägare (dock med ett
innehav som understiger 50 % av rösterna) i ett företag
är det således viktigt att analysera övrigt ägande utifrån
ovannämnda faktorer. Även andra relevanta fakta och
omständigheter ska beaktas.
”Protective rights”
Vägledningen inkluderar även ett avsnitt avseende så
kallade ”Protective rights” eller ”veto rights”(vetorätter)
som de också brukar benämnas. Dessa rättigheter kan
oftast nyttjas endast vid exceptionella omständigheter
och i de fall beslut ska fattas avseende väsentliga
förändringar i verksamheten. Eftersom vetorätter är
utformade för att skydda det särskilda intresset i
specifika frågor och inte ger någon direkt rättighet att
utforma och styra verksamheten så kan en investerare
som enbart innehar vetorätter ej anses ha det
bestämmande inflytandet och inte heller kan ett sådant
ägande hindra andra aktieägare från att inneha det
bestämmande inflytandet.
Accounting update – Juni 2011
Accounting Update
#22
Juni 2011
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 08-555 330 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Claes Janzon
IFRS 11 – ”Joint Arrangements”
IFRS 12 - Upplysningar
IFRS 11 innebär några väsentliga förändringar jämfört
med IAS 31 - Andelar i joint ventures. Förändringar i
definitionerna har gjort att det nu bara finns två typer
av ”joint arrangements”; ”joint operations” och joint
ventures. Klassificeringen ska baseras på den
ekonomiska substansen, inte den juridiska formen. En
annan väsentlig skillnad är att innehav i joint ventures
ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden då
klyvningsmetoden inte är tillåten enligt IFRS 11.
IFRS 12 omfattar upplysningskrav för dotterföretag,
joint
arrangements,
intresseföretag
och
ej
konsoliderade ”structured entities”. De enheter som
innefattas
i
begreppet
”structured
entities”
överensstämmer i stora drag med de enheter som
tidigare definierats som ”special purpose entities” (SPE)
i enlighet med SIC 12. Den nya upplysningsstandarden
kommer att innebära ökade upplysningar om
exempelvis:
Ett ”joint arrangement” definieras som en uppgörelse
där två eller flera parter kommer överens att dela
bestämmande inflytande genom avtal. Gemensamt
bestämmande inflytande existerar endast när besluten
avseende de aktiviteter som väsentligt påverkar
avkastningen av en överenskommelse kräver enhälligt
samtycke mellan de parter som delar det bestämmande
inflytandet.




Innehavets karaktär och omfattning
Antaganden
och
bedömningar
vid
klassificering av typ av innehav
Risker förknippade med innehavet
Innehavets påverkan på ställning, resultat och
kassaflöden
Övergångsregler
Det avgörande vid bedömningen av klassificering är
inte längre den legala strukturen utan snarare hur
rättigheter och förpliktelser delas av parterna i ett ”joint
arrangement”.
Strukturen
och
formen
på
arrangemanget är endast en faktor att beakta vid
utvärderingen av varje parts rättigheter och
skyldigheter. De villkor och omständigheter som är
överenskomna mellan parterna och andra relevanta
fakta och omständigheter ska också beaktas.
IFRS 10 ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1
januari 2013 eller senare, tidigare tillämpning är
tillåten. Vid tidigare tillämpning ska även övriga
relaterade standarder tillämpas i förtid. IFRS 10 ska
tillämpas retroaktivt. Om retroaktiv tillämpning inte är
praktiskt genomförbar ska standarden tillämpas från
den tidigaste tidpunkten då det är möjligt, vilket kan
vara
innevarande
period.
IFRS 11 klassificerar ett ”joint arrangement” som
antingen ”joint operation” eller ”joint venture”.
IFRS 11 ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1
januari 2013 eller senare, tidigare tillämpning är
tillåten. Vid tidigare tillämpning ska även övriga
relaterade standarder tillämpas i förtid. De nya reglerna
ska tillämpas från den tidigaste period som presenteras
(lättnad från full retoraktivitet): Vid övergång från
klyvningsmetoden till kapitalandelsmetoden ska företag
redovisa sin initiala investering i joint venture som
summan av de redovisade värdena som tidigare
redovisats enligt klyvningsmetoden.
Joint operation
En ”joint operation” är ett ”joint arrangement” som ger
parterna i uppgörelsen direkt rätt till tillgångarna och
skyldighet för skulderna. En ”joint operator” ska
redovisa sin andel baserad på dess inblandning i ”joint
operation” (baserad på direkta rättigheter och
skyldigheter) snarare än andelen den har i ”joint
arrangement”. Innehav i joint operations redovisas som
tidigare i enlighet med IAS 31 d.v.s. i de finansiella
rapporterna rapporteras tillgångar, skulder, intäkter
och kostnader utifrån innehavarens andel av dessa.
Joint venture
Ett joint venture ger parterna rätt till nettotillgångarna
eller resultat av arrangemanget. Innehav i joint venture
ska
redovisas
genom
kapitalandelsmetoden,
klyvningsmetoden är inte längre tillåten. För de företag
som tidigare tillämpat klyvningsmetoden kommer
balansomslutningen att minska eftersom de olika
posterna ska slås ihop till en rad där andelen av JVs
nettotillgångarna redovisas. Även resultaträkningen
påverkas då andel i resultat från joint venture redovisas
på en rad (andel i JVs nettoresultat) i stället för som
andel av intäkter och kostnader.
www.pwc.com/se
Sid 5
IFRS 12 ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1
januari 2013 eller senare, tidigare tillämpning är
tillåten. Standarden uppmuntrar företag att lämna
information tidigare än 2013. Att lämna några av de
upplysningar som krävs enligt IFRS 12 i förtid leder inte
till att alla upplysningskrav måste följas eller att andra
relaterade standarder behöver tillämpas i förtid.
Dessa standarder är ännu inte antagna av EU men kan
förväntas bli antagna i mitten av 2012 om
handläggningstiden hos EU blir 9-12 månader.
Marcus Jonsson
08-555 33 421
marcus.k.jonsson@se.pwc.com
Accounting update – Juni 2011
Accounting Update
#22
Juni 2011
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 08-555 330 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Claes Janzon
icke-finansiella tillgångar innebär detta att det
enskilda företagets syfte med innehavet inte
beaktas utan att det är de antaganden bland
marknadsaktörer som maximerar högst värde
för det tilltänkta användningsområdet (highest
and best use) som ska användas.
Verkligt värde får en egen IFRS
standard
Den 13 maj publicerade IASB IFRS 13, en standard som
behandlar värdering och upplysningskrav för verkligt
värde.
Upplysningar
Tillämpningsområde och innehåll
IFRS 13 Fair Value Measurment är slutprodukten av ett
projekt där IASB och FASB samarbetat för att skapa en
större samstämmighet mellan IFRS och US GAAP vad
gäller synen på vad ett verkligt värde är. Den nya
standarden reglerar inte vilka tillgångar och skulder
som ska värderas till verkligt värde utan det hanteras
inom respektive standard för tillgången/skulden. IFRS
13 bestämmer dock hur det verkliga värdet ska
fastställas samt vilka upplysningskrav som följer utöver
de krav som redan finns i övriga standarder. Nuvarande
beskrivningar avseende värderingsteknik kommer
därför i övriga standarder att ändras eller lyftas bort
helt. Ett exempel på att IFRS 13 inte endast behandlar
finansiella instrument är att standarden kommer vara
tillämplig på förvaltningsfastigheter (IAS 40) som
värderas till verkligt värde. Transaktioner som är
klassificerade
enligt
IFRS
2
Aktierelaterade
ersättningar och IAS 17 Leasingavtal samt sådana
transaktioner som har ett värde som liknar verkligt
värde men inte är det (exempelvis nyttjandevärde enligt
IAS 36) kommer inte att omfattas av IFRS 13.
Definition av verkligt värde
IFRS 13 beskriver verkligt värde som; ”det pris som
skulle erhållas vid en försäljning av en tillgång eller den
ersättning som skulle erläggas för att överföra en skuld i
en ”normal” transaktion mellan marknadsaktörer vid
tillfället då värdering görs”. Definitionen förutsätter
dock vissa saker;


Den marknad som avses är den primära
marknad som tillgången eller skulden handlas
på, dvs. den marknad som har störst volym
och mest aktivitet för tillgången/skulden och
som företaget har tillträde till. Om en sådan
marknad inte finns ska den mest förmånliga
marknaden användas istället. Med förmånlig
menas i detta fall den marknad som
maximerar det pris som skulle erhållas för en
tillgång eller som minimerar den ersättning
som skulle erläggas för att överföra en skuld.
En annan förutsättning i IFRS 13 är att verkligt
värde
är
marknadsbaserat
och
inte
företagsbaserat, dvs. de antagande som
används vid värdering ska vara de antaganden
marknadsaktörerna skulle göra och inte det
enskilda företagets bedömning. För exempelvis
www.pwc.com/se
Sid 6
Många av de upplysningskrav som IFRS 13 innehåller
är överflyttade från IFRS 7 med den skillnaden att de nu
gäller även för icke-finansiella tillgångar och skulder.
Bland annat krävs att upplysningar lämnas om
osäkerheten i värderingarna utifrån de tre nivåer som
idag används för finansiella instrument: Nivå 1 –
noterade priser på aktiva marknader, Nivå 2 – andra
observerbara data än de i nivå 1 och slutligen Nivå 3 –
Icke-observerbara data. Kategorisering i de olika
nivåerna sker med grund i den lägsta nivå indata som är
signifikant för värderingen i sin helhet. Utöver verkligt
värdehierarkin ovan så krävs också upplysningar om
bland annat;

Fördelningen i verkligt värdehierarkin,

Flyttningar mellan nivå 1 och 2,

IB/UB-analys på nivå 3,

Beskrivning av de metoder och indata som
använts vid beräkning av verkligt värde.
En nyhet i IFRS 13 är att det görs skillnad på
återkommande och icke-återkommande värderingar.
För de icke-återkommande värderingarna görs en del
lättnader i upplysningskraven, främst vad gäller nivå 3 i
verkligt värdehierarkin. Med icke-återkommande
menas sådana poster i balansräkningen som endast
förekommer vid speciella omständigheter, exempelvis
anläggningstillgångar som innehas för försäljning och
avvecklade verksamheter enligt IFRS 5.
Tillämpning
Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som
påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. Förtida
tillämpning är tillåten. Jämförelsesiffror behöver inte
lämnas första gången standarden tillämpas. Standarden
har ännu ej antagits av EU.
Förberedelser
Företagen bör redan nu se över de värderingsmetoder
och tekniker som de använder idag och hur de kan
komma att förändras i och med införandet av IFRS 13.
Behöver nya källor till information tas fram? Företagen
behöver också utvärdera vilka andra tillgångar och
skulder än finansiella instrument som kommer
hanteras enligt IFRS 13, bl.a. om det finns innehav av
Accounting update – Juni 2011
Accounting Update
#22
Juni 2011
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 08-555 330 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Claes Janzon
förvaltningsfastigheter (IAS40) som värderads till
verkligt värde.
Presentation av totalresultatet
I maj 2010 presenterade IASB ett utkast till förändring
av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende
uppställningsformen för resultaträkningen (”profit and
loss”) och övrigt totalresultat (”OCI)”. I juni 2011
publicerades så den slutliga reviderade IAS 1
(Amendments to IAS1 Presentation of financial
statements”.) Ändringarna i IAS 1 innebär kortfattat
följande;

Resultaträkningen och övrigt totalresultat
(OCI) ska tillskrivas samma framträdande roll
i presentationen. Företaget kan dock även
fortsättningsvis
välja
att
presentera
resultaträkningen och övrig totalresultat (OCI)
i en och samma räkning eller i två på varandra
följande räkningar.

Företag ska separera komponenterna i OCI i
två grupper. Uppdelningen ska ske efter
huruvida komponenten i framtiden kan antas
bli
föremål
för
återföring
över
resultaträkningen eller inte. Komponenter som
inte kommer att återföras utgörs exempelvis av
omvärderingsvinster på anläggningstillgångar
och aktuariella vinster och förluster hänförliga
till pensioner. Komponenter som kan komma
att återföras kan exempelvis vara uppskjutna
vinster och förluster på kassaflödessäkringar
och omräkningsdifferenser

Företag kan även fortsättningsvis välja att
presentera OCI före eller efter skatt. Om OCI
presenteras före skatt, så ska den skatt som
belöper på respektive av de två grupperna
inom OCI (se ovan) särskiljas.

Standarden modifierar namnet på rapporten
över totalresultatet till ”a statement of profit or
loss and other comprehensive income”.
Företag kan dock välja att använda annan
valfri benämning.
Anna Lööw
08-555 338 82
anna.loow@se.pwc.com
Övergångsreglerna för ändringarna i IAS1 innebär full
retroaktivitet. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar i
IAS 1 för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2012.
Tidigare tillämpning är tillåten.
Ulrika Anjou
08-555 336 21
ulrika.anjou@se.pwc.com
www.pwc.com/se
Sid 7
Accounting update – Juni 2011
Accounting Update
#22
Juni 2011
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 08-555 330 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Claes Janzon
Ändringen kommer att medföra att pensionskostnaden
för företag med fonderade planer ökar.
Ändringar i IAS 19 Ersättningar till
anställda
För drygt ett år sedan gav IASB ut ett utkast till en
reviderad IAS 19 Ersättningar till anställda (se
Accounting Update nr 17, juni 2010). I juni 2011
publicerades så den slutliga ändringen av IAS 19. Ett
företag ska tillämpa den ändrade IAS 19 för
räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013. Tidigare
tillämpning är tillåten. Dock måste standarden först
godkännas av EU innan tillämpning är möjlig.
Övergångsreglerna innebär full retroaktivitet.
Som tidigare aviserats innebär standarden stora
förändringar i redovisningen av förmånsbestämda
pensionsplaner samt i upplysningskraven för samtliga
ersättningar till anställda. Nedan listar vi de
väsentligaste förändringarna jämfört med nuvarande
standard:
Utökade upplysningskrav
Upplysningskraven ökar i flera avseenden.
Ulrika Anjou
08-555 336 21
ulrika.anjou@se.pwc.com
Redovisning av aktuariella vinster och
förluster

Aktuariella vinster och förluster redovisas
omedelbart i övrigt totalresultat

Korridormetoden försvinner

Ingen återcirkulering av aktuariella vinster och
förluster
från
Övrigt
totalresultat
i
resultaträkningen i efterföljande perioder.

Ändringen kommer att medföra ökad
volatilitet i redovisad pensionsskuld och i eget
kapital.
Kostnader avseende tjänstgöring under
tidigare perioder

Kostnaden redovisas i den period då planen
ändras och redovisas i resultaträkningen.
Enligt nuvarande standard ska dessa effekter
periodiseras över den period då förmånen
tjänades in.
Nettoräntekostnader- och intäkter baserad
på över- eller underskott av plan

En nettoräntekostnad - eller intäkt beräknas
med diskonteringsräntan som bas på övereller underskott i planen. Definitionen av
diskonteringsräntan är oförändrad

Att redovisa en förväntad avkastning på
förvaltningstillgångarna
baserat
på
en
uppskattning av den avkastning som förväntas
uppkomma är således ej längre tillåtet.
www.pwc.com/se
Sid 8
Accounting update – Juni 2011
Accounting Update
Juni 2011
#22
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 08-555 330 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Claes Janzon
Ett urval av PricewaterhouseCoopers IFRS publikationer
Manual of accounting – IFRS 2011
Kvalitet i delårsrapportering
Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner
om hur finansiell information enligt IFRS ska
upprättas. Inkluderar ett hundratal praktiska exempel
och utdrag från bolagsrapporter samt ett exempel på
koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar:

Manual of accounting – IFRS 2011

Manual of accounting – Financial instruments
2011

Illustrative IFRS corporate consolidated financial
statements for 2010 year end
För mer information och beställning se vår hemsida
Denna skrift har tagits fram för att diskutera
frågeställningar om kvalitén i utformningen av en
delårsrapport. En genomläsning av aktuella
delårsrapporter visar att det finns några områden där
relativt många bolag brister i informationsgivningen. Vi
redogör för dess områden, samt exemplifierar
kvalitetsfrågorna och tar även upp vad undersökningar
säger om användares önskemål om innehållet i en
delårsrapport.
Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna
Segmentrapportering enligt IFRS 8
IFRS 3 (Reviderad) Påverkan på resultat
IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och
redovisning av rörelsesegment till den rapportering
som ledningen använder internt för uppföljning av
verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste
kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor
som företag måste ta ställning till när standarden
tillämpas för första gången.
Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna
Beskriver nyheterna i IFRS 3 (Reviderad) Rörelseförvärv
utifrån perspektivet "Viktiga frågor och svar för beslutsfattare".
Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna
En genomgång av svenska börsbolags
årsredovisningar 2008 upprättade enligt
IFRS
Koncernredovisning 2010 - Exempel enligt
IFRS
Undersökningen är en fortsättning och
vidareutveckling av föregående års studie och har
fokuserat på några av de områden som kan påverkas av
den finansiella oron på marknaden. Inom varje område
ställer vi ett antal frågor och svaren på dessa frågor
utgör grunden för vår presentation.
Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna
Denna skrift visar ett exempel på en koncernredovisning,
upprättad enligt IFRS, för en fiktiv tillverknings-, grossist
och detaljhandelskoncern. Den baseras på kraven i IFRSstandarder och tolkningar för räkenskapsåret som börjar
den 1 januari 2010.
Publikationen kan laddas ner från vår hemsida
IFRS i fickformat - 2010
Denna skrift är en sammanfattning av de regler för
redovisning och värdering som finns i IFRS
International Financial Reporting Standards som
utgivits fram till augusti 2010, Skriften kan inom kort
beställas via Studentlitteratur.
Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj,
dessa återfinns i den av PwC utgivna IFRS Disclosure
checklist 2010
www.pwc.com/se
Sid 9
Accounting update – Juni 2011
PwC
113 97 Stockholm
Telefon 08-555 330 00
www.pwc.com/se
Ansvarig utgivare: Claes Janzon
Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom PwC, specialiserade på finansiell
rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen
löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning
Kontaktinformation:
Ansvarig för Accounting Consulting Services
claes.janzon@se.pwc.com
Tel. 08-555 330 42
Senior IFRS Technical Partner
dennis.svensson@se.pwc.com
Tel. 08-555 330 22
IFRS - Rörelseförvärv
dennis.svensson@se.pwc.com
lars-erik.persson@se.pwc.com
johan.m.ericsson@se.pwc.com
katarina.lindgren@se.pwc.com
aimee.finlay@se.pwc.com
marcus.k.jonsson@se.pwc.com
Tel. 08-555 330 22
Tel. 08-555 338 53
Tel. 08-555 330 37
Tel. 08-555 332 38
Tel. 08-555 344 42
Tel. 08-555 334 21
IFRS - Finansiella instrument
per-ove.zetterlund@se.pwc.com
thomas.heneryd@se.pwc.com
sofia.bengtsson@se.pwc.com
anna.loov@se.pwc.com
Tel. 08-555 332 97
Tel. 08-555 332 10
Tel. 08-555 338 65
Tel. 08-555 338 82
IFRS – Intäkter, Skulder och övriga områden
claes.janzon@se.pwc.com
Tel. 08-555 330 42
mikael.scheja@se.pwc.com
Tel. 08-555 330 38
linda.sandblom@se.pwc.com
Tel 08-555 335 48
tomas.kervenhed@se.pwc.com
Tel. 08-555 330 50
Svensk redovisning – ÅRL, BFL, BFN
johan.maansson@se.pwc.com
Tel. 08-555 330 44
christian.stralstroem@se.pwc.com
Tel. 08-555 338 54
jenny.nobrand@se.pwc.com
Tel. 08-555 348 92
monica.olsson@se.pwc.com
Tel. 031-793 11 11
Accounting Transition Services
asa.klasson@se.pwc.com
Tel. 08-555 338 48
anna.smeds@se.pwc.com
Tel. 08-555 338 43
sanna.hjelmer@se.pwc.com
Tel. 08-555 334 30
Marknadsnoteringar
asa.weiner@se.pwc.com
Tel. 08-555 330 36
Vill Du också prenumerera på Accounting Update? Skicka ett e-mail till Christina Larsson, så ordnar vi att Du erhåller ett
eget exemplar i fortsättningen.
www.pwc.com/se
Sid 10
Accounting update – Juni 2011